Byxboken

byxboken

Lundhags Skomakarna AB 0647-66 56 00 www.lundhags.se/byxguide info@lundhags.se www.facebook.com/lundhags Text: Niclas Sjögren Foto: Erik Olsson Svenn Fjeldheim (2–3) South Tyrol Museum of Archaeology/A. Ochsenreiter (10) Corbis (13) Per Stenlund (31) Form: Lundhags/NY Tryck: Göteborgstryckeriet 2013

älska årstiderna.

Vi har sett årstiderna växla i mer än 80 år.

Vi vet att Nordens klimat ställer höga krav på produkterna.

Våra handgjorda kängor har vandrat i lera och snö, våra byxor har slitits mot sten och skare. Vinter, vår, sommar, höst och däremellan. Vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det. Att varje söm och varje del måste ha en funktion, varje detalj ett syfte, precis som i naturen. Vi vet vad som krävs för att uppleva naturen. I alla väder, året om.

INNEHÅLL

11

B y x a n s h i s to r i a .

16

Lundhags byxor.

19

3 k a te g o r i e r . A l l a å r s t i d e r .

23

Att göra en byxa.

26

Urban.

A t l e t o c h h j o r tr o n p l o c k a r e .

30

Lena.

U te va r j e d a g . Å r e t r u n t.

INNEHÅLL

32

C a r i n a . N a tu r e n h ö r t i l l .

35

A n te l u n d h a g .

Fjärde generationen.

36

Va d h a r d u i f i c k a n ?

39

V å r a m a te r i a l . O c h va r f ö r .

44

S m å d e ta l j e r . S to r s k i l l n a d .

48

L ä n g ta r d u o c k s å u t ?

Stenåldersmannen Ötzi och de äldsta benkläder som hittats.

10

Byxans h i s to r i a .

Det finns givetvis ingen enskild uppfinnare av människans kanske populäraste klädesplagg. Ingen vet heller exakt när den första byxan tillverkades och användes. Klart är att byxan har utvecklats på flera platser på jorden simultant. Och att den utvecklas fortfarande. Sedan slutet av 1900-talet är Lundhags en del i den utvecklingen.

De äldsta benkläder man hittat är de från den mumifierade stenåldersmannen Ötzi som tinade fram ur en glaciär 1991 i Ötztal på gränsen mellan Italien och Österrike. Dessa har åldersbestämts till 5 300 år. Men det finns flera belägg för att byxan fanns med homo sapiens redan tidigare, bland annat hos nomadiserande stammar i Sibirien. I norra Skandinavien har samer och nybyggare använt byxor i århundraden.

En bidragande orsak till byxornas utbredning och genombrott är dess funktionalitet. Under antikens Grekland ansåg den styrande eliten att byxan var ett barbariskt plagg. Man lustiggjorde sig över persiska, armeniska och andra centralasiatiska ryttarfolk som använde byxor. Troligtvis användes byxor av både män och kvinnor bland dessa ryttarfolk, precis som hos samerna.

11

Flera forskare hävdar att bland annat ridning har spridit byxan över världen. Ett annat exempel på ryttare som tidigt använde byxor är hunnerna som under 400-talet spred både skräck och byxor över västvärlden. Även samurajerna använde byxor trots att kimono var plagget framför andra i Japan under den här tiden. När européerna återintroducerade hästen i Nordamerika använde indianerna fortfarande ett kiltliknande plagg, men de gick givetvis över till byxor när de blev hästburna.

Romarna tog över grekernas skeptiska hållning till byxor men i och med det romerska rikets expansion upptäckte man att byxor var bättre i kyligare klimat. Från början handlade det om byxor som militären använde men snart använde även civila den romerska typen av byxor. Under den bysantinska perioden, fram till början av medeltiden, klädde sig allt fler i offentliga sammanhang i långa tunikor som dolde byxorna. Byxorna, alltså de man bar under tunikan eller kåpan, blev då mer lika det som idag skulle kunna passera som underställ eller tights.

Byxorna, eller rättare sagt byxbenen, var under medeltiden ofta delade så att grenen var öppen. Här placerade man då en döljande frontpanel. Nu kan man också börja prata om att ett byxmode tar form. Societeten i Europa klär sig gärna i knälånga byxor.

Det är först under den franska revolutionen som långbyxorna, liknande de vi ser idag, sprider sig både högt och lågt i de olika samhällsklasserna. Revolutionärerna anammade arbetarnas klädkod med långbyxor som en tydlig markering mot aristo­ kratins knäbyxor. Detta mode introducerades till England under det tidiga 1800-talet. Därifrån verkar det som om denna typ av byxa spreds över världen med sjömän som även spred jeansplagg till bland annat Nordamerika.

12

13

En som verkligen gillade byxor var tsar Peter den Store som 1701 lät utfärda ett dekret som skulle hjälpa till att modernisera Ryssland. En av punkterna bestämde att adelsmännen skulle bära byxor.

Kvinnliga filmstjärnor hjälpte på 1930-talet till att göra byxan populär som kvinnoplagg. Flera kvinnliga Hollywood-stjärnor poserade gärna i byxor redan på 1930- och 1940-talet. Under andra världskriget och under efterkrigstiden kunde kvinnor använda byxor om man utförde traditionella ”mansyrken”.

Men det är inte förrän under den senare delen av 1900-talet som byxan slagit igenom på allvar som unisexplagg i officiella sammanhang.

Det största hindret och den skarpaste tabuföreställningen när det gäller kvinnor och byxor upplevde man i västvärlden under och efter det Victorianska inflytandet. Kjolen eller klänningen var länge det enda alternativet för kvinnor i sociala sammanhang. När det gällde arbete fanns det dock möjlighet för kvinnor att använda byxor. Kvinnor som arbetade på rancher i amerikanska vilda västern på 1800-talet bar även byxor för ridning. Under till exempel andra världskriget blev det allt vanligare att kvinnor som jobbade i till exempel industrin använde sin mans byxor.

Kanske kan en viss del av det tabubelagda härledas till Bibeln och 5 Mosebok 22:5 där det står att läsa ”En kvinna får inte bära mansdräkt, och en man får inte ta på sig kvinnokläder, ty Herren, din Gud, avskyr alla som gör sådant.” Än idag menar faktiskt flera religiösa rörelser att kvinnor inte ska bära byxor. Däribland Amishrörelsen och många ortodoxa judar.

14

Byxan är idag en av de mest självklara unisexplaggen. När det gäller öppna benkläder, såsom kjolar och annat, är det fortfarande tabubelagt för män att ikläda sig dessa plagg. Såvida du inte är skotte (kilt) eller en kyrkans man (prästkåpa).

Att leta efter någon speciell epok för att spåra den funktionella byxa som vi på Lundhags förknippar med utelivet är lite vanskligt. Faktum är att historiens första byxor var övervägande funktionsdrivna i sin design och sett ur den synvinkeln är exempelvis Ötzis benkläder rent funktionsdesignade.

Ett rimligt antagande är att de första byxorna anpassades efter ett liv som jägare/samlare. Senare har ridningen spridit och utvecklat konceptet. Därefter har funktionsdugliga byxor, och material, utvecklats bland annat av militären. Och finurliga innovatörer som gillat att vara ute på fjället, i skogen eller bara på promenader i alla väder. Precis som vi på Lundhags alltså. Överallt där man utvecklat byxan som funktionsplagg har man utgått från de material man haft att tillgå och sedan anpassat dessa till den funktion man strävat efter. Idag gör vi likadant, men vi har givetvis en helt annan teknologi och möjlighet att välja material. Men visst är passform, skydd mot tufft väder och sträv miljö fortfarande ledstjärnan och de största utmaningarna.

15

Lundhags byxor.

När Jonas Lundhag drog igång verksamheten 1932 hade han jobbat upp ett rykte om sig som en kvalitetsmedveten och skicklig skomakare. Konceptet att bygga kängor enligt skalprincipen blev snart ett signum för skomakeriet. I slutet av 1900-talet utvidgades verksamheten till att förutom kängor även omfatta kläder för den som ville vara ute i alla väder.

Dåtidens slogan löd ”skomakarens nya kläder” och var bakom den lite skämtsamma tonen en seriös satsning på främst byxor som skulle komma att förändra både branschen och upplevelsen av outdoorlivet.

Första modellen hette Lundhags Wildmark Pant vilken snart följdes av Wildstreet Pant. Båda modellerna syddes i en då ny och innovativ textil, en så kallade polycottonväv.

En blandning av polyester och bomull alltså. En liknande blandning med största delen bomull och en mindre del polyester hade länge dominerat outdoorbranschen.

Med Lundhags nya variant, med mer polyester och mindre bomull plus en unik impregnering, hittade man en väv som blev hållbarare och dessutom torkade snabbare.

16

– Vi letade efter en väv som skulle vara lättare, smidigare och starkare. Den dominerande väven då hade en dragen tråd som vaxades. Vår väv med kombinationen av polyester och bomull blev lättare, smidigare och torkade snabbare. Det var den stora fördelen vi hade, berättar Jan‑Anders Lundhag som var med och utvecklade Lundhags första byxmodeller.

Lundhags Wildmark var en rakt skuren byxa med dubbla benfickor och plats för knäskydd. Den fungerade både som en tålig skridsko-, vandrings- eller skidbyxa men även som en ren arbetsbyxa. Några grundläggande funktioner fick styra designen. Bra sidofickor och benficka anpassad efter storleken på fjällkartan. Dessutom ett knivfäste på fickan för att ha kniven lätt åtkomlig istället för i bältet där den kunde vara i vägen för ryggsäcken. Tidigt syddes även ett fack för mobiltelefonen i benfickan. I benslutet sattes en hake så att byxan kunde fästas i kängan. Wildstreetmodellen var mer vardagsbetonad men kunde givetvis även användas i skogen och på fjället.

Nästa milstolpe var Lundhags Professional Wilderness Pant, en föregångare till dundersuccén Lundhags Traverse.

Här börjar hybridteknologin slå igenom på allvar, något Lundhags gjort lite till sitt signum när det gäller avancerade tekniska plagg för alla typer av outdooraktiviteter året runt.

– Traverse innebar genombrottet, berättar Jan-Anders. Det var den som gjorde att Lundhags började sälja byxor på allvar.

Vi hade verkligen jobbat med passformen, både för herr- och dammodellen. Detta skiljde sig från många av konkurrenterna som helt enkelt sydde byxor som var rymliga nog för att passa dom flesta. Traverse var istället en byxa som var skuren så att den verkligen passade bra. Det var unikt på den tiden och är det i viss mån idag också.

17

– Vi ville göra en enkel byxa som verkligen skulle fungera och som skulle tåla väder och vind, precis som våra kängor.

Kängorna är navet i hela vår verksamhet och byxorna skulle bredda vårt utbud, säger Pär Lundhag som var med i ­u tvecklingsarbetet under 1990-talet. Idag, med upp emot en halv miljon sålda byxor, kan man lugnt säga att så blev fallet.

Lundhags letar hela tiden nya material och nya kombinationer av material för att kunna förbättra funktionen. Själva teknologin, materialen och funktionsaspekten är ­g ivetvis starka argument för den som väljer outdoorbyxa, men det har visat sig att passformen är det viktigaste när man väljer byxor. Och där är Lundhags byxor unika. Än idag.

LUNDHAGSBYXANS HISTORIA 1998 Lundhags Wildmark Pant inleder Lundhags satsning på outdoorbyxor och kläder.

2000 Lundhags Wildstreet Pant kompletterar Wildmark som en enklare fritidsbyxa.

2003 Lundhags Professional Wilderness Pant. En föregångare inom hybridteknologin för outdoorkläder. Stretch över knä och i rumpa. Syddes i en mycket fin bomullskvalitet som hade namnet Epic. Relativt högt pris men genast en succé.

2006 Lundhags Traverse. Den modell som följde upp Wilderness och befäste Lundhags ställning som den kanske ledande tillverkaren av välsittande byxor för outdoor. Byxan som satte Lundhags på kartan i dessa sammanhang.

2013 Lundhags Authentic. En ekologisk stretchhybridbyxa som pekar rakt in i framtiden.

18

3 K ate g o r i e r .

Alla årstider.

Det innebär ett delikat dilemma att utveckla byxor för alla årstider, alla klimat och för alla användningsområden.

Vi på Lundhags har tre huvudinriktningar när vi skapar plagg: hybrid, solid och waterproof.

HYBRID Om det är någon byxkonstruktion som har potential för framtidens alla upplevelser och funktioner så är det hybridteknologin. Genom att sätta rätt material på rätt plats kan vi specialanpassa funktionerna lokalt på plagget.

SOLID Byxor sydda i Lundhags PolyCotton är mångsidiga, slitstarka och andas bättre än byxor i tätare material. Tyget har en skön struktur som man gärna har direkt mot huden, eller under­ stället. Denna typ av byxa åldras med värdighet.

WATERPROOF Om du verkligen ska exponera dig för naturens allra strävaste upplevelser måste du ha det bästa skyddet, en vattentät och vindtät byxa. Med vattentäta skalbyxor är det inte kläderna som begränsar dig.

19

HYBRID: AUTHENTIC En ekologisk strechhybrid med normal passform och normalhög midja. Med LPC Eco, Schoeller® Dynamic stretchpaneler och Cordura® förstärkning. Du får större rörelsefrihet där det behövs: knän, bakdel och gren. Förstärkt på insidan av benslutet samt goda ventilationsmöjligheter.

Fluorkarbon-fri impregnering. Authentic finns i flera olika färger och i tre olika längder.

20

SOLID: BIELNE En mångsidid och klassisk vandringsbyxa i LPC (Lundhags PolyCotton) och Eco Oxford, en kraftig canvas-struktur som är mycket slitstark. Rymlig passform. Fack för knäskydd, samt ventilationsdragkedjor och boot hook.

21

WATE RP ROOF: ROC KE TEER En avancerad, teknisk och slitstark byxa i stretch för hardcore-användaren. Rocketeer är en vatten- och vindtät byxa med optimerade material för hög komfort och slitstyrka.

Tålig 3-lagerskonstruktion med förstärkning i Schoeller® Keprotec® på knän och benslut.

22

Att göra en byxa.

Från idé till att byxan ligger hos din butik tar det inte mindre än ungefär två år.

– När man hittat kombinationen där passform, materialval och funktion möts på ett perfekt sätt, då har man lyckats med byxan och designen, säger Elin Westergård som är produkt­ ansvarig på Lundhags.

En byxas tillblivelse sker under en lång tid och i många olika moment. Först bestäms vilken typ av byxa som ska tillverkas, vilken funktion den ska ha och vem som ska använda den.

Man funderar även över hur man vill att byxan ska sitta, och vilken passform den ska ha för att bäst passa den eftersträvade funktionen. Ska den vara tajt eller rymlig? Hög eller låg midja? När detta beslutats går man till ritbordet för att designa plagget. Detaljer och tillbehör specificeras samtidigt som det bestäms exempelvis vilka knappar och dragkedjor som ska användas. Stort fokus läggs på materialplaceringar och de små detaljerna som ska öka byxans funktioner.

All information om byxan samlas på en så kallad plaggskiss.

De valda tygerna färgas in i de färger som valts.

23

Med utgångspunkt från den plaggskiss som gjorts skapas byxans konstruktion av en mönsterkonstruktör. En första prototyp sys upp vilken provas på provmodell och ses över. Ändringar i mönster och övrig design gås igenom och skickas till fabriken för ett andra prov. När provexemplaret liknar det eftersträvade plaggets design och funktion tas det ut på fälttester i verkligheten. Tester görs på tyger och material kontinuerligt under hela processen. När testerna är gjorda görs oftast en del små ändringar för att optimera plagget.

När plagget är färdigjusterat sys säljproverna. Det är dessa som visas vid införsäljning och på mässor. Efter detta sammanställs order och beställningar läggs. Byxorna levereras efter produktionen till respektive butik och konsumenten kan gå till provhytten. Och det är då det visar sig om Lundhagsbyxan uppfyller det viktigaste kriteriet: passform. Passar byxan väntar stora och små upplevelser i både vått och torrt.

– Passformen är a och o. Att byxorna sitter rätt, bekvämt och snyggt är det viktigaste. Det är först senare, när man kommer ut i naturen, som man kan bedöma och faktiskt upptäcka att byxorna gör att man älskar årstiderna, säger Elin Westergård.

24

Samtliga delar fr책n en Authentic-byxa.

25

Urban. Atlet o c h h j o r tr o n ­ plockare.

Han kunde inte hålla sig. Egentligen hade han ju både klippt sig och skaffat sig ett riktigt jobb. Men när han satt där på det stora svenska industriföretaget, en ganska vacker vårdag i maj och gjorde bokföring kom han på en sak. ”Det här är inte jag”. Utan att riktigt veta vad han skulle göra så sa han upp sig.

Han hade någon diffus idé om att jobba fysiskt, utomhus och med människor.

Idag är han i det närmaste den svenska outdoorbranschens grå eminens. När andan faller på tävlar han fortfarande framgångsrikt med eliten i skidalpinism. Han guidar med stor entusiasm och kompetens grupper från hela världen, i hela världen även om fokus ligger på Skandinavien. Och det riktigt riktiga jobbet har han som lärare och instruktör på Mitt­ univer­sitetet, inriktningen Outdoor Adventure Management.

Urban Axelsson gillar prylar men är försiktig med att låta prylintresset stjäla tid från outdoorlivet.

26

Urban Axelsson Född: Lycksele, 1966.

Bor: Mörsil, Jämtland.

Yrke: Vildmarksguide och lärare/instruktör på Outdoor Adventure Management, Mittuniversitetet. Ordförande i Svenska Fjälledarna.

Har bland annat utbildat piloter från Royal Air Force i iskunskap.

Dagar utomhus per år: Varje dag, om inte annat så i alla fall bara en långlunch på promenad med hundarna. Cirka tio tältveckor varje år.

Tre viktiga: Swarowski kikare, Lundhags Syncrokängor och kniv i bältet.

En låt: Cowgirl in the sand (Neil Young).

En film: The Doors.

En bok: Bone games/Rob Schultheis.

27

Vad lockar folk till naturen?

– Ja du, det är en bra fråga det där. Jag har en enorm passion att bara få vara ute. Jag har hållit på med en massa olika aktiviteter. Ibland klättrar man is, ibland mountainbike, skidalpinism, grottkrypning… men i grund och botten handlar det bara om att få vara ute. Den där belöningen när man ser en snökristall, en fors, rimfrost på träden, utsikten från en klippa när man sitter på stamplatsen. Ja, jag blir alldeles svettig i handflatorna när jag pratar om det (skratt).

U RBA NS TRAVE RS E P R O, ÅRSMODELL 2007 En gammal trotjänare som varit med på både extrema isklättringsexpeditioner och riktigt sträva skidbestigningar. Största euforin var dock en tidig augustimorgon långt uppe på fjället med en äng, stor som två fotbollsplaner, smockfull med perfekt mogna hjortron. ”Jag höll på att bära ihjäl mig”

28

29

Lena.

U te va r j e d a g . Å r e t r u n t.

Hennes två Siberian huskies och ett obotligt sug efter att uppleva naturen året runt i alla väder gör att Lena Bjelfman är ute i princip alla dagar. Är det barmark drar hon på sig kängorna, annars med snöskor eller skidor. Och det är inte bara på fritiden hon har närkontakt med livet utomhus. Dessutom har hon fått tillfälle att för Tentipi, där hon jobbar, delta i Outdoor Academy of Scandinavia. Där erbjuder outdoorföretag sina kunder upplevelser med prylarna de säljer i sitt rätta element: vildmarken.

Varför vill du vara ute?

– Jag tror det här handlar om back to basic, att komma närmare ursprunget. När man är ute så är det bara de grundläggande behoven som man behöver tänka på. Det handlar bara om mat, vatten, värme, att ta sig fram och att bestämma var man är. Det blir väldigt enkelt. Jag känner mig av någon anledning lyckligare då.

LENAS DYNAMIC, ÅRSMODELL 2002 En urskön och hållbar kamrat som gått många mil och höjdmeter genom åren. Enda hålet är från en fjällämmel som gnagt hål på ena fickan för att komma åt hundgodiset där, en natt när byxan låg i förtältet.

– Men det är inga problem, jag har skaffat sånt där nätmaterial så jag ska laga det.

30

Lena Bjelfman Född: 1969, Arvidsjaur.

Bor: Arvidsjaur, Norrbotten.

Yrke: Produktions- och ekonomichef på Tentipi.

Dagar utomhus per år: Är jag bara frisk är jag ute varje dag.

Tre viktiga: Kärlek, käk och kängor.

En låt: The show must go on (Queen).

En film: The rock.

En bok: Mannen som levde med vargar (Shaun Ellis, Penny Junor).

31

C a r i n a . N a tu r e n hör till.

Carina Follinger blev utlockad i naturen redan som litet barn.

Med familjen var hon på havet, i fjällen, på skidor, på skridskor och med fiskespö i högsta hugg. Och ränderna ville aldrig gå ur. Även om hon i flera år elitsatsade på fotboll och spelade med Älvsjö i Allsvenskan så återvände hon alltid till det oreglerade friluftslivet.

Först som säsongare i Alperna och Nordkalotten, senare som skridskoåkare och kajakguide i Stockholms skärgård. Men givetvis även med toppturer i den skandinaviska fjällkedjan och fjällvandring i de pampigaste nationalparkerna som krydda i outdoorlivet.

Carina, som även är arbetsterapeut, menar att naturen kan komma att få ett större terapeutiskt värde i framtiden.

– Att vara nära naturen ger oss energi, energi som vi behöver för att leva. Det som vi upplever med våra sinnen – syn, hörsel, smak, känsel, lukt – ger oss en medveten närvaro och gör oss lugna.

Kanske för att vi ska kunna vara skärpta när det verkligen krävs.

Carina Follinger Född: 1971 Stockholm.

Bor: Nynäshamn.

Yrke: Guide och delägare Nynäs kajak och upplevelse, arbetsterapeut.

Dagar utomhus per år: Är ute varje dag i någon form, 25 tältnätter per år.

Tre viktiga: Neoprenstövlar för vinterpaddling, varm sovsäck, vänner.

En film: Django Unchained.

En bok: The Raven's gift (Jon Turk).

32

33

A n te L u n d h a g Ă…lder: 7.

Yrke: Studerande.

Intressen: Snowboard, hockey, cykling, bygga koja, plocka hjortron, klappa grannens hundar.

Favoritprylar: Cykeln, kängorna och Lundhagsbyxorna.

34

A n te L u n d h a g .

Fjärde generationen.

Ante Lundhag är fjärde generationen Lundhag och det har visat sig att detta äpple inte ramlat långt ifrån trädet. Redan har Ante varit med om fler utomhusäventyr än många vuxna. En av förra årets största upplevelser var en kombinerad cykel- och vandringstur upp till Vattensjöarna som ligger i storslagen fjällmiljö i gränslandet mellan kalfjäll och fjällnära skog, söder om Järpen i Jämtland. Faktiskt inte långt ifrån där Antes farfars far Jonas Lundhag 1932 startade det företag vi idag känner som Lundhags. Sin ringa ålder till trots är Ante redan mycket intresserad av att ha ordning på kläder och kängor då varje dag är ett äventyr. Och han har redan varit en ambitiös testpilot bland annat för den nya juniorbyxan.

Varför gillar du att vara ute, Ante?

– Det är mycket härligare luft. Inte så instängt. Sen är det så gott med vattnet i bäckarna när man är riktigt törstig och inte druckit på länge.

ANTES LUNDHAGS AUTHENTIC JR PANT ÅRSMODELL 2013 Lundhags ställer stora krav även på små byxor. Det råder ingen tvekan om att barn ofta utsätter sina byxor för minst lika svåra umbäranden som vuxna gör. Och Ante har redan funderat ut några av allt det som skiljer hans byxor från andra.

– Dom har så bra fickor och så är dom coola.

35

Va d h a r d u i fickan?

Visst är byxans grundfunktioner att skydda och skyla.

Men även att kunna förvara en och annan pryl brukar vara en uppskattad funktion när det gäller byxor. Det finna många varianter av fickor på byxorna. Och många olika prylar inuti dem. Vi frågade några idoga användare vad de har i sina fickor.

URBAN AXELSSON – Karta och kompass, kniv och multiverktyg i bältet.

Plus solkräm och en tändare.

LENA BJELFMAN – Hundgodis. Kanske nycklar eller telefon.

Toapapper i fickan på benet.

CARINA FOLLINGER – Pannlampa, choklad, saltlakrits och en hårsnodd.

ANTE LUNDHAG – En kniv är bra att ha med i fickan.

Och torkad mango för det är gott.

36

37

38

V å r a m a te r i a l .

O c h va r f ö r .

Om man ska göra byxor för alla olika typer av förhållanden måste man vara noga. Inte bara med själva tillverkningen utan även med vilka material man använder. Vi har genom åren valt ut eller valt bort bland de allra finaste material, textiler och trådar som finns på världsmarknaden. Vi använder bland annat LPC, Lundhags PolyCotton, när vi vill sy byxor som andas bra och fungerar i de flesta miljöer. När det handlar om exponering för blötare och blåsigare miljöer använder vi skalmaterial till de byxor vi kallar för Waterproofs.

För att verkligen skräddarsy en byxa om man ser till funktionen har vi också utvecklat ett hybridkoncept. Här anpassar vi funktion beroende på vilka material vi väljer och var vi placerar dem. Tillsammans med Lundhags PolyCotton jobbar vi då med både stretchmaterial och vattentäta partier – allt anpassat efter vilket ändamål byxan är tänkt till.

39

40

LPC, LUNDHAGS POLYCOTTON Lundhags PolyCotton är en blandning av polyester och bomull.

Blandningen gör att fibern blir starkare och livslängden ökar.

Bomullen gör att väven andas mycket bra vilket ger ett optimalt klimat innanför ytterlagret. LPC ger plagg som funkar i alla förhållanden utom längre exponering mot rikligt ösregn.

Vi har kommit fram till att PolyCottons egenskaper kommer som allra bäst till sin rätt med impregnering. Givetvis impregnerar vi PolyCotton-väven och alla våra andra material helt utan flourkarboner. Återimpregnering utan värmning, utan kladd, kan enkelt göras av konsumenten. Andningsförmågan påverkas inte vare sig du befinner dig i Arktis eller i svampskogen.

WATERPROOF Om du ska röra dig i en extremt blöt miljö och exponera dig för både rinnande vatten och hällande regn eller blötsnö vill du skydda dig med vattentäta och vindtäta skalbyxor. Detta täta skal tillsammans med underliggande lager på lager är tveklöst ett effektivt sätt att uppleva tuffa väderförhållanden året runt.

Zethar® är Lundhags eget varumärke som uppfyller våra höga krav på ett vattentätt material med hög andningsförmåga.

Alla Zethar-material är flourkarbon-fria och håller minst 20 000 mm vattenpelare. Minsta andning är 10 000 g/m.

HYBRID LPC, Lundhags PolyCotton, i kombination med stretchmaterial och vattentäta material, utgör grundtanken med en hybrid.

Med hybridtekniken optimerar vi materialens funktioner och bygger in den funktion som krävs för ett specifikt område på byxan. Genom att kombinera PolyCotton med stretchpartier kan man bygga in rörelsefrihet där den bäst behövs, till exempel i gren, bakdel och på knän. På samma sätt kan man med vatten-

41

täta partier öka skydd mot väta utan att för den skull minska den goda andningsegenskapen hos PolyCotton. Du får alltså vattentätt där du behöver det som bäst.

Lundhags hybridplagg har två eller flera material som möts för att skapa den perfekta symbiosen mellan andande material, stretch och vattentät funktion. Kort sagt: hybridteknologin optimerar plagget och resulterar i flera användningsområden än en byxa gjord i enbart ett material.

42

43

S m å d e ta l j e r .

S to r skillnad.

Dina byxor får ta mycket stryk när du ska uppleva naturen i alla väder, under alla årstider. Det aktiva livet utomhus kräver en byxa som fungerar, en byxa med många olika funktioner. Regn, snö, vind, spetsiga grenar eller vassa klippor ska inte få förstöra din upplevelse. Du måste också kunna förvara en del nödvändigheter säkert och lättillgängligt i byxorna.

Sist men kanske viktigast av allt är givetvis att byxan sitter perfekt. Våra byxor klarar allt detta. Och lite till.

44

b ä l te s ö g l a Förutom att hålla bältet kan du hänga knivslidan eller handskarna i bältesöglan ve n t i l a t i o n Släpper ut överskottsvärme så att mikroklimatet blir bekvämt

optimerade Benfickor Fickorna är anpassade efter storleken på fjällkartan men rymmer givetvis även andra föremål som du behöver S tr e tc h p å r ä t t s t ä l l e Stretchpaneler på rätt ställe ger optimerad rörelsefrihet förböjda knän En designlösning för smidig rörelsefrihet va t te n t ä ta p a n e l e r När du går genom till exempel blött gräs behöver du ett vattentätt skal på underbenen för att hålla dig torr b e n s l u ts ve n t i l a t i o n Öppna ventilationsdragkedjan och låt kängans rörelse pumpa ut överskottsvärme från foten förstärkningar Extra hållbart material på rätt ställe ökar livslängden på din byxa.

B o o t- l o c Ett band gör att du kan spänna benslutet kring kängan och därmed förhindra att det kommer in skräp B o o t- h o o k En krok i benslutet håller fast byxbenet i kängan 45

3

5

NÄR G ÅNG ET Det är i de smarta funktionerna du verkligen ser både omtanken och tanken bakom. Här är några detaljer som gör våra byxor lite extra smarta.

2

4

46

1. B E NF IC KA En lättåtkomlig rymlig ficka som inte märks förrän du verkligen behöver den. Anpassad efter storleken på en ihopvikt fjällkarta men lämplig för allt från lilla svampkniven till pannlampan.

2. B E NS L U T Smart designade benslut som med vårt Boot-Loc-system och hake gör att byxan integreras med kängan och därmed håller väta och grus ute.

3. S L ITSTY RKA Ett av våra favoritmaterial är ­Keprotec© som görs av en fiber i samma produkt­ familj som man gör bland annat skottsäkra västar av. Vi använder Keprotec© till att förstärka bensluten på flera av våra byxmodeller.

4. RÖ RE L S E F RIH E T Med stretchpaneler på rätt ställe bygger vi in rörelsefrihet och ökad komfort så att du ska kunna njuta av upplevelsen istället för att tänka på vad du har för byxor på dig.

5. AND AS BÄT TR E Vårt LPC-tyg andas naturligt och på plagg där vi behöver extra ventilation finns öppningar för bästa mikroklimat. Meshtyget ger en skönare, mer påklädd känsla.

47

1

L ä n g ta r d u o c k s å u t ?

Vi följer gärna med.

Lundhags förknippas ofta med världens bästa kängor. Hållbarheten är överlägsen och designen tidlöst genial och självklar.

På samma sätt jobbar vi med byxor för alla årstider.

Sedan 1930-talet har vi, till en början utan att sätta namn på det, byggt kängor efter skalprincipen. Idag är skalprincipen mer aktuell än någonsin och därför var detta synsätt på komfort för outdoorlivet en självklar ambition när vi i slutet av 1900-talet började tillverka byxor.

Denna lilla bok är en kärleksfull och ödmjuk hyllning till byxor i allmänhet och Lundhags­byxan i synnerhet.

För att vi älskar bra byxor helt enkelt.