Martha 4/2015

N YA

Gammalt blir nytt Fynda i garderoben och finns din stil!

I matens tjänst Ann Fernholm granskar

den sötaste maten

En het potatis Nu är potatisen trendig igen

Sockerdebattör MED MÅLSÄTTNING ATT GRANSKA

N R 4 | 2 0 15

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

En händelserik marthahöst ETT FÖRBUND som består av 13 distrikt,

ra en inkluderande organisation, där det

över 200 lokalavdelningar och ytterliga­

är högt till tak och brett mellan väggar­

re över 200 kretsar är inte ett riktigt li­

na – eller som en av mina medarbetare

tet förbund ...

uttryckte det härom dagen – inga vägg­

» TANKEN SVINDLAR , men tål att tän-

I skrivande stund är det två veckor se­

ar alls – kanske? En medlemsvärvnings­

dan jag öppnade dörren till vårt kansli i

kampanj är för tillfället ”under tankemös­

Böle i Helsingfors och påbörjade mitt nya

san”. För visst vore det roligt att komma

arbete som verksamhetsledare för denna

upp till över 10 000 medlemmar igen? Om

genuina martharörelse. Mottagandet har

DU har åsikter och idéer om hur vår med­

varit väldigt positivt såväl från enskilda

lemsvärvningskampanj ska se ut – ta gär­

centralstyrelsemedlemmar som från mi­

na kontakt med mig eller någon annan

na engagerade medarbetare på kansliet.

på kansliet!

kas: Vi, du och jag, kan påverka utvecklingen i världen genom att välja vad vi gör. Det betyder att våra val i vardagen spelar en roll och att små förändringar kan ge stor effekt.

Men ibland är det svårt att veta vad vi ska göra för att leva hållbart och inte ytterligare belasta miljön. I detta nummer av Martha bjuder vi på artiklar som vi hoppas ska få dig att upptäckta miljöbovar i vardagen och peppa dig till en mer miljömedveten livsstil. Denna gång har vi valt att fokusera på kläder och matsvinn.

I dag har vi tre gånger mer kläder i garderoben än för tjugo år sedan. Våra kläder har blivit billigare, vilket uppmuntrar till en ökad textilkonsumtion. Men i stället för att ta hand om dem och förlänga deras livstid, köper vi nya och förpassar fullt tjänliga plagg till soptippen.

Från och med nästa år är det dock inte längre tillåtet att dumpa kläder på avstjälpningsplatsen. Senast då måste vi börja tänka om och hitta fler användningsmöjligheter för klädberget i garderoben. På sidorna 12–14 berättar vi om hur du kan återanvända klädesplagg du har tröttnat på och samtidigt skapa dig en ny stil. Hjälp dina kläder att leva vidare!

Varje år slänger vi i Finland i medeltal 24 kilo fullt ätlig mat per person. Detta är ett växande miljöproblem och belastar hushållskassen – helt i onödan. Minskar vi matsvinnet blir vi alla vinnare. På sidan 10 hittar du en snabbguide till hur du kan leva mer klimatsmart i vardagen med avseende på dina matvanor. Friskt vågat, hälften vunnet!

Det verkar sjuda av aktivitet och ener­

I ett samhälle som i dag genomsyras av

gi – både ute på fältet, bland många ak­

en hård och alltmer intolerant, och ibland

tiva marthaföreningar och kretsar, men

till och med främlingsfientlig, atmosfär

också här på kansliet. När vi hade plane­

behövs det helt klart en motvikt. En väl­

ringsdag förra veckan med hela persona­

komnande positiv attityd och ett vänligt

len räknade vi fram till nästan hundra oli­

förhållningssätt gentemot medmänni­

ka evenemang och aktiviteter fram till jul.

skan är viktig – kanske i dag viktigare än

De kampanjer och projekt som är på

på länge. Jag vill tro att vi marthor har rätt

gång är bland annat den ack så aktuella

attityd och förhållningssätt och kan göra

Svinnkampen, men också Tack för maten!,

åtminstone en liten insats för ett mer in­

Vi och vår baby och Hantera vardagen lig­

kluderande förhållningssätt i vårt land.

ger precis i tiden och är precis det kom­

Vårt förbund är tillräckligt stort för att

plement som samhället av i dag behöver.

göra skillnad och höras. Hur och på vil­

Martha har rätt puls, det kan vi alla va­

ket sätt får vi fundera vidare på – tillsam­

ra stolta över.

mans.

I år har hittills hela 502 personer valt

Vi är i gång – och redo att

att skriva in sig som medlemmar hos oss,

kavla upp ärmarna för

Marthaförbundet. Antalet är glädjande

en mera inklude­

stort. Hur vi tar hand om och välkomnar

rande atmosfär

den nya medlemmen är viktigt. Vi ska va­

– visst?

En riktigt aktiv och inspirerande början på denna höst önskar jag er alla!

GILLA GRANBERG, verksamhetsledare e-post: gilla.granberg@martha.fi

2

4 | 2015

Välkommen till ett nytt nummer av Martha!

MIKAELA GROOP, redaktionschef

N YA

N R 4 2 0 15 | Å R G Å N G 113

4 ANN SERVERAR INGA SOCKRADE SANNINGAR Den svenska vetenskapsjournalisten Ann Fernholm vill se bättre forskning kring hur den mat vi äter påverkar kroppen.

8 MATSVINNET – EN STOR (OCH ONÖDIG) KLIMATBOV Matsvinnet inte bara gröper ur din plånbok utan belastar också miljön.

Genom att äta upp och äta rätt kan du minska din klimatpåverkan.

12 GAMLA KLÄDER – NY STIL Nu behöver du inte längre betala skjortan för att hitta något nytt att ha på dig.

Du kan skapa dig en helt egen unik klädstil av garderobsfynd!

16 SY DIN EGEN HÅLLBARA MARTHAKASSE Ge dina gamla jeans ett nytt liv – sy en praktisk och hållbar marthakasse!

18 POTATIS – EN KÄR KNÖL Juristen Aira Sevón är en sann potatisälskare. På Gobbas gård i Mörskom odlar hon tillsammans med maken Peter Holmberg ett tjugotal potatissorter som säljs till kvalitetsmedvetna restauranger i Helsingfors.

22 MILJÖSMARTA VAL PÅ FRAMMARSCH I USA I USA beräknas försäljningen av ekologiska varor femdubblas fram till år 2025.

25 MER ÄN EN YPPERLIG ARBETSPLATS Herrgårdsbadet Kaisankoti placerade sig i år bland de fem bästa arbetsplatserna i Finland. Bakom framgången ligger ett målmedvetet arbete för en god arbetsplatsgemenskap.

28 KVINNOR FÖRENAR SIG I KRISENS SPANIEN Den ekonomiska krisen har satt sina spår i Spanien. I dag går många kvinnor samman för att protestera mot ytterligare nedskärningar i den sociala välfärden.

32 HELA MALAX ENGAGERADE SIG I MARTHORNAS LOPPISRACE Att hålla loppmarknader är inget konstigt i dag – mer ovanligt är det att man ordnar ett helt loppisrace. Martha har besökt det loppisevenemang som marthorna i föreningen Martha Mittemellan Malax arrangerade i början av juni.

Instagrammat: ”Arbetet med nästa års matkulturmagasin har inletts under hösten, trädgårdens buskbär är temat! Har du recept, tips kring plockning, tillredning, skötsel eller förslag på intressanta personer att intervjua – meddela oss!”

Instagram: @marthaforbundet

4 | 2015

3

– Mitt mål som journalist är att granska forskarvärlden på samma vis som politiker granskas, säger vetenskapsjournalisten Ann Fernholm som efter ”Ett sötare blod” och ”Det sötaste vi har” snart är aktuell med sin tredje bok ”Smakäventyret”.

4

4 | 2015

Ann serverar inga sockrade sanningar – Vi måste få fram bättre vetenskap kring hur den mat vi äter påverkar våra kroppar, manar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. För vi har inte råd att ha diabetiker som är 26 år och personer som får stroke vid 40.

TEXT Cia Hemming

D

FOTO Åsa Deleau Wiklund

et har snart gått tre år sedan den

– Jag vill granska forskarvärlden för jag

bräcklig grund, mycket talar för att de är

svenska journalisten Ann Fern­

tycker att forskare behöver granskas

direkt felaktiga och orsakar mycket lidan­

holm med boken Ett sötare blod

på samma vis som politiker, säger hon.

de, säger hon.

gav sig in i kostdebatten. Hen­

Många forskare överdriver sina resultat

nes första bok i ämnet, som fokuserar på

och marknadsför sina teser.

Socker och snabba kolhydrater

hälsoeffekterna efter ett sekel med sock­

Under ett arbete för teveprogrammet

I Anns första bok om socker kan vi lära oss

er, blev en ögonöppnare för många. Ann

Vetenskapens värld i Sveriges Television

att det inte bara är fett som rubbar blod­

utmanar 1970-talets kostråd som lärt oss

kom Ann att granska de kostråd som länge

fetterna, även socker och snabba kolhyd­

äta mindre fett och mer kolhydrater, och

getts typ 2-diabetiker, råd som aldrig vi­

rater gör det. Och aldrig tidigare har vi ätit

menar att de kan ha förvärrat den globa­

lat på någon vetenskaplig grund.

sådana mängder rent socker som i dag.

la epidemin av fetma, metabolt syndrom

Dessutom har vi börjat konsumera nya

och diabetes.

I uppföljaren Det sötaste vi har ligger fo­ kus på överkonsumtion av socker bland barn och på hur de skadas av sötsaker och livsmedel.

– Det finns mycket mer pengar i läke­ medelsforskning än i kostforskning, sä­ ger Ann. Kost är inte kommersiellt intres­

sockerarter som glukos- och fruktossirap,

”Att ge barnen riktig mat från början minskar risken att hamna i sötsaksträsket.”

samtidigt som vi rör på oss allt mindre. En förödande kombination, eftersom mindre socker bränns i musklerna, blodsockret stiger, känsliga system i kroppen rubbas och kroppens tillväxtsystem stimuleras.

Ett sött blod gör också att kroppen blir inflammerad, vilket eldar på åderförkalk­

sant, och det är inte heller antibiotika el­

ningen som i sin tur gör att blodkärlen

ler användning av gamla läkemedel. Om

täpps igen.

koststudier kan få 5 miljoner svenska kro­

Intresset för kostråden vaknade när hon

En gemensam faktor för många som

nor för forskning, så kan ett läkemedels­

kom i kontakt med en kvinna som gått

drabbas av cancer, alzheimer, stroke och

företag lägga ner 500 miljoner på att visa

ned 40 kilo i vikt efter att ha ätit strikt

hjärtinfarkt är att de har metabolt syn­

att ett läkemedel har effekt.

lågkolhydratkost i två år. Kvinnan kal�­

drom och problem med högt blodsocker.

Granskningen i fokus

lade sig själv typ 0-diabetiker, eftersom det inte längre gick att se något spår av

Söt mat säljer

Sedan Ann Fernholm disputerade i mo­

hennes sjukdom i hennes blod; blodsock­

Efter att andra boken kommit ut svara­

lekylär bioteknik vid Uppsala universitet

er och blodfetter var normala.

de branschorganisationen Livsmedels­

år 2001 har hon arbetat som vetenskaps­

– Det ledde till att jag började granska

företagen snabbt genom att publicera en

journalist med målsättning att granska

kostforskningen och min slutsats är att

debattartikel i Aftonbladet. De ansåg att

vetenskapen.

kostråden till typ 2-diabetiker vilar på en

hennes bok var fullständigt överdriven.

4 | 2015

5

Ann Fernholm

– Men de tjänar enorma summor på all

ver man av sin kropp att den ska fungera

söt mat de säljer, konstaterar hon. Sock­

utan sitt smörjmedel.

er har ett världsmarknadspris på två till FÖDD: I Linköping 1969.

FAMILJ: Man och två barn

på 8 och 9 år.

STUDIER: Disputerat i

molekylär bioteknik vid Uppsala universitet 2001.

Kollektivt sockerberoende

tade flingor för 90 kronor kilot.

Problemet med det vita sockret är att det

Det som upprör Ann Fernholm allra

innehåller sockerarten fruktos, som krop­

mest är att företagen sätter glada gubbar

pen har svårt att ta hand om. När vi äter

på den sötaste maten och marknadsför

ett överskott behöver levern omvandla

den till barn.

fruktos till fett och i längden verkar det

– Industrin säger att vi inte äter mer

kunna orsaka fettlever. Tidigare var det

sedan 2001 och vald till Årets vetenskaps­journalist 2010 efter en granskning av solkrämer.

– Forskare har aldrig bevisat att solkrämer skyddar mot malignt melanom, däremot visar forskning att första generationens solkrämer inte gav något bra skydd mot solen. Ingen vet om dagens solkrämer hjälper.

socker i dag, jämfört med 1930-talet, men

något som främst drabbade alkoholister,

då räknar de inte in alla nya sockerformer

men numera har över ett av tio amerikan­

som glukos-fruktossirap och invertsock­

ska barn fettlever, som är starkt kopplat

ersirap, säger Ann.

till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

FRITID: Klättrar, tränar, springer,

YRKE: Vetenskapsjournalist

hänger med sina barn.

FRUKOST: Fet fil och krossade

nötter med kanel och kardemumma. Godast med hallon i, men Ann brukar aldrig orka tina dem.

KÖPER ALDRIG: Bullar och kakor.

UPPRÖRS AV: Hur mycket socker­

folk ger sina barn och av att myndigheterna håller på att tjafsa om fettet när vi ser att det är sockret som skadar. Att forskarvärlden inte kan lägga bort sin prestige.

Ojämlikhet och diskriminering.

DRIVS AV: Rättvisepatos och ett slags medkänsla med barnen.

AVGÖRANDE BOK: Good Calories Bad Calories av Gary Taubes.

MOTTO: – Sanningen ska segra!­ Jag tror på vetenskapen, men vi använder den fel. När den används rätt är den helt överlägsen.

6

tre kronor per kilo och sedan säljer de sö­

4 | 2015

Sättet att äta socker har också ändrats,

– Jag tror att vi i framtiden kommer

och förr fick vi kanske i oss socker med

se tillbaka på 1900-talet och början av

sylt, men bären i sylten gav även lite vita­

2000-talet som tiden då vi gick in i ett

miner och antioxidanter. Det godis vi äter

kollektivt sockerberoende och levde väl­

i dag innehåller ingen näring och via en

digt sjuka, säger Ann och fortsätter:

godispåse kan ett barn få en tredjedel av

– Redan William Banting (1797–1878)

dagens energibehov stillat helt utan att

varnade för sockret och T.L. Cleave som

få i sig någon som helst näring. Då krä­

1974 gav ut The Saccharine Disease tyck­

Eftersom kostforskning saknar kommersiellt intresse har Ann Fernholm tillsammans med ett par andra startat Kostfonden som genom gåvor, bidrag och crowd funding ska stärka kostforskningen och verka för att högkvalitativa studier kommer till stånd. Härnäst kommer Kostfonden att stödja en studie gällande IBS (Irritable Bowel Syndrom) som många drabbas av.

Miljötipset te det var fullständigt rubbat att ta bort

ge barn riktig mat redan under det förs­

fett ur maten.

ta året i livet.

Andra forskare och författare Ann Fern­

– Det är den bok jag själv hade velat ha

holm hänvisar till under intervjun är John

när jag blev förälder, säger hon. Att ge bar­

Yudkin som skrivit Pure, white and deadly

nen riktig mat från början minskar ris­

(1972) och Robert Lustigs Fat Chance: Bea-

ken att hamna i sötsaksträsket.

ting the Odds Against Sugar (2013) om var­

Om bebisar spottar och fräser vid nya

för socker är farligt för magen och som

smakupplevelser visar forskning att man

även behandlar fruktosens skadliga in­

bara ska tänka: ”Oj, det här var ovant!”

verkan.

– Ibland när jag ser föräldrar köpa enor­ ma påsar godis till sina barn kan jag tän­ ka: va-fasen-är-det-vi-håller-på-med?

Piller och insulin Att ekonomiska drivkrafter ligger bakom dagens läkarvetenskap leder fel, menar

Skön sula av tovad ylletröja » ÄVEN OM DET DRÖJER ett tag

Det är bara bra att träna sura och bes­ka

innan den bitande vinterkylan slår

smaker och barn är nyfikna på vad vux­

till, kan det vara skönt med ett par

na äter.

yllesulor att lägga i vinterstövlarna

– I vissa kulturer tuggar vuxna maten

eller skorna. Har du en ylletröja du

först och ger den sedan direkt åt barnet,

inte längre använder kan du låta

säger hon. Det är en tydlig signal till bar­

tova den i tvättmaskinen och klip-

net att det är något som man kan äta.

pa ut ett par vackra värmande su-

Många föräldrar är rädda för att ge för

lor. Ull har förmågan att binda fukt

mycket salt åt sina barn eller oroar sig för

utan att kännas blöt och håller

– Systemet bygger på att läkemedels­

eventuell allergi. Och visst ska man und­

därmed fötterna torra och varma.

företagen måste kunna ta patent på en

vika att salta extra, men annars är det ba­

Dessutom har ullen en särskild för-

ny behandling, förklarar hon. Företagen

ra att testa och ge, tycker Ann. Även kons­

måga att neutralisera dålig lukt.

kan därför i princip bara tjäna pengar om

tiga konsistenser som ägg är det bra att

de tar fram ett nytt piller. Men det är in­

träna i tid.

Ann.

Du behöver:

te alltid ett piller som är den bästa boten

– Vi borde ha större förväntningar på

En ylletröja (av 100 procent ull,

för en patient. Vi skulle behöva förändra

vad barn klarar av att äta, säger hon. Och

inte superwashbehandlat garn)

systemet i grunden.

jag vill att de ska få leva friska, barn ska

Faktum är att vi lever längre i dag än ti­

inte vara sjuka.

ska använda sulan i

digare, men om vi tog bort läkarvården, hur länge skulle vi leva då?

Läkare måste ha bättre vetenskap som grund, anser Ann. Det är inte läkarna själ­ va som utvecklar behandlingarna, utan läkemedelsföretagen och det är ett glo­ balt marknadsföringsmaskineri. Enskilda forskare, som tar fram icke-kommersiella behandlingar, får inte samma genomslag.

Upptäckter och äventyr Ungefär samtidigt som Ann Fernholm kommer att föreläsa i Helsingfors i no­ vember ges hennes nya bok Smakäven-

Save the date!

tyret ut där hon skriver om vikten av att

En modellsula som passar

i de skor eller stövlar du

”Det är många som hör av sig och en del menar att mina böcker har förändrat livet för dem.”

Sax, garn och stoppnål

Gör så här: 1. Tvätta tröjan i 60 grader i tvättmaskin så att den tovas. Tänk på att tröjan krymper en hel del och därför bör vara tillräckligt stor.

2. Låt tröjan torka och klipp ut en sula utgående från modellsulan.

Om tröjan har mönster – fundera på hur du vill att mönstret blir placerat på sulan.

» VETENSKAPSJOURNALISTEN Ann Fernholm håller en föreläsning på Arbis i Helsingfors den 3 november klockan 18. Mera information om evenemanget hit-

ANITA STORM, sakkunnig i miljöfrågor

tar du i evenemangskalendern på martha.fi i början av september och i nästa nummer av Martha.

ngettstygn r un t s ula n eller virkar en kant . a g d a t s få r d e n m e r

T i p s ! O m d u s y r la

4 | 2015

7

Matsvinnet

– EN STOR (OCH ONÖDIG) KLIMATBOV

Vad du väljer att äta har betydelse för hur stor klimatpåverkan din mat har. Därmed är den mat du slänger bort – förutom bortkastade pengar – också ett hot mot miljön.

TEXT Liz Lindvall

8

4 | 2015

ILLUSTRATION Terese Bast

V

i är många som utan att tän­

er mest mat, och överlag är det hemhus­

ma av den överblivna ostkanten, två ägg,

ka­efter slänger bort alldeles

hållen, där kvinnorna ofta står för uppkö­

en skvätt mjölk som gick ut i går och en

för mycket mat. Kanske fick vi

pen, som står för det största matsvinnet.

slokande basilikaplanta?

aldrig tid att stå och laga mat en

Skrämmande kan man tycka, men en po­

hel dag, eller så glömde vi bort att mäta

sitiv sak är att detta är ett miljö­problem

Börja i butiken

och kokade alldeles för mycket ris. Eller

som vi med rätt enkla medel kan göra nå­

En annan sak du kan göra är att tänka efter

så trodde vi att barnen skulle äta grill­

gonting åt.

redan i affären. Olika livsmedel har olika

korvarna som nu ligger i komposten ...

Den mest självklara åtgärden är natur­

stor klimatpåverkan, och det finns pro­ dukter som du som konsument kan va­

Finländarna slänger i medeltal 24 kilo

ligtvis att sluta slänga så mycket mat. Luk­

ätbar mat per person och år till ett värde

ta på mjölken, smaka på gräddfilen och

av cirka 200 miljoner euro. Detta är me­

ta en titt på osten. Om du inte reagerar

ra än livsmedelsindustrin, som ger upp­

på obehagliga dofter, smaker eller synin­

hov till ett matsvinn på 75 till 140 miljo­

tryck, är produkten för det mesta ätbar.

ner kilo varje år. Sammantaget är det en

”Bäst före”-datumet handlar om att pro­

stor hög med bortkastade pengar.

dukten är bäst före ett visst datum, inte

Enkla medel

att den nödvändigtvis är dålig timmarna efter att datumet har passerat.

Visste du att ...

VARJE ÅR SLÄNGER finländarna 22 miljoner kilo grönsaker, 8 miljoner kilo potatis, 20 miljoner kilo mjölkprodukter, 21 miljoner kilo hemlagad mat, 12 miljoner kilo bröd och 2,3 miljoner­kilo ost. Färsk fisk, kött, så kallad hämtmat och ägg slängs det 11 miljoner kilo av per år.

Inte enbart våra plånböcker märker av

Ha även som vana att så fort som möjligt

matsvinnet, utan även vår natur och

använda de råvaror du har köpt. Invente­

miljö. Ungefär en fjärdedel av hushål­

ra dina förråd minst en gång i månaden,

lens utsläpp av koldioxid härstammar

så att ingenting hinner bli gammalt. Och

från livsmedel, och vi kvinnor är gene­

när du har gått igenom det du har och be­

rellt sett de största miljöbovarna. Statis­

stämt dig för att inte gå till matbutiken –

POPCORN, CHIPS och godis ­slänger vi 300 000 kilo av varje år.

tik visar att unga kvinnor i städer släng­

utmana dig själv! Vad kan du åstadkom­

KÄLLA: Foodspill/MTT

”I hemmet är det främst när vi tillreder maten som vi slösar med jordens resurser.”

4 | 2015

9

ra extra noga med att inte köpa och slänga

– Däremot kan man tänka på att ta en mind­

bort.

re portion ris i jämförelse med exempelvis

– Det som du bör tänka på är hur maten

pasta och potatis, och se till att man inte

du köper har tagits fram: vilka produktions­

lagar för mycket ris som sedan kastas bort.

metoder använder man och vilka utsläpp

Hur är det då med fisk?

uppstår vid framställningen av olika livs­

– Fiskens klimatpåverkan varierar bero­

medel? säger Anne Antman, miljövårdschef

ende på dess ursprung. Om fisken har fång­

på miljöorganisationen Natur och Miljö.

ats vilt och lokalt, blir utsläppen av växt­

Hon konstaterar att största miljöpåver­

husgaser små. Om det är odlad fisk som har

kan har olika produkter av djur, exempel­

fångats långt borta och som har blivit djup­

vis ost, biff och korv.

fryst för att transporteras och säljas, blir ut­

– Klimatpåverkan är stor, eftersom nöt­

släppen större.

Mat och klimat hör ihop » OLIKA LIVSMEDEL och maträt-

ter påverkar klimatet olika mycket, främst för att de produceras på olika sätt. Två exemplar av samma vara kan produceras på olika sätt. Där­för är det vanskligt att säga exakt hur stora utsläpp av växthusgaser produktionen av ett visst livsmedel­­ ger upphov till. Däremot kan man se vilka varor som har stor klimat­ påverkan och vilka varor som har en mind­re påverkan.

djur är idisslare som avger metan när de

Däremot är det lite förvånande att forsk­

smälter sin mat. Utsläpp av växthusgaser

ning visar att hemlagad mat inte alltid är

blir det också från andra husdjur då man

bättre för miljön än industriellt produce­

hanterar deras stallgödsel. Man måste även

rad mat. Men det betyder inte att industri­

odla en stor mängd foder för djuren och då

ell mat är bättre, utan att klimatpåverkan

VISSA PRODUKTER

får vi utsläpp av växthusgaser från åkermar­

från industriell och hemlagad mat ser lite

ken och gödslingen av den.

olika ut, eftersom utsläpp uppstår på olika

FRÅN DJUR , särskilt nötkött och ost

ställen i produktionsledet. I hemmet är det

Skillnad på grönsaker

främst när vi tillreder maten som vi slösar

Anne tycker därför att det är en bra idé att

med jordens resurser. Det är exempelvis bra

gå in för att äta färre djurprodukter och me­

att tänka på att den el du använder för att

ra av vegetariska produkter.

värma upp ugnen ska vara så miljövänlig

– Men kom ihåg att det även är skillnad

som möjligt, och att till exempel makaro­

på vilka grönsaker du använder. Exempelvis

nilådan är rumsvarm i stället för djupfryst

har potatis och frilandsgrönsaker en förhål­

när du sätter in den i ugnen, eftersom det

landevis liten klimatpåverkan jämfört med

går åt mer elenergi att tina upp den.

växthusgrönsaker som har odlats mitt i vin­

– Bara vi tänker på att äta och tillreda­ma­

tern när det är mörkt och kallt och mycket

ten rätt, så kan vi göra mycket för att spara

energi har gått åt.

på miljön, säger Anne och lyfter­återigen

– Ris har också en större klimatpåver­ kan än andra spannmål, eftersom ris od­ las på översvämmade fält med stora me­ tanutsläpp, säger Anne som för den skull inte tycker att man måste sluta äta ris helt och hållet.

fram det onödiga matsvinnet: – Slänger vi maten påverkar vi klimatet och miljön helt och hållet i onödan!

Marthaförbundets projekt Svinnkampen uppmärksammar matsvinnet och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedel med stor klimatpåverkan

RIS VÄXTHUSODLADE GRÖNSAKER (vintertid) VAROR SOM TRANSPORTERATS MED FLYGPLAN DJUPFRYSTA PRODUKTER GODIS, LÄSK, BAKVERK OCH SNACKS – de påverkar

miljön utan att bidra med så mycket näring

Livsmedel med liten klimatpåverkan POTATIS ROTSAKER FRILANDSGRÖNSAKER SPANNMÅLSPRODUKTER BÄR OCH FRUKT NÄRFÅNGAD VILD FISK

Så kan du leva mer miljövänligt i vardagen

10

» SLUTA SLÄNGA ätlig mat.

» INVENTERA dina förråd,

» TINA UPP MATEN

Lukta, smaka, känn på och gör din egen bedömning av maten innan du slänger den. Bäst före-datumet betyder inte att maten är otjänlig efter att datumet har gått ut.

använd fantasin och utmana dig själv att laga något gott på det du har. » UTMANA DIG SJÄLV och skaffa nya matlagningskunskaper. » ÄT MER VEGETARISKT.

innan du tillreder den. » TA MINDRE PORTIONER eller ät mer sällan livsmedel med stor klimatpåverkan, såsom ris, kött och ost. » TA REDAN I AFFÄREN reda

4 | 2015

på var och hur produkten har producerats och fundera på vilka utsläpp den kan ha gett upphov till. » DÅ DU INHANDLAR lammeller nötkött, tänk på att välja kött från länder med höga djurhållningskrav.

BÖCKER

LÅT OSS TALA OM TARMEN! » GIULIA ENDERS ÄR ett medie-

rimentera med kosten. Hon blev snart

fenomen. En 25-årig tysk medicinstu-

av med sin åkomma, utan att kunna

derande som med ungdomlig charm

sätta fingret helt och fullt på vad det

och genuin entusiasm erövrat väst-

var som gjorde henne frisk. Men hon

världen med sin passion för matsmält-

insåg att kunskap kan vara makt och

ningssystemet, tillhörande tarmar och

började därför studera medicin.

deras funktion. Hennes bok Charmen

Med sin bok vill Enders göra kunska-

med tarmen har blivit en internationell

pen mer lättillgänglig och på ett lätt-

bästsäljare och här tar hon sig an ett

förståeligt sätt sprida det som fors-

område många upplever som aning-

kare skriver om i sina forskningsrap-

en pinsamt då det inte alltid är lätt att

porter och diskuterar bakom stängda

förhålla sig objektivt och neutralt till

dörrar. Allt medan människor runtom

pruttar, bakterier och bajs.

i världen söker svar.

TEXT Cia Hemming

Enders, Giulia: Charmen med tarmen.

Bokförlaget Forum 2015, 253 sidor.

ISBN: 978-91-3714392-7.

Hur många vet förresten att hemor-

Informationen hon presenterar är

rojder, förstoppning och divertikulit

detaljrik, uttryckssättet känns char-

främst drabbar västerlänningar? Det-

migt och spontant och det är nästan

ta eftersom vi sitter i fel vinkel på

som om hon berättar om sina kompi-

våra fina toalettstolar av porslin, nå-

sar och kolleger och vad de har för sig

av vårt immunsystem och har ett eget

got som gör att trycket på tarmen blir

på jobbet. Hela boken är skriven i en

nervsystem lika avancerat som hjär-

för stort. De 1,2 miljarder människor

avdramatiserande ton som eventuellt

nans, även om det är annorlunda upp-

som däremot utför sina behov i hu-

kan dela lägret i dem som låter sig un-

byggt. Och att alla har sin egen bak-

kande ställning drabbas sällan och de-

derhållas av hennes sätt att prata och

terieflora som bygger mer på vilken

ras tömning sker både snabbare och

dem som upplever det som aningen

sorts kost vi ätit i våra dagar, än på

effektivare. Det har japanska forska-

påfrestande i längden.

våra genetiska förutsättningar.

Obalans i tarmfloran

Oförklarlig hudsjukdom

depressioner startar i magen, och det

Personligen upplever jag hennes en-

är bevisat att personer som lider av

Att Giulia Enders började intressera

tusiasm som smittande. Giulia Enders

IBS (Irritable Bowel Syndrome) oftare

sig för tarmen och dess funktion har

bjuder på väldigt mycket intressant

drabbas av depression än andra. Hur

sin upprinnelse i svåra hudproblem

kunskap och jag lär mig mycket nytt.

tarmen påverkar vår hälsa och vårt väl-

som hon drabbades av i övre tonår-

Som att ny forskning visar att över-

befinnande lär för övrigt vara en av

en. Efter att i ett år förhållit sig till det

vikt, depressioner, allergier och alzhei-

vår tids nya forskningsområden med

hela som om det var en hudsjukdom

mer kan orsakas av obalans i tarmflo-

stort F. Och Giulia Enders är bara i

ändrade hon fokus och började expe-

ran. Att tarmen utgör två tredjedelar

början av sin karriär.

re bevisat.

Forskare är också inne på att även

Rösta och vinn en kokbok! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 16.9.2015. Du kan även sän-

da ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”.

Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av klassikern Marthas kokbok.

I förra röstningsomgången fick artikeln Så får du större skördar och skö-

nare blomsterprakt i trädgården på s. 8 i Martha nr 3/2015 flest röster. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Kerstin Myrskog, Kronoby, Charlotta Asplund, Replot, och Monica Wiklund, Munsala. Boken kommer på posten – grattis!

4 | 2015

11

ny stil GAMLA KLÄDER

Är det inte så att våra kläder avslöjar ganska mycket om oss? Åtminstone kan man dra den slutsatsen då man lyssnar på designern Ina Nordberg och Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm som pratar kläder och stil samt återanvändning, något de båda brinner för.

TEXT Åsa Broo

12

FOTO Camilla Ostberg

4 | 2015

Ina Nordberg ÅLDER: 32 år.

BOR: I Vasa.

FAMILJ: Man, en liten son och två

katter.

GÖR: Tillträdande syateljéföreståndare för Wasa Teater efter mammaledigheten.

BÄSTA FIXA-SJÄLV-TIPSET: Man kan mixa och matcha material, och sy om ett plagg med hjälp av ett annat. En för kort blus kan till exempel förlängas med material från en annan. Tänk kombination och förändring, låt plaggen hjälpa varandra att återigen bli användbara.

V

i har i dag tre gånger mera klä­

ska passa sammanhanget och vara funk­

der i våra garderober än på

tionellt.

1990-talet, säger Anita Storm.

Utgångspunkten denna gång är fyra

– Det är ett resultat av att klä­

bomullsskjortor i varierande längd och

derna har blivit billigare, fortsätter Ina

skärning, en lång naturfärgad linneskjor­

Nordberg som arbetar med återvinning

ta med huva samt två par vadlånga jeans­

av bland annat brudklänningar och and­

byxor.

ra festkläder.

Och kanske är det just mängden kläder i våra garderober som gör att vi inte hittar

Anita visar på Inas begäran upp sina plagg ett i taget och kan inte låta bli att samtidigt berätta deras historia.

något att ha på oss då vi väl står där och

– Dessa byxor köpte jag då jag var på Is­

ska klä oss. Åtminstone är det fler än en

land, säger Anita och visar upp de slitna

av oss som ibland har känt att hon inte har

delarna av jeansen som ett bevis på flitig

något att ha på sig, trots att klädstången

användning.

bågnar och hyllorna svämmar över. Bland

”Tillfället då plaggen ska användas är avgörande då man ska designa kläder.

Man vill att klädes­ plagget ska passa sammanhanget och vara funktionellt.”

En söndrig dragkedja eller några borttap­ pade knappar gör inte en jacka obrukbar

annat därför kan det vara bra att ibland

Många minnen

gå igenom garderoben. Och det är precis

Det är bara att konstatera att våra kläder

por, så är det från och med nästa år in­

vad Anita gjort. Samtidigt har hon rensat

ofta bär många minnen med sig. Vi på­

te längre tillåtet att dumpa kläder på av­

ut kläder som har sett sina bättre dagar.

minns om vad vi har gjort och kanske känt

stjälpningsplatsen, berättar Anita. Så det

då vi ser våra kläder hänga på rad. Kanhän­

gäller att börja se mera och flera möjlig­

da är det också därför det kan vara svårt

heter då vi tittar in i garderoben.

Unikt och personligt Ina har fått i uppdrag att förvandla de klä­

att göra sig av med dem, fast de både är

der som Anita har plockat ut ur sin gar­

trasiga och i helt fel storlek.

och färdig för soporna. Och på tal om so­

Färg och form

derob till något som representerar Anita

Ina påpekar att om man har hela kläder

Vad man trivs i för färger är en fråga om

och som hon kan använda i arbetssam­

som man ännu tycker om, men som inte

tycke och smak, men lite beroende på hud­

manhang. Ina ska alltså återanvända, ta

längre passar, så kan man alltid sy in el­

ton och hårfärg passar man bättre i vis­

till vara gammalt och göra något person­

ler släppa ut, vid behov. Det finns många

sa färger än andra. Den garderob man har

ligt, unikt och nytt.

olika sätt att sy om så att kläderna går

är ganska avslöjande också på det viset.

– Tillfället då plaggen ska användas är avgörande då man ska designa kläder, förklarar Ina. Man vill att klädesplagget

att använda.

– Det mesta går också att reparera, på­ minner Anita.

– Färgskalan är ju redan given, ler Ina och frågar om resten av Anitas garderob ser likadan ut. Och får en nickning till svar.

4 | 2015

13

Allt går nämligen här i ljusa, blå toner

för litet och empirskärningen vid bysten

Med van hand låter Ina måttbandet dan­

blandat med jeans som skvallrar om fri­

inte hamnar helt rätt.

sa över Anitas kropp för att kunna göra

luftsliv och fritidskläder. Det är en stil

Anita har också hittat ett par inspira­

som representerar Anita bra och som hon

tionsbilder på nätet som hon tycker om.

trivs med. Och det är kanske det viktigas­

En grön tunika med lösare byxor viskar

För de två kvinnorna är återanvändning

te. Tanken är inte att göra om en männi­

om en ledig, jordnära stil som för tankar­

en självklarhet. Resultatet av Inas arbete

ska till något hon inte är, utan snarare att

na till natur och hållbarhet. Anita har ock­

visar att man med hjälp av gamla kläder

acceptera och ta till vara den hon är och

så med sig tyger i naturmaterial som hon

kan skapa sig en ny personlig stil som in­

det hon redan har.

har handlat på loppis genom åren. Dessa

te går att köpa i någon affär. Det är kläder

får användas vid behov och Ina går intres­

som vittnar om känsla såväl för materi­

Gott intryck

de rätta justeringarna vid mönsterplane­ ringen och tillskärningen.

serat igenom tyghögarna. Ylletygen fal­

alet som för modellens stil och person­

Att kläderna sitter snyggt på kroppen är

ler bort eftersom Ina inte vill kombinera

lighet. Det enda som behövs för att lyckas

också viktigt för att göra ett gott intryck.

tyger med olika skötselråd.

med detta är att man rensar i sin garderob

– Man kan trolla ganska mycket med olika skärningar, påminner Ina.

Små ändringar

Hon vill därför att Anita provar alla klä­

Efter provningen och genomgången a ­v

der, så att hon ser hur de sitter. Samti­

­både kläder och loppistyger föreslår Ina

digt ställer Ina frågor om hur kläderna

att hon gör ett plagg där de använder ma­

känns och vad Anita tycker om. En mör­

terial från de gamla kläderna och tyglap­

kare blå bomullsskjorta i tunikamodell

parna, och reparerar där det behövs. Se­

med trekvartsärm är smickrande för Ani­

dan vill hon gärna göra ett plagg där de

tas kroppsform, även om själva plagget är

återanvänder mönster från Anitas favorit­ plagg, men gör små ändringar med hän­ syn till det som är smickrande för Anitas

”Tanken är inte att göra om en människa till något hon inte är, utan snarare att acceptera och ta till vara den hon är och det hon redan har.”

14

4 | 2015

kroppsform.

– På så vis lever kläderna vidare, även om materialet blir ett annat, säger Ina. Det är blandande högkvalitativa natur­ material såsom linnetyger, bomullstyger och ramityger som finns att tillgå. Lin­ ne är otroligt vackert, men skrynklar sig lätt. Det är ett material som uppmuntrar oss att ta hand om och vårda våra kläder, vilket kan ses som en bra sak.

och ser på sina kläder med nya ögon.

Gör så här ...

Fixa finaste klädstilen Vill du skapa dig en egen personlig klädstil? Börja med att strukturera processen i fyra steg: 1. GARDEROBSGENOMGÅNG hemma.

2. INSPIRATIONSTRÄFF med väninnorna, så att ni kan ge varandra smakråd.

3. SYTRÄFF där ni hjälper varandra att prova och nåla. Ta gärna ”före”-bilder på kläderna.

4. UPPVISNING, och varför inte en liten modeshow med ”efter”-bilder.

GÖ

JÄ S R

LV

SY DIN EGEN HÅLLBARA

martha kasse TEXT Ina Nordberg

» ÄR DU HÄNDIG kan du själv sy en återvinningskasse av avlagda jeansbyxor. Marthakassen är snygg och ändamålsenligt utformad. Den har en fiffig origamibotten och klassiska plastkassehandtag. Ju bredare ben jeansen har, desto större blir kassen. Måtten på skissen är riktgivande.

FOTO Camilla Ostberg, Ina Nordberg

Du behöver: ETT PAR AVLAGDA JEANS SAX SYMASKIN MÅTTBAND KNAPPNÅLAR Använd symaskinsnål nr 90 eller 100 när du syr i jeanstyg

» MÖNSTERBESKRIVNING FÖR MARTHAKASSEN

2–4 cm 8–12 cm

15–25 cm 60–75 cm

30–50 cm

16

4 | 2015

Gör så här ...

*) Klicka in dig på martha.fi/sv/start/projekt/garderoben/

för en beskrivning av hur du syr ett marthahjärta.

A

A

1. KLIPP AV benen på ett

8. FÅLLA HANDTAGENS

par jeans nedanför grensömmen. Klipp lös benens fållar.

sidor genom att vika en smal fåll (0,5 + 0,5 cm) mot kassens avigsida och sy på en stickning. Sicksacka sträckan mellan handtagen, vik 0,5 cm mot kassens rätsida och pressa.

2. KLIPP UPP längs den enkla bensömmen. Vik upp och placera tygstycken räta mot räta och sy ihop till ett bredare rör. Sicksacka sömmarna och vänd rätsidan ut.

B 5. VIK UPP EN FLIK från salmiakens nedre kant (bild A), och vik ner en flik från salmiakens övre kant (bild B). Nåla fast flikarnas hörn omlott i en kvadratform, nåla ända ner genom röret och bottensömmen (bild C).

B

Tips!

Vill du dekorera ­kassen med till exempel marthahjärtat, gör detta innan du börjar sy ihop kassen. (*

C 10. PLACERA HANDTAGENS kortsidor mot varandra (bild A–B), räta mot räta. Vik ena handtaget dubbelt, vik det andra över (bild C), sy längs kortsidan, sicksacka.

3. VÄND RÖRET så den nya sömmen löper i mitten och de dekorativa sömmarna vid sidorna. Sy ihop nedre kort­ ändan (aviga mot aviga) och sicksacka bottensömmen.

C

4. VÄND RÖRET på nytt

6. SY EN KVADRAT i väskans

9. KLIPP ISÄR benfållarna till

11. VÄND HANDTAGEN rätt

så den dekorativa sömmen löper längs mitten, vänd upp botten i en salmiakform.

botten, sy två varv på samma ställe så blir det stadigt.

två remsor, placera en remsa ovanpå den sicksackade linjen mellan handtagen och sy fast från rätsidan, en söm längs varje kant. Gör likadant på andra sidan.

och sy en stickning 1 cm från sömnadslinjen så göms sömsmånen. Kassen är klar.

7. KLIPP KASSENS handtag enligt skissen på sidan 16.

Anpassa måtten till ditt material.

4 | 2015

17

MATBITEN

POTATIS – en kär knöl–

– Vi har ingen potatiskultur i Finland. De potatissorter vi tror är finska kommer ofta från Sverige eller Holland. Det säger Aira Sevón, juristen som också är potatisodlare med stor passion för sina knöliga rotfrukter.

TEXT Kira Schroeder

V

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

RECEPT Aira Sevón

i träffar Aira Sevón, husfrun

få potatis för oss själva. Det var förfärligt,

– Vi har noggranna system för att mäta

på Gobbas gård i Mörskom, en

minns Sevón.

mängden stärkelse i potatisen. Det är vik­

solig dag i början av juni. Sit­ ter man i solen går det bra att

Närmast hjärtat

tigt för restaurangerna att veta att de kan få till exempel femtio potatisar av exakt

dricka förmiddagsteet ute på terrassen,

Gobbas gård har funnits i Sevóns mans

samma storlek en viss vecka. Jag har va­

men i skuggan är det fortfarande kyligt,

släkt sedan 1600-talet, minst.

rit ganska noggrann med mina potatisar,

torts att fälten och skogarna prunkar av försommargrönska. Men det har varit en

– Längre än så går inte kyrkböckerna, säger han.

säger Sevón med en min som antyder att hon inte överdriver.

kall vår och det oroar potatisodlaren Se­

Aira Sevóns tid på gården är betydligt

En del av skörden går till ekologiska bu­

vón och hennes man Peter Holmberg som

kortare – hon flyttade ut till gården för

tiker som Anton & Anton och Eat & Joy,

driver Gobbas gård.

ungefär tio år sedan. Paret odlar både vår­

men största delen av skörden måste Sevón spara för sina restaurangkunder.

– Vi har inte ett enda frö eller potatis i

spelt, bondbönor och korn och har ett 40-

marken, vi har inte ens kommit åt att be­

tal höns. Men det som ligger Aira Sevón

– Vi försöker göra det kommersiellt,

arbeta den ordentligt. Vissa år har vi re­

allra närmast om hjärtat är potatisen. En­

men det är svårt. Vi kan inte ha hundra­

dan hunnit sätta potatisen i marken i ju­

ligt henne är det ovanligt att man får tag

tals potatissorter, utan måste hålla oss

ni, säger Sevón.

på bra potatis i vanliga matbutiker.

till ungefär 15 till 20 sorter.

Våren har varit kall och regnig, vilket

– Om människor skulle lära sig vad bra

inte är bra med tanke på jordbruket. Och

potatis smakar, skulle de inte vilja köpa

Från år till år

förra året gick helt i stöpet vad gäller po­

potatis från butiken.

Vilka sorter Gobbas gård erbjuder varie­

tatisskörden.

Största delen av Gobbas potatis går till

– Vi förlorade alla potatisar förra året.

ett fåtal kvalitetsmedvetna restauranger i

Om det regnar för mycket får vi inte upp

Helsingfors, bland annat Michelinstjärne­

dem. De växte inte alls, vi kunde inte ens

belönade Ask.

”Det är viktigt för restaurangerna att veta att de kan få till exempel femtio potatisar av exakt samma storlek en viss vecka.”

18

4 | 2015

rar från år till år. Planerandet av nya skör­ dar börjar så fort höstens skörd är klar.

– Efter det kollar jag vad som finns hos våra leverantörer. Jag tycker mycket om

4 | 2015

19

”Vi kan inte ha tidig nypotatis, våra åkrar är inte tillräckligt varma för det.” jag kan använda för potatis, det går inte

lätt”, men de dödar allt, också insekter

på alla åkrar. Vi kan inte ha tidig nypo­

och bin, och konkurrerar ut näringen i

tatis, våra åkrar är inte tillräckligt varma

marken och rinner ut i vattendragen. Det

för det, säger Sevón.

kallas bekämpningsmedel, men jag tyck­

Efter att beställningarna är gjorda gäller det att arrangera de ofta internationella transporterna av sättpotatisarna.

Aira Sevón

er att det är ett gift, säger Sevón.

De få stunder paret hinner ta en paus sätter de sig gärna på det som de kallar

– Jag arrangerar transporten själv, för

”läktaren”, några plaststolar uppradade i

den är väldigt viktig. Vi har inte råd att be­

gräset framför hönsgården, där gårdens

ställa temperaturkontrollerad transport,

hönor och kycklingar lyckligt sprätter om­

BOR: På Gobbas gård i Mörskom,

så vi måste kolla vädret på förhand och

kring i gräset.

norr om Borgå.

tänka på hur det utvecklar sig en vecka

FAMILJ: Maken Peter Holmberg

innan beställningen kommer.

som är husbonde på Gobbas gård och dottern Aino. Därtill 40 höns och kycklingar, två lapska hundar och förstås släkten. Föräldrarna bor i Ingå, men kommer ofta och hjälper till.

INTRESSEN: Politik, företag och

företagsliv. Intresserad av småföretagare och hur man kan hjälpa där. – Vår hobby är att äta bra och dricka bra. Vi kan parkera vår rostiga Hiace utanför Kämp och dricka champagne. Och så lagar vi mat. Det är vårt liv och vår hobby.

Det syns också, men jag bryr mig inte. De här kilona är dyra, jag har matat mig med den bästa maten.

FAVORITÅRSTID: Våren och hös-

ten. – Våren är full av löften, den lovar så mycket. När hösten kommer och allt mognar, man kan plocka sina körsbär, blommor, äpplen… ÄLSKLINGSPOTATIS: – Voj, voj …

Mayan Twilight, Shetland Black, La Ratte, som används av många Michelinkockar i Frankrike, Eggeblomme, som betyder äggula på danska. Den är gul, pytteliten och rund.

– Höns är så lustiga! Det finns alltid nå­ got att titta på, säger Aira.

Här samsas kycklingar med äldre höns,

Romantiken frodas

något som inte sker på industriella höns­

Potatisarna brukar anlända till Finland i

farmer där en kull dödas så fort den nått

april–maj, varefter de sätts att gro i vän­

slaktåldern.

tan på sådd.

Efter sådden kommer den fas som Aira Sevón gillar mest.

– Hönsen äter bättre än vanliga männi­ skor på stan. De får sallader och groddar, bättre potatis än i butiken och så älskar

– Blomningstiden! säger hon och brer

de sniglar. Vi går här och samlar sniglar

ut armarna. Först är det bondbönan, som

i vita hinkar och de väntar ivrigt på sina

har en så romantisk doft.

éscargots, säger Sevón.

Nästan lika romantiska är potatisblom­

Äggen har en helt annan färg än dem

morna, som är både blå, vita och lila, lik­

man får köpa i butiken. Enligt Sevón blir

som de potatisar som skördas senare.

sockerkakor bakade med hennes äggula

– Man är som Marie Antoinette, som ha­ de potatisblommor i håret, säger Sevón.

Den romantiska tiden åtföljs av en lång

som om man hade haft saffran i smeten.

Bonden i byråkratidjungeln

väntan på den stora dagen då man får koka

Aira Sevóns ägg skulle vara hett efter­

de första potatisarna – varsamt, varsamt.

traktade bland hennes restaurangkun­

– Så lyfter och lyfter vi potatis.Jag är

der, men hon får inte paketera och sälja

så trött att jag i det skedet inte någonsin

dem utan ett separat packningstillstånd.

mer vill se en potatis. De levereras till res­

Antalet register där den lilla gården mås­

taurangerna under hösten och vintern så

te finnas för att få bedriva sin verksam­

länge de räcker i lagret, men tyvärr har

het är lång.

vi inte haft tillräckligt med potatis un­ der flera år nu.

– Vi är med i separata register för eko­ logiskt jordbruk, för låg produktion, för potatisodling, för livsmedelsfastighet, för

en blandning av peruansk och europeisk

Mera arbete

potatis. Den har jag beställt redan i mars

Allt som produceras på Gobbas gård är

ha förpackningstillstånd måste äggens

för år 2016, säger Aira Sevón.

ekologiskt producerat, något som är helt

antal och färg bokföras, de måste genom­

centralt för ägarparet.

lysas och stämplas, räknar Sevón upp.

Vissa sorter, som till exempel Shetland

bevarande av ursprungsraser. Om vi vill

Black, måste hon beställa redan ett och

– Det innebär mycket mera arbete ef­

ett halvt till två år på förhand. Vilka sor­

tersom vi inte använder gifter. Men vi

ter som lämpar sig beror också på vad som

vill inte förgifta oss, våra vänner, värl­

– BYRÅKRATI! Jag klagar inte, jag för­

passar i gårdens växelbruk just det året.

den. I Finland används mycket glyfosa­

står varför det här krävs, men vi har myck­

– Peter vet var det finns sådan mark som

ter som är giftiga. Folk säger att ”se så

et pappersarbete, säger hon.

20

4 | 2015

Hon visar tummen upp med bägge hän­ derna och ler ett stort, ironiskt leende.

Potatis på matkulturdagen 9.10 » DEN FINLANDSSVENSKA matkulturdagen firas årligen den 9 oktober. Årets tema är potatis och huvudevenemanget går av stapeln på Juthbacka herrgård i Nykarleby.

På sidan 36 i detta nummer av Martha kan du läsa mer om programmet och om det nya potatisspäckade matkulturmagasin som lanseras samma dag.

Grillade småpotäter

Kryddad potatissoppa

16 små jämnstora potatisar

4 medelstora potatisar, tunt skurna

2 matskedar smält smör 1 matsked färsk hackad persilja 4 teskedar salt ett par varv med pepparkvarnen

cirka 9,5 dl grönsakseller hönsbuljong

1. BORSTA OCH SKÖLJ potatisarna

1 msk bra olivolja

rena. Lägg de borstade potatisarna i kokande saltat vatten och låt koka i ungefär 15 minuter.

1 tsk salt

2. TORKA POTATISARNA och trä dem på grillstickor, 4 potatisar per person.

3. SÄTT GRILLEN på medelvärme, stäng locket och grilla i ungefär 10 minuter.

4. BLANDA under tiden ihop det

Festbordets läckraste potatis

smälta smöret, persilja, salt och peppar. Pensla potatisarna med blandningen och grilla i ytterligare två minuter.

1. HALVERA vältvättade och borstade potatisar.

2. LÄGG potatisarna i ugnsfasta kärl med 2–3 cm inhemskt gåsfett på bottnen.

3. BAKA i ugnen ungefär en timme.

4 stora vitlöksklyftor, skalade och krossade

”Snabbmat” 1. TVÄTTA stora mjöliga eko­potatisar, de behöver inte skalas.

2. SKÄR potatisen i klyftor, borsta på lite rypsolja.

3. STRÖ över salt och örter.

4. BAKA i ugnen i 200–250 grader ungefär 15–20 minuter.

1 lagerblad 2–3 salviablad 2 tsk krossad kummin 2 äggulor cirka 90 g stark riven ost, till exempel gruyère

1. LÄGG VITLÖK , olivolja, lagerblad och salvia i en kastrull vatten. Koka upp och vrid ner värmen. Låt småkoka i 15 minuter.

2. TILLSÄTT SALT OCH PEPPAR och ta bort örterna ur vattnet.

3. TILLSÄTT potatis och kummin.

Låt koka på låg värme 10 minuter eller tills potatisarna är mjuka.

4. VISPA ÄGGULOR i en skål och blanda i hälften av soppspadet.

5. HÄLL I ägguleblandningen i soppan och värm upp, men låt den inte koka, för då koagulerar gulorna.

6. STRÖ ÖVER riven ost och servera.

4 | 2015

21

Miljösmarta matval på frammarsch i USA I USA är inkomstklyftorna djupa och det finns en tydlig klasskillnad i vem som har råd att äta hälsosamt och ekologiskt och vem som äter ohälsosam snabbmat.

TEXT OCH FOTO Jeanette Öhman

I

USA äter man flottig snabbmat, sock­

rikanerna levt med de officiella rekom­

att stiga från 35 miljarder dollar år 2013

rade flingor, för mycket kött, men ock­

mendationerna att ägg, skaldjur och ani­

till 170 miljarder år 2025. När den ameri­

så vegetariskt, närproducerat, ekolo­

maliskt fett är farligt. Att det alltid är häl­

kanska billighetskedjan Costco blev större

giskt och tusen andra varianter. Efter­

sosammare att välja det fettfria alterna­

på ekologisk mat än den lyxiga ekokedjan

som det bor fler än tre hundra miljoner

tivet framom det med fett. Det var först

Whole Foods, var det ett tydligt tecken på

människor i landet är alla generalisering­

början av år 2015 som de amerikanska häl­

att den miljövänliga maten nått den stora

ar både sanna och falska. Man äter olika

sovårdsmyndigheterna lättade på restrik­

massan. Enligt USA:s jordbruksministe­

i de centrala och södra delarna av landet

tionerna för fetter och kolesterol, samti­

rium säger lite färre än hälften av ameri­

jämfört med öst- och västkusten. En tyd­

digt som de drog ner på rekommendatio­

kanerna att de aktivt försöker välja eko­

lig uppdelning är också att man äter olika

nerna för hur mycket socker och kolhyd­

logisk mat, medan knappt fyrtio procent

på basis av hur mycket man tjänar.

rater det är nyttigt att äta. Den gången

är helt ointresserade av matens ursprung.

skrevs det ingenting om ekologisk mat.

Mest miljövänligt äter unga människor på

Strosar man omkring i en amerikansk mataffär slås man av två saker: det till sy­

västkusten och folk i stora städer. Först

nes oändliga utbudet av sockrade flingor

Växande trend

samt mängden lightprodukter som finns

Generellt är ekologisk mat en växande

i kyldiskarna. ”Fettfri” är fortfarande ett

trend i USA. Man förutspår att försälj­

I USA översköljs man av kommersiella

starkt säljargument. Fram till i år har ame­

ningen av ekologiska matvaror kommer

budskap och det är inte alltid lätt att na­

22

4 | 2015

av allt väljer man då ekologisk mjölk och dito barnmat.

vigera bland alla reklamkampanjer och trenddieter. Enligt en studie från år 2012 tycker drygt hälften av amerikanerna att det är enklare att skattedeklarera än att

Försäljningen av ekologiska matvaror

veta hur man ska äta hälsosamt.

2013

2025

35

170

MILJARDER DOLLAR

MILJARDER DOLLAR

Middag klockan sex Christina Stein bor i Santa Monica med sin man och sina barn. Hon arbetar på sin doktorsavhandling medan hennes man är jurist. Varje dag klockan sex äter familjen middag tillsammans. Stein säger att hon oftast är ansvarig för att maten ska stå på bordet och att hon är noga med att inklu­

» MAN FÖRUTSPÅR att försäljningen av ekologiska matvaror

kommer att stiga från 35 miljarder dollar år 2013 till 170 miljarder år 2025.

dera någon form av protein, kolhydrater och grönsaker i varje mål mat.

– För några år sedan tog jag en kurs i näringslära och den fick mig att inse hur viktigt det är att bjuda på en mångsidig kost och att välja ren mat i stället för halv­ fabrikat. Förr struntade jag i varifrån ma­ ten kom och hur den var odlad, men efter att jag fick barn väljer jag nästan alltid det ekologiska alternativet. Tyvärr svider det ofta i plånboken, säger Christina.

I medeltal är den ekologiska maten fem­

barkverk och snabbmat. Inte bara majs­

tio procent dyrare än den konventionella

sirap, utan även andra sorters socker är

maten och den växande ekotrenden i USA

ett växande hälsoproblem i USA. För att

har också gjort att allt fler att vill tjäna en

maten ska ha någon smak efter att man

hacka på folks nya matintresse. Många

har reducerat fettet, lägger man ofta till

mindre seriösa producenter använder be­

just socker som smaksättare. Socker i oli­

nämningen ”ekologiskt” som ett säljargu­

ka former är också en stor del av själva

ment, trots att produkten inte alltid upp­

matkulturen, det finns i det ljusa ham­

fyller kraven. Många använder sig också

burgarbrödet, i läsken, i flingorna, i de

av ordet ”naturlig” som egentligen inte

friterade hönsbitarna, i fruktyoghurten

betyder någonting alls.

och i en mängd andra produkter.

Socker som smaksättare

Pizza varje dag

Får barnen Julia, 8, och Will, 6, välja (lil­

I USA tar barnen vanligtvis med sig sin

rött kött, men också på att snabbmatsres­

lasyster Scarlett, 3, är ännu för liten) prio­

lunchmat till skolan. Christina brukar

taurangerna erbjuder allt fler kycklingrät­

riterar de inte ekologiskt odlade grönsa­

sätta ihop lunchlådor med ekologiska

ter. Kyckling är billigare än rött kött. Ty­

ker. Helst äter de hamburgare, pizza eller

matvaror åt Julia och Will. Julia får en

värr kommer det mesta köttet med en olä­

mac & cheese (makaroni och ost, en klas­

dag i veckan äta på skolans lunchcafete­

genhet: lagstiftningen kring användning­

sisk barnrätt i USA) till middag. ­Pizza blir

ria. Hon väljer vanligtvis pizza. Hon är

en av antibiotika är mindre strikt i USA

det varje söndag, men hamburgare och

inte ensam, enligt det amerikanska jord­

än den är i EU. Världshälsoorganisatio­

mac & cheese mer sällan.

bruksministeriet äter tretton procent av

nen WHO klassar numera antibiotikare­

befolkningen i USA pizza varje dag.

sistensen som ett av de största hoten mot

– Det jag oroar mig mest för är att det

”Enligt en studie från år 2012 tycker drygt hälften av amerikanerna att det är enklare att skattedeklarera än att veta hur man ska äta hälsosamt.”

I dag äter amerikaner mer kyckling än rött kött. Det beror delvis på rapporter om att det inte är hälsosamt att äta stora mängder

finns majssirap i så många maträtter. Jag

– Eftersom det finns nötallergiker i

har läst om hur majssirap kan leda till dia­

klassen får barnens lunchlådor absolut

folkhälsan.

Utmaningen är att lära amerikanerna

betes och hjärt- och kärlsjukdomar, sä­

inte innehålla nötter. Barnens skola är

att se skillnad på hälsosam och ren mat

ger Christina.

dessutom judisk och maten måste va­

samtidigt som de ignorerar trenddieter.

Majssirap används som sötningsme­

ra kosher. Med andra ord finns det ing­

Och det har vi finländare gemensamt med

del i bland annat läsk, ketchup, dressing,

et svinkött eller skaldjur i lunchlådorna.

dem.

4 | 2015

23

24

4 | 2015

Mer än en ypperlig arbetsplats På herrgårdsbadet Kaisankotis hemsida kan man läsa att man på hemmet låter det goda cirkulera och tar ansvar för människans välmående. Detta förpliktar också arbetsgivaren att rå om de egna arbetstagarna.

TEXT Marie Sandberg

K

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

aisankoti administreras av en stif­

en påminnelse om att personalen är vik­

ting. Något som jag är stolt över, och som

telse och verksamheten bör vara

tig. Här kan besökare även lämna respons

till och med har överraskat mig positivt,

lönsam, men som tur är finns det

i form av syltbär. En av frågorna hänför

är att många av de anställda har arbetat

inget tvång att göra vinst, utan i

sig direkt till arbetsgemenskapen: Syns

här länge, vissa i över tjugo år. Bland dem

arbetsglädjen bland de anställda?

som varit med länge finns det ett starkt

stället satsar vi på att hålla i gång verk­ samheten. Men det viktigaste är att inte

− Vi måste fungera trovärdigt eftersom

engagemang för förnyelse och nytänkan­

glömma de människor som utför arbetet.

vi jobbar med välmående- och trivselfrå­

de. Å andra sidan har vi även nyanställda,

Det är hemligheten när man vill skapa en

gor. Om vi inte gjorde det själva, skulle

men alla anställda är lika viktiga oavsett

bra arbetsplats, god stämning och främja

vår trovärdighet vara lika med noll, men­

hur länge de har arbetat hos oss.

ett gott samarbete, säger Niina Pyy, verk­

ar Pyy.

− I arbetet märker man att de anställda

ställande direktör för Kaisankoti sedan

både respekterar varandra som människor

ett år tillbaka.

och uppskattar varandras kunnande, sä­

– En fördel är att vi är en liten och öp­ pen organisation, där de anställda deltar i mångt och mycket. Detta är mer än en arbetsplats för många av oss.

”Det gäller att fokusera på det positiva.”

Låg omsättning Vid Kaisankoti arbetar för närvarande femtio anställda samt ett tjugotal egen­

Tillsammans har de anställda formu­

företagare som är anknutna till hemmet

lerat värderingar som fungerar som ett rättesnöre i arbetet.

ger Pyy.

Hon sticker ändå inte under stol med att

genom sin specialsakkunskap inom vård och rehabilitering.

− Då vi delar samma uppfattning om vad

det händer mycket i omvärlden och inte

som är viktigt i arbetsgemenskapen, ger

ens en stark aktör inom branschen kan

– Omsättningen bland personalen är

det en god grund att bygga vidare på. En

justera verksamheten över en natt. Sam­

låg. Under det senaste året har en per­

av våra grundläggande värderingar är till

tidigt har osäkerhetsmomenten i arbets­

son bytt arbete. Den genomsnittliga läng­

exempel att var och en ska trivas på job­

livet blivit något av en norm numera, me­

den för anställningar vid Kaisankoti är

bet och att vi mår bra i arbetet, säger Pyy.

nar Pyy. Det gäller dock att fokusera på

sex år, men siffran har sjunkit i och med

det positiva.

att vi har gjort en del nyrekryteringar in­

Syltbär i skålar

− Jag har själv arbetat på Kaisankoti i en­

om rehabiliteringen de senaste åren, be­

Fotografier som beskriver olika situatio­

dast ett år, men jag upplever att vi har en

rättar Pyy.

ner i arbetet pryder ingången till matsa­

öppen arbetsplats med en hängiven per­

− Vi har arbetat med att ta fram bra lös­

len på Kaisankoti. Dessa utgör samtidigt

sonal och att det är lätt att ta upp saker och

ningar för att gynna de anställdas trivsel 4 | 2015

25

nat spelregler på arbetsplatsen, spelreg­ ler för ledarskapet samt en handbok för personalen. När man tillsammans kom­ mer överens om vad som inte är tillåtet på en arbetsplats ger det stöd för fall där någon skulle handla emot reglerna, sä­ ger Niina Pyy.

På första plats Enligt Jaana Vilmi, som i sju år har arbe­ tat på Kaisankoti, är det kollegerna som gör herrgårdsbadet till en av de bästa ar­ betsplatserna i Finland. − Omgivningen är definitivt ett plus, men också det att arbetet är människo­ nära och att vi alla är jämlika här på ar­ betsplatsen är viktigt, säger Vilmi som är mötesvärdinna.

Olli Tuki, ansvarig läkare på Kaisankoti sedan 25 år tillbaka, instämmer. Arbets­ gänget intar också första plats.

”En fördel är att vi är en liten och öppen organisation, där de anställda deltar i mångt och mycket.

Detta är mer än en arbetsplats för många av oss.” och välmående. Lösningarna handlar inte

Place to Work (Finlands bästa arbetsplat­

− Miljön är terapeutisk i sig, men dess­

ser). GPTW ordnas årligen och lockade i

utom är det roligt att komma på jobb var­

fjol över hundrafemtio organisationer.

je morgon. Responsen du får är avgöran­

Vilken är nyttan av att tillhöra en av de

de då du följer med dina rehabiliterade

bästa arbetsplatserna i Finland?

kunder och ser vilka förändringar som

− I viss mån har det ökat medvetenhe­

sker med tiden, nämner Tuki.

ten om Kaisankoti. Med åren har utmär­

− Här finns framför allt en positiv an­

kelsen blivit ett etablerat begrepp som folk

da, vilket gör det trevligt att komma hit.

känner till och det har haft en positiv in­

Det att kunderna uppskattar vårt arbete

verkan. I samband med rekryteringen av

betyder mycket. Likaså uppskattar kolle­

en ny försäljningssekreterare fick vi tre­

gerna varandra, och ifall någon behöver

hundra ansökningar, och i många av an­

hjälp finns det alltid någon som räcker ut

sökningarna nämndes Finlands bästa ar­

en hand, säger programplaneraren Vuok­

betsplats, berättar Pyy.

ko Vainoniemi, som har arbetat i fjorton

enbart om flexibilitet i de anställdas fa­

Utmärkelsen syns på Kaisankoti hemsi­

år på Kaisankoti.

miljesituation, såsom förkortad arbetstid,

da, i broschyrer och annat material samt

Naturen och den idylliska herrgårds­

deltidsarbete eller deltidspension, utan

finns inramat på väggen invid matsalen.

miljön är en av de bästa sidorna med job­

också om ambulerande arbetsuppgifter.

− Vi berättar gärna om utmärkelsen

bet, enligt Niina Pyy. Som rent himmelsk

Pyy hänvisar till situationer där man till

för vi är stolta över det vi gör. Processen

beskriver hon den fantastiska parkidyl­

exempel justerat arbetets innehåll och i

var lång och krävande och vi var således

len som omger herrgården.

stället erbjudit andra uppgifter under en

tvungna att tänka på, formulera och do­

− För mig som älskar historia och gam­

del av arbetstiden. I dylika fall har de an­

kumentera sådant som tidigare enbart ha­

la träd slås jag varje morgon av tanken

ställdas egna initiativ, vilja och engage­

de funnits, men som i och med proces­

att det är otroligt att jag får jobba här, sä­

mang haft en stor betydelse. Enligt Pyy är

sen gjordes skriftligt. Hit hör bland an­

ger hon.

arbetsrotationer och kombinationer av ar­ betsuppgifter möjliga eftersom verksam­ heten är småskalig.

Bland de bästa Kaisankoti placerade sig i år bland de fem bästa arbetsplatserna i kategorin för små organisationer i undersökningen Great 26

4 | 2015

Vill du veta mera? » LÄS MER OM KAISANKOTI PÅ: www.kaisankoti.fi » FINLANDS BÄSTA ARBETSPLATSER 2015 PRESENTERAS PÅ:

www.greatplacetowork.fi/best-companies/suomen-parhaat-tyoepaikat-listat

» DU KAN TESTA DIN ARBETSPLATS PÅ WEBBPLATSEN:

www.greatplacetowork.fi/component/content/article/814/814

Gemensamma värderingar vid Kaisankoti VÅR VERKSAMHET är

Nyckeln till framgång » UNDERSÖKNINGEN Great Place

pel hur man förmedlar information

to Work är tvådelad, varav den ena

bland personalen, hur man tryggar

VI HAR ALLTID tid för kunden.

delen består av arbetstagarnas syn

en jämlik behandling av de anställ-

VÅRT EGET VÄLMÅENDE är

på arbetsgivaren. I november 2014

da och hur man skapar samhörighet.

målinriktad och rättvis.

utgångspunkten för att vi ska lyckas i arbetet.

KAISANKOTIS HISTORIA är storyn i vår verksamhet.

Tillsammans har personalen tagit fram ett annorlunda sätt att samla respons om allt från kundbetjäning och arbetsglädje till den historiska miljön. Gästerna får lägga syltbär i olika skålar utanför matrestaurangen. Har det varit en bra upplevelse lägger man ett rött bär i någon av skålarna, för en sämre upplevelse lägger man ner ett gult bär som kan mogna smått och är bäret grönt är det bäst att byta recept. I skålarna skymtar endast röda bär.

fyllde de anställda på Kaisankoti i ett

− Vi har delgett vår syn på de här

formulär med ett femtiotal frågor och

frågorna och tagit fram goda exempel

påståenden.

på hur vi konkret sköter saker på Kai­

− Frågorna berör såväl respekt,

sankoti. Den vägen har vi definierat

öppenhet, samarbete, premieringar,

ramarna för hur vi fungerar tillsam-

samhörighet som arbetsklimatet. På

mans, berättar Pyy.

basis av svaren fick vi enhetsvisa rapporter och ett indextal som beskriver

Öppenhet och engagemang

arbetstillfredsställelsen och välmåen-

Institutet för Great Place to Work är

de i arbetet. För de arbetsplatser som

den instans som evaluerar enkätre-

lyckats bra har indexet varit högt, sä-

sultatet och premierar de bästa ar-

ger Niina Pyy, verkställande direktör

betsplatserna. År 2015 placerade sig

för Kaisankoti.

Kaisankoti fjärde året i rad bland de

Den andra delen omfattade dokumentation av arbetssätt och arbetspraxis. Olika arbetsgrupper sammanställde svar på frågor som till exem-

fem bästa arbetsplatserna i kategorin för små organisationer.

Vilken är hemligheten bakom framgången? − Styrkan ligger i medarbetarna och sättet på vilket de arbetar tillsammans – öppet och engagerat. Vi har lyckats skapa en sådan omgivning där det känns bra att arbeta. Samarbetet inom och mellan arbetsteamen samt mellan de anställda och ledningen fungerar bra. Ett återkommande svar i undersökningen är att man sällan stött på ett så sammansvetsat arbetsgäng som det på Kaisankoti. − Jag tror att det arbete som vi utför, att vi hjälper människor och förbättrar deras välmående, har betydelse och tillför ett mervärde. Det finns undersökningar som visar att om man utför ett sådant arbete som man anser att är meningsfullt, så är man mera tillfreds.

Fr.v. Niina Pyy, Jaana Vilmi och Olli Tuki. Skymd i bakgrunden Vuokko Vainoniemi.

4 | 2015

27

28

4 | 2015

KVINNOR FÖRENAR SIG I KRISENS SPANIEN Den ekonomiska krisen har satt fart på kvinnorörelsen i Spanien. Kraftiga nedskärningar i den sociala välfärden drabbar kvinnorna hårdast. I dag går många kvinnor samman i protest mot sämre löner och tuffare arbetsvillkor.

TEXT OCH FOTO Liz Lindvall

I

Spanien grundas nya kvinnoförening­

tiet Partido Popular ville vrida klockan

ar i protest. Det handlar om individu­

tillbaka trettio år och begränsa kvinnors

ell feminism, där kvarterens kvinnor

rätt att själva bestämma över sin kropp

går samman och kämpar på lokal ni­

och sitt liv. De ville förbjuda alla abor­

vå. Abortfrågan blev startskottet.

ter, förutom om kvinnans liv var i fara

Solen hade ännu inte letat sig in mellan

eller om hon hade utsatts för våldtäkt och

husen på plaza Verreina i Barcelona den

gjort en brottsanmälan till polisen, berät­

där kyliga dagen i februari i fjol. Marken

tar Clara Pons då vi mer än ett år efter de­

var fuktig där kvinnorna låg raklånga på

monstrationen diskuterar frågan.

marken i sina vita liksvepningar. Den ena hade dött av inre blödningar efter en hem­

Rätt riktning

lig abort. Den andra av abortpiller, köpta

Clara bär en blå jeansjacka till den violet­

på den svarta marknaden.

ta tröjan och den matchande lilafärgade

Kvinnorna var naturligtvis inte döda på

kjolen. Med ena handen drar hon en shop­

riktigt, men ville med sin iscensättning

pingvagn på hjul, håret är svart och lug­

visa vad som skulle kunna hända om re­

gen kortklippt. Hon är 26 år och arbets­

geringens förslag till en striktare abort­

lös socionom, en av de unga kvinnorna

lag hade gått igenom.

bakom feministkollektivet Assemblea de

– Demonstrationen fick stor uppmärk­

dones feministes de Gracía. Föreningen

samhet och många höll med oss om ris­

grundades i protest mot den nya abortla­

kerna. Ingen förstod varför regeringspar­

gen som i september förkastades efter att

”Det känns som att vi går bakåt i tiden.

I dag minskar återigen kvinnornas möjligheter att leva ekonomiskt oberoende, och det obetalda arbetet i hemmet ges inget ekonomiskt värde.”

4 | 2015

29

Abortfrågan i Spanien » ENLIGT DEN NUVARANDE abortlagstiftningen i Spanien kan kvinnan själv besluta om abort ända fram till vecka 14 av graviditeten. Den konservativa regeringen ville slopa denna rätt och enbart tillåta abort om kvinnan var i fara eller om hon hade utsatts för våldtäkt, och då endast fram till vecka 12. I september i fjol drogs förslaget tillbaka efter en kritikstorm både nationellt och internationellt. Kritiska röster hördes även inom regeringspartiet Partido Popular. Justitieminister Alberto Ruiz-Gallardón som drev ­frågan har avgått.

Clara Pons i Barcelona motsätter sig varje inskränkning av kvinnors rättigheter i Spanien.

debattens vågor hade gått höga. Kanske

ges inget ekonomiskt värde, säger Clara

ta mer plats, bemöta sexism och leva mer

var det kvinnornas kamp och protester­

som inte är ensam om att vara bekymrad.

jämställt. De läser feministiska teorier

na utanför Spanien som gav utveckling­ en en knuff i rätt riktning.

Fler föreningar

och texter, debatterar och tar även upp eventuella problem som de har stött på

– Fast egentligen tror jag inte att makt­

Antalet föreningar som arbetar för jäm­

havarna bryr sig så mycket om oss. De är

ställdhet och kvinnors grundläggande

i sin vardag.

– Jag tycker att samtalen har hjälpt mig

nog mera rädda för att förlora röster in­

rättigheter i Spanien har mångdubblats

att bli mer medveten om problematiken,

för nästa val, säger Clara och berättar att

de senaste åren. Kvinnliga nätverk ska­

och jag blir inte lika provocerad längre.

kvinnorna ändå hade firat lite grann.

pas mellan olika regioner, byar och stä­

Förut provocerades jag till tystnad. I dag

– Lagförslaget var ett allvarlig hot mot

der i landet. Vissa av grupperna är knut­

kan jag säga ifrån när jag upplever att nå­

våra rättigheter. Det blev en ursäkt för oss

na till universiteten, men majoriteten av

got är orättvist, säger Clara och påpekar

att samlas och i dag fortsätter vi att träf­

föreningarna startas av så kallade vanliga

att det finns mycket kvar att göra.

fas. I och med den ekonomiska krisen be­

människor ute på gatorna. De delar teo­

– Många utanför Spanien tycker att vårt

hövs feminismen mer än någonsin, det är

rin och vill göra något mera konkret för

samhälle är väldigt patriarkaliskt, och till

framför allt kvinnor som drabbas, säger

att förändra situationen.

viss del är det sant, men allt beror på var

Clara och skakar på huvudet.

– Det växer upp feministiska kollektiv

i landet du befinner dig. Det finns olika

Lönerna sjunker och arbetsvillko­

överallt. De flesta är inte registrerade nå­

människor överallt, och jag är säker på att

ren blir sämre, vilket slår hårdast mot

gonstans, men vi känner till varandra och

det även i Norden finns sammanhang där

kvinnorna som redan från början har de

nästan alla är i min ålder, berättar Clara.

sexism förekommer, precis som att det

sämsta arbetsavtalen och ersättningar­

Hon har även hört talas om två killgrup­

finns mer eller mindre medvetna grup­

na. Nedskärningar görs hela tiden inom

per som startade med jämställdhetstan­

barn- och äldreomsorgen och avgifterna

kar som förtecken.

per i Spanien.

– Det är farligt att tänka att man är fär­

stiger. Detta går ut över kvinnorna som är

– De klassiska könsrollerna är begrän­

dig med jämställdheten. Eller att man bör­

de som i första hand stannar hemma och

sande även för killarna. Vem orkar vara

jar titta ner på kvinnor med duk, slår sig

ta hand om barnen och de till åren kom­

stor och stark hela tiden?

för bröstet och tycker att man själv har

na föräldrarna.

– Det känns som att vi går bakåt i ti­

I vardagen

kommit så mycket längre. Jämställdhe­ tens fällor finns överallt, därför måste vi

den. I dag minskar återigen kvinnornas

Medlemmarna i Assemblea de dones fe­

börja med oss själva. För är inte jag själv

möjligheter att leva ekonomiskt obero­

ministes de Gracía träffas en gång i veck­

medveten om fällorna, hur ska jag då få

ende, och det obetalda arbetet i hemmet

an och diskuterar vad de kan göra för att

andra att förstå dem?

30

4 | 2015

KOLUMN

GHITA BODMAN bor i en liten röd stuga på en naturnära tomt där hon njuter­ av stillhet och fågelsång från den vildvuxna granhäcken. Hon tycker om att vistas utomhus och gillar att få vara glad. Hon ogillar stress. På dagarna skriver Ghita på sin doktorsavhandling med temat natur och välbefinnande.

SKOGENS VÄLFYLLDA SKAFFERI VAD ÄR EGENTLIGEN ”skogens skafferi”? Det första

svamp och kanske någon fin torkad kvist. Väl hemma ste-

som spontant dyker upp i mitt huvud är bilden av en

ker jag svamparna och bakar en blåbärspaj till efterrätt.

paj med nyplockade blåbär och smörstekta kantarel-

Vad gav mig skogens skafferi på den turen? Blåbär,

ler. Men skogens skafferi har funnits sedan urminnes

kantareller, något lingon och information om tranbärslä-

tider, och beroende på väder och vind finns det mera

get. Sedan fick jag motion genom att cykla och prome-

eller mindre att hämta ur skafferiet.

nera. Jag fick frisk luft och fyllde på lagret med D-vita-

Våra förfäder har använt skafferiet enligt säsong genom att äta direkt ur skafferiet eller genom att samla

min. Allt detta främjar den fysiska hälsan.

och ta till vara inför vintern. Jag fortsätter som mina

Fräsch och vaken

förfäder har gjort och plockar både bär och svamp,

Men skogsturen gav mig ännu något mera. Att vistas i

för att äta genast eller för att spara till den komman-

skogen påverkar det psykiska välbefinnandet på ett med-

de vintern. Skogens skafferi rymmer dock inte enbart

vetet och omedvetet plan. Vistelsen påverkar dig även

bär och svamp, i skafferiet finns också kött, såsom

på ett själsligt plan. Att lyssna på fågelsången, trädens

hjortdjur och fågel.

sus, att betrakta de olika färgerna och formerna, att kän-

Bra för hälsan

na doften av mossa och getpors, att smaka på vartannat blåbär man plockar, att känna solen som värmer på

Skogens skafferi förser oss med mat, närodlad och

huden och ta tag i en grankvist då man hoppar över ett

ren, som är bra för hälsan. Skafferiet i skogen ger oss

dike främjar det psykiska välbefinnande. Att sitta ner på

emellertid inte enbart näringsrik mat. Jag går ut i sko-

en sten på ett kalhygge och fundera på saker som hänt

gen för att plocka kantareller, lite blåbär och för att

de senaste dagarna, kanske saker som stressat. Eller att

se hur långt lingonen har mognat och hur årets tran-

bara sitta och njuta, koppla av, unna sig en lugn stund

bär mår. Förmodligen är det en dag då det är uppehåll

mitt ute i skogen och att tänka på ingenting. Allt det-

och solen skiner. Jag tar med mig mina kärl, hoppar

ta fyller på ditt energiförråd. På skogsturen fick jag så-

upp i cykelsadeln och cyklar mot skogen. Jag parke-

lunda också klarare tankar och en lugnare själ. På vissa

rar cykeln i skogsbrynet och traskar in i skogen, där

bastutermometrar står det: ”In går du blek och naken,

jag vet att det kan finnas kantareller, blåbär, lingon

ut kommer du fräsch och vaken.” Det är nästan så att

och tranbär. Jag strövar en stund i den gamla skogen

det borde finnas en sådan skylt även vid skogsbrynet!

med stora, höga träd. Jag hör fåglarna sjunga. Sedan

Man kan se skogen som ett fysiskt, psykiskt och själs-

kommer jag ut på ett kalhygge som ligger i utkanten

ligt skafferi. Vilken enorm resurs! Förhoppningsvis kom-

av en myr. Solen värmer och det doftar gott från my-

mer skogen som skafferi att finnas kvar en lång tid fram-

ren. Efter några timmars strövande är jag tillbaka vid

över, för vi behöver den som motvikt till vår stressiga

cykeln. Jag cyklar hem med mina skatter av bär och

vardag.

GHITA BODMAN

4 | 2015

31

AKTIVA MARTHOR

Hela Malax engagerade sig i marthornas

LOPPISRACE I vintras kom marthorna i föreningen Martha Mittemellan Malax på idén att ordna ett loppisrace. Det stora intresset för racet blev en glad överraskning för marthorna, som tror på flera loppisevenemang framöver.

TEXT Karin Dahlström

L

FOTO Johannes Tervo och Karin Dahlström

ite varstans vajar färgglada ballong­

Ballongerna längs vägrenarna är fastknut­

– Det har funnits gårdsloppisar tidigare i

er längs vägrenarna när Marthas ut­

na vid en liten skylt med en siffra på. Var

Malax, bland annat det så kallade Töck­

sända kör genom Malax en söndag

och en av de drygt sjuttio gårdarna har sin

moloppis som har ordnats av konstverk­

i början av juni. Här hålls det första

egen ballongförsedda skylt. På den karta

staden Malakta, och även andra lopp­

loppisracet där en stor del av byn är enga­

som kan skrivas ut från loppisracets Fa­

marknader som har arrangerats av olika

gerad och det är föreningen Martha Mitt­

cebooksida finns alla gårdar markerade

föreningar eller på privata initiativ. Men

emellan Malax som står som arrangör.

med nummer och adresser.

detta är första gången som så många i byn

Loppistanken var inte främmande för

är engagerade, säger hon.

Malaxborna, som har hållit flera loppi­

Stort engagemang

sar tidigare, fast i mindre skala. När bu­

Marthaföreningens ordförande Sara

avgift och pengarna har gått till att trycka

det gick slöt sammanlagt över sjuttio går­

Snickars är glatt överraskad över det stora

upp affischer. Förutom via Facebook har

dar upp.

intresse som byborna har visat.

ordet spridits via den lokala tv-kanalen

32

4 | 2015

Varje deltagare har betalat fem euro i

och tidningsartiklar, och förstås från mun till mun.

Fler race i framtiden Marthorna började planera loppisracet i februari och bildade en arbetsgrupp som skulle ansvara för arrangemangen.

– Vi gick ut med informationen till all­ mänheten ganska snabbt, främst via Fa­ cebook, och gav deltagarna två veckor tid att anmäla sig. Fram till de sista dagarna hade sammanlagt fyrtio deltagare hört av sig, men alldeles innan deadline gick ut

”Det finns också de som har visat intresse efter att anmälningstiden hade gått ut, så förmodligen kommer vi att ordna fler loppisrace i framtiden.”

ter loppisfynd. De har också besökt lopp­ marknader i andra nordiska länder, såsom Danmark och Island. I uthuset finns flera hyllor med olika serviser och andra före­ mål till salu som paret har samlat under årens lopp. Josip är särskilt intresserad av finsk design och i uthuset finns flera uppsättningar Arabia- och Iittalaföremål.

Sara är född i Vasa, men familjen flytta­ de till Gotland när hon var sex år. Hon flyt­ tade tillbaka till Vasa år 2007 och bodde under en tid med sin sambo i Närpes, där han är uppvuxen. De hittade så småning­

fick vi in ytterligare ett trettiotal anmäl­

om ett lämpligt hus i Malax och där bor

ningar, berättar Sara.

de i dag. Sara är utbildad inredare, men

– Det finns också de som har visat in­ tresse efter att anmälningstiden hade gått ut, så förmodligen kommer vi att ordna fler loppisrace i framtiden.

jobbar sedan en tid tillbaka som städare på Wasa Teater.

Egen förening

Sara tror att intresset för loppisar är

Från 2011 var Martha Mittemellan Malax

stort i dag, särskilt bland yngre. Själv de­

en krets under Yttermalax Marthafören­

lar hon sitt engagemang för loppmarkna­

ing, men i mars i år blev den en egen för­

der med sin sambo Jonas ”Josip” Rönn­

ening. Med Övermalax Marthaförening

qvist. Tillsammans brukar de resa runt,

har Malax alltså numera tre marthaför­

främst i Finland och Sverige, på jakt ef­

eningar.

4 | 2015

33

– Jag var inte med från början, men kän­

– Jag hörde talas om detta via Facebook,

de att jag saknade en träffpunkt sedan

säger hon. Jag samlar på gamla saker och

jag flyttat hit och sökte mig därför till

jag tycker om att fixa och laga. Sedan är

marthorna. När vi ännu var en krets ha­

det roligt att träffa folk också.

de vi cirka 15 medlemmar, men numera har vi blivit fler och har ungefär 40 akti­

Loppisbord i garaget

va medlemmar. Medlemmarna i Martha

Färden går vidare längs Malaxvägen och

Mittemellan Malax skiljer sig från de öv­

in på ett område med nybyggda hus. Där

riga marthaföreningsmedlemmarna bå­

hittar Marthas utsända Johanna och An­

de i ålder och genom sin verksamhet, be­

dreas Svahn som har ställt ut ett loppis­

rättar Sara.

bord i sitt garage.

– Man samlar på sig saker som många

– De flesta av våra medlemmar arbetar

småbarnsföräldrar gör och det är be­

och därför har vi våra träffar kvällstid.

Hållbar livsstil

Sara Snickars

kvämt när folk kommer hem till en och handlar, säger Andreas.

Vi fortsätter mot Åminne folkpark, där

Marthorna i föreningen Martha Mittemel­ lan Malax vill gärna lyfta fram den håll­

ÅLDER: 32 år.

Monica Bäck har börjat plocka ihop sina

bara livsstilen. Det varierande program­

BOR: I Malax.

saker. Hennes föräldrar Martin och Inga

met har omfattat allt från köttstyckning,

FAMILJ: Sambon Jonas Rönnqvist.

Bäck råkar vara på besök när Marthas

örtvandringar och avslappningskvällar

YRKE: Inredare.

utsända anländer. Monica är också nöjd

till insamlingar för att stödja mindre be­ medlade. Kontakten hålls via föreningens Facebooksida, där också programmen för träffarna delges.

– Vi delar recept och inspirerar varand­ ra. Vi har också deltagit i det kommuna­ la projektet I form för livet, som handlade

MARTHAENGAGEMANG:

med affärerna. Hon är den sista som

Ordförande för föreningen Martha Mittemellan Malax.

lämnar platsen för dagen.

BÄSTA MARTHATIPSET:

re här och vi har haft gott om besökare.

Återanvänd det du kan och ge bort det du inte behöver. Inget hör hemma i soporna, den enas skräp kan vara den andras skatt.

– Det har varit ganska många försälja­ Utanför Övermalax ungdomsfören­ ings lokal står bilar uppradade med bak­ luckorna öppna. Där hålls ett så kallat bakluckeloppis. Hemma hos Stefan och

har ett ganska brett program och jag tror

BÄSTA BOKEN: Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter av Jonas Gardell.

att det finns något för alla. Vi välkomnar

GILLAR: Att träffa nya människor,

Malax, men som har bott femtio år i Tä­

mycket om kost, motion och stresshante­ ring. I höst kommer vi att dra till skogs. Vi

gärna nya medlemmar till föreningen.

Medan vi samtalar dyker kunder upp

social samvaro.

OGILLAR: Fördomar.

som vill ta sig en titt på gårdens loppis­

MOTTO: Fantasi är viktigare

utbud. Saras arbetskamrat Ann Philp från

än kunskap.

Vasa är en av besökarna.

34

4 | 2015

Tessi Backas är kommersen ännu i full gång. Martin Malm, som kommer från by i Sverige, handlar lite småsaker till familjen.

– Vi har nog haft folk här hela tiden, säger Tessi. Halva nöjet med loppiset är att man får träffa människor.

MARTHAINFO

Inbetalningar MARTA CENTRS

» Nykarleby Md med anledning av Forsby Mf 90-årsjubileum 100,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Svinnkampens popup-restauranger i Vasa och Ekenäs lockade sammanlagt närmare 90 restaurangbesökare som matminglade och diskuterade matsvinn över soppa och fattiga riddare.

Svinnkampen väcker känslor! » MARTHAFÖRBUNDETS 1,5-åriga projekt

På gång under hösten

Höstmötet är snart här – save the date! » MARTHAFÖRBUNDETS höstmöte hålls i år på Arken, Åbo Akademi, i Åbo. Pricka redan i dag in datumet för mötet: 21.11!

Svinnkampen pågår för fullt sedan mars. Speci-

KURSKONCEPTET LEFT(L)OVERS erbjuds

ellt unga vuxna berättar att de påverkats och

Höstmötet sätter fokus på kultur

färdiga grupper, därtill arrangerar vi kurser

har Svinnkampen i åtanke i köket mest hela

och kvinnokraft och vi välkomnar dig

öppna för allmänheten.

att ta del av ett intressant program

tiden. Andra lyfter fram att vi även borde in-

WWW.SVINNKAMPEN.FI . Vi publicerar

volvera handeln och industrin, och det kom-

kontinuerligt recept, podcaster, videoklipp

mer att ske under våren 2016. Vi uppmanar

– beslut och påverkan med kvinnan

och annat material. Sprid gärna!

i fokus. Lunchen serveras klockan

alla marthor att vara med och sprida information om hur man kan minska matsvinnet!

Marthautmaning! » VI UTMANAR ER ALLA , bästa marthor, att under åren 2015– 2016 hålla ett marthamöte med matsvinn som tema: Vilka ingredienser slängs i ditt hushåll? Vilka råvaror blir det alltid kvar av?

Ta gärna med ingredienserna till mötet och utnyttja varandras kunskap och kreativitet – gör mötestrakteringen på råvaror som annars riskerar bli matsvinn. Fotografera: tagga på intagram/facebook/twitter #svinnkampen #marthaförbundet eller sänd fotot med närmare information till elisabeth.eriksson@martha.fi.

SVINNKAMPENS LÅNGA AFFISCH om hur

under rubriken Kultur och kvinnokraft

11.30–12.30 och programmet inleds

du minskar matsvinnet i ditt eget kök har

klockan 12.30 med en teaterföreställ-

varit väldigt populär. Du får den på kurser,

ning om den desillusionerade hem-

matmässor och popup-restauranger. Under

mafrun Shirley Valentine med skåde-

hösten lanserar vi ytterligare en affisch, den

spelaren Nina Hukkinen i huvudrol-

här gången i samarbete med konstnären

len. Närmare information hittar du i

Tanja Is – håll utkik!

nästa Martha, i september månads

SVINNKAMPEN ÄR MED på Slow Food-festivalen i Fiskars 3–4.10.

21.11 BLIR DET POPUP-RESTAURANG på

medlemsbrev och i evenemangskalendern på www.martha.fi.

Har du motioner du vill att ska

Gillesgården i Åbo. Temat är givetvis rester.

behandlas på höstmötet? Sänd

Välkommen!

in dem per e-post till gilla.gran-

DEN 17 TILL 23 DECEMBER är det dags för

berg@martha.fi eller till adressen

den tredje kampanjveckan, och vi kommer

Gilla Granberg, Finlands svenska

att angripa överkonsumtionen före jul, och

Marthaförbund, Bölegatan 2, 00240

matsvinnet efter.

Helsingfors. Motionerna bör vara

Har du frågor kring kurskonceptet LEFT­ (L)OVERS eller matsvinn, kontakta projektledare Elisabeth Eriksson, elisabeth@martha. fi. Önskar du material, kontakta informatör Karin Lindroos, karin@martha.fi.

kansliet tillhanda senast 24.10.2015

Projektet Svinnkampen finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.

klockan 14.00. På eventuella frågor svarar förbundsdirektör Gilla Granberg, tfn 050 911 2050, eller utvecklingschef Petra Högnäs, tfn 044 280 6609.

4 | 2015

35

AKTUELLT

Matkultur­dagen firas med potatis » I ÅR FIRAS den finlandssvenska matkulturdagen 9.10 med en festlig frukost på Juthbacka herrgård i Nykarleby. Temat för frukosten är potatis.

Missa inte att delta i denna frukost utöver det vanliga, där en älskad klassiker får upprättelse! Deltagaravgiften är 10 euro och du anmäler dig från och med den 14 september (men absolut senast 1.10) till petra. hognas@martha.fi/tfn 044 280 6609. Din anmälan bekräftas genom din inbetalning av anmälningsavgiften på kontot Marthaförbundet/FI13 2001 1800 0309 29. Din betalning ska vara oss tillhanda senast den 1 oktober 2015.

Årets Fredrika heter Jeanette Björkqvist. Hon får Fredrikapriset för sitt brinnande engagemang för att synliggöra frågor om människohandel och prostitution i dagens Finland.

Program Potatis, roten till det goda TID: 9.10.2015 kl. 9.30

Jeanette Björkqvist är årets Fredrika

PLATS: Juthbacka

herrgård, Juthasvägen 34, Nykarleby Kl. 9.30 Potatisfrukost med musik, martha och mingel Kl. 10.00 Välkommen till Juthbacka och matkulturdagen Mikaela Smedinga, verksamhets­ledare för Stiftelsen Juthbacka, Inga-Britt Lindvall, ­ordförande för Nykarleby Marthadistrikt Lansering av det finlandssvenska matkulturmagasinet Marthaförbundet Potatis – roten till det goda Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet Prisutdelning, matkulturstipendium 2015 Kl. 11.00 Tack för i år, vi ses 9.10.2016 i Åboland!

ARRANGÖRER: Finlands svenska Marthaförbund i samarbete med Nykarleby Marthadistrikt och Juthbacka

TEXT Mikaela Groop

» JEANETTE BJÖRKVIST är journa-

för människohandel och prostitution

list och författare och bor i Helsingfors.

ett lyssnande öra och sedan föra vida-

Hon har profilerat sig som en socialpoli-

re deras berättelser. Stipendiaten har

tiskt engagerad reportageskribent som

också kastat ljus över och gjort omfat-

regelbundet går på djupet för att bely-

tande reportage om de östeuropeiska

sa verkligheten bland samhällets sva-

romerna, Europas utstötta folk.

gare och marginaliserade människor.

Fredrika Runeberg-stipendiet kan

– Årets Fredrikastipendiat är en kvin-

inte sökas, utan mottagaren utses av

na som har gett en röst åt männ­iskor

en stipendiekommitté som består av

som vanligtvis inte hörs, och synliggjort

representanter för Finlands svenska

dem som vanligtvis inte syns, uppger

Marthaförbund, Svenska Kvinnoför-

kommittén för Fredrika Runebergs sti-

bundet, Svenska folkskolans vänner

pendiefond i sin prismotivering. Hon är

och Svenska kulturfonden. Ordföran-

inte rädd för att ta upp och lyfta fram

de för kommittén åren 2015–2016 är

tunga ämnen såsom människohandel,

Marthaförbundets ordförande Andrea

fattigdom och prostitution. Stipendia-

Hasselblatt. Prissumman är 10 000

ten har skapat diskussion kring offrens

­euro.

ställning i Finland och Europa. Via sitt journalistiska kunnande har hon valt att ge utsatta människor samt offer

Nytt matkulturmagasin kommer i oktober » KOKT ELLER STEKT, på friland dem alla, potatisen, ger upphov till eller i pallkrage, utan eller med skal, pikkalaka eller lakaveeton, Timo eller Siikli? I samband med matkulturdagen lanserar vi det förs­ ta matkulturmagasinet (tidigare matkulturbroschyren) med potatis som tema. Den käraste knölen av

36

4 | 2015

FOTO Privat

många diskussioner, minnen och åsikter. Historik, intervjuer med potatispåverkare och odlingstips varvas med kuriosa, pyssel och skönhetstips. Därtill en uppsjö läckra potatisrecept, både gamla klassiker, lokala delikatesser och nya sätt att

Mer om Jeanette Björkqvist och hennes engagemang för människorättsfrågor får du läsa i nästa nummer av Martha.

angripa kall potatis från kylskåpets gömmor.

Matkulturmagasinet finns ute i distrikten i början av oktober, och du som är martha kan beställa det av distriktets eller din förenings ordförande.

MARTHAINFO

Höstens kurser

Ordna en klädbytardag!

14.9 kl. 18.30 Kött – hur välja rätt?

PLATS: Samling i Eftis, Stundarsvägen 1, Solf.

KONTAKTPERSON: Ulla Björknäs,

ulla.bjorknas@netikka.fi ARRANGÖR: Solf Marthaförening

19.9 kl. 10 Svamp- och bärdag vid Kimo bruk

» SEDAN 2013 firar Marthaförbun-

3. ORDNA GÄRNA en program-

det årligen den nationella klädbytar-

punkt eller workshop med fokus

dagen, i år den 14.11. Målet med da-

på återbruk och reparation av kläder.

gen är att genom klädbyten runt om

4. MEDDELA ANITA STORM, eko-

i landet, arrangerade av förening-

logirådgivare på Marthaförbundet,

ar, kretsar och distrikt, sätta kläder

om att ni ordnar en klädbytardag

i rotation, och samtidigt uppmärk-

och vem som är kontaktperson. Vi

samma problemet med textilavfall.

bidrar med marknadsföringsmate-

Vi uppmanar marthadistrikt, -för-

rial i form av affischer, flygblad och

16.11 kl. 18.30–20 Marinerad i

eningar och -kretsar att arrangera

postar även broschyren Garderoben

egna klädbyten under den nationel-

så att ni kan dela ut den under da-

la klädbytardagen.

gen. Därtill marknadsför vi alla kläd-

kemikalier – hur hitta bra mat?

Vilka råvaror och produkter är säkrare än andra?

Vilka kriterier ska vi ha i åtanke vid kött- och fruktdisken? I vår vardag kommer vi ständigt i kontakt med olika kemikalier, föreläsningen erbjuder verktyg att välja bort de kemikalier som du vill undvika.

FÖRELÄSARE: ekologirådgivare Anita Storm PLATS: Vuxeninstitutet, Korsholmssalen, Skolvägen 1, 65610 Korsholm. AVGIFT: 15 euro.

ANMÄLNINGAR: www.vuxeninstitutet.korsholm.fi/ sok-och-anmal-dig-till-kurser/sok

Så här gör ni (deadline 15 oktober): 1. BESTÄM VAR klädbytardagen

bytardagar som en helhet och informerar pressen om alla klädbytardagar under den nationella klädbytardagen.

ska ordnas och vilken tid.

2. FUNDERA PÅ vilken nisch klädbytardagen har. Är den för alla (herr, dam, barn, hobbytextilier och så vidare) eller exempelvis enbart för barnkläder?

Klädbytardagens huvudarrangemang arrangeras i år på konstverkstaden Malakta i Malax 14.11.

Vi informerar närmare om evenemanget på www.martha.fi och i medlemsbrevet under hösten.

Kurser i samarbete med Vasa Arbis hösten 2015 31.10 kl. 13–16.15 Tänk efter, fixa och återanvänd

PLATS: Kimo bruk KONTAKTPERSON: Joana Joupers,

joana.holmlund@gmail.com ARRANGÖR: Kimo Marthaförening

20.9 kl. 10 Svampdag i Gerby KONTAKTPERSON: Seija Knipström, seija.knipstrom@vaasa.fi ARRANGÖR: Gerby Marthakrets

» KONTAKTA VÅRA rådgivare för att få tips och idéer, kurser och föreläsningar. De jobbar så gott som dagligen med kursverksamhet för bland andra nyfinländare, unga vuxna, arbetslösa och barnfamiljer och kommer också gärna ut till marthakretsar och -föreningar.

Mera information om våra aktuella kurser hittar du i evenemangskalendern på www.martha.fi.

Höstens viktiga datum

» HUR SER textilkonsumtionen ut i Finland, var tillverkas de kläder vi köper i butiken och vad händer med dem sedan? Hur kan man

19.9 Svamputställning, Vanda

göra mer medvetna val för att minska inverkan på sin egen hälsa

14–18.9 Inspirationsvecka, Sydösterbotten

och miljön? Inspiration till kreativ återanvändning av Ina Nordberg,

3–4.10 Närmatsmarknad, Fiskars

se www.deformedbyina.com. FÖRELÄSARE: Ekologirådgivare Anita Storm och Ina Nordberg. AVGIFT: 10 euro

9.10 Finlandssvenska matkulturdagen, Helsingfors 24.10 Centralstyrelsemöte, Helsingfors

7.11 kl. 13–16 Klädbytardag

14.11 Nationella klädbytardagen, Malax

» TA MED DIG rena och hela kläder och byt till dig en ny

21.11 Marthaförbundets höstmöte, Åbo

garderob eller till material för kursen ReUse följande helg.

21.11 Centralstyrelsemöte, Åbo

14–15.11 kl. 12–15 ReUse-workshop med Ina Nordberg

21.11 Svinnkampens popup-restaurang, Åbo

» FIXA OCH ÅTERANVÄND det du redan har i stället för att köpa

25.11 FN-dagen mot kvinnovåld

nytt. Två kreativa dagar där deltagarna kläcker idéer och testar olika

14–17.12 Röda linjen, Helsingfors

textila manipulationstekniker som ger oönskade plagg ett

(hushållsrådgivning inför jul)

nytt värde. AVGIFT: 17 euro

» FÖLJ OCKSÅ med evenemangskalendern på

» MERA INFORMATION om kurserna hittar du på www.vaasa.fi/sv/arbis

www.martha.fi/svenska/start/evenemang/ där hittar du den mest aktuella informationen.

4 | 2015

37

AKTUELLT

Ungmarthas höstlovsläger

UPPDATERAD VERSION AV GARDEROBEN

» I ÅR INFALLER skolornas höstlov i

» MARTHAFÖRBUNDET har utkommit

Vill du att vi

oktober under veckorna vecka 42 och

med en uppdaterad version av broschyren

skickar den i

43. Ungmartha ordnar dagsläger i Hel-

Garderoben – stilsmartha idéer för en hållbar

pappersform

singfors och Mariehamn den 15 och 16

klädkonsumtion. I broschyren har fakta, tips

kan du beställa

oktober, och dessutom ordnas tvåsprå-

och inspiration kring hur du skapar en mer

den på

kiga höstlovsläger i Borgå, Åbo och Vasa

miljövänlig garderob utökats med råd gällan-

martha.fi/

i samarbete med Marttaliito. För mera

de tvätt och fläckborttagning samt instruk-

sv/radgivning/

information, gå in på ung.martha.fi.

tioner för hur du lappar, syr upp byxor och

broschyrer/.

syr i knappar. Broschyren finns att läsa på martha.fi/sv/radgivning/broschyrer och issuu.com/marthaforbundet.

Just nu

Recepttävling för skolelever » GILLAR DU att laga mat och hitta på nya recept? Delta i Ungmarthas re-

stiftades på initiativ av Marthaförbundet

Inspirationspaket för daghem

och firas årligen den 9 oktober. I år är

» ARBETAR DU MED barn i åldern 3–6

cepttävling för högstadieelever!

Finlandssvenska matkulturdagen in-

temat potatis och Ungmartha vill upp-

år eller känner du någon som gör det?

märksamma detta genom att utlysa en

Nu har du möjlighet att beställa ett in-

recepttävling för alla elever i högstadiet.

spirationspaket med 28 sensoriska öv-

Huvudingrediensen i receptet ska va-

ningar som utgår från saperemetoden.

ra potatis och receptet ska vara så de-

Med hjälp av saperemetoden kan du

taljerat som möjligt vad det gäller mått,

väcka barnets nyfikenhet för mat. Bar-

ingredienser och tillredningssätt. Ta en

nets ordförråd och uttrycksförmåga ut-

bild av den färdiga rätten och skicka in

vecklas samtidigt som det får kunskap

den tillsammans med receptet. Grupp-

om livsmedel och mat på ett lustfyllt sätt.

medlemmarnas namn bifogas till recep-

I inspirationspaketet ingår också mate-

tet – likaså läraren/lektorn i huslig eko-

rial för bespisningen och artiklar om tre

nomi som är kontaktperson.

daghem i Svenskfinland.

Sänd in ditt bidrag senast 30.9.2015

Inspirationsmaterialet har utvecklats

till ung@martha.fi eller till Ungmartha

inom ramen för Marthaförbundets pro-

rf, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Det

jekt Tack för maten! och levereras i en

vinnande receptet presenteras på mat-

praktisk pärm som kan beställas från

kulturdagen i Nykarleby den 9 oktober.

Marthaförbundet till ett självkostnads-

För mera information, gå in på ung.

pris om 20 euro. För beställningar, vän-

martha.fi. Du kan också e-posta till:

ligen kontakta Marika Seger på marika.

ung@martha.fi eller ringa tfn 044 280

seger@martha.fi eller tfn 010 279 7250

6813.

(må–to kl. 9–12). Vid postning tillkommer portokostnader.

38

4 | 2015

MARTHAINTERVJU

”Visa vad du står för!”

TEXT Mikaela Groop

FOTO Privat

» DU HAR TAGIT initiativ till några

jag genom mitt engagemang utvidgat

martharörelsen både en kunskapskäl-

av de kurser som hålls under en in-

mitt kontaktnät i Sydösterbotten och i

la och en plattform för direkta hand-

spirationsturné för marthorna i Syd-

hela Svenskfinland. Jag är mycket stolt

lingar där kvinnor med olika bakgrund

österbotten 14–18.9. Kan du glänta

över att få vara medlem och kunna

kan mötas och tillsammans göra gott

på förlåten en smula och berätta vil-

bidra till denna anrika organisation.

för både medlemmar och icke-med-

ka kurser som står på programmet?

– Under veckan i Sydösterbotten tange­rar vi flera marthateman, bland annat ordnas det en matlagningskurs i Svinnkampens tecken med kurskonceptet LEFT(L)OVERS . Förbundet står dessutom för en svampkurs och en inspirationskväll med kafferep och Marthasnack.

lemmar.

”Jag brukar säga att ska man ha något gjort, ska man själv göra det.”

» DU ÄR SJÄLV medlem i Gördis- » VAD INSPIRERAR DIG och vad får

» VAD ANNAT har du på gång just nu?

– I höst inleder jag studierna inom trädgårdsodling och permakultur samtidigt som jag njuter av skörden från min hemträdgård. Dessutom har jag tänkt dra åt skogen, och jag siktar in mig på både svamp och bär.

kretsen som hör till Väster Yttermark

dig att vilja engagera dig i martha-

» VILKET ÄR ditt bästa marthatips?

Marthaförening samt medlem i cen-

rörelsen?

– Jag brukar säga att ska man ha nå-

tralstyrelsen, distriktsstyrelsen och

– Kvinnokraften, men också nätver-

got gjort, ska man själv göra det. Ge-

Marthas redaktionsråd. Vad har ditt

ken, tilliten och växelverkan bland

nom att klaga eller att tänka på vad

marthaengagemang gett dig?

marthorna, alltså det sociala kapi-

andra tycker, uppnår man inte myck-

– Utöver glädje, livsvisdom, praktis-

talet som enligt neurologen Markku

et, så våga stiga fram och visa vad du

ka kunskaper och nya utmaningar har

Hyyppä förlänger våra liv. För mig är

står för!

ANNA HÄGGQVIST hör till Gördiskretsen, är styrelsemedlem i Sydösterbottens Marthadistrikt, suppleant i centralstyrelsen och sedan början av året medlem i Marthas redaktionsråd. Anna är nygift och vi vill härmed gratulera och framföra våra hjärtligaste lyckönskningar med anledning av giftermålet!

4 | 2015

39

AKTIVA MARTHOR

In memoriam

Doris Södergrann » I FAGER SOMMARTID, den 16 juni, avled vår uppskattade och trogna marthavän Doris Södergrann. Hon växte upp i Närpes, studerade i Helsingfors och var hela sitt verksamma yrkesliv banktjänsteman i Helsingfors.

Som pensionär flyttade hon tillbaka till sin hembygd år 1989. Tack vare goda vänner blev hon medlem i Närpes Marthaförening, där

Invandrarbarn älskar Borgåmarthornas ”bullverkstad”

hon efter två år blev ordförande, vilket hon var i femton år. Detta uppdrag skötte Doris med stort ansvar. Lugnt, noggrant och pålitligt lotsade hon föreningen framåt. Ofta deltog hon i Marthaförbundets årsmöten runt om i Svenskfinland. Hon ville följa med det som var aktuellt inom martharörelsen.

För sin stora insats i Närpes Martha­ förening tilldelades Doris lilla guldmärket år 2006. Vi alla, Doris många vänner, minns

TEXT Marianne Green

henne med tacksamhet för hennes lugn och

» MJÖLPÅSARNAS innehåll täck-

är att nykomna från olika kulturer ska

förnöjsamhet. Hon var en vän att lita på och

te händer och bord och kaneldoften

kunna odla sina grönsaker här.

anförtro sig åt.

hängde i luften när ”flickismarthor-

Den främsta utmaningen är att få

na” från Borgå lärde invandrarbarn

fram informationen till målgruppen.

och kvinnor att baka finsk bulle. Oli-

Det har många gånger visat sig att

ka instanser i Borgå ordnade för förs­

sammanhållningen mellan de inbör-

ta gången en multikulturell mors dag

des olika kulturerna är stark och infor-

med sikte på en fest för såväl invand-

mationen sprids från person till per-

rarfamiljer som Borgåbor. Besökar-

son. Nästa år hoppas marthorna på

mängden överskred alla förväntning-

ett större deltagande och planerar en

ar och cirka 300 personer köade un-

skördefest för att ta sats inför kom-

der dagens lopp vid de dignande bor-

mande säsong.

INGA GULLSTRÖM

Skriv till Martha » VI VILL NU VETA vad som får er att trivas och känna gemenskap

den. Kvinnor från tio olika länder ha-

Tanken att bilda en krets med fokus

de gjort mat från sitt eget lands kök.

på invandrarkvinnor har uttalats och

Flickismarthorna är en ny krets i Bor-

önskemålet har kommit från invand-

gå. Den består av före detta flickskole-

rarhåll. Faktum är att dessa kvinnor

elever från gamla Strömborgska läro-

ofta sitter ensamma hemma. Första

verket i Borgå. Förutom bullbaket hade

generationens invandrarkvinnor har

flickismarthorna också gjort finsk ma-

svårigheter att hitta sysselsättning och

karonilåda. Av någon anledning faller

har svårt att ta sig till språkkurser, ef-

den finska söta bullen många inflyt-

tersom de ofta har barn därhemma

tare väl i smaken och det var många

som behöver tillsyn. Att regelbundet

som ville lära sig hur man går till väga.

träffa andra kvinnor, handarbeta, tala

Redaktionen förbehåller sig

Under sommaren har flickismarthor-

landets språk, lära sig något om mat-

rätten att redigera och förkorta

na med Mia Tallstén-Lind i täten hand-

kultur, konsumentbeteende och så vi-

inkommet material.

lett grönsaksodlare på ett av staden

dare tilltalar invandrarkvinnor i Borgå.

hyrt område för kolonilotter. Tanken

Framtiden får utvisa hur det går.

40

4 | 2015

i er krets eller lokalförening. Har ni en ny satsning på gång? Eller har ni haft intressant besök? Ni kan också komma med roliga tips om vad andra kretsar och föreningar kunde göra!

Sänd ert bidrag till marthabladet@ martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

PÅ GÅNG

Bidrag för renovering av föreningshus » ÄR DET AKTUELLT med en upp-

to.fi/etusivu/pa-svenska/forenings-

fräschning av ert föreningshus? Nu

hus/renoveringsbidrag Ni kan ock-

har ni möjlighet att ansöka om bidrag

så ansöka om bidrag elektroniskt via

för renovering av föreningshus från

länken www.kotiseutuliitto.fi/etusivu/

Finlands Hembygdsförbund. Renove-

pa-svenska/foreningshus/webbanso-

ringsbidrag kan ansökas av förening-

kan. Ansökan skickas till Finlands

ar som äger föreningshus som är av-

Hembygdsförbund senast 30.9.2015.

sedda för fri medborgarverksamhet.

För närmare information kontak-

Syftet med renoveringsbidraget är att

ta byggnadsforskare Johanna Haka-

bevara och förbättra husens kulturhis-

nen, tfn 09-612 63221 eller e-post: jo-

toriska värde, skick och funktionalitet.

hanna.hakanen@kotiseutuliitto.fi, och

Ansökningsblanketter och anvis-

projektsekreterare Sanna Käyhkö, tfn

ningar kan skrivas ut från förbun-

09-612 63223 eller e-post: sanna.kay-

dets webbsida på www.kotiseutuliit-

hko@kotiseutuliitto.fi.

Borgå svenska Marthadistrikt » 10.10 KL. 10.00–16.00 KVINNOINSPIRATION

Nu slår Borgåmarthorna på trumman för den sunda kvinnan! Kom och låt dig bli inspirerad av fina föreläsare! Personliga tränaren Pamela Westerlund talar under rubriken Hur kan jag öka vardagsmotionen? och Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson presenterar de nya kostrekommendationerna. Medverkar under dagen gör också journalisten Melita Tulikoura samt prästen och marthan Hilkka Olkinuora.

En vegetarisk och hälsosam lunch serveras på restaurang Iris. Kaffe och kaka ingår i deltagaravgiften på 20 euro, som betalas på plats innan evenemanget börjar.

VAR: Amisto, Pomo-talo, Alexandersgatan 20, 06100 Borgå

Bindande anmälan senast 29.9 till Ann-Catrin (Anka) Knutars, e-post: kaj.anka@pp.inet.fi eller sms till 040 900 7721, gärna förenings- eller gruppvis med namn.

Varmt välkommen med!

Lev (förenings)livet! » DEN 5 TILL 11 OKTOBER kan du delta i Föreningsfestivalens olika evenemang runt om i Svenskfinland. Sammanlagt ordnas fjorton evenemang på tolv olika orter. De marthaföreningar som har valts till arrangörer denna gång är Malax Mittemellan Marthaförening som ordnar en kreativitetmässa på konstverkstaden Malakta i Malax, Ålands Marthadistrikt som är med och arrangerar en återbrukardag i Mariehamn samt Övermark Marthaförening som har garnyra hela dagen lång i Övermark.

Mera info om alla evenemang hittar du på www.festival.fi.

Närpes 7 oktober, onsdag

Handarbets­ maraton TID: 7.10 kl. 9–21 PLATS: Övermark sparbanks klubblokal, Vasavägen 1602

» ALLA handarbetsintresserade obe-

roende av ålder är välkomna med! Du kan sticka, virka, kroka, bro­dera eller pyssla med annat hantverk i egen takt.

Du får handledning efter behov och kommer och går när du vill. ARRANGÖR: Övermark Marthaförening

Mariehamn 10 oktober, lördag

Återbrukardagen TID: Lördag 10.10 kl. 10–15 PLATS: Kulturfabriken i Mariehamn, Fabriksgatan 4

» GENOM evenemanget vill vi lyfta

ett aktuellt tema: DIY (”gör det själv”), uppmuntra till kreativitet och minska på resursslöseri i vårt samhälle. Vi skapar en mötesplats för kunskapsutbyte och visar också exempel på hur föreningar på Åland kan samarbeta och ta tillvara varandras kunskaper. ARRANGÖR: Ålands Natur och Miljö, Emmaus Åland, SKUNK, Hållbart Åland, Ålands Marthadistrikt och Ålands Handikappförbund

Malax 11 oktober, söndag

Fånga dagen TID: Söndag 11.10 kl. 13–16 PLATS: Konstverkstaden Malakta i Malax, Töckmovägen 48

» EN AVSLAPPNAD tillställning för he-

la familjen med fokus på att göra gott för kropp och själ. Lär dig virka en mormorsruta eller tillverka egna hudvårdsprodukter, prova på ljudterapi, få naglar målade eller njut av en god kopp kaffe medan barnen får ansiktsmålning eller lyssnar till en saga. I vårt mångsidiga program finns något för alla. ARRANGÖR: Malax Mittemellan Marthaförening, Övermalax Marthaförening, Malax-Petalax-Bergö 4H

Helsingfors svenska Marthaförening » DJUPSTRETCHING (YIN YOGA)

Djupstretching (Yin yoga) torsdag kl. 9.00–10.15 under ledning av yogainstruktör Cathy Gylling-Bärlund. Yogan går av stapeln varje torsdagmorgon på Hemvrån, Simonsgatan 12 A. Kursen riktar sig till alla som vill öka rörligheten och lära sig hur man ska tänja på ett korrekt och säkert sätt. Nya intresserade välkomna! Ingen förhandsanmälan behövs. AVGIFT: 5 euro per gång.

» LITTERATURCIRKELN

Europeiska klassiker, noveller och nyheter, andra tisdagen i månaden klockan 11–13 i Hemvrån, Simonsgatan 12 A. Alla bokälskare uppmanas att komma med hälsar cirkelns ledare Tove Fagerholm. Det är bara att dyka upp!

7.10. RYSSLAND: Aleksander Solzjenitsyn 1970.

Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij 10.11. RYSSLAND: Joseph Brodsky 1983.

Anton Tjechov, Maxim Gorkij, Tjingiz Ajtmatov 8.12 ITALIEN: Salvatore Quasimodo 1959.

Elsa Morante, Italo Calvino, ny italiensk litteratur

» 3.10 115-ÅRSJUBILEUMSLUNCH

PÅ KORJAAMO – HÖSTENS HÖJDPUNKT! Lördagen den 3 oktober kl. 10–13 firar Helsingforsmarthorna sina 115 år med stor jubileumsbrunch i historisk miljö på kulturfabriken Korjaamo. Temat för dagen är Matglädje och interkommunikation som kryddas med en delikat brunch. Förbundsordförande Andrea Hasselblatt talar om matglädje och Peter Nyman om hur man kommunicerar med varandra med respekt.

PRIS: 10 euro. Anmälningar till kansliet, kansliet@helsingforsmartha.fi.

4 | 2015

41

Eftertanken

TERESE BAST

Miljötänk i vardagen

Lösning till korsord 2/2015

Vinnare 2/2015

NEJ! UTROPAR MAMMA förskräckt när jag håller på att slänga en tom plastburk för crème fraîche i den vanliga sopkorgen. – Riv av locket, diska ur plasten, så för jag burken till plastinsamlingen, säger hon.

Jag suckar inombords och tänker att hon orkar. Men å andra sidan beundrar jag henne. Att sortera plast, glas, metall, bioavfall, papper och papp är sist och slutligen inte så svårt eller tidskrävande. Ändå är det många som låter bli att göra det. Själv slarvar jag också.

Men varför slarvar jag? Antagligen för att jag är lat, men också för att jag helt enkelt inte har satt det i system. Det har inte blivit en naturlig del av min vardag.

Miljötänk kunde vara en del av så gott som alla vardagssituationer. Vad väljer vi att sopsortera? Vad väljer att vi köpa och laga för mat? Med små, små justeringar i både tankar och handlingar kan vi förhoppningsvis tillsammans skapa en mer hållbar värld – hur klyschigt det än låter.

» BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 2/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Kristina Stor, Kronoby, Maj-Britt Wennerqvist, Kimito, och Maria Lindberg, Hangö. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 21.10.2015. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 16.9.2015 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Till exempel har min sambo och jag ätit främst vegetariskt i nästan två år. I början kändes det konstigt att laga mat utan kött, i år har vi inte köpt kött en enda gång när det bara har varit vi två. Det tog ett tag att vänja sig och krävde en extra ansträngning i början, men i dag har det blivit en självklarhet att äta främst vegetariskt.

I nästa nummer …

Finns det något i din vardag som du kunde göra annorlunda och göra till en vana? Vare sig det är en vegetarisk dag i veckan eller aktivare sopsortering – det spelar ingen roll. Bara du själv är medveten om de val du gör.

MICHAELA VON KÜGELGEN

I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM God mat av billiga bitar Nya potatisperspektiv Våga ta bra betalt, kvinna!

Finlandssvensk matkultur i fokus Funktionellt förkläde av slitna jeans m.m.

»

»

Skribenten är frilansjournalist och företagare med författarambitioner.

Hon gillar en god feministisk diskussion, hemlagad pasta och Sydamerika. Hon ogillar folk som skräpar ner och har svårt för dem som inte är på den lilla människans sida.

42

4 | 2015

» »

»

Nästa nummer av Martha utkommer den 21 oktober.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Gunilla Granberg, tfn 050 911 2050 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Marianne Blom | Gunilla Granberg | Mikaela Groop Anna Häggqvist | Petra Högnäs ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Åsa Deleau Wiklund 4041 0797 TRYCK: Oy FRAM Ab 2015 | Martha trycks Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

Korsordet 4/2015 » HÖSTLIG OCH HÄLSOSAM hjärngymnastik bjuder vår korsordsmakare Björn Liljeberg i Borgå åter på. Du som har klarat av att lösa klurigheterna kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 4.11.2015. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 4 | 2015

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MOTION OCH SKRATT är viktiga

komponenter för mitt välmående.

Vardagsmotion, simning och innebandy är mina motionsformer.

Att umgås med goda vänner och familj gör mig glad.

DET ÄR inte lätt att komma i gång med träningen efter sommaren.

För att sänka tröskeln har vi bland kollegerna kommit överens om att inleda gym-och simträning några dagar i veckan i arbetsplatsens egna utrymmen.

I HÖST laddar jag batterierna genom att uppleva något nytt. Jag försöker vara öppen för nya intryck och upplevelser genom att gå på konserter, se en show eller en pjäs.

GILLA GRANBERG, 050 911 2050

MULUKEN CEDERBORG, 044 280 6813

MARIKA SEGER, 044 735 4971

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

GUNILLA GRANBERG verksamhetsledare, 050 911 2050

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818 FRIDA NYLUND utvecklingschef med ansvar för projekt och rådgivning, 040 715 1579 MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971 KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071 SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15) SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!

050 517 2958 ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!

050 388 0848 JANINE SMEDS sakkunnig i privatekonomi, 043 820 0073 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet