MGZINE #2 2018

MGZINE Ett magasin från Marks Gymnasieskola

a Från Hyssn od till Hollywo Spelintresset tog Per till Google!

MG öppnar sju nya yrkesutbildningar!

Så jobbar vi för en tryggare skolmiljö.

Skolbiblioteket – mer än bara böcker.

På MG kan alla plugga utomlands.

MGZINE N° – 2 2018

REDAKTION

Vi vill bli fler!

MGZINE N° – 2 2018 Ett magasin från Marks Gymnasieskola.

Vill du också vara med i redaktionen och jobba med magasinet? Hör av dig till kommunikationkhus@mark.se

ANSVARIG UTGIVARE: Markus Ring

MGZINE N° – 2 2018

REDAKTION: Alicia Vilhelmsson Anton Hansson Edon Demiri Ellen Berntsson Emilia Olofsson Felicia Muir Frida Lindqvist Hanna Kristensson Louise Lagerström Sophie Andersson Malin Ankarstrand Maria Redström Norrman Eva Bäcklund Camilla Svensson Sofhie Wenström Foto framsida: Anton Hansson Foto baksida: Ellen Berntsson Du kan också läsa MGZINE på webben:

BESÖK OSS!

Besöksadress: Varbergsvägen 6, Skene Telefon: 0320-21 73 70 marksgymnasieskola.se

Foto: Camilla Svensson

Välkommen på Öppet hus 16 januari 2019

LEDARE

Vi drivs av dina drömmar!

Marks Gymnasieskola

Välkommen till höstnumret av MGZINE! Senaste nytt är att vi hösten 2019 kommer att starta sju nya lärlingsutbildningar. För första gången någonsin kan du nu utbilda dig till bland annat frisör, målare eller stylist i Mark. Läs mer om de nya utbildningarna på sidan 21.

Det är en gåva att få studera, även om det inte alltid känns så. Det är också en gåva att få arbeta inom skolan. Vi som jobbar här har världens viktigaste jobb, av den enkla anledningen att ni som går här är framtidens viktigaste personer.

Vi inte kan räkna ut allt, speciellt inte när vi går i nian. Du har alla möjligheter att nå dina drömmar eller upptäcka nya mål på vägen när du väl börjar gå. I det här magasinet kommer du att få möta Per Karlsson från Hyssna. För honom var det inte självklart vad han skulle bli och han undrade var han skulle passa in. Nu jobbar han på Google och bor i Silicon Valley. Du kan läsa om hans resa i reportaget på sidan 7.

Marks Gymnasieskola är en stor skola och det är viktigt att veta att du aldrig är ensam och att du alltid har rätt att känna dig trygg. I detta nummer kan du läsa om människor på vår skola som alla arbetar för att du ska kunna må bra och få så goda förutsättningar som möjligt för att lyckas. Kicki och Malin som driver skolans café har förmågan att boosta våra elever med mer än bara kaffe och smörgåsar. Biblioteket, specialpedagoger, ungdomsutveck­ lare och trygghetsteam jobbar varje dag för att stötta på olika sätt och utöver detta har vi 150 engagerade lärare som ständigt arbetar för din framgång.

I magasinet kan du också läsa om hur det är att gå på Riksidrotts­ gymnasiet, där basketspelare tränas för att spela på elitnivå samtidigt som de får en gymnasieutbildning.

Du kan också läsa om att vi på MG jobbar aktivt med internationali­ sering och om hur våra elever reser och gör utbyten med skolor i hela världen. För många är arbete utom­ lands en dröm – så vad drömmer du om?

Malin Ankarstrand, marknadsföringschef

ENKÄT

Det är närmast och jag ville inte pendla. Min storasyster gick här och mina kompisar går här.”

Jonathan Careberg 17 år Samhällsvetenskapsprogrammet

Alice Westh 17 år Estetiska programmet

Varför valde du Marks Gymnasieskola?

För det låg närmast och verkade vara en bra gymnasieskola.”

Alva Andersson 16 år Ekonomiprogrammet

Det verkade som en bra skola och det är bra att jag bor nära.

Sen var det många kompisar som skulle gå här också.”

För att här finns en basket­ utbildning, jag går NIU. Jag har varit utbytesstudent i USA ett år och går om ettan nu.

Det känns bra!”

Ellen Ljunggren 16 år Ekonomiprogrammet

För att MG ligger närmast och jag har flest kompisar här.”

Jag kände många här, och jag tycker MG har ett bättre elprog­ram än andra skolor.”

Samantha Richardson 16 år Ekonomiprogrammet

Isac Andersson 17 år El- och energiprogrammet

För att MG är bäst!

Jag känner många här, det är även nära och jag vill inte gå i Borås.”

Rasmus Johansson 16 år Samhällsvetenskapsprogrammet

Thea Lindelöf 16 år Samhällsvetenskapsprogrammet

04

Det var en trygghet att välja MG, eftersom många jag känner valde samma skola.

Samt att det var nära hemifrån.”

MGZINE N° – 2 2018

Otto Dahlin Griph 17 år Naturvetenskapsprogrammet

Jag ville gå musik och jag visste att MG har ett bra högskole­ förberedande estet­program med bra lärare och bra förutsättningar för framtiden.”

ENKÄT

För att det är nära hem och för mitt programs skull.”

För att jag tyckte det var den bästa skolan för att bli elektriker.”

Denisa Retezan 16 år Samhällsvetenskapsprogrammet

Kristoffer Johansson 17 år El- och energiprogrammet

För att det passade mig bäst.”

MG låg nära och bra.

Jag har hört bra saker om skolan, att den är seriös och har bra lärare med.”

Emelie Åkerberg 16 år Lärling på barn- och fritidsprogrammet

Ester Sperling 16 år Estetiska programmet

Marks Gymnasieskola

Jag gillade de luftiga och stora lokalerna jämfört med andra skolor.”

Det var den närmaste gymnasieskolan som hade lärlingsutbildning.”

Johan Segerlid 16 år Lärling på bygg- och anläggningsprogrammet

Erin Fritiofsson 16 år Estetiska programmet

Foto: Edon Demiri, Ellen Berntsson, Hanna Kristensson, Felicia Muir

För att man kunde gå lärlingsprogrammet och vara ute och arbeta.”

Jag hade två val, Borås eller här på MG. Jag valde det här på grund av vännerna och att det var närmare.”

My Drottz 16 år Lärling på barn- och fritidsprogrammet

Karifa Sulmara 16 år Industritekniska programmet

Mest på grund av att jag ville gå basketgymnasiet.”

Ludvig Oom 16 år Naturvetenskapsprogrammet

Det var för att det var en RIGbasketskola.”

Sebastian Forsling 16 år Samhällsvetenskapsprogrammet

05

INNEHÅLL

Innehåll MGZINE N° – 2 2018 21

07–11

22–25

ENKÄT: Varför valde du Marks Gymnasieskola?

AKTUELLT: MG öppnar sju nya yrkesutbildningar.

REPORTAGE: Alumn Tidigare eleven Per Karlsson jobbar nu på Google i USA.

REPORTAGE: Internationalisering Upplev världen på MG!

26–29

12–13

REPORTAGE: Skolcafét Malin och Kicki känner alla!

REPORTAGE: Trygghet Så här jobbar vi för att öka tryggheten på skolan.

14–19

30–31

20

32–35

REPORTAGE: Riksidrottsgymnasiet lockar elever från hela landet.

ENKÄT: Vad ska du göra i Mark i höst?

REPORTAGE: Skolbiblioteket – mer än bara böcker.

FAKTA: MG håller hög nivå i jämförelse med rikssnittet.

06

MGZINE N° – 2 2018

4–5

REPORTAGE

Marks Gymnasieskola

”

Varför oroade jag mig så mycket på gymnasiet?

”

Per Karlsson, tidigare elev på MG, lever nu sin dröm i Silicon Valley.

07

REPORTAGE

Vägen från Mark till Hollywood. text:

Maria Redström Norrman

Den stora skillnaden Det pratas mycket om det stora valet av program till gymna­ siet. För Per var det inte riktigt så. Han och några kompisar valde naturvetenskapsprogrammet och tänkte inte så mycket mer på det. Däremot kände han att det var stor skillnad att gå på grundskolan jämfört med gymnasiet. En större värld att passa in i helt enkelt. Därför var det skönt att gå med kompisar han kände och att vara i hemkommunen.

– Jag var inte riktigt beredd på skillnaden, säger Per.

foto:

Anton Hansson

– Vissa lektioner på gymnasiet upplevde jag som tråkiga och rent av jobbiga.

Idag är Per tacksam för de lektionerna. Det var de lektioner och lärare som krävde mest som också förberedde honom allra bäst för studier på högskola och universitet.

Optimerat för livskvalitet Tiden på Marks Gymnasieskola beskriver Per som optimerat för livskvalitet. Att inte ha någon restid till skolan innebar att han fick mer tid till dataspel.

– Skolan är fin och det fanns ingen anledning att åka någon annanstans. Jag spelade mycket dataspel och sov lite för lite.

Jag kunde helt klart använt tiden lite smartare när jag tänker på det såhär i efterhand, säger Per.

Världen välkomnar Det han däremot reflekterar över nu är varför han oroade sig så mycket på gymnasiet. Precis som många andra funderade han på var han hörde hemma och vad han skulle satsa på. Han öns­ kar att han hade tänkt mer på att känna tilltro till framtiden.

– Det finns en hel värld som välkomnar efter gymnasiet, menar han.

Gymnasiet förbereder eleverna bra för livet efter skolan, men kanske inte alltid på det sätt eleven själv vill.

Dataspel gav motivation och drivkraft Under gymnasietiden visste inte Per riktigt vad han ville göra.

Han spelade mycket tillsammans med kompisar efter skolan och på helger. Han började filma deras matcher och fick smak

08

MGZINE N° – 2 2018

Per Karlsson gick ut naturvetenskapsprogrammet på Marks Gymnasieskola 2008. Idag lever han sin dröm i Silicon Valley.

ALUMN

”

Jag har tagit varenda chans jag har fått, inte varit rädd utan vågat utmana mig själv.

”

Marks Gymnasieskola 09

REPORTAGE

MGZINE N° – 2 2018

Per diskuterar med Johan Westerberg, biträdande rektor på MG, om hur AI kan påverka skolan.

10

ALUMN

Per Karlsson med flickvännen Ella.

Marks Gymnasieskola

säger att det är en bra arbetsgivare. Många delar Pers dröm att få jobba på Google. Enligt rekryteringsföretaget Academic Works årliga undersökning ligger Google på första plats i lis­ tan över var unga studenter och akademiker helst vill jobba.

för mer än själva spelandet. Han hörde talas om en utbildning i Stockholm som lät spännande. Men Stockholm lockade inte så han letade efter fler platser där civilingenjörsutbildningen i mediateknik gavs och började studera i Norrköping. Under ut­ bildningen i Norrköping presenterades möjligheten att söka ett stipendium. De två bästa eleverna skulle få möjlig­het att läsa ett år på Stanford, ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen. Här föddes en tävlingsinstinkt som han inte tidigare hade sett hos sig själv. Målet var att ta sig till Hollywood och Stanford skulle kunna bli biljetten att nå dit.

– Jag bestämde mig för att ge allt. Det var kämpigt men jag fixade det, berättar Per.

Nyckeln till framgång Per hittade sin drivkraft med hjälp av dataspelen. Detta har under åren lett honom till olika platser och skapat den fram­ gång han nu kan njuta av. Ingen enkel resa men både kreativ och rolig.

– Jag har tagit varenda chans jag har fått, inte varit rädd utan vågat utmana mig själv. Jag har också jobbat hårt och aldrig gett upp, säger Per.

Stipendium till Stanford Till slut stod han där med sitt stipendium och drömmen om Hollywood kom ännu närmare. Året på Stanford var ett av de roligaste i hans liv och han tog vara på varje möjlighet som gavs. Olika företag besökte skolan och erbjöd praktikplats. Per stegade fram till Pixar och presenterade sig. Deras möte slu­ tade med ett jobberbjudande. Bland annat arbetade han med filmen Hitta Doris, efterföljaren till Hitta Nemo. Per beskriver tiden på Pixar som oerhört häftig och kreativ med mycket glamour, filmstjärnor och hårt jobb.

HÄR VILL UNGA HELST JOBBA 1. Google 2. Tesla 3. Spotify 4. Apple 5. Microsoft

Från Pixar till Google Efter fyra år på Pixar valde Per att söka sig till Google. Idag jobbar han på utvecklingsavdelningen med AI (artificiell intelligens) som Senior Software Engineer. Bristen på ingenjö­ rer i Silicon Valley är stor och därför pågår ett förmånskrig fö­ retagen emellan för att locka till sig arbetskraft. Till exempel erbjuds personalen fri mat, godis, gratis buss till jobbet och tillgång till träningslokaler. Per trivs jättebra på Google och

6. Dice 7. Ikea 8. BGC 9. McKinsey 10. Volvo

Källa: Academic Works

11

REPORTAGE

”

Vi känner att vi har en viktig funktion och betyder något.

”

MGZINE N° – 2 2018

12

CAFÉT

Marks Gymnasieskola

Skolcafét.

Kicki och Malin driver inte bara skolans välbesökta café – de har också en viktig social roll i skolans verksamhet. text:

Sofhie Wenström

foto:

Frida Lindqvist, Alicia Vilhelmsson

behöver ställa några krav på ungdomarna, utan kan ha en helt fri relation.

– Det är det bästa med jobbet, att man får så bra kontakt med ungdomarna. Man känner att man har en viktig funktion och betyder något, säger Kicki.

I gatan, som löper genom hela skolans byggnad, finns det populära skolcafét som drivs av entreprenörerna Kicki Helgesson och Malin Bovin. Verksamheten startade de för drygt tio år sedan. Vid det här laget vet de precis vad som går åt för att elever och personal ska kunna fylla på sina energi­ depåer mellan lektionerna. Förutom den vanliga försäljning­ en tar de också emot beställningar av mat och fika till olika arrangemang på skolan.

Har kul på jobbet Kicki och Malin är inte bara delägare i samma företag utan är också bästa vänner, vilket var en av anledningarna till att de startade företaget ihop. Båda hade dessutom ett stort intresse av att jobba med människor, speciellt ungdomar. Detta gav dem goda förutsättningar att lyckas och har gjort att de har kul på jobbet, varje dag. Relationerna de byggt upp genom arbetet med cafét har blivit givande på flera sätt. Att skolan är ett Riksidrottsgymnasium, RIG, har till exempel gjort att Malin utvecklat ett stort intresse för basket.

– RIG-elever hämtar mellanmål här varje dag och eftersom man lär känna dem blir det ännu mer spännande att följa matcherna, säger Malin.

Att elever, lärare och övrig personal fikar i cafét dagligen gör att många får tillfälle att lära känna varandra bättre.

Ett socialt arbete Men deras arbete innebär så mycket mer än att vara caféägare.

De fyller också en viktig funktion som spindlar i det sociala nätet på skolan.

– Vi pratar om allt med alla, från jobb och plugg till kärleks­ bekymmer. Och vi får ett enormt förtroende! berättar Malin.

Med förtroende kommer ansvar och ibland händer det att Kicki och Malin får reda på saker som kanske inte skulle ha uppdagats annars. Det kan till exempel vara att en elev kommer och berättar att hen blivit utsatt för mobbning. Kicki och Malin kan då hjälpa till genom att slussa vidare till rektor eller elevhälsan. Anförtroendet tror Kicki beror på att de inte

13

REPORTAGE

RIG – basketgymnasiet.

text:

Sofhie Wenström

foto:

Anton Hansson, Emilia Olofsson, Frida Lindqvist

RIG – en kvalitetsstämpel I och med att Svenska Basketbollförbudet, som är huvudman för riksidrottsgymnasierna, satt sin kvalitetsstämpel på vår skola kan ungdomar med höga basketambitioner söka till RIG-utbildningen oavsett var i landet de bor. Målet är att få fram de bästa basketspelarna till internationell elitnivå. Elev­ erna får tillgång till proffscoachning och nödvändiga kunska­ per om kost, idrottspsykologi, hur man planerar sin träning och andra viktiga områden för elitidrottare. RIG-utbildningen kombineras med antingen ekonomi-, naturvetenskaps-, sam­ hällsvetenskaps- eller teknikprogrammet.

hallar, boende och skola. Bra förutsättningar för mig att utveck­ las så mycket som möjligt helt enkelt, berättar Tim. ­– Basket är det bästa jag vet! Jag såg RIG-utbildningen här som nästa steg mot att spela på elitnivå, berättar Ruba som går andra året på samhällsvetenskapsprogrammet.

Tim kommer från Stockholm och går tredje året på ekonomi­ programmet. Han har både pappa och syskon som är basket­ spelare och det var när han spelade i U15 som han fick reda på att det finns RIG-utbildning här. Han ser inga problem med att bo på en liten ort, snarare tvärtom.

– Det är skönt att vara här, man kan fokusera på träningen och jag tar det gärna lugnt när jag är ledig, säger Tim. Ibland åker vi till Göteborg eller Borås för att se på ligamatcher på helgerna, eller så tränar vi på gym.

Från storstad till landsbygd Ruba Abo Hashesh och Tim Carlsten är två av RIG-eleverna som bor på elevhemmet alldeles intill skolan. De har flyttat från Karlstad respektive Stockholm till Skene för att utbilda sig på Marks Gymnasieskola.

– Anledningen till att jag valde RIG i Mark var för att coachen passade mig som spelare väldigt bra och att det var så nära till

Goda förutsättningar att orka Med åtta schemalagda träningspass i veckan utöver det vanliga plugget kan man undra hur de mäktar med, men att sköta sko­ lan verkar inte vara några problem. Lärarna har förståelse för

14

MGZINE N° – 2 2018

Visste du att Marks Gymnasieskola är ett av två Riksidrottsgymnasium, RIG, för basket i Sverige? Hit kan elever från hela landet söka som vill satsa på en internationell elitkarriär, samtidigt som de får en gedigen gymnasieutbildning.

RIG

Marks Gymnasieskola

”

Det bästa med RIG är att man får både idrotta och läsa det program man vill.

15

”

REPORTAGE

MGZINE N° – 2 2018

killarna på första våning och tjejerna en trappa upp. Både Tim och Ruba har inrett sina rum precis som de vill ha det för att få en hemtrevlig känsla, men det gemensamma vardagsrummet används också flitigt. På kvällarna brukar de sätta ihop de tre sofforna för att få det extra mysigt och sedan tar var och en med sig en filt och ser på teve tillsammans.

– Jag har fått många bra kompisar här, vi är nästan som en familj som bor ihop, berättar Ruba.

– Det bästa med RIG är att man får både idrotta och läsa det program man vill. Jag vill bli basketproffs men ekonomi­ programmet gör att jag har flera möjligheter i framtiden, avslutar Tim.

att de har mycket att göra och eleverna får goda förutsättning­ ar för att orka. Till exempel läggs extra resurser på skolmaten och mellanmål finns tillgängligt i skolcafét som föräldrarna betalar i efterhand.

– De har lagt träningarna bra, berättar Tim. Vi slutar alltid klockan 18 och sedan har man hela kvällen på sig att plugga.

Nästan som en familj På elevboendet har varje elev ett eget rum med badrum, de har gemensamt kök, vardagsrum, tvättstuga och studierum. Det gör att RIG-eleverna kan laga mat, umgås med sina kompisar på kvällarna eller få egen tid på sina rum. I elevboendet bor

16

RIG

Marks Gymnasieskola

”

Jag har fått många bra kompisar här, vi är nästan som en familj

”

17

För Ruba Abo Hashesh och Tim Carlsten är det inga problem att plugga och spela basket varje dag.

MGZINE N° – 2 2018

18

Marks Gymnasieskola

19

82,7 76,8 MARKS GYMNASIESKOLA

Procent av eleverna på högskoleförberedande program som nådde gymnasiexamen inom tre år.

RIKSSNITT

42,7

MARKS GYMNASIESKOLA

56,3 54,3 RIKSSNITT

MARKS GYMNASIESKOLA

Procent av eleverna som var etablerade på arbetsmarknaden två år efter fullföljd gymnasieutbildning.

RIKSSNITT

Procent av elever som nådde minst grundläggande behörighet till högskola och universitet inom tre år.

All statistik hämtad ur Öppna jämförelser i kommun- och landstingsdatabasen Kolada och bygger på uppgifter för läsåret 2016/2017. Statistiken för etablerad på arbetsmarknaden baseras på elever från läsår 2013/2014

20

MGZINE N° – 2 2018

MARKS GYMNASIESKOLA I SIFFROR JÄMFÖRT MED RIKSSNITT

Maja-Stina Arnell, tidigare lärling på MG.

Marks Gymnasieskola

Sju nya utbildningar.

Drömmer du om att bli frisör, stylist eller kanske bilmekaniker?

Då kan du från och med nästa höst utbilda dig här i Mark. text:

Sofhie Wenström

foto:

Mecka

Viktigt att veta vad man vill Lärlingsutbildningar har länge haft stämpeln att vara till för ”skoltrötta”, men den håller på att suddas ut. Sanningen är att för att lyckas bra på en arbetsplats behöver man vara moti­ verad och det är extra viktigt att vara skötsam med tider, ta ansvar och visa framfötterna.

– Vill man göra sin utbildning som lärling behöver man veta vad man vill och vara nyfiken och engagerad. Då ger man sig själv väldigt goda framtidsutsikter, säger Ann-Sofi.

Marks Gymnasieskola är känd för sina lärlingsutbildningar, till exempel är skolan störst i Sverige på lärlingsanställningar. Men från och med hösten 2019 kan ännu fler skaffa sig sin yrkesexa­ men här. Vi öppnar fem helt nya program och två nya inrikt­ ningar. En lista med de nya utbildningarna kan du se här intill.

Ett rikt näringsliv i Mark I Marks kommun finns ett rikt näringsliv med många företag som gärna tar emot lärlingar, vilket gör det möjligt att starta de nya programmen. På så sätt kan också fler stanna kvar på orten.

– Anledningen till att vi öppnar upp de nya utbildningarna är att efterfrågan är så stor från företagen, berättar Ann-Sofi Sinkkonen, lärlingssamordnare på Marks Gymnasieskola.

Tips! Läs gärna reportaget om lärlingen Maja-Stina Arnell i förra numret av MGZINE.

DE NYA UTBILDNINGARNA:

Många fördelar med lärlingsutbildning Det finns många fördelar med att läsa som lärling. Det är det bästa sättet att få aktuella yrkeskunskaper med den senaste tekniken och man får en god förståelse för yrket både praktiskt och teoretiskt. Inte minst får man erfarenheter att lägga till i sitt CV och möjligheterna till sommarjobb och anställning ökar. Man har dessutom möjlighet till lärlingsanställning och man kan söka en extra lärlingsersättning på CSN. Läser man som lärling har man också möjlighet att läsa in grundläggande behörighet, precis som på skolförlagd utbildning.

• Fordonsprogrammet: inr. Personbil • Hantverksprogrammet: inr. Stylist samt Frisör • VVS- och fastighets­programmet: inr. VVS • Restaurang- och livs­medelsprogrammet:

inr. Kök och servering • Bygg- och anläggningsprogrammet: inr. Mark och anläggning samt Måleri 21

REPORTAGE

MGZINE N° – 2 2018

David Olsson och Sabina Ört på ekonomiprogrammet är glada över möjligheten att få åka utomlands.

22

INTERNATIONALISERING

En skola med internationell profil.

Marks Gymnasieskola

På Marks Gymnasieskola pågår ständigt aktiviteter som sträcker sig utanför Sveriges gränser. Internationaliseringen av skolan drivs av engagerade lärare som ger alla elever möjlighet att resa ut i världen – till allt från Norge och Bryssel till Uganda. text:

Sofhie Wenström

foto:

Hanna Kristensson, Emilia Olofsson, Louise Lagerström

Minnen för livet Marks Gymnasieskola har täta samarbeten med länder över hela världen. Det innebär att alla elever varje år har chans att i utbildningssyfte få resa till olika länder och på så vis få en bredare förståelse av omvärlden. Inte minst skapas minnen för livet. Sedan flera år tillbaka har internationaliseringen av skolan engagerat både lärare och elever.

Anders Strömhäll, lärare på ekonomiprogrammet, är en av de eldsjälar som drog igång ett samordnat arbete med interna­ tionalisering på skolan 2011.

– Syftet var att systematisera internationaliseringen i sko­ lan, för att kunna öka kunskaperna hos både elever och lärare om omvärlden både politiskt och kulturellt, säger Anders.

med olika partnerskolor i länder som Tyskland, Norge, Dan­ mark, Frankrike, Uganda, Italien och Holland.

Många av skolans elever har också deltagit i årslånga utbytesprogram. Det har varit till Tyskland och USA, svenska skolan i Spanien, Frankrike och Kenya. Elever kan också delta i kortare, månadslånga utbyten. Sabina Ört, tredjeårsstudent på ekonomiprogrammet, besökte en skola i Rom under en månad i våras.

– Det var kul att se hur skolsystemet fungerar där. De har lite striktare regler, med klädkoder och nästan inga raster. Lunch äter man efter skolan, vilket var lite ovant, berättar Sabina Ört. Men det var också intressant att möta en mer öppen och avslappnad social kultur, fortsätter hon.

Partnerskolor och utbyten Engagemanget bidrar även till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Idag finns en grupp på skolan, den internationella gruppen, som driver samarbeten

Samarbete med Europaparlamentet Redan 2008 fick Marks Gymnasieskola chansen att delta i pro­ jektet Euroscola, som drivs av Europaparlamentet. Projektet går ut på att elever från olika EU-länder deltar i en tävling. Har

23

REPORTAGE

sierade av EU-kommissionen. Projekten går ut på att elever och lärare får utbyta erfarenheter med skolor i andra länder för att främja det pedagogiska arbetet, utveckla kritiskt tänkande och hur man kan arbeta med inkluderat lärande.

man tur får man åka till Strasbourg för att ikläda sig rollen som europaparlamentariker och debattera olika ämnen en hel dag.

Marks Gymnasieskola har representerat Sverige med elever vartannat år sedan dess, senast 2017.

2014 blev Marks Gymnasieskola dessutom ambassadörskola för Europaparlamentet. Det innebär bland annat att två elever från årskurs två i varje program årligen utbildas till junioram­ bassadörer. David Olsson är en av dem, han går nu tredje året på ekonomiprogrammet och fick åka på studieresa till Bryssel förra året.

– Vi blev visade runt och fick träffa ett tiotal EU-parlamen­ tariker vilket var mycket lärorikt. Dessutom besökte vi ett koncentrationsläger, berättar David. Jag lärde känna många andra studenter som var med på resan vilket var jättekul.

– Det är en av skolans största styrkor; som elev får man massor av chanser att åka utomlands varje år, säger David.

På skolan pågår också en rad Erasmusprojekt som är finan­

En skola för mänskliga rättigheter Nytt för i år är att Marks Gymnasieskola från och med höst­ terminen är en av Amnestys skolor för mänskliga rättigheter.

Skolan får bland annat då tillgång till undervisningsmaterial som ska bidra till att höja kunskapen om mänskliga rättigheter och lärarna får vidareutbildning.

Som Amnestyskola deltar Marks Gymnasieskola också i en global kampanj som genomförs varje år på internationella dagen för mänskliga rättigheter. Vi anordnar också en tema­ dag, eller -vecka. Arbetet med Amnesty är något som ger ett bra stöd i skolans värdegrunds­arbete och stärker även vår inter­nationella profil.

MGZINE N° – 2 2018

24

INTERNATIONALISERING

Marks Gymnasieskola

”

En av de bästa sakerna med skolan är att man som elev får massor av chanser att åka utomlands varje år.

”

25

REPORTAGE

En trygg skola är en bra skola.

För att få en trygg skola behövs trygga vuxna som eleverna har förtroende för. På Marks Gymnasieskola finns flera goda förebilder i form av trygghetsteam, elevhälsa, ungdomsutvecklare och även besökande områdespoliser. text:

Sofhie Wenström

foto:

Emilia Olofsson, Frida Lindqvist, Ellen Berntsson

På Marks Gymnasieskola är kommunens fyra ungdoms­utvecklare stationerade. Men de sitter sällan stilla. Deras främsta uppdrag är att finnas till för ungdomar och förebygga att de hamnar snett eller i utanförskap. Förutom att diskutera värdegrundsfrågor och informera i klasserna om saker som alkohol, tobak och droger jobbar de också exempelvis med teambuilding för att stärka grupper. De jobbar också individuellt med dem som behöver stöd och vägledning.

Magnus, Sofia, Örjan och Daniel träffar elev­ er från och med årskurs sju och har därmed fördelen att känna många redan när de börjar på gymnasiet.

Goda relationer ger ett helhetsperspektiv – Relationer och förtroende är otroligt viktigt.

Det gör det lättare för oss att se helheten och jobba långsiktigt, berättar Örjan Struxsjö.

För att bygga och stärka relationer försöker ungdoms­utvecklarna att synas där ungdomar­ na är, både i och utanför skolan. På rasterna kan de spela pingis med eleverna och på

Ungdomsutvecklarna Örjan och Magnus.

26

MGZINE N° – 2 2018

UNGDOMSUTVECKLARNA

TRYGGHET

”

Det handlar mycket om att skapa kontakter.

”

Marks Gymnasieskola

Områdespoliserna Maria Lyrevall och Torbjörn Lundvall.

skolungdomar mellan 13 till 18 år och de har under åren fått goda relationer till många av skolans elever. Med sin närvaro vill de bidra till att öka känslan av trygghet.

– Det handlar mycket om att skapa kontakter och att finnas lättillgängliga om någon till exempel är orolig för en kompis som verkar vara på fel spår i livet, berättar Torbjörn. Vi är ock­ så noga med att bibehålla anonymiteten för dem som vänder sig till oss.

Ett viktigt uppdrag är också att sprida information i klasserna, inte minst för nyanlända elever som läser svenska här och som kanske har en annan bild av polisväsendet från sitt hemland.

kvällarna är de ofta ute på fältet. De är också delaktiga i elev­ arrangemang som insparkar eller kick-off.

Förutom den uppsökande verksamheten är elever alltid välkomna till ungdomsutvecklarnas rum på skolan, som kan fungera som en tillflyktsort när det är stressigt. Där kan man få prata av sig om man vill eller bara sätta sig i soffan, poppa lite popcorn i mikron eller plinka på gitarren.

– Man behöver inte vara ”stökig” för att ta kontakt med oss.

Hit är alla välkomna med små och stora bekymmer, säger Daniel Gurney.

Ett viktigt led i både det förebyggande och lösningsfokuse­ rade arbetet är samverkan med föräldrar, kuratorer, skolskö­ terskor, studie- och yrkesvägledare, men även med rektorerna och områdespolisen.

Ungdomsutvecklarna börjar sina arbetsdagar varje morgon på Marks Gymnasieskola och lokalen är för det mesta beman­ nad av minst en av dem under dagarna. Det går också bra att kontakta dem via e-post eller telefon. Kontaktuppgifter finns på skolans webbsida: marksgymnasieskola.se

Bred samverkan mot droger Maria och Torbjörn har ett tätt samarbete med ungdoms­ utvecklarna vilket gör det lättare att fånga upp ungdomar som kanske hamnat i riskzonen för droger. Eftersom polisen också samverkar med både socialen och fritidsgårdar har de goda möjligheter att hjälpa ungdomar och föräldrar och undvika att någon hamnar mellan stolarna hos myndigheterna. Polisen har sedan 2017 ett medborgarlöfte gentemot kommuninvå­ narna som bland annat handlar om att fokusera just på ungas missbruk. Ibland kommer också hundförarpolisen i Älvsborg på besök till skolan för att träna sina narkotikahundar.

– Det här är ett jätteroligt jobb, säger Maria med ett leende.

Vi känner oss alltid välkomna och lär känna så många fina ungdomar.

– Och 99,9 procent av eleverna är ju skötsamma, poäng­ terar Torbjörn.

POLISEN Minst en dag i veckan får Marks Gymnasieskola besök av Maria Lyrevall och Torbjörn Lundvall som är områdespoliser i kommunen. En del i deras uppdrag är att röra sig främst bland

27

REPORTAGE

Ett inkluderande klimat är viktigt Trygghet handlar också om att känna sig delaktig och det är viktigt att tänka på när man anordnar evenemang för elever.

Därför bjuder teamet regelbundet in elevkåren för att diskute­ ra vad som är bra att tänka på vid planering av skolfester så att det blir inkluderande för alla.

– Syftet är inte att komma med pekpinnar och styra elever­ na på något sätt, men däremot kan tips inför eller att utvärdera arrangemang i efterhand vara lärorikt, förklarar Jonas Moberg.

För att öka tryggheten och motverka mobbning och kränkande behandling finns ett trygghetsteam på Marks Gymnasieskola.

Teamet består av nio personer som själva valt att jobba med dessa frågor. I gruppen ingår lärare, ungdomsutvecklare och elevhälsan. Hit kan elever vända sig som känner sig otrygga i skolmiljön av olika anledningar. Det kan handla om utanför­ skap eller konflikter, men också om andra saker i den fysiska miljön som gör att man känner obehag inför att gå till skolan.

Jobbar efter samtalsmodell För att hantera konflikter använder trygghetsteamet sig av en modell som går ut på att två vuxna personer för enskilda sam­ tal med alla inblandade. På så sätt får alla möjlighet att säga sin sanning och höra hur andra upplevt händelsen.

– Det handlar om att reda ut varför det som hänt har hänt och ibland löser sig konflikten av sig själv. Ofta handlar det om missförstånd och sällan är det någon som handlat utifrån ont uppsåt, berättar Jonas Moberg, som är lärare på industritek­ niska programmet.

Trygghetsteamet jobbar också förebyggande, till exempel genom att besöka och informera alla klasser i årskurs två och genom en enkät som görs årligen tillsammans med elevhäl­ san. Med tanke på att skolan är stor och att alla har sin egen uppfattning om av vad trygghet innebär, är det viktigt att regelbundet ta reda på hur skolmiljön upplevs.

Alla behöver veta vart man kan vända sig Det vanligaste sättet som trygghetsteamet engageras är via lärare och mentorer. Men elever kan också vända sig till någon av rektorerna eller direkt till trygghetsteamet. Kontaktuppgif­ ter finns på skolans webbsida: marksgymnasieskola.se

Vad är en kränkning? ”Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.”

Skollagen 6 kap. 3 §

28

MGZINE N° – 2 2018

TRYGGHETSTEAMET

TRYGGHET

”

Studieresultatet hänger tätt ihop med måendet. Därför är det så viktigt att inte tveka att vända sig till oss.

”

ELEVHÄLSAN Marks Gymnasieskola

Elevhälsan utgår från elevens bästa och är ett bollplank för mentorer och lärare i sitt arbete för att eleverna ska få de bästa förutsättningarna under gymnasietiden. Det är viktigt att känna sig bekväm och trygg på skolan. Elev­hälsan har ett nära samarbete med trygghetsteamet och ungdomsutvecklarna för att arbeta med skolans värdegrund.

– Studieresultatet hänger tätt ihop med måendet, säger skolkurator Rose-Marie Nordgren. Därför är det så viktigt att inte tveka att vända sig till oss.

Elevhälsans lokaler ligger innanför entrén till Arenahallen. Här jobbar kuratorerna Cathrine och Rose-Marie, skolsköterskorna Hillevi och Ingela, specialpedagogerna Susanne och Gull-Britt samt specialläraren Inger. Hit kan elever vända sig om de har frågor och funderingar kring skolan, hälsan och livet i stort.

– Elevhälsans lokaler upplevs vara en lugn plats, kanske be­ roende på att det oftast finns någon närvarande vuxen. Det kan vara en omställning att komma hit från grundskolan och då kan elevhälsan vara ett stöd, berättar skolkurator Cathrine Panasco.

Skolkurator Rose-Marie Nordgren.

29

ENKÄT

Jag ska spela handboll i Marks HK. Jag ska även gå i skolan och plugga.”

Jag brukar vara hemma på hösten och ta det lugnt.

Jag ska spela Final Fantasy.”

Oliver Kronberg 16 år IMIND

Fanny Carlsson 17 år Samhällsvetenskapsprogrammet

Jag ska mest gymma men även kolla serier och spela CS 1.6.”

Vad ska du göra i Mark under hösten?

Besart Januzi 17 år Naturvetenskapsprogrammet

Inget speciellt, jag ska kolla filmer och serier.

Pokémon är en favorit.”

August Nolbrant 18 år Teknikprogrammet

Adam Davidsson 17 år Gymnasiesärskolan

Jag bor inte här men jag ska spela CS:GO och kolla bland annat Game of Thrones och Vikings.”

Jag ska shoppa på Skroten och äta på den nya Thai­ resturangen i Kinna.”

Eric Sedenborg 17 år El- och energiprogrammet

Inger Strömberg 56 år Rektor för vuxenutbildningen

Jag ska jobba inom vården och hemtjänsten, och så ska jag åka till Liseberg.”

Jag ska nog gå på mycket hund­ kurser, sedan ska jag även gå på en jubi­ leums­konsert i Borås.”

Delaram Behadori 18 år Ekonomiprogrammet

Linnéa Niklasson Karlsson 18 år Estetiska programmet

30

MGZINE N° – 2 2018

Inget särskilt, jag ska träffa kom­pisarna som vanligt”

ENKÄT

Jag ska mest stanna hemma, men annars så ska jag träna på gymmet.”

Jag ska gymma på Friskis & Svettis, speciellt armar, även plugga och spela Fortnite.”

Ivar Persson 17 år Naturvetenskapsprogrammet

Fabian Hammarström 17 år Vård- och omsorgsprogrammet

Jag ska träna och spela basket­ matcher. Det och att se på film.”

Jag ska gå på Öppen verkstad på Marks konst­ grafiska. Jag ska även gymma på skolgymmet.”

Ester Sjöstrand 18 år Teknikprogrammet och RIG basket

Eva Bäcklund 56 år Lärare på estetiska programmet

Marks Gymnasieskola

Jag ska spela airsoft med mina bröder och kompisar.”

Mattias Fransson 17 år Bygg- och anläggningsprogrammet

Kaltrina Dobra 16 år Estetiska programmet

Jag ska vara mycket med familjen.

Om vädret tillåter ska jag spela fotboll och basket, även träna på gymmet.”

Jag ska spela tennis med kompisar, äta god mat och kolla på basketmatcher­ na här.”

Foto: Emilia Olofsson, Sophie Andersson, Anton Hansson

Jag ska plugga till prov och sånt viktigt. Ska även vara med kompisar och plugga med dem.”

Julia Esbjörnsson 16 år Naturvetenskapsprogrammet

Fredrik Larzenius 41 år Idrottslärare

Jag ska kolla på läskiga serier och filmer och kanske gå på lite bio.”

Jag ska gå i skolan, spela fotboll, hänga med vänner och gå på IFKmatch.”

Eldin Durakovic 16 år Samhällsvetenskapsprogrammet

Oscar Larsson 16 år Industritekniska programmet

31

REPORTAGE

”

Vi är här för att inspirera och sprida kunskap.

”

MGZINE N° – 2 2018

Specialpedagog Susanne Karlsson och bibliotekarie Karin Lilienberg.

32

BIBLIOTEKET

Skolbiblioteket – mer än bara böcker.

Marks Gymnasieskola

Biblioteket på Marks Gymnasieskola är mer än bara böcker.

Det är också en pedagogisk resurs som sträcker sig utanför biblioteket och in i klassrummen. text:

Sofhie Wenström

foto:

Frida Lindqvist, Emilia Olofsson

Elevinflytande på biblioteket Personalen i biblioteket har tillsammans med elever från olika program en biblioteksgrupp som träffas en gång i veckan.

Eleverna hjälper bland annat till att pynta inför olika arrange­ mang, tipsar om nya böcker att köpa in och deltar i bokcirklar.

Linnéa Niklasson går tredje året på estetiska programmet och har varit med i biblioteksgruppen sedan andra terminen på gymnasiet. Förutom musiken är böcker hennes stora intresse.

– Jag är i biblioteket varje ledig stund, berättar Linnéa som i framtiden vill jobba som bibliotekarie.

Bland skolbibliotekets alla böcker finns fyra engagerade bokfantaster som glatt tar emot sina besökare. Här jobbar bibliotekarierna Lars, Christofer och Karin samt Johanna som är biblioteksadministratör. Förutom att låna ut böcker är biblioteket en viktig pedagogisk resurs i undervisningen.

Personalen har också i uppdrag att samarbeta med lärare i olika ämnen. De håller till exempel bokpresentationer ute i klassrummen och medverkar vid boksamtal. Dessutom fixar de gärna andra aktiviteter som tipspromenader, föreläsningar, tävlingar och utställningar.

– Jag jobbar här för elevernas och personalens skull och vill inspirera till läsglädje. Men jag vill också se till att sprida kunskap om till exempel källkritik och uppmärksamma ämnen som utanförskap. berättar Karin Lilienberg som har lång erfa­ renhet och har jobbat på skolbiblioteket sedan 2005.

Biblioteket som är en studieresurs och kunskapskälla har också i uppdrag att spegla allt som pågår på skolan. Utställ­ ningar är ett sätt att lyfta fram skolverksamheten och det kan då handla om elevers egna arbeten eller att visa upp böcker på teman som hälsa, mänskliga rättigheter eller om förintelsen.

– Aktiviteterna gör att man får jättebra tillfällen att prata om böcker, träffa elever och följa deras utveckling, säger Karin Lilienberg.

Författarbesök Något som Karin Lilienberg gärna anordnar för att sprida nyfikenhet och läslust är författarbesök. Författare som Lina Ekdahl, Olivia Bergdahl, Sara Beischer, Magnus Nordin, Jonas Helgesson, Per Nilsson, Ismael Ataria, Torgny Karnstedt, Arkan Asaad, Jonas Hassen Khemiri och Bob Hansson - ja listan kan göras lång - har varit på skolan och föreläst, något som är mycket uppskattat av både elever och personal.

Novellpris Varje år anordnas Novellpriset på Marks Gymnasieskola. Det är en tävling där alla elever i årskurs två kan delta under ett

33

REPORTAGE

MGZINE N° – 2 2018

34

BIBLIOTEKET

Bibliotekarierna Christofer Araviadis och Lars Mild.

Marks Gymnasieskola

visst tema. Förra året var temat de sju dödssynderna och från alla bidrag valdes tre från varje klass ut som gick vidare. Biblioteks­personalen är den slutgiltiga juryn och delar ut priset, ofta på själva Nobeldagen, med pompa och ståt på scenen i Stora Cafét.

BIBBLAN TIPSAR:

En verkstad för studier Biblioteket har också nära samarbete med specialpeda­ gogerna på skolan för att bevaka elevernas intressen och stötta så att de kan tillgodogöra sig sina utbildningar på bästa sätt. Det handlar då om hjälpmedel som inlästa medier, teknisk utrustning, läspennor och programvaror, men också om studieteknik och stöd. För att elever ska kunna få stödundervisning har man på andra våning ord­ nat Studioteket, en plats där elever och lärare kan samlas och jobba i lugn och ro. Där har man bland annat så kallad studieverkstad varje tisdag och torsdag och då är alla välkomna. Det finns också flera grupprum tillgängliga för de som behöver.

Susanne Eriksson är specialpedagog på skolan och träffar bibliotekspersonalen regelbundet för att utveckla samarbetet och skapa förutsättningar för elever att nå sina studiemål. Hon jobbar främst mot lärare och rektorer för att ta fram lämpliga anpassningar för elever som behöver det. Men på mentorernas initiativ träffar hon också ibland elever för att samtala kring olika strategier för till exempel inläsning av material och planering.

– Det är viktigt att se till elevens hela studiesituation och ta reda på vad det är som skapar svårigheter i skolmil­ jön. Anledningen till att en elev har svårt att nå målen i utbildningen behöver alltså inte nödvändigtvis bero på svårigheter hos eleven själv, förklarar Susanne.

• Vem är författaren och vilken bakgrund har hen?

• Är dokumentet publicerat via någon organisation?

• Finns källor och referenser angivna?

• Hur aktuell är informationen?

• Vilket budskap har författaren?

• Innehåller informationen fakta eller åsikter? faktauppgifterna mellan • Överensstämmer olika källor?

• Känns informationen trovärdig?

• Kan jag använda den i mitt arbete?

Var källkritisk!

... och på webben: • Vem ansvarar för webbplatsen?

• Vad innehåller den?

• Hur framställs informationen?

• När uppdaterades den senast?

35

marksgymnasieskola.se

Olika och lika bra.

MGZINE N° – 2 2018