Ă… r s r a p p o r t 2 014
Ă…rsrapport 2014 1
Å r s r a p p o r t 2 014
Martha gör gott – 115 år av kvinnokraft, gemenskap och kunskap
J
ubileumsår i arbetets tecken. Det är kännetecknande för år 2014. Mycket jobb har blivit gjort på förbundet, i distrikten och i våra föreningar och kretsar. Devisen Martha gör gott lanserades inför året och har genomsyrat all verksamhet. År 2014 är ett historiskt år då alla medlemmar får tidskriften Martha som en del av sitt medlemskap, ett rättvisebeslut som vårmötet 2012 fattade. Det betyder också att stadgeprocessen för denna gång är avslutad. Och Martha har gjort gott. Egentligen under hela sin historia, men då vi nu blickar tillbaka på år 2014, ser vi också hur mycket gott Martha gör dagligen. Rådgivningsverksamheten har fortsättningsvis varit aktiv. Hushållsrådgivningen lockar till sig både samtal och webfrågor, men har också aktivt synts på mässor och matmarknader. Ekonomirådgivningen har allt mera fokuserat på vardagsfix för unga, en målgrupp som under informationens tidevarv behöver vardagskunskap. Inom ekologirådgivningen har fokus legat på Garderoben, där vi under året aktivt har samarbetat med Marttaliitto som lyfter upp samma tema år 2015. Rådgivningen har nått omkring 5 900 personer. Projektverksamheten erbjuder kurser, föreläsningar och inspiration kring en mera hållbar vardag. Tack för maten! har aktivt jobbat med måltidspedagogiken i de privata daghemmen. Vi och vår baby har fokuserat på stöd och kunskap för babyfamiljerna. Inom Hantera vardagen ser vi ett brett utbud av verksamhet bland målgrupper som behöver extra stöd i sin vardag. En medveten satsning har hela året gjorts på att aktivera Marthaförbundet på sociala medier. Marthapodden såg dagens ljus, likaså sprids kunskap aktivt via Instagram, Facebook, Pinterest och Twitter. Medlemstidningen Martha fick en ansiktslyftning och ser ut som den moderna, fräscha 111-åring hon är. Medlemsinformationens andel ökade och har kompletterats med medlemsbrev en gång per månad. För första gången på en lång tid stod förbundet för arrangemanget kring vårmötet i Vasa. Hela vårmötet
byggde på devisen Martha gör gott. Inte ett öga var torrt då Årets Fredrika 2013 Anne Salovaara-Kero berättade om sin vardag, om samhällsengagemang och behovet av nätverk i vardagen. Röster från Marthaförbundets samarbetspartner, tidigare ordförande och finansiärer beskrev sin koppling till Marthaförbundet och varför de tycker att Martha gör gott. Vid höstmötet 2014 avgick förbundsordföranden Harriet Ahlnäs efter fyra år på posten. Till ny ordförande valdes Helsingforsmarthan och vd:n Andrea Hasselblatt, tidigare även känd som vice ordförande för förbundet. Efter en paus på två år tar hon som ordförande nummer 16 över ordförandeskapet och ska leda förbundet vidare under åtminstone de två kommande åren. I detta skede är det dags att tacka. Finansiärer, som trots kärvare tider tror på den verksamhet Marthaförbundet driver. Personalen, som dag ut och dag in, kvällar och veckoslut reser Svenskfinland runt för att sprida marthakunskapen. Förtroendevalda, som ger av sin tid och kunskap för att vi ska kunna driva ett förbund i tiden. Dig martha, som engagerar dig och tror på Martha som organisation. Det är dags för oss alla att sluta jämföra vem som gör mest, vem som tror mest, vem som vill mest. Det är dags för oss att känna Marthastolthet i vardagen. Att ta till oss och uppskatta det arbete som utförs i hela Svenskfinland. För vi strävar ju ändå alla mot samma mål: ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.
Frida Nylund, tf. verksamhetsledare
3
Å r s r a p p o r t 2 014
RÅDGIVNINGSTEAMET
S
yftet med Marthaförbundets utbildnings- och rådgivningsverksamhet är att påverka både stora och små val i vardagen genom att erbjuda stöd, sprida kunskap samt erbjuda färdigheter och skapa utrymme för nya attityder för en mera hållbar livsstil. Rådgivningsverksamheten bygger på tre huvudområden: hushåll, ekonomi och konsumtion samt ekologi/miljöhänsyn i vardagen. Rådgivningen samarbetar nära med Marthaförbundets projektverksamhet. Hushållsrådgivningen har som mål att sprida Marthaförbundets matvision och genom den öka medvetenheten om en hållbar och hälsosam matkonsumtion. Ekonomi- och konsumentrådgivningen har som mål att sprida kunskap kring en balanserad ekonomi, där man inte lever över sina tillgångar och där man konsumerar genomtänkt och beaktar såväl den egna ekonomin som miljön. Ekologirådgivningen har som mål att på ett pedagogiskt och inspirerande sätt öka medvetenheten om frågor kring miljöhänsyn i vardagen. Intresset för rådgivningsverksamheten har varit väldigt stort under det gångna verksamhetsåret. Förutom den traditionella rådgivningen (samtal, web, individuell) har en medveten satsning gjorts på de sociala mediekanalerna. Rådgivningens teman har synts och hörts via podcasts samt på Youtube och Pinterest. Via dessa har vi spridit kunskap om bland annat fisk- och svamphantering, spartips, klädvård samt om hur du kan leva mera hållbart enligt Marthas värderingar. Inom kurs- och föreläsningsverksamheten har bland annat de nya näringsrekommendationerna, familjens ekonomipussel och en hållbar textilkonsumtion stått i fokus. En del av kurs- och föreläsningsverksamheten förverkligas i samarbete med olika organisationer för att kunna nå en specifik målgrupp. Rådgivningsteamet har också delvis förverkligat och deltagit i firandet av Internationella dagen för konsumenträttigheter, den finlandssvenska matkulturdagen och den nationella klädbytardagen. Därtill har rådgivningen spridit kunskap på olika matmässor samt övriga marknader. Rådgivarna är även ofta anlitade som sakkunniga i olika medier.
och arrangerades i samarbete med Ålands Marthadistrikt. Ungmartha bidrog med program för barn. Årets matkulturstipendium tilldelades Johanna Dahlgren på Pub Stallhagen för hennes gedigna arbete enligt Marthas matvision. I festen deltog cirka 50 personer. Broschyren Fisk året om samlade i år fakta och inspiration kring en ökad användning av våra inhemska fiskarter enligt säsong. För faktabiten ansvarade Anna Karlsson, medan matinspiratören Harriet Strandvik bidrog med nya recept. Broschyren har dessutom kompletterats med både hanteringsvideor och podcasts kring samma tema – allt för att öka kunskapen om fisk. Broschyren trycktes i 14 100 exemplar och har haft stor åtgång.
Hantera vardagen Projektet Hantera vardagen är ett väletablerat kurs- och informationskoncept i stora delar av Svenskfinland. Målsättningen med verksamheten är att ge kunskap och färdigheter för att främja balans i vardagen genom att stärka kunskaper i huslig ekonomi och vardagshantering. Därtill har projektet som mål att såväl förhindra utslagning och ohälsa som att främja integrering i samhället bland grupper som annars riskerar utslagning. Genom verksamheten kan Marthaförbundet erbjuda en helhetssyn på hushållet och dess ekonomi ur flera olika perspektiv. Detta ser vi som speciellt viktigt i ekonomiskt kärva tider. Rådgivning och undervisning ges i praktisk matlagning och näringsfrågor, hemmets ekonomi, hemvård samt upplysning om ett mera ekologiskt hållbart förhållningssätt i vardagen. Efterfrågan på Hantera vardagens kurs- och föreläsningsverksamhet är stor. Via ett intensivt samarbete med olika organisationer kan vi skräddarsy vår verksamhet så att den passar deras målgrupp. Under året har vi även förverkligat kurshelheter där barnen har deltagit i själva kursen, vilket har möjliggjort att flera personer har kunnat delta. Styrkan i vårt kursutbud har funnits i den kvalitativa matlagningen: en god och hälsosam måltid till ett vettigt pris tillsammans med en trygg kursledare som har både tid och engagemang. Projektet uppnådde både sina kvantitativa och kvalitativa mål. Under 126 kurs- och föreläsningstillfällen deltog sammanlagt 2 091 personer, vilket har överskridit det uppställda målet. Projektet finansieras av Penningautomatföreningen RAY.
Matkulturdagen Temat för matkulturåret 2014 har varit fisk. I samband med firandet av den finlandssvenska matkulturdagen den 9 oktober i Mariehamn, lanserades broschyren Fisk året om. Huvudfesten gick av stapeln på Hotell- och restaurangskolan med information, mingel och middag på fisk,
4
Å r s r a p p o r t 2 014
Tack för maten!
medlemmar som andra intresserade att ”dra åt skogen” och tagga bilder och texter med #marthadraråtskogen. Bilderna på till exempel Instagram visar ett härligt flöde av människor i alla åldrar som rör sig i skog och mark. Under kampanjmånaderna september–oktober spreds välmåendetips via våra kanaler. Deltagare uppmuntrades att dra ut till skogs, stanna upp och ta till sig av naturen. Andas, sätta sig på en sten och sticka, plocka svamp. Målet med kampanjen var att visa hur lätt det är att få tid för sig själv, njuta av frisk luft och samtidigt få vardagsmotion. Kampanjen har främst lyfts fram via våra sociala mediekanaler, men har också väckt intresse i andra medier. I samband med projektet lät vi trycka sammanlagt 1 000 svampbroschyrer som deltagarna kunde ta med sig till svampskogen. Kampanjens andra fas förverkligas under april–maj år 2015.
Projektet Tack för maten! har som syfte att engagera privata svenskspråkiga daghem i Svenskfinland och även på våra språköar samt att utveckla måltiden och bespisningsverksamheten. Under år 2014 har verksamheten ägt rum på daghem i Karleby, Vasa, Helsingfors, Grankulla, Träskända samt Uleåborg och Kotka. En målsättning med projektet är att inspirera till användningen av säsongsbundna råvaror, att införa en grönsaksbuffé i samband med den varma måltiden samt att arbeta för sunda mellanmål på daghemmen. Detta görs bland annat under en bespisningsvecka, det vill säga en vecka då projektpersonalen deltar i planeringen och genomförandet av måltiden på daghemmet. Vi vill även stödja och utbilda personalen i upphandlingsfrågor. Omkring 500 personer har tagit del av bespisningsveckan under det gångna verksamhetsåret. Att införa saperemetoden (utforska mat med alla sinnen) som en del av daghemmens verksamhet har varit en annan målsättning. Detta har vi genomfört bland annat genom att hålla smakskolor för barnen på daghemmen och genom att ge personalen konkreta verktyg för användningen av saperemetoden. Sammanlagt 305 barn och 59 personer i personalen har tagit del av smakskolan, som har ordnats fem gånger för varje barngrupp. Vårt mål är också att främja hela familjens matlagningskunskaper och få föräldrar att se sitt ansvar som fostrare då det gäller en sund inställning till mat och nya smaker. På föräldramöten samt på familjematlagningstillfällen och under en temaeftermiddag har vi gett tips och råd kring måltiden, samt inspirerat till sund vardagsmat. Under året deltog 133 föräldrar och 152 barn i familjematlagning. Drygt 550 personer tog del av temaeftermiddagen och 229 personer var med på föräldramöten.
Vi och vår baby 2012–2014 Vi och vår baby är ett nationellt familjeprojekt som ger småbarnsfamiljer konkret hjälp i vardagen, både med vardagsrutiner och med matlagning. Vårt familjeprojekt Vi och vår baby riktar sig specifikt till babyfamiljer och gynnar familjer i de flesta regioner i Svenskfinland. Projektet har genomförts med Marttaliitto som huvudman och inom ramen för finansiären Penningautomatföreningen RAY:s program Emma & Elias. Målet med projektet Vi och vår baby är att via hushållsrådgivning stödja småbarnsfamiljer i deras vardag så mångsidigt som möjligt. Hushållsrådgivning och vardagskunskap ges via kostföreläsningar, babymatkurser, hembesök och matlagningskurser för barn. Marthaförbundet vill visa att man genom att själv laga babymaten sparar både pengar och tid, men också på miljön. Vi och vår baby-projektet har jobbat inom fyra olika verksamhetsområden: kurser, föreläsningar, hembesök och matlagningskurser för barn. Den stora efterfrågan på stöd i hemmet har gjort att vi haft färre matlagningskurser för barn än planerat, men i stället bättre har kunnat svara på den stora efterfrågan på hembesök. Verksamheten har fått många tack för att vi kunnat erbjuda konkret kunskap i ett livsskede då mycket händer. Sammanlagt 301 personer har deltagit i verksamheten via 101 hembesök, 21 matlagningskurser, 8 föreläsningar och 16 matlagningskurser för barn. Efterfrågan på verksamheten har varit större än de tillfällen vi kunnat erbjuda.
#marthadraråtskogen Marthaförbundet har alltid talat för en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Vi har också valt att lyfta fram naturen som skafferi och de möjligheter naturen ger oss. Under år 2014 ville vi speciellt inspirera människor att röra på sig mer, upptäcka naturen, samlas över generationsgränser och samtidigt lära sig njuta av naturens skatter. Den naturliga vardagsmotionen har för många fallit bort, arbetet har blivit mera stillasittande och samtidigt vet vi att redan en kort vistelse i naturen minskar bland annat stress. Därför har vi uppmuntrat såväl våra
5
Å r s r a p p o r t 2 014
Garderoben
Fisk – ett smart(h) val!
I dag producerar vi globalt sett nio gånger mer textilier än vi konsumerar. Marknaden fylls av massproducerade plagg som uppmuntrar till en ökad textilkonsumtion. Vi köper för mycket kläder för att de är billiga och tillgängliga, och vi väljer kvantitet framom kvalitet. Detta nya sätt att konsumera kläder har följder för miljön, marknadsekonomin och hälsan. Marthaförbundets projekt Garderoben har som målsättning att arbeta för en hållbar och medveten klädkonsumtion. Kampanjen erbjuder alternativ till impulsshopping och slit-och-släng-konsumtion, lyfter fram konkreta exempel på en mer medveten textilkonsumtion och visar hur man kan återanvända och göra nytt av gammalt. Under 2014 har vi inom ramen för projektet Garderoben arrangerat föreläsningar, skapat material för broschyren Garderoben, martha.fi och marthapodden, och därtill arrangerat den nationella klädbytardagen som inföll den 15 november. Klädbytardagar ordnades av marthaföreningar på många orter runt om i Svenskfinland, medan huvudevenemanget gick av stapeln i Ekenäs. Förutom att byta kläder med varandra kunde besökarna även lappa, stoppa och sy om dem. Syftet var att uppmuntra till en hållbar klädkonsumtion och visa hur man kan förlänga livet på sina kläder och därmed minska den negativa miljöpåverkan som klädproduktionen bidrar till. Garderoben har sammanlagt nått cirka 600 personer.
Att konsumera fisk kan eventuellt upplevas som svårt och komplicerat. Dels saknar allt fler kunskap om fisk och hur man på bästa sätt ska använda råvaran, dels saknar många även praktisk kunskap i att hantera fisk. Projektet Fisk – ett smart(h) val! ville lyfta fram fisken som en viktig och konkurrenskraftig råvara. Projektet har haft som målsättning att höja kunskapen kring matfisk och betona vikten av att äta fisk, genom att bland annat lära ut fiskhantering och tillredning och betona den närfångade fisken i säsong. Projektet avslutades i december 2014. Under projektets gång har vi arrangerat fem kurstillfällen i Larsmo, Vasa och Närpes, sammanlagt 15 kurstillfällen. Kurserna har riktat sig enbart till marthor, som har kunna delta utan kostnad. Samtliga kurser har varit fullbokade. Många marthaföreningar har även i egen regi ordnat kurser med samma tema, och kunskapen har på så sätt fått god spridning. På kurserna har man fått lära sig allmänt om fisk som råvara, bland annat vilken fisk som är i säsong just nu, hur man kan säkerställa att en fisk är färsk samt hantering av fisk: att rensa, filea och ta till vara fisken på de mest ändamålsenliga sätten. Varje kurs har avslutats med att deltagarna har tillrätt och ätit den aktuella fisken. Tillgången till fisk har varit god tack vare gott samarbete med lokala fiskare, och varje deltagare har fått pröva på att hantera fisken och fått handledning av kursledarna. De så kallade nygamla fiskarterna, bland annat gädda, abborre och braxen, har prioriterats inom projektet. Begreppet ”smartfisk”, härlett ur projektnamnet, har numera blivit ett etablerat begrepp. Sammanlagt 260 personer har deltagit i projektets verksamhet.
RÅDGIVNINGS- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHET UNDER ÅR 2014 Totalt Hushåll Ekonomi Ekologi Kundrådgivning 400 290 50 60 Kurser, seminarier, föreläsningar Antal tillfällen 516 443 25 20 Antal deltagare 5 871 4 201 450 650 Materialproduktion Nya broschyrer och material 4 3 1 Artiklar, radio/tv-inslag 34 20 9 5
6
Å r s r a p p o r t 2 014
MEDLEMSTEAMET
M
edlemsreformen, som slutligen avslutades år 2014, innebar att Marthaförbundet numera har en mer enhetlig medlemskår. Antalet medlemskategorier är färre och samtliga medlemmar i Marthaförbundet får numera tidskriften Martha. Marthaförbundets medlemskår uppgick vid årets slut till 9 409 medlemmar, vilket innebär en ökning av medlemsantalet. För medlemsverksamheten är det viktigt att vi finns till hands och kan svara på frågor och stödja verksamheten på fältet, och det har ordnats informationsoch inspirationskvällar för kretsar, föreningar och distrikt. Diskussionstillfällen kring förenkling av byråkrati med fokus på verksamhet och nya modeller för samarbete mellan kretsar och föreningar har även arrangerats. Under året har vi också arrangerat temakvällar med uppmaningen: Dags att bli Martha! Det nya medlemsregistret togs i bruk i början av år 2014. Registerutbildning ordnades i olika regioner och de registeransvariga i föreningarna har haft möjlighet att få utbildning och handledning i form av en kurs eller personlig rådgivning. I mars drog Marthaförbundets personal ut på turné till Lovisa, Karis, Åbo, Närpes och Nykarleby. Kvinnor i alla åldrar, såväl marthor som icke-marthor, hade möjlighet att bekanta sig med Marthaförbundets och Ungmarthas verksamhet och diskutera olika martharelaterade frågor med personalen. Under kvällarna kunde man bland annat prova på att göra naturkosmetik, kocka tillsammans med barnen eller göra mingelmat av så kallad smartfisk. Det ordnades smakskola där alla kunde testa på att upptäcka råvaror med alla sinnen. Bland föreläsningarna fanns teman som slow fashion och de nya näringsrekommendationerna. På samtliga orter ordnades även registerutbildning för föreningarnas registeransvariga. Drygt 200 kvinnor i alla åldrar deltog. Svenska kulturfondens stöd till Marthaförbundets distrikt, föreningar och kretsar kunde sökas via Marthaförbundet under februari månad. År 2014 prioriterades
ansökningar som omfattade Marthaförbundets tyngdpunktsområden hållbar livsstil genom medvetna val, marthaomsorg och Martha gör gott. Även ansökningar som möjliggör nyskapande projektverksamhet och regionoch generationsöverskridande verksamhet prioriterades. Totalt 40 kretsar, föreningar och distrikt ansökte om bidrag. Centralstyrelsen fattade beslut om fördelning av understödet och 35 projekt beviljades bidrag. Föreningsstöd ges inte för anskaffande av utrustning, renoveringskostnader, fasta hyreskostnader och inte heller för resebidrag, måltider eller uppgörande av historiker. Marthaförbundet stod undantagsvis för arrangemangen vid förbundets vårmöte, som under jubileumsåret 2014 hölls i Vasa den 26 april med Martha gör gott som det övergripande temat.
Vår- och höstmöte 2014 I april möttes 260 marthor upp för vårmöte på Academill i Vasa. Dagen gick i extra festliga jubileumstecken för att uppmärksamma förbundets 115-årsjubileum. Temat för mötet var Martha gör gott. På scenen stod förutom förbundsdirektör Christel Raunio även 2013 års Fredrikastipendiat Anne Salovaara-Kero samt neurologen och författaren Markku Hyyppä. Salovaara berättade om hur livet med barn som har specialbehov ser ut. Hyyppä belyste vikten av att ha sociala aktiviteter. Marthaförbundets höstmöte gick av stapeln på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors i november. På programmet stod bland annat val av ny ordförande, godkännande av ett förslag till jämställdhetspolicy och en ljusmanifestation för att uppmärksamma våld mot kvinnor. Inför de 130 marthor som var på plats fick tre tidigare förbundsordförande, Anna Ehrnrooth, Martina Harms-Aalto och Katarina Rejman, berätta om vad ordföranderollen har betytt för dem. Tidigare förbundsordföranden Harriet Ahlnäs och förbundsdirektör Christel Raunio avtackades. Andrea Hasselblatt valdes till ny ordförande för Marthaförbundet.
7
Å r s r a p p o r t 2 014
Övrig verksamhet Fredrikastipendiat 2014: Gunvor Brettschneider
Internationell verksamhet
Gunvor Brettschneider flyttade under fortsättningskriget med sin familj till Vasa. Då hade hon varit internerad i över ett år, eftersom hennes far var tysk medborgare. Där och då väcktes hennes engagemang mot orättvisor. Brettschneider har bland annat arbetat som sjuksköterska, socialarbetare och utbildare av socialarbetare. Dessutom har hon verkat som rektor för Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors och som tjänsteförrättande rektor för NOPUS i Göteborg. I stipendiekommitténs motivering betonas Brettschneiders arbete såväl inom frivilligorganisationer som i yrkeslivet och i politiken, vilket visar hennes samhällsmoderlighet och har gjort henne till en stor inspirationskälla. I Fredrika Runeberg-fondens stipendiekommitté sitter representanter för Svenska Kvinnoförbundet, Finlands svenska Marthaförbund, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden.
Marthaförbundets internationella verksamhet har år 2014 fokuserat på att stödja och verka för Marta Centrs i Riga, Lettland, samt att delta i Nordens Kvinnoförbunds (NKF) verksamhet. Marta Centrs arbetar för att stödja kvinnor samt för jämställdhet och jämlikhet. Marta Centrs styrelsearbete har letts av Marthaförbundets tidigare förbundsdirektör Christel Raunio. Marthaförbundet är en av medlemmarna i Nordens Kvinnoförbund, som är en takorganisation för Marthaförbundet, Marttaliitto, Norges Kvinne- og Familieforbund, Riksförbundet Hem och samhälle (Sverige) samt Kvenfélagasambands Islands (Island). Medlemskapet i NKF ger Marthaförbundet en god kontaktlänk till kvinnoorganisationer i de övriga nordiska länderna. Gemensamma kurser och initiativ i olika samhällsfrågor står på programmet. Varje år ordnas en sommarkonferens. Sommaren 2014 stod Marttaliitto för arrangemangen, och konferensen som hölls i Rovaniemi hade temat Gränslösa kvinnor i norr. Ett tjugotal marthor deltog i evenemanget.
MEDLEMSSTATISTIK 2014, DISTRIKTSVIS Marthaförbundets medlemsantal 2014 2013 Nya medlemmar Direkta medlemmar 144 54 103 Borgå svenska Marthadistrikt 635 608 44 Helsingfors svenska Marthaförening 803 816 105 Jakobstads Marthadistrikt 677 688 45 Karlebynejdens Marthadistrikt 600 693 24 Mellersta Nylands Marthadistrikt 1 232 1248 93 Nykarleby Marthadistrikt 341 333 17 Sydösterbottens Marthadistrikt 482 488 14 Vasabygdens Marthadistrikt 946 975 97 Västra Nylands Marthadistrikt 913 979 31 Åbolands svenska Marthadistrikt 830 863 48 Ålands Marthadistrikt 371 397 39 Östra Nylands Marthadistrikt 422 457 11 Ungmartha 1 013 1036 9 409 9 635 671
8
Å r s r a p p o r t 2 014
INFORMATIONSTEAMET
I
nom ramen för sitt informationsarbete arbetar Marthaförbundet med praktiskt bildnings- och upplysningsarbete, opinionsbildning samt attitydpåverkan. Informationsarbetet inom förbundet sköts av ett informations- och kommunikationsteam som fungerar som stödfunktion för samtliga verksamhetsområden. Teamet driver, samordnar och tar aktivt del i den strategiska planeringen av Marthaförbundets information och kommunikation, som anpassas efter förbundets övergripande mål och verksamhet. Utvecklingschefen för informationen och informatören svarar för utformningen och verkställandet av det praktiska informationsarbetet, medan informationsteamet fungerar som ett stödjande organ som sammanträder en gång i månaden och planerar det kommande informationsarbetet. Under året har informationsteamet via förbundets informationskanaler skapat synlighet för förbundets verksamhet, initierat till debatt och diskussion, främjat en medveten och hållbar livsstil samt arbetat för att utveckla samarbetet med andra organisationer och samarbetspartner. Målsättningen har varit att informationen till alla delar är enhetlig, trovärdig och tidsenlig vad gäller innehåll, språk och visuellt uttryck. Information och inspiration har varje månad, förutom i juli, via medlemsbrev gått ut till alla medlemmar som har uppgett en e-postadress. En nyhet under året var Marthapodden, som hade premiär i augusti. Podcasts om bland annat klädkonsumtion, inhemsk fisk och ekostädning lanserades och gjordes tillgängliga via iTunes och Soundcloud. Ett Instagramkonto togs i bruk i början av året och uppdaterades i medeltal tre gånger i veckan. Ett Pinterestkonto öppnades i november och hade omkring 150 följare i slutet av året. Arbetet med förnyelsen av förbundets hemsida inklusive design och teknik pågick under hela hösten och beräknas vara klart för lansering våren 2015. Flyers, inbjudningar, affischer och annonser som kompletterar information om kurser och evenemang trycktes upp och distribuerades främst lokalt, via samarbetspartner och e-post. Marthaförbundets mediekampanjer, såsom #marthadraråtskogen och klädbytardagen i november, fick stor synlighet i sociala medier. Under året inleddes också ett samarbete med dagstidningen HBL. Sammanlagt 12 matrecept publicerades varje månad från och med oktober. Därtill en större helhet i samband med julen. Med början från december förser förbundet Ålands Marthadistrikt med recept som publiceras varje fredag i tidningen Nya Åland.
Martha – medlemmarnas egen tidning Martha är Marthaförbundets medlemstidning och kopplingen till förbundet märks bland annat genom de ämnen som behandlas. Hushåll och vardagsekonomi är starkt framme, liksom miljöfrågor och konsumtion. Med anledning av Marthaförbundets 115-årsjubileum, och för att markera övergången från livsstilsmagasin till medlemstidning, passade vi på att ge tidskriften ett nytt och fräscht utseende. Den nya layouten kan vi tacka grafikerna Piia Muhli och Johanna Kulmalainen på reklambyrån Adverbi för. Föreningen Konstsamfundet, som understödde arbetet med den nya looken, är också värd ett stort tack. År 2014 utkom Martha med sex 44-sidiga temanummer om bland annat mat, miljö, konsumentfrågor och seniorer. Ett genomgående tema under året var Martha gör gott, vilket tillika är Marthaförbundets devis för verksamhetsperioden 2014–2016. Upplagan för tidskriften Martha uppgick till cirka 9 000 exemplar. Marthorna bidrog själva aktivt till de omtyckta föreningssidorna Aktiva marthor – till glädje och nytta för andra föreningar. Redaktionen fick följaktligen under året ta emot många bidrag, såväl text som bilder, som behandlade intressanta händelser på fältet.
Vi har gjort Martha: Christel Raunio, ansvarig huvudredaktör Mikaela Groop, redaktionschef Annéa Forss, ekonomichef Marika Seger, prenumerationer Adverbi Oy, formgivning Tilinurkka Kb, annonsförsäljning
9
Redaktionsråd: Harriet Ahlnäs, ordf. Gunilla Backman Mikaela Groop Markus Haakana (t.o.m. mars 2014) Camilla Hautala Christel Raunio Jeanette Öhman
Å r s r a p p o r t 2 014
DISTRIKTEN Borgå svenska Marthadistrikt
Mellersta Nylands Marthadistrikt
Under året har distriktet gett ut hundraårshistoriken 100 år av kvinnokraft, skriven av Marianne Green. Årets tema Martha gör gott har inneburit mångsidig verksamhet i föreningarna, där allas behov tagits i beaktande och där det även har funnits tid och energi över för socialt och samhälleligt engagemang.
Under året har distriktet arrangerat 16 matlagningskurser och på det viset sått fröet för hälsosam och miljösmart mat i många framtida familjer. Samtidigt har man skapat meningsfull och glad sysselsättning för många skolbarn under sommaren. Under höstträffen valdes Christina Grönroos till ny ordförande för distriktet.
Kontakt: ordförande Anne-Louise Nilsson tfn 0400 970 191 anne-louise.nilsson@pp.inet.fi
Kontakt: ordförande Christina Grönroos tfn 040 576 9768 ch.gronroos@gmail.com
Helsingfors svenska Marthaförening
Nykarleby Marthadistrikt
Helsingforsmarthorna samlade in cirka 16 000 euro för det nya Barnsjukhuset i Helsingfors. Höjdpunkten var en modeshow på G18, som drog in närmare 6 000 euro. Programpunkterna Floradagspromenaden och Christoffer Strandbergs pjäs Skamlöst, samt marthakretsen Bönornas barnteaterdag arrangerades samtliga till förmån för barnsjukhuset. Kretsen Elvorna träffades under året varje onsdag klockan 11 för att sticka sockor, vantar och mössor, som till morsdag och julafton skänktes till Barnmorskeinstitutet.
Föreläsningarna och utfärderna under året var omtycka. Föreläsningar arrangerades bland annat i samband med #marthadraråtskogen, då Anita Storm och Anna Nordmyr talade inför full salong. Den årliga talkoinsatsen med plättstekning på Kulturnatten på Nyrkaleby torg är en återkommande höjdpunkt. Distriktet deltar kontinuerligt i olika former av hjälpverksamhet och insamlingar. Kontakt: ordförande Inga-Britt Lindvall tfn 0500 663 076
Kontakt: ordförande Gunilla Nykopp tfn 050 598 8839 ordforande@helsingfors.martha.fi
Sydösterbottens Marthadistrikt
För oss betyder Martha gör gott att vi i vår förening stöder varandra, träffas i en anda av kamratskap, delar erfarenheter, glädje, sorg och vänskap. Martha är en mötesplats för kvinnorna i vår bygd, en mötesplats utan åldersgränser eller andra gränser.
Martha gör gott har inneburit social samvaro, hjälpinsatser i både närmiljön och längre bort, och därtill har man jobbat för en hållbar livsstil och vågat ifrågasätta. Under året grundades en ny krets med unga kvinnor inom distriktet. Vårmötet i Vasa var uppskattat, och en busslast marthor deltog. Synlighet har distriktet fått genom läckra tygkassar med texten Martha i Sydösterbotten som distriktet har låtit trycka upp.
Kontakt: ordförande Gun Forsén tfn 050 467 4976 gun.forsen@edu.larsmo.fi
Kontakt: ordförande Ulla Smeds tfn 050 402 4184ulla.smeds@agrolink.fi
Karlebynejdens Marthadistrikt
Vasabygdens Marthadistrikt
Sommarresan var återigen en uppskattad programpunkt. Resan stärker gemenskapen och ger kraft och lust att jobba vidare. Martha gör gott innebär för distriktet att ta hand om varandra, både lokalt och internationellt. För att detta ska vara möjligt bör man satsa på sitt eget välbefinnande, en martha som själv mår bra vill gärna hjälpa andra.
Distriktet har under året arrangerat omtyckta julkonserter i Malax och Kvevlax kyrkor. Samvaron på de egna vår- och höstmötena har också varit uppskattad. Martha gör gott har fungerat som en påminnelse i vardagen för marthorna inom distriktet.
Jakobstads Marthadistrikt
Kontakt: ordförande Susanne West tfn 0440 651 060 susanne.west@folkhalsan.fi
Kontakt: Christina Omars tfn 050 537 7760 christina.omars@anvianet.fi
10
Å r s r a p p o r t 2 014
Västra Nylands Marthadistrikt
Ungmartha
Året inleddes med föreläsningen Raxus remppa – mot ett bättre välmående med Raakel Lignell i Ekenäs. Föreläsningen lockade cirka 70 åhörare. Distriktets stora satsning på barn var de matlagnings- och pysselkurser som hölls i juni på sju olika orter runt om i distriktet. Kurserna lockade totalt 221 barn i åldern 7–12 år. Den årliga Matmässan, i år med temat fisk, arrangerades i oktober och samlade cirka 250 besökare.
Ungmartha har ordnat aktiviteter och program för barn, unga och vuxna i form av kurser, temadagar, sommar- och höstlovsläger, föreläsningar och fortbildningar runtom i Svenskfinland. Därtill har M-klubbarna och Pop Up M-klubbarna ordnat mångsidig verksamhet för barn och unga i form av klubbträffar av olika slag. År 2014 har Ungmarthas verksamhet till stor del bestått av kurser och temadagar med fokus på matlagning och mellanmål, men också naturkosmetik, hantverk och kreativt pyssel, samt intressanta föreläsningar och fortbildning. Ungmartha har aktivt deltagit i olika evenemang som riktat sig till Ungmarthas målgrupp. Broschyren 40 tips för en hållbar livsstil som utgavs år 2013, och som med fakta och enkla vardagliga tips väcker tankar och inspirerar ungdomar till att göra medvetna val i vardagen, har haft en stor efterfrågan. Under år 2014 utarbetades en helt förnyad version av broschyren Rätt ska vara rätt, en vett och etikettguide för barn och unga. Guiden tar upp frågor om bland annat bordsskick, trafikvett, netikett och mångkulturalitet och kan beställas av Ungmartha. Under sommaren ordnade Ungmartha (dels i samarbete med andra föreningar, dels inom ramen för Kulturfondens specialprogram Ung på svenska) lägerverksamhet runt om i Svenskfinland och under höstloven ordnades läger i Åbo, Mariehamn, Vasa och Helsingfors. Lägren hade liksom tidigare år matlagning, pyssel och hantverk som huvudteman.
Kontakt: ordförande Agneta Lindroos tfn 050 542 1827 agneta.lindroos@raseborg.fi
Åbolands svenska Marthadistrikt Extra uppskattat under året var programmet i samband med vårmötet i Vasa, då distriktet arrangerade ett besök till Strömsö. Evenemanget på Westers trädgård i Kimito, med kocken Michael Björklund som föreläsare, var även det mycket lyckat. Kontakt: ordförande Camilla Hautala tfn 040 530 9376 camilla.hautala@gmail.com
Ålands Marthadistrikt En höjdpunkt under året var projektet Sunt och gott för hela familjen med fokus på kosthållning, ekologi och matlagningskurser för föräldrar och familjer. Den årliga Sommarmarthadagen firades med utflykt till Kökars. Årets uppsättning av matkulturdagen arrangerades i samarbete med förbundet på Ålands Hotell- och restaurangskola.
Kontakt: verksamhetsledare Elise Hindström tfn 044 280 6813, elise.hindstrom@martha.fi
Kontakt: ordförande Gun Carlson tfn 0457 522 1607
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSARBETET ÅR 2014
Östra Nylands Marthadistrikt
Pressmeddelanden Artiklar i tidningar Medlemsbrev Broschyrer Podcast-avsnitt Youtube-videor Instagram-följare Facebook-gillare Pinterest-följare Insändare Ställningstagande
I Östra Nyland är föreningarna aktiva och arrangerar evenemang, medan distriktet fungerar som en länk till förbundet. Den största förändringen i distriktet skedde på höstmötet, då Sickan Nybondas tog över ordförandeskapet efter Gunnel Laukas som fungerat som ordförande i tio år. Kontakt: ordförande Sickan Nybondas tfn 050 561 8613 r.h.nybond@luukku.com
11
18 4 11 2 11 7 275 2 357 150 4 1
Å r s r a p p o r t 2 014
Marthaförbundets centralstyrelse 2014 Harriet Ahlnäs, förbundsordförande Kitty Schulman, I vice ordförande (Gunilla Nykopp), Helsingfors svenska Marthaförening Gun Forsén, II vice ordförande (Maj-Britt Sandnäs), Jakobstads Marthadistrikt Marita Ehnström, (Anne Ohls), Vasabygdens Marthadistrikt Ann-Mari Koivula (Gunnel Laukas), Östra Nylands Marthadistrikt Susanne Ahlqvist (Anne-Louise Nilsson), Borgå svenska Marthadistrikt Camilla Estlander (Marianne Blom), Mellersta Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos (Camilla Holmström), Västra Nylands Marthadistrikt Ragni Eriksson (Lisbeth Bergman), Ålands Marthadistrikt Camilla Hautala (Susanna Ginström-Wuorio), Åbolands Marthadistrikt Ulla Smeds (Elsi Sörhannus), Sydösterbottens Marthadistrikt Eva Kullas (Christina Nybäck), Nykarleby Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Maja Ottelin (Eva-Helen Ahlberg) Ungmartha rf Hedersordförande i förbundet Anna Ehrnrooth Hedersmedlemmar i förbundet Margit Aromäki, Disa Flythström, Anita Gustafsson, Martina Harms-Aalto, Catharina Hindrén, Ingegerd Wikström
Marthaförbundets ordförande 2015–2016 Andrea Hasselblatt
Stora guldmärket 2014 Harriet Ahlnäs Christel Raunio
Bästa marthor, tack för ert förtroende! Det gör mig både stolt och ödmjuk. Stolt över att få arbeta tillsammans med er för en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen, ödmjuk över att få leda Finlands största svenskspråkiga kvinnoorganisation. Jag ser fram emot att få lära känna er, att få besöka era distrikt och ta del av era åsikter. Och att tillsammans med er föra vårt förbund ännu ett steg in i framtiden. För vi vet – Martha gör gott!
Lilla guldmärket 2014 Ethel Andersson, Berit Blomqvist, Solveig Bäckström, Britt Helen Eriksson, Cate Fagerström, Mikaela Groop, Birgitta Häger, Ulla-Maria Johansson, Gunnel Laukas, Runa Lindholm, Anna-Lisa Lindström, Christel Lönnqvist, Åsa Mattsson, Agneta Sjöblom, Kristina Snåre, Anneli Winstén
12
Å r s r a p p o r t 2 014
Personal och utveckling
Representation i andra organisationer
1 Förbundsdirektör, Christel Raunio
Centralutskottet för Marthaförbunden i Finland Harriet Ahlnäs, Camilla Estlander, Christel Raunio
Finans Och Administration 1 Ekonomichef, Annéa Forss 1 Ekonomiassistent, Marika Seger
Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationer DHK Christel Raunio, Janine Smeds
Rådgivning Och Projekt 1 Utvecklingschef (frånvarande 25.5–22.9 / 0,5: 23.9– 31.10 / 0,6: 1.11–31.12), Frida Nylund 1 Sakkunnig i huslig ekonomi med ansvar för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamheten, matkulturen samt kurser inom projekten Hantera vardagen och Vi och vår baby, Elisabeth Eriksson 1 Sakkunnig i ekologi med ansvar för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamheten, inkluderande projektarbete för textilprojektet (fram till 31.7.2014), Teresa Turtonen 0,5 Sakkunnig i ekonomi med ansvar för rådgivnings-, kursoch föreläsningsverksamhet, Janine Smeds 1 Projektledare för Hantera vardagen och Vi och vår baby (inkluderar kurs- och föreläsningsarbete), Solveig Backström 1 Projektledare för Tack för maten!, Sofia Grynngärds 1 Projektkoordinator för Tack för maten!, Ann-Louise Ahrenberg
Fredrika Runebergs stipendiefond Harriet Ahlnäs, Christel Raunio
Ungmartha (styrelse) Frida Nylund (ordinarie), Mikaela Groop (ersättare)
Frivillig Räddningstjänst Åsa Mattson Kvinnoberedskapsförbundet rf (styrelse) Anita Paulig (ordinarie), Camilla Hautala (ersättare) Kvinnoorganisationernas centralförbund – föreningsmöten Anita Paulig (styrelsemedlem), Christel Raunio, Camilla Hautala Kvinnoorganisationernas centralförbund (styrelsen) Anita Paulig Lisi Wahls stiftelse (styrelsen) Harriet Ahlnäs, Christel Raunio Naistenkartano ry Frida Nylund (ordinarie), Christel Raunio (ersättare) Föreningshusdelegationen Frida Nylund (representerar Marthaförbundet och Marttaliitto)
Medlemsservice 1 Utvecklingschef, Petra Högnäs
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund – föreningsmöten Christina Lillhonga
Information Och Marknadsföring 1 Redaktionschef (och informationschef), Mikaela Groop 0,6 Informatör och web- och kampanjansvarig (0,8 från och med 1.8.2014), Karin Lindroos Under år 2014 hade Marthaförbundet 13 anställda, varav 2 på deltid. Därtill arbetade utvecklingschefen för rådgivnings- och projektteamet deltid under hösten (efter en frånvaro på fyra månader) och ekologirådgivningen sköttes under hösten av timanställda. Av personalen var tre stationerade i Vasa och övriga i Helsingfors, där också Ungmarthas verksamhetsledare är stationerad. Under år 2014 har personalens fortbildningsverksamhet och personalutbildningsdagar dels fokuserat på välmående i arbetsgemenskapen, dels på frågor som berör det egna kärnområdet. Målet med personalens fortbildning är att garantera en fortsatt utveckling av verksamheten och gedigen kunskap inom våra verksamhetsområden. Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson utbildade sig på våren till vilda växter-rådgivare. Personalen uppmuntras till att aktivt ta del av utbildning som hänför sig till deras yrkesområde.
Svenska Semesterförbundet i Finland (styrelsen) Gun Forsén, Frida Nylund och Elise Hindström (ordinarie), Kitty Schulman (ersättare) Svenska Studieförbundet (styrelse) Frida Nylund, ersättare Svensk-Finlands Textilarkiv Camilla Hautala Marta Centrs styrelse Christel Raunio, ordförande Finlandssvensk Festivalförening rf Frida Nylund (ordinarie), Petra Högnäs (ersättare) Nordens Kvinnoförbund (styrelsen) Petra Högnäs Nordens Kvinnoförbunds sommarkongress Petra Högnäs, Gun Forsén, Christina Lillhonga, Ulla Smeds Delegationen för projektet 100-årsjubileet av Finlands självständighet Christel Raunio
13
Å r s r a p p o r t 2 014
14
Å r s r a p p o r t 2 014
EKONOMIN ÅR 2014
F
inlands svenska Marthaförbund rf:s bokslut för 2014 uppvisar, efter nedskrivning av värdepapper med 61 595,20 euro, ett överskott om 29 061,67 euro. Fondernas resultat visar ett överskott om 9 985,23 euro efter uppskrivning av värdepapper med 3 350 euro. I resultatet för förbundet ingår ett underskott för tidskriften Martha om 6 092,51 euro. Denna ekonomiska redovisning bygger på verksamheten som presenterats i årsrapporten. Intäkterna för förbundets verksamhet uppgick till sammanlagt 1 275 212,57 euro. De av distrikten erlagda medlemsavgifterna, exklusive den andel som tillfaller tidskriften Martha, uppgick till totalt 117 382 euro, vilket utgör en minskning på 3 procent jämfört med föregående år. Resultatet för förmedlingsverksamheten blev ett överskott om 5 093,42 euro, vilket ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Ränte- och dividendintäkterna uppgick till 125 617,07 euro, vilket är en ökning med cirka 12 procent jämfört med föregående år. Omplaceringar av värdepapper resulterade i en försäljningsvinst på 70 762,75 euro. De totala kostnaderna för förbundets verksamhet uppgick till 1 184 555,70 euro (exklusive nedskrivningen av värdepapper på 61 595,20 euro). Personalkostnaderna inklusive lönebikostnaderna uppgick till 677 268,14 euro, vilket är cirka 57 procent av de totala kostnaderna. Under året hade förbundet 13 anställda varav 2 personer på deltid. Maskiner och inventarier avskrevs enligt plan med 9 094 euro.
föreningsstöd av Svenska kulturfonden, varav 20 000 euro till Ungmartha rf och 25 000 euro att delas ut för verksamhet i förbundets distrikt, föreningar och kretsar. Bidragsgivarna framgår av förteckningen i slutet av årsrapporten under rubriken Vi tackar.
Tidskriften Martha Medlemstidningen Martha, som hade en upplaga på cirka 9 000 exemplar, uppvisade ett underskott om 6 092,51 euro. Tidningens andel av medlemsavgifterna uppgick till 129 938 euro.
Fonderna Fonderna bokslut för 2014 uppvisar ett överskott om 9 985,23 euro. I överskottet ingår en uppskrivning av värdepapper på 3 350 euro.
Uppskattning av den framtida utvecklingen Marthaförbundets verksamhet är i ständig utveckling för att kunna svara på de utmaningar och behov samhället har. I ekonomiskt kärva tider växer efterfrågan på vår verksamhet, behovet av stöd i vardagen är stort. En medlemsorganisation ska också kunna engagera och attrahera, samtidigt som förbundet i egenskap av vuxenutbildningsoch rådgivningsorganisation även i fortsättningen ska betjäna allmänheten. Även om vi i dag kan se en minskning i medlemsantalet, tror vi ändå på en fortsatt stabil medlemstillväxt. Marthaförbundet fick 671 nya medlemmar under år 2014. Marthaförbundets ekonomi är till stor del beroende av understöd från olika fonder och stiftelser samt av den avkastning som erhålls på förbundets egna placeringar. Detta innebär också att verksamheten förverkligas i den mån det är möjligt enligt erhållet bidrag. Förbundet har som mål att trygga en mera långsiktig finansiering genom bland annat projektverksamhet som sträcker sig över flera år, såsom till exempel projektet Tack för maten! År 2015 inleds även ett varumärkesarbete med syftet att stärka marthabudskapet i hela organisationen.
Understödsverksamhet Som understöd för ungdomsverksamheten år 2014 beviljades Ungmartha rf ett anslag om 62 432 euro. Till nya kretsar betalades 200 euro i startbidrag. Insamlingen till förmån för Marta Centrs i Riga uppgick till 5 622 euro.
Erhållna anslag och donationer I statsunderstöd erhölls 155 000 euro för verksamheten av Undervisningsministeriet. Övriga bidrag uppgick till 611 062,72 euro. Förbundet erhöll också 45 000 euro i
15
Å r s r a p p o r t 2 014
Resultaträkning
2014
2013
ORDINARIE VERKSAMHET
518 722,19 79 697,75 598 419,94
-677 268,14 -83 795,41 -281 153,31 -1 042 216,86 -9 094,00 -6 092,51
-653 287,84 -79 851,44 -290 675,88 -1 023 815,16 -12 934,00 -17 136,39
-379 694,54
-455 465,61
Övriga intäkter
Intäkter Beviljade bidrag
Kostnader
Övriga kostnader Avskrivningar Tidskriften Martha
Intäkter
Intäkter Kostnader
244,00
1 132,49 -25,00 1 107,49
988,78 -19,00 969,78
632,07
551,77
1 225,86
1 093,86
213,54
356,41
3 193,94 -2 000,00 -553,88 3 350,00 3 990,06
2 879,86 -2 000,00 -514,23 6 200,00 6 565,63
9 985,23
11 169,30
Ellen von Julins fond Intäkter Anna Ehrnrooths fond Intäkter
Förmedlingsverksamhet
287,05
Morsdagsfonden
MEDELANSKAFFNING
Andel till medlemstidningen
2 387,85 -1 000,00 1 387,85
Lisi Wahls Minnesfond
Ordinarie verksamhetens underskott
Medlemsavgifter
2 529,16 2 529,16
Marthafonden
611 062,72 66 646,11 677 708,83
Bidrag
Hyror
2013
FONDERNA
Intäkter
Personalkostnader
2014
247 320,00 -129 938,00 117 382,00 5 093,42 122 475,42
121 392,00 Disa Flythströms fond
5 118,55 126 510,55
Intäkter Ulla-Kristina Frigrens fond
PLACERINGSVERKSAMHET
Intäkter Beviljade bidrag
Intäkter Kostnader Försäljningsvins/ -förlust på värdepapper Upp-/nedskrivning av värdepapper
126 617,07 -4 503,83 70 762,75
113 503,09 -4 158,65 73 157,69
Övriga kostnader
-61 595,20 131 280,79
16 668,68 199 170,81
Årets resultat
Upp-/nedskrivning av värdepapper
ALLMÄNNA UNDERSTÖD Undervisningsministeriet Räkenskapsperiodens resultat
155 000,00 29 061,67
162 000,00 32 215,75
16
Å r s r a p p o r t 2 014
balansräkning
31.12.2014
31.12.2013
AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL
Immateriella tillgångar
Låneamorteringsfond
Övriga långfristiga utgifter ADB-program
01.01
2 295,34
3 060,34
24 989,73
27 120,89
2 113 702,23
2 097 715,15
Årets ökning/minskning
Materiella tillgångar Maskiner och inventarier
Testamentsdonation
31.12.2013
2 522,82 2 522,82
2 522,82 2 522,82
132 942,13
132 942,13
Verksamhetskapital
Placeringstillgångar Aktier och andelsbevis
31.12.2014
1 950 964,20 1 918 748,45 29 061,67 32 215,75 1 980 025,87 1 950 964,20 1 823,24 1 823,24 Kapital från Marthas Bokförlag Kapital från Marthas 183,10 183,10 Catering och uthyrning 1 982 032,21 1 952 970,54 Kapital från tidigare år Årets resultat
FONDER MED EGEN TÄCKNING Värdepapper Banktillgodohavanden Tillgodohavanden hos FSM FM-Sommarbarn
45 157,94 2 681,20 144 445,97 28 763,51 221 048,62
41 807,94 2 875,01 137 616,93 27 618,71 209 918,59
Fonder med egen täckning: 01.01 Årets resultat
182 299,88 9 985,23 192 285,11
171 130,58 11 169,30 182 299,88
28 763,51
27 618,71
242 438,00 16 156,02 24 038,36 144 445,97 59 313,56 486 391,91
225 971,00 22 222,56 15 408,49 137 616,93 64 507,90 465 726,88
FM-Sommarbarn:
RÖRLIGA AKTIVA
Medel som skall användas för sommarbarnsverksamhet och
Omsättningstillgångar Varulager
förvaltas av Marthaförbundet
42 405,94
34 158,71 FRÄMMANDE KAPITAL
Fordingar Kontofordringar Övriga fordringar
18 462,69 89 995,78 108 458,47
51 467,84 70 098,04 121 565,88
Kortfristigt Förskottsbetalningar Kontoskulder Övriga kortfristiga skulder
Kassa och banktillgodo-
Skuld till egna fonder
havanden
Resultatregleringar
Kassa och banktillgodohavanden
312 037,36 270 541,40 2 824 937,69 2 764 080,96
2 824 937,69 2 764 080,96
17
Å r s r a p p o r t 2 014
Noter till bokslutet
U
nder år 2014 införskaffades inventarier till ett värde av 6 197,84 euro. Tidigare anskaffning av maskiner, inventarier och ADB-program samt anskaffningar under året avskrevs med 25 procent. Under året såldes aktier i Wärtsilä 1 000 st., Kesko 610 st. och Fortum 2 300 st. Försäljningarna samt återbetalningen av Stora Enso masskuldelån resulterade i en försäljningsvinst på 70 762,75 euro. Varulagret i omsättningstillgångarna har värderats till inköpspris eller i vissa fall lägre utgående från det sannolika försäljningspriset. Bokföringsvärdet på de aktier och andelar som finns i balansräkningen är värderade enligt anskaffningspriset eller enligt ett lägre värde. I värdepappersförteckningen ingår aktier och andelar som under tidigare år nedskrivits med 168 173,37 euro. År 2014 gjordes nedskrivningar på 61 595,20 euro, vilket ger en nedskrivningsrest på totalt 229 768,57 euro. Marknadsvärdet för de officiellt noterade värdepappren var vid årsskiftet 3 572 731,20 euro,
det vill säga 1 459 028,97 euro högre än bokföringsvärdet vid tidpunkten för bokslutet.
Säkerheter och ansvarsförbindelser Som hyresgaranti för kansliutrymmen vid Bölegatan är 10 906 euro deponerade på ett konto hos Nordea Bank till förmån för John Nurminens Stiftelse.
Övriga förbindelser är leasingavtal med Danske Finance/Xerox WC 7835F per 14.2.2018 cirka 20 300 euro. Siemens Financial Services/Frankeringsmaskin DM160i per 31.5.2020 cirka 5 900 euro. En garanti för Marta Centrs kredit hos Nordea Bank i Riga, Lettland på 15 000 euro för år 2015.
18
Å r s r a p p o r t 2 014
19
Finlands svenska Marthaförbund rf riktar ett varmt tack till Föreningen för främjande av huslig utbildning Föreningen Konstsamfundet Helsingfors stad, Socialverket Lisi Wahls stiftelse NTM-centralen i Österbotten Aktion Österbotten/Kustaktionsgruppen KAG RAY (Penningautomatföreningen) Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Svenska folkskolans vänner Svenska kulturfonden Undervisningsministeriet William Thurings stiftelse
Finlands svenska Marthaförbund rf, 2015 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | tfn 010 279 7250 martha@martha.fi | www.martha.fi Du hittar oss också på:
GRAFISK FORMGIVNING Magnus Lindström | TRYCK Oy Fram Ab UPPLAGA 500 | FOTO Karin Lindroos