Issuu

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2013

spökstad Vågar du besöka Lunds hemsökta platser? Sid 26-27

omständig resa

Många av universitetets utbytesplatser gapar tomma. Sid 6-7

s.1 ettanb.indd 1

privat universitet

Stiftelsefrågan väcker frågor om studenternas inflytande. Sid 14-17

en hjälpande hand

En mentor kan hjälpa dig in i karriären och svara på dina frågor. Sid 22–23

13-09-30 04.35.30

LOW T COS NOT

BUT NY AT A T COS

Take everything you’ve learned to a whole new level of doing How far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people. You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.SE/STUDENT

e chaw llenge ...

s.2-3 ledarsidan.indd 1

13-09-30 01.25.20

ledare

pappersexercis och snittkostnader

vems väl?

I EU 2020, EU:s strategi för tillväxt, finns målsättningen att göra EU ännu mer attraktivt för begåvningar utanför unionens gränser för att på så sätt säkra akademisk tillväxt. Sverige är helt med på tåget och har omfördelat 100 miljoner från årets biståndsbudget och lägger dem på stipendier till avgiftsskyldiga studenter. Valet av budgetpott är därmed uppenbart motsägelsefullt med tanke på vems utveckling man är ute efter att säkra.

Den första månaden i skarp tjänst är över och det är dags att summera. I din hand håller du ett gediget andra nummer innehållandes problematiska utbytesstudier, ett reportage om högskolestiftelser och ett bubblande webbuppslag. För några somrar sedan arbetade jag i ärtproduktionen i Bjuv. Det var ett slitigt jobb där vi knegade skift i 12timmarspass. Samtidigt som jag vek och häftade samman pappkartonger funderade jag på en utbytestermin. jag började kartlägga mina möjligheter. Lade ned åtskilliga arbetstimmar på att göra research om länder, universitet, kurser och utbytesavtal. Vänner korrekturläste motiveringsbrev, jag översatte mitt CV och fixade nya kopior på tidigare betyg. Alla handlingar skulle kopieras till fem lika stora luntor som sedan skulle lämnas in i en liten brevlåda. En krävande pappersexercis, som jag personligen tror avskräcker de flesta i ett tidigt stadie från att söka utbytestermin, vilket du kan läsa mer om på sidorna 8-9. Min ansökan tog mig till Hongkong. Vistelsen där var helt fantastisk. Jag övade upp engelskan, var med om galna kulturkrockar, blev helt insnöad på hongkongesisk politik och träffade massor av nya vänner. I slutet av maj kom jag hem som en ny människa.

Ignoransen

Tre helger i rad har P1:s Kaliber granskat högskolan. Att studenternas läsförståelse går skarpt utför är ingen nyhet, men hur illa det faktiskt står till med de svenska utvärderingssystemen är chockerande. Internationellt skakas det på huvudena och i centrum står ett utbildningsdepartement som inte lyssnat på varken studenter, lärare eller högskoleverk. Har dem lärt sig lyssna nu till stiftelsefrågan?

när jag var i Hongkong passade jag på att besöka ett alumnevent, där vi utbytesstudenter var välkomna. Generalkonsulatet i Hongkong stod för snittarna, och det var trevligt att mingla med de hongkongesiska alumner som varit utbytesstudenter de med, fast i Lund. I det här numret kan ni läsa på sidan 10-11 att sektionen för Externa relationer dragit ned på representationen. Hoppas att alumnbesökarna kan lockas trots mer slimmad budget – för det är förhopp-

ningsvis nätverk, gamla minnen och gemenskap snarare än kycklinglevermousse på blänkande fat som gör att alumner vill ses.

"Det blev en klickmagnet med främst positiv respons."

vårens utbyte har har nu ersatts av heltid som Lundagårds webbredaktör. Lundagårds webb uppdateras ständigt. Det har varit temasläpp för Futuralkarnevalen, och en av våra medarbetare var där och gjorde webb-tv. Förhoppningsvis är det ett koncept vi ska kunna vidareutveckla under vintern. Samtidigt har vi fått kontakt med flera studenter på Campus Helsingborg som är intresserade av att börja skriva och fotografera för oss, vilket är kul. jag har också överlevt min första storm i kommentarsfälten. Den 6 september publicerade vi en artikel om studenter som sminkat sig svarta och uppfattats som den rasistiska nidbilden blackface. 86 kommentarer senare kan jag konstatera att det var förvånansvärt få kommentatorer som bröt mot våra debattregler och att det var en relativt god ton genom hela diskussionen. Något som vi i nya Lundagårdstriumviratet uppskattar är öppenhet. Min kollega Kenneth Carlsson skrev ett blogginlägg om blackface-publiceringen och förklarade vårt publicistiska beslut. Det blev en klickmagnet med främst positiv respons. Därför satsar vi mer på att använda Redaktörbloggen som en kanal för oss att kommentera eller förklara hur vi arbetar på Lundagård. Du är välkommen att läsa mer där! carl-johan kullving, webbredaktör

lundagård nr 7 2013

”Så länge du är här är du skyddad.”

En odefinierad generation - sid 28-29

"Vet du om att det planeras en spårväg i Lund?"

”Föreningen sparar till och med in på pins.”

Nu är det färdigmumsat - sid 11

”Att leta efter försvunna saker behöver inte vara ett slöseri.”

Konsten att slarva rätt - sid 24-25

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör: Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind. Medarbetare detta nummer Sarah Litwin, Jens Hansen, Jens Hunt, Bengt Pettersson, Karolina Jakstrand, Tor Gasslander, Q, Saga Sandin, Tim Jedeur-Palmgren, Karin Furenhed, Virve Ivarsson, Sara Ottosson, Malin Johannesson, George Bandak, Julia Hallström, Philip Stålhandske, Linus Gisborn, Satomi Miyata, Marie Eriksson, Emma Andersson, Lars Jansson, Fredrik Toreblad, Annie Axelsson. Omslag Jenst Hunt. Kattlogotyp Björn Wallin. Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Debatt - sid 36

"Det här handlar om spetsutbildningar."

Blivande konstnärer mer utsatta för stress - sid 8-9

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 30 september 2013. Deadline nr 8/2013 25 oktober. Vi ansvarar www.ts.se inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900. KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitet. Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Filip Rydén

s.2-3 ledarsidan.indd 2

lundagård nr 7 2013

13-09-30 02.19.34

detta har hänt

äppel, päppel, pirum, parum 13-09-17

fruktstund i lund

För att locka fler människor till lokal konsumtion av mat anordnar projektet Fruktsam skördepromenader i Lund. Martyna Ab Nihilo var en av de som passade på att plocka ur naturens skafferi.

13-08-26

inbrott på lunds nation

Flera okända gärningsmän bröt sig in i en korridor på Lunds nation via ett fönster. Två studentrum blev bestulna på armbandsur, datorer, manchettknappar och läsplattor. Polisen har ingen misstänkt för inbrottet.

4,93 13-08-27

... är årsräntan hos Kredit kassan, som den här terminen utökar sin lånekrets. Numera kan studenter vid alla Skånes universitet och högskolor som har kårmedlemskap beviljas blancolån. 4

s.4-5 webb.indd 1

lundagård nr 7 2013

13-08-30

”Det ska vara tekniskt omöjligt för oss att vinna det här...” Emilia Carlqvist, orförande i Lunds debattsällskap som tillsammans med Peer Kluessendorf chockade en hel debattvärld och vann guld i debatt-EM. 13-08-30

Välkomnad men inte antagen

Islänningen Andri Snær Ólafsson fick välkomstbrev och Stil-konto, men på Arrival day

visade det sig att han inte var antagen till utbytesstudier. Han fick åka hem till Island och universitetet lovar nu att se över sina rutiner.

Dammhagen. Byggnaden kallas redan "Flat iron" på grund av sitt framtida utseende. Inflytt blir i januari 2015.

13-09-03

”Då var det fest dygnet runt. Vi kallade det för natten mellan den 30 april och 2 maj.”

1100 ... feltryckta Studentlundskort skickades ut till studenter. Felet upptäcktes efter några få dagar och nya kort skickades ut direkt. 13-09-04

Första cementen på plats

AF-Bostäder har börjat bygga 95 nya studentbostäder vid

13-09-04

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson berättar om sina vilda festäventyr han hade i sin ungdom i Lund, innan han skulle hålla årets Anna Lindhföreläsning.

nyheter från www.lundagard.se

denna månad ▶▶ 13-10-05: Helsingkrona nation anordnar Snörsjöabalen. ▶▶ 13-10-14: Älgjakten börjar. ▶▶ 13-10-15: Sista dag att anmäla sig till vårens kurser. ▶▶ 13-10-18: Boelspexarna har premiär med Ulrika Eleonora. ▶▶ 13-10-19: Hallands nations 85-årsjubileum. ▶▶ 13-10-20: Deadline för tävlingsbidrag för Spel och Affisch till Lundakarnevalen 2014. ▶▶ 13-10-24: Student aftonsdebatt mellan Jonas Sjöstedt (V) och Jan Björklund (FP).

Redigering: Carl-Johan Kullving

13-09-30 03.35.30

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika foto: satomi miyata

news from lundagard.net 13-09-16

”Yes, it was a one-day big event which could only materialize in a student town such as Lund.” Lundagård's reviewer Satomi Miyata visited Gothenburg Nation's Sensommarfestivalen. 13-09-16

futural Carneval The theme for next year’s

13-09-06

svartmålade studenter vandrade i lund

Knappt två år efter slavauktionen på Hallands nation har lundastudenter sminkat sig i den rasistiska nidbilden blackface. – Det är tråkigt att det händer igen, säger rektor Per Eriksson. 13-09-12

172 400

Dressed for success

Temasittningarna på nationerna fortsätter. I nummer 7/2011 skrev vi om olika sätt att pynta sig själv inför maskeraden. Läs reportaget i oktober på lundagard.se.

foto: henrik larsson

klassikern

... kronor per kalenderår vill regeringen höja fribeloppet till. Välkommet, men pengarna hade kunnat läggas på bättre utbildning, tycker Lunds universitets studentkårer. 13-09-16

Lundakarnevalen will be Futuralkarneval. That was announced during a ceremony in the Great Hall of AF-borgen. Check out the ceremony at Lundagård's YouTube channel. 13-09-26

Entrepreneurship all over the place

His Royal Highness Prince Daniel of Sweden visited the university to have a panel discussion about entrepreneurship and innovations. – The difference between idea and action is big, said Prince Daniel to the audience in the Crafoord Hall.

mest läst på lundagard.se 1. 13-09-06: Svartmålade studenter vandrade genom Lund. 2. 13-09-06: Rektorn: Tråkigt att det händer igen. 3. 13-09-11: Utomhuslounge ska locka till Sydskånska.

13-09-17

studenter får gratis internet

Alla studenter som bor i någon av AF-bostäders 5886 lägenheter eller rum får gratis internet. AFB har tecknat avtal med Bredband2 som löper i fem år och hastigheten är en gigabyte/sekund.

”Om något händer måste vi reagera, men det beror på vad som händer. De har fått varningen nu”

13-09-23

Lunds tekniska högskolas prorektor Annika Mårtensson kommenterar beslutet att inte anmäla studenterna i mobbningsgruppen LUG till disciplinnämnden.

13-09-26

... av tio forskare vid universitetet saknar fast anställning. Något som kan ha negativ påverkan på både utbildning och kvalitet, enligt Sveriges Universitetslärarförbund.

25 år och snart doktor

Linnéa Taylor är endast 25 år gammal men snart doktor i experimentell medicin.

ingen kommer undan sin inneboende Jag har skaffat inneboende. Det är precis så dramatiskt som det låter. Att bo tillsammans med en vän under alla dygnets timmar är att på riktigt se varandra för första gången. Vardagen blir en rad små men brutala uppvaknanden. Luktar du alltid såhär? Vem har snott mitt schampo? Var det du? Var det jag? men trots alla osmickrande sidor jag upptäckt hos

min inneboende bleknar de i jämförelse med vad jag funnit hos mig själv. Jag är en genuint jobbig människa. I tidningen City (24/9) skrev Anahita Nicoobayan Shiri om vikten av att ta hänsyn till sig själv. Det har jag inga problem med. Svårigheten ligger i den andra riktningen.

för att illustrera. I torsdags kom min inneboende

hem ”sent” (01:30) och jag skickade flera överdrivet nervösa sms. Till en början försökte jag verka lugn och oangelägen: ”Tja. Läget då?”. Efter timmar utan svar gick min charad i spillror. Oron sipprade "Sms:et plingade fram. Vad gör ut kort och koncist du? Vart är du? Du tar väl hand och mitt i prick: om dig? Ring 'sov gott, idiot'." mig nu! Efter två timmar bemödade hon sig. Sms:et plingade ut kort och koncist och mitt i prick: ”Sov gott, idiot”.

under kärleksfulla omständigheter eller i

oanständiga förrådsutrymmen, enligt Statistiska centralbyrån bor mer 30 procent av alla mellan 16 till 24 år trångbott. För oss studenter ligger det bästa alltid framför oss. Därför är det varken tragedi eller framgång att AF Bostäder har 12 månaders väntetid för sina korridorsrum. I alla fall inte om vi ser till byggtakten.

men hela historien är att jag är rätt glad över att ha

inneboende. Skitiga tekoppar är struntsaker och min oro är mer än en jobbig attityd. Kärlek, helt enkelt. Vilka ljuspunkter finns på bostadsmarknaden då? På Södra Esplanaden görs plats för 200 saliga studentsjälar och Helsingkrona smäller upp ett helt höghus. Men det får inte gå för fort! Jag vill inte bli av med min inneboende. Då får hon hellre fortsätta vara en av de 57 000 studenter som enligt Hyresgästföreningen saknade bostad 2010. Bara hon blir kvar.

linus gisborn studentlivskrönikör på lundagard.se lundagård nr 7 2013

s.4-5 webb.indd 2

13-09-30 03.36.02

ifter

denefär .

nyheter

Många outnyttjade u

Fördröjning av studierna, osäkerhet i möjligheterna att tillgodoräkna sig poäng och personliga relationer. Det är alla vanliga anledningar till att studenter väljer bort möjligheten att åka på utbytestermin. 680 universitet i 150 länder. Lunds universitet satsar stort på utbytesmöjligheter för studenterna. I dag skickar universitet iväg runt 1 100 studenter på utbyte varje år, men många utbytesplatser står fortfarande outnyttjade. – För studenter som läser vid institutioner som är noga med ekvivalering av utbytesstudierna, det vill säga att de ska kunna bytas ut mot en kurs de annars skulle läst hemma, är det ofta svårare att hitta lämpliga kurser vid partneruniversiteten, säger Marie Herner Holmström på sektionen för Externa relationer vid Lunds universitet. – Sen tror jag också det handlar om att studenterna måste söka upp mycket information själva.

fakulternas egna avtal 2012/13 15

10 Juridiska fakulteten

Lunds tekniska högskola (LTH)

88 140

267 400 17

utlysta platser Nominerade

Naturvetenskapliga fakulteten

Avhopp

Siktar på 20 procent till 2020

Internationalisering av utbildningar är en av Lunds universitets stora strategiska satsningar för att som de själva uttrycker det "uppnå högsta kvalitet". Att få iväg fler på utbyte är därför ett prioriterat område. Som en del av Bolognaprocessen – det högskolepolitiska samarbetet som pågått sedan 1999 mellan flertalet europeiska länder – har Sverige som mål att minst 20 procent av de studenter som tar ut en examen 2020 ska ha varit på utlandsstudier eller praktik utomlands. I dag är procentsatsen inte mer än blygsamma sex procent. – Det måste bli ett naturligt inslag i utbildningen, säger Karin Frydenlund, internationell chef vid Medicinska fakulteten. Som chef för det internationella arbetet vid Medicinska fakulteten är Karin Frydenlund ansvarig för legitmationsutbildningar som läkare och sjuksköterska där det generellt varit svårt för studenter att åka på utbyte. – Vi ska ju se positivt på studenternas internationella erfarenheter och det gör vi i allra högsta grad men vi kan ju inte direkt säga till Socialstyrelsen att att ”ahmen, vi struntade i kirurgikursen, vi kör 6

nyheter.indd 1

300*

på fornordiska språk på Island istället”, säger hon. Trivs för bra i Lund?

Karin Frydenlund har upptäckt att studenternas ovilja till att åka på utbyte, förutom förlängd studietid, också kan bero på att de trivs väldigt bra i Lund och med kurserna som ges på deras respektive program. – Vi måste identifiera bättre varför det är viktigt att åka på utbyte, speciellt i yrken där det är lätt att få jobb och utlandsmeriten inte självklart behövs, säger Karin Frydenlund. Det är framförallt utbytesplatser inom Europa som är av svagast intresse bland lundastudenterna. – Studenterna vill ofta så långt bort som möjligt, och utbytesstudier i Europa kräver dessutom ofta att man behärskar språket i landet vilket gör att platserna lämnas outnyttjade, säger Agneta Hedberg, byrådirektör vid

" "Vi måste identifiera bättre varför det är viktigt att åka på utbyte."." Ekonomihögskolan. USA är exempelvis ett väldigt populärt land att åka på utbyte till. 2012/13 var ansökningarna till University of California långt fler än antalet utbytesplatser. Nytt Erasmus

I dagarna beslutar EU-kommissionen om en uppföljare till det numera klassiska Erasmus-programmet. Sju olika europeiska utbytesprogram har där slagits ihop och fått namnet Erasmus+. – Det nya programmet tillåter studenter att utnyttja Erasmus flera gånger, till exempel både på grundoch masterutbildningen. I Lund har vi ju inte nått taket för studentmobiliteten så för oss blir ju det här ett

* 42 avtal centralt på fakulteten - övriga, varav en del är sovande, är fördelade på institutionerna.

sätt att utnyttja våra platser bättre, säger Elisabeth Axell, regionansvarig för Europa på Externa relationer vid Lunds universitet. I övrigt tror hon dock inte att Erasmus+ kommer lösa problemet med outnyttjade utbytesplatser. – Det pratas om en förenkling från komissionens sida men det handlar om så små förändringar att jag inte tror att de märks för den enskilde studenten. Däremot kan vi ju hoppas på en fortsatt positiv utveckling. Ekonomihögskolan är den fakultet som bäst lyckas fylla sina kvoter och i år har de för första gången någonsin fler utresande än inresande studenter. – Jag tror att det beror på att fakulteten arbetar väldigt aktivt med information och att det är enkelt att komma iväg inom programmen, säger Agneta Hedberg. text annika skogar grafik sarah litwin

lundagård nr 7 2013

13-09-30 04.15.05

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

e utbytesplatser

enkät

15 Alexandra Belley, 21 år pluggar juridik.

87 Samhällsvetenskapliga fakulteten

200

Skulle du vilja åka på utbyte? – Ja, verkligen. Varför då? – Jag har alltid haft en förkärlek för att plugga i Kanada. Jag har franskan i baksätet efter att jag bodde där som liten, plus att det i sig verkar vara ett sådant schysst land att plugga i!

9 Humanistiska & teologiska fakulteten

121

Ekonomihögskolan

283

kuldel e på

323

2012/13 fanns det också möjlighet att söka utbytesplatser centralt via universitetet, med LTH undandaget finns de siffrorna inte med i den här sammanställningen. Systemet förändrades inför 2013/14 och numera fördelas de universitetsgemensamma platserna ut på fakulteterna i förväg. Det här är någonting som flera fakulteter tror kommer öka intresset i framtiden. Undantaget är antagning till University of California och sommarkurser som fortfarande sker centralt.

Medicinska fakulteten och Konstnärliga fakulteten finns inte med i denna sammanställning då deras avtal inte fungerar på samma sätt.

De tackade nej till sina platser

Jerker Christensen

Filip Redin

Redigering: Tobias Persson

nyheter.indd 2

Tråkiga kurser och extrajobb. Det var anledningarna till att juridikstudenterma Jerker Christensen och Filip Redin skippade sin utbytesterminer trots att de fått en plats. – Det känns som om det är själva utlandsvistelsen man vill åt med ett utbyte, och det tyckte jag att jag redan gjort. ”Viktigt att komma ihåg är att vi inte fyller alla platser. Oavsett betyg – SÖK!”. Den uppmaningen möts du av om du klickar runt på juridiska fakultetens informationssidor kring utbyte. Jerker Christensen var en av dem som sökte, men när han fick en plats så tackade han nej. – Jag fick jobb som studentlärare och tyckte att det lät intressantare helt enkelt. Det här jobbet kan jag ju bara ha när jag är student.

Li von Sydow, 21 år, pluggar pol.kand. Skulle du vilja åka på utbyte? – Jag skulle gärna åka till Montpellier eftersom jag älskar det mesta som har med Frankrike att göra och det är en av landets största studentstäder. Helst skulle jag kombinera en termins utbyte med en efterföljande termin praktik på en och samma plats. Jag tror att det skulle vara en oslagbar kombo både personligen och yrkesmässigt.

han tycker dock att utbyte är en bra idé, inte minst för den som aldrig gjort något annat än att plugga. – Sen finns det ju folk som av olika anledningar inte vill tillgodoräkna sig utbytet. filip redin var en av dem som inte ville tillgodoräkna sig sin utlandstermin och därför tackade nej. – Arbetsgivare kollar fortfarande mest på betyg och jag kände inte för att läsa en extra termin. Dessutom tyckte Filip Redin att kurserna som erbjöds hemma kändes roligare är de som fanns på universitetet i England som han blivit nominerad till. – Det är ju inte det att jag inte tycker att det är kul att åka utomlands, det är bara det att jag just då kände för att bli klar fort, säger Filip Redin. text annika skogar

Hannah Lind Persson, 21 år, studerar språkkonsultprogrammet. Har du tänkt på att åka på utbyte? – Jag har funderat på det tidigare, men nu började jag ett nytt program och då har jag inte tänkt på det. Varför var du intresserad innan? – Tidigare läste jag engelska och ville åka en termin utomlands för att praktisera språket. Varför åkte du inte? – Jag träffade min pojkvän så då kände jag för att stanna i Lund.

enkät jens hansen

lundagård nr 7 2013

13-09-30 04.16.04

nyheter

Blivande konstnärer u Femton delkurser samtidigt och krav på att anpassa hela sitt liv efter studierna. Studenterna på Musikhögskolan i Malmö stressar mer än andra studenter. – Stressen här är helt annorlunda jämfört med den på andra utbildningar, säger Maria Carlsson på musikerutbildningen. Musikhögskolan i Malmö ser ut som en blandning av en högstadieskola och ett fängelse. Bakom replokalernas dubbla dörrar spelar kommande stjärnor ska lor och popslingor. I korridoren tummar någon på en kontrabas, en annan på en gitarr. Det ser inte vidare stressigt ut. Men alla har satsat allt för att komma hit.  – Jag vill inte nära konstnärsmyten, men den här utbildningen är en livsstil. Det är en del av en hela tiden. Jag som sjunger klassisk sång har min kropp som instrument så jag måste anpassa mitt liv efter det. Jag måste äta, sova och träna or dentligt. Jag kan inte plugga till en tenta och sen lägga den bakom mig och supa till, jag måste hela tiden vara på, säger Maria Carlsson.  Hon går tredje året på musikerpro grammet. Maria Carlsson menar att en musiker, på ett annat sätt än kanske en revisor, måste vara på ett visst sätt för att klara sig i yrket. – Vi måste vara sociala, fixa spelningar och visa upp oss hela tiden. Att kontakter na är så avgörande kan också vara stress ande, säger hon. Tjejer värst drabbade

Att utbilda sig inom ett konstnärligt yrke är inte alltid en dans på rosor. Det visar den undersökning bland studenterna på konstnärliga fakulteten som gjordes i fjol. Även om svarsfrekvensen bitvis var låg, och undersökningen därför måste tas med en nypa salt, pekar den på stora inslag av stress och press bland student

erna. De som upplever att de har det tuff ast är kvinnorna. Mer än hälften av alla kvinnor upplever en hög grad av stress medan siffran bland deras manliga kol legor är betydligt lägre.  Femton delkurser samtidigt

Även om inte alla på Musikhögskolan drömmer om att bli världsberömda så verkar de flesta överens om att pressen kommer med yrket. – Bara att ha en ambition att kunna försörja sig som musiker är press nog, säger John Andersson på musiklärarut bildningen. Just de blivande musiklärarna är den grupp som trivs sämst på Musikhög skolan. I perioder har de läst femton delkurser på samma gång och förväntats vara lika briljanta på det strikt akade miska som det musikaliska. – I perioder sover jag dåligt och mis sar grejer. Om man har tio grejer att göra på en vecka så förtränger man den elfte, säger John Andersson.   Saknas medvetenhet om problemet

Varför kvinnorna enligt undersökning en är de som mår sämst vet studenterna inte. – Jag upplever att det är vanligare att mina kvinnliga klasskompisar tvivlar på sin egen förmåga. Killar pratar kanske bara inte om det, säger John Andersson.  Han tror att det är ett samhällspro blem som sipprar innanför skolans väggar. Kanske skulle det bli bättre om deras lärare fick utbildning i genuspeda gogik. John Andersson menar att vissa föreläsare kan mycket om problemati ken, andra ingenting. – Men det behöver definitivt finnas en större medvetenhet om jämställdhet på skolan, säger Andrea Hatanmaa, ordfö rande för kåren vid konstnärliga fakul teten. text nina lind

in english stressed art students

Maria Carlsson, Johan Andesson, Andrea Hatanmaa på kåren vid Konstnärliga fakulteten. 8

lundagård nr 7 2013

s.8-9 nyheter studenthälsan.indd 1

When art students study they do it under stressful conditions. ”In comparison to other educations stress is different at Malmö Academy of Music”, says Maria Carlsson. The stress is more pronounced with women than with men. Read more in lundagard.net Johan Ekströmer och Ylva Almcrantz går det tredje året på musiklärarlinjen. Redigering: Tobias Persson

13-09-30 03.33.18

De är

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

r utsatta för stor stress

linjen.

Dekanen: "Måste vara en viss press i utbildningen" Studenterna är stressade – men så måste det vara. Konstnärliga fakultetens dekan menar att det vore förödande om studenterna mår för bra under utbildningen. Ledningen för de konstnärliga utbild ningarna har inga planer på att jobba för att förebygga stress bland sina stu denter.   – Det här handlar om spetsutbild ningar som kräver att man håller sig på en jättehög nivå. Man måste vara bäst för att få ett jobb. Därför måste det vara en viss press under utbildningen, säger dekanen Solfrid Söderlind.  Hon menar att de fem åren på konst skola är till för att lära sig hantera stress en som sedan kommer i arbetslivet. Alternativet, att skolan skulle få vara en fredad zon, vore att göra studenterna en otjänst. – Jag måste vara stenhård här. Vi kan kan inte låtsas att stressen inte finns och skapa en jättemjuk miljö. Det skulle ge en otroligt hård effekt efteråt. Då står du där med dina studieskulder, som du ska betala tillbaka. Mammor och studenter samtidigt

Mer intressant är enligt Solfrid Söderling den stora skillnaden mellan hur män

"Vi kan inte låtsas att stressen inte finns och skapa en jättemjuk miljö."

De är överens om att de har två väldigt stressiga år bakom sig.

och kvinnor mår. Ett samhällsproblem, som skolan måste möta genom att ge stöd till studenterna. Solfrid Söderlind tror också att den lite äldre medelåldern bland studenterna på fakulteten bär med sig en del stress som särskilt fäster på kvinnorna. – Det är en struktur i samhället som ser ut så. Fler av våra studenter har skaf fat familj och kvinnorna bli mer stres sade för de ska sköta mer hemma och dessutom vara lika bra eller bättre på sina studier, säger hon.

Stor konkurrens mellan studenterna

Karin Engquist har jobbat som läkare på Studenthälsan i femton år och har haft särskilt fokus på musikstudenter. Under den tiden har hon sett en tydlig föränd ring. Det började med kroppsliga smär tor efter många timmar böjd över ett in strument, men slutade i psykiska besvär orsakade av stress. Problem med stress har under senare år varit den vanligaste anledningen för studenter att söka hjälp hos Karin Engquist. Vilket också gjort att hon ny ligen valt att sluta, eftersom hon egentli gen är allmänläkare och inte kurator. – Den stora konkurrensen och behov et av konstant utveckling skapar mycket oro, sömnproblem och stressymptom. Det kan vara allt från kroppsliga besvär till ren ångest, nedstämdhet och depres sion, säger hon. Hon är inte överras kad över att kvinnorna mår sämst – så ser det ut överallt, menar hon.  – Även på de teore tiska utbildningarna i Lund träffar jag i ma joritet tjejer. Tjejerna Karin Engquist har det tuffare, precis som i samhället i stort. Om det blir konkurrens eller förändringar på job bet är det ofta kvinnorna som märker av det och tar det till sig på annat sätt än de flesta män.   Maktproblem på utbildningarna

Karin Engquist har sett vad skolan skulle kunna göra bättre. Hon upplever att det finns ett maktproblem på många utbild ningar, ett mästare-elev-syndrom som måste försvinna för att studenterna ska känna sig trygga och stimulerade. Dessutom skulle de konstnärliga ut bildningarna vinna på att jobba bättre med uppföljning, menar hon. – De saknar en återkoppling för att stärka studentens självbild så att man kan känna att man utvecklas. Det är väldigt många nya krav hela tiden, men det skulle vara till god hjälp för studenterna att kon struktivt få höra vad de har gjort bra.  text nina lind foto jens hunt

lundagård nr 7 2013

s.8-9 nyheter studenthälsan.indd 2

13-09-30 03.34.03

The difference between Stockholm and Amsterdam As an engineer at Vattenfall you will be part of an international community of experts who wants to provide society with smarter energy technology. Our attitude is that nothing canâ€™t be improved or refined. If for instance, our new plug-in Hybrid ranges from Stockholm to JĂ¤rna on one charge we ask ourselves: how can we make it last to Amsterdam? If you want to make a real difference, apply at vattenfall.se/jobb Thereâ€™s energy in making the difference

s.10-11 nyheter alumn.indd 1

13-09-30 03.37.59

uppfölning - vad hände sen?

läs mer snit(t)sigt på lundagård.se ◣

Lundagård nummer 9 2012

Nu är det färdigmumsat I jakt på utlandsstudenter bjöd Lunds universitets alumniförening på snittar och alkohol runt om i världen. Nu ett år senare är bubblet i glaset avslaget. Föreningen sparar till och med in på pins. Kycklinglevermousse på femstjärnigt hotell i Beijing. Mousserande vin på exklusiva Harvard Club i New York. I strävan efter att få amerikaner och kineser till Lund bjöd universitetets alumniförening på påkostade evenemang för sina alumner utomlands. Idén var att de sedan skulle fungera som ambassadörer och reklampelare för sitt nätverk och locka hit dem. När Lundagård uppmärksammade kalasen (nummer 9/2012) rådde det dock oklarheter kring strategins effektivitet. Cheferna för verksamheten medgav att flera av evenemangen blivit för dyra och att man inte visste om festerna ledde till några nya studenter. – Om en enda student söker igen eller får någon annan att söka till Lunds universitet efter en alumniträff, så tjänar vi på det, sa biträdande sektionschef Richard Stenelo då. Håller hårdare i pengarna

Ett drygt år senare har festandet avtagit. Under 2013 har alumnisektionen anordnat tre fester i liten skala och till hösten är bara några få evenemang planerade. Redigering: Jens Hunt

s.10-11 nyheter alumn.indd 2

En av förklaringarna är att man lagt mycket krut på att uppdatera sin databas för att enklare kunna koordinera nätverket. En annan är att man håller hårdare i pengarna. – Vi ska inte hålla på med massa eleganta tillställningar, säger Linda Larsson, koordinator för de svenska alumnerna. – Det vi känner är att det är väldigt viktigt att vara försiktig med pengarna. Vi hade till exempel en tävling på Kulturnatten och funderade på att ha 50 pins i prispotten. Men eftersom de kostade 20 kronor styck så kände vi "Det handlar om att att det inte var rikfatta smartare beslut ." tigt bra, fortsätter hon. Meningslöst?

Hennes kollega Karen Paulson är koordinator för de internationella alumnerna. Hon vill inte säga att man övergivit evenemangen. I stället försöker man använda resurserna bättre. – Det handlar om att fatta smartare beslut och inte göra något som är fullständigt meningslöst. Gjorde ni det tidigare? – Nej, det vill jag inte säga. Det handlar mer om att vi har finjusterat vissa saker. Men ledde festerna till några nya studenter? På alumniföreningen talar man

om att det är svårt att utvärdera, men några anekdotiska bevis finns ändå. – Jag minns att tre gäster i Bangkok sa att de var extremt nöjda och att de ville komma till Lund tack vare de här eventen, säger Karen Paulson.

text sebastian hagberg foto jonas jacobson

alumnverksamhet ▶▶ En alumn är en tidigare student vid universitetet. På Lunds universitet är alumniverksamheten en del av sektionen för externa relationer och ska fungera som varumärkesbyggare både i Sverige och utomlands. ▶▶ I samband med införandet av studieavgifter för vissa utländska studenter såg Lunds universitet en ny rekryteringsmöjlighet. Gamla studenter som nu bor utomlands skulle tala gott om universitetet i sitt nätverk och därmed locka avgiftsbetalande studenter. ▶▶ Flera påkostade kalas arrangerades i Asien och USA. Sammanlagt spenderades över 200 000 kronor bara på mat, dryck och festlokaler under två år. Chefen för externa relationer, Margareta Nordstrand, medgav att flera av festerna kostat för mycket (Lundagård 9/2012). lundagård nr 7 2013

13-09-30 03.38.56

nyheter

citatet

"Man ska inte vara rädd för att misslyckas. Vi lär av våra misstag. Det är inte hela världen om det inte går. Det går att börja om."

De klämkäcla klyschorna haglade likt spön i backen när prins Daniel kom till Lund för att predika entreprenörsskap. Det är inte lätt att vara kunglig. Rädslan att säga fel gör istället allting innehållslöst.

foto jens hunt

hallå där...

? frågan

marie dacke

Lundaforskaren Marie Dacke är en av fem personer som i år fick Ig Nobelpriset för sin upptäckt att dyngbaggar kan orientera sig med hjälp av vintergatans ljus när de gått vilse. Ig Nobel är en slags skämtsamt Nobelpris och utdelas i tio kategorier varje höst för roande men ack så intressanta forskningsbedrifter.

Associationerna till ordet sexmästare är flera - men vad betyder det egentligen? Och varifrån kommer ordet?

Vad är en sexmästare? Många av oss får inbjudningar till både fester och sittningar, signerade av en sexmästare. Men vad är det egentligen för en person? Sexmästare. En snabb titt på ordet kan föra tankarna till en person som är bäst i stan på att ligga. Men det kan väl ändå inte vara innebör den av ordet? För att räta ut begreppen knackar vi på hos Lundaspexarnas sexmäs teri som får förklara vad det egentli gen innebär att vara en sexmästare. – I Lundaspexarna är det så att vi har ett sexmästeri som ansvarar för matlagningen och lagar all mat till ensemblen och festerna, säger sexmästaren Sofie Thörnblad. Förr i tiden ansvarade Lunda spexarnas sexmästeri även för bar en. Det är inte ovanligt att ett sex mästeri hos en studentorganisation även ansvarar för hela festarrang emangen i stort. – När man jämför olika sexmäs terier så beror det väldigt mycket på vilka organisationer som de tillhör. Sexmästerierna i spexen är ganska lika och där är i princip samtligas uppgift att laga mat. På nationerna är sexmästerierna däremot lite mer 12

festinriktade, säger Jakob Olsson, som även han är sexmästare. Kommer från nattamaten

Men ordets ursprung borde ha nå gon annan innebörd än bara mat och fest. – Man kan ju undra vad det här med ordet sexmästeri och sex mästare kommer ifrån, säger Sofie Thörnblad som är lika undrande som Lundagårdsreportern, men bevisligen snabbare på att fråga. – Vad jag har förstått så går de här benämningarna tillbaka till den ”sexamat” som man förr i tid en åt i slutet av en fest. Den går till baka till den där nattamaten och efterfesten som kallades sexa, det här jag fått berättat för mig i alla fall, säger Jakob Olsson. Han har ärvt rollen som sexmäs tare inom familjen. Hans mormor var sexmästare på Kristianstad na tion på 60-talet, och det är bland annat hon som har berättat vidare om ordets innebörd. Förklaringen får stöd av universitetets kanske främsta studentlivsexpert, Fredrik Tersmeden. Sträcker sig till 1800-talet

Enligt Fredrik Tersmeden går or

dets historia tillbaka åtminstone till 1800-talet. Då var det från början en benämning på en enkel måltid. – Men därifrån finns två teorier. Den ena, och den mest troligaste, är att man åt vid klockan sex. Den andra är att det helt enkelt skulle ha att göra med att man drack sex centiliter sprit. Och sexmästaren är helt enkelt den som ordnar sitt ningarna. Under årens lopp har sexmästa rens roll förändrats. På 1800-talet var sexmästaren en person som gick och talade med en krögare och beställde in maten, medan sexmästaren i dag själv står i köket med en massa studenter runt sig. Under spritransoneringens tid var de dessutom avgörande för att man skulle kunna få ut tillräckliga alko holransoner. Oavsett tidens förändringar är en sak säker och bestående: Sex mästeriet har med mat och dryck att göra. – Ja, det har ju definitivt ingen ting med sex att göra i alla fall, sä ger Fredrik Tersmeden. text bengt pettersson & kenneth carlsson foto jonas jacobson

Hur känns det att ha vunnit Ig Nobelpriset? – Det känns jätteroligt! Eftersom priset ges till forskning som först ska få folk att skratta och sen tänka efter så tycker jag att det är något jättefint man kan uppnå med sin forskning. Hur föddes idén till att forska om dyngbaggar? – Jag jobbade egentligen med spindlar och forskade på hur de orienterade sig. Det var faktiskt en kollega som forskade på dyngbag gar fast för en helt annan sak. Vi åkte ner till Sydafrika och forskade på dyngbaggarna och insåg att de var perfekta modelldjur för att un dersöka hur smådjur navigerar. Hur är det att jobba med dyngbaggar dagarna i ända? – Vi forskar på dem väldigt in tensivt i ungefär fem veckor, så de är inte riktigt med oss hela tiden. Kan lundastudenterna lära sig något av dyngbaggarnas knep för att få bättre lokalsinne? – Nja, inte riktigt så länge vi inte ser världen genom samma ögon som dyngbaggarna. Men ett tips är att använda månen som riktmärke om du ska ta dig hem en mörk kväll, det fungerar även för oss. Är det Nobelpriset nästa nu med tanke på hur det gick för Andre Geim (vann först Ig Nobel och ett par år senare även det riktiga Nobelpriset)? – Det hade naturligtvis varit fantastiskt, men biologer får inte Nobelpriset så ofta så det är inget vi hoppas på. text karolina jakstrand

lundagård nr 7 2013

s.12-13 plock.indd 1

13-09-30 04.09.10

aktuell nationalekonomen som forskat på alkohol och utbildning

”Alkohol är ju ett kul område”

Din avhandling är uppdelad i tre olika papers i tre helt olika områden, från invandrares tillgång till läkemedel till sannolikhet att gå i pension efter hälsochocker. Vad tycker du då om att endast det första pappret om alkohol fått all publicitet? – Jo men det är ganska självklart för det är den vinklingen som säljer bäst. Så är det alltid i forskning och journalistik, så det är inget som förvånar mig egentligen. Men skulle du hellre se att det var något av de andra områdena som uppmärksammades? – För det första var det ju bara en liten del av första pappret som de skrev mycket om. Jag hade kanske hellre sett att man fokuserat första delen av pappret i stället, det vill säga då jag tittar på alkoholkonsumtion under gymnasietiden och hur det påverkar sannolikheten att börja på universitetet, för där syns en tydlig stor negativ effekt. Eller att man hade tittat mer på det tredje pappret som handlar om läkemedelskonsumtion och skillnaden mellan de som är födda i Sverige och de som inte är det. Men journalister gör ju en nyhetsvärdering och tar det som har störst nyhetsvärde, det är jag helt med på. Men sett till din forskning om unga människors alkoholkonsumtion som du nämner, vad är den viktigaste upptäckten där? – Att det finns ett ganska tydligt negativt samband med alkoholkonsumtion i gymnasiet och sannolikheten att gå vidare till universitetet. I gymnasiet är det så

foto privat

När Thomas Eriksson nyligen disputerade med sin avhandling fick han enorm publicitet för upptäckten att studenter som dricker två flaskor rödtjut i veckan läser klart snabbare. Trots att upptäckten bara utgjorde en liten del i en av totalt tre skilda ämnen.

Vem: Thomas Eriksson, doktor på nationalekonomiska institutionen. Aktuell med: Avhandlingen Empirical essays on health and human capital. I denna disputation har han fokuserat kring tre områden: Ungas alkoholkonsumtion, hur hälsochocker påverkar sannolikheten att gå i pension samt invandrares chanser att få rätt till läkemedel i jämförelse med personer födda i Sverige. Från disputationen har media har främst fokuserat på upptäckten att studenter som dricker motsvarande två flaskor vin i veckan blir färdiga med sina studier snabbare. Det här visste du inte om Thomas: Tränar den brasilianska kampsporten capoeira i klubben Abada på fritiden.

man tittar på alkoholkonsumtionen för dem och ser att de dricker mycket, då kanske man ska sätta in insatser för de här individerna. Det kan vara så att alkoholen är en slags självmedicinering och därför dricker man. Men hur ser "Det kan vara så att alkoholen du då på att är en slags självmedicinering man från media mest skojar och därför dricker man." om att de som drar i sig två att alkoholkonsumtion är någon flaskor rött i veckan generellt stuslags signalering att allt inte står derar klart snabbare än de som rätt till för de här individerna. Om avstår från alkohol?

– Mja… det var ju väldigt väntat och inget jag reagerar på. Jag tycker ju samtidigt att det är kul att man lyfter fram forskningen, eller åtminstone bitar av den. Du kommer inte bli avskräckt från att forska mer om alkohol helt enkelt? – Oh nej, absolut inte. Alkohol är ju ett kul område. Varför valde du just det området i första pappret? – Jag hade tittat på lite forskning som hade gjorts inför min avhandling och jag funderade över vad jag ville skriva om. Då såg jag att

det är väldigt mycket skrivet om sambandet mellan alkohol och inkomst, men inte så jättemycket om sambandet mellan alkohol och utbildning. Och framför allt den forskningen som har gjorts är gjord på amerikansk data och amerikansk kontext. Då såg jag att vi i Sverige har vi vissa datamaterial som lämpar sig väl för denna typen av frågor. Blev resultatet annorlunda jämfört med tidigare forskning, eller finns det ingen motsvarande? – Inte just om man kollar på exakt sättet som jag har gjort. Det man kan säga om forskning är att det spretar åt olika håll. Problemet i jämförelsen med amerikansk forskning är i hur man ska mäta. I vissa fall i amerikansk forskning har man kollat på de som börjat dricka innan de är 14 och sannolikheten att gå vidare till college eller universitet. Samtidigt är det ändå ganska unikt att man ställt så detaljerade frågor om alkohol som man har gjort i den svenska studien. Så det är lite svårt att jämföra mina resultat rakt av eftersom vi mätt på olika sätt. Och med tanke på resultatet, blev du förvånad över det när det gällde studenters alkoholkonsumtion? – Där hade jag inte så mycket att jämföra med, så jag hade ingen förutfattad mening. Så ja, det var väl mer intressant att det var ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och att bli klar med sina studier på kort tid. Men just det sambandet, tror du att det är kausalt eller har du spekulerat i vad det beror på? – Nej, jag tror inte att alkoholen i sig leder till att man blir klar snabbare. Men många sociala aktiviteter för studenter innefattar alkohol och de som är sociala träffar också andra människor och får det lättare med sina studier. Jag tror att sociala studenter blir klara snabbare, men att sociala studenter också dricker mer. Var du själv en social student? Ja, det var jag. Jag var aktiv inom nationslivet på det sättet, men inom kåren också. Två flaskor i veckan-social? – Njae, jag drack nog varje vecka men kom nog inte upp i just de kvantiteterna. text kenneth carlsson

lundagård nr 7 2013

s.12-13 plock.indd 2

13-09-30 04.09.44

reportage

universitetet ab Privata universitet? Att staten ska låta Sveriges lärosäten bli stiftelser och bolagiseras är inte alls särskilt otänkbart. Faktum är att det kan ha blivit verklighet för Lunds universitet redan inom ett år. Vad som i så fall händer med studentinflytandet finns det inga svar på. Frågan är om studenterna ens bryr sig.

text kenneth carlsson foto jonas jacobson illustration henrik larsson

Juni 2013. Högsommar och det är inte bara studenterna som är på väg att lämna Lund för en semester behövligt avskiljd från akademien, samma gäller även rektorerna i universitetshuset. Det är därför inte konstigt om en och annan svordom kan höras när juni slår om till juli och ut bildningsdepartementet skickar ut förslaget om att Sveri ges universitet och högskolor kan få välja att bli högskole stiftelser. Eller mer konkret: Genom att bli stiftelser kan de högre lärosätena automatiskt bli privatiserade, i stället för att ligga under statens tunga hand som i dag – och allt detta kan vara förändrat redan till juli 2014. de eventuella svordomarna riktar sig inte främst mot förslaget i sig. Ett utökat självstyre är något som många universitet och högskolor drömt om länge för att kunna bli rikare och friare, utan att vara bakbundna av myndighe ternas komplicerade lagar och byråkrati. Förslaget är inte

heller oväntat, det skymtades redan i 2012 års budgetpro position. Problemet är att när förslaget nu väl kommer är det precis inför semestertiderna. Och redan så tidigt som i oktober ska ett remissvar vara författat, signerat och in skickat. Förslaget är i sig är inte stort. De 136 sidorna från ut bildningsdepartementet är i sitt omfång förbluffande kort – men sidorna i sig har en sådan kraft att de i slutändan skulle kunna stöpa om Sveriges universitet och högskolor i grunden. Stora svenska lärosäten som Lunds universitet kan änt ligen få chansen att lägga plattan i mattan och gasa ifrån till att bli ett svenskt Berkeley eller Stanford. Samtidigt finns det mängder av rättigheter och intressen från lärare och studenter som inte får tas för givna. det är inte första gången svenska högskolor och uni versitet står inför privatisering. I Göteborg och Jönköping skedde det redan för 20 år sedan, då en annan borgerlig regering satt vid makten och gjorde sitt för att privati sera det tidigare socialdemokratiska Sverige. Den nyvalde statsministern Carl Bildt inledde sin regeringsförklaring 1991 med att basunera ut att ”Nu är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige kommer samhället alltid att vara större än staten”. I samma veva gick den då nytillträdde utbildningsminis tern Per Unckel ut med en vision om att frigöra samtliga svenska universitet och högskolor och stöpa om dem i en stiftelseform. Chalmers i Göteborg och Högskolan i Jönkö ping nappade och blev 1994 testpiloter för stiftelseformen. Det blev bara tre år för regeringen Bildt och när sos sarna till hösten återtog regeringsmakten stannade även toppens önskan om autonoma lärosäten. Där många av den dåvarande moderatregeringens idéer för priva tiseringar då stannade vid att vara önskedrömmar har regeringen Reinfeldt nu tagit vid och förverkligat dem. Vin- och sprit, apoteken, SJ:s monopol på järnvägen har privatiserats – och nu kanske återigen även universiteten och högskolorna, själva navet i det lärda samhället. även om chalmers och Jönköpings stiftelseform är

något annorlunda mot dagens förslag är också mycket i stora drag sig likt. Då som nu ligger stort fokus på att bygga upp egna ekonomiska medel, äga och förvalta sina fastigheter samt friheten att själva styra sin organisation.

lundagård nr 7 2013

s.14-17 reportaget.indd 1

13-09-30 04.43.32

läs mer om stiftelsefrågan på lundagard.se ◣

s.14-17 reportaget.indd 2

13-09-30 04.43.56

reportage Även om det kan låta riskabelt finns det en hel del prestige att vinna som lockar stora lärosäten som Lunds universitet – inte minst tron på att kunna bli ett universitet i världsklassens topp, med utmanande forskningssamarbeten och därigenom möjliga Nobelpris i potten. att överge staten för den egna friheten följer en

internationell trend, så även för våra närmsta grannar Danmark och Finland. För de mest prestigefulla universiteten i USA, Japan och Storbritannien har autonomi varit en självklarhet länge. Det är även universiteten i dessa länder som toppar rankinglistorna över världens mest prestigefulla. När tidningen Times higher education i mars 2013 presenterar sin ansedda lista över de högst rankade lärosätena i världen återfinns Lunds universitet återigen på en förhållandevis blygsam placering kring 80:e bästa plats. När det handlar om anseende är Lund knappt innanför topp 100. Tråkigt för ett universitet som har högre ambitioner än så. När Times higher educations chefredaktör Phil Baty samma vår intervjuas i Lundagård (3/2013) tror han att anledningarna till Sveriges sämre placeringar är den ekonomiska strukturen: – Ett problem hos alla nordiska länder är att de har en väldigt jämlik finansiering. Det är tvärtemot trenden i andra länder. Deras universitet lägger fokus på en utvald grupp som de stödjer för att just den ska uppnå världsklass. Det är ett bra sätt att locka investerare. Phil Baty vill dock poängtera att Lunds universitet har sämre rykte än det förtjänar. Ett universitet kan exempelvis göra mycket bra för den lokala arbetsmarknaden, utan att det syns i världsrankingen. Men forskningsframgångar och internationellt erkännande syns på rankingen som toppstudenter världen över använder som måttstock för var de ska studera och forska. För att kunna anställa forskningsvärldens superstjärnor blir möjligheterna till investeringar centrala. – Vi märker att det går bra för de universitet som står fria från landets regering. Många universitet i Europa är väldigt tyngda av byråkrati, vilket inte är till gagn för dem. Man måste ha akademisk frihet så att personalen är fri att tänka utanför ramarna, säger Phil Baty.

de ekonomiska möjligheterna går hand i hand med de politiska friheterna. Det är lockande med pengarna som finns i att kunna äga sina fastigheter, för att inte tala om möjligheterna som kommer med smidigt genomförbara internationella samarbeten. Universitetets begränsningar som myndighet har gjort rektor Per Eriksson försiktigt positiv till utbildningsdepartementets förslag. Samtidigt är han medveten om en rad begränsningar. – Hur säkrar man studentinflytandet? Och hur säkert är det att man som anställd får motsvarande anställning i skiftet från myndighet? De är väl de två huvudfrågorna som dyker upp, säger Per Eriksson från en presskonferens på sitt kontor i mitten av september. Rädslan för att studentinflytandet ska skadas är något som kårerna starkt bekymrar sig över. I förslaget finns inga tydliga riktlinjer för dess bevarande, bara att inflytandet väsentligen ska se ut som i dag. Men i förslaget som ligger blir det upp till lärosätena och kårerna att själva komma överens om hur förhållandet ska se ut. Kårerna vill att studentinflytandet ska regleras i lag för att säkra studenternas intressen. Men rektorn vill tona ner oron. – Här i Lund har vi en kultur av mycket studentinflytande och det kommer aldrig att regleras oavsett om vi är statliga eller inte. Mycket är fortfarande upp till ett bra samspel mellan universitetsledningen och kårerna. Trots att rektorn på många sätt tidigare kritiserat regeringens satsningar i andra frågor, är han nu tacksam över att de genom förslaget vill lösa byråkratiska problem som 16

lundagård nr 7 2013

s.14-17 reportaget.indd 3

"Förslaget lämnar utrymme för privatekonomiska incitament." Jack Lantz från Lunds socialdemokratiska studentklubb, LSSK, har gått till hårt angrepp mot stiftelseförslaget.

finns. I sitt pampiga kontor i Universitetshuset kan han samtidigt inte heller undgå att i förbifarten nämna prestigefulla bjässar som Oxford, Cambridge, Stanford och Berkeley, idolerna Lund vill efterlikna. – De är ju de allra främsta universiteten i världen och de är gigantiskt stora på forskningssidan. Samtidigt har de utbildningar och studenterna får tillgång till en enorm kompetensmassa, säger Per Eriksson. Med de ekonomiska musklerna pumpade och de byråkratiska knutarna lossade torde vägen ligga öppen för Lund att ligga i täten för en spetsad liga av svenska lärosäten, A-laget som ska våga ta plats och utmärka sig inom den svenska forskningen. De lärosäten som då väljer att tacka nej till förslaget riskerar istället att finna sig i att bli ifrånsprungna. frågan är ideologisk. Det tycker Jack Lantz från Lunds socialdemokratiska studentklubb, LSSK, som har gått till hårt angrepp mot stiftelseförslaget. – Stiftelsefrågan motiveras med ideologiska ord som frihet och autonomi, och till viss del också med att universitetet ska klara sig bättre i den internationella konkurrensen. Men det kan man vederlägga enkelt genom den tidigare autonomiutredningen från regeringen som visar att universitetens svårigheter med konkurrensen går att lösa utan att göra om lärosätena till stiftelser. Man kan ändra i lagstiftning för hur den här typen av myndigheter ska kunna agera på den internationella marknaden, säger Jack Lantz. Jonatan Macznik, liberal, håller med om att frågan är ideologisk och anser att universiteten ska vara friare från staten. – Det finns en poäng med att universiteten ska ha möjligheten och positionen att vara en fri och kritisk röst till samhället. Sen finns det ytterligare fördelar med ett stiftelseförslag, exempelvis det som handlar om avtalsskrivning och att kunna ta mer självständiga beslut än i dag. I större utsträckning ska det inte behöva vara politiken som dikterar alla besluten, säger Jonatan Macznik.

"Det är viktigt att säkra att universiteten får stå mer fria." Jonatan Macznik, liberal, anser ideologiskt att universitetet ska vara fritt från staten.

jack lantz är bekymrad över vad som kommer att hända med ämnesområden som kan uppfattas som mindre attraktiva att lägga pengar på. Redan nu märks det hur ämnen som rör medicin, teknik och naturvetenskap får större ekonomiska muskler av satsningar från både statligt och externt håll. Han bekymrar sig över att ämnen som humaniora och samhällsvetenskap kan åsidosättas helt om Lunds universitet privatiseras. – Stiftelseförslaget lämnar utrymme för väldigt många privatekonomiska incitament, mer uppdragsutbildning och fler möjligheter att ha vinstdrivande verksamheter. Samtidigt så missar man av väldigt många möjligheter för politikerna att styra utbildningar och utbildningsplatserna. Det kanske innebär att man förlorar den bredd som stora universitet som Lund har, exempelvis om humaniora inte blir lika lönsamt, säger Jack Lantz. Jonatan Macznik är inte lika bekymrad över den risken. Han vill i stället lägga mer ljus på de långsiktiga fördelarna. – Staten kommer ju fortfarande och starkare garantera medel till högre utbildning med förslaget. Universitetsstiftelserna kommer vara mer skyddade mot stora budgetneddragnignar än vad de är i dag. Men det är viktiga är att säkra att universiteten får stå mer fria att styra om vad de ska forska om och vad som ska bedrivas. Men det finns en fråga som verkar förena socialdemokraten och folkpartisten – frågan om studentinflytandet, som enligt förslaget från regeringen väsentligen ska hållas intakt. Samma väsentligen som kårerna bekymrat sig om, och vars oro rektor Per Eriksson vill stilla. – Framtiden för studenternas makt och inflytande över utbildningarna känns lite oroande. Förslaget handlar ju Redigering: Tobias Persson

13-09-30 04.44.23

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto time jedeur-palmgren

ändå i stora delar handlar om att förflytta makt från stat till universiteten. Men då undrar man vem det är makten förflyttas till, vem är autonomin till för, säger Jack Lantz och fortsätter: – I hela den här promemorian skriver man inget om hur studentrepresentationen ska se ut, bara att den väsentligen ska vara som i dag. Med stiftelseformen får universitetet en helt ny struktur med bolag som utbildningen bedrivs i och hur ska studenterna då få någon slags representation i sig? Det känns som det är en stor risk att det här blir väl digt toppstyrda organisationer. studentinflytandet, eller bristen på det i förslaget,

är också något som Lunds universitets studentkårer, Lus, tryckt på i sin remissutredning. I en egen fokusgrupp går Lus igenom stiftelseförslaget och deras synpunkter och åsikter kommer att ingå i Lunds universitets remissvar till regeringen. Peter Honeth, statssekreterare på utbildnings departementet och en av stiftelsefrågans största föresprå kare, har själv sagt att studentinflytandet är något som universiteten och kårerna får göra upp om från lärosäte till lärosäte – något som Lus uppfattar som problematiskt. – Kårerna har inte tagit ställning i själva stiftelsefrågan. Men det är viktigt för kårerna att studentinflytandet inte försämras gentemot i dag. Det är viktigt att studentinfly tandet regleras i lag, och inte i avtal mellan universitet och kårer. När man läser förslaget står det att inflytandet vä sentligen ska vara samma, men inte hur. Det är så klart upprörande, säger Clara Lundblad, Lus ordförande. Utöver studentinflytandet finns ytterligare luckor som de 136 sidorna inte har svar på. Hur ser det ut med stu denternas rättsäkerhet? Kommer de fortsätta vara försäk rade? Vad kommer stiftelseförslaget få för konsekvenser för doktorandernas anställningstrygghet? – I dagsläget är mycket reglerat genom förvaltnings lagen, högskolelagen och högskoleförordningen. Enligt stiftelseförslaget är det tänkt att i stort sett samma princi per ska gälla, men inte hur de ska regleras. Det finns inga konkreta lagändringsförslag. Förslaget är ju inte alls långt i relation till hur mycket som faktiskt ska avhandlas, säger Clara Lundblad.

Shirin Ahlbäck Öberg, Henrik Berggren, Charlotte Brogren och Peter Honeth under Debatt i Lund.

"Fördelen med en stiftelse är att den är svår ändrad och långsiktig." Peter Honeth, statssekrete rare på utbildningsdeparte mentet och en av stiftelse frågans största förespråkare

i lund har sommaren blivit höst. I Café Athen arrang eras Debatt i Lund. Moderatorn tillika Sydsvenskans journalist Andreas Ekström håller låda och försöker få liv i högskolestiftelsefrågan, ett ämne som ur allmänhetens synpunkt verkar sakna gnista. – Frågan stat eller stiftelse är väldigt spännande. Jag har försökt förklara för personer som inte har koll på universi tetsvärlden om varför den här frågan brinner. Men jag tror att väldigt många av er här i rummet har gott om förkun skaper nog för att förstå, berättar Andreas Ekström. Det har han rätt i, på ett kanske tråkigt sätt. I publiken

in english lund university getting privatized? The Ministry of Education and Research has presented a proposi tion that would make it possible for universities to become privatized into foundations. This might mean more funds and a stronger interna tional standing for Lund Univer sity. However, student unions are concerned about the lack of spe cification about student influence in the proposition. There are also concerns about legal certainty for

students and job security for staff.

Read more in lundagard.net

sitter mest de närmast sörjande. Professorer, kårmännis kor, doktorer och rektorer från andra högskolor. Studen terna verkar mindre pigga på att närvara. Peter Honeth är där och är debattpanelens stora höj dare, på plats för att kunna krävas på svar om ansvar. Han har bokat in kvällen som en del i en charmturné för att övertyga lärosätena om att förslaget att bli högskolestiftel ser är ett erbjudande värt att fundera över. Och nog verkar många få sig en funderare. Visst finns det frågetecken om hur finansiering ska säkras, vem som ska styra skeppet och om det är rätt att Lunds universitet ska segla ifrån sina mindre syskon till högskolor. För att inte tala om vikten av de kollegiala samarbetena, öppen heten och möjligheten för universitetet att äga fastigheter. Men frågorna får också sina bemötanden och svar, oavsett om de uppskattas av publiken eller ej. Förutom undringarna om studentinflytandet då. Inte så konstigt heller, för ingen bemödar sig att ordentligt ställa någon fråga om det. redan efter nästa sommar kan Lunds universitets po sition som en myndighet tillhöra det förgångna. Då kan ett av Sveriges främsta lärosäten ha blivit privatiserat, och mycket av arbetet kring det verkar fortgå i det dolda, långt från studenternas vardagliga bekymmer. Konsekvenserna av förslaget lär heller varken kunna förutspås eller skönjas förrän om beslutet har trätt i kraft. Och skulle man väl då ångra sig då finns det enligt Peter Honeth knappt någon återvändo: – Nej, och det är ju en av fördelarna. Fördelen med en stiftelse är att den är svårändrad och långsiktig. Det tycker jag stämmer väldigt bra med universitetens roll i samhäl let. Det ska inte gå lätt för staten eller någon annan extern aktör att ändra på universitet.

Nagelsvamp? Har du nagelsvamp på en eller flera tår och är man i åldern 18–40 år? Då kan du delta i en studie med en ny behandling som görs av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Arvode och reseersättning utgår. Hör av dig till Nils Hamnerius på tel 0722–83 53 66 eller via mejl nagelsvampstudien@gmail.com för mer information. lundagård nr 7 2013

s.14-17 reportaget.indd 4

13-09-30 04.44.51

"Jag hatar det sterila. Någon som lägger så mycket tid på att det ska se bra ut på utsidan har något fett skelett i garderoben."

s.18-19 porträttet.indd 1

13-09-30 03.47.03

porträttet

Ett finger till Lund Simon Berglind driver en av Lunds största och kanske mest provokativa blogg. I fem år har han kämpat för att få folk att se bakom stadens putsade fasader utan att komma dit han vill. Nu har han en ny plan. "Mitt Lund" är en blogg fylld med porträtt av bortglömda torg, hemliga passager och minnesvärda lundaprofiler. Det är också en blogg fylld med hat. Det är starkt, speciellt i vissa inlägg. I ett omtalat avsnitt skriver Simon Berglind om hur valborgsfirare bör arkebuseras. Bloggen Mitt Lund startades 2009, med den storslagna ambitionen att skriva personliga och lite sorgsna byggnader i Lund. – Jag gillar att minnas, och jag tror att lundensare är väldigt vemodiga. Nu får det flyta ganska fritt, men från början var ambitionerna att berätta om de trasiga byggnaderna och de trasiga människorna, säger Simon Berglind, bloggens grundare och enda skribent. simon berglind står politiskt långt ut

på vänsterkanten och hans provokationer bottnar i att han själv provoceras av att Lund enligt hans mening präglas allt mer av en överklasskultur. – Det är så mycket som händer i Lund som folk bara viftar bort. Det kulturella livet verkar ibland bestå av fina fasader. De fina fasaderna får i "Mitt Lund" bli en symbol inte bara för tråkig arkitektur, utan ett välanpassat samhällsliv som Simon Berglind misstror. – Absolut. Jag hatar det sterila. Någon som lägger så mycket tid på att det ska se bra ut på utsidan har något fett skelett i garderoben. Simon Berglind är född och uppvuxen i Lund, och har nu ”något slags världsrekord i arbetslöshet”. Efter att ha bott mer eller mindre lagligt i olika omgångar på Smålands nation har han nu flyttat hem till sin mamma. Han skrattar åt det hela, men skrattet är bittert. Oavsett var han står politiskt kommer han inte undan behovet av inkomst. – Jag är socialist och vill inte jobba för kapitalismens feta fickor, men om man inte jobbar finns heller ingen möjlighet att leva självständigt.

samtidigt är det kanske inte alltid så

hårt som det verkar. En del av de mest provocerande passagerna ska ses som just provokationer anser han. – Man ska inte försöka manipulera fram saker, däremot överdriva lite. Jag sparkar folk på smalbenen hela tiden men de bara tar emot. Skriver jag att jag vill skjuta någon menar jag inte det Redigering: Annika Skogar

s.18-19 porträttet.indd 2

bokstavligen. Samtidigt är själva känslan bakom provokationerna väldigt allvarligt menade. ’ – Det är klart som fan det är personangrepp ibland. Jag hatar ju personen och allt den står för. "mitt lund" var till en början en gan-

ska liten angelägenhet, men efter att den uppmärksammades i Sydsvenskan 2011 växte den plötsligt exponentiellt och är i dag en av Lunds största bloggar. Några pengar drar den dock inte in. Senast han hade ett arbete var som diskare på Tegnérs matsalar i AF-borgen. Simon fick sparken efter två dagar. – Jag var väldigt dålig på att diska helt enkelt. Det går naturligtvis inte riktigt ihop sig. Även om han drar in lite pengar på olika svartjobb räcker det inte. – Jag röker ett paket cigaretter om dagen och det har jag inte råd med. Det är morsan som får betala, det tycker hon inte är så kul. Det är dels principerna och den starka oviljan att göra något som inte egentligen intresserar "Svensklärare, 7 till 9, honom som hållit Simon Berglind det är bra grejer. Det ifrån den traditionella arbetsär i den åldern man marknaden, men måste plocka dem, också missbruket. innan det är för sent." Som socialist är det bara naturligt att vara orolig i dagens samhälle, förklarar han, och det bästa sättet att bli av med den oron är att röka cannabis. Dessvärre är det inte bara oron som försvinner. – Jag har rökt alldeles för mycket brass, det jagar alla ambitioner ur kroppen på en och jag försöker låta bli skiten. Det är orsak och lösning till alla mina problem. under de senaste åren, när Simon Berglind egentligen arbetat med bloggen, har det inte gått så bra för Lund. Hans försök att starta diskussion och debatt har, på det stora hela, inte genererat någon riktig respons. Han pratar ständigt om en allt mer likriktad och tråkig stad. När Mitt Lund uppmärksammades av Sydsvenskan var det ett enda undantag i en bevakning som enligt Simon Berglind

text tor gasslander foto jonas jacobson

är rakt igenom småborgerlig och främst intresserar sig för ”familjedanser och sån skit”. I ett ganska färskt inlägg berättar Simon Berglind om en fest utan tillstånd i en oanvänd lokal någonstans i Lund. Den gör honom hoppfull inför framtiden. Även om bloggen inte skapat de reaktioner han hoppats på, och även om han tycker att de flesta studenterna i grunden är osympatiska, så blir han glad av att någon ordnar en fest utanför både det traditionella studentlivet och det lagliga utrymmet. nästa steg ska bli att börja tala direkt

med barn. Simon Berglind har efter år av sysslolöshet, i alla fall i samhällets ögon, bestämt sig för att utbilda sig till lärare. – Svensklärare, 7 till 9, det är bra grejer. Det är i den åldern man måste plocka dem, innan det är för sent. Och i detta enda fall verkar Simon Berglind faktiskt ensidigt hoppfull. Han pratar om hur han ser fram emot konflikter och diskussioner i klassrummen, och om hur jobbet främst handlar om att motivera barn. – Jag skiter i hur du skriver, jag skiter i din grammatik. Jag vill at du skriver något genuint, något du faktiskt känner. I dagsläget är han första reserv på lärarprogrammet. Plötsligt är han nära inte bara en heltidssysselsättning utan dessutom pengar från staten varje månad. Det skulle kunna vara en historia om någon som tar sig i kragen och rättar in sig i ledet, men Simon Berglind bara ler åt tanken. –Bloggen kommer finnas kvar. Jag säger vad jag tycker och jag kommer att fortsätta provocera så länge det finns saker som är skit. Och det är mycket som är skit nu.

simon berglind Ålder: 25. Bor: Har bott i Lund i hela sitt liv. Gör: Har bloggen "Mitt Lund" som har över 5 000 besökare i veckan. Förutom den drev Simon fram tills nyligen även en blogg om holländsk fotboll. lundagård nr 7 2013

13-09-30 03.47.43

föreningen

Socionomstudenten Linnea Glädts tyckte att P2 var kvällens bästa drink.

Isbjörn, Sex on the beach, P2 och Stampus fläder är några av drinkarna som studenterna lär sig.

– Det är viktigt att shakea alla drinkar, säger Joakim Risby medan han skakar för fullt.

Joakim Risby, Erik Berggren och Evelyn Ackema höll i cocktailskolan.

En lektion i cocktails Hur gör man en Isbjörn eller en Lynchburg lemonade? På Stampus i Helsingborg lär sig barlagen mer än att knäppa upp öl – att kunna blanda ihop en utmanande drink är minst lika viktigt.

Innanför studenthuset Villans pampiga väggar samlas alla Stampus barlag en onsdagkväll i september för att lära sig göra cocktails. Rummet är inrett med tapeter från tidigt 1900-tal och med en stor bokhylla fylld av gamla böcker känns det som att vi förflyttats bakåt i tiden. I takt med att solen går ner blir rummet dunklare och mer stämningsfyllt för kvällens ändamål. Ett bord står uppdukat med juicer, glas och ett brett utbud av likörer och spritsorter. Runt bordet står stolar i en halvcirkel så att alla i publiken ska få uppsikt över drinkblandandet. Folk börjar droppa in och kvällens undervisning kan börja. pubmästarna evelyn Ackema och

Erik Berggren håller i cocktailskolan. Båda pluggar på Campus Helsingborg, service management respektive strategisk kommunikation. Joakim Risby som läser service management är pubmästarassistent och lärare för i kväll. Han har även varit bartender i ett par år. – Det viktiga är att alla som vill ska få lära sig att blanda cocktails och sedan stå i cocktailbaren, säger han. – I kväll blir det en undervisande workshop där vi blandar varje drink på drinklistan och så får alla smaka. Sedan får de börja stå i cocktailbaren på lugna-

lundagård nr 7 2013

s.20-21 föreningen.indd 1

re tider, då lär de sig i praktiken också, fortsätter han. Snabbt och säkert varvar han White russian med Lady killer och Isbjörn, och sedan skickas drinkarna runt i publiken. – Kom ihåg att det är viktigt för en bartender att smaka på allt han gör. Bartender är ett riktigt kul jobb. Lite stress igt ibland, men det är då det är som roligast, förklarar Joakim Risby. stampus ordförande Hampus Fern-

ström berättar att profilen mot cocktails i baren startades upp i våras. – Syftet är att få en bra drink för en human peng. Tidigare har vi bara haft enklare drinkar, som Redbull vodka. Dessutom tycker många som jobbar att det är roligare att blanda en drink i stället för att bara öppna en öl, förklarar Hampus Fernström. Tanken är att pubarna ska utvecklas ännu mer och ju mer personal det finns som kan göra drinkar desto oftare kommer cocktailbaren kunna vara öppen. – En kompis som var med på cocktailskolan i våras sa att det var jättebra och att jag bara måste göra det här. Det är därför jag är här, säger Silja Vanninen som läser första året på service management. Evelyn Ackema, även hon utbildad bartender, berättar att många kände sig mycket säkrare efter förra gången och tyckte det var kul. Förhoppningen är att göra detta till ett årligt event. text saga sandin foto tim jedeur-palmgren

så styrs festerna upp i helslingborg

"Syftet är att få en bra drink för en human peng."

▶▶ Stampus: Studentföreningen för Campus Helsingborgs studenter. Helsingborgs motsvarighet till Lunds nationer. ▶▶ Villan: Här hålls fester och evenemang för studenter i Helsingborg. Här sitter bland annat Helsingborgs föreningar och radiokanalen Stampus FM har sin studio här. Varje torsdagar är det torsdagspub på Villan. Det är där cocktails kommer att serveras.

in english a lecture in cocktails How do you mix drinks like ”Isbjörn” (Polar bear) and ”Lynchburg lemonade”. At Stampus, the student association at Campus Helsingborg, the bar teams learn to mix challenging drinks. ”The job is great fun, sometimes stressful, but that’s when it’s most fun”, Joakim Risby, acting pub master, explains to the audience while he is mixing cocktails. Read more in lundagard.net

Redigering: Tobias Persson

13-09-30 03.41.53

lundagĂĽrd nr 7 2013

s.20-21 foĚˆreningen.indd 2

13-09-30 03.42.37

foto: privat

karriär

Ekonomistudenten Angelica Holmgren fick tack vare sin mentor hjälp med att få en praktikplats på den svenska OECD-delegationen i Paris.

En mentor till drömmen En mentor kan vara den där personen som du kan ställa dina dumma frågor om arbetslivet till. Någon som är genuint intresserad av din utveckling och karriär. Så upplevde i alla fall ekonomistudenten Angelica Holmgren att det var att ha en mentor. Det bästa hon gjort under hela sin studietid, så sammanfattar Angelica Holmgren det år då hon gick Utrikespolitiska föreningens mentorsprogram. – Det har bidragit både till min masterexamen, till praktikplatser och till att jag hittat framtida eventuella arbetsplatser. Dessutom gav min mentor mig självförtroende att ta kontakt med högt uppsatta personer. angelica holmgren hade tagit sin kandidatexamen i ekonomi, läst 60 poäng statsvetenskap och blivit intresserad av internationell utveckling och handel. Då blev hon tilldelad en plats på Utrikespolitiska föreningens ettåriga mentorsprogram. – Jag såg det som en chans att ställa de där frågorna som man går och nyfiket funderar på och pratar med andra studenter om. I mitt fall handlade det mycket om att få inblick i hur man jobbar inom internationella organ och hur maktstrukturerna fungerar. Utrikespolitiska föreningen parar 22

ihop studenter med diplomater efter intressen och ansvarsområden. Angelica Holmgren matchades med Anders Ahnlid, ambassadör och chef för Sveriges OECD- och UNESCO-delegation i Paris. hon minns det där första samtalet när

hon ringde upp Anders Ahnlid i Paris: – Jag var väldigt nervös, men efteråt kändes det jättebra. Och sedan blir man mer och mer avslappnad för varje gång man pratar. De hördes på telefon ungefär varannan vecka. Under samtalen tog de upp såväl dagsaktuella politiska frågor som personliga anekdoter från Anders Ahnlids karriär. Han blev också bollplank i arbetet med mastersuppsatsen som Angelica Holmgren höll på att skriva. "Jag var jättenervös, – Sedan frågade han ganska men efteråt kändes det snart om jag ville jättebra." komma och hälsa på i Paris. Han tyckte att jag skulle se hur möten i FN kan fungera. Så jag var nere i fem väldigt intensiva dagar.

anders ahnlid har själv pluggat i Lund och var under studietiden medlem i Utrikespolitiska föreningen. Men intresset för mentorsprogrammet bottnar i att han själv hade en mentor

i början av sin yrkesbana. Trots sitt tajta schema ser Anders Ahnlid den tid han lägger ner på mentorsverksamhet som väl investerad. – Det är så roligt att se nya, friska krafter komma ut i arbetslivet och hur snabbt och duktigt de anpassar sig till det nya professionella livet. Att se att man kan förmedla nya insikter och lärdomar som adepterna kan ha nytta av tycker jag också är stimulerande. när mentorsprogrammet var slut

utvärderades året som varit. – Anders ville veta hur han kunde förbättra sitt mentorskap och jag fick råd inför framtiden. Till exempel att skriva mycket engelska för att bli bra på att uttrycka mig i skrift. Ett annat tips var att kartlägga och fokusera på intressanta arbetsgivare istället för att söka jobb överallt, säger Angelica Holmgren. Till den student som är intresserad av att skaffa en mentor vill Anders Ahnlind ge rådet att söka upp en person som håller på med någonting som man tycker är spännande. – Det låter lite klyschigt, men… det är som med allting annat i livet: Det viktigaste är att ta sig an det som man verkligen tycker är roligt, annars är det liksom ingen idé. text & illustration karin furenhed

lundagård nr 7 2013

s.22-23 karriär.indd 1

13-09-30 01.29.02

guide till din egen mentor

foto: privat

◣

1 Hur skaffar jag en mentor?

Lunds universitet har ingen sammanställning över mentorsprogram kopplade till kårer, föreningar och program. För den nyfikne finns alltså två vägar att gå. 1. Ring din studievägledare eller kår och fråga om det finns ett mentorsprogram kopplat till din utbildning. Några utbildningar som har mentorsprogram är psykologprogrammet, industriell ekonomi, maskinteknik samt service management både i Lund och på Campus Helsingborg. Exempel på föreningar som har mentorsprogram är Utrikespolitiska föreningen och Wilma (den senare riktar sig till kvinnliga ekonomistudenter). 2. Hitta själv. Se dig omkring. Finns det någon person i din nära omgivning som arbetar med det du vill göra? – Tänk efter vad du är intresserad av, vem jobbar med det? Det är inte konstigt att fråga någon om den skulle vilja vara din mentor. Vi vet att inom flera mentorsprogram är det lättare att hitta intresserade mentorer än studenter, säger Susanne Linné, karriärinformatör på Lunds universitet.

2 Vad ska jag med en mentor till?

En mentor kan fungera som bollplank för idéer, ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Om en coach har en peppande funktion och ska driva fram resultat, så ger mentorn en mer indirekt vägledning. En mentor behöver inte ha samma studiebakgrund som sin adept, det viktiga är att de har gemensamma intressen. – Jag tror att mentorsrelationen kan vara en bra väg in i arbetslivet, speciellt inom yrken där det är svårt att få jobb. En mentor är en person som kan berätta om sina erfarenheter från karriären eller om vad som är en bra merit för det aktuella yrket, säger Susanne Linné.

3 Vad ska vi prata om?

Under det första mötet presenterar ni er för varandra och berättar om era bakgrunder och erfarenheter. Det kan vara bra att gå igenom hur ofta ni ska träffas eller ringa, var, och hur länge relationen ska pågå. En diskussionsplan kan också läggas upp för kommande möten. Vilka ämnen är intressanta? Sakfrågor relaterade till yrket. Smarta karriärval som mentorn har gjort. Lämpliga praktikplatser. Studiebesök som ni vill göra tillsammans. Fantasin sätter gränserna. – Inom de olika programmen är antal möten, kontaktens längd och ofta även vad man ska ta upp under mötena organiserade på olika sätt. I övrigt beror detta helt på vad man kommer överens om tillsammans, berättar Susanne Linné.

4 Hur ska jag vara som adept?

Som adept är det viktigt att du är nyfiken och intresserad, men samtidigt har realistiska förväntningar på vad kontakten ska leda till. Därför kan det vara bra att du gör klart för dig vilka ambitioner du har med kontakten och vilka frågor du hoppas få svar på.

5 Hur avslutar vi kontakten?

Bestäm i förväg vad ni har för tidsplan för kontakten. Vill ni därefter fortsätta höras kan ni självklart göra det.

Redigering: Tobias Persson

s.22-23 karriär.indd 2

lundagård nr 7 2013

13-09-30 01.31.18

forskning

I en värld av överflöd – hur vet vi vad som är viktigt och inte? Hur vet vi vilka böcker vi ska läsa eller vilka Google-träffar som är värda att klicka på? Just detta är någonting som Orvar Löfgren, professor i etnologi, forskar kring. Han menar att universitetets institutioner lär ut ett slags kollektiv magkänsla. ”Vilka böcker ska vi kasta eller låta falla i glömska? Och hur ska vi veta vad som är användbart eller inte av det vi läser?” Frågan ställdes av en akademiker, men denne är inte – som en kanske skulle kunna tro – från 2000-talet utan från 1600-talet. Boktryckarkonsten hade då resulterat i en aldrig tidigare skådad expansion i kunskapsproduktion och bland akademiker pågick en debatt om hur detta hotande överflöd skulle hanteras. Läsandet började förändras, från att ofta ha skett högt och långsamt till att bli allt snabbare och tystare. – Det kan vara nyttigt ibland, när vi

Orvar Löfgren

talar om informationsöverflöd, att veta att på 1600-talet var det också kaos, säger Orvar Löfgren, professor i etnologi och en av författarna till boken Coping with excess, som kommer ut i januari och handlar om hur människan hanterar informationsöverflöd. många talar i dag om att det finns ett överflöd av information och antalet appar, coacher och prylar som ska hjälpa dig att få ordning i kaoset tycks bara öka. Men hur det går till när människor upplever att någonting blir för mycket och hur vi gör för att hantera det? Orvar Löfgren har studerat universitetsvärlden, där kunskapsöverflödet ofta blir extra tydligt, för att försöka ta reda på det. – I dag när studenter får en uppgift så kastar sig alla ut på nätet. Men hur lär du dig att ”Den här träffen är nog något, nej, inte den här – jag klickar på nästa”? Du kan nog inte riktigt säga hur det går till men det är ett slags system som du som student fått lära dig. – Eller när du går till handledaren och

denne säger ”De här böckerna måste du läsa” och du säger ”Men de här då?” och får till svar att ”Nej, de behöver du inte bry dig om”. Vi sätter upp staket, system och sorteringsfilter och den här processen har blivit så självklar att vi inte tänker på att vi väljer bort någonting. men var kommer de här gränserna från, vem sätter upp stängslen? Orvar Löfgren menar att vi på universitetet lär oss utveckla en slags kollektiv magkänsla för vilken information som är väsentlig och inte. Problemet är att denna magkänsla ofta varierar mellan institutioner och i vissa fall länder. Han menar att Tyskland och Frankrike till exempel har helt olika synsätt på hur en doktorsavhandling ska se ut. – I Tyskland måste du läsa allt och ha en jättelång introduktion medan du i Frankrike kan klara dig på kanske tre böcker och uppmanas att lägga fokus på din egen studie. Det betyder inte att du lär dig olika mycket i olika länder men att olika länder lägger tonvikt på olika saker.

kort om den senaste forskningen från lunds universitet

feta fattiga kvinnor En ny avhandling från Lunds universitet visar att skånska kvinnor löper större risk att drabbas av fetma än skånska män. Anledningen tros bland annat ligga i att kvinnor 24

medicin

ofta har lägre lön och social status vilket också styr valet av vilken mat som äts. Fors karna tror även att det finns fysiologiska förklaringar till att kvinnor ofta är fetare.

siffran

... miljarder. Så mycket omsätter skånsk livsmedels export visar en ny rapport från Ekonomihögskolan.

bling bling bling Doktoranderna Despina Christoforidou och Elin Olander forskar just nu kring blingkulturen – en stil som för tankarna till hiphopare med feta halskedjor och för

designvetenskap stora jackor. De förväntar sig att i studien hitta nya förklaringar till vad som får människor att våga ifråga sätta och vidga designar betet.

lundagård nr 7 2013

s.24-25 Forskning.indd 1

13-09-30 01.39.06

läs om mer kaos på lundagard.se ◣

så slarvar du rätt 1. Använd händerna! Det finns ett haptiskt minne som gör att den som sorterar sina böcker eller papper med händerna faktiskt ofta lär sig mer än dem som bara klickar sig fram till kunskap. 2. Undvik att bli en ordningsnörd. Eftersträva en viss kreativ röra. Så länge det är hanterbart. 3. Älska delete-knappen. I dag är det mycket lätt att spara och svårt att slänga. Våga radera och slänga – inte bara lägga i källaren eller den virtuella papperskorgen.

problem kan även uppstå mellan institutioner när en student bestämmer sig för att byta ämne. Personen kan då ha fått lära sig en viss magkänsla – en känsla för hur det är okej att skriva och slarva, och så ser gränserna helt annorlunda ut i det nya ämnet. – Det här märks särskilt inom kvalitetsutvärdering när människor samlas i tvärvetenskapliga grupper från olika institutioner och läser uppsatser, då kan någon säga att ”Det här var jättebra” medan någon annan säger att ”Det här skulle aldrig funka hos oss, det här skulle jag underkänna”. – Det pågår en kamp inom universitet om var gränserna går för vad som är bra och riktigt och det är väldigt känsligt att tala om. Vi har en slags idé om att vi är överens och om att kunskap, det vet vi ju vad det är och det ska gå att mäta, fast det inte alltid är så lätt. Och då sätts ju det akademiska kvalitetsbegreppet på spel. – Men blir det inte problematiskt om alla inom ett visst ämne bara lär sig samma sak? – Jovisst, det blir jättetråkigt. Och forskningen stormar ju ofta fram med dem som tänker att ”Äh, jag väljer något helt annat” – och så upptäcker de någonting nytt. Det finns en massa upptrampade stigar i akademin som är kantade med små vimplar ”VIKTIGT”, ”Bry dig inte om det här”, ”Bläddra bara i den här boken”, ”Gå till vänster”, och så finns det människor som bryter mot det och då händer det någonting, utan det skulle vi bara stå still. fast samtidigt visar Orvar Löfgrens studier att sättet att överleva på universitet i mångt och mycket handlar om

creative chaos? How do we know what books to read and what books not read? A lot of people today talks about an abundance of information and the number of apps and gadgets to help you organize the chaos are increasing all the time. Orvar Löfgren, professor in European Ethnology, has the opinion that different countries look at the problem differently. http://eng.lundagard. se/2013/09/30/chaos/

att lära sig slarva, ignorera och glömma bort. Bättre än att läsa böckerna från pärm till pärm och försöka komma ihåg allt verkar det vara att eftersträva en slags kreativ glömska. Och där kan den institutionella eller nationella 'magkänslan' underlätta eftersom den sätter upp gränser. – Sättet att överleva på universitet är att lära sig att säga stopp. Det går inte att forska utan att välja bort någonting och det enda sättet att minnas nytt är att glömma bort gammalt, säger han. men hur gör vi då med den kunskap

som tar fysisk plats, vad kastar och vad behåller vi och hur organiserar vi alltihop? När andra talar om ordning och enkelhet à la feng shui talar Orvar Löfgrens forskning snarare om den kreativa röran. När vi försöker organisera vår tillvaro tycks det finnas en risk att vi lägger ner mer tid på att sortera våra saker än vad vi lägger på att faktiskt använda dem. Om så är fallet tycks studierna peka på att det faktiskt kan vara bättre att lära sig leva med röran. En kreativ röra på ett skrivbord eller en hårddisk kan göra att saker plötsligt möts som inte var menade att mötas, vilket kan ge idéer. Och att leta efter försvunna saker behöver inte vara ett slöseri med tid utan kan faktiskt ge bättre överblick över ens tillhörigheter. – Leder detta å andra sidan till att vi aldrig hittar våra saker blir vinsten mindre. Det handlar, som alltid inom forskar- och studentvärlden, om att hitta en balans mellan kaos och ordning, säger Orvar Löfgren. text och foto virve ivarsson illustration sara ottosson

demonstrera mera Just nu pågår ett forskningsprojekt bland statsvetare och psykologer som försöker förklara varför vissa människor deltar i protestaktiviteter. I projektet undersöks det om Redigering: Annika Skogar

s.24-25 Forskning.indd 2

hur läser du din kurslitteratur?

in english

statsvetenskap det är sant att människor med mer extrema åsikter protesterar mer än medelsvenssons. Det skulle isåfall kunna bero på att folk blir mer aktiva när de förväntar sig att få ut mer.

Nashwan Ghazy, 21, kandidatkurs i historia. – Nu läser jag allt men det gjorde jag inte förr, då kunde vi diskutera i klassen vad som kändes viktigt. Det kan kännas för mycket, allt hinner inte tas upp på lektionen . Men jag brukar inte ångra att jag läst mycket, du lär dig alltid något och jag gillar att ha något att säga i klassrummet.

Therese Lindmark, 28, master i arkiv-, biblioteks-, informationsvetenskap och museilologi. – Jag läser inte allt, det skulle jag inte hinna. Jag sorterar ut vad som känns mest relevant, vi har en ganska konkret uppgift så det är rätt lätt att veta vad som är relevant. Skulle jag läsa från pärm till pärm skulle jag nog inte veta vad jag läst efteråt.

Cornelia Hallberg, 22, strategisk kommunikation. – I första kursen läste jag allt, för att kursansvarige sa att allt kunde komma på tentan. Det fungerade rätt dåligt eftersom det var så sjukt mycket information, å andra sidan var det bra för att vi fick nya perspektiv genom att ha satt oss in i det så mycket.

den tunga humlan kan Doktoranden Nellie Linander från avdelningen för funktionell zoologi vann nyligen tävlingen "Three Minute Thesis". Hon lyckades då förklara varför humlor kan flyga

zoologi

utan att krocka med träd och gräs. Det här beror på det så kallade optiska flödet vilket är det man upplever när man sitter i ett tåg och ser träden susa förbi. lundagård nr 7 2013

13-09-30 01.40.55

fotoreportage

Lunds kusliga platser Myter eller sanningar. Oavsett om man tror på spöken eller ej finns platser i Lund vars karaktär och historia knappt lämnar någon besökare oberörd.

"Ett populärt danspalats som sedan föll i glömska"

lundagård nr 7 2013

s.26-27 fotorep.indd 1

foto jens hunt text kenneth carlsson

Redigering: Tobias Persson

13-09-30 03.58.12

läs om andra kusligheter varje dag på lundagard.se ◣

la strada Ödsligt i norra Lund står La strada. En gammal skola som blev ett populärt danspalats, men som sedan föll i glömska. Rykten gör gällande att huset bitvis användes som bordell. Under 90-talet blev det ett vandrarhem, men dess dåliga läge gjorde att det inte gick ihop. I dag står det förfallet och kusligt övergivet, mest använt som plats för personer att träda in och testa sina nerver.

flackarps kyrkogård Sankt Lars i Lunds södra utkant har varit hem för psyksjuka sedan slutet av 1800-talet. Förr var patienter som dog där inte välkomna på stadens andra kyrkogårdarna utan blev istället gravsatta vid Flackarps mölla. Dessa oönskvärda fick inte ens bli ihågkomna med namn, endast ett nummer är angivet på de spartanska gravpinnarna. Över 2000 mentalt sjuka massbegravdes på denna vindpinade skräckfilmsliknande plats fram till 1951.

locus peccatorum En septembermorgon 1829 hittades liket av studenten Landén utanför rektorns bostad på Adelgatan. Landéns döda kropp hade släpats dit från korsvirkeshuset längre ner på gatan, i dag känt som Locus peccatorum, Syndernas hus. Mördaren visade sig vara hans egen kamrat, Blomdahl. Med orden lif för lif gifva fick Bomdahl sitt huvud avlägsnat från kroppen som straff. Men Blomdahl har inte lämnat Adelgatan. Om nätterna kan hans skugga ännu ses irra omkring utanför AF-borgens bakingång.

"Om nätterna kan hans skugga ännu ses irra omkring utanför AFborgens bakingång"

kulturanatomen Den pampiga byggnaden på Biskopsgatan användes förr i tiden till anatomis tudier och offentliga obduktioner. Kroppar öppnades och kroppar sparades. I källarvåningen spreds delar av de patologiska studierna på golvet. När arbetet var klart spolades resterna ner i brunnarna under huset, där de än i dag vilar. Vissa sena kvällar stiger en unken doft upp i källarsalarna, vilket gör de dödas närvaro mer påtaglig än önskat.

4 5

huset på grönegatan I hörnet där Stora fiskaregatan möter Grönegatan står ett tegelhus som en gång för länge sedan inhyste en manlig student, dränkt i kärlekssorg. I ångest valde han att lämna jordelivet genom att hänga sig i en takbjälke. Men hans ande lämnade aldrig huset. En gång i månaden, alltid vid samma tidpunkt, dyker hans skugga upp, väsnas och iscensätter sitt eget självmord på nytt. Tidigare hyresgäster har skrämts på flykt av själens uppmärksamhetsbegär. Vinden används i dag endast som kontor, men om någon vågar jobba övertid är oklart.

lundagård nr 7 2013

s.26-27 fotorep.indd 2

13-09-30 04.00.21

kultur

Vi hånglar tills vi är klara

galna tillsammans Vi är alla galna. När skådespelarensemblen i Love and information snurrar runt på golvet på Malmö stadsteater till Anders Ortman och Mari Götesdotters låt ”Dog” står detta fullkomligt klart. På kommandon sitter de vackert eller springer för att fånga någonting publ iken kastat. Hela tiden storögda, men det är någonting annat också. Karaktärerna känns – kanske för första och enda gången i pjäsen – faktiskt lyckliga. föreställningen handlar om infor-

mation och närhet. Om att tävla i vem som har mest av den, om hur det känns att vara utan den, och hur vi ska veta vem vi vågar dela oss själva med. Genom de många scenerna lyser en ensamhet och förvirring. För borde vi inte vara lyckliga nu när vi har tillgång till allt och kan göra vad vi vill? Borde det inte vara lättare att förstå världen nu, svårare att göra fel? I en scen sitter karaktärerna hukade över sina smarta telefoner och tävlar i att hitta svaret först på frågor om allt från hur havsanemoner förökar sig till vad ordet ”stilettklack” blir på turkiska. Så ställer någon plötsligt frågan ”Älskar du mig?”, varpå det blir tyst.

virve ivarsson

lundagård nr 7 2013

s.28-29 kulturuppslaget.indd 1

"Han har mjuka läppar och roligt skratt."

– Det är nu du gör investeringen i vem du vill vara. 80 procent av livets mest utmärkande händelser har skett vid 35 års ålder. Därför måste du bestämma dig för vem du vill bli. Nu. Det är söndageftermiddag och samtidigt som helgens utsvävelser analyseras i horisontellt läge via sms strömmar den amerikanska psykologen Meg Jays TEDtalk förmaningar genom mina högtalare. Det är mig och sms-kompisen hon vill åt. Nästan 25 år och med ett antal backpackerresor, andrahandskontrakt och högskolepoäng avklarade under vårt tredje levnadsdecennium är vi fortfarande på väg mot en framtid som inte finns utkristalliserad. I stället finns vi kvar i gårdagen och trycker på skicka: ”Han har ju mjuka läppar och roligt skratt, men jag tänker ju inte direkt föda hans barn”. Sedan gymnasiet har vi hört att den traditionella levnadscykeln har ballat ur. 30 är det nya 20, Som kidults ligger vi med vem vi vill, utan äktenskapliga baktankar. generation y, kidults, twixters, eller

kanske rent av den förlorade generationen. Smeknamnen på oss födda mellan 1980 och 1994 är flera. Poppunkbandet Vanilla Sky skrålade i början av 2000-ta-

let ut sin analys över den nya livsfas som hade börjat växa fram: A thousand missed calls and texts I shouldn’t have sent. The truth is I’m 30 but I’m living like I’m 20 – that’s how I feel. Ofta konstateras det att vi aldrig växer upp, ibland förklaras det med att vi inte har någon chans. Att alla möjligheterna, arbetslösheten och bostadssituationen gör det omöjligt att slå sig till ro. Att kultur och ekonomi har skapat denna nya livsfas som sociologer ibland väljer att kalla för de förlängda tonåren. Ingenstans är väl detta lika uppenbart som i ett studentliv där tonårens fritidsgård bara ersatts med en annan källare som nu kallas nation. Där barnsligheten har rätt att ta sig vilka utklädningsformer som helst och allting som händer görs i väntan på det riktiga livet som kommer sen. Så länge du är här är du skyddad. Så gjorde våra föräldrar, så gör vi. den stora skillnaden är att genom-

snittsåldern för en examen från svenska högskolor i dag är 29 år. Etableringsåldern, det vill säga den ålder när tre fjärdedelar av en årskull har arbete, var år 1990 20 år för kvinnor och 21 år för män. 2011 var den 28 år för kvinnor och 26 år för män. Moderata studenters ordförande kallade det här ett hot mot det svens-

den exkluderande litteraturen illustration ellen paulsson

för när allt kommer omkring kan inte de smarta telefonerna svara på allt. Och bara för att vi har mer kunskap om vår omvärld betyder inte det att de existentiella frågorna besvaras lättare. Ändå tycks vi ha hamnat någonstans där vi förväntar oss det motsatta, där det inte bara är skämmigt – utan också lite efterblivet – att säga att du inte vet. Egentligen tecknar pjäsen en bild av vår samtid som är skrämmande. För i en värld där det inte finns någon plats för dem som tvekar är det kanske inte så konstigt att avundas golden retrivern, att vilja byta friheten mot närhet och någon som säger vad vi borde göra. ändå går jag från teatern med en känsla av ömhet och lättnad. Vi vet inte allt, vi har inte kontroll – men det är okej, för det har ingen av oss och det är just det. Om känslan av förvirring är så utbredd behöver vi kanske inte känna sådan stress att veta vad vi vill. Kanske behöver vi tvärtom bli bättre på att uppmuntra dem som vågar stanna upp och känna efter – i stället för att skrämda ställa sig på knä och flämtandes invänta order.

Ansvarslösa och förvirrade. Den amerikanska psykologen Meg Jay tycker att folk i tjugoårsåldern borde ta sig i kragen innan det är för sent. Men Lundagårds Annika Skogar försvarar rätten att få hångla utan eftertanke.

Bokmässan. 99 000 besökare jäktar in för att besöka 900 utställare. Folkfest? För vissa. Med priser på 1 500 kr per dag är besöksskaran begränsad till människor med tjocka plånböcker, branchfolk och press. Böckerna, visst, men fokus ligger på efterfesten. Här minglas det och knyts kontakter men bara mellan de som redan har en fot inne (eller för-

utsättningarna att köpa sig en fot eller två). För den som vill ta sig in i litteraturens värld utifrån står antingen ekonomin eller ett ickeexisterande nätverk i vägen. Så blir även bokmässan ett case in point för den moderna arbetsmarknaden – åt den som har skall vara givet. philip stålhandske Redigering: Annika Skogar

13-09-30 02.21.43

läs om fler som inte vill växa upp på lundagard.se ◣

ka välfärdssamhället på Svenska Dagbladets debattsida i september. Som en lösning föreslogs där avskrivning av studielånen för studenter som snabbt blir klara med sin examen. Socialdemokraterna hade strax tidigare föreslagit ett tre-terminssystem på högskolan för att unga snabbare ska generera fler antal timmar till ekonomin. För vem ska annars bidra till välfärden när alla ägnar ett decennium åt strökurser och världsomseglingar? men om vi bortser från tillväxtvurmararna som

bekymrar sig över alla tjugo-någonting som ägnar tiden åt allt annat än att skaffa sig en stabil inkomst. Vad får då pausknappen – livet mellan två livsfaser – egentligen för konsekvenser? Meg Jay är säker på sin sak: – Börjar ni inte planera så kommer ni stå där utan den livspartner ni drömt om, utan den karriär ni velat ha och utan att kunna få så många barn som ni plötsligt vill. I sin bok The Defining Decade (2012) slår hon sönder tron om att en tid utan ett bestämt fack kan vara hälsosamt. Att våra oceaner av tid

för att definiera oss själva och besluta om vår framtid gör att ingenting blir gjort. Hon är irriterande, men kanske också rimlig i sitt resonemang. Att när tiden tagit slut av vårt tjugonågonting så blir det som det blir. Då kan mjuka läppar och ett roligt skratt duga gott som giftasmaterial. För då har, som Meg Jay uttrycker det, verkligheten kommit ifatt och samhällets förväntningar på vad vi bör ha uppnått vid en viss levnadsålder försatt oss i stress som gör att vi griper efter första stycket. samtidigt är det något som rimmar illa. Inte kan väl sannolikhetskalkyker och checklistor vara vägen, sanningen och livet? Är inte problemet snarare en omgivning som förvandlar oss till olyckliga när vi inte kan ger raka besked eller saknar bestämd plan? Den amerikanska författaren Frank Partnoy hävdar i sin bok Wait: The Art and Science of Delay (2013) att det är nyttigt att vänta med avgörande beslut till sista sekunden. Att problemet i dag är att omvärlden ständigt pockar på vår uppmärksamhet och våra åsikter samti-

bye bye life

Redigering: Annika Skogar

s.28-29 kulturuppslaget.indd 2

det är något trösterikt i det där. För konstaterandet att ”30 är det nya 20” är inte bara ett fördömande av att vissa aldrig växer upp. Det är också ett tecken på att det är omöjligt att kombinera förändrade livsförutsättningar och ökade utbildningskrav med traditionella förväntningar på vad som ska ha uppnåtts vid livets olika hållplatser. Jag sänker ljudet på Meg och läser eftermiddagens sista sms-inlägg i debatten: ”Vi måste ju prova alla vi inte vill ha. Först”.

text annika skogar illustration annie axelsson

limerick: tenta-ångest Terminens första tentor vid universitetet i Lund lämnar inte studenterna en lugn stund De hetsar upp sig och får ångest gråter, gnäller och ber tyst om en gest Får slutligen lugn och en stabilare grund

lars jansson lundagård nr 7 2013

illustration: sara ottosson

I slutet av den kultförklarade musikalen All that Jazz uppträder den döende dansaren Joe Gideon i ett sista sångnummer. En sång om hur varje avslutat kapitel leder till ett som just börjat. För honom är döden det nya kapitlet där han äntligen ska få återförenas med sin änglalika fru. Medan jag lyssnar på textraden bye bye life, bye bye happiness, hello loneliness, tänker jag på det kapitel som just inletts i mitt liv. Ny i Lund med masterstudier framför mig. Visst, det är ensamt och ovisst, men samtidigt tänker jag att det likaväl kan sluta gott, som det ju gjorde för Joe Gideon. george bandak

digt som evolutionen format oss till att kunna ta blixtsnabba beslut sedan jägar- och samlartiden. Frank Partnoy menar att alla borde ta det lite lugnare, hjärnan arbetar med problem även när vi inte aktivt tänker på dem. Drar vi ut på besluten i stället för att tillfredsställa vår omgivning med att snabbt leverera besked kommer vi i slutändan vara mer välgrundade i våra val.

13-09-30 02.23.36

det händer

Och årets Nobelpris går till... Redan nu i oktober kommer nobelpriskommittéerna tillkännage vilka som ska få käka tryffelstekt piggvar med kungen och för evigt bli ihågkomna som sina generationers största snillen. Överallt går vadslagningsfirmorna bananas och tippar på kandidat efter kandidat – och oftast fel. Därför tar kulturredaktionen saken i egna händer och tippar årets nobelprismottagare. Eller, åtminstone vilka de tycker ska vinna egentligen. Litteratur: Blondinbella Hon har upp till 400 000 läsare varje vecka. Om vi vill göra nobelpriset mer folkligt bör vi titta här. Och lyssna bara på det här mästerverket: ”Kärleken jag känner till Odd är än så länge det starkaste jag någonsin upplevt i livet. Jag förstår att vårt barn kommer att ta den första platsen och för mig som ännu inte blivit mamma har jag just svårt att förstå att känslorna faktiskt kan bli ännu starkare. Kommer mitt hjärta verkligen klara av det?”.

"För att han på ett förtjänstfullt sätt lyckats födas.” Turpriset: Kungen Dags att uppmärksamma vår tids lyckligt lottade. När kungen vinner minskar dessutom förvirringen kring de många vita gubbarna i Nobelsammanhang avsevärt. En välkänd man får rätta till medaljerna och lämna över priset till sig själv. Motiveringen: ”För att han på ett förtjänstfullt sätt lyckats födas”. Men mest förtjänar kungen priset för det sjudundrandes tal han kommer bjuda på under banketten.

Ekonomi: Hyr en pensionär AB För geniala initiativ på arbetsmarkanden. Seniorer är ofta i behov av extraknäck, har sval inställning till långsiktighet och är fria från sociala avgifter. Framtidens heliga ko på markanden? ”Vi är kunniga, friska och många” kvittrar hemsidan. Nya arbetsmarknadsministern gör vågen. Men är det livsbejakande med arbete vid så hög ålder? Svar: släpp Lundagård och besök www. livetsord.se.

linus gisborn

ekonomi: själarna För att ha fått till ett utopiskt ekonomiskt system. Att invadera jorden, ta över människornas kroppar och radera deras medvetande var kanske inte den mest nobla av idéer. Ändå måste till och med de få överlevande människorna i Stephenie Meyers roman The Host medge att de utomjordiska själarna har gjort världen en hel del bättre. Alla får vad de behöver – sjukvård, mat – helt gratis. Du tar vad du behöver, och eftersom varje individ har sin viktiga uppgift i samhället betalar det tillbaka sig förr eller senare.. Ergo: Pengar behövs inte längre.

"Nu är vi redo. Låt apokalypsen komma.” medicin: zombievaccinet

För utvecklandet av ett vaccin mot zombieviruset. Nu är vi redo. Låt apokalypsen komma. För årets största medicinska upptäckt är nog utan tvekan det vaccin som WHO och Gerry Lane riskerar sina liv för att utveckla i filmen World War Z. Så sov lugnt – med detta mirakel till hands bör alla zombiefilmer snart vara ett minne blott.

emma andersson

nina lind 30

Fysik: Lord Voldemort Upphävde gång på gång fysikens lagar utan att få tillräckligt med cred. Dog och återuppstod. Experimenterade fram ett b-lag bestående av bara sig själv. Bodde i en människas huvud. Tämjde basilisk. Flög. Dödade ”världens bästa trollkarl”. Hur länge måste jag fortsätta? Två frågor

fred: jonatan lejonhjärta För sin orubbliga tro på pacifism. ”Om alla var som Jonatan, så skulle det inte finnas någon ondska”, säger Skorpan i Astrid Lindgrens roman Bröderna Lejonhjärta. Brodern Jonatan kan inte döda någon, inte ens för att rädda sitt eget liv. Utom möjligen Katla. Men drakar finns ju ändå inte på riktigt, så vad spelar det för roll?

kastar dock skugga över hans gärningar: A) Var besattheten av barn uttryck för latent pedofili? B) Varför fick han inte vinna?

illustration: malin johannesson

Fred: Den folket väljer Eftersom norska Nobelkommittén titt som tätt ger priset till sköna snubbar de vill luncha med (Obama, Kissinger, Arafat) är det inte mer än rätt att svenska folket får rösta fram vem de vill se på prime time-tv. Se bara hur bra det fungerar i Idol. Kakan Hermansson skulle kunna ersätta norska kungen som sidekick till norska Nobelkommitténs ordförande.

Fred: Tjuren Ferdinand Ville inte stångas med de andra grabbarna så tjurade under en korkek. Föredrog blommor framför att ge alla andra dansk skalle dagarna i ända. Fredliga kossor på grönbete? Sällan. Snarare maskulina masspsykoser med klara våldstendenser. Men inte Ferdinand... Därtill immun mot äregirighet och för mycket umgänge med sin morsa. Undrar vad han egentligen sniffade på där under eken?

lundagård nr 7 2013

s.30-31 kulturred väljer nöje.indd 1

Redigering: Filip Rydén

13-09-30 04.48.13

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

3 tips odyssé i francos spanien

1962 drog poeten Lasse Söderberg och fotografen Christer Strömholm ut på en hemingwaysk drift genom Francos Spanien. På vägen mötte de både vanliga människor i diktaturen och surrealister som Luis Buñuel, i en tid före svenska grisfester och massturism. Allting dokumenterades genom kameralinsen. Christer Strömholm har i efterhand blivit lite av svenskt fotos svar på Strindberg. Passa på att se varför innan den 13 oktober. Fram tills dess visas bilderna på Galleri Persson i Malmö.

kenneth carlsson

Act of Killing

Fatima Osman och Edgar Mannheimer. Med i produktionen finns också Sven Martinsson och teknikern Ben Larsson.

Mot hiphopens grund Varannan vecka i höst gör Radio AF ett djupdyk ner bland hiphopens egon och feminism. ”Once upon a rhyme” är ett nytt program om amerikansk hiphop, med ett öga öppet för genrens oskrivna normer och regler. Fatima Osman och Edgar Mannheimer, två av de tre programledarna och drivande bakom projektet, har känt varandra sedan femte klass. Programmet har i stor utsträckning vuxit fram ur vad de själva bråkar om en fredagskväll.

att ”feminism inom hiphop är irrelevant” eller så, då… – ...då har vi massor av argument för varför det är relevant, fyller Edgar Mannheimer i. – Sedan är det ju ”the spirit of hiphop” att vara kontroversiell. Det kanske är känsligt, men det är skitviktigt. ”once upon a rhyme” vill också lyfta

fram kvinnor inom genren. Både genom att spela kvinnliga artister och lyfta de kvinnor som hjälpt till att göra den manliga hiphopen möjlig. Samtidigt " Är det bra kommer vi säger båda två att de inte vill ägna att det redan spela det. Vi behöver sig åt kvotering. finns andra pro– Är det bra gram om hiphop inte bevisa att vi är kommer vi spela i Radio AFs tablå politiskt korrekta." det. Vi behöver gör att det vid en inte bevisa att vi första anblick kan verka svårt att vara relevant. Men Fatima är politiskt korrekta, säger Edgar Mannheimer. Osman tror inte det blir något problem. Ni har valt att göra programmet på – Välkommen hem kör ju bara svensk hiphop, så det blir ju inte så svårt skilja engelska. Hur kommer det sig? – Vi tvivlar inte på att de flesta svenskoss från dem. Notion classic kör mest amerikansk, vilket vi också gör – men vi arna som lyssnar kommer förstå. I och har teman i vårt program. Ett program med att vi har en så stor skara internatiokan handla lika mycket om homofobi nella studenter så vore det ju kul om de som om hiphop, medan deras program drogs till radion. Och om vi ska drömma superstort så kanske vi exporteras till ett inte är lika politiska. Är ni inte nervösa för hur folk ska ta annat land någon dag, säger Fatima Osemot att ni lyfter fram de mer kontro- man och skrattar. versiella sidorna av hiphop? Som homofobin och feminism. Fatima tror inte att risken är så stor: text philip stålhandske – Skulle någon kritisera oss och säga illustration julia hallström Redigering: Filip Rydén

s.30-31 kulturred väljer nöje.indd 2

Tisdagen den 15 oktober visar dokumentärfilmklubben Doc Lounge filmen Act of killing på Mejeriet. En uppmärksammad dokumentär som samlar massmördare som får dramatisera sina roller i det indonesiska folkmordet. Under ledning av diktatorn Suharto (som Clinton kallade ”en man i vår smak”) gestaltar de här en svårfattlig likgiltighet som mördade en miljon civila.

linus gisborn

Fuck the grabs

På Smålands nation tar man lördagen den 12 oktober en paus från patriarkatet. Då anordnas Fuck the grabs, Lunds första queeroch kvinnoseparatistiska klubb. Kvinnliga dj-duon Cunt the crap spelar dansvänlig musik. Det benhårda kriteriet för att komma in är att man har erfarenhet av att leva som kvinna, resterande personer undanbedes. Undertecknad får alltså stanna hemma.

kenneth carlsson

missa inte…

… att följa Googlepoesi på Twitter. Små tillfälliga kombinationer av sökförslag förvandlas till dikter som ofta fångar tillvaron både precist och komiskt. Plötsligt kommer du finna mening i denna substanslösa djungel av åsikter. annika skogar

lundagård nr 7 2013

13-09-30 04.48.45

nöje

...och de alternativa pristagarna På tal om Nobelpris och de vinnande dyngbaggarna på sida 12 – här finns några andra potentiella kandidater till framtida alternativa Nobelpris.

text karolina jakstrand illustration malin johannesson

fredagsmys

gullighetseffekten

“Nu e det slut på veckan, det e dags fööör….” Ja just det – fredagsmys! Lundaetnologen Charlotte Hagström har forskat på den moderna svenskens favoritsyssla och bland annat kommit fram till att tacos är det vanligaste matalternativet på fredagar. Ordet fredagsmys etablerades på 90-talet och tog sig år 2006 in i svenska akademins ordlista. I sin forskning har Charlotte Hagström märkt att det är en ritual som främst utförs av barnfamiljer och ett sätt att markera att veckan är slut och att helgen börjar. Att samma ritual upprepas varje gång är själva tjusningen med fredagsmys enligt studien.

Om du gillar gulliga djur är den här upptäckten något för dig. Forskare i Hiroshima har nämligen upptäckt att om man tittar på bilder med just gulliga djur så blir man mer produktiv och noggrann. Bilder på kattungar och hundvalpar gav bäst resultat i studien. Dags att tapetsera väggarna i korridorsrummet inför nästa tenta?

kaffekonsumtion

popcorndoft

Vill du få kontakt med andra sidan? Prova då att dricka ett par extra koppar kaffe. Ett forskarlag på universitetet i Durham har nämligen fått belägg för att den som dricker mer än sju koppar kaffe om dagen oftare än andra känner närvaron av döda människor. Försökspersonerna var även mer benägna att hallucinera och höra röster.

Fyra amerikanska forskare har i en studie kommit fram till att det enbart finns nio olika doftkategorier hos människan. Enligt studien är de nio doftkategorierna väldoftande, kådig, fruktig, illamåendeframkallande, kemisk, mintig, söt, citrondoftande och – popcorndoft.

parningsritualer Hans Anderssons doktorsavhandling vid Umeå universitet handlar om parningsritualer bland människor. Han har bland annat gjort ett femtiotal besök på krogen och tror sig kunna bevisa att män raggar och kvinnor dansar. Ig Nobel nästa?

1 2 3 4

parapsykologi

Etzel Cardeña, psykologiprofessor i Lund, har forskat på fenomenet parapsykologi och hypnos. I ett experiment vid Lunds universitet fick hans försökspersoner göra ett telepatitest genom att sitta i olika hus utan att ha någon fysisk kontakt med varandra. I experimentet hävdar ha sig ha fått belägg för att tankeöverföring är möjlig. Etzel Cardeña innehar världens enda professur i parapsykologi, en vetenskap som handlar om att studera paranormala fenomen så som tankeöverföring, fjärrskåderi och personlighetens eventuella överlevande efter döden. 32

s.32-33 nöje.indd 1

lundagård nr 7 2013

7 8 9

Redigering: Tobias Persson

13-09-30 02.26.13

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣ pos.

rad

3 13 17 8 3 8 9 1 10 17 10 7 11 14

11 7 12

12 1

12 15 13 3 11 17 14 3 8 15 15 1 11

16 1

s.32-33 nöje.indd 2

1 2

3 4

pos.

Redigering: Kenneth Carlsson/Filip Rydén

16 Kan vara en förkortning för ett stort klädmärke. 19 Hända. 11 1 Finns på lodjurets öra. 8 Förlångning. 12 Tillhandahålls av AFB. 12 3 Arbetssamhet. 8 Gå mot botten. 17 Uppmaning till ubåt. 13 3 Klassisk dryck till ärtsoppa. 11 Lundensisk spexakademi. 17 Finskt mansnamn. 21 Större bäck. 14 3 Ej in. 7 Lunds universitet förkortat. 10 Kemisk beteckning för gadolinium. 15 Litauens toppdomän. 19 Vid fråga om klockslag. 15 2 1000 Newton kort. 5 Del av skala. 8 Ett studentlivssamarbete i Lund. 16 1 En samling poem. 10 Horisontell kolumn. 18 Ormlik fisk i bestämd form. 17 1 Åtta toner i en skala. 7 Sedelära. 12 Manlig titel på spanska. 18 Skrämd. 18 1 Universitetsgrad kort. 4 Knubbig. 9 'Ja' på ryska. 12 Reklamer.

rad

Ny student. Studentmiddagar. Koppar. 2 Vara stolt över. Gammalt längdmått. CTRL + ? + DEL. 3 Underplagg i linne och vikingaklädsel. Septemberevenemang i Lund. Finskt mobiltelefonbolag. 4 Kort för Tunisien. En av USA:s fem stora sjöar. Tjat och... 1000 kilo. 5 Träd vid vatten. Barnsång. Skjuta in. 6 Gullig björn. Färgsystem. Påvlig stat. 7 Blir den som hoppar i sjön Sjön. Kondens i presens. Skånska för 'tittar'. 8 Skånska för 'lite'. Räckvidd. 9 Egyptisk solgud. Ska bildas i Alfapet. Kort för en av Lunds två studentorkestrar. 10 1 Pynta. 5 Typ av sluttning som Lund vilar på. 8 Varuhus i Stockholm. 11 Sist i tysk webbaddress. 1 9 20 1 15 19 1 6 17 1 6 12 19 3 6 12 1 7 12 5 9 18 1 7 1 10 16

pos.

VÅGRÄTT

rad

pos.

rad

1 8 16 1 6 10 15 1 5 8 1 8 11 16 6

12 15 6 1 10 15

LODRÄTT

Boll av garn. Förhårdnad på foten. Straff. Fiende. Postförsändelse. Vilt kattdjur. Smygtitta. Sekret från infektion. Pacino. Mötesplats. Frysande. Gripa. Epilog. Plockas. Heter universitetets prorektor i förnamn. Ej ut. Motsatsen till att dö. Vanligt transportmedel i Lund. Tar längd- och höjdhopparen. Ytmått.

5 8 14 17 1 8 18 5 11 15 19 2 6 10 16 20 1 6 10 16 21 1 9 12

Kan väldigt kul fest göra. Mindre volymmått. Rymdvarelse från 80-talet. Violett. Gammalt hus i Lundagård. Rymdfarkost. Hamnplats . Flit. Pojke i Landet i fjärran. Kort för universitet i kungliga huvudstaden. Grön grönsak. Skedde i Locus Peccatorum. Lätt vidröra. Annat ord för dominerande. Gudomligt egyptiskt väsen. Förnamn på Monica Z-skådis. För övrigt. Dryckesplats. På, på engelska. USA:s president för 100 år sedan. Är scouten alltid. Smal. Blir ofta långvariga studentaktiviteter. Här hittar man hästar. Kort lyckoönskning i spelvärlden. Idrottskollegiet. Pilspel. Kan förstöra golfputten. Tommys syrra. Ta på sig. Tjalla. Kostsam. Knäppskalle. Finns ofta mer än en i teaterpjäs. Ström i huset. Venetianskt mynt. Studerar. Bilmodell från Renault. Hundnäsa. Kort för svensk valuta. Avlägger vittne. Tomhänt. Kan man åt clown. Kollegialitet i Lund.

tävla om biljetter till biografen kino! två vinnare får två biljetter var som kan utnyttjas på valfri ordinarie visning under ett år. skicka in rätt ord till lundagard@lundagard.se och skriv "korsord" i ämnesraden. fyll i bokstäverna från de numrerade rutorna nedan

korsordskonstruktör: lars jansson lundagård nr 7 2013

13-09-30 02.26.55

debatt

Studentsamfundets moraliska och intellektuella integritet Jag välkomnar alla läsare att ställa sig frågan: Vilken av händelserna nedan kommer att engagera studentsamfundet mest i dagens Sverige? A) Ett nytt Irakliknande krig i Nordafrika eller Mel lanöstern; B) Näringslivets erhåll ning av direkt inflytande över kursutbudet för högre studier; C) En höjning av myn dighetsåldern för bruk av alkohol (från 18 till 23). Om ni svarat något av alterna tiven A eller B, finns det inget behov av att läsa vidare. Ett stu dentsamfund som har moralisk och intellektuell integritet kom mer alltid att reagera starkare på orättfärdiga krig samt äventyr ning av akademiska och veten skapliga kriterier, än vid vilken ålder man kan använda ett hjälp medel för tillfällig dekadens. Om ni däremot har svarat alternativ C, finns det skäl att tänka till. histo riskt sett haft en inspirerande roll i samhällens utveckling. Den har varit en plattform där ungdo mens romantiska idealism möter akademins stringenta pragma tism vilket ofta har lett till pas sionsfyllda debatter, rörelser och förändringar. När vi därför tycks se tecken på att studentsamfun det går på moralisk och intel lektuell tomgång, bör vi bli djupt bekymrade. Det är tecken på att samfundet har resignerat inför cynism och medelmåttighet, och detta bör ingen av oss vara overk samma inför.

studentvärlden har

det finns givetvis några få

studentverksamheter – såsom Utrikespolitiska föreningen och Tamam – som håller student livets glöd för bildning och samvetsgrannt engagemang vid liv. Tyvärr är dock studentsam fundet i dagsläget, i stort sett, infekterat av ett fenomen som bäst kan beskrivas med termen 35

lundagård nr 7 2013

s.34-35 debatt.indd 1

festkonservatism. Det innebär en överentusiasm för aktiviteter där nöje likställs med att hjärnan och samvetet ska ta en tupplur. Festkonservatismens grundvalar lyder nämligen som följande: 1: Lägg det mesta av resur serna på fester och festliknande aktiviteter; 2: Förneka 1; 3: Alienera alla som inte bifal ler 1 och 2 samt motverka alla försök som söker att vända ut vecklingen. anhängarna till festkonser

vatismen är två typer. En del av dessa studenter – felaktigt nog – ser en förändring mot bildnings baserade aktiviteter som ett hot mot deras sociala liv. En annan del består av studenter med stre bermentalitet. Dessa är karriä rister och CV-byggare som inte brinner för bildning och utbild ning utan för hur det ena och det andra uppdraget kommer hjälpa dem att få jobb senare i livet. Det är dags för alla studenter som anser detta vara ett problem att hitta varandra och organisera sig mot utvecklingen. Studenter som anser att även om fester är en ikonisk del av studentlivet, bör de inte vara det centrala det har att erbjuda, även och speciellt på grundnivå. Nykterister, huma nister, renässansmänniskor, ak tivister, kultur- och bildningsin tresserade, moralister! Att hindra studentidealets förminskning är vårt gemensamma mål. Antifestkonservativa, förena er!

debattör danial ali akbari filosofiekonomioch matematik student.

Just nu planeras det att byggas en spårväg genom Lund. Debattörerna Emma Berginger

och

"Studenter måste få ty Vet du om att det planeras en spårväg i Lund? Den frågan skulle nog många studenter svara nej på om de blev tillfrågade. Då är det inte konstigt att studenter nas röster inte hörs i debatt en om spårvägen. De flesta studenter vi pratat med tycker att en förbättring av kollek tivtrafiken i Lund genom en spår vägssatsning är en bra idé. Planen är att de första spåren ska gå från stationen via universitetssjukhu set och LTH, förbi Ideon och se dan upp mot den nya stadsdelen Brunnshög och forskningsanlägg ningarna Max IV och ESS. Med andra ord är det många studenters dagliga pendlingsväg som berörs. En spårvagn har betydligt bättre kapacitet än en buss och dessutom är den energieffektiv och klimat vänlig då den körs på el. Lunds kommun köper bara grön el. De politiska partierna i Lund är överens om nödvändigheten av en

spårvägssatsning. Läser man däre mot Sydsvenskans insändarsidor får man en annan bild. Spårvägs motståndarna, som företräds av äldre män, skriver många kritiska insändare där de försöker få spår vagnen att framstå som gammal dags och otidsenlig. De har missat att spårvagnen har utvecklats till ett modernt och bekvämt kollektivtrafikslag som utgör ett bra alternativ i städer som är för små för att tunnelbana ska kunna vara aktuellt, men där man ändå behöver hög kapacitet i kol lektivtrafiken. ett av spårvagnsmotståndarnas

argument är att spårvagnen saknar flexibilitet. Visst är det sant att det inte är lika lätt att lägga nya spår som att ändra dragningen på en busslinje, men just detta är faktiskt en av spårvägens styrkor. Alla vet var spårvagnen kommer att gå och stanna under en lång tid framöver, och därför vågar företag och han del etablera sig utmed spårvägen. Redigering: Annika Skogar

13-09-30 04.50.31

illustration: lunds kommun

ginger

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

vill du debattera i lundagård? Har du en frustration som skulle må bra av att sättas på pränt? Kanske förbannad? Eller letar du bara efter en kanal för att presentera din lysande idé? Börja förändringen genom att skriva en debattartikel i Lundagårds papperseller webbtidning. Innan du börjar skriva bör du dock tänka på att det ska finnas ett intresse bland studenterna att läsa din artikel. Det är också bra om det finns ett nyhetsvärde och att det tydligt och konkret beskrivs hur saken påverkar läsaren. Fatta dig gärna kort och undvik personangrepp. Mejla ditt bidrag till debatten till lundagard@lundagard. se. Du är också välkommen att slå oss en signal på 046144020 om du vill diskutera din idé.

kommentarer från lundagard.se

” Hur gör man om man vill klä ut sig till någon som är svart då? Det vore väldigt märkligt om man inte fick det[...]”

Kommenterar "Amy" på

«Rektorn: Tråkigt att det händer igen»

och Erik Wallén tycker att studenternas åsikter kring det här helt glömts bort.

å tycka till om spårvägen" Ironiskt nog finns det en tendens hos många spårvägsmotståndare att vilja vänta på ett nytt, häftigt och världsunikt kollektivtrafikslag som ska kunna matcha den progressiva universitetsstaden Lund. Men som bekant har inga framsteg någonsin gjorts genom att vänta på bättre tider eller lösningar. Vi tycker att studenternas röst i spårvägsfrågan måste komma fram. Med 47 000 studenter vid universitetet är det en självklarhet att studenterna är en betydande del av människorna som rör sig i Lund. Ett argument som används emot att lyssna på studenternas åsikter om Lunds långsiktiga utveckling är att många av dem bor en relativt kort tid i staden. de positiva effekter en spårvägsetablering leder till i dag tror vi är tillräckligt långsiktiga för att tjäna staden lika väl om 50 år, oavsett vilka nya tekniska lösningar som då utvecklats. Det ingrepp på stadsbilden en spårväg innebär är dessutom ett fysiskt erkännande av studenterna som viktig del av Lund, då väldigt få studenter i dag har en bil.

Vi hoppas och tror att studenter, oavsett om de har för avsikt att stanna i Lund efter sina studier eller inte, är intresserade av och vill påverka Lunds utveckling. Är dagens studenter positivt inställda till förbättrad kollektivtrafik med hjälp av spårvagn är sannolikheten stor att även morgondagens studenter skulle uppskatta denna satsning. Såväl Lunds kommun som etablerad nyhetsmedia borde i större utsträckning beakta studentperspektivet i spårvägsfrågan.

debattörer

” Haha! det går snabbare att krypa genom lund än att köra bil mot alla enkelriktade gator.”

kommenterar ”hej” på «Lost in Lund»

” FRI HANDEL NU!!!!”

kommenterar ”Frank” på «Ett monopol är aldrig bra»

” Hur kan man lägga ner månader på att planera en festival utan att nånsin ta ett steg tillbaka och komma på att man enbart bokat vita killar?”

kommenterar ”Heh” på «Utomhuslounge ska lock till musikfestival»

emma berginger partiföreträdare (mp) i lunds kommun.

erik wallén, trafikingenjörsoch samhällsplaneringsstudent lth/lu.

” Så det är aldrig okej att använda svart färg i ansiktet? Alla butiker som säljer svart ansiktsfärg gör alltså fel?”

kommenterar ”Axel Andersson” på «Svartmålade studenter vandrade i Lund» lundagård nr 7 2013

s.34-35 debatt.indd 2

13-09-30 04.50.52

lunds universitets studentkårer

Nej tack, Honeth! Nu har dammet från alla kårers, nationers och andras mottagningar så smått börjat lägga sig. Och en markant avsaknad av sjungande och dansande människor i konstiga kläder breder ut sig i Lundagård. Samtidigt träder terminen in i sin nästa fas, i takt med att man inser hur mycket som inte blev gjort i september, kanske kopplat till ovan nämnda dansande i spexiga kläder. För oss inom LUS gäller detta inte minst ”stiftelsefrågan”, det vill säga huruvida universitet och högskolor skall kunna ombildas till stiftelser. Det börjar nu dra ihop sig för oss att lämna in vårt slutgiltiga betänkande till universitetet. sin vana trogen har regeringen lämnat ett förslag med kort remisstid och luckor stora nog för att fylla ett karnevalståg. Studentinflytandet föreslås bli ungefär detsamma, men det ges ingen närmare förklaring kring hur man vill

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna för studenternas intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

att det skall ske rent praktiskt. Förslaget, i sin helhet, omfattar ungefär 136 sidor. Detta kan jämföras med Boverkets remiss om mindre ändringar i bygglagen som omfattande 184 sidor. När Peter Honeth besökte Lund härom veckan föreslog han att studenterna skulle förhandla med sina lärosäten om hur inflytandet skulle regleras. – Nej, nej, Honeth, det går vi inte med på! i veckan som gick fick vi

också möjlighet att träffa ett annat högdjur, Hans Kungliga Höghet Prins Daniel. Prinsen var i staden för att prata entre-

prenörskap och vi passade på att överlämna en gåva från alla Lunds studenter; ett livstids träningskort på Gerdahallen. Det gäller alltså nu att hålla extra utkik på gympa-stång i fortsättningen. Med dessa ord försvinner vi in i den antågande hösten med allt vad det innebär av baler, remisser, debattartiklar, professorsinstallationer och annan mer eller mindre välplanerad verksamhet. Quos ego! clara lundblad ordförande lus edward linderoth-olson vice ordförande lus

kram

spark

översättning

fel system

Universitetets utbildningsnämnd som tillsatt en utredning för att förbättra betygsöversättningen vid Lunds universitet.

Budgetpropositionen som ofint nog skriver att landets universitet och högskolor är positiva till Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingssystem. Helt om bakfoten har de fått det. Nuvarande system är inte bara kritiserat utan även under all kritik.

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika Desperat student söker pedagogisk och intelligent professor/universitetslärare för diskussioner, långa föreläsningar och ämnesfördjupande utveckling. Jag är intresserad av att lära mig nya och intressanta saker. Söker därför dig som är intresserad av att lära ut. Nyfiken? Skriv gärna till mig! Svar till Kunskapssökande Student. kontakttimmar är en het fråga på många delar av universitetet, och särskilt här på HT-fakulteterna. Här skrivs många kontaktannonser och de flesta studenter önskar öka sin kvalitetstid med lärarna. Samtidigt verkar det alltid så svårt att få denna kvalitetstid. Antingen är vi för få studenter på kursen och av den anledningen dras föreläsningar in eller så är vi för många och att det då inte finns tid att bemöta alla studenter. Det verkar aldrig som att studentantalet är lagom eller att resurserna räcker till för att öka kontakten mellan lärare och studenter. Kontaktannonsen förblir obesvarad. i väntan på resurser, den ideala gruppen studenter och pedagogiskt motiverade lärare får vi studenter ta vara på den tid vi får. Gör som studenter har gjort i alla tider och ställ de frågor du vill få svar på. Ta saken i egna händer, ta med dig någon och gå ner till universitetshuset och vandra runt i atriet/hallen. Detta rum skapades just med intentionen att studenter och lärare här skulle gå och föra samtal. Så för diskussioner, samtala med lärare och andra studenter. För i kontakten mellan studenter och mellan studenter och lärare sker kunskapsutbyte och utveckling. Det är där som vi verkligen kan finna akademin.

oskar styf, ordförande hanna stenfelt, vice ordförande therese whass, vice ordförande humanistiska och teologiska studentkåren

kårkrönika 130 år är inte en obetydlig tid. Mycket kan förändras under en så lång period och framförallt utvecklas. Juridiska föreningen grundades 1884 med syfte att knyta samman juriststudenterna vid en av Lunds äldsta fakulteter och att fungera som en social knutpunkt för studenterna att träffas vid sidan av sina studier. I dag uppfyller Juridiska föreningen fortfarande detta syfte. under föreningens mångåriga historia har

Juridiska föreningen utvecklats till en mångsidig förening med en verksamhet som erbjuder flera möjligheter att hitta något som passar alla olika intressen. Att Juridiska föreningen erhöll kår

s.36-37 lus.indd 1

status 1996 och därmed fick ansvaret att utbildningsbevaka vid Juridiska fakulteten, har bidragit till att verksamheten breddats på en helt ny nivå.

vilken innefattar allt från arbetsmarknadsdagar i oktober till vårbal i april och en uppsjö av kreativa arrangemang däremellan.

som kår är det vår främsta uppgift att bevaka

130 år innehåller som sagt mycket förändring och utveckling och det är med förväntan och nyfikenhet som vi blickar framåt mot de kommande 130 åren och hoppas att JF fortfarande visar upp denna fantastiska allsidighet som vi är stolta över att kunna visa upp idag.

utbildningen vid Juridiska fakulteten men det gäller att inte glömma vår historia. Vi som förening har alltid fungerat som en social knutpunkt för juriststudenter och vår uppgift är också att värna om detta, som historiskt sett, har visat sig vara en av de främsta styrkorna vi har som förening. Det är tack vare denna mötesplats som engagerade juriststudenter har kunnat träffas och skapa den verksamhet som JF är stolta över att visa upp

omar khalil, ordförande juridiska föreningen i lund

lundagård nr 7 2013

13-09-30 01.35.33

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Fler sökande men färre platser Nu när höstterminen är i full gång har de nya studenterna vid Lunds universitet förhoppningsvis hunnit bli varma i kläderna och funnit sig till rätta i sin nya utbildning, på väg mot en ny karriär. Många sökande hamnade dock på långa reservlistor då söktrycket till höstens utbildningar ökat – samtidigt som antalet platser har minskat. Antalet sökande till höstens utbildningsplatser har ökat sedan förra året. Samtidigt har antalet platser minskat med 600 på grund av nedskärningar från regeringen. Söktrycket efter det andra urvalet var fortsatt högt, vilket innebär att av 30 679 förstahandssökande har 18 580 antagits vid Lunds universitet. Motsvarande siffra förra året var lägre, av 29 400 förstahandssökande antogs 19 216 efter urval två. Förra året minskade antalet platser totalt i Sverige med 13 procent och i år har platserna minskat med ytterligare cirka 2 procent. Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet är en av de fakulteter som har fått minska en stor del av sina utbildningsplatser. Förra året antogs 5258 studenter, jämfört med enbart 4677 i år. Även ekonomihögskolan och LTH står för en tydlig minskning. Lunds universitets rektor Per Eriksson menar att det i Sverige finns en självbild om att landet har en hög utbildningsnivå, men i verkligheten halkar vi efter internationellt sett.

– Vi kan återigen konstatera att vi behöver öka och inte som nu minska antalet platser vid Sveriges högskolor och universitet. Andra länder som Danmark och Storbritannien bygger ut antalet platser medan vi i Sverige drar ner. Särskilt anmärkningsvärt är detta då många ungdomar i stället för att få studera kommer att bli arbetslösa. De behöver en utbildning för att få jobb och arbetsmarknaden efterfrågar fler med högskoleutbildning, säger Per Eriksson. De populära kurserna och programmen vid universitetet har höga poängkrav och reservlistorna är långa. De som vill studera till jurist eller läkare kan hamna på en reservlista som har över 1500 reserver och flera kurser kräver nästan maxpoäng, 22,50 i urvalsgruppen gymnasiebetyg utan komplettering. – Det finns inte plats för dem trots att många är väl kvalificerade och söker utbildningar till exempelvis civilingenjör, högskoleingenjör, sjuksköterska, psykolog och jurist – yrken som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Vi har fler sökande än någonsin men färre platser att erbjuda, säger Per Eriksson. sverige tappar inernationellt När det gäller befolkningens utbildningsnivå har Sverige tidigare legat relativt bra till i internationella jämförelser, men tappar nu i placeringar. När det gäller andelen vuxna med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning inom OECD, hamnade Sverige år 2010 först på sextonde plats, vilket är fem placeringar sämre än år 2000. På första plats finns Kanada som haft den placeringen både 2000 och 2010 och Sydkorea,

foto: apelöga

som har storsatsat på utbildning, återfinns nu på tredje plats. Både Norge och Finland ligger före Sverige på listan, och framtidsprognoser, baserade på andelen unga som tar högskoleexamen visar att Sverige kommer att ligga under OECDgenomsnittet framöver. Regeringen hänvisar till att det under kommande år är färre studenter i årskullarna och att man då kan bereda större andel plats på högskolan. Man hänvisar också till en prognos som anger att antalet ungdomar som före 34 års ålder kan läsa på högskolan växer kraftigt under kommande år; en klen tröst för den som nu blir avvisad från högskolestudier. Per Eriksson har begärt och fått företräde för riksdagens utbildningsutskott för att beskriva de konsekvenser det kan få för såväl vårt lands konkurrenskraft som den unga generationens framtidstro om nedskärningarna i utbildningssystemet kommer att fortsätta. – Sverige behöver bygga ut antalet utbildningsplatser, i stället för att som i dag minska dem, säger Per Eriksson.

Nya produkter i universitetets profilshop Är du intresserad av en ny hood-tröja, t-shirt eller kanske en pikétröja har Lunds universitets profilshop lanserat en ny officiell kollektion. Den nya kollektionen hittar du på shop.lu.se. Under utvecklingen har man strävat mot att produkterna ska hålla hög kvalitet, ha hög trendfaktor samt ha minsta möjliga påverkan på miljön. Hemsidan erbjuder kortbetalning eller faktura samt erbjuder hemleverans till alla länder inom EU. De nya produkterna kommer också att finnas hos Studentinfo i AF-borgen inom kort. Vill du jobba extra under studietiden? Universitetets profilshops samarbetspartner Unistore söker campusambassadörer i Lund vars främsta uppdrag är att arbeta med marknadsföring, produktutveckling och distribution. Läs mer om tjänsten på http://shop.lu.se/campus-ambassadors.html.

foto: Unistore

www.lu.se

s.36-37 lus.indd 2

13-09-30 01.36.05

sista sidan q : emelie hult (hb)

tudentlunds egen Gandalf. Uråldrig, allvetande och det enda tecknet på sant mod i en korrupt värld. Dog (flyttade till Perstorp), men återvände för att styra upp skiten sedan kollegerna ballat ur fullständigt och börjat bjuda på köpekakor. Började sin bana runt den lundensiska naveln i lunärt sällskap. Samlade konst för studenternas räkning. Kolugn torpare. Omger sig ständigt med gäss och svin. Följaktligen AF:s mest välmeriterade verksamhetschef genom tiderna. Bloggar. Har en hund som är döpt efter AF-borgens vaktmästare. Bjöd frikostigt på bagekagor, egenodlade gurkor och bokslutssiffror. Undvek nationsliv. Blev storkommendör, fick hybris och gick till attack mot oskyldiga spexare med vikingahjälm och svärd. Insåg alltför sent att spexare är under hennes värdighet (ett påstående som visserligen inte är särskilt upplysande).

MORRHOPPAN Morrhoppan jagar sin egen svans i bestörtning över... ... hur Jesus himself står för sponsringen på den västerländska nationen. Sing hallelulja, snart kommer det väl också en minkfarm på tomten? ... hur den digitala redaktörn får oväntat nattbesök av damerna från det lila blaskekaffets hemnation. ... hur septembers blackfaceskandal återigen tvingade heltidaren på borgerlig halvtid att rycka ut och ta journalistiken i egna händer. ... över ryktena kring Lunds nya student-

Q kvad om Lindgrensk bonddräng Jag är chef på AF men jag lever ändå Dagar går och kommer medan jag fikar på Bakar, hissar flaggor, rotar runt i Excel Bjuder in till möte för Studentlunds kartell Jag är chef på AF och jag odlar min kål Någon gång om året blir jag bjuden på bål

tidning vid namn "Våningen under" - bäst Då så blir jag livad och vill tampas och slåss Däcka på kontoret vill jag också förstås Sen så kommer helgen, och då vill Lunds nobless Att jag ska å festa , men då nackar jag gäss KK kan väl knega hela måndagen men För en chef på AF börjar fikat igen

chefen slutar skicka berusade tips till "Våningen över". ... hur juristerna plötsligt tror sig vara Tom Cruise - you can ride my my tail any time...

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

s.38-39 q.indd 1

lundagård nr 7 2013

Redigering: Kenneth Carlsson

13-09-30 03.43.59

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet. Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen. Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

s.38-39 q.indd 2

13-09-30 03.44.29

Posttidning B

Avs: Lundag책rd, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adress채ndring hos din nation eller k책r

ov n 3 till i t s u g 19 au n 책 r gf a d e j r a V

er b m e

Ta Naturbussen, linje 159 till Skrylleskogen!

skanetrafiken.se www.lund.se/naturum s.40.indd 1

13-09-30 01.32.33