Glokalt - höst 2023

MIKAEL NYMAN DEN GLOBALA ELMARKNADEN PÅVERKAR OSS LOKALT

INSPIRA SMART INSPIRATION TILL ÅTERBRUK

INNOVATIV HÅLLBARHET BOSTADSBOLAGETS NYA GREPP SPARAR VATTEN

FÅ NOTISER OM DIN SOPHÄMTNING I MOBILEN ”Det sparar både tid och energi.”

SUSANNE UNEFJORD

jobbar för mer recycling

L EDA R EN

Nya appen sparar energi

V

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

älkommen till det sjätte numret av vår lokala hållbarhetsguide Glokalt!

Begreppet Glokalt handlar om att det vi alla gör på det lokala planet påverkar klimat och miljö globalt. Vi på Västervik Miljö Energi (VME) vill göra det enkelt för dig som kund att använda dig av de tjänster som vi levererar och förenkla för dig att leva på ett hållbart sätt.

I förra numret var temat vårt viktigaste livsmedel – det vill säga vatten. Där vill jag passa på att tacka alla kommunens invånare som verkligen tog sitt ansvar under sommarens bevattningsförbud efter de varma och torra veckorna i maj och juni.

Den här gången är temat avfall och återvinning.

I och med att staden växer och vi blir allt fler har vi tagit tekniken till hjälp och digitaliserat hela vårt hämtningssystem av hushållssopor för att kunna optimera rutterna. Hämtningen blir både mer tidseffektiv och miljömässigt hållbar – exempelvis genom minskad bränsleförbrukning. Detta blir en stor förbättring som våra kunder kommer börja märka av under våren.

För att hjälpa och göra vardagen så smidig och enkel som möjlig för dig som kund så lanserar vi en helt ny app i samband med detta. Med appen får du pushnotiser levererat till dig när det är dags för tömning av just din soptunna nästa gång – så att du kan lägga din energi på andra saker!

Appen kommer att vidareutvecklas löpande och fungera som en bra kommunikationskanal till våra kunder när det gäller energi- och miljöfrågor. Jag rekommenderar verkligen alla att ladda ned den. Bläddra framåt och få mer fakta hur du enkelt laddar ned den på din smartphone eller dator.

Du kan också läsa om vår samarbetspartner Bostadsbolaget och deras mycket väl fungerande hållbarhets­arbete – som är i full gång att ta nya grepp. Du får veta mer om hur vi arbetar tillsammans för att våra kunder på ett så enkelt sätt som möjligt ska kunna leva hållbart.

Som jag skrev i min förra ledarkrönika är vi även mycket glada och stolta över vårt eget hållbarhetsarbete. Konsult- och forskningsföretaget Profus samman­ställer klimatbokslut för energiföretag. Där presenterar de inte bara det aktuella bolagets tillförda utsläpp – utan också hur energiföretaget undviker andra utsläpp i samhället. Enligt deras beräkningar för 2022 undvek vi koldioxidutsläpp motsvarande som om hela kommunens invånare struntade att köra bil i fyra månader! Är du nyfiken att läsa mer hittar du hela klimatbokslutet på vår hemsida.

Hoppas du får en trevlig och intressant läsning – och sköt om er!

Torbjörn Svahn VD, Västervik Miljö & Energi

28 fotbollsplaner Tips! Här kan du läsa hela klimatbokslutet.

2

Visste du att Västervik Miljö & Energis verksamheter totalt sett bidrar till att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser?

För varje kilo koldioxid verksamheten gav upphov till under 2022 bidrog bolaget samtidigt till att 1,3 kilo koldioxid kunde undvikas på annat håll – det motsvarar hela 28 fotbollsplaner täckta med solcellspaneler, eller en tur- och returresa med flyg till Köpenhamn för alla invånare i kommunen.

De största framgångsfaktorerna som bidrar till det goda resultatet är fjärrvärme- och el­ produktionen baserad på utsorterat avfallsbränsle och skogsflis, i samverkan med produktion och användning av biogas, HVO100-bränsle och eldrift för bolagets bilar och tyngre fordon.

Schysst!

Västervik Miljö & Energi är certifierade med Schysst elhandel. Certi­fieringen innebär att Västervik Miljö & Energi uppfyller arton kundlöften som till exempel handlar om att det ska vara tydligt vad man köper och vad det innebär.

Vi erbjuder enbart förnybar el – tryggt, enkelt och lokalt. Du får en lokal kundservice och en faktura för alla dina tjänster hos oss.

Svinn-smart…

Håll koll!

Ha koll på maten i kylskåpet, ställ det som snart går ut längst fram och frys in det som börjar bli gammalt eller som du inte vill äta just nu.

Visste du att det går bra att frysa: mejerier som mjölk, grädde, ost, matrester, stekta/kokta grönsaker, pålägg som skinka och pastej, smör med mera?

0,5 %

Av de många miljarder liter vatten som finns på jorden är det bara tre procent som är sötvatten som vi människor, djur och växter får samsas om.

Och bara 0,5 procent är dricksvatten.

Pyttipanna, omelett, wok eller paj?

Det finns hur många sätt som helst att ta hand om dina rester, några exempel är: tacos, paj, omelett, risotto (gärna på blomkålsris) wok, pyttipanna eller crepes. Eller varför inte göra en plockmiddag av många små rester?

Återvinn och bli belönad.

Bra för planeten och din plånbok!

WINWIN

F OTO

: IS T O

CK

Skanna och sortera dina förpackningar hemma. Plastpåsar, mjölk­ kartonger, metallburkar – allt som har en streckkod går att panta med Bower-appen!

Följ vår glokala resa i sociala medier:

@vastervikmiljoenergi

@vastervikmiljoenergi

3

Få notiser om sophämtning direkt i din mobil Med Västervik Miljö & Energis nya app kan du bland annat få pushnotiser på din mobil när det är dags för sophämtning hos dig.

– Det är bara att ladda ned vår app på din mobiltelefon och behöver du hjälp kan du givetvis få det av vår kundservice, framhåller kundrådgivare Jeanett Silwärn.

D

kan alla få så kallade pushnotiser i sin mobil. Det är ett meddelande som kommer någon dag innan och meddelar när nästa sophämtning sker i ditt område, berättar Jeanett Silwärn.

Hon fortsätter: – Den här tjänsten kommer att under­ lätta mycket för våra kunder. I annat fall är det bara att höra av sig till vår kund­ service. I appen kan du även se din energi­ förbrukning, ditt elavtal med mera på ett mycket enkelt sätt.

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

en absolut vanli­gaste frågan som kundservice får är när det är dags för nästa sophämtning.

Under hösten lanserar vi där­ för en ny och väldig smidig app som ersätter det tryckta hämtnings­schemat.

Under våren kommer det även att ske en rutt­optimering, både av effektiviseringsoch hållbarhetsskäl, men även för att för­ bättra arbetsmiljön för våra chaufförer.

– Alla tider kommer självklart finnas på vår hemsida också, men med den nya appen

Jeanett Silwärn och hennes kollegor på Västervik Miljö & Energis kundtjänst, står till ditt förfogande om du behöver hjälp med hur appen fungerar.

4

KRÖNIK A

En app som ger dig energi över till annat Livet är fullt av saker som du inte vill glömma. Så vi har full förståelse för att det kan vara svårt att minnas när det är dags att dra fram soptunnan för tömning. Lugn, vi hjälper dig.

Allt finns samlat i vår nya app.

Appen finns för både Android och iPhone. Ladda ned appen via någon av QR-koderna nedan – och få din soptömning i fickan redan idag!

GooglePlay

AppStore

Det här kan du göra i appen: • Få en avisering när det är dags att ställa ut din soptunna • Se eventuella driftstörningar • Hitta öppettider på återvinnings­ centralerna • Följ din energianvändning • Se dina fakturor • Uppdatera dina kontaktuppgifter Så kommer du i gång Vill du snabbt se din nästa sophämtning, våra öppettider eller aktuella driftstörningar finns möjligheten att göra det utan inloggning. För att komma åt alla funktioner rekommenderar vi att du loggar in med BankId alternativt kundnummer och ett lösenord.

Det är alltid du som är kund som får meddelanden till appen, till exempel pushnotiser vid tömning. Om du vill att en annan familjemedlem ska få meddelanden så kan du lägga till personen som en extra användare i Mina sidor och tilldela personen ett lösenord.

Vi kommer löpande att förbättra användarupplevelsen och utveckla nya, smarta tjänster.

Cirkulär ekonomi – en småländsk ekonomi Tänk dig vårt samhälle och näringsliv där det inte finns några sopor, avfall. Det är något jag arbetar varje dag för att det ska bli så – att vi går över till det som kallas en cirkulär ekonomi. Det ett ekonomiskt system designat för att återskapa resurser om och om och om igen. I den finns inget avfall utan det är resurser på fel plats.

Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturen där inget går till spillo, utan allt blir näring i en annan process.

Vi måste alla börja tänka och agera ”cirkulärt” för att rädda klimatet och planeten.

Det är också i högsta grad en näringslivsfråga som borde vara av högsta prioritet, för … ”There is no business on a dead planet”.

I dag har vi linjär ekonomi där vi exploaterar våra naturtillgångar för att tillverka produkter för konsumtion (både i privata näringslivet, offentlig sektor som i privat konsumtion) och bygga infrastruktur. Takten vi gör det på är ständigt ökande för vi vill ha mer och mer och nytt. Det vi inte få plats med eller tröttnat på slänger vi. I bästa fall lämnar vi det till någon insamling men gärna att det är någon annan som ser till att det kommer till återanvändning eller återvinns.

Det här sättet att hantera vår resurser på gör att vi nu står med stora klimatförändringar som följd och som kostar samhället och näringslivet en massa pengar. Det beror på att det blir klimatutsläpp både i samband med exploatering av naturresurser, vid produktion, ofta även vid konsumtion, samt i samband med att det blir avfall.

För att klara klimatet och rädda vår ekonomi behöver vi värna och optimera användningen av det material och produkter vi redan har satt på marknaden.

Ju högre nyttjandegrad desto större värde genereras tillbaka, både till naturen och i plånboken.

Det finns en undersökning från 2018 (som håller sig än) som visar att utav 100 kr materialvärde som vi sätter in i den svenska ekonomin så lyckas vi bara bevara materialets värdet med 20 kr under dess livscykel. Det beror på dålig design, inte tillräckligt bra insamlingssystem samt att vi inte är så bra på att samarbeta i att cirkulera material. Så ju bättre vi blir på cirkulär ekonomi desto bättre för Sverige AB och företagens konkurrenskraft på lång sikt.

Jag vill poängtera att cirkulär ekonomi inte bara handlar om material och produkter. Ur ett systemperspektiv handlar det om alla typer av resurser, som energi, vatten, luft men även om utrymmen. Det handlar om att bidra till den biologiska mångfalden. Ur socialt perspektiv behövs alla typer av människor i arbetet för att bevara och ta hand om våra resurser. Från den praktiska, som att serva, restaurera och reparera, till den högteknologiska kompetensen (där resurser optimeras med hjälp av digitala tekniker exempelvis).

Jag brukar säga att alla verksamheter på något sätt redan är en del av den cirkulära ekonomin fast de inte vet om det. Till exempel att ge service på produkter så de blir mer effektiva och håller längre. Det är en rolig del av mitt jobb att hjälpa till att identifiera var olika företaget eller verksamheter befinner sig i den cirkulära utvecklingen.

Då är det så mycket lättar att ta nästa steg.

Varje cirkulärt steg räknas för att framtidssäkra planeten, samhälle och näringslivet.

Vilka steg har ni tagit i er verksamhet?

Ann-Sofie Granzell, grundare och operativ ordförande av CirEko – en non-profit organisation som arbetar för affärer som är cirkulära (och född i Vimmerby)

5

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

Charlotte Sohlman, Niklas Weidmert och Theresia Rosengren på Inspira inspirerar både barn och vuxna.

Inspira inspirerar Inspira pedagogiskt centrum är en kreativ återanvändningsplats som erbjuder teoretiska, praktiska och estetiska utbildningar och workshops med förskolans läroplan som grund.

Tanken är att använda återbruksmaterial i så stor utsträckning som möjligt – där en mängd företag i Västerviks kommun bidrar med spillmaterial från sina verksamheter.

I

nspira startade i september 2017 – och är ett bildningspalats för möten mellan pedagoger inom förskolan.

Här arbetar tre ateljeristor* och en IKT-pedagog (information, kommunikation och teknik) i ett samarbete med Socialförvaltningen. En del av kommunens pedagogistor** finns i verksamheten till viss del – och det finns även ett samarbete med Västerviks gymnasium och kommunens aktivitetsansvariga.

6

– Ett av våra främsta uppdrag är att binda samman de analoga och digitala verktygen, så att de kommer till användning på förskolor i Västerviks kommun.

I de utbildningar som vi erbjuder lägger vi stor vikt på att pedagogen ska utveckla ett hållbart förhållningssätt till miljö och lärande, framhåller ateljeristan Charlotte Sohlman.

– Vi arbetar för att höja vikten av estetiska lärprocesser med fokus på hållbarhet ur

flera olika perspektiv – socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Både fristående och kommunala förskolor är välkomna in i verksamheten. Och nytt för det här läsåret är att barn från förskolorna får följa med hit och hämta material på tisdagsförmiddagar, berättar kollegan Theresia Rosengren.

Inspira erbjuder ett stort utbud av kreativt material – från olika företag inom skilda branscher i kommunen – som Socialförvaltningen, Stenhamravillan, har

Niklas Weidmert, Theresia Rosengren och Charlotte Sohlman, Inspira.

Både kommunala och fristående förskolor är välkomna in i verksamheten.

till återbruk ett särskilt ansvar för att hämta.

– Vi har mellan 10 och 15 företag knutna till oss, som bidrar med spillmaterial från deras verksamhet. Det kan vara exempelvis textilier, trä, papper och plast. På senare tid har vi även fått in silverbrickor, servettringar, galgar och konstgräs – som efter att ha rengjorts och sorterats på Stenhamra hamnar hos oss, säger Charlotte.

Allt material kontrolleras av en miljöinspektör från kommunen för att undvika vissa ämnen.

– Återbruksmaterialet är ett fantastiskt demokratiskt material, som främjar och gynnar barnens kreativitet och fantasi. Det leder till att inget är rätt eller fel. Barnen och pedagogerna kan forma de ostrukturerade materialen hur de vill, menar Niklas

Weidmert, som är IKT-pedagog.

– Stödet och inspirationen som vi erbjuder till alla besökande pedagoger kan vara allt från en halvtimme till lite längre utbildning när det kommer till att lära sig mer om olika material. Vi erbjuder bland annat ett pedagogiskt kafé vid sex tillfällen varje termin, berättar Theresia.

– Vi försöker att återanvända så mycket som möjligt och därför uppskattar vi verkligen spillmaterialet som vi får av olika företag. Att se ännu fler företag kopplade till vår verksamhet vore spännande, ler Charlotte Sohlman.

Inspira lever mer än väl upp till sin slogan: ”Hållbarhet och hoppfullhet i dag för en bättre värld i morgon”.

*Ateljeristor är ett konstnärligtpedagogiskt yrke som går ut på att estetiskt orienterade pedagoger arbetar projektinriktat med barn, på ett sätt som gör barns tankar, röster och idéer hörda. **Pedagogistors huvudsakliga arbetsuppgift är att ge pedagogisk handledning och kontinuerligt stöd åt personal på skolor och förskolor.

Man är på så sätt en "överpedagog", vars roll är att utmana barnens och kollegornas tänkande och lärande.

7

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

Bästa avfallet är det Västervik Miljö & Energi (VME) ligger i framkant i Sverige när det gäller avfall – inte minst det väletablerade systemet med fastighetsnära insamling av förpackningar.

– Invånarna i vår kommun är generellt sätt duktiga på att sortera, men det bästa avfallet är alltid det som inte uppstår, poängterar avfallshandläggaren Susanne Unefjord.

S

usanne Unefjord har varit anställd på VME sedan september 2021 och är i allra högsta grad involverad i resan mot ett mer miljömässigt och klimatsmart

agerande.

– I min roll som handläggare har jag många kontakter både med kunder och inom vår egen verksamhet. Jag samordnar både internt och externt. Mycket handlar om att prata med och informera om förslag och lösningar som förenklar vardagen för våra kunder, berättar hon. Det kan röra sig om allt från taxor till renhållningsförordning på ett enkelt och tillgängligt sätt.

Det Susanne trivs allra mest med i sitt yrke är det personliga mötet.

– Den dagliga samverkan med mina kollegor och utbytet med kunder ger mig

8

både energi och kunskap och får mig att växa. Jag lyssnar på kundens önskemål och frågor, arbetar fram förslag på lösningar och följer upp resultatet.

I takt med att pandemin droppade av alltmer ökade antalet fysiska möten igen.

Dessa var något hon saknade mycket.

– Vi är ganska ofta ute och besöker både fastighetsägare och bostadsrättsföreningar för att se hur de har det och informera om nyheter. Något vi känner uppskattas mycket av kunderna.

VME är långt framme vad gäller sitt arbete med avfall – speciellt de fastighets­ nära insamlingarna av förpackningar.

– Där har vi sedan ungefär 15 år tillbaka ett väl inarbetat system, som fungerar väldigt bra. Många villaabonnenter i kommunen har kärl placerade i närheten av sin bostad, med goda möjligheter till sortering och som töms kontinuerligt. Här ligger vi i framkant, men vissa material till förpackningar har ökat och andra minskat. Därför jobbar vi nu med att hitta lösningar för att omdisponera volym och hämtningsintervaller. Producenterna har börjat använda mer plast och papp till sina förpackningar – samtidigt som metall- och glasförpackningar har minskat.

Det handlar om 240-literskärl med två facksystem i varje med följande kombinationer; plast/metall, kartong/tidning, färgat glas/ofärgat glas samt mat/restavfall.

Att sortera ut matavfall är väl etablerat

som inte uppstår och har hittills varit frivilligt för invånarna.

Den bruna papperspåsen att sortera mat­­avfall i som används i Västervik är det bästa miljövalet eftersom den är fullt nedbrytbar och inte bidrar till spridning av mikroplaster.

– Från 1 januari 2024 blir det obligatoriskt att sortera matavfall. Detta gäller i hela landet efter EU-direktiv. Västerviksborna är redan duktiga där, men vi kan alltid bli ännu bättre.

VME har ansvaret för insamling av matoch restavfall i Västerviks kommun – och efter årsskiftet utökas bolagets insamling av alla sorters förpackningar. Logistiken för hämtning av avfall och förpackningar justeras efterhand eftersom alla hämtnings­ scheman är digitaliserade.

– Det gäller att vara så effektiva och miljömedvetna som möjligt, nyckelordet är hållbarhet i så hög utsträckning som det bara går. Kommunen är stor till ytan och vår största utmaning är att få det att fungera lika bra i skärgård som i stad och på landsbygd.

Susanne lyfter fram den ökade miljö­ medvetenheten och att fler och fler handlar på secondhand och loppis. Att återvinna innebär en enorm miljövinst och i Sverige har vi kommit långt gällande återvinning och källsortering.

– Men faktum är att vi de senaste åren slänger mer sopor än tidigare. I takt med nya trender så har näthandel, snabbmat och engångsartiklar blivit en bidragande faktor. Det bästa avfallet är ändå alltid det som inte uppstår. I framtiden hoppas jag att fler börjar tänka till vad man själv kan göra för miljön och klimatet. Du kan påverka mer i din vardag än vad du tror och på så sätt bidra med sin del genom exempelvis återbruk, reparation och återanvändning, säger hon.

Susanne Unefjord Ålder: 45.

Familj: Sambon Jonas.

Bor: I en lägenhet i centrala Västervik.

Yrke: Avfallshandläggare på Västervik Miljö & Energi.

Intressen: Träning; framför allt cykling, simning och löpning, design, formgivning och inredning samt skärgårdsvistelse vid sommar­stugan på Händelöp.

Susanne Unefjord trampar uppåt mot nya framgångar – både i sitt yrke och på fritiden.

Den globala elmarknaden påverkar oss lokalt Som situationen ser ut i skrivande stund befaras ingen energikris i stil med förra vinterns skyhöga elpriser. Men marknaden kan svänga snabbt – där vad som händer globalt påverkar oss lokalt.

F

örra hösten var tidningarnas löpsedlar fulla av feta rubriker inför en väntad energikris – och många fick sedan problem att betala fakturorna för sin energi­ förbrukning.

– Våra ledningar hänger ihop med övriga Norden och en bra bit ned i Europa. I fjol hände mycket negativt på en gång som påverkade energimarknaden. Frånsett kriget i Ukraina hade Frankrike problem med sina kärnkraftverk och även vi hade en del bekymmer med våra hemma i Sverige. Sedan är det ett stort beroende av naturgas i Europa och det var låga nivåer på gaslagren, förklarar Mikael Nyman, Energi- och klimatråd­ givare i Västerviks kommun.

Och även om Sverige ligger högt upp vad gäller producerandet av el, får vid ändå ofta importera från andra länder – eftersom vi även är ett överföringsland mellan länder.

– Vår energi säljs vidare på marknaden och där handlar det ju också om vilka som betalar bäst. Sedan är det ju så att om våra kärnkraftverk inte levererar som de ska och det inte blåser normalt ute till vindkraften… ja, då måste vi importera.

Under några månader förra vintern blev kilowattpriset minst det dubbla för oss svenskar – vilket sved rejält i ekonomin.

ENERGIRÅDGIVAREN TIPSAR

Spara energi inför kallare årstid • Fokusera på volymen energi först – och ”trimma priset” efter. Lägg hellre fokus på att sänka och effektivisera ditt energi­användande än att leta billigast kilowattpris per timme hos elbolagen.

• Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor.

• Kör fulla maskiner både i disken och tvätten.

• Planera matlagningen. Gör flera rätter samtidigt eller baka på middagens eftervärme.

• Duscha kortare tid – halverar du din dusch­tid så halverar du också energi- och vattenförbrukningen.

• Tycker du att det är krångligt? Ta hjälp av en vän eller kontakta din kommunala energi­rådgivare. De är båda gratis i sin hjälp.

• När kylan kryper på och energimätaren varvar upp – försök tar reda på var kylan smiter in i ditt boende och se till att värme­systemet fungerar som det var tänkt från början. Om du har svårt att se den osynliga värme­ energin kan du ta hjälp av en energi­rådgivare, som har värmekamera.

FOTO: ISTOCK

• Behöver du energieffektivisera ditt hus?

Staten har stödpengar som du kan söka.

10

Mikael Nyman, Energi- och klimatrådgivare på Västerviks kommun

Låt stå!

Låt så mycket som möjligt stå kvar på växtplatsen under höst och vinter. Purjolök, grönkål och potatis och rotsaker kan stå kvar i jorden en bit inpå vintern palsternacka, rotpersilja och purjolök kan ofta övervintra. Blasta av, och täck marken med isolerande halm som både skyddar och håller jorden skörde­bar. Frostkänsliga grönsaker som morötter och rödbetor bör snart tas ur jorden.

PLANTERA PÅ HÖSTEN. Det är inte bara människan som dricker vatten. Växter dricker också. På sommaren när växterna är som mest törstiga och värmen gör att regn snabbt avdunstar, fylls inte våra vattenreserver på lika snabbt. Därför är det bättre att göra större trädgårdsarbeten som att plantera häck och så gräsmatta framåt hösten. Nu är solen inte lika het, och det krävs mindre vatten för att få en bra grund till nästa års gräsmatta.

Rent vatten för alla 24 oktober är det FN-dagen och vi vill upp­ märksamma Agenda 2030 och mål 6: Rent vatten och sanitet för alla. Var tionde person i världen saknar tillgång till rent vatten. Klimat­ förändringar i form av torka och översväm­ ningar påverkar vattnet även i Sverige. Om vi använder vattnet klokt utan att slösa, kan vi tillsammans säkerställa att det räcker till alla.

LIFEHACK. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, särskilt i kris. Ha till exempel alltid några plastflaskor med vatten i frysen. Om det blir strömavbrott hjälper de till att hålla kylen kall och ger dig vatten att dricka. Få fler tips om beredskap i hemmet på msb.se

FOTO: SVENSK T VAT TEN

Foto: Svenskt vatten

11

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

” Vi har också mycket innovativa lösningar – som de dynamiska fönstren, en solfilm i fönstren.”

David Högström

David Högström, projektledare på Bostadsbolaget.

Nya smarta grepp för hållbarhet hos Bostadsbolaget Bostadsbolaget – Västervik Miljö och Energis (VME) samarbetspartner och största kund – använder nya innovativa lösningar i sitt hållbarhetsarbete för att uppfylla de 17 globala miljö­ målen. Vid det nya särskilda boendet i Gamleby kommer bland annat dagvatten att återanvändas till spolning av toaletter – vilket både sparar vatten och avlastar dagvattensystemet.

H

ur högt Bostadsbolaget värderar sitt hållbarhets­arbete märks tydligt på många olika sätt.

– Vi strävar efter att följa de 17 globala målen i Agenda 2030 i så hög grad som möjligt. Och samtliga våra 150 medarbetare har genomgått en hållbarhetsutbildning för att få lärdom om hur vi ska agera både ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel, framhåller hållbarhetscoachen Akko Karlsson.

Klimatanpassning och utemiljö går hand

12

i hand – på Bostadsbolagets bostadsgårdar och grönytor sker en klimatanpassning.

– Dels vill vi förebygga skador från skyfall och i samarbetet med VME identifieras just nu var dagvattenledningarna har stora påfrestningar. I området Midgård planerar vi nu att ta hand om regnvatten från tak i egen regi, samtidigt som det är det dags för underhåll av utemiljöerna. Rent praktiskt kommer vi att ”sänka ner” våra grönytor så att de kan bli tillfälligt vattenfyllda – för att sedan låta vattnet sakta sjunka

ned i mark och återställa grundvattnet.

– Vi avlastar därigenom dagvattennätet och förebygger översvämningar och baktryck i golvbrunnnar – vilket gör att vi förhoppningsvis slipper att reningsverket ute på Lucerna får öppna breddavloppen med orenat vatten ut i Östersjön. Det är ju även en fråga om växtval, det ska vara både vackert och funktionellt. Att ha stora träd ger skugga på fasaderna, som kan sänka temperaturen med åtta grader bara genom sin skugga. Genom att göra flera åtgärder

Bo Klarén är hyresgäst i Midgård och har en kolonilott där. Här plockar han med sig en blombukett hem.

Akko Karlsson arbetar som hållbarhetscoach på Bostadsbolaget.

” Vi minskar behovet av processat dricksvatten och vi avlastar dag­ vattensystemet vid extremväder.”

Akko Karlsson

samtidigt minskar vi kostnaderna både för oss, VME och hyresgäster på sikt.

Den pågående byggnationen av det nya särskilda boendet Åbylund, på Västerviks­ vägen i Gamleby, och Hälsocentralen intill – tar det klimatsmarta till en ny nivå.

– Där har vi inte bara solceller på taken som producerar egen energi och miljö­ mässigt behandlat trä i fasaderna som inte behöver något underhåll i form av exempelvis målning, inleder projektledaren David Högström.

Han fortsätter: – Vi har också mycket innovativa lös­ ningar – som de dynamiska fönstren, en solfilm i fönstren. Den tar bort upp till 80 procent av solens värmestrålar inne i de 52 lägenheterna i det särskilda boendet och i Hälsocentralen.

– Särskilt boende, är till för dig som har

ett särskilt stort behov av service, vård och omsorg. På särskilt boende finns det personal som kan ge dig stöd dygnet runt och många äldre har det väldigt jobbigt när det blir värmeböljor under somrarna.

Då hjälper de dynamiska fönstren att hålla nere temperaturerna i lägenheterna på ett väldigt smart och positivt vis, säger Akko Karlsson.

En mycket innovativ lösning är inte minst sättet att ta vara på dagvattnet – med andra ord regn och smältvatten från snö och hagel. Idén fick han från bolaget Castellum i Örebro, som gjort något liknande.

– Tanken är att samla ihop det vatten som hamnar på taken både på det särskilda boendet (en takyta på cirka 2 000 kvadratmeter) och Hälsocentralen (cirka 1 600 kvadratmeter) genom att det får rinna ned via hängrännor och stuprör till en under­jordisk tank – ungefär två meter ned i jorden, förklarar David.

Tanken rymmer ungefär 60 kubik vatten.

– Regnvatten är ganska aggressivt, så det renas från lukt och färg av en ozonteknik.

Sedan pumpas det vidare och återanvänds till spolning av toaletterna på det särskilda boendet. Här använder vi dubbla rörsystem, vilket inte tillhör det traditionella – utan är nytänkande.

– Det finns många stora fördelar. De största är att vi minskar behovet av processat dricksvatten och att vi avlastar dagvattensystemet vid extremväder (skyfall). Något som är väldigt positivt, då vi måste hushålla med vårt vatten och ofta har bevattningsförbud på grund av torka i Västerviks kommun, menar Akko Karlsson.

– Vi beräknar att spara cirka 900 kubik vatten på ett år, vilket motsvarar cirka 6 000 fyllda badkar, framhåller David Högström.

Projektet, som inleddes under våren 2022, ska stå klart i slutet av december.

13

FOTO: ÖRJAN K ARLSSON

Bengt Ankarvall blickar ut över vårt vackra Västervik – som snart får ytterligare ett landmärke, utöver flertalet som staden redan berikas av. Under nästa år kommer den 70 meter höga ackumulatortanken bredvid Stegehomsverket stå klar.

Här kan du se hur spiralmetoden fungerar.

Lokalt steg för ett globalt mål I Västervik, intill Stegeholmsverket, byggs nu Västerviks nya land­ märke. När det står färdigt kommer en 70 meter hög ackumulator­ tank – en cylinderformad stålbehållare som kan liknas vid en gigantisk varmvattentermos att torna upp sig mot himlen. Syftet är stabilare, tryggare och mer klimatsmart fjärrvärme.

Grundfundamentet till ackumulatortanken är gjutet och klart. Under hösten påbörjas byggnationen som ska vara klart för driftstart hösten 2024. Arbetet utförs med den så kallade spiralmetoden, en unik bygg­ teknik som entreprenören Granitor Rodoverken AB själva utvecklat.

Arbetssättet innebär att tanken roteras upp successivt, som en spiral, vilket gör att det mesta av arbetet kan utföras på marken och på en liten yta.

Ackumulatortanken kommer sedan att fyllas med 20 000 kubikmeter varmvatten.

Varmvattnet fungerar som en buffert av energi. Med ökad stabilitet i fjärrvärmesystemet får vi ökad leveranssäkerhet vid underhålls­ arbeten och eventuella driftstörningar.

Att jämna ut tillförseln av energi bidrar till minskade koldioxidutsläpp, en viktig miljönytta för att möjliggöra Västervik Miljö & Energis ambition om fossilfri fjärrvärmeproduktion till 2030.

– Lagret kommer att kunna göra det möjligt att ta emot andra former av restenergier än idag, vilket bidrar till lägre rörliga kostnader för värmeproduktionen och att fjärrvärmenätet blir mer flexibelt för framtida förändringar. Bränsleanvändningen kommer kunna optimeras maximalt och vi får en jämnare produktion av fjärrvärme, vilket också bidrar till mindre slitage och förlänger livslängden på pannorna, säger Bengt Ankarvall.

Projektet är en viktig del i Västervik Miljö & Energis arbete med klimat­besparande åtgärder för att nå de Globala hållbarhetsmålen 2030. Via Naturvårdsverket har projektet beviljats 24,9 miljoner i klimatinvesteringsstöd.

– Ackumulatortanken bidrar med en minskning av 2 179 ton CO2-ekv/ år i förväntad klimatnytta, verkligen ett exempel på hur ett lokalt initiativ i Västervik påverkar klimatet globalt, avslutar Bengt Ankarvall.

14

Ackumulatortanken kommer att bli en del av stadens siluett, både från land och vatten och utgöra en symbol för en hållbar stad som alltjämt utvecklas.

Hållbar fjärrvärme för framtiden Västervik Miljö & Energi har distribuerat stabil fjärrvärme till Västerviksborna i över 50 år. Fjärr­värmen kommer att levereras lika tryggt även i framtiden. Med ackumulator­ tanken får vi ännu miljövänligare fjärrvärme, bättre miljöprestanda än idag, högre leveranssäkerhet samt att den flexibilitet som energilagret skapar kommer att bidra till ytterligare redundans i fjärrvärmesystemet.

Finansieras av Europeiska unionen NextGenerationEU

Ta hand om det du odlat…

Safta och sylta Gör sylt, saft, must, mos eller marmelad. Mjölksyra grön­saker, t ex vitkål, morot och rödbeta.

Frys in…

• Bär håller sig fina om de får styckfrysas på en bricka och läggas i påse när de är genomfrysta.

• Squash går fint att riva och frysa in direkt, och fungerar fint till färssåser och soppor.

• Tomater kan stoppas in i frysen hela. I tinad form funkar de fint i såser och grytor.

• Örter som persilja, koriander och dill bör hackas innan de läggs i påsar i frysen.

Mynta- och basilikablad mår bäst av att frysas in hela.

TIPS! L ÄS M E R PÅ FACE BOO K!

Vill du handla av lokala producenter, eller vara med och sälja?

Syftet med REKO-ring Tjust är att vara en köpoch säljplattform, som möjliggör att konsumenter och lokala matproducenter kan utföra affärer utan mellanhänder. Det är gratis att sälja och ringen drivs av en arbetsgrupp bestående av både producenter och konsumenter.

FOTO: ISTOCK

F OT

O: I

S TO

CK

REKO-ring Tjust

Dela äpplen, plommon och päron med Fruktkartan Massor med frukt slängs eller rutt­nar bort i våra trädgårdar – helt i onödan! Äkta vara har skapat Frukt­förmedlingen för att överskottet ska kunna komma andra till nytta. På kartan kan du se var det finns frukt att hämta.

15

FORM & PRODUKTION: MEDIAFOKUS TEXT: JOAKIM LÖWING OMSLAGSBILD: ÖRJAN KARLSSON TRYCK: V-TAB, 2023

KUL FÖR BARN & UNGA Text & bild: Inspira

Animerad film

FO TO : IST OC K

Filmtajm!

Här kan du se hur Inspiras film blev.

S N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

Räkna och skriv med korkar

Vill du öva på att räkna och skriva utan att behöva använda papper och penna? Tvätta korkarna från gamla mjölk- eller juicepaket.

Skriv siffror, plustecken, minustecken och bokstäver på dem – sen är det bara att sätta igång.

Måla med toarullar

Måla med toarullar som pensel. På detta sätt kan du skapa nya mönster och former.

K

T

Vill du prova att få lergubbar att promenera eller din kompis att flyga? Med appen Stop motion kan du göra en egen animerad film på mobilen eller surfpattan.

Fota en sak (till exempel en lergubbe) många gånger, och flytta det pyttelite mellan varje foto. Då ser det ut som om den rör sig när man sedan lägger ihop fotografierna till en film.