Glokalt - din guide från Västervik Miljö & Energi

glokalt DIN GUIDE FR ÅN VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI

VATTEN

”Vi svenskar är väldigt bortskämda med vatten” Ruben Öberg

ÄR RENT VATTEN EN SJÄLVKLARHET?

VÅRT VIKTIGASTE LIVSMEDEL

MINA SIDOR BUSENKELT ATT FÅ KOLL PÅ DIN FÖRBRUKNING

SOMMARPYSSEL FÖR DE MINSTA

Vatten är vårt viktigaste livsmedel FOTO: ÖRJAN KARLSSON

V

älkommen till andra numret av vår lokala hållbarhetsguide Glokalt. Begreppet Glokalt handlar om att det vi alla gör på det lokala planet påverkar klimat och miljö globalt. Vi på Västervik Miljö & Energi vill göra det enkelt för dig som kund att använda dig av de tjänster som vi levererar och förenkla för dig att leva på ett hållbart sätt.

Min förhoppning är att du uppskattar tidningen du har framför dig och att du hittar många intressanta tips och råd som du har nytta av i vardagslivet.

Lagom till den sköna och härliga sommaren har vi vatten som tema. Det är vårt viktigaste livsmedel – som vi starkt strävar efter att trygga tillgången till över lång tid för våra kommuninvånare.

I framtiden kommer kraven på att rena vattnet öka genom skärpta krav – exempel på ett sådant är UV-rening och reningskrav på läkemedelsrester på utgående renat vatten från nuvarande reningsverk. De kraven skapar ytterligare behov av mer areal för reningsverkens processer och fler bassänger med mera. Därför är vi i behov att göra stora investeringar i våra anlägg­ ningar och ledningsnät.

Situationen ser likadan ut i de flesta kommuner och enligt branchorganisationen Svenskt Vatten behöver VA-taxorna fördubblas de kommande 20 åren. För vår del betyder det att vi successivt går från en kostnad på 6,7 öre per liter vatten till runt elva–tolv öre.

Miljömyndigheternas nya krav driver på och det är viktigt att alla invånare förstår hur betydelsefull den här frågan är för infrastrukturen i samhället och för vår förmåga att leverera dricksvatten.

Ålder: 52 år.

Familj: Fru och två utflugna barn.

Bor: I Häggbladska huset mitt i centrala Västervik.

Tillträdde som VD för Västervik Miljö & Energi: 1 december 2021.

Bakgrund: 30 år i energibranschen med start på Västerviks Kraft, sedan vidare via Kalmar Energi, samt Vimmerby Energi & Miljö, för att sedan återvända till Västervik.

2

DET HÄR ÄR TORBJÖRN SVAHN, VD

Tänkvärt! Visste du att flaskvatten kostar minst 250 gånger mer än kranvatten?

Du kan alltså dricka minst 250 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska.

Att ha tillgång till vatten påverkar alla aspekter av en människas liv, något du kanske inte tänkt på?

• I dag saknar 771 miljoner människor tillgång till rent vatten. Det är ungefär en av tio av världens befolkning.

H

DU ATT?

T UT

ER

ST

OCK

:S

VISSTE

TO

• I genomsnitt använder alla anslutna 31 462 kunder i Västerviks kommun 190 liter vatten per dygn per person, det mesta till den personliga hygienen.

Tillgång till vatten ur ett globalt perspektiv

FO

I Västerviks kommun:

• Varje minut pumpas det ut cirka 4 120 liter vatten från duschar och kranar.

• Vattenförbrukningen totalt i kommunen är 2 163 694 kubikmeter (2 164 miljoner liter).

• Sparar alla invånare in på fem minuters rinnande vatten varje dag, så sparar vi uppemot 30 miljoner liter vatten varje månad.

• Spolar du sammanlagt en minut varje dag gör du av med tolv liter vatten. Gör alla kommuninvånare det, gör vi av med drygt 430 000 liter vatten varje dygn.

• Vi har 16 anläggningar där vi gör dricksvatten runt om i kommunen.

• På ett år gör vi så mycket vatten så vi fyller stora och lilla bassängen i Västerviks simhall 3 200 gånger.

• Vi har cirka 40 mil vattenledningar nedgrävda i marken.

• I 8 av 10 fall är det flickors och kvinnors uppgift att hämta vatten till familjen, en uppgift som ofta tar flera timmar i anspråk varje dag. Den dagliga bördan av att bära vatten leder till att kvinnor inte har tid att arbeta och få en inkomst, samt att flickor tvingas sluta i skolan.

De fastnar i en ond cirkel av fattigdom och sjukdom.

• 1,7 miljarder människor i världen har inte tillgång till ordentlig sanitet.

Det innebär en femtedel av världens befolkning.

• 2,3 miljarder människor i världen saknar möjlighet till god hygien, vilket innebär att de inte kan tvätta händerna med tvål och rent vatten. Det är nästan var tredje människa på jorden.

• Sjukdomar orsakade av smutsigt vatten dödar varje år fler människor än alla former av våld, inklusive krig. 43 procent av dessa sjukdomsorsakade dödsfall är barn under fem år.

FOTO: SHUTTERSTOCK

• Ungefär 290 000 barn under fem år dör varje år av diarrésjukdomar orsakade av smutsigt vatten och dålig sanitet. Det är över 800 barn per dag, 35 barn i timmen, ett barn varannan minut.

• För 263 miljoner av de människor som har tillgång till rent vatten tar det ändå mer än 30 minuter att hämta hem.

Källa: All statistik kommer från Wateraid.

Mer info: www.wateraid.org/se/ statistik-och-fakta

Tips! Film som förklarar vattentaxan på ett enkelt sätt.

Vattentaxa – vad betalar jag för?

60 procent: Mer än hälften, hela 60 procent, av de pengar du betalar till vatten- och avloppverksamheten i kommunen går till att rena det som spolas ner i toaletter och avlopp.

30 procent: Bara 30 procent av beloppet betalar du för att ha rent dricksvatten, direkt hem i kranen.

10 procent: Resterande 10 procent går till att hantera det som faller i form av regn för att vi ska slippa översvämningar.

Följ vår glokala resa i sociala medier:

@vastervikmiljoenergi

@vastervikmiljoenergi 3

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

Elina Fridell, administratör för Mina sidor.

Busenkelt att hitta svar på Mina sidor Mina sidor på Västervik Miljö och Energis sajt har moderniserats och förenklats – för att göra det lättare för alla kunder att hitta svar på frågor dygnet runt.

Där kan du bland annat få svar på din förbruk­ ning av både el, vatten, fjärrvärme och hur mycket el du har producerat om du har solceller.

Surfa in på vmeab.se – och du hittar ”Mina sidor” på en flik näst längst upp i det vänstra hörnet.

Efter ett klick där kommer du in på dina egna sidor – som har fått en rejäl uppfräschning under våren.

– Vi ville göra det enklare för våra kunder att hitta det de söker efter och hoppas på ett uppsving vad gäller antalet besökare, säger administratören Elina Fridell – som jobbat med utvecklingen av Mina sidor.

När det gäller din elförbrukning kan du få detaljerat svar timme för timme (om du har begärt att mätaren ska timavläsas) – samt göra 4

både dygns-, månads-, årtids- eller årsjämförelser.

– Det går också att exempelvis registrera din boyta och då kunna se statistik över förbrukning per yta, berättar Elina. Även fjärrvärme går att se dygnsvis.

Men hur vattenförbrukningen sett ut ges månadsvis.

– Om du har en fjärravläst mätare kan du följa förbrukningen digitalt månad för månad och göra jämförelser hur mycket vatten du gör åt. Har man en manuell läsare och ska rapportera in själv till oss går det att göra via Mina sidor. Minimum är en gång per år, men gärna oftare och då kan du också göra mer jämförelser på din förbrukning.

På Mina sidor finns även alla dina fakturor sam­lade – och dessutom en nyhet.

– Ja, det går att se när nästa dag för sophämtning sker hos dig. Något som jag är säker på är ett välkommet tillskott för många, ler Elina Fridell.

Genväg till Mina sidor.

FOTO: SHUTTERSTOCK

Slå Gunde Svans duschrekord

23

Hur många gånger den förra skidstjärnan Gunde Svan duschade under sin karriär mitt i allt tränande och tävlande, vete fåglarna…

Men fort skulle det gå för OS- och VM-guldmedaljören även där – och han blev lika fullfjädrad och effektiv som i skidspåren.

Svans rekord är att på 1 minut och 23 sekunder gå från fullt påklädd – till att ha fått av kläderna, duschat, schamponerat, torkat sig och satt på sig kläderna igen.

Försök slå det den som kan! Att duscha snabbt sparar ju både vatten och minskar miljöpåverkan – så i vilket fall kan du ju utmana en annan familjemedlem, vän eller kanske arbetskollega.

SEKUNDER

Vattna inte trädgården med dricksvatten. Använd regnvatten som du kan samla från takrännor. Ska du vattna så gör det tidig morgon eller på kvällen så dunstar vattnet mindre bort i onödan. Täck över poolen när du inte använder den så dunstar inte vattnet bort. Värm den med solenergi eller poolvärme.

Så här sparar du smart på vattnet

P.S Gunde Svans bästa tips är att ha en riktigt bra handduk av rätt storlek, och en smart torkteknik.

Mikael Nyman, Energi- och klimatrådgivare Västerviks kommun, tipsar:

Duscha kortare. 5 minuter kortare dusch sparar 60 liter vatten och 2 kWh energi. Snålspolande duschmunstycke kan spara från 14 liter/minut till 7 liter/minut och du blir ren med 50 procent mindre vatten. Duschen brukar stå för 20 procent av din vattenanvändning.

Bada sparsamt och sällan… det går åt 200 liter.

Ta snabbduschen i stället. Du tömmer utöver vattnet även ut 7 kWh energi i avloppet.

I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn: 60 liter för personlig hygien.

Stäng av vattnet när du rakar dig och borstar tänderna. 3 minuter sparar 18 liter och med tandborstning två gånger per dag sparas 36 liter/dag.

30 liter för toalettspolning.

15 liter för disk.

UT TE RS FO TO : SH

TO CK

15 liter för tvätt.

Täta läckor. En droppande kran kan använda 40 liter vatten per dygn. Rinnande toalett som inte tätar efter spolning kan slösa bort 1 900 liter/dygn.

10 liter för mat och dryck.

10 liter övrigt.

5

FOTO: SHUTTERSTOCK

”Gick det med batterierna borde det gå med biltvättandet” Trots att de flesta av oss vet att tvätta bilen orsakar utsläpp av föroreningar och miljögifter – gör så många som 50 procent det fortfarande hemma på gatan.

Därför har OSS – Organisationen Sveriges Servicestationer – startat kampanjen Hållbar biltvätt som starkt uppmuntrar alla att ta sig till en godkänd tvätthall.

A

v de över 25 miljoner biltvättar som utfördes i Sverige under 2021 – genomfördes inte mindre än hälften hemma på gatan eller i egna garage. Och det handlar inte precis om bara schampo och lite smuts som släpps ut i naturen…

– Detta är en direkt fara för miljön då tungmetaller, olja och kemikalier förorenar våra sjöar, hav och vattendrag. Enligt den biltvättsrapport som vi gjorde 2016 orsakar hemmatvättandet utsläpp av 1 000 ton olja 6

och 50 ton tungmetaller varje år i vårt land, betonar Robert Dimmlich.

Han är VD för OSS – Organisationen Sveriges Servicestationer – som startade miljö­initiativet Hållbar biltvätt för sex år sedan. De tar hjälp av sina knappt 1 000 medlemmar (godkända tvätthallar, drivmedelsbolag och biltvättstillverkare) att samla in statistik över hur många biltvättar som sker på kontrollerade tvätthallar och anläggningar.

Miljöproblemet har varit känt sedan

länge. Genom åren har både de kommunala vattenverken och kommunerna försökt att få bilisterna att sluta tvätta bilen på gatan genom olika upplysningskampanjer.

Organisationen Svenskt Vatten driver exempelvis en kampanj som heter Stora Biltvättarhelgen.

– Som mycket annat gäller det att få till en beteendeförändring. Jag minns när jag växte upp på 1970-talet då vi kastade batterierna i de vanliga soporna utan att fundera över det. Sedan tog det runt fem år att få folk att

KRÖNIK A

Vatten.

Robert Dimmlich.

sortera dem och i dag tror jag att 98 procent eller något liknande av svenskarna gör det.

På godkända tvätthallar används mekan­ iska, kemiska eller biologiska reningsverk – som separerar olja, tungmetaller och kemikalier. Allt miljöfarligt tas sedan hand om.

– Vattnet som släpps tillbaka i avloppet är renat och det genomförs årligen prov­ tagningar av respektive kommun så att värdet på anläggningarna hålls.

OSS är mycket aktiva och riktar sig även till barn genom sin bok om vattenhjältarna ”Jojo och Poppy”. Den är tryckt i 30 000 exemplar och maskotarna brukar ibland turnera.

– Vissa människor har svårt att ändra sina vanor. Då är barnen lättare att påverka inför framtiden och de fungerar även som goda ambassadörer för framför allt sina föräldrar, mor- och farföräldrar, framhåller Robert Dimmlich.

Statistik hållbar biltvätt 2021 i Sverige antal andel Circle K

2 888 604

11 %

EMAB

383 073

2%

OKQ8

4 851 511

19 %

Preem

558 043

2%

St1/Shell

414 445

2%

Icke godkända anläggningar

1 041 400

4%

Övriga aktörer med godkända anläggningar

2 603 500

10 %

Hemmatvättare

12 496 800

50 %

Totalt antal tvättar: 25 237 376

100 %

Inget man behöver fundera på, utan nåt som kommer ur kranen. Varmt, kallt, rent, hälsosamt och säkert. 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, året runt. Levererat direkt hem till köket eller badrummet. När du är klar försvinner det ner i avloppet, renas och lämnas tillbaka till naturen. Fantastiskt. Inget man behöver fundera på, om man inte bor i något av de länder på jorden där för lite, eller för smutsigt, vatten ger stora problem för flera miljarder människor. Nästan var tredje människa (2,3 miljarder) saknar möjlighet till att tvätta händer med tvål och rent vatten.

Konsekvenserna är förödande. Varje timme dör 35 barn till följd av magåkommor orsakade av smutsigt vatten.

I en global jämförelse kan Sverige minst sagt skatta sig lyckliga. Vi har en god vattentillgång, förhållandevis rent vatten och inte minst en fungerande infra­ struktur som levererar vattentjänster rakt in i ditt hem.

Men leveransen gör sig inte självt. Klimatförändringar, kemikaliesamhället och befolkningsutveckling ändrar förutsättningarna. Dessutom har Sverige under decennier varit relativt sparsamma med att investera och aktivt underhålla den infrastruktur som upprätthåller vattenförsörjningen. Lägg därtill säkerhetspolitiska läget och pandemi, så förstår vi betydelsen av en fungerande, säker och långsiktig vattenförsörjning.

” Rent vatten om tjugo år, kräver åtgärder idag.”

Vattenförsörjningens betydelse för ett fungerande samhälle kan inte underskattas.

Det är avgörande, för liv, för sjukhus, för försvaret, för dig.

Nio av tio personer i Sverige har kommunal vattenförsörjning och köper där­ med sina vattentjänster av den lokala VA-huvudmannen (kommunen). Just nu pågår en unik strukturomvandling. Sverige behöver investera minst 460 miljarder kommande tjugoårsperioden för att klara vidmakthålla vattenförsörjningen.

Runt om i landet pågår och planeras stora infrastrukturprojekt för att säkerställa framtidens vattenverk och reningsverk.

Västervik är inget undantag. Här jobbar man ansvarsfullt och aktivt för att säkerställa både invånarens och näringslivets utveckling. Utan vatten ingen sjukvård, nyetablering eller utveckling. Genom sin insats säkerställs möjligheter till en hållbar samhällsutveckling där miljön skyddas och människors vardag underlättas.

Tidsperspektiven är långa och framhållningen är avgörande. Rent vatten om tjugo år, kräver åtgärder idag.

För att allt detta ska ha en chans att fungera behövs det starka VA-organisationer. Organisationer som har tillräckligt med resurser, kompetens och pengar att klara av de investeringar som behövs. För utan detta kommer vi inte att klara av att leverera dricksvatten, varken i en akut krissituation eller i en värld med ett annat klimat.

Pär Dalhielm VD på Svenskt Vatten

7

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

” Vi svenskar är väldigt bort Vatten är världens viktigaste livsmedel – och också något vi svenskar är väldigt bortskämda med och tar för givet.

För att följa miljömyndigheternas nya krav krävs stora investeringar för Västerviks kommun framöver – som att byta ut huvudvattenledningarna och inte minst bygga om Lucerna avloppsreningsverk.

– I Sverige är vi otroligt bortskämda med att det allmänna dricksvattnet, med andra ord det kommunala vattnet, alltid ska komma när vi vrider om kranen och att det ska hålla en hög kvalité, menar Ruben Öberg, VA-chef på Västervik Miljö & Energi.

Dessutom till en så pass billig penning som några få öre per liter.

I skrivande stund ligger priset på 6,7 öre per liter i Västerviks kommun.

– Under främst 1950-, 60- och 70-talet investerades stora pengar på allmänna VA-anläggningar och ledningsnät i Sverige. Dessa investeringar genomfördes med statliga subventioner, vilket resulterade i att VA-taxan från början kunde hållas på en låg nivå.

Men nu börjar både anläggningarna och ledningsnätet för vatten och avlopp i Västervik (liksom i många andra städer i vårt land) att bli till åren. Reningsverket Lucerna byggdes 1972 och har med andra ord tjänstgjort ända upp till ett halvt sekel. Det är kommunens största anläggning som dagligen renar runt 7 500 kubikmeter vatten – vilket motsvarar 37 500 badkar.

– Miljömyndigheternas nya krav, både inom Sverige och EU, driver på i investeringsfrågorna och vi har en stor underhållsskuld att jobba med. Att bygga om och bygga till Lucerna för att anpassa sig inför kommande generationer kommer att kosta flera hundra miljoner

” Att kraftigt förbättra skicket på våra rörledningar sker inte över en natt, utan är ett långsiktigt arbete som tar många år.”

Ruben Öberg 8

tskämda med vatten” kronor. En mycket betydelsefull miljöinvestering som innebär ett bidrag till ett förbättrat Östersjövatten.

Under 2021 startade projekteringen, upphandlingen av entreprenad ska vara klar till början av 2023 och under 2026 då de nya miljökraven träder i kraft beräknas ett modernare Lucerna stå färdigt.

Ytterligare två stora projekt är också på gång: • Byte av de två huvudvattenledningarna från sjön Hjorten in till Västervik stad. En etapp på mellan 3,5 och 4 km som ska färdig­ ställas till 2023.

– Dessa distribuerar vatten till Västervik stad med omnejd, vilket omfattar mellan 26 000 och 27 000 personer, och har haft flera ganska otäcka rörbrott på senare år som akut lagats. Bägge ledningarna ska bytas ut till en större dimension för att säkerställa dricksvattenleveransen till en växande stad.

• Inom Västerviks kommun finns 16 vattenverk och totalt 100 mil ledningsnät som behöver renoveras eller bytas ut. Många av dem är 50 år gamla – och det finns till och med 100-åriga ledningar som är i full drift.

– Ut- och inläckaget i våra rörledningar är ett bekymmer och vi ökar nu ambitionerna i att täta och byta ut våra vatten, -spilloch dagvattenledningar. Vi kommer att fortsätta att bland annat använda oss av metoden ”relining” – som innebär att montera in en ny ledning i den befintliga. Då slipper man att schakta upp. Att kraftigt förbättra skicket på våra rörledningar sker inte över en natt, utan är ett långsiktigt arbete som tar många år.

Oavsett var invånarna bor i kommunen är det lika viktigt att leveransen av vatten fungerar.

– De spelar ingen roll om det gäller mitt i centrala Västervik eller i Grönhult med åtta abonnenter. Alla ska känna sig trygga och säkra med sitt vatten.

De 17 reningsverken i kommunen ger tillsammans en oerhört stor miljöförbättring, dygnet runt och året runt.

– Det som var med från 70-talet minns kanske hur det såg ut i bland annat Gamlebyviken och i hamnområdet i Västervik. Antag­ligen ingen särskilt munter syn, menar Ruben Öberg med ett snett leende.

På Wikipedia – den fria encyklopedin på nätet – beskrivs ordet ”vatten” så här: ”En på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre – som är nödvändig för allt känt liv. Rent, färskt dricksvatten är nödvändigt för människan och andra livsformer. Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och BNP per capita. Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025”.

9

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

Lär känna några av oss

Kenny Fröling, Servicetekniker Fjärrvärme Ålder: 43.

Familj: Sonen Sam (12).

Bor: Lägenhet i Västervik.

Anställd sedan: 2019.

Johan Ek, Elmontör/distributionselektriker Ålder: 39.

Familj: Fru och två barn på tio och sex år. Har också en hund som heter Uno och är av rasen rysk-europeisk lajka.

Arbetsuppgifter: ”Ser till att alla kunders värme och varmvatten fungerar optimalt. Vinterhalvåret utför jag service av fjärrvärme­ centralen i villor och på sommarhalvåret är det service av större anläggningar i exempelvis fabriker, bostadsrättsföreningar och industrier. I vår arbetsgrupp har vi även beredskap, vilket inne­ bär att vi ibland för åka på akuta fel kvällar och helger. Oftast räcker det att avhjälpa via telefon”.

Bor: I en villa i Västervik.

Det bästa med ditt jobb: ”Jag är en social person som älskar person­ kontakter och det känns tillfredsställande att kunna hjälpa våra fjärrvärmekunder. Gillar också friheten att kunna lägga upp min egen tid. Dessutom har jag väldigt bra kollegor och chefer, trivs grymt bra”.

Det bästa med ditt jobb: ”Att det är väldigt varierande, det händer olika saker varje dag. Ena stunden kan jag befinna mig mitt i centrala Västervik, för att senare ge mig ut i skärgården via båt till någon kund. Jag trivs jättebra både med mina arbetsuppgifter och arbetskompisarna”.

Smart hållbarhetstips: ”Tvätta i 30 eller 40 grader i stället för 60 grader – då halverar du energiförbrukningen”.

Smart hållbarhetstips: ”Byt ut din gamla mätarlåda om du har många tjärpappkablar, för att undvika elfel och strömavbrott”.

Intressen: Spela padel, ishockey (sonen spelar i Västerviks IK), speedway (tävlade förr på elitnivå i Västervik Speedway) och att titta på Formel 1.

Intressen: Jakt, spårning med hunden, innebandy (är tränare till äldsta dotterns lag), titta på sport.

Om padeln: ”Jag brukar köra fyra–fem gånger i veckan, eftersom det är så pass roligt och en bra träningsform. Det är bara på motions­ nivå, men väl på banan vill jag förstås vinna när jag spelar (haha)”.

10

Anställd sedan: 2013.

Arbetsuppgifter: ”Ser till att alla kunder har fungerande ström.

Det kan handla bland annat om att laga gamla kablar till att lägga nya. Var sjunde vecka har vi jour/beredskap och åker runt på felanmälningar när som helst på dygnet”.

Om jakten och spårningen med hunden: ”Jag jagar ganska mycket och många olika sorters djur. Att det är så roligt är en kombination av gemenskap, spänning och att vara ute i naturen. Brukar även träna spårning med vår hund, som alltid är med och jagar”.

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

Susanne Unefjord, Avfallshandläggare Ålder: 43.

Familj: Sambon Jonas och bonusdotter.

Bor: I en lägenhet i centrala Västervik.

Anställd sedan: I september 2021.

Arbetsuppgifter: ”Som handläggare har man många kontakter både med kunder och inom vår egen verksamhet. Jag handlägger ärenden gällande privatpersoner och verksamheter. I praktiken samordnar jag förslag och lösningar som underlättar kundens vardag. Vi informerar och förklarar taxor och renhållningsförordning på ett lättillgängligt sätt”.

Det bästa med ditt jobb: ”Det personliga mötet. Lyssna på kundens önskemål och frågor, arbeta fram förslag på lösningar och följa upp resultatet. Daglig samverkan med mina kollegor och utbytet med kunder ger mig kunskap och energi”.

Smart hållbarhetstips: ”Välj att jobba med eller anlita företag som tänker på klimatet. Genom att välja klimatsmarta, klimatneutrala eller klimatpositiva företag gör du ett medvetet val för miljön. Det kan handla om att välja lunchrestaurang eller kanske miljömedvetet rekryteringsbolag när du ska anställa personal”.

Intressen: ”Träning är en betydande del i min vardag. Intresset för triathlon har inspirerat mig till nya träningsmål. En stor del av min vänskapskrets delar samma intressen. Även design och formgivning betyder mycket, liksom skärgårdsvistelse vid sommarstugan”.

Om sin triathlonträning: ”En aktiv livsstil som involverar de tre grenarna simning, cykling och löpning som även kryddas med längdskidåkning under vintersäsongen. Träningsmängden och intensiteten varierar och det blir ofta fem–sex dagar i veckan. Deltar gärna i motionslopp både för upplevelsen och motivationen. Senaste loppet innan pandemin var Ironman Kalmar. Avsaknaden av lopp senaste åren har lett till att cykling och ”bikepacking” fått ta större plats. Närmast ser jag fram emot en cykelvecka i Dalarna samt en upplevelsecykling genom Andalusiens höjder i Spanien”.

Lisa Lönn Franzén, Servicepersonal Återvinningscentral Ålder: 33.

Familj: Maken Konny, barnen Alma (12), Figge (10) och Pelle (6).

Bor: I ett hus i Gamleby.

Anställd sedan: Sedan januari 2020.

Arbetsuppgifter: ”Att hjälpa våra kunder att sortera rätt på återvinningscentralen. Det blir mycket truckkörning för att tömma containers och även hantering av farligt avfall. Och så ser vi till att hålla rent och snyggt på anläggningen”.

Det bästa med ditt jobb: ”Det sociala att träffa många olika sorters människor, att få arbeta med trevliga kollegor och att det är ett fysiskt jobb. Jag gillar att röra på mig och en typisk dag går jag mellan 10 000 och 15 000 steg här”.

Smart hållbarhetstips: ”Kasta inte textilier i containers för bränn­ bart material – utan mycket hellre i vår insamling till Human Bridge eller skänk dem till en second hand-butik. Även om det handlar om trasiga kläder kan de ofta återvinnas vid tillverkning av exempelvis filtar, isolering och stoppning i bilsäten”.

Intressen: Baka, umgås med familjen, spela sällskapsspel, åka skidor (brukar åka med familjen två gånger per vinter till Stöten, Lindvallen eller Säfsen).

Om att baka: ”Det är något jag tycker är väldigt roligt och av­ kopplande. Dessutom har vi tre barn hemma som älskar bullar och som gärna hjälper till att baka. Jag brukar även göra en hel del olika sorters matbröd – men den största egna favoriten är drömrulltårta. Ibland tar jag med och bjuder arbetskompisar och det är alltid lika populärt (skratt)”.

11

Sopsamlarmonster Målarbilder Printa ut oss och ge oss glada färger! Här hittar du målarsidor för sommarresan!

Västervik Miljö & Energi i samarbete Välkommen att kontakta vår kundservice med Hässleholm Miljö AB

Besöksadress: Lunnargatan 1, Västervik Tel: 0490-25 70 50 • miljoenergi@vastervik.se • www.vmeab.se

www.sopsamlarmonster.se

BLI EN VATTENHJÄLTE!

Quiz

SO M 12

Följ med grodan Kai på en resa längs vattnets väg, resan avslutas med ett quiz. När du svarat rätt på alla frågor får du ett Diplom som intygar att du är en vattenhjälte.

L E S M AR PYS

Öbon Lina:

Sedan Västervik Miljö & Energi drog fiber till mellanskärgården kan Lina Johansson och hennes familj leva, bo och verka på ett helt annat sätt hemma på Hasselö.

– Den snabba och pålitliga bredbands­ uppkopplingen betyder enormt mycket för oss – både privat och i vårt företag här på ön, framhåller hon.

När Lina Johansson var fem år flyttade hon tillsammans med sina föräldrar och bror till ön där hennes pappas sida av släkten kommer från – Hasselö.

– Jag hade en fantastisk uppväxt och trivdes så bra att jag efter studier och jobb i olika städer återvände tillbaka hit som vuxen med min sambo, framhåller hon.

Tillsammans har de en tolvårig son och tioårig dotter – som alltså får växa upp i samma härliga skärgårdsmiljö som sin mamma och morfar.

– Men sättet många barn och ungdomar umgås en hel del på i dag skiljer sig ju ganska mycket mot när jag själv var liten. Det är mycket spelande via dator och mobil på nätet och samtidigt prata med sina kompisar. För att kunna genomföra det krävs en fast uppkoppling med bredband.

För några år sedan drog Västervik Miljö & Energi en sjökabel till flera mellanskärgårds­ öar, där det sedan grävdes fiber – som Hasselö, Sladö, Björkö, Torrö och Smågö.

– Att bo på en ö som man enbart kan ta sig till med båt innebär ju att man lätt kan bli lite isolerad. Men tack vare den snabba och pålitliga bredbandsuppkopplingen spelar det ingen roll att våra barn befinner en bit från många av sina vänner. Och vi kan allt från att betala räkningar online till att streama filmer och tv-serier med en betydligt kraftfullare och stadigare linje än att köra via mobilnätverket.

En minst lika stor nytta av Västervik Miljö & Energis fiber har Lina och hennes familj när det gäller arbetet. Hon driver Hasselö Skärgårdsupplevelse tillsammans med sin mamma Anneth – där de erbjuder bland annat vandrarhem, mataffären Handelsboa,

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

”Bredbandet betyder enormt mycket för oss”

LINA JOHANSSON Ålder: 45 år.

Familj: Sambon Johan, barnen Herbert (12) och Edith (10).

Bor: I ett hus på Hasselö, i Tjust skärgård.

Yrke: Driver Hasselö Skärgårdsupplevelse AB – med bland annat vandrarhem, mataffären Handelsboa, gästhamnen och cykeluthyrning.

en gästhamn och cykeluthyrning.

– Mycket är uppkopplat mot tjänster i molnet, som kassasystem och bokförings­ program. Dessutom har vi kunnat gå från enbart sommaröppet i butiken till öppet både året och dygnet runt. När den är obemannad tar sig kunderna in med personlig kod och scannar varorna själva digitalt.

Och vi har även videoövervakning – allt via nätet. Den här möjligheten och servicen är de 40-talet fast boende på ön väldigt tacksamma för.

Lina minns mycket väl hur det var innan fiberanslutningen intog och förgyllde ön.

– Jag kommer speciellt ihåg en kväll när jag höll på med bokföringsprogrammet och nätet gick otroligt långsamt och segt.

Då lade jag lite skämtsamt upp ett inlägg på Facebook där jag undrade om de som streamade film på Hasselö kunde stänga av en stund så jag kunde bli klar med jobbet, haha. En viss skillnad mot under pandemin då många av våra året-runt-boende kunde arbeta hemifrån med en massa webbmöten och annat, ler hon.

13

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

Slottsholmen On Water Öppnade: Den första delen med elva sviter på land hade premiär 2018 och de 33 flytande hotellrummen 2020.

Snabbfakta: Byggnaden i handslaget tegel, glas och trä har ett fantastiskt läge med 360 grader sjöutsikt i alla väderstreck och inrymmer restaurang, event- och konferenslokaler, boutiquehotell, spa och uteservering.

Den flytande delen ligger på en ponton i vattnet, förankrad med 40 betong­ ankare som tillsammans väger 400 ton. Ägare: Musikstjärnan och ABBAikonen Björn Ulvaeus ihop med fastig­ hetsbolaget Alm Equity, som äger 30 procent.

Drivs av: Björns dotter Anna Hydbom Ulvaeus och hennes man Calle Hydbom Ulvaeus.

Slottsholmen renar och avsaltar havsvattnet Nordens största flytande hotellplattform Slottsholmen On Water – som specialdesignats efter sin solcellsanläggning – producerar inte bara energi som täcker alla egna elbehov.

Den driver också en avsaltningsanläggning – som avsaltar och renar havsvattnet till både dricks- och duschvatten åt gästerna och fullbordar det genomgående kretsloppstänket.

14

delen i vårt kretsloppstänkande. Men det känns väldigt roligt och häftigt att våra gäster både kan dricka och duscha i vårt renade havsvatten och att framställningen skett med ett sådant miljötänk, framhåller Calle Hydbom Ulvaeus.

Han driver hotellet tillsammans med sin fru Anna – som är dotter till ägaren/grundaren Björn Ulvaeus.

Eftersom anläggningen ligger på havet var ABBA-ikonens vision att använda sig av havsvattnet.

– Processen kallas för en omvänd osmos, där vi genom en slang från källaren hämtar vatten på ett djup av åtta meter – som går igenom olika filter och tillsätts med mineraler i en tank för att bli drickbart. Det blir nästan som destillerat vatten, utan att ha kokat.

Något som är väldigt positivt är också

att grundvattnet inte belastas under varma och torra somrar.

– Samtidigt är det den delen av året som vår solcellsanläggning producerar som mest el. Många som bor här är väldigt miljö­medvetna och uppskattar hur vi driver anläggningen. En hel del företag vill också komma hit på studiebesök för att se hur det fungerar, berättar Calle Hydbom Ulvaeus.

FOTO: ÖRJAN KARLSSON

A

tt Slottsholmen On Water är en häftig och annorlunda skapelse som sticker ut för sin design och har ett hållbarhetstänk med sin specialdesignade solcellsanläggning på taket är välkänt.

Den fick dessutom ett hedersomnämn­ ande när Svensk Solenergi gav ut Solenergi­ priset 2021 med orden: ”För klimatsmarta Slottsholmen On Water i Västervik har teamet tänkt rätt från början. Det södervända takets form, lutning och mått har anpassats för solcellsanläggningen snarare än tvärtom”.

Solcellerna producerar energi som täcker in hela hotellets elbehov – inklusive deras avsaltningsanläggning som renar och avsaltar havsvattnet.

– Många känner inte till den sistnämnda

Undvik mask och dålig lukt i köket och i tunnan i sommarvärmen • Ställ upp matavfallspåsen på bänken och skala dina rotfrukter direkt i påsen i stället för i slasken, så blir det mindre vått i påsen.

AVFALLS-

TIPS!

Fritidshus, sommarboende Har du fritidshus med sommarhämtning hämtar vi ditt avfall under perioden april/maj till oktober.

Hämtningen sköts enligt ett särskilt schema. Hur ofta vi hämtar beror på var ditt fritidshus ligger och vem som sköter hämtningen där.

Hämtning jämna veckor Start vecka 18 Sista hämtning, vecka 40

Hämtning ojämna veckor Start vecka 19 Sista hämtning, vecka 41

• Låt matavfallet rinna av ordentligt innan du lägger det i matavfallspåsen. Är det mycket vätska, lägg lite hushållspapper eller en tidningsbit i botten på påsen, så suger det upp en del av vätskan.

Ankarsrum

Almvik

Dalhem

Blackstad

Djursnäs

Blankaholm

• Använd även påshållaren som du fått till matavfalls­ påsen, den är nämligen gjord för att luft ska cirkulera runt matavfallspåsen. Om den ställs i en tätslutande behållare börjar det lukta.

Edsbruk

Gamleby

Getterum

Gladhammar

Gissebo

Gränsö

Gunnebo

Hallingeberg

Hjorted

Horn

Loftahammar

Hummelstad

Odensvi

Norrlandet

Totebo

Sandvik

Tyllinge

Västervik

Ukna

Västrum

Verkebäck

Äskestock

Överum

Östanvik

• Fisk och skaldjur kan tyvärr lukta extra mycket.

Skölj illaluktande avfall, som till exempel räkskal och fiskrens, i kallt vatten. Lägg dem sedan i tidnings­papper innan du lägger dem i papperspåsen.

• Tänk på att påsarna ska gå att stänga. Läcker det ut både luktar det mer och drar till sig flugor.

• Håll kärlet rent! När det är nytömt kan du passa på att spola ur det. Sköljer du kärlet efter tömningen får du bort mycket av de illaluktande fettsyrorna som kan ha läckt ut ur papperspåsarna.

• Luktar kärlet extra illa kan du spola ur det och tvätta det med en blandning av lika delar ättika och vatten.

Men tänk på att du inte får hälla ut denna blandning i dagvattenbrunnen. Häll det i stället på grus eller gräsmatta. Låt sedan kärlet torka helt innan du använder det igen.

OBS! Sandvik samt Östanvik fritidsområden ändras FRÅN jämn vecka TILL udda vecka inför sommarhämtningen 2022.

• Ställ gärna kärlet i skuggan mellan tömningarna.

CK STO TER UT : SH TO FO

FOTO: SHUTTERSTOCK

• Har du problem med bananflugor? Häll i 2 msk vinäger, 1 msk sirap och några droppar diskmedel i ett glas och placera det i närheten av det ställe där bananflugorna finns.

Säckhämtning (gäller endast kunder som har hämtning med båt) 17, 20, 22, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 38, 41

15

FORM & PRODUKTION: MEDIAFOKUS TEXT: JOAKIM LÖWING OMSLAGSBILD: ÖRJAN KARLSSON TRYCK: LTAB, 2022

Vattnets väg – det naturliga kretsloppet Vi har vatten i sjöar och vatten i haven, vatten i molnen och vatten i kranen. Men hur kommer det dit?

Jo, allting börjar och slutar med kretsloppet.

1. Vattentäkten: Till Västerviks tätort tar vi dricksvattnet från sjön Hjorten.

Här börjar vattnets resa mot kranen. Råvattnet pumpas till Hjortenverket.

2. Vattenverket: På vattenverket pumpas vattnet in via ett grovgaller och ett mikrofilter för att ta bort partiklar och alger. Sedan tillsätts ett så kallat flockningsmedel som suger åt sig de resterande små partiklarna. Därefter fortsätter vattnet till en sedimenteringsbassäng. Här sjunker resterna till botten och bildar ett slam. Sen silas vattnet genom flera lager av sand i en annan bassäng. Man härmar naturen där vattnet silas genom marken.

För att inte bakterier ska trivas lyser man på vattnet med ultraviolett ljus och tillsätter klor.

Filmtajm! Följ med Paxi när han besöker planeten Jorden och lär dig om vattnets kretslopp. I den här filmen, som är ämnad för barn i åldern 6 till 12 år, förklarar Paxi hur vattnets kretslopp fungerar.

3. Vattentornet: Innan det färdiga dricksvattnet når din kran stannar det till i vattentornet. Vattentornet hjälper till att skapa tryck i ledningarna. Trycket behövs för att vattnet ska kunna pumpas högst upp i alla hus. Det är därför vatten­tornet alltid är placerat högt upp.

4. Hemma: Varje dygn använder en person i genomsnitt 160 liter vatten. Husets avloppsledningar leder spillvattnet ut i det kommunala avloppsnätet. Spillvatten är inte bara det förorenade vatten vi gör oss av med, utan också allt oanvänt vatten som rinner ur kranarna.

5. Avloppsreningsverket: Det smutsiga vattnet transporteras till Lucerna avloppsrenings­verk som är ett av våra 17 avlopps­reningsverk.

Här renas vattnet igen efter att vi använt det. Först silas allt skräp och smuts i vattnet bort. Här fastnar alltså allt som spolas ner i avloppet som till exempel toapapper och skräp. Efter silningen rinner vattnet vidare till något som kallas sand- och fettfång. Där sjunker sand och grus till botten och fett flyter upp till ytan så att det kan skrapas bort. Sedan åker vattnet vidare till en bassäng där kemikalier tillsätts för att kunna rena bort näringsämnen.

Med hjälp av mikroorganismer, det vill säga bra bakterier, renas vattnet ytterligare. Av smutsen som renas bort bildas slam. Slammet, som innehåller näring, omvandlas till biogas och återanvänds till växtnäring. Efter reningen lämnar vi tillbaka vatt­net till naturen igen.

Förr eller senare blir det till dricksvatten igen genom det eviga kretsloppet.