Tips & råd för din privatekonomi
TRYGG EKONOMI I VARDAGEN
Har du frågor kring privatekonomin? Bekanta dig med ekonomimaterialet på martha.fi och kontakta ekonomirådgivningen om du behöver diskutera frågor som budgetering, sparande och konsumtion.
Finlands svenska Marthaförbund, 2026 www.martha.fi Text: Marina Nygård, ekonomirådgivare, Marika Danielsson, sakkunnig i beredskap (kapitel 5), Filip Markelin, vicehäradshövding (kolumn sidan 24–25) Form: Magnus Lindström, Studio Familjen Tryck: Grano
Trygg ekonomi i vardagen
Tips & råd för din privatekonomi
Vad innebär trygghet för dig? Vår syn på en trygg vardag kan variera. Ofta handlar det om att ha ett hem, kunna bekosta livets nödvändigheter och känna att vi kan påverka vår egen situation. Ekonomi och vardagsjuridik är en viktig del av den tryggheten. Genom att i god tid reflektera över vår ekonomi och planera för framtiden kan vi förutse behov och förbereda oss på förändringar. När något oväntat händer blir det lättare att hantera situationen och fokusera på det som är viktigt i vardagen. Vi vill uppmuntra dig att fundera över din egen situation. Den här broschyren ska fungera som ett stöd för att skapa överblick och väcka frågor. Du får möjlighet att se över din ekonomi, reflektera kring dina konsumtionsvanor och ta del av konkreta råd om hur du kan stärka din beredskap. Vi tar också upp hur du kan skydda dig mot bedrägerier och vilka juridiska och praktiska åtgärder som kan underlätta vardagen. Målet är att ge dig verktyg för att göra din vardag lite tryggare.
3
Ekonomi och vardagsjuridik är en viktig del av vardagstryggheten.
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
EKONOMISK ÖVERBLICK Vad behöver jag ha koll på? Vardagsekonomi består av flera delar som tillsammans påverkar din trygghet. En bra början är att ha överblick över dina inkomster och utgifter och att se till att utgifterna i längden är lägre än inkomsterna. I praktiken kan det vara utmanande. Både inkomster och utgifter kan variera under livet. Därför är det viktigt att ha marginaler och att förbereda sig för det oväntade. En säkerhetsbuffert hjälper dig att hantera oförutsedda utgifter. Dina återkommande kostnader behöver du däremot ha koll på och planera för.
Det är bra att sträva efter en sund skuldsättning och att inte planera ekonomin utifrån att allt alltid fungerar som vanligt. Alla risker kan inte hanteras genom sparande. Försäkringar kan vara ett komplement och ge skydd i situationer där ekonomin annars skulle påverkas kraftigt. Behovet av försäkringar varierar från person till person och förändras ofta över tid, till exempel beroende på livssituation, ansvar och skulder.
4
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
Säkerhetsbuffert
Fundera på!
➔ Anpassas enligt din egen situation.
➔ Sparar jag pengar? Till vad?
➔ Förvaras på ett separat konto.
➔ Har jag en plan för hur och när sparade pengar ska användas?
➔ Hur stor buffert behöver jag i min vardag?
➔ Ska vara lätt att använda vid behov.
➔ Har jag överblick över mina inkomster och utgifter?
➔ Fylls på efter användning. ➔ Finns för din trygghet – inte i första hand för avkastning.
➔ Vilka försäkringar har jag och motsvarar de min nuvarande livssituation? ➔ Hur ser min skuldsättningsgrad ut? ➔ Vad fungerar bra i min ekonomi? ➔ Vad behöver förbättras i min ekonomi?
5
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
Mina fasta och rörliga kostnader I följande tabeller kan du skriva ner vilka fasta och rörliga kostnader du har. Det kan handla om vederlag, försäkringar eller abonnemang. Gemensamt för de fasta kostnaderna är att man oftast vet en tid på förhand hur stor summa det rör sig om. Fasta kostnader kan vara månatliga eller mera sporadiska. Räkna gärna ut vad de fasta kostnaderna blir per månad, det hjälper dig att budgetera rätt. De rörliga kostnaderna är svårare för de kan variera. Du kan välja själv om du anger en uppskattning av hur du tror att det ser ut i verkligheten, eller om du anger en målsättning. Det är sannolikt att kostnader uppstår som du inte kan räkna med på förhand, så det är bra att ha lite luft i tabellen för oväntade utgifter.
Reflektion Då du fyllt i tabellerna, fundera över: ➔ Vad fungerar bra i min ekonomi? ➔ Vad kunde förbättras? ➔ Uppstod det överraskningar i mina kostnader?
6
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
Fasta kostnader Vad betalar du för?
Hur ofta?
Summa
Rörliga kostnader Per månad
Vad betalar du för?
Totalt
Totalt 7
Ungefär hur ofta?
Ungefärlig summa
Uppskattning per månad
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
Martha tipsar!
Inkomst
Nu vet du hur dina fasta kostnader ser ut och var de ligger varje månad. Ett sätt att styra över din ekonomi är att använda dig av den här kunskapen som en budgeteringsmetod. De fasta kostnaderna är sådana som måste betalas regelbundet. När du känner till dina fasta månatliga kostnader kan du varje månad föra över den summan till ett skilt konto. Då ser du tydligt vad du har kvar att använda på rörliga utgifter. Från det kontot kan du betala dina räkningar, och de kommer inte som en överraskning. När en stor räkning är på kommande har du redan avsatt pengar för den på förhand. Ett sparande kan också ses som en fast kostnad, men ska gärna föras över till ett sparkonto.
€
Saldo på brukskonto
Fasta utgifter
Sparande
€
€
€ 8 8
Kapitel 1
Marginaler i ekonomin Att behöva oroa sig för om pengarna räcker till kan vara påfrestande. Därför är det bra att försöka skapa marginaler i ekonomin. Marginaler ger dig större flexibilitet om något oväntat händer och kan minska behovet av att låna pengar eller göra snabba förändringar i vardagen. Marginaler kan skapas på många olika sätt. Det kan handla om att ha en säkerhetsbuffert, att regelbundet spara en del av inkomsten eller att planera sin ekonomi så att alla pengar inte används varje månad. För vissa kan marginaler också uppstå genom skatteåterbäring efter att ha betalat lite extra i skatt, men samma princip kan uppnås genom ett eget sparande där pengarna kan ge avkastning.
Ekonomisk överblick
5 sätt att skapa marginaler i ekonomin 1. Bygg upp en säkerhetsbuffert för oförutsedda utgifter. 2. Sträva efter en budget som lämnar utrymme för sparande.
3. Spara regelbundet, även om summan är liten. 4. Se över återkommande kostnader och abonnemang med jämna mellanrum.
5. Undvik att binda upp ekonomin med onödigt stora lån eller fasta kostnader.
Varför behövs marginaler? Vi planerar ofta ekonomin utifrån hur situationen ser ut idag. Men livet förändras. Därför är det klokt att lämna lite utrymme i ekonomin för sådant som inte går att förutse. Hoppas på det bästa – men planera inte som om allt alltid kommer att gå enligt plan. Ekonomisk planering handlar inte bara om nästa månad. Många större förändringar går att förutse flera år i förväg. Genom att fundera på hur inkomster, utgifter och behov kan förändras får du bättre förutsättningar att förbereda dig. 9
Kapitel 1
Ekonomisk överblick
Om fem år ...
Mina konkreta åtgärder för att få koll på vardagsekonomin:
➔ Vad tror du att kommer att vara annorlunda i din vardag?
1.
➔ Hur kan det påverka din ekonomi? Finns det något du kan förbereda redan idag? En flytt, pensionering eller en stor renovering kan påverka din ekonomi. 2.
Fundera på! ➔ Hur hanterar jag oväntade utgifter? 3.
➔ Hur stor utgift klarar jag av? ➔ Har jag marginaler i min ekonomi i dagens läge? ➔ Vad skulle vara ett realistiskt första steg för att stärka min ekonomi och öka mina marginaler?
Bonusmaterial: Marthas budget Marthas budget: www.martha.fi/artikel/ den-nya-marthabudgeten-ar-har
10 10
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
KONSUMTION I VARDAGEN Våra konsumtionsbeslut påverkar ekonomin varje dag. Det kan handla om allt från matinköp och kläder till resor, abonnemang och större inköp. Vissa inköp funderar vi länge på, medan andra sker av vana eller i stunden. När vi fattar konsumtionsbeslut påverkas vi inte bara av priset och våra behov, utan också av reklam, bekvämlighet, tidsbrist och sociala normer. Ett enkelt sätt att stanna upp inför ett köp är att fråga sig: Behöver jag det här – eller vill jag ha det här? Både behov och önskemål har en plats i vardagen, men när resurserna är begränsade behöver vi prioritera. Genom att fundera över våra konsumtionsvanor kan vi använda våra pengar mer medvetet och minska risken för impulsköp som vi senare ångrar. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det också vara värt att fundera på om vi behöver köpa allt vi vill ha, eller om behovet kan tillgodoses på något annat sätt. 11 11
Känner jag behov eller begär?
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
Hurudan är du som konsument? Vi fungerar alla lite olika som konsumenter. För någon kan det vara utmanande att fatta beslut och varje inköp föregås av långa efterforskningar. För någon annan är överdriven spontanitet utmaningen som leder till konsumtionsbeslut som inte håller i längden. Vi kan också påverkas av situationen eller vårt humör och konsumera på ett avvikande sätt när vi befinner oss utanför våra vanliga sammanhang eller behöver muntras upp.
Förekommer det servicesvinn i din vardag? Servicesvinn är tjänster som du betalar för men inte använder, eller använder så lite att de inte längre är värda kostnaden. Det kan till exempel vara streamingtjänster, appar, medlemskap eller andra abonnemang. Vilka tjänster betalar du regelbundet för? Använder du dem fortfarande – och är de värda sitt pris? 12
Fundera på! ➔ När har du senast fattat ett konsumtionsbeslut som du ångrar? ➔ Hurudan var situationen? ➔ Vad orsakade konsumtionsbeslutet? ➔ Hur ofta jämför du priser innan du handlar? ➔ Vilka köp gör du av vana? ➔ Finns det något du regelbundet köper utan att egentligen fundera på varför? ➔ När är du mest benägen att göra impulsköp? Genom att reflektera över våra konsumtionsvanor kan vi bli mer medvetna om varför vi köper vissa saker och lättare undvika köp som vi senare ångrar.
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
Hur betalar du? Sättet vi betalar på har förändrats. Kontanter och fakturor har kompletterats av kortbetalningar, delbetalningar, appar och olika former av automatiska betalningar. Många av oss har registrerat våra kort i olika tjänster och kan köpa och betala utan att ens öppna banken. Det gör vardagen smidigare, men kan också göra det svårare att få en överblick över konsumtionen. När betalningen blir enkel och nästan osynlig märker vi inte lika tydligt att pengarna lämnar vårt konto. Det är inte lika tydligt och konkret som när en sedel tas ur plånboken, och vi känner något som brukar kallas för betalningssmärta. Samtidigt kan vi handla när som helst och var som helst, hemma i soffan, på bussen eller under en reklampaus. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på sina ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.
Betalningssmärta =
Den negativa känslan man kan få då man skiljs från sina pengar.
13 13
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
Som konsument har du rättigheter Ångerrätt vid nätköp När du handlar på nätet har du vanligtvis 14 dagars ångerrätt från det att du tagit emot varan. Det finns dock undantag, exempelvis om produkten är skräddarsydd för dina behov. Ångerrätten gäller alltså inte alla produkter och tjänster.
När du handlar som konsument skyddas du av konsumentskyddslagstiftningen. Vilka rättigheter du har beror bland annat på vem du handlar av och hur köpet har gjorts. Vem handlar du av? Konsumentskyddslagstiftningen gäller när en konsument handlar av ett företag. När du handlar av en privatperson gäller inte konsumentskyddet på samma sätt. Därför är det särskilt viktigt att kontrollera varans skick, komma överens om villkoren i förväg och spara eventuell skriftlig kommunikation. När du köper en vara eller tjänst av ett företag har du rätt att förvänta dig att det du köpt motsvarar det som utlovats och fungerar som det ska. Om varan har ett fel eller inte motsvarar det som avtalats ska du kontakta säljaren så snart som möjligt.
Bytesrätt och öppet köp Många tror att det alltid finns rätt att lämna tillbaka en vara. I själva verket är öppet köp och bytesrätt oftast frivilligt för säljaren. Kontrollera därför alltid villkoren innan du köper. Garanti och reklamation En garanti är ett frivilligt löfte från säljaren eller tillverkaren. Även om en produkt saknar garanti har du rätt att reklamera fel som inte motsvarar vad du rimligen kunnat förvänta dig av produkten.
14
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
När du handlar på nätet
Om det finns fel i varan eller tjänsten Om det du köpt har ett fel eller inte motsvarar det som avtalats ska du kontakta säljaren så snart som möjligt. När en vara eller tjänst är felaktig har säljaren i första hand rätt att försöka rätta till felet. Det kan ske genom att produkten repareras eller byts ut mot en ny. Om felet inte kan åtgärdas, eller om säljaren inte lyckas rätta till felet inom rimlig tid, kan det bli aktuellt med prisavdrag eller som en sista utväg att köpet hävs.
Allt fler inköp görs idag på nätet. För det mesta fungerar det bra, men det lönar sig att vara uppmärksam för att undvika misstag och minska risken för bedrägerier. Om du handlar på nätet kan ett kreditkort ge ett bättre skydd än ett debitkort. Om varan inte levereras eller företaget går i konkurs kan det vara lättare att göra anspråk via kreditkortsutgivaren, eftersom även kreditgivaren har ett ansvar enligt konsumentskyddslagstiftningen. Kom samtidigt ihåg att ett kreditkort är en kredit. Betala därför hela fakturan när den förfaller om du vill undvika räntekostnader. Att webbadressen börjar med https:// är ett gott tecken, men ingen garanti för att nätbutiken är pålitlig. Kontrollera därför också vem som står bakom butiken och att betalningen sker via en säker betalningslösning.
Kom ihåg! ➔ Spara kvitton och orderbekräftelser. ➔ Läs villkoren innan du handlar. ➔ Kontakta säljaren om något är fel. ➔ Agera så snart som möjligt om du upptäcker ett problem.
15
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
När nätbutiken inte är vad den verkar
Checklista före ett nätköp
En seriös nätbutik ska ge tydlig information om företaget, kontaktuppgifter, leveranstider och vilka regler som gäller för exempelvis retur och reklamation. Om informationen saknas eller känns bristfällig är det ett varningstecken. Det har blivit allt vanligare att nätbutiker ger intryck av att vara lokala företag, trots att varorna skickas direkt från en leverantör i ett annat land. Detta kallas dropshipping. Som konsument har du rätt att få tydlig information om vem du handlar av, var företaget finns och vilka villkor som gäller för leverans, retur och reklamation.
✔ Verkar webbplatsen seriös? Hur ser språket, bilderna och produktinformationen ut?
✔ Finns företagets namn, adress, FO-nummer och kontaktuppgifter tydligt angivna? ✔ Var finns företaget? Om företaget finns utanför Finland eller EU kan reglerna kring köp, reklamation och tvistlösning skilja sig från de regler du är van vid.
✔ Är priset rimligt, eller verkar erbjudandet vara för bra för att vara sant? ✔ Vad säger andra kunder om företaget? ✔ Vilka betalningsalternativ erbjuds? ✔ Hur lång är leveranstiden? ✔ Är det tydligt vilka villkor som gäller för retur, reklamation och ångerrätt?
16 16
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
När du handlar på kredit Idag är det vanligt att erbjuda delbetalning eller olika möjligheter att skjuta upp betalningen till senare. Ibland kan det vara bra att fördela en större utgift över tid, men det är viktigt att komma ihåg att det också innebär att du har en skuld och ofta också betalar ränta. En kredit kan vara ett bra verktyg om den används med eftertanke. Samtidigt kan flera små krediter och delbetalningar göra det svårt att få en överblick över ekonomin. När betalningen skjuts upp är det lätt att underskatta hur mycket köpet faktiskt kostar. Fundera därför alltid på om du skulle göra samma köp om du behöver betala hela summan direkt. Tröskeln att köpa något som är lite dyrare än du först tänkte dig, blir ofta lägre när du skjuter upp betalningen. Kom ihåg att ta reda på hur villkoren ser ut och hur hög räntan är. Ibland kan det förutom en ränta finnas olika extra avgifter. Den effektiva räntan visar kreditens kostnad i procent när ränta och andra kreditkostnader beaktas.
17 17
Skulle jag köpa det här om jag skulle behöva betala hela summan direkt?
Kapitel 2
Konsumtion i vardagen
Innan du väljer delbetalning eller kredit
Mina konkreta åtgärder för en mer medveten konsumtion:
➔ Hur stor blir den totala kostnaden när räntor och avgifter räknas med?
1.
➔ Hur länge kommer du att betala av köpet? ➔ Har du råd att betala hela köpet utan kredit? ➔ Finns det en risk att flera delbetalningar tillsammans belastar din ekonomi?
2.
Fundera på! ➔ Hurudana konsumtionsvanor har jag? 3.
➔ Finns det något jag köper av vana snarare än av behov? ➔ Finns det någon utgift eller något abonnemang jag skulle vilja se över? ➔ Hur påverkar sättet jag betalar mina köpbeslut?
Bonusmaterial: Konsumtionskalender
➔ Vad ska jag tänka på nästa gång jag handlar på nätet?
Följ upp din årliga konsumtion i Marthaförbundets konsumtionskalender. Skriv in ”konsumtionskalender” på www.martha.fi för att ladda ner den.
18
Kapitel 3
Juridisk beredskap
JURIDISK BEREDSKAP Planera i tid för din egen och dina anhörigas skull Vår ekonomi och vardag påverkas också av juridiska frågor. Genom att fundera på juridiska frågor i god tid kan du själv påverka hur dina ärenden ska skötas i framtiden. Samtidigt underlättar du för dina närstående om de någon gång behöver hjälpa dig. Liksom ekonomin behöver även juridiska dokument ses över när livssituationen förändras.
19 19
Kapitel 3
Juridisk beredskap
Intressebevakningsfullmakt: Vem ska hjälpa dig om du inte längre kan sköta dina ärenden? En intressebevakningsfullmakt ger dig möjlighet att själv bestämma vem som ska sköta dina ekonomiska och andra angelägenheter om du en dag inte längre kan göra det själv. Om det inte finns någon fullmakt kan en intressebevakare utses av myndigheterna. En intressebevakningsfullmakt ger ofta större flexibilitet och gör det enklare för den personen som ska hjälpa dig. Fullmakten är ett juridiskt dokument som ska undertecknas medan du fortfarande förstår innebörden av det. Två ojäviga vittnen behövs och många väljer att ta hjälp av en jurist, även om det inte är ett krav.
20
Därför lönar det sig att skriva en intressebevakningsfullmakt ➔ Du bestämmer själv vem som ska hjälpa dig. ➔ Du kan fundera igenom vilka ärenden personen ska sköta. ➔ Du får möjlighet att diskutera dina önskemål med personen i förväg.
Kapitel 3
Juridisk beredskap
Testamente Ett testamente gör det lättare att fördela kvarlåtenskapen enligt dina önskemål. Du kan också testamentera egendom till personer eller organisationer som annars inte skulle ärva dig. Ett testamente är inte ett dokument som skrivs en gång och gäller för resten av livet. Familjeförhållanden, ekonomi och lagstiftning förändras och därför är det klokt att se över testamentet med jämna mellanrum. Det kan vara klokt att ta hjälp av en jurist när du upprättar ett testamente. Juristen kan se till att testamentet uppfyller lagens krav och hjälpa dig att undvika oönskade juridiska eller skattemässiga konsekvenser.
Tips! Gör gärna en översikt över dina bankkonton, försäkringar, lån, värdehandlingar och andra viktiga tillgångar. Det underlättar för dina anhöriga om något skulle hända.
21 21
Vårdvilja En vårdvilja beskriver hur du vill att din vård ska ordnas om du inte längre själv kan uttrycka din vilja. Du kan skriva vårdviljan själv eller använda en färdig mall. Den kan också registreras i MittKanta. Berätta gärna för dina närstående att du har gjort en vårdvilja och var den finns.
Kapitel 3
Juridisk beredskap
Fullmakter i vardagen
Försäkringar och sparande
Du behöver inte vänta tills en intressebevakningsfullmakt blir aktuell för att ge någon rätt att hjälpa dig. Med olika fullmakter kan en närstående exempelvis hjälpa dig med bankärenden eller hämta ut receptbelagda läkemedel. Många fullmakter kan ges elektroniskt via Suomi.fi med hjälp av stark autentisering.
Sparande och försäkringar är två olika sätt att skapa ekonomisk trygghet. Ett sparande kan hjälpa dig att hantera planerade eller oväntade utgifter. Försäkringar skyddar dig mot ekonomiska konsekvenser av sådant som kan bli svårt eller mycket dyrt att själv bära. Behovet av både sparande och försäkringar förändras under livet. När livssituationen förändras kan det därför vara bra att se över vilket skydd du behöver idag – inte vilket skydd du behövde för tio eller tjugo år sedan.
Kom ihåg! Juridiska dokument behöver upprättas medan du själv förstår innebörden av dem. Vänta därför inte tills de behövs.
22
Juridisk beredskap
Kapitel 3
När bör du se över dina juridiska dokument?
Fundera på! ➔ Har jag ordnat de juridiska dokument som är viktiga för mig? ➔ Finns det någon jag litar på och som skulle kunna hjälpa mig om jag inte längre kan sköta mina ärenden själv?
➔ När du gifter dig eller skiljer dig. ➔ När familjen förändras. ➔ När din ekonomi förändras.
➔ När såg jag senast över mitt testamente, mina fullmakter och mina försäkringar, samt vem som är förmånstagare för mina försäkringar?
➔ Om den person du gett förtroende eller vill ge förmåner till inte längre är rätt person. ➔ Med några års mellanrum, även om inget särskilt har hänt.
➔ Vet mina närstående var de hittar viktiga dokument och kontaktuppgifter om något oväntat skulle hända?
2323
Kapitel 3
Juridisk beredskap
När livet förändras – ändra också juridiken ”Det ordnar sig”. Det är kanske den vanligaste Filip Markelin meningen jag hör som Vicehäradshövding familjerättsjurist. Ofta Helsingfors stämmer det också. Men när det inte gör det önskar många att de hade tänkt ett varv till tidigare. Det vanligaste misstaget är enkelt: man glömmer att se över sina juridiska dokument när livet förändras. Juridik är lite som ett paraply: det är sällan särskilt intressant när solen skiner. Men den dag regnet kommer är det väldigt skönt att ha ett. Att leva tillsammans ger inte automatiskt samma juridiska skydd som att vara gift. Särskilt arvsfrågan kan komma som en överraskning – och har någon av er barn från en tidigare relation blir långsiktig planering ännu viktigare. ”Men vi har bott ihop i tjugo år” är inte i sig ett juridiskt svar på vem som ärver. Samma sak gäller
när ett äktenskap tar slut. Hur vänskaplig skilsmässan än är, är det klokt att se över juridiken. Finns det ett gammalt testamente? Fullmakter som bör återkallas? Rätt förmånstagare i försäkringar och sparande? Att flytta isär klipper inte automatiskt alla juridiska band. Och så bonusfamiljerna, där vardagen kan vara självklar medan juridiken är betydligt mer komplicerad. Vem ärver vem? Vad händer med bostaden? Hur ska tillgångarna fördelas mellan barn från olika relationer? Det farligaste ordet i familjerätten är därför kanske ”automatiskt”, och att anta att maken ärver automatiskt, barnen får bostaden eller att det gamla testamentet gäller fortfarande. Kanske, men det beror på. Google är inte din jurist Det finns också en annan trend jag möter allt oftare: ”Jag googlade och hittade en mall. Det borde 24
Kapitel 3
Juridisk beredskap
Så när livet förändras – genom kärlek, skilsmässa, barn, nya familjekonstellationer eller förändrad ekonomi – gör en juridisk vårstädning. Se över testamentet, fullmakterna och förmånstagarförordnandena. Och fundera på om valen du gjorde för fem eller tio år sedan fortfarande är rätt. Juridisk beredskap handlar inte om pessimism, utan om att behålla kontrollen medan du fortfarande kan påverka och om omtanke, för det är ofta dina närstående som har mest nytta av att du tänkte efter i tid. Så vänta inte tills regnet kommer. Se över juridiken medan solen skiner.
väl räcka?”. Nej, inte alltid. På nätet finns färdiga testamenten, samboavtal och fullmakter, enkla att hitta och fylla i. Men mallen känner inte dig, din familj, din ekonomi eller vad du vill uppnå. Ett dokument kan se professionellt ut och ändå vara fel för just din situation – en viktig bestämmelse kan saknas, ett formkrav missas, eller en formulering få en annan effekt än tänkt. Problemen upptäcks ofta först när dokumentet verkligen behövs. Visst kostar det att anlita en jurist. Men det är ofta en liten investering jämfört med att i efterhand reda ut ett felaktigt dokument, en familjekonflikt eller en situation som hade kunnat planeras bättre, även skattemässigt. Det är billigt att googla, men det kan bli dyrt att lita på Google. Mitt råd är inte att låta en jurist bestämma över ditt liv. Tvärtom, bestäm själv. Men ta hjälp med att se till att det du bestämmer också blir juridiskt rätt.
Juridisk beredskap handlar inte om pessimism, utan om att behålla kontrollen medan du fortfarande kan påverka
25
Kapitel 3
Juridisk beredskap
Mina konkreta åtgärder för bättre juridisk beredskap: 1.
2.
3.
Bonusmaterial Information om intressebevakningsfullmakt, fullmakter och vårdvilja på Suomi.fi
2626
Kapitel 4
Skydda dig mot bedrägerier
SKYDDA DIG MOT BEDRÄGERIER Bedragare försöker påverka dina känslor De flesta av oss tror att vi skulle känna igen ett bedrägeri. Ändå blir tusentals människor lurade varje år och finländare förlorar stora pengar till bedragare. Bedragare utnyttjar våra känslor. De vill få oss att känna stress, rädsla, nyfikenhet eller glädje. Målet är att vi ska fatta ett snabbt beslut innan vi hinner tänka efter. Dessutom har de tekniska förutsättningarna gjort att bedrägerierna är allt svårare att genomskåda. Ingen är immun mot bedrägerier. Därför är det viktigt att känna igen de vanligaste metoderna.
2727
Kapitel 4
Skydda dig mot bedrägerier
Vanliga varningstecken
Viktiga begrepp
Var extra uppmärksam om någon:
Används för att bevisa din identitet när du loggar in på exempelvis banken eller myndighetstjänster.
Stark autentisering
➔ vill att du ska agera omedelbart.
Tvåfaktorsautentisering
➔ säger att erbjudandet bara gäller en kort stund. ➔ ber dig lämna ut bankkoder eller engångskoder.
Ett extra säkerhetslager där du behöver bekräfta inloggningen på två olika sätt, till exempel med lösenord och en kod i telefonen. Kan också kallas för tvåstegsverifiering.
➔ vill att du ska klicka på en länk. ➔ ber dig hålla informationen hemlig. ➔ lovar ovanligt hög avkastning eller mycket låga priser – om det låter för bra att vara sant är det ofta det.
Mobilcertifikat
Om något känns fel är det klokt att stanna upp och kontrollera uppgifterna innan du gör något.
Ett alternativ till bankkoder för stark autentisering som fungerar via mobiltelefonen. Kan tas i bruk via de flesta telefonoperatörer, men har ibland en kostnad.
28
Kapitel 4
Skydda dig mot bedrägerier
De vanligaste bedrägerierna Falska kontakter från banken eller myndigheter Bedragare kan kontakta dig och utge sig för att vara från banken, polisen eller någon annan myndighet. De påstår kanske att ditt konto har blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, ber dig logga in eller säger att dina pengar måste flyttas till ett ”tryggt konto”. Det finns inga trygga konton dit till vilka banken eller myndigheter ber dig föra över dina pengar. Lägg på luren om du känner dig osäker och kontakta själv banken via telefonnumret på bankens webbplats eller på baksidan av ditt bankkort.
Kom ihåg!
Investeringsbedrägerier Du erbjuds en investering som verkar ge hög avkastning med liten eller ingen risk. Kom ihåg att hög avkastning nästan alltid innebär hög risk. Om något låter för bra för att vara sant är det ofta just det. Köpare och säljare på nätet Bedragare kan utge sig för att vilja köpa eller sälja en vara. De skickar länkar till falska betalningssidor eller transportföretag. Logga aldrig in på banken via en länk som någon annan skickat. Kärleks- och vänskapsbedrägerier En person bygger upp en relation under lång tid innan pengar börjar efterfrågas. Skicka aldrig pengar till någon du bara känner via internet.
➔ Banken ber dig aldrig flytta pengar till ett ”tryggt konto”. ➔ Banken ber dig aldrig lämna ut bankkoder eller engångskoder. ➔ Om någon försöker stressa dig att agera direkt är det ett tydligt varningstecken. 29
Kapitel 4
Skydda dig i vardagen Du kan minska risken att bli utsatt genom några enkla vanor. ➔ Använd starka och unika lösenord.
Skydda dig mot bedrägerier
Om du misstänker ett bedrägeri Ju snabbare du agerar, desto större är möjligheten att begränsa skadan.
➔ Aktivera tvåfaktorsautentisering där det är möjligt.
➔ Kontakta banken omedelbart.
➔ Uppdatera telefon och dator regelbundet.
➔ Gör en polisanmälan.
➔ Dela aldrig bankkoder med någon annan. ➔ Logga själv in på banken genom att skriva in adressen i webbläsaren eller använda bankens app. ➔ Ta gärna en paus innan du fattar ett ekonomiskt beslut. ➔ Fundera kring hurudan personlig information du delar på nätet.
➔ Spärra kort eller bankkoder vid behov. ➔ Berätta gärna för någon närstående vad som har hänt. Att bli utsatt för ett bedrägeri är inget att skämmas över. Bedragare är skickliga på att manipulera människor och använder metoder som ständigt utvecklas.
3030
Kapitel 4
Skydda dig mot bedrägerier
Mina konkreta åtgärder för att minska risken för bedrägerier: 1.
Fundera på! ➔ Hur skulle jag reagera om någon ringde och utgav sig för att vara från banken? ➔ Vem skulle jag kunna rådfråga om jag blev osäker på ett meddelande eller ett erbjudande?
2.
➔ Vilka skydd använder jag redan idag, till exempel starka lösenord eller tvåfaktorsautentisering? ➔ Har jag pratat med mina närstående om hur vi kan hjälpa varandra att upptäcka bedrägerier?
3.
Bonusmaterial ➔ Marthaförbundets artiklar om trygghet och ekonomiska bedrägerier på www.martha.fi. ➔ Din banks råd om säker användning av banktjänster.
31
Kapitel 5
Beredskap i vardagen
BEREDSKAP I VARDAGEN Beredskap är en del av ekonomisk trygghet Beredskap handlar inte bara om vad som finns i skåpen. Det handlar också om att vardagen och ekonomin ska fungera så bra som möjligt när något inte går som vanligt. Ett elavbrott, ett vattenavbrott, en störning i banktjänsterna, sjukdom eller en annan oväntad situation kan snabbt påverka både praktiska rutiner och ekonomiska beslut. När du har tänkt igenom sådana situationer på förhand blir det lättare att agera lugnt, undvika onödiga kostnader och ta hand om det som är viktigast.
32
Kapitel 5
Beredskap i vardagen
När betalningar och digitala tjänster inte fungerar Betalningar och digitala tjänster är en del av vardagsekonomin. Därför är det bra att fundera på hur du klarar dig om kortbetalning, nätbank, bankapp eller elektronisk identifiering tillfälligt inte fungerar. Du kan stärka din betalningsberedskap genom att ha en mindre summa kontanter hemma för nödvändiga vardagsutgifter under några dagar. Det kan också vara klokt att ha fler än ett fungerande betalningssätt, till exempel ett extra betalkort, en betalningsapp eller ett alternativ till bankkoder för stark autentisering, såsom mobilcertifikat. Kontrollera också att dina kontaktuppgifter hos banken är uppdaterade och att dina identitetshandlingar är i kraft. Kontanter ska förvaras tryggt och summan behöver anpassas till den egna situationen. Syftet är inte att ha stora belopp hemma, utan att kunna skaffa det mest nödvändiga om de vanliga betalningssätten inte fungerar.
33
Lite kontanter hemma stärker betalningsberedskapen.
Kapitel 5
Beredskap i vardagen
Reservförråd utan onödiga inköp Den nationella 72-timmarsrekommendationen innebär att hushållet ska ha beredskap för störningssituationer och kunna tillgodose sina grundläggande behov i minst tre dygn. Det betyder inte att du behöver köpa ett separat krislager. Ett fungerande reservförråd består i första hand av sådant du ändå använder i vardagen och fyller på efter hand. I ett grundläggande reservförråd är det bra att ha mat som håller, är lätt att tillreda och passar hushållets behov. Kom också ihåg nödvändiga läkemedel, hygienartiklar, ficklampa, batterier, en radio som fungerar utan nätström, laddad reservströmkälla, lite kontanter samt mat och vatten för sällskapsdjur om sådana finns i hushållet. Vatten är särskilt viktigt. Ha åtminstone lite flaskvatten hemma och rena kärl med lock, så att du vid behov kan hämta och förvara vatten. Fundera också på hur du lagar mat, sköter hygienen och använder toaletten om elen eller vattnet är borta.
34
Dokument, kontaktuppgifter & praktiska lösningar Beredskap handlar också om att ha tillgång till viktig information. Skriv ner eller spara på ett tryggt sätt sådana telefonnummer och uppgifter som du kan behöva om mobilen, nätet eller banktjänsterna inte fungerar. Det kan handla om närstående, banken, försäkringsbolag, disponent, servicebolag, hälsovård, vattenbolag och elbolag. Det är också bra att veta var viktiga dokument finns. Förvara dem så att du själv och vid behov en betrodd närstående kan hitta dem.
Kapitel 5
Mitt reservförråd hemma: Flaskvatten Mat Läkemedel Hygienartiklar
Beredskap i vardagen
Din egen handlingsförmåga Den viktigaste beredskapen är ofta den som inte syns i ett förråd. Hälsa, ork, kunskap, praktiska färdigheter och människor omkring dig påverkar hur väl du klarar oväntade situationer. Att kunna laga enkel mat, använda digitala tjänster tryggt, jämföra information, reparera något litet, be om hjälp och hjälpa någon annan kan minska både praktisk och ekonomisk sårbarhet. När du mår tillräckligt bra och vet vem du kan vända dig till är det också lättare att fatta genomtänkta beslut under press.
Ficklampa Batterier En radio som fungerar utan nätström Laddad reservströmkälla Lite kontanter
Fundera på! ➔ Hur skulle jag betala för nödvändiga vardagsinköp om kort och nätbank inte fungerade? ➔ Har jag det viktigaste hemma för några dagar utan att behöva göra stora extrainköp? ➔ Hur skulle jag få information om nätet eller mobilen inte fungerade? ➔ Vet jag var viktiga dokument och kontaktuppgifter finns? ➔ Vem kan jag be om hjälp och vem kan jag själv hjälpa? 35
En trygg ekonomisk vardag byggs steg för steg Jag har koll på min ekonomi. Jag vet vart mina pengar går. Jag har marginaler i min ekonomi. Jag har ordnat viktiga juridiska dokument. Jag vet hur jag skyddar mig mot bedrägerier. Jag har tänkt igenom min beredskap.
36