Issuu

l i v e t s g o d a 1/ 2 018 MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

E KO N O M I

M AT

MIL JÖ

R E L AT I O N E R

T I D S K R I F T E N • Å R G Å N G 11 6

FR ÅN KÖPHE TS TILL KÖPSTOPP / FRE DSPR AT ME D E LLI FLÉ N / GODA GRÖNA VARDAGSSOPPOR / E N M ARTHAHISTORIK TAR FOR M / FINASTE FRUK TPÅSE N livets goda 1/2018

ledaren

Ett hållbart liv för alla ETT NYTT VERKSAMHETSÅR har inletts. Mycket av det som står i årets verksamhetsplan har redan länge varit under arbete, men vissa nyheter har tillkommit. Bland annat kan vi hälsa vår färska verksamhetsledare Annika Jansson välkommen till förbundet och önska henne lycka till i sitt nya värv! I mitt tal på förbundets höstmöte i november fokuserade jag på frågan varför: Varför ska jag vara medlem, varför organisationsutveckling, varför en förhöjning av medlemsavgiften och varför Martha? Jag vill nu återkomma till den sista frågan. Marthaförbundet arbetar i vardagen, med vardagsfrågor om hem och hushåll, väldigt konkret och praktiskt. Ofta riktar vi oss till grupper som behöver lite extra stöd i vardagen, eller till personer som av en eller annan orsak löper risk för marginalisering. Vi jobbar för en bättre värld, en vardag i taget, och vi delar med oss av kunskap och inspiration så att de som har det sämre ställt ska uppnå en hållbar livsstil. ”Också jag kan lära mig laga mat och tycka att det är roligt”, sade en av deltagarna inom Hantera vardagen-projektet. Som medlem får du inte bara gemenskap, sammanhang, inspiration och inte minst traditioner när du behöver det. Du är dessutom med och arbetar kostnadseffektivt med medborgarnas bästa i fokus, skapar en bättre vardag för alla och förbättrar villkoren för dem som har det sämre ställt i samhället. Och du gör det både nationellt och internationellt. Martha handlar således inte enbart om ”vad får jag?”, utan också om ”vad kan jag göra?”. Därför väljer jag, och förhoppningsvis du, Martha varje dag. Och gör det alltid med förbundets bästa i åtanke. Med dessa ord vill jag önska dig ett gott och inspirerande marthaår! Hoppas att vi ses snart! ANDREA HASSELBLATT förbundsordförande

från redaktionen

GÅR DU TILL SÄNGS med smarttelefonen? Vaknar du klockan fyra på efternatten för att läsa statusuppdateringar? Ta det lugnt, du är inte ensam! I dag tillbringar vi en stor del av vår vakna tid framför en dator eller i smarttelefonens sällskap. Både på jobbet och på fritiden låter vi oss bli avbrutna av notiser och fönster som poppar upp, plingar till och distraherar oss i det vi håller på med. Tekniken som skulle underlätta vår vardag och ge oss mer tid för familj och fritid, stjäl i stället vår tid och skapar en upplevelse av otillfredsställelse. I din hand håller du ett pinfärskt exemplar av en aktningsvärd jubilar som alltid har varit öppen för förnyelser. Det är inte första gången i Marthas 115-åriga historia som tidningen får sig en makeover – och sannolikt inte heller den sista. Det som är sig likt, oavsett layouten, är redaktionens ambition att förmedla berättelser om människor som förenas av gemensamma värderingar och som vill dela upplevelser som är hållbara för miljön, hälsan och på ett socialt plan. Berättelser som behövs för att det i samhället ska kunna ske en omställning mot en hållbarare vardag för oss alla. Vi hoppas att artiklarna ska inspirera dig att göra val i din vardag som stärker ditt välbefinnande och som skapar en känsla av grundläggande mening i din tillvaro.

Välkommen till ett nytt tidningsår med Martha! MIKAELA GROOP redaktionschef

P.S. Centralstyrelsen för Marthaförbundet har hållit sitt konstituerande möte och omvalt presidiet i dess helhet. Det betyder att Camilla Komonen från Helsingfors svenska Marthaförening sitter kvar på posten som första vice ordförande och Camilla Hautala från Åbolands svenska Marthadistrikt fortsätter som andra vice ordförande. Vi är välrustade för att göra ett gott arbete även framöver! 2

livets goda 1/2018

innehåll 4

Kreditkris tvingade Marcus till köpstopp Kulturarbetaren Marcus Stenberg använde mer pengar än han tjänade – en dag fick han nog och bestämde sig för att ta ett köpfritt år.

Så maxar du vardagsträningen Varför inte se alldagliga hushållssysslor som rolig och nyttig vardagsträning? Dansaren Sandrina Lindgren försöker smyga in mera motion i finländarnas vardagsliv.

Uppdrag Z vill stärka ungdomars självförtroende Samarbetsprojektet Uppdrag Z ska bidra till att stärka ungas självförtroende samt förhindra utanförskap och marginalisering.

Vegetariska soppor (och en gryta) Vi delar med oss av recept på tre smakrika vegetariska soppor och en lättlagad linsgryta som vi har kryddat upp lite extra.

Äkta hudvård med rena råvaror Lotte Tisenkopfa-Iltnere vill göra ekologisk hudvård tillgänglig för fler människor runt om i världen.

20 Kvinnorna behövs för ett hållbart fredsarbete Chanserna för en hållbar fred ökar om kvinnorna inkluderas, säger pr-konsulten och utjämningsambassadören Elli Flén.

23 I #metoos fotspår Marthas krönikör Heidi Hakala pejlar stämningarna i den svenska mediedebatten efter MeToo-vågen.

24 Flickor surfar mot friheten i Bangladesh I Cox´s Bazar, vid Bengaliska vikens kust, har en grupp unga tjejer funnit samhörighet och systerskap i en oväntad sysselsättning – surfing.

Instagrammat @marthaforbundet

I söndags, precis som alla andra dagar, var det valdag. Varje dag gör vi otaliga val som kan påverka vår egen vardag och vårt eget mående. Genom att lära oss mera, få kunskap och insikt kan vi få en bättre vardag och framtid. Börja med att se över valen i matbutiken. • Välj inhemsk mat enligt säsong • Välj mat tillredd utan tillsatser • Bär hem maten i en tygkasse

Här föds Helsingforsmarthornas 120-årshistorik Ett intressant research- och skrivarbete pågår med anledning av den historik som ska utkomma till Helsingforsföreningens 120-årsjubileum år 2020.

#marthasmatkultur #enbättrevärld #envardagitaget #meramartha livets goda 1/2018

MARCUS STENBERG Ålder: 32 år. Familj: Partnern Helena Dahlgren (också författare) och katten Dylan (döpt efter Beverly Hills-karaktären). Bor: I Tornedalen, Sverige (20 kilometer från gränsen till Finland). Aktuell med: Debutboken Jag har inte råd – om mitt köpfria år. Utbildning: Ett år på skrivarkurs, masterexamen i fotografi. Bästa snåltipset: Låna generösa vänners konton till streamingtjänster. Bloggar på: Sorrownumberfive.se

livets goda 1/2018

Kreditkris tvingade Marcus till köpstopp Att få uppträda på bokmässan i Göteborg var länge Marcus Stenbergs dröm. I fjol gjorde han det, inte med den stora romanen, utan med en självbiografisk historia om pengar. ”Jag har inte råd” handlar om Marcus shoppingfria år, om reklam, kultur och om att må dåligt. Text & Foto Jeanette Öhman

ista dagen på bokmässan i Göteborg blåser det hårt. Vi springer över gatan mot nöjesparken Liseberg för att ta några bilder. Efter fotograferingen ska den debuterande författaren Marcus Stenberg skynda tillbaka in i mässhallen för att prata om sin bok framför publik. Kulturarbetaren Marcus jobbade deltid i en bokaffär, skrev recensioner, formgav bokpärmar, fotograferade och gjorde andra frilansuppdrag, ändå räckte pengarna aldrig till. Det hindrade honom inte från att köpa grejer. – Jag upprätthöll en livsstil som jag inte hade råd med. Jag reste, shoppade och unnade mig saker. Jag tyckte om att ge mina vänner dyra presenter, det var mitt sätt att visa att jag tyckte om dem. Om jag blev 10 procent lyckligare av att köpa ett doftljus eller en bok, så var det värt pengarna.

DYRA KREDITKÖP När saldot visade noll fortsatte han att köpa på kredit, och när kreditkorten övertrasserades tog han sms-lån för att kunna betala av kreditlånen. Han levde från månad till månad genom livets goda 1/2018

att täcka upp de gamla lånen med nya. – Jag skämdes för att jag inte riktigt förstod hur räntan fungerade. Kreditkorten gjorde att jag kunde göra en utflykt till en samhällsklass som jag egentligen inte borde ha haft tillträde till. Till slut riskerade Marcus att få kronofogden på nacken. För att få kontroll över sin ekonomi beslöt han sig för att under ett år inte köpa något annat än det absolut nödvändigaste. På nyårsaftonen 2015 inleddes det köpfria året som först utmynnade i en blogg och sedan i boken Jag har inte råd. – Jag ville blogga om projektet eftersom jag inte kunde se någon mening med att arbeta med mina problem om det inte blev en prestation inför någon annan. Själva skrivandet hjälpte mig också att komma från ångesten kring min privatekonomi och mitt köpstopp. Hur börjar man ett köpstopp? Marcus räknar upp hur han avslutar prenumerationer på Netflix, Storytel, Spotify och Hbo Nordic. Han försökte sälja bilen och lägga ut böcker på nätauktioner. Han gjorde listor på vad som var tillåtet att köpa och vad som inte var det, och

jämförde dem med Expressenskribenten Gunilla Brodrej som hade skrivit boken Shopstop – rapport från ett celibat om sitt shoppingfria år. Skillnaden var bara den att Brodrej gjorde det som ett experiment, inte av ekonomiska orsaker. Marcus hade inget val.

BLOGG OCH BOK Bloggen tar fart och förläggaren Linda Skugge kontaktar Marcus och frågar om han vill skriva en självbiografisk bok om pengar, konsumtion och köpstopp. Boken ska basera sig på bloggen och vara självutlämnande, men också fyllas av litterära, kulturella och populärkulturella referenser. – Jag har alltid uppskattat och identifierat mig med det som lite nedsättande kallas för självbekännelselitteratur. Jag älskar bland annat Carina Rydbergs, Maja Lundbergs och Linda Skugges böcker. Eftersom jag hyser ett så stort förtroende för just Linda, kändes det mindre skrämmande att skriva boken. Det sagt är jag ändå livrädd för folks reaktioner, mycket av det som jag skrivit om har jag inte ens berättat för mina närmaste. 5

Marcus ville att Jag har inte råd vid sidan om att handla om hans köpstopp också skulle sätta privatekonomin i sitt rätta sammanhang, nämligen koppla det till konsumtionssamhället. Att det skulle bli en bok som alla som någon gång känt oro över sin ekonomi, men också fått en känsla av välbefinnande av att köpa grejer, skulle känna igen sig i. – Jag har läst Naomi Klein, Nina Björk och Barbara Ehrenreich, som alla skriver om pengar och samhälle. Jag älskar deras böcker, men tror tyvärr att det mest är folk som redan är insatta som läser dem. Jag ville att min bok skulle vara lättillgänglig och läsas också av personer som inte nödvändigtvis är jättepålästa kring ekonomi.

SNABBLÅN FÖR KLÄDKÖP enormt mycket pengar i forskning kring konsumerar mer. I dag arbetar Marcus Boken rör sig mellan allmänna fundepsykologin som ska få oss att köpa mer. mindre och shoppar mindre. Ändå finns ringar kring samhälle och kultur till priAtt som individ stå emot de här kraflängtan efter att köpa saker kvar. vata tankar, som när Marcus funderar på terna är svårt. – Jag blir glad av att shoppa och känatt ta ett snabblån för att köpa kläder han – När jag gick på konsthögskola lärner mig som en tråkigare människa när kunde ha på sig i tv-programmet Lyxfälde jag mig att inte se ett konstverk som jag inte har råd. lan. Han diskuterar också reklam och hur fult eller vackert, utan att i stället bryEnligt John Magnus Roos, forskare den uppmanar oss att unna oss vid Centrum för konsumtionsprodukterna och ger oss löften vetenskap på Handelshögskoom att bli lyckligare. lan i Göteborg, är Marcus inte ” Jag tycker att det är viktigt att ensam: Människor som lägger – Jag tycker att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom pengar på shopping är lyckligare förstå mekanismerna bakom konkonsumtion. Man blir glad av än folk som inte gör det. Samsumtion. Man blir glad av att kötidigt, säger Roos, kan de som att köpa saker, och det är inte naturligt för människan att sluhandlar för mycket fara väldigt pa saker, och det är inte naturligt för ta göra något som gör hen glad. illa i längden. människan att sluta göra något som Därför shoppar folk. Ett år utan att köpa något gör hen glad. Därför shoppar folk.” Marcus pratar också om hur gjorde inte att Marcus kände vi värderar olika sorters konmindre glädje av att shoppa, sumtion. En viss sorts lyx är men hans inställning till varor förändrades. norm, medan en annan form anses vara onödig. Det är till exempel ta ner det och försöka se historien och – Allt kändes så dyrt. Mitt köpstopp accepterat att blåsa ut ett helt funktiosammanhanget kring det. Jag försöker hjälpte mig att förstå vad jag behöver nellt kök och sätta in ett nytt, däremot nu göra detsamma med reklam, analyoch vad jag inte behöver. Jag fick också kan folk tycka att det är slöseri när kvinsera den och fråga mig: Vad är det i reen självinsikt. Det låter kanske brutalt, nor köper en ny väska. Inte sällan uppklamen som gör att jag får ett ha-begär?” men jag har gett upp och ser nu för tifattas det som kvinnor konsumerar som den mig själv som en fattig person. En mindre viktigt än det som män köper. MINDRE ARBETE, person som inte har råd med den livsstil Marcus är också noga med att påpeka MINDRE SHOPPING jag egentligen skulle vilja ha. Förr skulatt han inte vill fördöma eller se ner Marcus är skeptiskt inställd till heltidsle jag här i Göteborg ha bott i ett störpå dem som köper (för) mycket, vi learbete. I dag borde vi kunna jobba minre och lyxigare hotellrum och tagit taxi ver i en kultur som ständigt uppmuntdre tack vare maskiner och robotar, men till mässan, i dag nöjer jag mig med ett rar till shopping. Företagen investerar i stället jobbar vi mer, tjänar mer och mindre och tar spårvagnen. 6

livets goda 1/2018

miljötipset

Mikroplaster, nej tack! UNDER SENARE ÅR har det kommit larmrapporter om att mängden mikroplaster ökar i haven. Också i Östersjön ökar halterna av mikroplaster, och fiskarna uppfattar dem som mat och äter upp partiklarna. Det har även visat sig att miljögifter som DDT och PCB fäster vid mikroplaster och att djuren får i sig även av dem när de äter plast. Varje gång du tvättar fleece- eller gymkläder i polyester lossnar mikroplaster från kläderna och åker ut med tvätt- och sköljvattnet. Eftersom plasterna är lättare än vatten, flyter de på ytan i reningsverken och sedimenteras inte såsom många andra partiklar. Andelen mikroplaster som kan tas bort i reningsverk varierar mellan 30 och 90 procent. Även i hygienprodukter finns mikroplaster, de står ofta för den polerande eller skrubbande effekten i tandkrämer och kroppsskrubbar.

MIKROPLASTER I KOSMETIK I Norden har många tillverkare av kosmetik skurit ner på användningen av mikroplaster, medan användningen av mikroplaster i skönhetsprodukter ökar i övriga länder runt Östersjön.

CITRONSKRUBB Gör dig din egen uppiggande kroppsskrubb med naturligt peelande ämnen och nyttigheter för huden. Havssaltet gör huden mjuk, medan kaolinleran rengör. E-vitaminet förlänger hållbarheten på oljorna. Den eteriska citronoljan ger en fräsch doft och är uppbyggande för huden. Receptet räcker till cirka 340 gram kroppsskrubb. • 160 g kokosolja • 40 g avokadoolja • 1 1/2 dl ﬁnmalet havssalt • 1/2 msk kaolinlera • 1 msk rivet skal av citron • 2 ml eterisk olja av citron • 1 ml E-vitamin

livets goda 1/2018

Innehållsförteckningen berättar inte alltid om produkten innehåller mikroplaster. De olika plasterna kan finnas i varierande former, i fast eller flytande form, och detta inverkar på om de agerar som mikroplaster eller inte. Steg nummer ett är att se efter om det står microbeads eller microcrystals i förteckningen, då ska man undvika produkten. Vill du veta exakt vad produkten innehåller, kan du leka detektiv och slå upp ingredienserna i INCI-listan (International Nomenclature of Cosmetic Ingredients). Ingredienserna i innehållsdeklaration ska listas i fallande ordning ner till 1 procent, ingredienser i mindre mängder behöver inte listas. På INCI-listan finns i dag sammanlagt 24 397 ingredienser och 2 608 växter som används i kosmetik. Om det fi nns ingredienser som till exempel polyethylene, polyproylene, polyethylene terephalate, polymethyl methaacrylate och nylon i listan, innehåller produkten plast och detta brukar i regel innebära mikroplast. Det finns naturliga skrubbande ingredienser som naturen kan bryta ned, till

exempel socker, aprikoskärnor eller kaffe, priset på dessa ingredienser är dock högre än på mikroplaster, vilket ger ett högre pris på slutprodukten.

1. Väg upp kokosoljan i en rostfri skål eller i en glasskål och låt oljan smälta i vattenbad.

passar bra att göra i bastun, ha då gärna en stor linnehandduk som du kan sitta och även ha fötterna på för att inte kladda ner underlaget. Sitt en stund i bastun, skölj av saltet och låt huden självtorka eller klapptorka den, så att oljorna tas upp av huden. Skrubben kan användas en gång i veckan.

2. Tillsätt 40 gram avokadoolja och rör om. 3. Ställ blandningen i kylen eller i frysen tills konsistensen är fast, men ändå mjuk. 4. Vispa i cirka 5 minuter tills oljorna får en mjuk och fluffig konsistens. 5. Tillsätt 0,5 msk kaolinlera, 2 ml eterisk olja av citron och 1 ml E-vitamin. Vispa i cirka en minut.

Anita Storm, ekologirådgivare

SÅ FÖRHINDRAR DU UTSLÄPP AV MIKROPLASTER • Välj bort fleece • Välj bort klädesplagg av polyester • Välj bort hygienprodukter som innehåller mikroplaster • Minska användningen av plastprodukter

ANDRA KÄLLOR TILL MIKROPLASTER ÄR: • Slitage av däck och vägar • Svinn från konstgräsplaner • Industriell produktion och hantering av primärplast • Bottenfärg för båtar • Nedskräpning

6. Tillsätt havssalt och det rivna citronskalet (antingen torkat eller färskt). 7. Blanda försiktigt för hand tills allt är jämnt fördelat. 8. Lägg upp på burkar och gör en etikett.

Gör så här: Fördela skrubben över kroppen och massera varsamt in i huden. Detta

Så maxar du vardagsträningen

Hemmet är traditionellt inte en plats som man förknippar med fysisk träning, men enligt dansaren Sandrina Lindgren kan dans och rörelse kombineras med de mest alldagliga hushållssysslorna. Det är en klurig tankebrottning att frångå rutinerna i sitt eget hem, säger Sandrina. Text: Pamela Friström Foto: Robert Seger

är vi går in i ett kök vet vi svettas och lyfta tyngder på gymmet än norlunda än vilken mindfullness- elprecis hur vi ska bete oss, ler avslappningsövning som helst, fast att lyfta butikskassar hemma? frågar sig tallrikarna ställer vi på borman i stället städar, diskar eller skär Lindgren. det, stolarna sitter vi på. I Hushållets dansprotokoll ingår bland till en sallad. Det är nästan som om vi är programmeannat workshops, installationer, före‒ När vi letar efter nya sätt att förhålla oss till hushållssysslorna är musiken ett viktigt rade, säger Sandrina Lindgren. ställningar samt en podcast som löper ‒ Det här är rörelser som utstöd, förklarar Antti Tolvi. Musigör vår vardag, det är information ken är skön, men också lite distvi dagligen tar in i kroppen utan raherande och skapar en genväg ”Varför betraktas det som bättre att att ens tänka på det, men som i till det meditativa tillståndet som slutändan formar oss till dem vi hjälper oss fokusera på här och nu. svettas och lyfta tyngder på gymmet är. Om vi under dagen har stresän att lyfta butikskassar hemma?” BRÖDETS KOREOGRAFI sat och beslutsamt plockar in och ut ur diskmaskinen varje dag, är Hur känns det att stå eller sitta det dessa rörelser och den rörelpå ställen i köket där du aldrig sekvaliteten som vår kropp specialisesom en röd tråd genom projektet. har stått eller suttit förut? frågar Lindrar sig på. Jag tror att det är viktigt att Det första poddavsnittet handlar om gren av poddlyssnarna. Har du någonsin ibland bryta den vardagskoreografin och att hitta mer lekfullhet i hushållssysslorsuttit under matbordet eller stoppat hukanske göra en liten dans med tekannan na. Där handleder Sandrina Lindgren vudet i ugnen eller i diskhon? Nu är det runt matbordet innan vi ställer ner den. tillsammans med musikern Antti Toldags att försöka, uppmanar hon. Är det så farligt att förlora några minuter vi lyssnaren genom en 25 minuter lång Fler poddavsnitt är på kommande. I på det, och vad får vi i stället? danssession där man försöker återuppfebruari kommer ett avsnitt om brödets Sandrina Lindgren är svensk dansatäcka köket och bryta hushållsrutinerna. koreografi, och senare också avsnitt om re och teaterskapare i Åbo. Hon arbetar Till tonerna av Tolvis meditativa, lite vedhuggning och dammsugning. experimentella musik låter det inte an‒ Just dammsugning verkar vara en som bäst med projektet Hushållets dansprotokoll som binder samman hushållsarbete med modern dans och fysisk träning. Tanken är att skapa möjligheter TIPS FÖR ATT HITTA LEKFULLHETEN I HUSHÅLLSSYSSLORNA att se på det fysiska hushållsarbetet ur ett mer lekfullt och lustfyllt perspektiv. bereder en sallad. 1. Gå på upptäcktsfärd 2. Lek med maten. Gå 3. Baka bröd. Arbeta i köket. Besök en plats i på grönsakspromenad HÄLSOMEDVETEN VARDAG med degen, knåda och köket där du vanligtvis inte och ge grönsakerna en improvisera tills sitter eller står. Har du nå- ny upplevelse i Dagens samhälle är väldigt hälsomedvehänderna blir köket. Det är gonsin suttit under bordet tet, säger hon. De allra flesta människor riktigt trötta. eller stoppat huvudet i ug- en lätt upphåller med om att det är viktigt att träna, Brödbakning nen eller i diskhon? Stangift att utföoch många är villiga att betala hundratals kan vara en na på den utvalda platsen ra samtidigt euro för att få gå till ett gym och träna, väldigt sinnlig i ett par minuter och funsom man till trots att det traditionellt har varit hemupplevelse. dera på hur det känns. exempel förmet och hushållet som har varit träningen. ‒ Varför betraktas det som bättre att

livets goda 1/2018

‒ För mig är det viktigt att utforska vad dansen kan ge människor i vardagen, säger dansaren och teaterskaparen Sandrina Lindgren.

livets goda 1/2018

‒ Genom projektet vill vi ifrågasätta idén om vad en praktisk rörelse är och varför vi förväntar av oss själva att vi ska vara så praktiska och effektiva i vårt hushållsarbete, säger Sandrina Lindgren.

syssla som väcker väldigt starka känslor, säger Lindgren. Det verkar finnas ett verkligt behov av att hjälpa människor se på dammsugandet ur ett lite mer humoristiskt perspektiv. ‒ Vi kunde kanske göra en skiva man kunde spela samtidigt som man dammsuger, föreslår Tolvi. Det är spännande saker som händer när man spelar musik, och sedan tillför andra ljud. Det kunde bli som en ljudinstallation i ens eget hem där man själv medverkar när man rör sig runt bostaden med dammsugaren.

VEM? SANDRINA LINDGREN

relsen, till och med i den allra vardagligaste, säger Lindgren. Vardagsrörelser är dessutom väldigt nyttiga rörelser, tillägger hon. Inte bara för en själv utan för omvärlden. Vare sig det handlar om att servera te, baka bröd eller hugga ved är det sist och slutligen fråga om omvårdnad. ‒ Och vad är väl finare än att ta hand om varandra?

VÄRDE I DET VARDAGLIGA

HEMARBETE FÖR ALLA

Enligt Sandrina Lindgren finns det många goda anledningar att träna utanför hemmet, men gymmet får inte bli det enda alternativet. Med gymmen förknippas dessutom många skönhetsoch träningsideal som många människor upplever att de inte kan leva upp till. Via Hushållets dansprotokoll vill Lindgren fokusera mera på hur vi upplever rörelserna, och mindre på hur de ser ut. ‒ Vi behöver inte ta på oss den där offermentaliteten och stå och diska med axlarna uppe vid öronen. För det här är rörelser som i grund och botten håller oss vid liv. Än så länge har vi inte ersatt allt arbete med robotar, och det tycker jag absolut inte heller att vi ska göra, det finns ett jättestort värde i den fysiska rö-

Traditionellt har hushållssysslorna varit kvinnornas domän, men Sandrina Lindgren är mån om att framhålla att projektet inte bygger på någon hemmafruromantik, utan på det neutrala i hushållsarbetet. ‒ Jag tycker att det är väldigt viktigt att kvinnor som har tillbringat sina liv som hemmafruar eller i omhändertagande yrken behåller en stolthet för det arbete de har gjort. Samtidigt har kvinnor i historien ofta utfört de här sysslorna utanför samhällsekonomin, gratis och utan uppskattning, och många kvinnor har i dag en konfl iktfylld relation till hushållsarbete, säger Lindgren. ‒ Det är ett arv som vi inte riktigt har bearbetat ännu och känslor jag själv kän-

Ålder: 32 år. Bor: I Åbo. Familj: Man och hans två barn. Gör: Modern dansare och teaterskapare. Arbetar mycket med fysisk och visuell teater samt dockteater. Aktuell med: Projektet Hushållets dansprotokoll samt turnéer i Europa som en del av teaterduon Livsmedlet med föreställningen Invisible Lands. Bästa träningstipset: ‒ Jag gillar att fokusera på sinnesintryck under träning, att till exempel notera ljud eller tystnad, lukter, känsel och interaktionen mellan människor runt omkring mig. Det hjälper till att göra rörelserna naturliga och lustfyllda. Favorithushållssyssla: Brödbakning.

ner igen: Hur ska jag som en modern och jämställd kvinna kunna ställa mig i köket? Lindgren menar att det ändå är dags att lägga det historiska oket bakom sig och se hur värdefulla hushållssysslorna faktiskt är. ‒ De är värdefulla inte bara för hälften av befolkningen, utan värdefulla för alla. I den bästa av världar har både män och kvinnor behållning av att själva göra mera hushållsarbete, i stället för att anlita städhjälp eller köpa diskmaskin, säger Sandrina Lindgren. Läs mer om Hushållets dansprotokoll på householddance.com.

livets goda 1/2018

böcker

Ett författarliv format av tidsandan Text Cia Hemming

tt ta sig an den svenska författaren och journalisten Åsa Mobergs memoarbok Livet är som att handfallet snubbla in i hennes värld och inte vilja ta sig ut igen. I alla fall inte tills hon berättat klart. Redan innan jag öppnat pärmarna förundras jag över hennes klara blick som tittar rakt in i kameran, rakt på mig. Vem är hon? Vad vet hon? Vad tänker och tycker hon? Och förstås: Hur såg samtiden ut ur hennes perspektiv? Hur var det egentligen att få vara med där i tiderna kring 1968 när hon, en ung orädd kvinna så totalt befriad från Jantelagen, blev rösten för den nya upproriska generationen i tider när samhällsdebatten radikaliserades och ungdomsrevolten briserade världen över? Fyrtiotalisterna var kanske den första tonårsgenerationen med självförtroende som kände att de hade något att bidra med, tror Åsa Moberg själv. Och som hon har bidragit till. I år har det gått femtio år sedan hon publicerade sin första krönika i Aftonbladet, en text hon skrivit på en brun papperspåse i brist på annat, som en upprörd reaktion på ekonomiprofessor Gunnar Myrdals uttalande om att unga svenskar borde strida i Vietnam i stället för att gå hemma och protestera.

ÖSTERBOTTNISKA RÖTTER I sina memoarer tar Åsa Moberg avstamp i sin pappas död för bara några år sedan,

Moberg, Åsa: Livet. Natur & Kultur 2017, 411 s. ISBN: 9789127145696.

men snabbt förflyttas vi till början: till födelsen i Piteå 1947, till barndomen och tonåren på Lidingö och till barndomens somrar i Malax, av alla otippade ställen, eftersom hennes mamma ursprungligen kom från Österbotten. För här, i Vasa respektive Malax, fanns moster och hennes man liksom mormor och morfar. Familjen Moberg hade det väl förspänt, pappan var advokat och mamman kom att starta den första privata musikutbildningen vid Stockholms Musikpedagogiska institut, SMI. Åsas relation till modern är komplicerad och aggressiv och blir aldrig bättre, något hon senare ska ångra. I stället revolterar hon mot borgerligheten, hoppar av läroverket på Lidingö och

flyttar som 17-åring hemifrån för att bo tillsammans med den dubbelt äldre dokumentärfilmaren Tor-Ivan Odulf. Paret bor i en enkel stuga utan vare sig vatten eller avlopp, och i Åsas värld firas det inte längre födelsedagar eller jul. I princip blir Åsa vuxen innan hon blir myndig, på den tiden vid 21, och föräldraupproret förklaras som en del av den så kallade tidsandan. Tor-Ivan kom att vara hennes sambo fram till sin död 1988. En man som styrde och svartsjukt kontrollerade henne och som förbjöd henne allt samröre med bokstavsvänstern, men som varmt uppmuntrade hennes engagemang och skrivande.

SJU DECENNIER Från den lilla stugan i Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm tar vuxenlivet sedan fart. Det är som aktiv skribent, krönikör, författare och debattör hon gör sig hörd och utöver vänsterrevolten kommer hon under årens lopp att ta sig an ämnen som antirasism, kärnkraft, sex och samlevnad samt psykisk ohälsa. Att läsa Åsa Mobergs memoarer är att absorberas av sju decennier egensinnigt liv, av upplevelser och erfarenhet som destillerats ner till något över fyrahundra välmatade sidor drivande text. Livet är ett välskrivet tidsdokument som spänner över en intressant och omvälvande tid från efterkrigsåren fram till nutiden, och det blir aldrig tråkigt.

RÖSTA OCH VINN EN KÖKSHANDDUK! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 17.3.2018. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaklivets goda 1/2018

tion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kökshandduk med säsongsguiden som motiv. Handduken är vävd i hälften lin, hälften bomull och mäter 45 x 65 centimeter.

I förra röstningsomgången fick artikeln Så tar du ekonomin i egna händer på s. 4 i Martha nummer 6/2017 flest röster. Marthakassen som lottades ut i samma nummer vanns av Siw Abrahamsson, Björkboda, Annika Järvinen-Wikström, Kimito, och Ulla Lehmus, Helsingfors. Kassen kommer på posten – grattis! 11

UPPDRAG Z

vill stärka ungdomars självförtroende

Genom att träna praktiska färdigheter och öka sin vardagskunskap – det må handla om matlagning, städning eller att hantera sin ekonomi – ska unga som riskerar att marginaliseras få möjlighet att stärka sitt självförtroende inom programmet Uppdrag Z. Text Cia Hemming Foto Johannes Tervo

livets goda 1/2018

" Att skapa en måltid tillsammans betyder att alla är värdar, men också att alla är gäster. Dessutom lär man bättre känna varandra.

uldfärgen rinner läng glasets kanter. Osymmetriskt och dekorativt. Caius Swanljung sitter i kreativitetsrummet på Resurscentret Föregångarna i Vasa och snurrar försiktigt det nymålade glaset mellan sina fingrar i väntan på att färgen ska torka. – Jag tycker om att lära mig saker för min egen skull, saker som man sedan kan göra där hemma, säger han. Det var närmast därför jag gick med i Uppdrag Z. För att få uttrycka mig själv och samtidigt lära mig. Caius är en av den handfull unga deltagare vid Föregångarna som under senaste höst anmälde sig till det första Uppdrag Z-program som ordnats på svenska.

KREATIV VERKSAMHET Under åtta fyratimmarsmöten, utspridda över tre månader, har ungdomarna i Vasa träffats, lagat mat, ätit lunch och städat efter sig innan den kreativa verksamheten har tagit vid. Uppdrag Z, som är gratis för de unga, understöds av Undervisnings- och kulturministeriet och de rådgivande organisationerna är förutom Marthaförbundet även Marttaliitto, Maa- ja kotitalousnaiset och Taito – en organisation för olika hantverksföreningar. Kursen i Vasa, som organiserats av Marthaförbundets kursledare Jenni Haapala, berättar att det för hennes del föll sig naturligt att samarbeta med Österbottens hantverk rf – som hör till Taito – på grund av språket. Därför blev även temat för Vasagruppens Z-program konstrelaterat. Ett Uppdrag Z-program kan formas fritt efter deltagarnas egna önskningar och inom de rådgivande organisationernas kunskapsspann. Huvudsaken är att man gör saker tillsammans. Det är gemenskapen som räknas, vardagssysslorna tillför praktisk kunskap och slutproduktionen i den kreativa verksamheten blir ett synligt bevis. En konkret bonus. livets goda 1/2018

– Ett Z-program kan exempelvis bestå av att man hjälper seniorer eller säljer egenhändigt tillverkade produkter, förklarar Jenni. Eller som i våras när Etelä-Hämeen Martat i Tavastehus ordnade ett pilotprojekt där deltagarna tillverkade rotsakschips och saft som de sålde på torget. För pengarna de fick ihop gjorde de sedan något tillsammans.

KONSTNÄRLIGT TILLSAMMANS När det blev dags att arrangera ett Z-program i Vasa vände sig Jenni till Resurscentret Föregångarna eftersom det finns i samma hus som Marthaförbundet och för att de även tidigare haft en del samarbeten. Jenni informerade ungdomarna om programmet, varpå intresserade fick anmäla sig. Det blev en grupp om åtta personer. – Många är konstintresserade, säger Jenni. De som deltar i ett Z-program tjänar också in en studiepoäng och så får de ett diplom i slutet som bevis på att de medverkat i programmet. Ungdomarna i Vasa har valt att förbereda en festdukning med vintertema som de har valt att kalla Midvintersupé och som anknyter till Finland 100, vårt lands natur och vintern som säsong. Det är därför som Caius sitter och dekorerar dricksglas med guldfärg. – Jag tycker det är roligt att göra något tillsammans, säger han. Något konstnärligt. Bredvid honom sitter Kadi Lindman och målar snöflingor på ett annat glas, medan Matias Innanen knyter och flätar björkris runt stommen på en lampskärm som ska bli en del av bordsdekorationen i naturmaterial.

K AMPANJEN #PYST YN2018 #JOJAGK AN2018 Som en del av Uppdrag Z pågår sedan mitten av januari en tvåspråkig frivillighetskampanj – #jojagkan2018 – där marthor och andra vuxna kan delta och hjälpa ungdomar med vardagliga sysslor. Målet med kampanjen är att 10 000 16–29-åringar ska få nya kunskaper i vardagshantering. Det kan handla om matlagning, städning, att sy i en knapp eller att byta en lampa. Alla som vill kan delta.

FESTLIG DUKNING Det är den sista torsdagen i november och gänget har redan lunchat när de samlas i Föregångarnas kreativitetsrum för att tillsammans testa metoder på billigt porslin innan de tar sig an den slutliga servisen. De doppar, målar, marmorerar, sprayar och sprätter färg på tallrikar och glas. Prövar sig 13

OM DU VILL DELTA I K AMPANJEN #JOJAGK AN2018, GÖR SÅ HÄR: Registrera dig på hemsidorna www.pystyn.fi eller www.jojagkan.fi. Det går även att sända e-post till adressen jojagkan@martat.fi eller att skicka textmeddelande till nummer 050 339 0494. Vidare kommer färdigt frankerade kuponger att finnas tillgängliga i tidskriften Martha, se sidan 39 i detta nummer av tidningen, medan kampanjkort delas ut av de olika organisatörerna.

fram till vad som ger vackrast och mest fungerande resultat. – Vi använder oss av återvunnet material, eftersom vi vill visa dem som kanske inte har det så ekonomiskt bra ställt att man också kan göra en festlig dukning med loppismaterial, säger Jenni. Sen filmar vi hela processen så att det ska bli lättare att förstå tanken kring det hela. – Vi ser en slutproduktion av vad vi tillverkat, samtidigt som vi försöker få in lite vardagshantering, fortsätter hon. Men det är gemenskapen runt matbordet som är huvudsaken. Förutom att Marthaförbundets Jenni Haapala haft ansvaret för vardagshanteringen och organiserat samarbetet mellan de olika organisationerna, har Minna Östman varit involverad i projektet för att sköta den visuella delen. Och eftersom samarbetet har hållits med Österbottens hantverk har deltagarna fått ordna en vernissage och månadslång utställning i butiken Loftet i centrala Vasa.

GULDKANT PÅ VARDAGEN Minna Östman beskriver sig själv som frilansande rumslig formgivare från Jakobstad. Vad som tilltalar henne med Z-projektet är att de tillsammans skapar en måltid helt från början, innefattande allt

från att dekorera porslin till själva tillredningen av maträtterna för att sedan gemensamt dela måltiden. – Jag tycker om kombinationen med det här traditionella, mathantverk och formgivning, säger hon. Genom att utgå från loppisporslin och säsongsråvaror ville vi visa att värdet i middagen inte ligger i priset, utan i omtanken kring varje detalj. – Jag tycker också om att sätta ihop människor i olika sammanhang, fortsätter hon. Det är intressant. Och en av de bästa gåvor som finns är att bli bjuden på en middag som någon planerat och tillrett med omsorg. Att skapa en måltid tillsammans betyder att alla är värdar, men också att alla är gäster. Dessutom lär man bättre känna varandra. Efter att allt material till dukningen sedermera blivit klart planerade ungdomarna ihop en passande maträtt till sin dukning med utgångspunkterna Finland 100 och inhemska råvaror under vintersäsong. Recept prövades och fotograferades för att bli en del av utställningen och för att tydligare klargöra temat för utställningens åskådare. – När vi provade recepten hade vi en gemensam festmåltid då vi dukade borden med de egenhändigt tillverkade faten, glasen och besticken, berättar Jenni efteråt. Huvudmomentet för hela projektet och det sista mötestillfället blev vernissagen med festdukningen på Loftet.

Under 2017–2018 kommer sjutton olika Uppdrag Z-program att ordnas runt om i Finland, varav fyra på svenska. Ett hålls i Vasa, ett i Åboland, ett i Österbotten och ett i Helsingfors, där Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson ansvarar för arrangemangen. 14

livets goda 1/2018

fråga experten

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar på e-postadress: mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

Kan jag arbeta samtidigt som jag lyfter pension? TIDIGARE VAR KR AVET för att gå

på deltidspension att pensionstagaren hade gått ner i arbetstid. Det innebar att man kunde arbeta och få lön för 35-70 procent av det ordinära heltidsarbetet. Ifall det visade sig att man hade arbetat mer än vad som hade överenskommits, krävde pensionsförsäkringsbolaget att man återbetalade en del av den utbetalda pensionen. I och med pensionsreformen 2017 och den partiella förtida ålderspensionen har detta ändrats. Reformen möjliggör att du kan du börja ta ut din pension oberoende av hur mycket du väljer att arbeta, det är alltså upp tid dig om du går ner i ar-

betstid eller arbetar heltid samtidigt som du lyfter partiell pension. Ifall du väljer att arbeta 100 procent, behöver inte ditt arbetsavtal justeras och du behöver inte meddela din arbetsplats om att du lyfter partiell förtida ålderspension. En arbetstagare kan välja att börja lyfta partiell förtida ålderspension då hen fyllt 61 år. Då du lyfter partiell förtida ålderspension kan du välja att lyfta antingen 25 procent eller 50 procent av den intjänade pensionen. Du väljer själv andelen, och det påverkar inte hur mycket du får arbeta. Med andra ord kan du lyfta 50 procent av din pension, utan att behöva gå ner i arbetstid.

Mia-Maja Wägar

Pensionsreformen som trädde i kraft 1.1.2017 medförde ändringar i pensionssystemet, bland annat ersattes deltidspensionen av en så kallad partiell förtida ålderspension.

Mera information finns på: www.pensionsreformen.fi, www.arbetspension.fi, www.etk.fi /sv/

LYFTA ELLER SKJUTA UPP? IFALL DU BESLUTER dig för att lyfta din pension före den lägsta pensionsåldern för din årskull gör man en förtidsminsking av din pension. Förtidsminskningen är 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs. Ifall du besluter dig för att i stället skjuta upp uttaget av pensionen, är uppskovsförhöjningen 0,4 procent för varje månad som pensionen skjuts upp.

Exempel 1: Sara är född 15.1.1957. Hennes intjänade pension är 1 300 euro per månad i slutet av året innan hon ska börja ta ut sin pension. Nu vill hon ta ut partiell förtida arbetspension för de 33 månader hon har kvar i arbetet. Som skiftarbetare tjänar hon 2 500 euro per månad, men vill under sina sista år i arbetslivet göra enbart dagsskift, vilket skulle innebära en lön på 2 000 euro per månad. Sara kompenserar inkomstbortfallet med att lyfta partiell förlivets goda 1/2018

tida ålderspension, och väljer att lyfta 50 procent av den intjänade pensionen. 1 300 euro x 50 % = 650 euro 650 euro – (650 euro x 13,2 %) = 564 euro Med förtidsminskningen på 0,4 procent per månad kan Sara före sin pension lyfta 564 euro i partiell förtida ålderspension, alltså blir hennes sammanlagda inkomst 2 564 euro för de sista 33 månaderna i arbetet. Då hon sedan pensionerar sig och lyfter också den resterande 50 procenten av pensionen, kommer hennes pension att uppgå till 564 euro + 650 euro = 1 214 euro. Exempel 2: Sara har hört om möjligheten att lyfta partiell förtida ålderspension, men också att man kan få uppskovsförhöjning ifall man väljer att skjuta upp pensionen över den målsatta pensionsåldern. Hon

känner att hon fortfarande orkar bra med arbetet, och väljer att fortsätta arbeta som skiftarbetare ännu i 15 månader efter den målsatta pensionsåldern på 64 år och 9 månader. Det innebär att hennes pension kommer att öka med 0,4 procent per månad, det vill säga med totalt 6 procent. Saras intjänade pension blir då 1 378 euro. 1 300 euro + (1 300 euro x 6 %) = 1 378 euro Obs! I uträkningarna har livslängdskoefficienten inte beaktats. Livslängdskoefficienten fastställs för varje födelseårskull vid 62 års ålder. Då man räknar ut pensionen multiplicerar man den intjänade pensionen med livslängskoefficienten. Uträkningarna beaktar heller inte skatteprocenten.

matbiten matbiten

S oppa

med

sma

hai

lan

(och en gryta)

Tips! Vill du ha en matigare soppa kan du servera den med kokt ris, kokta nudlar eller matkorn. Servera då soppan i skålar och häll soppan över matkornen, riset eller nudlarna.

1•2018

Soppa är den perfekta vardagsmaten – den är lätt att tillreda, kan varieras i all oändlighet och är dessutom bra för plånboken. Välj grönsaker i säsong och servera soppan med kokta nudlar, matkorn eller kokt ris, så får du en matigare måltid.

Text Mikaela Groop • Foto Karin Lindroos Recept Ann-Louise Ahrenberg

Linsgryta med smaker från Iran

Tips! Rester av grillat eller stekt kött/kyckling kan skivas tunt och läggas med i soppan.

livets goda 1/2018

Soppa på ugnsrostade rotsaker

Pho-soppa (vietnamesisk nudelsoppa)

matbiten

I detta nummer av Martha bjuder vi på tre vegetariska vintersoppor och en linsgryta som vi har smaksatt med exotiska kryddor. De färgrika anrättningarna innehåller inga främmande ingredienser, det är smaksättningen som gör dem exotiska. Byter du ut den turkiska yoghurten och crème fraichen till växtbaserade varianter (havre/soja) blir recepten dessutom veganvänliga. SOPPA MED SMAK AV THAILAND • 200 g vitkål • 2 morötter • 1 vitlöksklyfta • 1 bit chilifrukt (enligt smak och styrka) • 1 dl ärter • 100 g svamp (exempelvis champinjoner) • saften av 1 lime • 1 burk kokosmjölk • 1 tärning ekologisk grönsaksbuljong • 1 msk olja • 1 msk riven ingefära • 1/2 kruka koriander

Till servering: • 1 dl turkisk yoghurt

PHO-SOPPA (vietnamesisk nudelsoppa)

1. Skala och hacka lök.

Buljong: • 1 1/2 l grönsaksbuljong (eller buljongtärning + vatten) • 2 vitlöksklyftor • 1 gul lök • 4 hela nejlikor • 1 kanelstång • 3 stjärnanis • 6 svartpepparkorn • 2 msk soja

2. Skär champinjonerna i små bitar. 3. Skala morötterna och tärna dem fint. 4. Hetta upp olja i en kastrull, fräs lök och grönsaker. Tillsätt gurkmeja. 5. Skölj linserna under rinnande vatten. 6. Tillsätt linser, tomatkross, tomatpuré och låt koka i 10 minuter. 7. Smaka av med lime, socker, salt och peppar. Servera med quinoa, bulgur eller couscous samt med en klick turkisk yoghurt.

1. Skala och skär morot i skivor. 2. Ansa och skär övriga grönsaker i lagom stora munsbitar. 3. Skala och hacka vitlöken fint. 4. Fräs vitkål, morot och vitlök i olja. 5. Tillsätt ingefära och chili. Häll vatten över grönsakerna tills de är täckta. Tillsätt buljongtärning och låt koka 5 minuter. 6. Tillsätt svamp och ärter. Låt koka i 5–10 minuter till tills grönsakerna är mjuka, men ändå har tuggmotstånd. 7. Häll i kokosmjölk och smaksätt med limesaft. Smaka av med salt och strö över koriander.

• 1 lök • 4 vitlöksklyftor • 3 potatisar (mjölig sort) • 4 morötter • 1 bit (200 g) rotselleri • 1 (200 g) palsternacka • 3 msk god olja • 7 dl vatten • 1 grönsaksbuljong (eko) • svartpeppar och salt

LINSGRYTA MED SMAKER FRÅN IRAN

Tillbehör: • ½ kruka basilika • 1 dl crème fraiche

• 1 stor lök • 200 g champinjoner • 2 morötter • 1 1/2 dl röda linser • 1 burk tomatkross • 2 msk tomatpuré • 2 dl vatten • 1 msk farinsocker • 1 tsk gurkmeja • 1–2 dl vatten • 1 msk lime eller citronsaft • salt och peppar

SOPPA PÅ UGNSROSTADE ROTSAKER

1. Skala och ansa grönsakerna, skär dem i bitar. Lägg dem på en ugnsplåt och ringla över olja. 2. Rosta grönsakerna i 225 grader i 20–30 minuter. Blanda om efter halva tiden så att grönsakerna rostas jämnt. 3. Känn efter att grönsakerna är mjuka och flytta över dem i en kastrull. Häll på vatten och tillsätt grönsaksbuljong. 4. Koka upp och mixa till en slät soppa. 5. Smaka av med svartpeppar och salt. 6. Hacka basilika och blanda med crème fraiche. Servera till soppan.

1. Skala och skiva lök och vitlök. 2. Häll buljongen i en kastrull och lägg i alla kryddor. 3. Koka upp och låt småkoka i 10 minuter. Sila bort kryddorna. • 200 g nudlar (gärna av tjockare sort) • 2 dl böngroddar • 2 morötter • 200 g vitkål • 1/2–1 röd chili (enligt smak och styrka) • 1/2 dl salta nötter • 1/2 kruka koriander • 1/2 kruka mynta

1. Skala moroten och skiva den tunt. 2. Skär vitkålen i strimlor. 3. Skiva chilin. 4. Koka upp buljongen och tillsätt morot och kål. Låt koka några minuter. 5. Lägg i nudlarna och koka dem mjuka. 6. Vänd ner böngroddarna och tillsätt chili enligt smak. 7. Fördela soppan i skålar och strö över uppskuren mynta, koriander och salta nötter.

livets goda 1/2018

fem frågor

Äkta hudvård med rena råvaror Lotte Tisenkopfa-Iltnere basar för det lettiska ekologiska skönhetsmärket Mádara som ställer krav på innehåll och råvarornas ursprung samt förpackningen. Text: Mikaela Groop Foto: Pressbild

1. Vad fick dig att tillsammans med tre väninnor år 2006 grunda ett ekologiskt märke för hudvårdsprodukter? – Jag blev förälskad i hudvård under mina studieår i Japan. Jag kunde tillbringa timmar i olika varuhus i Tokyo och njuta av de perfekt sammansatta vätskorna och krämerna. Detta tillsammans med en allergi som jag en gång fick av vanligt smink, inspirerade mig att skapa märket Mádara Organic Skincare för att förena kraftfull effekt, himmelska strukturer och beprövad effektivitet med produkter som är helt naturliga och trygga. 2. Vilka ambitioner har ni med skönhetsmärket? – Densamma som vi hade från början: att utveckla en attraktiv, högkvalitativ och ekologisk hudvårdsprodukt som faktiskt fungerar och levererar vetenskapligt beprövade resultat. Samt att göra ekologisk hudvård tillgänglig för fler människor runt om i världen. – När det gäller framtiden så måste jag säga att jag är fascinerad av hur förhållandet mellan producent och konsument har utvecklats sedan år 2006, då vi sålde vår första produkt. Onlinebutikerna och bloggkulturen har minskat avståndet, vilket har lett till direktkontakt med och ett omedelbart gensvar från konsumenten. – Inspirerade av responsen från våra kunder har vi utvecklat SOS-produkter för mycket torr hud och även ett eget sortiment för krävande väderförhållanden, inspirerade av den finska naturen och i samarbete med den finska journalisten och bloggaren Noora Shingler. livets goda 1/2018

3. Hur går produktionen till? – Vi använder mer än 400 olika naturliga råvaror och 95 procent av våra växtingredienser kommer från certifierade ekologiska, hållbara eller rättvisa gårdar. Vi öppnade vår nya produktionsanläggning år 2016 och den är för närvarande den mest avancerade ekologiska industrianläggningen för kosmetik i Nordeuropa. – Varje kemisk formel utvecklas uteslutande i våra egna laboratorier i nära samarbete med ledande forskare från Lettlands universitet, och alla våra produkter tillverkas vid vår egen produktionsanläggning, vilket gör att vi har hundraprocentig kontroll över alla processer. Fabriken är certifierad enligt Ecocert och produkterna enligt GMP ISO-standarden för kosmetiska produkter. Både ingredienserna och de slutliga produkterna är Ecocert-/Cosmos-certifierade. 4. Vad har ni på gång just nu? – Gör dig redo för många spännande lanseringar under 2018!

5. Dina bästa tips för en hälsosam livsstil? – Ett gammalt ordstäv säger att efter 30 ser en kvinna ut som hon förtjänar, eller med andra ord, det är hur du tar hand om dig själv som är det viktiga. Jag försöker hålla i minnet att en sund självkänsla är det finaste som finns. Att äta hälsosamt, leva ett spännande liv och att ta tid för sig själv när det är möjligt är ett måste. – Jag är också stolt över att jag klarar av att odla mina jordgubbar och min potatis vid min sommarstuga på landet, och jag försöker överföra passionen för trädgården till mina barn. Det är ett tungt arbete – att gräva i jorden, att plantera och sedan den oändliga rensningen under varma sommarveckoslut. Men sedan kan vi plocka korgen full med mogna ekologiska jordgubbar, med en smak som slår allt annat!

VISSTE DU ATT ... Förutom en framgångsrik affärsverksamhet har Lotte Tisenkopfa-Iltneres företag i flera år drivit ett omfattande socialt hållbarhetsarbete. Sedan år 2015 har företaget donerat sammanlagt 40 000 euro till det lettiska kvinnostödcentret Centrs Marta för deras arbete med ungdomar och för att stödja kvinnor som har varit utsatta för våld. Vill du också stödja Centrs Marta? Betala in ditt bidrag på bankkontot FI 57 8000 1400 0617 51 (Danske Bank) och märk insättningen med ”Centrs Marta”. Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Marthaförbundet tillstånd för penninginsamling för perioden 2018–2020 (RA/2018/7). 19

ELLI FLÉN

Ålder: 42 år. Bor: I Monäs, Nykarleby. Familj: Man, två söner, 5 och 7 år, en bonusdotter, 15 år. Utbildning: Politices magister. Yrke: Kommunikationskonsult specialiserad på kriskommunikation. Tidigare jobb: Specialmedarbetare för försvarsminister Stefan Wallin, presschef på OSCE i Kosovo, journalist, fredsbevarare i Kosovo och Afghanistan. Militärgrad: Premiärlöjtnant i reserven. Fritid: Flera förtroendeuppdrag, bland annat stadsfullmäktig i Nykarleby. Karaktär: Framåt, beslutsam, otålig. Rädd för: Oempatiska människor. Beundrar: Elisabeth Rehn. Förväntar sig av framtiden: Ökad jämställdhet globalt.

livets goda 1/2018

Ett hållbart fredsarbete måste inkludera kvinnor Det är farligare att vara kvinna än att vara soldat i ett krig. Soldaterna får vad de behöver i form av mat, sjukvård, skyddsutrustning och vapen, medan kvinnorna oftast är fullständigt försvarslösa under ett pågående krig. Text Cia Hemming Foto Joanna Lindén-Montes

är ett samhälle kollapsar är det kvinnorna som utsätts för speciella hot som sexuellt våld. Och sexuella övergrepp är en krigshandling som används för politiska och militära mål. Kvinnans roll i krig och fred … ämnet ligger kommunikationskonsult Elli Flén från Monäs i Nykarleby varmt om hjärtat, och som utjämningsambassadör på frivillig basis för Finska Missionssällskapet reser hon som bäst runt i Svenskfinland och ger inspirationsföreläsningar för olika organisationer och föreningar. Nittio procent av krigets offer består av civila personer, men när fredsförhandlingarna kommer i gång, och man försöker reda ut och bygga upp det som kriget söndrat, är bara tio procent av de inblandade kvinnor. – Det gör faktiskt skillnad att kvinnor är involverade, säger Elli Flén. Chanserna ökar med 35 procent att fredsförhandlingarna håller om kvinnorna är med. – Men, fortsätter hon, vi måste även förstå den kulturella sensitiviteten och inte bara otåligt klampa in. Folk måste själva få komma till insikt och göra vissa saker på sitt sätt.

ANDRA KULTURER Det hela är invecklat då kvinnor inte kan göras delaktiga i en handvändning i ett samhälle där de inte har samma posilivets goda 1/2018

tion som männen. Ofta kan de inte ens läsa och skriva. Ellis föreläsning går ut på att informera om den utjämningskampanj som hon är ambassadör för, men även på att bredda perspektivet gällande andra kulturer hos åhörarna. Fakta varvas med anekdoter, berättelser och funderingar från hennes egen tid som fredsbevarare i Afghanistan och Kosovo. Hon lyfter fram exempel som att en afghansk kvinna varken har pass eller beslutanderätt över sitt eget liv. Det är männen, först fadern sedan maken, som bestämmer eftersom hon är deras egendom. – Männen bestämmer allt och är du uppfostrad till en sådan roll ifrågasätter du den inte, säger Elli. Därför är det i princip omöjligt att en kvinna som inte fått vara med och bestämma ska förväntas delta i något utvecklingsprojekt, ändå måste vi vara där och ”nöta på” och jobba med lång framförhållning.

EN AV FEM Analfabetismen i Afghanistan är över sextio procent och av kvinnorna kan endast en av fem läsa. – Där har vi de första utmaningarna, säger Elli. Det börjar med att du ska få lära dig läsa och med att du blir lyssnad på när du har någonting att säga. Målsättningen med utjämningskampanjen är att kvinnor i olika utsatta delar

av världen ska få utbildning, skapa nätverk och bli ekonomiskt självständiga. Steg för steg ska kvinnans roll i samhället stärkas och hennes deltagande i fredsarbete stödjas. Ellis uppgift är att genom information inspirera och motivera folk här hemma att delta i insamlingar som ska stödja resurspersoner på ort och ställe. Hon ser sina erfarenheter och berättelser som ett kvitto på att tidigare insamlingar har fungerat. – Afghanistan är ett praktexempel, säger hon. Under talibanregimen var andelen flickor som gick i skola noll procent – det fanns i och för sig hemliga skolor – och för tio år sedan var man uppe i fyrtio procent, så där hade vi ju en märkbar förbättring. Krishantering är ingen kvickfix som ger resultat på nolltid. Efter en invecklad konflikt får man räkna med flera generationer innan samhällsordningen är återställd. Den som har överlevt ett krig behöver inte bara mat, husrum och jobb, utan bär även på fruktansvärda minnen som kan knäcka den starkaste. – Krig gör att en människa knäpper av sin medmänsklighet och förlorar förmågan att se en människa för vad hon är, säger Elli. Folk tvingas välja sida: i en krigssituation är du svart eller vit, punkt slut. Du blir dödad av båda sidor om du är mittemellan. Det är det som gör att 21

”Krishantering är ingen kvickfix som ger resultat på nolltid. Efter en invecklad konflikt får man räkna med flera generationer innan samhällsordningen är återställd.”

när det brakat loss så stryker mittenmassan – de som kan reflektera – med först.

EMPATI OCH MEDMÄNSKLIGHET Det är hög tid för oss att inse att det här är något som berör även oss, allt som händer i världen påverkar alla. – Under andra världskriget gick vår säkerhet ut på att försvara östgränsen, konstaterar Elli. Punkt! Men i dag pratar vi om hybridkrigföring, där det är otydligt och svårt att definiera när det är krig. Och så har vi terrorism, organiserad brottslighet, klimathot och flyktingströmmar. När något inträffar på andra sidan jorden som sätter folkmassorna i rörelse, har det en inverkan på oss. Ekonomin är global och ett massivt krig långt borta kan få världsekonomin i gungning. – Fjanteriet med att ”stänger vi gränserna så får vi vara i fred” är strunt, fortsätter hon. Det är så naivt att tro att det ska gå i dag. Vi är inte för oss själva.

Gemene man kanske inte behöver vara insatt i alla fakta och sakfrågor, däremot efterlyser Elli mänsklighet och empati. – Det gör mig bedrövad att se när förmågan att sätta sig in i andras situation saknas, säger hon. Det uppstår kulturkrockar, många är rädda och ser främlingar som ett hot. Inte går det att säga åt folk att ”din rädsla är inte berättigad”. Rädsla uppstår ur okunskap, men bidrar också till att man slopar den empatiska sidan, eftersom man sluter sig.

INGRIP I HATPRAT Utjämningsambassadör Elli Flén menar att vi alla kan vara exempel för fred genom att ingripa i hatprat och visa att det inte är okej att säga vad som helst. Vidare kan vi nätverka med samt ekonomiskt stödja människor och organisationer som arbetar för fred genom exempelvis olika kampanjer. För vad som krävs är reda pengar.

– Den nuvarande regeringen i Finland har inte visat sig vara vän av biståndsarbete, utan skär ner, konstaterar hon. Tyvärr gör det att många organisationers verksamhet lider och projekt har lagts ner. Och i slutändan betyder det att livet blivit lite surare för människor vi tidigare kunnat hjälpa. Så om jag då skänker tio euro till ett dylikt projekt, vad spelar det för roll? – Tio euro ger till exempel mässlingsvaccin åt trettio barn, och i bästa fall räddar dina tio euro livet på trettio barn, förklarar Elli. Det betyder också att trettio mammor slipper den sorg och ångest ett sjukt eller döende barn innebär, och trettio familjer klarar sig lite bättre. Den dag vi tycker att det inte längre har betydelse om trettio barn lever eller dör, har vi på allvar förlorat det som i grunden gör oss till människor: förmågan till empati.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPETS ARBETE FÖR FRED OCH FÖRSONING NEPAL, SYDAFRIKA, COLOMBIA och Syrien är några av de länder där Finska Missionssällskapet har sin verksamhet och som tar del i den pågående utjämningskampanjen. Tyngdpunkter för utjämningen är att missionssällskapet ska stärka sina samar-

betspartners i deras förmåga att förebygga konflikter och arbeta för försoning i sina egna lokalsamhällen, liksom att stärka jämlikhet, nationella dialog- och försoningsprocesser samt ge psykosocialt stöd. – Missionssällskapet sysslar inte med omvändningsmission, förklarar Elli Flén. Du

måste inte konvertera för att få ta del av deras förbättringsarbete. Vad jag tycker om med deras verksamhet är att de har fokus på det som kyrkan är bra på i Finland: man tar itu med den mentala sidan och erbjuder folk en möjlighet att ta sig igenom trauman.

livets goda 1/2018

Utblicken

I #metoos fotspår –

alla revolutioner måste tåla invändningar METOO-RÖRELSEN HAR BESKRIVITS som

Heidi Hakala är journalist och debuterande författare bosatt i Malmö. Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet bara har 24 timmar. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är det enda rätta.

en världshistorisk revolution (oftast av kvinnor). Den har också beskrivits som hysteri och moralpanik (oftast av män). Den har skapat enighet och sammanhållning (oftast bland kvinnor), men också splittring och ilska (oftast bland män). Framför allt har den beskrivits och skrivits om till den grad att inga ord känns nya. När jag skrev en krönika som tangerade MeToo för Marthas julnummer i november, var jag rädd för att temat skulle vara gammalt vid publicering. Men nej, i dag är jag lika optimistisk som professorn Ebba Witt-Brattström: ”Jag tror att det här kommer att fortsätta i evighet.” Jag bor i Malmö. I Sverige är feminismen närmast religion (åtminstone om man får tro profi lbeskrivningarna på Tinder och sociala medier) och det aktiva jämställdhetsarbetet ligger långt före motsvarande arbete i Finland. Det tog bara några veckor innan de två första svenska antologierna om MeToo gavs ut. Böckerna heter #MeToo – 100 berättelser och 10 frågor som behöver besvaras av Max Ström och MeToo – så går vi vidare. Röster, redskap och råd av Alexandra Pascalidou. Sverige införde en könsneutral äktenskapslag redan 2009, tillsatte en invandrar- och jämställdhetsminister 1973 och grundade Feministiskt initiativ 2005. Under året som gått har SVT bland annat visat serien We can't do it som uppmärksammar utbrändhet som den nya kvinnofällan och Riktigt bra sex – ett program om sex ur kvinnors synvinkel. Det känns som att det kommer att ta ett tag innan orgasmtips för kvinnor finns med bland Yle:s programutbud.

STARKA ARGUMENT Ingen annanstans har MeToo fått ett sådant genomslag som i Sverige. Samtidigt har rörelsen fått något närmast religiöst över sig; inget får ifrågasättas för att systerskapet kräver att vi stöttar varandra. Att ställa kritiska frågor tolkas som anti-feministiskt; antingen är du med oss eller mot oss. Ingen annanstans har MeToo varit så starkt, men inte heller så ängsligt. Expressens Hanne Kjöller tycker att ängsligheten blir ett problem när man börjar dra in böcker och klippa bort skådespelare ur fi lmer. Jag tror ändå att man undervärderar kraften i MeToo om man tror att rörelsen inte klarar av kritik. MeToo är en motiverad och viktig rörelse som mycket livets goda 1/2018

väl kan försvara sig själv med starka argument. Som Anna-Lena Laurén skrev i en krönika i Dagens Nyheter (11/2017): ”MeToo är inget evangelium som alla ska bräka med i, det är en revolutionär jävla rörelse med rötterna djupt nere i verkligheten, och den klarar utan problem att stötas och blötas i öppen debatt.” Det är skillnad på dumheter och förtal och på sexuella trakasserier och klumpiga (och mänskliga) försök att närma sig en annan människa. Och det är viktigt att kunna säga det utan att exkluderas från systerskapet. Revolutioner som inte tål invändningar är dömda att misslyckas, skriver Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg om MeToo (12/2017). Hennes invändning är att MeToo inte sållar bland sina vittnesmål. Hon jämför några av exemplen i de två MeToo-antologierna: ”Tränaren som kryper upp i tolvåringens säng på ett idrottsläger begår tveklöst en brottslig handling mot ett värnlöst barn. Samma sak gäller koranläraren som 'gjorde ett hål i min fitta med sitt tjocka pekfinger' och sa att det var Guds hand. Men kollegan som på krogen säger 'Jag vill ligga med dig', vad gör han sig skyldig till? Tydligen tillräckligt mycket för att bli föremål för en text bland de andra.”

EN FÖRÄNDRANDE KRAFT Självklart är alla vittnesmål i MeToo eller Svenskfinlands motsvarighet #dammenbrister viktiga – de visar hur utbrett fenomenet sexuella trakasserier är. Ingen har rätt att förminska någon annans upplevelse, och det är offret och inte förövaren som har rätt att definiera var en gräns överskridits. Trots att koranlärarens och kollegans agerande inte kan likställas, så är de båda olika starka uttryck för samma patriarkala struktur. Med det sagt – en revolutionär rörelse måste tåla kritik. För att #metoo ska tas på det allvar som rörelsen förtjänar – och inte riskera att avfärdas med förminskande kommentarer – måste det också finnas gränsdragningar. Om allt klassas som sexuella trakasserier riskerar rörelsen att avfärdas som moralpanik, i stället för att bli den förändrande kraft som vi alla hoppas att den blir. MeToo får inte bli en rörelse med uppdelningen kvinnor mot män. Den får heller inte bli en identitetspolitisk och exkluderande debatt där bara de utsatta kan uttala sig. Även om man inte delar upplevelsen kan man dela övertygelsen – och driva arbetet för den tillsammans. HEIDI HAKALA

FLICKOR SURFAR MOT FRIHETEN I BANGLADESH Bangladesh är ett tufft land att växa upp i som kvinna. Barnarbete är utbrett, en av fem lär sig aldrig läsa och de flesta gifter sig unga med någon föräldrarna utsett. Men i Cox’s Bazar, vid Bengaliska vikens kust, har en grupp unga tjejer funnit samhörighet och systerskap i en oväntad sysselsättning – surfing. Text: Ivar Andersen Foto: Jonas Gratzer

tranden i Cox’s Bazar är världens längsta. Om dagarna fylls den av turister från Dhaka och Chittagong, men i skymningen tunnas trängseln ut. Det passar Soma Akhtar, 17 år, utmärkt. För det är i skymningen vågorna är som bäst. När solen går ned över Bengaliska viken greppar hon sin surfbräda och gör sig redo att ge sig i kast med bränningen. – Varje gång jag klarar att surfa en våg blir jag modigare och vill klara en större våg. Det är det jag älskar, äventyret, säger Soma.

FATTIG FAMILJ Surfingen är hennes passion, men den har också varit hennes räddning. Soma kommer från en fattig familj i ett fattigt kvarter i ett fattigt land. Och länge såg det ut som att fattigdomen – och den brist på valmöjligheter som alltid följer med ekonomisk utsatthet – skulle definiera hennes framtid. 24

Soma har aldrig fått någon formell utbildning, det är ett öde hon delar med miljoner flickor från Bangladesh. Många får ingen skolgång alls. Andra tvingas sluta efter bara något år för att bidra till familjens försörjning. Utvecklingen har gått framåt under de senaste decennierna – för en generation sedan var varannan kvinna illitterat – men fortfarande lär sig en av fem flickor aldrig att läsa. Att födas som pojke är oftast en vinstlott. Pojkar värderas högre och det är på de manliga arvingarna resurserna satsas. Att födas som flicka är nitlotten, och den yngsta flickan i familjen drar det allra kortaste strået. – Jag har ingen pappa, bara mamma och fyra systrar. Och jag är den yngsta systern. Någon var tvungen att tjäna pengar till familjen, säger Soma. Från ung ålder började hon arbeta som försäljare på stranden, ett av hundratals barn som förser turisterna med ägg, läsk, snacks och souvenirer. Somas dagar bör-

jade tidigt och slutade sent. Med sig hade hon vännerna och släktingarna Sumi och Jahanara. Turisternas lekplats var Somas arbetsplats och tillfällena att vila var få. När hon tog en sällsynt paus brukade hon och vännerna söka skydd undan solen. Som fattiga flickor stod de längst ned i hierarkin och jagades ofta iväg från solstolarnas skugga av arga uthyrare, men det fanns en person som i stället välkomnade dem, och som skulle komma att spela en central roll för deras framtid, Rashed Alam. – Jag försörjde mig på att hyra ut parasoll och solstolar på stranden och brukade se tjejerna som sålde ägg, juice och smycken. När de kom och satte sig i mina solstolar körde jag aldrig bort dem, utan försökte prata med dem, säger Rashed Alam.

FÖRÄNDRINGENS VINDAR Ingen vet riktigt hur surfing först fick fäste i Cox’s Bazar. Det sägs att en australisk ryggsäcksturist lämnade kvar sin surfbrälivets goda 1/2018

Fr.v. Shobemajaraz, 15 år, Sumi Akhtar, 14 år, och Jahanara Akhtar, 13 år. Flickorna arbetade tidigare som försäljare på stranden, i dag planerar de för en framtid där utbildning ska leda till något bättre.

da någon gång under 1990-talet, och att pojkarna som hittade den lärde sig själva att rida på vågorna. Och att de därefter lärde upp sina småbröder till att bli nästa generations surfare. Det skulle dröja länge innan flickorna blev inbjudna att delta. Men Rashed, en av Cox’s Bazars främsta surfare, tyckte att tiden var mogen att förändra landets strikta könsroller. – Jag växte upp på stranden och såg alltid tjejerna arbeta medan killarna surfade. Jag hade en dröm om att lära tjejerna surfa, men vi är ett muslimskt land och det är svårt för dem att ta det steget. Varje dag försökte jag övertala dem: ”Ni kommer klara det, det är inga problem.” De lovade att de skulle låta mig lära upp dem, men varje dag när det var dags att surfa försvann de.

LÅG SIMKUNNIGHET Trots närheten till havet är simkunnigheten bland Cox’s Bazars flickor låg och Rashed drog slutsatsen att hans motsträviga elever var rädda för vattnet. Det livets goda 1/2018

stämde till viss del, men någonting annat skrämde mer. – Första gången Rashed frågade om vi ville surfa bad vi honom vänta fem minuter och rymde. Jag var rädd att familjen skulle skälla ut mig om jag inte sålde äggen, säger Soma, och fortsätter: – När Rashed frågade varför vi försvunnit gav vi honom vår förklaring och han sade: ”Okej, låt mig gå och prata med era föräldrar.” Rashed inledde en övertalningskampanj. Han talade om barns rätt till lek, om flickors rätt till jämställdhet och lyckades

till sist utverka tillstånd från föräldrarna. – Det är väldigt känsligt att lära tjejer idrott i Bangladesh, och deras familjer var motsträviga. Men jag förklarade att vi inte skulle göra någonting olämpligt. Det är föräldrarnas sak att se till att barnen får leka, men tjejerna var tvungna att tjäna pengar i stället. Jag ville ge dem en möjlighet som de aldrig hade fått och se dem lyckliga, säger han. Rashed fick en timme om dagen och lektionerna kunde till sist inledas. Kursplanen började med lek och att vänja sig vid havet.

”Förut gick jag inte i skolan, jag sålde bara ägg. I dag får jag utbildning av klubben fyra dagar i veckan. Om du inte deltar i utbildningen får du inte vara med och surfa.” 25

TUFFT ATT VARA FLICKA I BANGLADESH • Könsdiskrimineringen i Bangladesh startar från födseln och fortsätter livet ut. Flickor uppfattas som mindre värda än pojkar, och som en konsekvens av det satsar föräldrarna mindre på deras utbildning och är mer benägna att gifta bort dem i ung ålder. • Trots framsteg har Bangladesh en av de högsta frekvenserna av barnäktenskap i världen. Äktenskap är som regel arrangerade och en av fem flickor tvingas gifta sig före 15 års ålder. Hälften gifter sig innan 18 års ålder. • Att gifta bort en flicka kostar hemgift, som ökar med flickans ålder och utbildningsnivå. De allra fattigaste löper därför största risken att giftas bort som unga. • 80 procent av flickor och kvinnor i åldrarna 15–24 kan läsa. För en generation sedan var varannan kvinna analfabet. • Flickor i åldrarna 14–17 försöker begå eller begår självmord i dubbelt så hög utsträckning som jämnåriga pojkar. • Drygt hälften av alla gifta män i landet anser att en make har rätt att slå sin hustru. • Omkring hälften av alla kvinnor i landet föder sitt första barn före 19 års ålder. Mödradödligheten är dubbelt så hög för tonåringar jämfört med äldre kvinnor. Bara en tredjedel av alla kvinnor har tillgång till en barnmorska eller annan professionell vård i samband med barnafödsel. Källa: Unicef

– Första dagen tog jag med mig flickorna ut i midjehögt vatten. De tyckte verkligen om det. Jag ville att de skulle börja med att ha roligt, så skulle jag lära dem om vågorna sedan, säger Rashed. Simkunnighet stod först på schemat, därefter surfing. De unga elevernas snabba framsteg gick inte obemärkt förbi. Efter Soma, Sumi och Jahanara anslöt sig fler strandförsäljare, och till slut undervisade Rashed en grupp om åtta unga flickor. Men vuxenvärlden knackade på dörren och med den följde nya prövningar för unga kvinnor i det konservativa Bangladesh.

En bättre bemedlad familj i närheten hade efterlyst ett nytt hembiträde. Soma skulle bo hos och få mat av familjen och vara tillgänglig under dygnets alla timmar. I utbyte skulle hennes mamma få omkring 15 euro i månaden. – Mamma gick med på det. Jag packade mina saker och grät, berättar Soma. Sumi och Jahanara fick aldrig säga farväl. När de upptäckte att Soma försvunnit ur deras liv, sannolikt för gott, vände de sig till den enda person som de trodde kunde hjälpa. – När jag fick reda på det gick jag till Rashed och grät, säger Sumi.

TUFF FASAD Soma hade hunnit fylla 14 år och nått den åldern när det inte längre ansågs lämpligt för unga flickor att gå ensamma till stranden, vilket de pojkar som åtnjöt en helt annan frihet ofta lät henne höra. – Pojkarna på stranden skrek att jag var för gammal för att sälja ägg och att jag borde skämmas. Jag frågade dem om de skulle försörja min familj om jag inte gjorde det, säger hon. Soma håller en tuff fasad utåt. Men att bryta kulturella mönster är inte lätt och hon tog åt sig av förolämpningarna och de sexuella trakasserier hon utsattes för. – En dag sade jag till mamma att jag är vuxen nu och pojkarna skriker dåliga saker till mig när jag går till stranden. Då bestämde mamma att jag skulle bli piga i stället.

HEM IGEN Rashed sökte upp Somas mor och försökte övertala henne att låta dottern flytta hem. – Att arbeta som piga här är som att vara slav, det är vanligt att värdfamiljen slår pigan, säger han. Men Somas mamma var obönhörlig, familjen behövde pengarna. I ren desperation lovade Rashed att hjälpa till med försörjningen om dottern fick återvända och fick återuppta surflektionerna. – Jag kommer inte från någon rik familj och hade inte pengar att köpa matpåsar åt alla. Men jag blev orolig att samma sak skulle hända de andra flickorna, eller att de skulle tvingas gifta sig väldigt unga, säger han. Löftet om ekonomiskt stöd gick hem där rättighetsretoriken fallerat. Rashed startade en insamlingskampanj på nälivets goda 1/2018

tet, flickornas situation fick internationell uppmärksamhet och långsamt började donationerna trilla in. Samtidigt har surfklubben utvecklats till en social rörelse. Och Soma har inte bara lärt sig att rida på vågor, utan också att läsa och skriva. – Förut gick jag inte i skolan, jag sålde bara ägg. I dag får jag utbildning av klubben fyra dagar i veckan. Om du inte deltar i utbildningen får du inte vara med och surfa, säger hon. På många sätt har de surfande flickorna i Cox’s Bazar fortfarande oddsen emot sig, men klubben har gett dem möjlighet att drömma. Och att drömma är det första steget mot att förändra sin verklighet. Nu pratar de om vikten av att stötta varandra, om att våga bryta mot normer

livets goda 1/2018

och om att planera för en framtid där utbildning ska leda till något bättre. – Jag vill inte gifta mig förrän jag fyller 30, säger Soma. Jag vill studera och tjäna egna pengar innan jag slår mig till ro. Jag fick ingen chans att utbilda mig när jag var barn, jag vill inte missa chansen nu. Och så vill jag resa till andra länder och surfa.

RINGAR PÅ VATTNET Rashed hinner inte surfa så mycket längre. Större delen av hans tid går åt till att samla in pengar till att hålla verksamheten flytande. I dag är ett tjugotal flickor inskrivna i klubben. Det är en bråkdel av landets alla utsatta flickor, men Rashed hoppas att arbetet ska ge ringar på vattnet.

– De här tjejerna kommer att bli förebilder för andra unga tjejer i sina kvarter, säger han. De slåss för sin egen frihet, vi i klubben är bara med i bakgrunden och hjälper dem. Alla behöver någon som hjälper ibland och de kommer att hjälpa andra tjejer i Bangladesh. Kanske har den förändring han hoppas på redan inletts, även om många ännu rynkar på näsan. – Våra grannar frågar fortfarande varför jag surfar och säger att det är för utlänningar, säger Soma. Men hennes egen mamma har i alla fall ändrat inställning till surfingen. – Om jag vill ta en vilodag tjatar mamma på mig att gå och träna, säger Soma. I dag är hon väldigt lycklig över att jag surfar.

Med anledning av tidskriften Marthas 115-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina ElgertHyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.

Pastellfärgade lakan och jordgubbar Lakritsstänger köpta på julmarknaden, en övervunnen sjukdom, en ledig dag utan förpliktelser … vad innebär det goda i livet för just dig? Vi tar dig med på en tidsresa från 1900-talets början till dagens värld och ger axplock ur Marthabladet på vad som skänkt människor glädje under olika decennier, det må sedan vara smått eller stort.

Marthabladet nr 5, 1903, blandas direktiv för skötsel av lungsot och recept på braxen med lyriska ord om jordgubbsodling (s. 76): ”Läsare, har Du varit lycklig att som barn i ljufliga sommardagar få gå ut i ett jordgubbsland och plocka de stora, härliga bären? Öfverallt lyste det rödt mot de gröna bladen, glittrande af dagg. Och lyfte du upp bladen, fann du de allra skönaste bären, ett grand ljusare till färgen än de andra och så underbart stora och saftiga!” – definitivt något av det goda i livet. Också ”grönskande träd, färgrika, doftande blommor vilja vi gärna hafva inför våra ögon, invid vårt hem i sommarens ljufliga dagar (s. 83) – så en välskött blombänk eller ett par rosenbuskar lifvar upp ens tillvaro!” Lycka kan också vara att arbeta som jordbrukare under långa sommardagar och se resultatet i form av böljande hö och säd som spirar i mullen.

UPPLYFTANDE EFFEKT Det goda livet på 1920-talet kunde bestå av Hangö kex – en läcker frukost – eller Suomi-bordsmargarin. Men också det sköna i livet hade en upplyftande effekt: ”Du behöver ej känna kylan kring hjärtrötterna, där du sitter vid ditt fönster och stirrar ut i yrvädersdagens ödsliga

melankoli, om du ur ditt inres skattkammare framkallar ekot av en lärkdrill om våren, gökens lockrop i juninatten, ett grönblått hav i aftondyningar, ett vajande sädesfält mot en röd augustihimmel ...” (1924, nr 2, s. 1). För att inte tala om ljus, som pryder ståtligt dukade bord och ger återsken i människornas ögon. Eller ställ ett ensamt brinnande ljus på en spishäll i ett för övrigt mörkt rum och förtrollningen är där – ”skuggorna falla långa, hörnen stå hemlighetsfullt viskande, färgerna smälta samman ...” (1925, nr 3, s. 36). Så kommer krigstiden med ransoneringskort och brist på förnödenheter. Husmödrarna måste använda all sin fantasi för att åstadkomma något av det lilla som stod till buds. Då var det nog inte mycket som kunde betraktas som livets goda ... Men det fanns dock något positivt, den planerade Marthahjälpen, som skulle bidra till att lindra den svåra livsmedelssituationen i Helsingfors. Marthahjälpen ville bistå alla utan odlingsmöjlighet med till exempel potatis och rotfrukter. Den som hade ett trädgårdsland som understeg 50 kvadratmeter och behövde allt det odlade själv, gav i stället 4–5 kappar köpepotatis till hjälpen.

livets goda 1/2018

”Så kommer krigstiden med ransoneringskort och brist på förnödenheter. Husmödrarna måste använda all sin fantasi för att åstadkomma något av det lilla som stod till buds.” Västra Nyland drabbades hårt av kriget, och befolkningen måste lämna sina hem för långa tider, bo i svinstior, i tält i skogen, i lador ... Västra Nylands marthor bad om hjälp för dessa människor i nöd, och på många håll samlades det in all slags förnödenheter. ”Om vi marthor ha kunnat /---/ hjälpa till, att hemkomsten blir lite gladare, få vi glädjas över, att vi gjort vad vi kunnat för dessa genom kriget lidande” (1942, nr 4, s. 67).

UNDER KRISÅREN Under krisåren tog man vara på det som stod till buds – som naturen. Läsaren uppmanas att njuta av vår korta sommar

livets goda 1/2018

(1942, nr 7, s. 17): ”Flytta redan i dag ut till sol och luft och fågelsång. Var inte enbart arbetsträl utan koppla av varje dag och var en riktigt lat människa, som bara är och bara njuter av att finnas till. Låt sommarn göra dig glad och lycklig!” I 1960-talets Marthablad hittar vi under rubriken Yllenätt för tinor mode för tonårsflickor. Klänningar i jersey, gabardin, pepita, flanell och skotskrutigt i modern och tidlös tappning torde ha förgyllt mången flickas tillvaro! Jag läser om nya trender i fråga om handdukar (nu pop med frotté) och lakan. Man kunde få färgade linnekläder (”men alltför brokigt skall vi akta oss för!” 1960, nr 2, s.13) och till och

med köpa färdigsydd vara ... Spetsarna på lakanen får vika för bomullsband, så håller lakanen maskintvätten, påpekas det. Lite av det goda för stressade husmödrar, med andra ord. Två decennier senare kunde det goda livet innebära en resa med Marianne Ivars (specialresor för fi nlandssvenskar) till Österrike, Grekland eller Jugoslavien ... Eller man kunde välja lite ovanligare resmål som Britta Vikman, hon åkte Trans-

sibiriska järnvägen, något hon länge hade drömt om.

GODA STUNDER Barnkalas med pannkakstårta med grädde, sällskapsresor eller ett besök på Svartå slott, en påsk med traditioner eller avstressande HA-SA sandaler ... Det finns mycket av det goda under 1980-talet! Hit hör också Hjördis Cederbergs solskenshistoria (1987, nr 3, s. 25) om blompaketet hon fick av en helt främmande man – en pelargon, som fick massor med blommor. ”Den var säkert given av kärlek och mottagen med tacksamhet”, avslutar hon sin berättelse. När jag bläddrar i Marthablad från 2000-talet, är en ny trend märkbar – det hela rör sig kring det globala, man

är medveten om jordens förgänglighet på ett nytt sätt. Man satsar på rättvisemärkta produkter, sunda matvanor, ekologisk odling, försöker bekämpa exploateringen av regnskogarna och Östersjöns nedsmutsning. Det är så mycket som pockar på uppmärksamhet och åtgärder! Men det finns ändå solglimtar, som M-klubbsläger, en avkopplande utfärd till Rosendals trädgård på Djurgården med sina knotiga äppelträd, doftande rosor och slingrande vinrankor ... Och recept på en glittrig festkofta eller på julbak. Det goda i livet kan också vara något helt litet: min sköldpadda Harald stirrade helt fascinerad på den skimrande, silverfärgade plasttomten (med inbyggd lampa) som bokstavligen lyste upp hela hans tillvaro ...

VISSTE DU ATT... MARTHAFÖRBUNDET FATTADE

beslut om att börja ge ut en tidning vid årsmötet 1902, datum anges inte, troligen var det på vårvintern. Ett provnummer utgavs i början av juli 1902, men man fick inget tryckningstillstånd under 1902, det beviljades först i början av år 1903, och ”i februari (1903) begynnte utgifvandet av Föreningens organ Husmodern och i april kunde första nummern af den finska upplagan, Emäntälehti, utgifvas.” Källa: Berättelse öfver Föreningen Marthas värksamhet under år 1903

Annons:

MM firar sitt 140-årsjubileum med hävdvunnet MM firar sitt 140-årsjubileum med MM MM firar firar sitt sitt 140-årsjubileum 140-årsjubileum med medhävdvunnet hävdvunnet hävdvunnet högklassig manskörssång och presenterar högklassig manskörssång och högklassig högklassig manskörssång manskörssång och ochpresenterar presenterar presenterar samtidigt världspremiär för en spektakulär samtidigt enen världspremiär för samtidigt samtidigt en en världspremiär världspremiär för fören en enspektakulär spektakulär spektakulär visuell körshow den finlandssvenske visuell körshow avav den finlandssvenske visuell visuell körshow körshow av av den den finlandssvenske finlandssvenske bildkonstnären Stefan Lindfors. bildkonstnären Stefan Lindfors. bildkonstnären bildkonstnären Stefan Stefan Lindfors. Lindfors.

24.3.2018 Boka och 24.3.2018 24.3.2018kl. kl. kl. Boka Boka in inFinlandiahuset Finlandiahuset Finlandiahuset och och 24.3.2018 kl. Boka inin Finlandiahuset och 18:00 för denna unika konstupplevelse. 18:00 18:00 för denna denna unika unika konstupplevelse. konstupplevelse. 18:00 förför denna unika konstupplevelse.

Henrik Wikström, dirigent Henrik HenrikWikström, Wikström,dirigent dirigent Henrik Wikström, dirigent

På programmet två uruppföranden, På På programmet programmet två två uruppföranden, uruppföranden, Påmajestätiska programmetstorverk två uruppföranden, av bl.a. Jean Sibelius majestätiska majestätiska storverk storverk av av bl.a. bl.a. Jean Jean Sibelius Sibelius majestätiska storverk av bl.a. Jean Sibelius samt moderna publikfavoriter som Leonard samt samt moderna moderna publikfavoriter publikfavoriter som som Leonard Leonard samt moderna publikfavoriter som Leonard Cohens Cohens CohensHallelujah. Hallelujah. Hallelujah.

Cohens Hallelujah. 30

Biljetter: www.muntramusikanter.com Biljetter: Biljetter:www.muntramusikanter.com www.muntramusikanter.com Pris 30 €, barn och studerande 15 € Pris Pris 30 30€, €,barn barnoch ochstuderande studerande15 15€€ Biljetter: www.muntramusikanter.com

Pris 30 €, barn och studerande 15 €

Stefan Lindfors, visuell show Stefan StefanLindfors, Lindfors, visuell visuellshow show livets goda 1/2018

Stefan Lindfors, visuell show

aktiva marthor

Här föds Helsingforsmarthornas 120-årshistorik Skribenten Mona Rautelin skriver som bäst Helsingforsmarthornas 120-årshistorik. Hon fascineras av det marthamaterial som finns bevarat i olika arkiv och som nu åter ser dagens ljus. Målet är att år 2020 utkomma med en faktabaserad och lättläst historik. Text: Anna Korhonen Foto: Joanna Lindén-Montes

ona Rautelin har många järn i elden. Marthas skribent fångar henne när hon ägnar sig åt sitt senaste uppdrag – att skriva Helsingfors svenska Marthaförenings 120-årshistorik. Medan hon bläddrar i de papper som har arkiverats i Svenska centralarkivet i Helsingfors putsar hon bort katthår från sin kavaj. Hemmavid väntar två katter, en make och en av hennes två döttrar. Ett nyblivet medlemskap i Marthaförbundet och ordförandeskapet i Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs fungerar som en motvikt till arbetslivet. På dagarna skriver Mona marthahistorik, vilket har visat sig vara ett digert arbete. Material finns det mera av än man kände till på förhand, och det behöver begränsas. Förutom i centralarkivet finns också äldre material i Riksarkivet. Vad tänkte Mona, doktor i historia, då hon fick förfrågan om att skriva en historik för marthorna? Mona, som tidigare har forskat i kriminalhistoria ur ett genusperspektiv, blev glad. – Att forska i marthornas gärningar är så givande. Det är kvinnohistoria med nästan enbart positiva förtecken, säger Mona och konstaterar att valet av henne som skribent ger historiken en socialhistorisk vinkling.

EN TITT I ARKIVEN Vi bläddrar i arkivmaterialet och Mona hittar den fascinerande kvinna som livets goda 1/2018

Camilla Komonen och Lisbeth Ahjopalo i glatt samspråk om Helsingforsföreningens 120-årshistorik.

under en lång tid var förgrundsgestalt för Helsingfors svenska Marthaförening, Aili Wessberg. Hon var ordförande i drygt fyrtio år – marthageneralen som hon kallades, konstaterar Mona, hur sant det nu sedan var. Vi får oss båda ett gott skratt då vi upptäcker att Aili på en bild av sig själv har antecknat att hon önskar att den bilden skulle användas efter hennes frånfälle. – Hennes kontroll sträckte sig alltså till andra sidan, ler Mona. Aili var av allt att döma en mycket begåvad kvinna. – Konstnärlig, se här, säger Mona och visar några vackra kort i Elsa Beskow-stil som Aili har ritat till en barnföreställ-

ning som hon själv ordnade på Finska teatern i Helsingfors. – Hon arrangerade dansen och tog fram dräkterna också, konstintresserad som hon var. På ett foto syns barnen i sina fina dräkter. Föreställningen skulle samla in peng-

”Så på det sättet kan vi inte blunda för att martharörelsen hela tiden har varit en betydelsefull kvinnorörelse.” 31

aktiva marthor

Mona Rautelin visar en bild från barnpjäsen ”Marthageneralen” som Aili Wessberg hade dramatiserat och designat kläderna till.

ar och Mona konstaterar att Aili också hade öga för vinstbringande verksamhet.

RÄTT I TIDEN Mona berättar om fler upptäckter hon har gjort i arkiven och konstaterar att marthorna alltid varit bra på att veta exakt vad kvinnorna behöver. Marthorna ordnade till exempel även under sämre tider modevisningar som faktiskt var ett sätt att stimulera den finländska ekono-

min. Man pratade om närodlat långt innan någon annan gjorde det, och det man ordnade många viktiga utbildningar och kurser för kvinnor. Verksamheten har speglat strömningarna i samhället, samtidigt som marthorna ofta har varit före sin tid. Till en början var föreningen rätt politisk, men alla sådana yttringar har tonat ut med tiden. Viktigare blev att man skulle få vardagen att fungera praktiskt. I föreningens begynnelse rådde

Camilla ”Milla” Komonen

Mona Rautelin Ålder: 57 år. Bor: I Helsingfors. Familj: Man, två döttrar och två katter. Utbildning: Doktor i kriminalhistoria. Marthaengagemang: Nybliven martha. Ser upp till: Många förgrundsgestalter inom kvinnorörelsen i Finland. Bästa marthatipset: Att pensla nagellack på skruvar som envisas med att åka upp av sig själva.

Ålder: 51 år. Bor: I Esbo. Familj: Man, tre vuxna söner, föräldrar som bor strax runt hörnet. Utbildning: Politices kandidat i statskunskap, fortsatta studier i redovisning. Marthaengagemang: Martha sedan 2011, ordförande i Primakretsen 2012– 2015, ordförande för Helsingfors svenska Marthaförening sedan 2016, första vice ordförande. i Marthaförbundets centralstyrelse sedan 2017. Ser upp till: Min mormor och farmor (i salig åminnelse), grundarna av martharörelsen med Lucina Hagman i spetsen, Mahatma Gandhi som sade: ”You must be the change you wish to see in the world.” Bästa marthatipset: Bli martha!

det kristid och marthorna hjälpte till att samla in pengar till barn och nödställda. Man lärde ut hygien och hemvård, och hade en rätt konservativ syn på saker och ting. Samtidigt ville man höja mödrarnas status och förbättra kvinnornas ställning. – Så på det sättet kan vi inte blunda för att martharörelsen hela tiden har varit en betydelsefull kvinnorörelse, påpekar Mona. Mona har en stor uppgift, men med hennes breda erfarenhet och bakgrund torde Helsingfors svenska Marthaförenings historik kunna ros i hamn med bravur.

DIGERT MATERIAL I Helsingforsmarthornas gemytliga kök på Hemvrån sitter historikgruppens ordförande Lisbeth Ahjopalo och ordföranden för Helsingforsmarthorna Camilla Komonen i glatt samspråk. De är lika förvånade som skribenten Mona över att det har funnits så mycket material bevarat i arkiven. Speciellt gäller det för de tidigare åren av Helsingforsföreningens verksamhet, där man har varit noggrann med att nedteckna vad som har gjorts. Det senare materialet bygger i stor utsträckning på årsberättelser. Camilla tillägger att man också måste börja fundera på hur dagens material Lisbeth Ahjopalo ska arkiveras, eftersom de Ålder: 68 år. 936 medlemmarna i förBor: I Solviken i Helsingfors. eningens fyrtio kretsar Familj: Man, två vuxna numera delvis har slutna döttrar och tre barnbarn. Facebook-grupper, där Utbildning: Filosofie man skriver om verksamlicentiat i kemi. Marthaengagemang: Martha heten i den egna kretsen. sedan år 2000, ordförande i Skribenten Mona Raukretsen Plusmarthorna, första telin har stöd av en hisvice ordförande i Helsingfors torikgrupp, som med svenska Marthaförening. jämna mellanrum läser Ser upp till: Ingen speciell perhennes texter och ger reson, men anhörigvårdarna gör spons. Denna grupp hade ett storartat arbete! sitt första möte i maj 2017. Bästa marthatipset: BesvärLisbeth berättar att histoliga fläckar kan tas bort med rikgruppen förutom henne tandkräm. och Camilla består av någlivets goda 1/2018

aktiva marthor

marthainfo

VÅRENS VIKTIGA DATUM Internationella kvinnodagen

8.3

Internationella konsumentdagen 15.3

Aili Wessbergs egna skisser i Elsa Beskow-stil för två av dräkterna till barnföreställningen.

ra marthor, en utomstående expert och även av personal från kansliet. – Vi träffar Mona ungefär var sjätte, sjunde vecka. Senast har gruppen gått igenom Monas texter fram till 1918. Eftersom materialet är så digert är en av historikgruppens viktigaste uppgifter att begränsa det, till exempel genom att ställa frågor och se om svaren finns. Har det till exempel betytt något för föreningen att den är stationerad i huvudstaden, och vilken är föreningens roll i dag då samhället går mot större intolerans? Historiken ska bli lättläst och lättillgänglig och därför kan inte hela boken fyllas med kompakt text, menar Lisbeth och Camilla. Boken kommer att innehålla många bilder, faktarutor, tabeller och annat som läsaren lätt ska kunna ta till sig.

BEHOV AV GEMENSKAP – När historiken väl är skriven vill vi också att den ska ”se in i framtiden”, påpekar Camilla. Detta inte minst för att den ska bli intressant för de tillströmmande medlemmarna – något som kanske är ett tecken på det behov av gemenskap som råder i dagens samhälle. Lisbeth och Camilla, som själva via vänner har kommit med i Marthaföreningen för många år sedan, berättar att föreningen fick sin början år 1899 med Tölö syförening. Redan då var medlemmarna experter på att vara lyhörda för sin tid och på att idka välgörenhet. livets goda 1/2018

Ungmarthas vårmöte Helsingfors

22.3

Centralstyrelsens möte Helsingfors

24.3

Internationella klädrevolutionsdagen

24.4

Centralstyrelsens möte Åbo

5.5

Marthaförbundets vårmöte Åbo

5.5

Följ med evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta vad mera som har planerats för år 2018, gå in och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan på medlemssidan www.martha.fi/sv/medlem/.

KRISBEREDSKAP FÖR KVINNOR – Att forska i det som marthorna har åstadkommit är givande, det är kvinnohistoria, säger Mona Rautelin som sammanställer Helsingforsmarthornas 120-årshistorik.

– Så småningom arrangerade marthorna också hemvård och barnrådgivning, sådant som staten och städerna senare tog över, berättar Lisbeth. Koloniträdgårdsverksamhet var även viktigt för stadskvinnorna i den efterkrigstida bristen på livsmedel, liksom matlagningskurser. Både Mona, Lisbeth och Camilla ser fram emot lanseringen av historiken år 2020, och de lovar att det ska ordnas något spännande i samband med den. Därtill hoppas de att historiken ska berätta om verkligheten, men också att den ska bjuda på överraskningar, och kanske till och med förändra den bild som vi hittills har haft av Helsingforsmarthorna.

ÄR DU NYFIKEN PÅ ledarskapsutbild-

ning, krishantering eller matlagning under fältförhållanden? Då ska du passa på att anmäla dig till årets Nasta-beredskapsövning Katarina 2018 som äger rum i Dragsvik den 20 till 22 april. En nyhet för i år är att två av de sammanlagt tio kurserna hålls på svenska. Mera information om Katarina 2018 finns på Kvinnornas Beredskapsförbunds hemsida www.naistenvalmiusliitto.fi under fliken ”Kolutukset”.

VI HAR NYA TELEFONNUMMER! FRÅN ÅRETS BÖRJAN har vi fått nya nummer till växel- och hushållstelefonen. Numret till växeln är numera 044 402 6884 och till hushållsrådgivningen 044 402 6883 (tisdag–torsdag, kl. 13–15). De tidigare numren är inte längre i bruk. Vi hörs!

marthainfo

Marthaförbundets vårmöte i Åbo 5.5.2018 Tid: Lördag 5 maj kl. 9–16.30 Plats: Sigynsalen, Slottsgatan 60

PROGRAM Kl. 9.00

Morgonkaffe

Kl. 10.00

Välkomsthälsning Camilla Hautala, distriktsordförande Stadens hälsning Hundra år av jämställhet? Hanna Lindberg, post-doc forskare vid Åbo Akademi Musikunderhållning Gemenskap, bildning och menföre – 110 år med martha i Åboland Mia Åkerfelt, post-doc forskare vid Åbo Akademi, ordförande för Åbo svenska Marthaförening

Kl. 12.00

Lunch med fullmaktsgranskning

Kl. 13.00

Höstmötet inleds Kaffepaus

Kl. 16.30

Mötets avslutas

Kl. 18.30

Kvällsfest med middag och underhållning, utmärkelserna Årets marthagärningar delas ut

Under vårmötet ordnas minimässan Smaka på Åboland, där du har möjlighet att köpa åboländska hantverk. Dessutom ordnas ett stort snabblotteri. OBS! Ta med dig kontanter. Var och en anmäler sig till vårmötet via evenemangskalendern på www.martha.fi/sv/start/evenemang/ senast 23.3.2018 och faktureras på basis av sin anmälan. Anmälan är bindande. Övernattningen bokas separat, se faktarutan här invid. Pris: Lunch 12 euro, kaffe 2 euro och festmiddag 45 euro.

SPECIALPRIS PÅ HOTELL Sokos Hotel Hamburger Börs, Köpmansgatan 6, invid Salutorget i Åbo. Boka senast 13.4.2018 och uppge ”Marthaförbundet” för att få specialpriset vid bokningen. Rum finns förbokade för dagarna 4–5.5 och 5–6.5.2018. Pris: Standard enkelrum 74 euro per natt, standard dubbelrum 84 euro per natt. Bokningar: Sokos hotels, måndag till fredag kl. 8–20, på tfn 020 1234 600 eller per e-post: sokos.hotels@sok.fi. Var på det klara med vilket hotell du bokar (Hamburger Börs, Åbo, Marthaförbundet), eftersom du kontaktar en centralbokning. I priset ingår frukostbuffé samt möjlighet att använda bastu och simbassäng. Du kan få S-bonus när du betalar. Hotellets webbplats: www.sokoshotels.fi/sv/abo/sokos-hotel-hamburger-bors

SPECIALPRIS PÅ HOSTELL Fartygshostellet Borea, Slottsgatan 72, Åbo. Nämn Marthaförbundet då du bokar, specialpriset gäller så länge det finns lediga rum. Pris: Enkelhytt 44,30 euro per natt, dubbelhytt 66,80 euro per natt. I priset ingår sängkläder, morgonmål och morgonbastu. Alla hytter har egen toalett och dusch. Bokningar: Per e-post: hostelborea@turku.fi eller tfn 040 843 6611. Kom ihåg att uppge ”Marthaförbundet”. Hostellets webbplats: www.msborea.fi/svenska/www/index.php

MOTIONER TILL VÅRMÖTET 5.5.2018 FINNS DET NÅGON aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 12.4.2018 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på vårmötet i maj. Motionerna sänds till annika.jansson@martha.fi eller postas till verksamhetsledare Annika Jansson, Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.

Fler hotell hittar du på: www.omenahotels.com/fi/hotellit/turku/ www.centrohotel.com/fi/ www.cumulus.fi/en/hotels/turku/cumulus-city-turku www.scandichotels.se/hotell/finland/abo/scandic-julia Hostell: www.tuure.fi/ www.hvcasunnot.fi/hvc-hostelli-turku/

livets goda 1/2018

marthainfo

TORSDAG 16.8 Registrering Informellt program för den som anländer redan på torsdagen

Kl. 21

FREDAG 17.8 Kl. 9–10

Registrering

Kl. 10

Konferensen öppnas

Kl. 10.30

Trygghet och tillit – det nordiska guldet Katrin Sjögren, lantråd

Kl. 10.50

Paneldiskussion om nordisk trygghet

Kl. 11.30–12.30 Lunch Kl. 12.30–14

Hantera vardagen med Marthaförbundet Kvinnans ekonomi: Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare Hushåll: Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare Ekologi: Anita Storm, ekologirådgivare

Kl. 14–14.30

Kaffepaus

Kl. 14.30–15.30 Huskurage, en metod mot våld i nära relation Kl. 16

Dagen avslutas

Kl. 18

Mottagning i Sjökvarteret Mariehamn

Kl. 19

Middag

LÖRDAG 18.8

HON ÄR NY PÅ MARTHAFÖRBUNDET Sedan början av februari har vi ett nytt ansikte på Marthaförbundets kansli i Helsingfors. Det är förbundets färska verksamhetsledare Annika Jansson som syns bakom ett av skrivborden. ANNIKA JANSSON HAR tidigare arbetat som

projektchef med ansvar för näringslivsfrågor på Hanaholmens kulturcentrum och före det bland annat som medarbetare för Svenska folkpartiets tidigare ordförande Carl Haglund. – Marthaförbundet vill lyfta fram det enkla vardagslivet, glädjen i vardagen och skapa en bättre värld för alla, en vardag i taget. Det passar som hand i handske med mina egna värderingar och min syn på samhället, säger Annika Jansson. – Jag har med intresse följt Marthaförbundets verksamhet och den förnyelseprocess som förbundet genomgått under de senaste tio åren. Marthaförbundet gör ett ytterst viktigt jobb och axlar ett stort samhällsansvar. Jag vill vara med och utveckla och förverkliga Marthaförbundets värderingar som jag ser att verkligen ligger i tiden. Jag har alltid ansett att man bör se styrkan och vikten i vardagen, och då jag själv var hemma med små barn levde jag enligt devisen ”gör vardagen till en fest”. Till sin utbildning är Jansson politices magister med folkrätt som huvudämne samt statskunskap och japanska som biämnen. Hon är bosatt i Kyrkslätt, är gift och har två barn. Mer om Annika Jansson och hennes vision för Marthaförbundet kan du läsa i nästa nummer av Martha.

Inbetalningar DISA FLYTHSTRÖMS FOND

Kl. 9

Bussen hämtar vid hotellen för rundtur

Kl. 10.30

Förmiddagskaffe

Kl. 13–15

Marthalunch i Hammarbo Presentationer av Ålands Marthadistrikt Diskussion

Kl. 19

Festmiddag på Smakbyn Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

livets goda 1/2018

r t L indströ m

PROGRAM

obe

NORDENS KVINNOFÖRBUNDS årligen återkommande sommarkonferens hålls 16–18.8.2018 på Hotel Arkipelag i Mariehamn. För konferensarrangemangen står denna gång Marthaförbundet och Ålands Marthadistrikt. Under fredagens seminariedag samlas vi för att diskutera årets tema Trygg vardag. På programmet finns bland annat en föreläsning med åländska lantrådet Katrin Sjögren som pratar om trygghet och tillit som det nordiska guldet. Föreningen Huskurage från Sverige uppmanar till civilkurage i husen där vi bor – allt för att förebygga och förhindra våld i nära relationer genom att ge grannar verktyg att agera. På lördagen har vi möjlighet att bekanta oss med Ålands Marthadistrikt och ta del av intressanta studiebesök på Åland. Kom med och upplev den nordiska kvinnogemenskapen! För mera information, kontakta utvecklingschef Petra Högnäs, petra@martha.fi, tfn 044 280 6609, eller gå in på www.martha.fi/sv/start/evenemang/.

F ot

Välkommen på NKF:s sommarkonferens på Åland!

Fagervik Marthakrets med anledning av Degerby Mf:s 90-årsjubileum 20 euro Ingå Marthaförening 50 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI17 8000 1400 0617 51).

marthainfo

Nya dataskyddsförordningen kräver förberedelser DEN FINLÄNDSKA personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av personuppgifter – till exempel insamling, registrering eller lagring – förnyas. Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) börjar tillämpas den 25 maj 2018 och gäller inom hela EU. Förordningen betonar ännu starkare än tidigare skyddet för privatliv och lägger stor vikt vid den personuppgiftsansvariges och personuppgiftsbiträdenas skyldighet att kunna visa att förordningen följs (så kallad ansvarsskyldighet). Den nya förordningen är mera detaljerad än den nuvarande personuppgiftslagen och beskriver utförligt vilka personuppgifter som får samlas in, hur de ska behandlas, lagras, skyddas, till vilket ändamål de får användas samt hur länge de får

lagras. Den tar upp och preciserar de rättigheter den registrerade har i förhållande till den som upprätthåller ett register. Den registrerade har bland annat rätt att få information om vilka uppgifter som lagras i olika register. För marthaföreningarnas del gäller det att se över hur man samlar in, behandlar och skyddar personuppgifter samt att dokumentera hur man i föreningen handskas med information som direkt eller indirekt kan förknippas med en person. Marthaförbundet kontaktar inom februari månad marthadistrikten med information om vad en anpassning till dataskyddsförordningen kommer att kräva med avseende på hur man hanterar personuppgifter inom distriktet.

NYA VILLKOR FÖR BOKNING AV FÖRELÄSNINGAR FRÅN OCH MED årsskiftet gäller nya uppdaterade villkor vid bokning av föreläsningar och kurser. Antalet tillfällen är begränsade, så slå er gärna samman då det går, boka i tid och avboka senast en vecka innan ifall ni får förhinder. Observera att förhandsanmälan är bindande. För registrerade marthakretsar, -föreningar och -distrikt är arvodet för en föreläsning eller kurs 100 euro plus eventuella materialkostnader. Antalet besök uppgår till max ett per år per krets, förening eller distrikt. Marthaförbundet står för resor och dagtraktamenten. Om en förening eller krets bokar fler besök under samma kalenderår, faktureras 150 euro för första timmen, därefter 75 euro per timme – resor, dagtraktamenten och materialkostnader tillkommer. Informationsbesök till distrikten är kostnadsfria, medan föreningar och kretsar betalar 100 euro. Arvodet faktureras av förbundet efter evenemanget, uppge därför gärna faktureringsadressen i samband med bokningen.

BOKNINGSVILLKOR BESTÄLLAREN BÖR senast en vecka innan kursen/föreläsningen uppge antalet deltagare. Om inte minimiantalet deltagare uppfylls, avbokas kursen. Om kursen avbokas senare än en vecka före kursdagen, faktureras beställaren på de kostnader som har uppstått och på 50 procent av det överenskomna arvodet. Har kursen en materialavgift fakturerar beställaren alltid antalet anmälda deltagare efter kurstillfället. Materialavgiften och arvodet faktureras senast två veckor efter kursen. Vid kurser där Marthaförbundet är arrangör tas deltagaravgiften in via kreditkortstillbehöret Izettle vid kursstart eller faktureras i efterhand.

GEMENSKAP LOCKAR ”JAG VILL VARA med där det händer så-

dant som har betydelse! Vill vara med där jag kanske kan bidra med något!” Så lyder ett av svaren på frågan ”varför är du martha?” i vår stora jubileumsenkät. En annan orsak som dyker upp bland de många svaren är gemenskapen. Många marthor berättar att de blivit medlockade av aktiva vänner, att verksamheten fått dem att stanna kvar och många skriver att känslan av att göra något meningsfyllt, som också gagnar andra, är det som gör att man gärna är en martha. Under vårt jubileumsår, som firas nästa år, är det just den här gemenskapen och verksamheten som ska firas. Tillsammans var ledordet då Finland firade 100-årsjubileum och tillsammans ska vi också fira martharörelsen, hela jubileumsåret firas tillsammans med systerorganisationen Marttaliitto. En av deltagarna i enkäten påpekar också det, att jubileumsåret även kunde ha som mål att motarbeta språkstriden mellan det finska och svenska i vårt land, också marthor emellan! Hur vill du att rörelsen firar sitt 120-årsjubileum? Enkäten ligger öppen för svar och kommentarer ända till slutet av februari. I enkäten kan du också tipsa om vem som borde bli martha! Enkäten hittar du på adressen: my.surveypal.com/ Martha120. Du kan också skicka brev till adressen: Marthaförbundet, Micaela Röman, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Micaela Röman, jubileumsårets koordinator

FÖRENINGSSTÖDET 2018 ANSÖKNINGSSIDAN TILL årets föreningsstöd för marthakretsar, -föreningar och -distrikt är öppen till sista februari. Bekanta er med kriterierna för föreningsstödet och fyll i er ansökan elektroniskt på adressen: www.martha.fi/sv/medlem/foreningsstod2018. På frågor svarar utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609.

livets goda 1/2018

gör själv

Marthas fruktpåse Beskrivning: Ann-Cathrine Sipilä Foto: Camilla Hautala

Marthas fruktpåse virkar du med ett hållbart, men tunt merceriserat bomullsgarn. Du kan med fördel använda garnrester som du har hemma. Passande garn hittar du också på loppisar.

Många har ärvda virkade små dukar som inte längre används, de passar bra som botten på din virkade påse – då virkar du bara nätet som utgör sidorna. Den ekologiska fruktpåsen är färdig på (nästan) nolltid!

DU BEHÖVER: • Ett tunt virkgarn, till exempel Novita Cotton Crochet eller motsvarande. • En virknål, nr 2 eller större. Storleken på virknålen avgör hur luftigt resultatet blir och hur stor påsen blir. Valet av garn påverkar också påsens storlek.

DIAGRAM FÖR PÅSENS BOTTEN: De gröna symbolerna markerar varvets första maskor. Varje varv avslutas med en smygmaska förutom det näst sista varvet i diagrammet. Här börjar man virka i spiral.

FÖRKORTNINGAR: lm – luftmaska fm – fast maska sm – smygmaska hst – halvstolpe st – stolpe

BESKRIVNING: Påbörja arbetet genom att göra en löpögla. Varv 1: Virka 3 lm, sammanfoga dem till en ring med sm. Varv 2: Virka 6 fm i ringen. Sammanfoga med sm.

livets goda 1/2018

Varv 3: Virka 3 lm, 1 fm i varje fm i föregående varv. När varvet är klart har du 6 bågar. Sammanfoga med 1 sm i första bågen på varvet. Varv 4: 2 lm, *3 lm, 1 hst i följande båge, 1lm, 1 hst i samma båge*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med 3 lm och sammanfoga med smygmaska i andra maskan på varvet. Du har nu 7 bågar. Varv 5: 3 lm, 1 hst i föregående varvs första båge, *3 lm, 1 hst , 1lm, 1 hst i föregående varvs grupp med 2 hst och bågar*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med 3 lm och sammanfoga med smygmaska i första varvets andra lm. Du har nu 13 bågar med luftmaskor. Varv 6: 3 lm, 1 hst i föregående varvs första maska, *3 lm, 1 hst i följande båge, 1lm, 1 hst i samma båge*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med 3 lm och sammanfoga med smygmaska i andra lm på varvet. Du har nu 14 bågar med luftmaskor. Varv 7: Virka 3 lm, 1 hst i föregående varvs första maska, *3 lm, 1 hst , 1lm, 1 hst i föregående varvs grupp med bågar och 2 hst*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med 3 lm och sammanfoga med smygmas-

ka i andra lm på varvet. Avsluta med sm i varvets första maska. Du har nu 27 bågar med luftmaskor. Varv 8: 1 fm i föregående varvs första lm, *3 fm i föregående varvs båge med luftmaskor, 1 fm med nedtag i lm mellan hst på föregående varv*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med sm i varvets första maska. Varv 9: 2 sm i föregående varvs 2 första fasta maskor, 3 lm, 1hst i följande fm på föregående varv, *3 lm, 1 hst i mittersta maskan på bågen med fm från föregående varv, 1lm, 1 hst i samma fm*. Upprepa *-* varvet ut. Avsluta med 3 lm och en sm i varvets andra lm. Du har nu 28 bågar på varvet. Varv 10: 7 lm, *1 hst med nedtag i luftmaskan mellan halvstolparna på föregående varv, 5 lm*. Upprepa * - *varvet ut. Avsluta med sm i varvets tredje luft maska. Du har nu 28 bågar med luftmaskor. Varv 11: 2sm i föregående varvs fjärde och femte lm, *5 lm, 1 fm i föregående varvs båge*. Upprepa * - *varvet ut. Fortsätt nu virka i spiral så att du inte avslutar med smygmaska. Avsluta med fm i varvets första båge.

gör själv

Varv 12: * 6 lm, 1 fm i mitten på föregående varvs båge*. Upprepa * - * till varvets slut. Varv 12 upprepas tills bottnen har önskad storlek. Varv 13: *1 stolpe i fm på föregående varv, 3lm* Upprepa * - * till varvets slut. Upprepa detta varv tills arbetet nått den önskade höjden. Sedan är det dags för avslutning.

DIAGRAM 1

AVSLUTNING: Avsluta genom att virka kanten enligt diagram 2.

BESKRIVNING: Varv 1: *3 st i varje kedja av lm på föregående varv, 1 st i föregående varvs stolpe*, upprepa *-* varvet ut. Varv 2: Fasta maskor hela varvet ut. Varv 3: 2 lm, *3lm, 1 fm i varannan maska på föregående varv*, upprepa * - * varvet ut. Varv 4: 4 fm i varje båge, upprepa varvet ut. Avsluta med sm. Fäst tråden. Fäst tråden i början på arbetet. När kanten är klar avslutar du med en smygmaska och fäster trådarna.

SNÖRE: Virka ett snöre med luftmaskor i önskad längd. Trä snöret genom avslutningens bågar och knyt ihop ändarna. Vill du ha ett stadigare snöre så virkar du det i dubbelt garn. Klar! Perfekt för frukt!

BESKRIVNING: Börja med att virka 3 luftmaskor som fogas ihop till en ring med en smygmaska = varv 1 i diagram 1. När du virkat klart diagrammet har du bottnen och början på påsen virkade. Den sista raden i diagrammet upprepas tills påsens sidor har önskad höjd.

TECKENFÖRKLARING: luftmaska fast maska halvstolpe – luftmaska – halvstolpe, halvstolparnas nedtag i samma maska smygmaska 3 luftmaskor första varvet; 3 luftmaskor sammanfogas med en smygmaska

DIAGRAM 2

halvstolpe

Mönstret är konstruerat av Ann-Cathrine Sipilä, ledare för Åbomarthornas Stickcafé. Har du frågor om mönstret kan du kontakta henne direkt: ankisip@gmail.com eller tfn 045 354 1000. 38

livets goda 1/2018

aktiva marthor

Lysande marthaskylt i Pargas

Virkad flagga blev festlig jubileumsgåva MED ANLEDNING AV Finlands 100-årsjubileum har ordföranden för Hommansby Marthaförening Else-May Stenbacka virkat Finlands flagga och låtit rama in den i en vacker vit ram. Tavlan är en gåva från Hommansby Marthaförening till Liljendals församling, närmare bestämt Annagården i Andersby. I samband med allhelgonadagens kaffebjudning ordnades en liten ceremoni, där församlingspastorn Linus Stråhlman tog emot gåvan som sedan hängdes upp på sin rättmätiga plats på Annagårdens vägg mellan kommunvapnen.

Text: Regina Wiik

livets goda 1/2018

I november förra året deltog marthakretsen Mamma Miorna i ljusfestivalen Lux Archipelag i Pargas. De lät tillverka en ljusskylt av plåt med en LED-lampa baktill och fäste skylten på Brinkasstugan vägg. Stugan är marthornas möteslokal på Gamla Malmen i Pargas.

aktiva marthor

Ebbo-Pirlax Marthaförening firade 80-årsjubileum

EBBO-PIRLAX MARTHAFÖRENING firade sitt jubileumsår med att ordna allsång på ungdomslokalen Bygdebo i Ebbo. Föreningen uppvaktades av föreningar och privatpersoner, vi vill rikta ett varmt tack till alla som var med och gjorde vår jubileumsfest så lyckad! Ebbo-Pirlax Marthaförening har sammanlagt 20 medlemmar som träffas kring olika teman på sina månadsmöten. Bland annat vävning är en uppskattad verksamhet i föreningen, och både mattor och dukar har sett dagens ljus i vår vävsal.

Text: Johanna Sjöblom Foto: Dominique Wendelin

livets goda 1/2018

aktiva marthor

HUNDRA ÅR AV SKOLARBETE – SÅ VAR DET FÖRR Under Finlands jubileumsår 2017 höll Karleby Marthaförening i trådarna för projektet Glimtar från förr – Martha i skolan. Projektet riktade sig till alla svenskspråkiga lågstadier i Karleby och marthorna besökte en skola varje månad. Text och foto: Marit Emet

esöken följde samma mönster i varje skola: Eleverna delades in i tre årskursblandade grupper och under tre lektioner hade elevgrupperna en lektion i ämnesgruppen hantverk, lekar och berättelser samt kulturpersoner och presidenter. I de två största skolorna var vi på plats två förmiddagar per skola. Därutöver bjöds alla elever i samband med skollunchen på fattiga riddare. Tre till fem marthor ansvarade vid varje tillfälle för det praktiska som gjordes i hantverksgruppen. Det har handlat om stickning – lättare eller svårare beroende på elevernas ålder och intresse – samt fingervirkning. Dessutom har man parvis nystat garn på gammalt vis, från härva till nystan. Den fjärde aktiviteten har varit att träna sig i att skriva den skrivstil som var gällande då marthorna själva gick i skola.

”KÄRA DAGBOK” I gruppen lekar och berättelser har man funderat över vad barnen sysslade med då teve och mobiltelefoner ännu inte fanns. ”Livet går i kors och tvärs – så går även denna vers” kunde man skriva i varandras minnesböcker. Med orden ”Kära dagbok” började många flickor sin hemliga skrift i dagboken som låstes och gömdes. Tidningar med klassiska sagor beställdes, och ute på gården lekte byns barn polis och tjuv. Enkla spel med rutigt papper och blyertspenna samt olika sånglekar var populära. Den tredje lektionen – kulturpersoner och presidenter – var en föreläsning där man presenterade kulturpersoner som gjorde stora insatser för att bland annat redan på 1800-talet höja folkbildningen livets goda 1/2018

Allt från att nysta garn, skriva med gammaldags handstil och lära sig om tidigare presidenter och kulturpersonligheter fick eleverna göra inom ramen för Karlebymartornas jubileumsprojekt ”Glimtar från förr”.

i Finland, Runeberg, Sibelius och Edelfelt, för att nämna några. Våra tidigare presidenter presenterades med bild och åren vid makten. I byskolorna har det naturliga varit att den egna byns marthor har ryckt ut, till de skolor som har ett större upptagningsområde har vi samlat marthor från olika håll inom föreningen. Sammanlagt har över 30 marthor ställt upp, vissa en förmiddag, andra flera gånger. För marthorna har behållningen varit en inblick i dagens skolvärld och minnen för livet. För de drygt 500 eleverna hoppas vi att mötet med marthorna har varit en positiv och annorlunda upplevelse, ett möte som kanske väckte ett intresse för att ta upp frågor med far- och morföräldrar om hur det var när de var barn, något som den äldre generationen inte får glömma bort att berätta om. 41

eftertanken

Lösning till korsord 5/2017 M

1329/2014

(bild från internet)

Terese Bast

Snällhet är smittsamt ”VAR SNÄLLA MED varandra.” Skulle någon fråga mig om jag lever en-

ligt något motto, skulle det här vara mitt svar. Det var min farmor Saga som lärde mig detta, under otaliga bråk och stunder fulla av gnabb med min bror kunde man höra farmor påminna oss om det. Att vi skulle vara snälla mot varandra. Snällhet har inte precis trendat under de senaste åren. Snällhet har i det närmaste förknippats med något enkelt, lite dumt. Effektivitet, målmedvetenhet och stresstålig är mer använda och uppskattade, främst i arbetet, men också privat. Jag lever ett aktivt liv, med familjen, jobbet och några förtroendeuppdrag. Under den senaste tiden har jag många gånger stött på situationer där fullvuxna människor inte längre kan kommunicera med varandra, inte kan umgås i samma kretsar. Att svarva ihop vardagen är ganska svårt om det egna nätverket naggas i kanterna av tystnad och fejder. Som budbärare återkommer jag så gott som dagligen till farmor Sagas ord: ”Var snälla med varandra.” Också i svåra situationer och i konfl ikter måste man kunna föra sig på ett sätt som inte äventyrar vänskap eller övriga relationer. Om inte annat, så hoppas jag att vi som fullvuxna varelser ska tänka på hur vårt sätt att kommunicera och föra oss själva påverkar våra barn. Jag vill gärna att mina barn ska växa upp i ett klimat där snäll är det nya svarta. MICAELA RÖMAN Skribenten är journalist och planerar som bäst Marthaförbundets 120-jubileumsår. Hon sitter i fullmäktige i hemkommunen Sibbo och drivs av en vilja att påverka samt göra saker så bra som möjligt, för så många som möjligt. Hon ogillar att prata i telefon, men tycker desto mera om att skriva.

RHS 2017

C A

O R

Vinnare 5/2017

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2017 gynnade Fru Fortuna denna gång Annika Järvinen-Wikström, Kimito, Björn Eriksson, Pargas, och Benita Nymark, Bennäs. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer

11.4.2018. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 28.2.2018 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Jonas Gratzer

R PÄ

ISTÖME

Nästa nummer av Martha utkommer 11.4.

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 KK

Pengar i parförhållandet Städa själv eller köpa städhjälp? Nu åker vi på husmorssemester Ekonomifostran på dagis? Bli stark i naturen

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

ILJ

ÖMÄRK

Painotuotteet 1234 5678

TRYCK: Oy Grano Ab 2018 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) livets goda 1/2018

LAM-

ARRAN- SLAGNA GERA

NATIONSTÄVLING

TRASSEL

MORAEUSORT INSPELNINGAR

INTE ALLS ÄLTADE

LEDIGHETER

HÄRDSMÄLTA MONSTRUÖSASTE OXDJUR

BETA

PÅ ENTRÉ GLYKEMISKT INDEX NANOGRAM

KONFEKT FINGERVISNING KÖNSNEUTRALT NAMN RÄTTELSER

BÄDDAR VEMODIG STÄMNING

HÖRS MYGGA LEVER I NORR KRAFTFULLT

STRÖM- OMBRYT- RÅDE ARE

TRÅNGT SUND

ESTELLE ALFAPET

VÄL PÅ WIENÅK

MUSIKMISS

GAS I SKYLT

MEST FILTRERADE

ÄR BETYDANDE MEN OKÄNDA CIRKA PÅ SAMMA LINJE FORDRAR SYRE

ABBABENNYS ORKESTER NYTT FLYTANDE BOMBER

NAMN OCH TRÅD

PRONOMEN

STRAMA TOPPFÅGEL AFFISCH FÖR AVISA

SPELBOLAG MALVAFÄRGAD

MEST FÖRRYCKTA ÖPPNING

0965

LÄDERLAPP & KVINNA KORT

VÄRMLANDSKOMMUN

ETT I BLAND ANNAT BONN

FOLKFRONT KRYP I STILTON

FEM FÖR TOPPNOG DET MESTA DOMÄN

BINDNINGSFORM VID VÄVNING

KAN DET BLI KRUSNING PÅ SJÖN

GER VISS SMAK ÅT GIN

Korsordet 1/2018 ÅRETS FÖRSTA Marthakorsord, var så god! Vår nye korsordsmakare Tommy Öberg har konstruerat krysset och ni som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 18.4.2018. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!

NAMN:

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POSTADRESS:

GATUADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

livets goda 1/2018

Personalen på Marthaförbundet

Jag har börjat byta ut alla flytande tvålar mot fast tvål. Har lärt mig att de innehåller mindre konserveringsmedel – och mycket mindre vatten. Hellre en fast och hållbar produkt!

Mitt bästa vardagsknep är att verkligen anstränga sig för att klämma ut innehållet ur alla tuber, påsar och så vidare. Det är häpnadsväckande hur mycket man ännu kan få ut ur till exempel en tandkrämstub!

Mitt smarta vardagstips är att behandla fläckar på en gång. Får de torka in blir de ofta svårare att få bort och man hinner glömma vad man har spillt. Regelbunden rengöring underlättar också veckostädningen.

Petra Högnäs, 044 280 6609

Monika Mäkelä, 045 657 9818

Mikaela Groop, 043 820 0071

Du hittar oss på adressen Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi håller öppet måndag till torsdag kl. 9–12, tfn 044 402 6884. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

Mia-Maja Wägar ekonomirådgivare, 043 820 0073 Sofia Grynngärds projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958 Ann-Louise Ahrenberg projektkoordinator för Tack för maten!, 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Petra Högnäs utvecklingschef, 044 280 6609 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman, jubileumskoordinator, 050 356 4548

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Martha nr 1/2018