Att lära studenter göra rätt ska stävja fusk

Plagiat, otillåtet samarbete med kompisar eller förbjudna hjälpmedel. Det är de topp tre studentfusken som blivit mest anmälda på LU under pandemin. Men frågan är om det handlar om uppsåt att fuska, eller helt enkelt är en ny pedagogisk utmaning för lärarna?

– Jag fuskade själv mig till ett godkänt betyg i franska när jag gick på gymnasiet och har stor förståelse för den lockelse och press man kan känna för att bli godkänd och komma vidare i utbildningen.

Det säger Elin Bommenel, universitetslektor och ledare för det projekt vid LU som ska samla information om hur fusket ser ut och försöka förebygga det. Anmälningarna har ökat med 100 procent under 2020 och 60 procent under 2021. Det är lätt att koppla det till pandemin, men Elin Bommenel tror att det kan handla om något större än så. Kanske står vi inför en förändring av moral, säger hon, där dagens studenter värderar saker på ett annat sätt än tidigare. De har också nya sätt att lära sig på, genom att instruera sig själva och jobba tillsammans. Lärarna har inte hängt med där.

– Vissa plagiat beror på att studenterna inte vet hur de ska redovisa och använda den information som de har fått genom att till exempel titta på en Youtube-video eller genom att citera gemensamma digitala anteckningar från studiegruppen. De kan vara osäkra på sina egna förmågor och tycka att någon annan har sagt det mycket bättre. Vi lärare måste få grepp om den förändring som sker och hjälpa dem att fundera över sina värderingar och använda informationen rätt.

I december 2022 släpptes ChatGPT eller OpenAi – en chatbot som är programmerad att producera innehåll. Chatboten är bra på att förstå vad som är viktigast i en text och på att strukturera information, men den kan inte dra egna slutsatser. Sedan ChatGPT lanserades har Elin Bommenel fokuserat alltmer på AI-fusk och menar att det är viktigt att lärare lär sig hur tjänsten fungerar.

– Istället för pekpinnar måste vi göra det lätt för studenterna att lära genom att göra rätt och att det lönar sig, så att de får den kompetens som de behöver i sitt framtida yrkesliv. Det är en tuff pedagogisk utmaning.

TEXT & FOTO: ÅSA HANSDOTTER

Det Linda Stråhle inte vet om insidan på pianon och flyglar är inte värt att veta.

Hennes väl utvecklade gehör och fingerfärdighet ledde henne till yrket som pianotekniker och stämmare. Och på Musikhögskolan kan hon vara där instrumenten finns istället för att resa runt.