En bättre ekonomi - en euro i daget

EN EURO I TAGET

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

1

KAPITEL 1

2

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

E N E U R O I TA G E T

3

Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vardagskunskap är allt sedan grundandet av organisationen år 1899 en av grundstenarna i verksamheten. Vi jobbar med de frågor som står dig och din vardag nära: hushåll, ekologi och ekonomi.

EN EURO I TAGET Ta kontrollen över din ekonomi och förbättra din ekonomi en euro i taget.

Marina Nygård

Finlands svenska Marthaförbund

KAPITEL 1

6

P R ATA O M P E N G A R

INNEHÅLL

Kapitel 1

Kapitel 2

Kapitel 3

PENGAR ÄR EN DEL AV LIVET

VAD KOSTAR DET ATT LEVA?

BUDGETERA OCH FÅ KOLL

Sida 10

Sida 20

Sida 30

Kapitel 4

Kapitel 5

Kapitel 6

INKOMSTER, FÖRETAGSAMHET OCH SAMHÄLLETS STÖD

KONSUMTION OCH MAT

SKULDER OCH LÅNADE PENGAR

Sida 38

Sida 52

Sida 64

Kapitel 7

Kapitel 8

Kapitel 9

ATT SPARA PENGAR

PLACERA OCH FÅ AVKASTNING

ATT PLANERA INFÖR SIN PENSION

Sida 76

Sida 86

Sida 104

Kapitel 10

OM PENGAR, RATIONALITET OCH FRAMTIDENS EKONOMI Sida 112

E N E U R O I TA G E T

7

KAPITEL 1

8

E N E U R O I TA G E T

FÖRORD

Pengar berör alla Pengar är en del av vårt liv, vare sig vi vill det eller inte. Vi behöver pengar för att betala för vår vardag. Pengar är något som kan skapa ångest, speciellt ifall de aldrig vill räcka till. Pengar kan också vara något som vi känner att vi borde ta tag i, något som vi borde bli bättre på, men som av någon anledning känns svårt att greppa.

Min förhoppning är att den här boken ska inspirera att ta kontroll över den egna ekonomin och förbättra den. Ekonomi hör nämligen till vardagsfärdigheterna, och precis som vi behöver veta hur man lagar mat och tar hand om vår hälsa borde vi veta hur man sköter sin ekonomi på bästa sätt.

När jag föreläser om ekonomi brukar jag fråga publiken vad pengar betyder för dem. Oavsett ålder och livssituation brukar svaren påminna om varandra: trygghet, möjligheter, ångest, frihet, stress, makt, räkningar, drömmar, ett nödvändigt ont. Pengar betyder olika saker för olika människor och det finns inget rätt och fel.

Pengar är något som vi kan bli bättre på, något vi kan fortbilda oss i och som kan ge konkreta resultat. Snabba lösningar finns det sällan när det kommer till pengar, och oftast är kortsiktiga lösningar skadliga för oss. En person som tidigare inte har varit en löpare kommer inte att bli en maratonlöpare på tre månader, precis som de flesta av oss inte kan bli miljonärer på samma tid. Som med många andra saker i livet så är det måttlighet och långsiktighet som ger bäst resultat. Med en euro i taget kan vi förbättra vår ekonomi.

Marina Nygård Ekonomirådgivare, Marthaförbundet

E N E U R O I TA G E T

9

KAPITEL 1

10

E N E U R O I TA G E T

1

PENGAR ÄR EN DEL AV LIVET Pengar är en stor del av allas liv. Vi behöver pengar för att betala mat, få tak över huvudet och kläder att värma oss med. Vi behöver också värme och ljus i våra hem och grundläggande hygienprodukter. Ingen kan leva helt utan pengar, även om det finns personer som har gjort sociala experiment och försökt leva på minimalt med pengar eller helt utan pengar.

KAPITEL 1

Pengar är förtroende

Visste du att fyrk var ett mynt i Sverige mellan 1400–1600-talet?

Idag är fyrk finlandssvensk slang för pengar.

Vad är egentligen pengar? Pengar är mera än sedlar och mynt i plånboken och siffror på banksaldot, de är grunden till förtroende. Det finns olika valutor i världen och deras värde bestäms utgående från varandra. Vi har kommit överens om att pengar är det instrument som används för att byta varor och tjänster.

Tidigare fungerade djurskinn eller tjänster och gentjänster som betalningssätt.

Pengar är mera praktiskt än till exempel ekorrskinn. I takt med att samhället blev mera komplext behövdes en ny valuta som förenklade handeln. Det var inte hållbart att hålla reda på olika valutor: hur mycket äpplen behövdes för att få ett skinn? Och spelar det någon roll om det är färska äpplen eller torkade äpplen?

Sura eller söta äpplen? Tänk om jag själv har ett äppelträd som ger fin skörd, då är inte nödvändigtvis äpplen lika värdefulla för mig som för en som saknar äppelträd. I fängelsevärlden är cigaretter en gångbar valuta som används också av dem som inte röker. I ett öppet samhälle är ändå pengar en bättre valuta än äpplen, ekorrskinn eller cigaretter. Pengar är lättare att förvara och transportera, framför allt elektroniskt, och vi kan alltid lita på att vår valuta duger trots att säljarens äppelträd är fullt av mogna äpplen.

Tillit är avgörande. Du är villig att sälja ditt hus i utbyte mot en summa pengar och tänker inte ens tanken att penningsystemet kanske kollapsar i morgon och dina pengar blir värdelösa, att mänskligheten har gått över till att använda snäckor som betalningsmedel eller, för att använda en mera modern jämförelse, kryptovaluta.

Du litar på att dina pengar har ett värde också i morgon. Pengar har både enat och splittrat människor. Långt innan våra kontinenter var förenade av telefonlinjer, internet och globala språk som talas av hela befolkningen var mynt en valuta som förstods av alla. (Harari: Sapiens, kapitel 10)

Prata om pengar Att tala om pengar och löner har länge varit tabu i Finland. Pengar anses vara något privat, och att tala om pengar kan ofta uppfattas som ofint, pinsamt och lite jobbigt. Ändå vet man på ett ungefär hur mycket en person tjänar om den jobbar som, låt oss säga, gymnasielärare. Det beror på att lärare jobbar för kommunen och kommunala löner regleras av något som kallas för kollektivavtal. Jobbar en person däremot som konsult på ett privat företag är det svårare att uppskatta vad den personen får i lön: allt mellan 3 000 euro och 30 000 euro är möjligt. När man i vissa kulturer stolt berättar i kafferummet för sina kollegor att man har fått löneförhöjning kan samma kommentar på en finländsk arbetsplats väcka ont blod och upplevas som skryt.

Att inte tala om pengar har konsekvenser: vi är nyfikna på hur folk bor och på hurudana bilar de kör, för att försöka bestämma deras inkomst. Är det nödvändigt? Nej, inte alls. Men vi är ändå nyfikna. När årets skatteuppgifter offentliggörs av myndigheterna brukar medierna skriva utförligt om vilka som tjänar mest och betalar mest skatt. Vi kanske fnyser och ifrågasätter varför sådan information 12

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

över huvud taget ska publiceras och påpekar att vi inte brukar läsa artiklarna.

Nu för tiden har vi tillgång till också kändisars och avlägsna bekantas liv och kan iaktta deras shoppingvanor, resor och livsstil. Men vi vet inte hur de har råd med det liv de lever. Vi vet inte om de finansierar sin livsstil med löner, arv eller lån.

Vi ser heller inte hurudana uppoffringar de gör för att ha råd. Det kan handla om prioriteringar, någon kanske väljer bort restaurangbesök och köper kläder i stället. Någon annan vill ha allt och skuldsätter sig för att uppnå det, medan en tredje kanske får kläderna i utbyte mot reklam på sociala medier. Alla använder sina pengar olika och enligt sina egna prioriteringar.

Det är mänskligt att känna ett visst missnöje om man märker att andra i ens omgivning har mera pengar än man själv har. Ibland hör man argument som att det inte finns någon fattigdom i Finland, och det stämmer till viss del. Jämför man med större delen av världens befolkning är även de fattigaste finländarna rika och har tillgång till skolgång, får mat i sig varje dag och har rätt till en summa pengar varje dag. Men upplevd fattigdom är relativ och det är mänskligt att hela tiden sträva efter något bättre. Man jämför inte sin situation med någon i ett annat land, man jämför sig med sin granne eller sin vän.

Det är mänskligt att känna ett visst missnöje om man märker att andra i ens omgivning har mera pengar än man själv har.

Våga säga ”jag har inte råd” I Finland är det vanligt att vara skuldsatt och många vill inte erkänna att de behöver hjälp eller har ett problem. Om det känns jobbigt att medge att man inte har råd att betala för ett restaurangbesök med vännerna kan det först kännas som en lösning att betala med kredit eller att ta ett snabblån. En skuld leder i värsta fall till nya skulder. I stället borde vi se det som naturligt att tala om pengar. Det är inte märkligt att inte ha råd att betala ett restaurangbesök. Det är inte heller märkligt att välja bort ett restaurangbesök för att man prioriterar annat i sin ekonomi just nu.

Dessutom kan vi lära oss mycket av varandras framgångar och misstag. Alla har vi olika styrkor och svagheter inom det ekonomiska. Någon kanske är en hejare på att spara pengar, någon annan på att tolka försäkringsavtal och en tredje på att fixa förmånlig mat och hålla matkostnaderna på ett minimum.

Planera din ekonomi Forskning har visat att många ungdomar inte alls planerar sin ekonomi. De som planerar sin ekonomi planerar den på sin höjd en eller några månader framåt. Det är synd, för som ung person kan du genom att göra små förändringar och genom att lära dig nya färdigheter förbättra din ekonomi, en euro i taget. Att planera sin ekonomi, tänka långsiktigt och systematiskt se över alla delmoment i sin ekonomi är grunden till en hållbar ekonomi. (Källa: Finanssialan keskusliitto, 2015)

E N E U R O I TA G E T

13

KAPITEL 1

BRUTTO= lön innan skatten och övriga avgifter har dragits bort

NETTO= lön efter att skatten och övriga avgifter har dragits bort

Vad behövs det för att leva?

Det finns olika definitioner på den miniminivå som krävs för att leva. Enligt EAPN-FI (2018) är den mellan 1 000 och 1 300 euro per månad beroende på var i landet man bor och hurudant hushållet är. En annan vanlig definition på fattigdom är att man tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten.

Det är dyrare att bo ensam. En liten lägenhet kostar mera per kvadratmeter än en större lägenhet. En person som bor ensam betalar därför mer för sitt boende än personer som delar på ett gemensamt boende, och har även högre regelbundna utgifter, som internet och el. Runt 10 procent av Finlands befolkning beräknas ha mindre att leva på än miniminivån. Att ständigt leva nära eller under fattigdomsgränsen är påfrestande, både psykiskt och fysiskt. Den ständiga oron för att de ekonomiska kalkylerna inte ska hålla är tung att bära. Det kan vara svårt att orka spara i vardagen och försöka klara sig ekonomiskt när stressen är stor. De som har levt längre tider under fattigdomsgränsen upplever att de blir isolerade då de inte har råd med hobbyer, att ta bussen eller gå ut med vänner. Man kan tvingas välja mellan att köpa mat eller mediciner.

“Inte råd med mat? Skogen är ju full av bär och svamp!”

Det är svårt och ibland till och med lite osympatiskt att ge råd till en person som lever på en mycket liten inkomst. Det kan kännas frestande att uppmuntra låginkomsttagare till att plocka svamp eller och bär. I sig är det inte ett dåligt råd, eftersom inhemska blåbär och lingon kostar cirka 10 euro per kilogram i butiken och bär är en del av mångsidig och näringsrik kost. Dessutom får man på köpet vistas utomhus och får gratis motion när man plockar bär och svamp. Men det är också möjligt att den som tar emot rådet dels inte har krafter till att ge sig ut i skogen och dels kanske inte har råd att betala bussbiljetten eller saknar bil. Många som skulle må bra av en svamptur bor i en stad, inte nödvändigtvis nära en skog.

Kanske kräver en skogsutflykt också att man hittar ett par gummistövlar i rätt storlek. Krafterna tar slut innan man har införskaffat stövlarna. Att odla egna grönsaker kan också i teorin vara ett bra råd. Men det kräver att man köper frön, jord och plantor och plötsligt har man spenderat 30 euro och grönsaksskörden blir kanske klen och definitivt inte värd priset. En fattig person har inte nödvändigtvis råd att ta en sådan risk, även om bärplockning och grönsaksodling under perfekta omständigheter är en fin möjlighet.

14

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

VARIFRÅN PENGAR? t Lönearbete: arbetsgivaren betalar ersättning för din tid och prestation t Företagsinkomster: du skapar själv din lön och inkomst t Kapitalinkomster: du får avkastning och eventuella försäljningsvinster på investeringar om du t.ex. äger aktier, hyr ut din lägenhet eller äger skog t Pension: betalas ut antingen på grund av arbetsoförmögenhet eller ålder och storleken avgörs av dina tidigare inkomster t Stöd: under vissa perioder av ditt kan liv kan du vara berättigad till olika former av stöd av samhället

Du kan i viss mån påverka hur mycket inkomster du får: genom att överväga vad du utbildar dig till, genom att sträva efter nya jobberfarenheter, genom att förhandla om din lön. Ofta är det i praktiken ändå lättare att påverka utgifterna än intäkterna.

Hur mycket tjänar finländarna? År 2015 tjänade finländare i medeltal 3 386 euro brutto i månaden. Man räknar ut medeltal genom att slå ihop allas löner och dela summan med antalet personer.

MEDIANLÖN / MEDELLÖN Medianlön

2 963 Medellön

3 386 Om vi föreställer oss att det i Finland finns 100 personer får vi summan 3386 euro genom att slå ihop allas löner och dela med 100. Inne i den summan finns busschaufförer, närvårdare, lärare, ingenjörer, läkare, konsulter och vd:ar. Medellön är egentligen ingen bra måttstock när vi talar om löner. Det är väldigt vanligt att ha en lön mellan 2 000 och 3 000 euro, men det finns också en del som tjänar över 10 000 euro i månaden. När vi granskar medeltalet närmare märker vi att ett fåtal individer med avsevärt högre lön drar upp medeltalet. När vi talar om löner är det därför bättre att se på medianlönen. Medianlönen räknas genom att ställa upp de 100 finländarna på en rad och se vilken lön som är i mitten. Finländarnas medianlön år 2015 var 2 963 euro brutto, alltså lägre än medellönen. (Källa: Statistikcentralen) E N E U R O I TA G E T

15

KAPITEL 1

NÅGRA EURO MER ELLER MINDRE Ibland betalar vi mera än vad som skulle vara möjligt. Vi har kanske ett dyrare telefonabonnemang än nödvändigt eller betalar hyra för en lite dyrare lägenhet fast det skulle finnas en mindre lägenhet med lägre hyra. Månadskostnaden är kanske inte avgörande, men har du räknat på hur mycket mera du betalar på årsnivå?

20 €

Jag be talar 2 0€ i telefo nräknin g, va d b e talar d u?

Jag be talar 15 €. hehe! J ag får fyra må na köpet e der på fter att ja konkurr ensutsa g tte mitt av tal!

= 180 € 15 €

+ = 180 € En telefonräkning på 5 euro mera i månaden (20 euro i stället för 15 euro) blir 60 euro dyrare på ett år. För 60 euro skulle du ha kunnat betala din 15 euros telefonräkning fyra gånger, om du hade bytt avtal på samma sätt som din kompis.

Genom att konkurrensutsätta telefonabonnemanget säkerställer du att du har det bästa och billigaste avtalet.

Investerade med en avkastning på 7 % skulle samma 5 euro i månaden ha kunnat bli 62 euro på ett år och 865 euro på 10 år.

Är det så stor skillnad om du betalar 500 eller 550 euro i hyra? Jo, den skillnaden blir 600 euro i året och 6 000 euro på 10 år. Investerade med en avkastning på 7 % skulle samma summa bli 620 euro på ett år och 8 654 euro på 10 år.

För 600 euro betalar du din hyra i 1,2 månader.

Läs mera om placeringar i kapitel 8.

16

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

Vad är köpkraft?

Om vi går ut på gatan och frågar en helt vanlig finländare vad hen tjänar är det mest sannolika svaret något kring 2 963 euro. Kan vi då jämföra hur väl vi har det ekonomiskt ställt med en svensk som har samma lön, eller med en tysk? Nej, inte egentligen. Vi behöver också veta hur mycket vi får i handen (netto), efter att skatter och övriga avgifter har dragits bort. Men inte ens då kan vi jämföra vår ekonomiska levnadsstandard med tyskens, italienarens och svenskens.

Bostädernas pris varierar kraftigt i de olika länderna och priset på matkassen du plockar ihop i Italien och i Finland är helt olika. Det är svårare att mäta köpkraft än medel- och medianlön, för dit hör också faktorer som vårdens och utbildningens kvalitet, vad som bekostas av samhället via skatter och vad som bekostas av individen, möjligheter till rekreation, rättighet till betald semester och inte bara hur mycket din matkasse kostar.

Vart går pengarna?

Vi kan påverka våra inkomster genom att löneförhandla, byta jobb och utbilda oss.

Ofta är det ändå lättare att påverka våra utgifter, alltså hur vi använder våra pengar.

Bor man på egen hand är ofta boendekostnader den största utgiftsposten.

Det lönar sig alltid att fundera på hurudana boendekostnader ens ekonomi klarar av på lång sikt, också under eventuella tider med mindre inkomster.

Efter boendekostnader brukar matkostnader vara den största utgiften. Om vi vill påverka vår ekonomi är det därför viktigt att se över matkostnaderna: genom att planera våra inköp, genom att i huvudsak göra vår egen mat i stället för att betala för att någon annan gör den, genom att välja förmånliga och näringsrika ingredienser och genom att granska produkter utifrån kvalitet och pris.

Det är också värt att se över sina regelbundna utgifter, ofta är det våra dagliga vanor som blir till en dyr helhet på lång sikt. Utgifterna kan vara motiverade, om de ger dig mervärde, men du bör ändå vara medveten om hur dyr din vardag är.

Ett hushålls köpkraft beror på inkomster, förmögenhet och prisnivå i landet. I ett land med hög köpkraft är prisnivån låg.

E N E U R O I TA G E T

17

KAPITEL 1

Vill du veta mera om ämnena som behandlats i boken? Du kan hitta information från dessa källor. Kom ihåg att material producerat i Sverige är uppgjort enligt svensk lagstiftning.

Böcker:

Podcaster:

Î Ariely, Dan: Dollars and Sense: How we Misthink Money and How to Spend Smarter

Î Pengapodden

Î Axelsson, Jag lämnar ekorrhjulet: ett liv utan lönearbete Î Harari, Yuval Noah: Sapiens: A Brief History of Humankind Î Hans Rosling: Factfulness – Ten Reasons We’re Wrong About the World Î Sillanaukee, Otso: Zero Waste Jäähyväiset jätteille Î Thurén, Julia: Kaikki rahasta – Näin säästin kymppitonnin vuodessa Î Östberg, Jacob: Vi är vad vi köper - Konsumtionskulturen är här för att stanna Î Myllyoja, Ninni & Kullas, Emilia: Nainen ja rikastumisen taito

18

Î Aktiekompisar Î Avanzapodden Î Sparpodden Î Mimmit sijoittaa (på finska) Î Rahapodi (på finska) Î Melkein kaikki rahasta (på finska) Î Marthapodden (soundcloud.com/ marthaforbundet) behandlar stundvis ekonomi På nätet: Î Börsstiftelsens guider (porssisaatio. fi): Placerande – en handbok för nyfikna, Placerarens skatteguide, Placeringsfondsguide 2015, Aktieguide, Placerarens ränteguide Tidningar:

Î Myllyoja, Ninni & Kullas, Emilia: Mitä jokaisen kotiäidin (ja muidenkin naisten) tulee tietää sijoittamisesta

Î Taloustaito (på finska)

Î Mähkä Merja & Lehtipuu Unni: Sijoittajaksi 7 päivässä

Î Kuluttaja (på finska)

E N E U R O I TA G E T

Î Kauppalehti (på finska) Î Talouselämä (på finska)

KAPITEL 1

Projekt: bli bättre på pengar Med tanke på hur viktiga pengar är i våra liv borde vi avsätta mera tid för att förbättra vår ekonomi. Att aktivt följa upp sin ekonomi, se över sina utgifter och välja hur man använder sina euro är åtgärder som snabbt ger resultat. Inte nödvändigtvis stora resultat, men små resultat som i långa loppet är avgörande.

Kanske du vill bli bättre på pengar? Avsätt tid för att se över din ekonomi och utbilda dig. Den som vill lära sig ett språk lyckas bäst om den utöver ord och grammatik även bekantar sig med kulturen. Detsamma gäller pengar; för att bli en hejare på pengar behöver du förstå vissa ord (som avkastning, alternativkostnad och index), vissa koncept (som räntor och efterfrågan) men också kulturen kring pengar (vad pengar betyder och möjliggör). Det finns information där ute för den som är intresserad. Det finns böcker, podcaster, konton på sociala medier och bloggar som behandlar ekonomi. Om tv:n är på och ekonominyheterna börjar, stanna och lyssna.

Tips! Sätt in tid i kalendern för att sköta om dina pengaärenden och fortbilda dig i ekonomi!

UTMANING Enkel: Följ något konto på sociala medier som handlar om pengar alternativt lyssna på en podcast.

Marthaförbundet delar med sig av ekonomitips under #1euroitaget på Instagram.

Under #pratapengar delar många privatpersoner, företag och organisationer info. Som exempel på finska podcaster kan nämnas Julia Thuréns Melkein kaikki

rahasta (privatekonomi) och Nordnets rahapodi (placeringar och privatekonomi). På svenska (i rikssvensk kontext) dominerar Rika tillsammans både i bloggformat och som podcast.

Medel: Tala om pengar och löner med någon i din närhet som du inte har pratat om pengar med tidigare. Förslag på samtalsämnen: Hur mycket får du i lön? Vad kostar ditt

boende? Hur mycket konsumerar du? Vad prioriterar du i din konsumtion och vad väljer du bort? Hur sparar du pengar?

Avancerat: Gör upp en plan för hur din ekonomi ska se ut om en månad, ett år och tio år. Varifrån ska du få inkomster? Hur vill du leva? Har du skulder? Har du besparingar? Var ambitiös, men realistisk.

E N E U R O I TA G E T

19

KAPITEL 1

20

E N E U R O I TA G E T

2

VAD KOSTAR DET ATT LEVA? Hur mycket kostar det att flytta hemifrån?

Hur mycket spenderar vi på mat och kläder?

Vad är det för skillnad på om jag hyr eller äger min bostad? Hur sköts ekonomin när man bor tillsammans med någon?

KAPITEL 2

Vad kostar det att leva?

Många tycker att det är intressant att jämföra hur mycket andra använder till mat, nöjen och boende. Det kan kännas bra att höra att andra spenderar liknande summor som man själv — då får man bekräftat att man gör något rätt. Vad som är rätt nivå är ändå individuellt och baserar sig dels på din inkomst, dels på dina prioriteringar och din livssituation.

Referensbudget På centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet har man forskat i hur mycket det kostar att leva. Kom ihåg att siffrorna endast är riktgivande.

Oftast bor det bara en person i en etta, i en fyra kan däremot tre eller flera personer bekvämt bo tillsammans. En person som bor i Helsingfors kan spara in cirka 250 euro per månad genom att bo tillsammans med flera personer. Om man är berättigad till bostadsstöd kan den siffran se annorlunda ut beroende på hyreskontrakt och livssituation.

Matkostnaderna är ofta näst störst i budgeten. Matkostnaderna är beräknade till 294 euro för män och 261 euro för kvinnor för den som bor ensam. Om du vill se över din ekonomi måste du också granska dina matkostnader. Det är en alltför stor utgiftspost i din ekonomi för att inte ägna den lite uppmärksamhet. Vi går igenom maten närmare i kapitel 5.

Transportkostnader kan vara den tredje största utgiften, beroende på hur du rör dig. Det blir billigast om du klarar dig med cykel och/eller kollektivtrafik.

Behöver du bil är det avsevärt dyrare. Kom ihåg att utöver själva kostnaden för bil och bränsle måste du betala försäkring, bilskatt och underhåll. Referensbudgeten räknar med en kostnad på 450 euro per månad för bil, jämfört med 9 euro för cykel och mellan 50 och 100 euro för kollektivtrafik.

Referensbudgeten är en riktlinje och få människor lever exakt enligt budgeten.

Den fungerar ändå som en fingervisning om hur din budget kan se ut när du flyttar till ett eget hushåll. Om du märker att någon kategori är avsevärt mycket större än riktlinjerna kan du fundera på om det finns något i din livsstil som du kan och vill ändra på. Din ekonomi handlar i stor utsträckning om prioriteringar.

Fundera på vad du får för pengarna och konkurrensutsätt vid behov.

Område

Etta € / mån

Tvåa € / mån Trea € / mån

Fyra € / mån

Helsingfors

738

922

1 176

1 490

Huvudstadsregionen

733

896

1 128

1 426

Ort med över 100 000 invånare

594

724

932

1 180

Övriga Finland

487

605

740

952

Hela landet

571

684

856

1 106

Den största utgiften är boende. Här kan du se siffror för år 2018.

22

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 2

KOSTNADER FÖR ENSAMBOENDE

TRANSPORT 450 € (bil) 55-106 € (kollektivtrafik) 8 € (cykel)

BOENDE 571 € (medeltal för etta i hela landet)

KOSTNADER UTÖVER BOENDE, MAT OCH TRAFIK: IT och elektronik 65 € Kläder, skor och väskor: 47 € (man) 59 € (kvinna) Personlig hygien: 28 € (man) 34 € (kvinna) Hälsovård och mediciner: 23 € (man) 32 € (kvinna) Hushållsartiklar och möbler: 37 € Hushållets övriga produkter: 7 € Fritid och hobbyer: 48 € El och försäkringar: 34 €

MAT 294 € (man) 261 € (kvinna)

Källa: Centrum för konsumentforskning vid Helsingfors universitet (2018)

E N E U R O I TA G E T

23

KAPITEL 2

Spara in på något i varje kategori För att spara pengar och leva hållbart lönar det sig att försöka hitta något att spara in på i varje kategori, det vill säga använda sig av osthyveln: ta bort en skiva från varje kategori. Summor som inte är så betydande på månadsnivå blir stora på årsnivå.

Att bo på hyra eller att äga sitt boende År 2018 var medelåldern för en person som köper sin första bostad 28,8 år.

Finländarna äger gärna sina bostäder. År 2013 ägde två tredjedelar av alla finländska hushåll sin bostad. Enligt statistik består ungefär hälften av finländarnas förmögenhet av ägarbostäder. Vanligast är att finansiera dem med lån. Det har ändå blivit allt vanligare att bo på hyra, dels för att bostäder är dyra och det krävs en större andel egen finansiering men också för att det har blivit allt ovanligare med fast anställning. Om man är osäker på om och var man kommer att arbeta nästa år kan det vara en tröskel för att köpa en bostad, man föredrar en hyresbostad. Bostadspriserna har också gått upp snabbare än lönerna i vissa delar av landet. Medelåldern för när man köper sin första bostad har därför stigit.

När du amorterar ditt lån betalar du din skuld till banken och andelen av bostaden som är skuldfri ökar. I exemplet nedan används uppskattade siffror på tvåor i Vasa år 2017 enligt hyresnivån och pris på bostäder i medeltal.

Ditt bostadslån kan vara uppbyggt på olika vis och räntan (som kan dras av i beskattningen) är uträknad med 1 procent totalränta. Bostadsvederlaget varierar från bostad till bostad. Utöver bostadsvederlag kan också finansieringsvederlag tillkomma. Finansieringsvederlag används för att bekosta större renoveringar och investeringar i husbolaget. Kom ihåg att om du äger en aktielägenhet måste du också vara redo att betala din andel av t.ex. en takrenovering, på samma sätt som du i ett egnahemshus måste renovera ditt eget tak när husets kondition kräver det.

Mera om lån och skulder kan du läsa i kapitel 6.

Bo i hyreslägenhet

Bo i aktielägenhet (inköpspris 99 150 €, lån 89 235 €, egen andel 9 915 €)

lån 20 år, ränta 1,0 % Hyra 585 €

Amortering 371 €

Vattenavgift 20 € /månad

Ränta 74 €

El enligt konsumtion

Bostadsvederlag 140 €

Hemförsäkring 15 € /månad

Vattenavgift 20 € /månad El enligt konsumtion Hemförsäkring 15 € /månad

Totalt 620 €/månad

Totalt 620 €/månad

Jämförelse mellan månadskostnader för att bo i hyreslägenhet respektive ägd aktielägenhet enligt pris för en tvåa i Vasa år 2017.

24

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 2

Ofta blir ändå totalsumman som du lägger ut varje månad ungefär likadan som om du skulle äga en lägenhet, med den skillnaden att om du äger så betalar du ditt lån och skuldsättningsgraden minskar. Det lönar sig ändå att komma ihåg att om du själv äger ditt boende har du ansvar för din skuld och ingen annan än du ersätter ditt söndriga kylskåp eller betalar ditt lån. Har du en hyresbostad kan du säga upp kontraktet, oftast med bara en månads uppsägningstid, och försöka hitta ett fömånligare boende eller flytta till en annan ort. Att sälja sitt boende är en mera krävande process.

När du flyttar hemifrån

Bostadsvederlag uppbärs för att bekosta husbolagets gemensamma löpande kostnader.

Finansieringsvederlag är bostadsägarnas andel av husbolagets lån

Det är en stor livsförändring att flytta till ett eget hushåll och det lönar sig att börja spara pengar i god tid innan flytten. Referensbudgeten ger dig en rimlig uppfattning om kostnader för boende, el, vatten, försäkringar, telefon och internet som de flesta betalar för.

När du vet att det börjar bli dags att planera en flytt ska du börja med att kartlägga vad du har och vad du behöver till ditt hem och hur mycket du behöver spara för att klara det ekonomiska. En god tumregel är att det oftast tar längre tid än du tror att köpa allt som du behöver till ett hem, speciellt om du vill vara prismedveten och köpa secondhand. Det är också viktigt att lista vad du behöver för att ha ett hum om vad det kommer att kosta, så att du kan börja spara. I det här skedet är det också bra att ta i bruk en budget för att ha koll på hur stora dina intäkter och utgifter är. Vi går igenom budgetering i kapitel 3.

Var medveten om dina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst När du skriver på ett avtal är det viktigt att känna till både dina rättigheter och dina skyldigheter. Speciellt i fråga om bostad och arbete är det viktigt att läsa igenom avtal noga och fråga och ta reda på om något är oklart. Var uppmärksam på uppsägningstiden, som ska följa hyreslagen. Garantihyra uppbärs ofta och kan betalas in på ett särskilt hyresgarantikonto som öppnas av hyrestagaren. På så sätt behöver inte hyrestagaren betala in pengarna på hyresvärdens eget konto. Hyresvärden har rätt att använda garantihyran för att ersätta skador som hyresgästen har orsakat eller för utebliven hyra. Hyresvärden kan behålla en del eller hela garantihyran om hen kan visa på faktiska kostnader för att återställa lägenheten.

Din största skyldighet som hyresgäst är att betala hyran i tid och att sköta om bostaden så att dess skick bevaras. Normalt slitage godkänns, men om du till exempel märker en vattenskada är du skyldig att meddela hyresvärden så att hen kan vidta åtgärder. Du är oftast skyldig att ha en hemförsäkring, något som lönar sig också för din egen säkerhet. Hyresvärden kontrollerar ofta när hyresavtalet skrivs att du har en hemförsäkring som är i kraft. Efteråt är det på ditt ansvar att se till att din försäkring fortsättningsvis är i kraft.

E N E U R O I TA G E T

25

KAPITEL 2

KOM IHÅG-LISTA FÖR ATT FLYTTA HEMIFRÅN: Î Börja spara i tid inför flytten: utöver kostnader för att hyra en paketbil uppstår det många andra kostnader; flyttlådor, packningsmaterial, försäkring, el, internet med mera. Det är också viktigt att ha en säkerhetsbuffert för oförutsedda utgifter. Î Konkurrensutsätt dina avtal (försäkring, el och internet) innan det är dags att flytta och se till att de är i kraft när du ska flytta in. Î Gör en flyttanmälan till magistraten, som också gäller för posten. Många instanser och de flesta myndigheter får sina adresser från posten, men inte alla. Det är på ditt ansvar att adressen uppdateras och räkningar inte blir obetalda. Î De flesta bostäder är omöblerade. Skriv en lista på allt som du behöver. Det här är en budgetpost som är liten i referensbudgeten och du kommer att behöva spendera avsevärt mera i början, innan du har skaffat allt som du behöver. Genom att köpa secondhand sparar du betydande summor. Tänk också på att skaffa saker av god kvalitet. En billig kniv kanske fungerar bra i några månader, en lite dyrare kniv i flera år. Î Det är viktigt att du får se lägenheten. När du flyttar in lönar det sig att fotografera och filma lägenhetens skick med eventuella skavanker, samt begära kvittens på den dokumentationen av hyresvärden.

26

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 2

DU BEHÖVER KANSKE ALLT DET HÄR. VAD TROR DU ATT DET KOSTAR OM DU KÖPER ALLT NYTT? VAD ÄR DU VILLIG ATT KÖPA SECONDHAND? säng ................... € bord ................... € stolar ................... € soffa ................... € lampor ................... € mattor ................... € lakan ................... € dyna ................... € täcke ................... € sängöverkast ............ € filt ................... € handdukar ................... € badhanddukar ........... € kökshanddukar ........... € kastruller ................... € stekpanna ................... € skålar ................... € tallrikar ................... € glas ................... €

koppar ................... € kanna ................... € bestick ................... € knivar ................... € knivvässare ................... € mått ................... € vinöppnare ................... € korköppnare ................... € grytlappar ................... € stekspade ................... € slev ................... € kavel ................... € potatisskalare .................. € osthyvel ................... € ugnsform ................... € kakform ................... € pajform ................... € vattenkokare ................... € kaffekokare ................... €

elvisp ................... € mixer ................... € skärbräde ................... € bakbunke ................... € dammsugare .................€ skurämbar ................... € skurskaft ................... € städdukar ................... € sprayflaska ................... € tvättkorg ................... € ficklampa ................... € måttband ................... € skruvmejsel ................... € första hjälpen-låda ....... € skoborste ................... € klädhängare .................. € klädborste ................... € strykbräde ................... € strykjärn ................... €

E N E U R O I TA G E T

27

KAPITEL 2

Att flytta ihop med någon Oavsett om du planerar att flytta ihop med en kompis eller med någon som du har ett förhållande med är det viktigt att se över det ekonomiska och juridiska.

Juridiskt är det skillnad på om du ensam undertecknar ett hyreskontrakt eller om ni är flera på kontraktet. Om det skulle gå illa och de andra hyrestagarna har svårt att betala så blir du betalningsskyldig för hela hyran om du är huvudhyresgäst eller om ni har ett gemensamt hyreskontrakt. Om de andra väljer att flytta ut före dig är det också på ditt ansvar att hitta nya hyresgäster att dela hyran med och ensam betala hyran tills dess. Hur kontraktet är formulerat påverkar också hur Folkpensionsanstalten (FPA) betalar ut bostadsstöd. Två eller flera personer som bor tillsammans räknas som ett hushåll om de har ett gemensamt hyresavtal.

Då betalas bostadsstöd ut på basis av hushållets sammanlagda inkomster. Det kan upplevas som orättvist då t.ex. en studerande inte beviljas bostadsstöd om hens sambo yrkesarbetar, trots att paret kanske inte har gemensam ekonomi.

Utöver det stödtekniska är det värt att se över annat praktiskt och juridiskt, som i vems namn elavtalet, hemförsäkringen och eventuella andra avtal står. Om ni är flera som bor tillsammans kan man ta en hemförsäkring som täcker ens egen andel (om ni är tre på 90 kvadrat så tecknar du en försäkring på 30 kvadrat). Om ni är två som bor tillsammans kan det vara enklast att en av er tar försäkringen i sitt namn och att man anmäler att det är två personer som bor på adressen. Kom ihåg att det är den personen i vars namn avtalet står som i sista hand är ansvarig för att avtalet följs (i praktiken betalas). Det är också den personen som måste avsluta avtalet. Om du har bott tillsammans med någon som har skött om hemförsäkringen och den personen flyttar ut ur er gemensamma bostad och avslutar avtalet måste du genast teckna ett nytt avtal för att inte vara utan försäkring.

Det är bra att diskutera och dokumentera hur gemensamma anskaffningar sköts. På så sätt undviker man problem ifall man senare flyttar isär. Det blir inte rättvist om den ena köper alla möbler och den andra mat och den som har köpt möblerna vid separation tar med sig allt. Också i vänskapliga samboförhållanden är det bra att diskutera igenom vad som händer med den gemensamt införskaffade soffan ifall man inte längre bor tillsammans.

Egen ekonomi, gemensam ekonomi eller delad ekonomi?

Om du har ett parförhållande och planerar att flytta ihop är det viktigt att på förhand diskutera igenom hur ni ser på pengar. Har ni egna pengar eller gemensamma pengar? Hur fördelas de gemensamma utgifterna? Vad vill ni prioritera i er ekonomi?

28

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 2

Egen ekonomi: Bägge har sina egna pengar och man står själv för sina utgifter. Passar för kompisar som bor tillsammans och vill ha sin egen mjölkförpackning och sina egna tvättmedel. Nya par väljer kanske också denna modell, men bestämmer oftast vem som köper tvättmedel och mjölk eller turas om.

Delad ekonomi: I en delad ekonomi har man egna pengar, men betalar in en summa pengar till ett gemensamt konto för att täcka gemensamma utgifter. Modellen passar par och vänner som vill förenkla inköpen.

Delad proportionell ekonomi: Som delad ekonomi, men med skillnaden att man betalar procentuellt enligt sina inkomster. Person A tjänar 1 800 euro efter skatt och person B tjänar 2 400 euro efter skatt. De bestämmer sig för att betala in 10 procent av sina inkomster. A betalar in 180 euro i månaden till de gemensamma utgifterna och B 240 euro. På så sätt kommer skillnaden i hur mycket egna pengar A och B har efter att de gemensamma utgifterna har betalats att minska något. Modellen passar par med inkomstskillnader och används speciellt mycket i tider av föräldraledighet.

Gemensam ekonomi: Bägges inkomster och utgifter slås ihop och man delar på både utgifter och inkomster.

Systemet kräver tillit och i mån av möjlighet liknande levnadsvanor. Modellen används främst av etablerade par. En risk i detta system är att personerna ibland saknar eget konto och egna pengar för krissituationer. Egna pengar är också viktigt för självbestämmanderätten.

UTMANING Enkel: Fråga dina vänner och släktingar hur mycket deras boende kostar. Kontrollera priser för bostäder på en ort du föreställer dig att du

kommer att bo på, både hyra och köpkostnader.

Medel: Gör en plan för vad du redan har och vad du kommer att behöva när du flyttar

till ett eget hushåll.

Avancerat: Följ upp ditt hushålls matkostnader under en månad. Hur mycket pengar går det till mat?

E N E U R O I TA G E T

29

KAPITEL 1

30

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

3

OM ATT BUDGETERA OCH FÅ KOLL En budget är en ekonomisk plan för en viss period. Det enklaste sättet att ta kontrollen över sin ekonomi är att budgetera. En budget kan göras i ett häfte, i en exceltabell eller i en app enligt vad som passar dig bäst.

E N E U R O I TA G E T

31

KAPITEL 3

Alla behöver en budget i något format. Du, jag, din förening, din sportklubb, alla företag runt omkring oss och vårt land. Utan en budget är det svårt att planera ekonomin och i värsta fall tar pengarna slut långt innan vi trodde, eller så kan vi inte betala dem vi är skyldiga pengar. Risken är också att vi spenderar pengar på ”fel” saker, vi kanske inte inser att vi fortlöpande sätter pengar på saker som egentligen inte ger oss något mervärde. Det är relativt ovanligt att ha koll på hur mycket pengar vi använder på kläder, mat och nöjen. Men hur kan vi få kontroll över vår ekonomi om vi inte vet hur mycket pengar vi använder på mat varje månad?

Kreditkort har gjort det lättare för oss att leva över våra tillgångar, råkar vi gå över vår budget kan vi betala med kreditkort, som många har. Dessutom använder många en mobilbank som ständigt upplyser oss om saldot på bankkontot. Ännu på 90-talet var det vanligt att bokföra sin lön och sina utgifter i en bankbok, det var det enda sättet att följa med sin ekonomi i realtid. Många hade på den tiden antagligen bättre koll på sitt banksaldo än i dag. Våra moderna hjälpmedel kan alltså ha gett oss sämre koll. Visst är det ironiskt?

En budget berättar om framtiden En vanlig missuppfattning är att en budget berättar hur du har använt dina pengar. En budget berättar hur du ska använda dina pengar, alltså om framtiden.

Vad är då en budget? En vanlig missuppfattning är att man budgeterar då man sätter sig ned och noggrant går igenom månadens inköp. Du har använt 221 euro på mat, 33 euro på el och 20 euro på bensin och så vidare. Är detta en budget?

Nej, det är snarare en kostnadsrapport och en del av din personliga bokföring.

I en budget anger du hur mycket du kommer att tjäna under kommande månad, det vill säga hur mycket pengar du har till ditt förfogande i framtiden. Sedan kan du dela upp dina kostnader i de obligatoriska och sedan i de frivilliga ifall det blir pengar över. Budgeten hjälper dig att hushålla med dina pengar och att inte spendera mera pengar än du har. Att göra upp en budget är ett relativt snabbt jobb, det som är mera tidskrävande är att följa upp den. Du har ingen nytta av att bestämma att du får använda 200 euro till matkostnader om du i mitten av månaden inte har en aning om hur mycket du har använt dittills.

FÖRDELAR MED ATT GÖRA UPP EN BUDGET: t Du får kontroll över din ekonomiska situation och spenderar inte mer än du tänkt t Du börjar se mönster och kan förutse vilka perioder som kan bli kostsammare t Du får en överblick och ser hur små utgifter blir stora på årsnivå t Du börjar undvika vissa utgifter, kanske för att du inte vill skriva upp dem i din prydliga bokföring eller för att du inser att de inte ger dig mervärde t Du blir mera prismedveten

32

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 3

UTMANINGAR MED ATT GÖRA UPP EN BUDGET:

KATEGORIER I EN BUDGET:

t Det kan vara tidskrävande att följa upp budgeten t Att budgetera i kategorier kan leda till att du spenderar mer än du hade tänkt (“jag har kvar pengar i nöjeskategorin, lika bra att använda dem” t Det finns en risk att all energi går till budgetuppföljning i stället för att hålla ner kostnaderna

Innan du sätter igång Till att börja med ska du följa med dina kostnader i några månader. Det kan du göra med att spara eller fotografera alla dina kvitton. Dela upp dina kostnader i olika kategorier. Eventuellt kan du också göra en kategori för sparande. Nu har du i princip börjat med en kostnadsuppföljning och på basis av den kan du avgöra lämpliga summor för de olika kategorierna.

Î Boende Î Mat Î El & vatten Î Telefon & internet Î Nöjen Î Hygien & hälsa Î Kläder Î Försäkringar Î Sparande

Välj verktyg Fundera på i vilket format du vill följa upp din budget: om du trivs med att jobba med BUDGETERINGENS papper och penna är ett häfte ingen dum idé. Sitter du mycket vid datorn? Då är kanske Excel rätt för dig. Det finns många färdiga mallar som Excel erbjuder, och TRE STEG: dessutom finns det ett bra botten för budget på Marthaförbundets hemsida. Om du 1. Gör en budget inte jobbar mycket med datorn, utan hellre får saker och ting gjorda med telefonen så 2. Följ upp hur du använder dina kan kanske en app passa dig bättre. På den finländska marknaden använder många pengar Penno, som Garantistiftelsen har tagit fram. Du kan också kolla om din egen bank 3. Korrigera din erbjuder något budgetverktyg. Det finns förstås hur många som helst andra alternativ pengaanvändning enligt att välja mellan, vissa är gratis och andra har en månadskostnad. punkt 1.

Nu börjar det egentliga jobbet: att följa upp din budget. I Marthabudgeten kan du dag för dag skriva ner hur mycket pengar du har använt till olika kategorier och sedan föra in i summorna på månadsnivå. Du kan sedan korrigera ditt beteende om du märker att du håller på att gå över en budgetpost. Vissa budgetverktyg ritar upp grafer för ditt beteende: t.ex. Andelsbankens app Pivo anger hur mycket du kommer att spendera om du fortsätter i samma stil.

Måste jag alltid föra en budget?

Det beror på. Om du varje månad använder lite för mycket pengar och känner att du inte har koll, då är en budget ett bra hjälpmedel. Om du däremot konstaterar att du har koll på dina utgifter, att du inte har några större variationer och att du inte spenderar för mycket så kanske du kan göra bedömningen att en budget tar mera energi än den ger. Det kan ändå vara bra att hålla fast vid tankesättet och ha en mental budget.

E N E U R O I TA G E T

33

KAPITEL 3

Ett annat alternativ är att ta bort alla fasta kostnader från budgeten. Fasta kostnader är till exempel: boende, telefon- och interneträkning, vatten, gymmedlemskap, försäkring och eventuella medlemsavgifter. Räkna bort de fasta utgifterna från de fasta intäkterna: mellanskillnaden är det som du ska budgetera för. Det gör uppföljningen något enklare.

Automatisering och skilda konton Automatiskt är oftast bra. Du kan använda dig av automatik i ditt sparande, men kom ihåg att också vissa av dina åtaganden är automatiserade. En prenumeration på streamingtjänster bara fortsätter och fortsätter, oavsett om du använder dig av tjänsten eller ej. Var alltså medveten om dina fortlöpande beställningar, och använd dig av automatiska överföringar som sparar tid. När du väl har funderat igenom vart dina pengar ska gå ska du aktivera dina överföringar och använda din tid till roligare saker. Även betalning av räkningar kan automatiseras. Ta som rutin att alltid beställa e-faktura på räkningar. Ibland uppbär företag en avgift för att skicka räkning i form av pappersfaktura, vilket du undviker genom e-faktura. Dessutom har du alla räkningar samlade på ett ställe och får en bättre överblick, samtidigt som du inte lika lätt glömmer att betala räkningarna och riskerar onödiga förseningsavgifter.

På de flesta banker går det att öppna flera konton. Du kan förenkla din vardag genom att ha skilda konton för olika syften och aktivera automatiska överföringar. Målet kan vara att inte ha mycket pengar på ditt brukskonto, utan endast en summa som täcker kostnader som inte är klart definierade och som blir över efter dina obligatoriska utgifter och ditt sparande.

Visualisera dina framsteg Har du skulder? Försöker du öka dina besparingar? Följ med och visualisera dina framsteg. I ett kalkylblad kan du enkelt följa med hur mycket pengar du har på ditt konto och hur dina besparingar ökar och dina skulder minskar. Du kan också räkna ut din nettoförmögenhet. Med nettoförmögenhet avses skillnaden mellan dina tillgångar och dina skulder. Om du både sparar och betalar dina skulder så kommer din nettoförmögenhet att öka snabbt, vilket är motiverande. Om du är visuellt lagd kan du också rita eller skriva ner dina spar- och skuldmål. Att kryssa av på ett papper kan vara mera effektivt än du tror och ger en stark tillfredsställelse.

Månad

Värde på bostad

Säkerhetsbuffert

Placeringsportfölj

Bostadslån Studielån

Nettoförmögenhet

januari

120 000

2 600

2 400

– 105 500

– 4 000

15 500

februari

120 000

2 700

2 500

– 105 100

– 3 900

16 200

mars

120 000

2 800

2 600

– 104 700

– 3 800

16 900

34

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 3

BUDGETERA DINA FASTA KOSTNADER OCH TA KONTROLL ÖVER DINA UTGIFTER FASTA INKOMSTER: lön efter skatt: 1 750 €

FASTA MÅNATLIGA UTGIFTER ATT BUDGETERA: boende 650 € el och vatten 30 € försäkringar 30 € transport 88 € telefon och internet: 52 € abonnemang: 40 € kortsiktigt sparande 60 € långsiktigt sparande 50 € betalning av kredit 100 € totalt: 1 100 €

KVAR ATT BUDGETERA: 650 €

VARIERANDE UTGIFTER ATT BUDGETERA: nöje och restaurang: 100 € mat 270 € hobby och idrott: 150 € hygien 25 € hemmets anskaffningar 30 € kläder 60 € mediciner 15 € Totalt: 650 €

Ett sätt att budgetera är att en gång om året se över dina fasta kostnader. Det största jobbet är då redan gjort.

Sedan kan du månatligen se över dina varierande budget och föra noggrann budget över dessa.

E N E U R O I TA G E T

35

KAPITEL 3

LÖNEDAGEN – ETT SÄTT ATT BUDGETERA GENOM ATT ÖPPNA FLERA BANKKONTON OCH OLIKA SPARKONTON

+ 1 600 € nettolön

– 600 € bostadskonto – 300 € matkonto – 300 € konto för fasta kostnader (transport, prenumerationer, försäkringar, medlemsavgifter)

– 100 € säkerhetsbuffert (kortsiktigt spar) – 100 € bostadssparkonto (medelångt spar) – 50 € placeringskonto (långsiktigt spar)

Kvar på brukskontot: 150 € Summan som blir kvar på brukskonto ska räcka till nöjen, kläder och övriga eventuella kostnader som inte är budgeterade för.

Ett sätt att underlätta ekonomihanteringen är att samma dag som intäkterna kommer in föra över dem till skilda konton. Om du delar hushåll med någon kan du till exempel ha ett gemensamt hushålls- eller matkonto dit en summa förs över. Målet med automatiserade konton är att du i slutet av lönedagen inte ska ha mycket kvar på konton, för alla dina utgifter är redan omskötta.

36

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 3

Få ordning Få ordning på livet och ekonomin genom att hålla reda på dina slantar och papper. Spara alla ekonomirelaterade papper i en skild mapp (fysisk eller elektronisk) och fotografera kvitton. Var speciellt noga med att spara kvitton för större inköp.

Ett kvitto gör det enklare att få saker reparerade på garanti eller att häva köpet.

Sätt gärna viktiga datum i kalendern.

Sätt gränser Sätt gränser för hur mycket pengar du får spendera per dag, per vecka eller per månad. Om du har svårt att hantera kort kan du också ta ut pengarna som du får använda och sätta i olika kuvert. Du kan också sätta gränser för hur mycket du får köpa: antal klädesplagg och hur mycket du får sätta på nöjen och annat. Du kan också aktivera gränser på ditt konto för hur mycket pengar du får använda dagligen.

Det kan vara värt att överväga både ur säkerhetssynvinkel och ur sparsynvinkel.

Ha kontanter Vad gör du om din bank har en längre störning och du inte kan använda dina kort? Kortvariga störningar är relativt vanliga och en god tumregel är att ha kontanter så att det räcker åtminstone till en taxiresa eller till att tanka bilen så att du kan ta dig hem. Överväg också att ha pengar på olika banker, t.ex. kan ditt sparkonto vara på en annan bank. Hemma kan du gärna också förvara en del kontanter. Det finns en viss risk för stöld, men ur beredskapssynvinkel är kontanter lika viktiga som torrvaror, stearinljus och dricksvatten. Beredskap handlar om att klara sig själv i 72 timmar utan samhällets stöd om det inträffar en större katastrof. Det kan handla om krig, terror, cyberattack eller naturkatastrof.

Reservera tid Reservera tid till att sköta om din ekonomi. Att budgetera, betala räkningar och fundera på målsättningar tar tid och blir lätt något som du skjuter upp om du inte reserverar tid till det. Sätt därför in en tid i din kalender för att sköta om ekonomin.

UTMANING Enkel: Bestäm gränser för hur mycket pengar du använder på nöje, kläder och övrigt “valbart”. Sätt in en tid i kalendern varje månad när

du ser över din ekonomi eller fortbildar dig i ekonomi.

Medel: Ta i bruk en budget.

Avancerat: Ta i bruk en exceltabell för din ekonomi

och bygg upp uppföljning för dina pengar, dina utgifter och inkomster, sparande och skulder. Räkna ut din nettoförmögenhet.

E N E U R O I TA G E T

37

KAPITEL 1

38

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

4

INKOMSTER, FÖRETAGSAMHET OCH SAMHÄLLETS STÖD Vårt samhälles ekonomi bygger i huvudsak på lönearbete. Du ger av din tid och ditt kunnande i utbyte mot lön och använder dina inkomster för att bekosta dina levnadsvanor. Som företagare skapar du själv din inkomst och har kanske möjlighet att erbjuda jobb också åt andra. När du inte själv kan trygga din inkomst erbjuder samhället stöd.

E N E U R O I TA G E T

39

KAPITEL 4

Du ger din tid till en arbetsgivare, som förvandlar den till ett resultat. Resultatet kan vara allmännyttigt (som en lärare som undervisar sina elever) eller marknadsekonomiskt (som en försäljare som säljer produkter, vinsten går till ägarna och till driftskostnader). Lönen grundar sig på flera faktorer: Hur resultatbringande är din insats? Hur lätt är du att ersätta? Hur många finns det som kan utföra ditt arbete? Hur krävande och ansvarsfullt är det? Hur har uppskattningen för yrket sett ut historiskt? Är det ett företag som betalar din lön eller är det en kommun, stat eller allmännyttig organisation?

I teorin borde lönerna höjas i en bransch där det råder brist på arbetskraft och därför borde utbud och efterfrågan styra lönerna. Men i praktiken spelar flera faktorer in. En företagare som vill anställa en kodare höjer på lönen för att locka en ny arbetstagare, medan en kommun som saknar närvårdare inte nödvändigtvis gör det samma. En kommun fungerar annorlunda än ett företag, företagaren riskerar att gå miste om intäkter eller i värsta fall gå i konkurs om arbetskraft saknas. Detsamma gäller inte för en kommun.

Hurudana inkomster kan man få?

DU KAN FÅ INKOMSTER FRÅN: Î Lönearbete Î Företagsverksamhet Î Försäljningsvinster Î Kapitalinkomster

Under en stor del av vårt liv är vår huvudsakliga inkomstkälla lönearbete eller företagsinkomster från företagsverksamhet. Företagare lyfter oftast lön från sitt företag, men kan också få andra eventuella vinster av företagsverksamheten.

Utöver löneinkomster och företagsinkomster kan du få kapitalkomster. Kapitalinkomster är inkomster som inte kommer av från arbete utan från att du får avkastning av något som du äger. Exempel på detta kan vara ränta på sparpengar, dividender från aktier eller hyresintänkter från en bostad som du äger. Det kan också vara försäljningsvinster, ifall du säljer din bostad för mera än du själv betalat, eller om du avverkar i din skog eller säljer aktier med vinst. Ibland brukar man tala om kapitalinkomster som en passiv inkomst. Du behöver inte gå till jobbet för att få en kapitalinkomst, så på det viset är ordet passiv helt rätt. Men en kapitalinkomst kräver ändå ett startkapital och att du köper något, skog, aktier eller en lägenhet, eller att du avsätter pengar på ett sparkonto. Du kan läsa mera om kapitalinkomster i kapitel 8.

Att vara löntagare När du får en lön så har du också rätt till ett lönekvitto, kontakta arbetsgivaren om det uteblir. Om du trots förfrågan inte får ett lönekvitto kan du kontakta ditt fackförbund om du hör till facket, och arbetarskyddet som nästa steg. Också om din löneutbetalning helt uteblir ska du göra på samma sätt och i sista hand ska du också kontakta TE-tjänsterna för vidare behandling. Läs mera på arbetarskyddet.fi.

Ditt lönekvitto är viktigt, för lönen som du får på ditt konto är inte hela din lön, den består också av pensionsavgifter och försäkringar. Med hjälp av lönekvittot har du bevis på att du har mottagit din lön och på att arbetsgivaren har betalat 40

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

de lagstadgade avgifterna. På lönekvittot ska förutom info om lönebetalaren och mottagaren framgå hur mycket som betalas brutto (före avdrag) och netto (efter avdrag). Avdragen ska specificeras: förskottsinnehållning (det är skatten som du betalar, men arbetsgivaren sköter transaktionen för din del), arbetspensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie. Grovt förenklat kan man säga att skatten (förskottsinnehållningen) går till att bekosta våra samhällstjänster och baserar sig på vilken kommun du bor i och hur mycket du tjänar. För att arbetsgi- DE VANLIGASTE varen ska veta hur mycket förskottsinnehållning som dras av måste du ge hen ditt SKATTE- skattekort. Arbetspensionspremiens storlek varierar från år till år. År 2019 var den AVDRAGEN 6,75 procent för arbetstagare under 53 år. Också arbetsgivaren betalar en pensionsavgift för din del. Pensionsavgiften är viktig – vårt pensionssystem grundar sig Î Resekostnader: kollektivtrafik, på inbetalningar och ju mera som betalas in för din del, desto mera beräknas du bil, cykel få i pension. Också arbetslöshetsförsäkringspremie dras av från din lön. Den var Î Kostnader år 2019 1,5 procent. De pengarna används till att betala arbetslöshetsunderstöd. för förvärv av

Deklarera dina inkomster och justera ditt skattekort

inkomst: t.ex. en dator om du behöver en dator för att få en inkomst eller arbetsrum om din arbetsgivare inte tillhandahåller ett

En gång om året ska du deklarera. En förhandsifylld skattedeklaration skickas hem till dig. Om du inte har några ändringar behöver du inte göra annat än kontrollera att uppgifterna är korrekta. Du har rätt att göra avdrag på din skatt. Det betyder att du betalar mindre skatt än normalt.

Dina kapitalinkomster ska också deklareras: om du hyr ut din lägenhet Î Hushållsaveller får dividender är det en kapitalinkomst. På basis av din skattedeklaration bedrag: avdrag stäms din slutgiltiga skattebetalning, antingen kan du i efterhand bli tvungen att på tjänster som du betalar för betala mera skatt (kvarskatt) eller så får du tillbaka av skatten (skatteåterbäring). i ditt hem, t.ex.

Ditt skattekort skickas hem till dig i början av året. Där finns ett färdigt renovering och förslag på skatteprocent, som baserar sig på förra årets inkomster. Du kan själv städning räkna ut din skatteprocent på skatt.fi, genom att uppskatta hurudana inkomster Î Ränteavdrag du kommer att ha under året. Om det under året visar sig att du kommer att tjäna på bostadslån: om du har mera eller mindre kan du justera din skatteprocent. Om du vill höja den räcker bostadslån det att ange en ny procent till den som betalar ut din lön. Om du vill sänka den kan en del av måste du beställa ett nytt skattekort. Sträva efter att få en så korrekt skatteprocent skatten dras av som möjligt. Det är onödigt att betala både för lite och för mycket i skatt, eftersom du då inte lever enligt dina egentliga inkomster. Om du betalar för mycket i skatt så lånar du ut dina pengar med låg ränta till staten. Om du betalar för lite i skatt har du levt över dina tillgångar och blir tvungen att i efterhand betala mellanskillnaden. Din skatteprocent varierar beroende på vilken kommun du bor i och på hur mycket du tjänar.

E N E U R O I TA G E T

41

KAPITEL 4

Lön, arbete, kontrakt och nollavtal Som anställd har du alltid rätt till ett arbetsavtal. Ett arbetsavtal kan vara tills vidare eller gälla för en viss tid. Ett arbetsavtal som gäller för en viss tid ska motiveras, t.ex. för att det handlar om säsongsarbete, ett vikariat eller för ett visst projekt. I ett arbetsavtal ska uppsägningstiden respekteras. Uppsägningstiden regleras i ditt arbetsavtal utgående från arbetslagstiftningen. Oftast tillämpas en prövotid. Under prövotiden behöver varken arbetstagare eller arbetsgivare respektera uppsägningstiden. I ett arbetsavtal som gäller för en viss tid har du i princip ingen uppsägningstid, utan både arbetstagare och arbetsgivare förväntas respektera arbetsavtalets sluttid. I praktiken tillåter ändå oftast en arbetsgivare att arbetstiden avbryts i förtid, men det är viktigt att komma ihåg att den rätten inte är dig garanterad, förutom under prövotiden.

För utfört arbete betalas du oftast en lön eller ett arvode. En lön betalas i första hand som ersättning för din tid medan ett arvode betalas för en utförd uppgift. Om du får i uppdrag att göra en hemsida eller översätta en text betalas det ofta ut som arvode. Arvode skiljer sig från lön så till vida att du inte är anställd, du har endast fått ett uppdrag och arbetsgivaren antingen godkänner eller underkänner slutresultatet. På arvode betalas inte heller pensionsavgifter och du får inte heller andra förmåner såsom företagshälsovård, semester, lunchsedlar eller försäkring. Därför borde ersättning som betalas ut som arvode vara något högre än en lön.

Det har också blivit allt vanligare att betala ut ersättning för arbete genom olika former av lättföretagsamhet. Då fakturerar du för ditt arbete. Som lättföretagare är du själv ansvarig för ditt socialskydd, på samma sätt som med arvode.

Som lättföretagare behöver du inte grunda ett eget företag och behöver inget FO-nummer, men du kan ändå i vissa sammanhang betraktas som företagare, t.ex. om du blir arbetslös.

Du kanske också stöter på nollavtal. Med ett nollavtal är du anställd, men arbetsgivaren garanterar inga arbetstimmar för dig. I värsta fall får du ingen lön alls under vissa perioder. I bästa fall får du arbetserfarenhet och erbjuds i framtiden ett mera fördelaktigt kontrakt.

Du ska behandlas rättvist Det har skett stora förändringar i hur arbetslivet ser ut under de senaste åren.

Flera nya företagsformer och anställningsformer har kommit till. Därför lönar det sig att ta reda på dina rättigheter. Du ska ha rätt till pauser, till ersättning enligt kollektivavtal och du ska inte tvingas utföra mera krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter än din arbetsbeskrivning och utbildning medger.

Om du känner att något är fel på din arbetsplats kan du tala med huvudförtroendemannen om det finns en sådan. Arbetsplatser har också ett arbetarskyddsfullmäktige till arbetstagarnas stöd. Du kan också ta kontakt med arbetarskyddet eller med ditt fackförbund om du är medlem. Övriga anställda kan också fungera som stöd. Prata gärna också med någon vuxen i din närhet.

42

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

Hur mycket ska jag få i lön?

I Finland har vi ingen minimilön, utan lönen regleras enligt kollektivavtal. De allra flesta arbetsplatser lyder under ett kollektivavtal och om de inte gör det ska lönen vara skälig och motsvara arbetets krav. Om det saknas kollektivavtal finns det ofta någon form av eget avtal. Ett kollektivavtal är ett avtal som flera arbetsgivare inom samma bransch har förhandlat fram tillsammans med fackförbundet som representerar arbetstagaren. Det finns många kollektivavtal i Finland. Om du arbetar på restaurang kommer du att få bekanta dig med ett, om du arbetar för kommunen med ett annat. I kollektivavtalen regleras t.ex. hur mycket lön som ska betalas ut, hur övertid ska ersättas och hurudan lön som ska betalas ut vid sjukledighet och familjeledighet.

Reglerna i kollektivavtalet ska alltid vara minst lika fördelaktiga för arbetstagaren som det som regleras i lag. Det betyder att arbetsgivaren inte kan besluta att på denna arbetsplats har man bara två veckor semester om året, eftersom semesterlagen säger att minimimängden semester är två dagar per månad, alltså tjugofyra dagar per år. Det är bra att läsa igenom kollektivavtalet på en ny arbetsplats, så du känner till de interna reglerna. Kom ihåg att reglerna i kollektivavtalet endast slår fast miniminivån: arbetsgivaren får ge dig en bättre lön eller bättre villkor än vad som står i kollektivavtalet, men inte sämre. Om din arbetsplats inte följer ett kollektivavtal så är situationen svårare och till exempel semesterpeng är frivillig för arbetsgivaren att betala ut. Oftast har man ändå någon form av interna riktlinjer på de arbetsplatser där kollektivavtal saknas. Ta alltså reda på om din arbetsplats följer ett kollektivavtal.

Min kollega får mera lön än jag får Lönens storlek regleras delvis av kollektivavtal. I många branscher betalas tillägg för olika faktorer som helgjobb, kvällsjobb, medlemskap i olika arbetsgrupper och förmanskap. Ibland kan bonus betalas ut till någon som har gjort ett extra bra jobb eller till hela personalen om resultatet är bra. I Finland är det lagstadgat att man ska få lika mycket betalt om man på samma arbetsplats utför liknande arbetsuppgifter med likadant resultat. Det lönar sig att tala om pengar och löner, på så sätt får du en uppfattning om lönenivån på ditt företag. Om du misstänker att du får mindre i lön än en kollega som utför ett likvärdigt arbete kan du på ett sakligt sätt ta upp det med din förman. Du kan också ta upp ärendet med din förtroendeman, ifall det finns en sådan på arbetsplatsen. Kom ihåg att storleken på din lön påverkar din pension. Läs mer på talaomloner.fi.

LÖNESKILLNADER 2 600 € 2 700 € skillnad på årsnivå: – 1 200 €, på tio år – 12 000 € E N E U R O I TA G E T

43

KAPITEL 4

Sök på monkey equal pay för att se videon med apans reaktion på den orättvisa lönen!

VISSTE DU ATT OCKSÅ APOR KÄNNER SIG ORÄTTVIST BEHANDLADE OM DE FÅR OLIKA MYCKET I LÖN? I ett experiment med schimpanser får en apa som sitter i en bur en bit gurka i utbyte mot att ge en forskare en sten. Apan är till en början nöjd med sin lön och utför arbetsutgiften utan att klaga. Sedan ger forskaren en annan apa som sitter bredvid en vindruva för att utföra samma arbetsuppgift. Apan ser det och räcker över en sten till, varpå hon får en bit gurka igen. Hon blir då så upprörd att hon kastar gurkbiten på forskaren, hon är synbart besviken över att hon bara fick gurka. Tydligen är vindruvor högre valuta än gurkor för schimpanser. Man kan anta att reaktionen är liknande som om du inser att din kollega som har likadana arbetsuppgifter som du får 100 euro mera i lön. Det intressanta här är att apan först är nöjd med sina arbetsuppgifter och sin lön, det är först när hon inser att hennes apkollega får mera i lön som hon blir missnöjd med den egna lönen.

Kan man löneförhandla?

Inom vissa branscher är det vanligt att löneförhandla och ställa krav på lönen. I arbetsplatsannonser efterfrågas ibland att man tillsammans med ansökan skickar in ett löneanspråk. Ett löneanspråk är vad du önskar få i lön. I fall du blir kallad på arbetsintervju kan ni sedan föra en diskussion om lönen, men löneanspråket ger arbetsgivaren ett hum om dina förväntningar och ditt kunnande. Ett bra löneanspråk är varken för högt eller för lågt. Du kan googla löneuppgifter för att få en uppfattning om vad personer med samma jobb som det du söker får i lön. Också arbetsplatsens geografiska läge avgör liksom hur lätt det är att få arbetskraft.

Det är vanligt att löneförhandla i samband med att du anställs, men du kan också förhandla om din lön under din anställning. Argument för att få en löneförhöjning kan vara att du har gjort bra ifrån dig, du har avslutat en arbetsuppgift med bra resultat, du har höjt din kompetens med något som din arbetsgivare har nytta av eller att du har fått mera ansvarsfulla arbetsuppgifter. Boka tid med din arbetsgivare om du vill föra en lönediskussion, ta inte diskussionen i korridoren när det är ont om tid. Fundera på dina argument för löneförhöjning på förhand så att du är väl förberedd. Alltid lyckas det inte, och det beror inte alltid på dig. Ibland kan anledningen vara att det helt enkelt inte finns pengar till löneförhöjningar. Men det lönar sig ändå att försöka och stå på sig.

Hur ser ett lönekvitto ut?

Utöver det som syns på ditt lönekvitto betalar arbetsgivaren för din del en pensionspremie på 18,45 procent, en arbetslöshetsförsäkringspremie på 0,5 procent eller 2,05 procent beroende på total lönesumma samt en socialskyddsavgift på 44

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

0,77 procent. Ungefär en halv månadslön tillkommer också i semesterlön att betala för arbetstagarens del. Summan som arbetsgivaren betalar för att ha anställda är alltså avsevärt högre än den som du ser på ditt lönekvitto. Hur mycket som dras av från arbetstagarens lön och hur mycket som arbetsgivaren betalar utöver lönen varierar från år till år.

LÖNEKVITTO För tiden 1.1-31.1.2020 Anställd: Martha Hagman Skatteprocent: 16 % Lön: 2 600 € Förskottsinnehållning – 416 € Arbetspensionspremie: – 175,50 € Arbetslöshetsförsäkringspremie: – 39 € Utbetalas till konto 15.2.2020: 1 969,50 €

Exempellön, 2019 års uppgifter Skatteprocenten är progressiv och växer ju mera du tjänar. År 2019 var arbetspensionspremien 6,75 % och påverkar storleken på din pension.

Arbetslöshetsförsäkringspremien var 1,5 %.

Exempel på ett något förenklat lönekvitto.

Om du blir tillfrågad om att jobba svart Tänk dig att du blir tillfrågad att utföra en månads arbete, och du blir erbjuden antingen lön 2 100 euro svart eller 2 600 euro brutto, vilket enligt exemplet ovan ger dig 1 969,50 euro netto. Om lönen betalas svart får du alltså mera pengar.

Det första alternativet är olagligt, vilket redan i sig är en anledning att tacka nej.

Men det är också ekonomiskt mindre fördelaktigt för dig. I alternativet som betalas ut svart får du mera pengar i handen genast, men du går miste om arbetspensionspremien på 162,50 euro. Dessutom är du inte försäkrad och du samlar inte in arbetsveckor som beaktas i eventuella utbetalningar av arbetslöshetsunderstöd.

Det är inte speciellt vanligt med svartjobb i Finland, men det förekommer, särskilt i samband med mindre uppdrag och korta sommarjobb.

Samma kalkyl gäller förresten också för företagarinkomster. Om du hade ett eget företag och antingen fakturerade 2 100 euro eller fick 2 600 euro i lön så gör du också ett dåligt val, eftersom du i ditt eget företag ska betala in pension till dig själv, utöver att du själv står för arbetsmaterial, arbetsrum och övriga kostnader som kan uppstå. En företagare måste därför alltid begära ett högre pris för en arbetsinsats än en arbetstagare.

E N E U R O I TA G E T

45

KAPITEL 4

Bruttolön 2 600 €, kostnad för arbetsgivaren 3 220 €

Nettolön

Nettolön 1 969,5 € 75,75 %

Kostnad som arbetsgivaren har som inte syns på lönekvittot

Semesterlön, arbetsgivaren 108 € 4,15 %

Kostnader som dras av från bruttolön

Socialskydd, arbetsgivaren 20 € 0,77 % Arbetslöshet, arbetsgivaren 13 € 0,50 % Pension, arbetsgivaren 479,7 € 18,45 % Arbetslöshetsförsäkring 39 € 1,50 % Arbetspensionspremie 175,5 € 6,75 % Förskottsinnehållning 416 € 16 %

Utöver kostnaderna som dras av från ditt lönekvitto har arbetsgivaren utgifter på cirka 24 procent mera än din bruttolön. När du får en bruttolön på 2 600 € har din arbetsgivare betalat cirka 3 220 €.

Om du blir arbetslös Utöver arbetslöshetsförsäkringspremien som dras av från din lön kan du välja att frivilligt betala in medlemsavgift till en arbetslöshetskassa. En arbetslöshetskassa kan ses som en försäkring mot eventuell arbetslöshet och betyder att du i fall du blir arbetslös kommer att få en högre ersättning så länge du uppfyller vissa villkor. Du ska ha varit medlem av arbetslöshetskassan under en viss tid och ha arbetat ett minimiantal timmar per vecka för att vara kvalificerad. En arbetslöshetskassa kan vara förknippad med fackföreningsmedlemskap, men behöver inte vara det. En arbetslöshetskassa ger dig möjlighet till att få inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd, medan ett fackförbund inklusive arbetslöshetskassa också erbjuder medlemstjänster och juristtjänster samt bevakar sina medlemmars rättigheter. Ett medlemskap i fackförbund kan kosta lite mera än endast arbetslöshetskassa. Att bli medlem i ett fackförbund eller avstå är ett beslut som du ska fatta själv, som med alla medlemskap. Du kommer kanske att märka att det kan vara en politiskt laddad fråga. Vissa anser att det är vars och ens skyldighet att 46

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

betala medlemskapet i fackförbundet, medan andra tycker att det är helt onödigt.

En arbetslöshetskassa skiljer sig däremot från fackförbundsmedlemskap och det är svårt att komma på argument för varför man inte skulle vara medlem i kassan.

Medlemskapet kostar cirka 70 euro per kalenderår. Det finns olika kassor, du hittar dem alla och deras prislistor på nätet. Vissa fackförbund och arbetslöshetskassor beviljar förmånligare medlemskap ifall du blir medlem redan som studerande. Överlag lönar det sig också att bli medlem redan som studerande. I fall du inte genast får ett jobb när du utexamineras så beaktas de arbetserfarenheter som du har samlat på dig under studietiden in i den minimimängd arbetsveckor som krävs för att du ska vara berättigad till det inkomsrelaterade arbetsmarknadsstödet.

Det är värt att notera att det inkomstrelaterade arbetsmarknadsstödet finansieras till viss del av medlemsavgiften i arbetslöshetskassan, men också till en stor del av arbetslöshetsförsäkringspremien som dras av från din lön när du arbetar. Om du inte är medlem i arbetslöshetskassan är du alltså med och betalar, men får inte själv ta del av förmånen om du blir arbetslös. Dessutom tjänar du in pension också om du får inkomstrelaterat arbetsmarknadsstöd, det får du inte om du endast är berättigad till arbetsmarknadsstöd.

Som arbetslös kan du ha olika status. För att få arbetslöshetsundstöd (från FPA eller arbetslöshetskassan) ska du vara aktiv arbetssökande. Faktorer som studier, företagande och volontärjobb kan påverka din status som arbetssökande.

Om du blir arbetslös är stödet du får beroende av hur länge du har arbetat, hurudan lön du har haft och av om du har varit medlem i arbetslöshetskassan och uppfyller dess krav på inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd.

LÖN FÖRE ARBETSLÖSHET: 2 000 € Inkomstrelaterat arbetsmarknadsstöd: 1 245 € (förutsätter att du betalt medlemsavgift till en arbetslöshetskassa och uppfyller krav för stöd)

Arbetsmarknadsstöd från FPA: 700 € eller

(för dig som inte har betalt in till arbetslöshetskassa)

Årsavgift för arbetslöshetskassa: cirka 100 € Båda summorna beskattas med 20 % förskottsinnehållning.

(Källa: Allmänna arbetslöshetskassan) Här ser du skillnaden om en person får inkomstrelaterat stöd eller inte.

E N E U R O I TA G E T

47

KAPITEL 4

Vilka stöd kan betalas ut?

Förutom inkomster kan du också vara berättigad till vissa stöd under vissa livssituationer. Stöd finansieras med skattemedel och finns till för att hjälpa dig då det behövs. När du själv inte lyfter stöd utan är i arbetslivet är du med och finansierar de stöd som betalas ut. Stöd betalas ut enligt rådande lagstiftning, det är alltså inte moralfrågor som avgör om du är berättigad till ett stöd, utan vår lagstiftning.

Du kan alltid ansöka om stöd, vare sig du vet om du är berättigad eller inte, så länge du uppger riktig information. Om du beviljas stöd betyder det att du var berättigad till stöd.

Ett vanligt stöd är bostadsstöd, som du kan vara berättigad till när dina inkomster är lägre än en viss nivå. Om du är studerande kan du få studiestöd.

Studielån är som namnet säger ett lån, men har för närvarande stödliknande funktioner då det återbetalas till viss del om du uppfyller vissa krav. Om du blir föräldraledig kan du få föräldraledighetsdagpenning och om du vårdar ditt barn hemma efter föräldraledigheten kan du få vårdpenning. Om du är sjuk är det FPA som betalar din sjukdagpenning när du har varit sjuk en längre tid.

Storleken på dagpenningen avgörs av dina normala inkomster och hurudant kollektivavtal din arbetsplats har samt hur länge du har jobbat.

Om du är arbetslös kan du vara berättigad till arbetsmarknadsstöd eller inkomstrelaterat arbetsmarknadsstöd. En förutsättning för att få arbetsmarknadsstöd är att du också är arbetssökande och aktivt söker jobb och i övrigt följer din sysselsättningsplan. Det är mycket viktigt att följa myndigheternas instruktioner, att svara på förfrågningar och gå på möten när du kallas.

I sista hand, om du inte är berättigad till övriga stöd eller om stöden inte räcker till, kan du ansöka om utkomststöd. Utkomststöd beviljas en månad i taget och kräver att du också redovisar för dina intäkter och utgifter. Du kan inte beviljas utkomststöd om du har stora besparingar, eftersom utkomststödet är tänkt som en sista lösning på dina pengabekymmer.

Var noga med att kolla upp om du eventuellt är berättigad till olika stöd. Den byråkratiska djungeln kan vara krävande ibland, så ha tålamod. Följ också upp dina stöd och allt som kommuniceras kring dem, så att du inte missar något viktigt och förlorar pengar på grund av det. Du kan be om hjälp av myndigheter eller på ungdomstjänster såsom kommunens ungdomstjänster eller Navigatortjänster om det finns på din ort. Navigatorn ger råd gällande utbildning, ekonomi och arbete åt under 30-åringar.

48

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

Varför det lönar sig att jobba Det finns något som heter flitfällor. En flitfälla är t.ex. om du får lika mycket eller mera pengar i stöd ifall du är arbetslös som om du skulle ta emot ett jobb. Sådana situationer kan tyvärr uppstå, framför allt när det gäller kortare arbetsförhållanden, lågt betalda yrken och när det i hushållet finns flera som lyfter stöd eller om man betalar dagvårdsavgifter. Det är också relativt vanligt att man kanske har varit sjuk och är osäker på om man kommer att klara av jobbet. Ifall man sedan är tvungen att säga upp sig kan det ta tid innan man får sina regelbundna stöd igen.

När du jobbar får du arbetserfarenhet och det är möjligt att ett jobb som bara skulle vara tillfälligt leder till en kontraktsförlängning. Det är också möjligt att du via jobbet får viktiga kontakter som kan ge dig en ny arbetsmöjlighet. Men kom också ihåg vad vi lärde oss om lönekvittot: när du arbetar betalar arbetsgivaren in pension för din del. De pengarna kommer dig inte till godo genast, men nog i framtiden. De allra flesta mår bättre av att jobba. Vi vill känna oss nyttiga och behövda och det är roligare att ta veckoslut efter en lång arbetsvecka än efter en vecka med arbetssökning.

Det nya arbetslivet Det fanns en tid när man studerade, blev klar med sin utbildning och fick ett jobb.

Sedan jobbade man på samma plats en stor del av sitt liv. Man kanske bytte arbetsplats några gånger, men snarare en gång vart tionde år än varje år. Man jobbade regelbundna tider och hade en fast anställning. Arbetslösheten var låg. Numera är det mera regel än undantag att man byter arbetsplats vart och vartannat år och att ens anställningar är projektbaserade eller tidsbundna. Att byta arbetsplats ofta och vara anställd på tidsbundna kontrakt sätter extra press på att ha sin säkerhetsbuffert i skick – det kommer ofta förr eller senare perioder utan inkomst, eller så betalas inkomsterna ut i större klumpsummor och man måste lära sig att budgetera sina tillgångar.

För en ung person gäller det att vara aktiv och söka jobb, upprätthålla och höja sin egen kompetens, bilda nätverk och dokumentera sin egen kompetens. Kom ihåg att det är ovanligt att få drömjobbet genast, ibland kan det krävas att du jobbar med flera jobb som inte är dina drömjobb innan du får ett jobb som du trivs riktigt bra med. Ofta lär du dig ändå något nytt med alla erfarenheter. För att nämna något positivt med det nya, intensiva arbetslivet är det mera utvecklande att byta jobb och inriktning ofta och du får hela tiden nya färdigheter. I många yrken har man också en större frihet, om än ofta följd av ansvar, i det nya arbetslivet.

Det har också blivit allt mera vanligt att kombinera lönearbete med företagande, t.ex. genom att ha en deltidsanställning och jobba som företagare resten av tiden. Tyvärr känner inte vårt samhälle till ett sådant liv – vårt socialskydd, pensionssystem och vår arbetslöshetslagstiftning är främst uppbyggd enligt antingen lönearbete eller företagande. Det lönar sig alltså att läsa in sig på vad som gäller och ta reda på sina rättigheter. Sannolikt kommer också lagstiftningen att utvecklas för att bättre motsvara det nya arbetslivet.

E N E U R O I TA G E T

Två unga personer bor tillsammans, och får arbetslöshetsunderstöd och studiestöd samt bostadsstöd. Om den ena personen börjar jobba kan paret förlora sitt bostadsstöd, eftersom bostadsstöd beviljas enligt hushållets sammanlagda ekonomi. Det är ovanligt att unga par har gemensam ekonomi, och det är problematiskt att studeranden förlorar pengar då den andre börjar jobba.

49

KAPITEL 4

HUR STORA INKOMSTSKILLNADER HAR VI I FINLAND? En småbarnspedagog har lägre lön än en gymnasielärare i Finland, men vår statsminister kan mycket väl ha lägre lön än en företagsledare. En pensionär kan få 1 000 euro eller 10 000 euro i månaden. Är det rättvist? Det är i stort sett en politisk och moralisk fråga. Alltid kan inte inkomstskillnader förklaras logiskt och vi kan vara oense om vem som förtjänar att få hur mycket.

Föreställ dig att du delar in alla vuxna finländare i tio lika stora fack enligt hur mycket de tjänar. I det första facket finns då de 540 000 finländare som tjänar minst och i det sista facket de som tjänar mest.

Vi räknar sedan ut medelinkomsten för de olika facken och får veta att de 10 procent som tjänar minst får i medeltal 10 880 euro om året och de 10 procent som tjänar mest i medeltal 66 100 euro.

Man kan analysera skillnaderna i inkomster med ett statistiskt begrepp som kallas Ginikoefficient. Det går ut på att om det inte skulle finnas några inkomstskillnader alls (alla tjänar 10 880 euro om året) så är talet 0 och om bara en person i Finland får alla inkomster är talet 100. Ginikoefficienten hjälper oss att jämföra Finlands läge med andra länder. I USA är talet 39, i Finland är det 25. På europeisk nivå kan vi konstatera att vi har ett lägre tal än många andra länder: Sverige 28, Tyskland 29, Storbritannien 35. I Europa är det bara Tjeckien, Slovenien och Slovakien som har något mindre inkomstskillnader än Finland. Däremot kan också nämnas att Ginikoeffecienten har vuxit något de senaste åren.

(Källa: Statistikcentralen)

50

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 4

Sugen på att bli företagare?

Att vara företagare innebär frihet och ansvar. Som företagare skapar du själv ditt jobb och du kanske också har möjlighet att erbjuda andra personer jobb. Som företagare jobbar du så lite eller så mycket som du vill och bestämmer själv prissättningen på dina tjänster eller produkter. Speciellt i början av din företagarbana är det skäl att vara beredd på att få jobba hårt för lite pengar. Som ny företagare är du berättigad till startstöd. Staten stöder med andra ord företagare. Om du är intresserad av att bli företagare lönar det sig att fundera noga på din affärsidé och överväga de olika företagsformernas för- och nackdelar. Nyföretagarcentralen ger mera info www.uusyrityskeskus.fi/pa-svenska/.

Utbildningens inverkan på lönen En faktor som påverkar hur hög lön du kommer att få är vad du utbildar dig till.

Generellt sett kan man säga att en högre utbildning ofta korrelerar med högre lön.

Men en högre utbildning är endast en av många faktorer som påverkar den lön du kan få. Andra faktorer är t.ex. den bransch du jobbar i, hurudan arbetserfarenhet du har, hurudant kunnande du har och hur du upprätthåller ditt kunnande och håller dig ajour med utvecklingen på ditt område. När du väljer vilken utbildning du ska söka in till så är inte lönen den viktigaste faktorn, men den är en av faktorerna som du bör ta i beaktande, vid sidan av frågor som ditt intresse, efterfrågan på utbildningen och framtidsutsikterna inom branschen.

UTMANING Enkel: Ta reda på lönenivåer för tre olika yrken som du är intresserad av.

Medel: Dokumentera alla dina meriter och arbetserfarenheter.

Skanna in eventuella arbetsintyg. Identifiera dina starka sidor. Hur kan du dra nytta av dem i arbetslivet?

Avancerat: Räkna ut hur mycket du skulle få i nettolön med det yrke som intresserar

dig mest. Du behöver veta din ungefärliga skatteprocent och räkna ut övriga lönekostnader. Du hittar räknare på nätet. Skattemyndigheterna (skatt.fi) har en räknare som anger din skatteprocent om du anger årsinkomst och hemkommun. Genom att addera pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkring får du din nettolön. På adressen

veronmaksajat.fi finns en skatteräknare som anger hur många procent (inklusive pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkring) som ska dras av från lönen på olika inkomstnivåer. Den är enklare att använda än skattemyndigheternas räknare, men grundar sig på landets medeltal och tar inte i beaktande olika kommuners skattenivå.

E N E U R O I TA G E T

51

KAPITEL 1

52

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

5

KONSUMTION OCH MAT Konsumtion är att använda sig av varor eller tjänster. Vår konsumtion är en del av samhällsekonomin och varje gång vi konsumerar betalar vi också skatt till staten. Innan vi konsumerar gör vi ett konsumtionsbeslut, baserat på nyttan och lyckan som konsumtionen medför.

E N E U R O I TA G E T

53

KAPITEL 5

Konsumtion är att använda sig av varor eller tjänster. Du betalar för att få en vara eller tjänst till ditt förfogande. Varje gång du konsumerar går en del av summan till staten i form av mervärdesskatt. Resten används till att betala för själva varan eller tjänsten, och till företaget, som också betalar skatt på vinsten. Vår konsumtion är alltså en viktig del av samhället och ekonomin. Ibland brukar det ställas frågor till folk på gatan hur mycket de ska konsumera den närmaste tiden. Har de tänkt köpa ny bil, ny soffa eller har de tänkt renovera? Det ger en fingervisning om vart ekonomin är på väg. Om det inte konsumeras betyder det ofta att folk är oroliga för framtiden. Folk är rädda för att förlora sina jobb och för att räntorna ska gå upp.

Konsumera – lite mera VISSTE DU ATT …? År 2019 pratade alla om Curly girlmetoden (som ger naturligt lockigt hår). Det började som ett marginellt fenomen, men några Facebookgrupper blev snabbt till en global trend. De schampotillverkare som hade sulfatfritt schampo i sitt sortiment ökade sin försäljning markant. De som inte hade sådant schampo började framställa det.

De svarade på marknadens efterfrågan.

Ibland hör man sägas att vi måste konsumera, annars kommer ekonomin inte att fungera. Företag kommer att gå i konkurs och folk kommer att förlora sina jobb.

Till viss del stämmer det kanske, men vi ska inte behöva konsumera för att ekonomin ska fungera. Vi måste skilja på oss som individer och på samhället i stort. Företag ska skapa produkter och tjänster för oss som vi vill köpa och som vi behöver.

Under hela vårt liv konsumerar vi. Vi köper mat, kläder, möbler, inredning och elektronik. Vi klipper håret, vi använder oss av gym och vi kanske anlitar någon till att renovera vårt hem. Som konsumenter har vi makt och ett ansvar. Vi är alla en del av spelet om utbud och efterfrågan. När du köper en produkt så signalerar du till företaget att du uppskattar produkten och är villig att betala för den. Om du låter bli att köpa så signalerar du det motsatta. Ensam kommer det inte att spela någon stor roll, men om flera gör samma sak kommer företaget att märka mönster.

Ibland är det däremot företagen som skapar behov hos oss. Färgkodade kläder för barn introducerades på allvar först på 1950-talet. Tidigare var det vanligt med vita kläder för alla barn. Rosa introducerades först som en pojkfärg, men efter andra världskriget blev blått pojkfärgen och rosa flickfärgen. Med vita kläder kunde föräldrarna ha samma kläder till alla barn, med könskodade färger var man tvungen att köpa nya kläder. De färgade barnkläderna introducerades under ett decennium med stark tillväxt – konsumenterna hade pengar till sitt förfogande och företagen skapade ett köpbehov.

Som konsument ställs du inför val Du utövar nästan dagligen konsumentmakt: genom att välja en viss mjölk framom en annan, genom att välja en viss klädbutik framom en annan. Du ställs inför mängder av val: vill jag köpa en produkt som är tillverkad i Finland eller utomlands?

Ekologisk eller inte ekologisk? Förpackad i plast eller kartong? Av en tillverkare eller en annan? Med 10 procent socker eller 15 procent socker? Till ett lägre eller högre pris? Det är mera valmöjligheter än de flesta klarar av och även medvetna konsumenter väljer oftast att inte göra en fullständig jämförelse av alla produkter som står till förfogande för att inte bli tokiga och för att undvika att butiksbesök tar evigheter.

54

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 5

Den hållbara konsumenten Det är verkligen inte lätt för oss konsumenter att veta vilken produkt som är den bästa, av bästa kvalitet och till bästa pris. Om vi dessutom tar miljöfrågor och koldioxidavtryck i beaktande så blir ekvationen ännu svårare. När vi konsumerar produkter eller tjänster uppstår dels ett koldioxidavtryck när produkten tillverkas och ibland när vi använder den. Men en stor del av koldioxidavtrycket uppstår när du slänger bort produkten eller när du konsumerar tjänsten.

Klädkonsumtion

På femton år har mängden nya kläder som säljs i världen fördubblats, samtidigt som användningstiden för kläderna har halverats.

Finländare orsakar i medeltal 13 kg textilavfall per år.

En stor del av våra pengar går också till konsumtion, därför är det av största vikt att vi konsumerar vettigt. Vad är vettig konsumtion? Det är att konsumera sådant som du behöver och dessutom till ett pris som är lämpligt. Det kan låta som en självklarhet, men är det inte. För de flesta av oss räcker det att ta en titt in i garderoben för att inse att vi inte endast konsumerar det som vi behöver. Vi köper, använder våra saker alltför kort tid och slänger dem sedan. År 2017 köpte finländska män i genomsnitt kläder för 491 euro och kvinnor för 739 euro. På NÄR DU ÖVERfemton år har mängden nya kläder som säljs i världen fördubblats, samtidigt som användningstiden för kläderna har halverats. Finländare orsakar i medeltal 13 kg VÄGER ATT KÖPA textilavfall per år. Det har pratats mycket om flygets inverkan på klimatet, men NÅGOT, FRÅGA DIG DET HÄR: faktum är att klädindustrin har en lika stor inverkan på klimatet som flyget.

Författaren och bloggaren Julia Thurén skriver om sin syn på konsumtion, fritt Î Svarar det på ett begär eller översatt till svenska: köp ingen skit. Det är en bra regel att hålla fast vid. Vi har ett behov? Vill alla säkert köpt något som vi vid ett senare tillfälle märkte var onödigt. du ha eller Vi kan dessutom bli bättre på att förlänga användningstiden på det vi äger behöver du? genom att vårda och reparera. Tänk också på vem som har gjort plagget och vad Î Kan du låna eldet kostar. Om en t-tröja kostar några euro har inte de som tillverkat plagget fått ler hyra i stället för att köpa? en rättvis lön och plagget är dessutom sannolikt av dålig kvalitet. Det är billigare för dig i längden att köpa dyrare plagg av god kvalitet. Tyvärr är ändå inte alltid Î Kan du reparera om det går ett högt pris ett tecken på god kvalitet. sönder?

Î Har du plats att förvara?

IBLAND KAN EN KÖPSTREJK FÅ DIG ATT SE ÖVER DIN KONSUMTION. KANSKE DU KAN KÖPSTREJKA TILLSAMMANS MED EN KOMPIS SÅ BLIR DET ROLIGARE?

Î Kan du köpa använt i stället för nytt?

t Köp endast det du verkligen behöver (mat, bensin/kollektivtrafik, mediciner) för en viss tid t Köp endast secondhand för en viss tid t Sätt ett tak på hur mycket du får köpa. Gränsen ska vara avsevärt lägre än vad du normalt konsumerar, annars är det ingen utmaning.

E N E U R O I TA G E T

55

KAPITEL 5

År 2017 spenderade män i medeltal 491 euro på kläder och kvinnor 739 euro

TIPS FÖR DIN KLÄDKONSUMTION Î Tvätta inte för ofta. Ofta tvättar vi våra kläder efter en dags användning av gammal vana, inte för att det behövs. Du förlänger plaggets livslängd samtidigt som du sparar energi, vatten och tvättmedel. I stället för tvätt kan kläder vädras och till och med frysas (i snön eller i frysboxen) för att fräschas upp. Î Köp kläder som enkelt går att kombinera med andra plagg.

Undvik plagg som inte passar ihop med andra, du kommer inte att använda dem tillräckligt ofta. För inspiration kan du bekanta dig med begreppet kapselgarderob. Î Granska materialet och undvik material som inte håller länge. Î Våga klaga. Om ett plagg är söndrigt eller helt har förlorat passformen efter några tvättar ska du returnera plagget för att få ett nytt eller liknande för att ersätta det bristfälliga. I första hand ska försäljaren ges tillfälle att reparera eller byta ut varan, men du kan också få pengar innestående. Du har inte automatiskt rätt till pengarna tillbaka. Î Undvik att köpa plagg som du inte själv kan reparera eller tvätta. Î Köp och sälj secondhand, samtidigt som du kommer ihåg att andrahandsvärdet är lågt secondhand Î Fundera på pris per användning. Ett dyrt plagg som du använder ofta blir billigare i längden än ett billigt plagg som används sällan. Î Spara och budgetera för dyrare inköp, speciellt för vinterplagg. Vårt klimat kräver jackor och skor av god kvalitet och kvalitet fås sällan billigt.

PPA = PRIS PER ANVÄNDNING Skor 50 € Användning 10/ggr Pris PPA 5 €

Skor 150 € Användning 250/ggr Pris PPA 66 cent

Pris per användning berättar hur mycket ett plagg kostar per användning.

Ju mera du använder ett plagg, desto lägre PPA.

56

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 5

Mat – en stor del av vår ekonomi En stor utgift i vår budget är mat. Enligt referensbudgeten 2018 är 283 euro i månaden minimisumman som möjliggör att äta mångsidigt och näringsrikt. Om man är flera i hushållet kan summan vara något lägre. Det är ofta billigare att köpa och laga mat åt flera personer än åt en person. Förpackningarna är anpassade för flera personer och det är lättare att undvika matsvinn.

Hur äta förmånligt, men ändå billigt och gott?

Vår hälsa är viktig och den är värd mycket i pengar. Vi ska därför inte spara på våra matkostnader på bekostnad av hälsan. Därför är det tur att man mycket väl kan äta näringsrikt och förmånligt på samma gång.

Inspiration: undertian.com, som hemsida och på Instagram.

Alla recept är beräknade att kosta under 10 kronor (cirka 1 euro) per portion. Recepten som finns på Marthaförbundets hemsida martha.fi är också förmånliga och baserar sig på inhemska råvaror i säsong.

FIXA BASFÖRRÅDET OCH VARDAGSMIDDAGEN Tomatkross Fullkornsprodukter Ris och pasta Spannmål och mjöl Ägg Linser Havregryn Bönor och kikärter Bondbönor och ärter Rotfrukter Lök Baskryddor Tips på maträtter som du kan tillreda om basförrådet är i skick Î Linssoppa Î Vegetarisk gryta Î Bönsallad Î Omelett Î Rotsakssoppa Î Gröt

E N E U R O I TA G E T

57

KAPITEL 5

RÅD FÖR EN ENKLARE MATVARDAG Î Planera. Planera dina måltider. Du kan då utnyttja erbjudanden, optimera dina måltider och köper inte lika mycket onödigt när du handlar. Var så systematisk som möjligt och gå inte till butiken i onödan. Inventera dina förråd. Î Förutse. Kommer du att ha en jobbig vecka? Då är det bra att planera och handla på förhand. Fyll på hemma med enkla mellanmål, och ingredienser till snabblagad mat. Då undviker du kostnader för färdiglagat och köpta mellanmål. Undvik att handla när du är trött och hungrig. Î Lär dig laga mat. Både din hälsa och din plånbok kommer att tacka dig om du lär dig laga mat. Börja t.ex. med recepten på Marthaförbundets hemsida. Lär dig också att använda hela råvaran. Oavsett om det är en blomkål, en fisk eller en ko borde vi lära oss att använda hela råvaran eller djuret. Î Djupfrys. Rabatterad mat med kort datum och mat som säljs på erbjudande kan frysas. Kom ihåg att också inventera frysen med jämna mellanrum och använda maten som du har fryst ner. Î Storproduktion. Gör stora satser och frys ner för kommande behov.

På så vis sparar du pengar och tid. Î Gör själv. Det är mycket billigare att laga sin egen mat än köpa färdigt. Det gäller både mat och att baka själv. Googla “Martha långpannebröd” och du har snart sparat flera euro. Baka regelbundet och du har sparat en 50-lapp om året. En portion makaronilåda med rabatterat malet kött kostar ungefär 50 cent, jämfört med 2 euro för en portion köpt makaronilåda, samtidigt som du de onödiga tillsatsämnena och saltet i den köpta maten.

Kom ihåg att vi förbättrar vår ekonomi en euro i taget och var medveten om att du när du köper färdig mat betalar ett pris för att någon annan lagar den åt dig. Î Mera grönt och mindre kött. Finländare äter i medeltal mera rött kött än näringsrekommendationerna säger (500 gram i veckan). Ett sätt att minska på köttkonsumtionen, oavsett om man vill göra det av ekonomiska, hälsomässiga eller klimatskäl, är att om inte utesluta, så minska på mängden kött i rätterna. Det kan du göra genom att använda linser, böner, baljväxter eller rotfrukter för att ersätta hälften av köttet. Istället för att göra sex portioner makaronilåda på 400 gram kött kan du göra 12 portioner på samma mängd kött och dessutom slänga i några nävar linser eller riven morot. Välj inhemskt kött och inhemska grönsaker.

58

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 5

Î Minska på matsvinnet. Finländare slänger bort mat för ungefär 125 euro om året (Luke) och det är synd, både ur ekologisk och ekonomisk synvinkel. Du minskar på matsvinnet genom att planera och förutse dina behov. Bli mera kreativ i köket, gör omelett eller pizza på gamla ostbitar och matrester. Använd dina sinnen, bäst före-markeringen är där för vägledning. När du äter på restaurang kan du ta med en egen burk för att transportera eventuella rester. Î Följ näringsrekommendationerna. I matpyramiden är betoningen på grönsaker, frukt, spannmål och fullkornsprodukter. Det är enkelt att laga förmånlig mat om man håller sig till näringsrekommendationerna. Î Jämför. Granska varor ur pris- och kvalitetssynvinkel. Var uppmärksam på kilopris och literpris framöver enhetspris. Jämför också priser i olika butiker, priserna kan variera avsevärt. Î Granska dina vanor. Köper du ofta take away-kaffe? Mellanmål från butiken? Äter du lunch ute varje dag? Du väljer själv hur du prioriterar, men var medveten om att det som hör till din vardag blir till stora summor på årsnivå. Î Tänk i säsonger. Välj säsongsprodukter så långt som möjligt, de är både förmånligare och av bättre kvalitet Î Inventera. Gå igenom dina förråd innan du köper mera mat. På samma gång säkerställer du att produkter inte blir gamla.

E N E U R O I TA G E T

59

KAPITEL 5

KONSUMTION TILL HEMMET Î Möbler och kökskärl kan ofta köpas förmånligt och ofta av bättre kvalitet secondhand. Tänk rostfria skålar gjorda i Finland på 50-talet i stället för plastskålar från stora varuhus Î Köp möbler som står sig i tiden och kan restaureras Î Innan du köper, tänk på att det är ännu en pryl som ska bäras nästa gång du flyttar Î Vårda och skydda din elektronik så håller den längre, elapparater går på övervarv och konsumerar mera el om de är täckta av damm Î Bekanta dig med ekologisk städning: du sparar både pengar och miljö på att byta ut dyra kemikalier mot bikarbonat och ättika Î Fundera på hur mycket apparater och utrustning du egentligen behöver hemma Î Låna eller hyr saker som du inte behöver ofta: exempel på detta är verktyg och sportutrustning. Bibliotek kan låna ut en del utrustning Î Reparera det som går att reparera i stället för att köpa nytt, genom att förlänga tidslängden sparar vi pengar och minskar vårt avtryck i miljön

60

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 5

Konsumera tjänster Du konsumerar en tjänst när du går till frisören, anlitar en coach eller reparerar din cykel. Du väljer att betala ett pris för en tjänst som du inte kan eller vill utföra själv. Konsumtionen av tjänster har ökat i Finland, det har blivit allt vanligare att använda sig av städning i hemmet och hälsotjänster. Dels prioriterar vi vår tid annorlunda och dels har finländarna mera pengar att röra sig med än för några decennier sedan. Många prioriterar också upplevelser som restaurangbesök, bio och naturupplevelser framom inköp av saker. Digitaliseringen har också påverkat för om vi ännu på 2000-talets början köpte cd-skivor så prenumererar vi kanske nu på en musiktjänst. Att konsumera tjänster har i allmänhet ett 15 procent mindre koldioxidavtryck än att konsumera varor. Det är ändå en förenkling att säga att det skulle vara mera skadligt för klimatet att köpa produkter än att använda sig av tjänster: det är skadligare att hyra en båt med stor bränsleåtgång för nöjeskörning (tjänst) än att köpa en tröja i ekologiskt material (vara) till samma pris.

Också när vi konsumerar tjänster kan vi vara prismedvetna och ekologiska.

Om du betalar 10 euro för en portion mat under lunchen och det ofta blir över kan du be om att få ta hem eventuella rester, gärna i en egen burk. Många kaféer ger ett billigare pris om du tar med ditt kaffe i en egen mugg. Genom att ta kaffe i egen mugg signalerar du åt företagaren att det finns efterfrågan för ekologiska alternativ, samtidigt som du får en billigare kopp kaffe. Att reparera dina ägodelar, till exempel dina skor, förlänger tiden du använder skorna samtidigt som skomakaren får en intäkt.

E N E U R O I TA G E T

Att konsumera tjänster har i allmänhet ett 15 procent mindre koldioxidavtryck än att konsumera varor.

61

KAPITEL 5

Dina rättigheter som konsument Tips! Spara kvittot så kan du enklare reklamera felaktiga produkter!

Som konsument har du rätt till en vara eller tjänst som motsvarar beskrivningen och vars prissättning är korrekt återgiven. Du har inte automatisk retur- eller bytesrätt om du ändrar dig, men ofta erbjuder försäljare bytesrätt. Är varan bristfällig har du däremot returrätt och ibland rätt att häva köpet. I första hand kan du få felet reparerat, varan utbytt, få avdrag på priset och i sista hand få köpet upphävt och pengarna tillbaka. Du har rätt att returnera varor som du inte har kunnat bekanta dig med, det vill säga allt som beställs på nätet. Vissa produkter har garanti. Om varan går sönder under garantitiden får du den reparerad eller utbytt. Garantin gäller inte om du har använt produkten felaktigt eller vårdslöst.

Dina skyldigheter som konsument Som konsument är du främst skyldig att betala för produkten. Det lönar sig att minnas din skyldighet speciellt i fall du köper på avbetalning eller kredit. När du ingår köpet förbinder du dig att betala produkten i sin helhet och enligt plan.

Du har ingen juridisk skyldighet att granska varan ur etiskt och hållbart perspektiv. Men för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle rekommenderas ändå att du reflekterar över hållbarhetsfrågor och vad din konsumtion orsakar.

Fundera också på hanteringen av ditt avfall. Köper du en tv, ska du den dagen du inte längre använder den göra dig av med den, enligt föreskrifterna i din kommun.

I första hand ska du ändå utreda om någon annan kan ha glädje av den.

TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE KONSUMENT Î Köp endast efter behov Î Prioritera kvalitet och granska varan Î Returnera alltid bristfälliga varor Î Jämför priser Î Låter något för bra för att vara sant?

Då är det antagligen det Î Läs igenom avtal och villkor

62

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 5

Marknadsföring och sociala medier Vi ser reklam omkring oss hela tiden. Enligt forskning (Grusell: Unga om reklam, 2008) tar vi emot 5 000 budskap via marknadsföring per dag. 200 av dem är regelrätta övertalningsförsök. Endast 1–2 procent av marknadsföringsförsöken är medvetna. Det betyder att vi tar emot olika budskap omedvetet hela tiden. Ibland kan ens habegär vara relaterat till ens livssituation. När allt annat i livet tycks gå fel kan det vid vissa tidpunkter kännas som att det enda som ger lycka är att köpa något. På samma sätt kan habegäret vara relaterat till din tidsanvändning. Vem har tid att gå till köpcentret eller shoppa på nätet när du är upptagen och trött?

En ledig eftermiddag kan däremot i kombination med en träff med vänner på stan göra att habegäret exploderar. Vi tar också emot marknadsföringsbudskap via sociala medier, både direkta budskap från företag och indirekta budskap från personen som vi följer på sociala medier. Att avfölja personer på sociala medier som marknadsför en dyr livsstil och avprenumerera på nyhetsbrev som uppmanar dig till konsumtion kan vara nyttigt ibland.

För dig som konsument är det viktigt att komma ihåg att marknadsföring ska vara lätt att känna igen. Det gäller också reklam på sociala medier och så kallade influerarsamarbeten. Om du är en influerare och får betalt för att marknadsföra en produkt – antingen genom att få varor gratis eller genom att få ett arvode, så måste det synas klart och tydligt att det är frågan om reklam. Annars bryter du mot marknadsföringslagen och god sed. Det bör också framgå med vem samarbetet görs, det räcker inte att meddela att ”inlägget innehåller betalt innehåll” utan det måste också framgå vem som har betalt för innehållet. Det här är för att konsumenten enkelt ska känna igen vilken del av innehållet som är reklam och vilken del som eventuellt är influerarens egna åsikter.

UTMANING Enkel: Fundera på när du har gjort misslyckade konsumtionsbeslut och hur du kunde ha förhindrat det.

Medel: Gör en veckomeny.

Vad blir priset för en veckas mat

Avancerat: Bestäm dig för en köpfri månad eller ett köpfritt år.

E N E U R O I TA G E T

63

KAPITEL 1

64

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

6

SKULDER OCH LÅNADE PENGAR Att handla på skuld innebär att du skjuter upp betalningen. Räntan är det pris du betalar för att få låna pengar. Det är viktigt att alltid fundera noggrant innan du köper på skuld. Kunde du spara i stället? Har du råd med avbetalningen? Hur hög är räntan och den totala räntan?

E N E U R O I TA G E T

65

KAPITEL 6

DITT BOSTADSLÅN KAN SE UT SÅ HÄR: Î Lån: 100 000 euro, lånetid 20 år Î Amortering 416,68 €/månad Î Räntekostnad första raten: 41,66 €/månad Marginalränta 0,5, Euribor –0,468 (*) Î Om Euriborräntan var 6 procent skulle samma räntekostnad vara 499,99 euro för första raten. *Euribor är negativ men betraktas som 0,00%

66

En skuld kan se ut på olika sätt och vara av olika storlek. Det kan handla om en bostadsskuld, en skuld för en bil som du har köpt, en telefon som du har köpt på avbetalning eller 10 euro som du är skyldig din kompis för en biobiljett. Att handla på skuld innebär att du skjuter upp betalningen.

Utöver lån från en bank eller ett kreditinstitut kan du också ha privata lån. Du har kanske lånat lite pengar av en kompis, något som det inte finns ett skrivet avtal på, eller lånat pengar av en släkting för ett större inköp. Det är viktigt att veta hur mycket lån du har totalt, hur länge du behöver betala av dina lån och hur mycket i månaden. Framför allt om du planerar att ta flera lån är det viktigt att du känner till din helhetssituation. Det är ett vanligt misstag att köpa något på avbetalning utan att ha en helhetskoll på sin ekonomiska situation, eller att utgå ifrån att ens intäkter alltid kommer att vara på samma nivå. Om något oväntat sedan händer, du får en oväntad utgift eller minskade intäkter, så kan den extra skulden du tog på dig bli ett problem.

Att låna pengar bygger på förtroende och en kostnad i form av ränta. Räntan är det pris du betalar för att få låna pengar. Om långivaren har ett stort förtroende för att du kommer att betala tillbaka skulden kan långivaren låna ut pengar till dig med en lägre ränta (lågt pris för lånet). Om långivaren däremot anser att det finns en betydande risk att du kan få svårigheter att betala tillbaka lånet kommer räntorna att vara högre. Ibland kan långivaren kräva att du ger något i säkerhet, som beslagtas ifall du inte kan betala dina skulder. Säkerheten kan vara det som du köper för lånet, till exempel om du köper en bostad. Om du däremot köper en bil fungerar den inte lika bra som säkerhet, eftersom den förlorar i värde varje år, medan en bostad potentiellt kan öka i värde.

Räntor – vad pratar de egentligen om?

Om du ska lyfta ett lån kommer du att erbjudas olika räntelösningar av din bank, beroende på vad banken vill ha för ersättning för att låna dig pengar. De flesta lån baserar sig på Euribor som referensränta, men banken kan också erbjuda andra lösningar. Euriborräntan gäller för 3, 6 eller 12 månader och bestäms av Europeiska centralbanken. Om du har en Euribor 12-ränta så gäller räntan för ett år i taget och du betalar ränta enligt en viss dags ränta i ett år framåt oavsett hur räntan varierar i marknadsvärde under året. De senaste åren har euriborräntan varit negativ, vilket är något helt nytt som vi inte har sett tidigare. Om euriborräntan stiger så stiger också kostnaden du betalar för ditt lån. Om den sjunker sänks den. Om räntan är negativ räknas den som 0 procent, annars skulle banken betala dig för att ha lån.

I exemplet har inte beaktats olika sätt att amortera och bankens egen marginalränta samt låneskötselkostnader.

När du förhandlar om ditt lån kommer du också i kontakt med marginalränta. Marginalräntan är den andel av den totala räntan som banken tar för att låna ut pengar till dig. Banken bedömer hur sannolikt det är att du kan betala tillbaka E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 6

HUR HAR RÄNTAN SETT UT HISTORISKT? Euribor 12 6/2000: 4,965 % Förenklat innebär det en kostnad på årsnivå för att låna 100 000 €: 4 965 € Euribor 12 6/2005: 2,103 % Förenklat innebär det en kostnad på årsnivå för att låna 100 000 €: 2 103 € Euribor 12 6/2010: 1,281 % Förenklat innebär det en kostnad på årsnivå för att låna 100 000 €: 1 281 € Euribor 12 6/2015: – 0,163 % * Förenklat borde banken betala dig på årsnivå för att låna 100 000 €: 163 € Euribor 12 6/2019: – 0,190 % * Förenklat borde banken betala dig på årsnivå för att låna 100 000 €: 190 € (* i praktiken tillämpas 0,00 % ränta) Euriborräntan är historiskt låg just nu, men har varit mycket högre.

din skuld och baserar räntan på denna uppskattning. Ju mindre risk för banken att låna ut pengar till dig, desto lägre marginalränta kommer du att få. Marginal- Räntan är det pris räntan är förhandlingsbar och beror dels på din helhetssituation, hurudant lån du du betalar för att vill lyfta och dels på det rådande marknadsläget. Under vissa perioder är banker få låna pengar. mera måna om att låna ut pengar än andra och ger därför mera fördelaktiga villkor än under andra tider. Din egen livssituation kan också ändras och du kan vara en annorlunda kund för banken några år senare än när du tog lånet. Marginalräntan är oftast lägre för bostadslån och högre för billån och konsumtionslån.

Referensräntan varierar alltså över tid, men marginalräntan fastställs när du lyfter lånet. Det lönar sig att förhandla om ditt lån, så be gärna om en låneoffert från flera banker. Det är inte ovanligt att marginalräntan varierar med flera procentdecimaler. 0,1 procentenheters skillnad i marginalränta betyder 10 euro i månaden för ett lån på 100 000 euro. Du kan också förhandla marginalräntan på nytt efter att du har lyft lånet.

När bankerna räknar ut hur stort lån de kan bevilja dig så räknar de med en avsevärt högre ränta än den som råder nu. Man brukar tala om ett stresstest: skulle du klara av en ränta på 6 procent? Du kan gardera dig för räntehöjningar genom att inte lyfta ett större lån än du klarar av, genom att spara pengar för eventuella räntehöjningar och genom att köpa olika produkter från banken som skyddar dig från räntehöjningar.

E N E U R O I TA G E T

67

KAPITEL 6

HUR SKA DU FÖRBEREDA DIG FÖR EN LÅNEFÖRHANDLING MED BANKEN? t Förbered dig genom att göra en budget för din ekonomi där lånet är beaktat, var beredd också på en räntehöjning t Ta med dokumentation över dina inkomster och anställningsförhållanden t Oavsett vad du vill låna pengar för: bostad, renovering eller bil lönar det sig att ta reda på prisnivån genom att ha koll på marknaden och välja ut intressanta objekt eller be om offert t Ha koll på rådande marknadsnivån för marginalränta t Be om låneoffert från åtminstone tre olika banker t Läs igenom bankernas erbjudande om olika ränteskydd och låneskydd och fundera på om de är aktuella för din livssituation eller om du föredrar att skydda dig genom eget sparande t För bostadslån finns det tre olika sätt att amortera: annuitet, jämn rat och jämn amortering. Bekanta dig med dem.

Hur mycket skulder har finländarna?

Ofta brukar man mäta skuldsättningen i relation till ens inkomster. Om du tjänar 30 000 euro om året (netto) och har en bostadsskuld på 45 000 euro har du en skuld på 150 procent. Det skulle ta dig 1,5 år att betala alla dina skulder om hela din inkomst gick till skulden. Det är förstås ovanligt att någon kan använda hela sin lön till att betala skulder, men det är ett sätt att mäta hur mycket skuld man har. Finländarnas skuldsättning har ökat de senaste åren och är nu kring 130 procent. Räntorna har varit låga de senaste åren, så för närvarande är det inte ett stort problem, men om eller när räntorna börjar stiga kan allt fler få problem.

Framför allt har storleken på lån som saknar säkerhet ökat. Ett lån som saknar säkerhet är ett lån med hög ränta, eftersom det innebär en större risk för långivaren.

Konsumtionslån och snabblån är lån utan säkerhet.

68

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 6

Finns det bra lån och dåliga lån?

Det lönar sig att fundera på vad syftet med lånet är. Att ta lån för att köpa en bostad är ofta, men inte alltid, en ekonomiskt vettig lösning. Det är möjligt att få in mera pengar genom att själv bo på hyra och investera pengarna klokt och att köpa en bostad är alltid förenat med risk. Men likväl är det oftast klokt att köpa en bostad. Många tar studielån för att finansiera sina studier. Utbildningsnivå är ofta en bidragande faktor till hurudan lön du kommer att få i framtiden. Om din utbildning förbättrar dina chanser att i framtiden få jobb är ett studielån en bra investering. På samma sätt kan ett billån vara nyttigt, om det betyder att du kan ta emot ett jobb som kräver att du är bilburen. Ur ekonomisk synvinkel är det däremot inte vettigt att ta ett billån, om inte bilen medför att du kan tjäna mera pengar. Då skulle det vara vettigare att spara ihop till bilen i stället. Konsumtionslån tas ofta för att bekosta större inköp eller renoveringar. Konsumtionslån har ofta hög ränta och det lönar sig att spara i stället för att låna.

Debet eller kredit?

Det är viktigt att komma ihåg att också kreditkort är en skuld: du skjuter upp betalningen. Kreditkort beviljas relativt lättvindigt och det är vanligt att ha flera kreditkort. Kreditkortets ränta är hög om man inte genast betalar av skulden.

Ibland kan det ändå vara vettigt att betala saker på kredit. Vissa kreditkort har en skild försäkring för köp som görs med kreditkortet. Vid resor och när man betalar på internet kan det också vara motiverat att använda kredit, då det är lättare att söka ersättning för sådant som har betalats med kredit än om du har betalt med kontanter eller från ditt konto. Om man beställer en resa och den avbokas är det enklare att bestrida räkningen om man har använt kredit. Pengarna har nämligen inte lämnat ditt konto ännu.

Innan du tar ett lån – tänk efter Innan du tar ett lån, gör ett avbetalningsavtal eller använder dig av kreditkortet är det viktigt att fundera på om du verkligen behöver skjuta upp betalningen med hjälp av en kredit. Kunde du i stället spara till det du behöver köpa? Och behöver du över huvud taget vad du ska köpa, eller är det snarare något du vill ha? Kommer lånet att fungera som en investering, genom att på sikt förbättra din ekonomi eller ditt välmående? Ta också reda på hur mycket lån du har sedan tidigare så att inte slutsumman kommer som en överraskning. Det också viktigt att fundera på hur du kommer att klara återbetalningen, både under goda och sämre tider. Till sist är det viktigt att ta reda på hur dyrt lånet är, genom att läsa det finstilta. Hur stor är räntan? Kostar det något utöver räntan att ha lånet? Vad händer om du en månad inte kan betala?

E N E U R O I TA G E T

69

KAPITEL 6

Lån

Amortering

Kostnader

Skuld

Skuld betald

Bostadslån

300 €/månad

0,0 % euribor+0,7 %, ca 40 €/månad

54 000 €

01/2035

Billån

150 €/månad

2,5 %/månad, ca 12 €/månad

5 400 €

06/2022

Telefon

49,90 €/månad

Ingen ränta

598,80 €

12/2020

Konsumtionslån

120 €/månad

6,5 %/månad, ca 7,70 €/månad

1 440 €

12/2020

Totalt

499,90 €/månad

52 €

61 438,80 €

Var ska man börja amortera?

Om du hade möjlighet att betala mera av skulderna, vilken skulle du prioritera?

Bostadslånet kostar dig 40 euro i ränta varje månad, men även om du kunde avbetala mera av lånet kommer summan inte att ändras nämnvärt, eftersom lånet är stort och räntan är låg. Billånet är också betydande, du får det inte avbetalat.

Räntan är på rimlig nivå. Telefonen har inga räntekostnader. Konsumtionslånet har högsta ränteprocenten, även om summan som du betalar till räntor är lägre totalt sett än både bostadslånet och billånet. Om du betalar av på konsumtionslånet snabbare än avtalat så sparar du in räntekostnader på 7,70 euro per månad, samtidigt som du får bort en skuld som hänger på dig och kan koncentrera avbetalningskostnaden på 120 euro till annat i din ekonomi. Kanske till att spara ihop till en buffert så att du i fortsättningen inte behöver ta konsumtionslån?

Räkna ut totala räntan I exemplet användes en räknare på adressen laskurini.fi (raknare.net) för att räkna ut den totala räntan.

Lånevillkoren är ofta krångligt skrivna. Du kanske betalar en andel av räntan enligt marknadsnivå, en annan som är fast och utöver det kan det tillkomma kostnader i form av månadsavgift och påminnelseavgifter. Det du vill känna till är vad som är den totala räntan.

Skillnaden mellan att köpa en soffa för 504 euro utan avbetalning eller med avbetalning på två år till priset av 622,57 euro motsvarar en fjärdedels soffa. För priset du betalar för en soffa på två års avbetalning hade du kanske ha fått en fyrsitssoffa i stället för en tresitssoffa om du skulle ha sparat ihop till soffan på förhand.

Varför är den totala räntan viktig för oss? Företaget som säljer soffan på avbetalning kommer antagligen att lyfta fram att de har en låg ränta, endast 2 procent. Det stämmer, räntan är relativt låg. Det som företaget däremot inte lika gärna lyfter fram är de höga avgifterna. Om man ser dem som en del av räntan växer kostnaderna för lånet avsevärt och som ni ser är avgifterna dyrare för oss än räntan. Med en lång avbetalningstid kommer dessutom räntan att sjunka månad för månad (eftersom lånesumman sjunker i takt med att du betalar tillbaka), men avgifterna är konstanta tills de nollas när du har betalt lånet i sin helhet.

70

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 6

SOFFA PÅ AVBETALNING Du köper en soffa för 504 euro på avbetalning på ett kreditkort som företaget erbjuder. Du ska betala 2 procent i ränta. Utöver räntan tillkommer en faktureringsavgift på 2,5 euro per månad samt en kreditavgift på 2 euro per månad. Hur mycket kommer soffan att kosta dig om du betalar den på ett år respektive två år? Vad är den totala räntan?

AVBETALNING 12 MÅNADER

AVBETALNING 24 MÅNADER

Avbetalning 42 euro/månad.

Faktureringsavgift x 12 = 30.

Kreditavgift x 12 = 24.

Avbetalning 21 euro/månad.

Faktureringsavgift x 24 = 60.

Kreditavgift x 24 = 48.

Lånets totala ränta (medräknat kreditavgift och faktureringsavgift) är 23,28 procent. Du betalar 54 euro i avgifter och 5,43 euro i räntor.

Lånets totala ränta (medräknat kreditavgift och faktureringsavgift) är 23,35 procent. Du betalar 108 euro i avgifter och 10,57 euro i ränta.

Lånets totala storlek är 563,48 euro.

Lånets totala storlek är 622,57 euro.

avbetalning

ränta

avgifter

E N E U R O I TA G E T

71

KAPITEL 6

Snabblån NÄR DU ÄR LOCKAD ATT KÖPA NÅGOT FÖR LÅNADE PENGAR ELLER PÅ AVBETALNING ... Î Kom ihåg att det inte är normalt att kunna köpa allt genast. Î Lånade pengar har en kostnad i form av ränta och avgifter, hur mycket kostar dig lånet? Î Fundera på om det finns en möjlighet att du inte kommer att kunna betala avbetalningen.

Har du koll på dina utgifter?

Vad händer om det sker en förändring i dina inkomster?

Snabblån är lån som beviljas på kort varsel och utan bakgrundskontroll. Det betyder att du inte ges någon betänketid och långivaren kommer inte att fråga dig hur stora intäkter du har och om du är säker på att du kommer att klara av att betala av lånet. Långivaren tar i stället en avsevärt högre ränta. Lånet är dyrt eftersom det ofta beviljas till personer som inte borde beviljas mera lån.

Räntan är ändå så pass hög att långivaren kommer att göra vinst även om alla inte betalar tillbaka sina lån. Efter en lagändring från år 2019 kan räntan vara högst 20 procent och ha högst 150 euro övriga kostnader. Räntan på äldre lån kan dock vara avsevärt högre.

Snabblån är farliga, för de kräver ingen eftertanke av dig, och det finns ingen banktjänsteman som ifrågasätter din betalningsförmåga. Dessutom är räntorna mycket höga. I värsta fall är lånen uppbyggda så att du tillåts amortera (betala tillbaka) mindre än du betalar i ränta varje månad. Det betyder att trots att du varje månad betalar tillbaka på ditt lån så kommer lånet att växa sig större. I en sådan situation är det krävande, men inte omöjligt att bli skuldfri. Det är tyvärr vanligt att ta nya lån för att försöka lösa sina skulder, vilket oftast ändå förvärrar situationen.

ETT LÅN PÅ 1 000 EURO, MED AVBETALNINGSKRAV PÅ 10 % OCH RÄNTA PÅ 12 % KOMMER TROTS ATT DU AMORTERAR LÅNET ATT VÄXA:

1 132 € 1 024 €

1 116 € 1 008 € 1 000 €

Du har kanske märkt att snabblånsföretagen gör mycket reklam. Reklamen riktar sig främst till unga personer och försöker sälja det omöjliga: att få allt genast. Priset för att få en ny telefon blir ofta det mångdubbla om du finansierar det med snabblån. I många fall leder snabblån till betalningsanmärkningar och ångest.

72

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 6

Vad händer om jag inte kan betala en skuld?

Det spelar ingen roll om det är fråga om att ta ett lån, köpa en telefon på avbetalning eller ha ett telefonabonnemang som faktureras en gång i månaden, du har ingått ett avtal där du förbinder dig att betala. Om du inte betalar kommer skulden att behandlas såsom regleras enligt lagstiftning. Men du kan också själv vara aktiv och undvika problem. Om du får en räkning som du vet att du inte kommer att kunna betala kan du ringa till fakturautställaren och be om förlängd betalningstid. Det kan kännas pinsamt och kanske till och med lite otäckt, men du är inte den första och inte den sista som ringer till ett företags kundtjänst och ber om förlängd betalningstid. Det visar att du är mån om att ta ansvar för dina skulder. Det är viktigt att du är proaktiv och kontaktar fakturautställaren redan före förfallodagen. Om du ofta får påminnelser och märker att du inte har pengar på kontot till räkningar är det ett varningstecken som du bör ta på allvar.

OM JAG INTE BETALAR MIN RÄKNING ...

Räkning betalningstid 14 dagar

20 €

14 dagar senare: påminnelse 1

+5€

14 dagar senare: påminnelse 2

+5€

Några veckor senare: betalningskrav

+ 14 €

Några veckor senare: indrivning

+ 60 €

Några veckor senare: juridisk indrivning

+ 60 €

Totalt Ränta 7 % tills skulden är betald

164 €

E N E U R O I TA G E T

73

KAPITEL 6

Hur får man en betalningsanmärkning?

En betalningsanmärkning får du om du trots betalningsuppmaning och indrivningsförsök inte betalar din skuld. Det går som snabbast på några månader, men tar oftast kring ett halvt år. En betalningsanmärkning är en notering som syns för företag och myndigheter och säger att du inte har skött en skuld.

Vad innebär en betalningsanmärkning?

En betalningsanmärkning är en notering som syns t.ex. hos banker och affärer.

I Finlands finns kring 400 000 personer med betalningsanmärkningar, det är alltså mycket vanligt och påverkar många helt vanliga finländares liv. I bakgrunden finns ofta konkurser, missbruk, slarv, en övertro på den egna ekonomin eller förändringar i den egna livssituationen. Det är vanligt att ha fler än en betalningsanmärkning, alltså att samma person har dragit på sig flera skulder. En betalningsanmärkning blir kvar 2–4 år efter att skulden har betalts. En betalningsanmärkning påverkar ditt liv på många sätt och ska därför undvikas.

Hur påverkar en betalningsanmärkning din vardag? t Svårt eller omöjligt att få nya lån (undantag gäller för studielån) t Svårare att hyra bostad, många hyresvärdar kräver att få se intyg på kreditvärdighet t Svårare att få försäkringar t Svårare att få vissa jobb (säkerhetsbranschen, bank, kassa) t Svårare att teckna abonnemang (telefon, internet) t Svårt eller omöjligt att få kreditkort och bankkort (electronkort som alternativ)

En hyresvärd kan förvisso hyra ut sin bostad till en person med betalningsanmärkning, men många bedömer att det är en risk som de inte är villiga att ta, speciellt om det finns flera hyresgäster att välja mellan. Om man har en betalningsanmärkning är kommunen och olika organisationer inom tredje sektorn potentiella hyresvärdar. Försäkringsbolag har olika policyer och det kan löna sig att kontrollera med olika bolag vad som gäller. Vissa arbetsgivare kan kontrollera dina kredituppgifter, men endast om arbetsuppgiften medför ekonomiskt ansvar. I stället för att teckna abonnemang kan du teckna prepaidavtal.

74

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 6

Jag fick en betalningsanmärkning – är mitt liv förstört?

En betalningsanmärkning är en allvarlig sak som bör undvikas om möjligt. Men det är viktigt att komma ihåg att den inte betyder att hela livet är förstört. Att ta dyra snabblån för att undvika en betalningsanmärkning kan ställa dig i en ännu svårare position än den som betalningsanmärkningen medför. Att säga upp sin lägenhet kan i värsta fall leda till att du är hemlös och har en betalningsanmärkning. Betalningsanmärkningen finns kvar i dina uppgifter tills skulden är betald och tiden på 2–4 år har förflutit. Det kan finnas tillfällen när det är bättre att acceptera en betalningsanmärkning och få ett stopp på den negativa spiralen med skulder.

Nu fick jag en räkning på posten igen ...

Känns det som att du hela tiden får räkningar på posten och du aldrig har pengar på kontot? Har du varit tvungen att ta kreditkortet till hjälp eller att låna pengar?

Det här är varningstecken och ska tas på allvar. Vad kan göras?

t Ta itu med problemet. Det försvinner inte av sig själv, känslan av kontroll när du börjar reda ut situationen kan lätta din ångest t Kartlägg dina utgifter, inkomster och skulder. Redan genom att göra upp en budget och följa upp den kommer du långt och du får en bättre helhetskoll på din situation. t Betala bort de dyraste skulderna först t Erkänn för dig själv och andra att du inte alltid har råd t Skär ned på eventuella onödiga utgifter t Sök stöd i form av ekonomisk rådgivning, t.ex. hos Marthaförbundet

UTMANING Enkel: Fråga personer i din närkrets hurudana lån de har och vad de betalar i ränta.

Medel: Gå in på en banks lånekalkylator och räkna ut hur mycket ett bostadslån skulle

kosta för en fiktiv lägenhet på valfri ort. Det finns tre olika sätt att amortera, bekanta dig med de olika sätten.

Avancerat: Ta reda på vad räntan var under 90-talet. Prata

med någon som hade lån på 90-talet och fråga hur det var.

Kommer du ihåg BSP-lånets regler? Hur skulle du gynnas av att ha ett BSP-lån i ett liknande ränteläge?

E N E U R O I TA G E T

75

KAPITEL 1

76

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

7

ATT SPARA PENGAR Att spara betyder att avstå från konsumtion eller skjuta upp sin konsumtion. Det är inte alltid möjligt att spara, under vissa livsperioder kan det vara krävande eller till och med omöjligt. Därför är det extra viktigt att spara när det är möjligt och framför allt att göra det till en vana under goda tider. Att spara pengar är att tänka långsiktigt och planera för sin framtid. Små summor blir till stora helheter och när man väl har sparat pengar kan man också börja placera och få avkastning på sina inbesparingar.

E N E U R O I TA G E T

77

KAPITEL 7

Varför är det viktigt att spara?

HUR SPARAR FINLÄNDARNA? 59 % sparar för sämre tider och oväntade utgifter 41 % har inte förberett sig för sämre tider 40 % sparar regelbundet varje månad 50-100 € i månaden är en vanlig sparsumma

Det finns flera anledningar att spara. Du kanske sparar för sämre tider, som ett slags försäkring. Ifall något oväntat händer och du snabbt behöver komma åt pengar finns de där på ett sparkonto. På så sätt undviker du lån med höga räntor, och dessutom känner du dig trygg och kan sova om nätterna. Det brukar kallas för en säkerhetsbuffert. Du kanske förbereder dig för kommande större utgifter som en renovering, ett bilinköp eller en resa. Du vill undvika att ta dyra lån och sparar därför i god tid. Vi kan också spara på längre sikt, inför vår pensionering eller inför en större anskaffning som ligger 10–20 år fram i tiden. Då rekommenderas ofta att pengarna placeras för att ge avkastning. En sista anledning till att spara kan vara av hållbarhetsskäl. När vi avstår från att konsumera sparar vi samtidigt på klimatet. Genom att låta bli att köpa ett klädesplagg som vi egentligen inte behöver och i stället styra pengarna till ett sparkonto så har vi också sparat på klimatet, förutsatt att vi inte senare spenderar pengarna på något klimatbelastande.

Källa: OP, Marttaliitto & Garantistiftelsen (2018)

När ska du börja spara?

Den bästa dagen att börja spara var i går, den nästbästa är i dag. Det viktiga är inte hur mycket du sparar, utan att du sparar och låter sparandet bli en vana.

Hur kommer du igång med ett sparande?

Som alltid när du antar en utmaning behöver du en målsättning. Om du lovar dig själv att börja motionera och äta hälsosamt så kommer du sannolikt att misslyckas. Varför? Jo, för att du inte har definierat vad det betyder. Vi behöver klara målsättningar för att lyckas. Definiera i stället att du ska äta 200 gram bär per dag och slopa godis, att du ska träna två timmar per vecka och att du ska spara 30 euro per månad, då har du en möjlighet att lyckas.

Det kan vara en god idé att dokumentera ditt sparande och dina målsättningar. Att skriva upp en lista med dina delmål (7 euro per vecka), kan hjälpa dig.

Vi människor styrs lätt av ritualer och det kan vi dra nytta av. Att inte få kryssa i vår lista att vi har sparat till vårt delmål kan kännas som ett misslyckande, och vi vill undvika misslyckanden. Det kan också hjälpa dig att ta en bild av din mål-

Mål:

Definition

Metod

Äta hälsosamt

200 gram bär, inget godis

bär till frukost, bärsorbet i stället för godis

Motionera

2 timmar träning per vecka

Promenad 30 minuter, gym 1 x 60 minuter länk 1 x 30 minuter

Spara pengar

30 € /per månad

Mikrosparande 1 € /dag, direkt överföring till konto

78

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 7

sättning: är det handpenningen till en bostad eller ett körkort? Sätt upp en bild på kylskåpet av ditt drömhem och börja kryssa för dina delmål vartefter du lyckas.

Elektroniska varianter av foton och listor fungerar förstås lika bra. Om du är en person som gillar grafer kan Excel motivera dig med grafer som visar hur ditt sparande går. Det är förvånande motiverande att se hur det framskrider.

Om du sparar 2 euro per vardag blir det 10 euro i veckan. På en månad har du sparat ihop 40 euro. På ett år har du sparat ihop 520 euro!

Tips! Gör en sparutmaning! Du kan antingen välja att ha samma sparsumma varje vecka, eller att ha en summa som varierar med tiden.

Dina vardagliga vanor kostar Ett enkelt sätt att komma igång med sitt sparande är att ändra på något i sina dagliga vanor och styra inbesparingen till ett sparkonto. Våra dagliga vanor blir stora summor på årsnivå.

De flesta av oss har någon vana som vi kan ändra på om vi vill. Kanske är det energidrycker, kanske är det smoothies från kaféer, kanske är det cigaretter. Fundera på om dina vanor (dyra men harmlösa eller rent av farliga) är värda summan som du spenderar på dem på årsnivå.

Ex. 5 läskedrycker i veckan, à pris 1,99 euro = 517,40 euro/år

Inbesparing om du helt avstår från att köpa läskedrycker: 517,40 euro

Inbesparing om du i fortsättningen endast köper läskedryck en gång i veckan: 413,92 euro

E N E U R O I TA G E T

79

KAPITEL 7

OLIKA SÄTT ATT HJÄLPA DIG ATT SPARA Î Spara alltid genast när du får in pengar. Betala först dina obligatoriska utgifter och eventuella skulder och spara sedan en summa. Ett vanligt misstag är att man försöker spara det som blir över i stället för att börja spara genast när pengarna kommer in. Î Aktivera ett mikrosparande via din bank. Varje gång du betalar med bankkort avrundas summan uppåt och mellanskillnaden går till ett sparkonto. Du sparar utan att märka det. Î När du avstår från ett köp, spara alltid motsvarande summa.

Funderade du på att köpa en tröja, men ändrade dig? Lagade du egen lunch i stället för att äta lunch ute? De inbesparade pengarna kan gå in på ditt sparkonto. Î Slå fast en procentandel som ska sparas från alla dina inkomster. När du får en inkomst sparas 10 procent och överförs till sparkontot. Ju mera du tjänar, desto mer kommer du att spara.

Håll fast vid den principen hela livet. Î Bestäm dig för att alltid spara pengar som du får in som “bonus”. Fick du pengar som present eller fick du skatteåterbäring?

Styr in på ditt sparkonto. Låter det tråkigt? Du har rätt, en kompromiss är att spara in hälften av bonuspengarna och använda resten som du vill. Î Inför ett belöningssystem när du sparar. Det kan vara en biobiljett eller en timmes tv-serietittande för varje inbesparad 100 euro.

Låt inte belöningen bli större än 10 procent av sparkapitalet. Ännu bättre är om belöningen inte kostar dig något. Î Öppna olika konton för olika sparändamål. Ändra kontots namn från det tråkiga “sparkonto” till exempelvis “körkortskonto”. Forskning visar att vi har en mentalt högre tröskel för att nalla från ett konto som vi har namngett enligt vårt sparändamål.

80

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 7

Î Gör det så svårt som möjligt att komma åt ditt sparkapital. Låt bli att koppla bankkort till ditt sparkonto. Om du måste överföra pengarna till ett brukskonto som du når med kort höjs tröskeln för att låta bli. Ju mera trösklar, desto bättre. Du kan också sätta in sparpengarna på en annan bank än din dagliga bank. Kontrollera att banken har statlig insättningsgaranti. Det betyder att staten garanterar att du får tillbaka dina pengar i fall av konkurs. Î Tävla i att spara! Kanske i familjen, kanske med kompisarna. Denna strategi funkar bäst om du tycker om att vinna, och vem gör inte det? Î Gör en sparkalender. En sparkalender kan vara på veckobasis och bygga på att du ska spara 10 euro per vecka, alltså 520 euro på ett år. Sätt upp kalendern på din vägg. Kryssa av vartefter du har sparat! Î Spjälka upp dina mål. Om ditt mål är ta körkort, köpa bil och ha tillräckligt med pengar på sparkontot för att ha råd att underhålla bilen så är det tre delmål och ett huvudmål, inte endast ett mål. Vi motiveras av att nå våra delmål (förresten, köp inte bil om du inte absolut behöver den!). Î Öka ditt sparande i takt med att dina inkomster stiger.

Var speciellt uppmärksam på oväntade intäkter (löneförhöjning, födelsedagspengar eller motsvarande). Vi fungerar ofta så att vi genast kommer på något nytt att köpa när vi får extra pengar. Du kanske får en födelsedagspresent på 100 euro och bestämmer dig för att köpa en ny väska för 120 euro och har då spenderat mera än du fick in. Fokusera i stället på att höja din sparkvot när du får in oväntade pengar eller när dina inkomster höjs. Î Var realistisk men ambitiös. Om du aldrig har sparat pengar tidigare kanske det inte är realistiskt att försöka få ihop 10 000 euro på kort tid. Men du kan säkert spara mera än 100 euro. Lagom är bäst och med en euro i taget förbättrar du din ekonomi.

Kom ihåg att det tar tid att ändra sina vanor. Om du aldrig har sparat pengar tidigare utan varit van vid att använda allt du har till ditt förfogande tar det en tid att etablera en ny vana. Precis som med nya träningsvanor och nya matvanor kan det dröja innan du är van vid din nya livsstil. Sätt gärna upp en målsättning som sträcker sig över flera månader och håll dig till den.

E N E U R O I TA G E T

81

KAPITEL 7

Hur mycket ska man ha i säkerhetsbuffert?

VISSTE DU ATT ...?

Forskning visar att det är förknippat med ångest att inte ha pengar på sparkontot. Passa därför på att spara under goda tider.

Hur mycket man ska spara varierar från person till person. Vi har alla olika behov och olika livssituationer. En person som har en fast inkomst, bor på hyra och varken har bil, barn eller husdjur har inte ett lika stort behov av en stor buffert.

Om ditt kylskåp går sönder när du bor på hyra är det hyresvärdens problem, går det däremot sönder i din egen bostad är det du som på några timmar ska åtgärda problemet. Du bestämmer själv en vettig nivå, men många brukar anse att några månadslöner (1–6 månadslöner) är en lämplig summa. Ett annat sätt att beräkna behov av säkerhetsbuffert är att utgå från utgifterna. Hur mycket pengar behöver du varje månad? Vad är din minimisumma, när du har räknat in kostnader för boende, mat, försäkringar och löpande avgifter? Många känner sig bekväma med att ha en summa som motsvarar tre månaders minimiutgifter i säkerhetsbuffert, för någon annan kan den summan vara för låg. Lön förresten, alla får väl inte lön? För en studerande eller arbetslös kan man tänka sig att målet är att ha några månaders obligatoriska utgifter insparade. Kom ihåg att varje euro i säkerhetsbuffert är bättre än ingenting.

SÄKERHETSBUFFERTEN I ETT NÖTSKAL: Î Förvaras på ett konto som du inte har bankkort till Î Välj ett konto som har insättningsgaranti Î Pengar är inte låsta, de kan överföras till ditt konto inom ett dygn Î Ger dig trygghet, inte avkastning Î Fylls på med mera pengar efter användning Î Du väljer själv storleken på bufferten

82

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 7

Hur mycket ska man spara överlag?

Frågan är egentligen inte hur mycket du ska spara, utan hur mycket du kan och vill spara. Att spara handlar om att skjuta upp sin konsumtion. Hur mycket är du redo att avsätta till senare? De allra flesta sparar mindre än vad de egentligen kunde. Det är viktigt att se över sin ekonomiska situation och sitt sparande när något i ens livssituation förändras. Om dina inkomster höjs eller sänks – då ska du se över ditt sparande genom att antingen höja din sparkvot eller försöka bibehålla samma sparkvot som tidigare. Det är mycket vanligt att börja spendera mera pengar när man får högre inkomster, kanske till och med mera än vad förhöjningen innebär. Många har märkt att deras behov av att konsumera stiger i takt med att inkomsterna ökar. Vi ser det i att personer med hög inkomst kan ha mindre pengar på sitt konto i slutet av månaden än en låginkomsttagare. Det beror på att konsumtionen är hög. Dina utgifter är med andra ord mera avgörande för ditt sparande än dina inkomster. Man brukar säga att det inte är de stora inkomsterna som räknas, utan de små utgifterna.

Det lönar sig att åtminstone bestämma sig för en målsättning. Det kanske är en bestämd summa, eller en procentandel av dina inkomster. En ofta använd procentsumma som man hör är 10 procent av inkomsterna under hela livet. Du väljer själv vad som passar dig bäst, att tänka i summor eller procent.

Tips! Bestäm dig för att alltid spara en viss procent av dina inkomster!

Var snäll mot dig själv Kom ihåg att det inte alltid är möjligt att spara och var snäll mot dig själv. Det lönar sig inte att spara pengar på bekostnad av din hälsa, om det betyder att du köper mat av sämre kvalitet eller undviker att gå till tandläkaren. Tänk på att göra saker som får dig att må bra. Straffa inte dig själv om du misslyckas, men kom ihåg att belöna dig själv om du lyckas. Du har bättre förutsättningar att lyckas om du gör sparandet till något positivt och trevligt i stället för något som du förknippar med ångest.

E N E U R O I TA G E T

83

KAPITEL 7

Bostadsspara

VISSTE DU ATT ...?

18 % av finländarna sparar för att köpa en egen bostad.

Källa: OP, Marttaliitto och Garantistiftelsen (2018)

84

Att köpa en bostad är en stor investering, som också kräver en handpenning. Du behöver en handpenning på 15 procent av bostadens värde för att beviljas lån.

Om du har sparat på ett särskilt bostadssparkonto och uppfyller kraven för BSP-lån (lån för förstagångsköpare) så kan det räcka med 10 procent. Oavsett om det är 10 procent eller 15 procent är det en stor summa, speciellt om du vill köpa bostad på en ort där bostäderna är dyra. Bostäder kan variera kraftigt i pris.

Den allmänna utvecklingen är att bostadspriserna går upp i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors. Bostadspriserna är relativt stabila i övriga större städer och sjunker något på landsbygden och i mindre städer. Det här är i medeltal och variationer finns förstås.

Bostadssparkonto (BSP-konto) är ett konto som du kan öppna i din egen bank, och är ett bra sätt att spara om du tror att det är möjligt att du en dag kommer att vilja köpa din egen bostad. Du binder dig inte till att köpa en bostad, och det finns inga minimigränser för hur mycket du ska spara. Om du behöver pengarna till något annat kan du ta ut dem från kontot. Med ett BSP-konto sparar du in pengar till handpenningen för din bostad. Om du uppfyller kraven kan du sedan beviljas ett speciellt lån. Du ska ha sparat minst 150 euro per kvartal under åtta kvartal i valfri ordning, kvartal utan sparande är tillåtna. Du kan öppna kontot redan när du är 15 år gammal, men pengarna som sätts in ska vara dina egna. Om din mormor ger dig 50 euro i födelsedagspresent kan du sätta in dem, men banken godkänner inte t.ex. att dina föräldrar väljer att sätta in 500 euro i månaden åt dig. På pengarna som sätts in betalas en ränta som är bättre än den ränta som betalas på ett vanligt sparkonto.

När det är dags för dig att köpa en bostad så kontrollerar banken att du har åtta godkända kvartal. Men det räcker inte, du ska också ha sparat in 10 procent av bostadens värde. Det är också möjligt att köpa en bostad tillsammans med någon. Staten går in som garant för en stor del av lånet. Det här är en tjänst som annars vid ett normalt lån skulle kosta att köpa, eller så skulle du behöva använda något som säkerhet. Utöver säkerheten får du också ett gratis lånetak; om räntan överskrider en viss nivå behöver du inte betala mera i ränta än maxnivån. Du får också en tilläggsränta på kapitalet som du har sparat in. Ju mera pengar du har sparat under desto längre tid, desto mera ränta får du. BSP-lån får du bara första gången du köper bostad, och endast i Finland. Om du väljer att inte köpa bostad, eller att flytta utomlands är det enkelt att avsluta ditt sparande.

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 7

Finns det några nackdelar med att BSP-spara?

Inte egentligen. Visserligen kunde du få mera pengar genom att placera dem i väntan på bostadsköp och börja bostadsspara några år innan det är dags, men det är en risktagning. Räntan som betalas i kombination med den totala frånvaron av risk är väldigt lockande. Dessutom får du bättre lånevillkor som BSP-sparare.

Bankerna uppskattar kunder som under flera år har visat att de klarar av att spara pengar och är långsiktiga och målmedvetna i sin ekonomiplanering.

UTMANING Enkelt: Öppna ett sparkonto och aktivera en automatisk överföring varje månad. Sätt upp en målsättning för ditt sparande på kort, medellång och lång sikt. Identifiera meto-

der för ditt sparande.

Medel: Gå igenom dina utgifter för några månader och identifiera summor som du hade kunnat spara. Gör upp tillvägagångssätt för framtiden.

Avancerat: Läs igenom reglerna för BSP-spar på Statskontorets hemsida. Öppna ett BSP-sparkonto om du tror att det är aktuellt i din livssituation.

E N E U R O I TA G E T

85

KAPITEL 1

86

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

8

ATT PLACERA OCH FÅ AVKASTNING Om hur du kan få avkastning på dina pengar med ränta på ränta-effekten. I det här kapitlet får du en introduktion till placeringar och lär dig skillnaden på en aktie och en fond.

E N E U R O I TA G E T

87

KAPITEL 8

LITEN ORDLISTA: Î Aktie: En ägarandel i ett aktiebolag. Î Börs: En offentlig och digital handelsplats för värdepapper, valutor och råvaror. Î Fond: En samling av värdepapper (räntor och aktier). Î Avkastning: Det du tjänar på en investering, i form av dividend eller försäljningsvinst. Î Dividend: Utdelning av kapital till aktieägare. Î Inflation: När levnadskostnaderna stiger och du får mindre för dina pengar. Î Uppdrag: När du anger att du vill köpa aktier eller fonder till ett visst pris. Î Förvaltningskostnader: Kostnader för en fond, avgiften som banker tar för att förvalta fonden. Î Index: Ett index anger värdeutvecklingen för en viss sammansättning av aktier eller värdepapper under en specifik tid: exempelvis hur nordiska it-företag har presterat under år 2019. Med index kan du jämföra hur ett visst bolag har presterat i jämförelse med liknande företag. Î Ränta på ränta-effekten: Att få ränta på redan erhållen ränta. Det bygger på den matematiska formeln:

slutvärde = startvärdet

Î Värdeandelskonto: Ett konto för förvaring av aktier.

88

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

En placerare. Vad väcker ordet för associationer? Kanske mäklare i dyra kostymer som köper och säljer aktier för summor som motsvarar vanliga människors årslöner. Ett stort kontor fullt av datorskärmar med börskurvor och mäklare som ropar ”sälj” och ”köp” i febril takt. Detta är en del av placerandet, men det är bara en liten del av den värld som under de senaste årtiondena har blivit allt mera tillgänglig för den breda allmänheten.

Att placera betyder att du investerar dina pengar för att få avkastning i framtiden. Du får avkastning i utbyte mot att du tar en risk och för att du avstår från att konsumera dina pengar. Avkastningen hjälper ditt sparkapital att växa snabbare än om du bara har det på ett sparkonto.

Sparkapital 20 euro/månad under 10 års tid, avkastning 0 %

2 400 euro Sparkapital 20 euro/månad under 10 års tid, avkastning 5 %:

2 721 euro Avkastning 321 euro

Ränta på ränta-effekten När det pratas om placeringar nämns ofta ränta på ränta-effekten. Namnet förklarar egentligen vad det betyder; att du får ränta på redan intjänad ränta. Med ränta menar man i placeringssammanhang avkastning.

Tänk dig att du har 100 euro. De stiger i värde med 10 procent, dels med värdeökning, dels med dividend. Nästa år har du 110 euro och får då också 10 procent i värdeökning. Summan blir då inte 120 euro, utan 121 euro, eftersom du också får ränta på avkastningen. 1 euro har kommit till tack vare ränta på ränta-effekten. Om du dessutom väljer att fortsätta placera 100 euro om året kommer du att få ut ännu mera av ränta på ränta-effekten.

Ränta på ränta-effekten blir mycket tydlig när du har placerat under en lång tid. I början är effekten närmast obetydlig, men det brukar sägas att tiden är din bästa vän när du placerar. Med det avses att ju längre tid du har på dig, desto mera drar du nytta av ränta på ränta-effekten. Tiden ger dig också möjlighet att ta risker och få mera avkastning. Vi tar samma exempel som i början, men med längre tidsperspektiv: Sparkapital 20 euro/månad under 30 års tid, avkastning 0 procent

7 200 euro Sparkapital 20 euro/månad under 30 års tid, avkastning 5 procent

16 645 euro Avkastning: 9 445 euro

E N E U R O I TA G E T

89

KAPITEL 8

RÄNTA PÅ RÄNTA-EFFEKTEN PÅVERKAS AV: Î Tiden du kan låta pengarna växa: effekten blir extra stark med tiden Î Att förvaltningskostnaderna inte äter av avkastningen (skillnaden mellan 6 procent och 7,7 procent i avkastning på 100 euro per månad under 15 år är 2 694 euro) Î Att du inte behöver skatta genast för dividenden och vinsten, utan skjuter upp betalningen av skatt tills du säljer. Då får du ränta på räntan under tiden. I en fond skjuter du oftast upp betalningen av skatten.

20 euro/ månad under 30 års tid med 0 % och 5 % avkastning, resultat 7 200 euro eller 16 643 euro. Märk att kapitalet börjar växa snabbt först till i mitten av placeringstiden.

Hur placerar finländarna?

848 000 finländare har ett värdeandelskonto.

Generaliserat kan man säga att finländarna föredrar att hålla sina sparpengar på bankkontot. På ett bankkonto förlorar pengarna i värde, eftersom räntan sällan överstiger inflationen. Med inflation avses att pengarnas värde minskar då levnadskostnaderna stiger. Förenklat kan man säga att inflation är då din matkasse värd 20 euro innehåller mindre mat än tidigare. Finländaren placerar i medeltal 42 euro om året på börsen (främst aktier och fonder). (https://www.hs.fi/talous/art-2000006077865.html)

Varför ska man placera?

När Nordea frågade sina placerare om anledning till att de placerar så var svaret: För att spara inför sämre tider, för att bli förmögen och för pensionärsdagarna. Samtliga är bra orsaker till att placera. Att placera inför sämre tider kan innebära att du vill vara förberedd på större livsförändringar. Att placera för att bli förmögen kan innebära att få så pass mycket i avkastning att du har råd att åka på semester för avkastningen, eller välja att jobba mindre eller inte alls. Att placera inför pensionen är också förnuftigt, pensionsåldrarna har stigit och inkomsterna sjunker med cirka 50 procent när man blir pensionär. Vi vet inte heller hur pensionerna kommer att se ut i framtiden.

90

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

OLIKA SÄTT ATT PLACERA

En aktie är en ägarandel i ett företag. Som aktieägare är du delägare i företaget.

En fond är en färdig sammanställning av placeringsinstrument.

En fastighet är en bostad eller affärsfastighet som du hyr ut.

Råvaror är t.ex. guld, olja eller metaller.

Obligationer är oftast tidsbundna och är en form av lån.

En skog kan du avverka och därigenom få avkastning.

I en sparförsäkring sparar du under en utsatt tid och förbinder dig ofta till att lyfta avkastningen längre fram i tiden.

I det här kapitlet behandlas främst de lättillgängliga placeringsformerna aktier och fonder samt det bland finländarna vanligt förekommande att placera i fastigheter och skog.

P R ATA O M P E N G A R

91

KAPITEL 8

Att äga en del av ett företag Som aktieägare äger du en andel av ett företag och får avkastning genom dividender och vinst och genom att sälja om aktien går upp i värde. Du kan köpa ett företags aktier på börsen om företaget är börsnoterat.

Som aktieägare äger du en del av företaget och har rätt att gå på bolagsstämma med rösträtt. Du kan göra vinst på aktien, ifall den stiger i värde över tid. Aktien kan också sjunka, i värsta fall går företaget i konkurs. Det är ändå relativt ovanligt att börsföretag går i konkurs. Du förlorar eller vinner pengar först om du bestämmer dig för att sälja.

Om du äger en aktie som kostade 20 euro och den i dag är värd 15 euro förlorar du 5 euro om du säljer den i dag. Om du avvaktar och den om ett år är värd 25 euro kommer du att vinna 5 euro om du säljer.

Aktiekurserna lever hela tiden och avspeglar dels företagets resultat men också hur marknaden ser på företagets framtid och hur världsekonomin ser ut. Låter det skrämmande med variationer i kursen? Kom ihåg att du varken har förlorat eller vunnit något innan du säljer. Om du har planerat att köpa en aktie på lång sikt så behöver du inte beakta kortvariga kursändringar om du inte vill.

Många företag väljer att betala ut en del av vinsten till sina ägare i form av dividend. Dividend betalas oftast en gång om året till aktieägare, på förslag av styrelsen enligt bolagsstämmans beslut. Storleken varierar, men är ofta mellan 1 och 6 procent av aktiens värde. Om du äger aktier för 100 euro kanske du får 4 euro per år i dividend. På dividenden betalas skatt. Observera att dividendens storlek kan variera från år till år eller helt utebli. Speciellt om företaget gå sämre eller om företaget vill använda dividenden till investeringar kan dividend utebli.

Aktier handlas på börsen. Börsen är en modern form av ett torg där köpare och försäljare möts och kommer överens om ett pris som passar. I praktiken gör du en order (beställning) på att du vill köpa en aktie till ett visst pris. Ordern går igenom om det finns en försäljare som är redo att sälja till det priset. För att handla aktier behöver du ett värdeandelskonto, som du kan öppna på din egen bank eller på en bank specialiserad på kapitalförvaltning. Du köper och säljer under börsens öppettider. Banken tar ut en avgift för varje uppdrag när du köper och säljer.

92

P R ATA O M P E N G A R

KAPITEL 8

AKTIEKÖP I PRAKTIKEN Ange pris enligt kursen Anna vill köpa fem aktier i bolaget Dividend AB. Aktien är värderad till 22,34 euro. Anna anger att hon är beredd att betala 22,32 euro per aktie.

Köpet går inte igenom eftersom aktien aldrig sjönk under det priset under dagen, och när börsen stänger förfaller uppdraget. Anna borde ha angett att hon är beredd att betala 22,34 euro eller mera för att priset med säkerhet skulle gå igenom.

Ha koll på kostnaderna Nästa dag lägger Anna en ny order på den nya kursen 22,36 euro. Köpet går igenom och hon betalar 111,80 euro samt en avgift på 9 euro (totalt 120,80 euro) för fem aktier. Aktierna måste därmed gå upp cirka 8 procent (1,80 euro per aktie) i värde innan hon har tjänat in avgiften på 9 euro.

Eftersom banken tar samma arvode för uppdraget oavsett dess storlek kan Anna fundera på att köpa för större summor på en gång, eller utreda om en annan bank har bättre prissättning.

Dividend och anskaffningspris i medeltal Anna äger 10 stycken aktier i bolaget Dividend AB. Aktien är i dag värd 22,20 euro och företaget betalar år 2019 ut dividend 0,80 euro. Anna har därför aktier till ett värde av 222,00 euro och hon får en dividend på 8 euro (10 x 0,8 euro). Anna har köpt häften av aktierna för 14,00 euro och andra hälften för 18,00 euro. Hon har alltså betalat 70 + 90= 160 euro. Om hon väljer att sälja alla aktierna skulle hon få en vinst på 62 euro.

E N E U R O I TA G E T

93

KAPITEL 8

Att äga en del av en fond

320 000 finländare har en placeringsfastighet och får hyresinkomster.

94

En fond består av olika placeringsinstrument och är en färdig portfölj. Den kan bestå av 100 procent aktier, eller en blandning av till exempel aktier och räntor.

I en fond får du en naturlig spridning, en bred fond kan innehålla hundratals företag. För de flesta fonder betalar du en avgift, i form av löpande förvaltningskostnader. De löpande kostnaderna påverkar hur mycket vinst du får. Du kan köpa fonder via din bank som också fungerar som fondbolag, eller via särskilda placeringsinstitut. Till skillnad från aktier köper du fonder för en viss summa som du själv bestämmer: för 100 euro får du kanske en andel på 0,004589 procent av fonden en viss dag.

Du betalar skatt på vinsten när du säljer andelar ur en fond. Till skillnad från aktier, där dividender betalas in till ditt konto och du genast betalar skatt på dessa, så betalas dividender i en fond oftast rakt in till fonden. Det betyder att du inte betalar skatt för dividenden genast, utan först när du säljer av fonden.

Detta är en avsevärd skillnad mellan aktier och en aktiefond och påverkar ränta på ränta-effekten.

Det finns olika sorters fonder. En aktiefond består till största delen av aktier. En räntefond däremot består av olika sorters räntor. Räntefonder är inte lika mycket förknippade med risk som aktiefonder. Räntefonder kan vara ett bra alternativ om du vet att du kommer att behöva pengarna inom några år och inte vill riskera att investera pengarna i aktier. Med en räntefond är avsikten främst att undvika att pengarna förlorar i värde, vilket de via inflationen gör på ett sparkonto. En räntefond kan också vara ett bra sätt att minska din risknivå. Om du har dina pengar placerade i enbart aktier kan värdet variera kraftigt. Många väljer därför att sänka sin risknivå genom att också placera i räntor, kanske genom att placera en viss procent av alla sina placeringar i just räntor. Ju högre andel som placeras i räntor, desto mindre är risken men också avkastningen. I en blandfond finns det en uppdelning av räntor och aktier. Blandfonden är ett färdigt paket som fondbolaget har satt ihop åt den kund som befinner sig i mellankategorin vad gäller risk och som nöjer sig med en lägre avkastning.

Förvaltningskostnaderna kan ofta vara höga i en blandfond. Blandfonden kan jämföras med en påse med blandade nötter: Du köper en färdig blandning och betalar ett kilopris för att få jordnötter, cashewnötter och valnötter. Om du köpte ingredienserna separat skulle kilopriset bli lägre. Detta förutsätter ändå att du tar egna placeringsbeslut, vilket inte alla är redo att göra. Samma sak gäller med fonder: du kunde kanske göra din egen blandfond billigare. (https:// www.hbl.fi/artikel/finlandarnas-favoritfonder-ar-inga-hogavkastare/)

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

Passiva och aktiva fonder Det finns passivt och aktivt förvaltade fonder. I en aktiv fond försöker fondförvaltaren optimera din vinst genom att sälja och köpa vid rätt tillfälle. De aktivt förvaltade fonderna är dyrare och då förväntas du få tillbaka mera i vinst. En passiv fond försöker däremot inte köpa eller sälja, utan återspeglar marknaden.

En passiv fond kan vara till exempel Finlands 25 mest omsatta aktieföretag. I en passiv fond försöker ingen köpa eller sälja av ett specifikt företag om det går bra, utan den är sammansatt enligt marknadsstorleken. En passiv fond är billig att driva, och kostnaderna för placeraren är därför mindre än för de aktiva fonderna.

Att vara skogsägare eller äga en bostad I Finland är det relativt vanligt att placera i skog eller bostäder. Som skogsägare får du avkastning när du avverkar din skog. En välskött skog avkastar bättre än en skog som inte sköts om lika effektivt. Du kan påverka avkastningen genom att själv utföra en del av arbetet. Från en skog får man inte nödvändigtvis regelbunden avkastning, utan det är vanligt att man får avkastning oregelbundet med många års mellanrum. Det beror förstås på takten av skogens återväxt. Skogsägare i Finland har ofta ärvt eller fått skogen i gåva av släktingar, men det finns också nya skogsägare som ser skogen som ett sätt att sprida sina placeringar.

Skillnaden på en vanlig bostad och en placeringsbostad är att i en placeringsbostad bor du inte själv, utan du hyr ut den för att få avkastning. Avkastningen består av hyresinkomst och eventuell värdeökning. Det vanligaste sättet att köpa en placeringsbostad är att ta ett lån. Till det behöver du vanligtvis en handpenning.

Om du har finansierat en placeringsbostad helt eller nästan helt med lån är det ovanligt att få avkastning i form av kassaflöde genast, hyran går till att betala lån, räntor och bikostnader. I praktiken betalar snarare din hyresgäst ditt bostadslån och det är först när lägenheten blir skuldfri eller nästan skuldfri som du börjar få in pengar varje månad på din placering. om bostadsplacerare är det också viktigt att vara beredd på renoveringar och månader utan hyresgäst. Som bostaden är en del av en aktielägenhet är du ansvarig för husbolagets skulder. Därtill har du ett ansvar som hyresvärd och bör vara beredd på att låta reparera eller ersätta söndriga vitvaror när så krävs.

E N E U R O I TA G E T

630 000 finländare äger åtminstone två hektar skog.

95

KAPITEL 8

Hurudan spridning har du på dina placeringar?

Eftersom det är förknippat med risk att placera så behöver du tänka på din spridning. Med spridning avser man hur utspridda placeringarna är med tanke på antalet företag, det geografiska område där företagen verkar, branschen, placeringsformen och i vilket tidsspann placeringarna inhandlas. Det låter mera komplicerat än det är. Om du köper en aktie i ett enda företag tar du en risk ifall det går dåligt för just det företaget. Om du vill placera i aktier borde du därför välja ut flera aktier eller placera i en aktiefond. I fonder får du automatiskt en spridning eftersom en fond innehåller olika värdepapper. Om du köper endast aktier eller fonder som är investerade i den finländska marknaden kommer du att påverkas mera av en finländsk lågkonjunktur än om du har spritt dina investeringar geografiskt. Men risk är också relaterat till tid. Om du hade placerat en större summa pengar i en bred finländsk fond i maj 2008 skulle du ändå inom loppet av ett halvår ha sett dina pengar halveras i värde, eftersom du råkade investera strax innan finanskrisen slog till. För att få en jämnare spridning av risk relaterad till tid är det därför bättre att placera mindre summor regelbundet.

Då kommer du att ta del av en jämn fördelning av både upp- och nedgångar och få ett jämnare värde. Spridning av risk hänför sig också till bransch: om du äger skog och dessutom placerar dina pengar i skogsbranschen blir du dubbelt exponerad för risk. Många väljer också att sprida sin risk genom att välja olika placeringsformer: aktier, räntor och kanske en placeringsbostad.

7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1969

1976

1983

1990

1997

2004

2011

2018

Här ser du hur MSCI World Index har stigit under 50 år. Marknaden har gått upp och ner men riktningen har varit stigande på sikt. MSCI World Index består av 1 651 företag och representerar 23 marknader. USA är den största marknaden i indexet. MSCI World Index ger en bild av hur hela världens aktiemarknad presterar.

96

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

Hur avkastar din placering?

Hur mycket avkastning kan du vänta dig av placeringsformen? Hur har den avkastat historiskt? Hur ofta betalas avkastningen ut?

I en fond finns det två möjligheter: oftast betalas avkastningen in direkt i fonden (den återinvesteras genast utan att du märker det), men i vissa fonder betalas avkastningen till ditt konto. Det betyder att du får ett kassaflöde och själv kan bestämma om du återinvesterar avkastningen eller inte. För aktier betalas avkastningen till ditt konto i form av dividend. Skog avkastar i form av avverkning, fastigheter avkastar när du får in hyra. Avkastning som du får in på ditt eget konto betalar du skatt på. Det här påverkar ränta på ränta-effekten.

Det lönar sig att jämföra hur olika placeringsformer har avkastat historiskt.

Historisk avkastning ger en fingervisning om den framtida avkastningen, även om det förstås är viktigt att minnas att historisk avkastning inte automatiskt betyder en likadan framtida avkastning.

Hurudana kostnader har placeringsformen och hur påverkar de din avkastning?

Kom ihåg att kostnader för försäljning, förvar och förvaltning påverkar avkastningen. För vissa placeringsformer tas det ut en kostnad för att köpa. Om du köper en aktie för 100 euro och din bank tar en avgift på 10 euro i provision minskar den summan på din avkastning. Också fonder har ofta en förvaltningsavgift och det lönar sig att överväga om den är berättigad eller inte. Ibland kan det också kosta att köpa och sälja fonder. Förvaring av aktier och fonder kan också vara avgiftsbelagd.

Hur lång tid kan du avvara pengarna?

Tid är direkt relaterat till risk. Om du kan avvara pengarna endast för en kort tid kan du inte ta hög risk. Investeringarnas värde minskar och ökar, om du behöver pengarna inom en kort tid så riskerar du att behöva sälja investeringarna när de är på minus.

Mycket tid innebär att du kan ta högre risk. Lite tid innebär att du kanske väljer en lägre risk. Med risk kan du också förvänta dig avkastning. Den finländska marknaden har avkastat i snitt 7 procent per år de senaste 20 åren. Det betyder att det under en del år har gått mycket bättre, och under andra mycket sämre. Att ta låga risker betyder också att du kommer att få en lägre avkastning. Att ta högre risker kombinerat med kort placeringstid betyder att du riskerar att behöva sälja vid fel tillfälle, när dina placeringar går sämre.

Det är vanligt att befinna sig i en situation där du har flera olika sparändamål.

Du kanske sparar inför ett bilköp som ska ske inom två år, ett stuginköp som ska ske inom tio år och din pension som kommer om flera årtionden. Eftersom de har olika tidsperspektiv borde inte de pengarna vara placerade på samma sätt. Pengarna som behövs om två år vill du kanske spara på ett sparkonto eller i en räntefond, pengarna som behövs om tio år i en kombination av aktier och räntor och pengarna som behövs först om flera decennier kanske du väljer placera i aktier.

E N E U R O I TA G E T

97

KAPITEL 8

AVKASTNING, TID OCH RISK Hur mycket avkastning du får kommer starkt att inverka på hur mycket ditt sparkapital växer. Om du väljer en investeringsform med lägre förväntad avkastning (3 %) behöver du spara dubbelt mera per månad än en person som väljer en investeringsform med högre förväntad avkastning (7 %) om du vill uppnå liknande slutresultat.

LÄGRE RISK

HÖGRE RISK

Sparsumma 100 €/ månad under 30 år med 3 % avkastning Eget kapital investerat: 36 000 €

Sparsumma 50 €/ månad under 30 år med 7 % avkastning Eget kapital investerat: 18 000 €

Totalsumma 58 665 € (placeringsinstrument med medelhög risk och lägre förväntad avkastning)

Totalsumma 61 760 € (placeringsinstrument med hög risk och högre förväntad avkastning)

Du når ett liknande resultat med hälften så lite eget kapital med en högre avkastningsprocent.

98

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

Hur stor risk kan du ta?

Utan risk kan du inte få avkastning. Risk innebär att dina placeringar kan gå upp i värde, men de kan också minska i värde. Du kan aldrig förlora mera än du har investerat. Genom att sprida din risker kan du minska din risktagning.

När du avgör hur mycket risk du kan ta bör du fundera på:

t Hur länge kan du avvara pengarna? 1 år, 5 år eller mer än 10 år?

Tiden avgör om en låg, medelhög eller hög risknivå passar dig. t Hur reagerar du om dina placeringar förlorar i värde? Köper du mer, säljer du eller avvaktar du? t Hur känns det om dina placeringar minskar i värde? Är du lugn och räknar med att de går upp i värde snart eller blir du orolig? Dina placeringar ska inte ge dig ångest.

Arbetsinsats: hur mycket arbetsinsats kräver placeringen?

Om du äger en skog ska den avverkas, gallras, planteras och deklareras. Om du äger en skogsfond så behöver du inte göra annat än att placera i den. Det är olika sätt att placera i skog och ett är varken bättre eller sämre, men de är olika varandra i tidsåtgång. Du kan också välja ut företag verksamma i skogsbranschen och köpa aktier.

Vissa köper aktier för att köpa och sälja aktivt. Då köper man en aktie på morgonen och säljer den med en liten vinst på kvällen. Detta kallas trading. Det är tidskrävande och väldigt svårt att på lång sikt gå med vinst i trading. Vanligare är att köpa en aktie och hålla den på lång sikt. Då kanske vi inte bryr oss om ifall den på kort sikt minskar i värde – vi hoppas på att aktien om tio år ska gå bättre igen. Den här strategin kallas för köp och glöm. Vi säljer om vi nås av oroande nyheter att företaget går i en riktning som vi inte tror på, eller vi behöver komma åt pengarna. Också med en köp och glöm-strategi är det ändå bra att följa med nyheterna om företaget.

Du behöver inte dagligen se hur det går för dina aktier och fonder om du inte själv vill. Placeringar handlar om att få avkastning på sikt.

E N E U R O I TA G E T

99

KAPITEL 8

HUR VÄLJER JAG FÖRETAG ATT KÖPA AKTIER I? Det är viktigt att sprida sina risker och inte endast köpa i liknande bolag.

Köper du aktier i endast ett företag är du sårbar, samma gäller om du köper endast inom en enda industri. Det samma gäller om du köper endast finska aktier, även om många finländska företag är globala aktörer.

Man kan också fundera på spridning vad gäller storlek på företagen.

Företagen delas in i stora, medelstora och små företag. Företag är verksamma inom olika sektorer. Att endast köpa företag inom en viss bransch gör att man är utsatt för risker. Så om du själv råkar vara skogsägare och dessutom äger aktier endast i skogsföretag är du extra utsatt för risker ifall skogsbranschen går dåligt. Man brukar säga att man inte ska lägga alla i ägg i samma korg: om du snubblar går alla äggen sönder.

hälsovård datakommunikationstjänster

olja och gas

teknologi

basindustri

industriprodukter och tjänster

finansiering

konsumtionsvaror, konsumtionstjänster

allmännyttiga tjänster

100

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

Hur hållbara är dina placeringar?

Det har blivit allt vanligare att vilja använda sina pengar hållbart. På samma sätt som du inte vill konsumera ohållbart så vill du kanske inte placera ohållbart. Banker har redan länge använt sig av en lista på sådant som utesluts, som t.ex. vapen, barnarbete och droger. Det finns också olika fonder som marknadsförs som hållbara och du kan själv avgöra vilka aktier du vill köpa ur hållbarhetsynvinkel. Hållbarhet är ett brett och mångsidigt begrepp: det kan handla om miljö, samhällsekonomi eller transparens. Forskning har visat att företag som satsar på hållbarhet i medeltal presterar bättre också ekonomiskt än de företag som inte gör det.

Hur komma igång med att placera?

Ifall du är intresserad av att börja placera är det enklaste att börja antingen med fonder eller med aktier.

Med en fond får du spridning på köpet och du behöver inte själv välja ut vilka aktier du ska köpa. Fonder är oftast också mera lättillgängliga att komma åt med små insatser. Med vissa fonder räcker det med 10–20 euro för att komma igång och det är enkelt att månadsspara. Du får alltså en tidsmässig spridning på samma gång som fonden har en spridning i sig. Samtidigt drar du nytta av ränta på ränta-effekten om fonden är av icke-utdelande sort, alltså att fonden betalar ut dividenden rakt in i fonden och inte till ditt eget konto. Var ändå uppmärksam på förvaltningskostnaderna, då de påverkar din avkastning negativt.

Om du placerar i aktier ställs högre krav på att du själv ska välja ut aktier, samtidigt som vissa banker kan ta ut en avgift för att utföra aktieköp. Å andra sidan kan du då själv bestämma exakt vilka företag du vill placera i, samtidigt som dividenden betalas till ditt eget konto och inte in i fonden.

E N E U R O I TA G E T

101

KAPITEL 8

Index och indexfonder Om någon säger att de har köpt en fond som har avkastat jättebra, så nickar vi oftast och ser intresserade ut. Men vad är bra avkastning? Du är kanske nöjd över att dina aktier under ett år har gett 6 % i avkastning, men om Helsingforsbörsen under samma år avkastade 8 % har din portfölj avkastat sämre än börsen överlag.

För att veta om en avkastning är bra behöver vi jämföra med något, en ägare till en skoaffär kan behöva jämföra sitt resultat med hela landets skoaffärer för att få en uppfattning om den egna skoaffären går bra eller dåligt. I placeringsvärlden pratar man om index. Ett index är en sammanställning över en viss grupp aktier.

I Finland har vi t.ex. OMXH25, som består av de 25 mest omsatta aktierna på Helsingforsbörsen. För att jämföra hur en finsk börsaktie presterar kan det vara en god idé att jämföra med OMXH25. De flesta fonder och aktier brukar ställas i jämförelse med något passande index.

En indexfond är en fond där det till skillnad från aktiefonder och blandfonder inte finns någon förvaltare som väljer ut vilka placeringsinstrument som ska ingå, utan innehållet ska avspegla index. En finländsk indexfond kan motsvara innehållet i OMXH25. Fördelarna med en indexfond är att den ger en bred spridning till låga förvaltningskostnader, eftersom den är billig i drift. Det är svårt att spekulera i aktier och i en indexfond sätter placeraren större tilltro till marknaden än till enskilda förvaltare. En indexfond är alltså en fond som inte strävar efter att prestera bättre än marknaden, utan efter att efterlikna den.

Vad är det för skillnad om jag köper aktier eller fonder?

En evighetsdiskussion är vad som är bäst, att köpa aktier eller fonder. Det finns inget enkelt svar på den frågan. Du kan i princip köpa en fond som innehåller 100 procent aktier eller köpa en andel i samma företag i form av aktier. Aktier ger mera ansvar och också mera frihet. Det kan finnas en viss trygghet i att utlokalisera jobbet med att förvalta dina pengar åt en fondförvaltare, förutsatt att du via fonden får en avkastning som berättigar kostnaden i form av förvaltningsavgift.

När du väljer mellan aktier och fonder är det viktigt att granska kostnaderna. Att köpa aktier resulterar i kostnader för att ge uppdrag, att köpa fonder kan resultera i köp- och säljkostnader men också i löpande förvaltningskostnader.

Den största skillnaden i fonder och aktier är hur dividender behandlas. När du äger aktier betalas dividenden (utdelningen) rakt in på ditt konto. Du kan alltså använda utdelningen genast om du önskar, eller köpa mera aktier för pengarna.

När du äger en fond betalas utdelningen från aktier oftast rakt in till fonden. Det betyder att fondens värde kommer att öka. Vill du använda dig av pengarna måste du sälja av en del av fonden. Det tar också tid att köpa och sälja fonder. Säljer du en aktie så tar det i bästa fall några sekunder och du får pengarna till ditt konto nästa dag. Att sälja av en fond kan ta flera dagar. En annan stor skillnad är skattemässig. Du betalar alltid skatt både på både vinst och utdelning. När utdelningen betalas in på ditt konto så betalar du skatt, och vinsten kommer därför att vara 102

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 8

mindre. Om utdelningen i stället betalas in till en fond så skjuts skatten upp. Du betalar skatt först när du väljer att sälja av fonden. Varför är det här viktigt? För att du via skattebetalningen för fonder maximerar din avkastning. Pengarna du investerade ger dig mera i ränta och du får ut mera av ränta på ränta-effekten.

Det här låter svårt ...

Låter det krångligt och komplicerat att börja placera? Det lönar sig att börja smått och lära sig genom att placera små summor. Ingen är expert i början! Var nyfiken och ta reda på. Du kommer kanske att höra någon säga att det inte lönar sig att börja placera just nu, för marknaden är överhettad och börskraschen ligger bakom knuten. Ingen kan ändå veta när en börskrasch kommer att inträffa och genom att placera små summor varje månad sprider du dina risker. Kom också ihåg att ha din säkerhetsbuffert i skick. Din dagliga ekonomi ska inte vara beroende av dina placeringar. En god regel att komma ihåg är att om något låter för bra för att vara sant är det också oftast så. Om du blir lovad extremt hög avkastning och låga risker är det något som inte stämmer. Ränta på ränta-effekten hjälper dig att bli förmögen i egen takt och den med långt tålamod brukar belönas.

UTMANING Enkel: Ta som vana att läsa ekonominyheterna.

Medel: Gör en påhittad aktieportfölj genom att använda Kauppalehtis portföljbevakningsinstrument, eller genom att använda

dig av ett kalkylblad. Följ med aktiernas värde under några veckors tid. Ta reda på vad det beror på om aktierna stiger eller sjunker kraftigt i värde.

Avancerat: Gå in på Börsstif-

telsens hemsida (porssisaatio. fi) och läs de guider om placerande som finns översatta till svenska. Du kan också anmäla dig till olika börskvällar arrangerade av Börsstiftelsen.

Gör upp en placeringsplan.

E N E U R O I TA G E T

103

KAPITEL 1

104

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

9

ATT PLANERA INFÖR SIN PENSION Det lönar sig att börja planera för sin pension redan när man är 18 år gammal för att få ut maximal nytta av ränta på ränta-effekten.

E N E U R O I TA G E T

105

KAPITEL 9

Pension. Smaka på ordet. Det är länge till pensionen eller hur? Varför ska du bry dig om din pension, vem vet om man ens lever så länge? Låt oss vara positiva och utgå från att du kommer att vara en pigg och glad 70-åring som vill leva ett aktivt liv med resor, äventyr och god mat eller precis vad som helst som gör just ditt liv gott att leva. Hur ska du finansiera det? I det här kapitlet reder vi ut varför det är viktigt att fundera på pensionen redan när du är 18 år, och inte såsom många gör först när de är 48.

Pension är ett slags försäkring Pensionssystemet utvecklades ursprungligen i Skottland, som ett slags försäkring för präster och deras familjer. Systemet bygger på att den som arbetar betalar in en del av sin lön i en fond, och får tillbaka pengarna med avkastning i form av pension när arbetskarriären tar slut. Pensionen är också en del av vårt socialskydd, på samma sätt som sjukdagpenning, föräldraledighet och studiepenning.

Pensionen finns till för att vi ska ha en inkomst att leva på när vi blir äldre, vilket inte alltid har varit en självklarhet. Vi behöver inte gå många generationer tillbaka för att finna ett finländskt samhälle där de yngre generationerna förväntades ge mat och husrum till sina åldrande föräldrar. I ett modernt samhälle ska ingen vara beroende av att barnen vill eller kan betala för sina föräldrars uppehälle, framför allt då det inte ens är en självklarhet att man har yngre släktingar eller att de har betalningsförmåga.

Dina pensionspengar betalas in till ett pensionsbolag Pensionssystemet ser ut olika i olika länder. Somliga länders system bygger på större frivillighet och att den allmänna pensionen ska kombineras med egna pensionsbesparingar. I Finland dras pensionsavgiften (år 2019 var den 6,75 % av din lön) direkt av från lönen. Det är alltså obligatoriskt att betala pension. Det finns en allmän pensionsålder, vid vilken du tidigast får gå i pension. Det är också möjligt att jobba efter att du uppnått den allmänna pensionsåldern. Just nu är den allmänna pensionsåldern 63 år och 9 månader. Pensionsåldern har justerats ett antal gånger och kommer att justeras innan du ska gå i pension. Det är sannolikt att pensionsåldern höjs. Eftersom människan också lever allt längre kommer pensionsåldern att justeras i takt med att medelåldern stiger. Om medelåldern skulle vara 75 ska pengarna i medeltal räcka endast till 12 års pension, men om medelåldern är 85 ska de räcka till 22 års pension. Det finns olika pensionsbolag som dina arbetsgivare betalar in pengar till för din del. Pengarna är investerade, och ger avkastning. Dina pensionspengar är alltså investerade i olika värdepapper, främst aktier och räntor. Pensionspengarna som betalas in för din del är ändå inte dina privata besparingar utan ingår i en gemensam pott som nu betalas ut till dagens pensionärer. Det är alltså de kommande generationerna som kommer att betala våra pensioner enligt rådande lagstiftning.

106

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 9

Är vårt pensionssystem hållbart?

Det har under flera år förts en diskussion om hur hållbart vårt pensionssystem egentligen är. Många oroar sig för om det kommer att finnas pengar kvar i den allmänna pensionsfonden när de yngre generationerna går i pension. Vårt pensionssystem grundar sig på flera faktorer varav de viktigaste är:

t hur mycket pengar som betalas in i pensionsfonderna, det vill säga hur höga löner vi får t hur många personer som arbetar i förhållande till hur stor del av befolkningen som är utanför arbetslivet t hur de investerade pengarna avkastar, vilket i sin tur beror på hur världsekonomin presterar t hur många barn som föds i landet, det vill säga huruvida det kommer att finnas arbetskraft i framtiden och t hur stor nettoinvandringen är, det vill säga hur många som flyttar till vårt land jämfört med hur många som flyttar bort.

Det är svårt att förutse hur vårt samhälle kommer att se ut om 50 år och därför kan vi inte heller förutspå hur vårt pensionssystem kommer att utvecklas.

Vad gäller för företagare?

Det är stor skillnad på att vara företagare eller arbetstagare. Som företagare ansvarar du själv för ditt pensionssparande. Det finns en miniminivå som avgör hur mycket en företagare åtminstone måste betala in. Företagarens pensionsavgift på minimininivån är relativt låg och den företagare som endast betalar in enligt miniminivå riskerar att få en lägre pension än en person som lönearbetar. Det är också viktigt att komma ihåg att pensionen är en del av vårt socialskydd och för företagares del betalas föräldraledigheter och sjukdagpenningar ut enligt hur mycket pension man har betalat in. För en företagare som endast har betalat enligt miniminivån kommer ersättningen under familjeledighet och sjukdom att bli låg. Du kanske vet att du inte kommer att bli förälder inom en nära framtid, men ingen av oss kan veta ifall vi kommer att få vara friska eller inte. Det lönar sig alltså att fundera över hur mycket som är lämpligt att betala in i pension om du är företagare. Företagare bär ett stort ansvar då de själva avgör nivån på sitt pensionssparande.

E N E U R O I TA G E T

107

KAPITEL 9

När man är både arbetstagare och företagare Nu för tiden är det vanligt att man befinner sig mellan de båda systemen: du får både lön och företagarinkomster. I en sådan situation lönar det sig att vara extra på alerten och se över sitt pensionssparande. Du kan till exempel söka information från företagarnas fackförbund Finlands företagare som erbjuder både informationsmaterial och extra tjänster för medlemmar. Det lönar sig att ta reda på sådant du undrar över: skatteverket och FPA svarar gärna på frågor gällande löner, beskattning och stöd. Kom ihåg att du också kan ha ett privat pensionssparande vid sidan om det officiella pensionssystemet.

Hur kan vi påverka storleken på vår pension?

Hur mycket du tjänar är det som mest inverkar på storleken på din pension.

Perioder med arbetslöshet har därför en stor inverkan på pensionsstorleken.

Också om du är sjukledig en längre tid eller om du är föräldraledig tjänar du in mindre pension är normalt. Under föräldraledigheten kan det vara skäl att kompensera med tilläggssparande (t.ex. i fonder eller i aktier), gärna får det vara den andra föräldern som sparar till den som har varit längre hemma med barnet, om man inte delar föräldraledigheterna jämnt mellan föräldrarna. Du kan också påverka din pension genom att förlänga din karriär, det vill säga genom att jobba lite längre än vad som krävs. Förutom jobb så tjänar du också in pension när du avlägger examen. Du kan kontrollera dina pensionsbesparingar på arbetspension.fi. Lägg märke till att om det saknas inkomster i ditt pensionsutdrag så är det på ditt ansvar att kontrollera och begära rättelse. Pensionsutdraget skickas också på posten vart tredje år.

Tilläggsspara för rikare pensionsår Pensionsnivån är just nu ungefär 50 procent av inkomsterna. Det betyder förenklat att om du hade en lön på 3 000 euro så kommer du att ha en pension på cirka 1 500 euro, från vilken avdras skatt. Det är en stor livsomställning att gå över från att ha haft en regelbunden lön till att vara pensionär med en avsevärt lägre inkomst. Genom att tilläggsspara inför pensionen kan du höja din livskvalitet.

Men varför ska en ung människa börja pensionsspara, det är ju evigheter tills det är dags? Jo, som vi talade om i kapitlet om placeringar så är tiden din bästa vän när du sparar. Du kommer lättare undan ju tidigare du börjar spara. Alltför många skjuter upp sitt sparande och inser först när pensionsåldern närmar sig att de borde ha börjat tidigare. Kommer du ihåg delen om ränta på ränta-effekten i föregående kapitel? Om inte, gå tillbaka och fräscha upp minnet. Att pensionsspara är helt enkelt att placera på lång sikt. Ju tidigare du börjar, desto mindre summa behöver du lägga åt sidan varje månad.

Säg att du planerar att vara en lycklig pensionär i ungefär 30 år. I stället för att gå ner till 1 500 euro i månaden så tänker du dig att en inkomst på 2 000 euro 108

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 9

skulle vara acceptabel. Du behöver då 500 euro per månad under 30 års tid, totalt 180 000 euro. Utan avkastning betyder det att du borde spara 333 euro per månad om du börjar som 18-åring. Det är mycket pengar och därför behöver vi ta hjälp av ränta på ränta-effekten och avkastning. 7 procent i avkastning är en summa som man ofta hör, då både den amerikanska och finländska börsen har avkastat i medeltal kring 7 procent under de senaste årtiondena.

Säg att du är 18 år gammal och du börjar pensionsspara i dag för att komma upp till 180 000 euro. Du sparar från att du är 18 år tills du är 63, vilket är den allmänna pensionsåldern i dag (den kommer sannolikt att vara högre år 2065).

Du har alltså 45 år på dig att spara. För att få ihop 180 000 euro behöver du spara enligt följande: 50 euro per månad i 45 år framåt. Du investerar totalt 27 000 euro, resterande 162 630 euro får du i avkastning. Slutsumman är till och med något högre än så, den är 189 630 euro. Låter 50 euro som mycket pengar? Det kan tyckas, och ofta är det så speciellt när man är 18 år gammal. I exemplet sparar du samma summa varje månad under hela ditt vuxna liv. I verkligheten kanske du börjar med lägre summor som 18-åring och pensionssparar mera när du börjar få regelbundna inkomster.

Låt oss säga att du verkligen inte är intresserad av att börja pensionsspara när du är 18. I stället börjar du vid 28 års ålder. Nu måste du spara 100 euro per månad för att uppnå ett liknande slutresultat. Det betyder att du sätter in 42 000 euro egna pengar och 138 105 euro är avkastning. Du har då satt in 15 000 euro mera egna pengar än du gör om du börjar vid 18 års ålder. 15 000 euro kan motsvara en handpenning på en bostad.

Men låt oss vara realistiska. När du är 28 kanske du hellre sparar till en bil eller till handpenning på en bostad. Du kanske också vill resa lite. Gå på restaurang ibland.

Du är inte riktigt redo att börja pensionsspara ännu, du har ju nätt och jämnt hunnit börja jobba, eller hur? Du skjuter upp det. Men sedan en dag fyller du 38 och du inser att alla dina kompisar som tidigare pratade om resor och nya restauranger nu för tiden pratar om ... räntor och pensionsbesparingar! Hur hände det här? Om du blir inspirerad och kommer igång med ditt pensionssparande, och fortsättningsvis vill komma upp till 500 euro per månad i extra pengar så har du nu 25 år på dig. Gott om tid, eller hur? Visst, det är aldrig för sent att börja. Men nu är läget annorlunda: du måste placera 225 euro per månad för att uppnå en liknande summa. Det betyder att du själv sätter in 67 500 euro, resterande 114 726 euro är avkastning. Du sätter alltså in en avsevärt större summa per månad under en kortare tid och får mindre avkastning.

Skillnaden i eget kapital jämfört med om du börjat som 18-åring är 40 500 euro.

Ta nu en paus och ta in den här informationen. För att uppnå samma slutresultat måste du placera 40 500 euro mera om du börjar som 38-åring i stället för som 18 -åring. 40 500 euro är mera än en årslön för en helt vanlig finländare.

Vill vi fortsätta? Du vaknar upp först vid 48 och då är summan som du ska spara varje månad 575 euro. Egna pengar är 103 953 euro, avkastning är 78 300 euro. Du kunde ha kommit undan billigare om du börjat som 18-åring, nämligen 76 050 euro billigare. 76 050 euro är två årslöner för en helt vanlig finländare.

E N E U R O I TA G E T

109

KAPITEL 9

Ålder när du börjar

Spartid

Sparsumma

Eget kapital

Förväntad avkastning

Slutresultat med förväntad 7 % avkastning

18 år

45 år

50 €/månad

27 000 €

162 630 €

189 630 €

28 år

35 år

100 €/månad

42 000 €

138 105 €

180 105 €

38 år

25 år

225 €/månad

67 500 €

114 726 €

182 226 €

48 år

15 år

575 €/månad

103 953 €

76 953 €

182 253 €

Tabellen visar hur mycket du måste spara varje månad för att uppnå samma slutresultat om du sparar under en kortare eller längre tid. Exemplet utgår från avkastning på 7 procent i medeltal.

Ränta på ränta-effekten hjälper dig Det hela bygger på ränta på ränta-effekten: att du får avkastning på din avkastning och låter tiden jobba för dig.

Exemplet ovan är avrundat för enkelhetens skull. Vi har räknat med en avkastning på 7 procent. Inflationen tas ej i beaktande, så summan skulle vara något mindre när det är dags att ta ut pengarna, men det är ändå mycket pengar.

Pengarna är investerade i finländska aktier med en hög risknivå och kan variera kraftigt i värde under placeringstiden. I exemplet har heller inte beaktats skatter och förvaltningskostnader. Är det då helt säkert att du kommer du att ha 189 630 euro när du blir pensionär om du placerar 50 euro per månad? Nej. Ingen kan säga att något är hundra procent säkert när det gäller ekonomi och placeringar. De flesta ekonomiska experter verkar dock vara relativt övertygade om att det är så här det funkar. Matematiskt funkar formeln, men världsekonomin kan ingen sia om, även om vi försöker. Kom ihåg att samma regler gäller för pensionssparande som för placeringar: sprid dina risker över tid, bransch och område och håll nere kostnaderna.

I exemplet valdes aktier och fonder, men många väljer att se sina investeringar i skog eller bostäder som en form av pensionssparande. Det kan diskuteras vad som är bäst och mest effektivt, men huvudsaken är att du börjar pensionsspara i någon form.

Varför pensionssparar man?

Det blir allt vanligare att vilja ha möjligheten att gå i pension tidigare än den allmänna pensionsåldern. Många kanske också resonerar att de gärna tar möjligheten att gå ner i arbetstid. Oavsett om du vill eller kan arbeta under hela karriären är definitivt sänkningen av inkomsterna skäl nog att spara. Det blir avsevärt svårare att bekosta mat, boende och de dagliga utgifterna när inkomsterna sjunker drastiskt, samtidigt som kanske utgifterna relaterade till hälsovård stiger.

Att spara inför pensionen kan därför ses som ett slags försäkring och du skjuter upp din konsumtion till senare.

110

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 9

Financial Independence Retire Early Ett tills vidare rätt ovanligt fenomen som ändå ökar i popularitet är FIRE (Financial Independence Retire Early) som bygger på att spara så pass mycket i ung ålder att man med hjälp av avkastningen blir ekonomiskt oberoende och inte behöver jobba över huvud taget, utan slutar jobba när man har tillräckligt med sparkapital.

Det bygger på att avstå från konsumtion i ung ålder, noggranna kalkyler, sträng disciplin och ett visst mått av tur. Många forskare är ändå ense om att människan mår bra av att jobba och att arbete inte endast har ett ekonomiskt värde.

Î Varje inkomst du får påverkar storleken på pensionen, pensionsavgiften dras av från ditt lönekvitto. Som företagare betalar du själv in dina pensionsavgifter. Î Du kan kolla upp din pension på arbetspension.fi. Det är på ditt ansvar att kontrollera att alla uppgifter finns med. Î Det är aldrig för tidigt att börja spara inför pensionen. Ju tidigare du börjar, desto mindre betungande är det. Î Som företagare är det extra viktigt att fundera på sitt pensionssparande.

UTMANING Enkel: Gå in på arbetspension.fi och kontrollera dina pensionsuppgifter.

Medel: Fråga en vuxen i din närhet om hen pensionsspa-

rar. På samma gång övar du dig på att tala om pengar.

Avancerat: Gör upp en egen pensionssparplan. Ta hjälp av en ränta på ränta-räknare

som du hittar via sökmaskiner och välj en avkastningsnivå som du tror är realistisk.

Ofta räknar man med 5–10 procent.

E N E U R O I TA G E T

111

KAPITEL 1

112

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

10

OM PENGAR, RATIONALITET OCH FRAMTIDENS EKONOMI Om varför vi inte alltid är rationella ekonomiska individer, om framtidens ekonomi och megatrender som påverkar oss och ekonomin.

E N E U R O I TA G E T

113

K A P I T E L 10

Hur vi fungerar enligt beteendeekonomin och hur vi kan dra nytta av våra svagheter Vi vill gärna tro att vi är rationella varelser, som fattar genomtänkta beslut när vi använder våra pengar. Men det finns en egen gren av ekonomivetenskaperna som utgår från att vi egentligen inte är rationella och att vi i vår vardag fattar beslut som inte alls är vettiga ur ekonomisk synvinkel. Det gäller gamla och unga, rika och fattiga. I boken Pengar på hjärnan av Dan Ariely och Jeff Kreisler (2018) ger författarna en rad exempel på när vi inte alls är rationella, men också på hur vi kan använda oss av den vetskapen.

Om alternativkostnaden Är den här osten två euro godare än den andra?

Vad kan du få för 100 euro? Du kan få mat, ett restaurangbesök, två månaders gymavgift eller så kan du köpa aktier för pengarna. Om vi vill leva så bra som möjligt och maximera vår lycka borde varje euro som vi spenderar sträva efter lycka. När du köper ett par skor borde du fundera på om det skulle göra dig lyckligare att gå på restaurang i stället. När du pensionssparar borde du fundera på om du hellre far på en resa med pengarna nu eller använder dem plus förväntad avkastning som pensionär. Du borde fråga dig om den dyrare och godare osten gör dig tillräckligt mycket lyckligare än den billigare och inte lika goda osten för att motivera den ökade kostnaden. Normalt gör du inte sådana avvägningar, det skulle vara ohållbart. Dina konsumtionsbeslut skulle ta timmar i anspråk. Men speciellt när det gäller dyrare anskaffningar och sådant som du köper ofta kan det vara värt att fundera på alternativkostnaden.

När du redan har gjort ett köpbeslut Du bestämmer dig för att köpa en telefon. 500 euro känns som en lämplig summa och du har redan valt ut en modell. I affären ser du en annan modell som kostar 550 euro och som dessutom är till nedsatt pris. Normalpris är 600 euro. Köper du den? Den kostar 10 procent mer än du ursprungligen planerat att spendera, men 50 euro mindre än normalt. Då kan du fråga dig själv: är den så pass mycket bättre än den andra telefonen att den är värd 50 euro mer? Vad kunde du i stället köpa för 50 euro, något som kanske skulle göra dig lyckligare? Sparar du eller spenderar du 50 euro mera ifall du köper den rabatterade telefonen? Hur mycket måste du jobba för att få 50 euro, hur mycket måste du jobba för att tjäna 550 euro?

Vi människor lockas speciellt av specialerbjudanden och mängdrabatter. När ett beslut att spendera en viss summa pengar har tagits är det lätt hänt att plussa på lite extra utan att tänka efter. Ett mentalt köpbeslut har redan tagits och då spelar inte längre priset så stor roll, fast det skulle höjas. Därför är speciellt auktioner förrädiska och vi betalar ofta mera än vad vi ursprungligen hade tänkt.

114

E N E U R O I TA G E T

K A P I T E L 10

Hur det kan gå då du köper bostad Det är ett stort ekonomiskt beslut att köpa bostad. Du ska välja storlek, prisklass, område och boendeform. Budgivningen kanske rör sig inom ett spann på tiotusentals euro. Då är det lätt att förlora proportionerna. Ett hem är också något personligt, du kanske blir förtjust i en bostad och då handlar det inte längre om pengar, utan om hela din framtid. När säljaren ger ett högre motbud än väntat är det lätt att acceptera, för du har ju redan i tanken inrett vardagsrummet i det framtida hemmet. Vad betyder 10 000 euro i hela den här affären när det ändå handlar om så mycket pengar? I det skedet funderar du kanske inte på hur mycket du måste amortera för att betala 10 000 euro extra i lån. Ett bostadslån är ju enormt och ska ändå betalas i 20–25 år, vad spelar det för roll?

Då är det bra att ta fram miniräknaren och konstatera att med en lånetid på 20 år så betyder 10 000 euro mera i lån att du binder dig till att betala cirka 40 euro plus ränta extra i månaden, utöver den normala amorteringen. Låter inte 40 euro så farligt? Tänk det i stället som att du avstår från en semesterresa varje år.

I normala fall vet du att 10 000 euro är vansinnigt mycket pengar, men när du köper ett hem är det lätt att förlora sinnet för proportionerna.

Därför: var medveten om att när du väl har gjort ett köpbeslut är du lätt att manipulera till att betala extra. Ta dig tid att fundera på inköp som antingen händer ofta och hör till din vardag och inköp som är stora. Fundera på vad du avstår från, eller på hur mycket du måste jobba för att tjäna så mycket. Var också uppmärksam på procentsiffror och översätt dem till riktiga pengar.

Hur många timmar måste jag jobba för att tjäna ihop till de här byxorna?

Vi värderar pengar olika Föreställ dig att du är på ett kasino och spelar poker. Du satsar 10 euro och vinner 1000 euro och du bestämmer dig för att spela vidare med vinstpengen som insats.

Du vet hur spel fungerar och vet att det är osannolikt att du kommer att vinna i all evighet, men du bedömer att pengarna är en extrainkomst och därför är det inte så farligt om du förlorar dem. Ibland värderas pengar olika. Skulle du spela bort 1000 euro om pengarna var resultatet av tre veckors slitsamt sommarjobb?

De flesta förlorar hellre en vinstpeng än en inkomst från slitsamt sommarjobb.

Varför då? Varför värderas 1000 euro i vinstpengar på ett annat sätt än 1000 euro i lön för sommarjobb? 1000 euro borde alltid vara värt 1000 euro. På samma sätt kanske du har olika preferenser för hur du spenderar 100 euro som du har fått av din farmor än hur du spenderar 100 euro som du själv har tjänat in.

E N E U R O I TA G E T

115

K A P I T E L 10

Mental bokföring Att föra en budget är viktigt och förbättrar vår ekonomi och ger oss kontroll.

Men i beteendeekonomin lyfter man fram en nackdel med budgetering och så kallad mental bokföring och det är att man tenderar att överspendera om man sätter pengar i olika påhittade kategorier. Om du har gjort en budget som ger tillåtelse att spendera 100 euro i månaden på kläder så betyder det ju inte att du måste spendera den summan, men om du har 50 euro kvar är det lätt hänt att du går ut och shoppar, eftersom du fortfarande har kvar pengar på klädkontot. I värsta fall har du samtidigt slut på pengar på matkontot och går över budgeten i den kategorin. Att föra en budget har sina problem och om man ser på organisationsvärlden så kan man i kommuner, föreningar och företag se tendenser till att det görs nya anskaffningar i slutet av året för att göra slut på pengarna. Annars finns det en risk för att man tilldelas en snävare budget följande år och det vill man undvika. Liknande tendenser kan uppstå i en privat budget. Rent teoretiskt är pengar utbytbara – det spelar ingen roll om de är insatta på “nöjeskontot” eller “matkontot” – men när vi gör en mental bokföring så ser vi inte lika tydligt vad annat vi kunde använda pengarna till.

Det är vanligt att värdera pengar olika, dels för hur man har fått pengarna och dels för hur man har tänkt använda dem. Vi har högre tröskel för att använda pengar reserverade för ett visst ändamål, t.ex. om du har sparat pengar till en resa till New York känner du motstånd mot att ta från det sparkontot, jämfört med om du har ett allmänt sparkonto utan speciellt ändamål. Därför lönar det sig att tydliggöra vad du sparar till. Det hjälper dig att hålla dig till sparplanen. Att öronmärka pengar för olika ändamål får oss att värdera dem olika. Vi kan således ”lura” våra hjärnor genom att kategorisera vårt sparande.

När du känner betalningssmärta Föreställ dig att det kostar 10 euro i månaden för att se på obegränsat med tv-serier och filmer hemma. Kostnaden debiteras automatiskt från ditt kort. Skulle du betala för samma tjänst om du fick en räkning en gång om året? Räkningen skulle då vara 120 euro. Skulle du betala för samma tjänst om det en dag före debiteringen av ditt kort kom ett pushmeddelande som säger: Hallå, summan på 10 euro debiteras i morgon om du inte avbokar tjänsten. Kommer du att använda tjänsten nästa månad för värdet av 10 euro eller finns det något annat trevligare som du kunde göra för summan den här månaden? Eller om tjänsten skulle ha två betalningssätt: antingen betalar du 10 euro för obegränsad användning eller 50 cent per timme.

Skulle du titta lika många timmar på serier – eller skulle du överväga lite noggrannare hur du konsumerar? Här finns två sätt att se på saken: vi kan betala hela summan, och kanske betala för mycket – eller så kan vi betala per timme och sedan gräma oss över att vi ägnade en hel betald timme åt att titta på en dålig tv-serie.

Vi kanske till och med börjar oroa oss för betalningen mitt under ett avsnitt av en riktigt bra tv-serie. Det är ingen slump att våra tidningsprenumerationer fortsät116

E N E U R O I TA G E T

K A P I T E L 10

ter automatiskt och att våra betalkanaler direktdebiteras från kortet, vi spenderar mera på det sättet. Det finns till och med forskning som visar att tröskeln för att spendera pengar är högre när vi betalar med kontanter än när vi betalar på kredit.

Var därför extra noga med betalningar som sköts väldigt smidigt. Ju mera automatiserad betalningen är, desto lägre är din tröskel för att spendera. Ju mera smärtsamt det är att betala, desto mera tänker vi efter. Men låt det inte heller gå till överdrift. Om du har tagit beslutet att åka på semester är det inte värt att gråta över varje betalning, då förstör du din upplevelse.

Vi styrs av ritualer och känslor Vi är lättmanipulerade när det gäller ritualer, situationer, beskrivningar och känslor. Vi värderar kanske ett klädmärke högre om samma märke används av en kändis eller om vi förknippar det med en speciellt häftig reklam eller slogan, fastän vi vet att märket endast borde värderas utgående från kvalitet, utseende, passform och hållbarhet. På samma sätt manipuleras vi av sociala situationer. Om vi går till butiken med en kompis som spenderar pengar till höger och vänster så lockas vi lätt att göra detsamma. Och hur mycket är du beredd att betala för en iskall Coca-Cola en varm sommardag på stranden? Sannolikt mer än du är beredd att betala i butiken en vanlig tisdag. När varuhus ordnar kampanjer hoppas de att kunderna ska se varuhusbesöket som en ritual, och helst delta med hela familjen eller kompisgänget.

Den här vetskapen kan vi använda oss av. Om du har ett sparprojekt kan du dra nytta av ritualer. Du kan varje gång du sätter undan pengar till ett sparkonto belöna dig själv på lämpligt sätt. Det kan också räcka med att helt enkelt kryssa i en sparplan som du har gjort, vi upplever det som tillfredsställande att få kryssa i något vi lyckats med.

Vi litar på oss själva Du köper en telefon av ett visst märke. Du gillar telefonen och använder den varje dag. Visst har den kanske en del buggar som irriterar men det stör dig egentligen inte. När någon påstår att ditt telefonmärke är dåligt och för dyrt i relation till kvaliteten så håller du inte med. Kanske är det sant, men det är också möjligt att du försvarar ditt tidigare beslut att köpa telefonen. Att erkänna att man har gjort ett dåligt köp är nämligen inte speciellt trevligt och vi kan ibland vara rätt duktiga på att blunda för negativa aspekter. Och om du en gång har köpt en telefon av det märket kommer du sannolikt att köpa det på nytt, även om priset skulle höjas med 10 procent. Du har ju redan bestämt dig för att det är en bra telefon.

Var därför uppmärksam på tjänster och produkter som du köper om och om igen. Vi tenderar nämligen att försvara våra tidigare köpbeslut och vara skeptiska till nya produkter på marknaden.

E N E U R O I TA G E T

117

K A P I T E L 10

Vi övervärderar det vi äger och undviker förluster Du har en cykel som du omsorgsfullt målade och dekorerade i högstadiet. Det tog lång tid och slutresultatet blev snyggt. Några år senare vill du sälja cykeln och blir förvånad när ingen vill köpa den ens för 20 euro och en potentiell köpare dessutom kommenterade att cykeln såg risig ut. Du som målade den en hel sommardag i juli och vet att den går som smort, förutom att bromsarna är lite slöa. Det här är ett exempel på hur vi övervärderar det vi äger, vilket också ibland kan kopplas ihop med nostalgi och tror att det korrelerar med priset. Du har kanske själv försökt sälja något till ett för högt pris någon gång, eller så har du försökt pruta ner priset på något som du vill köpa.

Vi är också måna om att undvika förluster, vilket hänger tätt ihop med hur vi övervärderar det vi äger. För att återgå till cykeln som du har målat. Du köpte i tiderna målarfärg för 30 euro och en pensel för 5 euro för att måla den.

En potentiell köpare dyker upp och erbjuder 20 euro för cykeln. Du är inte helt förtjust i tanken, bara målarfärgen kostade ju mera! Du har ingen användning för din cykel just nu, men tänk om du framtiden skulle hitta en köpare som är redo att betala 40 euro för cykeln? Då skulle du gå på vinst. Dina vänner säger att du är tokig, ingen kommer någonsin att betala 40 euro för din cykel, och uppmanar dig att ta 20 euro och bli av med cykeln. Hur tokigt det än kan låta så är risken stor att du låter bli att realisera förlusten, trots att 20 euro är mycket bättre än 0 euro. Du tar hellre en potentiell förlust på 35 euro än en verklig förlust på 15 euro. Faktiskt tycker människor så illa om att förlora pengar att om du frågar en grupp människor om de skulle klara sig med 80 procent av sin lön så ställer de sig positiva till tanken, men om du frågar en likadan motsvarande grupp om de skulle kunna avstå från 20 procent av sin lön så blir de tveksamma. Slutresultatet är ändå det samma, men vi reagerar olika. Det bygger på att vi upplever framgångar och motgångar på olika sätt. Vi hatar att förlora, men är relativt nöjda när vi vinner något.

118

E N E U R O I TA G E T

K A P I T E L 10

Rättvisa och ansträngning spelar en roll Du har låst dig ute från din lägenhet. Du har ingen reservnyckel och måste ringa till fastighetsunderhållet. Det kostar 80 euro att få dörren öppnad Två minuter efter samtalet cyklar en anställd vid fastighetsunderhållet i maklig takt fram till din dörr. Hen tar fram en nyckel, och 80 euro och en minut senare cyklar hen iväg igen. Det hela tog max fem minuter. Hastigt räknar du ut att det är en timlön på 960 euro. Det känns orättvist dyrt och du är arg på dig själv och på fastighetsunderhållet. Ett halvår senare är du utelåst igen. Nu är det snöstorm. Du ringer till fastighetsunderhållet och femton minuter senare kommer en person pulsande fram i snön. Hen tar fram ett enormt knippe med nycklar och börjar pröva sig fram till rätt nyckel. Det är bitande kallt och personen fryser om fingrarna. Efter fem minuter släpps du in och betalar utan att klaga priset på 80 euro. Du känner att det var onödigt att låsa sig ute, men att 80 euro var ett rimligt pris för tjänsten.

I båda situationerna är slutresultatet det samma, dörren blev öppnad och det kostade 80 euro. Faktiskt gick det till och med snabbare den första gången, du kom in på fem minuter och behövde inte frysa. Den andra gången tog det 20 minuter och du hann bli frusen. Vi tycker alltså att det är orättvist när någon får betalt för något som framstår som busenkelt. Om något ser svårt och obehagligt ut betalar vi dock gärna. Ibland är det inte ens relaterat till kvalitet.

Vår känsla för rättvisa och ansträngning är antagligen en av anledningarna till att vi har svårt att betala konstnärer och musiker ett skäligt pris för deras arbete. Vi ser bara att sångaren går upp på scenen och sjunger tre sånger till pianoackompanjemang. Det hela tar 12 minuter men räkningen är i vårt tycke hög. Vi ser inte att artisterna har övat tillsammans, övat enskilt, tagit sång- och pianolektioner, köpt noter, köpt piano, betalt hyra för övningslokal, köpt snygga scenkläder, valt repertoar och köpt en massa mediciner för att de ska kunna komma och sjunga på din fest trots att de egentligen har lunginflammation.

Kom därför ihåg att det är slutresultatet som räknas och om ett jobb utförs väl och går snabbt är det sannolikt för att utföraren är mycket skicklig och har lagt mycket tid på att öva sina färdigheter.

Vill du lära dig mera om beteendeekonomi? Läs böckerna Pengar på hjärnan: feltänk, fallgropar och smartare strategier (Dan Ariely& Jeff Kreisler) och Tänka snabbt och långsamt (Daniel Kahneman).

Tips: Fundera på om du kan hyra eller låna ut saker som du använder sällan! Delningsekonomin är en växande marknad och hela tiden dyker det upp nya produkter som du kan hyra i stället för att äga.

Hur kommer framtidens ekonomi att se ut?

I takt med att vår värld har globaliserats så har också vår ekonomi globaliserats och den har snabbt utvecklats. Ingen kan sia om framtiden men många försöker.

E N E U R O I TA G E T

119

K A P I T E L 10

Delningsekonomi och cirkulär ekonomi Både delningsekonomi och cirkulär ekonomi är begrepp som ofta används nästan synonymt, men det handlar om lite olika saker. Utmärkande för delningsekonomi är att flera personer drar nytta av samma saker, som när en bil eller cykel används av flera personer. Den ursprungliga tanken är att delningsekonomi ska vara mellan privatpersoner, men ofta behövs det ett företag som erbjuder en app och infrastruktur för att tjänsten ska växa sig större än närområdet. Ibland talar man också om plattformsekonomi där ett företag gör delningsekonomin tillgänglig för en större publik. Cirkulär ekonomi handlar däremot om att man ser produktion och konsumtion som ett kretslopp där varor och tjänster designas så att de förorsakar så lite avfall och restprodukter som möjligt samtidigt som man använder sig av element ur delningsekonomin och kanske använder eller delar på produktionslokaler med andra företag. I den cirkulära ekonomin ses avfall som en råvara. på tanken att man sparar både pengar och resurser Både delningsekonomin och cirkulär ekonomi bygger på tanken att man sparar både pengar och resurser om en produkt används så mycket så möjligt och om produktionen är uttänkt för att vara så effektiv som möjligt. Det är egentligen inte något nytt: i alla tider har man lånat och hyrt saker av varandra för att man inte har haft råd att skaffa eget. Man kan säga att det som vi nu ser är en försiktig återgång till det, men nu är motiveringen ekologi snarare än bristande ekonomiska resurser. I ditt eget liv kan du använda dig av delningsekonomin och cirkulär ekonomi som tänkesätt genom att hyra och låna i stället för att köpa:

Î om du använder bil sällan kan det vara billigare att hyra när den behövs eller att ingå i en bilpool om det finns på din ort i stället för att köpa en bil som står oanvänd.

Kanske du kan samäga en bil med vänner eller grannar? Î om du hyr och lånar i stället för att äga behöver du inte heller lika mycket förvaringsutrymme. Inom minimalismen strävar man efter att ha så lite prylar som möjligt. Î en fördel med att hyra och låna är att du får använda dig av nya saker. Om du träningscyklar så kan du i stället för att cykla med samma cykel i femton år hyra en av nyaste modell, samtidigt som du inte behöver oroa dig för vinterförvar och underhåll. Î att inte äga betyder mindre ansvar för förvaring, underhåll och att göra sig av med saker

120

E N E U R O I TA G E T

K A P I T E L 10

Megatrender förändrar världen Inom ekonomin och samhället har man allt mera börjat prata om megatrender.

Megatrender är stora samhällsfenomen som påverkar oss alla. De senaste åren har det talats mycket om den åldrande befolkningen och den sjunkande nativiteten i västvärlden. När befolkningen lever allt längre samtidigt som det föds allt färre barn påverkar det vår befolkningsstruktur. Det betyder att allt färre personer arbetar och betalar skatt. Övriga starka megatrender är hållbarhet, digitalisering, globalisering, urbanisering, men också frågor som tillgång till rent vatten, artificiell intelligens och hot mot demokratin.

Hållbarhet är trendigt Även hållbarhet räknas som en megatrend. Tidigare uppfattades man kanske som lite snål om man återanvände plastpåsar. Nu anses det vara en självklarhet.

Det fina med hållbarhetstrender är att de bygger på att avstå från att slösa resurser. Därför är det ofta också ekonomiskt att vara hållbar.

Några ord som en avslutning Du har i den här boken lärt dig om varför det är viktigt att tala om pengar, vad det kostar att leva, hur man budgeterar, hur man kan få inkomster, hur vi konsumerar, hur vi lånar pengar, varför man ska spara pengar och om hur man kan öka sin förmögenhet genom att placera. I det här sista kapitel har vi sett på framtiden och granskat hur våra hjärnor fungerar. Som du har märkt är ekonomi en stor del av våra liv och det är därför som vi ska tala om pengar och förbättra vår ekonomi, en euro i taget.

UTMANING Enkel: I vilka situationer har du har känt betalningssmärta och i vilka situationer har du inte gjort det. Ser du mönster?

Medel: Identifiera tre stycken irrationella ekonomiska beslut som du har gjort. Hur kunde du ha agerat annorlunda?

Avancerat: Prova på att använda endast kontanter under en månad. Är det annorlunda att betala med kontanter än med kort?

E N E U R O I TA G E T

121

KAPITEL 1

122

E N E U R O I TA G E T

UTGIVEN MED STÖD AV: Lisi Wahls stiftelse Saara och Björn Wahlroos stiftelse Börsstiftelsen Konstsamfundet Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Esbo-Grankulla sparbanksstiftelse Åbo-Pargas sparbanksstiftelse Vanda sparbanksstiftelse

REDAKTION: Författare och redaktör: Marina Nygård Bearbetning: Maja-Stina Andersson och Mia-Maja Wägar Formgivning: Magnus Lindström Illustrationer: Johanna Högväg Tryck: Grano 2019 Ungdomarna vid ungdomsverkstaden Troja bidrog med värdefulla kommentarer under skrivprocessen.

JÖMÄRKT MIL

4041 0955 Trycksak

KAPITEL 1

124

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

E N E U R O I TA G E T

125

KAPITEL 1

126

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

E N E U R O I TA G E T

127

KAPITEL 1

En euro i taget är Marthaförbundets bidrag till en mera hållbar ekonomi och är riktad till ungdomar. Boken behandlar flera delområden som berör det ekonomiska: Boende, mat, konsumtion, skulder, sparande och arbetsliv.

Ekonomi berör oss alla och genom att läsa boken kan du bli bättre på reflektera över din ekonomi och ta genomtänkta beslut som berör din vardag.

128

E N E U R O I TA G E T