Martha 6/15

N YA

”Låt barnen blomma upp!” Lisa Ekenberg sporrar till självutveckling

Dags för ett tantlyft Fler tanter i tidningen, tack!

Maxa julmyset! Kom i julstämning utan jäkt

”HJÄRNAN GÅR ATT TRÄNA” N R 6 | 2 0 15

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Återbrukar du? SAMMANSTÄLLT av Liz Lindvall

Rätt puls gör gott EN FÄRSK DANSK UNDERSÖKNING visar

andra, känner oss otillräckliga, och tar

att kvinnor stressar till sent på kvällen,

sikte på att vara minst lika bra som alla

medan män börjar slappna av redan in-

andra. Problemet är att vi ska vara minst

nan arbetsdagen är slut. Överläkaren Ane

lika bra som vännen, grannen och kolle-

Marie Thulstrup vid Århus Universitets-

gan tillsammans. Hjärnan adderar topp-

sjukhus uppmanar oss kvinnor att slap-

prestationer från hela vår omgivning, och

pa mer. Att vi skulle ge oss tid att lägga

plötsligt blir det en strävan som inte bara

oss på soffan då vi kommer hem från ar-

är onödig, utan också omänsklig.

betet. Tio minuters avkoppling varje dag. Men varför är det i praktiken så svårt?

CHRISTINA DANIELSSON FINSTRÖM – Ja, det känns meningsfullt för mig att använda det jag har, att inte slösa och smutsa ner naturen. Kvinnor har i alla tider tagit tillvara det som har gått att återanvända, det är synd om den kunskapen försvinner.

Det är dags att stanna upp och låta julen och lugnet infinna sig utan stress.

Vid Marthaförbundets höstmöte ställ-

Det är dags att förälska sig i livet, som

des frågan: ”Vad betyder rätt puls?” då det

hemmafrun Shirley Valentine sade i tea-

i verksamhetsplanen står att vi fortsätt-

terföreställningen vid höstmötet, och

ningsvis ska ha rätt puls och vara före-

glädjas över det enkla i vardagen. Un-

gångare för en hållbar livsstil. I skrivande

na dig tid i soffan, något gott att äta och

stund, när vi står inför additionsstressens

tid att bara vara i den stund du befinner

(jämförelsestressens) höjdpunkt, julen,

dig i just nu. Och unna dig själv tio mi-

är det kanske bra att ta sig en funderare

nuter avkoppling varje dag. Också un-

kring just den egna pulsen.

der hela år 2016.

Jag ser additionsstressarna överallt:

Från oss alla, till er alla: Ett stort tack

på morgonen i bussen, på gymmet, i bu-

för år 2015! Ha en skön och avkopplande

tikskön. Vi jämför oss och våra vanor med

jul samt ett riktigt gott nytt Marthaår!

”Unna dig tid i soffan, något gott att äta och tid att bara vara i den stund du befinner dig i just nu.”

ANN-CHRISTIN KARLSSON VÄSTRA SUNDS MARTHAFÖRENING, KASTELHOLM – För mig har det alltid varit viktigt att återanvända gammalt och tänka ekologiskt. Vi måste få ner sopberget, med kreativa idéer samt genom att samarbeta och lära av varandra tror jag vi kan göra det.

KENNY SMOLANDER MARIEHAMN

FRIDA NYLUND, tf. verksamhetsledare

2

6 | 2015

– Jag har svårt att slänga bort sådant som går att använda, det är ett stort slöseri på jordens resurser. Även om man inte kan återanvända hela föremålet, går det alltid att använda någon beståndsdel.

N YA

N R 6 2 0 15 | Å R G Å N G 113

4 HÄR BYGGER VI SJÄLVFÖRTROENDE Yogaläraren Lisa Ekenberg tror på människan och hennes möjligheter. Och hon brinner för att lära barn utnyttja sina styrkor till fullo.

8 PÅ TANTSPANING I MEDIERNA I Sverige är hon rikskändis, chefredaktören och magasindrottningen Amelia Adamo. Varje månad gör hon sitt för att öka synligheten för äldre kvinnor när hon frontar tidningsomslaget på M-magasin.

12 FYRA DAGAR JOBB, TRE DAGAR LEDIGT I jakten på ökad arbetseffektivitet och maximal arbetsprestation vänder man i dag på alla stenar. Den finländska PR-byrån Sugar har gått in för en modell där en arbetsvecka sträcker sig från måndag till torsdag och fredagen är ledig.

16 FESTLIG FISKROM TILL JULBORDET Årets stora mathelg närmar sig med stormsteg. Martha slår ett slag för frestande fiskrom från så kallade skräpfiskar, i dag upprättade och hyllade av gourmetkockar.

19 I ÅR ÄR DET DU SOM ÄR JULPYSSLAREN! Snart är julförberedelserna i full gång. Vi tipsar om hur du i god pysselanda och utan sista-minuten-stress fixar julstämning hemma.

22 7 491 METER TILL JÄMSTÄLLDHET I Afghanistan är det långt till jämställdhet, och vägen dit är lika mödofylld som den upp till toppen av landets högsta berg, Noshaq. Martha berättar om ett tiotal unga kvinnor som i jämställdhetens namn fick vara med och bestiga berget.

26 BASTUKAFFET VÄRMER VARJE GÅNG I fyrtio år har Täktermarthorna ställt upp med förplägnad då äldre Ingåbor en gång i månaden badar bastu i servicehuset Lönneberga i Ingå.

30 TILLSAMMANS MOT FRAMTIDEN – En viktig del av vår överlevnad och utveckling är att vi har en stark känsla för vår organisation. Att vi tillsammans bygger upp en trygg framtid som för förbundet framåt, sade förbundsordföranden Andrea Hasselblatt vid höstmötet i Helsingfors.

33 JUL IGEN! Kan jag till en finsk fest bjuda in en gäst som jag inte delar språk med? Den frågan ställer sig Marianne Heikkilä, verksamhetsledare för Marttaliitto, i Marthas julkolumn.

Instagrammat: Höstmötet avslutas med kaffe & dopp samt med Nina Hukkinen som framför Shirley Valentine. #marthahöstmöte15

Instagram: @marthaforbundet

6 | 2015

3

Här bygger vi självförtroende I mer än fem år har yogaläraren Lisa Ekenberg hållit yogalektioner för barn. Stunden varje onsdag efter skolan har blivit en viktig del i barnens liv. De får gå utanför sin bekvämlighetszon och pröva på nya saker i en trygg miljö. Det bygger självförtroende. TEXT OCH FOTO Fredrika Biström

4

6 | 2015

F

ör fem och ett halvt år sedan var

rar efter påtryckningar fått börja, de är en

Lisa Ekenberg nyutexaminerad

egen grupp senare på kvällen.

barnyogalärare och samlade ihop sin första barngrupp. Under åren

Nya vägar

har Lisa Ekenbergs yogalektioner utveck-

Med utbildningen No Limits Camp, som

lats till livskunskap, konflikthantering

genomförs såväl i skolor som öppna läger,

och retorik.

vill Lisa få barn att blomma upp och prö-

– Jag skrev egna yogasagor som hand-

va på nya roller. Kroppen är laddad med

lade om värdegrunder, såsom hur vi gör

spänningar och förutbestämda mening-

varandra bra. Jag började varje pass med

ar, menar hon. Barn snappar lätt upp vux-

djupa långa andetag – som skapar kon-

nas värderingar och kan få en bild av att

takt med känslorna och även reducerar

de själva enbart är den roll de har tillde-

stress och framkallar ett lugn, berättar

lats i skolan.

Lisa Ekenberg.

– Vi måste släppa vårt fixed mindset, då

Sedan dess har verksamheten vuxit

vi tror att intelligens och egenskaper är

med stormsteg, och i dag kan Lisa titu-

låsta och inte kan förändras. I min utbild-

lera sig andningspedagog, coach, medie-

ning hjälper jag barn och vuxna att ut-

coach, moderator, yogalärare och grund-

veckla ett growth mindset, ett dynamiskt

are av utbildningsprogrammet No Limits

tankesätt, som bygger på att hjärnan är en

Camp som stärker barn och utbildar pe-

muskel som går att träna. Genom utma-

dagoger. Årligen utbildar hon cirka tu-

ningar, att få pröva på nya roller och ge-

sen barn och vuxna. Gruppen av åtta sex-

nom att bli medveten om sina egna behov

åriga flickor går fortfarande regelbundet

kan vi bli det bästa av oss själva.

hos henne.

– Eleven som har stämplats som ”den

– Ingen av barnen har slutat, förklarar

blyge” eller ”den som aldrig sitter still”

Lisa. Och numera har även deras föräld-

kan hitta nya sätt att vara, förklarar Lisa.

”Genom utmaningar, att få pröva på nya roller och genom att bli medveten om sina egna behov kan vi bli det bästa av oss själva.”

I början av oktober höll skådespelaren och yogaläraren Lisa Ekenberg en inspirationsdag i Helsingfors.

6 | 2015

5

I ett growth mindset ser du dina klasskom-

Lisa drar ett streck under våra grundbehov

influenser från USA och Lisa föreläser

pisar som resurser och tillgångar, och det

som mat, vila, sömn, djup andning och

regelbundet i klassrum. Forskningen

omvända i ett fixed mindset, där omgiv-

beröring. Hon brukar informera barn om

har pågått vid Stanford University sedan

ningen i större utsträckning upplevs som

hur hjärnans neuroner, cellkärna, dend-

1970-talet, och är den mest evidensbasera-

konkurrent.

riter och synapser får tankarna att hitta

de forskningen kring barns förhållnings-

olika vägar. När elektriska signaler hit-

sätt till lärandet.

Små utmaningar Utmaningar som för en vidare i livet mås-

tar nya banor utvidgas vårt sätt att tänka.

Samma språk

te inte nödvändigtvis vara stora. Man

I skolvärlden

Lisa varvar föreläsning med fysiska öv-

måste inte pröva på bungyjump – att sät-

Under sin egen tid i grundskolan upplevde

ningar, där deltagarna får samarbeta både

ta sig bredvid en ny kompis kan vara ett

Lisa att hon inte “nådde fram”. Hon kom-

genom verbal och genom kroppslig kom-

tillräckligt kliv ur ens bekvämlighetszon.

municerade på ett annat sätt än det som

munikation samt öva sig i tillit. Hon de-

När Lisa för första gången föreläser

skolvärlden förespråkade, var blyg och

monstrerar också hur kroppen och knop-

i Finland strular tekniken och hennes

fick för sent vetskap om sin egen dyslexi.

pen måste tala samma språk. Står vi med

planerade visning når inte storskärmen

– Jag blev bedömd som en elev som in-

hopkurade axlar och berättar att vi är gla-

te passade in i skolsystemet, eller som att

da, kommer ingen att tro oss. Hon lär barn

skolsystemet inte passade in på mig. Lä-

tala inför publik, att inte få panik av ”fjä-

rarna sade till mig att jag var tvungen att

rilarna i magen”, lyssna på sig själva och

Under dagen bevisar Lisa för sig själv

lägga ner dubbelt så mycket tid på läxläs-

andra, argumentera och tro på sina idéer.

att hon klarar av att föreläsa utan sin pla-

ning som mina kompisar för att jag skul-

Under dagens utbildning för vuxna upp-

nerade uppställning. Utmaningar och att

le ha en chans att följa med.

muntras deltagarna med jämna mellan-

från datorn. – Jag har ett fixed mindset när det gäller teknik, förklarar hon och skrattar.

göra en sak i taget höjer koncentrationsförmågan.

I Sverige har filosofin bakom growth och fixed mindset nått skolorna genom

rum att skaka hand och hälsa på den som sitter närmast. En åhörare undrar hur hon i sitt arbete med småbarn ska sära på barn som hela

”När elektriska signaler hittar nya banor utvidgas vårt sätt att tänka.”

tiden slåss. Lisa föreslår att inte alltid ta till ord, utan prova att med kroppen hålla dem isär. Under en av hennes utbildningar kunde en elev inte alls sitta stilla. Då fick killen ligga på mage med Lisas hand på ryggen.

» LÄS MER!

www.lisaekenberg.se www.nlcamps.se och www.facebook.com/nolimitcamps 6

6 | 2015

Miljötipset I en annan skola hade lärarna kommit överens om att en elev fick gå ut en sväng

svar för sina behov.

Bästa naturliga julklapparna

Goda gärningar

”klappjakten”? Julen närmar sig med stormsteg och inköpslistan

mitt under lektionen och ”springa av sig” i korridoren. En ömsesidig överenskommelse/tillit där barnet visar att det tar an-

» HAR DU REDAN kommit igång med den stora

Goda gärningar tror Lisa belönar sig själ-

för julklapparna ska börja bockas av. I stället för att köpa dyra

va, som en ”hemlig munk”, det vill sä-

hudvårdsprodukter kan du överraska med en hemmagjord kryddskrubb

ga att man gör gott för andra människor

eller ett vardagslyxigt fot- och badsalt. Gåvorna är snälla mot både

utan tanke på sin egen vinning. Välvil-

plånboken och hälsan, eftersom du gör dem på ingredienser du hittar i

ja ger god självkänsla. Lisa berättar hur

skafferiet. Dessutom slipper du betala för onödiga biprodukter som ofta

hon städat upp många allmänna toalet-

tillsätts i köpta skönhetsmedel, såsom konserveringsmedel, parfymer

ter, slängt soppåsen från grannen utan

och färgämnen. Så länsa köksskåpen på salt, socker, kryddor och olja,

att få vare sig lön eller ett tack. Att ”vilja

och ge bort en lyxbehandling för bara några euro!

gott” får den positiva karman att spridas. – I skolan händer det att lärare frågar

TEXT Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos

RECEPT Alexandra De Paoli

eleverna ”har du förstått?” och lägger ansvaret på eleven. Genom att i stället fråga ”har jag varit tillräckligt tydlig?” visar läraren att hen vill väl och vill tala på ett sätt som passar alla.

Lisa Ekenberg

Krydd­skrubb

Fot- och badsalt

1 tsk hel kardemumma

0,75 dl rosensalt (fint eller grovt)

1/2 tsk kryddnejlika

1 dl havssalt

1/2 kanelstång

0,5 dl lavendel

1/2 tsk malen ingefära

10 droppar lavendelolja

1 dl grovt råsocker

Så här gör du:

1/2 dl neutralt doftande olja

1. BLANDA HAVSSALT, lavendel­

BOR: I Stockholm.

Så här gör du:

ÅLDER: 45 år.

1. MAL KARDEMUMMA, krydd-

2. HÄLL HÄLFTEN AV lavendel­

nejlika och kanelstång i en mortel eller kryddkvarn till ett grovt pulver.

saltet i en burk som rymmer cirka 3 deciliter, häll på rosensaltet och sedan resten av lavendelsaltet.

FAMILJ: Stor och varm. Bor med

dottern Clara, 14 år. UTBILDNING: Teater, medier, yoga, personlig utveckling och retorik. GÖR: Stockholmsbaserad skåde­

spelare och programledare som bland annat spelat Pippi på Junibacken i Stockholm och turnerat med pjäsen Lilla Spöket Laban i egen regi. Som ett naturligt steg arbetar hon i dag vidare som föreläsare, yogalärare och grundare ­ av företaget No Limits Camp.

blommor och lavendelolja.

2. RÖR NER råsocker. 3. HÄLL I OLJA och blanda om. 4. HÄLL UPP skrubben i en ren glasburk. Krydds­krubben håller sig cirka ett halvt år i rumstemperatur.

INTRESSEN: Yoga, ridning

och resor. BÄSTA MÅ BRA-TIPSET: Andas med magen. Vänd blicken inåt ibland och lägg fokus på det som fungerar i ditt liv. Det du ger energi växer. FIRAR JUL: I Sunne, Värmland, på sin brors kursgård Humlebäck tillsammans med familjen. Att Lisa Ekenberg i sitt arbete satsar på just barns utveckling är inte en slump. Efter tjugo år inom barnteater har hon märkt att barn öppnar sina lås genom kroppsspråket.

» FÖR MERA INSPIRATION

och tips, gå in på martha.fi, iTunes eller soundcloud.com/ marthaforbundet och lyssna på de avsnitt av marthapodden som handlar om jul med Martha.

6 | 2015

7

På tantspaning i medierna Hon talar livfullt och målande, hon använder drastiska uttryck och metaforer och skyggar inte för att tala om död, sex och pengar. Men hon har värme i blicken och ett genuint intresse för människor, och hon är fortfarande rykande aktuell efter 40 år i en stentuff tidningsbransch. Det handlar om Amelia Adamo, en av Sveriges mäktigaste mediepersonligheter. TEXT Kerstin Holmström

I

FOTO Angel Lil

Sverige är Amelia Adamo, 68, en

kvällen lät reaktionerna från dåvarande

nonserar för hälsokost eller inkontinens-

rikskändis, och hennes meriter från

maken inte vänta på sig.

skydd. Annonsörerna ser helt enkelt inte

tidningsvärlden är obestridliga. Hon

– Du är inte klok, utbrast han, tänk om

kundpotentialen hos oss mogna kvinnor,

är bland annat dubbel vinnare av Sto-

det går åt helvete, och hur många heter

och det är ett problem som vi får tampas

Amelia i det här landet …?

med varje dag.

na Amelia, Tara och senast M-magasin.

Mogna kvinnor

erna, och Adamo framhåller att bildban-

Hennes största begåvning anses vara en

Att det skulle gå dåligt var inget som fanns

kerna och bildredaktörerna har en väldigt

stark intuitiv känsla för vad kvinnor vill

på Amelia Adamos karta. Tidningen blev

stor makt. Särskilt bilder på äldre kvin-

läsa om. När hon själv talar om arbetets

en stor framgång och följdes upp av ännu

nor lyser med sin frånvaro. Det är ett av

tre grundstenar, ethos, logos och pathos,

ett annat magasin för en litet äldre mål-

de problem som man stötte på när M-ma-

är det patoset, känslan för arbetet, hon

grupp.

gasin startades för snart tio år sedan, och

ra Journalistpriset, hon har varit chef för Vecko-Revyn och startat damtidningar-

Bilder spelar en viktig roll i massmedi-

sätter främst. Utan känsla för det man

– När jag sedan hade fyllt 57 tyckte tid-

gör blir det inte till någonting, konsta-

ningshuset att jag kunde starta ytterliga-

– Letar man bilder på kvinnor 60+ hit-

terar hon.

re en tidning för min egen åldersgrupp.

tar man på sin höjd en kvinna med rol-

När Amelia för drygt tjugo år sen in-

En tidning för kvinnor 55+, hur ska det gå?

lator i färd med att korsa ett övergångs-

bjöds av tidningshuset Bonnier för att

tänkte jag. Vi tidningar lever på våra an-

ställe. Men så ser inte kvinnor i den ål-

starta ett nytt livsstilsmagasin som skulle

nonsintäkter, och efter 49 är vi kvinnor

dern ut i dag. Vi är den första generatio-

uppkallas efter henne själv, tvekade hon

plötsligt som döda för annonsörerna, möj-

nen kvinnor som är ekonomiskt obero-

inte många sekunder. Fast hemma på

ligen med undantag för företag som an-

ende. Undersökningar visar att allt fler

8

6 | 2015

som fortfarande finns kvar.

vill arbeta också efter 65. Vi ser det även

reaktioner blir det när artiklarna hand-

i skilsmässostatistiken, där många i den

lar om sex. När en av tidningarna hade en

åldern bryter upp från förhållanden som

artikel om intimfrisyrer, eller ”musfrisy-

inte mera fungerar.

rer” som Amelia säger, reagerade till och med familjen Bonnier. Något som också

Börja från utsidan

gav upphov till arga läsarbrev var en ar-

Amelia Adamo gör varje månad sitt för att

tikel om ryggmärgsförlamade patienters

öka synligheten för äldre kvinnor, hon fi-

rätt till sex. En annan artikel som väck-

gurerar nämligen som omslagsflicka på

te stor uppmärksamhet var när Adamo i

en av tidningarna. Det kommer hon att

samband med ett reportage om svenskar

fortsätta med tills upplagan börjar sjun-

med invandrarbakgrund valde att foto-

ka, säger hon. Snyggt friserad och i gla-

grafera i en riktigt glamorös miljö, med

mourös omgivning ser hon ändå betydligt

intervjuföremålen uppklädda till tänder-

yngre och fräschare ut än i verkligheten,

na på Stockholms opera.

det ska medges, och hon sticker inte un-

– Oftast när det skrivs om invandrare i

der stol med att ytan är viktig.

Sverige handlar det om problem. Jag har

– Du frågar vad äldre kvinnor ska göra

blivit så innerligt trött på den ensidiga

för att bli mer synliga. Första frågan man

vinklingen. Visst finns det problem, men

kan ställa sig då är om man faktiskt vill vara det, alltså mer synlig. Vill du verkligen det, kan du börja med att klä dig synligt och agera synligt. Skicka ut e-post till dina vänner och meddela, att från och med i dag är det slut med det gamla gråa livet och nu är det förändring på gång. Bjud hem vänner du vill träffa, gå ut och möt människor, utmana dig själv, var inte feg. – På en av våra läsarresor träffade jag

”Letar man bilder på kvinnor 60+ hittar man på sin höjd en kvinna med rollator i färd med att korsa ett övergångsställe. Men så ser inte kvinnor i den åldern ut i dag.”

en jättetrevlig kvinna som arbetade som

det finns annat också. De flesta med invandrarbakgrund har inte problem, väldigt många är i stället driftiga och begåvade och vill anpassa sig till samhället, och det var det jag ville ta fram.

Vägen till framgång Amelia Adamo kom själv till Sverige bara nio månader gammal tillsammans med sin mamma Edla som blivit gravid hemma i Italien med sonen i det hus där hon arbetade som städerska. Själv invandrare in-

chef inom socialförvaltningen, men som

man kanske skiljer sig, öppnar ett bed and

såg Amelia tidigt att ska man ha framgång

hade problem med att andra i jobbet in-

breakfast-företag, säljer sin mammas hus

i Sverige gäller det att bli som svenskar-

te såg henne och inte tog henne på allvar.

och sätter fart. Poängen är att man tar tag

na, och det illa kvickt. Och trots att hen-

”Du som alltid är så piffig, Amelia, kan du

i sitt liv och aktivt bestämmer sig för att

nes barndom innehållit en del tuffa ele-

inte ge några tips”, frågade hon. ”Ja men”,

det här ska jag syssla med nu. Jo, och se-

ment, bland annat placerades hon som

sade jag, ”piffig, det kan du också bli! Du

dan ska man inte glömma att se till att

sexåring på en internatskola som drevs

kan till exempel börja med att skaffa dig

få sin dagliga dos av lyckohormonet oxy-

av nunnor, är hon är tacksam för att hon

ett par fina rosa glasögon.” Nästa gång jag

tocin, tillägger Amelia.

fått växa upp utan Jante-lagen. Mamma

såg kvinnan kunde jag knappt känna igen

– För att få uppskattning av andra mås-

Edla var inte den som blev svaret skyl-

henne, det där lilla som hon hade gjort

te man först och främst sätta värde på sig

dig när hon begåvades med diverse ök-

för sig hade resulterat i ett lyft för själv-

själv. Det du har, som en trettioåring sak-

namn för sin utländska härkomst, och

känslan och för hur hon blev sedd och be-

nar, är kanske en bra plånbok, inte sant?

lika orädd är Amelia att kasta sig in i den

mött som chef.

Och alla erfarenheter – de är värdeful-

allmänna debatten. Fast samma ex-man

la, kan jag tala om. Dessutom: Som äld-

som tyckte Amelia var galen som låna-

Tid för förändring

re kvinna är du extremt eftertraktad som

de ut sitt förnamn till tidningen bruka-

– Du vet, när man är 60 plus är det bara

gratis arbetskraft, inte minst när det gäl-

de framhålla att Amelia har ett hål i hu-

att konstatera att det faktiskt inte finns

ler att ta hand om barnbarn, om man är

vudet på det ställe i huvudet där andra

så mycket tid kvar till att göra allt det där

så lyckligt lottad att man har några, säger

har sitt omdöme.

man tänkt och önskat. Vi talar kanske om

Amelia, själv stolt farmor till fem.

en sisådär tjugo år, i bästa fall. Senast i det

Trots att innehållet i Amelias tidningar ofta är provocerande, för man en stän-

här skedet av livet är det tid att sätta sig

Starka läsarreaktioner

ner och fundera på vad man verkligen vill.

Det kommer ofta reaktioner från läsarna

vande. En tidning som man köper för en

För många blir det en tid av förändring:

på innehållet i Amelias tidningar. Mest

stunds avkoppling i soffan får inte har för

dig balansgång så att det inte blir för krä-

6 | 2015

9

tungt innehåll, då väljer läsaren en annan tidning i stället.

Massivt gensvar Adamo var först i Sverige med att uppmärksamma bröstcancer med en kampanj, Rosa

De osynliga seniorerna

bandet, som fick ett massivt genomslag. För

EKONOMIE DOKTOR Maria Ek-

menter indelas i marknadsföringen

tillfället har man en kampanj för barn i Ne-

ström har skrivit sin doktorsavhand-

i flera undergrupper, av vilka ”den

pal, som är bildmässigt enklare än den kam-

ling om den osynliga seniorkonsu-

evigt unga”, den som vägrar accep-

panj för Östersjön man förde förut.

menten. Det är sju år sedan avhand-

tera sitt åldrande, är önskedröm-

– Läsarna har lättare att relatera till repor-

lingen publicerades, men Ekströms

men för dem som vill sälja. En an-

tage med bilder på levande barn än till en

uppfattning är att bilden av äldre

nan grupp som intresserar dem är

massa tråkiga bilder på försurade åar i Lett-

knappast alls har förändrats sedan

”hedonisterna”, livsnjutarna, som

land, framkastar Amelia.

dess. Reklamer som riktar sig till

vill ha lyx och kvalitet.

Och man ”smyger in verkligheten” i tidningarna i små doser.

äldre har ofta fula och suddiga bilder och ett mer eller mindre nega-

Större utbud

– Om vi visar sju sidor elände från Nepal,

tivt budskap, ofta hälsorelaterat. Al-

Just för undergruppen livsnjutare

kan vi inte samtidigt ha med fyra sidor elän-

ternativet är att reklamen visar bil-

har ett större utbud av varor och

de från Sverige, säger Adamo.

der på kvinnor som är minst 15 år

tjänster börjat växa fram under den

yngre än målgruppen.

senaste tiden.

– Det är inte av godhet vi skriver om folk med funktionsnedsättning, homosexuel-

– Något som ändå har förändrats

– Det kan exempelvis handla om

la, transpersoner eller invandrare, vi gör det

är att äldre i dag avbildas som mer

specialresor med barnfria flyg och

helt enkelt med tanke på upplagan. Det finns

aktiva. Detta kan vara i linje med

hotell, eller skräddarsydda resor till

en stor potentiell läsarkrets som vi inte vill

den politiska diskursen som betonar

ekologiska resmål. Hög kvalitet kan

exkludera genom att enbart skriva om vita,

individens ansvar för sin egen hälsa

också innefatta ett ekologiskt syn-

unga och problemfria människor. Men när jag

och arbetslivets krav på en högre

sätt, där en ökad konsumtion in-

bläddrar igenom tidigare årgångar av tidning-

pensionsålder, framhåller Ekström.

te sker på miljöns bekostnad, sä-

arna ser jag att visst, vi kanske har bidragit

Hon betonar att hennes avhand-

till att öka mångfalden i medierna i alla fall,

ling givetvis har en kommersiell

De seniorkonsumenter som Ek-

trots att vår primära uppgift bara är att göra

approach, men att marknadsföring i

ström talar om i sin avhandling är

lönsamma tidningar, säger Amelia Adamo.

vidare mening kan tillämpas på alla

ingen homogen åldersgrupp. Ge-

budskap vi vill ha ut och förmedla.

mensamt är ändå att den stora

» CHEFREDAKTÖREN Amelia Adamo var i

höst på ett sällsynt Finlandsbesök i samband med tidningen SOS-aktuellts seminarium Mångfald i media på Hanaholmen.

10

6 | 2015

Fel signaler

ger Ekström.

gruppen under sin barn- och ungdomstid på sextiotalet har genom-

Att marknadsföring med direktre-

gått den största samhällsomvälv-

klam i regel utgår från vår kronolo-

ningen sedan renässansen. Myck-

giska ålder kan ibland gå riktigt fel,

et av det som var kännetecknan-

säger Maria Ekström och nämner

de för sextiotalet används för att

som exempel en väninna som bör-

karaktärisera vad åldersklasserna

jade få reklam för stolhissar hem-

står för i dag: protest mot etablis-

skickat efter att ha fyllt femtio. Den

semanget, viktigt att veta vad som

grupp som opponerar sig extra kraf-

är inne, ungdomens maktposition,

tigt mot att kategoriseras utifrån

spridning av innovationer, interna-

sin ålder är de så kallade radikaler-

tionellt kulturutbyte, öppenhet om

na, som garanterat skulle reagera

sex, kläder som markör för person-

med köpstopp på till exempel en

ligheten och ingen särskiljning mel-

åldersanpassad motorcykel.

lan hög och låg.

– Marknadsförare är specialis-

– Mot bakgrunden av detta är

ter på att fånga upp och identifie-

den tråkiga – eller obefintliga –

ra våra önskedrömmar. För många

mediebilden av äldre ganska märk-

är önskedrömmen att se yngre ut

lig, konstaterar Ekström.

än man är. Gruppen äldre konsu-

K.H.

VÄGEN UT UR MEDBEROENDE » SENASTE HÖST fick Ann Söder-

ende genom att försöka hjälpa, kont-

lund och Sanna Lundell, båda journa-

rollera och anpassa sitt eget beteende

lister och författare, stor uppmärksam-

för att förändra den beroende perso-

het och enorm respons för sin doku-

nen. Ju bättre kunskap och större in-

mentärserie om medberoende i Sve-

sikt, desto mer kan en drabbad hjälpa

riges Television.

sig själv. Genom att prata om beroen-

Som uppföljning har de i år gett ut en

det kan vi lyfta på locket till ett stort

bok med samma namn: Djävulsdansen

tabu. Vi borde sluta stigmatisera be-

– bli fri från medberoende. De väljer att

roendesjukdomar. Tänk om vi i stället

kalla den ”en ultimat överlevnadsgui-

gav dem som drabbats av beroende

de”, eftersom det är den bok de själva

samma sorts sympati vi ger dem som

hade velat ha på nattduksbordet un-

drabbats av cancer.

TEXT Cia Hemming

Lundell, Sanna & Söderlund, Ann: Djävulsdansen – bli fri från medberoende. Bladh by Bladh AB 2015, 240 sidor. ISBN: 978-9187371- 52-3.

der sömnlösa nätter när det begav sig.

Författarna känns genuint angeläg-

Söderlund och Lundell vet vad de

na i sin mission och vill verkligen bi-

skriver om. Bägge har levt i förnekel-

dra till att avdramatisera den så kal�-

se och medberoende – både som barn

lade djävulsdansen, bland annat ge-

och vuxna – och i Djävulsdansen delar

nom att förklara hur mekanismerna

Djävulsdansen som bok är både ange-

de med sig av egna erfarenheter, hän-

kring en beroendepersonlighet funge-

lägen och välformulerad. Den är skri-

visar till forskning och samtalar med

rar. De talar om hjärnor som kidnap-

ven av två kloka och insiktsfulla kvinnor

Sveriges ledande medberoendeexper-

pats, de påpekar att missbrukare var-

som under många år värkt sig igenom

ter. Tanken är att boken ska ge råd, vi-

ken är onda eller omoraliska, utan har

och processat den smärta och förtviv-

sa verktyg och hjälpa till att guida den

en beroendesjukdom som förändrar el-

lan ett medberoende medför. I dag sä-

medberoende mot en egen plattform

ler tar över delar av deras personlighet

ger de sig vara ute på andra sidan och

och ett självständigt liv: ”Ta till dig det

och de menar att den som drabbas av

har dessutom haft lyckan att i varandra

du vill och låt resten vara.”

medberoende med tiden börjar upp-

finna värdefull vänskap och viktigt stöd:

Destruktiv dans Med djävulsdans syftar författarna på

träda lika sjukt som alkoholisten/narkomanen själv.

”Den här boken hade inte blivit till om inte allt gått åt helvete. När vi träffade varandra var vi två människospill-

den destruktiva relation som uppstår

Viktig tankeställare

mellan en person som är beroende av

Tyvärr tar det ofta lång tid att komma

var världsmästare på att låtsas som

alkohol, narkotika, spel eller annat, och

till insikt. ”Prova”, skriver författarna,

om allt var bra.”

den som lever nära inpå och som in-

”att byta ut ordet medberoende mot

Men inombords såg det annorlunda

te lyckas stå utanför problematiken,

sorg. Det ger en viktig tankeställare, för

ut och medberoendet höll på att äta

utan utvecklar ett så kallat medbero-

ingen orkar leva i djup sorg år efter år.”

upp dem. Själsligen och kroppsligen.

ror. Det syntes kanske inte utåt, för vi

Rösta och vinn ett halsband! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 7.1.2016. Du kan även sända ett

postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre välgörenhetshalsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Marta Centrs arbete i Lettland.

I förra röstningsomgången fick artikeln Årets Fredrika visar glansbildens baksida på sidan 8 i Martha nummer 5/2015 flest röster. Marthakassen som lottades ut i samma nummer vanns av Annika Eriksson, Ingå, Agneta Ståhl, Oravais, och Heli Waltari, Helsingfors. Kassen kommer på posten – grattis!

6 | 2015

11

43

dagar jobb dagar ledigt

Den klassiska arbetsdagen på åtta timmar är inte så effektiv som man har trott. De som har testat på kortare arbetstid vittnar om effektivare arbete samt friskare och gladare arbetstagare. TEXT Jeanette Öhman

12

6 | 2015

FOTO Karin Lindroos

”Finland måste kavla upp ärmarna för att komma ur den ekonomiska krisen, men det gäller att jobba effektivt. Att jobba fyra dagars veckor funkar bäst för oss.”

U

nder en vanlig arbetsdag händer det att vi i stället för att jobba kollar vad som händer på Facebook, sitter i onödiga och långa

möten och är så trötta när arbetsdagen väl är över att vi tappat all kreativitet. Samtidigt är behovet av arbetskraft på många håll mindre än någonsin tack vare den tekniska utvecklingen. Det finns företag och organisationer som insett detta. I USA rapporterar medier om att allt fler företag och kommuner i Sverige experimenterar med sex timmars arbetsdagar eller fyra dagars arbetsvecka – med full lön. Från ett amerikanskt perspektiv, där arbetsdagarna är långa och semesterveckorna sällan fler än en, låter det som en utopi, men i Norden har det visat sig vara en lönsam sådan.

Bättre arbetsmiljö I Sverige skriver Göteborgsposten om Svartedalens äldreboende i Göteborg, som förra året införde sex timmars arbetsdag. Det ledde till fler anställda, färre sjukskrivningar och en mycket bättre arbetsmiljö. I samma område i Göteborg, på Toyota Center, införde man sex timmars arbetsdag redan för tretton år sedan. Som vinstdrivande företag fanns det ingen politik inblandad, men företaget har återupprepade gånger fått berätta om vilken ekonomisk framgång det har varit. En del av vinsten beror på förlängda öppettider tack vare två skift, färre sjukanmälningar och en gladare personal. Listan fortsätter, på äldreboendet Sjöjungfrun i Umeå införde man trettio timmars arbetsvecka i augusti i år. Ett antal studier har visat att kortare pass har en god effekt på hälsan, enligt ett pressmeddelande från Ingela Gotthardsson, ordförande i styrgruppen för arbetsmiljöprojektet och biträdande socialdirektör i Umeå kommun.

Kreativt tänkande I Finland har den etiska och ekologiska PR-byrån Sugar gått samma väg och arbetar mellan måndag och torsdag. Fredagen är alltid ledig. Sugar PR:s grundare Karita

6 | 2015

13

”Under den lediga dagen stänger man ju inte av hjärnan, i stället får den tid att organisera och fördjupa de insikter man haft i veckan.”

– Jag är en företagare i själen och upp-

Sainio säger att PR-branschen för tillfäl-

an en kollega har börjat studera kommu-

funkar bäst för oss.

let är väldigt hektisk, men att det är vik-

nikation. Privat kreativitet leder till ökad

tigt att ge de anställda tid för det kreati-

kreativitet på arbetsplatsen.

va tänkandet.

skattar hårt arbete. Finland måste kavla upp ärmarna för att komma ur den ekonomiska krisen, men det gäller att jobba effektivt. Att jobba fyra dagars veckor

Perfekt balans

– Jag ser inga negativa sidor i att jobba

Outi Hamara är anställd vid Sugar PR och

– Jag tror att det behövs en vardag i

som vi gör. Det är klart att ett företag alltid

säger att hon inte skulle få mera gjort ge-

veckan för att ladda batterier och låta tan-

kunde göra ännu bättre ifrån sig, men vå-

nom att jobba fem dagar i veckan.

karna sjunka in. Under den lediga dagen

ra bokslut visar att vi går på vinst varje år.

stänger man ju inte av hjärnan, i stället får den tid att organisera och fördjupa de

Positiv feedback

insikter man haft i veckan.

– Nackdelen är kanske att det kan bli väldigt intensiva veckor. Man hinner inte slöa på jobbet, men jag gillar att gå in

Sugars kunder har kommit med enbart

helhjärtat i fyra dagar och sedan vara le-

Sainio säger att fredagen på många ar-

positiv feedback. Enligt Sainio är de of-

dig. En fördel med systemet är att tre le-

betsplatser ändå är en dag då många står

tast imponerade av byråns sätt att arbeta.

diga dagar är tillräckligt länge för att vila

med ena foten på väg mot den lediga hel-

– Å andra sidan representerar vår byrå

upp sig och till och med vara lite kreativ.

gen. Varför inte ha den helt ledig då? Det

endast ekologiska och etiska varumärken,

har visat sig att Sugars fyra dagars arbets-

och det kan så klart vara att våra kunder

Också Hamara poängterar att det inte

vecka inte påverkar produktiviteten. En

har mjukare värderingar än medeltalet,

handlar om att downshifta. Hon jobbar li-

annan orsak till att Sugar PR har valt att

säger hon.

ka mycket som hon gjorde på arbetsplat-

Det blir en perfekt balans.

arbeta fyra dagar med full lön är att ar-

Sainio är noga med att poängtera att

betstagarna ska kunna syssla med andra

en fyra dagars arbetsvecka inte handlar

– Jag har bara gott att säga om en fy-

kreativa projekt vid sidan om jobbet. Sai-

om att downshifta, växla ner i arbetstid,

ra dagars arbetsvecka och önskar att det

nio själv har skrivit sin debutroman, med-

eller lata sig.

blev vanligare i Finland.

14

6 | 2015

ser med fem dagars arbetsveckor.

P E R F E K T A T I L L S A M M A N S.

Fyllig, krämig och mjuk Castello® Creamy White, färska bär och lakritssås. Du kanske blir förvånad över hur perfekt deras smaker går ihop. castello.fi

Festlig fiskrom till julbordet Fiskrom är en delikatess. Lakrom och sikrom är självskrivna på julbordet, men vi kan bredda vårt sortiment till att även omfatta rom från andra fiskar. TEXT, FOTO OCH RECEPT Anita Storm

L

akrommen räknas som en midvin-

lixlöjrommen som har blivit ursprungs-

att dess rom rentav är den allra godaste.

terläckerhet och smakar allra bäst

märkt. Siken leker under månadsskiftet

Rommen kan uppvisa nästan alla regn-

i december, eftersom laken leker

oktober–november, man kan börja ta va-

bågens färger, i en skala från blått och

i februari. Rommen är gulröd till

ra på rommen efter midsommar, bäst är

grönbrokigt till turkost, gult eller brunak-

färgen och romkornet är mycket litet, en

den i september. Det finns fler arter av sik,

tigt. Hornsimpan leker från december till

hona kan ha många miljoner romkorn.

och finsmakarna kan känna skillnaden

februari, honan känns igen på den runda

Traditionellt har man kokat lakens lever

på deras rom, smaken varierar också om

magen och sin blåaktiga färg.

och pressat den genom en gaffel, blandat

fisken är fångad i havet eller i en insjö.

ner den i rommen och tillsatt grädde och

Gäddrommen i sig har en ganska hård smak, den metalliska smaken kan mju-

peppar, vissa föredrar vitpeppar, andra

Finsmakarens dröm

svart- eller kryddpeppar.

Hornsimpan är nätfiskarens mardröm,

eller konjak i samband med saltningen.

Siklöja är en finkornig läckerhet som

men finsmakarens dröm. Hornsimpan

Rommen smakar bäst i mars, men man

är högt uppskattad i Sverige, speciellt Ka-

är en fantastisk romfisk, många anser

kan börja tillvarata den under senhösten.

16

6 | 2015

kas upp med några droppar whisky, vodka

Snabba serveringstips

”Du kan servera fiskrom på flera olika sätt, testa gärna ett nytt!”

»

GÖR SMÅ FISKAR av smördeg med hjälp av en pepparkaksform formad som en fisk. Har du inte en form, kan du göra små smördegsskålar. Smördegsfisken öppnas sedan från ena sidan och fylls med rom, smetana, rödlök och eventuellt lite dill. Samma fyllning kan också läggas på en rågknapp eller surskorpa, använd fantasin och skapa vackra kreationer till förrättstallriken – vi äter också med ögonen!

Beredning av rom » ROMMEN TAS enklast tillvara strax

innan fiskens lekperiod, när romkornen lättare släpper från romsäcken. Strax innan lektiden rinner rommen ut ur rompåsen, men anses då vara övermogen och har sämre hållbarhet.

Gäddrommen kan med fördel ätas anting-

väl med rom och en klick smetana. Pro-

en kall eller varmrökas innan avnjutning.

va också att byta ut rödlöken mot gul lök

Så här gör du:

eller gräslök.

1. ÖPPNA ROMPÅSEN och pressa

Många möjligheter

Från vissa fiskar kan inälvsmaskar spri-

ner innehållet i en skål. Försök få rompåsen helt tom och släng sedan bort den genomskinliga påsen.

Du kan servera fiskrom på flera olika sätt,

da sig via rommen, därför rekommende-

testa gärna ett nytt! Blinier gjorda på bove-

ras infrysning innan rommen ska förtä-

temjöl och en klick smetana, och som ser-

ras. Binnikemask kan sprida sig från gäd-

veras med rom och ett tunt täcke med röd-

da, lake, abborre och gärs. Frys rommen i

lök, är en säker förrätt. Mörka limpor, så-

minst ett dygn i minus 18 grader. Viktigt

som kavring, Malaxlimpa eller skärgårds-

är också att fisken är färsk och inte har

börja vispa rom-vattenblandningen med en visp, företrädesvis med en bollvisp, som är den mest effektiva. Hinnorna fastnar i vispen.

limpa, kan med fördel ta blinins plats och

varit i kontakt med främmande ämnen

3. BYT VATTEN emellanåt. Sluta vispa

utgöra stommen för rommen och smeta-

i fiskebåten, lukt och smak överförs lätt

nan. En potatiskaka eller ­rösti­gifter sig

genom fiskskinnet till rommen.

och låt rommen falla till bottnen. Häll sedan bort vattnet och tappa i nytt vatten. Fortsätt med att byta vatten tills sköljvattnet är klart.

2. FYLL SKÅLEN med kallt vatten och

4. LÄGG ETT KAFFEFILTER eller en

”Hornsimpan är nätfiskarens mardröm, men finsmakarens dröm.”

fiberduk i en sil och häll i rommen. Låt rinna av, ett bra sätt är att låta silen stå i ett kylrum över natten.

6 | 2015

17

Fakta om ... Smarta hanterings­ tips­ ANVÄND SALT utan jod, som kan missfärga rommen och ge den en bismak.

Citronmarinerad gädda

Fingermat med rom

400 g skinnfri gädda

200 g rom av gädda, sik, nors eller gärs

1 citron/lime 1 msk stark ättika 2 dl vatten 1 tsk salt citronskal

persilja

1 liten rödlök

1 msk citronsaft

1 vitlöksklyfta

1 dl rom, t.ex. forell- eller löjrom, sik- eller gäddrom

0,75 dl olivolja

korianderblad 2 tomater i bitar

1/3 tsk fint havssalt

1. SKÄR gäddfiléerna i bitar.

0,5 dl crème fraiche

1. SKALA och hacka löken

2. TVÄTTA citronen, riv den

så fint du kan.

och pressa ur saften.

2. TA BORT alla ben ur

3. BLANDA citronsaften

fiskköttet.

med vatten, ättika och salt.

3. LÄGG ALLA ingredienser,

4. LÄGG gäddbitarna och citronvattnet i en burk med lock.

utom 50 gram av rommen, i en skål och mixa till en smet.

5. STÄLL i kylskåpet över

4. KONTROLLERA smaken,

natten och vänd på burken ett par gånger.

6. LÅT FISKBITARNA rinna av. 7. BLANDA det rivna citron­skalet med oljan, kryddorna och tomaterna.

8. BLANDA fisken med krydd­ oljeblandningen. Hållbarhet ett till två dygn i kylskåp

beroende på hur salt rommen och den rökta fisken är – tillsätt mera salt vid behov.

5. TILLSÄTT resten av rommen efter mixningen. Blandningen ska ha en fast konsistens, men ändå vara rinnande. Tillsätt vid behov olja för att få den tunnare.

6. LÅT STÅ i kylskåp i ett par timmar. Servera med bröd skuret i stavar eller på skivor av valfritt bröd.

18

6 | 2015

4 msk majonnäs 0,5 dl finhackad gräslök

2 skivor vitt bröd, kanterna bortskurna

svartpeppar

5 dl crème fraiche, smetana eller turkisk yoghurt

150 g benfri rökt fisk, t.ex. sik, braxen

3 msk citronsaft

1 dl olja

Romsås

0,5 finhackad rödlök

salt enligt smak

1. BLANDA mjölkprodukten, hackad rödlök, majonnäs, gräslök och rom i en skål.

2. AVSMAKA, tillsätt salt vid behov, beroende på hur salt fiskrommen är. Romsåsen är god exempelvis till en fiskpaté, kokt potatis samt grön­sallad och tomater. För recept på fiskpaté, gå till sidan 20 i detta nummer av Martha.

HÅLLBARHET I KYLSKÅP: Färsk rom

håller sig i tre till fyra dagar. HÅLLBARHET I FRYS:

Rom håller sig upp till ett par månader i frysen, efter vilket fetterna börjar härskna. Hemma kan man salta rommen först då man tinar upp den, eftersom osaltad rom fryser in snabbare. TINA ROMMEN långsamt i kyltemperatur över natten, då smakar den allra bäst. Vira in burken i till exempel tidnings­ papper eller en handduk och låt stå kallt. Tänk på att ju snabbare rommen tinar, desto vattnigare blir den. Vid behov kan du l­åta rommen rinna av efter upptining.

”Färsk rom håller sig i tre till fyra dagar.”

MATBITEN

TEXT OCH FOTO Karin Lindroos

I år är det du som är julpysslaren! December kan vara en månad fylld av mys och pyssel, eller så en längtan efter det, men omöjligt att hitta tiden. Med litet enkel planering och samlade krafter inom familjen är det kanske du som i år är julpysslaren.

D

et händer sig att man funderar över vem det egentligen är som hinner med allt det där mysiga julpysslet? Vem

är den som kokar egen glögg och spritsar egna pepparkakor med hemlagad kristyr? Här bjuder vi på några tips för att få tid för allt det där mysiga.

» SAMLA FAMILJEN, slå er ner och fun-

» INLED FAMILJENS GLÖGGKVÄLL med

» DET KAN LÅTA tråkigt, men planera in

» KÖP ENDAST HEM den julmat ni vill ha och

dera på hur ni vill att er jul ska se ut. Vad tycker ni om att göra, vad klarar ni er utan, vad skapar julstämning för er? Gör en lista! julmyset i kalendern. Skriv ner vilken dag det blir pepparkaksbak, när lådan med pyntet plockas fram, vilken dag granen tas in, klapparna paketeras – och följ planen.

en gemensam julstädning. Det behöver inte ta mer än någon timme, om alla har tydliga ansvarsområden eller tar ett rum var. orkar tillreda.

» JULEN ÄR PRECIS som många resor: inte alltid målet, utan vägen dit. Ta vara på alla de där 23 mysiga dagarna på vägen mot julafton.

6 | 2015

19

MATBITEN

Brysselkålspajer (4 portionsformar) 4 smördegsbottnar 20 brysselkålshuvuden 100 g blåmögelost 4 tsk pistaschenötter 1/2 rödlök i ringar 2 dl gräddmjölk 2 ägg 1 dl riven stark ost salt, peppar

1. TRYCK UT smördegsplattorna i fyra stycken portionsformar.

2. SKÄR BRYSSELKÅLEN i bitar, smula blåmögelosten och hacka pistaschenötterna, lägg i formerna.

3. GÖR ÄGGSTANNINGEN: blanda gräddmjölk, ägg och salta och peppra enligt smak.

4. HÄLL STANNINGEN över de fyllda pajerna, strö över riven ost och grädda i 225 grader i cirka 15 minuter. Servera med några ringar rödlök på toppen.

Fiskpaté (4–6 personer)

Har du glöggkvällen inplanerad? Eller kanske det är dags att bjuda in spontant! Martha har recepten för både salta och söta läckerheter, och en glögg som gör sig såväl varm som kall.

400 g ljus fisk 400 g lax 1 ägg 1/2 krm saffran 1 tsk salt 1 tsk fiskkrydda (peppar, dill, senapsfrön) saften av 1/2 lime 2 dl gräddmjölk

1. SMÖRJ EN avlång form. 2. SKÄR FISKFILÉERNA i små bitar och mixa dem i en matberedare.

3. LÄGG FISKEN i en skål och tillsätt gräddmjölk, ägg, salt, saffran, fiskkrydda och limesaft.

4. HÄLL SMETEN i en form och RECEPT Elisabeth Eriksson

20

6 | 2015

grädda i 180 grader i 50 minuter.

Julig tiramisu (6 portioner) 200 g mascarpone 2 dl vispgrädde 1 dl florsocker 1 dl starkt kaffe 15–18 pepparkakor en skvätt hjortronlikör 1 knivsudd äkta vanilj TILL GARNERING: kakao och kanel

1. VISPA grädden. 2. RÖR NER mascarpone och florsocker försiktigt i grädden tillsammans med vaniljen.

3. RÖR IHOP kaffe med litet likör, doppa pepparkakorna i den avsvalnade vätskan.

4. SÄTT NER en pepparkaka i varje portionsskål. Varva med marscarponeblandningen och doppad pepparkaka.

5. STÄLL I kylen fram till serveringen. 6. SIKTA LITET kakao och kanel över varje portion som garnering.

Päronsnitt (4–6 personer) 2 päron 150 g blåmögelost rinnande honung rostade nötter

1. SKIVA DE tvättade päronen.

2. SMULA ÖVER osten och strö över nötter.

3. RINGLA ÖVER honung.

4. SERVERA MED glögg.

Marthas glögg 2015 (5 glas) 1 liter vatten 2 msk te 5 nejlikor 1 cm ingefära i tunna skivor 2 msk honung 1 citron 1 stjärnanis

1. KOKA UPP vattnet och tillsätt te, den tvättade citronen i klyftor, ingefära och övriga ingredienser.

2. LÅT STÅ i kanna med lock 20–30 minuter. igt o ch o s t e n l Tips! By t ut nötter is getost är lv egen smak . Exempe gratinera dem gott till päron. Du kan . varmt tilltugg t s n a b b t i u gn e n f ö r e t

3. SILA UT ingredienserna, värm upp och och servera glöggen.

6 | 2015

21

7491 Sohaila Hamadi ska försöka bestiga Noshaq, Afghanistans högsta berg. Bara ett fåtal personer har tidigare klarat utmaningen. Men för Sohaila är den 7 491 meter höga toppen endast en språngbräda på vägen mot expeditionens egentliga målsättning: jämställdhet. TEXT Ivar Andersen

22

6 | 2015

FOTO Christoffer Hjalmarsson

V

ar försiktig! skriker Sohaila

ten är både lättad och stolt.

gen. Repklättring nedåt är en nödvändig

Hamadi, 20, till vännerna som

– Det var första gången jag firade mig

färdighet, förklarar han. Inte bara för att

säkrar repet.

ned, och jag var rädd. Jag trodde att det

kunna ta sig ned från toppen, utan ock-

Hennes röst ekar mot den

skulle vara lätt för jag har klättrat i åtta

så för att bestiga den.

lodräta bergväggen, 25 meter ned väntar

månader, men när jag såg berget så var

– Det är ett svårt berg, vi åker inte till

spetsiga klippor. Det är första gången hon

det som att jag frös. Men jag klarade det!

Badakhshan för att ha picknick. Vägen

repklättrar nedåt.

Nödvändig färdighet

upp är full av snösprickor och raviner.

Spetsiga klippor

Denna exercis var trots allt bara uppvärm-

Hot och trakasserier

– Hjälp!

ning. I slutet av augusti reste Sohaila och

Malang Darya är en av blott två afgha-

Den tystnad som vanligtvis råder på Ma-

hennes vänner till den avlägsna provinsen

ner som lyckats nå Noshaqs topp. Bägge

rastons topp bryts av ett oroligt skrik. So-

Badakhshan i norr. Målet var att bestiga

var män. Någon kvinna har hittills aldrig

haila är van vid att klättra uppåt, nu ska

Afghanistans högsta berg Noshaq. Top-

försökt. I det djupt konservativa Afghani-

hon i stället fira sig ned. Hon kommer tio

pen ligger 7 491 meter över havet.

stan möts tanken om att kvinnor ska ha

meter innan det tar stopp. Väggen är lod-

Den amerikanska ideella organisatio-

rätt till fritidssysselsättningar, eller för

rät. Långt nedanför väntar en kam av vas-

nen Ascend står för finansiering och pla-

den delen arbete, utanför hemmet av ag-

sa klippor.

nering. Ett tjugotal unga kvinnor ingår i

gressiv moralpanik. Kvinnliga idrottsmän

träningsgruppen. Men på expeditionen

och artister utsätts regelbundet för hot

finns det bara plats för tolv av dem.

och trakasserier. Att våga trots normen

Sohaila skriker till vännerna på toppen att vara försiktiga. Vännerna som säkrar repet svarar med uppmuntrande tillrop:

Tränaren Malang Darya, Afghanistans

är förenat med fara, och kräver mod. So-

– Det ser bra ut! Tänk inte på höjden!

kanske mest erfarne bergsklättrare, har

haila Hamadi och hennes vänner är pi-

moderna skor, men är för övrigt klädd i

onjärer i dubbel bemärkelse.

Fortsätt precis som du gör! Väl nere skriker hon i stället i trumf

traditionella afghanska kläder. Han be-

Men Malang Daryas fokus ligger på ber-

och höjer handen i ett segertecken mot

traktar tyst sina tjutande studenter som

get. Han är inte överdrivet optimistisk när

den bergsvägg hon precis besegrat. Rös-

en efter en firar sig ned längs klippväg-

det gäller expeditionens chanser.

”Vårt mål är att stärka kvinnors ställning genom sport. För att försvara dina rättigheter måste du vara stark både psykiskt och fysiskt, och vi tränar dem i bägge.”

6 | 2015

23

– Vissa av dem är starka och om Gud vill når några av dem toppen, men jag tror inte att alla kommer att klara det.

”Kvinnliga idrottsmän och artister utsätts regelbundet för hot och trakasserier.”

Hårt prövad stad

öva vissa sporter som inte ansågs strida

Utsikten från krönet av Maraston är mag-

mot sedligheten. Den lilla idrottsrörelse

Andra rekryterades till projektet för att

nifik. Toppen är en av många i de bergs-

landet hade kvästes under den religiösa

lära sig klättra. Nargis Azaryun rekryte-

kedjor som omger Kabul, nedanför bre-

diktaturens tryck, men talibanerna hitta-

rades för att lära klättrarna om deras rät-

der Afghanistans kraftigt överbefolkade

de ett nytt användningsområde för Ghazi.

tigheter.

huvudstad ut sig.

nu har vi gjort den här stadion till vår.

De bilder som kablades ut under

– Vårt mål är att stärka kvinnors ställ-

Kabul har många problem. Många av

1990-talets andra hälft chockade världen.

ning genom sport. För att försvara dina

dess invånare saknar rinnande vatten,

Det var här som talibanerna höll sina of-

rättigheter måste du vara stark både psy-

fattigdomen är utbredd, talibanerna ge-

fentliga avrättningar, där kvinnor stena-

kiskt och fysiskt, och vi tränar dem i bäg-

nomför frekventa självmordsattacker och

des till döds för att ha brutit mot den fun-

ge. Vi utbildar Afghanistans framtida hjäl-

trafikstockningen är konstant. Men ovan-

damentalistiska regimens stränga påbud.

tar och expeditionen kommer att vara de-

ifrån ser den hårt prövade miljonstaden

Nargis Azaryun, 21, var bara ett barn

märkligt fridfull ut. På bergstoppen bredvid står två rostan-

när talibanerna störtades 2001. Men vissa minnen har dröjt sig kvar.

ras examensprov.

Egen framtid

de pansarvagnar som blivit kvar sedan

– Jag minns att jag såg en video när jag

Nargis Azaryun har både utbildat och bli-

Sovjetunionens invasion på 1980-talet.

var liten. En kvinna satt på marken här

vit utbildad. Av nyfikenhet började hon

På sluttningarna ligger tomhylsor som

på stadion och en man kommer fram och

följa med på dagsturerna till topparna

vittnar om hur de mujahedingruppe-

skjuter henne i huvudet. Alla i vår genera-

runt Kabul. Nu har hon själv fängslats av

ringar som drev ut supermakten vän-

tion har minnen från de mörka dagarna.

idén att se Afghanistan från dess högsta

de vapnen mot varandra. Kabuls histo-

punkt. Men hon kommer att behöva slåss

ria är traumatisk och ständigt närvaran-

Hoppet lever

de. Ghazistadion, där expeditionen har

Många tycker att historiens vingslag kas-

– Jag måste bli starkare om jag ska få

sin träningsanläggning, har ett särskilt

tar en obehaglig skugga över platsen. Nar-

följa med, konstaterar hon och återgår

mörkt förflutet.

gis Azaryun tycker tvärtom.

till träningen.

för sin plats.

Chockerande bilder

– Jag tycker att det är vackert, det visar

Deeba Benafsha, 16 , har ett fysiskt för-

att ingenting är permanent. Och det är

språng. Innan hon började klättra hade

Under talibanernas styre var all idrott för

en påminnelse om att aldrig tappa hop-

hon i flera år tränat taekwondo i lokaler-

kvinnor totalförbjuden. Män kunde få ut-

pet. De brukade mörda kvinnor här, och

na bredvid.

24

6 | 2015

Fakta om ... Afghanistan » AFGHANISTAN ÄR ETT AV världens

mest krigshärjade länder. Sedan Sovjetunionens invasion år 1979 har olika krig och konflikter avlöst varandra i över 35 års tid.

» UNDER 2014 REGISTRERADE FN – Tjejerna som tränade här verkade ha så

Flera kvinnor har tvingats lämna bergs-

roligt. Jag frågade min familj om tillåtel-

klättringen bakom sig efter att deras fa-

se och sedan gick jag hit och frågade om

miljer utsatts för påtryckningar eller hot.

sammanlagt 3 699 civila dödsfall relaterade till konflikten. Därmed blev året det blodigaste sedan världsorganisationen startade sina mätningar. Fram till den 30 april i år hade 978 civila dödats.

» DEN SISTA DECEMBER förra året

Hon har inte blivit besviken.

pappa att jag inte borde få hålla på med

– Jag gillar luften där uppe, jag gillar att

det här, säger Sohaila Hamadi. Men både

bevisa för mig själv att min kropp klarar

han och mina bröder står på min sida. Jag

lämnade de internationella trupperna över ansvaret för säkerheten i landet till afghanska styrkor. Talibanerna har svarat med att intensifiera attackerna mot Afghanistans bräckliga regering.

utmaningarna. Många familjer skulle in-

är väldigt lycklig över att ha en familj som

te låta sin dotter göra något liknande. Jag

ger mig sådant stöd.

» LANDET ÄR ETT AV världens fatti-

jag fick vara med.

vill visa att de borde låta döttrarna skapa sin egen framtid.

Ett första steg

– Mina släktingar säger alltid till min

Hennes mamma är född i Badakhshan. För Sohaila Hamadi blir resan till berget också en resa till de egna rötterna. Hon är övertygad om att de kommer att nå top-

Deeba Benafsha tränar utan slöja. Flera

pen. Men säger också att Noshaq bara är

andra gör samma sak. Men utanför trä-

ett första steg. Att de 7 491 meterna till

ningsanläggningens skyddande väggar är

toppen bara är ett delmål i kampen för

Afghanistan alltjämt världens för kvinnor

lika villkor och möjligheter.

farligaste land. För de allra flesta är våld och diskriminering en del av vardagen.

– Män får brottas, boxas och bli president. Varför ska inte kvinnor få det?

”Jag gillar att bevisa för mig själv att min kropp klarar utmaningarna.”

gaste och kommer att drabbas hårt av att biståndspengar försvinner i anslutning till de internationella truppernas uttåg. Till exempel Sverige har gått mot strömmen och lovat att trappa upp biståndet.

Kvinnorna i Afghanistan » NÄR NYHETSBYRÅN REUTERS år 2011 frågade 213 experter på kvinnorättsfrågor ansågs Afghanistan vara världens för kvinnor farligaste land.

» VÅLD OCH DISKRIMINERING samt

bristen på sjukvård drabbar de afghanska kvinnorna och flickorna extra hårt. Mödradödligheten är bland de högsta i världen.

» DET FINNS DOCK hoppfulla tecken

i Afghanistan. Under talibanernas styre gick knappt 3 procent av landets flickor i skolan, i dag är andelen 39 procent.

» AFGHANSKA kvinnoorganisationer

har uttryck sin oro över att talibanerna­ åter kommer att få ett ökat inflytande efter de internationella truppernas uttåg. Det finns en rädsla för att de framsteg som har uppnåtts sedan 2001 snabbt kan omintetgöras om den fundamentalistiska rörelsen växer.

6 | 2015

25

AKTIVA MARTHOR

TEXT OCH FOTO Maria Wasström

Bastukaffet värmer varje gång Vattnet fräser på de heta stenarna i bastun på servicehuset Lönneberga i Ingå. Kvinnorna på bastulaven sluter ögonen, andas in och njuter. För dem är det återkommande bastubesöket en viktig programpunkt som de sällan missar.

D

et är redan över fyrtio år sedan

tio aktiva damer från Röda Korset som

gång. Marthorna har i god tid anlänt för

Täktermarthan Elsa Möller tog

sköter själva badandet, medan förplägna-

att koka kaffe och breda smörgåsar. Snart

initiativ till det som snabbt ut-

den varje månad sköts av olika föreningar.

är borden dukade och smörgåsbrickorna

vecklades till att bli en kär tra-

Just den här dagen, då Marthas utsän-

dition i Ingå. Äldre Ingåbor får en gång i

da är på besök, är det Täkter Marthaför-

månaden komma och basta i servicehu-

ening som står för serveringen. I dag blir

Utan ersättning

sets bastu. De får behövlig hjälp av frivil-

det kaffe eller te med omsorgsfullt gjorda

Den som vill är välkommen till bastun.

liga som ställer upp med både tvagning

smörgåsar. De med äggsmör och ansjovis

Kommunen står för taxiskjuts för den

och kaffeservering. I dag är det omkring

är mest populära och har en strykande åt-

som inte annars har möjlighet att komma.

placerade kallt i väntan på gästerna.

Efter bastubadet ger sig AnnChristine Fagerström och Sonja Eklund tid att samtala med Bert Carpelan. I bakgrunden Viola Lönnqvist.

26

6 | 2015

Vissa av deltagarna bor på servicehuset

”Det är fint när man ser att de äldre uppskattar traditionen. Man ser direkt att man gör något gott, vilket också är viktigt för oss marthor.”

lemmar i både Röda Korset och Täkter

– Det är livet det – att vara i gång, skrat-

na klipps. Det är välvilja och omtanke som

föredrag och de utfärder vi gör, berättar

tar Marianne Johansson och sveper en

möts av tacksamma blickar eller kläs i ord.

Sonja Eklund.

Första gången

Gör gott

Efter hand börjar de äldre droppa in. Nå-

Ritva Lumio är första gången med som fri-

Bastukaffet är en tradition som det är lätt

gon är litet blyg, men de flesta är bekan-

villig hjälp. Hon smörjer in en äldre kvin-

att tycka om.

ta med varandra. Vissa tar sig fram med

nas händer med en mjuk handkräm. Mer

– Det är fint när man ser att de äldre

rollator och flera behöver hjälp med tvätt-

behövs inte för att skapa något betydel-

uppskattar traditionen. Man ser direkt att

ning samt på- och avklädning.

sefullt.

man gör något gott, vilket också är viktigt

Lönneberga och kan promenera till bastun. Alla som hjälper till gör det frivilligt och utan ersättning. Marianne Johansson håller i trådarna. Det innebär att hon ringer till var och en av klienterna några dagar innan och ser till att skjutsarna är ordnade. Kvällen innan kommer hon till bastun för att se att det finns en namngiven klädpåse med galge för alla deltagare. När de första bastubadarna anländer på måndag morgon klockan nio är allting klart.

kopp kaffe innan de första gästerna infinner sig.

Flera timmar bastu

Marthaförening, som tidigare var en krets under Ingå marthaförening. Föreningen har lyckats värva några nya medlemmar som drar ner medelåldern en smula. – Vi har hög medelålder, men i stället är vi väldigt ungdomliga, skrattar föreningens ordförande Sonja Eklund. Föreningen har ett eget hus, marthastugan Furulid, som också kräver omsorg och skötsel. Utöver det arbetet deltar föreningen i lokala evenemang och marknader. – Vi vill även utveckla oss själva genom

– Jag märkte hur lycklig hon blev när jag

för oss marthor, säger Eklund.

skötte hennes händer, säger Ritva efteråt.

Damerna småpratar med badgästerna

I bastun håller Anitta Nyberg koll på att

Faktum är ändå att inte heller de hjäl-

och byter smidigt språk mellan svenska

badarna klarar sig bra i hettan. Det har

pande händerna är särskilt unga längre.

och finska, så att alla ska känna sig väl-

hon gjort varje månad i många år, och det

– Vi börjar snart vara i samma ålder som

komna. Många är redan gamla bekanta

trivs hon med. Det blir flera timmar bas-

de som kommer hit och badar, skämtar

och skämtar friskt med varandra. När

tu varje gång.

Marianne Johansson.

det håller på att bli krock mellan män-

– Man måste bara se till att man drick-

De andra skrattar, men blir snart all-

er mycket vatten dagen innan, säger hon

varliga igen, eftersom det faktiskt ligger

nens och kvinnornas bastutur, tar de det

av erfarenhet. Redan för mer än trettio år

något i det hon säger. Flera av de frivilli-

– Inte är jag rädd för karlar, skrattar en

sedan hjälpte hon till under den månat-

ga är själva i sjuttioårsåldern. Det är inte

kvinna som med råge passerat åttioårs-

liga bastudagen.

lätt att rekrytera nya, och de flesta yngre

strecket.

med ro.

I omklädningsrummet finns det flera

har inte möjlighet att komma loss mitt

Klockan har hunnit långt in på efter-

frivilliga. Några hjälper till med kläder-

på dagen. Många pensionärer är dessut-

middagen när de sista bastubadarna med

na, andra med tvättandet. Flera assiste-

om minst lika upptagna.

litet assistans av taxichauffören tar sig ut

rar med nagelklippning och kamning.

till den väntande bilen. Nästa bastumån-

Till och med papiljotter får man använd-

Nya medlemmar

ning för, om man så vill. Det är varsamma

De som är aktiva är oftast aktiva i flera för-

att veta att Marianne ändå ringer och på-

händer som rör vid de gamlas hud, fötter

eningar samtidigt. Marianne Johansson,

minner några dagar innan. Och så är det

som vilar i någons knä medan tånaglar-

Ritva Lumio och Anitta Nyberg är med-

ju så roligt att prata en stund.

dag är redan inprickad, men det är tryggt

6 | 2015

27

AKTIVA MARTHOR

Kreativ klädbytardag i Malax Marthaförbundet ordnade i år den nationella klädbytardagen i samarbete med konstverkstaden Malakta i Malax och den relativt nygrundade föreningen Malax Mittemellan Marthaförening. TEXT Anita Storm, Petra Högnäs

Å

FOTO Anita Storm

r 2008 arrangerade Malakta den

ma ihop dem till ett inspirerande kolla-

– På sikt borde vi bli lika medvetna om

första klädbytardagen, och då

ge med idéer för en egen hållbar klädstil.

­vad vi har på oss som vi numera är om

anade vi nog inte att vi skulle

I många av de sköna sofforna satt be-

de tillsatsämnen som finns i maten, sade

få vara med om en landsomfat-

sökare med en kopp kaffe och lät sig väl

tande nationell klädbytardag, sade Maja

smaka av de läckra bakverk som serve-

Att återbruka textilier är ett kreativt sätt

Granstubb, grundare av Malakta och med-

rades. Stämningen var skönt avslappnad

att minska textilavfallet. Eivor Sundbäck,

lem i Malax Mittemellan Marthaförening.

och diskussionerna livliga bland både

sömmerska och medlem i Malax Mitt-

unga och äldre.

emellan Marthaförening, visade prov på

Malaxmarthorna är rutinerade arrangörer av evenemang och bjöd på flera olika

Anita.

sin skaparförmåga genom att sy en jul-

programpunkter. Medan de kläder som ha-

Medveten klädkonsumtion

de lämnats in sorterades och hängdes upp

Anita Storm, ekologirådgivare på Martha­

När besökarna lämnade Malakta plocka-

kunde besökarna pröva på potatistryck

förbundet, presenterade fakta om den ök-

des symaskinerna fram och marthorna

med textilfärg och att göra sin egen mood-

ande klädkonsumtionen och betonade

satte i gång med sin egen ReDo-kväll, där

board, det vill säga bläddra i tidningar och

vikten av att vi blir mer medvetna som

kläderna som fyndats under dagen syddes

klippa ut bilder på kläder och sedan lim-

klädkonsumenter.

om för att passa sina nya ägare.

28

6 | 2015

kalender av gamla jeansfickor.

De bästa julkorten skaffar du på Aktia! Glöm julklappsbekymren och kom till Aktia på julklappsuppköp. Aktia MasterCard PrePaid Gåvokort är julens bästa och mångsidigaste gåva; gåvomottagaren får nämligen själv välja var och hur gåvan används. Du kan ge kortet som gåva åt personer som fyllt 13 år. Du får det endast på Aktia Bank. Som Aktiakund kan du beställa kortet även per telefon tfn 010 247 010. Läs mera och bekanta dig med villkoren på www.aktia.fi.

Samtalspriser till nummer som börjar på 0102: från fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal +17,17 cent/min.

HÖSTMÖTET

Tillsammans mot framtiden Marthaförbundets höstmöte hölls på yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors och samlade över 150 marthor från hela Svenskfinland och Åland. TEXT Mikaela Groop

F

FOTO Emilia Nyberg

örbundsordföranden Andrea Has-

och årets Fredrikastipendiat Jeanette

Samtidigt har jag förundrat mig över,

selblatt inledde höstmötet med att

Björkqvist började med att visa upp en

utan att ställa några grupper mot var-

hälsa alla marthor välkomna. Hon

utskrift av det tal hon ännu kvällen in-

andra, var detta engagemang har funnits

blickade tillbaka på sitt första år

nan hade trott sig hålla. Samma morgon

då det har gällt de östeuropeiska romer-

som ordförande och berättade att hon

hade hon emellertid skrinlagt planerna,

na som jag har följt med i ganska många

under det gångna verksamhetsåret hade

då hon insåg att det fanns ett annat äm-

år, sade Björkqvist.

besökt inalles åtta av tolv marthadistrikt

ne som bubblade i henne och som pock-

– Hur många gånger har vi inte hört

och blivit imponerad av marthornas hel-

ade på att få komma ut: de östeuropeiska

myndigheterna säga att dessa människor

hjärtade engagemang.

romerna och deras situation. För medan

är ett problem som ska lösas i deras hem-

– Jag hyser den största respekten för det

flyktingströmmarna har gett upphov till

länder? Att det därför är viktigt att se till

frivilligarbete som utförs i distrikten, sa-

stora folkliga engagemang, väcker romer-

att man inte ger dem någonting, för då

de Hasselblatt.

na inga större sympatier, tvärtom.

hålls de kanske hemma. Det är bara det

Skrinlagda planer

– Det har till exempel funnits många

att så som deras liv ser ut i Rumänien, är

privata hem som har öppnat sina dörrar

det så uselt att det inte spelar någon roll

Därefter var det dags för årets festtalare

för att inkvartera människor på flykt.

hur mycket vi försöker motarbeta att de

att stiga upp i talarstolen. Journalisten

Och det är väldigt bra och väldigt fint.

kommer hit, de kommer hit i alla fall.

30

6 | 2015

”Vi är en känsloorganisation och det innebär att alla beslut vi fattar går via känslorna.”

verklighet. Handlingen ska vara föränd-

Sedan tog höstmötesförhandlingarna vid.

mötets beslut. Det första h:et står för his-

sation. Att vi tillsammans bygger upp en

Ordföranden Andrea Hasselblatt konsta-

torien som ger identiteten, formar nuet

trygg framtid som för förbundet framåt,

terade att Marthaförbundet varje år står

och utgör det bekanta som alla kan känna

sade Hasselblatt.

inför nya förändringar, inom såväl fi-

igen. Följande h, heligheten, står för det

Tyngdpunktsområdena i förbundets

nansieringen som verksamheten. Inspi-

oersättliga i verksamhetsidén, den inre

verksamhetsplan för år 2016 belystes av

rerad av biskop Björn Vikström presente-

kärnan som man inte får rubba. Det tred-

utvecklingschef Frida Nylund. Verksam-

rade hon fyra h:n som underlag för höst-

je h:et utgörs av handling, då ordet blir

hetsbidragen utgör en allt viktigare grund

Med sina allvarsamma ord uttryckte Björkqvist en förhoppning om att marthorna skulle ägna romerna en tanke. Hon tipsade om att det finns flera organisationer som man kan samarbeta med, till exempel dagcentret Hirundo i Helsingfors.

Stark känsla

ringsinriktad och framåtsträvande med beaktande av historien och heligheten. – Slutligen vill jag lägga till ett fjärde h, som står för ordet hjärta. Vi är en känsloorganisation och det innebär att alla beslut vi fattar går via känslorna. En viktig del av vår överlevnad och utveckling är att vi har en stark känsla för vår organi-

6 | 2015

31

för verksamheten som år 2016 inriktar sig

rabatten för 80 år fyllda medlemmar är

äppelkaka och intogs i aulan, där skåde-

på att skapa förutsättningar för ett ökat

fortsättningsvis 5 euro.

spelaren Nina Hukkinen underhöll publi-

engagemang för en hållbar vardag samt

Vid höstmötet godkändes en motion av

på arbetet att inkludera utsatta grupper i

Västra Nylands Marthadistrikt om vikten

samhället. Verksamheten verkställs i den

av en fungerande kollektivtrafik, efter-

Marthaförbundets vårmöte hålls i Lo-

mån de ansökta understöden och bidra-

som den är en förutsättning för en levande

visa 23.4.2016 och går i skogens tecken.

gen erhålls. Marthaförbundet drar också

landsbygd och skärgård. Motionen samt

Vi ses där!

i gång en kampanj med målet att värva

centralstyrelsens svar finns på martha.

nya medlemmar och går vidare med ar-

fi/sv/medlem.

betet att förenkla organisationsstrukturen och öka delaktigheten.

Fungerande kollektivtrafik

De medlemmar i centralstyrelsen som stod i tur att avgå på grund av full mandatoch Gunilla Nykopp, avtackades med var sin blomsterbukett i vackra höstfärger

ligt centralstyrelsens förslag, likaså god-

och en marthavas.

kändes centralstyrelsens förslag till med-

Efter två timmar möte kan en viss trött-

lemsavgifter. Avgiften för ordinarie, di-

het infinna sig och då kan en kopp kaffe sit-

rekta och understödjande medlemmar

ta bra för att öka vakenhetsgraden. Efter-

hålls på samma nivå som tidigare. Senior-

middagskaffet serverades med en delikat

Centralstyrelsen fr.o.m. 1.1.2016 Andrea Hasselblatt, ordförande ORDINARIE MEDLEMMAR Anne-Louise Nilsson, Borgå sv. Marthadistrikt Kitty Schulman, Helsingfors sv. Marthaförening Gun Forsén, Jakobstads Marthadistrikt Carina Nilsson (ny), Karlebynejdens Marthadistrikt Christina Grönroos (ny), Mellersta Nylands Marthadistrikt Eva Kullas, Nykarleby Marthadistrikt Anna Häggqvist (ny), Sydösterbottens Marthadistrikt Marita Ehnström, Vasabygdens Marthadistrikt Agneta Lindroos, Västra Nylands Marthadistrikt Camilla Hautala, Åbolands sv. Marthadistrikt Lisbeth Bergman, Ålands Marthadistrikt Ann-Mari Koivula, Östra Nylands Marthadistrikt Maja Ottelin, Ungmartha rf

6 | 2015

Valentine.

» Marthaförbundets verksamhetsplan för år 2016 hittar du i sin helhet på MARTHA.FI/SV/MEDLEM.

period, Ulla Smeds, Christina Lillhonga

Mötet godkände budgeten för nästa år en-

32

ken med monologföreställningen Shirley

ERSÄTTARE Lisbeth Forss (ny) Camilla Komonen (ny) Ann-Sofie Larsson Hillevi Bystedt (ny) Marianne Blom (ny) Gertrud Rögård Marianne Storgård (ny) Anne Ohls Birgitta Wulff-Heikkinen (ny) Susanna Ginström-Wuorio Gun Carlson Sickan Nybondas Mia Kamila (ny)

MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅR 2016

» Ordinarie medlem 28 euro » Familjemedlem 12 euro » Medlem i Ungmartha rf 12 euro » Direkt medlem 45 euro » Understödjande medlem 200 euro » Seniorer (rabatt 5 euro) 23 euro

KOLUMN

MARIANNE HEIKKILÄ är verksamhetsledare för Marttaliitto, ansvarig huvudredaktör för tidningen Martat och mor till två tonåringar. Hon har tidigare arbetat som präst, konsult och företagare. Heikkilä har också varit med om att grunda bland annat Kvinnobanken som samlar in medel för att öka kvinnors företagande och främja deras utkomstmöjligheter i utvecklingsländerna. Hon ser otåligt fram emot julen och julförberedelserna.

JUL IGEN! ALLTID BRÅTTOM, bråttom någonstans. Denna käns-

vi julpysslar, lagar mat och delar upplevelser. När jag

la förstärks under julförberedelserna, när vi som le-

har tittat på deras mobiltelefoner och sett släktingar

ver mitt i livet jäktar från en plats till en annan och

som är sargade av bomber, kan jag bara gissa mig till

intalar oss själva att vi kan få allt klart till jul. Julen är

med vilken typ av inre smärta många av dem tvingas

åter här, vart försvann ett helt år? Denna jul kommer

leva med varje dag.

att vara annorlunda. Vi möter dem.

Mitt under stora flyktingströmmar, invandring, flyk-

De senaste månaderna har jag tillsammans med

tingar och asylsökande får julen en ny innebörd. Kan

marthorna varit engagerad i frivilligarbete på min hem-

jag öppna mitt hem för en främling? Skulle jag till en

ort. På hösten fick vi veta att församlingen och kyr-

finsk fest kunna bjuda in en gäst som jag inte delar

kan snabbt skulle förvandlas till ett center för nöd-

språk med? Mången kollega och vän gör redan det.

bostäder. Ett hundratal pojkar i olika åldrar från Irak

Statsminister Juha Sipilä sände ut budskapet att hans

och Afghanistan anlände till lokalerna, som vi med ge-

hem är öppet för dem som kommer.

mensamma krafter ställde i ordning. Vi ville förändra den traditionella uppfattningen om vad det inne-

Människan i centrum

bär att göra någonting klart: allt vi gör, gör vi tillsam-

Många organisationer blev inbjudna till årets största

mans. Vi samlades till exempel på kort varsel till en

evenemang för startupföretag, investerare och olika

gemensam internationell matafton. Till kvällen kom

intressenter, Slush. Vi tillbringade ett par dagar med

på några timmar sammanlagt 600 personer bosatta

att av unga företagare lära oss vad det innebär att tro

på vår ö, med barn och makar, för att äta tillsammans.

på det man gör. Man bör drömma stort och fokusera

Vi höll på att spricka av stolthet. Så mycket är möjligt

på de styrkor som skyler svagheterna. Man bör hål-

att uppnå, tillsammans.

la människan i centrum, föra samman medborgarna

Frivilliga krafter

och uppmuntra till samverkan. Aldrig ge upp. I denna Slush-anda vill jag i jul till mina egna tonåringar

I dagsläget, då Helsingfors stad har flyttat de asylsö-

förmedla att de viktigaste och mest värdefulla ögon-

kande till vandrarhemmet Hostel Stadion, vet man in-

blicken i livet inte föds i det vi inte har, utan i det vi

te vilken den slutliga förläggningsplatsen blir. Mitt i all

åstadkommer tillsammans. Den mest värdefulla gå-

förändring och osäkerhet deltar pojkarna regelbun-

van vi kan ge är tid.

det i den språkundervisning i finska som organiseras

Julen är åter här. Vi behöver inte anstränga oss, pre-

av frivilliga krafter, i gemensamma fotbollsmatcher

stera eller försöka göra den perfekt. Julen i sig är till-

och i en mängd olika evenemang där man lär sig till-

räcklig, också halvfärdig och opolerad. Det är männi-

sammans. För tillfället förbereder vi julen med dem,

skorna som skapar julandan. MARIANNE HEIKKILÄ Översättning Mikaela Groop

6 | 2015

33

MARTHAINFO

Vårens kurser » VÅREN 2016 erbjuder vi föreläsningar och workshoppar enligt säsong. Antalet tillfällen är begränsade, så

Kriterier för föreningsstöd år 2016

slå er gärna samman då det går, boka i tid och avboka

» CENTRALSTYRELSEN VID Finlands

inte heller. Kostnader för anlitandet

senast en vecka innan ifall ni får förhinder. Observera

svenska Marthaförbund rf ledigan-

av Marthaförbundets egen personal

att förhandsanmälan är bindande för workshopparna.

slår föreningsstöd att sökas under

godkänns inte. Bidrag för den årliga

perioden 1–28.2.2016.

verksamheten beviljas inte.

För registrerade marthadistrikt, marthaföreningar och marthakretsar är arvodet för en föreläsning eller

Föreningsstödet kan ges till en-

Ansökningar som berör barn- och

workshop 100 euro plus eventuella materialkostnader.

skilda registrerade marthaförening-

ungdomsverksamhet behandlas och

Arvodet faktureras av förbundet efter evenemanget,

ar, -kretsar och -distrikt. Förenings-

förverkligas i samarbete med Ung-

uppge därför gärna faktureringsadressen i samband

stödet kan ges för verksamhet och

martha rf. Se ung.martha.fi för me-

med bokningen.

projekt på nationell eller internatio-

ra information gällande understöd

nell nivå. Allmänna verksamhetsun-

för barn- och ungdomsverksamhet.

Våren 2016 erbjuder vi följande föreläsningskoncept:

derstöd delas inte ut och till alla ansökningar ska bifogas en klar verk-

Anvisningar:

1. HÅLLBAR KLÄDKONSUMTION

samhetsplan med mål, syfte och öns-

Ansökningsblanketten fylls i elek-

Vad fyller vi garderoben med och vilka är följderna av en slit-och-släng-konsumtion för miljön?

kat resultat.

troniskt och finns på Marthaförbun-

2. KEMIKALIER I VARDAGEN

Utdelningen år 2016 prioriterar ansökningar som omfattar:

Hur kan du kemikaliebanta och vad du kan göra för att minska användningen av kemikalier i vardagen?

3. NATURENS ÖRTAPOTEK Lär dig känna igen växter och deras effekter på din hälsa.

Inom ramen för ekologirådgivningen erbjuder vi workshoppar med följande teman:

dets hemsida www.martha.fi. under tiden 1–28.2.2016. Om du saknar tillgång till internet kan du beställa ansökningsblankett av Petra Högnäs,

1. MARTHAFÖRBUNDETS TYNGD-

petra.hognas@martha.fi, tfn 044

PUNKTSOMRÅDEN:

280 6609.

• Martha gör gott.*) • Hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Ansökan bör ha en tydlig och utförlig projektplan och projektbudget. Blanketter i pappersformat (bör

1. HÅLLBAR KLÄDKONSUMTION

• Lokala evenemang i anslutning till

undvikas!) kan skickas till: Finlands

Anita Storm föreläser om vad vi fyller vår garderob med och hur vår slit-och-släng-konsumtion påverkar miljön. Du lär dig tillverka en marthakasse av återvunnet material.

förbundets kampanjer, till exempel

svenska Marthaförbund, Handelses-

klädbytardagen och den finlands-

planaden 12 B 18, 65100 Vasa. Märk

svenska matkulturdagen.

kuvertet ”Föreningsstöd”.

2. NATURKOSMETIK

2. INNOVATIV OCH NYSKAPANDE

Sista inlämningsdag är 28.2.2016.

En kortkurs med fokus på hudvård utan skadliga kemikalier. Du lär dig göra enkla hud- och hårvårdsprodukter.

PROJEKTVERKSAMHET SOM STÄR-

Endast ansökningar som lämnats in

KER SAMHÖRIGHETSKÄNSLAN OCH

inom ansökningstiden behandlas.

3. NATURENS ÖRTAPOTEK – VÅRA VANLIGASTE LÄKE-

VI-ANDAN.

VÄXTER

Du får lära dig om örternas aktiva ämnen, olika former av beredningar och hur du tillverkar olika produkter.

Bilagor som stöder ansökan kan

3. REGION- OCH GENERATIONS-

även bifogas ansökningen och sändas

ÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET.

per mejl till petra.hognas@martha.fi.

4. NATURKOSMETIK UR NATUREN

4. MEDLEMSUTBILDNING OCH FÖR-

Beslutet om bidrag fattas av cen-

Du lär dig göra badsalter och kroppsskrubb med färska örter samt ansiktsvatten och ansiktskrämer med inslag av örter.

ENINGSAKTIVERANDE VERKSAM-

tralstyrelsen i slutet av mars 2016.

HET.

Samtliga sökande får svar om beslu-

5. VILDA ÄTBARA VÄXTER (matlagning ingår) Du får bekanta dig med de vanligaste finländska vilda växterna och deras dubbelgångare, plockreglerna, säsongen för de olika växterna samt hur du tar tillvara skörden.

FÖRFRÅGNINGAR OCH BOKNINGAR: Ekologirådgivare ANITA STORM, anita.storm@martha.fi, 044 735 4975. Hushållsrådgivare ELISABETH ERIKSSON, elisabeth.eriksson@martha.fi, 050 408 9179. För mera information, gå in på martha.fi/medlem.

34

6 | 2015

tet genast då Marthaförbundet erhål*) Stödet får inte ges direkt som väl-

lit beslut om understödet av Svens-

görenhet till en tredje part.

ka kulturfonden.

Föreningsstödet utbetalas inte för:

redovisas senast 31.1.2017 på den

Anskaffningar av utrustning, renove-

blankett som medföljer beslutet

ringskostnader, fasta hyreskostnader

om beviljat understöd. Förening-

och uteblivna löner, inte heller för

ar med oredovisade ansökningar

resebidrag, traktering, måltidskost-

har inte möjlighet att på nytt ansö-

nader eller deltagaravgifter. Bidrag

ka om bidrag förrän redovisningen

för uppgörande av historiker beviljas

är gjord.

Föreningsstödet för år 2016 ska

AKTUELLT

Potatisinspiration för barn

Inbetalningar MARTA CENTRS

» Alma mkr donation 50,00 euro » Dickursby Mf med anledning av

» UNGMARTHA OCH PROJEKTET Tack för maten! har

Helsinge Mf 90-årsjubileum 90,00 euro

» Monica Cleve med anledning av

utkommit med ett 16-sidigt häfte som bjuder på re-

Catharina Hindréns 75-årsdag 50,00 euro

cept, pyssel och sapereövningar, allt med potatis i hu-

» Ekenäs Mf med anledning av Catharina

vudrollen. Häftet kan läsas på nätet (www.martha.

Hindréns 75-årsdag 100,00 euro

» Alma mkr donation 400,00 euro » Mårtensdal mkr med anledning av

fi/sv/radgivning/broschyrer/) eller beställas hem via formuläret på samma nätsida. Potatishäftet är gratis, men portokostnader tillkommer.

Marthainfo

Vårmöte i Lovisa – save the date! » MARTHAFÖRBUNDETS VÅRMÖTE hålls i Lovisa. Pricka redan i dag in datumet för mötet: den 23 april 2016. Närmare information och ett utförligt program sänds till alla föreningsordförande och finns också i nästa nummer av Martha samt i evenemangskalendern på förbundets hemsida martha.fi. Om du har frågor, vänligen kontakta utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609.

medlemsuppvaktningar 50,00 euro

Sök om bidrag för popup-evenemang för barn och unga » UNDER VERKSAMHETSÅRET 2015 har Ungmartha gett understöd för så kallade Pop-Up M-klubbar, engångshändelser där man lär ut och utgår från marthavärderingar samt arbetar med barn och unga. Även under verksamhetsåret 2016 beviljar Ungmartha bidrag för olika popup-evenemang.

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Nya direktiv för förbundets förtjänsttecken » CENTRALSTYRELSEN för Marthaför-

Intresserad? Sänd in en kort projektplan med bud-

bundet har vid sitt senaste möte god-

get till e-postadress: muluken.cederborg@martha.fi. Av

känt nya direktiv för beviljande av för-

projektplanen bör framgå tidpunkten för evenemanget

tjänsttecken. Dessa träder i kraft 1.1.2016,

samt en kontaktperson. Understödet får användas till

fram tills dess är det de gamla som

material, hyror och verktyg, men inte till löner för led-

gäller. De nya direktiven finns på hem-

are eller övriga arvoden.

sidan på www.martha.fi/sv/medlem/

När evenemanget har hållits sänds en kort redogö-

blanketter/ .

relse över hur bidraget har använts till muluken.cederborg@martha.fi. En deltagarlista bifogas till redovisningen. Kvitton behöver inte medsändas, men ändå sparas. På frågor svarar Ungmarthas tf. verksamhetsledare Muluken Cederborg, tfn 044 280 6813.

Ny medarbetare på Marthaförbundet » VI HÄLSAR VÅR NYA medarbetare Emilia Nyberg, 25, välkommen till

Julpyssel på nätet

» UNGMARTHAS TRADITIONELLA

Marthaförbundet! Emilia är kulturpro-

elektroniska julkalender har öppnats

ducent till utbildningen och arbetar fram

på ung.martha.fi/ungmartha. Bakom

till slutet av januari 2016 med förbundets

luckorna i kalendern döljer sig inspi-

information. Hon har tidigare arbetat som

rerande recept av vinnaren i tv-pro-

fotograf, skribent samt

grammet Hela Finland bakar 2014 An-

med evenemangs-

ders Wikström, enkla och roliga jul-

och projektplane-

pyssel för barn och föräldrar samt tips

ring. På sin fritid

på hemmagjorda julgåvor som kan

sysslar hon med

passa pysselroade barn i såväl skolor

scouting, åker ska-

som på daghem och eftis. För julka-

teboard och sam-

lenderns grafiska utförande står gra-

lar på skivor.

fikern Peter Nyberg på Ivermedia. 6 | 2015

35

AKTUELLT

Röda linjen håller öppet » JULSTÖKET STÅR SNART för dörren och rätt som det är kan krisen vara framme. I stort som smått kan du kontakta Marthaförbundets rådgivare. Ring eller mejla in dina kvistiga frågor om allt som gäller jul och hushåll den 21–22 december mellan klockan 9 och 13. Hushållsråd ger Elisabeth Eriksson, tfn 010 279 7279, hushall@martha.fi. Du kan också ställa frågan via Facebook: facebook. com/marthaforbundet eller Instagram:

Nytt i marthashoppen

Collegetröja och t-tröja med marthatryck » NU FINNS COLLEGETRÖJOR OCH T-TRÖJOR med olika marthatryck till salu i vår shop på printmotor.com/marthaforbundet/. Du beställer genom att klicka på den produkt du önskar beställa, väljer storlek, klickar på ”add to cart” och betalar över nätet. Din beställning kommer hem med posten inom tre dagar. Shopen uppdateras med olika tryck och färger under våren – håll utkik! Har du frågor, vänligen kontakta informatör Karin Lindroos, karin@martha.fi.

@marthaforbundet.

Svinnkampens skärbräda » SVINNKAMPENS skärbräda är en läcker och

䨀甀氀昀攀猀琀℀ 倀 䘀爀愀渀欀 䴀愀渀最猀 䌀攀渀琀攀爀⸀

䬀漀洀 漀挀栀 琀 樀甀氀氀甀渀挀栀 攀氀氀攀爀  ǻ爀愀 樀甀氀昀攀猀琀 椀 瘀爀 瘀愀挀欀爀愀 漀挀栀 琀爀攀瘀氀椀最愀 洀愀琀猀愀氀⸀ ⴀ 瘀攀爀 ㄀㐀  猀椀椀瀀氀愀琀猀攀爀 ⴀ 䰀樀甀搀愀渀氀最最渀椀渀最 ⴀ 䰀樀甀搀愀渀氀 ⴀ 倀爀漀樀攀欀琀漀爀 ⴀ 吀爀攀瘀氀椀最 漀洀最椀瘀渀椀渀最 ⴀ 吀爀愀搀椀椀漀渀攀氀氀 猀猀氀 ⴀ 䘀爀洀渀氀椀最愀 瀀爀椀猀攀爀 吀瘀攀欀愀 椀渀琀攀 Ⰰ 琀愀 欀漀渀琀愀欀琀℀ 爀椀渀最㨀 ⬀㌀㔀㠀  㘀 ㈀㈀㔀 㤀㈀㄀ 攀氀氀攀爀 洀愀椀氀愀㨀  椀渀昀漀䀀昀爀愀渀欀洀愀渀最猀挀攀渀琀攀爀⸀ǻ

眀眀眀⸀昀爀愀渀欀洀愀渀最猀挀攀渀琀攀爀⸀ǻ 36

6 | 2015

funktionell detalj i köket med illustration av formgivaren Johanna Högväg på Highway Design. Därtill fungerar den i samband med matlagning som en ständig påminnelse om att använda hela råvaran, och således minska matsvinnet. Skärbrädan mäter 31 x 21 centimeter och kan hängas upp i ett snöre. Du kan beställa den via formuläret i Marthashopen på www.martha.fi/sv/start/ marthashop/. Priset är 20 euro, portokostnad tillkommer.

CHOKLADIG PEPPARKAKSSTUBBE

Det franska julbordets traditionella stolthet har äntligen nått Norden! Ytan på den praktfulla delikatessen påminner om barken på trädet, men är faktiskt mjuk choklad. Inuti döljer sig en härligt krämig fyllning av pepparkakskvarg. INGREDIENSER 4 ägg 1 dl strösocker 1 dl potatismjöl 2 msk vetemjöl 2 msk kakao 1 tsk bakpulver FYLLNING 2 dl Arla vispgrädde 2 burkar Arla Keittiö Pepparkakskvarg (à 200 g) 1 msk socker GANACHEGLASYR 1 dl Arla vispgrädde 150 g mörk blockchoklad Kakao och florsocker till garnering.

Värm ugnen till 225 grader. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Blanda de torra ingredienserna i en skål och rör ner i äggsmeten, under ständig omrörning. Bred ut smeten på en bakplåtspappersbeklädd plåt med höga kanter, jämna till ytan och grädda i ugnen i cirka 10 minuter. Stjälp upp kakan på ett nytt bakplåtspapper och dra försiktigt bort det papper som kakan gräddats på. Förbered fyllningen. Vispa grädde och socker till skum. Tillsätt Arla Keittiö Pepparkakskvarg och vispa till fast konsistens. Bred fyllningen över den avsvalnade kakan och rulla ihop till en kompakt rulle. Linda kakan hårt i bakplåtspapper och lägg i kylskåpet.

Gör glasyren. Bryt chokladen i bitar och lägg i en skål. Värm grädden till kokpunkten och häll över chokladen i två omgångar. Rör om tills blandningen är slät. Låt svalna till rumstemperatur och vispa med elvisp tills fyllningen är fluffig. Skär av en centimeter stora bitar i tårtans båda ändor och lägg dem på tårtan som dekoration. Bred glasyren över tårtan med en sked. Låt stelna i ungefär 10 minuter och rispa barkmönster på stubbytan med en sked. Sikta över kakao och florsocker. Servera frostade tranbär till pepparksstubben.

Recept på frostade tranbär och andra härliga läckerheter hittar du på adressen:

ARLA.FI/ARLAKEITTIO

I samarbete med

ad Jouluhalko SWE 180x267.indd 1

.FI

05/11/15 14:49

6 | 2015

37

MARTHAINTERVJU

”Goda vanor skapas tidigt” Silvia Englund arbetar från och med oktober som tf. projektkoordinator för projektet Tack för maten! TEXT OCH FOTO Karin Lindroos

» VAD HAR du studerat? – Jag har studerat kostvetenskap i Uppsala. Först ville jag bli talterapeut, men kom inte in på den utbildningen, så jag bläddrade i en utbildningskata-

”Det finns en stor osäkerhet och ibland rädsla, och jag ser fram emot att få inspirera till att det inte be­ höver vara svårt – att det är gott och roligt med mat!”

log för Uppsala universitet och snubblade över kostvetenskapen. Jag skulle

brinner för mat. Min man frågade mig

allt. Jag ser också fram emot att få

bara läsa det en termin tänkte jag, för

en gång: ”Vad tänker du på 80 pro-

inspirera såväl föräldrar som perso-

att sedan söka till talterapin på nytt,

cent av dagen?” Han svarade också

nal. Det finns en stor osäkerhet och

men kostvetenskap var alltför intres-

för min del: ”Jo, det är MAT du tän-

ibland rädsla, och jag ser fram emot

sant för att hoppa av. Jag läste klart

ker på 80 procent av dagen.” Jag vill

att få inspirera till att det inte behö-

och är verkligen nöjd med det valet,

inspirera till goda vanor och val, men

ver vara svårt – att det är gott och ro-

det är jättespännande med mat!

önskar också en vidare syn på maten.

ligt med mat!

» VAD HAR du tidigare arbetat

Mat ska ge kroppen vad den behöver för att orka, men det får och ska ock-

» VARFÖR ÄR PROJEKTET Tack för

med?

så vara gott och njutningsfullt att äta,

maten! viktigt?

– Tidigare har jag arbetat på Folkhäl-

och den sociala biten i att äta tillsam-

– Projektet är viktigt därför att go-

san med Gimme5, ett projekt som vill

mans ska vi inte glömma. Mat är nå-

da vanor skapas tidigt. Skapar man

väcka barns intresse för och öka in-

got som ska få oss att må bra.

förutsättningar för goda vanor så ti-

taget av frukt, bär och grönt. Samt

» VAD SER DU fram emot i ditt

med hälsofrämjande för barn och

nya jobb?

med genom livet. Att projektet kny-

unga, också det på Folkhälsan, där

– Jag ser fram emot mötet med barn

ter ihop både daghemsmåltiderna och

Gimme5 var en del, men då jobba-

och deras nyfikenhet och intresse för

familjematlagning är en stor styrka

de jag även med fysisk aktivitet och

mat och nya livsmedel. Att få se när de

tror jag, de goda vanorna sprids bå-

återhämtning.

först kan vara skeptiska, men när det

de på dagis och i hemmet, och de

sedan vänder, och de modigt doftar,

två samarbetar kring att skapa för-

lyssnar och smakar på nya livsmedel.

utsättningarna.

»

VAD BRINNER du för?

– Jag borde svara något stort och dip-

Lyckan hos dem när de ser sig själva

lomatiskt, men sanningen är att jag

som vinnare, för att de vågade trots

38

6 | 2015

digt som möjligt, följer de sannolikt

» LÄS MER! www.tackformaten.fi

AKTIVA MARTHOR

SKRÄPFESTIVAL I MARIEHAMN

TEXT OCH FOTO Liz Lindvall

”Gör det själv” var ledorden då Ålands Marthadistrikt tillsammans med fem andra åländska föreningar ordnade en återbrukardag i Mariehamn i oktober. Målet med dagen var att uppmuntra till kreativitet och minska resursslöseriet i samhället.

» ÅTERBRUKARDAGEN BÖRJADE enligt

gamla t-tröjor och laga barnens mjukisbyx-

en tavla av en ängel, en vacker ljusstake i

inbjudan klockan tio på morgonen, och re-

or som har gått sönder. Ibland kan de inte

trä och två glada plastankor till badkaret.

dan några minuter efter klockslaget hade

längre ha sin favoritmössa, men då kan jag

– Här finns allt som du kan önska dig, helt

en hel del besökare samlats på gårdsplanen

använda tyget till något annat och då har de

gratis, sade Anne Sjökvist, informationsse-

för att se vad som var på gång. Populärast

favoritmönstret kvar, fast på ett annat sätt.

kreterare vid Ålands handikappförbund.

för dagen var den tillfälliga cykelverkstaden.

Hon kunde berätta att man inte behövde

Här kunde den som ville lämna in trasiga sa-

Knep och tricks

tillföra en sak till bordet för att få ta en an-

ker på hjul och få dem fixade. Någon hade

Förr tog man tillvara det man hade. Gulnade

nan, det var bara att plocka för sig.

tagit med sin barnvagn, en annan en cykel

skjortkragar vändes ut och in, sockor stop-

Anne Sjökvist, Eva Eriksson och Jessica

och även en rollator. De flesta av marthor-

pades och det som var trasigt försökte man

Sundberg från Ålands Natur och Miljö höll

na höll till inomhus, och flera av dem hade

lappa in i det sista. Tyvärr håller mycket av

alla med om att det hade varit jätteroligt

ett syprojekt på gång.

den kunskapen på att försvinna. Enligt Eva

och givande att planera återbruksdagen till-

Eriksson vill många marthor dela med sig av

sammans.

den kunskap de har.

– Många av oss driver liknande frågor daglig-

– Vi vill skapa en mötesplats för kunskapsutbyte och visar också exempel på hur föreningar på Åland kan samarbeta och tillvarata

– I dag visar vi bland annat hur du av gam-

dags, men arbetar ofta i ensamhet. Det har

varandras kunskaper, berättade Eva Eriksson,

la klädtrasor kan virka sittdynor till balkong-

varit intressant och fungerat bra att jobba

verksamhetsledare vid Ålands Marthadistrikt.

en eller terrassen, och hur du gör plånböck-

tillsammans. Framför allt har vi på detta sätt

er av gamla kaffeförpackningar.

varit många som tillsammans har arbetat för

Sofia Gunninge hittar vi sittande framför en symaskin. Hon lappar trasiga jeans med

Publikintresset var stort under dagen. Den

gamla retrotyger och beskriver sig som en

första timmen är det lite glest kring borden,

glad amatör.

men i samma stund som doften av kaffe bör-

att fler ska återvinna i stället för att slita och sedan slänga, konstaterade Eva Eriksson.

– Det är väldigt praktiskt att kunna återan-

jade sprida sig i lokalen måste man nästan

Återbrukardagen i Mariehamn ordnades

vända gamla tyger och laga trasiga kläder när

tränga sig fram för att se vad som stod på

inom ramen för årets finlandssvenska för-

man har barn hemma. Jag brukar återbruka

bordet i byteshörnan: en kaffeservis i vitt,

eningsfestival.

Det gäller att vara kreativ när man återbrukar. Martin Nilsson visar ett kamerastativ av metallskrot från en stol.

I oktober ordnade marthorna på Åland i samarbete med fem andra åländska föreningar en återbrukardag på Kulturfabriken i Mariehamn. Många intresserade kom för att få tips och råd om hur man kan återbruka gamla prylar.

Under återbrukardagen kunde den som ville få sin cykel uppfixad och lagad på plats. Helt gratis.

6 | 2015

39

AKTIVA MARTHOR

TEXT Mikaela Groop FOTO Ananya Tanttu

Jubileumsbrunch med festlig inramning » ÖVER TVÅHUNDRA FÖRVÄNTANSFULLA marthor hade mött upp i kulturfabriken Korjaamo i Helsingfors i början av oktober, då Helsingfors svenska Marthaförening firade sina 115 år med en utsökt jubileumsbrunch. Uppslutningen var imponerande och stämningen stod högt i tak då marthorna minglade bland de gamla spårvagnarna i den historiska miljön. Programmet bjöd på ett inspirerande festtal om den goda vardagen av förbundsordföranden Andrea Hasselblatt och ett framförande om respektfull kommunikation av nyhetsankaret Peter Nyman. Svenska centralarkivet stod bakom en intressant utställning med historiska bilder och ett bildspel med minnesbilder från tidigare år.

Vi firade 70-årsjubileum! TEXT Solveig Rosenblad

Grankullamarthor stickar för flyktingar TEXT OCH FOTO Mona Bergring

» GRANKULLA MARTHAFÖRENING har genom åren satsat på olika välgörenhetsprojekt. Årets projekt

FOTO Pierina

» EN LÖRDAG I OKTOBER samlades

bileum, så efter förrätten gnuggade

tolv aktiva marthor på restaurang Bel-

vi våra minnesknölar för att komma

la i Lovisa för att äta gott och fira Pyt-

ihåg verksamhet från de senaste tret-

tis kyrkoby Marthaförenings 70-års-

tio åren. Trots att vi är en liten fören-

jubileum. Vid grundandet hade för-

ing har vi varit mycket aktiva och gjort

eningen 33 medlemmar, i dag är vi

mycket: Vi mindes basarer, loppmark-

18 marthor som kommer från Kotka i

nader och resor som vi hade ordnat. Vi

öster och Pargas i väster.

har skämt bort oss på spa och plock-

Då vi hade bänkat oss kring lång-

at eterneller. Vi har ordnat många ut-

bordet och höjt en skål för vår fören-

ställningar och till otaliga evenemang

ing skulle vi alla turvis berätta ett ro-

har vi tillrett mat och haft hand om

ligt minne. Någon kom ihåg Karin som

serveringen.

kom till ett marthamöte med gipsad

Det blev en levande historik som

arm och sade att hon är en ”fallen

fortsatte hela kvällen. Vi bröt upp,

kvinna”. En annan kunde berätta om

mätta och belåtna, för maten var

diverse missförstånd som hade upp-

god, och beslutade att detta ska vi

stått på grund av olika dialekter. Vil-

göra på nytt, kanske redan om fem

ka hjärtliga skratt det blev!

år. Kvällen blev ännu ett uppskattat

gick ut på att sticka babyfiltar till syriska/ukrainska

Styrelsen hade bestämt att vi in-

flyktingar i sina hemländer. Damerna fick ihop 60

te skriver någon historik till detta ju-

stycken filtar, som förmedlas av Nada Hope till Syrien respektive Ukraina. Bland många medverkande marthor kan nämnas bland andra Inger Lindroos, som har bidragit med merparten av garnet, och Monica Heimbürger, som stickade de flesta filtarna, 21 stycken. En fin prestation! Många bäckar små blev en stor å. Nu byter marthorna ut rundstickorna mot strumpstickor. Ett projekt med sockor för vuxna invandrare tar vid. 40

6 | 2015

och roligt minne som lades till i minnesbanken.

DEN NYFIKNES VÄRLD ÄR FYLLD AV UPPLEVELSER

Tack vare vår nyfikenhet på nya smaker uppstod blandning nr 26 och 1929 fick den namnet President blandning. Smaka på orginal blandningen eller upptäck mörkrostens sammetslena nyans. Njut av Gold Labels särpräglade smak eller Black Labels vilda karaktär.

PRESIDENTTI – DET FINNS ALLTID MER AT NJUTA AV.

paulig.fi 6 | 2015

41

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 4/2015

Jul i en annan värld JAG VISTAS SOM BÄST I ESTELI, en stad bland bergen i norra Nicaragua. Mitt hem har jag hos Dora, en änka som till sina barns stora bekymmer envisas med att bo ensam i sitt hus. I Nicaragua är det inte vanligt att man bor ensam. Här, i Latinamerikas näst fattigaste land, ska jag fira jul och nyår. Det blir annorlunda för mig än under tidigare helger, jag vet inte ens riktigt vad som väntar. De lokala skolorna avslutar läsåret senast i början av december. På Finlands självständighetsdag kommer jag att närvara vid dimissionen i kvinnoorganisationen Proyecto Miriams skola för kvinnor i Esteli. Proyecto Miriam blev min arbetsplats när jag som nybliven pensionär kom till Nicaragua som volontär år 2013. I Nicaragua finns det många kvinnoorganisationer. Alla behövs, för kvinnornas situation är långt ifrån den vi är vana vid. Här lever män och kvinnor i skilda världar. En ändring är på gång, men den kommer att ta tid, så genomsyrat är landet, och Latinamerika, av mansväldet. Familjevåld är vanligt och många kvinnor får årligen sätta livet till. Det är först under senare år som man har fått en lag som utdömer stränga straff,

Vinnare 4/2015 » BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Birgitta Nynäs, Kronoby, Christina Järn, Bennäs, och Helena Nymark, Karleby. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 10.2.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 7.1.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

upp till 30 års fängelse, för den som mördar en kvinna den har haft en nära relation till. Det är inte ovanligt med sexuellt utnyttjande inom familjen, och nyligen greps en kvinna i Esteli av polisen för trafficking av flickor till Guatemala. Katolska kyrkans inflytande är starkt och ledde till att det år 2006 infördes totalförbud mot abort. Tidigare var terapeutisk abort tillåten. Men dubbelmoralen blomstrar, och för den som har pengar är allt möjligt. Härom dagen såg jag ett reklamblad där man bland pizzor, bilar och elektronik utlovade absolut diskretion vid icke-önskade havandeskap. Det fanns tre telefon-

God Jul och Gott Nytt År! Kansliet på Bölegatan i Helsingfors håller julstängt under tiden 22.12.2015–6.1.2016. I stället för att skicka julkort per post har vi i år valt att stödja Marta Centrs i Riga, Lettland. Vi önskar alla läsare en god jul och ett framgångsrikt nytt år!

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 TF. ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi

nummer man kunde ringa till.

OMSLAGSBILD: Fredrika Biström

SONJA HELLSTEN

TRYCK: Oy FRAM Ab 2015 | Martha trycks 4041 0797 Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

Skribenten är pensionerad journalist. Hon bor i Överpurmo, Pedersöre, och besöker Nicaragua för tredje gången. Hon sätter tummen upp för jämställdhet och rättvisa, och ogillar förtryck i alla former. 42

6 | 2015

Korsordet 6/2015 » VI ÖNSKAR ALLA LÄSARE EN FRIDFULL JUL och bjuder på skönt tidsfördriv med årets sista Marthakorsord. Som vanligt är det korsordsmakaren

Björn Liljeberg i Borgå som har konstruerat krysset, och du som har klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 24.2.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 6”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 | 2015

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET EN LAGOM

mängd mat är bäst för en hållbar jul. Duka med andra ord inte fram alla julrätter under några få helgdagar, utan fördela gärna julmaten över hela december. SOLVEIG BACKSTRÖM, 043 820 0070

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

FÖR EN MERA

hållbar jul fokuserar jag på maten. Våga förändra julbordet, välj bort en del av köttet, testa några gröna alternativ och glöm inte att ta tillvara resterna. SILVIA ENGLUND, 050 517 2958

KARIN LINDROOS, 050 361 6081

FRIDA NYLUND tf. verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten! 050 388 0848

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–ons)

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

I ÅR KÖPER

jag julklappar av företagare och hantverkare i min näromgivning. Fina julklappar och samtidigt understöder jag småskaligt och lokalt företagande.

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten!, 050 517 2958 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet