Tidningen lundagard nummer 1 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2013

pluggdopning "Polisen kan inte göra något." Lundastudenter tar farliga och olagliga droger för att klara tentan.

Sid 6-7

en sjuk lagstiftning distansplugga 2.0 Läkare uppmanar studenter att bidragsfuska.

Sid 8-9

s 1.indd 1

Hört talas om MOOC:s? Nu genomgår din utbildning en revolution. Sid 14-17

död åt humanioran Lite filosofi mår alla bra av. Borde vi släppa humanioran lös? Sid 28-29

13-01-21 07.15.12

s 2-3 ledare.indd 1

13-01-21 07.32.11

ledare

we want your input

sjukt orättvist

På sida 8-9 kan du läsa om Elina Johansson som egentligen borde ha fått vara deltidssjukskriven om regelverket hade varit det minsta vettigt.

Att vi skriver om det nu är inte för att det är ett nytt problem. Tvärtom.

Flera utredningar i följd har uppmanat beslutsfattarna att göra sjukskrivningslagarna för studenterna mer verklighetsanpassade.

Att det fortfarande inte hänt nåt och att frågan återigen skickats tillbaka till en utredares skrivbord är inget mindre än ett regelrätt svek.

Lundagård’s debate breakfasts is a chance to express and utter issues that are relevant to us all. We hope that you’ll come by.

While at university, it's easy to get preoccupied by your studies and social activites and get swallowed up by the student bubble. Which will give you a pleasant time, I can assure you that. But as a change, we hope that our work at your student newspaper brings you some refreshing input and perspective on what’s going on inside and around your student life. Welcome to a new spring term, and a new edition of Lundagård.

In this edition, we’re diving in to a wide range of issues – like student’s healthcare insurance system, concentrationenhancement drugs and massive open online courses. We hope that the topics we bring up are relevant and that they reflect the issues that you face in your daily life.

MJP

rättelse

I reportaget Ett gästfritt universitet i Lundagård 9/12 skrev vi att doktoranden Samantha Hyler, som haft problem med sitt uppehållstillstånd, kommer att delta i Sveriges förenade studentkårers internationella forum. Vid det laget hade Samantha Hyler ännu inte valts in i forumet. Däremot kandiderade hon och är nu invald som representant i forumet.

But when you're finished either browsing the pages or proof reading every line, you're not done. Only because the pages have reached an end, the final word hasn’t been said.

We think that we need more chances to talk about the issues that concern our situation as students. In order to reach that goal, this spring Lundagård will give you more chances to participate in a broader discussion on topics that hopefully concerns you.

After each edition of the paper we're inviting every reader to a debate breakfast, some of them in English, where involved parts get the chance to expand on one of the main topics from the edition.

on

"We think that we need more chances to talk."

wednesday

the

30th of January at eight a clock, you're invited to join us at the Café Athen in the AF building to bring your opinion into the discussion.

This time, the status of the humanities is on display.

crutinized and discussed through the last decades, we might now see a new turn coming up in the debate about the status of the humanities. As an example, both law and economic student debaters ask for more inclusion of humanities related issues in their subjects. Could the humanities get an energy injection if it gets further included into the other subjects of the academia? Or could the essence get swallowed in the same turn, leaving it without any substance in itself? read the cultural review on page 28-29, or in English

online at Lundagard.net, and continue the debate with us. I also hope that this is a place for you to bring your own thoughts on what your student newspaper should cover more (or less).

And by this, I hope to encourage more interesting debates this spring. What do you think? Come by the office, send your thoughts to us at lundagard@lundagard.se or comment on our webpages. jacob hederos, webbredaktör

lundagård nr 1 2013

”Kondomsallad!”

Kärleksakuten rycker ut bland kidsen och rätar ut frågetecken.

”Smålands bröt med AF likt Caroline distanserar sig från sitt 'af'. En värdigare representant finns inte"

När det vankas Mello leker nöjesredaktionen connect-thedots mellan artister och nationen. Såklart. Sid 32-33

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktörer Kenneth Carlsson, Virve Ivarsson

Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson Medarbetare detta nummer Nina Lind, Anni Tuikka, Sara Dahlman, Tor Gasslander, Tobias Stefansson, Virve Ivarsson, Q, Philip Stålhandske, Daniel Kindstrand, Catrin Jakobsson, Fredrik Toreblad, Emma Andersson, Kiia Valavaara, Jens Hunt, Lukas Norrsell, Marie Carlsson, Filip Lyrheden, Karin Furenhed, Anna-Maria Holmgren, Linnea Jacobsson, Sofia Åström, Mimmi Nilsson, Johanna Jeansson, Jessica Pamp Omslag Jonas Jacobson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson

Sid 26-27

”Alla problem i sjukvården hör ihop med nedskärningar.”

Debatt: Läkarstudenter rasar mot skattsänkningars effekt på deras utbildning och framtida arbetsplats. Sid 34-35

”Rent spontant vill jag svara att sex säljer.”

På Teologiska institutionen marknadsför man vissa kurser hårdare än andra. Sid 22-23

Prenumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 21 januari 2013.

Deadline nr 2/2013 8 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 39 900.

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

ts

www.ts.se

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 1 2013

3

13-01-21 07.32.29

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se photo: johanna jeansson

13-01-10 a

New start

Housing was available for every student, but it was harder to find a bike during this term's Arrival day.

bild

Med nästan 400 röster kunde Lukas Norrsell stå som segrare i tävlingen. Fotot från Simon Söfeldes repetitioner inför examenskonserten i maj kammade hem 146 röster.

Se utställningen med årets bilder i Café Athen från den 23 februari och en månad framåt.

12-12-13

12-12-14

1,6

12-12-19

...säger grundaren Nikola Mirkovic, som med olagliga påhittade Facebook-konton försökte sprida dold reklam för nationer och klubbar bland studenter till Gästlistan.com.

... miljarder kronor har universitetet i outnyttjat kapital.

Efter en långdragen debatt bestämde universitetsstyrelsen till slut att kapitalet ska minskas drastiskt. Exakt hur detta ska gå till, och vad pengarna ska användas till är dock fortfarande oklart.

Efter en veckas iglooboende fick Rik Nauta och hans kompanjon Aleksis Pirinen överge sin skapelse. Men de fick sin bostadsdebatt. Representanter från M, MP och S samlades på bostadsområdet Michael Hansen för att diskutera framtida åtgärder.

"Ett känt knep i branschen."

lundagård nr 1 2013

s 4-5 webb nr1.indd 1

kärleken

"Vi kommer att sakna det."

mörka

Blodsbröllop bjöd in till en poetisk tragedi där publiken ställdes inför frågan: Ger passionen oss något val?

Lunds studentteater tog sig an en riktig utmaning, och resultatet är lovvärt, skrev Lundagårds recensent.

foto: jens hunt

foto: lukas norsell

4

12-12-16 Den

foto: samuel claesson

12-12-08 årets

klassikern: centerledaren Den tidigare juriststudenten Annie Johansson, numera Lööf, står numera i mitten av debatten om partiets idépolitiska program. Läs porträttet från hennes första höst i riksdagen på lundagard.se

Redigering: Jacob Hederos

13-01-21 05.34.04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika 13-01-13

Exkluderande dörrar

Ska universitetshuset skaffa extra glasdörrar? För 220 000 kronor utreds för tillfället universitetshusets entré.

"Vi vill ha in ljus, eftersom det nu kan uppfattas som stängt och pampigt." säger fastighetsförvaltaren Maria Nordh.

kan carl bli mästerkock?

13-01-13

Den 23-åriga retorikstudenten Carl Bodin Svensk har hittills charmat juryn i TV4:s matlagningskamp. Med principen ”What grows together, goes together” från sin inspiratör Mario Batali hoppas han gå långt.

Vid pressläggning hade han tagit sig till finalen.

var är kampen?

lundagard.net - your news page in english 12-12-19

actions on sfi

Many students have voiced their dissatisfaction with Swedish For Immigrants, the free Swedish course offered to all those who stay in Sweden for more than one year.

The International Desk is now meeting up with the municipality to talk about improvements.

“We know about this problem and we are working on it," says Daniel Gunnarsson, the Master Program Coordinator.

kanske är jag en naiv och dramatiserande per-

son. Kanske har jag haft skeva föreställningar och kanske har tiden förändrats. Visst visste och lockades jag av Lund som studentstad med spex och fest.

Men någonstans, långt bak i huvudet, fanns också en förhoppning om att den där studentkampen, den fanns också i Lund, i studentlivet och på universitetet.

13-01-14

"I can’t understand at what times Swedish people eat."

historiskt har enade studenter påverkat och förändrat samhället. Och det i såväl positiv som negativ riktning. 1968 ledde stora studentprotester som hade sin början i Frankrike till en helt förändrad samhällskultur och samhällsdebatt. Den breda 68-rörelsen förde visserligen med sig en ökad socialisering av samhället, men bidrog främst till en generations politiska uppvaknande och en för alltid förändrad västvärld.

A different type of country, city, people and weather are some of the remarks from the freshly arrived exchange students at the General Information Market.

i slutet av 30-talet var det svenska studenter som

interested in applying for our crew? contact us in lundagard@lundagard.se foto: lukas norrsell

men vilken påverkan har studenter i dag? Kanske är det så att tiden har förändrats. Att den plattform som studentlivet utgjorde förr – inte längre behövs? Eller kanske så är det så att det inte längre finns behov av studentrevolter.

13-01-17

"Det är bra att förebygga överdriven konsumtion."

Masterstudenten Katerine Boutou letade efter tillskott under bytardagen på Samhällsvetarkåren

naturen som objekt

Årets första Galleri Picturautställning ifrågasätter vårt förhållande till naturen. Distracted and Bewildered av Emma Wieslander(bilden) och Sara Bjarland ställs ut i Universitetshuset fram till den 1 februari.

"Vi tycker naturen är vacker, så vi skapar plastkopior av den för att passa in i vår artificiella värld," säger Sara Bjarland.

snart i lund 13-02-03 Konsert på MHM Shostakovich for all 13-02-08 Urpremiär för Jesperspexets U-137 13-02-16 Tävlingen Snowfest i Lundagård 13-02-23 Nästa nummer av Lundagård i brevlådan.

foto: tim hansson

13-01-14

med alla medel försökte sätta stopp för att Sverige skulle vara en fristad undan förföljelse. På Bollhusmötet i Uppsala gick debatten hög om varför man inte skulle ge skydd åt ynka tio judiska läkare. De nationalsocialistiska vindarna blåste starkt i studentvärlden i så väl Lund som Uppsala, och såväl rasbiologi och nationalsocialism spreds ut i övriga samhället. Flertalet är de händelser, där studenter under olika tider och på olika platser har förändrat det samhälle de har levt i.

Men vilken påverkan har studenter idag? eller är studenterna i dag mer diversifierade

och splittrade i åsikter – att en större enighet skulle vara omöjlig? I dag återfinns främst aktivismen på Smålands Nation. För den som är socialist måste det vara en guldgruva i möjligheter. Men från oss andra – den stora tysta majoriteten – hörs ganska lite. Jag ska vara ärlig, jag ber inte om någon stor revolution. Men visst finns det frågor som har potential att väcka kampen? Den ökande rasismen och den omänskliga flyktingpolitiken är bara två exempel som skulle kunna och har potential att ena Lunds studenter.

har vi inte ett ansvar att ta den historiskt bevisade påverkansmöjlighet vi faktiskt har?

För visst finns det plats för en och annan barrikad i Lundagård? jonatan macznik utbildningspolitisk krönikör lundagård nr 1 2013

s 4-5 webb nr1.indd 2

5

13-01-21 05.34.27

nyheter

Lundastudenter tar LTH-studenten Erik tycker att så kallade ”smart drugs” borde finnas tillgängliga utan recept på apoteken.

– I vanliga fall skulle jag kanske behöva plugga typ en vecka innan en tenta, nu tar jag det på en natt istället.

Erik berättar att han ”då och då” använder drogen modafinil, eller modidoal som den också säljs som i Sverige. Läkemedlet, som i vanliga fall skrivs ut till personer med narkolepsi eller multipel skleros, har på friska personer en uppiggande effekt, liknande till exempel amfetamin. För Erik handlar det dock inte om att använda preparatet för att ha roligt eller för en ruseffekt.

– Skulle jag någonsin känna att jag vill ta det utan att behöva plugga skulle jag sluta direkt. Det är bara en studiegrej för mig, jag håller inte på med droger annars eller så.

Med modafinil i kroppen klarar Erik av att studera ett helt dygn i sträck, utan att behöva sova.

– Jag har ganska lätt för att skjuta upp saker så det känns skönt att veta att jag kan klara av en tenta även om jag börjar sent.

"Det blir vanligare och vanligare"

Erik provade att ”kura” som han kallar det, en term hämtad från brukandet av anabola steroider hos kroppsbyggare, för första gången när han läste en utbytestermin i USA. – Studietempot var väldigt mycket högre där än det är i Sverige, och när jag hörde om att man kunde ta ett piller som hjälpte en plugga blev jag intresserad direkt. Där var det jättevanligt. Alla kände någon som sålde och det var liksom inget konstigt med det.

I Sverige är kontrollen på läkemedlen dock hårdare, och Erik beställer sitt modafinil från England via internet. Enligt honom är användandet av läkemedel i studiesyfte ännu förhållandevis litet i Sverige jämfört med i USA, men det är på uppgång.

– Det blir vanligare och vanligare i Sverige verkar det som. Jag känner flera som började kura så sent som förra terminen "Finns inget polisen kan göra"

Anledningen är, enligt Erik, att det inte finns någon anledning att inte göra det.

– Tänk såhär: om du kan ta ett piller som inte gör någon skada och som gör dig bättre på att plugga, varför inte?

Det kanske låter konstigt, men jag tror faktiskt att det skulle vara bra om alla kunde köpa modafinil på apoteket.

Risken att åka fast är liten. Hävdar 6

lundagård nr 1 2013

s 6-7 nyheter.indd 1

man bara att man inte känner till något paket om det skulle fasta i tullen finns det inget polisen kan göra, enligt Erik.

– Det enda problemet är pengar egentligen. Jag lägger kanske 500 kronor i månaden på det här, så det är ju lite dyrt.

Du oroas inte av biverkningar? Enligt bipacksedeln kan man drabbas av bland annat andningsproblem och "Det känns skönt att psykoser.

– Ja men de pro- veta att jag kan klara blemen har ju inte av en tenta även om jag. Det finns inga riktiga biverk- jag börjar sent." ningar för mig egentligen.

Kan du vara säker på det?

– Ja alltså det kan ju finnas biverkningar som man inte märker av direkt förstås, typ på levern och sånt. Men jag tror att det är mindre farligt än rökning i alla fall, och jag röker inte.

smart drugs ▶▶ Är ett samlingsnamn för preparat som tros, antas eller bevisligen kan förbättra minneskapacitet, koncentrationsförmåga eller liknande. ▶▶ Till gruppen kan räknas bland annat sömnreglerande preparat som modiodal, men också till exempel koffein och nikotin. ▶▶ I vilken utsträckning receptbelagda läkemedel används i ett försök att förbättra friska personers prestationsförmåga i Sverige är oklart.

Mörkertalet är troligtvis väldigt stort. ▶▶ Under en veckas riktat arbete beslagtog Tullverket i höstas 20 000 receptbelagda tabletter avsedda för svenska adressser på Arlanda och i Malmö. Till största delen bestod beslagen av smärtstillande och potenshöjande preparat.

text tor gasslander

Fotnot: Erik heter egentligen något annat.

Redigering: Ellen Paulsson

13-01-21 06.46.17

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

r pluggdroger

E VE N TU E L LA BIV

M yc k e huvud

t vanli

ga biv

värk

Vanlig a

biverk

ningar

erknin

E R KN

g a r (k

a n fö r

INGAR

e ko m

ma ho

s fler ä

(k a n f

n 1 av

10 a

ö r e ko yrsel, m ma h sömn os fär ighet , re ä n 1 känne e x t re m av 1 0 a r av hjä t r ö nv ä n d t thet r t sla g blodv e ar e ller sö n som allning mns vå kan va , munt svär, d righet r a sna orrhe iarré e er (ins b b a re t , aptit ller fö omni) än nor löshet eller f r s to p p malt , ö t te r , illam ning , s b rö s t s ("m y r å e n d onorm v e kr ypn a ghet mä r t , m a g ala blo ingar " , domn ont , m d v ä rd ), dim at smä ingar mer), syn, en som eller s ltn irritab t visar h icknin ilitet gar i h ur din lever f u n ge r Mindr ar (för e vanli höjda ga biv levere erknin n g a r (k a r yg g s n före mä r t a komm , a hos nack s ledsm färre ä mä r t a är t a , r , musk n 1 av ycknin 10 0 a n muskle elvärk g a r v ä n da , eller s m u s ke r smid kaknin ig t ell lsva gh tionsp e gar, ve r andr et , k r a roblem r tigo (s a rö re mp i b , hösn ö go n , lsepro enen , vindel) u ve s y ökad h blem , , svårig m to m os t a , a m u s ke s ve t t n h e te r m e d s lspänn t ma e k ing , fö a t t rö li a n d ller an ingar, e/rinn r r ändr o r e ge dnöd , ko o r d ande n ingar lbund hudut inai blodt ä s a e n e s ller va eller o la g , ak r yc k ( len tu t h vanlig ne elle tniga nga ell ög t ell t lång r klian er s år er lå g fr å n m sam h de hu t), av v i munn a g s äc jär tr y d, ikande e n , k t k e m r n), öka af tig g illamå , svårig EKG o d aptit ende ( a sbild c h h e t e r at t s ning , r kr äkn , vik t f s o c ke välja , ingar) ör änd eflux (å r, förh svul, migr ringar, ter flö öjt ko än , talp tö r s t e onorm d e av le s t e r v ät sk a ller sm oblem ala drö rolvär d e, s v , diabe a k fö r ä mmar, nä ssle ullna h te s m ndring förlus mhinn e d fö r änder t av s e ar, a (sinu uriner höjt b o c h fö xualdr it), on lod ing , on t ter, s if t , nä o r m t o ö rd s ö al syn sblod, r ma l m blodk eller t mn ell halson ens , o ro p p a orr a ö er t eller nor ma r ha r f go n , o inflam ör änd la blod nor ma r at s , r mer ad v ä r d l en som a s tlös urin e ller tä het m visar a t a re ed öka t t ant d k ro p alet vit p s rö re a lse.

"Det är ett grundläggande tankefel" Att använda läkemedel för att orka studera hela natten är enligt läkare inte bara en potentiell fara och olagligt. Det är också studietekniskt ineffektivt.

Håkan Widener är överläkare på neurologiska avdelningen på Lunds universitetssjukhus, och har tidigare forskat på användandet av droger och läkemedel för annat än rent medicinska ändamål.

– Det är ännu inte lika stort i Sverige eller ens Europa som det är i USA, men det är ett allmänt problem.

Just neurologiska avdelningen är den avdelning på universitetssjukhuset som skriver ut mest modiodal, den drog Erik använder, främst till patienter med narkolepsi eller multipel skleros. Håkan Widener ser problem med att bruka vad som är ett läkemedel för allvarliga neu-

rologiska sjukdomar som ett hjälpmedel vid studier.

– Det har en viss beroendeeffekt och om man köper det på nätet kan man aldrig vara säker på vad tabletterna egentligen innehåller, säger han.

Men det största problemet enligt Widener är snarare att läkemedlet faktiskt fungerar för att orka vara uppe och studera längre.

– Det är ett grundläggande tankefel att det skulle vara bättre att sova mindre. Sömnen är det absolut viktigaste om man vill klara studierna bättre och det är absolut inte det man ska skära ned på.

Enligt Widener visar också ett flertal medicinska studier att den här typen av läkemedel varken förbättrar inlärningsförmåga eller studieresultat.

– Tar man modiodal kan man kanske plugga tio, femton timmar extra. Men

för att det ska funka behöver man ändå sömnnperioder emellan.

Dessutom tar de som använder läkemedlet för att studera ofta mycket högre doser än de som får det utskrivet för sin sjukdom, vilket ökar risken att drabbas av otrevliga bieffekter.

– En vanlig dos som vi skriver ut är på 200 milligram, i extra fall så mycket som 500. De som använder läkemedlet för att studera kan ta 1 000 milligram eller ännu mer, säger Widener som inte tror att läkemedel är lösningen för studenter med ont om tid.

– Om man inte har de här sjukdomarna ska man inte komma över de här läkemedlena, säger Håkan Widener. text tor gasslander foto jonas jacobson lundagård nr 1 2013

s 6-7 nyheter.indd 2

7

13-01-21 06.46.37

nyheter bakgrund

detta har hänt ▶▶ 2003 slår utredningen SOU 2003:50 fast att det får negativa konsekvenser att studenter inte kan vara deltidssjukskrivna. Senare samma år föreslår SOU 2003:139 att deltidssjukskrivning för studenter ska införas. ▶▶ 2005 kommer Försäkringskassan med ett förslag på vilka ändringar som kan göras. Fyra år senare kommer SOU 2009:28 som återigen föreslår att deltidssjukskrivning ska göras möjlig.

CSN får i uppdrag att göra en utredning, vilken kommer 2012 och är positiv till en förändring. ▶▶ I dag ligger frågan på socialförsäkringsutredningens bord, som undersöker frågan ”från ett blankt papper”.

Utredningen ska lämnas in i januari 2015.

Lagen hindrar henne från att b Plötsligt klarade Elina Johans­son inte av att läsa tidningen. Sjuk och utmattad tvingades hon vara hemma.

Att som student inte kunna vara deltidssjukskriven har för henne betytt en ofärdig utbildning och skenande studieskulder.

Elina Johansson var en uppsats ifrån sin examen i genusvetenskap när det tog stopp. Hösten 2010 gick hon från att plugga på C-nivå till att inte kunna läsa tidningen på morgonen. Hon drabbades av stressrelaterat utmattningssyndrom och det skulle dröja ett och ett halvt år innan hon kunde börja plugga igen.

– Jag är inte klar med min utbildning eftersom systemet ser ut som det gör.

Om jag hade kunnat vara sjukskriven på 8

lundagård nr 1 2013

s 8-9 nyheter.indd 1

deltid så hade jag nog haft min examen nu, säger hon.

Kroppen lade ner

Elina Johansson blev sjuk efter år av kombinerade studier och jobb. Plötsligt kunde hon inte koncentrera sig längre. Hon var alltid trött och kunde inte plugga.

Hon jämför sin sjukdom med en dator som har för många program igång samtidigt. Den börjar hänga sig och till slut lägger hela systemet ner.

Elina Johansson var sjukskriven i en och en halv termin. När hösten 2011 kom kände hon sig stressad. Hon ville börja plugga igen, men visste inte om hon var frisk nog. Eftersom hon var tvungen att välja mellan att plugga på heltid eller inte alls, valde hon en distanskurs i engelska för att komma igång. Utmattnings­­

"Jag är inte klar med min utbildning eftersom systemet ser ut som det gör."

syndromet kom tillbaka, och efter ett par månader blev hon sjukskriven igen.

– Jag började för tidigt. Nu kan jag inte förstå varför jag pressade mig så.

Men jag var stressad över min ekonomi och rädd för att hamna på bar backe, rädd att Försäkringskassan skulle säga att jag inte skulle få mer pengar.

Läste nybörjarkurser

Ett år efter sjukdomsutbrottet bestämde sig Elina Johansson för att komma tillbaka. Hon ville vara frisk, men hennes läkare avrådde henne från att börja plugga genusvetarprogrammet på heltid. Då skulle hon bli sjuk igen. I stället för att avsluta sin utbildning sökte hon en A-kurs i sociologi.

– Det fungerade bara för att jag läste en A-kurs fast jag egentligen låg på C– nivå. Jag fick rehabilitera mig själv med Redigering: Tobias Perssonx

13-01-21 05.34.55

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Läkare uppmanar till bidragsfusk Läkare på Studenthälsan i Lund uppmanar sjukskrivna studenter till bidragsfusk.

– Eftersom systemet är så skruvat måste jag göra det för att få dem friska, säger läkaren Richard Wastenson.

För tio år sedan kom den första statliga utredningen som slog fast att studenter borde kunna vara sjukskrivna på deltid.

Sedan dess har fem andra utredningar hållt med. Men ingenting händer.

– Att studenter inte kan vara sjukskrivna på deltid är absurt. På vilken annan arbetsplats som helst är det en självklarhet att man ska hålla igång lite grann och inte tappa kontakten helt och hållet, säger Richard Wastenson på Studenthälsan som sjukskriver studenter på Lunds universitet. ”Förändring behövs i dag”

tt bli frisk hjälp av mina egna studiemedel. En Akurs är inte så svår när man har läst på kandidatnivå, men jag fick lägga all min tid på att klara den.

Elina Johansson tror att hon hade kommit tillbaka till universitet snabbare om det funnits möjlighet plugga på deltid. Och framförallt hade hon då fått använda sina veckor med studiemedel till att fullfölja sin utbildning istället för att läsa kurser på nybörjarnivå.

– Då hade jag kunnat söka jobb relevanta för min utbildning nu. I stället söker jag med en oavslutad utbildning. ”Förutsätter att studenter vill luras”

Argumentet mot en möjlighet till deltidssjukskrivning, att det skulle vara svårt att kontrollera att om den sjukskrivna studenten verkligen studerar på deltid,

håller Elina Johansson inte med om. Enligt henne är jobbet med alla blanketter och sjukintyg som ska skickas till CSN och Försäkringskassan ett heltidsarbete.

– De som säger så förutsätter att studenter vill luras och utnyttja systemet.

Då är det mycket enklare att bara ta ett extrajobb.

Elina Johansson vill ta sin examen, men behöver tid för att förbereda sig. Nu var det länge sedan hon var inne på institutionen för genusvetenskap.

– Man får något slags distans och kommer ifrån det, på ett dåligt sätt. Nu behöver jag jobba en termin och förbereda mig mer själv först, säger hon. text nina lind foto kiia valavaara

fakta

allt eller inget I dag går det inte att kombinera sjukpenning och studiemedel. En student som är sjuk på halvtid kan alltså bara få 50 procent av ersättningen – antingen halva sjukpenningen eller halva studiemedlet.

Källa: SFS

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har länge försökt få till en lagändring. De menar att dagens system ger negativa konsekvenser för både samhället och individen. Att studenten inte kan komma igång med sin utbildning på halvtid innebär att en blir kvar längre på högskolan, vilket blir dyrare för staten.

– Det är oerhört problematiskt att förändringen drar ut på tiden. Den nuvarande utredningen skulle egentligen vara färdig nu på våren 2013, men de fick förlängt till 2015. Vi behöver en ordentlig sjukförsäkring för studenter i dag, säger Erik Pedersen, vice ordförande för SFS. Enligt Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, vill regeringen att det ska vara lättare att kombinera en deltidssjukskrivning med studier. Enligt henne tar förändringen lång tid eftersom det är svårt att hitta en praktisk lösning.

Uppmanar till fusk

Richard Wastenson på Studenthälsan hoppas att en förändring är på gång. En möjlighet att sjukskriva studenter på deltid skulle innebära att han och hans kollegor öppet kan jobba med den rehabiliteringsmodell som de nu måste använda i hemlighet. I dag skriver de sjukintyg till Försäkringskassan som anger att studenten inte har någon studieförmåga, medan de uppmanar studenten att gå på så många föreläsningar den bara kan – men att akta sig noga för att råka ta några Ladokpoäng.

– För att kunna ge adekvat vård måste vi göra unga människor till lagbrytare.

Systemet är varken behandlings- eller verklighetsanpassat, säger han. text nina lind

lundagård nr 1 2013

s 8-9 nyheter.indd 2

9

13-01-21 05.35.14

Upplev lUnds bästa vattenhål Lunds bästa och skönaste vattenhål ligger i stadsparken med bassänger för alla vattensporter. Den 8-10 februari inviger vi Öresundsregionens coolaste äventyrsbad med vattenrutschbanor, vildfors, klättervägg, bubbelpool och en massa annat.

Vill du hellre hålla dig på torra land så har du över tusen kvadratmeter gym i form av Actic. Här finns bland annat styrketräning, gruppträning och spinning.

Hoppas du dyker upp snart!

www.hogevall.se

Studentlägenhet i Landskrona!

ärda lägenheter med Vi har fräscha och prisv ning. Du pendlar möjlighet till snabb inflytt både Lund och snabbt på ca 15 min till Helsingborg.

Hitta ditt nya boende på www.landskronahem.se

-569 15 eller Kontakta oss redan idag på 0418 .se em camilla .andersson@landskronah

6YlQJUXP I|U DOOD

s 10-11 nyheter.indd 1

VH

13-01-21 04.43.57

nyheter funderar på studieuppehåll funderar på att hoppa av

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 lth

s

n

ehl

ht

j

m

totalt

Kajsa Magnusson har tagit tre terminers studieuppehåll. Hon ser uppehållen som en tid då hon verkligen kunde känna efter om hon gjort rätt studieval.

Juristerna längtar efter paus Nästan hälften av juriststuden­ terna funderar på att ta studie­ uppehåll, visar en rapport från universitetets utvärderingsen­ het. En av orsakerna tros vara de hårda kraven. Kajsa Magnusson går på juristprogrammet och har tagit två uppehåll.

– Av mitt ursprungliga kompis­ gäng var det bara två som gick ut i tid, säger hon.

Rapporten handlar om studiemiljön på Lunds universitet och bygger på enkätsvar från nästan 1 000 studenter. Bland annat har studenterna fått frågan om de har funderingar på att ta studieuppehåll eller hoppa av. Av juristerna är det 46 procent som säger att de har funderat på ett uppehåll.

– Jag kan tänka mig att anledningen till det är att det är en lång utbildning som dessutom är väldigt bred. Det gör att man läser saker som man inte är så intresserad av eller tycker är så kul, säger Kajsa Magnusson.

På programmets tredje termin kom Kajsa Magnusson efter och var tvungen att kämpa för att komma ikapp. Efteråt tog hon ett års avbrott och åkte till Argentina för att läsa spanska. Något som Redigering: Tobias Persson

s 10-11 nyheter.indd 2

hon hade planerat sedan länge.

– Det gjorde att jag kunde känna efter och bestämma mig för att det verkligen var det här jag ville göra.

"Generös inställning till uppehåll"

Efter termin fyra tog Kajsa Magnusson ytterligare en termins uppehåll för att vara programchef på AF. Trots att juristprogrammet egentligen bara tillåter att man tar ett års uppehåll utan särskilda skäl så upplevde hon aldrig att institutionen hade några invändningar. Enligt Stephan Gavare, som är avdelningschef på juridiska institutionen, är de medvetet tillåtande.

"Jag tror att man har haft en ganblir en bättre jurist ska– Vi generös inställning om man har andra till studieuppehåll och har egentligen inte haft saker i bagaget." någon anledning att ompröva det.

JF ska undersöka frågan vidare

Martin Andersen, ordförande på Juridiska föreningen, tycker inte att det nödvändigtvis är ett problem att många studenter tar uppehåll.

– Det beror helt på vad anledningen till studieuppehållen är. Resultaten i den här undersökningen ger oss anled-

ning att kolla närmare på det här, och är svaret av naturliga anledningar så är det inga problem medan är anledningen till exempel stress eller studiemiljön så är det klart något vi måste jobba med.

Få vill hoppa av programmet

Många jurister kanske vill ta en paus.

Men att hoppa av är inte ett alternativ för lika många. Bara drygt 15 procent har sådana funderingar, vilket är lägst av alla fakulteter. Kajsa Magnusson är dock inte representativ i det avseendet.

– Gud ja, visst har jag funderat på att hoppa av. Det kan kanske bero på att jag halkade in på juristprogrammet på ett bananskal medan många andra velat läsa juridik sen de gick gymnasiet.

Nu verkar hon dock ha bestämt sig för att det är jurist hon vill bli. Till våren börjar hon läsa termin åtta och tror att hon kommer att ha en fördel av att ha gjort annat under sin studietid.

– Jag tror att man blir en bättre jurist om man har andra saker i bagaget, men man ska göra det som känns bra för en själv. Jag vet ju andra som har tagit uppehåll och sen aldrig kommit tillbaka, säger hon. text sebastian hagberg & jessica pamp foto henrik larsson lundagård nr 1 2013

11

13-01-21 05.36.12

nyheter citatet " "Den grammatiska förmågan är ytterst begränsad och ligger ibland på en nivå som

gör studenternas utsagor direkt obegripliga.”

Förtvivlade är de historialärda som ger utlopp för sin frustration i en debattartikel i Uppsala nya tidning. "Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat.", skriver de. Men vad de inte kan acceptera är att de inte kan svenska.

foto: henrik larsson

foto: lundagård arkiv

hallå där...

? frågan

louise larsson,

webbredaktör på Lunds universitet, som har dragit igång hashtaggen #UppsalavsLund på Instagram, där studenterna från Uppsala och Lunds universitet tävlar i att lägga upp de snyggaste bilderna från sin stad.

Erasmusutbyten ger Lundastudenten en gyllene chans att bege sig utomlands. Men vissa resemål är populärare än andra.

Vilket utbyte lockar flest?

Varje år söker sig studenter i Lund utomlands för att studera. Vissa håller sig inom Europas gränser, andra söker sig långt utanför. Men vilket är universitetet där flest lundastudenter vill plugga?

Vid utlandsstudier kan du som student åka via Erasmus om du ska inom Europa. Är tanken att åka längre än så, finns möjligheten att söka via institutionernas egna utbytesavtal. I Lund finns ett stort urval när det kommer till utländska studieplatser. Totalt sett har universitetet mer än 680 utbytesavtal i cirka 50 länder världen över.

Vilka är då de universitet som lockar mest? Det varierar från år till år, men det amerikanska universiteten har alltid legat i topp bland studenterna i Lund.

Fredrik Sjö, internationell handläggare vid Externa relationer, tror att det har att göra med att det är själva landet på andra sidan jorden som lockar. Och det lärosäte som har starkast attraktionskraft är University of California, som under höstterminen förra året fick 12

lundagård nr 1 2013

s 12-13 plock.indd 1

in över 126 ansökningar till utbytesplatserna. Av alla de som söker, har universitetet tidigare år endast skickat 30-50 studenter.

– University of California är ett av världens högst rankade universitet. Och det är ett väldigt, väldigt bra sådant. Många har en idé om att åka till USA och det gör mycket att de har en stor utbildningsbredd, säger Fredrik Sjö.

Spåket styr

År 1966 slöt Lunds universitet utbytesavtalet med University of California. Då var tanken att ge studenterna tillgång till ett högt rankat universitet. Idag är det ett av LU:s äldsta utbytesavtal.

Andra populära städer där lundastudenterna vill plugga är Singapore och Storbritannien. I England skickas flest studenter till University of Exeter. Fredrik Sjö menar att de engelsktalande länderna alltid lockar, just på grund av språket.

Men det är inte bara de engelskspråkiga länderna som lockar. En stad som seglat upp som populär på sistone, som även humaniora och teologi skickar allt fler studenter till, är Madrid. Och de stä-

der som drar allra mest på HT är Amsterdam och Berlin. Karolina Ström har pluggat i Berlin i ett år och hon hade sedan tidigare en förkärlek till staden.

– Jag har hört många studenter som enbart åker till Berlin för att festa, men så var det inte för mig.

Staden andas historia, och det finns alltid intressanta utställningar och konserter att gå på. Humboldt Universitetet räknas till ett av Tysklands elituniversitet, säger hon.

Erasmus eller annat

Många väljer att studera via utbytesavtal och Erasmus, men det finns fler vägar att gå. Bland annat har läkarstudenterna klinikplaceringar där de får chansen att åka utomlands. Det finns även möjlighet att hoppa på sommarkurser som utgår från andra länder.

Den 18 april i vår kommer Externa relationer tillsammans med andra verksamheter att hålla en internationell dag på Lunds universitet. Under dagen kan du som student gå dit och få all information du behöver för eventuella utlandsstudier. text jessica pamp

Varför gör ni det här? − Det var en Uppsalastudent som hörde av sig till Uppsala universitet och sa att Lund tar så många snygga bilder och då fick vi den idén att göra det här för att låta studenterna visa upp sin stad och få känna stolthet över den.

Jag har varit inne och tittat och det är många bilder på domkyrkorna i motljus...

– Ja, det har varit många bilder på vinterpromenader och domkyrkorna. Det är ganska spännande att se vad som gör sig på bild. Lund är mycket låga hus i pastellfärger, medan Uppsala har mer pampiga byggnader. Överlag är det många byggnader men få människor. Varför tror du att det är så?

– Ja, studenterna kanske har tolkat tävlingen som att man ska tävla i vilken som är den snyggaste staden, men man skulle ju lika gärna kunna visa upp ett kul studentliv. Det är möjligt att man är lite rädd för det.

Jag såg att en lundastudent hade lagt upp en bild på en kycklingklubba. Vad handlar det om?

– Haha, jag vet inte. Det får stå för honom eller henne.

Finns det fler idéer att låta Lund och Uppsala tävla på sociala medier?

– Nej, vi har inga såna idéer just nu. Men vi kommer nog att bygga vidare på att försöka finnas där studenterna finns. text sebastian hagberg

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

13-01-21 06.06.40

aktuell kåren som stoppat nya betyg

”Det nya betygssystemet är ohållbart”

Varför reagerade ni så starkt på det nya betygssystemet?

– Vi tyckte att studenterna på våra fakulteter inte skulle kastas in i en ny betygsskala där underlaget inte är genomarbetat.

Varför ville fakulteten införa ett nytt betygssystem?

– Fakulteten trodde att studenterna efterfrågade en mer differentierad betygskala, men det fanns det inget underlag på. Syftet med det nya betygssystemet var att det skulle bli lättare att överföra betygen internationellt.

Vilka var bristerna med betygssystemet?

– Det nya betygssystemet som skulle införas var inte genomarbetat. Det finns inga kriterier för de olika betygen, det är en hårfin linje mellan varje steg som gör det väldigt svårt att bedöma. Detta öppnar för subjektiva bedömningar och det krävs mer av examinatorn att sätta betyg. Betygsystemet skulle ju bli mer internationellt, men faktum är att systemet inte blev likvärdigt och stämde inte överens med de andra ländernas betyg. Det är en flergradig skala men den motsvarar inte ECTS-skalan. I USA är skalan A till F där E i princip är underkänt medan ett E i Sverige är godkänt. Så det kan snarare missvisa än underlätta.

Hur kan ni vara säkra på vilket betygssystem som är bäst för studenterna?

– Det vet vi egentligen inte. Men i december gick vi ut med en enkät och frågade studenterna om de trodde att det nya betygssystemet skulle påverka deras studier och

Vad tyckte studenterna om det

är nöjda med det betygssystem

foto: jonas jacobson

I höstas satte den Humanistiska och teologiska studentkåren stopp för planerna på ett nytt betygssystem. Vad tycker studenterna egentligen och vad är mest rättssäkert? Det var frågor som kåren inte tyckte att fakulteten hade ställt.

Vem: Angelica Kauntz Aktuell med: Vice ordförande på HTS som, i alla fall tillfälligt, satt stopp för den nya flergradiga betygskalan som fakulteten vill införa.

Det här visste du inte om Angelica: Vill helst bli en sjöko, men skulle annars vilja bli något inom filosofi. Men det är hon osäker på vad det skulle vara.

nya betygssystemet?

– 549 av cirka 4000 helårsstudenter svarade. Nästan hälften av studenterna föredrar U till VG, 18 procent U till G och 26 procent föredrar det "Jag är rädd att det nya syste- nya systemet A till E + U som met skulle öppna för subjekäven redan införts på en del tiva bedömningar." internationella program inom om vilket system de föredrog. Med fakulteterna. Många trodde att det enkäten som underlag kommer vi nya systemet skulle påverka studiatt utreda frågan för att ta ställning erna negativt och kände sig stressade över betygssättning. Många till hur vi ska gå vidare.

som de har i dag och de som har U till G är generellt sett mest nöjda.

Men du, 26 procent av studenterna föredrar det nya systemet.

Det är ju ändå en del, vad tycker du om det?

– Jo, det visar att det finns en efterfrågan och att det behöver utredas. Vi kommer att ta hänsyn till detta när vi utreder frågan.

Var ni så osäkra på vad studenterna egentligen tycker så ni var tvungna att fråga dem?

– Ja, det var vi och det var därför vi gjorde enkäten. Det är generellt en ideologisk fråga om vad du vill

ha för betyg. Vi är i alla fall i dag säkra på att det nya systemet inte är bra för studenterna, just för att det inte finns några tydliga kriterier för betygen. Der är därför vi har kämpat för att stoppa införandet, annars hade det införts nu redan till hösten.

Fast det kanske hade blivit jättebra?

– Jag vet inte om en snabb förändring skulle bli så bra. På samhällsvetenskapliga fakulteten har de infört det nya betygssystemet ganska hastigt. Men jag vet inte hur det har gått, de håller på att utreda det nu.

Vilket betygssystem tycker du är bäst?

– Jag är rädd att det nya systemet skulle öppna för subjektiva bedömningar med den flergradiga betygskalan, särskilt när det inte finns specifika kriterier för vad man ska ha uppnått för varje steg. Den mest rättvisa och enklaste bedömningen tycker jag skulle vara U till G. Hur kommer ni att gå vidare med frågan?

– Humanistiska och teologiska fakulteternas grundutbildningsnämnd, som jag sitter med i, kommer att utreda frågan med enkäten som underlag och samtidigt utreda om det verkligen är ett bra och lämpligt betygsystem. Så enbart studenternas åsikt är inte helt avgörande, det är mer som en opinionsmätning. Vi kommer även att skicka ut en lärarenkät för att höra deras sida.

Varför är just denna fråga så viktig för er?

– Det är väldigt viktigt att man blir bedömd rättssäkert, att man får ett rättvist betyg. Det är även därför vi jobbar med frågan om anonyma tentor för att inte bli bedömd subjektivt. Är detta årets viktigaste fråga?

– Ja, just nu. Den kom upp nu i höstas, så det har varit mycket arbete kring den. Men samtidigt tycker jag att den går hand i hand med frågan om anonyma tentor.

Periodvis kommer olika frågor upp och just nu är denna viktigast. Frågan kommer att fortsätta utredas och jag tror inte att utredningen kommer att bli klar före sommaren. text anna-maria holmgren

lundagård nr 1 2013

s 12-13 plock.indd 2

13

13-01-21 06.07.03

reportage 2011. Genombrottet – Kursen ”Artificiell Intelligence” hålls från Stanford med 160 0 00 registrerade användare.

2008. Första MOOC-kursen hålls med 2 300 registrerade följare ”Connectivism and Connective Knowledge”.

2008. Termen MOOC myntas.

När de stora lärosätena till sist började dansa, ville plötsligt alla syssla med gratis onlineutbildning. Men vad händer med universiteten när deras produkt blir helt gratis? Är youtubifieringen av akademisk kunskap en välkommen revolution eller är det universitetets svar på musikindustrins fildelning? Året är 1985 och mjukvaruföretaget Apples VD är inbjuden av Lunds universitet för att tala om datorer och dess framtida effekt på utbildning. Han drar paralleller till andra mediala kanaler, och hur tekniken kommer först och förändringen lite senare. Om hur när teven kom och det enda som sändes under dess första 30 år egentligen inte var mer än filmad radio. Och hur det första vi gjorde när skivor avläsbara av laser dök upp, var att fylla dem med film.

– Just detta året kommer vi kanske kolla tillbaka på och tänka “1985 var ett händelselöst år”, men det finns så mycket momentum bakom detta så det kommer att ske. Och det kommer att genomsyra och för alltid förändra hur vi handskas med utbildning, säger en hårfager och välrakad Steve Jobs på ett klipp inspelat på Svaneholm slott, några kilometer norr om Skurup.

Klippet finns att kolla på via Lunds universitets Itunes

U-kanal, och är kittlande på samma sätt som det är att kolla på Leonardo da Vincis gamla helikopterskisser.

På sätt och vis kan man tala om att en revolutionerande utveckling redan har skett. Nätbaserade distansstudier står idag för drygt tio procent av Sveriges högskoleutbildning. Vissa mindre högskolor, som Dalarna och Gotland, har hittat en nisch här och överlever i mångt och mycket på anslagen de får in genom mindre specialkurser på distans. en sommar för tre år sedan skrev jag in på mig på en distanskurs vid Linnéuniversitetet. För bildnings skull, som det heter. Koranen – En islamologisk introduktion, 7,5 hp. Det kändes som att jag pluggade i framtiden, med videoföreläsningar över nätet och uppgifter som innebar att skriva wikipediaartiklar. Problemet var att jag tröttnade

fakta

khan academy – youtubeskolan ▶▶ När hedgefondsanalytikern Salman Kahns kusin hade svårt med matten i grundskolan tänkte han att han skulle hjälpa till med läxorna. Det enklaste sättet att hjälpa var att lägga upp videos på youtube som hon kunde kolla på när hon 14

lundagård nr 1 2013

s 14-17 reportaget.indd 1

behövde en repititionsgenomgång. Dessutom kunde fler kusiner kanske ha nytta av lektionerna. Fler än den närmsta släkten verkade dock uppskatta den Harvard- och MIT-utbildade Khans pedagogiska förmåga, och hittade till klippen på Youtube som

snabbt växte i popularitet. ▶▶ Idag, sju år efter starten av non-profit företaget Khan Academy, har nära 230 miljoner visningar spelats på över 3 000 lektioner och setts av personer över hela världen. ▶▶ Konceptet som Khan Academy bygger på är Flipped

classrooms, vilket ämnar att vara ett komplement till den traditionella skolgången. Men istället för genomgångarna i skolan och övningar hemma med läxorna, så får eleverna i egen takt beta av genomgångarna på datorn (hemma eller i skolan) och så frigöra

tid åt läraren att kunna hjälpa eleverna mer med deras övningar de har svårt med under lektionstid. ▶▶ Khan Academy finansieras genom donationer och har i dag starkt backning av the Bill & Melinda Gates Foundation och Google.

Redigering: Tobias Persson

13-01-21 05.09.39

201

håll koll på lundagard.se ◣ 2012. Två Stanfordprofessorer startar Coursera.

2012. Stanfordprofessorer lämnar universitetet och startar Udacity.

2012. MIT lanserar MITx

2012. Harvard går in i ett samarbete med MIT och MITx görs om till det gemensamma edX.

ändå. Hemma i soffan med laptopen hann jag aldrig kolla igenom en hel föreläsning innan något annat lockade mig att trycka paus, och kanske gå en resultatlös runda till kylen och tillbaka. Föreläsningarna, med en illa upplyst professor filmad med sin webcam, var rent av sövande. Och de obligatoriska momenten där man skulle ha konstiga program installerade och förväntades sitta med kameran påslagen i min privata sfär och delta i något slags seminarie, var så avskräckande att jag undvek dem helt och hållet. Inga högskolepoäng var värda att ta på sig ordentliga kläder för.

Jag tog inga poäng. Kollade inte klart på en enda video.

Kursen, webbkameror till trots, var i sin struktur ändå väldigt lik vilken annan universitetskurs som helst. Med behörighetskrav, antagningsprocess, fasta föreläsningstider och en utvärderande professor på andra sidan IPadressen.

– den här frågan är svår. Bli inte nedslagen om du

inte kan svaret. Det är ett exempel på vad du kommer att kunna när du läst den här kursen. Ge det ett försök, säger Sebastian Thruns tyskbrutna röst i slutet av det inbäddade youtubeklipp på en minut och 48 sekunder som är en del i kursen “Introduction to Statistics” på hemsidan Udacity.

Det man har fått se i klippet är Sebastian Thruns Kali-

2013. Lunds universitetet ger utvärderingsenheten i uppdrag att utvärdera hur lärosätet ska göra i framtiden.

2012. Coursera inleder samtal med amerikanska utbildningsdepartementet om att utvärdera möjligheterna till att ge kursen riktiga poäng.

2013. San Jose State University sluter avtal med Udacity om att göra inför-utbildning för studenter som har svaga förkunskaper.

forniensolbrända hand som på en A4-stor yta har målat upp ett räkneexempel på hur många kompisar du kan tänkas ha om du är medelpopulär. Det sista han ritar är en liten fyrkant som, när klippet avslutats blir en ruta där jag förväntas skriva in svaret på frågan.

Jag, som inte har suttit och gjort diagram och uträkningar sedan de var nära att släcka all livslust under gymnasiet, blir uppspelt och vräker ner saker från skrivbordet så att jag kan få plats att tänka ordentligt.

Det gör inget om man svarar fel. Man är tillåten att försöka om och om igen tills man har förtjänat sin gröna bock i kanten. Men jag vill gärna få rätt på första försöket, och skriver in svaret 50 efter att ha dubbelkollat uträkningen två gånger, och trycker på Submit.

“That’s right!”, blinkar ett grönt fält och sedan börjar nästa tvåminutersklipp. Denna spelifiering av pedagogiken är återkommande och beroendeframhallande, och har av Time magazine kallats för "gold-star methadone".

2011 är stanfordprofessorn och Googlekonsulten Sebastian Thrun tillbaka på prestigeuniversitetet.

På Google har han och kollegorna på GoogleX, utvecklingsavdelningen, lyckats få en bil att utan mänsklig inblandning ta sig fram i tung trafik av sig själv. Men nu, efter att hört Salman Khan från Khan Academy tala på

varför moocs är problematiskt - och hur det kan åtgärdas.

Kan inte rätta annat än matte/teknik kurser: I datorernas värld är siffran kung. Därför kan rättningen av uträkningar ske helt automatiskt, medan till exempel är en analys i statsvetenskapen svårare. Värderandet av kunskap kommer behöva kunna vända

den stora massan studenter från nackdel till fördel genom att inkludera en viss rättning av varandra i processen. Detta görs redan, med blandad framgång, i kurser i till exempel i moderna amerikansk poesi på Coursera.

Omöjligt att kontrollera identitet/lätt att fuska: En del av anledningen till att universitet drar sig för att lämna ut något som liknar officiella betyg. Samtidigt går trenden mot mindre tyngd på eximinationen och fler kontroller under lärandets alla moment.

Det är så många som bara hoppar av: Väldigt sant. Enligt Udacity’s egna uppgifter räknar de med att bara en av tio av de som anmäler sig går klart hela kursen. Utmaningen blir att acceptera att det är så det kommer vara, och i stället mäta var intresset slocknar.

Anställningsbarheten: Vad ett riktigt diplom från ett universitet egentligen är värt avgör arbetsmarknaden. Kan utvecklingen gå mot att man kan bevisa vad man kan på andra sätt än att visa upp ett intyg är det en utveckling för det autodidakta lärandet. lundagård nr 1 2013

s 14-17 reportaget.indd 2

15

13-01-21 05.10.04

reportage de största moocs-sajterna

Coursera

Udacity

edX

Futurelearn

Privat aktör som samarbetar med 33 universitetet från 8 länder, bland annat Princeton, Brown University och Hong Kong University.

Privat aktör, startat av Stanfordprofessorer.

Bildades i samarbete mellan Massachusetts Institute of Technology and Harvard.

Sammanslutning av brittiska universitet. Planerar att lanseras i början av 2013.

Antal studenter:

2,4 miljoner användare.

400 000 användare.

2,4 miljoner användare

Inte lanserad.

Kapital:

22 miljoner USD.

15 miljoner USD

60 miljoner USD

?

Antal kurser:

213.

22.

24.

?

Ja, undertecknat av ansvarig lärare. Universitet inte namngett.

Ja, med gradering efter resultat. I vissa kurser kan man få ut ett, enligt egen uppgift, mer verifierat diplom.

Ja, med betygskala och universitetets stämpel.

?

Aktörer:

Diplom:

"Det finns en tanke om att kunskap flyter omkring någonstans på digitala ledningar, och bara man öppnar upp så lär sig alla massor."

Ted talks (se faktaruta), är han övertygad om att det är inom högre utbildning som nästa tekniska revolution kommer att ske.

Sebastian Thrun och hans kollegor bestämmer sig för att lägga ut kursen i Artificial Intelligence på nätet. Men i stället för att bygga utbildningen kring föreläsningar gör de på samma sätt som Khan och bygger den kring övningar och kortare klipp. Men mer banbrytande – de lägger ut allt material på nätet så att vem som helst kan delta.

Kursen, en av universitetets mest krävande, har 200 vanliga studenter och förväntas locka några tusen onlinestudenter. Men när kursen sätter igång så är de hela 160 000 studenter som skrivit in sig. Än mer anmärkningsvärt är resultatet. De vanliga studenter som utnyttjade att de kunde stanna kvar på sina korridorsrum istället för att masa sig till föreläsningarna fick i genomsnitt ett betygsteg högre i slutbetyg än de som gick på föreläsningarna. Men, ingen av Stanfordstudenterna var bland de 400 som fick allra bäst resultat.

Denna händelse räknas ibland som genombrottet för Massive Open Online Courses, eller MOOCs som blir dess olyckliga förkortning, och har fått universitetsledningar världen över – även Lunds – att pumpa in pengar i projekt som de egentligen inte har någon aning om vad de kommer leda till. under 2012 började så gott som alla universitet med in-

ternationella ambitioner att fundera på hur de ska skicka ut sina kurser till cybervärlden helt utan kostnad, och de som kommit allra längst är de amerikanske prestigeuniversiteten. Kort efter att Sebastian Thrun och kollegorna

David Stavens och Mike Sokolsky brutit sig loss från Stanford för att skapa Udacity gör några andra av deras kollegor samma sak och skapar Coursera. Coursera bygger, till skillnad från Udacity, på att kurserna fortfarande är kopplade till “riktiga” kurser från ett av de 33 universiteten som har ett samarbete med sajten. Ytterligare ett snäpp mot traditionell utbildning är MITs och Harvards samarbete edX som till och med låter deras sigill stå med på det pdf-diplom som man förtjänar genom att fullfölja en av deras kurser.

Det är på många sätt enkelt att förstå varför de största universiteten har så bråttom att kasta ut sitt material till allas glädje. Regeringar världen över drar i handbromsen för sina satsningar på den högre utbildningen. Studieavgifterna kryper upp här och var i både Europa och USA, samtidigt som ekonomin ger allt färre möjlighet att ta de lån de behöver för att kunna studera. Kombinationen av stor efterfrågan, begränsat utbud och skyhöga priser gör onlineutbildning till en väldigt lockande affärsmodell för investerare (Udacity räknar med att det kostar dem två dollar per student att producera sitt material). Och en överhängande risk för nervösa universitet att hamna längst bak i leden i en potentiell guldrush. i slutet av 2012 skickar Lunds universitet ut ett pressmeddelande om att de också ska undersöka möjligheterna att ge sig in i leken med gratis onlineutbildning. Den som har fått i uppdrag att hålla i utredningen är Ebba Ossiannilsson på utvärderingsenheten.

– Vi har kommit fram till att vi måste göra något, och det ganska snabbt eftersom vi ligger väldigt långt efter, sä-

fakta

16

hur ska vinstdrivande företagen tjäna pengar på detta?

betyder moocs...

Liksom för de flesta bolag inom it-sektorn – en senare fråga. De stora universiteten har råd att behandla det helt som en marknadsföringskanal och ett sätt att utveckla sin personal och pedagogik och pröva den mot omvärlden.

…en demokratisering av utbildning? Ja och nej. Ja, på sättet att kunskapen finns tillgänglig för vem som helst med en dator att tillförskaffa sig själv. Nej, på sättet att det inte finns något som talar för att MOOCs-studenter inte

Andra, som Udacity, får vara lite mer kreativa. Till exempel säljer de tillgång till sina databaser till företag på jakt efter att anställa duktiga studenter. Andra sätt är till exempel det avtal de skrev med San Jose State Univer-

sity i slutet av januari i år där Udacity ska utforma en införkurs för de utbildningar som det statliga universitetet har kämpat med låga förkunskaper bland sina studenter.

En tredje väg – sälja diplom.

skulle behandlas som andra klassens studenter. …nedbrutna hierarkier?

Nej, inte än i alla fall. Om något så har de stora universiteten utnyttjat utvecklingen till att befästa sin position genom stora investeringar.

lundagård nr 1 2013

s 14-17 reportaget.indd 3

13-01-21 05.10.18

läs fler reportage på lundagard.se ◣

ger Ebba Ossiannilsson som tidigare bland annat jobbat med utvärderingar av distansutbildningar.

Ska man endast sätta en person på ett sådant projekt är det svårt att tänka sig någon mer lämplig. Hon verkar nämligen helt frälst när hon får prata om MOOCs och använder ord som “revolution”.

– Det hela ställer saker på sin spets. Frågan om gratis onlineutbildning tvingar oss att fundera kring pedagogik, logistik och etik. Det är en katalysator i hela utbildningssystemet, säger Ebba Ossiannilsson.

Hur Lunds universitet kommer att ta sig an denna globala utveckling är dock svårt att sia om. Ramarna för Ebba Ossiannilssons utvärdering är än så länge väldigt vaga, och hon jobbar varken efter någon tidsplan eller budget. efter två veckor har jag trappat ner på takten på de kurserna som jag anmälde mig till. Även om jag fortfarande hela tiden tänker att jag ska göra klar Sebastian Thruns statistikkurs, så är det inte så att timmarna med klippen susar förbi som de gjorde i början. Det blir i stället ett litet klipp då och då innan något annat på internet blir mer lockande att titta på. Biologikursen på Coursera tröttade ut mig helt efter att för stor del i början gick åt till att bevisa att evolutionen faktiskt var sann.

På så vis är jag en ganska normal onlinestudent. Enligt uppgift så är det första klippet på onlinekurser i regel tio gånger mer sedd än det sista.

Vill man ta detta som exempel på att konceptet inte funkar har man dock inte förstått grejen med MOOCs. Enkelheten i att röra sig fritt in och ut efter intresse är själva essensen av dessa kurser, och den tillhörande synen på kunskap.

Klippen och övningarna är i regel roliga och engagerande (det kan inte minst statistikprofessorn på Ekonomicentrum intyga som jag fick sitta och klicka på youtubeklipp med en halv söndag). De måste vara det om de ska lyckas konkurera med flikarna med Facebook, pingvinbloopersklipp och mailen – och det har de också förstått. I och med att det är digitalt har utformarna av dessa kurser också alla verktyg de behöver. De kan se vilka klipp som personer inte förstår och vilka frågor som är de svåraste. Statistik som kan användas till att på ett betydligt mer träffsäker sätt än kursutvärdering se var intresse och engagemang dör ut och vilka delar som var för kluddiga och otydliga. en tanke som slår mig är att de klipp som jag sitter och

kollar på för att lära mig statistik är väldigt lika de youtubeklipp jag kollade på för ett par år sedan för att lära mig att använda en alldeles för avancerad kamera. Har universiteten börjat lära sig av internetkulturen?

Olof Sundin är professor i bibliotek- och informationsvetenskap. Han har bland annat forskat på hur fakta blir till på Wikipedia, och vad det betyder när kunskapen blir digital. Enligt honom är det dock inte helt enkelt vad som är hönan eller ägget på utvecklingen i klassrummen.

– Jag tycker inte att man ska fastna för mycket i den här teknikdeterminismen. Det sker en liknande utveckling

både på campus och på nätet. Den traditionella utbildningen har varit ganska samma under en lång tid, men förändrats under det senaste åren där man byggt in mer och mer diskussion, säger han och menar att det också kan vara ett sätt för universitetet att institutionalisera och dra nytta av den kunskapen som än så länge mest varit förbehållen nätet. om man vill är det lätt att argumentera för att univer-

siteten har haft en väldigt konservativ hållning gentemot it-teknisk utveckling inom sin pedagogik. Snart 20 år efter internets inträde i hemmet hålls fortfarande storföreläsningar och på biblioteken sitter studenter och proppar huvuden fulla med utantillkunskap inför salstentor som skrivs för hand.

Samtidigt är det knappast hela sanningen. Nog har vi gått mot en utveckling där lärarens auktoritet kan utmanas och kunskapen inte enbart kommer i ett flöde från den svarta tavlan utan lika gärna kan skapas på ett mer dynamiskt sätt i grupparbeten och seminarier.

Universiteten, och särskilt de största, har alltid varit segförändrade – på gott och ont. Men lika lätt som det är att klaga på den tid det tar för universitet att anpassa sig till, och hävda att tekniken nu tränger in och utmanar vad ett universitet egentligen ska göra, lika lätt kan det ses som att utbildning generellt har utvecklats tillräckligt för att vara mogen nog för nästa steg.

– Man kan ana en viss naivitet när man talar om MOOCs. Det finns en tanke om att kunskap flyter omkring någonstans på digitala ledningar, och bara man öppnar upp så lär sig alla massor. Men i den tyngre formella utbildningen finns det ändå så mycket mer än så.

Det sociala nätverket och en fin stämpel i diplomet är rent krasst det man kanske betalar mest för när man väljer att investera i en utbildning, och är något som är mycket svårare att komma runt, säger Olof Sundin.

"Frågan om gratis online­ utbildning tvingar oss att fundera kring pedagogik, lo­ gistik och etik.

Det är en kata­ lysator i hela utbildnings­ systemet."

som med all teknisk utveckling tas de stora stegen först och sedan löses de mindre problemen längs vägen.

Idén om mobiltelefonen kastades inte i soptunnan för att de första modellerna bara hade tio minuters batteritid och krävde en mindre barnvagn för att släpa runt på. Nu i början av 2013, året efter det som The New York times lyriskt utropade till “The year of the MOOCs”, kan vi istället läsa kritiska artiklar om alla de brister som onlineutbildning för med sig.

Farhågorna om likriktning av kunskap, det växande gapet mellan stora och mindre lärosäten och devalveringen på vikten av kunskap är helt reella problem, men diskussionen om dem kan bidra till att föra utvecklingen åt rätt håll. För att stega tillbaka är det knappast troligt att vi kommer göra.

text max jedeur-palmgren foto henrik larsson

det kollektiva vetandet …en globaliserad kunskapsvärld? Nja. Visst, när kunskapsutveckling blir mer peer-to-peer baserad blir innehållet mer dynamiskt och mottagligt för hela världen.

Samtidigt sker trenden än så länge främst inom den

anglosaxiska utbildningsväsendet. Handen på hjärtat, om det är lika enkelt att följa en juridikkurs på Harvard som Halmstad – vilken tar du? Globaliseringen riskerar att leda till likriktning och marginaliserande av annorlunda synsätt.

Maila inte läraren. Uppmaningarna kan inte vara tydligare i början av en kurs.

Konstigt är det såklart inte när studenterna är i tiotusentalet till antal, och läraren ensam.

I stället uppmanas du ställa din fundering i en tråd på

forumet och hoppas på svar från någon av dina kursare.

Hur funkar det då? Förvånadsvärt bra! Det verkar finnas personer som är inne på forumen bara för att vara den som kan svara bäst.

Anser man att ett svar är bra

så ger man den en tumme upp, och den med flest uppåttummar hamnar högst upp efter frågan i tråden. Uppåttummar och interaktion ger “karmapoäng” som inte kan användas till något annat än att ståta med i sin avatar. lundagård nr 1 2013

s 14-17 reportaget.indd 4

17

13-01-21 05.10.29

porträttet

I fantasins gränsland En kvinna utan människokropp, byggd av sand. Kamouflage för utomjordingar.

Scifi-soffor. Bakom verken döljer sig konststudenten Tiril Hasselknippe, en av Malmös mest aktuella gallerister. det sägs att astronauten Scott Car-

penter inte ville åka tillbaka till jorden.

Han blev så betagen av skönheten hos de mystiska ljusfenomen han upptäckte i rymden att han glömde sina vetenskapliga uppdrag för att dokumentera dem.

Han klarade sig med nöd och näppe tillbaka, där NASA kunde ta del av hans suddiga fotografier och för alltid vägra honom att ge sig av igen.

värdig kultur som bara är till för att vara kul, men egentligen är det ju det svåraste att hitta på något som inte finns.

den som fortsätter genom galleriet hittar en kamouflageparkas, baserad på ett påhittat rymdlandskap av vita, gröna och lila berg.

Framför den tornar en massiv stod av gjutsand. Titeln Karyatid klargör att den är en variant av det antika Greklands kolonner i form av kvinnofigurer, som många år senare, på jorden och längst användes för att hålla upp tak på byggner i en kylig korridor i Malmö konstnader. Tiril Hasselknippes kolonn är en högskola, studsar ljuset mellan olika lek med tanken på vad som skulle vita ytor. Sex möbelliknande återstå av idén om kvinnlighet om skulpturer av triangulära, man plockar bort dragen av männisskinnklädda kuddar skapar "Edge kommer ofta kokropp. Jordfärg, tyngd och mjuka associationer till en Ikeaka- när man själv inte runda former blev resultatet. Fantatalog som har spårat ur. Eller sins gränser avslöjas genom att skala kanske snarare till ett var- är helt klar över dagsrum för en långt fram- vad man har gjort." av lager för lager av erfarenheter.

Malmö högskola är välkänt för tida människosort, en som sin höga nivå när det gäller konstföredrar geometriska figurer teori, och för Tiril Hasselknippe har det framför ett ryggstöd, en som kanske inte betytt mycket för självförtroendet kring har någon rumpa men väl ett utsökt sinsin konst. Psykologi och filosofi spelar ne för form. viktig roll i hennes skapande.

Tiril Hasselknippe lutar sig mot en – Men jag försöker att inte tänka för av de modernistiska möblerna. "Dekonmycket på vad saker som jag kommer struerade soffor" kallar hon dem med ett på ska betyda eller symbolisera. Tänker skratt. De är hennes senaste projekt på man ”okej, det här borde vara logiskt, konstprogrammet vid Malmö konsthögdet här borde man fatta”, blir det ganska skola och hon är inte nöjd. Det är hon tråkigt och ser ut som nåt man har sett aldrig så här ett par dagar efter vernisförut. Det har liksom ingen edge i sig. sagen, ska tilläggas.

Edgen kommer ofta när man själv inte är Det får vara upp till publiken att behelt klar över vad det är man har gjort. döma om hon lyckats med att nå den där upplevelsen av att tänja fantasin ytterligare. För henne handlar hennes konst för tiril hasselknippe börjar det just om det: att närma sig den där svindmed ord. Hon låter tankar och bilder lande upplevelsen av okänd skönhet som strömma ut i en sorts poesi. Därefter tar fick en hårdtränad rymdpilot att riskera svetsning, frigolit och läder över. liv och uppdrag för några fotografier.

–Jag tycker att själva den fysiska proÄven om soffprojektet är något mer cessen är viktig. Vissa konstnärer skickjordnära än hennes konstverk kring den ar sin idé till en fabrik där de förverklisalige astronauten för något år sedan, är gar den, men för mig utvecklas idéerna utgångspunkten densamma. under skapandets gång. Man gör miss– Människors fantasiförmåga har sin tag, och så kanske det ändrar riktning gräns, och det tycker jag är så orättvist. och rentav blir snyggare.

Det är ofta rent kroppsligt, vi kan bara föTiril Hasselknippe fixerar blicken i lufreställa oss genom att relatera till något vi ten när hon talar, långsamt på en blandupplevt förut. Om vi till exempel ska föning av svenska och norska. Hon lutar sig reställa oss hur det vore att resa i rymden, lite på ena benet och avslutar ofta sitt resotänker vi oss det som att flyga. Så bara att nemang med ett skratt rakt ut i luften. skapa något som jag inte riktigt har sett Hon berättar att texterna ofta får förut vore en seger, säger hon. tjäna som en sorts bruksanvisning till Att sofforna påminner om inredhennes utställningar. Men författandet ningen i en science fiction-film är inte har också alltmer kommit att bli en egen en slump. Precis som rymden är sci-fi en konstform för henne, som hon sprider viktig inspirationskälla för Tiril Hasselvia Internet. knippe.

– Tolstoj skrev också sina stora roma– Jag har alltid tyckt om att läsa science ner, bit för bit och gav ut i ett magasin fiction. Många tycker att det är mindersom alla i societeten läste. När jag läste 18

lundagård nr 1 2013

s 18-19 porträttet.indd 1

det så tänkte jag att det inte var fel sätt att få ut texter genom internet. Det är bättre det än att få det upptryckt i kanske 200 ex som nästan ingen läser. tiril hasselknippe representerar

den typ av konstnärer som gärna aktivt deltar i samtalet om konst och sprider andras konst. När hon kom till Malmö 2011 startade hon galleriet CEO Gallery, en sorts plattform för unga oetablerade konstnärer som snabbt omskrevs som "Malmös hippaste galleri" och fick beröm av etablerade konstkritiker i Sverige och utomlands.

–Jag tyckte att jag kände så många duktiga unga konstnärer och att det vore hemskt om vissa av oss lyckades och inte andra. Sånt sker ju av slumpen, inte beroende på talang utan på saker som händer i livet. Så jag ville göra något för att lyfta fram de konstnärskapen och ge dem ett projektrum där de kunde vara lite friare än på andra platser, berättar Tiril Hasselknippe.

–Samtidigt ville jag att det skulle ha lika hög auktoritet som de etablerade fancy schmancy-gallerierna. Jag hade jobbat mycket som assistent på sådana gallerier, så jag snodde lite av dem: skapade en hemsida som presenterade konstnärernas profiler med bilder på deras verk, kopplade en Facebooksida till det, efterliknade hängningen i själva galleriet och sådär. Och det funkade.

Konstvärlden är inte så stor, det går snabbt att skapa en hype. Det är intressant att många som creddat galleriet utomlands aldrig har varit där. Det är en hype baserad bara på bilder.

Vad är bra konst för dig?

– Det måste vara nåt som är lite överraskande för mig, nåt element som gör mig förbryllad och får mig att kolla två gånger, eftersom lever i den här bubblan och ser konst varje dag.

Men närheten till konstvärlden har inte alltid varit självklar för Tiril Hasselknippe.

– Det finns inga kända konstnärer i min familj, och jag hade ingen aning om hur man utbildade sig till konstnär. Men min teckningslärare på gymnasiet gav mig en miljon chanser. Han hette Sven.

När jag kom in på konsthögskolan tog jag bussen ut till honom och berättade det. Det betydde jättemycket för mig att han inte gav upp. Steget till akademin är väldigt långt för den som inte är född in i den här världen. text ida ölmedal foto jonas jacobson Redigering: Ida Ölmedal

13-01-21 06.55.15

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

lundagård nr 1 2013

s 18-19 porträttet.indd 2

19

13-01-21 06.55.51

internationellt

"Det här är revolutionen" Studenterna och universitetens roll är påtaglig i byggandet av det "nya" Egypten.

– På universiteten är folk hungriga efter politik nu, säger Naiera Magdy, en ung student i Kairo.

Mitt i Kairos livsfarliga trafik är det svårt att hålla jämnt tempo med Naiera Magdy. Hon pratar engagerat samtidigt som hon vant parerar bilarna. Några få turister hon passerar ser skräckslagna ut inför all trafik, men Naiera Magdy själv är hur lugn som helst. Hon läser statsvetenskap vid Kairos universitet och skulle egentligen ha börjat skriva sin masteruppsats den här hösten.

Framme vid restaurangen med dunkel belysning som tycks ha alldeles för mycket personal i förhållande till de få gästerna, beställer hon in en kopp te med mynta och förklarar varför det inte blev så.

– Sedan revolutionen har professorerna i statsvetenskap varit upptagna med att analysera och föreläsa om Egypten, både nationellt och internationellt. I dag har de ganska lite tid för studenterna. hon suckar och fortsätter berätta. Den

handledare som hon egentligen skulle haft visade sig vara “foloul” och var därför helt borträknad. Foloul är ett begrepp för de personer som på något vis tillhörde den tidigare Mubarak-regimen – de som satt i ledningen såväl som många av dem som gynnades personligen av politiken.

Sedan revolutionen har detta varit något som ständigt uppmärksammats i Egypten. Det gäller inte bara inom universitetsadministrationen utan i samhället i stort. På universiteten är det många lärare och professorer som tillhörde Mubarak-regimen som har slutat, men några finns fortfarande kvar. Vissa av dem har dömts eller kommer att dömas, andra kommer att bli av med sina poster.

Oavsett så var det självklart för Naiera Magdy att hon inte ville ha en handledare med koppling till den tidigare regimen.

ahmed elenany dyker upp. Han bär en kavaj med ett par pins på. Tidigare var han kårordförande på universitetet Ain Khams och kommer under våren att avsluta sina studier för att bli tandläkare.

Han pratar fort på perfekt engelska och gesikulerar.

Han har över 100 000 följare på Twitter och var en av dem som twittrade direkt från Tahrirtorget under revolutionen.

Ahmed Elenany verkar inte vilja berätta så mycket om hur de var under revolutionen, han vill mest prata om vad som hän20

lundagård nr 1 2013

s 20-21 internationellt.indd 1

der nu och vad som borde göras. Hans analyser av det politiska läget i Egypten och angränsande länder tycks aldrig sina.

Vore det inte för hans två mobiltelefoner som ringer och avbryter varannan minut skulle han ha kunnat fortsätta hur länge som helst. Ahmed Elenany är en viktig länk i Egyptens socialdemokratiska parti och det är många som vill nå honom. Fokus ligger på att bygga upp en partiorganisation och skaffa fram representanter till parlamentsval och valobservatörer.

Många andra har i likhet med Ahmed och Naiera pekat på betydelsen av att de som befann sig ”på gatan” under revolutionen nu ska kunna förflytta sig till andra sammanhang där de kan fortsätta att driva på förändringen. Kanske är universiteten en sådan plats, men det kan inte vara den enda. Rörelsen måste hitta nya former att organisera sig. I efterdyningarna av regi"På universiteten mens fall registrerades helt plötsligt mängder är folk hungriga med politiska partier, efter politik nu." nya ickestatliga organisationer (NGO:s) och fackföreningar. Under Mubarak-regimen var sådan aktivitet förbjuden. Men nu, efter revolutionen, finns plötsligt många sätt att organisera sig på.

Bland annat har en demokratiakademi grundats, en organisation som tränar unga som är aktiva i revolutionen för det politiska livet. Akademin håller till Naiera Magdy. i en ganska sliten men funktionell lokal en bit utanför Kairos centrum. De rekryterar unga ledare från alla olika politiska fraktioner, från fotbollslagen, 6:e aprilrörelsen och det Muslimska brödraskapet, bland annat. De unga tränas i politik på olika nivåer, går igenom de stora ideologierna, hur den egyptiska statsappareten ser ut och tränas i debatt och argumentation.

Naiera Magdy beskriver den här sortens arbete som den faktiska revolutionen.

– De arton dagarna av revolution, de var tiden då vi förstod och såg. Nu är tiden att rätta till det som är problemet: fanatism, patriarkala strukturer, byråkrati, fattigdom. Vi har bara börjat.

benämnts med många namn. Ett av dessa är "Thawrat alShabab", ungdomsrevolutionen. Det var studenter som Naiera Magdy och Ahmed Elenany som krävde förändring och regimens avgång. Universiteten blev en viktig plats för människor att mötas och utbyta kunskap och idéer. Utbildningen i Egypten är gratis och universiteten samlar många unga vuxna från olika samhällsklasser och delar av landet.

Ahmed Elenany ser positivt på framtiden just på grund av denna mängd och bredd av studenter som ständigt utexamineras från universiteten, nu även med idéer och erfarenheter från revolutionen.

De kommer att återgå till sina hemmiljöer och vara som små prototyper av det "nya" Egypten, menar han.

Samtidigt är det viktigt att minnas att det är långt mellan studenterna i Kairo och människorna på landsbygden. Egypten är ett stort land med mycket fattigdom och höga nivåer av analfabetism. Studenternas röster om nuet och framtiden är inte de enda.

Ahmed Elenany fortsätter att illustrera skillnaderna mellan tiden före och tiden efter revolutionen.

– När jag var kårordförande försökte jag ibland ordna politiska seminarier men det "Det är som att ett gick inte på den tiden.

Nu är det som att ett lock har öppnats." lock har öppnats. Plötsligt pratar alla politik, alla diskuterar, alla demonstrerar.

På frågan om vad folk pratade om före revolutionen skrattar han till, och säger: – Om fotboll…

Naiera Magdy beskriver samma tendenser: – På universiteten är folk hungriga efter politik nu. Många initiativ har taAhmed Elenany. gits av studenterna på universiteten till demonstrationer, seminarier, mässor och annat. Till exempel så var det, precis efter revolutionen, många demonstrationer riktade specifikt mot de inom universitetsadministrationen som var foloul.

revolutionen har

samtidigt finns det svårigheter, inte minst i det osäkra politiska klimat som råder i Egypten. Det är svårt att veta vad som är rykten, vad som är propaganda och vad som är sanning i informationen om såväl det Muslimska brödraskapet som om oppositionen. Ett exempel på detta är de röster som hörs om att Muslimska brödraskapet vill förbjuda politisk aktivitet på universiteten. Naeira Magdy, likt många andra, upplever det som ytterst oroande, men lägger till att det än så länge inte är någonting som de kan kontrollera.

Oavsett vart Egypten är på väg, hur det går i stundande parlamentsval och hur konstitutionen kommer att användas, tycks det finnas en kraft i Tahrir som talar för förändring. Eller som en ung man vi möter uttrycker det med ett finurligt leende: – Vad som än händer, har vi alltid Tahrir. text & foto linnea jacobsson

Redigering: Tobias Persson

13-01-21 07.23.30

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣ En vanlig syn på Tahrirtorget, där små och stora demonstrationer avlöser varandra. Denna, då människor samlades och lyssnade till nejsägarnas argument, ägde rum dagarna före konstitutionsomröstningen.

I mitten av Tahrirtorget, bland partitält och teförsäljare, står några tält uppställda som minnesmonument för de martyrer som har dött, under och efter revolutionen. Här trängs folk för att minnas dem och varför de dog. lundagård nr 1 2013

s 20-21 internationellt.indd 2

21

13-01-21 07.24.15

kursen

En gråtande poethustru, en nyfiken professor och ett tomrum i religionsundervisningen. Det är början på berättelsen om "Sex, erotik och religion" – den populära ”godiskursen” på Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Det är sen eftermiddag. Jag sitter i klassrummet och pratar med två av mina nya klasskamrater.

Förväntansfull, nyfiken och lite trött. Vi har nyligen fått höra att Lena Roos, som ska hålla i kursens introduktion, har fastnat på ett SJ-tåg från Uppsala.

Ingen av de jag pratar med har gått på Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) tidigare. De kommer från andra institutioner och har hört talas om kursen från vänner, sett affischen eller reklamen i högermarginalen på Facebook. Själv blev jag tipsad av en lärarstudent från en annan kurs. Ingen av oss vet dock exakt vad vi har att vänta.

Så kommer hon äntligen, Lena Roos. Med rullväskan efter sig och åksjukearmband fortfarande kvar om handlederna. Det blir fel med power pointen – den blinkar som ljuset på en nattklubb – men till slut tar introduktionen fart.

Den handlar om förhållandet mellan sex och religion. Hur sexualiteten har använts som ett medel för att reglera. Som ett sätt att dra gränser. Något som skrämt, eftersom det är en drift som har varit svår att kontrollera.

Genus. Makt. Identitet. Och filmen 300. egentligen började kanske allting med Why

Mrs Blake Cried. Titeln på en bok som fångade Antoon Geels intresse i en bokaffär i London.

Den visade sig handla om hur den kände engelske poeten William Blake experimenterade med så kallad sakral sexualitet, vilket innebär att man ser sexualiteten eller den sexuella metaforen som ett sätt att närma sig det andliga.

Något som Antoon Geels, professor i religionshistoria och religionspsykologi med inriktning på spiritualitet och mystik, var väl bekant med. Ändå fick boken honom att fundera.

– Den fick mig att ställa frågan om varför vi inte tar upp sex när vi pratar om religion, säger Antoon Geels, som ansåg att bästa sättet att utforska detta nya ämne var att starta en kurs om det.

Fast först behövdes en bra bok. Tillsammans med Lena Roos, forskarassistent inom religionshistoria, och flera andra kollegor med olika religioner som specialiteter, började han skriva på den bok som senare blev Sex – för Guds skull:

22

lundagård nr 1 2013

s 22-23 kursen.indd 1

Sexualitet och erotik i världens religioner. Den bok som ledde till att de på hösten 2010 tillsammans startade kursen Sex, erotik och religion.

– Vi vill öppna frågan om vad som är centralt inom religionsvetenskapen. Och den här kursen sticker ut, den ställer nya frågor. Det handlar inte alltid om hur man tror, utan om hur man lever, säger Lena Roos och fortsätter: – Tidigare har religionsforskningen fokuserat på delar av den religiösa tolkningen, männens värld. De har varit privilegierade, varit präster och teologer. Men föreställningen om den goda sexualiteten berör kvinnor, eftersom det ofta handlar om barnafödande och menstruation.

På min del, som är judendomen, läser vi bland annat om sådant som anses rent och orent, och om den viktiga gruppidentiteten. När det gäller buddhismen handlar det exempelvis om begäret som orsakar människans lidande, och som hon måste bli fri från. År 2010 var även en period då den religiösa världen skakades av pedofil-skandaler inom den katolska kyrkan. Antoon Geels menar att det var angeläget att rikta uppmärksamheten mot just motsättningarna och kopplingarna mellan sex och religion.

– Det är ett så oerhört sammansatt ämne. Det finns skillnader både mellan och inom religionerna. Vi behövde bena upp det. Det ligger i tiden.

Både kursen och skandalen fick dessutom Antoon Geels att tänka tillbaka på sin egen katolska bakgrund som han revolterade mot som ung.

– De hade en väldigt inskränkt syn på sexualitet. Hur kan det ha varit för en celibatär präst att sitta och lyssna på ungdomar som biktar sig om sina sexuella erfarenheter? Inte naturligt.

Och sedan tio Ave Maria på det – så är alla synder förlåtna! nu har kursen nyligen avslutats, efter att ha

gått för tredje året. Och även om antalet studenter sjönk på vägen började den med ovanligt många för att vara en ”godiskurs”, som studierektor Tobias Hägerland kallar de kurser som oftas bara läses av rent intresse. Kursen innehöll även en stor mix av studenter, varav flera läste på CTR för första gången. Var det kursens ämne, eller berodde det stora intresset på någonting annat?

– Rent spontant vill jag svara att sex säljer, säger Antoon Geels skämtsamt, men Tobias Hägerland har en annan förklaring: – När det gäller mindre kurser handlar allting om antalet sökande. Om det är få sökande i

början av sommaren måste vi ställa in. Så vissa kurser väljer vi att satsa lite extra på.

Vilket fick institutionen att göra valet att marknadsföra sin kurs med affischer uppsatta över hela universitetsområdet samt genom Facebook.

– Kursen vänder sig inte bara till de som läser religionsvetenskap. På det här sättet når informationen ut till andra som annars inte skulle titta på CTR:s kursutbud. Dessutom får kurser som sticker ut ofta mer uppmärksamhet, tillägger Lena Roos.

Fast om den kommer att gå igen är inte säkert. Enligt Tobias Hägerland är det en väldigt populär kurs när den når ut, men CTR är en liten institution. Eventuellt kommer kursen att ges för sista gången till hösten 2013. Sedan går Antoon Geels i pension, samtidigt som Lena Roos slutar på CTR. – Men vi hoppas så klart att någon vill ta över, säger Antoon Geels. och det hoppas jag också. För hur var kursen,

nu när den avslutande hemtentan lämnades in för en vecka sedan?

Hård. Krävande för att vara en 7,5 poängskurs. Men spännande, annorlunda och med fantastiska lärare.

Kanske kommer den här kursen att gå många år till.

Annars är det väl bara att passa på till hösten 2013.

text emma andersson illustration anni tuikka

om kursen Kursnamn: Religionsvetenskap: Sex, erotik och religion Antal högskolepoäng: 7,5.

Går: Varje hösttermin.

Undervisningen: Sex stycken kombinerade föreläsningar och seminarier, med sex olika föreläsare – en expert för varje världsreligion.

Obligatorisk kurslitteratur: Sex – för Guds skull: Sexualitet och erotik i världens religioner.

Examination: Seminarierapporter, muntlig ”konferens” i grupp med inlämning av skriftligt arbete på cirka tio sidor, hemtenta.

Behörighet: Grundläggande samt 60 hp akademiska studier.

Redigering: Anni Tuikka/Kenneth Carlsson

13-01-21 04.21.47

läs mer om lunds kurser på lundagard.se ◣

lundagård nr 1 2013

s 22-23 kursen.indd 2

23

13-01-21 04.22.11

karriär

Var det verkligen värt det? foto sofia åström

Att jobba heltid på nationen eller kåren med en lön som bara motsvarar studiemedlet. Kan det verkligen vara värt mödan? Med tio års distans till studentlivet försöker gamla heltidare besvara den frågan.

Många studenter väljer att vid sidan av sina studier engagera sig i en nation eller kårverksamhet. Ett betydligt färre antal studenter beslutar sig för att ta steget till att arbeta för sin nation eller kår på heltid. De allra flesta tar ett studieuppehåll för att hinna sköta uppgifterna och får också betalt för sitt arbete. Det är troligtvis först efteråt som det går att avgöra om det var värt den energi som krävdes. Lundagård har följt med den förre detta kuratorn Ida Janghed till hennes gamla nation. ida janghed var kurator på Västgöta nation för tio år sedan och är tillbaka på platsen som kom att bli mittpunkten i hennes studentliv.

När var du senast här på VG? – Det var på första maj-lunchen för ett och ett halvt år sedan. Då brukar många gamla aktiva dyka upp, så den försöker jag komma tillbaka till när jag har möjlighet.

När nationerna marknadsför sig själva till nya studenter, tillika potentiella medlemmar, brukar de ofta prata om hur man har nytta av sitt engagemang senare i livet, framförallt i arbetslivet. Ida Janghed jobbar idag som personalchef på ett företag i Malmö och tycker att det ligger mycket sanning i det.

– Definitivt. Jag är ett själv ett levande exempel på det. En stor del av mina vänner i dag kommer från nationsvärlden och när jag i mitt yrke som personalchef ser på ett CV att man har varit aktiv i någonting utöver studierna, ser jag alltid det som ett stort plus. lundagård har pratat med andra

kuratorer som var aktiva samtidigt som Ida Janghed. De håller med om att man drar nytta av sitt engagemang när man ska ut i arbetslivet. De andra kuratorerna träffade personerna som de i dag lever tillsammans med. Kanske är det här en slags röd tråd bland heltidare på nationerna i Lund. Ida Janghed skrattar när hon får frågan om det möjligtvis stämmer in på henne också.

– Ja, det gör det ju faktiskt. Min nuvarande man var prokurator på en annan nation.

Man lever och andas på nationerna och umgås väldigt intensivt med människor i den världen. Så det är ingen slump att man får ett stort socialt nätverk då.

Finns det en risk att nationslivet blir en bubbla?

– TiIl att börja med bodde jag aldrig på nationen själv, men var ju givetvis här väldigt mycket. Man lever i ett slags kvasivärld,

24

lundagård nr 1 2013

s 24-25 karriär/extraknäck.indd 1

Ida Janghed var kurator på Västgöta nation för tio år sedan och beskriver nationslivet som ett slags kvasivärld.

så det är klart att det blir ett slags bubbla för det är ju den världen man lever i just då.

Precis som man lever i en annan verklighet sen när man sedan börjar jobba på riktigt.

Om du skulle varna för någonting, vad skulle det vara?

– Det gäller att ha en viss balans. Det är klart att det finns många som har festat bort hela terminer. Det fanns personer som var extremt engagerade och på bekostnad av det kanske försummade studierna lite, men sen fanns det samtidigt många exempel på de som klarade av att hålla en bra balans mellan studier och nationsliv.

Har du något tips till de som funderar på att ge sig in i nationslivet?

– Testa på! Om du inte tycker det är kul att jobba i baren, kanske du tycker det är kul att ordna en innebandyturnering, ett kulturevenemang eller att laga mat. Jag inser hur klyschigt det låter, men man får så extremt mycket ut av det. text filip lyrheden

hej arbetsgivare!

Vilka engagemang väger tyngst hos en rekryteringskonsult?

1. Nation 2. Kår 3. Utbytesstudier 4. Ta hand om utbytesstudenter i Sverige 5. Spex (Fråga ställd till Kristina Harlin, Rekryteringskonsult på Experis AB inom Manpowergruppen)

hallå där...

Maria Karlman Noleryd, ordförande i Samhällsvetarkåren 2003.

Vad gjorde du efter din tid i Samhällsvetarkåren?

– Jag pluggade först klart ekonomprogrammet och efter det har jag bland annat arbetat på Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Verket för högskoleservice i Stockholm. I dag jobbar jag som utredare på Nordens fackliga samorganisation.

Vad känner du att ditt engagemang i Samhällvsetakåren har gett dig, nu nästan tio år senare?

– En förståelse för hur det är att jobba med andra människor som inte tycker likadant som jag och att ändå kunna ta hänsyn till deras åsikter. Efter min studietid i Lund har jag hela tiden jobbat inom politiska organisationer och har då haft stor nytta av att tidigare ha varit en del av en organisation med demokratiskt beslutsfattande.

Vad har du för tips till de som funderar på att engagera sig i kåren?

– Gör det! Bortsett från den kompetens jag sedan har haft nytta av i arbetslivet, har jag fortfarande kontakt med det nätverk av vänner som jag fick då.

Finns det något att varna för med kår engagemanget?

– Det tar längre tid att avsluta utbildningen och kan bli stressigt ibland.

Redigering: Ellen Paulsson

13-01-21 04.30.38

extraknäcket

foto sofia åström

"Jag trodde att det skulle vara roligt,men det är faktiskt ännu roligare än jag trodde", säger Emma Hjalmarsson som extraknäcker som träningledare på Gerdahallen.

"Det är kul att inspirera andra till träning" Namn: Emma Hjalmarsson. Ålder: 25 år.

Studerar: Civilekonom.

Extraknäck: Aerobic/tep-ledare.

Varför började du på ditt jobb?

– Jag har alltid älskat träning och jag gillade atmosfären och människorna på Gerda.

När de annonserade om en ledarutbildning var det ett enkelt val att söka.

Hur många timmar jobbar du i veckan?

– Jag har två ordinarie pass per vecka på schemat. Sen hoppar jag in och vickar ibland när andra får förhinder, så då blir det tre eller fler gånger på en vecka.

Vad har du för lön?

– Jag och alla andra Gerdaledare tjänar 175 kronor per pass, oavsett hur långt passet är.

Hur fick du jobbet?

– Jag gick på audition där ett antal blev uttagna att få gå Gerdas interna ledarutbildning.

Jag tror vår aerobic-/steputbildning var på ungefär 100 timmar under hösten 2010. Blir man godkänd på både teori- och praktikdelen på utbildningen får man börja leda pass, antingen som vikarie eller så får man sitt eget pass på schemat. Jag började som vikarie en termin, sen fick jag mitt eget pass.

Redigering: Tobias Persson

s 24-25 karriär/extraknäck.indd 2

Vad krävs det av dig?

– Utbildningen kräver ganska mycket tid och engagemang. För mig var det ungefär som att lägga på halvtidsstudier på min redan hundraprocentiga studietakt. Det är mer att göra vissa perioder och mindre under vissa, mycket speciellt när man ska sätta ihop nya koreografier och musik. Det kräver framförallt att man tycker att det är roligt!

Vad får du för förmåner?

– Gratis träningskort och gratis deltagande under Gerdahallens inspirationsdag. I maj ska många av ledarna åka till Lanzarote och under en vecka ta del av en enorm träningsanläggning med en massa klasser och föreläsningar till ett väldigt förmånligt pris.

Gerdahallen anordnar också ett antal gratis fortbildningar varje år.

Hur är "CV-faktorn"?

– Det är ganska svårt att avgöra eftersom jag inte sökt några större jobb ännu, men jag kan tänka mig att det är positivt att det syns att man lyckats hantera både studier och jobb samtidigt. Sen tror jag också att det är positivt att man kan gå in i en ledarroll, att man vågar testa på nya saker och att man kan hantera olika typer av människor.

text & foto johanna jeansson lundagård nr 1 2013

25

13-01-21 04.31.13

föreningen

Kärleksakuten besöker en gymnasieklass i Malmö där de möts av en nonchalant attityd när de pratar om sex. Trots att intresset verkar finnas i publiken är det ingen som

våg

Kärleksakuten rycker ut fö Kärleksakuten tar över när det blir obekvämt för biologiläraren.

Denna ideella förening består av läkar- och sjuksköterskestudenter som sänker pulsen kring kärlek, relationer och sex.

– Kondomsallad, ropar Sofia Lundström högt efter att delat ut olika kondomsor­ ter till varje tjej i gruppen.

Alla tjejer i ringen besvarar lydigt or­ dern med att hastigt byta stol likt den klassiska leken ”fruktsallad”. Därefter målas mannens könsorgan av på tavlan allt efter anatomins regler och publiken uppmanas till att ropa skönt varje gång ordet nervändar nämns.

Lokalen är trevligt inredd och den dimmrade belysningen lyfter fram den inbjudande caféluckan samtidigt som billjardbordet i rummet bredvid fullän­ dar fritidsgårdskänslan.

En fritidsledare berättar att tjejgruppen länge sett fram emot att kärleksakuten ska komma, hon ursäktar sig samtidigt för att 26

lundagård nr 1 2013

s 26-27 föreningen.indd 1

det är osäkert hur många som vågar dyka upp nu när det verkligen gäller.

– Även om kvällens grupp är ovanligt ung så använder vi samma koncept som vid gymnasieklasser. De vill ha svar, inte fler frågor, säger Lisa Ohlsson från kär­ leksakuten.

Lisa Ohlsson studerar på sjuksköter­ skeprogrammet och har varit engagerad i föreningen i snart två år. Hon berättar att det är valfritt hur aktiv man vill vara.

– Vissa väljer att gå på tisdagsträff­ arna varannan vecka en del är bara med på utryckningarna och föreläser medan somliga deltar på båda två. unga tjejer har tagit plats i ringen och

kärleksakuten som numera är enhetligt klädda i föreningens svarta t-shirts med ett rött pulshjärta börjar med en kort presentation och några enkla regler som att inte använda namn utan istället prata anomnymt.

– Alla ska tycka det är roligt att vara här och samtidigt känna att det inte är

något tvång, säger Amanda Alkmar.

Stämningen är till en början blyg och försiktig med några få tjejer som emel­ lanåt vågar ställa frågor men universi­ tetsstudenterna fortsätter uppmuntran­ de att tala ledigt om ämnet.

men det är inte alltid frid och fröjd un­

der kärleksakutens utryckningar. Drygt en vecka efter besöket på fritidsgården bär det av till ett yrkesgymnasium i Malmö. Det är fortfarande tidigt och cy­ kelrusningen har ännu inte kulminerat i staden. För kärleksakuten som förbe­ reder ännu en utryckning tycks varken vinterkyla eller den tidiga morgonen på­ verka dagens insatsstyrka bestående av tre sjuksköterskestudenter.

Vid ratten, Malin Bengtsson och bred­ vid sitter Amanda Alkmar. Tredje och sista personen Erika Vagner är redan på plats i Malmö.

– Vi är cirka hälften sjuksköterske­ studenter och hälften läkarstudenter som är engagerade men vem som helst Redigering: Tobias Persson

13-01-21 06.24.57

om

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

vågar ingen riktigt visa det. Men Kärleksakuten står pall mot den svåra publiken och genomför hela föreläsningen som avslutas med kondomutdelning.

t för att döda myter om sex med vårdrelaterad utbildning som har lite koll på anatomi är välkommen säger Malin Bengtsson och fortsätter: – Jag skulle kunna tänkta mig att jobba med sexualundervisning. Det känns meningsfullt att hjälpa en person att ta rätt beslut.

på plats i malmö fylls det lysrörsbelys-

ta klassrummet, kantat med undanknuffade bord, med ett tjugotal stimmiga gymnasieelever som gärna skyltar med sitt ytliga ointresse. Testosteronhalten är hög och respektlösheten löper parallellt med tävlan om rummets centrum.

Kärleksakuten besvarar den nonchalanta attityden med bestämda röster som stundvis skapar nyfikna blickar. Intresset finns där men det får absolut inte synas utan maskeras med högstadiekäbbel, slagsmål och flygande pennor. Koncentrationen kommer och går men blir aldrig långvarig.

– Håll käften och lyssna! ropar en kille i uppknäppt dunjacka och vinner ett kort-

varigt gehör hos sina klasskamrater.

Några minuter senare ger samma person upp hoppet om tystnad och kollar på en youtubefilm på mobilen. Däremot fångar det kvinnliga könsorganet de unga männens intresse och förvåning sprider sig i klassrummet när publiken får reda på att mödomshinnan inte finns.

– Vadå? Så det går inte att se om en kvinna är oskuld eller inte? Frågar en kille med stora ögon.

– Nej, svarar Amanda Alkmar och poängterar att det är en myt.

"Vadå? Så det går Föreläsningen styrs till sist in på homosexu- inte att se om en alitet och åsikter flyger kvinna är oskuld i kapp med pennorna i luften. eller inte?."

– Det är fel!, utropar några upprörda killar i kör som om de hade blivit grovt förolämpade.

– Varför är det fel?, säger Malin Bengtsson ifrågasättade med ett aningen

chockat ansiktsutryck.

– Det är inte naturligt helt enkelt, svarar en ljushårig kille med en hetsighet som får rösten att darra svagt.

– Men homosexualitet förekommer bland många arter i djurvärlden, säger Amanda Alkmar självsäkert dock inför döva öron.

trots en krävande publik står kär-

leksakuten pall. Ingen slängs ut. Universitetsstudenterna pratar i varma kläder.

De varvar tystnad med bestämdhet för att fånga den nyckfulla uppmärksamheten.

Erika Vagner gjorde vid detta tillfälle sin första utryckning. Hon blev inspirerad av radio programmet ligga med p3 och mejlade därefter Malin Bengtsson.

– Jag tycker sex är ett viktigt ämne som det behöver pratas mer om det. Det angår alla och jag kan samtidigt förstå att det är svårt för lärare att föra dialogen med sina elever. text & foto daniel kindstrand lundagård nr 1 2013

s 26-27 föreningen.indd 2

27

13-01-21 06.25.16

kultur

dumpa draper

”Nej men vänta nu, här kommer det du, hon kommer nog inte att låta sig imponeras”. Efter fem säsonger av Mad men har mamma och jag fortfarande inte slutat hoppas. Tålmodigt, om än med stigande desperation i rösten, sitter vi där framför TV:n och väntar på den kvinna som ska ge Donald Draper nobben. Det verkar dock inte spela någon roll hur full, gift, gammal, ointresserad eller otrevlig han är. Kvinnorna kastar ändå med håret, skrattar åt hans skämt och tävlar om att få bli favoritaccessoaren i hans vardagsrum. Den självständiga karriärkvinnan, den nyförlovade tjugoåringen, sekreteraren – hur starka och intelligenta kvinnorna än verkar vara vill de ändå alla ha en bit av reklamlegenden Mr Draper. Osannolik story påhittad av en man med skev verklighetssyn? Nej, det är väl just det som är det värsta. Att det tvärtom känns som att serien speglar någonting som händer varje dag. att spegla det som händer varje dag har även TV-serien Girls gjort sig känd för.

Handlingen kretsar kring Hannah som vägrar att släppa en kille som ligger med henne men aldrig hör av sig – och som bryr sig lika lite om huruvida hon ligger med andra som om hon är i samma rum som honom när han onanerar. Likt förbannat ser hon honom som guds gåva till kvinnan. Kanske är styrkan i dessa serier att efter att de fått en skrika ”VAD FAN ÄR HENNES PROBLEM?!” kan man inte låta bli att se sig själv.

Vad gör det så viktigt för kvinnorna i de här serierna att behålla den idiotiska mannens blick på sig? Varför kan så många (kvinnor) inte se vad de har åstadkommit förrän det bekräftats av en man? Och – kanske framför allt – hur ändrar man beteendet? Det är där de här serierna blir en life-saver. det sägs ju att det är lättare att säga åt andra vad de ska göra, men det är någonting med att skrika det till en TV-skärm som får det att slå rot. Så nästa gång du har (eller är) en kompis som dejtar en idiot och du behöver förmedla detta på ett finkänsligt sätt: säg inte ett knyst. Säsong två av Girls börjar sändas på SVT i februari och inspelningen av Mad men säsong sex är redan igång. De är båda effektfullare än en predikan och roligare än en spegel. Allt du behöver göra är att slå på TV:n.

virve ivarsson 28

lundagård nr 1 2013

s 28-29 kulturuppslag.indd 1

Avskaffa humanioran?

Humanioran kan endast existera så länge dess viktigaste element saknas på annat håll. Att låta ifrågasättandet av vetandets gränser vara en fråga för endast en fakultet är att hålla det på bekvämt avstånd. Kanske är det dags att avskaffa begreppet humaniora.

"Är det inte något allvarligt fel med den bilden?"

Många talar om en humaniora i kris. Systemet med betalt per examinerad elev får universiteten att sänka sina krav – det är lättare att tjäna pengar på att tentera ut en elev på låga krav än att lära eleven något svårt. Drar man ner lite på kraven inom humanioran kan man lägga pengarna man tjänar där på läkarlinjen och civilingenjörerna istället. Sådant med status.

rättvisemärkningen i affären kan

det har talats och skrivits mycket om den här krisen. Filosofiprofessor Svante Nordin längtar tillbaka till en tid då män var män och böcker böcker och alla läste Platon (DN 29/3 2008). En strålande guldålder som nu ligger bakom oss.

Svenskt Näringsliv och ekonomiprofessor Mats Alvesson tycker det vore bättre om studenterna läste riktiga saker. Sådant man kan tjäna pengar på. Vad är modevetenskap för ämne egentligen och vad är förutspådd profit över en tioårsperiod? Etcetera.

Humanioran och dess vara eller icke vara och vilken form det ska ta diskuteras ständigt. Som ett evigt pågående bakgrundsmuller som ibland ökar i styrka. Men när man diskuterar vad humanioran bör vara och bara diskuterar humanioran – riskerar man inte att missa något viktigt?

på ett liknande sätt är det med hu-

tyckas vara en utmärkt markering, vad finns det för möjlighet att över huvud taget säga något negativt om den? Den märker ju bara en produkt som producerad under goda förhållanden, med rättvisa avtal. Det är bara det att en rättvisemärkning endast kan existera så länge andra produkter produceras orättvist. manioran. Universiteten har denna fantastiska fakultet, där människor kan studera vetandets själva grunder, reflektera över sin existens och över språkets verkan på vår verklighetsuppfattning. Men det faktum att dessa institutioner är just humanistiska, med den underförstådda idén att studierna kring de mer abstrakta och estetiska dimensionerna av existensen sker just där och ingen annanstans, riskerar att bli ett problem. Någon gång blev studier som något som utvecklade den abstraherande individen något som reserverades för en fakultet. Inom andra discipliner kan det fortfarande finnas, men då som en sekundär aspekt.

inom den humanistiska forskningen utforskas områden som andra akademiska fält inte kan komplettera, eller

helylle och bortgjorda Januari är gala-tider och på Twitter tävlar hobbyjournalisterna om att på 140 tecken skriva den mest kreativa sågningen av pristagarna, prisutdelarna och allt annat. Detta är välkänt, men det blir ju så enkelt att vara kritisk.

Det vanligaste tacktalet på P3 Guldgalan var att tacka skivbolaget, slänga ur sig lite könsord och att avsluta med:

”tack som fan”. Det vanligaste tacktalet på Idrottsgalan var att se nervös ut, rabbla alldeles för många namn och sedan gå av scenen. Det hade varit bättre om alla gjorde som Kent och gick på 40-årsfest istället.

tobias stefansson Redigering: Kenneth Carlsson

13-01-21 06.58.43

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

na av disciplinerna parallellt med själva disciplinen? Eller som Johan Kaluza, studeranderepresentant i fackförbundet Civilekonomernas kvalitetsutvärderingssystem, uttryckte sig i en artikel i Civilekonomen: ”Om vi inte har det kritiska tänkandet med oss, vad blir kvar då? Jo, det ekonomiska hantverket och då är det inte mycket som skiljer oss från yrkeshögskolorna”. försök till disciplinöverskridan de undervisning har gjorts och görs.

bör ha som sitt primära fokus. Detta betyder inte att humanioran skulle vara överlägsen de andra kunskapsdisciplinerna. Det betyder att den dels diskuterar kunskapens själva gränser på ett sätt som kommer till en helt annan nytta när det implementeras i lärandet, dels att diskussionen om den estetiska dimensionen av kunskapen verkar ha reserverats för humanioran. Men om dessa insikter ska komma i bruk bör vi kanske överväga hur vi drar gränserna mellan akademiska discipliner på grundutbildningen. juriststudenterna på svenska uni-

versitet lär sig att applicera lagen, vilket är fullt rimligt med tanke på att de utbildar sig till jurister. Men det är också allt de får lära sig innan de börjar med allmän rättslära. En enda kurs som ska täcka det abstrakta perspektivet på hela

juridiken. Mot slutet av utbildningen dessutom. Samtidigt sitter det folk i Kungshuset och lär sig moralfilosofi och villkoren för att upprätta ett samhälle, utan att någonsin komma i närheten av en rättssal. Är det inte något allvarligt fel med den bilden? detta betyder inte att man bör kräva av studenterna att de ska studera enbart för att sedan fylla en plats i ekonomin.

Det skulle vara en märklig och planekonomisk utgångspunkt. Tvärt om, vad jag efterlyser är en större närvaro av abstraktion och estetik inom samtliga kunskapsfält. Men det är också lätt för universiteten att undvika att inkludera de mer abstrakta resonemangen, eller den estetiska reflektionen, bland de som faktiskt behöver dem, när man bara kan referera till den humanistiska fakulteten. Varför sker inte metastudier-

Om inte annat genom (det något taffligt utförda) införandet av normkritiska perspektiv inom samtliga discipliner på universitetet. Jonatan Macznik, juridikstudent och krönikör på lundagard.se, beskriver det som att ”när genusperspektivet ska inkluderas, görs det ofta på ett intvingat och obekvämt sätt. Det är lite som att det räcker att nämna kön för att genuskravet ska kunna bockas av”. Det är inte konstigt att det blir så. Ena dagen har man juridiken här, humanioran där.

Sedan lägger man lite humaniora i juridiken och total förvirring uppstår, saker görs på fel sätt och ingen förstår riktigt poängen med varför något ska komma utifrån och krångla till ett akademiskt fält. Det är, på sätt och vis, helt rätt reaktion. Varför ska den här typen av slutsatser komma utifrån, från en annan del av universitetet? Risken är att humanioran, eller mer specifikt tänkandet kring kunskapens roll i ett existentiellt sammanhang, ses som en avgränsad dimension som egentligen inte har något med universitetet i stort att göra. Det absolut bästa sättet att ta tillvara den kunskap som ryms i de humanistiska vetenskaperna kanske är att integrera dem med andra discipliner. det är möjligt att vi borde sträva efter att avskaffa humanioran, genuskurserna och allmän rättslära. Inte vad de här ämnena innebär, inte de studier som bedrivs inom ämnena, utan begreppen. Avgränsningen. Liksom rättvisemärkningen i affärerna kan de bara existera så länge något viktigt saknas någon annanstans.

text philip stålhandske illustration catrin jacobson

säg det med en sång

victoriastadion

"Om du inte kan säga det, sjung det!" Det är repliken som irriterar lika mycket varenda gång jag slötittar på tv-serien Glee. Men det ligger någonting i den. En efter en görs de kända musikalerna till film och senast ut är klassikern Les Misérables. Berättelsen om vikten av en andra chans. Se den, om inte annat för duetterna mellan The Gladiator och Wolverine. Vem vet när det händer igen?

En svettig ryggrad under en vit t-shirt ljudet av gummisulor som slirar över gympagolv på andra sidan: de muskulösa benen till attack nu är stunden inne: är du någon – eller ingen alls?

Fyrahundra bänkar, skrivningsnummer och nervösa skratt man dansar en liten dans innan, försöker slappna av höjer sedan badmintonracket, pennan, foten och sväljer medan Calle konstaterar: ”De har varit snälla nog att sätta upp nät så att det inte går att rymma”

emma andersson

virve ivarsson

lundagård nr 1 2013

s 28-29 kulturuppslag.indd 2

29

13-01-21 06.59.14

det händer

Born in the P.R.C. 2013 är året då Kina beräknas gå om USA i vetenskaplig forskning, 2012 var året då regeringen bestämde sig för att införa kinesiska som språkval i svenska skolan och då Sydkorea och Japan kickade Sveriges ass i internationella skolmätningar. Detta fick kulturredaktionen att undra: Vad händer när Östasien tar över även på kulturfronten?

Sömnlös i Säffle När jag var utbytesstudent i Kina var den största kulturchocken inte maten eller alla korta människor.

Nä, det värsta var att studenterna i min studentkorridor aldrig sov.

Nätterna ägnades istället åt att spela Mahjong och att springa runt och skrika utan anledning. År 2013 når detta fenomen Sverige. Föräldrar kommer inte längre tvinga sina barn att gå och lägga sig efter Bolibompa, Socialstyrelsen kommer enbart rekommendera sömn om det sker dagtid på ett bibliotek och årets julklapp kommer att bli ett Mahjong-spel.

”Det värsta var att studenterna i min studentkorridor aldrig sov.”

trendig lönesänkning När SAS-anställda sänkte lönen förra året var det inte, som många tror, på grund av att bolaget var i kris. I själva verket ville de anställda visa att de ”hänger med”. Inspirerade av Kinas framgångar finns det nämligen mycket som talar för den att stora trenden 2013 kommer att bli låglönejobb. Att jobba för 10 ¥ i timmen kommer 2013 att bli vad surdegsbakande är för Möllan-hipstern idag: en statusmarkör och ett sätt att ordna mat på bordet.

tobias stefansson 30

lundagård nr 1 2013

s 30-31 det händer.indd 1

vesuvio och karaoke Alla kan sjunga. Eller? Nja, alla kan sjunga karaoke i alla fall. Likt den lokala pizzerian kommer ditt kvarter snart ha sin egen lokala karaoke-bar. Mer behövs inte för att odla fram nya idolstjärnor, så förbered dig på mer tondöv musik i radiobruset.

Queer och krukskärvor Har du vägarna förbi Stockholm i vinter? Fram till 31 mars visar Östasiatiska museets utställning Secret Love kinesisk queerkultur.

Mycket nakna rumpor och fluktande längtan. Helt klart värt att kolla in med tanke på att homosexualitet ansågs kriminellt i Kina fram till 1997. Passa även på att ta en sväng på de mer klassiska utställningarna där cirka en miljon skitgamla uppgrävda föremål finns representerade. Är inte krukskärvor och sånt din grej? Ledsen men det är lika bra att repa in dynastierna nu, det här blir obligatorisk kunskap i framtiden.

Munskyddsmode Vissa modetrender saknar all form av funktionalitet och praktiskt användande. Trots att vi är relativt skonade från luftföroreningar och pandemier blir munskyddet det nya på catwalken i Milano. Munskyddet finns redan i flera kulörer, mönster och skepnader och lanseras snart med foder för vinterbruk.

Made in Africa Lagom till att Europa släppt sitt koloniala grepp om Afrika kommer Kina och omfamnar naturrikedomarna. På det kulturella planet fortsätter Afrika att framstå som exotiskt och de billiga plastleksakerna blir ”Made in Africa”.

carl-johan kullving illustration: catrin jacobson

C-pop det nya k-pop Att asiatisk musik håller på att ta över har du som har tillgång till Youtube säkert märkt. J-pop och K-pop är redan etablerade fenomen och snart kommer även Cpop. I slutet av nästa år kommer du se att Fish Leong, känd som ”drottningen av kärleksballader”, ligger etta på singellistan.

gott nytt nytt år Blev nyårsnatten ett fiasko med rödvin på vita mattan, bordsgrannar som däckade före tolv och ynkliga raketer? Gör om, gör rätt! Nyår firas numera i början av februari och du kan därmed avge nya nyårslöften. Din framtida lycka baseras inte heller på ditt stjärntecken, utan resten av ditt framtida liv kretsar kring om du är född i exempelvis kattens, råttans eller ormens år.

otippad favoritbok Lite oväntat var den japanskamerikanska författaren Julie Otsukas "Vi kom över havet" en av förra årets bästa böcker enligt mig. Oväntat eftersom den inte gör mycket väsen av sig och oväntat för att japanska postorderbrudar på 30-talet inte hör det vanligaste man möter i litteraturen. Var du, liksom jag, ovetandes om dessas existens? Ta chansen och fyll i dina bildningsluckor med hjälp av den här drömska lilla boken.

”Kanske var han en sucker för lyckliga slut.” sydkoreansk kärlek Det sägs att Kim Jong-Ils favoritfilm var Pretty Woman. Kanske var han en sucker för lyckliga slut. Något som annars är en bristvara i asiatisk film. Om de lyckliga tu får varandra på slutet i den sydkoreanska filmen Virgin Snow låter jag vara e n hemlighet. Men den har i alla fall alla klassiska drag av romantisk komedi.

mimmi nilsson Redigering: Tobias Persson/Kenneth Carlsson

13-01-21 07.12.28

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

foto: pressbild/magnus liam karlsson

foto: jonas jacobson

hallå där...

Patrik lundberg,

journalist, lundagårdsräv och nybliven författare med nyutkomna "Gul utanpå".

När vi når Patrik Lundberg sitter han på ett hotellrum i Stockholm och förbereder sig inför morgondagens gästspel i TV4:s morgonsoffa.

– Jag undrar hur jag ska bete mig för tittarna. Om jag ska vara bakis som Kleerup eller svår som Nordpolen och vägra svara på frågorna?

Tempot ökar. Baletten och orkestern kommer att öva intensivt varje dag inför jubiléet.

Trombondans genom tiderna I år fyller studentorkestern Alte Kamererens balett 35 år och de firar sin medelålder med en musikalisk tidsresa genom 1900-talet. Från 20-talsjazz till 70-talsdisco – och dessutom något så vanvettigt som en trombonbalett.

Lagom till Lundakarnevalen år 1978 bildades Kamrérbaletten, som tillsammans med den något äldre studentorkestern Alte Kamereren utgör en musikallians. Till jubiléet den 16:e februari anordnar de en jubileumskonsert och ger två föreställningar på stadsteatern i Lund. Temat för kvällen delar namn med Marcel Prousts klassiska romansvit På spaning efter den tid som flytt.

även tidigare jubileumsföreställningar

har haft humoristiskt formulerade teman.

När Kamrérbaletten firade 25 år kallades föreställningen för ”Tjugofem år och fortfarande singel” och vid 30-årsfirandet ”Trettio år och världsvan”. Man skulle därför kunna säga att man i titeln behandlar jubileet mer som en person – en jubilar, så att säga.

På Alte Kamererens wikipediasida går följande att läsa: ”Orkestern framträder antingen stående, gående, liggande eller badande”.

Kommer orkestern att framträda badande under den här föreställningen?

– Haha, jag tror att de på stadsteatern skulle bli väldigt ledsna om vi svämmade över stället, men jag ska föreslå det, säger Jules Hanley från jubileumsgruppen.

Hur bekant med Proust behöver man vara för "Jag tror att de på Varför bör man köpa att uppskatta föreställbiljetter till jubileumsstadsteatern skulle föreställningen? ningen?

– Inte alls. Temat bli väldigt ledsna – För att det är mer lämnar fritt spelrum aktivt än att se en biooch är en kul associa- om vi svämmade föreställning. Det är tionslek som anspelar över stället." helt enkelt två väldigt på 35-årsjubileet. Föreväl tillbringade timmar ställningen kommer att med musik och dans. innehålla allt från 20-talsjazz och filmmusik Som ett spex fast roligare skulle man kunna till disco och marschmusik. Och dessutom säga, avslutar Jules Hanley. en trombonbalett, där musikerna dansar med sina instrument, försäkrar Anders Nyholm, kvällens konferencier. filip lyrheden GRATTIS! Amanda Tornell och Lucas Berglund som vinner vars två biljetter till Mikael Wiehe på Mejeriet den 24 februari. Rätt svar på förra månadens korsord: ADVENTSLJUS. Redigering: Kenneth Carlsson

s 30-31 det händer.indd 2

debuten gul utanpå släpptes i veckan. Det är en nära skildring av honom själv som borrar sig igenom det gula skinnet. Om adoptivbarnets resa till sina koreanska rötter och till den plats många antar är hans hem.

– Det är ofta folk poängterar mitt ursprung, de har en bild av hur en svensk ska se ut. Därför var det intressant att åka till Korea. Att komma till en plats där jag såg ut som alla andra och utseendemässigt kände tillhörighet. Samtidigt har de det konfucianska tänket och ett annat sätt att bemöta folk utifrån kön, ålder och släktband. Mellanförskapet blev tydligt där också.

Du skrev boken medan du läste på författarskolan i Lund. Vad betydde utbildningen?

– Mycket. Boken har tagit fem år att skriva och det som var så bra med skolan var all bra respons på texterna. Huvuddelen handlar om att läsa varandras texter. Det var så mycket av språket och storyn växte fram.

Både boken och dina krönikor är väldigt personliga. Känner du inte att du blottlägger dig själv för mycket?

– Jag skulle aldrig skriva något som jag inte skulle kunna hantera. Till och med när jag skrev en krönika om min frånvarande pappa förra veckan hade jag kontroll. Jag har gått igenom den personliga processen i mig själv innan.

Din bok innehåller många dolda referenser till låtar av Håkan Hellström och Annika Norlin. Varför?

– När jag var yngre betydde poptexterna allt, de var de enda som förstod mig. Musiken har hjälpt mig i många stunder och varit en tröst.

Mina favoritreferenser i boken kommer från bandet Björns vänner, men det är upp till läsarna att finna dem.

Vilka är dina fem favoritlåtar?

– Du måste vara sjuk i huvudet, fem är för många. Jag ger dig tre svenska: 1. håkan hellström – du är snart där.

Egentligen är alla Håkans låtar bäst. Den här beskriver min plats i livet. Jag har uppnåt mycket, men det bästa har inte hänt än.

2. säkert! – vi kommer att dö samtidigt.

Det är den perfekta popdängan och innehåller allt. Det är den perfekta schlagern, trots att det inte är en schlager.

3. perssons pack & jakob hellman – tusen dagar härifrån. Den har allt om livet: läng-

tan, tröst, ångest.

kenneth carlsson lundagård nr 1 2013

31

13-01-21 05.30.17

nöje

Nationsmellot

Lördagen 2 februari startar galenskapen igen. Arbetslösa Idoldeltagare, föredettingar från 90-talet och malplacerade hårdrockare erövrar landets hockeyarenor i landets hetaste musiktävling. Men mitt i all eufori finns det en sak vi undrar: Vilka av årets artister skulle representera Lunds nationer?

Malmö

illustrationer karin furenhed text kenneth carlsson & virve ivarsson

Göteborgs

David Lindgren kommer från Sveriges Upper East, Skellefteå närmare bestämt. Han är först ut i årets startfält med låten Skyline, något som staden i söder har en udda version av med Turning Torso. Nationen säger att de är bäst på fest – kan man då annat än erbjuda en meriterad showartist med påkostad show? Att han likt den moderna Casanovan uppträdde i kostym i fjol gör inte kopplingen sämre.

Krischan

Helsingkrona

Hon är såklart född i Kristianstad och har i likhet med Krischan en medvetet ganska odefinierad profil. Vilken musik spelar Krischan och klubb Lyset? Reggae? Dupstep? ”Det senaste”, säger nationen själv. ”Bra grejer”, säger alla som varit där. I Idol var Amanda Fondell van vid att göra det bästa av olika stilar varje vecka. I Kristianstad finns i övrigt landets lägsta punkt, vilket nationen uppmärksammar med en låg bankomat och pissoar. Dagishöjd – perfekt för tävlingens yngsta deltagare.

Schlager i Lund är synonymt med Helsingkronas klassiska klubb Schlagernatt. Främlingar med bra vibrationer dansar i neon så vilda att även den största mellohataren möter sitt Waterloo, fångad i en schlagervind. Helsingkrona förtjänar något så mycket bättre än arbetslösa Idoldeltagare och comebacksökande föredettingar. De förtjänar Sylvia Vrethammar, tävlingens schlagerveteran no. 1. Hasta la vista på resten.

Lunds Den största nationen är värd sin supergrupp – Swedish House Wives med Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund och Jenny Silver. Tre namn som hade varit tävlingens största även utan en ihopslagning.

Rykten säger att lundasonen Axwell, från housemaffian de flirtar med, DJ:ade på nämnda nation i sin ungdom. Om Pernilla Wahlgren hade kunnat vråla SHM-mantrat ”we’re gonna fuck this nightclub in the pussy” från Penthouses tak låter vi dock vara osagt.

32

s 32-33 nöje.indd 1

1928 skiljdes Hallands nation från Göteborgs. 82 år senare lämnade Alexander Bard BWO och sångaren Martin Rolinski. Ack tänkte Martin och la all sin kärlek på de tekniska högskolestudierna. Men efter tre års tystnad landstiger han från sin Kajplats för åter conqueera Sveriges hockeyarenor till sina egna Kålleseum.

Dessutom är han från Göteborg, bara en sån sak.

lundagård nr 1 2013

Sydskånska I ständig kamp med Blekingska om epitetet ”Lunds musiknation” kan Sydskånska stoltsera med bland annat electroklubben Kraftwerket, uppkallat efter en av Jay Jay Johansons största influenser. Han tävlar med låten ”Paris” och beskriver den som ”en kvällspromenad på Paris gator”. Lägligt nog anordnar Sydskånskas popklubb Heartland den 24 mars en kväll för dig som är sugen på just detta under temat ”drömmen om Paris”.

Redigering: Ellen Paulsson

13-01-21 06.22.30

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

Wermlands

Kalmar Kalmars är en glad liten nation och den enda av de tretton utan klubb. Perfekt för tävlingens yngsta lilla gosse Ulrik med det passande efternamnet Munther.

Det är väl på gränsen att han får gå ut, så nog passar en välvänd hamburgare med dryck bra på Pub Piraya. För ovanlighetens skull sjunger Ulrik Munther på engelska i år – inte helt opassande när Kalmars utmärker sig med många internationella studenter.

Det sägs ibland att Wermlands bästa dagar ligger bakom dem – något som man kan säga att höstens succéklubb Tidsmaskinen både motbevisat och befäst.

Kanske är det också en kommentar som Karlstadssonen Rikard Wolff kan känna igen sig i. Som rösten till underdogen Scar i Lejonkungen sjunger han låten ”Var beredd”. Kanske kan det kan ses som en uppmaning till såväl rivaliserande melodifestivaldeltagare som nationer att inte ta ut segern i förskott.

Hallands En nation med sloganen ”de é kärlek” kan inte representeras av annat än en Army of Lovers. En grupp som skapade skandalrubriker på 90-talet, precis som Hallands några år senare. Men låt oss inte få någon crucified. Hallands och deras oerhört populära Klubb 3 får kärleksfull representation genom en armé av tre kärlekssoldater.

Blekingska Som expert på att gömma sig under sin snedlugg och inte möta din blick är Anna Järvinen ett självklart val som representant för indienationen Blekingska. Dessutom har Björn Olsson – låtskrivarpartner till nationens husgud Håkan Hellström – varit med och skrivit melodin. För övrigt är Anna Järvinen den enda av årets artister som spelat på Way out west, något som i dubbel bemärkelse är lite av ett inträdeskrav för nationen i fråga.

Östgöta De är båda kända som floor fillers och associeras med en desperat längtan efter nattligt sällskap . Sean Banans bidrag heter dessutom ” Copacabanana" och passar därmed som handen i handsken med ÖGs lördagsklubb Sunset.

Nationens två Årets mästerkock-deltagare motiverar oss att stolt utbrista "kött fifan".

Västgöta VGs är kända för sina många bostäder som för att vara en plats för discohångel. Så vad passar då nationen bättre än en artist med en låt som heter ”Heartbreak hotel”? Såväl nationen som YOHIO har många internationella fans. Metro är Lunds enda riktiga onsdagsklubb och de rätta dagarna kan det bli lika knökat som i Tokyos tunnelbana. De har även båda tagit strid för att kvinnliga attribut borde lyftas fram mer, om än med lite olika syften.

"De är båda kända som floor fillers och associeras med en desperat längtan efter nattligt sällskap ."

Smålands 1668 omnämndes Smålands nation för första gången - samma år som ätten af Ugglas äldste kände stamfader, Samuel Danielsson, började tjäna sina första pengar för sin adliga rätt.1972 blev Smålands nation socialistiskt och samma år föddes Caroline af Ugglas. Konstnären, körledaren och På spåret-deltagaren som sedan dess gjort allt för att tvätta bort adelsstämpeln. Smålands bröt med AF likt Caroline distanserar sig från sitt ”af”. Värdigare representant finns inte.

lundagård nr 1 2013

s 32-33 nöje.indd 2

33

13-01-21 07.11.05

debatt

Organisationen Rädda vården protesterar mot nedskärningar i vården. Artikelförfattarna är inne på samma linje och vill att Medicinska Föreningen initierar en studentstrejk

för at

”Studenters ansvar att protestera mot v Från allt fler håll hörs protester mot nedskärningarna inom sjukvården. Flera av våra lärare har protesterat i media och läkarförbundet har stoppat vårdbudgeten.

Det är tid för oss studenter att ta vårt ansvar och genom en endagsstrejk visa att morgondagens läkare är beredda att ta strid för en god vård.

Läkarprogrammets programdirektör, professor Martin Stjernquist, kritiserar tillsammans med gynekologkollegor i en debattartikel nedskärningar inom kvinnovården. De oroas över hur utbildningen ska överleva den dränering av läkare från universitetssjukhusen som vårdval och nedskärningar för med sig (Sydsvenskan, 26/10 2012).

Kristian Riesbeck, före detta Prodekanus på medicinska fakulteten, har avgått i protest mot sammanslagningen av sjukhusen i Malmö och Lund, som hotar att omöjliggöra läkarutbildning i Malmö (Sydsvenskan 18/9 2012).

Lars Nevander från Sveriges läkarförbund motiverar fackets beslut att stoppa regionstyrelsens vårdbudget med att nästan alla problem i sjukvården hör ihop med nedskärningar som i sin tur orsakas 34

lundagård nr 1 2013

s 34-35 debatt.indd 1

av skattesänkningar (Dagens Medicin, 13/11 2012).

tanke bygger på ömsesidig respekt kan vi konstatera att politikerna nu uppträder som bråkstakar och att vi då har ett ansvar att reagera. Med vårt aktiva deltagande bidrar vi till en mångsidig diskussion kring vårdens hantering och visar respekt för såväl oss själva som frågan om vårdens finansiering. Politiker vill bli omvalda och skulle i framtiden bli mycket mer benägna att lyssna på MF om de visste att de annars riskerar den prestigeförlust som en strejk – bland läkarstudenter! – innebär.

somliga argumenterar mot en stu-

dentstrejk med motiveringen att kåren skall ägna sig åt att bevaka studenternas intressen och direkt vårdrelaterade frågor – inte syssla med politik. Idag är nedskärningarna det största hotet mot läkarutbildningens kvalitet. Då arbetssituationen försämras väljer många av de mest kompetenta läkarna, med störst valmöjligheter, att söka andra arbetsplatser. Dylik kompetensflykt har redan setts vid kvinnokliniken och cancerkliniken (Dagens Medicin, 2008; Sydsvenskan 25/10 2012). På grund av anställningsstoppet blir kvarvarande läkare överbelastade och stressade, vilket gör dem till dåliga handledare. Studenter har uppmanats att inte komma till kliniken då läkarna känner att de inte hinner med sitt pedagogiska arbete. Tveklöst faller en studentstrejk mot nedskärningarna helt inom ramen för studentkåren Medicinska Föreningens (MF) uppdrag att bevaka utbildningens kvalitet.

det finns en idé om att kåren inte bör

äventyra politikernas förtroende genom att uppträda som “bråkstakar”. Om denna

19 …februari diskuteras en motion om studentstrejk vid Medicinska Föreningens fullmäktige. Här kommer frågan om huruvida det blir en studentstrejk mot nedskärningarna att avgöras.

första dagen på läkarprogrammet

upplyser ovan nämnde Martin Stjernquist oss läkarstudenter om vilken hög status vi åtnjuter. Vad vill vi göra med den makt som följer med vårt yrkesval?

En organisation med den makt MF besitter kan inte förhålla sig neutral till en vårdslakt av de dimensioner som i dag äger rum i Skåne. Passivitet är att ta ställning för den förda politiken. Med en så kraftfull markering som en studentstrejk visar vi solidaritet med vårdpersonal som tänjer sig för att undvika att patienter tar skada av politikers ansvarslöshet.

Strejkens mål är att vården ska tilldelas de resurser den behöver, pengar finns i samhället men skattesänkningar prioriteras före omsorg om de sjuka.

Redigering: Tobias Persson

13-01-21 05.14.30

foto: sten axelson fisk

tstrejk

läs repliken från medicinska föreningen på lundagard.se ◣

för att visa solidaritet med vårdpersonal.

ot vårdslakt” Konkret innebär strejken att vi uteblir från alla utbildningsmoment och stänger våra bibliotek under en dag. Vi samlas utanför sjukhusen och berättar för patienter och vårdpersonal om vår strejk och på kvällen ordnar vi en manifestation mot nedskärningarna dit allmänheten bjuds in.

Det är en obehaglig situation vi befinner oss i och då kan beslut som känns obehagliga vara nödvändiga. Stora försämringar är i vardande och våren 2013 kommer på många sätt att bli avgörande för den skånska sjukvårdens framtid. Vi som vill ha en god vård för alla sträcker ut vår hand mot MF i hopp om att vår kår ska fatta mod i avgörandets stund. sten axelson fisk, marcus lindsköld, hampus holmer, märta leffler, anna-clara ivarsson, matti leuku rudander, manne ernfors, olof lundström, emma bartfai, valdemar zetterberg, nils littorin, anton jarnheimer, erik wareborn, sara wärnsberg, adam lantz, john berglund, nadja letzén, aron wennman, miriam lukasiak, andreas fransson, sally sommarström johan allgoth studenter på läkarprogrammet

Svar till ”En militariserad generation” att det i dag är en mycket liten andel av Med anledning av Annika Skogars arbefolkningen som överhuvudtaget komtikel ”En militariserad generation” vill mer i kontakt med Försvarsmakten. jag bemöta ett par saker som tas upp i artikeln. Försvarsmakten har de senaste åren genomgått stora förändringar där jag vill också vända mig mot den bild övergången till ett yrkesförsvar får anartikeln förmedlar när man antyder att ses vara den största. Då tjänstgöring i Lundagård nummer 9 2012. soldater som nu tar anställning i FörFörsvarsmakten nu bygger på frivilsvarsmakten är de som är unga, förlighet är det naturligt att marknadsfövirrade och saknar andra alternativ. Den ring plötsligt blivit allt viktigare för att bilden stämmer inte överens med den bild en tillräcklig personalstyrka ska uppnås. jag och många med mig har av soldatyrket.

Det kommer att ta tid för FörsvarsmakFör det första antar man att vem som helst, ten att hitta rätt språkbruk och metod för oavsett personliga egenskaper, kan bli ansin marknadsföring och det är därför jag ställd som soldat. För det andra bidrar man tycker att diskussionen kring denna är till missuppfattningen att erfarenheter från viktig och hoppas att det är en diskusförsvaret inte är till nytta i det civila arbetssion LAOS kan bidra till. Men tråkigt nog livet och att det civila meritvärdet kan vara riktar författaren istället fokus på andra en anledning att söka anställning som solfrågor. dat. För det tredje bortser man från att solArtikeln antyder att Försvarsmakten datlivet kan vara utvecklande och stimulehar en agenda som går ut på att man rande i sig självt och att det finns personer sakta men säkert ska bli en naturlig del som trivs med yrket. av samhället. Jag vänder mig mot den Man bidrar till att stigmatisera soldafakta tesen av två anledningar. Försvarsmaktyrket när man utmålar det som en samten är i allra högsta grad en del av det lingsplats för de som inte har vilja, kraft elom laos svenska samhället och målet bör vara att ler förmåga att hitta annan sysselsättning. det fortsatt ska vara på det viset. Annika För att Sverige ska ha en väl fungerande Lunds Akadeantyder istället att Försvarsmakten är försvarsmakt och därmed också försvarsmiska Officersnågot som enbart existerar på nåder och förmåga är det viktigt att Försvarsmakten sällskap är en som man av någon anledning ska skämutgör en attraktiv arbetsplats. Dessutom politiskt obunmas över. Det är en konstig inställning kan man fråga sig hur många unga perden studenttill en av våra största myndigheter och soner som planlöst söker sig till universiförening som den yttersta garanten för vårt självbetets- och högskoleutbildningar därför att startades 1960. stämmande. Men oaktat detta så ifrågaman inte finner någon annan meningsfull Föreningens sätter jag också den förändring som besysselsättning. syfte är att bidra skrivs, nämligen att vårt samhälle håller till diskussion på att bli mer militariserat. Man bortser christoffer hökmark och debatt kring då från de senaste 100 åren då Försvarsordförande lunds akademiska försvars- och sämakten varit en högst påtaglig del av det officerssällskap (laos) kerhetspolitiska svenska folkets vardag och något som frågor. ansetts viktigt. Man bortser också från

Skribenten svarar: Jag tror att självbestämmande och suveränitet försvaras bäst genom samarbete, inte genom hot om våld och upprustning.

Försvarsmakten har under större delen av 1900-talet varit en naturlig del av det svenska samhället såtillvida att unga män tvingats göra värnplikt. I övrigt gjorde sig Sverige känt i världen som en stark röst i kampen för nedrustning och fred. I dag är situationen den omvända.

Sveriges röst har tystnat. Erik Lagersten, Försvarsmaktens informationschef, har konstaterat att den allmänna opinionen och beslutsfattare de senaste åren i allt högre grad förespråkat militära maktmedel som lösning på konflikter.

Trots att jag och Christoffer Hökmark har olika syn på Försvarmaktens roll och funktion känns det viktigt att vi båda delar kritiken mot de senaste årens reklamkampanjer. Jag ser fram emot LAOS bidrag till diskussionen. Ni, med erfarenhet och intresse, har säkerligen

många konkreta förslag till förbättring.

Jag tvivlar inte heller på att det finns många som har en positiv erfarenhet av soldatyrket. Min kritik riktar sig mot sättet att rekrytera arbetslösa ungdomar som om det här vore som vilket arbete som helst. Senast i januari 2012 hade Försvarsmakten även uppe på förslag att stryka den grundläggande gymnasiebehörigheten som ett krav för att på så sätt öka rekryteringsunderlaget. Min kritik handlar därmed inte om att stigmatisera utan på att peka på en allvarlig och inte helt osannolik utveckling där vem som helst i framtiden kan ta anställning som soldat.

Personligen tycker jag nämligen att det känns bättre att människor planlöst tar några högskolepoäng i matematik än planlöst lär sig hantera en AK5:a i brist på annan sysselsättning. annika skogar skribent i Lundagård lundagård nr 1 2013

s 34-35 debatt.indd 2

35

13-01-21 05.14.42

lunds universitets studentkårer

Ny termin, nytt studentombud!

Under julledigheten anställdes Lunds universitets studentkårers nya studentombud! Petra Holst tar sig an detta viktiga uppdrag efter en lång tids vakans, för att arbeta med de problem som studenter hamnar i om Lunds universitet bryter mot deras rättigheter.

Rättigheter som är dokumenterade i både högskoleförordningen och högskolelagen, föreskrifter som existerar bland annat för att rättsäkerheten för studenten säkerställs under deras tid vid lärosätet. Man har samlat alla dessa rättigheter i vad som benämns som ”Studenternas rättighetslista” vid Lunds universitet, där dessa gällande föreskrifter blandas med av universitetet antagna riktlinjer för att studenten inte ska hamna i kläm.

Riktlinjerna är inte lagstadgade och är därmed inte något som universitetet har ett krav på sig att följa men som universitet strävar efter att inte bryta mot. Riktlinjerna syftar till att göra studietiden så bra som möjligt för alla studenter och kan särskilt vara ett stöd för utsatta studentgrupper som exempelvis studenter med barn. allt detta ska Lunds stu-

denters nya studentombud arbeta med för att ge det stöd som studenten kan behöva i en sådan utsatt situation som när man blir utpekad för fusk, att omtentan inte ges vid en lämplig tid på dygnet eller att information inte når studenten med mera.

Men räcker riktlinjerna?

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

36

"Om en konflikt skulle uppstå måste studenten snabbt kunna få gehör för sina åsikter."

De föreskrifter som finns i rättskällorna kan ge stöd för studenten i en konfliktsituation, men några sanktioner finns inte att ta till om de inte följs. Enda möjligheten för studenten är att vid stora överträdelser anmäla lärosätet till högskoleverket och låta dem utreda frågan om inte universitetet själv på nåder väljer att ge studenten rätt.

Att sanktionsmöjlighet ska finnas anser vi, studenter vid Lunds universitet, vara självklart. Universitetet har en enorm makt över studentens studiesituation och om en konflikt skulle uppstå måste studenten snabbt kunna få gehör för sina åsikter utan att behöva involvera högskoleverket i månader av processer.

Studenternas rättighetslista genomgår i nuläget en revidering och ska redan denna vecka diskuteras i universitetets utbildningsnämnd och sedan skickas på remiss. Avsikten är att så mycket som möjligt av riktlinjerna ska skrivas om till föreskrifter för att universitetet ska vara tvungna att följa dem fullt ut. men frågan om sanktio-

nerna måste också diskuteras, ett förslag är att man inför en

överprövningsnämnd som kan pröva beslut som fattats av en lärare, prefekt eller dekan när det kommer till överträdelser av studenternas rättigheter där studenten inte blivit behandlad på ett korrekt sätt. beslutet ska kunna rivas

upp och skickas tillbaka för att ett nytt beslut ska kunna fattas med stöd av rättighetslistan om man i denna överprövningsnämnd uppfattar att beslutet är felaktigt. Frågan måste arbetas med och den processen har nu universitet börjat se över vilket vi på Lunds universitets studentkårer ser som mycket positivt.

tora törnquist ordförande lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika I princip varje gång man berättar för äldre släktingar (eller egentligen alla som är vuxna på riktigt) att man pluggar i Lund får de något nostalgiskt i blicken och berättar att studenttiden minsann var den bästa tiden i deras liv!

Detta är ju såklart angenämt att höra, men ibland ger det en nästan lite prestationsångest och man undrar om man själv kommer känna likadant när man blir äldre… ...men det tror jag utan tvekan! Prestationsångesten till trots så känns det som att förutsättningarna att maxa sin studentupplevelse i Lund är minst sagt goda.

Vad jag tror lägger grunden för dem är möjligheterna att göra saker vid sidan av studierna: Möjligheterna att fylla sin ryggsäck med erfarenheter utöver akademiska meriter! Jag vill därför uppmuntra alla att ta sig en ordentlig titt runtomkring och se efter vad Lund kan erbjuda just dig. Oavsett om det är inom kåren, nationerna eller någon av alla de andra fantastiska studentföreningarna!

Man träffar mycket gratiskompisar genom sin klass eller kurs, men man ska inte underskatta värdet av att utöka sin vänskapskrets utanför klassrummen. Det kan ge en både perspektiv och glädje; det är sällan man hör personer klaga över att de har för mycket vänner!

"Det är sällan man hör personer klaga över att de har för mycket vänner!"

Jag är personligen säker på att jag kommer tillhöra kategorin av människor som nostalgiskt ser tillbaks på studentlivet som något av det bästa jag gjort och jag hoppas att ni som läser detta också hör till den.

Om du är tveksam så misströsta ej! Vårterminen har precis börjat och det finns en uppsjö möjligheter att utforska.

Sätt igång!

max alterot, ordförande lundaekonomernas studentkår

nicolai slotte vice-ordförande lunds universitets studentkårer

lundagård nr 1 2013

s 36-37 lussidan.indd 1

13-01-21 05.51.33

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Lunds universitet bygger 200 studentbostäder I november invigdes den första etappen av Lunds universitets bostäder på Ole Römers väg. Ett hus av fem står nu på plats. Till våren beräknas de totalt 200 bostäderna i området vara klara för inflyttning.

De nya bostäderna kommer att bestå av rum på 23 kvm med eget kök, helkaklat badrum och egen balkong. Hyran för rummen kommer att ligga på runt 4500 kronor i månaden och då ingår både möbler, el och internet. Bostäderna kommer främst att erbjudas till internationella studenter och gästforskare, men även svenska studenter kommer få möjlighet att hyra ett rum.

Det är första gången som temporära studentbostäder byggs i Lund. Detta har gjorts möjligt genom universitetets kamp för att få blockförhyra bostäder. Det innebär att Akademiska Hus arrenderar ut mark till Prime Living AB, som i sin tur hyr ut bostäderna till universitetet som sedan hyr ut dem till studenter och gästforskare. Byggandet av husen kan gå imponerande fort då färdigbyggda moduler som görs i Kina monteras ihop och möbleras på plats. Ett hus kan därför byggas klart på enbart 26 dagar.

Namntävligen för det nya området avgjord De nya bostäderna ligger i östra kanten av campus vid LTH, Ekonomihögskolan och Ideon.

Området fick namnet ”Pålsjöäng” genom en namntävling som avgjordes i december. Av 142 bidrag valdes Andreas Birgersons namnförslag.

Han förklarar namnet Pålsjöäng med att ”LTH ligger utspritt över det som en gång var Pålsjö ängar. Också ett väldigt roligt namn för alla utbytesstudenter då det likt en räksmörgås innehåller alla svenska specialtecken”.

Juryns motivering till vinnarnamnet löd ”Det vinnande förslaget har en vacker klang med stark förankring till platsen. Varken innovation eller grekisk mytologi utan sitt alldeles egna.”

Utöver priset att ha fått namnge de nya bostäderna vann Andreas Birgerson även ett presentkort på 1500 kronor på ett möbelvaruhus.

Det första huset av fem står nu färdigt. Rektor Per Eriksson var på plats vid invigningen.

Foto: Jonas Andersson

Fler bostäder behövs Trots bygget av de nya studentlägenheterna arbetar universitetet vidare med att få fram fler bostäder åt studenterna. Universitetet räknar med att ungefär 2000 nya bostäder behövs i nuläget och jobbar därför med att få tillgång till mer mark att bygga på.

Lunds universitets bibliotek lanserar nytt sökverktyg Det nya sökvertyget LUBsearch har ersatt det gamla sökverktyget Summon. Liksom Summon fungerar Lubsearch som en första ingång till alla artiklar, tidskrifter och böcker som finns vid biblioteken. Det nya systemet har dock fördelen att referenser och sökhistorik kan sparas.

www.lu.se

s 36-37 lussidan.indd 2

13-01-21 05.51.45

sista sidan q : rolf svensson

S

tudenternas meste husförman som nu lägger ner boställeshetsen på AFB efter 16 år. Inrökt teknolog som ackomoderades i vården innan han själv ackomoderade Lunds studenter på stor skala. Känd för sina episka myndighetstvister med sådana samhällets väktare som Boverket och Lantmäteriet.

Renoverade sig igenom 00-talet. Fick SSKK på fall genom att dela korridoren i två och omprogramera den ena halvan tillnykteristtillhåll. Detta trots sitt tidigare ordförandeskap för den homonyma Svenska schackkorrespondensklubben (SSKK). Har på senare tid förfäktat studenternas förmåga att bo på minsta möjliga ytor.

MORRHOPPAN Morrhoppan har haft glädjen att delta i nollningen på universitetets mest maxade fakultet och är numera personligen säker på att alla vuxna människor har minst 300 hp och singelhandikapp i golf.

Morrhoppan misströstar inte heller utan inser hur illustration: jonas jacobson

fantastiskt mycket man kan få gratis bara man vill!

För att frälsa er som ännu lever i tvekan bjuds härmed på Morrhoppans lilla gratisguide: 1. Kompisar. Kommer utan extra kostnad när du köper ett drinkbord på Myntha.

2. Perspektiv. Inhämtas med fördel vid ett drinkbord på Myntha.

3. Glädje. Recept: Ballongpump + glad härlig brud

Q kvad Låt mig nynna en strof om en bostad Där en människa lever och bor Den är inte är så särdeles vanlig För dess yta är inte så stor Måste bostäder byggas så stora?

På tio kvadrat ryms alltjämt Ett bord, en säng och en toa Några hyllor och stol ihopklämt

Tro fan att studenter kan nöja Utan tillgänglighet och estetik Blir det billigt så kommer de ändå Sådan är bostadsbristens logik Rigga framtiden i Compact Living Vi räds inte Boverkets hån Ingen Mark- och Miljödomstolsprövning I trängseln ska vi dra ifrånLorem ipsum dolor sit amet osv.

utklädd till "råtta" (= rosa mini-shorts) eller varför inte "uteliggare" (= smutsrosa minishorts).

4. Ligg. 1 + 2 + 3 + ett litet negg. * Sätt igång! * Negg s. (-et, -ar) Trick för att bryta ner ett tänkt raggobjekts självförtroende så att hen tror att du är den enda hen kan få. Förslag: "Jag är personligen säker på att jag kommer tillhöra kategorin av människor som nostalgiskt ser tillbaks på studentlivet som något av det bästa jag gjort och jag hoppas att ni som läser detta också hör till den."

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

38

lundagård nr 1 2013

s 38-39 sista sidan.indd 1

Redigering: Ellen Paulsson

13-01-21 05.42.17

Studentpris på klippning vardagar 9-16 Välkomna!

046-211 12 99 • Östra Vallgatan 23, Lund

Välkommen till Victoriastadion!

Välutrustad idrottsanläggning med idrottshallar omfattande 3 000 kvm samt stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?!

Generösa öppettider!

Terminskort 620 kr

(studerandepris och giltigt t.o.m 9/6 2013)

Motionsturneringar VT 2013

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Minh Le Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

Anmälan LUGI Motions hemsida www.lugimotion.se Avgifter/lag Innebandy och volleyboll 1110 kr, innefotboll 1400 kr.

Sista anmälningsdag Senast måndag 4/2.

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

BO MED GEMENSKAP OCH TRIVSEL I FOKUS PÅ

MALMÖS STÖRSTA STUDENTBOENDE!

PENDLINGSAVSTÅND TILL LUNDS UNIVERSITET! Malmö Studenthus är mötesplatsen för studenter som vill kombinera pluggandet med ett aktivt studentliv, gemenskap och aktiviteter. www.malmostudenthus.com

s 38-39 sista sidan.indd 2

13-01-21 05.40.52

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

VÅRA 170 VÄLUTBILDADE INSTRUKTÖRER VÄLKOMNAR DIG TILL 210 PASS PER VECKA! DESSUTOM HAR VI ETT AV SVERIGES STÖRSTA GYM & ETT TJEJGYM.

Gympa aEROBIC

kraft igt raba ttera De PriSe r fÖr StUDe Nter ViD lU

STyRKETRÄNING SpINNING Styrkeyoga • box • PilateS • afro • ZUMba • fUNktioNell trÄNiNg teNNiS • teSter • trÄNiNgSrÅD • MaSSage • SjUkgyMNaStik

mer info på: www.gerdahallen.lu.se HELGONAVÄGEN 8 • 223 62 LUND • 046-222 96 49 www.gerdahallen.lu.se s 40 baksida.indd 1

13-01-21 05.43.01