NYHETER PÅ LÄTT SVENSKA “Vi tycker att det här hör till det viktigaste Yle gör

”Vi tycker att det här hör till det viktigaste Yle gör”

På flera av Kårkullas enheter hör det redan till de dagliga rutinerna att knäppa på Radio Vega klockan halv 12 och bänka sig i soffan för att lyssna på Yle nyheter på lätt svenska.

Anna Savonius är en av de fyra redaktörer på Svenska Yle som jobbar med att göra nyheter på lätt svenska och anser att detta är något av det viktigaste som Yle kan göra. Förutom Savonius jobbar även Camilla Andelin (även känd från Tongåvan), Joakim Rundt och Ann-Lis Fredriksson med nyheter på lätt svenska och alla gör det av rent intresse vid sidan om sina övriga arbetsuppgifter.

– Vi gör det här vid sidan om vårt övriga jobb och tycker att det här hör till det viktigaste Yle kan göra, konstaterar Savonius.

I början av december 2019 gjorde Yle den första sändningen på lätt svenska och sedan dess har man varje VARdag kunnat lyssna på nyhetssändningarna klockan 11.30 i Yle Vega och på Yle Arenan, där man också kan lyssna efteråt. Där finns också nyhetstexterna. Sändningarna tangerar de viktigaste nyheterna under det senaste dygnet. Savonius berättar att man har en bred målgrupp.

– Vi riktar oss till hela Svenskfinland, till personer med olika funktionsvariationer som behöver tydliga sammanhang och kanske ett långsammare tempo, tillgänglighet inte är något nytt fenomen i samhället. Savonius berättar att man på finska sidan redan länge har jobbat kring dessa frågor och SelkouutiVi riktar oss till hela Svenskfinland “ men även till nyfinländare, invandrare och till exemset har funnits en lång tid, både som text, video och pel äldre personer med minnessjukdomar, förklarar audio. Men som alltid är det en fråga om resurser hon. och Savonius lyfter fram att Svenska Yle också har en nysatsning, ett nyhetsprogram för barn i åldern Nyheter på lätt svenska används också inom invan10-13 år. drarundervisningen och av svensklärare och även inom vuxenutbildningen. Själva initiativet till Nyheter på lätt svenska kom från Yles ledning - även om

Redaktörerna har fått utbildning av LL-centret Samtliga redaktörer som arbetar med att göra nyheter på lätt svenska har gått en utbildning under LL-centrets ledning i Helsingfors. LL-Center arbetar med och för lättläst på svenska i Finland och verkar inom FDUV, men erbjuder service åt alla som har nytta av lättläst.

Även om alla redaktörer, som jobbar med Nyheter på lätt svenska vid Svenska Yle har lång erfarenhet av media, är det ett krävande jobb att förenkla, ofta rätt svåra, nyhetstexter.

I utbildningen fick Svenska Yles redaktörer bland annat lära sig hur lättlästa meningar ska se ut, betydelsen av upprepningar, om det ska finnas en röd tråd eller om det är bättre att det kommer överraskningar och så vidare. Sedan fick man också göra helt praktiska övningar.

– Men det är nog jättesvårt att förenkla, säger Savonius med eftertryck. Enkelt ska också vara rätt.

Mycket arbete ligger bakom nyheterna Redaktionen för de lättlästa nyheterna börjar jobba Kårkullas kvalitetskriterier: • Delaktighet • Självbestämmande • Hälsa tidigt på morgonen och håller på i ett sträck fram till klockan 11.10 då sändningen och nyhetstexterna publiceras på Yle Arenan och 11.30 sänds sedan nyheterna i bandad version i radion, i Ylevega. • Kommunikation • Trivsel • Vardagsaktivitet Det som kanske lyssnarna inte tänker på är att det ligger oerhört mycket arbete bakom nyheterna och en enda mening kan ge upphov till en hel del googlande och detektivarbete.

– Det handlar ofta om komplicerade sammanhang och det kan ligga ganska mycket arbete och googlande bakom en enda mening. Vi ska återspegla nyhetsdygnet och försöka erbjuda lyssnarna och läsarna dagens viktigaste diskussionsämnen. Vi har ju tillgång till alla Svenska Yles nyheter. Sedan behöver vi googla, checka i gamla artiklar och rådfråga kolleger med specialkunnande, förklarar Savonius.

Redaktörerna har ett eget chatprogram där de direkt kan ställa frågor till sina kolleger och få ett snabbt svar. Men man jobbar också helt fysiskt med den egna kroppen för att få upp rösten och inte knarra, som Savonius uttrycker det.

Man fuktar munnen, dricker tillräckligt och pratar litet innan man börjar läsa, så stämbanden ska vara smidiga. Det är också viktigt att hålla papperet tillräckligt högt upp för att göra rösten stadig. Rösten är viktig då det gäller att ta till sig språket och alla redaktörer har jobbat mycket med just den egna rösten.

Redaktionen vill ha feedback Redaktionen för Nyheter på lätt svenska jobbar kontinuerligt med att förbättra och förnya sig och Savonius påpekar att man mycket gärna får ta kontakt och komma med feedback. Efter varje sändning sägs det vem som har sammanställt den, så det är lätt att ge direkt feedback till redaktören ifråga.

– Man får genast höra om man har haft bra eller dåliga nyheter, till exempel ”nyhetsuppläsaren lät pigg och bra”. Någon lyssnare kan påpeka om vår grammatik, oftast är det människor som inte egentligen hör till vår målgrupp, men som annars bara tycker att de vill kommentera. Däremot är många i målgruppen väldigt tacksamma, säger Savonius och konstaterar att fem minuter är väldigt kort tid, men att man alltid försöker få med något roligt inslag i nyheterna.

LIX räknaren är ett viktigt arbetsredskap För alla redaktörer är LIX räknaren ett viktigt arbetsredskap för Nyheter på lätt svenska. En LIX räknare (läsbarhetsräknare) används för att få en uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. Räknaren ger genast besked om textens svårighetsgrad.

Savonius säger att lyckan är stor då man har skrivit sin långa text och kopierar in den i LIX räknaren och svårighetsgraden stannar under 30.

– Vi är ju måna om att hålla oss inom gränsen för lättläst, understryker hon.

Svårt att uppskatta antalet lyssnare I december 2019 då nyheterna lanserades var folk väldigt nyfikna och sändningarna hade över tusen lyssnare på Arenan, men nu har siffran sjunkit. I dagens läge vet man inte exakt hur många människor som lyssnar på Yle nyheter på lätt svenska, eftersom många även lyssnar på nyheterna via poddar och i radion och således inte ses i statistiken över lyssnare och läsare. Hur många som läser nyhetstexterna på Arenan skulle också vara intressant att veta. Det är något som man på Svenska Yle gärna skulle vilja veta mera om och tillsvidare har man inte gjort några lyssnar- eller läsarundersökningar.

Man får genast höra om man har haft bra eller dåliga nyheter, “ till exempel “nyhets- läsaren lät pigg och bra”