Martha nr 1/17

N YA

Synliggjord kvinnohistoria Nu lyfts marthornas historia fram ur arkiven

Barnvänliga vardagsmenyer Vi lagar gott och äter tillsammans

Vardagskurage på jobbet Så bidrar du till en god arbetsmiljö

Ansvarstagande EGET ANSVAR ÖKAR JOBBTRIVSELN

N R 1 | 2 0 17

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

Vi äter tillsammans – vad gör ni? GOTT NYTT ÅR, bästa marthor! Ett nytt år

mars månad är målet att väcka den näs­

» DET HAR KNAPPAST undgått någon

medför många nya möjligheter, och vi är

tan utrotningshotade besökskulturen till

flera som för närvarande har valt att satsa

liv igen. Enligt ovannämnda forskning be­

på en bättre hälsa. En möjlighet till bättre

söker vi släkt och vänner främst under

hälsa är, förutom regelbunden motion,

högtider, och en orsak uppges vara de

tillräcklig sömn och hälsosam mat, den

höga krav vi ställer på oss själva gällande

gemensamma måltiden.

bland annat trakteringen. Jag frågar mig:

att det självständiga Finland i år firas med litet extra pompa och ståt. Och visst är det något särskilt med jubileum. Vi får blicka tillbaka och lära oss av vår egen historia. Därför ska också vi i detta nummer av Martha backa bandet och ta dig med på en nostalgitripp till Marthaförbundets första sekel. Modern historieskrivning pratar vi om med frilansjournalisten Agneta Sjöblom på sidan 8. Hon står bakom den hundra­ årshistorik som Västra Nylands Martha­ distrikt gav ut förra hösten. Att mar­ thorna verkligen har levt med sin tid, ja, till och med varit före sin tid, framgår tydligt av protokollen och materialet, berättar Agneta. På sidan 12 träffar du Helsingfors­ marthan Helena Kajander och får för­ djupa dig i arkivering av historiskt material. Helena slår ett slag för proffsig arkivering av föreningens papper. De borde hållas i ordning enligt gängse arkivregler för att kunna bevaras för eftervärlden, det är inte meningen att de bara ska forslas från sekreterare till sekreterare, säger hon. Också i äldre tider, då få kvinnor hade möjlighet att verka utanför hemmet, fanns det kvinnor som kunde utöva infly­ tande. På sidan 16 får du stifta bekant­ skap med Marthaförbundets framsynta förgrundsfigurer som aktivt engagerade sig i frågor om den fin­ländska kvinnans ställning. Dessa starka visionärer för­ stod tidigt att kvinnors rätt att delta fullt ut i samhället skulle gynna landets eko­ nomiska tillväxt och framväxten av ett välfärdssamhälle till gagn för alla med­ borgare. Så följ med oss på en resa genom ti­ derna med inspirerande marthor som vägvisare! Vi önskar dig trevlig läsning!

Enligt en undersökning utförd av insti­ tutet Taloustutkimus i juni 2016 önskar

Varför räcker det inte med en gemensam kopp kaffe längre?

finländarna att de skulle få tillbringa

Bästa marthor, vi är aktiva förebilder

mera tid kring den gemensamma mål­

för en bättre värld, en vardag i taget. Låt

tiden. I dag äter endast varannan familj

oss också vara förebilder för den okom­

tillsammans dagligen, och var fjärde

plicerade gemensamma måltiden! Ta ditt

arbetstagare avstår från gemensamma

rågbröd (Finlands nationalrätt), din ter­

lunch- och kaffepauser. Ändå anser 91

mos med kaffe och bjud in vänner och

procent av finländarna att det är viktigt

bekanta att ta del av en gemensam mål­

att äta tillsammans. Tidigare forskning vi­

tid! Duka upp i skogen efter promenaden,

sar att den gemensamma måltiden i barn­

vid köksbordet eller vid skridskorinken.

domen har bevisade, positiva effekter på

Hundra gemensamma måltider kan inte

vår hälsa redan i unga år, och kan till och

vara en omöjlighet bland nästan tio­tusen

med förhindra utslagning senare i livet.

marthor, så ge din familj, dina vänner

Marthaförbundet deltar i jubileums­

och dig själv lite bättre hälsa! Njut av den

kampanjen #viätertillsammans som ett

gemensamma måltiden, för nu äter vi till­

led i firandet av Finland 100 år. Under

sammans!

”Jag frågar mig: Varför räcker det inte med en gemensam kopp kaffe längre?”

ANDREA HASSELBLATT, förbundsordförande

Registrera gärna er gemensamma måltid på https://goo.gl/forms/kJgiN5mnIXsr1hTa2, så att vi kan följa med hur många gemensamma måltider vi kan ge i gåva till Finland 100 år. 2

1 | 2017

MIKAELA GROOP, redaktionschef

N YA

N R 1 2 0 17 | Å R G Å N G 115

4 ARBETSKLIMATET ÄR ALLAS ANSVAR – Förändringen börjar hos dig, säger Henrika Franck, forskardoktor vid Aalto-universitetet. Hon uppmanar var och en att själv börja ta ansvar för sitt liv, sin arbetsmiljö och för att förändra det som känns fel.

8 EN MARTHAHISTORIK BLIR TILL Frilansjournalisten Agneta Sjöblom har fördjupat sig i marthornas gärningar under hundra år i Västra Nyland.

12 MARTHORNAS ARKIV – EN GULDGRUVA ATT ÖSA UR Rapporter om välbesökta marthautställningar, kurser i näringslära, trädgårdsskötsel och barnavård samt allehanda fotografier med spår av tidens tand har byråsekreteraren Helena Kajander grävt fram ur Helsingforsmarthornas omfattande arkiv.

16 MARTHA OCH KVINNANS ROLL I SAMHÄLLET I mer än ett sekel har marthorna fört den finländska kvinnans talan och kämpat för hennes rättigheter såväl i arbetslivet som i hemmet.

20 MIDDAG MED FAMILJEN – EN STUND AV SAMHÖRIGHET Det finns många saker barn kan göra i köket redan från tidig ålder, så ta med dem i matlagningen! Mät upp, rör om, skala, hacka, duka – och sätt er sedan ner och ät tillsammans!

24 FRÅN DRÖMJOBB TILL MARDRÖM En ständig jakt på prestationer ledde journalisten Zandra Lundberg till en prestigefylld anställning på en stor svensk kvällstidning. Men så kom kraschen och bubblan sprack.

27 MED UPPDRAG ATT ARBETA FÖR FRED Professorn och odontologie doktorn Helena Ranta går helhjärtat in för att arbeta för fred i världens alla hörn. Speciellt vill hon öka kvinnors inflytande i fredsprocesser och i konfliktlösning.

30 KVINNOKOOPERATIV GER FLER MÖJLIGHETER I GUATEMALA Kvinnokooperativet Madre Tierra bedriver verksamhet som främjar kvinnors rättigheter och möjligheter i ett av världens minst jämlika länder, Guatemala.

37 KONST SOM FÅR IS ATT SMÄLTA – Jag har alltid dragits till det som är förbjudet, säger multikonstnären Tanja Is, aktuell med Marthas uttrycksfulla korsstygnstavla.

Instagrammat DEN 23 FEBRUARI bjuder #projektettackformaten in till en kväll fylld av matinspiration för hela familjen i Karleby, Hollihaan koulu. En hel massa vardagsmatsinspiration utlovas, svenska matkreatören Johanna Westman föreläser och barn över fyra får pyssla med @ungmartha. In på martha.fi för att anmäla er! Foto: Ulrika Pousette

Instagram: @marthaforbundet

1 | 2017

3

Arbetsklimatet är allas ansvar I längden leder det ingenvart att gräva ner sig i missnöje och skylla alla problem på kolleger och chefer. Det vet Henrika Franck, som forskar i företagsetik och -strategi. TEXT Jeanette Björkqvist

V

FOTO Karin Lindroos

em har inte gjort sig skyldig till

chef vid Hanken. Här fick Franck också

folk förändrades då de satte in sin fot i

det? Klankat på företagsledning­

upp ögonen för att studierna i ekono­

företaget. De började till exempel bete sig

en, på chefen, på kollegan i rum­

mi och organisation kan vara betydligt

på ett sätt som de aldrig skulle göra mot

met bredvid … Hittat orsakerna

djupare än hon som ung studerande

familj eller vänner. Beteendet var ibland

hade insett.

direkt osakligt och gement.

till arbetsplatsens problem i alla andra utom i sig själv, och kanske rentav grävt ner

– Jag upptäckte forskare som var kri­

– De agerade enligt företagets vär­

sig i en missnöjesspiral, som i längden är

tiska mot hur organisationer i allmänhet

deringar, trots att beteendet stred mot

direkt destruktiv för det egna välmåendet.

fungerar och till hur det kapitalistiska

de egna värderingarna. Lojaliteten mot

Sluta upp med det, säger Henrika Franck,

systemet hade utvecklats och insåg att

företaget gjorde också att ingen vågade

forskardoktor vid Aalto-universitetet, som

det är det jag vill göra – forska, under­

säga till då någonting kändes dåligt.

i stället uppmanar envar att själv börja ta

visa. Så för tio år sedan lämnade jag

Det gällde inte bara det företag hon stu­

ansvar för sitt liv, sin arbetsmiljö och för

allting och hoppade ut i en osäker till­

derade, utan var enligt henne ett allmänt

att förändra det som känns fel.

varo, utan månadslön och utan klarhet

problem. När avhandlingen för fem år

i vart det leder. Men det var en av de i

sedan var klar var ekonomie doktor

livet då du vet att det här är något du

Franck både pessimistisk och cynisk.

– Det kan kräva väldigt mycket mod, men förändringen måste börja hos dig själv.

Att hitta rätt

måste göra.

Kritisk forskning

Då Henrika Franck med entusiastisk röst

Osakligt beteende

År 2014 reste hon till Stanford Universi­

ger sig in på sitt forskningsområde talar

Avhandlingens fältarbete bestod av att

ty för att studera bland annat uppstarts-­

hon också med en dos egen livserfarenhet.

under ett år placera sig inom ett företag

företag. Året här hämtade med sig en rad

Hon har själv sökt sin plats på flera om­

och följa med det som pågick vid mötes­

uppmuntrande upplevelser. I USA, visa­

råden – först som studerande vid Svenska

bord och i korridorer.

de det sig, fanns det också kritisk forsk­

handelshögskolan, sedan inom journa­

Egentligen skulle avhandlingen hand­

ning inom hennes område, men den var

la om strategiarbete. Men den kom att

kryddad av optimism och av en vilja att

Efter några år på Yle sökte hon, och

handla om etik, för en av de många

förändra systemet inifrån. Optimismen

fick, anställning som kommunikations­

saker Henrika Franck noterade var att

smittade av sig.

listiken. Ingen­dera kändes helt rätt.

4

1 | 2017

Henrika Franck ÅLDER : 46 år. BOR : I Helsingfors. FAMILJ: Man och två tonåriga flickor. GÖR : Forskardoktor vid Aalto-universitetets handels­ högskola. Forskar i företags­ etik och strategi. Disputerade om etik i strategiarbete vid Svenska handelshögskolan 2012. GILLAR : Förlåtelse. OGILLAR : Småsinthet. BEUNDRAR : Marianne Stenius, Hankens rektor emeritus. Hon är visionär och mycket modig. BÄSTA MARTHATIPSET : Alla tips i Marthaförbundets matsvinnskampanj Svinnkampen.

1 | 2017

5

”Varje beslut som fattas ska föregås av en tanke om vilka konsekvenser det har för alla andra.”

– I USA finns en väldigt stark rörelse av

ma tanke. Därifrån lastas den över på

att det känns fel, men det är order från

medveten kapitalism, som handlar om att

de enskilda människorna, och mötena

högre håll.” Eller: ”Det är kollegan som är

förändra fokus från konkurrens och girig­

mellan dem.

dum mot mig.” Men då kan man vända på

het till ett moraliskt ansvar på alla nivåer.

– Vi tävlar mot varandra fast vi är kol­

saken: ”Vem är jag dum mot?” Vi har alla

Sagt och gjort. Väl hemma, nu som

leger. Nu behöver vi få tillbaka moralen

forskardoktor vid Aalto-universitetet,

mot andra människor på varje nivå. Det

Förändringen kräver, säger Henrika

väx­lade också hon spår. Cynismen och

är allas ansvar. Varje beslut som fattas

Franck, förstås mod och en viss dos

klago­visorna slängdes överbord och un­

ska föregås av en tanke om vilka konse­

revolutionsanda. Det kräver också att

der sina föreläsningar och kurser upp­

kvenser det har för alla andra.

man vågar ifrågasätta den lojalitet som

manar hon numera deltagarna att göra detsamma.

Sin forskning ägnar hon i dag bland annat åt att granska vad det är som gör

ett ansvar att sätta ner foten.

för anställda i Finland vanligtvis är väl­ digt stark.

– När vi talar om att människor mår

att vi inte beter oss som vi vill på arbets­

– Men man kan inte förneka sitt ansvar

dåligt på jobbet, beror det egentligen på

platsen. På mikroplan handlar det om

och skylla ifrån sig. Någon måste vara den

att man måste agera för mycket mot sin

möten kolleger emellan.

första som står upp och säger till.

egen värdevärld. Det är det vi måste lära oss bort från.

På olika nivåer

– Människor tar inte sitt ansvar, utan

Och ofta, säger hon, är den som

de gör sig till offer. Man säger att organi­

slut­ligen vågar stå upp rädd alldeles i

sationen gör så här, att kollegan är dum.

onödan. Känner en att det krävs föränd­

Ibland är det säkert helt sant, men van­

ring, brukar det visa sig att den sällan

Enligt Henrika Franck måste föränd­

ligtvis är vi jättedåliga på att sätta ner

är ensam. Det är bara det att det är så

ringen ske på olika nivåer. Det dåli­

foten och inse att det är mitt eget ansvar

mycket lättare att vara ett offer än att

ga finns i systemet. Kapitalismen som

att åstadkomma förändring.

våga stå upp.

glömde sin grundgrej och började fo­

– Kärnan i mitt budskap är att det är ditt

kusera på girighet, själviskhet och täv­

Våga förändra

ansvar att leva ditt eget liv. Livet är inte

lan. Den här osunda inställningen fär­

Sluta klaga och gör något, alltså.

bara en fråga om att få en fast månads­

gar sedan av sig på de mindre enheter­

– Ofta är det lättare att rationalise­

lön från en organisation. En bra tankelek

na, företagen, där man anammat sam­

ra: ”Min chef sade att jag måste. Jag vet

är att förflytta sig trettio år framåt i

6

1 | 2017

Miljötipset tiden och tänka på vad man vill säga sig själv, sådan man är just nu.

Bryt cirkeln Henrika Franck tror själv på att alla, trots allt, vill vara goda och hela människor. För att vara det krävs det att du mår bra både på jobbet och hemma. – Det är okej att ha olika identiteter yrkes­ mässigt och privat. Men vi kan inte bryta mot vår grundläggande värdeidentitet i arbets­livet

Sy en fruktpåse i tyg!

sig. Känns det fel, så dra dig ur det, ändra

De engångspåsar vi använder när vi köper frukt och grönt är ett miljöproblem inom EU. Miljarder plastpåsar slutar som skräp i naturen varje år och stör djurlivet samt sprider gifter. Beslut har fattats om att fasa ut engångsplastpåsarna inom EU:s medlemsländer.

diskursen själv.

Har du möjlighet att sy egna fruktpåsar kan du minska din miljöpåverkan.

och tro att vi kan må bra. Att våga stå upp brukar dessutom leda till att hela människan mår bättre. – Det centrala är att bryta cirkeln, att inte fastna i den, och att sluta skylla ifrån

Det låter väldigt lätt när Henrika Franck

Påsarna går att använda om och om igen, och kan också tvättas. Tänk på att

talar om mod att stå upp och själv börja för­

välja tunna och lätta men hållbara tyger, så att påsen inte ger extra vikt till

ändra. Hon vet förstås att det ingalunda är så

dina fruktinköp.

enkelt i praktiken. På sina föreläsningar lär hon därför ut metoder för hur förändringarna

Tips! Det kan vara bra att sy fast en så kallad tag i påsen, det vill säga en

görs och hur beslutsfattandet blir mer etiskt.

lapp av ett annat grövre tyg på vilken du kan klistra prislappen, eftersom

– Vi lever och sedan dör vi. Kan vi inte åtminstone försöka göra det bästa vi kan

den senare kan vara svår att få att fästa på ett glatt gardintyg.

under den tiden? Så att vi inte om trettio år

Du behöver:

behöver tänka på allt vi inte vågade göra just

ett tunt lätt tyg, till exempel gardintyg

i dag? Det ligger i mänsklighetens natur att vi vill vara goda och varför skulle det inte genomsyra allt vi gör – både privat och i arbetet? När tillräckligt många inser det, kommer systemet också att förändra sig inifrån och det förtjänar alla på.

band/snöre ett A4-papper eller måttband en symaskin sytråd en tyglapp

Om varför löner inte ska vara hemliga HEMLIGHETER ÄR GIFT: Det finns inte ett enda argument för att hålla löner hemliga, annat än att skydda dem som har makt. EN JÄMSTÄLLDHETSFRÅGA: Kvinnor och minoriteter har sämre betalt, med öppna löner kan man lättare korrigera missförhållanden. KARRIÄRPLANERINGEN: Om alla känner till lönenivån, är det lättare att veta vart­ åt man är på väg i sitt yrkesliv och på vilket sätt man kan utveckla sig för att få bättre lön. SLUT PÅ SMUSSEL: Om alla vet hur lönerna ser ut, behöver inga vara bitter eller känna sig orättvist behandlad.

en säkerhetsnål

Gör så här:

30 cm

1. MÄT UT storleken på påsen med hjälp av ett A4-papper eller måttband, påsen på bilden är gjord med hjälp av tre stycken liggande A4:or, det vill säga, måttet på den färdiga påsen är cirka 1,5 A4 på höjden. Du kan välja en annan färg på sytråden än färgen på tyget – det kan piffa upp påsen. 2. SY en kanal i den övre kanten för bandet som du kan dra ihop påsen med, gör kanalbredden enligt bredden på ditt band eller snöre. 3. VÄLJ om du vill ha sömmen synlig på utsidan av påsen eller om du vill vända påsen och ha sömmen på insidan. 4. SY IHOP sidorna. På den ena sidan syr du på samma gång fast lappen för prislappen, den kan med fördel fästas in under kanalen för bandet. 5. MÄT UPP band som är cirka 10 till 15 centimeter längre än kanalens totala längd, sätt fast en säkerhetsnål i bandet och trä bandet genom kanalen. Knyt eller sy ihop bandet. TEXT Anita Storm, sakkunnig i miljöfrågor

FOTO Karin Lindroos 1 | 2017

7

– Jag har alltid varit intresserad av lokalhistoria, och marthorna ser jag upp till, så det var lätt att tacka ja till jobbet, säger frilansjournalisten Agneta Sjöblom.

Agneta Sjöblom BOR: I Karis. ÅLDER: 44 år. FAMILJ: Bor själv. GÖR: Frilansskribent. UTBILDNING: Politices magister. INTRESSEN: Träning i olika former, har löpt flera halvmaratonlopp, reser gärna, är nybliven martha. AKTUELL MED: Västra Nylands Marthadistrikts historik 100 år av nytta och nöje. Är vidtalad för en ny historik. LÄSER JUST NU: Artiklar och repor­ tage samt nordiska deckarförfattare, som avkoppling. GILLAR: Glass. OGILLAR: Trångsynthet. SER UPP TILL: Människor som går sina egna vägar. BÄSTA MARTHATIPSET: Handla med eftertanke och tänk på matsvinnet, släng inte ätbar mat!

8

1 | 2017

En marthahistorik blir till Frilansjournalisten Agneta Sjöblom har rott i hamn ännu ett värdefullt skrivprojekt. På uppdrag av Västra Nylands Marthadistrikt har hon sammanställt historiken ”100 år av nytta och nöje” och därmed finns nu viktiga delar av marthornas lokalhistoria, porträtt av märkeskvinnor och värdefulla marthagärningar samlade inom två pärmar. TEXT Anna Korhonen

M

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

arthas skribent träffar en

– Däremot är jag ingen historiker, men

”samla minnen, kunskap och händelser

glad Agneta Sjöblom på

det har inte hindrat uppdragsgivarna att

och pub­licera dem i en illustrerad histo­

Marthaförbundets kansli i

anlita mig för uppdragen, säger Agneta

rik”, eftersom man hade nått milstolpen

Böle. Hon är där för att läm­

med ett leende.

hundra år.

Aktivt distrikt

distriktet, Camilla Holmström, som kon­ taktade Agneta för uppdraget.

na tillbaka några fotografier som hon har lånat ur förbundets fotoarkiv.

Det var första vice ordföranden för

Det var ingen slump att Västra Ny­

Hur kom det sig då att Västra Nylands

lands Marthadistrikt tog kontakt med

Marthadistrikt ville låta skriva en histo­

– Jag har alltid varit intresserad av lo­

kunniga Agneta när distriktet ville låta

rik? Agneta konstaterar att det redan i för­

kalhistoria, och marthorna ser jag upp

uppgöra en hundraårshistorik. Hon har

ordet till historiken framgår att det är ett

till, så det var lätt att tacka ja till jobbet,

tidigare skrivit föreningshistoriker och

aktivt distrikt som vart tionde år har gjort

konstaterar Agneta.

har en gedigen bakgrund som tidnings­

periodiska sammanställningar över gång­

Enligt henne var det en relativt smärt­

reporter.

na tider, men nu var det dags att utförligt

fri process att få till stånd en historik. Hon behövde inte vara ensam i skriv­ processen, som stöd hade hon dels en arbetsgrupp med marthor, dels en tidi­ gare arbets­kollega, Sanne Wikström, som hjälpte till med personintervjuerna. Ar­ betsgruppen följde med hur historiken framskred och fungerade som ett boll­ plank. Många av bilderna fick Agneta lå­ na från Marthaförbundet, andra fick hon av marthor eller genom att söka i olika arkiv. Layouten till historiken gjordes av Marina Jonsson, som tidigare även har gjort layouten till Pojo Marthaförenings hundraårshistorik.

Stor mängd material Agneta hade ingen brist på material till historiken. Snarare var det så att det tidvis var svårt att avgränsa materialet på grund av att marthorna samvetsgrant har sparat så mycket. I effektiv tid tog det ungefär två till tre månader att samla ihop innehållet till historiken, detta som resultat av det 1 | 2017

9

smidiga samarbetet med marthorna. Hela

Tvättmaskinen var nämligen gjord i

med texter ur gamla protokoll, man be­

processen med att sammanställa de 105

trä.

höver också personintervjuer och fram­

sidorna tog drygt ett halvt år. Vad har du lärt dig om de lokala

Det fanns också gott om vältaliga och handlingskraftiga damer bland mar­

för allt fotografier som höjer läsvärdet.

thorna. En av dem, instruktrisen Svea

Många genomläsare

– Ja, framför allt hur aktiva de har

Enroth-Lindholm, förädlade även sina go­

Ett gott språk är förstås att föredra, och

varit, hur många engagerade marthor det

da råd och åsikter i kolumnen Ampra Sofi

att man minimerar slarvfel. Därför lönar

har funnits och vad de har gjort, räknar

i tidningen Landsbygdens Folk.

det sig med många genomläsare, konsta­

marth­orna?

Agneta upp.

– Det som märks i materialet och proto­

terar Agneta, som förutom av arbetsgrup­

I historiken har det varit viktigt att ta

kollen är att marthorna verkligen har levt

pen och kollegan också fick hjälp av sin

till vara det som marthorna haft och har

med sin tid, och ibland till och med varit

moster att granska materialet.

att berätta, och tre tidigare ordförande har

före sin tid, tycker Agneta.

– Att ha blivit anförtrodd uppdraget

intervjuats om sina minnen av gångna

Till verksamhet som har hängt med

värmer, och för mig personligen har det

tider. Marthorna har också flitigt sparat

länge hör de matlagningskurser för

varit väldigt intressant, spännande och

gamla tidningsurklipp, bland annat från

barn och unga som ordnades redan på

roligt att få fördjupa sig i mar­t hornas

tidningen Västra Nyland. Det stora lotte­

1960-­t alet och genom vilka distriktet i

gärningar under hundra år i västra

ri som distriktet ordnade på 1920-talet

dag kan erbjuda några av regionens ung­

Nyland, ler Agneta.

för att klara finansieringen av den egna

domar sommarjobb.

Historiken har tryckts upp i en upp­

instruktrisen hörde till de händelser som

Visst har föreningar och kretsar lagts

laga om hundra exemplar, av vilka några

på sin tid fick stort utrymme i tidnings­

ner under årens lopp, men många nya har

såldes på Västra Nylands

spalterna.

också bildats. Senaste tillskot­

– Även distriktets utställningsverksam­

tet är kretsen Raseborgs Nya

Marthadistrikts hundra­ årsjubileum som hölls

het uppmärksammades flitigt av pressen,

Marthor som kallar till mö­

på bygdegården i

konstaterar Agneta.

ten via Facebook och som

Tenala, där också

satsar på verksamhet som

Agneta deltog

speglar medlemmarnas eg­

och presente­

Hemslöjden i fokus På 1930-talet stod hemslöjden i fokus

na intressen.

och man deltog i en stor hemslöjdsut­

Har du tips för andra

ställning i Helsingfors. Agneta bläddrar

marthor som planerar

fram en bild från en spånadskurs i Hangö

att skriva en historik?

1934, man var nämligen rädd för att spinn­ konsten skulle dö ut. Efter kriget skulle hushållsarbetet

– Först måste man för­ stås planera hur finansie­ ringen ska skötas, efter­

rationaliseras. I historiken berättas det

som det kostar en del

bland annat om en tvättmaskin som

att ge ut en historik.

marthadistriktet införskaffade och som

Man ska helt enkelt

skulle lånas ut till föreningarna.

vara beredd att sam­

– Det första exemplaret som leverera­

la in pengar på olika

des fick man dock returnera, eftersom

sätt. En bra historik

det var ”av dåligt virke”, skrattar Agneta.

görs inte enbart

Visste du att ... » DET VAR FAKTISKT en man, föreståndaren för

Västra Nylands Folkhögskola Ossian Granit, som år 1916 var en av de främsta initiativtagarna till att organisera distriktets föreningar till ett förbund, som fick namnet Västra Nylands Marthafilial­ förbund. Västra Nylands Marthadistrikt har i dag ungefär tusen medlemmar i 18 föreningar och 21 kretsar, och sträcker sig från Hangö i väster till Lojo och Degerby i öster. 10

1 | 2017

rade den.

BÖCKER

DAGNYS NYCKLAR TILL ETT LÅNGT LIV TEXT Cia Hemming

» DAGNY CARLSSON har under se­

ar och bjudits in till diverse tv-soffor

Dagny genom att låsa

nare år gjort sig känd som Sveriges

är Dagny i dag en folkkär rikskändis

in henne i garderoben.

– ja, kanske rentav världens – äldsta

i Sverige. ”Det känns ganska märkligt

bloggare och med 104 år i bagaget är

att bli kändis vid dryga hundra. Särskilt

Gemensamt liv

det en omfattande källa av erfarenhet

som jag inte förstår varför folk tyck­

En stark självbevarel­

hon har att ösa ur.

er att jag är så speciell.” Men givet­

sedrift och ett ”jävlar­

vis inser hon att det är hennes höga

anamma” gav Dagny styrkan att fly från

ålder som bidrar till kändisskapet.

sin förste make. Hon lyckades ta sig ur

Dagny, född i Kristianstad 1912, säger sig ha varit både beskedlig och timid när hon var ung. Med åren har

När boken Livet enligt Dagny – I

sitt olyckliga äktenskap, skaffa sig en ut­

hon dock ”kaxat till sig” lite och i dag

huvudet på en 104-åring kom ut i no­

bildning och flytta till Stockholm, där hon

vill hon gärna vara ett föredöme för

vember i fjol uppfylldes en gammal

som 39-åring kom att träffa sin Harry på

andra tanter. ”Jag är som jag är och

dröm hon närt. Författare och lära­

Gröna Lunds dansbana. Deras första dans

struntar i hur jag förväntas uppträda”,

rinna har varit Dagnys drömyrken se­

– en foxtrot – kom att leda till många fler

skriver hon. ”Kanske jag som blogga­

dan ungdomen, och att blogga tycker

danser, resor och ett lyckligt gemensamt

re också fyller en funktion i mina för­

hon är en kombination av dem båda.

liv i över femtio år.

sök att bryta normer och bevisa att

Biografin hon skrivit är lättläst och

Efter att Harry gått bort 2004 för­lorade

man inte blir dummare bara för att

trivsam. Det är en insiktsfull återblick,

Dagny livsgnistan helt, men med tiden

man blir äldre.”

ett tidsdokument, som böljar över ett

har hon åter funnit lust till livet och be­

Goda gener och nyfikenhet är hem­

helt sekel och som innefattar glim­

slutat sig för att göra det bästa av den

ligheten till ett långt liv, om du frågar

tar av den förändring ett samhälle

tid som är kvar. ”Jag satte mig att vänta

Dagny. Och just nyfikenheten fick henne

genomgått sedd ur en vanlig svensk

på döden, men när den aldrig kom blev

att som 99-åring gå med i en datakurs

kvinnas perspektiv.

jag rastlös och bestämde mig för att ha

med målsättning att lära sig blogga.

För Dagny Carlsson har levt ett

lite lajbans i stället.” Med en sådan klar­

Året därpå började hon således skriva

ordinärt liv. Mestadels har hon haft

synt och pragmatisk inställning till livet,

på sin blogg som i dagsläget registre­

låg självkänsla, vilket kanske bott­

lagom torr humor och slagfärdiga repli­

rat närmare två miljoner besök.

nar i att hon aldrig upplevde sig

ker är det omöjligt att inte bli förtjust i

vara omtyckt av sin mor. Att hennes

Dagny Carlsson.

Insiktsfull rikskändis

förste make spelade, drack och var

Och när hon i en tv-soffa fick frågan

Efter att ha medverkat i tv-dokumen­

sjukligt svartsjuk gjorde inte saken

om vilken epok som varit den bästa, sva­

tärserien Det är inte så dumt att bli

bättre. Gemensamt för dem båda

rade hon utan att tveka: ”Min bästa tid

gammal, intervjuats i otaliga tidning­

var att de tog ut sin vrede gentemot

är nu. Äntligen kan jag vara mig själv.”

Carlsson, Dagny, Bjurberg, Helén: Livet enligt Dagny – I huvudet på en 104-åring. Bokförlaget Forum 2016, 159 s. ISBN: 978-91-3714945-5.

Rösta och vinn ett recepthäfte! » VAR MED OCH UTVECKLA tid­ ningen! Rösta fram din favoritarti­ kel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till martha­ bladet@martha.fi senast 1.3.2017.

Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Recepthäfte”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av det tvåspråkiga recepthäftet Babymat enkelt/ Vauvanruokaa helposti.

I förra röstningsomgången fick artikeln Våga visa omtanke vid misstanke på s. 8 i Martha nr 6/2016 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Marianne Grundström, Hangö, Monica Wiklund, Munsala, och Carola Backman, Esbo. Handduken kommer på posten – grattis!

1 | 2017

11

Helena Kajander BOR: I Helsingfors. ÅLDER: 58 år. FAMILJ: Dottern Emma, 19 år, och den cirka 52-åriga gultofskakaduan Polly. GÖR: Byråsekreterare vid Svenska centralarkivet. UTBILDNING: Barnskötare, har gått många arkiv- och fotograferingskurser. INTRESSEN: Fotografering, musik, vatten­ gymnastik, handarbete, goda veganrecept, att skriva blogginlägg ibland, klassisk solosång och att vidareutbilda sig, till exempel i massage och aromaterapi. LÄSER JUST NU: Vegankokböcker och deckare. OGILLAR: Samhällets ovilja att hjälpa människor

i nöd. SER UPP TILL: Alla starka kvinnor som har byggt upp martharörelsen och som har verkat eller verkar inom tredje sektorn. BÄSTA MARTHATIPSET: Det du gör i dag blir historia, så dokumentera nutiden. I framtiden är det intressant att läsa om vad som intresserade dagens marthor och vilken fin verksamhet de hade.

”Framför allt upptäckte jag hur otroligt fin verksamhet marthorna har haft under Finlands olika historiska skeden.”

12

1 | 2017

Marthornas arkiv – EN GULDGRUVA ATT ÖSA UR

– Börja arkivera redan i dag, råder byråsekreterare Helena Kajander på Svenska centralarkivet. Hon vet vad hon talar om efter en lång karriär inom arkivbranschen. Här ger hon goda arkivråd och berättar om vilka guldkorn hon fann då hon började ordna upp i Helsingfors svenska Marthaförenings arkiv från åren 1899–2006. TEXT Anna Korhonen

D

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg, Helena Kajander

riftiga Helena Kajander möter

peren från första början, då är det inte

föddes idén till att låta trycka upp en års­

Marthas utsända en söndag

svårt.

kalender med de fina bilderna och vissa av

strax före jul och visar glatt

– Föreningarna brukar hålla sina

handlingarna. Kalendern skickades sedan

runt på sin arbetsplats Svens­

papper i fem till tio år, men det är inte

till alla medlemmar. Man gjorde också

ka centralarkivet. Arkivet, som nyligen

meningen att de bara ska forslas från

en utställning och ett bildspel som bland

firade sitt 40-årsjubileum, upprätthålls

sekreterare till sekreterare, utan pappe­

annat visades på Helsinforsmarthornas

av Svenska arkivföreningen och är ett av

ren borde hållas i ordning enligt arkiv­

115-årsbrunch i oktober 2015. Och för att

de elva centralarkiv som med statsbidrag

regler för att de ska kunna bevaras för

få lite mer kött på benen beslöt Helena

arkiverar handlingar gällande privatper­

efter­världen på bästa sätt, manar Helena.

att börja skriva en blogg om månadsbil­

soner, företag och organisationer.

Arkiv behövs, inte minst när man ska skri­

derna för att belysa historierna bakom fo­

va historiker, tillägger hon.

tografierna.

Trots mängder av handlingar i det eg­ na rummet och på arkivet, både sådant

Till glädje för Helsingfors svenska

– På så vis föddes bloggen Arkiv­råttan

som framtagits åt forskare och sådant

Marthaförening erbjöd sig Helena att reda

Martha, där jag gjorde sammanlagt 39

som efter uppordning och förteckning ska

upp i föreningens omfattande arkivsam­

inlägg under åren 2014–2015, berättar

föras ner till ett arkivmagasin, lyckas

ling på kansliet i Helsingfors, och hon lär­

Helena hålla god koll på vad hon visar

de också ut praktisk arkivering till med­

och berättar.

lemmarna vid några föreningskvällar.

– Det här arbetet skulle vara tillfälligt,

– Så här såg det ut då jag började, säger

eftersom jag egentligen är barnskötare

Helena leende och visar upp ett fotografi.

och studerade sång, men här har jag trivts sedan 1981, skrattar Helena.

Från början

Materialet fanns visserligen mestadels i mappar, men under sofforna på kansliet. Efter uppordnandet av Helsingfors svenska Marthaförenings digra arkiv på cirka tolv

Till Helenas arbete hör förutom regelrätt

hyllmeter överläts det i september 2015

arkivering och rådgivning även att sam­

till Svenska centralarkivet.

manställa utställningar samt utföra andra uppdrag enligt kundens önskemål. Hon

Bakom bilderna

håller också arkiveringskurser.

Medan Helena botaniserade bland mer

Helenas viktigaste råd när det gäller

än hundra års marthagärningar bevarade

arkivering är att man ska ta hand om pap­

som protokoll, berättelser och fotografier

Mångsidigt arkivmaterial fanns gömt under soffan på Helsingforsmarthornas kansli Hemvrån. 1 | 2017

13

Mönsterkök med vedspis år 1933.

Marthas hemsystrar år 1928.

På bilden packar marthor julpaket till soldaterna år 1942.

Helena. Blogginläggen med bland annat

genom hemsjukvårds- och första hjälpen­

hörnet. Och ja, det var faktiskt Tove

arkiveringstips finns fortfarande på web­

kurser, något som inte var en självklarhet

Jansson som ritat kon på bilden, säger

ben till glädje för intresserade marthor

på den tiden.

Helena och ler.

(arkivrattan.blogspot.fi/).

– Marthorna var helt ovärderliga under

Marthorna gav också konkret hjälp till

Vad hittade du när du under­sökte

krigsåren, berättar Helena. På kristids­

soldater som deltog i kriget. De stickade

Helsingfors­marthornas arkiv närmare?

kurser lärde man ut hur man gör klä­

strumpor och gjorde fottrasor och häst­

– Framför allt upptäckte jag hur otro­

der och mat av ”ingenting”, som till

täcken med mera, samt skickade paket

ligt fin verksamhet marthorna har haft

exempel hattar och tofflor av filtad ull,

till fronten. De upprätthöll även ett till­

under Finlands olika historiska skeden,

bröd av bark, och de höll till och med

fälligt soldathem på Olympiastadion 1940.

konstaterar Helena. Till exempel upplys­

råkostkurser redan på 1930-talet.

Hjälpverksamheten var enorm.

ningsverksamhet om hur man fiffigt byg­

Helsingfors svenska Marthaförening

ger kök på 1920-talet, vilket visades på en

var med och grundade Brunakärr kolo­

I tiden

utställning på socialmuseet i Helsingfors

niträdgård 1918 där Helsingforsborna kun­

Visst har marthorna gjort mycket annat

i många år.

de dryga ut kosten genom att odla egen

också och verkligen gjort skäl för devisen

Den välbesökta utställningen bygg­

mat. Helena konstaterar att marthorna

Martha i tiden. Helena visar bilder från

des senare om till ett mönsterarbetar­

verkligen har gjort skäl för förbundets

svamp- och hattkurser och en kurs i ”hur

hem (även kallat marthahemmet). Kur­

ursprungliga namn Bildning i hemmen.

man beter sig mot utlänningar” inför de

ser hölls i bland annat näringslära, träd­

planerade olympiska spelen 1939 som

gårdsskötsel samt i hur man praktiskt

Konkret hjälpverksamhet

sköter spädbarn. När det gäller det se­

Olika slags hjälpverksamhet låg också

har också värnat om miljön med bland

nare, kan finländarna tacka marthorna

marthorna varmt om hjärtat. Mar­thorna

annat ett Östersjöseminarium år 2003

för mycket. De lärde ut livsviktig hygien

stod till exempel i slutet av 1920-talet för

och Gåkampen för Östersjön 2016. Barn­

ett slags ”hemsysterverksamhet” i form

sjukhuset i Helsingfors och en kvinno­

av en dam som kom hem till folk och

jour i Lettland har också fått pengar via

hjälpte till med exempelvis barnskötsel.

marthornas evenemang.

Tänk på att … EN KRETS/FÖRENING ARKI­ VERAR i första hand sina handlingar i samma slutarkiv som distriktet.

KRETSEN/FÖRENINGEN BRUKAR SJÄLV uppbevara hand­

lingar från de senaste tio åren.

OM KRETSEN/FÖRENINGEN

14

”Hemsyster, kommer som en tomte och

– I arkivet syns det även att marthorna

ställer till rätta”, står det i en publikation

har varit tidiga med nordiskt samarbete,

som Helena visar. Fredriksbergskretsen

tillägger Helena.

fyllde babykorgar med innehåll som de

För att inte alla dessa goda gärning­

själva tillverkat. Detta var på 1940-talet.

ar ska falla i glömska, planerar Helsing­

I arkivet hittade Helena små kort med kor

forsmarthorna att börja intervjua äldre

på, vilka visade sig vara betalningsbevis

marthor. Helena tipsar gärna om vad man

för att man bidragit till inköp av en ko

då kan tänka på:

AVSLUTAS lämnar man över allt

till en evakuerad familj. Marthorna sålde

arkivmaterial till ett slutarkiv.

således dessa ”kokort”.

1 | 2017

sköts upp på grund av kriget. Marthorna

– Undersök om du kan få ekonomiskt stöd från till exempel någon fond för än­

– Det roligaste var att vi vid inskan­

damålet och köp en digital bandspelare.

ning upptäckte signaturen ”Tove” i nedre

Intervjua medlemmarna enskilt eller i

Grunderna i arkivering Vad ska arkiveras? » DEN EGNA FÖRENINGENS/KRETSENS handlingar och cirkulär.

» KOPIOR AV utgående brev på papper, inte enbart elektroniskt!

» PROTOKOLL MED underteckning i original.

» REKLAM, trycksaker, affischer, Fredriksbergskretsen med sex babykorgar år 1943.

grupp om roliga minnen. Skriv också väl­ digt gärna gästbok på era möten om vad ni har gjort och om vem som eventuellt be­ sökt mötet samt fotografera. Komplettera med utförligare verksamhetsberättelser.

Välgörande handarbete Helena vilar inte heller på lagrarna på sin fritid. Bland annat fotografering, musik och vattengymnastik hör till hobbyerna, samt virkning i marthakretsen Elvan. – För några år sedan blev jag själv martha efter att ha blivit inspirerad av den jätte­

olika program.

» LÖNEKORT i 50 år. » K ASSABÖCKER . » VERIFIKAT i tio år.

(Enligt boföringslagen får man kasta dem efter sex år, men ”obetald” räkning kan krävas på nytt inom tio år.)

renhet i kretsen Elvan. Helena är bekymrad över samhällets ovilja att hjälpa personer i nöd, därför har hon med Elvan tagit initia­ tiv till utdelning av babykassar till pappers­ lösa på bland annat Barnmorskeinstitutet. Efter intervjun får jag några smarta marthatips och tipsas också om en lämp­ lig marthakrets. Helena är nämligen inte ivrig bara på att lära sig nya saker, utan även på att få dela med sig av sina

» ANTECKNA MED BLYERTS: vem, när, var och vad som är fotograferat samt fotografens namn.

» BANDA INTRESSANTA MÖTEN, tal

och intervjuer. Skriv ut dem på papper.

» SKRIV NÅGOT OM vad ni har gjort på mötet i en ”mötesbok” eller gästbok, bifoga gärna fotografier.

» SPARA det du själv producerar och

kopior av egna brev (också e-post) på papper.

» ORDNA enligt årtal. » TA BORT nitar, gem, plastfickor,

Elektronisk arkivering » SKRIV UT de handlingar och

» SKRIV PÅ OMSLAGET till akten vad det

Helena virkade då sin första babyfilt, och

arkivdugligt fotopapper.

går igenom fotografier som inte är märkta och arkivhandlingar för arkivering.

eventuellt andra serier.

som marthorna var med och gjorde, och

hon har fortsatt att handarbeta för välgö­

» FRAMKALLA de bästa bilderna på

» HA MINNESMÖTEN där ni tillsammans

dubbletter.

den, berättar hon.

evenemang.

Hur arkiverar man? » GROVINVENTERA materialet. » GRUPPERA: protokoll, korrespondens,

lika virkade filt på Domkyrkans trappor som skänktes till behövande babyer i sta­

Dokumentation av nutiden » FOTOGRAFERA vid olika möten och

innehåller, till exempel protokoll 1970, korrespondens 1970–1975 och så vidare.

» SÄTT IN handlingarna i aktomslag. » SÄTT DEM I en arkivmapp som ska vara

”fylld” – anpassa mappen enligt innehåll.

» FÖRTECKNA DEM mappvis och spara

arkivförteckningen samt uppgifterna om till vilket slutarkiv ni gett handlingarna i exempelvis den aktuella protokollsmappen.

» HA GÄRNA en separat mapp som är märkt ”kastas”.

» OM ARKIVET SKA ÖVERLÅTAS, gör

upp en överlåtelseförteckning över vad som har getts bort.

fotografier som ska sparas för eftervärlden. Spara aldrig enbart på cd, dvd, usb-minne. De är enbart arbetsredskap.

» SKA MAN SPARA ELEKTRONISKT,

spara i formaten PDF/A, XHTML, ODF, TIFF, JPEG2000, WAW på en spegelvänd yttre hårdskiva. Ingen kan dock garantera att informationen inte förstörs så småningom.

» MOLNTJÄNSTER ÄR INTE till för

arkivering – kolla äganderätten, risk finns för missbruk av dina handlingar.

» SLUTARKIVERING AV DIGITALA HANDLINGAR är dyrt, eftersom

slutarkivet sköter den tekniska uppdateringen och uppbevaringen.

kunskaper, erfarenheter och idéer till andra. Eller som hon uttrycker det: – Vi marthor borde lära oss att sträcka på ryggen för allt det fina som genera­tioner av marthor har fått till stånd. I denna bemärkelse är Helena Kajander verkligen ett föredöme.

» VID SVENSKA CENTRALARKIVET arkiveras bland annat Svenska

folkpartiets handlingar och handlingar från andra finlandssvenska organi­sationer och föreningar. Arkivet betjänar organisationer, föreningar, forskare och privat­ personer. Mera information hittar du på www.svenskacentralarkivet.fi/start/.

1 | 2017

15

Martha och kvinnans roll i samhället Kvinnans plats är i hemmet var länge ett motto som inte ifrågasattes. Hänvisade till hemmets privata sfär hade kvinnorna begränsade möjligheter att ta del av aktuella samhällsfrågor, än mindre kunde de själva påverka. TEXT Ingalill Ihrcke

M

FOTO Arkivbilder

ot slutet av 1800-talet bör­

individen utan för hela samhället. Fa­

nationen. Kopplingen mellan husmors

jade ökade krav på medbe­

miljen var inte längre i första hand den

konkreta arbete och nationens framtid

stämmande, deltagande

produktionsenhet och arbetsgemenskap

illustreras med tydlighet av Fanny Hult,

och demokrati växa fram,

som den tidigare hade varit. Kvinnan

redaktör i Husmodern, år 1906:

mycket tack vare den starkt växande för­

– husmor – fick nu en alldeles ny roll. För­

Af djupgående betydelse är det för ett folk

eningsrörelsen. Att allt fler gick med i

utom att hon förväntades vara en expert

hurudana hemmen äro och detta beror åter

olika slag av föreningar fick en avgörande

på allt det praktiska inom hem och hus­

i hög grad af landets kvinnor. Ack, kunde

betydelse för demokratin. För första gång­

håll, skulle hon med ett positivt och har­

hemmen rundt om i vårt land blifva renare,

en kunde folk ur de så kallade breda lag­

moniskt sätt skapa lycka och atmosfär i

ljusare, bättre! Då skall också en lyckligare

ren, både kvinnor och män, engagera sig

hemmet. Tålmodigt och milt skulle hon

tid gry för alla i detta landet.

i angelägna frågor. Åt kvinnorna gav för­

stötta mannen, sörja för barnens mora­

eningsaktiviteten en helt ny möjlighet att

liska uppfostran och fungera som hem­

Hot mot statsmakten

verka utanför hemmet, även om de för­

mets beskyddarinna.

En annan orsak till att det praktiska hus­

väntades nedtona alla ekonomiska och egennyttiga intressen.

Den som förädlade tankegångarna om

hållsarbetet betonades så starkt inom

kvinnans uppgift som hemmets goda fe

martharörelsen var att de ryska myn­

Det var oegennyttig verksamhet som

var statsmannen J. V. Snellman. Enligt

digheterna höll ögonen på all verksam­

uppmuntrades. Martharörelsen var en

honom skulle kvinnans samhälleliga

het som kunde tänkas utgöra ett hot mot

bland flera ideella rörelser som grunda­

roll förverkligas i första hand inom fa­

stats­makten. Föreningar vars syfte var att

des under seklets sista årtionde. En blick i

miljen. Med hjälp av uppfostringsverk­

befrämja folkbildningen och stärka den

gamla nummer av Marthas tidskrift Hus-

samheten skulle kvinnorna småningom

foster­ländska känslan hos folket var spe­

modern visar att husmor för hundra år se­

bana sig väg mot mer offentlig verksam­

ciellt övervakade. Föreningen Marthas ur­

dan skulle vara en tusenkonstnär av stora

het och ett större politiskt medvetande.

sprungliga namn var som bekant Bildning

mått. Ullberedning, hönsskötsel, fläck­

Så kom det också att bli för alla de kvinnor

i hemmen, ett namn som skvallrade om en

borttagning, utrotning av myror, bisköt­

som verkade som lärare och uppfostrare

verksamhet som inte sågs med blida ögon

sel och syltning är några exempel på ota­

i skolor och barnhem.

av de ryska myndigheterna med generalgu­

liga färdigheter som en god husmor för­

Även bland de tongivande marthorna

vernör Bobrikoff i spetsen. En lösning var

väntades ha. Självklart skulle hon också

insåg man styrkan i att vända sig till möd­

att maskera verksamheten, ändra namnet

ansvara för barnskötsel och -uppfostran,

rarna. Genom dem nådde man barnen och

till det neutrala Martha och omarbeta

klädvård och hushållets ekonomi.

kunde uppfostra dem i rätt riktning till

stadgarna mot en mer praktisk inriktning.

ansvarstagande och fosterländska med­

Kvinnoorganisationernas idéer om

Hemmets beskyddarinna

borgare. Det som skedde inom kärnfamil­

nödvändigheten av ökat samhällsenga­

I slutet av 1800-talet uppstod en ideolo­

jen och hemmet ansågs alltså ha avgö­

gemang spreds snabbt, och också inom

gisk rörelse som framhöll familjesam­

rande betydelse för samhället, det stora

martharörelsen kastade man blickar ut­

manhållningens betydelse, inte bara för

hemmet, och i förlängningen för hela

anför hemmet. Man ansåg fortfarande att

16

1 | 2017

Marthorna har i alla tider engagerat sig i aktuella samhällsfrågor. På bilden är det Finlands president Pehr Evind Svinhufvud som uppvaktas av en delegation från Marthaförbundet. Svinhufvud var president under åren 1931–1937.

familjen och hemmet var förutsättning­

Införandet av allmän och lika rösträtt år

arna för lyckliga individer och en sund

1906 gav kvinnorna möjlighet till en helt

nation, men började fråga sig om inte si­

ny samhällelig medvetenhet och gav ett

tuationen i hemmen är beroende av för­

uppsving åt arbetet på de traditionellt

hållandena i samhället? På grund av att

kvinnliga områdena som utbildning och

Marthas grundare Lucina Hagman var po­ litiskt aktiv, fanns kopplingen till sam­

Fortsätter på sidan 18 >>

hällsfrågor med från början.

Marthaförbundet har aldrig fungerat isolerat från det omgivande samhället, utan aktivt tagit ställning till frågor som tangerat familj, hem och hushåll. 1 | 2017

17

uppfostran. Lucina Hagman valdes till

att samma ämnen skulle vara minst lika

har i allmänhet ansetts som ett politiskt

riksdagsledamot våren 1907 och hon ar­

angelägna mer än sextio år senare.

vaket decennium präglat av häftiga köns­

betade aktivt för frågor som konkret be­

rollsdebatter och kvinnornas strävan

rörde kvinnornas situation, såsom för­

Inför riksdagsvalet 1954

nyandet av äktenskapslagarna och lika

Kombinationen Martha och politik är ett

livet. De traditionella familjeidealen som

lön för kvinnor.

ämne som med jämna mellanrum har

varit martharörelsens varumärke stod

fått diskussionerna att hetta till. Inför

inte högt i kurs.

Rättighet eller skyldighet?

riksdagsvalet år 1954 diskuterades frå­

efter självförverkligande inom yrkes­

Intresset för kvinnors insats i samhällsli­

gan om Marthas profilering i politiken.

Livlig debatt

vet ökade efter hand. På 1920- och 30-­talen

Några kandidater – alla aktiva marthor

Marthaförbundet har aldrig fungerat

ville marthorna aktivera kvinnor att rös­

– hade presenterats i Husmodern till­

isolerad från det omgivande samhället,

ta på kvinnor och också själva ställa upp

sammans med uppmaningen till läsar­

utan aktivt tagit ställning till frågor som

i val. Efterkrigstiden och dess återupp­

na att rösta på dem. Vissa läsare reage­

tangerat familj, hem och hushåll. Men

byggnadsarbete var en tid då marth­ornas

rade negativt på detta och hävdade att

till exempel språkfrågan på 1920-talet

samhällsinsats betonades starkt. Ett

det var oförenligt med Marthas roll som

var så livligt debatterad i offentligheten

socialt ansvar var inte en rättighet, ut­

politiskt obunden organisation. Efter en

att den också upptogs inom förbundet

an vars och ens skyldighet, ansåg man.

principdiskussion på årsmötet önskade

fastän den inte berörde verksamheten

Under 1950-talet var frågor kring kvin­

man framhålla skillnaden mellan ett all­

direkt. Det tvåspråkiga förbundet dela­

nors yrkesarbete regelbundet uppe för dis­

mänt politiskt intresse och partipolitik

des i ett finskspråkigt och ett svensk­

kussion. I januari 1955 hölls kongressen

som bedrevs utanför förbundets verk­

språkigt förbund år 1924.

Kvinnorna i samhällsbilden i Helsingfors.

samhetsområde.

Både efter krigen och i samband med

Marthorna var väl representerade. Till

År 1968 blossade debatten upp igen.

den ekonomiska depressionen i början

huvudfrågorna hörde varför män har hög­

Orsaken var att några kommunalvalskan­

av 1990-talet har marthornas ekono­

re lön än kvinnor i samma arbete och med

didater annonserade i Marthabladet,

miska rådgivning varit uppskattad och

samma utbildning. En orsak antogs vara

vilket på några håll åter tolkades som ett

anlitad, liksom konsumentupplys­

att kvinnorna som relativt oerfarna på ar­

partipolitiskt ställningstagande, något

ningen. Senare har miljöfrågor såsom

betsmarknaden är alldeles för anspråks­

som förbundet tydligt dementerade. Man

etiskt hållbar konsumtion och ekolo­

lösa och blyga i offentliga sammanhang.

eftersträvade ett ökat ansvar och intres­

giskt tänkande engagerat marthorna

Men, sade man optimistiskt, kvinnorna

se för samhällsfrågor men framhöll att

och resulterat i kurser, rådgivning och

utvecklas hela tiden och om några årti­

Martha är en opolitisk förening och tog

informationsmaterial.

onden kommer förhållandet att vara om­

avstånd från partipolitiken.

I dag finns det inte mycket kvar av

vänt. Då är det männens tur att samla sig

Under 1960-talet återkom med jämna

de första årtiondenas starka fosterländ­

för att diskutera ämnet Männen i samhälls-

mellanrum diskussionen om Martha får

ska patos. I dagens politiska situation

bilden.

vara politisk. Man ansträngde sig för att

känns vår tillvaro relativt tryggad jäm­

En annan fråga som behandlades var

klarlägga skillnaden mellan partipolitik

fört med situationen för hundratio år

problemet med dubbelarbetande kvin­

och den socialpolitik som organiskt hör­

sedan. Det brinnande engagemanget för

nor. Hur ska de klara av att kombinera för­

de till martharörelsens centrala verksam­

kvinnans, husmoderns och familjens

värvs- och hemarbete? Föga anade man

hetsområde. Följande årtionde, 1970-­talet,

villkor har utbytts mot ett neutralare och kanske mer trevande förhållnings­

”En annan fråga som behandlades var problemet med dubbelarbetande kvinnor. Hur ska de klara av att kombinera förvärvs- och hemarbete? Föga anade man att samma ämnen skulle vara minst lika angelägna mer än sextio år senare.”

sätt. I vår tid där fasta anställningar och långa relationer i allt högre grad utbytts mot snuttjobb och nya familjemodel­ ler finns inte längre samma absoluta rättesnören. För martharörelsen med­ för arbetet med att stödja familjerna och barnen en allt större utmaning, men det utgör också dess styrka i en allt mer för­ änderlig värld.

» K ÄLLOR: Klinge, Matti: Krig, kvinnor, konst. Liljeberg-Elgert, Sheila: Martha – kvinna i tiden. Stenius, Henrik: Frivilligt, jämlikt, samfällt. Föreningsväsendets utveckling i Finland. Tidskriften Husmodern 1906 nr 11, 1954 nr 3, 1955 nr 1, 1964 nr 9, 1967 nr 1.

18

1 | 2017

KOLUMN

SHEILA LILJEBERG-ELGERT är före detta ”yrkesmartha”, anställd vid Marthaförbundet i många år fram till 2007, engagerad i 100-årshistoriken Martha – kvinna i tiden och tidskriften Martha.

VAD VORE FINLAND UTAN MARTHA? DÅ DET SJÄLVSTÄNDIGA FINLAND

blomstrade

var nyfött år 1917 var vår organisation re­

martharörelsen

dan nästan vuxen. Sannsagan om Martha

och medlemsanta­

började ju 1899, då Lucina Hagman och andra

let slog rekord. Front­

framsynta kvinnor grundade den förening som

mannahus byggdes, ofta

först fick namnet Bildning i hemmen, men som

enligt typhusritningar som

inte fick sina stadgar godkända, för att namnet

förmedlades av Marthaför­

ansåg för farligt och samhällsomstörtande. Där­

bundet. Konsulentverksam­

för bytte de första eldsjälarna snabbt ut det till

heten utvidgades med fokus

det oskyldiga ”täcknamnet” Martha, med den

på konsumentupplysning.

bibliska husliga Martagestalten som förebild.

Men sedan kom feminismen

I Föreningen Marthas första årsberättelser och i de förs­

– hemmafrun och husmodern

ta numren av den tidskrift som först hette Husmodern får

blev en utrotningshotad och smått föraktad art. Det var

vi ögonvittnesskildringar av livet i en tid som minst av allt

yrkesarbete och daghem som gällde. Marthaidealen kändes

var en idyll, med fattigdom, smuts, oreda, supiga karlar

ohjälpligt gammaldags. Dags för att sätta lapp på luckan?

och loppbitna barn. Det var i den verkligheten de första

Nej, man hittade nya vägar, med studiecirklar och kurser

marthakonsulenterna, ”emissarierna”, landade då de åkte

och tidsenliga visioner om miljömedvetenhet, hållbar ut­

ut för att sprida bildning och kunskap. Ändå lät resultaten

veckling och balans i vardagen.

inte vänta på sig – då den första misstänksamheten väl hade lagt sig fick Martha en god start.

I dag arbetar de flesta kvinnor utanför hemmet. Ändå finns det också för dagens kvinnor en viss lockelse i att

Det självständiga Finlands födslovåndor lämnade efter

följa med till exempel bloggen Underbara Clara i Sverige med

sig svårläkta sår också bland marthorna. Men trots allt

sin pysslighet och sitt mysiga hem, eller japanska Marie

lyckades man arbeta för gemensamma mål: huslighet,

Kondo med konsten att städa. Visst känns Marthas beprö­

rationell hemvård och god hygien. Den duktiga husmo­

vade grundkunskaper igen också här – vi kunde städa och

dern, som skötte barnen och hemmet med ”kunnighet

hålla ordning på våra saker redan för över 100 år sedan!

och kärlek”, med näringsriktig mat från välfyllt skafferi

Martharörelsen har alltid varit steget före och aktivt

och kläder i prydligt ordnade skåp, var idealet. Kvinnor­

format Finland genom att förmedla ”nyttiga kunskaper

na på landsbygden fick njuta av vattenledningens välsig­

till kvinnorna och väckt intresse för framåtskridande”. Det

nelse och nyheter på hushållsfronten som dammsugare

Martha har gett kvinnorna är självständighet, självförtro­

och tvättmaskiner underlättade det dagliga hemarbetet.

ende, sunt förnuft och en lagom portion skinn på näsan.

1930-talets optimism kvävdes av krig och kristid, men

Martha år 2017 är en kvinna i tiden, som står på egna ben

marthorna tappade inte modet. Man skickade paket till

och fattar egna beslut, men som aldrig blir så hård och

fronten, tog hand om evakuerade och nödlidande och

kallhamrad att hon glömmer bort sin omvärld och sina

visade prov på en otrolig uppfinningsrikedom i en tid av

medmänniskor.

varubrist och ransonering. Under återuppbyggnadstiden

SHEILA LILJEBERG-ELGERT

1 | 2017

19

Middag med famil jen

MATBITEN

– EN STUND AV SAMHÖRIGHET

Den gemensamma måltiden blir en trygg stund i vardagen då alla i familjen kan samlas och veta att de har tid att umgås och talas vid. Att laga mat och äta tillsammans erbjuder också ett naturligt och avslappnat tillfälle att föra vidare kunskap och traditioner mellan generationer. TEXT OCH RECEPT Sofia Grynngärds

M

arthorna har i alla tider talat för vikten av

Att laga maten tillsammans är precis som den gemen­

en gemensam och hemlagad måltid. I dag,

samma måltiden värdefull tid då vi kan umgås och ta

då vi vet att familjer äter allt mindre till­

lärdom av varandra. Låt gärna barnet få en aktiv roll i

sammans, behöver vi verkligen lyfta fram

måltiden, beroende på ålder och den tid som finns att

den gemensamma måltiden. Statistik visar nämligen

tillgå. Uppgifter som att duka bordet och hjälpa till med

att vi i Finland är sämst på att dela en måltid tillsam­

exempelvis salladen är litet enklare uppgifter som bar­

mans jämfört med andra västländer. Samtidigt behöver

net inte behöver så mycket handledning i. När ni har

barnen, men också vuxna, en paus i vardagen då de kan

mera tid att kocka tillsammans, kan barnet få fler upp­

stanna upp och prata om det som har hänt under dagen.

gifter och större ansvar utgående från sin erfarenhet

Den gemensamma måltiden är en trygghet för barnen,

och ålder. Ju oftare barnet får vara med och lära sig att

och det är många barn i dag som tycker att de umgås för

laga mat och baka, desto självständigare kock blir hen.

litet med sina föräldrar. Om man i familjen har svårt att hitta tid för en gemensam middag alla dagar, kan man

Skala, skära, riva

i stället sitta ner och inta frukosten eller kvällsmålet

I början kan barnet delta i matlagningen genom att

tillsammans. Då är det bra att på förhand med familjen

mäta upp, hälla i och blanda ingredienser. Att lära sig

bestämma när den gemensamma måltiden blir av, så att

skala, skära och riva grönsaker kräver en hel del öv­

alla känner till den.

ning och tid. Handled hur potatisskalaren, kniven och

Planering och engagemang

20

FOTO Karin Lindroos

grönsaken ska greppas och hållas, och försök hitta en lämplig metod så att barnet undviker skador. Till en

Med lite planering och aktivt engagemang av alla famil­

början kan det till exempel vara bra att hålla i kniven

jemedlemmar blir matlagningen en naturlig del av var­

eller potatisskalaren tillsammans med barnet.

dagen. Vissa dagar kanske vi inte har så mycket tid över

Börja gärna med att baka med barnet, eftersom ni

för matlagning från grunden, men då kan vi försöka väl­

då inte behöver stå så mycket vid spisen. Vänta med

ja enklare lösningar. Tillred till exempel större mäng­

att låta barnet stå vid spisen och använda ugnen eller

der mat som räcker i flera dagar, förbered maten dagen

hushållsmaskiner på egen hand tills du tycker att det är

innan, ta fram något från frysen, gör matiga smörgåsar

moget för uppgiften. Men barnet kan gott vara med och

eller köp färdigmat som du kan komplettera och piffa

hålla i exempelvis elvispen tillsammans med en vuxen,

upp med färska kryddörter och grönsaker.

eller pröva på att försiktigt krydda soppan.

1 | 2017

Vi äter tillsammans hela året » JUBILEUMSÅRET Finland 100 år erbjuder ett enastående tillfälle att samlas och äta en måltid tillsammans. Marthaförbundet är samarbetspart i jubileums­ kampanjen #viätertillsammans, som förverkligas inom ramen för ELO-stiftel­

Meny 1 Fisksoppa på abborre

sens (Stiftelsen för främjande av finländsk mat­kultur) samarbetsprojekt ”Syö­

(6 personer)

dään yhdessä”. Vi hoppas att menyerna på sidorna 21 till 23 i detta nummer

8 potatisar

av Martha ska inspirera er att sprida matglädje och få er att känna

3 morötter

gemenskap hela året! Publicera gärna era måltidsinspirerade

1 palsternacka

bilder på sociala medier och tagga dem med #viätertillsam­

1 bit rotselleri/kålrot

mans, så att också andra kan ta del av era unika måltider.

1 gul lök 1 lagerblad 10 hela svartpepparkorn 2 fiskbuljongtärningar

”Ju oftare barnet får vara med och lära sig att laga mat och baka, desto självständigare kock blir hen.”

1 knippe dill 300 g abborr-/gösfilé 100 g färskost (t.ex. med gräslök)

1. SKALA potatis, palsternacka, morot och kålrot. Skär i bitar.

2. SKALA och hacka löken. Lägg i en kastrull och häll på vatten så att det täcker grönsakerna.

3. TILLSÄTT buljong och kryddor, låt koka tills grönsakerna är mjuka.

4. FINHACKA dill. 5. BYXA abborrfiléerna och skär i bitar, strö lite salt över fisken.

6. TILLSÄTT färskost, dill och fisk i soppan när den har kokat klart.

Tips! Ersätt b

uljongtärningar och vatten med hemlagad fiskbuljong ifa ll en sådan finns att tillgå. Vänta med att tillsätta fisken i sop pan, den behöver inte koka utan blir klar på ett par minuter i d en he t a s opp an .

1 | 2017

21

Surmjölkslimpa (3 bröd) 1 l surmjölk 50 g jäst 1 1/2 tsk pomeransskal 1 1/2 tsk anis 1 1/2 tsk fänkål 1 tsk salt 1 dl sirap 10 dl rågmjöl cirka 10–12 dl vetemjöl

1. VÄRM surmjölken till finger­ värme (37 grader).

2. SMULA ner jästen i en bunke och häll över surmjölken. Blanda tills jästen löst sig.

3. MORTLA kryddorna och häll ner i degspadet.

4. RÖR NER sirap, salt och rågmjöl.

5. TILLSÄTT vetemjölet lite i taget och knåda degen. Låt jäsa under bakduk i cirka 30 minuter.

6. TA UPP degen på mjölat bakbord och dela den i tre delar. Forma degbitarna till runda bullar.

7. STRÖ UT mjöl under och ovan på degbollen och platta till den med händerna till en oval platta (slå med handflatan).

8. RULLA ihop degplattan till ett avlångt bröd och nyp ihop skarven. Placera brödet på en plåt med skarven neråt.

9. LÅT limporna jäsa under bakduk. Skär några snitt i limporna med en vass kniv.

10. GRÄDDA cirka 30 minuter i nedre delen av ugnen.

Pannkaka

4 dl bär (200 g)

1. VISPA NER mjölet i

4. HÄLL UT smeten i en lång­

ca 3 msk socker

hälften av mjölken.

panna med bakplåtspapper.

1 dl speltmjöl

Vaniljkvarg:

2. TILLSÄTT övriga

5. GRÄDDA pannkakan i cirka

7 1/2 dl mjölk

2 dl kvarg

ingredienser och vispa till en jämn smet.

20–30 minuter tills den fått fin färg.

2 ägg

1/2 dl mjölk

1/2 tsk kardemumma

1/2 tsk vaniljpulver

3. LÅT smeten svälla och

6. SERVERA gärna pannkakan

1/2 tsk salt

ca 2 msk socker

värm under tiden ugnen till 250 grader.

med rårörda bär och vanilj­ kvarg.

(8 personer) 2 1/2 dl vetemjöl

22

Rårörda bär:

1 | 2017

Meny 2

Tortillor ur vinterns matkorg (8 personer)

Salsa:

Tacofräs:

1 gul lök 1 vitlöksklyfta

400 g kycklingfärs (eller annan färs)

1 msk olja

1 msk olja

1 burk tomatkross

4 dl rivna rotfrukter (t.ex. morot, palsternacka, selleri)

1 tsk chilipulver 1/2 tsk koriander 1–2 tsk lime- eller citronsaft (1 krm cayennepeppar för mera hetta)

1 1/2 tsk chilipulver 1 msk paprika 1 1/2 tsk spiskummin 3/4 tsk salt

(salt och socker enligt smak)

Övriga tillbehör:

Picklad lök:

4 morötter, i strimlor

1–2 rödlökar

1 bit vitkål, i strimlor

1 msk ättika

1 burk crème fraiche

2 msk socker

tortillabröd, gärna fullkorn (cirka 2 bröd per person)

3 msk vatten

1. FRÄS lök och vitlök i olja till salsan i en liten kastrull. 2. TILLSÄTT tomatkross, kryddor och citrussaft. Låt koka på svag värme ca 15 minuter.

3. SMAKA AV salsan och tillsätt mera chili, socker eller salt efter smak. Låt svalna.

4. SKIVA eller klyfta rödlöken tunt. Blanda med övriga ingredienser och rör om löken några gånger fram till servering.

5. STRIMLA vitkålen tunt med kniv eller osthyvel. 6. STRIMLA moroten med en potatisskalare. 7. BRYN färsen i olja. Tillsätt kryddor och rivna rotsaker i slutet av stektiden.

8. VÄRM bröden och servera tillbehören i olika skålar, så att alla får komponera sin egen tortilla.

Tips! Tänk på att chilipulver är betydligt mildare

än chilipeppar. För en vegetarisk variant kan färsen by tas ut mot cirka 4–5 dl kokta bönor, linser eller kikärter. Hetta då upp grönsakerna i olja, tillsätt kr yddor och önskad baljvä xt. Låt fräsa ett par minuter.

Jordgubbssorbet (6 personer) 300 g frysta jordgubbar 3 msk socker skal av 1/2 lime saft av 1/2 lime 1 äggvita 1 msk socker

1. VISPA äggvita och socker till vitt skum. 2. BLANDA jordgubbar med socker och lime. 3. MIXA bären. Blanda alltsammans och servera. 1 | 2017

23

Från drömjobb till mardröm Efter ett tonårsliv på flykt undan sig själv, och ett vuxenliv i ständig jakt på prestationer, tvingades journalisten Zandra Lundberg slutligen att sätta foten på bromsen. Men kraschen kom ändå. TEXT Heidi Hendersson

Z

FOTO Privata bilder

andra Lundberg befann sig hemma i mam­ mas vardagsrum. Halvsovande, halvsittande. Knappt levande. – Det var bara svart, säger hon.

Några månader tidigare hade Zandra Lundberg på­

Zandra Lundberg ÅLDER: 29 år.

börjat sitt drömjobb i Indien, som yogalärare i para­

FAMILJ: Stor och härlig.

diset. Det var kulmen på och en indirekt belöning för

BOR: På Åland och Bali, i Stockholm.

flera års mödosamt arbete med att konfrontera inre

GÖR: Arbetar som yogalärare och fri­ lansjournalist.

demoner, stress och depression. – Jag hade gett mig ut på mitt livs resa och så bara för­

INTRESSEN: Yoga, personlig utveckling

svann allt. Jag fick inte ihop det i huvudet … vad hände?

och träning.

Gång på gång

GILLAR: Att känna mig bekväm i kläder, på platser och i människors sällskap.

Luften hade totalt gått ur henne, både kroppsligt och själsligt, och det dröjde innan Zandra kunde börja an­ das igen. – Jag började så småningom yoga på nytt, även om jag numera gör det på ett annat sätt än tidigare. Säger

OGILLAR: Köpesallader man aldrig blir

mätt på. BÄSTA MÅ BRA-TIPSET: Skratta, det är jätteviktigt. Och att ha några människor i sitt liv som känner en och med vilka man kan prata om precis allt.

kroppen nej, så tvingar jag den inte till det.

Journalisten och yogainstruktören Zandra Lundberg poängterar vikten av att inte ha för bråttom i livet, det är lätt hänt att man springer vilse.

24

1 | 2017

Under de därpå följande månaderna av

– Mitt psyke har alltid varit min svaghet.

närapå icke-existens flöt frågan ”varför?”

När jag var sju år gick jag in på mitt rum,

upp till ytan, gång på gång.

drog ner rullgardinen och tänkte: ”Nu

– Om du visste hur många gånger jag

tänker jag ligga här och kommer inte ut

har ställt mig den frågan. Utifrån sett

igen.” Jag hade så ont i hjärtat. Jag hade

hade jag bara arbetat på att ta hand om

den där känslan av att ”nu vill jag inte leva

mig själv. Sagt upp mig från ett prestige­

längre, för det gör för ont”. Jag låg där en

fyllt, men stressigt arbete, utbildat mig

stund, men kom sedan på att jag hade ju

till yoga­lärare och blivit egenföretagare,

till exempel glass att leva för, eller något

något som jag länge drömt om. Men ibland

annat, minns hon och ger upp ett av de

tar det ett tag innan allt hinner ifatt en.

där skratten som ackompanjeras av en

Jag hade stressat så mycket och så länge,

liten fnysning och ett lätt ryck på axlarna.

att när jag väl stannade upp rasade allt på samma gång.

Tonårstiden beskriver hon som en en­ da stor flykt. – Jag ville förbi allting, vara klar. Jag vil­

I tidig skolålder

le bara vara vuxen. Jag skaffade en äldre

Zandra har hela sitt liv tampats med en

pojkvän och låtsades att jag var 35. Ha­

depression, som debuterade redan i tidig

de bostadsrätt och parmiddagar när jag

skolålder.

var 16.

1 | 2017

25

– Det känns som att livet är en mängd tåg och man stiger på utan att egentligen titta efter vart tåget ska gå, när det är framme eller fundera på ”vill jag vara där det stannar?”. Ibland kan det vara bra att stå kvar på perrongen. Det är också okej att hoppa av och byta till ett nytt tåg, säger Zandra Lundberg.

Och ständigt detta sneglande på andra,

det sved och värkte. Det var enda gången

hela tiden, och bakom ratten på färden

förundrad över den till synes stora livs­

jag kände mig levande.

har hon placerat sig själv. I kontroll över

kapaciteten som hon inte fann i sig själv.

Och så, för fyra år sedan fann hon sig

– ”Hur klarar ni det här, hur hanterar ni

hemma hos sin mamma över julen. Hon

både växel, broms och gas. – Jag väljer själv hur jag vill att mitt liv

det här så himla bra?” Jag har alltid varit i

ögnade igenom bokhyllan och lämnade

ska se ut, och jag har tagit mig till en plats

ett kaos, aldrig nöjd med mig själv och mina val.

Drömjobb i Stockholm Kaoset till trots, eller kan­

där jag trivs med mina val. Jag har

”Jag har tidigare ofta gjort saker som förväntades av mig, även om de inte gav mig så mycket.”

ske tack vare det, landade

tidigare ofta gjort saker som för­ väntades av mig, även om de inte gav mig så mycket. Som gps står intuitionen. – Jag har något slags medve­ tenhet om vad som känns bra

Zandra i ett journalistiskt drömjobb på

rummet med boken The Secret i handen.

och inte känns bra. Jag vågar säga nej. Det

kvällstidningen Aftonbladet i Stockholm.

– Den öppnade upp ett nytt tänkesätt

är lätt att prata om magkänsla och intu­

Hon arbetade, presterade, försökte leva

för mig. Allt jag har i mitt liv har jag ska­

ition, men det är en process att lära sig

och övertyga sig själv om att vara tacksam

pat, och det finns inget som säger att jag

lyssna.

för det hon hade åstadkommit och det

måste vara på ett visst sätt resten av livet.

hon hade. Men något gnagde. Hon var

Och riktningen? – Mot det som får mig att må bra. Att

En fortgående resa

hitta det, utöka och expandera det. Jag vill

– Jag var helt uttråkad av att leva. Jag

Det blev början på förändringen. Enligt

se vad jag kan skapa och åstadkomma un­

var tvungen att gå och träna så hårt att

Zandra är processen en resa som pågår

der min livstid.

olycklig.

26

1 | 2017

fred

MED UPPDRAG ATT ARBETA FÖR

Helena Ranta är kvinnan som tagit ett vuxenansvar hela sitt liv. Ibland drömmer hon om att bli pensionär på riktigt och få luta sig tillbaka. Men i samma stund lägger hon tanken åt sidan, så länge krig och orättvisor härjar i världen har hon en mission. TEXT OCH FOTO Maria Wasström

1 | 2017

27

”Berättelserna om krig handlar om män och deras erfarenheter.”

H

elena Ranta har ett uppdrag, och hon vet att det måste ut­ föras. I decennier har hon ar­ betat i områden med vacklande

fred. Hon har utfört rättsmedicinska un­ dersökningar och medverkat i förhand­ lingar och rättegångar. Hennes insatser i krisområden har vunnit internationellt erkännande. Professor Ranta är utbildad tandläkare och odontologie doktor. – Ursprungligen är jag odontolog jo, men jag skulle inte rekommendera mig som tandläkare, säger hon skämtsamt. Helena Ranta är född 1946 och hör så­ ledes till generationen krigets barn. Ef­

den med att handleda doktorander. Ar­

– Folkmord är aldrig en slump. Att inte

betet skänker också henne själv ett slags

ingripa är medbrottsligt, säger hon all­

inre tillfredsställelse.

varligt.

– Jag tycker om att arbeta med dokto­ rander. Det innebär att jag hela tiden mås­

Arbete för fred

te vara steget före.

Raseborgaren och västnylänningen Ran­

terkrigstiden i Kajana präglade hennes

Hon har svårt att säga nej till uppdrag

ta, internationellt känd för sina rättsme­

barndom. Senare i livet har hon sett kri­

om hon upplever att hon kan vara till

dicinska undersökningar och insatser i

get i vitögat i andra delar av världen. Hon

hjälp.

olika konflikhärdar runtom i världen, höll

har undersökt krigsförbrytelser och iden­

Erfarenhet från flera decennier i krigs­

i höstas ett välbesökt anförande i Ingås

tifierat människor i massgravar. Hon har

områden gör henne till en odiskutabel

bibliotek. Arrangör för evenemanget var

vittnat i krigsförbrytartribunalen i Haag.

resurs när det gäller fredsarbete.

Ingå Marthaförening. Ranta lyfte då fram

Hennes arbetsfält sträcker sig från Koso­

– Jag har fått så mycket av livet. Det är

vo, Bosnien och Hercegovina till Tjetje­

min uppgift att dela med mig av det jag

nien, Afrika och Sydamerika.

har att ge.

hur viktigt det är att också kvinnor syns i fredsarbetet. – En hållbar fred är inte är möjlig utan

Hon har också arbetat med att utbil­

Ranta vet att hennes arbete aldrig tar

da lokala personer att fortsätta fredsar­

slut. Det finns alltid människor som av

Ranta ser det som en brist att alldeles

betet långt efter att internationella fors­

någon anledning vill ha krig. Krig hand­

för få fredsförhandlare är kvinnor. Det är

kare lämnat platserna och tv-kamerorna

lar om makt.

män som sitter runt förhandlingsborden

släckts.

– Man kunde tro att närheten till his­

Steget före

toriens största brott skulle fungera som vaccin, säger hon och vet samtidigt att så

Trots att Ranta har fyllt 70 har arbetstak­

inte är fallet. Hon har sett för mycket elän­

ten inte nämnvärt minskat. Hon arbetar

de för att tro att förintelsen aldrig kunde

också fortfarande inom universitetsvärl­

upprepas igen.

28

1 | 2017

att kvinnorna involveras.

och det är männens bild av kriget som för­ medlas till världen. – Berättelserna om krig handlar om män och deras erfarenheter. I verkligheten är kvinnor och barn li­ ka mycket krigets offer. Helena Ranta be­

Helena Ranta ÅLDER: Fyllde 70 i fjol. BOR: I Raseborg. FAMILJ: Är frånskild. GÖR: Missioner till Kosovo och Eritrea, handleder doktorander. GILLAR: Naturen, vänner, matlagning, att plocka svampar, klassisk musik, dik­ ter. GILLAR: Oärlighet. MOTTO: Never give up (sv. Ge aldrig

upp). DRÖMMER OM: Att bli ”riktig” pensio­

när, fred. BRINNER FÖR: Jämställdhet och mänskliga rättigheter. BÄSTA VARDAGSTIPSET: Ta hand om

dina närmaste.

rättar om möten med våldtagna och

Rantas kompetens gör att också maktens

– Det finns mycket större problem,

tvångssteriliserade kvinnor.

män lyssnar när hon talar.

till exempel den moraliska krisen i

– Det är svårt men viktigt att lyfta

– FN är den enda globala organisatio­

Finland, säger Ranta och reflekterar

tystnadens slöja. Vi måste ta upp svåra

nen som kan göra något, det som saknas

kring den allmänna uppfattningen att

frågor också här i Finland, säger Ranta.

är ansvar.

samhället har blivit hårdare och att

– För dem som förlorat nära och kära

Hon säger också att vi alla ansvarar för

men själva överlevt är det nödvändigt

våra egna handlingar, man ska inte tro

att få veta vad som har hänt.

att man inget kan göra. Även på gräsrots­

– Vi saknar solidaritet och förne­

vi inte verkar ta hand om varand­r a längre.

Fredsarbete handlar om att försöka

nivå finns det mycket att göra, menar

kar lidande, här råder ett mycket kallt

bryta hatets och hämndens onda cir­

Ranta och lyfter fram Marthaförbundet

klimat, säger Ranta och ryser, men

kel.

och allt det frivilligarbete som görs var­

det är inte kylan där ute som gör att

– För mig är det en lång och smärt­

je dag på många nivåer i vårt land. Det

hon huttrar.

sam process. Vi känner alla till vårt

volontärarbete som gjordes i samband

Själv har hon egentligen också sett

eget lands historia.

med flyktingvågen i fjol var på sina håll

alltför mycket vidrigheter och behöver

enormt. Hon tror också att var och en av

hitta metoder att koppla av, att kopp­

oss har har möjlighet att påverka inom

la bort. Det gör hon hemma i sitt hem

För tillfället följer hon noggrant med

lokalpolitiken och i sin näromgivning.

i Raseborg.

vad som pågår i Syrien. Hon har blivit

– Tala med beslutsfattare, visa att du är

I Syrien

kontaktad att eventuellt i ett senare skede ta sig an uppdrag i Syrien, men

villig att göra något!

i skrivande stund är läget alldeles för

Kallt klimat

osäkert för att åka dit.

Ranta förundrar sig över att medier och

– Jag är tacksam för att jag kan gråta. Arbetet har nämligen inte berövat henne känslorna. Hon säger själv att den dag hon slutar bli berörd är det dags att sluta jobba.

– Jag har haft kontakt med några ex­

människor i allmänhet är så snabba att lyf­

– Jag vill kunna stiga upp på morgo­

perter i Syrien, men jag vet inte om de

ta fram problem i samband med invand­

nen, se mig själv i spegeln och säga: God

är vid liv längre, säger hon behärskat.

ring.

morgon, Helena Ranta! 1 | 2017

29

Kvinnokooperativ ger fler möjligheter i

Guatemala

Trots att landets odlingsmark räknas till världens bördigaste, är undernäringen utbredd på landsbygden i Guatemala. Byn La Lupita, i lågländerna längs sydkusten, utgör ett undantag. Det kvinnliga jordbrukskooperativet Madre Tierra har besegrat hungern. Men tillvaron är en ständig kamp mot regeringen, de industriella storjordbruken och manliga fördomar. TEXT Ivar Andersen

30

1 | 2017

FOTO Jesper Klemedsson

M

adre Tierra är ett kooperativ

operativ. Inom jordbrukskollektivet an­

men när vi kom till järnvägen upptäck­

som är grundat av kvinnliga

svarar medlemmarna för sin egen mark,

te jag att jag tappat henne. Militären tog

jordbrukare, för kvinnliga

medan vidareutbildningen och kunskaps­

henne och dödade henne.

jordbrukare. Bakgrunden är

utbytet sker i grupp, och alla hjälper soli­

den dubbla kamp som medlemmarna har

dariskt den vars skörd slår fel.

Egen mark

tvingats utkämpa. Dels mot Guatemalas

– Det är en bra sak. När jag lär mig en

Jordbrukskooperativets uttalade målsätt­

regering, som sedan länge är allierad med

ny jordbruksteknik eller att odla en ny

ning var dels att få återvända till Guate­

de mäktiga storjordbruk som själva vill

planta, tittar min make på och lär sig han

mala, dels att kvinnor skulle få egen mark

lägga under sig landets odlingsbara mark.

också, säger Madre Tierra-medlemmen

att leva av. I början av 2000-talet, efter 18

Dels mot det mansdominerade samhället,

Juana Sales Domingo.

år i exil, kunde den första av dessa dröm­

som anser att kvinnor lämpar sig bättre som arbetskraft än som jordägare.

Madre Tierra bildades ursprungligen i

mar förverkligas. Juana Sales Domingo

Mexiko av guatemalanska kvinnor som

och hennes medsystrar kunde flytta hem.

– Kvinnorna här har fått kämpa mot si­

hade flytt det blodiga inbördeskrig som

– Jag är nöjd med att vara tillbaka, trots

na makar. För männen är det bättre om

härjade landet åren 1960–1996. Juana Sa­

att detta inte är samma land som det vi

kvinnorna inte äger mark, säger Madre

les Domingo var 14 år när hon tvingades

flydde ifrån. Det landet är förlorat. Men

Tierras koordinator Olinda Leiva.

fly.

jag är lycklig över att vi har eget land, sä­

Att äga land innebär oberoende från

– Min lillasyster föll offer för kriget, sä­

såväl staten som storjordbruken och de

ger hon. Militären brände henne levan­

Det andra av kooperativets mål – egen

patriarkala strukturerna. Och den som

de. De anklagade folket här för att stödja

mark för kvinnorna att bruka – uppnåd­

försöker förändra en maktordning mö­

gerillan, men det gjorde vi inte. År 1982,

des efter att Madre Tierra hade organi­

ter alltid motstånd, oavsett om det sker i

en helt vanlig dag precis som den här,

serat en protestmarsch till parlamentet i

hemmet eller i parlamentet.

gick min pappa tidigt till jobbet. Jag var

Guatemala City, där en lokal präst skötte

hemma med min mamma och min syster

förhandlingarna med regeringen.

Framgångsrik modell

ger hon.

när grannarna skrek att militären brände

Rätten till jorden var en stor seger, men

Samtidigt har den kollektiva modellen i

ned hus medan människor fortfarande

en lika stor kamp har det varit att hit­

Madre Tierra blivit så framgångsrik att de

var kvar inuti. Allt vi kunde göra var att

ta former för hur framgången ska kun­

äkta männen har valt att starta ett eget ko­

springa. Jag tog min lillasyster på ryggen,

na förvaltas. På Madre Tierra har man 1 | 2017

31

hållit kollektiva utbildningar i hållbar

– Det är väldigt frustrerande. Jag har land

jordbruksteknik.

och god jord, men inte tillgång till vatten,

– En viktig fråga för oss är att åter­

säger Ana Ramos, medlem i kooperativet.

ställa jorden, den är dränkt i kemikalier

Prövningarna är många, men ingen sväl­

från storjordbruken. Det är frågan om

ter. I resten av Guatemala lider runt hälf­

monokulturer där man bara odlar en

ten av alla barn av undernäring, men i La

gröda, såsom socker, majs eller palmolja.

Lupita har man besegrat hungern.

Men vi kan inte överleva på socker och

– Det är för att vi äger vårt eget land och

bananer, vi behöver en komplett diet,

kan odla vår egen mat, säger Olinda Lei­

säger Olinda Leiva.

va. De som inte äger land måste arbeta på

– Långsamt börjar folk häromkring slu­ ta använda kemikalier och övergå till eko­ logisk gödsel. Det handlar om att öppna deras ögon och lära dem nya tekniker.

Kollektiv insikt

storjordbruken, men lönerna är så låga att de inte har råd att äta ordentligt.

» MADRE TIERRA HAR runt

annat: en känsla av tillhörighet och dess­

styrkan i att organisera sig.

utom egendom att lämna över till nästa generation.

Vi har lärt oss om våra rättigheter och

– Madre Tierra ger mig möjlighet att vara

hur vi försvarar dem, säger Olinda Leiva.

en del av en grupp, säger Juana Sales Do­

Både egenmakt och kunnande behövs.

mingo. När vi kom hit var vi ingenting, i dag har vi land och kan stödja varandra.

bruksjättarna som det föränderliga väd­

– Jag och min make blir äldre för varje år,

rets nyckfulla makter. Med myndigheter­

säger Catarina Morales Lopez, vars mark

nas goda minne leder storjordbruken om

ligger i utkanten av kooperativets ägor. Min

floder för att bevattna sina egna odlingar,

önskan är att min dotter ska vilja ta över.

vilket orsakar vattenbrist för kvinnoko­

Hon är 21 år och mycket intresserad. Jag

operativet. På senare år har situationen

ska lära henne hur hon kan använda or­

förvärrats ytterligare då somrarna har

ganiskt material i stället för konstgödsel

varit både längre och torrare än vanligt.

för att berika jorden.

1 | 2017

» I DAG ARBETAR Madre Tierra

läggande mänskliga behoven, ger det fak­

en varit och den kollektiva insikten om

32

ursprungligen i Mexiko av guatemalanska kvinnor som flytt det blodiga inbördeskrig som härjade i landet under åren 1960–1996. Målet var dels att få återvända till Guatemala, dels att kvinnor skulle få ett eget landområde att leva av.

Även om maten är ett av de mest grund­

Nästa generation

tum att man äger land också någonting

För Madre Tierra kämpar mot såväl lant­

» MADRE TIERRA bildades

förutom med det egna jordbruket också med politiska frågor, såsom rätten till land, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

Lika viktig har den politiska utbildning­

– Det handlar om kvinnors egenmakt.

Fakta om Madre Tierra

350 kvinnliga jordbrukare som medlemmar. Kooperativet har en styrelse som ansvarar för att de administrativa besluten. Principiella besluts fattas på stormöten där samtliga medlemmar förväntas delta.

» OFTA ODLAR MEDLEMMARNA ett

brett spektrum av grödor, såsom majs, bönor, pumpa, chili, citrusfrukter och örter. Medlemmar kan byta till sig de grödor de själva inte odlar.

» GUATEMALA ÄR ett av världens

minst jämlika länder. Tre procent av de privata markägarna förfogar över närmare 70 procent av all odlingsbar mark i landet. För bonde- och ursprungsrörelser är en jordreform med fokus på de fattiga det allra viktigaste kravet.

MARTHAINFO

Nominera kandidater till årets utmärkelser » FRÅN OCH MED i år kan man inom ramen

lemmar till verksamhetsledare Frida Nylund,

för utmärkelsen Årets marthagärning nomi­

frida.nylund@martha.fi eller Marthaförbun­

nera kandidater inom tre kategorier. Katego­

det, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors, så att

rierna för år 2017 är Årets Lucina, Årets sam-

förslagen är oss tillhanda senast 15.3.2017.

hällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna

Enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, di­

utdelas för första gången under kvällsfesten

strikt och centralstyrelsen har rätt att nomi­

vid Marthaförbundets vårmöte i Kristinestad

nera till alla kategorier. Kom ihåg att ange

den 6 maj 2017.

inom vilken kategori ni nominerar! Frida sva­

Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse

rar också på frågor om utmärkelserna.

eller en sådan insats som företrädesvis under det gångna året 2016 kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för, samt det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör. Utmärkel­ serna ges till en marthaförening, krets eller en enskild medlem. Titeln Årets eldsjäl kan ges för insatser som hänför sig till flera år. Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. De kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklan­ det av martharörelsen och som är en inspi­ ration för oss alla. Nomineringstiden infaller under perioden 20.2–15.3.2017. Sänd in era förslag på insatser som gjorts av föreningar eller enskilda med­

HEDERSTITELN ÅRETS LUCINA ska gå till någon som är förtroendevald och som under det gångna året modigt har lett sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang för föreningens utveckling. TITELN ÅRETS SAMHÄLLSINSATS ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas sam­ hällsengagemang. UTMÄRKELSEN ÅRETS ELDSJÄL tilldelas en martha som under flera år har arbetat för föreningens bästa. Som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen.

Bevara marthornas publikationer och tidningen! » NATIONALBIBLIOTEKET samlar in medel DU KAN OCKSÅ DONERA ONLINE: till ett nätverksbibliotek för att hedra Fin­

1. GÅ TILL adressen https://onlinedonation.

lands hundraåriga självständighet. De medel

helsinki.fi/Onlinedonation/ 2. FYLL I donationsformuläret 3. UNDER ”Donation” välj ”Fonddonationer” 4. UNDER ”Fond” välj Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto (Nationalbibliotekets kulturarvsfond) 5. UNDER ”Meddelande” skriv Martat–Martha-fonden

som doneras till den namngivna fonden Mar­ tat–Martha går till digitaliseringen av de pu­ blikationer och broschyrer som marthorna har gett ut samt de nummer av tidskriften Martha som utgavs under åren 1899–1944. SÅ HÄR DONERAR DU: Betala in det valda beloppet på Helsingfors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.

Inbetalningar

ANNA EHRNROOTHS FOND

» Bemböle mkr uppvaktar årets jubilar Ann-Mari Rantala 40,00 euro DISA FLYTHSTRÖMS FOND

» Degerby Mf med anledning av Gråmar­ böle mkr:s 70-årsjubileum 70,00 euro MARTA CENTRS

» Västra Nylands Md, donation 683,00 euro » Esbo Mf, donation 2 000,00 euro » Finlands svenska Marthaförbund rf:s donation i stället för julkort 200,00 euro » Nagu Mf, julgåva 276,90 euro » Janine Smeds, donation 50,00 euro » Smartorna, donation av sparbösse­ insamlingen 200,00 euro » Frida Nylund, donation i stället för julkort 50,00 euro » Mellersta Nylands Md med anledning av Grankulla Mf:s 70-årsjubileum 100,00 euro » Åbo svenska Mf, julgåva 450,00 euro » Västra Nylands Md med anledning av Skåldö Mf:s 70-årsjubileum 50,00 euro » Västra Nylands Md med anledning av Grå­ marböle mkr:s 70-årsjubileum 50,00 euro » Västra Nylands Md med anledning av Ekenäs landsbygds Mf:s 80-årsjubileum 50,00 euro » Ekenäs Mf, donation 86,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Efterlysning! » VI EFTERLYSER marthakretsar, -föreningar eller -distrikt som har inte­ grationsfrämjande verksamhet på sitt program. Med hjälp av Svenska folksko­ lans vänner (SFV) kan Marthaförbundet erbjuda stöd i form av material, infor­

Mera information om donationer: kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi

mation och utbildningsträffar till de föreningar som på ett eller annat sätt hjälper och stöder asylsökande och flyk­

Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

tingar. Hör gärna av dig till Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi eller tfn 044 280 6609, för mera information! 1 | 2017

33

AKTUELLT

Inspiration i matvardagen – en kväll för hela familjen » NÄR: Torsdag 23.2, kl. 18–20 » VAR: Hollihaan koulu,

PÅMINNELSE:

Föreningsstödet 2017 »

MARTHAKRETSAR, -föreningar och

gästföreläser för de vuxna om hur man

-distrikt kan under hela februari månad

skapar lust och glädje kring matlagning

ansöka om föreningsstöd. Ansökan görs

för barn och unga. Barn över fyra år får

elektroniskt via anmälningsformuläret på

delta i pyssel och andra roliga aktivite­

Marthaförbundets hemsida. Bekanta er med

VÄLKOMMEN på en kväll fylld av mat­

ter med fokus på mat. Kvällen avslutas

kriterierna i Martha nr 6/2016 eller på www.

inspiration! Marthaförbundets projekt

med ett gemensamt kvällsmål.

martha.fi/sv/medlem/foreningsstod2017/.

Beckbruksvägen 4, Karleby

Tack för maten! som sedan 2013 har ar­

Evenemanget är gratis. Anmälan se-

Ta gärna kontakt med Petra Högnäs,

betat med att inspirera barn till att våga

nast 17.2.2017 på martha.fi/sv/start/

petra@martha.fi, tfn 044 280 6609 om

smaka på och äta mera vegetabilier, de­

evenemang/.

du har frågor som rör föreningsstödet!

lar med sig av sina resultat och tips. Den

Arrangörer: Projektet Tack för maten!

prisbelönta svenska matkreatören och

i samarbete med Ungmartha och Karle­

barnboksförfattaren Johanna Westman

bynejdens Marthadistrikt.

Nordens kvinno­ förbund (NKF) håller sommarkonferens i Norge » ÅRETS NKF-KONFERENS arrangeras av den norska organisationen Norges Kvinne- og fami­ leforbund. Konferensen hålls 16–18.6 i Sande­ fjord, cirka 120 kilometer söder om Oslo, och temat för sommarkonferensen är Matglädje. Konferensen öppnas fredag 16.6 klockan 10 och avslutas söndag 18.6 klockan 13. Under fredagen ordnas föreläsningar som på olika sätt tange­ rar mat och matglädje. På lördag har deltagarna möjlighet att bekanta sig med den natursköna omgivningen i Sandefjord och på söndag pre­ senteras verksamheten i de lokala föreningarna. Registrering och social samvaro ordnas torsdag 15.6 från och med klockan 17 för den som önskar. Konferensen hålls på Hotell Scandic Park San­ defjord. Konferenspriset inkluderar tre övernatt­ ningar på hotell (torsdag till söndag) samt samt­ liga måltider och bussturer under konferensen. Eventuella måltider torsdag 15.6 ingår inte i kon­ ferenspriset. Priset är 610 euro för övernattning i dubbelrum, 710 euro i enkelrum. Resan till och från konferensen bokas och be­ kostas av deltagarna själva, och ingår inte i kon­ ferenspriset. Bindande anmälan senast 31.3.2017 till Petra Högnäs, petra@martha.fi, tfn 044 280 6609, som även svarar på frågor kring konferensen. Mera information om konferensen finns i eve­ nemangskalendern på www.martha.fi.

34

1 | 2016 3 2017

AKTUELLT

Välkommen på vårmöte i Kristinestad! » TID: Lördagen den 6 maj 2017 » PLATS: Kristinahallen, Repslagargatan 16, Kristinestad

Preliminärt program Kl. 9.30 Välkomstkaffe (staden bjuder) Kl. 10.00 Välkommen till Kristinestad! Ulla Smeds, ordförande för Sydösterbottens marthadistrikt Åsa Blomstedt, stadsstyrelsens ordförande i Kristinestad Norakören sjunger under ledning av dirigenten Marika Esch Tomatens historia i Närpes Ulla Mangs, lärare och teveredaktör, numera pensionär Kvinnans många roller Mikaela Björklund, universitetslärare, fullmäktigeordförande i Närpes och fyrabarnsmor

Viktiga datum 23.2 INSPIRATION I MATVARDAGEN Karleby

Kl. 11.30 Lunch med fullmaktsgranskning

8.3 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

Kl. 12.30 Vårmötet inleds Andrea Hasselblatt, förbundsordfö­ rande

KONSUMENTDAGEN

Eftermiddagskaffe

24.4 KLÄDREVOLUTIONSDAGEN

Cirka kl. 16.30 Vårmötet avslutas

6.5 CENTRALSTYRELSENS MÖTE

Kl. 18.30 Festmiddag med underhållning Utdelning av utmärkelser

6.5 MARTHAFÖRBUNDETS

15.3 INTERNATIONELLA 25.3 CENTRALSTYRELSENS MÖTE Helsingfors

Kristinestad VÅRMÖTE

Kristinestad

Vi förbehåller oss rätten till eventuella ändringar i programmet.

Mellan vårmötet och festmiddagen har man möjlighet att ta del av olika arrangera­ de program, vilka Anmälningar: Nytt finns beskrivna anmälningsförfarande! Var i evenemangs­ och en anmäler sig själv till kalendern på vårmötet via länken på hemsidan hemsidan och i (under evenemang/vårmötet) och februari faktureras på basis av sin anmälan. månadens Övernattningen bokas separat. Bindande anmälan senast medlemsbrev. 24.3.2017. Klä dig gärna i folkdräkt!

» FÖLJ MED evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta mera om vad som har planerats för år 2017, gå in på medlemssidan (martha.fi/sv/medlem/) och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan.

Vill du påverka ditt förbund? » PÅ MARTHAFÖRBUNDETS vårmö­ te i Kristinestad den 6 maj 2017 kan be­ handlas, förutom de stadgeenliga ären­ dena, ärenden som en medlemsförening senast fyra veckor före mötet (8.4.2017) skriftligen hos styrelsen (via sitt distrikt) har begärt att ska behandlas. Att lämna in motioner är för er en möjlighet att på­ verka via ert förbund! Motionerna behandlas först i central­ styrelsen, därefter vid vårmötet (om cen­ tralstyrelsen väljer att föra dem vidare), och om de godkänns arbetar förbundet vidare med frågorna. Ta nu chansen att påverka ditt förbund! Lämna in motionen till verksamhetsleda­ re Frida Nylund per e-post: frida.nylund@ martha.fi eller sänd den till adressen Marthaförbundet, Frida Nylund, Bölega­ tan 2, 00240 Helsingfors. Senast 8.4.2017 bör motionen vara oss tillhanda.

1 | 2017

35

GÖ

JÄ S R

LV

Brodera en tavla MED MARTHABUDSKAP TEXT Mikaela Groop

» BRODERA en härlig korsstygns­ tavla med det aktuella Marthabud­ skapet ”En bättre värld, en vardag i taget”. Korsstygnsmönstret har mul­ tikonstnären Tanja Is skapat. Den fär­ diga tavlan går lätt att rama in och hänga på väggen, storleken är 29 x 20 centimeter.

FOTO Karin Lindroos

Tanjas broderitips FÖR ATT FÅ spännande skuggningar lönar det sig att experimentera med handfärgade Mouline silkesgarn. I verket har man för händerna använt tre olika handfärgade garner i rosa och blå nyanser. ÄVEN DE SVARTMÄRKTA stygnen är gjorda i en nyanserad tråd (grå-svart) för att få en mer levande yta. FÖR ATT DU lätt ska kunna följa mönstret har vi “prickat” mönstret där du byter färg från till exempel ljusrosa till en mörkare, se rödbetorna. SKJORTAN OCH STRUMPBYXAN är gjorda i vitt och blått garn, i mönstret är de vita delarna i svart och grönt.

36

1 | 2017

» MÖNSTRET finns att ladda ner på

www.martha.fi/sv/start/tidskriften/.

MARTHAINTERVJU

KONST SOM FÅR IS ATT SMÄLTA Tanja Lönnroth, eller Tanja Is som hennes konstnärsnamn lyder, skapar i textil, målar och tecknar. Hennes färgstarka broderade korsstygnstavla med sloganen ”En bättre värld, en vardag i taget” drar ögonen till sig. TEXT Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos

1. Vem är du?

– Om temavalet i min konst kan jag ännu

dem. Varifrån inspirationen kommer vet jag

– Ja-a ... ibland undrar jag också det. Jag är

berätta att döden, mystiken och ritualerna

inte. Ibland drömmer jag om sådant som jag

32 år och bosatt i Ekenäs med min sambo,

alltid har fascinerat mig, och jag upplever

sedan överför i min konst. Det är som mo­

son, varghybrid till hund, katt och två dvärg­

att de hjälper mig förstå omvärlden bätt­

deikonen Iris Apfel sade: “Man stiger på en

hönor, varav Hjördis, skägghönan, är litet av

re. I ritualer och myter och mystik finns en

insekt och så inspireras man av det.” Det är

en kändis i trakten.

hel visdom undangömd. Som konstnär och

och förblir ett mysterium.

människa är jag extremt nyfiken på vilka vi

– I mina broderier finns det alltid en stark

2. Vad gör du?

är, varifrån vi kommer och varför vi är som

kontrast, liksom i mina tavlor: färgerna och

– Jag är utbildad bildkonstnär, copywriter och

vi är. Jag vill förstå min omvärld och fram­

tekniken versus motivet. Motivet kan vara

har nyligen börjat med studier i guld­smide.

för allt mig själv, och genom min konst be­

tufft, medan tekniken och färgvärlden är

Jag har dock arbetat med allt tänkbart sedan

arbetar jag allt. Samtidigt är många teman

glad och mjuk.

gymnasiet, bland annat har jag skrivit och

så tabubelagda i västvärlden att de är extra

illustrerat barnböcker under namnet Tanja

lockande. Jag har alltid dragits till det som

5. Vad annat har du på gång just nu?

Lönnroth. Under mitt officiella namn Tanja Is

är förbjudet.

– För tillfället arbetar jag på nya verk till ut­

har jag gett ut serier i olika tidskrifter, och till

– Till min stora glädje har broderi och

ställningar, kuraterar utställningar för andra,

och med en bok. Jag undervisar och arrange­

korsstyng ökat i popularitet, och hela tex­

planerar verkstäder, studerar guldsmide och

rar gärna verkstäder för barn och vuxna,

tilkonsten också fått ett uppsving. Jag blir

drömmer om en solsemester.

senaste en verkstad med ”annorlunda bro­

extra glad när jag ser att folk designar egna

dering” i Tölö gymnasium i november.

mönster och bryter mot vedertagna regler.

– De senaste åren har mitt tema varit döden,

På sociala medier såsom Instagram och

mystik och ritualer och jag ställer regelbun­

Pinterest ser man många broderianarkister.

det ut i Finland och utomlands. I fjol hade jag

Jag brukar också försöka att aktivt ladda

fyra utställningar utomlands, i Italien och Po­

upp mina broderier på Instagram (@tjonzi)

len. Jag även fått öknamnet Dödskonstnären.

och på min hemsida (tanjais.ratata.fi).

– Utöver att måla skapar jag mycket i tex­ til under samma tema, broderierna har blivit

4. Har du någon speciell relation

väldigt populära och jag gillar den omväxling

till just korsstygn?

som tekniken ger mig. När jag målar gör jag

– Jag minns att jag gjorde korsstygn redan

det stort, medan broderierna oftast görs i

i lågstadiet, men att broderierna se­

mindre skala och är petigare.

dan glömdes bort och andra hobbyer

– Och så ansvarar jag för kuratering och gal­

tog över. För cirka två år sedan tog

leriverksamhet i Karis på Fotocentrum Rase­

jag upp broderi igen. Jag tror

borgs gallerier Zebra och Kobra. Jag har även

att jag fann hand­

ansvar för galleriverksamheten i Helsingfors

färgade Mouline­

på Awake Collective som nyligen öppnats.

silkesgarn som var så vackra att

3. Hur kom du på idén och vad inspirerade

jag måste köpa

dig till motivet i korsstygnstavlan?

dem. De första

– Tavlan var kul att planera. Jag utgick ifrån

broderierna blev

vad Marthaförbundet står för, nyckelorden,

hemska, det kräv­

samtidigt som jag ville hålla den lekfull och

des ett antal innan

finurlig, med lite Pippistuk. Tyget är åter­

jag hittade tekni­

använt, eftersom hållbarhet är viktigt för

ken – i dag är jag

Marthaförbundet, och för mig.

som besatt av 1 | 2017

37

AKTIVA MARTHOR

Curling på vetenskapscentret Heureka.

Att göra tillsammans – till glädje för alla TEXT Heidi Jäntti, Hindsby Marthakrets

»

ETT BRA SÄTT att bli bekant med nya

ser och instruktioner i bakningens ädla konst,

ra meningsfullt, och kom fram till att vi skulle

grannar är att göra något tillsammans. I bör­

medan pojkarna ivrigt turades om med de

bygga odlingslådor, i vilka pojkarna kunde

jan av 2016 flyttade tio pojkar från Afgha­

olika arbetsuppgifterna. Kvällen avrundades

så vad de ville. Bybor samlade ihop plankor,

nistan till Hindsby gruppboende i Sibbo. Alla

med att varma bullar och mjölk. Pojkarna var

spik och arbetsredskap. Under ledning av

tio pojkarna är i åldern 13–15 år och söker

nöjda, liksom marthorna.

Isak Poutanen, slöjdlärare från byn, byggde

asyl i vårt land. Hösten 2016 var de inne i

pojkarna odlingslådorna tillsammans med

intervjuskedet i asylprocessen, vilket ställde

Egna odlingslådor

stora psykiska krav på dem. För att hjälpa

Då våren närmade sig växte intresset för ut­

i kretsen, hade erfarenhet av odlingslådor

dem att komma in i bygemenskapen beslöt

omhusaktiviteter. Än en gång började vi med

och ledde arbetet. Byggarbetet ägde rum i

marthakretsen i Hindsby, Sibbo, att kontakta

att tillsammans fundera på vad som kunde va­

mitten av april. Vi diskuterade oss därefter

några marthor. Gunilla Eklöf, aktiv martha

gruppboendet för att höra om det fanns in­

fram till att fylla lådorna med mylla och bränd

tresse från deras sida att göra något tillsam­

hästspillning från ett intilliggande stall. Poj­

mans. Då gruppboendet öppnade ordnades

karna vandrade själva iväg till stallet, grävde

en välbesökt informationskväll för byborna.

upp spillningen och bar hem den i säckar och

Helhetsintrycket av kvällen var genomgående

ämbar. Maskar grävdes ur den egna jorden

positivt, och sporrade de marthor som var

och pojkarna verkade förundrade och roade.

på plats att göra en insats för att integrera

Eftersom vädret redan var tillräckligt varmt,

pojkarna i byn.

sådde pojkarna olika sorts kryddväxter, sallad och zucchini i lådorna.

En liten arbetsgrupp inom marthakretsen funderade vidare på vad man kunde göra

Då kollektivtrafiken till Hindsby under som­

helt konkret, och det första projektet blev

marlovet inte fungerar på grund av att skol­ skjutsarna inte trafikerar rutten, fanns det ett

bullbakning på den internationella kvinno­ dagen i mars. Marthorna stod för ingredien­ 38

1 | 2017

Klättring i allaktivitetsparken i Tallmo.

behov att skaffa cyklar åt pojkarna. Via Radio

En hel hög med söta stickade babyplagg i allehanda behagliga färger har marthorna i Ingå Kyrkby Marthakrets stickat och skänkt till nyfödda i Ingå under åren 2015–2016. Det populära stickprojektet få nu en fortsättning.

Vegas bytesbörs samlade vi ihop cyklar, så att alla tio pojkar fick var sin egen, dessa cyklar har pojkarna använt flitigt! Också på detta sätt har möjligheten till vardag­ lig kontakt funnits då pojkarna har cyklat genom byn och glatt har hejat eller stan­ nat upp och pratat.

Båtutfärd i skärgården På sommaren gjorde vi en båtutfärd till Pörtö i Borgå skärgård. Vädret var strå­ lande, båtturen tog en timme och väl framme promenerade vi genom skogen till en klippstrand där pojkarna simma­ de och verkade njuta av den rofyllda mil­ jön. Den medhavda matsäcken (spons­ rad av marthorna) fick alla att samlas på

Ingåmarthor stickade till familjens minsta TEXT Carola Charpentier

klipporna i solskenet. Att röra sig var ett

» UNDER ÅREN 2015 och 2016 har stick­

mössa, vantar och sockor eller en kofta som

naturligt sätt att aktivera pojkarna, därför

orna gått varma i Marthastugan i Ingå kyrk­

marthorna har stickat. Projektet är så po­

blev nästa gemensamma projekt en klätter-

by. Alla nyfödda Ingåbor har vid sitt förs­

pulärt bland såväl marthor som mottagare

och allaktivitetspark i Tallmo, Sibbo. Alla

ta besök på rådgivningen begåvats med

att vi planerar en fortsättning!

fick pröva på hur högt och hur avancerat de vågade klättra. Sussi Björkell från martha­ kretsen i byn har erfarenhet av dylika upp­ drag och instruerade och klättrade tillsam­ mans med pojkarna, medan de andra hellre agerade åskådare från marknivå. Helt tydligt är pojkarna intresserade av att

Baka, baka liten pepparkaka TEXT Katarina Rosas, Harsböle-Labby Marthaförening

pröva på nya och spännande saker. Vi be­

»

DÅ MARTHORNA i Lappträsk

under projektet. Det var på initiativ av

slutade oss därför för att i september be­

gjorde gemensam sak med eleverna

eleverna själva som projektet föddes,

söka vetenskapscentret Heureka i Vanda.

i Kapellby skola blev slutresultatet

då de önskade baka pepparkakor i stäl­

Där fick var och en testa på olika saker

drygt 5 500 pepparkakor, eller sam­

let för att köpa utländska pepparkakor

beroende på intresse och iver.

manlagt 250 askar med 20 peppar­

och sälja dem.

Samarbetet har varit givande och har känts meningsfullt och stimulerande. Det

kakor i varje, som nästan alla såldes slut på två lördagar.

Marthorna kontaktade några företa­ gare i Lappträsk som gärna kom med

viktiga har varit att hela tiden ta reda på

Samtliga svenska marthaföreningar

och sponsrade projektet för att täcka

vad pojkarna själva är intresserade av att

i Lappträsk ställde upp på bakningen

kostnaderna för askar och deg. Det är nu

göra och att sprida verksamheten över en

och ungefär 70 ki­

bara så att ska man ha någonting gjort,

längre tid för att göra det möjligt för alla

lo pepparkaks­

gäller det att kontakta marthorna. Tu­

deg gick åt

att långsamt bli bekanta med varandra.

sen tack till alla marthor i Lappträsk!

Hindsby Marthakrets har under led­ ning av sin ordförande Hed-Mari Björkell ansökt om bidrag för integrationsarbe­ tet från Svenska kulturfonden. Understö­ det gjorde det möjligt att satsa på något konkret för pojkarna och gemenskapen med dem. Projektet har samlat människor i olika åldrar, från olika kulturer och tros­ riktningar samt av olika kön. Det har hjälpt oss att inse att vi genom vardagliga projekt kan göra något tillsammans och lära känna varandra – till nytta och gläd­

Lappträskmarthornas bakningsprojekt med Kapellbyskolans elever resulterade i sammanlagt 5 500 pepparkakor.

je för alla och envar. 1 | 2017

39

AKTIVA MARTHOR

Skriv till Martha! » VILL NI DELA med er av era erfarenheter? Har ni en ny satsning på gång eller har ni haft intressant besök i föreningen? Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

Nykarleby Marthadistrikt firade jämna år TEXT Margit Aromäki

»

Gör så här: 1. FÖR ATT KUNNA publicera så många av marthornas berättelser som möjligt i tidskriften Martha, ber vi er begränsa textmängden till högst 400 tecken och antalet bilder till att

FOTO Frida Nylund

omfatta en bild. Skriv alltså kort och

DEN VITALA ”gamlingen” Nykarleby

Dagens meny var tagen ur gamla recept­

bifoga gärna en tryckbar bild. Är bild­

Marthadistrikt har fyllt 90 år och avfirades

böcker och tillredd enkom för detta tillfälle.

en digital, sänd den som en högupp-

den 11 september i Oravais. Dagen inleddes

Oxbringan hade stekts i ugnen i 14 timmar!

löst jpg-fil och bifoga den till e-post­

med högmässa i Oravais vackra kyrka och

Kocken ”Ädelbragd” presenterade med inle­

meddelandet, den klistras alltså inte

festen firades på Furirbostället med god mat

velse hur han utgående från de ädla gamla

in i själva Word-dokumentet.

och samvaro. En stor del av marthorna var

recepten förfärdigat den smakliga trerätters­

iförda folkdräkt dagen till ära. Maten serve­

middagen. Kaffe och en god tårta fulländade

2. UPPGE namnet på personerna på

rades av käcka flickor klädda i gammaldags

matupplevelsen.

bilden och ange vem som är fotograf,

stil. I spetsen för festarrangemanget stod Alexandra Sundfors och Eva Kullas.

Historiska händelser

samt till vem pappersbilden kan re­ turneras. Redaktionen förbehåller sig

Distriktsorföranden Inga-Britt Lindvall in­

Sven Thors, iförd den fina uniform som bärs

rätten att redigera och förkorta ma­

ledde programmet med välkomsthälsning

av medlemmarna i det välkända Österbottens

terial som har inkommit.

och framförde ett på vers skrivet poem som

Kungliga Regemente, spelade fler kända låtar

i stort sammanfattade det som hänt under

på sin egenhändigt tillverkade nyckelharpa.

3. HAR ni längre texter ni önskar få

de senaste åren. En utförlig historik kommer

Han invigde också festdeltagarna i de his­

publicerade, såsom historiker eller

att tillsändas alla föreningar i höst.

toriska händelserna från den ödesmättade

berättelser om lyckade satsningar i

tiden anno 1808 som tilldrog sig i Oravais-

föreningen (så kallade best practi­

och Nykarlebytrakten.

ces)? Vi utvecklar under år 2017 nya

Smakliga rätter Från Sverige medverkade den historiska

Från förbundets sida fick marthorna cele­

verktyg på förbundets hemsida med

matexperten Kristina Steen, som för övrigt

bert besök av förbundets verksamhetsledare

vars hjälp ni kan berätta och bevara

har hållit till på Skansen, med stor kunnighet

Frida Nylund, som höll ett uppskattat tal där

era egna historier. Därmed ökar

om mattraditioner. Klädd i olika tidsenliga

hon lyfte upp bland annat distriktets hjälp­

tillgängligheten till era alster och

munderingar berättade hon livfullt om hur

verksamhet och samarbete med stad och

materialet finns arkiverat för fram­

man tidigare har tillrett mat och hur man,

församlingar inom sitt område. En utställning

tiden. Vi behöver materialet i elek­

med invecklade recept, fick fram smakliga

med många olika vävda alster fanns också att

tronisk form (texten som ett Word-­

rätter.

beskåda. Hyllningar till tidigare ordförandes

dokument eller en pdf-fil och bild­

minne hade nedlagts vid deras viloplats.

erna som jpg-filer) samt står gärna

Steen presenterade även en mängd histo­ riska kokböcker, som berättade om att forna

Som avslutning sjöngs unisont Modersmå-

till tjänst med sakkunskap. Sänd

tiders matlagning – vilket sannerligen inte

lets sång och sedan kunde var och en åter­

materialet (och dina eventuella frå­

var något hastverk! Hon förevisade också

vända hem med tacksamma tankar över att

gor) till mikaela.groop@martha.fi.

en samling ärevördiga silversmycken från

de hade fått vara med och fira denna mil­

gången tid.

stolpe av 90 år i Marthas tjänst.

40

1 | 2017

Kråkö Marthaförening har aktivt deltagit i bland annat församlingens hjälpverksamhet såväl utomlands som i hemlandet. Sammanlagt har det blivit 201 västar, 71 par strumpor, 15 barnmössor och 12 stycken filtar samt litet annat smått och gott. Marthan Alice Adolfsson står bakom de färgglada stickade filtarna.

Skratt och sång hela kvällen lång TEXT Christina Lindblad

» KRÅKÖ MARTHAFÖRENING fyllde i fjol

med en längre rimmad dikt som på ett hu­

hundra år, födelsedagen firades 28.10 med

moristiskt sätt berättade om marthafören­

mat och dryck i öns föreningshus, Sjötorp,

ingens alla ordförande genom tiderna. Att

där vi dukade trevligt och prydde salen med

det blev minnen, skratt och sång kvällen lång

gamla handarbeten ur våra gömmor. Ordfö­

kan gott sägas. Av föreningens 37 medlem­

randen Rea Sjöblom hälsade oss välkomna

mar kunde 25 personer delta i jubileet.

Kråkömarthorna firade sitt hundraårsjubileum i oktober i fjol. Ordföranden Rea Sjöblom längst till vänster i övre raden.

Königstedt Marthakrets firade sitt 100-årsjubileum TEXT Maria Himmanen

»

DEN 15 OKTOBER 2016 firade König­

Av den historik som kretsens ordförande

stedt Marthakrets att ett sekel hade förflutit

Carola Pehkonen hade sammanställt kunde

sedan friherrinnan Marguerite Gripenberg

vi konstatera att mycket har hänt under de

grundade kretsen på Königstedt gård i Hel­

senaste årtiondena. Martha-andan har be­

singe. Jubileumsfesten firades med middag,

stått, fastän den har tagit sig olika uttryck

en historik, utdelning av förtjänsttecken och

under åren, och kretsen har förnyat sig i takt

ett mångsidigt musikprogram. Dagen innan

med att tiderna har förändrats.

lade vi blommor på de tidigare ordförande­ Kretsordföranden Carola Pehkonen.

nas gravar för att hedra deras minne.

Efter en lyckad fest kan vi nu se fram emot nya framtida utmaningar. 1 | 2017

41

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 5/2016

Lackmuspapperet VISST ÄR DET MYCKET JAG ÅNGRAR. Att jag inte höll kontakt med alla de där vännerna, som i dag är döda. Att jag inte frågade min mam­ ma vad som hände där på potatisåkern. Var det ett missfall? Hade hon alltid så rikliga blödningar? (Jag brukade tjuvtitta på de knöliga svarta bindorna i kakelugnen.) Ångrar att jag tackade nej till jobberbjudandena då. Nu får jag inga jobb. Borde jag ångra att jag gick Soc&kom i stället för Hanken? Att jag inte gick den där kursen i fönsterrenovering. Att jag sa upp mig i affekt från jobbet som jag brann för. Det kunde hjälpa att sova på saken, ju. Att jag

Vinnare 5/2016 » NU ÄR VINNARNA DRAGNA i korsordstävlingen i Martha nummer 5/2016. De tre först dragna, rätta lös­ ningarna var insända av Monica Nordström, Tenala, Benita Merilä, Nivelax, och Solveig Österman, Sibbo. Korsords­ priset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

gav upp så lätt. Att jag inte vågade delta i kusinernas skidtävling, utan

Deadline

låtsades ha ont i ett knä. Ingen sisu.

» NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer

Tar dagen som den kommer och åker på billiga finlandssvenska kryss­ ningar och dyra yogakurser. Det räckte med Cross Nature en gång. Att med guppande bröst hoppa omkring i turistghettot. Men det var ju gratis. Borde man också pröva mindfulness? Fermentering? Navigering? Samlar på mig triviala kunskaper om det ena och det and­ra. Facebook vimlar ju av ingefäratips och kattvideor. Klickar ivrigt. Är som ett lack­ muspapper, säger gubben.

i nästa nummer ...

Säljer på loppmarknader i hopp om att tjäna en slant. Oftast brukar jag köpa mer än jag säljer. Familjen vill skicka mig på loppisavvänjnings­ kurs. Men det går jag inte med på. Loppislagret är mitt kapital. Bittes butik. Behöver jag egentligen ångra något? Jag har ju haft ett rikt och omväxlande liv. Aldrig långtråkigt.

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ... » Fina fisken förr och nu » Med passion för mathantverk » Husmor Annas självhus­hållningstips » Nej tack till konsumtionshysteri! » Är du redo? Modern krisberedskap i hemmet

Och det ljusnar. BITTE WESTERLUND Bitte Westerlund, 56, är frilansande kulturproducent och -journalist. Hon delar sin tid mellan hemmen i Helsingfors och Bromarv, olika projekt och Facebook, där hon har sammanlagt 2 600 vänner. Odlar ramslök.

42

1 | 2017

Nästa nummer av Martha utkommer den 5 april.

5.4.2017. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av all­ mänt intresse. Leverera dem senast 22.2.2017 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material. TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Mikaela Groop | Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Karin Lindroos 4041

Trycksak TRYCK: Oy FRAM Ab 2017 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

0797

DE GER OSS NYS

WHO ? [hu:] martha SES OVAN

SPEL

SER BRA

HÖRS I SKOGEN

GRAD

RHS 2017 ©

GNAGARE

GUD

ÄRKE

GANSKA SAKTA

LITER

ILLA OMTYCKT

ÄRADE

PLATS

TID

SIDA

KILO

VISAR

KROM DEN ÄR NOGA

SYRE

ILLA

PREP.

HOVDJUR

NOLL

KAN BITA PREP.

FÖRHALL DEN ÄR RÖD

BRA KÖP

TÖS GLANS

N SYRE

VÄXT

FULL

FAR I KIEL

ÖRIKE STADEN KORT

LIKGILTIG DÅD

BREDD I SALT LYXÅK

ÄR HANDBROMS LUGN

DÖR

EN NO SKJORTA RHS 2017 ©

SKADA FEST

AXEL

CIRKEL

VID ÅRTAL NEDRE

FEM GOSSE

TILL BÄR KOTTAR

JOD

GROUP

SMILA

TYP AV LAG VÄLJA

SYD

PÅ NÄT

RINGDE FÖRR DANTEKOMEDI

AQUILA SUPER ADE

PÅ ROMBIL

GATA VAKT HÖRS BIN BRITT

NIT

ROY ÄRLIG

DEL I DRAKE I VÄST

AAAA

KAN MAN I TENNIS VEN OCH VÄNÖ

TERA-

OKÄND AUTOKTON

HAV I UK

FÄRJ ELINJE

FÖRE "ESS"

GRENADA

GRAM

CINEMA

DVS. JOBBAS DET FÖR

ALFA MED RING ETT

VIKING BANA

PREP.

RHS 2017 ©

"ENN"

Korsordet 1/2017 » DAGS FÖR ÅRETS FÖRSTA KORSORD! Det är vår korsordsmakare Rolf Söderback i Mariehamn som gjort sitt bästa för att skapa

kluriga ordflätor att bry huvudet med. Ni som har löst krysset kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 19.4.2017. Vi lottar ut tre överraskningsböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet "Korsord 1". Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 | 2017

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET ETT MINNESVÄRT

tillfälle var att få vara med då Handels- och industriministeriet år 1993 delade ut ett pris som Marthaför­ bundet­fick för sin konsumentupplys­ ningsverksamhet.

UNDER ÅREN har jag träffat många här­ liga marthor, men minns speciellt en ­Vasamartha som hade haft min farfar som lärare i folkskolan på 40-talet. Jag kände historiens vingslag!

MITT OFÖRGLÖMLIGA

marthaminne är då det stod klart att vi blir två anställda hushållsrådgi­ vare på förbundet. Efter­ frågan på hushållsråd­ givning var (är) stor, och i augusti 2004 klev Elisa­ beth in över tröskeln.

ANNÉA FORSS, 040 505 2818

MIKAELA GROOP, 043 820 0071

SOLVEIG BACKSTRÖM, 043 820 0070

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation 043 820 0071

ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten! 050 388 0848

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.