Vårt Näringsliv Laholm

VÅRT Guldkvällen & guldvinnarna Attraktiva arbetsplatser Börsens dolda makthavare Turerna om Markarydsbanan

2 0 1 8 /2019

NÄRINGSLIVSKALENDER & TIPS

LAHOLM

Företagslotsen

L A H O L M , M E L L B Y S T R A N D , S K U M M E S L Ö V S S T R A N D , S K O T T O R P, H A S S L Ö V, VA L L B E R G A , R Ä N N E S L Ö V, V Å X T O R P, H I S H U L T, K N Ä R E D , S K O G A B Y, G E N E VA D , V E I N G E , Y S B Y, L I L L A T J Ä R B Y

VÅRT

NÄRINGSLIVSKALENDER & TIPS

VINTER 2017 F Ö R D I G S O M V I L L U P P L E VA L A H O L M MAGASIN LAHOLM VINTER 2018

Företagslotsen

E N T R E P R E N Ö R S K A P, A F F Ä R S M A N N A S K A P, H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E , H Å L L B A R A F Ö R E TA G A R E E N T I D N I N G F Ö R E T T B R A F Ö R E TA G S K L I M AT O C H E T T V Ä L M Å E N D E N Ä R I N G S L I V

Omslaget: Paulin Rubensson, TEK Kompetens.

Foto: Ulrika Träff

GARE Å L L B A R A F Ö R E TA F Ö R E TA G A N D E , H A S K A P, H Å L L B A R T INGSLIV A P, A F F Ä R S M A N N VÄLMÅENDE NÄR ENTREPRENÖRSK S K L I M AT O C H E T T E T T B R A F Ö R E TA G EN TIDNING FÖR

7

GIFTE KTUPP DER & KONT A

För Campus Laholm Lantho etagsamhet ft tell Energibolag med lokal Stkra eam & Lögnäs går d Shin Närin gslivse e Det är nheten något spec MAGASIN LAHOLM

/2 01

R

20 16

KALEN

F Ö R D I G S O M V I L L U P P L E VA L A H O L M

LM

2018/2019

i Företa nnarna gsklim atet Ung

Hållbar företagare

LAHO

NÄRINGSLIVSKALENDER & TIPS

VÅRT VINTER 2017

Guldv

Neuroledarskap

VINTER 2018

VÅRT NÄRINGSLIV LAHOLM

Guldkvällen & guldvinnarna Attraktiva arbetsplatser Börsens dolda makthavare Turerna om Markarydsbanan

2018/2019

LAHOLM

Guldkvällen & guldvinnarna

VÅRT NÄRINGSLIV LAHOLM

LAHOLM

VINTER 2017

Ulrika Träff, redaktör ulrika@macmedia.se

SLIV LAHOLM VÅRT NÄRING

Att skriva om guldvinnarna är alltid lika spännande. Inte bara för att det är duktiga människor som gjort något extra bra och fått en utnärkelse utan också för att det är så stor bredd på verksamheterna. Jag får lära mig mycket.

När jag träffar årets guldvinnare så är det en sak som återkommer gång på gång. Det är hur människorna lyfts fram. Om vikten av att personalen ska trivas och må bra.

Att det ska vara roligt att gå till jobbet. Jag har fått höra citat som ”Ta hand om dina anställda så tar du hand om företaget”. Aldrig förr har det varit så mycket fokus på det mellanmänskliga, de mjuka värdena. Det känns som en ny tid. En tid där de framgångsrika företagarna/arbetsgivarna har förstått vikten av att investera i människor. Det är så de kan locka till sig kompetens. Det är så de blir attraktiva arbetsgivare och lockar till sig den personal de vill ha. Något att tänka på kanske... Hoppas du gillar att läsa om guldvinnarna och allt annat intressant och nyttigt i tidningen.

OLM MAGASIN LAH

Mjuka värden ger attraktiv arbetsplats

& TIPS

V Å RT

VINTER 2017 LAHOLM V I L L U P P L E VA FÖR DIG SOM

Ulrika Träff redaktör, skribent, foto, formgivning, annonser

NÄRINGSLIVSKALENDER

VÅRT

2017/ 2018

LAHOLM

iellt m Guldkvällen ed Nil ssons & guldvinnarna Attraktiva arbetsplatser Börsens dolda makthavare Turerna om Markarydsbanan ENTR

EPRE

NÖR S K A P, EN T AFFÄ IDNI RSMA NG F NNA ÖR E S K A P, TT BR A FÖ HÅLL R E TA BART GSKL FÖRE I M AT TA G A OCH NDE , ETT V ÄLMÅ HÅLLBAR A FÖ END R E TA E NÄ GAR RING E SLIV

Företagslotsen

E N T R E P R E N Ö R S K A P, A F F Ä R S M A N N A S K A P, H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E , H Å L L B A R A F Ö R E TA G A R E E N T I D N I N G F Ö R E T T B R A F Ö R E TA G S K L I M AT O C H E T T V Ä L M Å E N D E N Ä R I N G S L I V

Behöver Laholm en näringslivstidning?

Vill du ha en fortsättning?

Redaktören är nyfiken på vad du tycker.

REDAKTÖR och ansvarig utgivare Ulrika Träff ulrika@macmedia.se ANNONSER annons@magasinlaholm.se Ulrika Träff ulrika@magasinlaholm.se Eva Salander eva.salander@magasinlaholm.se FORMGIVNING MacMedia

SKRIBENTER Dag Gustavsson Amanda Hajney Eva Salander Ulrika Träff m fl FOTO Victor Boström PeO Persson Dag Gustafsson Ulrika Träff m fl

TRYCK Trydells, Laholm Upplaga: 20.000 ex Det här är tredje numret av Vårt Näringsliv, det första kom för två år sedan. Kanske blir det så att Vårt Näringsliv kommer ut en gång per år. Ambitionen med Vårt Näringsliv är att lyfta goda exempel, inspirera och sprida kunskap. Entreprenörskap, affärsmannaskap, hållbart företagande och inte minst hållbara företagare är viktigt innehåll.

Vårt Näringsliv ges ut av MacMedia, en del av MediaTräff AB.

Vårt Näringsliv Laholm 2

Vårt Näringsliv/MacMedia Hästtorget 6 312 30 Laholm Tel 0430-126 00 www.macmedia.se

ILLUSTRATION Anneli Jonsson

Det här vill du inte missa

NäraNäringsliv

g

älnin

nm sta a

Si

um sdat

ov

19 n

LAHOLMS NÄRINGSLIVSDAG

Plats: Campus Laholm

2018

Torsdagen den 22 november

Bäst på

kundrelationer - nyckeln till goda affärer

Magnus Jacobsson, Systembolaget

Från myndighet till att framgångsrikt kombinera service med samhällsuppdrag. Magnus, till vardags områdeschef för Halland och västra Småland tar oss med på resan som lett till att Systembolaget flera år på rad vunnit priset ”bäst på service” genom ServiceScore®

Dagens moderatorer

Magnus Helgesson

Entreprenören Magnus Helgesson öppnade Sveriges första Harrys-restaurang innan han hunnit fylla 23 år. Harrys blev en succé och franchisetagarna strömmade till. Företaget växte, men resultatet följde inte med. Harrys gick med storförlust och medarbetarna var missnöjda.

Magnus Helgesson kastade ut allt vad högtravande affärsidéer och mål hette och fokuserade på det väsentliga; – ”Nöjda medarbetare ger fler gäster och det ger stålar. Allt ska vara enkelt”.

Bäst på service Så här resonerar vi

Några av våra lokala företagare pratar kundrelationer och dess möjligheter och utmaningar i ett dialogsamtal med Johan Wester.

Här möter ni Jeannette Lilja, Åsjömad Semin & Avel, Sara Paulsson, Tyglust, Linda Andersson, Lanthotell Lögnäs gård och Susanne Parkkinen, Enhetschef Hemtjänsten, Laholms kommun.

Program Moderator

11.45 -12.45 Drop in, miniexpo och lättlunch

Ett kärt återseende får vi med Johan Wester som modererade oss genom förra årets Näringslivsdag.

Förutom skådespelare och programledare är Johan även en driven och passionerad entreprenör och samhällsbyggare. Med humor, hjärta och hjärna har Johan en förmåga att skapa en alldeles unik stämning omkring sig.

13.00 Välkommen till NäraNäringsliv 2018

Johan Wester

Föreläsningar, ”dialogsamtal” och fika

17.00 Sammanfattning av dagen 17.30 Vad sägs om en ”After Näringslivsdag

på Campus Pianobar,” här väntar något att äta, lite soft musik och eftersnack.

Läs mer och anmäl dig på www.laholm.se/naranaringsliv

Arrangör

i samverkan med

3 Vårt Näringsliv Laholm

Bokföring - Bokslut - Revision Bolagsbildning m.m.

Vi hjälper dig!

JPGS Kaross - Där kunden alltid står i fokus

Företagsrevisorn i LaholmAB Tel: 0430-165 15

YSBYGARDEN.se

martin@foretagsrevisorn.se

Företagsrevisorn

i Laholm AB

STUBBFRÄSNING BETONGBILNING MARKARBETEN HUGGNING AV SLY OCH GRÄS

BENGT

0708-531713

Lorem Ipsum

0430 - 54 18 60 www.jpgskaross.se

Vi nätverkar för framgång...

...på lika villkor

www.winnetlaholm.se

Inspiration, kunskap och givande nätverk Våra medlemsträffar är välbesökta och uppskattade.

I organisationen samarbetar det lokala näringslivet med Laholms kommun för att skapa bättre förutsättningar för dig som företagare.

Välj att utveckla dig och din verksamhet.

Välj Offensiva Laholm – för ett starkare företagsklimat!

www.cre8companies.se

TILLSAMMANS UTVECKLAR VI LAHOLM

Vill du SYNAS i Magasin Laholm?

Behöver du hjälp att göra en säljande och snygg annons?

DEN LILLA REKLAMBYRÅN MED STOR PERSONLIGHET

er Logotyp r Hemsido r Annonse designar jag blad Produkt rer Broschy v till Magasin Laholm! Nyhetsbre l materia Mässampmform.se rt Visitko

Med sprudlande

kreativitet

er annons Läs mer om oss på vår hemsida eller följ oss på Facebook

offensivalaholm.se

Vårt Näringsliv Laholm 4

Jag hjälper gärna dig!

Kontakta: 0705 50 20 81 eller cre8companies@telia.com

APR

IL M T O T F L

Näringslivskalendern

JA

S T F L O T M

F L S

22/11 NÄRINGSLIVSDAG

LAHOLMS KOMMUN 30/11 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 6 /12 CAMPUS VINTERMARKNAD 7/12 FRUKOSTMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 7–8:30, Gröna Hästen, Laholm 21/12 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

MARS

M T O T F L S

14/3 FÖRENINGSSTÄMMA

OFFENSIVA LAHOLM

28/3 LUNCHMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

6/9 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

29/3 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 10:45–13

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm

26/9 GOLDEN AFTER WORK

OFFENSIVA LAHOLM

5/4 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar.

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm

26/4 FRUKOSTMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

+ WINNET LAHOLM

11/1 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

3/5

kl 7:00–8:00 För medlemmar 17/1 LUNCHMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 10:45–13 25/1 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 1/2 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar 2/2

25-ÅRSJUBILEUM WINNET LAHOLM

15/2 LUNCHMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 10:45–13 22/2 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 28/2 ÅRSMÖTE

WINNET LAHOLM 1/3 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar.

5/3 UF-MÄSSAN

JUN

I M T O T MAJ F L S L S F T O T M

FRUKOSTTRÄFF MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar.

16/5 LUNCHMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 10:45–13

kl 7:00–8:00 För medlemmar 12/9 LUNCHMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

27/9 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 4/10 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar.

18/10 GULDKVÄLLEN

OFFENSIVA LAHOLM 25/10 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm

31/5 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 7/6 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

1/11 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar

kl 7:00–8:00 För medlemmar

21/11 NÄRINGSLIVSDAG

LAHOLMS KOMMUN

19/6 MIDSOMMARFRUKOST

OFFENSIVA LAHOLM

29/11 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 7–8:30

28/6 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 9/8 MADE IN LAHOLM FRUKOSTTRÄFF

kl 7:00–8:00 För medlemmar.

23/8 FRUKOSTMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 7–8:30

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm 6/12 FRUKOSTMÖTE

OFFENSIVA LAHOLM

kl 7–8:30 13/12 FRUKOSTTRÄFF

MADE IN LAHOLM

kl 7:00–8:00 För medlemmar 20/12 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm

30/8 FRUKOSTMÖTE

WINNET LAHOLM

kl 8–9, Konditori Cecil, Laholm

5 Vårt Näringsliv Laholm

ILLUSTRATIONER: ANNELI JONSSON

FEBRU ARI M NUARIT O T

S

_____________________

dagdrommar.se

Bor Ni i Laholm, Mellbystrand eller Veinge? Graas! Då kan Ni få Fredagskassen med 3 st rykande färska bröd hem ll Er dörr på fredag eeermiddag för endast 100 kr!

SKYLTAR BILDEKOR PRINT www.dekorcenter.se

Beställ Er Fredagskasse via:

hhps://fredagskassen.storedo.com eller via tel. 0763-28 22 46 _____________________

Ett företag – flera tjänster.

Dag Gustavsson, 070-741 50 01

Charlie’s House - Gamlebygatan 11

[ et t plu s ett k u n df o k u s]

Jag hjälper dig gärna att producera en snygg annons till Magasin Laholm.

Kontakta mig för mer info!

Maud Brink

1+1 Kundfokus utför konsultuppdrag inom telemarketing, telefonförsäljning och marknadsundersökning inom B2B. Jag hjälper ert företag, att på ett personligt och professionellt sätt, kontakta era kunder. Min målsättning är att öka antalet kundbesök, vilket skall generera mersäljning till ert företag. Jag ser till att kunden upplever kontakten positiv och lokal, vilket ökar kundnöjdheten och förtroendet för företaget.

Hör av er så berättar jag mer! // Birgitta Birgitta Persson | 070-516 62 05 | birgitta@11kundfokus.se 1+1 Kundfokus | Torggränd 1 | 312 30 Laholm

Norra Kustvägen 48, Skummeslövsstrand mbmedia@laholmsbredbandsbolag.se 0430-205 41 • 0727-299 626

montage | data | elinstallationer

Jonas 0430-54 16 60

w w w. 1 1 k u n d f o k u s . s e

www.ahlinsent.se

Profilera ditt företag med professionella bilder

DIN SAMARBETSPARTNER

YRKESPORTRÄTT, PRODUKT-, DESIGN- OCH EVENTFOTO

FÅ UPPMÄRKSAMHET

NÄR DU VILL

FOTOGRAF VICTOR +46 734 29 86 00 me@fotografvictor.se portfolio finns på fotografvictor.se

Vårt Näringsliv Laholm 6

www.hejlaholm.se

”Working hard for something we don’t care about is called stressed; working hard for something we love is called passion.”

Simon Sinek

Mellby Padel Center

Hotell- och turism­ programmet i Vasa

På Idévägen i Mellby, strategiskt nära E6, görs en storsatsning på en inomhushall för padel. Runt 15 miljoner kronor investeras och det är Christian ”Kryddan” Eriksson, Daniel Niklasson och Jesper Olovsson som står bakom satsningen som sätter Laholm på padel-kartan.

Intresset för sporten växer mycket snabbt i hela Sverige och trycket på de inomhushallar som finns är stort.

– Vi hoppas locka spelare inte bara från Laholm utan även från Halmstad och Båstad. I Båstad finns det inga padelbanor inomhus idag och i Halmstad är det hårt tryck på den hallen, säger Christian Eriksson.

Hallen, som är ett Adidas Padel-center, utrustas med fem banor, läktare, reception, sportshop, omklädningsrum, konferensrum och mottagningskök.

– Läktaren gör att vi kommer att bli en attraktiv hall för stora tävlingar, säger Christian Eriksson.

Men självklart kommer det att ordnas tävlingar för hobbyspelare också.

Till våren hoppas man även kunna anlägga två banor utomhus.

Hotell och Turismprogrammet har genom Lars Knutsen och Monika Hamilton sökt pengar till ett elevutbyte och beviljats nästan 300 000 kr från Nordiska ministerrådet (NordPlus). Projektet kommer att gå över tre år och uppstarten av projektet och de första eleverna från Laholm var under v40 i Vasa, Finland.

Utbytet är ett resultat av ett förberedande besök som Lars och Monika gjorde i Vasa i januari i år. Projektet går ut på att en grupp elever från Osbecksgymnasiets Hotell och Turismprogram reser till Vasa, Finland tillsammans med två lärare, Monika Hamilton och Sara Wellbo,

Träning kommer att bedrivas under ledning av utbildade tränare, bland annat Daniel Niklasson.

– Vi har förhoppningar om att någon racketsportklubb ska bedriva ungdomsverksamhet hos oss. Sporten behöver många ungdomar, både tjejer och killar, för att bygga Sverige som padelnation, säger Christian Eriksson.

Mellby Padel Center planerar att öppna i december. Inget datum är bestämt i skrivande stund men planeringen är i full gång. Vid sidan av hallen är 14.000 kvm mark redan uppbokad så det finns möjlighet att växa.

och stannar en vecka. Två av eleverna stannar ytterligare två veckor för praktik (arbetsplatsförlagt Lärande – APL).

Till våren kommer en motsvarande grupp från Vasa (skolan heter Vamia) på besök och praktik till Laholm. Och så rullar det på i tre år med olika grupper.

Det finns regionala och strukturella likheter mellan Vasa och Laholm, dessa kommer att studeras inom ramen för projektet. Hotell och Turismprogrammet på Osbecksgymnasiet är initiativtagare och koordinator av projektet.

VisitLaholm slopar avgifter Sedan lanseringen av Visit Laholm har företag och föreningar fått betala en årlig avgift (guld-, silver- eller bronspaket) om de vill synas med bilder, texter och utförliga kontaktuppgifter på visitlaholm.se. Avgifterna har delfinansierat sajten men också arbetet med att utveckla Laholm som destination genom marknadsföring, kund- och marknadsanalyser, fortbildningar, evenemang och branschträffar. Arbetet med destinationsutveckling kommer inte att skötas inom ramarna för Visit Laholm framöver, men sajten lever naturligtvis kvar och utvecklas.

För att göra visitlaholm.se än mer tillgänglig och matnyttig kommer vi inför 2019 att släppa kravet på

7

avgifter. De verksamheter som redan ligger inne på sajten med bilder, länkar och texter kommer att vara kvar. De som tidigare inte haft råd eller ansett det tillräckligt prisvärt får nu möjligheten att publicera material helt utan kostnad.

Alla företag och föreningar som är verksamma inom besöksnäringen i Laholms kommun har rätt att en (1) gång om året få sin sida på visitlaholm.se uppdaterad utan kostnad.

Som motprestation för avgiftsfri uppdatering vill man att företagen/ föreningarna publicerar en länk till visitlaholm.se någonstans på sina egna webbplatser.

Vårt Näringsliv Laholm

Allt inom bilplåtskador & billackering Auktoriserat Bilglasmästeri Bil- och stöldskador • Vindrutebyte Stenskottslagning Vi har avtal med samtliga försäkringsbolag

Tel. 0430 - 711 37 Ulf Wernersson 073 - 0649119 Kullsgårdsvägen 39, Laholm Öppet: månd-torsd 7-16.30 • fred 7-15

RÅDGIVNING OCH DIGITALA PAKET FÖR EN ENKLARE VARDAG.

Vi satsar hårt för att vara Sveriges bästa rådgivningsföretag för ALLA branscher. Vi erbjuder branschens vassaste rådgivare och de främsta tekniska lösningar som kommer komma dig företagare tillgodo oavsett inriktning på ditt företag.

Våra pakettjänster, läs mer på lrfkonsult.se -

Digital Företagare

-

Digital Skogsägare

-

Digital Bonde

Kontakta oss!

LRF Konsult i Laholm, tfn 0430-177 81

Hagagatan 4, 312 45 Veinge • 0734-14 47 55 • www.veingebygg.se

Vi sätter färg

Ditt kompletta tryckeri

Digitaltryck, offsettryck, giclétryck, kopiering. Stansning, blindprägling, bigning, adressering, distribution.

Visitkort, kuvert, brevpapper, vykort, affischer, broschyrer, foldrar.

på tillvaron

www.thimsforsvvs.se

Laholmsvägen | 312 45 Veinge Telefon: 0430-185 55 | Fax: 0430-185 93 veinge.tryckeri@veinge-tryckeri.se www.veinge-tryckeri.se

Vårt Näringsliv Laholm 8

Välkommen till din lokala skrothandlare Köper in skrot, metaller, bil - lastbilsbatterier Hyr ut lastväxlarflak för diverse bruk Rivningar utföres Sven Hansons gata 2, Laholm, 0430-712 90

Laholms kommun kran-märkt Ja, det finns faktiskt en nationell hållbarhetsmärkning från Svenskt vatten som heter just ”kran-märkt”.

Denna märkning kan man som verksamhet få använda om man ansöker och väljer att använda kranvatten i stället för vatten på flaska.

Svenskt vatten skriver ”Sveriges kranvattenkvalitet tillhör de bästa i världen, ändå blir det allt vanligare att i Sverige dricka flaskvatten. Detta trots att det går åt runt 300 gånger så mycket energi för en liter flaskvatten, jämfört med samma mängd kranvatten. Dessutom blir det 250 gånger dyrare per liter jämfört med vatten från kranen. För att få fler att välja kranvatten framför flaskvatten lanserar vi nu Kranmärkt i hela Sverige.”

På oktobermötet beslutade fullmäktige att Laholms kommun ska bli kran-märkt och att samtliga kommunens verksamheter så småningom ska vara så gott som helt fria från flaskvatten.

På Svenskt vatten och kranmarkt.se kan du läsa mer om hur enkelt din egen verksamhet kan bli #kranmärkt.

Laholm on tour

Vilka är vi, vad gör vi?

Vilka yrken finns hos oss?

Made in Laholm, MiL, är föreningen för de tillverkande företagen i Laholms kommun, vars syfte är att förenkla samarbete och kunskapsutbyte för företag knutna till tillverkningsindustrin.

I ett försök att visa för företag runt vilka produkter och tjänster företagen utför, samt inte minst att visa för ungdomar och arbetssökande vilken enorm bredd av yrken man kan ha inom ett tillverkningsföretag har MiL tagit fram en presentation av medlemsföretagen. Så snart presentationen är klar kommer den att skickas ut till skolor.

Föreningen tror att det kan vara en hjälp för grundskoleelever att se hur många yrken det finns och att det på sikt kan öka intresset för att arbeta inom tillverkningsindustrin. Man vet också av erfarenhet att företag har dålig koll på sin omgivning och genom att på ett enkelt och överskådligt sätt visa vad man gör i sitt företag så kan man troligtvis få nya kunder och samarbetspartners på nära håll.

Visste du till exempel att Laholms största företag Diab har 45 olika yrkesroller i sitt företag?

Presentationen kan du se på www. madeinlaholm.se

När Offensiva Laholms Turism- och kulturråd engagerat sig för att organisera besöksnäringen har man under 2018 anordnat både kickoff och kickout, samt två bussturer som de kallat för Laholm on tour. Bussturerna har varit en på våren och en på hösten, i mellansäsong så att så många som möjligt kunde vara med. På bussen fanns representanter från besöksnäringen, personal från turistbyrån, representanter från näringslivsservice, politiker och tjänstemän. Under våren var det inlandets besöksmål som stod i fokus och i höstas var det kustens. Syftet var att lära känna varandra och varandras verksamheter för att hitta nya möjligheter till samverkan och att bli bättre på att hjälpas åt att sälja in det vi har i kommunen. Bussturerna blev så lyckade att det kommer blir fler.

Campus Laholm är ett ackrediterat valideringscentrum för industriteknik Bas Vilken grundläggande kompetens krävs för att vara operatör vid olika maskiner, mäta toleranser, jobba i ett flöde, bedöma säkerhet, förstå produktionsekonomi m m? Eftersom svaren har visat sig vara lika för industrins olika branscher har man tillsammans utvecklat Industriteknik BAS. Genom validering av 10 kompetensområden får du tydligt reda på vilka områden du behärskar och vilka områden du behöver mer kunskap kring. En validering kan vara bra för dig som företagare som vill kompetensutveckla din personal, för dig som vill visa för en arbetsgivare att du behärskar industrins baskunskaper i ett jobbsök, eller för elever på industriprogrammen som en sista kontroll innan studenten att man har all kunskap med sig.

Efter valideringen får man ett intyg som intygar att man har de kunskaper som krävs för grundläggande arbete i industrin.

Via Teknikcollege Halland och projektet ”Status, kvalitet och matchning” är Campus Laholm från och med hösten 2018 ett ackrediterat valideringscentrum för Industriteknik Bas. Testledare har utbildats av Skärteknikcentrum i Värnamo.

Skåningarna närmast EUs nya miljömål enligt ny bilstudie.

Hallänningarna på andraplats.

9

Vårt Näringsliv Laholm

Attraktiv arbetsplats – en förutsättning för att locka rätt kompetens

Vi lever i föränderlig tid, vilket innebär att även vår kunskap och kompetens måste följa med i svängarna. Det gäller såväl inom företagen som på det individuella planet. För att kunna konkurrera med andra företag och talanger, måste vi känna oss trygga i vår egna roll, och det gör vi genom utvecklas i takt med samhället. Det kan låta jobbigt, men med lite hjälp och sunt förnuft kommer man långt!

TEXT: AMANDA HAJNEY FOTO: ULRIKA TRÄFF

Paulin Rubensson är kompetensutvecklare på TEK Kompetens. Hon är dagligen i kontakt med företag som på ett eller annat sätt vill utvecklas, och det är i rollen som kompetenspartner som hon hjälper dem att ta steget mot framtiden.

– Vi hjälper till att hitta lösningar, gör insatser som ger effekt, och blir som ett bollplank vad gäller kompetensförsörjning, menar Paulin.

Det handlar om att placera rätt kompetenser på rätt plats, och detta kan man göra genom att antingen rekrytera ny personal eller vidareutveckla de som redan finns i organisationen.

– Oftast är det där man bör börja först. Se efter vilka kompetenser företaget besitter idag och vilka som kommer behövas på sikt. Nästa steg blir att ta reda på hur kompetensutvecklingen ska ske, säger hon.

TA TILL VA R A PÅ D ET DU HAR

Att ett företag tar till vara på sina förmågor är också ett sätt att motivera och på så sätt behålla sin personal. Fler och fler upplever ett behov av att utvecklas i sin yrkesroll. Man vill inte göra exakt samma sak år in och år ut, men man kanske trivs på arbetsplatsen och med sin arbetsgivare. Denna hunger hos sina anställda måste en arbetsgivare ta till vara på.

Men det handlar inte bara om att skicka personalen på en kurs och sedan tro att allt löser sig själv. Det krävs lite mer strategi bakom för att kompetensutvecklingen ska få effekt. Själ-

va utbildningen är bara en liten del av hela processen. Paulin tipsar om 40-20-40-regeln, vilket innebär att 40% av tiden läggs på att specificera varför en utbildning krävs. Vad är målet med utbildningen? Vad vill vi att den ska leda till? 20% läggs på själva lärandet, alltså utbildningen. Resterande 40% bör läggas på att implementera den nyvunna kunskapen i arbetet.

– Ja, det är viktigt att avsätta tid för att ta reda på hur kunskapen ska användas. Det är ju det som är syftet med en utbildning, att något ska hända med både individen och företaget, och att saker inte bara ska rulla på som förut.

Många gånger gör man bara de där 20% och så tror man att det ska lösa sig sen, men det krävs alltså lite mer för att verklig förändring ska ske, menar Paulin och förklarar vidare att 40-20-40-regeln kan och bör användas i alla sammanhang där man har man har möjlighet att lära och växa.

– Regeln funkar även vid ett frukostmöte eller en nätverksträff. Om du funderar före mötet på vad du vill få ut av det och vad du själv kan bidra med, och sen omsätter det i praktiken efteråt, så har du gjort en 40-20-40 i miniatyr.

LÄR D IG AV A ND R A S F RAMGÅ NG A R O C H M I S S TA G

Att medverka i diverse nätverk är ett ypperligt sätt att utvecklas. Där lär man sig av varandra, och får ta del av både framgång och misstag.

Försök hitta ett nätverk som du tror att du

Vårt Näringsliv Laholm 10

Paulin Rubensson, kompetensutvecklare på TEK Kompetens.

– Utvecklingen går väldigt snabbt framåt just nu och bland annat jobbar vi hårt med att digitalisera våra produkter och processer. Detta ställer andra och högre krav på kompetensen i bolaget vilket leder till att kompetensutvecklingen av personalen är avgörande, menar Magnus Elmblad, VD Lagafors Fabriks AB.

kan dra nytta av. En annan typ av nätverkande som riktar sig mer till det individuella planet är Mentorskap. Den person som vänder sig till en mentor för att söka professionell eller personlig utveckling benämns som adept och det är relationen mellan en adept och en mentor som kallas för mentorskap. Detta är ytterligare en effektiv metod för kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Gemensamt är att det bygger på lärande som sker över tid.

DUBBE LT UPP MED A CTION N Ä TVERK

En relativt ny form av nätverk är Actionnätverk, en nätverksform som TEK Kompetens tagit fram. Det går ut på att man blandar både traditionellt nätverkande med utbildningar.

Syftet är att deltagarna både ska få kunskap om och praktiskt börja arbeta med sina utmaningar. Detta sker dels genom erfarenhetsutbyte med de andra deltagande företagen och dels genom processledarens kunskap inom området. För tillfället anordnar TEK Kompetens ett Actionnätverk inom området Attraktiv Arbetsplats, ett ämne som blir allt mer viktigt för att locka och behålla talanger. Idag är det arbetstagarens arbetsmarknad, vilket ställer krav på arbetsplatser att faktiskt fundera över varför människor ska vilja jobba hos dem? Actionnätverket Attraktiv Arbetsplats bygger på ett koncept som TEK Kompetens har utvecklat tillsammans med Johan Book och Linus Jonkman, som båda lägger stor vikt vid Ledarskap, Engagemang och Företagskul-

– När det gäller att vara en attraktiv arbetsplats så ser vi att hela paketet är viktigt såsom lön, förmåner, utbildning med mera. Men det vi fokuserar mest på är att skapa en hållbar och stimulerade arbetsplats där man kan utvecklas och trivas.

tur. I grunden ligger vetenskaplig forskning och övertygelse om att detta är rätt väg att gå i konkurrensen om talangerna. När en arbetsplats är attraktiv blir det lättare att rekrytera och framförallt leder det till ökat välmående, bättre innovation, bättre samarbeten, mindre personalomsättning, ökad måluppfyllelse och bättre resultat. Att anses vara en attraktiv arbetsplats kan helt enkelt vara avgörande, och i dagens samhälle med sociala medier och en ökad transparens, kan man inte längre gömma sig bakom en snygg fasad. Lika lätt som du idag kan göra dina val baserat på recensioner av restauranger, filmer eller hotell, kan arbetssökande söka på omdömen gjorda av nuvarande eller före detta medarbetare på en specifik arbetsgivare.

– Man skulle kunna säga att man har börjat rekrytera sin egen chef, säger Paulin lite skämtsamt, men i det stora hela är det väldigt sant då arbetssökande redan vid arbetsintervjutillfället ofta kräver att få veta vem som kommer bli deras eventuella framtida chef.

Arbetsplatsens anseende påverkar även dina kunder. Ditt externa varumärke går hand i hand med ditt interna varumärke, ditt arbetsgivarvarumärke.

– En arbetsgivare med sunda värderingar är inte bara attraktiv för sina medarbetare utan även för sina kunder och leverantörer, säger Paulin.

VAD Å ATTR A K TI V A R B ETS P L ATS ?

Men vad gör en arbetsplats attraktiv? För Paulin så handlar det om värderingar. En tydlig

”En arbetsgivare med sunda värderingar är inte bara attraktiv för sina medarbetare utan även för sina kunder och leverantörer, säger Paulin.” företagskultur, delaktighet och en arbetsplats som man tycker om att gå till och driver engagemang anses attraktivt. Om arbetstagarna skulle rekommendera arbetsplatsen för släkt och vänner, så har man redan nåt ganska långt. Att ha intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter är viktigt, men det betyder inte att varje individs arbete i sig måste kunna förändra världen. Det är helheten som räknas.

I ett företag som jobbat med att hitta sitt Varför, ser varje medarbetare att man är en del av något större. Varför skulle kunna likställas med Mission. När alla på företaget har samma, klara, bild av varför företaget finns och det finns tydliga gemensamma värderingar, är det enklare att kommunicera och skapa förutsättningar för engagemang.

– Här är det viktigt att förstå att alla drivs av olika saker. Hur kan vi använda det och formulera mål som är lockande och attraktiva för varje individ? Det är viktigt med involvering och att anpassa de individuella målen till det stora målet och förstå att man kan nå dit gemensamt men kanske på olika sätt, menar Paulin.

11 Vårt Näringsliv Laholm

Claes Rössel, Ekonomichef/Operativ chef, National Halmstad Performance Polymers AB.

Ett av företagen som valt att delta i Actionnätverket Attraktiv Arbetsplats är National Halmstad Performance Polymers AB. Deras VD Claes Rössel menar: ”Det är givetvis viktigt för oss att vara en attraktiv arbetsplats av flera skäl. Dels för att våra anställda skall trivas och stanna hos oss, dels för att vi skall kunna attrahera nya medarbetare. Som industriföretag är det ibland svårt att konkurrera om arbetskraften – vi måste se till att vara framåt och skapa en utvecklande och attraktiv företagskultur. Vi går in i actionnätverket för Attraktiv Arbetsplats för att genomlysa vad våra medarbetare anser om verksamheten idag. Mätningarna kommer förhoppningsvis att hjälpa oss att identifiera våra styrkor – så att vi kan bygga vidare på dessa – samt ge oss svar på vad vi behöver bli bättre på. Vi gillar tänket med ett tidsmässigt väl avgränsat ”actionnätverk” där vi vet att, om vi lägger ner tid och kraft under året, kommer vi att se resultat.”

Det finns en hel del arbetspsykologisk forskning på området motivation och engagemang. Selfdetermination theory (SDT) (Edward L. Deci & Richard Ryan) är en av dessa etablerade forskningsteorier.

Grunden är att det finns tre avgörande psykologiska behov som påverkar engagemang. Kompetens, Självbestämmande, Samhörighet. När dessa behov är tillfredsställda ökar den inre motivationen och leder till förbättrad psykisk hälsa och vid motsatsen minskar den inre motivationen och välbefinnandet. Genom att involvera medarbetare i hur de kan bidra (individuella mål), visa på att vi är en del av något större med gemensamma värderingar och se till att medarbetaren har relevant kompetens för att genomföra sina arbetsuppgifter bidrar vi till att skapa goda förutsättningar för ökad inre motivation.

Engagerade medarbetare stannar inte bara kvar på arbetsplatsen, den presterar även det där lilla extra och leder till ökad produktivitet.

– På en attraktiv arbetsplats ges förutsättningar för att göra ett bra jobb helt enkelt, och ledare har möjligheten att vara goda ledare, säger Paulin.

Det har också visat sig, kanske speciellt med de yngre generationerna som äntrar arbetsmarknaden, att den verkliga moroten att göra ett bra jobb inte består av yttre kompensationer utan snarare inre motivation, exempelvis större förtroende och ansvarsområden.

H A DISTA N S

För att ta reda på om du som arbetsgivare har en attraktiv arbetsplats måste du tillåta dig själv att ta ett steg ut från dig själv och se på arbetsplatsen ur ett annat perspektiv. Vad är det första intrycket en kund eller arbetssökande möts av när de kliver in i er verksamhet, besöker er hemsida eller ringer er? Hur upplever medarbetarna sin arbetsplats? Vilket engagemang finns det? Undersök, Analysera, Agera och Följ Upp. Ha modet att vara självkritisk och vara beredd på att omvärdera och göra saker annorlunda. Oavsett hur starkt ditt varumärke är, spelar det ingen roll om ytan inte stämmer med verkligheten, och det finns inga snabba lösningar. Målmedvetenhet och uppföljning är avgörande.

FAKTA OM TEK Kompetens- och utvecklingspartner till 350 företag i Halland och Nordvästra Skåne.

ca 4500 deltagare i våra aktiviteter varje år

Erbjuder Utbildning, Nätverk, Mentorprogram och Utvecklingsprojekt

40 olika yrkesnätverk

Föreningen grundades 1996 på initiativ av företagen själva Kontor i Halmstad och Varberg

Vårt Näringsliv Laholm 12

Överskottet investeras i gymnasieskolan för långsiktig kompetensförsörjning. www.tek.se

Upplev vårt vilda julbord fre-sön 24 nov - 16 dec GOD jul från Ulvereds!

Välkomna att boka bord!

• Trappor • Dörrar • Fönster • Inredning • Möbler

Beställ julklappslådor!

Tfn: 0430-930 62, info@ulvereds.se

Björkseus 312 95 Laholm • 0430-230 72 www.po-specialsnickeri.se

www.ulvereds.se

Stronger.

Lighter.

Smarter.

diabgroup.com

Prata med oss

om vad AI kan göra för

ert företag

Bokföring • Bokslut • Skatter Affärsrådgivning • EU rådgivning

META BYTES .SE

0430 - 54 12 70 • info@balansab.se • www.balansab.se

IT med OMTANKE... ...OM DIG och MILJÖN

REKRYTERING UTHYRNING KONSULTATION Lokal Bemanning arbetar med kompetensförsörjning till företag i Laholm och Båstad. Ett lokalt fokus leder till bättre relationer och högre kvalitet.

0430-737 30 info@wekudata.se

0430-710 20 Hästtorget 6, Laholm

kristoffer.hall@lokalbemanning.se Y

13

Vårt Näringsliv Laholm

Vad kommer Markaraydsbanan innebära för er? ”Våra ingenjörstjänster är inte direkt beroende av att folk kan ta sig hit, men exponeringen blir givetvis bättre. När det gäller bryggeriet har vi tänkt på att vi kommer behöva ett annat provningstillstånd än det mer blygsamma vi har i dag. Skulle alkohollagen dessutom förändras i en mer öppnare riktning kanske vi kan titta på en annan bryggeriverksamhet. Då kan det bli en väldigt bra business med vårt läge.”

Niklas Högberg, vd för Högbergs Ingenjörstjänst AB och en av ägarna till Wessingekälla Brygghus. (Båda verksamheter bedrivs i Veinges gamla stationshus.)

”Vi hoppas på mer folk, att det blir mer liv och rörelse på alla sätt. När tåget kommer till Knäred så bosätter sig förhoppningsvis fler här och det i sin tur genererar fler kunder.”

Mariette Fredung, driver Tulipa Blomsterverkstad

”Det vore en klockren utveckling av inlandet. Då kan vi få hit arbetspendlare på ett helt annat sätt. Vi är ett litet företag, men för samhällsutvecklingen är det här helt rätt.

Och jag är rätt säker på att det i förlängningen innebär att fler tittar på möjligheten att etablera sig här.

Vi har även en bra vägförbindelse i väg 15 och ligger mellan E4:an och E6:an. Det är sanslöst att det går ett bra järnvägsspår förbi som i dag enbart trafikeras två gånger per dag. (Ett godståg som går tur och retur.)”

Eskil Hartman, vd för Laga Rostfritt.

”Vi har tidigare gjort valet att stanna kvar här i Veinge istället för att flytta verksamheten till Laholm eller Halmstad. Dels för att det är här vi vill vara, dels för att vi vill bidra till en by med liv och rörelse.

Ett tågstopp skulle givetvis ha stor betydelse för livskraften i byn och bygden.”

Mats Nilson, delägare i Veinge Tryckeri Vårt Näringsliv Laholm 14

”För hela Knäred betyder den jättemycket och vi får en helt annan attraktion som lyfter näringslivet på alla fronter. För hotellets del tror jag att det blir ett underlag som gör att man kan vidga verksamheten på annat sätt, med fler och större företag skulle vi bland annat få underlag för lunchverksamhet.”

Ulrica Fyhrlund, ägare till Hotell Freden

Turerna OM Markarydsbanan innan turerna PÅ Markarydsbanan Det finns en politisk enighet i Laholm och i Region Halland om att Markarydsbanan ska bli verklighet, det vill säga att persontrafiken åter ska börja rulla på spåret med stopp i Veinge och Knäred, åsikterna om när skiljer sig dock något åt. Det preliminära svaret innebär att tågen kan börjar rulla 2023.

För den som bor i Laholms kommun är det välkänt att planerna på att köra persontåg på denna redan befintliga järnvägssträcka innebär att Veinge och Knäred åter blir nåbara med tåg eller med andra ord: de får pendelstatus. Satsningen i sin helhet har som syfte att koppla ihop Halmstad och Hässleholm, en sträcka med enkelspårig järnväg på totalt 7,7 mil. Ytterligare hållplatser längs vägen blir Markaryd, Vittsjö och Bjärnum.

Tanken är god och förväntningarna stora, men det som gör att det inte rullar redan i dag handlar om behov av mötesåtgärder samt att minska risk för trängsel på spåret.

Från Eldsberga till Halmstad är sträckan gemensam med västkustbanan. Dessutom är sträckan mellan Halmstad och Markaryd, en sträcka på 4,3 mil är i dagsläget helt utan möjligheter för tåg att mötas.

Partier i oppositionen tycker att det ska hända saker nu och helst igår. Grannarna i sydöst, Markaryd och Hässleholm, instämmer och tycker att hallänningarna är för saktfärdiga i frågan. Ansvariga politiker i Laholm och kollegorna i Regionen menar dock att det är Trafikverket som äger frågan och att man måste invänta deras utredningar.

FAKTA OM MARKARYDSBANAN: Kopplar ihop Södra stambanan med Västkustbanan.

Trafikverket har ansvaret och styr vad som ska byggas och hur det ska byggas.

Halmstad

TEXT OCH FOTO: DAG GUSTAVSSON

Veinge Knäred Järnvägsspåret finns som sagt sedan tidigare. Det utredandet handlar om är just behovet av att bygga en plats där tåg kan mötas, en mötesplats som är tänkt att byggas i Knäred där man ändå är i behov av att bygga en ny perrong. För att få full potential av satsningen anses det också krävas ytterligare utrymme vid stationen i Halmstad.

Vad gäller dessa beskrivna åtgärder, så är det också här som åsikterna går isär om behovet. Även om det skulle bli mer trängsel på spåret skulle det fungera att starta upp Markarydsbanan utan att göra större investeringar, menar kritikerna. De som försvarar att åtgärderna krävs menar å sin sida att – ska det göras är det bättre att göra det rejält för ett bättre nyttjande.

Kommunerna får inte bygga själv, men får vara med och finansiera.

Investeringsåtgärder för Veinge och Knäred beräknas till 140150 miljoner kronor.

Analyser visar att investeringar i att starta upp Markarydsbanan

Markaryd

Vittsjö Bjärnum

När denna tidning går i tryck väntar man fortfarande på Trafikverkets åtgärdsvalsanalys.

Hässleholm

skulle ge kraftig samhällsekonomisk lönsamhet.

Laholms kommun har tagit fram Utvecklingsprogram för både Veinge och Knäred med visioner för vad Markarydsbanan och tågstoppen kommer att innebära för de båda orterna.

15 Vårt Näringsliv Laholm

”Allbright är en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet. Vi arbetar aktivt för att påverka näringslivet att arbeta medvetet med att öka andelen kvinnor på ledande positioner. Vi kartlägger kontinuerligt näringslivets ledningsgrupper och styrelser för att belysa frågan om representation. Varje år släpper vi två rapporter, en som kartlägger börsbolagens ledningsgrupper och en som gör ett djupdyk i ett specifikt område.”

Vårt Näringsliv Laholm har plockat valda delar av det intressanta innehållet ur årets två rapporter.

Kvinnor, mångfald

och börsens dolda makthavare För sjunde året i rad tar Allbright tempen på jämställdheten i svenskt näringsliv. Antalet vd-kvinnor är nu 28, ett lyft med hela 65 procent jämfört med i fjol. Det bådar gott för jämställdheten eftersom vi vet att vd-kvinnor ofta är briljanta när det gäller att rekrytera på meriter och inte kön. Därmed finns goda förutsättningar för att andelen kvinnor i ledningsgrupperna snart ökar i betydligt högre takt än årets ökning på två procentenheter.

I bolagens styrelser har jämställdheten kommit längre. Idag är 34 procent av styrelse­ ledamöterna kvinnor. Det är endast en procentenhet upp från i fjol. Detta betyder dock att vi kan uppnå jämställda styrelser redan 2024.

Antalet bolag på börsen fortsätter att öka drastiskt under 2018. Hela 40 nya bolag tar plats och i och med detta ökar även antalet ledningsgrupper. Nya bolag har god inverkan på statistiken, då de i snitt har 25 procent kvinnor i ledningsgrupperna. De nynoterade bolagen drar därmed upp snittet väsentligt.

Att styrelser och ledningsgrupper speglar varandra blir allt tydligare. Varje bolag bör självfallet främst sträva efter en jämställd ledningsgrupp – inte en som väger över åt varken det ena eller andra hållet.

Andelen jämställda svenska börsbolag, gröna bolag, når i år en ny toppnivå. De ökar i antal, från 39 till 47, och utgör numera hela 14 procent av börsbolagen.

Uppenbarligen har bolagen inte uppfattat forskningen som visar att jämställda ledningsgrupper i längden både är mer innovativa, kreativa och lönsamma.

Bolag med kvinnor på vd-stolen är mest meritorienterade och jämställda i ledningarna. Kvinnor på vd-posten hittar, till skillnad från män, kompetens bland alla könen. Bolag med en kvinna som vd är därför jämställda både på linjeposition och ledningen i stort.

Redan i fjolårets rapport kunde vi visa att en kvinna på vd-stolen snabbt påverkar hela ledningsgruppen. Dessa bolag har nu hela 47 procent kvinnor i ledningsgruppen – och i år kan vi visa att de dessutom har 47 procent kvinnor i linjepositioner. I jämförelse saknar en tredjedel av bolagen med en man på vd-posten helt kvinnor i linjepositioner. Uppenbarligen sätter vd-kvinnor en helt annan temperatur på bolagen. Vd-kvinnorna värderar meriter mer jämställt och har högre tilltro till kvinnors förmåga än vd-män. Dessa fakta kan även utgöra instruktionen för den ägare som vill rekrytera utifrån meriter: anställ en kvinna som vd.

VILKEN B ETYD EL S E H A R VALBER ED NI NG A R NA ?

Sex år har gått sedan AllBright granskade valberedningarna. Sex år utan någon som helst utveckling. Till skillnad från styrelser och ledningsgrupper där förändringens vindar blåser trampar valberedningarna vatten. Hälften av bolagen saknar helt kvinnor i valberedningen.

I år lägger knappt 300 valberedningar fram sina förslag på styrelser till de svenska börsbolagen. Ytterst sällan utmanas dessa förslag. Valberedningarnas makt att påverka sammansättningen av styrelserna är närmast total. Men makten är inte jämnt fördelad, inte ens nära. I valberedningarnas mötesrum huserar nästan bara män.

För ett samhälle där vi satt ambitiösa mål om jämställdhet för att i grunden stärka näringslivet och samhället är dagens maktfördelning ovärdig. Könsfördelningen i styrelser har länge varit under lupp och förändringen pressats fram. Men valberedningarna flyger fortfarande under radarn.

Valberedningarna är avgörande för att få med kvinnor i styrelserna. 57 procent av bo-

Vårt Näringsliv Laholm 16

lagen har beredningar som är helt dominerade av män. Av dessa bolag är det 76 procent som inte är jämställda i styrelsen. Bolag som är mansdominerade i valberedningen tycks ha svårare att rekrytera jämställt till styrelsen.

Det tycks ha undgått bolagen att jämställdhet i styrelser och ledningsgrupper är lönsamt. Studier visar att jämställda grupper rekryterar mer jämställt, därför är det inte svårt att se att även könsfördelningen i valberedningarna är viktig. En forskare säger: I alla sammanhang där bolag ska rekrytera till olika positioner så spelar könsfördelningen roll för vilken fördelning man får i utfallet.

Det är lätt att välja de som liknar en själv och därför väljer män ofta andra män.

En forskare menar därför att mansdominansen i valberedningarna bidrar till likriktade styrelser. Forskaren säger: Det är en kompetens att kunna se kompetens utanför de könskodade normerna.

Flera forskare lyfter också problemet med att rekrytera fler kvinnor med liknande profiler som männen. En säger att det inte kommer göra någon skillnad om valberedningarna bara fylls på med kvinnor från till exempel Handelshögskolan i Stockholm. De förespråkar att människor med olika perspektiv och nätverk tar plats i valberedningarna för att få riktig förnyelse och för att få tillgång till stora diversifierade nätverk.

Ett effektivt vapen i jakten på jämställda styrelser är att arbeta för mer diversifierade valberedningar. Nya och olika perspektiv hjälper för att bredda synen på vilka som ses som lämpliga kandidater till styrelsen. Forskningen är tydlig med fördelarna av mångfald på samtliga positioner.

Foto: Peter Westrup

Ulrika Hallengren, vd Wihlborgs:

– Det är helt enkelt mer lönsamt att försöka se världen ur fler perspektiv

B Ö R S ENS D O L D A M A K TH AVA R E, M A RS 2 0 1 8 Allbright har kartlagt jämställdheten i ett av börsens största maktcentra – valberedningarna. Rapporten visar att kvinnor endast utgör 13 procent av valberedarna och att rekryteringsprocesserna behöver professionaliseras.

TEXT: EVA SALANDER

– Om man utgår från att det finns mer kraft i en grupp av olika kompetenser och bakgrunder än i en enskild individ, då är ju en diversifiering i ledningsgrupp och i tankesätt något som kommer göra oss mer hållbara och konkurrenskraftiga i längden. Man blir bättre på att identifiera risker och trender – det är helt enkelt mer lönsamt att försöka se världen ur fler perspektiv. Orden är Ulrika Hallengrens och vi vill höra mer.

Ulrika tillträdde som vd för Wihlborgs Fastigheter i april i år. Hon har rötterna i Höga Kusten, bor i Lomma och har fritidshus i Mellbystrand med maken Ulf som är uppväxt här. I Mellbystrand har de rustat upp Gamla Varmbadhuset med egen kraft, ett projekt som tog all ledig tid under flera år.

Resultatet är enastående och man förstår att det finns mycket energi och envishet bakom.

Allra bäst trivs paret på två hjul i leriga endurospår där pannbenet överträffar motståndet.

Men nu ska vi inte prata privata husbyggen eller mc-körning, nu handlar det om den senaste Allbrightrapporten.

Ulrika är en av 28 kvinnliga vd:ar på bolag listade på Stockholmsbörsen.

– Jag kommer från bygg- och fastighetssektorn, som är en miljö med mycket män. Jag fostrades också in i att tycka ett det var det normala. Om vi var fler än 10-15 procentkvinnor så tyckte jag att det drällde av oss, säger hon.

Wihlborgs äger, förvaltar och utvecklar kommersiella fastigheter i Öresundsregionen. Faktum är att just fastighetsbranschen har gått i bräschen när det gäller jämställdhet i svenska börsbolags ledningsgrupper. Att Wihlborgs har en hög andel kvinnor i ledande positioner verifieras av placeringen som tvåa av 47 bolag på Allbrights gröna lista där 329 börsbolag kartlagts. 81 bolag hamnar på röda listan, utan kvinnor i ledningsgruppen varav 12 utan kvinnor i styrelsen.

– Wihlborgs har legat på gröna listan i många år, men det viktigaste är inte placeringen på någon lista utan att vi verkar för att vara ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt bolag. Då behöver vi använda många personers kompetenser och olika erfarenheter.

Det är absolut inte så att vi ska ändra oss för att bli mer lika varandra. Snarare tror jag att vi kan träna oss på att bättre på att ta tillvara kraften som finns i våra olikheter. Det kommer ge fler idéer, klokare lösningar och bättre lönsamhet, menar Ulrika och fortsätter: – Att börja med att vara hyggligt jämställda i ledningsgruppen är en enkel start, men det finns mycket mer att jobba med. Vi behöver alla hela tiden utmana oss och våra förutfattade meningar annars kommer vi snabbt bli omsprungna av någon som fattar var den nya efterfrågan finns och hur den ser ut.

EN S P R I C K A I GL A S TA K E T, O K TO B ER 2018 Jämställda vindar blåser över börsen.

För första gången krymper de ojämställda listorna, samtidigt som de jämställda bolagen brer ut sig över börsen. Antalet vd-kvinnor ökar i en aldrig förr skådad takt. Trots detta går det inte att blunda för att en fjärdedel av börsens bolag helt saknar kvinnor i ledningsgruppen. Åtta av tio ledningsgrupper domineras fortfarande av män.

Rapporterna går att läsa i sin helhet på www.allbright.se

Visst finns här något att tänka på även för andra bolagsstyrelser och styrelser i ideella föreningar...?

17 Vårt Näringsliv Laholm

Företagslotsen – ett samtal räcker

Företagslotsen är en kommunal service som förenklar och underlättar kommunikationen mellan dig som företagare och kommunen när det gäller myndighetsutövningen. Den har funnits i ett antal år nu och är en uppskattad modell som är väl värd att påminna om.

TEXT OCH FOTO: DAG GUSTAVSSON

Företagslotsen består av tjänstemän som involveras i ett ärende. Vid ett och samma tillfälle får företaget/företagaren träffa dessa och lotsen går igenom ärendet. Det handlar om tydlig och praktisk information och rådgivning för att undvika missförstånd och dubbla budskap. Metoden underlättar för dig som företagare – istället för en massa olika möten räcker det med ett samtal. Metoden underlättar också för kommunens tjänstemän att se ”helheten” i ditt ärende.

– Den grundläggande tanken med företagslotsen är att säkerställa att företagen får de bästa förutsättningarna från början. Att vi kan minska risken för att bygga upp förväntningar och förhoppningar som sedan grusas för att man har missat vilka regler och tillstånd som krävs. Att man kan få hjälp att etablera sin verksamhet på rätt plats för att undvika käppar i hjulen vid en framtida expansion, säger näringslivschefen Peter Severin Larsson.

Modellen med företagslots är uppskattad, men man måste vara medveten att det krävs lite framförhållning och planering. Två gånger i månaden kan företag komma till kommunen och bli lotsade kring vilka tillstånd och krav som ställs på det de planerar att göra.

En vanlig missuppfattning är att företagslotsen enbart är till för nya företag. Så är det inte. Ärenden som också underlättas genom att ta vägen via företagslotsen är när företag förändrar inriktning på sin verksamhet. Byggnadsärenden är ofta lämpliga att hantera på detta sätt.

Vill du starta företag, flytta företag eller utveckla ditt företag, men funderar på vilka lagar och regler du behöver ha koll på? Företagslotsen finns för att underlätta din start.

Näringslivschefen Peter Severin Larsson möter upp företagaren Jenny Malm utanför stadshuset i Laholm.

Vårt Näringsliv Laholm 18

1 En företagsidé föds Jenny Malm och hennes sambo Tim Magnusson är ganska nyinflyttade till Våxtorp. Där har familjen gjort en investering genom att köpa handelsträdgården mitt i byn, en verksamhet som legat nere under några år.

– Vår tanke är att starta upp det här igen.

Det ska vara som en gammal genuin handels­ trädgård med buskar, träd och perenner. Säsongsförsäljning av vår- och sommarblommor och på vintern blir det julstjärnor, säger Jenny Malm. Affärsidén är också att använda växthusen för egenodlade perenner och grönsaker.

Att odla är ett intresse som de nu vill göra

2

företagande av. En källa till kunskap finns dessutom i Jennys mamma som är en engagerad trädgårdsamatör.

Deras förhoppning är att starta verksamheten någon gång i mars – april, men innan dess gäller det bland annat att kolla upp att vilka regler och lagar man har att förhålla sig till. Det är här företagslotsen kommer in.

– Vi kände inte till att den här möjligheten fanns, men fick tipset av vår granne Maria Dahlman som själv är företagare (dessutom ordförande i företagsorganisationen Winnet Laholm). Detta blev i princip vår första kon-

takt med kommunen med anledning av vår företagsidé, säger Jenny och tillägger: – Att vi behövde kontakt med kommunen insåg vi givetvis, men vi hade inte kunskap om vilka förvaltningar.

Det Jenny Malm gjorde var helt enkelt att fylla i formuläret ”anmälan till företagslotsen” som finns på Laholms kommuns hemsida: laholm.se/foretagslotsen. Det går också att kontakta näringslivsutvecklaren Anna-Lena Karlsson, samordnare för företagslotsen, för att få information om hur du går till väga.

Näringslivsservice förbereder mötet

Den som hanterar inkomna önskemål om att få ett möte med företagslotsen är näringslivsutvecklaren Anna-Lena Karlsson. Hon eller någon av kollegorna på näringslivsservice brukar sedan ringa upp avsändaren för att ställa lite mer kompletterande frågor om vad det är man har tänkt sig, dessutom bokar man in tid för mötet.

– När vi har fått tillräckligt underlag skickar vi det till en grupp med olika förvaltningar som bedömer om de har något som berörs i ärendet, säger näringslivschefen Peter Severin Larsson.

De som berörs bokar upp sig och förbereder sig för mötet. I hanteringen av Jenny Malms ärende blev det tre förvaltningar: samhällsbyggnadskontoret, miljökontoret och räddningstjänsten.

Ganska ofta berör ett ärende mer än en förvaltning. Det kan gälla frågor om planoch bygglov, mark- och utbyggnadsfrågor, miljöbestämmelser, livsmedel, alkohol- och

utskänkningstillstånd, brand- och säkerhet eller teknik/va-frågor. Med vitt skilda områden är det en fördel att använda företagslotsen.

– Oftast är det denna väg ärendena går när det gäller att få ett möte med företagslotsen.

Men ibland kan det också vara omvänt, säger näringslivschefen Peter Severin Larsson och förklarar: – Ibland hör vi att en företagare har ett ärende som kan komma att beröra olika förvaltningar och då rekommenderar vi istället ta det via lotsen.

Syftet är hela tiden att underlätta kommunikationen mellan företagen och myndighetsutövandet. Företagande ska uppmuntras, men för att undvika problem med tillstånd och krav på åtgärder är rekommendationen att alltid börja i rätt ände. Det vill säga, starta inte upp verksamhet eller skicka in en enskild tillståndsförfrågan – gå hellre vägen via företagslotsen, det underlättar.

Anna-Lena Karlsson är den som samordnar och lägger första handen på ärendena som ska hanteras av företagslotsen.

19 Vårt Näringsliv Laholm

3

Mötet med företagslotsen

Två måndagseftermiddagar i månaden har kommunen avsatt tid för möjligheten att få en tid med företagslotsen. En sådan tid fick Jenny Malm besked om och mötte upp näringslivschefen Peter Severin Larsson utanför stadshuset.

– Någon från näringslivsservice är alltid med vid dessa möten, förklarar han och til�lägger: – Då får vi också koll på ärendet och har lättare att göra uppföljningar.

Inne i stadshuset träffar de tjänstemännen som anmält sig till mötet. Var och en berättar för Jenny vad som kan vara bra att känna till utifrån den företagsidé hon har. En del har dessutom förberett sig med blanketter som kan komma ifråga för ärendet.

Det är viktigt att förtydliga att lotsen inte är till för detaljinformation, utan syftet är att handläggare kan ge företagaren mer övergripande råd om vad man behöver koll på.

Jenny som inte har någon tidigare erfarenhet av företagslotsen konstaterar efter mötet att det här är en bra modell: – Det var jättebra. Speciellt för oss som är nyinflyttade och inte vet hur det funkar här.

Det här gör också att man känner sig välkommen i kommunen, säger hon. Jenny och hennes sambo har tidigare drivit åkeri i Mellansverige och där upplevde de inte samma tillmötesgående.

Hon uppskattade också mötesformen som kändes enkel: – Det var en neutral nivå och tjänstemännen var lika nyfikna som jag var. När inte jag hade några frågor så hade de frågor och kunde ge tips. Exempelvis att tänka på brandvägar, bygglov med mera. Dessutom fick jag lite information på företagskontakter och vilka föreningar som finns för företagen.

Bygglovshandläggare Mickael Abrahamsson är en av de som ska vara med på mötet med lotsen.

Efter mötet – vad händer nu?

Ett möte med företagslotsen löser givetvis inte allt, utan är en introduktion för att få klarhet i vad man som företagare behöver göra för att förverkliga sin idé för företaget. Så vad finns nu på Jenny Malms och hennes sambos att-göra-lista?

– Genomgången med företagslotsen visade att det är ganska lugnt för vår del. Vi förändrar ju inte verksamheten och inte heller byggnaden. Tomten är sedan tidigare inritad som handelsområde och det underlättar, säger Jenny och fortsätter: – Det vi behöver göra är att anmäla att vi ska ha kompost för våra växter. På mötet fick vi lite mer information om vad vi bör tänka på när det gäller sophanteringen. Dessutom får vi titta lite på brandsäkerheten. Brandingenjören rekommenderade oss att märka ut utrymningsvägar och se till att brandsläckare finns utplacerade på olika ställen.

Att gå från idé till verklighet vad gäller att få igång handelsträdgården i Våxtorp ser ut att kunna gå smidigt. Skulle Jenny Malm sedan vilja förverkliga en annan idé för verksamheten, nämligen ett café, är det dock lämpligt med ett nytt möte med lotsen: – Men det är en idé för framtiden, så det tar vi då, säger Jenny. Även för näringslivsservice finns det uppföljning att göra efter ett möte: – Ibland finns det frågor som inte tjänstemännen har möjlighet att svara på. Då tar vi det vidare till politiken för att kolla hur de ställer sig, säger Peter Larsson och tillägger: – Vi försöker ofta att följa upp och kolla med företagen hur det gått med deras ärenden, om idéerna blir verklighet.

Vårt Näringsliv Laholm 20

4 Jennys tips till företagare!

Skriv upp alla frågor du har innan du går på mötet med företagslotsen, så du kommer ihåg allt du vill ha svar på.

Elefanten i rummet För att travestera en gammal känd tandkrämsreklam skulle jag vilja inleda med orden: jag är inte bara egen företagare, jag är en vanlig medborgare också, dessutom ideellt engagerad i Offensiva Laholm och i mitt lokala byalag.

Precis som du som läser detta har jag olika roller. Detta vill jag betona utifrån att det jag skriver här är min personliga reflektion, en reflektion som påverkas av den återkoppling och information jag fått på olika vägar och på olika sätt. Jag nämner det också därför att det är en ingrediens i den analys jag gjort när det gäller Laholms kommuns ras i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet.

Tidigare i höst firade vi företagsamheten i kommunen genom den årliga Guldkvällen då vi i positiv anda lyfter goda exempel. Istället för att enbart hälsa alla glatt välkomna till en festlig kväll kände jag i min roll som ordförande för Offensiva Laholm att det som skaver och känns tråkigt också behövde nämnas. För det är dumt att sticka huvudet i sanden som en struts för att inte vilja se. Då är det bättre att prata om elefanten i rummet.

Från att ha varit placerad på tio-i-topplistan ett antal år, som bäst plats 5, har vår kommun på ett par år rasat ner till plats 89. Det känns inte speciellt roligt och det leder till en del funderingar och diskussioner.

Tittar vi närmare på Svenskt Näringslivs mätning är det samtidigt min personliga uppfattning att det som ger avtryck inte enbart lär handla om hur företagaren upplever kommunen i just rollen som näringsidkare. Företagare är som sagt inte enbart företagare, de är vanliga medborgare också som berörs av allt i vår kommun. Därför kan de, precis som andra kommuninvånare, bli trötta på och känna mindre förtroende för kommunen och den lokala politiken efter den turbulens som varit under senare år. ”Beachvolley-historien”, ”cykelaffären”, uppsagda tjänstemän och politiska gräl. Detta spiller av på attityden och tron på vår kommun. Det är tråkigt och det skadar på kort sikt. Fortsätter det, skadar det även på lång sikt.

Men vi får inte fastna i ett fokus på en enda årlig attitydmätning och placeringen på denna lista. Det finns uppenbarligen konkreta saker att ta tag i vad gäller underlättandet och uppmuntrandet av företagsamheten. Det finns ärenden som

varit belysta i media, ärenden som jag tycker borde ha hanterats på ett bättre sätt. Till och från får jag också höra exempel på det som går under kategorin byråkratisk hantering och tråkigt bemötande. Samtidigt kan jag också konstatera att jag ganska ofta får höra vittnesmål om nöjdhet och till och med ett mått av beröm för att kommunens hantering fungerar.

Lägger jag då samman dessa olika utlåtanden för att få en uppfattning om hur situationen är, landar jag i en summering som är ganska vanlig oavsett vad ämnet är: Bilden av näringslivsklimatet i Laholm kommun är inte svart eller vit, den är mer komplex än så och den är knappast nattsvart.

Men även om utgångsläget är ljusare än pessimisten vill tro behöver målsättningen ändå vara att hela tiden gå mot ljusare tider. Därför är det välkommet att kommunen har startat ett arbete för att titta närmare på handläggningstider, bemötande, dialog med mera. Detta ska dessutom ske i samverkan med en referensgrupp med olika företagare. Syftet är inte att grotta ner sig och fastna i negativa exempel utan att genom samtal hitta svar på hur vi tar oss framåt och uppåt för att bli bättre. Det är en dialog som ger goda förutsättningar för att elefanten ska kunna krympa och lämna rummet.

Dag Gustavsson, inte bara företagare

21 Vårt Näringsliv Laholm

Proffsen delar med sig:

De 5 bästa tipsen Anna-Lena Karlsson: Fem tips till dig som vill boosta ditt företag – Som etablerad företagare är tiden en faktor som gör att utvecklingsarbetet många gånger skjuts på framtiden. Men prova att investera några få timmar till att börja med, här finns möjligheten att du faktiskt tjänar tid.

1. Timbanken, här kan du få upp till fem timmars kostnadsfri

rådgivning inom sju olika områden, allt från produktutveckling till export. Timbanken är till för stora som små och nya som ”gamla” företag.

2.

Skuggstyrelse. Funderar du på en styrelse men känner att du inte riktigt är där? Då kan Almis skuggstyrelsearbete vara ett första steg. I Skuggstyrelsen arbetar du och andra företagare under styrelseliknande former med verkliga problem som kan kopplas till ditt företag.

3.

Funderar du på vad det skulle innebära att ta ditt företag till nästa nivå. med Almis utvecklingsdialog eller Connects tillväxtprocesser får du hjälp att tydliggöra viktiga områden att jobba vidare med.

4.

Digitalisera. Kanske är du trött på begreppet, men digitaliseringen pågår och det har aldrig funnits så mycket hjälp och stöd att få i dessa processer. Genom både Almi och IUC Halland finns program och processer som hjälper dig att se vad digitalisering kan innebära för just dig och ditt företag samt var du kan börja.

5.

Hannah Gustafsson: Fem tips för en hållbar livsstil som företagare Kroppen är ett viktigt redskap i ditt företag. Se till att ta hand om den på bästa sätt. Med en hållbar livsstil kommer du att kunna fokusera på topp och driva ditt företag på bästa sätt.

1.

Du är vad du äter! Se över din kost. Att äta hälsosamt med mycket fullkorn, frukt & grönt, nötter och omättade fettsyror hjälper dig att må bra och kunna prestera på topp. Slopa allt socker som gör dig trött och belastar kroppen negativt. Ät på regelbundna tider och se även till att dricka mycket vatten.

2.

Börja träna om du inte redan gör det. Hitta en träningsform som du tycker är rolig, annars kommer du att tröttna efter ett tag.

Tänk att det är för din egen skull som du tränar, för att du ska få en stark kropp som håller och för att få ett starkt immunförsvar.

3.

Se till att sova minst 8 timmar per natt. Sömnen är viktig för att vi ska må bra och för att kroppen ska återhämta sig. Stäng ner tv, mobiltelefon och surfplatta minst 1 timme innan du ska lägga dig.

4.

Lär dig hantera stress. Som egen företagare är det extra viktigt att vi lär oss hantera stress på ett effektivt sätt. Ibland kan det vara svårt att få tiden att räcka till med företag och vardagslivets alla måsten.

5.

Vad skulle du behöva för kompetenser för att ditt företag ska kunna fortsätta utvecklas, är det gymnasiekompetenser eller högskolekompetenser, är det influenser utifrån eller är det lokala talanger.

Boka ett möte med TEK Kompetens eller varför inte vuxenutbildningen här i Laholm och låt dem vara ditt bollplank i tankeprocessen.

Ta tid till att ta hand om dig själv! Ta reda på vad just du behöver för att må bra och få balans i livet. Planera in tid för dig själv i kalendern regelbundet för att det faktiskt ska bli av. Ofta är vi så fokuserade på vårt företag att vi glömmer bort oss själva.

Anna-Lena Karsson, Näringslivsenheten Laholms kommun

Hannah Gustafsson jobbar som dipl/lic kostrådgivare och driver företaget Clean Nutrition Kostrådgivning. Hon är även utbildad undersköterska och jobbar deltid på Markaryds vårdcentral.

Vårt Näringsliv Laholm 22

Martin Johansson:

Caroline Johansson:

Fem tips inför årsskiftet för dig och ditt företag

Fem tips om försäkringar för dig som driver företag

Vi är mitt i hösten och årsskiftet väntar runt hörnet. Som egenföretagare, så finns det lite att fundera på innan årsskiftet som jag tänkte dela med mig av här:

Det är många saker som kan hända i livet bl a skilsmässa, sjukdom, olycksfall och dödsfall. För att du och din familj ska vara trygga om något händer är det viktigt att du sätter dig ner och ser över din situation. De flesta av oss kan också se fram emot en ganska lång tid som pensionär då livslängden hela tiden ökar. Det är då viktigt att i god tid fundera på vad som behöver göras för att kunna sätta guldkant på vardagen som pensionär.

1.

Pensionssparande. Att tänka på din framtida pension är viktigt och något jag tycker man behöver gå igenom varje år. Ett sätt att förbereda för kommande pension är att spara i någon form av pensionsförsäkring. Som egenföretagare har du möjlighet göra avdrag för upp till 35% av din inkomst från firman eller 35% av din lön för dig som är anställd i ditt aktiebolag. Många har ett kontinuerligt månadssparande men ibland kan det vara skattemässigt smart att göra en extra inbetalning. För att avdrag ska medges för 2018 måste betalningen ske innan årsskiftet.

1.

Tar du ut rätt lön? Lönen du har styr både hur mycket du får i sjukpenning och i pension. Tänk på konsekvenserna om du väljer utdelning eller investering istället för marknadsmässig lön. En mix kan ofta vara det bästa. Det finns inget facit på vad som är rätt lön men det finns olika inkomstgränser att tänka på.

2.

2.

Tar du ut rätt lön? För dig som äger ett aktiebolag och har en K10:a är det viktigt att se över löneuttaget innan årsskiftet för att kunna dra nytta av dessa förmånliga s k 3:12-regler på bästa sätt.

Har du råd att vara sjuk? Det är stor skillnad på att vara egen företagare eller anställd. Som anställd har du ofta ett visst skydd via jobbet som en företagare helt saknar. Om du tar en lön på 30.000 kr klarar du att gå ner 6.000 kr per mån i lön vid sjukskrivning eller i värsta fall 10.000 kr per mån om den blir långvarig? Om inte är det en mycket god idé att teckna sjukförsäkring.

3.

Funderar du på att starta aktiebolag under 2019? Försök i så fall starta det redan innan årsskiftet. 3:12-reglerna som jag nämnde ovan innebär att om du äger aktier vid årets ingång får du räkna s k gränsbelopp redan 2019 vilket är en fördel när det är dags att ta utdelning från bolaget.

3.

Hur klarar sig familjen ekonomiskt om det värsta händer, dvs om du avlider? Man blir inte av med hälften av utgifterna för det att hälften av inkomsterna försvinner. Du kanske även har en kompanjon som behöver tryggas vid ditt dödsfall? En livförsäkring kostar inte mycket pengar men gör stor skillnad.

4.

För dig som driver enskild firma finns inte möjligheter att styra över din lön på samma sätt som om du driver ett aktiebolag utan här blir resultatet i firman din lön (lite förenklat) och det som du ska beskattas för. Här kan det vara värt att se över möjligheterna att nyttja reglerna kring räntefördelning Bland annat genom att undvika eller åtminstone minska dina egna uttag från firman under slutet av året ökar dina möjligheter till att omvandla en del av din inkomst från firman till kapitalinkomst via räntefördelning vilket ger dig lägre skatt.

4.

Hur går det om olyckan är framme? Se till att ha en olycksfallsförsäkring som ger dig ersättning för dina kostnader och ersättning om du blir invalidiserad pga olycksfall.

5.

Hur ser pensionen ut? Gör en pensionsprognos (ta gärna hjälp, det finns lite saker att tänka på) och fundera på hur du vill ha det som pensionär och bygg ett sparande utifrån det. Lita inte på att ditt företag är din pensionsförsäkring – allt kan hända även det finaste företag. En pensionsförsäkring innehåller dessutom ett moment som gör att försäkringsbolaget betalar premien om du blir långvarigt sjuk, ett moment som kan göra stor skillnad.

5.

Sist men inte minst. Det är snart jul och varför inte belöna dina anställda med en julklapp för att visa din uppskattning för deras arbete. För att julklappen ska vara skattefri för den anställde får julklappen kosta upp till 450kr inklusive moms. Skulle man som arbetsgivare köpa en dyrare julklapp så ska den anställde förmånsbeskattas för hela beloppet som lön.

Caroline Johansson arbetar som försäkringsrådgivare på Laholms Sparbank.

Martin Johansson, Företagsrevisorn.

23

Vårt Näringsliv Laholm

Guldkvällens nominerade

På 2018 års Guldkväll firades företag(are) för sina prestationer under 2017. Vinnarna i respektive kategori presenteras separat, i reportage på sidorna som följer. Här presenteras de övriga nominerade kandidaterna som också ska se sig som vinnare. Vi gratulerar samtliga!

Årets Entreprenör 2017

Årets Landsbygds­ företagare 2017

Årets hållbara företag 2017

Lars-Inge Gunnarsson

Mattias Carlsson, Håltagaren i Laholm AB

Joar Nilsson, Joar Byggnadshantverk

Med en affärsidé som bygger på att ta sig igenom där ingen annan kan, driver Mattias Carlsson företaget Håltagaren i Laholm AB. Mattias har skapat sig ett mycket gott rykte hos sina kunder med en servicenivå utöver det vanliga i denna bransch – önskar kunden hjälp en kväll eller helg är han på plats! Utöver detta är Mattias en starkt engagerad och positiv kraft i byn som bidrar till att hålla Hishult och landsbygden där omkring levande.

Här är företagaren som arbetar för en vackrare tillvaro genom ett gediget byggnadshantverk. Med en passion för stråtak ser han inte bara till att lägga dessa med enkla verktyg och material från trakten, han arbetar även för att få tillbaka stråtak i nyproduktion. Joar Nilsson med Joar Bygnadshantverk är en klimatsmart företagare med flera ben att stå på. Byggnadshantverkare, arborist och försäljare av miljövänliga kläder från bland annat Frankrike och kvinnokollektiv i Bolivia. Köp mindre och köp istället miljövänlig hållbar kvalité är Joars filosofi.mycket med arbetsmiljö­förbättringar och årliga hälsokontroller.

Ulrika Träff, Susanne Andersson, Eva Salander, Hej Laholm

Jeannette och Frank Lilja, Åsjömad Semin & Avel

Absorbenta

Tre entreprenörer i en: Eva Salander, Susanne Andersson och Ulrika Träff. Tre fantastiska företagare som gått samman och arbetar för att komma ännu längre i sitt företagande, för att med ett brinnande hjärta för kommunen lyfta handel, kultur och nöjen i Laholm. Genom ”Hej Laholm”, en aktiv och glad annonstidning når de på ett lättsamt sätt ut till hushåll och besökare och sätter Laholm på kartan som en levande kommun. Hej, hej, hemskt mycket hej säger vi till er!

Här är ett företag som fattat galoppen. Med sin slogan ”Från spermie till sporthäst” har Jeannette och Frank Lilja skapat ett livskraftigt företag i Göstorp.

Under 13 år har företaget Åsjömad Semin & Avel vuxit steg för steg, från semin, till ridhus och inackordering. Under 2017 utökades verksamheten med lösdriftsstall. Nästa steg i utvecklingen är att erbjuda ett unghästblock där man utbildar fölen och unghästarna. Med en tydlig affärsidé och filosofi är detta ett företag som travar rakt in i framtiden.

”Det går nog” är ett blygsamt valspråk för denne entreprenör, Lars-Inge Gunnarsson på Skottorps Säteri. Men blygsam vill vi nog inte kalla denne bonde som driver ett företag med 26 anställda på de två gårdarna i Skottorp och Ränneslöv, det gör man inte i en kovändning. 2017 blev han årets mjölkbonde i Sverige då mjölkproduktionen trimmades med fantastiska resultat vilket vi tycker är ljuv muuuu-sik. Att vara entreprenör är enligt Lars-Inge, någon som ser möjligheter och har en vilja och driv att vilja utvecklas.

Vårt Näringsliv Laholm 24

Ett företag med produkter som gör vad de heter: Absorbenta är ett företag med produkter som ligger helt rätt i tiden. De ser helt enkelt till att motverka att tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen hamnar i naturen. Dessutom gör man detta med naturliga absorbenter i kundanpassade lösningar vilket har lett till en stark framgång. Absorbo Miljöinsatser har sålts sedan 1996 och sitter nu i dagvattenbrunnar från Malmö i söder till Gävle i norr. Under 2017 ökade försäljningen med cirka 70 procent!

Årets Nykomling 2017

Årets Företag 2017

Årets Profil 2017

Laholms auktionskammare

Våxtorps Betong

Laila Adèle

Med ett brinnande intresse och passion för värdet av äldre prylar gjorde de slag i saken och startade Laholms auktionskammare. De tar det gamla in i det nya genom att använda digitala tjänster, vilket innebär online-försäljning som når ut över hela världen. Den traditionella slagauktionen finns också med i detta företags utbud. Laholms auktionskammare har fått en bra start och vinner uppskattning av sina kunder som känner sig väl omhändertagna. Om de dessutom når hela vägen med denna nominering får vi se: Första, andra…

Under många år har de lagt område efter område under sina produkter och stärkt sin ställning på marknaden. Sedan 1958 har Våxtorps Betong utvecklat och förfinat processen av grus och cement i ett företag som i dag har 24 anställda och omsätter 70 miljoner kronor. Allt är automatiserat, endast datorer och robotar tillverkar produkterna. Imponerande! En ansvarstagande och försiktig ledning bidrar till framgången som gör att Våxtorps Betong fortsätter lägga ny mark under sina fötter.

Lokal sångfågel som stått på scen många år nu.

Men under 2017 fick hon ett större genombrott då hon bl.a. var med i Tomas Ledins show och dessutom gjorde debut i ”Allsång på Skansen” med densamme. Hon nominerades också till två olika priskategorier vid Indie Music Channel Awards i Los Angeles samt en till Hollywood Music in Media Awards. Hon sätter sig själv på kartan och sätter därmed också Laholm på kartan.

Förvar AB

Danfors Fastighetsförmedling

Lars-Göran Persson

Utrymme är något alla inte har tillgång till, vilket detta företag varit kloka nog att göra en affärsidé utav. Förvar AB har helt enkelt löst problemet genom att uppföra ett antal förrådsutrymmen i Skottorp. Företaget drivs av två unga killar som samtidigt har många andra projekt att hantera, därför har de eftersträvat maximal effektivitet av sin anläggning. Med ett automatiserat system via hemsidan sköter kunden båda avtal och uppsägning, allt för att uppnå minimal arbetsinsats. Det är tur att det finns de som inte lägger goda affärsidéer på hyllan.

Får vi lov att förmedla en kandidat med lokal-kännedom – i dubbel bemärkelse. Danfors Fastighetsförmedling startades 1994 av Håkan Danfors. 24 år senare har han skapat ett framgångsrikt företag med fem medarbetare och kontor både i Mellbystrand och Laholm. Framgången handlar om mycket god lokalkännedom och lång erfarenhet av förmedling, vilket ger förtroende hos både säljare och köpare. Extra hårt arbete under 2017 gav framgång, vilket gör Danfors Fastighetsförmedling till en självklar kandidat.

En engagerad och drivande bank-vd som ser till att banken även tar en aktiv roll för samhället och kommunens utveckling. Under 2017 delade banken ut betydande bidrag till föreningslivet vilket gynnat invånare och inte minst ungdomar, dessutom genomfördes en större konsert på torget i Laholm. Lars-Göran Persson har givetvis även en styrelse och bankanställda som bidrar till både beslut och arbete, men hans engagemang och positiva ledarskap är en förebild.

Arrangör:

Årets huvudsponsor

www.guldkvallen.se 25 Vårt Näringsliv Laholm

Pressbild

Guldkvällen i bilder – kvällen då Lahoms näringsliv har en gemensam firmafest.

FOTO: VICTOR BOSTRÖM

Vårt Näringsliv Laholm 26

27

Vårt Näringsliv Laholm

Foto: Victor Boström Johan och Glenn menar att Laholm har ett bra geografiskt läge för deras produktion. Dessutom har de nytt av närheten till företag, bland annat Diab, som bistå i att utveckla deras konstruktioner. ”Laholm är ett litet kompositmecka. Det finns mycket kompetens på det området i kommunen”, säger Glenn Sjö.

Mångfald hos JPGS Hos JPGS Kaross i Skummeslövsstrand är mångfald ett ord som går igen.

Dels i produkterna som levereras, dels bland de anställda. Det är ett koncept som fungerar väl och gör dem till Årets företag.

Det vore synd att inte berätta om starten på detta företag, för den är lite speciell. Året var 2000 och Glenn Sjö hade fått erbjudande om att överta dåvarande Sandab där han var anställd. Han bokade tid med företagsrådgivaren på banken, som råkade vara Johan Pearson. Johan å sin sida tog ett snabbt beslut om att ändra karriär och blev kompanjon till Glenn.

De fick bra fart på Sandab, men valde ändå sälja företaget 2008 för att testa en annan bransch. Men 2012 var de tillbaka igen och köpte anläggningen eftersom Sandab gått i konkurs. Som de själva påpekar handlade det delvis om nostalgi, men framför allt om att de såg en fortsatt utvecklingspotential.

Där och då bildades JPGS Kaross.

Och nog har de bevisat att det fanns en utvecklingspotential – omsättningskurvan går hela tiden uppåt och exempel på framgången är att de 2017 fanns med på Veckans Affärers lista över så kallade superföretag. Förra året

hade de en omsättning på 79 miljoner kronor och i år landar man på 85-90 miljoner kronor. Målbilden de har framför sig är att ha en omsättning på 150 miljoner kronor 2022.

– Målsättningen kvarstår. Vi närmar oss 100 miljoner, men ytterligare 50 innebär så mycket mer, säger Glenn och fortsätter: – Då skulle vi behöva större ytor för alla avdelningar. Istället kan det vara bättre att satsa på att trimma in den verksamhet vi har i dag, att bli effektivare. Det viktiga är att lönsamheten bibehålls.

Och just effektivisering är något man satsar på just nu, genom digitalisering av verksamheten: – Vi investerar nu i att införa ett affärssystem (Monitor). Vi måste ha det för i och med att vi växt har det blivit för mycket att hålla i huvet, säger Johan och förklarar att man även passar på att gå över till e-fakturor.

Det handlar helt enkelt om att digitalisera verksamheten för att bland annat ha

Vårt Näringsliv Laholm 28

TEXT/FOTO: DAG GUSTAVSSON

Årets Företag 2017 JPGS Kaross ”Bakom varje lastbilshytt står ett framgångsrikt företag – i detta fall Årets Företag. JPGS Kaross har genom ägarna Johan Pearson och Glenn Sjö visat framgång på en tuff marknad där de bygger allt som finns bakom hytten, skåp och släp. De värderar sin personal högt och erbjuder språkkurser för att kunna vara en del av teamet i företaget oavsett ursprung. Kompetens är en framgångsfaktor liksom engagemang från personalen som skapar nöjda kunder och bidrar till att hjulen aldrig slutar snurra hos JPGS Kaross.”

Foto: Victor Boström Bajram Osmani som arbetar med skåpsmontering menar att det är lättare att motivera sig att använda språket när man har användning av det i sitt arbete.

Pressbild

bättre koll på vad som finns i lager. Systemet de valt kommer också kunna räkna ut priser och beräkna hur mycket tid som krävs innan leverans kan ske. Detta blir en tillgång för en bättre planering och styrning av verksamheten.

Att behovet finns av att ha koll på allt som krävs från beställning till färdig produkt är uppenbar när tillverkningstakten nu är uppe i 300 lastbilar på ett år, hälften stora och hälften små.

Kunderna finns främst på den svenska västkusten ner till Malmö, men man säljer även till Norge. Någon plan på att vända sig till andra länder finns inte eftersom man fortfarande ser möjlighet att växa på den marknad där man redan är. Här finns också fördel av det geografiska läget med bara några hundra meter till E6:an.

Men vad är då som gör JPGS Kaross så framgångsrika?

– Vi gör allt i huset, vilket innebär att vi är ganska flexibla. Vi kan specialbygga exakt efter kundens önskemål, säger Johan.

– Vår service är också viktig och enkelheten, säger Glenn och pekar på att det ska vara enkelt för kunden att få kontakt och hjälp.

I hjälpen till kunderna ingår även att företaget har karosseriservice. De står inte enbart för nyleverans utan ser även till att hålla ekipagen rullande efteråt. Sedan finns det ytterligare en aspekt som ger Johans och Glenns företag en fördel; deras konkurrenter är i och för sig betydligt större, men det innebär också att de är mer tungrodda.

En av JPGS Kaross konkurrensfördelar är alltså att de kan erbjuda en större mångfald i utförandet av sina produkter, men mångfalden gör sig även tydlig på ett annat sätt i detta företag. Tio olika nationaliteter finns i dag representerade i personalen och nästan hälften av medarbetarna har utländsk härkomst.

– Det är intressant, men inte alltid lätt.

Det har varit lite kulturkrockar under åren, men nu tycker jag att vi nött in saker så att det fungerar, säger Glenn.

Deras erfarenhet av att ha personal med invandrarbakgrund är också att de är lätta jobba med, att det är raka rör men också hög lojalitet. Lojaliteten beror också på att företaget hjälper till så att de får en social trygghet även utanför jobbet. Språkundervisning på jobbet är en del av detta som visar på en engagerad arbetsgivare. Samtidigt är givetvis språket något som verksamheten är beroende av för att det ska fungera väl:

Lång last. Ett exempel på de specialbyggen JPGS Kaross kan leverera till sina kunder.

29 Vårt Näringsliv Laholm

”Siffror och ritningar och det är ju något alla förstår”, säger Örjan Eriksson om erfarenheten av mångfalden på sin arbetsplats. Här samtalar han med Glenn Sjö.

– Det kan bli missförstånd. Ibland säger någon att den har förstått fast den inte har förstått. Det är det vi vill ha bort, för det har givetvis kostat oss ibland, säger Johan.

Signalen från en del anställda har varit att det här med SFI (Svenska För Invandrare) inte alltid är det bästa sättet att lära sig språket. Ett problem kan vara att det blir mest fokus och hjälp till den nationalitet som är störst i gruppen.

Men Johan tog tag i problemet och kollade om det var möjligt att istället förlägga språkutbildningen till arbetsplatsen och han fick ett positivt svar. Företaget bekostar lärare och böcker och undervisningen sker på jobbet, dock efter arbetstid. Det blir två timmar varje vecka i 15 veckor. JPGS Kaross har varit först ut i Halland med denna modell av SFI. – Det som de lär sig här är mer fackspråk.

Svenskan blir mer produktionsanpassad, förklarar Glenn.

I hallen för skåpsmontering träffar vi på Bajram Osmani. Han kan av egen erfarenhet vittna om att språkundervisning i traditionell SFI kan var ganska jobbig. Han menar att det är lättare att motivera sig att använda språket när man befinner sig på en arbetsplats där man faktiskt måste prata svenska för att göra sig förstådd. Att det finns en policy på arbetsplatsen om att enbart prata svenska på arbetstid tycker han är bra:

– Man behöver förstå varandra när man arbetar ihop, säger han och påpekar att det även är bra ur säkerhetsaspekt: – Om någon ropar på hjälp är det bra att veta vad hjälp betyder. Örjan Eriksson, teamledare i det som kal�las limhallen, har jobbat på JPGS Kaross i många har och han har vant sig vid en arbetsmiljö där språkkunskaperna är olika: – Tydlighet är viktigt, säger han och menar på att instruktionerna måste bli rätt.

Samtidigt jobbar vi mycket med siffror och ritningar och det är ju något alla förstår, til�lägger han.

JPGS Kaross är ett företag som verkar utveckla sin verksamhet på alla plan, men hur kommer det sig att Johan och Glenn hamnade i just denna bransch?

– Viljan att driva företag var min anledning att hoppa på, säger Johan men menar att erfarenheten och kunskapen succesivt innebär ett ökat engagemang.

För Glenns del handlar det om ett grundläggande intresse för produktion och utveckling: – Jag tycker att det är en rolig produkt och kunderna är oftast lättsamma. Det är en rolig bransch där vi skapar något som sedan rullar ut på vägarna.

Detta företag i Skummeslövsstrand kommer fortsätta att växa. Man har redan köpt

Vårt Näringsliv Laholm 30

granntomten för framtida behov, men det innebär inte att det finns planer på att bygga ut just nu. För trots den spikraka kurvan uppåt är detta ett företag som tänker långsiktigt och hållbart på flera sätt.

FAKTA: Företag: JPGS Kaross AB, Skummeslövsstrand Anställda: 42 inklusive de tre som just nu är inhyrda (okt 2018).

Gör: Tillverkar och servar påbyggnader/skåp till lastbilar. Ägare: Johan Pearson och Glenn Sjö.

Proffs på att hitta rätt person till rätt plats Han försöker hitta människor som tycker det är kul att gå till jobbet, och han hittar dem. Han är riktigt bra på det. Och själv gillar han också att gå till jobbet, han tycker till och med att hans jobb är vansinnigt roligt och att det är därför det blir så bra.

TEXT/FOTO: ULRIKA TRÄFF

Lokal Bemanning är ett företag med 10-15 anställda i snitt. Den som varit på Kristoffers kontor, undrar förstås var alla de andra anställda håller hus. Svaret är att de är uthyrda till olika lokala företag. Han kallar det hyrrekrytering vilket innebär att han anställer personen som sen hyrs ut till kunden. Ambitionen är att uthyrningen ska övergå till en anställning. När det blir så, är det bästa kvittot på att de lyckats. De säger han, eftersom alla inblandade har gemensamt intresse av att det ska blir bra.

– Mitt jobb är att se till att det blir som vi tänkt oss, säger Kristoffer.

Då syftar han på kunden, den arbetssökande och han själv. Det är hans uppgift att hitta rätt person. Det blir Kristoffers sak att avgöra hur sannolikt det är att personen ska trivas på aktuell arbetsplats.

Han vill vända upp och ner på invanda beteenden och förväntningar i rekryteringsbranschen, därför kanske en del blir förvånade när de är på anställningsintervju hos Kristoffer.

Många är nervösa när de ska på anställningsintervju, men efteråt brukar de säga att ”det här var inte så jobbigt”.

– Jag brinner för en större förståelse för hur stor betydelse människan har, säger han.

Glädjande är att fler och fler arbetsgivare förstår vikten av att ta hand om sin personal.

De som inte förstår får det tufft.

Hur gör han då? när han investerar i människor? Vetenskap eller magkänsla? Enligt Kristoffer går det att göra värdering av mjuka faktorer på ett systematiskt sätt, utan att göra det mätbart. Det går alltså att knyta ihop siffror och människor. Det är kanske den förmågan som gör honom framgångsrik?

Årets entreprenör 2017 Kristoffer Hall, Lokal Bemanning ”Det behövs en Hall för att människor ska mötas. Just denne Hall heter Kristoffer och är proffs på att hitta rätt person till rätt plats – detta gör honom till Årets Entreprenör.

Genom relationsbyggande har han skapat ett framgångsrikt företag, Lokal Bemanning, som sedan start har en kurva som går spikrakt uppåt.

Under 2017 nådde Kristoffer sitt kapacitetstak. Han vill bidra till en positiv utveckling av Laholm och är mycket engagerad i näringslivsfrågor i stort och smått. Kristoffer är entreprenören som alltid hittar lösningar, skapar relationen och finner det han söker.”

31 Vårt Näringsliv Laholm

Artificiell intelligens, systemutveckling och bra medarbetare...

Det är Meta Bytes.

Det är väldigt bra marknadsföring att bli nominerad till Guldkvällen. Uppmärksamheten kring nomineringen och utmärkelsen har redan gett nya kunder, berättar Henrik Assarsson och Oskar Lundgren, killarna bakom Meta Bytes.

– Det finns väldigt mycket mer uppdrag än vi trodde.

De är ett tiotal anställda och har kontor på Lantmannagatan i Laholm. Alla sitter på plats eller jobbar på distans, men de har inga remotekonsulter. Det är ett positivt gäng som är stolta över utmärkelsen.

– Vi har haft tur, berättar Oskar och Henrik. Vi har väldigt bra anställda. Det är ett bra gäng, som bara växer. Än så länge har ingen slutat.

De är mitt i en anställningsprocess och de berättar att de alltid söker erfarna programmerare. Det är hård konkurrens om dem så det är

bara att ta chansen om den dyker upp. Idag är det bara killar som jobbar där, men de anställer gärna tjejer. Det behövs fler tjejer i branschen.

Meta Bytes är en modern och flexibel arbetsgivare som tror på knowledge sharing.

De har ett eget labb där de anställda ska få egen labbtid för att utveckla idéer. De har en R&D-avdelning där man även samarbetar med högskolestuderande som gör exjobb. De tar även emot praktikanter från Högskolan.

Det går att skriva så mycket mer, om AI t ex, men det får vi återkomma till en annan gång.

Vårt Näringsliv Laholm 32

TEXT/FOTO: ULRIKA TRÄFF

Årets Nykomling 2017 Henrik Assarsson, Oskar Lundgren, Meta Bytes ”Det händer inte enbart i Silicon Valley – Årets Nykomling ser till att det händer även i Laholm. Meta Bytes är ett snabbt växande mjukvarubolag fokuserat på AI (artificiell intelligens) och ”klassisk” systemutveckling. Bolaget bedriver främst konsultverksamhet med stora och små kunder – från Laholm till Phoenix i Arizona. Verksamheten startades av Henrik Assarsson och Oskar Lundgren och bedrevs under namnet Bronseken AB. Under 2017 bytte man namn till Meta Bytes och gjorde sina första anställningar.

Företaget växer i rask takt och bidrar till att höja Laholm och Hallands status inom tech-sektorn.”

Det föds i snitt en kalv om dagen och alla är lika värdefulla – Genom att vårda och känna delaktighet har vi glad personal och glada djur, då fungerar det bra. Vi är lika intresserade av alla individer. De anställda har vi till låns.

Det är den inställning som Katarina och Anders Nilsson har och som säkert ligger till grund för deras framgång.

När de tog över verksamheten 1996 fanns det 25 kor på gården, nu är det 350. Från att ha varit en bonde har Anders blivit en företagsledare. Det är en stor förändring på de här åren.

– Vi har fått tuffa till oss, som företagare.

Rollen har blivit arbetsledare, säger Anders.

När Anders börjar prata om om Lean Lantbruk förstår jag att det har hänt en del inom branschen. Två gånger i veckan har de möten för att ta vara på idéer och göra förbättringar.

– Vi har duktiga anställda, de är fantastiska och engagerade. Hos oss är alla lika viktiga, vi är ”Nilssons” allihopa, säger Anders.

Den torra sommaren har varit ansträngande

för alla djurägare och Anders berättar att många har varit förtvivlade och mått dåligt, men då ger han Laholms kommun en eloge som ställt upp för dem och varit fantastiska.

Själva har de löst lite av problemet genom att exportera 25 dräktiga kvigor till Irland, så de har inte belastat några slaktköer. Däremot har de fått köpa foder för mycket pengar, foder som de normalt odlar själva. Att de kan exportera djur beror på att de använder en avelsmetod som heter ProCROSS, vilket innebär avel med en tredjedel var av VikingRed, VikingHolstein och Montbeliarde. På så sätt avlar de fram hållbara och friska djur.

TEXT/FOTO: ULRIKA TRÄFF

Årets Landsbygds­ företagare 2017 Katarina och Anders Nilsson, Skråmered ”Ungefär 320 medarbetare bidrar till att leverera produkten som Årets Landsbygdsföretagare grundar sin verksamhet på. På gården Skråmered driver Katarina och Anders Nilsson ett lantbruksföretag i ständig förändring, med 320 mjölkkor, 380 ungdjur och ca 400 ha åkermark. Här finns en genuin vilja att hitta möjligheter till utveckling och förbättring både för personal och för djuren på gården.

Och det ger resultat; produktionen ligger långt över en genomsnittlig svensk gård i många avseenden. Helt enkelt en ko-losal framgång!”

33 Vårt Näringsliv Laholm

En kundägd energi­ koncern som hushållar med resurserna

TEXT: ULRIKA TRÄFF FOTO: LINDA WILLMAN

Kundägt, Närhet och Hållbarhet är viktiga ord för SHK som sammanfattar det de jobbar för. Grundfilosofin är att hushålla med resurser. För dem handlar hållbarheten lika mycket om ekonomi, miljö och socialt engagemang.

Årets Hållbara Företag 2017

– Vi har jobbat med det här väldigt lång tid, framförallt med miljö men också det som sker i samhället, säger Tommy Karlsson, vd.

Vi har inte profilerat oss med det men vi har blivit bättre på att kommunicera det nu.

Numera finns all verksamhet inom ett varumärke, det gör det enklare att kommunicera. SHK är en energikoncern med ett 50tal anställda som tillsammans ser till att elen kommer fram till oss i södra Halland. Förutom att vara nätleverantör säljer man också el, levererar fordonsbränsle och biogödsel, samt diverse energitjänster i form av värme, solceller och laddstolpar, framförallt till fastighetsägare, kommersiella fastigheter och industrier.

Södra Hallands Kraft, SHK, är en ekonomisk förening där kunderna i själva verket är ägarna. Eftersom det inte finns några ägare långt bort som vill tjäna pengar, så tänker de

”Årets Hållbara Företag tror på kraften av sitt hållbarhetsarbete. Ett tydligt tecken på detta är att man lyfter hållbarhetsaspekterna i sin marknadsföring.

inte maxvinst, utan pengarna går tillbaka till verksamheten.

SHK är inte bara duktiga på hållbarhet själva utan jobbar för att fler ska bli det, genom konsultation kring energieffektivisering.

Ambitionen att göra energi­ valen enklare för kunderna finns och de tror att de kan hitta lösningar som innebär nya koncept och tjänster. Med kunskapen de har kan de hjälpa till och stötta fler, för en hållbar framtid.

– Det stannar inte med detta, Det är hela tiden en utveckling. Även om vi är bra kan vi bli bättre, avslutar Tommy.

SHK firar 100 år 2019, det ska de fira hela året, på olika sätt. Det kommer hända mycket, lovar Tommy. Så när vi nu säger grattis till årets hållbara företag passar vi på att i förväg gratulera 100-åringen! Stort grattis!

Vårt Näringsliv Laholm 34

Södra Hallands Kraft

TEXT/FOTO: ULRIKA TRÄFF

Södra Hallands Kraft är ett klimatsmart företag som föredömligt visar Miljöpolicy och Hållbara satsningar i årsrapporten för 2017 – hållbart, socialt såväl som ekonomi redovisas föredömligt. Deras arbete som tydligt lyfts i årsrapporten kan användas som förebild både för Laholms företag och kommunala nämnder.”

”Jag kanske snott lite insikter från andra generationer och kunnat tillämpa det i mitt eget liv” Hon är jälvmedveten och insiktsfull. Kanske det kommer från vissa förhållanden när hon var liten. Hon var ensambarn och har umgåtts med alla i olika åldrar, därav citatet ovan i rubriken.

Casandra Hallberg är 21 år, laholmare i grunden, uppvuxen i Skummeslöv. Sen barnsben har hon haft stark vilja och höga ambitioner.

De höga prestationskrav hon hade på sig som barn har med åren utvecklats till ett intresse av att göra något för andras skull.

– Tycker jag att något inte är rätt så säger jag det. Tycker jag att något ska hända så ser jag till att det händer, säger casandra.

Nattloppet är en sån sak. Idén kommer från ungdomsforum där hon var engagerad.

Hon minns inte exakt hur de tänkte, men där startade idén och loppet.

I somras var det tredje året det genomfördes och det var 310 deltagare som sprang.

Det har blivit fler och fler för varje år. Följer det trenden lär det bli ca 400 i juli 2019, för ambitionen är att det ska bli ett nattlopp även nästa år. Nattloppet är roligt för det engagerar inte bara löparna utan även publik. Deltagar-

na tyckte det var kul med folk som hejade på längs banan och mycket folk vid start och målgång på Stortorget. Det blev en folkfest.

Till vardags driver hon vidare sin pappas bolag som är ett fastighetsbolag. Dessutom är hon på halvtid anställd som förvaltningsassistent på Klövern, ett av Halmstads större fastighetsbolag. Casandra går in för att lära sig fastighetsbranschen, det gör hon genom att lära av andra. Hon tror på det och har inte upplevt någon konkurrenssituation. Det känns som att de varit glada att hon varit intresserad och att de lär av varandra.

När Casandra var barn var det mycket ”kan själv”, men nu har hon lärt sig mer och rekommenderar även andra att våga ta hjälp.

– Ensam är stark, men tillsammans är vi starkare, säger hon, precis som hon sa på Guldkvällen då hon fick ta emot utmärkelsen Årets profil.

TEXT: ULRIKA TRÄFF FOTO: VICTOR BOSTRÖM

Årets Profil 2017 Casandra Hallberg ”Med evenemanget ”Nattloppet” har hon skapat ett attraktivt och välbesökt arrangemang i Laholm. Dessutom arbetar hon mycket med ungas psykiska hälsa. Casandra Hallbergs engagemang gör henne till Årets Profil.

Att inte bara vänta på att någon annan fixar ett attraktivt arrangemang utan istället själv ta tag i att något händer gör Casandra till en förebild, inte minst för andra unga.”

Årets Profil röstas fram av allmänheten. Drygt 700 personer tog chansen att rösta och Casandra Hallberg fick 46% av dessa röster.

35 Vårt Näringsliv Laholm

Näringslivsfakta Laholms kommun 2017 Information om kommunens 4 520 företag B EF I N T LIG A FÖR E TA G 4 520 registrerade företag alla former där 3 986 företag är aktiva (har någon form av verksamhet) varav 1 140 företag är registrerade som arbetsgivare, 95% av alla företag som är registrerade som arbetsgivare har färre än 20 anställda, medianen för antal anställda per företag är 2 anställda.

351 företag är registrerade i annan kommun men har verksamhet/arbetsställe i Laholm 1 180 aktiebolag, 2 471 enskilda firmor, 137 handelsbolag, 31 kommanditbolag samt 701 övriga bolagsformer

NYA F ÖR E TA G 2 0 1 7 212 nya företag registrerade 2017 varav 88 aktiebolag, 96 enskilda firmor, 7 handelsbolag samt 21 övriga företagsformer (enkla bolag, ideell förening eller dödsbo) Jordbruk, skogsbruk 36 Handel 26 Bygg 21 Konsulttjänster 21 Fastighet (entreprenör, förvaltning) 15 Hälsa och skönhetsvård 16 Tillverkning 6 Transport 4 Restaurang, caféverksamhet 9

A NTA L ET F Ö R ETA G F Ö R D EL A D E P ER B R A NS C H OCH FÖRVÄ R VS A R B ETA ND E AV TO TA LT A NTA L S YS S EL S AT TA I L A H O L M ( %) Tillverkning; 7% arbetsställen, 22% av totalt antal sysselsatta Handel; hotell, restaurang; 16% arbetsställen, 22% av totalt antal sysselsatta Bygg; 8% arbetsställen 13% av totalt antal sysselsatta Jordbruk, skogsbruk; 31% arbetsställen 8% av totalt antal sysselsatta Tjänsteföretag; 12% arbetsställen 27% av totalt antal sysselsatta Vård, utbildning; 5% arbetsställen 25% av totalt antal sysselsatta

TI O -I -TO P P A L L A A K TI EB O L A G M ED S TÖ R S TA O M S Ä TTNI NG EN DIAB AB BRAFAB Maxi i Mellbystrand AB Ruter AB Aktiebolaget Ginsten Slakteri LBC-Ängstorp AB Nilsson Special Vehicle AB Ruter Rulle AB Laholmshem AB R&D Spandex AB

532 MSEK 323 MSEK 237 MSEK 192 MSEK 178 MSEK 152 MSEK 151 MSEK 129 MSEK 116 MSEK 114 MSEK

H Ö G ST TILLVÄ XT I A NTAL ANST ÄLLD A

H Ö G S T NETTO O M S Ä TTNI NG S TI L LV Ä X T

Luke Transport AB 20 Arena Service AB 15 Chrona A Consulting AB 13 Mark & Trädgård i Skottorp AB 10 BRAFAB 9 KLR Bygg AB 9 DIAB 8 FJ Anläggningstjänst i Våxtorp AB 8 Nilsson Special Vehicle AB 6 GH Sydgolv AB 6

eXprima AB Purefun Group AB Wilhelmssons Mark & Entreprenad i Laholm AB Södra Hallands Kraft Försäljning AB GH Sydgolv AB Mark & Trädgård i Skottorp AB JPGS Kaross AB Ruter Rulle AB Östorps Bevattning AB Ruter AB

F Ö RE TAG M E D FLE ST ANST ÄLLD A DIAB AB Specma AB Arena Service AB Kommunfastigheter i Laholm AB Nilsson Special Vehicle AB BRAFAB Cargoflex Sweden AB Maxi i Mellbystrand AB LBC-Ängstorp AB Lagab

217 97 83 67 62 61 50 47 46 45

Vårt Näringsliv Laholm 36

27 MSEK (100%) 20 MSEK (47%) 15 MSEK (67%) 13 MSEK (705%) 12 MSEK (54%) 11 MSEK (59%) 11 MSEK (17%) 11 MSEK (9%) 10 MSEK (52%) 10 MSEK (6%)