Risk

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2026

RISK PARENTESENS FRAMTID OVISS s. 8-9

DEBATT: VALSPECIAL MED L OCH S s. 18-19

REPORTAGE: PÅ PLATS I OXFORD s. 20-22

ledare RÄTTELSER: I Luskrönikan i nr. 4 2026 har en avslutande mening från krönikan i föregående tidning blivit kvar. Krönikan slutar egentligen efter ”[...] sålänge man har tillräckligt många kompisar i likadana T-shirts” .

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@ lundagard.se Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se Fotochef: Neo Wikman, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Idun Andersson Lindblad, illustration@ lundagard.se Säljchef: Love Källman Redaktion: Elisabeth Tham, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Idun Andersson Lindblad, Laura Lyall Folkman, Neo WIkman, Molly Fornell, Mimosa Lu. Medarbetare detta nummer: Erik Norinder, Amanda Barratt, Jesper Axelsson, Josefina Bengtsson, Cornelia Lelinge, Daniela Vásquez Astudillo, Neo Wikman, Laura Lyall Folkman, Loke Sjödin, Tova Lundin Mylläri, Minna Falklöf Malmer, Idun Andersson Lindblad, Elin Hilling, Marius Lyckå, Tekla Svensson, Elisabeth Tham, Smilla Sundén Pettersson, Ida Möller Johansson, Moa Lindroth, Alan Ruangrad, Agnes Moulettes Melchert, Miranda Harland Raunio, Mimosa Lu och Andrea Aram. För annonsering: annons@lundagard.se Omslag: Erik Norinder Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok. Tryck: Stibo Complete. Distribution: CityMail. Pressläggning: 24 augusti 2026. Deadline: Nr 6:2026 14 september. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material. Upplaga: 30 670 Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Isak Aho Nyman, Amanda Barratt: Vera Svahn och Jag vägrar Elmer Rikner:vara

ditt språkrör

Att ta politisk ställning på denna ledarsida hade varit att förvanska syftet med tidningen. I JUST DENNA stund kanske en ny Lundastudent håller i ett exemplar av Lundagård för allra första gången. Som plockat upp det här konstiga pappershäftet och undrar vad det är för något, vilka vi är. Vad vi förespråkar.

Svaret är lätt: Inget. DETTA ÄR EN opolitisk ledarsida. Även när ett riksdagsval hägrar, även i ett nummer med temat risk. Det självklara på en annan tidning hade varit att yttra en politisk åsikt. Men det kommer jag inte att göra. Lundagårds syfte är såklart, som studenttidning, att granska och förmedla studenternas nyheter. Men Lundagård har även en annan, precis lika viktig uppgift: Att ge er, studenterna vid Lunds universitet, utrymme att göra era röster hörda.

Q ILLUSTRATION JESPER AXELSSON

Johan Larsson

OM VI SKULLE ta politisk ställning skulle den senare av dessa två funktioner sättas på spel. Hur skulle den student som inte höll med oss kunna lita på att deras åsikt förmedlades på ett korrekt sätt? Att deras debattartiklar ens skulle komma att publiceras? För Lundagård är en unik tidning. Det finns inget alternativ, ingen annan plattform som är av Lundastudenter, för Lundastudenter. De som opponerar sig mot gängse åsikt skulle bli utan någonstans att vända sig. Därför har Lundagård en plikt och ett ansvar att förbli neutralt, för att kunna förbli en plats för alla studenter.

J

DESSUTOM SKULLE DET vara omöjligt att tala för er alla på en och samma ledarsida. Majoriteten av oss må vara i tjugoårsåldern, med en övre medelklassbakgrund och föräldrar som pluggat. De flesta studenter må tycka att seminarier är tråkiga och kurslitteraturen för dyr. Men låt inte skenet bedra. Studenter är inte en homogen grupp – och att intala sig att alla studenters mening faktiskt hade kunnat representeras här är naivt. Det är inte minst helt onödigt för oss att vara studenternas språkrör: Ni är fullt kapabla att tycka och tänka själva. Debatt fyller studentlivet, under seminarier såväl som i köket på korridorsfester. Det är själva kärnan av all universitetsutbilding: Varje dag lär sig studenter hur man tar in information och formar en åsikt utifrån den.

Den flitige Lundagårdsläsaren vet att Johan har något av en refined taste när det kommer till spex. Men, för den okunniga som inte läser Lundagård lika noga som gudfruktiga nunnor läser bibeln, kan Johans spex-ouevre sammanfattas såhär:

DEN HÄR LEDARSIDAN är inte, och bör inte vara, politisk. Det hade varit att förvanska syftet med den här tidningen, och ni behöver inte någon som talar för er. Inte nu i valtider och inte i framtiden. Om det är något jag är helt säker på, så är det att du som håller i den här tidningen, kan tala för dig själv. AMANDA BARRATT, redaktör

ohan Larsson, denna fasta och förutsägbara punkt i studentlivet har lagt skorna på hyllan. Han har varit kraftigt kritiserad av de större spexen, vilket är något ironiskt eftersom Johans recensioner i regel utgör den enda mediebevakningen som många av uppsättningarna får (med undantag för allehanda skandaler).

När JL recenserar Då vet man vad man får för slagsidan hos JL är så stark det bara går. Bäst av alla är Jesper, VarGlad är inte skam. Men när det vankas stora spexen, ja då åker sågen fram! Lunda: Trista! Ja, det tycker jag! Platta spexar Boel, Toddy saknar lite drag! Tramsigt, flamsigt, omtag vill jag ha! Nu så är det över och på AF ekar hipp-hipp-Ra!

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 |

3

hänt på webben

Snart öppnar webben Under sommaren har Lundagårds hemsida haft sommaruppehåll. Från och med den 31 augusti är vi tillbaka med nyheter, krönikor, granskingar och guider om studentlivet varje vardag! FOTO ISAK AHO NYMAN

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 10 JUNI – NYHET

11 JUNI – REPORTAGE

12 JUNI – NYHET FOTO CHARLOTTE CARLBERG BÄRG,

FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

FOTO ERIK NORINDER

Radio AF skär ner

Frid eller flykt?

Trakasserier på EHL

Sedan 1982 har studenter sänt radio under dygnets alla timmar, som en naturlig del av Akademiska Föreningen. Men nu görs nedskärningar som innebär att den hittills heltidsarvoderade stationschefen inte längre kommer att få lön för sitt arbete.

Genom kust och stad ringlar sig den portugisiska delen av vandringsleden Camino de Santiago. Lundagårds fotograf och reporter Laura Lyall Folkman är en av de tusentals vandrare som beger sig mot katedralen i Santiago, ett skavsår i taget.

En student vid Lunds universitet bjöd hem sin mentor för ett möte om framtida karriärval. Kvällen slutade med oönskade beröringar och att mentorn drog ner henne i sitt knä. Efter en utredning konstaterar Lunds universitet att det rör sig om sexuella trakasserier.

4 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE

K RÖ N I K A

VA L E T 2 0 2 6

FOTO VALMYNDIGHETEN

Gör Lundagårds opinionsundersökning!

Inför riksdagsvalet 2026 vill Lundagård veta vad studenter vid Lunds universitet tycker. I OPINIONSUNDERSÖKNINGEN FINNS frågor om politik: Vilket parti ska du rösta på? Vilka partiledare har du förtroende för? Vilka frågor är viktigast för dig? Vi vill veta hur det skulle se ut om Lundastudenterna fick bestämma. Dessutom har vi ställt frågor om dig som person. Vissa av dessa är kopplade till livet på universitetet, som vilken nation eller kår du tillhör. Tanken med frågorna är att se om det finns politiska skillnader mellan studentlivets olika delar. ANDRA HANDLAR OM din bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Tanken med dessa är i första hand att få en bild av hur studenterna som grupp ser ut: Hur många av studenterna har föräldrar som också läst på universitetet? Hur många av studenterna har invandrarbakgrund? Det vill vi veta för att få en bättre förståelse för vilka studenterna egentligen är och hur studentlivet i Lund skiljer sig från, eller är likt, resten av landet. DINA SVAR ÄR så klart helt anonyma, även för oss på Lundagård. Vi kan inte se om eller hur någon enskild person har svarat på frågorna, utan ser endast statistiken som bygger på samtliga svar. Du kan alltså vara trygg i att vad du svarar på undersökningen förblir hemligt. SKANNA QR-KODEN FÖR att komma till undersökningen. Ju fler som svarar, desto mer representativt blir resultatet.

Har du nyhetstips? Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är något som vi borde få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

Josefina Bengtsson: Gör din demokratiska plikt: Ut och sup! Vad innebär det för demokratin hade vistats i samma rum som, än när en generation slutar festa? mindre pratat med. På så vis är det Det undrar Lundagårds politis- också en viktig samhällsinstitution. ka krönikör Josefina Bengtsson. FYLLESLAG OM SKATTESATSER i en Detta är en opinionstext i Lundagård. grådisig rökruta eller hetsig debatt Skribenten svarar för åsikter i krönikan. om visitationszoner över en blaskig Gränges är någonstans det som utUNGA SOM INTE längre vill supa gör själva kärnan i det demokratiska skallen av sig, apparnas dominans på samhället. Det är där det verkligt dejtingmarknaden och klubbar som fria, ohämmade samtalet får äga bommar igen när allt färre beger sig rum. Så det är inte för intet jag förfärat ser på när mina generationskamut i natten. Det som en gång definierade ung- rater väljer bort de blöta utekvällarna domen – fest, sex och dåliga beslut för att istället spruta in laxsperma i – hör till en svunnen tid. Idag jagar ansiktet, investera i bostadsrätter elunga hellre efter stabilitet och mate- ler ägna sig åt andra – icke livsbejariella framgångar. Forskningen pe- kande – aktiviteter. Det kan tyckas banalt att oroa kar på en orolig omvärld, ökad hälsomedvetenhet och ett större fokus sig över en ungdom som föredrar en på framtiden som orsaker till att Gen ordnad tillvaro framför att gå ut och Z är mer skötsamma än föregående svänga på höfterna. Men det är ett allvarligt tecken i tiden. En döende generationer. klubb- och barkultur är ett varsel om ONLINE HAR EN närmast religiös dyr- ett samhälle som blivit så välpolerat kan av disciplin vuxit fram och ska- att det inte längre tål det skav som pat nya subkulturer. Clean girl-este- demokratin ytterst vilar på. Är vi verkligen så måna om att ha tiken säljer in en livsstil där allting är föremål för minutiös kontroll: Selle- full kontroll över vår framtid och rismoothies, tio timmars sömn och hälsa eller är det ett symptom på pilates i piffiga träningsset. Inte säl- något annat – att det oförutsägbara lan med underton av ett renhetsideal känns… läskigt? När den analoga gemenskapen som i varje bemärkelse står i våldsam kontrast till Göteborgs nation klock- byts ut mot flöden vars algoritmer aldrig utmanar den egna hållningen an 01.43. Men det är inte bara den redlösa är det inte heller särskilt konstigt att fyllan och de klibbiga dansgolven det politiska klimatet är så hårt och som håller på att gå i graven, utan polariserat. För kanske är det just i också en ungdomskultur med ett arv nattlivets oordning som det verkligt som sträcker sig till urminnes tider. mänskliga fortfarande finns. Viljan Nöjeslivet har alltid fungerat att möta andra – sociala och politissom en viktig mötesplats för utbyte ka gränser till trots. av tankar och idéer på en informell arena. Man tvingas förhålla sig till – VILL DU GÖRA något stort för demooch kanske till och med lär sig upp- kratin i det tjugoförsta århundradet? skatta – personer man annars aldrig Ut och sup! LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 5

nyheter då de kan ha det lite svårare att ta sig fram i vårdsystemet där det mesta är på svenska. De har ofta inte ett svenskt personnummer och då kan man inte heller beställa hem ett testkit, säger Annika Stadmark. KLAMYDIA OCH GONORRÉ ger sällan symtom, vilket innebär att en person kan bära på och sprida infektionen utan att veta om det. – För klamydia brukar man säga att över 50 procent av män inte har några symtom alls och för kvinnor räknar man att minst 70 procent som är smittade med klamydia inte upplever några symtom. Men man kan ändå smitta andra även om man inte har några symtom, säger Mattias Waldeck. FOTO RFSU AB Jämfört med klamydia ses gonorré som allvarligare av två anledningar, dels kan den ge till minskningen av klamydia kan kopplas till allvarligare symtom och komplikationer, dels faktorer som förändrade alkoholvanor, livsstil skapar antibiotikaresistens problem. Matoch sexuella preferenser. tias Waldeck berättar att man globalt sett ser – En personlig reflektion är att det kan hänga en ökad antibiotikaresistens bland gonorréihop med att man har så mycket i sin telefon. bakterier. I Sverige fungerar fortfarande den Man umgås inte lika mycket ute och träffas injektionsbehandling som används mot gonorré, fysiskt som man gjorde förut, utan men bakterier som är resistenta man har mer digitala kontakter med mot antibiotika i tablettform har personer, säger Sinja Kristiansen, varit ett bekymmer sedan ett antal biträdande överläkare och specialistår tillbaka. Obehandlad gonorré läkare i hud- och könssjukdomar vid kan i längden leda till infertilitet Skånes universitetssjukhus. hos både män och kvinnor. – Man ser också att alkoholkon– Efter pandemin såg vi en tydlig sumtionen hos unga har gått ner så uppgång i antal gonorréfall bland det kan också hänga ihop. Dricker heterosexuella, men nu har det man alkohol och är full kanske man Mattias Waldeck börjat minska i den gruppen. Vi glömmer att skydda sig, säger Sinja Foto: Privat såg med oro på att det ökat bland Kristiansen. heterosexuella, framförallt unga kvinnor, eftersom gonorré är den DET MEST EFFEKTIVAS sättet att könssjukdom som kanske har störst skydda sig mot könssjukdomar är sjukdomsbörda, och allvarligast att använda kondom. Den som har konsekvenser bland unga kvinnor oskyddat sex eller har sex med en som har sin barnafödande ålder ny partner rekommenderas att tesframför sig, säger Mattias Waldeck. ta sig regelbundet. RFSU:s årliga HPV är till skillnad från gonorré undersökning Kondomkollen visar ett virus, som dessutom drabbar de att svenskarnas kondomanvändande Sinja Kristiansen flesta som någon gång haft sex. I de Foto: Privat har ökat. Det är unga mellan 16–35 flesta fall läker infektionen av sig år som står för ökningen – 58 procent har an- själv, men kan ibland orsaka cellförändringar, vänt kondom under 2025 jämfört med 56 pro- cancer och könsvårtor. cent året innan. Vissa åldersgrupper kan få gratis HPV-vacStudenthälsan vid Lunds universitet erbjuder cin och sedan vaccinet infördes i det nationella studenter att testa sig för klamydia och gonorré, barnvaccinationsprogrammet har antalet fall av men sjuksköterskan Annika Stadmarks upp- HPV och könssjukdomen kondylom minskat levelse är att det är relativt få studenter som bland unga. kommer dit för att testa sig. Hon tror att det – HPV är det vanligaste sexuellt överförda viruset, beror på att de flesta väljer att beställa klamy- men de flesta som bär på det vet inte om att de har dia- och gonorrétest via nätet, som kan beställas det. Det är väldigt coolt att vi kan vaccinera bort kostnadsfritt via 1177. cancer, och vårtor som inte är farliga men nog så – Det jag har märkt de senaste åren är att de störiga om man får dem. Är du i en grupp som flesta som hör av sig till oss och vill testa sig här kan få ett vaccin så ta det, säger Sinja Kristiansen. är internationella studenter. Det är förståeligt

Könssjukdomar ökar – och minskar Könsjukdomar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Statistik viar att antalet fall av gonorré ökar i vissa grupper och sjunker i andra. Specifika orsaker är dock svåra att fastställa. TEXT CORNELIA LELINGE

Sexuellt överförbara infektioner, även kallade könssjukdomar, sprids genom sexuell kontakt och är ett stigande folkhälsoproblem. – Vi brukar se en topp i antal anmälda fall under slutet på sommaren och i början på hösten. Det kan man tänka sig beror på att man testar sig för könssjukdomar mer efter sommaren. Sommaren kan innebära att man utsätter sig för mer smittrisk, berättar Mattias Waldeck, biträdande smittskyddsläkare i Region Skåne. Klamydia är den vanligaste anmälningspliktiga sexuellt överförda sjukdomen och tusentals drabbas årligen bara i Skåne. Gonorré tillhör också en av de vanligaste könssjukdomarna, men är något ovanligare med et par hundra fall per år i Skåne. Sjukdomen har dock blivit allt vanligare bland män som har sex med män. – Antal klamydiafall som rapporterats till oss under första halvåret 2026 har minskat med 7,8 procent, medan antalet gonorréfall har ökat med 7,4 procent. Den ökningen hittar vi uteslutande i gruppen män som har sex med män. Tittar vi bara på antalet fall som anmäls bland kvinnor så har gonorréfallen minskat med 19 procent jämfört med motsvarande period 2025, säger Mattias Waldeck. MATTIAS WALDECK MENAR att skillnaden i utvecklingen mellan klamydia och gonorré kan bero på att infektionerna sprids i olika subgrupper med olika riskbeteenden. Utifrån tillgänglig statistik går det inte att fastställa specifika orsaker till att vissa könssjukdomar minskar och andra ökar. Möjliga förklaringar 6

| LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

FOTO JANN LIPKA

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 |

7

nyheter FOTO NEO WIKMAN

Motstånd när korridorer görs till lägenheter: ”Parentesen är inte bara en plats där folk bor” Parentesen har kommit att betraktas som en anrik del av Lunds studentliv. Men boendet som det är idag äventyras då korridorerna kan komma att bli lägenheter. Boende på Parentesen organiserar sig mot AF Bostäders förslag. TEXT DANIELA VÁSQUEZ ASTUDILLO

I början av juni månad offentliggjorde AF Bostäder (AFB) en möjlig renoveringsplan för ett av Lunds äldsta studentboenden, Parentesen. Planen skulle innebära att korridorerna ersätts med lägenheter. Enligt AFB kommer det formella beslutet om renoveringen fattas under vinterhalvåret och arbetet inledas tidigast under hösten 2027. Boende på Parentesen motsätter sig förslaget. De har därför skapat ett informellt nätverk för att bekämpa ombyggnationen och hoppas att engagemanget ska leda till att det slutgiltiga beslutet blir ett annat än vad som nu föreslås. – Just nu är vi ett tjugotal engagerade. Men det kommer nog att bli fler när hösten kommer, berättar studenten Simon Mirhosseini. NÄTVERKET BAKOM HEMSIDAN ”raddaparentesen.nu” har samlat in vittnesmål från människor som tidigare bott på parentesen, men också kontaktat media och politiker. Bland annat har lokala företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet ställt sig bakom initiativet. En utredning som genomförts under våren pekar på att Parentesens lokaler behöver renoveras. AFB:s vd Henrik Krantz menar att det enda ekonomiskt försvarbara alternativet därför är att göra om korridorsrummen till lägenheter. 8 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

– Vi måste kunna sälja in bostäderna till nya studenter också. Generationer förändras och det som var okej för femtio år sedan är inte okej idag. Kan vi inte hyra ut bostäderna i framtiden får vi stora problem, menar Henrik Krantz.

från en massa människor som bott där innan. Vi har fått många berättelser om vad folk tar med sig från sin tid här, säger Axel Ahlqvist, som också engagerat sig mot förslaget. Han berättar bland annat om en filippinska som flyttade till Sverige för att bo med en kille AFB HÄNVISAR TILL en undersökning genomförd hon brevväxlat med. De bodde tillsammans på av branschorganisationen Studenbostadsföreta- Parentesen, där hon senare hade sin möhippa gen. Enligt denna ser studenter korridorsboenden innan hon gifte sig i Lund. som kortsiktiga och mindre attraktiva boendeal– Om man tänker på andra närliggande omternativ. Henrik Krantz ser därför en risk för va- råden, som till exempel Dammhagen, så är det kanser, att bostäder står tomma, om man behåller ett lägenhetsområde som är jättemysigt och korridorerna. jättefint. Men det har inte alls någon kulturell – Det är en bedömning som grundas på vår påverkan på staden. Det är en plats där folk erfarenhet av den här marknaden, bor. Parentesen är inte bara en säger han. plats där folk bor, säger Gustav Samtidigt har AFB inte vakanRåback. ser under terminerna, utan endast Problem med ensamhet och ett fåtal korridorsvakanser under psykosocial hälsa, lyfts av de bosommaruppehållet. ende som ett annat argument till – Under terminen har vi hittills varför förslaget är dåligt. inte haft det, säger Henrik Krantz. – Studenter, inte minst på Boende på Parentesen delar utbyte, kommer till Lund endock inte bilden av att korridorsamma och får ett sammanhang boende skulle vara impopulärt genom korridorerna. Det gör och menar att undersökningen Henrik Krantz. dem mer relevanta än någonsin inte ger ett tillförlitligt underlag Foto: Laura Lyall Folkman. när ensamheten är så stor bland för beslut i frågan. unga, menar Axel Ahlqvist. – Med våra över 1800 insamlade namnunderskrifter har vi visat att det visst finns en vilja STUDENTERNA LYFTER FRAM korridorsrummen att behålla upplägget med korridorsrum, säger som grundläggande för det sociala klimat som Gustav Råback, en av de engagerade studenterna råder på Parentesen. bakom raddaparentesen.nu. – Självklart är det en jätteviktigt del. Vi tror Studenterna vi pratar med säger att det finns mycket på korridorboende, men det måste finett socialt, kulturellt och historiskt värde i Pa- nas rätt förutsättningar. Det går inte att säga att rentesen som man riskerar att bli av med vid en bara för att det är korridorsboende så är allt aneventuell ombyggnation. nat fullständigt ointressant. – På vår hemsida har vi samlat vittnesmål För studenternas ekonomi kommer renove-

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

ringarna innebära mindre pengar på fickan. Oavsett vilken typ av renovering som genomförs säger Henrik Krantz att hyran skulle behöva höjas. – Det finns så många undersökningar som pekar på att studenter har alldeles för lite pengar att röra sig med. Att då göra Parentesen, som är ett av de billigaste bostadalternativen just nu, dyrare känns därför dumt. Särskilt när det i AF Bostäders stadgar står att ett av deras mål är att ha billiga studentbostäder, menar Simon Mirhosseini. Att behålla korridorsrummen efter renoveringen, som man gjort på Delphi och Sparta, är enligt Henrik Krantz inte ett alternativ. – Det som är speciellt med Parentesen är att vi har en låg standard där. Även med studentrumsmål mätt, säger han. AFB skriver i sitt pressmeddelande att projektet möjliggörs av byggregler som infördes i juli 2025. Genom att minska tillgänglighetskraven gör dessa att bostäder kan byggas mindre och billigare. AFB:s vd välkomnar beslutet och menar att det kommer möjliggöra mer funktionella och prisvärda boenden för studenterna. – Vi har sett hur studenter nu inrett sina toaletter med fåtöljer och liknande och det är ju absurt. Det hade ju varit mycket bättre om vi kunde använda utrymmet till att få in en läshörna, menar Henrik Krantz. Lundagård har tidigare rapporterat om konflikter mellan AFB och boende på Parentesen,

Gustav Råback är en av de studenter som engagerat sig för att bevara korridorerna. Foto: Neo Wikman.

på grund av den utbredda festkulturen som finns på boendet. De Parentesenbor vi talat med tror att det finns en koppling mellan AFB:s planer och dessa. – De har väl alltid varit lite fientliga mot Parentesen, säger Simon Mirhosseini – De gillar inte att inte ha kontroll, just med festandet och valborg och så, fortsätter han.

Henrik Krantz inte delar. – Vi har haft en dialog med studenterna, säger Henrik Krantz. Under Almedalsveckan presenterade AF Bostäder ett förslag om hur lägenheterna på Parentesen skulle kunna se ut. Henrik Krantz vill dock inte dela dessa med Lundagård eller studenterna och framhåller att dessa bara var ett möjligt utkast.

Har Parentesens partyrykte påverkat förslaget att renovera till lägenheter? – Vi har bara tittat på byggnadstekniska förutsättningar och vad framtida studenter är intresserade av, säger Henrik Krantz. Sedan beskedet om renoveringarna kom har engagemanget varit stort. De boende menar att det varit svårt att få kontakt med AFB. En bild

Tror du att engagemanget i frågan kan påverka er beslutsprocess? – Det vågar jag inte säga något om, avslutar Henrik Krantz. Hur långtgående planerna faktiskt är och i vilken utsträckning det finns utrymme för en upprivning av de presenterade planerna, är därför svårt att veta.

SPELAR SPELARDU DU ORKESTERINSTRUMENT? ORKESTERINSTRUMEN

Symfoniorkestern Akademiska kapellet (AK) söker Symfoniorkestern Akademiska kapellet (AK) sök nya musiker inför hösten 2026. Vi behöver särskilt nya musikerpåinför 2026. Vi behöver förstärkning oboe,hösten trumpet, trombon & viola!särsk

förstärkning på oboe, trumpet, trombon & viol Repetition: onsdagskvällar Repetition: AK = orkester,onsdagskvällar konserter, nya vänner & musik på hög nivå

AK = orkester, konserter, nya vänner Kontakt: & musik på hög nivå patrik.andersson@odeum.lu.se

Kontakt:

Anmäl dig på Odeums hemsida: patrik.andersson@odeum.lu.se odeum.lu.se/ensembler LUNDAGÅRD NUMMER 4 2026 | 9

Anmäl dig på Odeums hemsida:

Foto: Tu llverk et

frågan

”Alla dricker den” – men den som hämtar tysk öl kan dömas för smuggling I åratal har ett viralt klipp om tusen liter sprit i en skåpbil använts som argument för att stora mängder alkohol går att föra in i Sverige. Men för studenter som köper tysk alkohol till spex och insparksperioder kan verkligheten vara mindre munter. Flera Lundastudenter har åtalats och dömts för smuggling – och försvarsadvokaten Fredric Wikman varnar för att många inte känner till regelverket.

I

TEXT LOKE SJÖDIN

ett Youtube-klipp med över tre miljoner visningar åker Erik Ekstrand, känd som den ena halvan i duon Erik och Mackan, till Danmark, där han fyller en skåpbil med kartonger som sägs innehålla tusen liter sprit. När han passerar Öresundsbron blir han stannad av en tulltjänsteman som ifrågasätter mängden alkohol, varpå han svarar att den motsvarar en livstids konsumtion och alltså är till för personligt bruk – ett påstående han stödjer med uträkningar om genomsnittskonsumtion och genomsnittslivslängd. Till slut vinkar tullen igenom honom utan att konfiskera lasten. Klippet har blivit en återkommande referens i diskussioner om vad som gäller vid införsel av alkohol i landet. Men skåpbilen i klippet innehöll i själva verket inte mer än en enda flaska – förmodligen den 10 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

flaska ”Shirley loves cream strawberry” som syns i klippet. Det menar i alla fall en tulltjänsteman som Lundagård varit i kontakt med. ”Själva lasten var bara tomma kartonger”, skriver tjänstemannen Erika Karlsson. Lundagård har kontaktat Erik Ekstrand för en kommentar. Han påstår att Tullverket ljuger om kartongerna. ”Tullverket snackar skit som vanligt! Den dagen vi börjar lita på myndigheter är dagen vi kan lägga ner det här samhället!” ”Tullen kan aldrig lagligen hindra någon att föra in 1000 liter sprit för eget bruk. Det är uppenbart att sanningen aldrig kommer tryckas i er ’tidning’ som krälar för maktens herrar. Det är här och nu jag lägger locket på kring den här historien”, meddelar Erik Ekstrand via Instagram. HUR DET ÄN förhåller sig med Eriks kubikmeter sprit, är det många som stöter på patrull när de äntrar landet med utländsk sprit i bagaget – under 2025 beslagtog tullen 13 218 liter alkohol som rullat över Öresundsbron. Den som tar med sig för stora mängder alkohol riskerar inte bara att se de dyra dropparna förverkade, de riskerar även åtal. Advokat Fredric Wikman har försvarat flera Lundastudenter som åtalats, och i vissa fall dömts, för smugglingsbrott efter att ha hämtat alkohol till studentfester. Han vill höja ett varningens finger till

studenter som överväger att göra resan söderut med släp eller skåpbil. – Jag tycker att det känns onödigt eftersom de flesta inte är medvetna om hur reglerna ser ut. Man har hört från någon annan i studentföreningen att det ska vara okej att göra på det sättet och då gör man ingen egen research på det, säger Fredric Wikman.

Vad säger lagen? Det är tillåtet att föra in alkohol till Sverige förutsatt att den är till för ens eget eller ens familjs personliga bruk. Lagen anger ingen exakt mängd som är tillåten, men om alkoholen är köpt i ett annat EU-land utgår Tullverket från mängderna som framgår av lagen om alkoholskatt: 10 liter spritdrycker 20 liter starkvin 90 liter vin och andra jästa drycker (varav 60 liter mousserande vin) 110 liter starköl Man ska kunna visa att mängden alkohol är rimlig för sitt eller sin familjs personliga bruk. Det gäller även om man för in mindre mängder alkohol än som framgår ovan. Den som vill föra in mer än vad riktlinjerna anger ska kunna visa att alkoholen är för deras personliga bruk, genom uppgifter och handlingar som styrker att man till exempel ska ha ett bröllop eller en annan stor fest. Källa: Tullverket.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

kvar i belastningsregistret i tio år. Om man har en mindre mängd alkohol så att man skulle få dagsböter finns det kvar i fem år. Vissa typer av arbeten kräver ju att man visar upp ett belastningsregisterutdrag och då kommer det att synas. Lundagård har kontaktat studenter som åkt till Tyskland för att hämta alkohol till studentföreningar. Flera av dem har avböjt att ställa upp på intervju med hänvisning till att de är rädda att få problem med både de studentlivsorganisationer de tillhör och med polisen.

Fredric Wikman. Foto: Hurtig & Partners.

”

Jag tror att alla som köper och säljer tysk alkohol är medvetna om de här riskerna

Köper man alkohol till andra får man inte ta emot någon betalning för den. Det är bland annat detta som gör att studenter riskerar att begå smugglingsbrott enligt Fredric Wikman. – Även om alkoholen ska användas i en sluten krets av människor, till exempel om man har något system där man mot självkostnadspris kan gå och ta en öl i en kyl som står någonstans i en studentförening, så är det inte personligt Studenten Dionysos, som egentligen heter bruk. Då riskerar personerna som åker över bron något annat, ställde upp på intervju med förbehåll att bli stoppade av tullen och bli misstänkta för om att få vara anonym. Dionysos säger sig ha hämsmuggling av alkohol. tat alkohol i Tyskland vid ett flertal tillfällen till olika studentlivsorganisationer, och menar att det DEN SOM BLIR dömd för smugglingsbrott riskerar är ett utbrett fenomen inom studentlivet i Lund. dagsböter, samhällstjänst, prick i registret, villkor– Det är inte bara ingenjörerna. Det är för fan lig dom eller till och med fängelse i upp till två år. hela studentlund. Jag skulle säga att nittio, nit– Om man får en villkorlig dom finns den tiofem procent på gatan här i Lund har druckit av sådana Tysklandsöl. Sen kanske inte alla har varit med och handlat den, men jag tror att alla dricker den. Att studenter blivit åtalade och i vissa fall dömda för smugglingsbrott på grund av sådana alkoholresor är inget som förvånar Dionysos. Ändå har han inte varit särskilt orolig vid de tre tillfällen han åkt till tyska gränsbutiker.

Erik Ekstrand blir fasthållen av en polis i programmet I lagens namn. I programmets första avsnitt för han in tusen liter alkohol i Sverige. Något Tullverket menar inte stämmer. Foto: Viaplay Group

– Det stora är väl att kunna motivera i tullen att det är för eget bruk. De gånger jag har åkt över till Tyskland har det alltid varit rimligt att kunna säga att mängden man har köpt har varit för eget bruk. Därför har jag inte känt mig orolig. – Men då har vi alltid varit tre. Det är svårare att hävda eget bruk om man är själv. Du skulle inte dricka nittio flak själv liksom. Ölen kommer ju att gå ut om ett år. Men är man tre personer och har nittio flak, då är det ändå 30 flak per person. Och som törstig student kan man nästan motivera de mängderna. DIONYSOS HAR SETT klippet där Erik Ekstrand hämtar alkohol i Tyskland och brukar ibland tänka på det när han närmar sig tullen för att ”lugna nerverna”. Att klippet enligt Tullverket är fejkat kommer ändå inte som någon chock. – Det förvånar mig inte. Jag har gjort överslag på vad hans inköp hade kostat och jag tror inte svensk tv hade lagt de pengarna och den risken på den ”sketchen”. Men lite tråkigt att få det bekräftat att det var fejk. Fredric Wikman tror att många studenter som åker på alkoholresor till Tyskland gör det för att det är en tradition som går i arv. De nya studenterna blir upplärda av de äldre och utgår då från att det är okej. Dionysos bekräftar delvis den bilden. – Jag åkte mitt första år när jag gick i ettan. Då var det det första man gjorde när man gick med i sexet. Så länge jag vet om så har det alltid bara varit så. Det är någonting som går i arv. Till skillnad från Fredric Wikmans bild av att studenter inte förstår regelverket är Dionysos dock medveten om att det han gör inte är tillåtet. – Det är en beräknad risk. Jag tror att alla som köper och säljer tysk alkohol är medvetna om de här riskerna, men ändå väljer att ta dem, säger han. – Jag tror att det som har gjort att det ändå förekommer är att studenterna sköter det på ett snyggt sätt och att polisen väljer att se lite mellan fingrarna.

LUNDAGÅRD LUNDAGÅRDNUMMER NUMMER45 2026 | 11

på djupet

Fritt fall i vardagen Vad får någon att frivilligt hoppa ut ur ett flygplan på flera tusen meters höjd? För vissa är risk något som bör undvikas till varje pris, för andra är det en källa till frihet, gemenskap och adrenalin. TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

F

FOTO ERIK NORINDER

lygplansdörren slås upp. Vinden slår mot ansiktet och marken breder ut sig långt där nere. Kroppen reagerar med alla slags varningssignaler och att ta ett steg till mot dörren är att gå emot varje instinkt. För en höjdrädd människa är situationen helt otänkbar, men för en fallskärmshoppare är det vardagsmat. Vad är det som får vissa människor att söka sig till risker som andra gör allt för att undvika? Det är hoppvecka på Eslövs flygklubb och ett trettiotal fallskärmsentusiaster har samlats för att hinna med så många hopp som möjligt innan veckan är slut. Här träffar jag Sanna Bredberg Jakstrand, Julia Hornegård Bäverman och Viktor Andersson, tre av klubbens inbitna fallskärmshoppare. Vägen in i denna spännande sport verkar ha sett olika ut för alla. – För mig var det inte en så stor grej att börja. Det var ett kompisgäng från min korridor som föreslog att vi skulle ta fallskärmslicens så jag hakade på. Det man stannar för är gemenskapen, det är en väldigt speciell miljö med alla typer av människor. Alla här är lite märkliga, men vi kan enas kring att vi alla älskar sporten, säger Julia Hornegård Bäverman. Viktor Andersson minns sitt första hopp på 12 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

ett helt annat sätt. – Jag hade så himla kul på mitt första hopp att jag nästan glömde dra min fallskärm. Efter det första hoppet ville jag bara upp igen, säger han.

”

Det här är världens mest säkerhetsbesatta sport. SANNA BREDBERG JAKSTRAND är juridikstudent och en av Skydive Skånes 200 medlemmar. För henne ligger dragningen till sporten i linje med hennes inställning till studierna. – Jag var väldigt rädd när jag skulle göra mina första hopp, men jag kom över den rädslan. Jag försöker bära med mig den känslan när jag ska göra andra läskiga saker i livet, som att till exempel hålla en presentation i skolan. Jag får påminna mig själv att ”om jag var så rädd då

så är detta ingenting i jämförelse”, säger Sanna. Inuti den öppna hangaren spelas somrig musik, stämningen är avslappnad och familjär och på det gummiklädda golvet packas fallskärmar inför kommande hopp. Vissa medlemmar har gjort tusentals hopp medan andra besökare står inför sitt allra första. ”Lite knäppa” – så beskriver hopparna sig själva. Däremot verkar det inte vara jakten på adrenalin som får dem att återvända till flygplanet. För de flesta verkar fascinationen för sporten vuxit fram gradvis. Med åren har jakten på kickar ersatts av något annat: precision, sammanhållning och viljan att göra nästa hopp bättre än det förra. – Vi är nog alla weirdos, det krävs väl att man är lite knäpp för att man ska vilja göra detta varje helg, säger Sanna Bredberg Jakstrand. MEN VILKEN TYP av människa är det egentligen som söker sig till en sport där livet bokstavligen hänger i luften? Är det en särskild sorts person som hoppar fallskärm? Är de mer orädda än andra, eller har de bara ett annat förhållningssätt till risk? Per Johnsson, docent och forskare vid institutionen för psykologi, menar att risktagande sällan följer en tydlig gräns mellan modiga

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

och försiktiga människor. Det är i hög grad situationsberoende. – I litteraturen står det att extroverta är mer riskbenägna, men vi människor är mer komplicerade än dessa simpla kategoriseringar, även introverta kan göra riskfyllda saker. Det som avgör om du hoppar eller inte är din relation till liv och död. Om din fallskärm inte fungerar så dör du, det är ju så enkelt. I sådana ögonblick blir den relationen väldigt tydlig, säger Per Johnsson. Han menar att vi ofta missförstår vad mod och risktagande egentligen är. Hur vi upplever risk ligger inte i själva aktiviteten i sig, utan i hur ovana vi är vid den. – Rädslor är väldigt specifika, det sprider sig inte så lätt som man kan tro, bara för att man är riskbenägen i en aspekt, behöver man inte vara det i andra. Om du hoppar fallskärm minskar inte nödvändigtvis rädslan för andra områden. Rädslan gör att du koncentrerar dig på nuet väldigt mycket, i stunden så är allt annat du gjort helt borta, förklarar Per Johnsson. NÄR JAG FRÅGAR hopparna ute på flygfältet vad de är rädda för handlar inte svaren om höjder eller fart. De nämner allt från ormar, mördarsniglar, hajar, sjukdomar och ensamhet. Människorna som utan att tveka kastar sig ut från ett flygplan kan alltså bära precis samma vardagsrädslor som vem som helst. Skillnaden verkar inte vara att de saknar rädsla, utan hur de förhåller sig till just den risk de frivilligt utsätter sig för. Säkerhet är ett återkommande tema under dagen. Risken finns alltid där och ingen förnekar den. Tvärtom verkar hela sporten handla om att erkänna den och sedan göra allt för att kontrollera den. – Det här är världens mest säkerhetsbesatta sport.

Man tror inte det men vi är väldigt nitiska om väldigt små grejer. Risken att dö finns, det vet vi ju om, men den är inte mycket större än risken att dö när vi kör hit, säger Julia Hornegård Bäverman. Men den tryggheten kommer inte av sig själv. Den byggs upp genom erfarenhet, rutiner och otaliga hopp. För den som precis ska kasta sig ut ur ett flygplan för första gången ser upplevelsen annorlunda ut. Bland de mer professionella hopparna på flygklubben finns nämligen även totala nybörjare som hoppar för allra första gången. En av dem är Oliver Olsson, först upp bland dagens tjugo tandemhoppare, där varje nybörjare hoppar fastspänd till en erfaren instruktör. – Det känns nervöst. Jag är inte höjdrädd egentligen men det är bara känslan av att ”nu ska jag hoppa från ett plan” som är skrämmande, säger Oliver Olsson. STEFANOS ÄR EN annan tandemhoppare, som precis landat efter sitt allra första fritt fall. – Det svåraste var att ta språnget. Jag gjorde det här för att jag är rädd för höjder och jag ville möta mina rädslor. Men jag tror inte jag kommer göra om det inom en snar framtid, säger Stefanos. De mer rutinerade hopparna har hunnit bygga upp sina egna sätt att känna sig bekväma med risken. – Orädd är jag ju inte, men man får vara förberedd på att vissa saker kan gå fel. Vi har ju övat mycket på vad man ska göra då, säger Viktor Andersson. Per Johnsson beskriver riskhantering som ett trygghetssystem. – Man måste komma ihåg att den andra sidan av rädsla är tröst, vissa tycker att det stärker en. Om vi är ovana är det lätt att bli rädd, det är då vi får jobba på våra tröstsystem och bygga upp ett eget trygghetssystem, säger Per. Det är tydligt att risken inte romantiseras inom fallskärmshoppning. Tvärtom

Piloten t vät tar fönstret på

Ett tandemhopp förbereds uppe i planet.

verkar den vara anledningen till att sporten omges av så många regler och rutiner. – Det låter så paradoxalt att vi slänger oss ut från ett flygplan men samtidigt så måste det vara jättesäkert. Det finns så många olika certifikat att ta och utan dem får man inte göra vad som helst. Det finns ett jättestort regelverk att förhålla sig till och juristen i mig älskar att det finns så många regler inom sporten, säger Sanna Bredberg Jakstrand. Fallskärmshopparna tar säkerhetstänket till en nivå jag inte riktigt hade väntat mig. Dessa människor, som ägnar sig åt en av de mest extrema och till synes våghalsiga sporter man kan tänka sig, lägger majoriteten av sin tankekraft på att minimera risken. Per Johnsson beskriver risk som något djupt personligt. Den finns inte i själva aktiviteten, utan i vår relation till den. På flygklubben blir det tydigt hur samma höjd och aktivitet kan framkalla panik hos en person men tillfredsställelse hos en annan.

planet in n

an av f ä

r d.

Fallskärmshopparen i rubriken är monterad på en bild av himmeln från samma tillfälle.

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 13

historisk tillbakablick

Dömdes till döden av universitetet

En student hittas död i centrala Lund. Hans studiekamrat blir snabbt huvudmisstänkt, och döms senare för mord i universitets egen domstol. Studentmordet i Lund 1829 skakade universitetet, och fick följder som påverkar stadens studentliv än idag. TEXT MINNA FALKLÖF MALMER ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

D

et är tidigt på morgonen den 8 september 1829 som nattvakten hittar en död kropp på Adelgatan utanför Lindforska huset, ett stenkast från Lundagård. I huset bor universitetets rektor, Erik Lindfors, som omedelbart kallas till platsen. Kroppen är svårt skadad och nästan helt avklädd, vilket gör identifieringen svår, men en förbipasserande tvätterska känner igen offrets skjorta. Den döde är studenten Andreas Emanuel Landén. När platsen undersöks hittar man blodspår som leder fram till ett korsvirkeshus i närheten. Med rektor Lindfors i täten följer man spåret till ett av rummen, där studenten Jacob Wilhelm Blomdahl hittas med blodfläckar på skjortan. I rummet märks tydliga spår av slagsmål. Han grips på plats 14 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

och förs till universitetets häkte i väntan på dom. Lund har vid denna tid omkring 4 200 invånare och runt 400 av dem är inskrivna vid universitetet, som grundats cirka 160 år tidigare. – Det är ungefär vid den här tiden som Esaias Tegnér beskriver Lund som en akademisk bondby, berättar Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet, som gjort ett avsnitt om mordet i podden Öppet fall. Många studenter bor i så kallade studentkaserner, där flera studentrum samlas runt en gemensam korridor, medan andra hyr rum hos privatpersoner. Studenterna är redan organiserade i nationer utifrån landskap med varsin tillförordnad professor, en inspektor, som hade tillsyn över studenterna. FASTÄN DET ÄR en mycket liten del av befolkningen som kan unna sig att studera vid universitetet är studenterna inte nödvändigtvis rika. På nätterna för de liv på Lunds gator, och även om mord är ovanligt förekommer ofta slagsmål och vandalisering. – De flesta lever fattigt. Man kommer hit, det finns inga statliga studiemedel eller något sånt där. Det är knappast möjligt för en student att få banklån heller. Man får antingen lite pengar hemifrån eller så får man arbeta parallellt med studierna, förklarar Fredrik Tersmeden.

Levnadsstandarden för en student år 1829 syns inte minst i bouppteckningen efter den mördade Andreas Emanuel Landén. Bland hans ägodelar finns några slitna klädesplagg, en gammal kakburk, ett par skridskor och en flöjt. Förutom en psalmbok ägde han nästan inga böcker. – Han ägde inte mycket och hade massor med skulder, bland annat för mat och tvätt och olika hushållstjänster, berättar Fredrik Tersmeden. BÅDE ANDREAS EMANUEL Landén och Jacob Wilhelm Blomdahl studerade teologi för att bli präster, något som var vanligt under början av 1800-talet. Jacob Willhelm Blomdahl, som föddes 1804 och vid tiden för mordet var 25 år gammal, kom dessutom från en välmeriterad prästfamilj. Under studietiden kämpade han dock med både svaga studieresultat och dålig hälsa, och vid tiden för mordet var han i färd med att avbryta sina studier för en militär karriär. Andreas Emanuel Landén var tre år yngre än Blomdahl och kom från en borgerlig familj. De inledde båda sina universitetsstudier 1825, och anmärkningsvärt nog står de inskrivna direkt efter varandra i Göteborgs nations matrikel. På kvällen den 7 september, då mordet begås, möts de båda studenterna hemma hos Blomdahl. Ett bråk uppstår, troligen över en skuld på

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

två riksdaler som Blomdahl vill få tillbaka, men det ryktas även om att det handlade om rivalitet om samma kvinna. Mordvapnet är ett järngaller som Jacob Wilhelm Blomdahl slår Anderas Landén i huvudet med. Därefter gömmer han kroppen först i garderoben och senare på utedasset. Han försöker även städa upp på brottsplatsen. Efter det är planen att föra kroppen utanför staden i skydd av mörkret, men Blomdahl orkar endast släpa Landén en bit ner längs med Adelgatan, där han senare hittas. VID TIDEN FÖR mordet hade staden Lund

två separata jurisdiktioner: stadens och universitetets. Det betydde att studenter, universitetsanställda och deras tjänstefolk dömdes i en egen domstol. – Det här var en del av dåtidens synsätt att man hade olika domstolar för olika grupper i samhället. Man skulle dömas av sina likar, berättar Fredrik Tersmeden. Förutom för universiteten i Lund och Uppsala fanns särskilda domstolar även inom exempelvis militären, tullväsendet, gruvnäringen och kyrkan. Eftersom Blomdahl var student föll det på Lunds universitets domstol att avgöra hans öde. Det så kallade akademiska konsistoriet bestod av de runt femton ordinarie professorerna vid universitetet. Endast hälften av dem närvarade dock vid Blomdahls förhandling, troligen eftersom höstterminen inte börjat ännu på grund av skördeperioden, berättar Fredrik Tersmeden.

Blomdahl nekar först till brottet, men den starka bevisningen leder till att han senare erkänner och döms till döden. Trots nådeansökningar från både Blomdahl och hans far, fastställs sedan domen av Högsta domstolen. Avrättningen genomförs den 16 april 1830 på Lunds avrättningsplats, vid nuvarande ridhuset nära LTH.

”

Det är väldigt uppenbart för dem att Blomdahl, han mår inte bra.

Mordet satte nytt fokus på de allvarliga sociala problem som präglade studentlivet i staden, med ekonomisk utsatthet och olämpliga upptåg om nätterna. Studenterna var visserligen organiserade genom nationerna, men dessa hade vid denna tid inga egna byggnader, och man såg ett behov av en fysisk plats där studenter och lärare kunde mötas. – Det ligger också ett nedläggningshot över universitetet vid den här tiden. Det finns en diskussion i riksdagen och i pressen om att avskaffa universiteten i både Lund och Uppsala och skapa ett nytt storuniversitet i Stockholm istället, berättar Fredrik Tersmeden. För att komma till bukt med problemen och

förbättra akademins rykte, bildas Akademiska föreningen (AF) på initiativ av bland annat professor Carl-Olof Agardh med inspiration från Studenterføreningen i Köpenhamn och collegesystemet i England. Även AF-borgen började byggas och stod klar år 1851. FREDRIK TERSMEDEN BERÄTTAR att syftet med Akademiska föreningen inte bara var trevnad, utan även att uppnå ”en bättre social tillvaro och kanske också en grad av kontroll”. – Då skulle lärare kanske ha lite mer koll på studenterna på fritiden och se om någon var på glid och behövde hjälp. Det är väldigt uppenbart för dem att Blomdahl, han mår inte bra. Domen stärkte den kritik som hade växt fram mot universitetens egna domstolar under början av 1800-talet. Även om alla domstolar i teorin dömde efter samma lag, menade kritikerna att de i praktiken upprätthöll gamla privilegier och stred mot principen om allas likhet inför lagen. Lunds universitets domstol avskaffades slutligen år 1853. Huset där mordet begicks har i efterhand fått namnet Locus Peccatorum, ”syndernas hus” på latin, och ligger på hörnet i korsningen mellan Adelgatan och Sankt Annegatan, precis bakom AF-borgen. Trots den mörka historien verkar mordet inte ha gett platsen något bestående dåligt rykte. Huset fortsatte att hysa studenter, och i slutet av 1800-talet ska det ha varit en populär plats för efterfester – bara några vinglande steg från AF-borgen när kvällens sittning tagit slut.

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 15

valet

Är du smartare än en politiker? De flesta politiker skulle inte komma in på populära utbildningar vid Lunds universitet – åtminstone inte om man utgår från deras resultat på högskoleprovet. Lundagård har granskat riksdagskandidaternas resultat. Bäst presterar centerpartisterna, sämst Kristdemokraternas representanter. – Utbildning är viktigt för politiska preferenser, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.

högskoleprovet. Det skiljer sig från det nationella genomsnittet, som under våren 2026 var 0,88 poäng enligt UHR. Att politiker i snitt presterar bättre är inget som förvånar Olle Folke, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. – Det är inte jätteöverraskande, de ligger markant över befolkningssnittet.

D

RESULTATET ÖVERENSSTÄMMER MED Olle Folkes tidigare forskning. I en studie från 2017 har Olle Folke och hans kollegor undersökt politikernas prestationer på inskrivningsprovet, ett begåvningstest som genomförs när man mönstrar inför lumpen. Denna studie fann att politiker generellt presterar bättre än befolkningen i allmänhet på begåvningstester och att politiker på högre nivå generellt får bättre resultat. – Det ser bra ut för politikerna, de ligger inte lika högt som läkare eller civilingenjörer, men ungefär lika högt som vd:s, säger han.

Kandidaternas snitt

Ekonomie kandidatprogrammet: 1,5

Granskningen visar att den genomsnittliga kandidaten till riksdagen får 1,2 poäng på

Läkarprogrammet: 1,8

TEXT ELIN HILLING OCH MARIUS LYCKÅ ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON

på exempelvis kandidatprogrammet i kemi eller Human Resources. För att komma in på universitetets mest populära program – ekonomi-, juridik- och läkarprogrammen – krävs högre resultat: 1,5, 1,55 respektive 1,75 på högskoleprovet. Olle Folke menar att många av riksdagskandidaterna inte har som syfte att komma in på högre utbildningar och att detta kan vara en förklaring till att de inte gör bättre ifrån sig. – Det är många som inte har incitament att göra det. Många kanske inte behöver ett högre högskoleprovsresultat än så, säger han. Det är, i slutändan, inte enbart prestationer på prov som är viktiga enligt Olle Folke, utan även andra egenskaper. – Sen har de ju väldigt många andra skills. Antagligen har de betydligt bättre ledarskapsförmåga än den typiska Lundastudenten, säger han.

en 18 april 2026 gjorde 78 397 personer, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr, högskoleprovet. Många av de som gjort provet sedan det infördes 1977 har hamnat på Sveriges olika lärosäten, som Lunds universitet. Andra har hamnat i riksdagen. Skillnader mellan partierna Inför valet den 13 september 2026 har Lundagård granskat riksdagskandidaternas PÅ LUNDS UNIVERSITET motsvarar 1,2 på hög- Jämför man oppositionen (V, MP, S, C) resultat på högskoleprovet. Kandidater på skoleprovet vad som krävs för att komma in med tidöpartierna (L, M, KD, SD) har den de åtta riksdagspartiernas listor, som befinner sig tillräckligt högt upp för att realistiskt bli invalda, har undersökts. Totalt granskades 573 kandidater till riksdagen. Av dessa fanns resultat på högskoleprovet tillgängligt för 234 Kandidaternas genomsnitt: 1,2 kandidater. Uppgifterna kommer från UniverJuristprogrammet: 1,4 sitets- och högskolerådet (UHR).

16 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

1,05

1,17

1,18

1,21

1,22

1,27

1,31

1,33

INGEN AV PARTILEDARNA kom med bland de tio bäst presterande kandidaterna inför nästa mandatperiod. Åtta kandidater slog Amanda Lind med en hårsmån och fick 1,9 poäng. Ytterligare två, Ida Friberg (V) och Emil Högberg (S), fick maxpoängen 2,0. Så höga poäng är mycket ovanliga. Av de 78 397 personer som deltog i våras fick 69 1,9 poäng och bara 47 full pott. Den kandidat som presterade sämst var moderaten Gabriela Bosnjakovic från Vara. Hon fick 0,1 poäng när hon genomförde provet år 2005. Lundagård har sökt Gabriela Bosnjakovic utan svar.

Simona Mohamsson 1,0

Jimmie Åkesson 1,3

Ebba Busch 1,3

OLLE FOLKE ÄR överlag inte förvånad över vilka partier som presterar bättre och sämre. – Om man tittar på utbildningsnivå så har MP mest högskoleutbildat folk. Det är ett enormt välutbildat parti, säger han. När det kommer till bland annat utbildningsnivå finns det stora likheter mellan partierna och deras väljare. – De flesta partier drar sina väljare och politiker från liknande grupper. Sverigede- Individuella prestationer mokraterna till exempel har flest politiker som kommer från arbetaryrken, de har inte Av riksdagspartiernas nio partiledare kunde Lundagård få fram resultat för sex. Bäst gick det för Miljöpartiets språkrör Amanda Lind med 1,8 poäng. Hon gjorde provet år 2000 och utbildade sig till psykolog vid Umeå universitet. På delad andraplats kommer Linds miljöpartistiska språkrörskollega Daniel Helldén och Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist, båda med 1,5 poäng. Helldén är doktor i statsvetenskap från Stockholms universitet och Thand Ringqvist är civilekonom, utbildad vid Handelshögskolan. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Kristdemokraternas Ebba Busch fick båda 1,3 poäng på högskoleprovet. Jimmie Åkesson har ingen examen, men har bland annat läst filosofi, statsvetenskap och ekonomisk historia i Lund. Ebba Busch läste freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet. Den partiledare som gjorde sämst ifrån sig var utbildningsminister Simona Mohamsson (L), som fick 1,0 poäng. Hon skrev provet under våren 2013 och hennes resultat var då bättre än 63 procent av provdeltagarnas.

Elisabeth Thand Ringqvist 1,5

så många som har högskoleutbildning. De har också flest väljare som gör det, säger Olle Folke. Han refererar till sin studie Politicians’ Labor Market Experiences across Party Families som visar tydliga samband mellan politikernas yrkesbakgrund och partitillhörighet. Av studien framgår bland annat att arbete i offentlig respektive privat sektor korrelerar med att vara ekonomiskt vänster respektive höger. Studien visar även att arbete inom hög- respektive lågkvalificerade yrken korrelerar med att vara frihetlig respektive auktoritär. – Utbildning är viktigt för politiska preferenser och även inriktning på utbildning, säger Olle Folke. Ett resultat som förvånar är dock Kristdemokraternas, som fick lägst resultat på högskoleprovet enligt granskningen.

Daniel Helldén 1,5

genomsnittliga kandidaten 1,23, respektive 1,16, poäng på högskoleprovet. Bäst resultat har Centerpartiet, med ett genomsnittligt resultat på 1,33. Det ska dock noteras att mycket få av Centerpartiets kandidater hade gjort högskoleprovet. På andra plats kommer Miljöpartiet med sina 1,31 högskolepoäng i snitt. I botten ligger Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med en genomsnittlig poäng på 1,05 respektive 1,17.

Amanda Lind 1,8

LÄS MER OM VALET PÅ LUNDAGARD.SE

Topp 10 1. Ida Friberg (V) 2,0 2. Emil Högberg (S) 2,0 3. Bo Broman (SD) 1,9 4. Agnes Hulthén (V) 1,9 5. Marielle Lahti (M) 1,9 6. Ulrika Liljeberg (C) 1,9 7. Patrik Lundqvist (S) 1,9 8. Petter Löberg (V) 1,9 9. Martin Marmgren (MP) 1,9 10. Jacob Risberg (MP) 1,9

Botten 5 1. Gabriela Bosnjakovic (M) 0,1 2. Sabani Arberesha (MP) 0,2 3. Ciczie Weidby (V) 0,2 4. Karolina Widerberg (SD) 0,2 5. Sofia Amloh (S) 0,2

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 |17

debatt

Vad vill politikerna egentligen med universiteten? Kvalitet över kvantitet på våra universitet Svensk högskolepolitik behöver byta fokus. Efter en lång period då antalet utbildningsplatser stått i fokus måste kvaliteten i varje utbildning prioriteras. Det kräver långsiktig finansiering, mer lärarledd undervisning och friare lärosäten, skriver gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

U Foto: Kr ist ian Po

hl, Regeringska

nsliet.

”

Men tillfälliga satsningar löser inte högskolans långsiktiga problem.

nder Liberalernas fyra år på Utbildningsdepartementet har vårt främsta mål varit att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. Under lång tid har den högre utbildningen byggts ut genom fler utbildningsplatser, inte sällan finansierade med tillfälliga medel, som under pandemiåren. Men tillfälliga satsningar löser inte högskolans långsiktiga problem. Att anslagen upphört samtidigt som inflationen är hög och ekonomin svag har pressat lärosätenas ekonomi. Liberalerna har trots det lyckats värna den högre utbildningen, och samtidigt lagt fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin. Men vi vill öka ambitionerna ytterligare.

duktivitetsavdraget, den generella besparing med 1-2 procent som åligger samtliga svenska myndigheters budget. Så länge högskolor och universitet fortsätter att vara myndigheter sker samma besparing för dem. Det är inte hållbart om vi samtidigt ska värna svensk konkurrenskraft. Produktivitetsavdraget slår hårt mot lärosätenas ekonomi och försämrar möjligheten att öka undervisningstiden för studenterna. Liberalerna vill också se över lärosätenas kostnader genom att påbörja en avveckling av Akademiska Hus. Nuvarande hyresmodell för lärosätena innebär att alltför mycket pengar går från forskning och utbildning tillbaka rakt in i statskassan.

KVALITET FRAMFÖR KVANTITET

Akademisk kunskap, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora, blir allt viktigare. Samtidigt förändrar AI utbildningarnas innehåll. Lärosätena behöver därför både resurser och förutsättningar att utveckla undervisningen. Utvecklingen i flera länder, inte minst USA, visar att den akademiska friheten inte kan tas för given. Liberalerna vill därför grundlagsskydda den akademiska friheten i sin helhet. Ett steg på vägen är att göra lärosätena självständiga från staten och vi har under mandatperioden tillsatt en viktig utredning i denna riktning. Arbetet behöver tas i mål under kommande mandatperiod.

Svensk högskola ska vara öppen för alla som vill och anstränger sig, oavsett ekonomiska förutsättningar. Men tillgänglighet måste förenas med höga krav och utbildningar som rustar studenterna för både arbetslivet och livet. Att genomgå en högre utbildning ska inte kunna ske slentrianmässigt. Tidigare S-ledda regeringars utbyggnad av antalet utbildningsplatser har bidragit till ökad arbetslöshet bland akademiker, samtidigt som kvaliteten fått stå tillbaka. Liberalerna har därför lagt om högskolepolitiken och satsat omkring en halv miljard kronor på högre kvalitet, bland annat genom mer resurser per utbildningsplats och fler undervisningstimmar. Det arbetet måste fortsätta om Sverige ska förbli en stark kunskapsnation. Vårt välstånd och vår konkurrenskraft har skapats av ingenjörer, forskare, lärare, entreprenörer och yrkesskickliga akademiker.

STÄRK DEN AKADEMISKA FRIHETEN

SVENSK HÖGSKOLEPOLITIK STÅR därmed inför ett tydligt vägval. Fler utbildningsplatser på bekostnad av kvaliteten, eller kvalitet, långsiktig finansiering och akademisk frihet. Med liberaler på Utbildningsdepartementet kan Sverige fortsätta stärkas som kunskapsnation.

SATSNINGAR PÅ UTBILDNINGSVÄSENDET LOTTA EDHOLM, GYMNASIE-, HÖGSKOLE- OCH

Lärosätenas ekonomi behöver stärkas och vi liberaler vill därför slopa det så kallade pro18 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

FORSKNINGSMINISTER, LIBERALERNA

UPPSLAGET BESTÅR AV ICKE-REDAKTIONELLT MATERIAL. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

Utbildning är en av de frågor som väljarna regelbundet pekar ut som en av sina viktigaste. Ändå diskuteras sällan universiteten och högskolorna i debatter eller på ledarsidor. Lundagård har därför bett gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) och Anders Ygeman (S), utbildningspolitisk talesperson, att skriva varsin text om vad de vill åstadkomma med sin högskolepolitik.

Bostäder, jobb och ett slut på Tidöregeringen Tidöregeringens politik är ett recept för att sänka Sverige som kunskapsnation. Vad som behövs är fler och billigare bostäder, en bättre arbetsmarknad och goda förutsättningar för nyexaminerade att ta jobben där de finns. Det skriver Anders Ygeman, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

E

tt samhälle som inte satsar på sina unga satsar inte på sin framtid. Men samtidigt som vi ser att högskolan behöver fler utbildningsplatser och studenterna bättre ekonomi och bostäder till rimliga priser, har utvecklingen gått åt fel håll. Efter snart fyra år med Tidöregeringen är det alltför många som märker att det blivit tunnare i plånboken och att Sverige hamnar på efterkälken. Arbetslösheten har ökat till över en halv miljon människor. Trots det har Tidöregeringen konsekvent skurit ner på arbetsmarknadsutbildningen och dränerat den högre utbildningen. 1000 universitetslärare och forskare har sagts upp de senaste åren. Skattesänkningar till de rikaste, läckage av skattemedel via vinstjakt och rent valfläsk har gått före investeringar i utbildning och jobb. Tidöregeringens politik är ett svek mot alla studenter och ett recept för att sänka Sverige som kunskapsnation. Högskolepolitiken är avgörande för att Sverige även i framtiden ska vara en kunskapsnation. Att vi är ett land som konkurrerar med kunskap och innovation, inte med lägre löner. Men om alla ska ha reella chanser till bildning och utbildning krävs också en politik som ger studenter bättre ekonomi, men också bättre åtgärder för fler i jobb. ALLA SKA HA MÖJLIGHET ATT UTBILDA SIG

Vägvalet från tidigare S-regeringar att bygga ut den högre utbildningen med fler utbildningsplatser och lärosäten har varit viktigt för att stärka Sverige som kunskapsnation. Vi vill ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning. Att högskolan är avgiftsfri och att vi har ett starkt och jämlikt studiemedel som skapar förutsättningar för fler att studera är avgörande.

regeringens till forskning och innovation, inklusive stärkta basanslag som är avgörande för både forskarnas trygghet och möjligheten att bedriva grundforskning. INGEN SKA BEHÖVA ÄGNA STUDIEÅREN ÅT ATT OROA SIG FÖR EKONOMIN

Vi vill att studenter ska ha en tryggare ekonomi, en bostad under studietiden och ett jobb den dag examen är klar. Studenternas ekonomi behöver stärkas. Tidöregeringens slarv med omställningsstudiestödet, där miljarder brunnit inne för att man snålat med anslagen till CSN, måste få ett slut. Vi ska värna ett generöst och flexibelt CSN-system så att studenter kan fokusera fullt ut på studier och kompetensutveckling. Bostadskrisen måste lösas. Vi vill bygga 10 000 nya bostäder för unga och studenter, genom ett nytt investeringsstöd och byggkrediter. INGEN UNG SKA TA EXAMEN RAKT UT I ARBETSLÖSHET

Den skenande arbetslösheten måste mötas med aktiv politik istället för Tidöregeringens passivitet och nedskärningar. Inom många branscher ökar utvecklingen inom AI risken för arbetslöshet, inte minst för nyexaminerade. Här vill vi se ett särskilt traineeprogram för nyexaminerade studenter som kan öppna fler vägar till jobb. Vi har också föreslagit ett flyttstöd för att underlätta för unga att ta jobb på andra orter. Tanken är att minska de ekonomiska hinder som kan uppstå vid flytt, exempelvis kostnader för boende och etablering.

DEN 13 SEPTEMBER är det val. Då måste det bli slut på Tidöregeringens nedskärningar STÄRKT FORSKNING OCH AKADEMISK FRIHET och passivitet. Vi socialdemokrater menar att det är dags att ta Sveriges studenter och Socialdemokraterna vill värna den akademiska den högre utbildningen på allvar. friheten och investera i forskningens kvalitet i hela landet. Därför innehöll vårt förslag till forskningsANDERS YGEMAN, UTBILDNINGSPOLITISK propositionen över 700 miljoner kronor mer än TALESPERSON, SOCIALDEMOKRATERNA

Foto: Andreas Lenner , Socialdemokrater

”

na.

Vi vill ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning.

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 19

En annan studentstad

recension

Sub fuscs, examinations schools och pampiga matsalar. Oxfords universitet är ett av världens bästa, för att inte nämna att det är ett anrikt, välkänt och prestigefullt lärosäte. Men hur är det egentligen att studera där? TEXT OCH BILD ELIN HILLING

NÄR JAG KLIVER av tåget på stationen i Oxford möts jag av två enkla järnvägsspår, en grå himmel och ett lätt duggregn. Det första intrycket av studentstaden, där Indira Gandhi, Hugh Grant, J.R.R. Tolkien och Stephen Hawking en gång suttit i skolbänken, är inte särskilt imponerande. Oxfords universitet är närmare tusen år gammalt och har, enligt sina egna uppgifter, omkring 60 000 sökande varje år. Universitetet är världskänt och har en viss mystik över sig. Bilden färgas av romantiseringen i TV, film och litteratur. Men hur är det egentligen att studera här? Är prestigen och fördomarna bara en fasad, eller är Oxford den fantastiska plats som alla målar upp? För att få den bästa möjliga förståelsen av livet i Oxford behöver jag prata med någon som bor och pluggar här. Efter lite sökande online får jag tag på Eleonora Svanberg, doktorand i tillämpad matematik vid universitetet. Vi möts på en restaurang i stadsdelen Jericho. Det är samma område där skådespelerskan, och numera doktoranden, Emma Watson bor.

i Oxford – och älskar sitt liv här. – De toppar alltid cappuccinon med choklad i England. Jag tar gärna en utan, säger hon och slår sig ner vid det runda bordet. Eleonora Svanberg är klädd i en mörkblå kortärmad polotröja och kostymbyxor. Förra året förlovade hon sig, och på vänster hand glimrar ringen.

”

Oxford är, likt Lund, en bubbla.

Det går inte att undgå att Eleonora Svanberg är ambitiös och målmedveten. Redan på gymnasiet åkte hon till CERN, världens största partikelfysiklaboratorium, för att träffa kvinnliga forskare inom fysik. Sedan dess har hon grundat föreningen Girls in STEM för att skapa nätverk och inspirera fler tjejer att studera inom naturvetenskapliga, matematiska och ELEONORA SVANBERG HÄLSAR med ett leende tekniska utbildningar. Hon har även programoch en kram. Efter studier vid både Stockholms lett och utvecklat en utbildningsserie för UR, universitet och i Cambridge har hon nu landat skrivit och gett ut en bok, varit matteinfluencer 20 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

och deltagit i Nobelbanketten. – Jag brinner för två saker: fysik och matte – och att få fler kvinnor att välja yrket, säger Eleonora Svanberg. HON BERÄTTAR OM collegesystemet. Vid Oxford finns runt 40 olika college, som kan liknas vid våra nationer – fast på steroider. På nationerna i Lund festar vi i källare med klibbiga golv och dålig ventilation. Vi äter med udda bestick i korridorköket och håller hårt i den dyrbara tvättid vi lyckats boka en tisdagseftermiddag. Collegen är självständiga institutioner med egna ekonomier och stora markinnehav. De finansieras genom intäkter från fastigheter, donationer, investeringar och andra tillgångar, såsom konst och antika föremål. Enligt The Guardian har stadens college tillsammans en förmögenhet på nästan 76 miljarder kronor. Kostnaden för att bo på ett college varierar, men ligger i regel runt 100 000 kronor per läsår, inklusive mat. På ett college i Oxford ser studentlivet annorlunda ut än i Lund. Precis som på våra nationer bor, äter och festar studenter här – men

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

under helt andra förutsättningar. Frukost, lunch och middag serveras i pampiga matsalar, och det finns personal som både tvättar sängkläderna och städar rummen. Behöver man privatundervisning av exempelvis doktorander, är det dessutom colleget som står för kostnaden – de gör allt för att du skall lyckas bra med studierna. – Det är lite som ett glorifierat internat, säger Eleonora Svanberg. Trots det menar Eleonora Svanberg att livet där inte är så fantastiskt som många föreställer sig. – Man bor i korridor. Man delar kök, dusch och toalett med främlingar. Utan att gå in på för mycket detaljer så kan vissa inte bete sig, berättar hon och skrattar. COLLEGEN ÄR TILL stor del ett system som är tänkt att underlätta studenternas studietid. – I både Cambridge och Oxford är man huvudsakligen en student. Jag är Eleonora som pluggar matte. Det enda man ska behöva fokusera på under studietiden är plugget, säger hon, och syftar på all service som förekommer på collegen. Att allt fokus ligger på studierna är främmande för mig som Lundastudent. I Lund väger studentlivsengagemang tungt i sociala sammanhang och livet utanför föreläsningssalen är minst lika viktigt som plugget. Min uppfattning är att studenternas identitet i Oxford till stor del präglas av vad de studerar och till skillnad från nationstillhörigheten i Lund verkar det college du tillhör inte spela någon större social roll. Eleonora Svanberg bodde tidigare på Magdalen College, ett av stadens mest anrika. När hon frågar om jag vill ta en rundtur kan jag inte tacka nej. Hon visar mig puben för masterstudenter. På väggen hänger en tavla målad av Pablo Picasso. Vi går också in i kapellet. Att ett college har en egen kyrka hör till vanligheterna. Det är svårt för mig att ta in. Kanske är det för att jag, som småstadstjej, blir imponerad av det mesta, men att skåla med öl intill en

oskyddad Picasso-tavla känns för mig otänkbart. Men konsten, byggnaderna och servicen sätter ribban för prestigen kring Oxford. Det finns en uppenbar respekt för universitetet. VI GÅR UT och på collegets ägor skymtar jag en flock dovhjortar. – Ja, det är vår dovhjortspark. Mitt college slaktar dem ibland och serverar dem på fester, säger Eleonora Svanberg. Hon berättar att det hålls sittningar i matsalen varje fredag. Längst fram i salen finns honnörsbordet, där får bara högre uppsatta personer och utvalda gäster sitta. Innan någon får slå sig ner läses en latinsk bordsbön. Det är med andra ord inte bordsskålar, ”Lambo” eller spex som sätter tonen för festligheterna här.

Eleonora Svanberg och Oscar Fredell studerar båda i Oxford.

Eleonora Svanberg blir mitt första intryck av en Oxfordstudent och hon lever upp till alla mina förväntningar – och fördomar. En Oxfordstudent definieras av driv, framgång, spetskompetens och möjligheter. Att ha åstadkommit så mycket under så kort tid är en bragd, ingen självklarhet. Det krävs att man arbetar hårt, något som studenterna här är villiga att göra – och det krävs för att klara studierna. FÖR ATT FÅ en klarare bild av skillnaden mellan Oxford och Lund träffar jag även Oscar Fredell. Han läser en master i finansiell ekonomi i Oxford och har tidigare studerat i Lund. Vi möts vid Oxfords motsvarighet till

Ekonomihögskolan. Byggnaden rymmer bland annat en aula som invigts av och döpts efter Nelson Mandela, och i entrén sitter en rad välklädda receptionister. Det känns som att kliva in i en lyxig kontorsbyggnad. Oscar Fredell låter ingen tid gå till spillo och visar mig direkt runt i skolan, som han berättar har en mycket hög status i Storbritannien. – Vissa företag rekryterar bara personer som har läst på Oxford eller Cambridge. Har man en examen från något av de universiteten behöver man inte vara orolig när det kommer till att hitta jobb efteråt, säger han. Rundvandringen fortsätter mot Christ Church, ett av stadens rikaste college och platsen där delar av Harry Potter-filmerna spelades in. Likt Eleonora Svanberg imponeras han inte längre av de spröjsade kyrkfönstren eller den pampiga innergården, trots att det är fullt med fotande turister. Det är, som sagt, vardag i Oxford. I SANN BRITTISK anda börjar det spöregna, så Oscar Fredell och jag springer in till närmaste pub och beställer varsin Guinness. Med stadig hand formar bartendern två fyrklöver i skummet på ölen. – For luck, säger han. Vårt samtal fortsätter. – Jag är lite av en nörd, så jag spenderar mycket av min tid på att läsa böcker om råvaruhandel, säger Oscar Fredell. Att gränsen mellan studier och fritid suddas ut verkar vara en del av livet i Oxford. Precis som många andra jag har pratat med brinner Oscar Fredell för sitt ämne. Han menar att det är ett typiskt karaktärsdrag bland studenterna här. – Man kan sitta på en pub och ha en lång konversation om växtceller med en främling som verkligen älskar det. Det tycker jag är härligt, säger han. Även detta är något som, enligt min erfarenhet, skiljer Oxford från Lund. Alla jag pratar med i Oxford är extremt intresserade av och insatta i de, ofta nischade, ämnen de studerar. I Lund märks kärleken till studieämnet

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 21

reportage snarare under uppsatsskrivandet eller bland doktorander – inte hos den genomsnittliga studenten. Kanske är det just passionen som gör att folk samlas här. Oscar Fredell berättar att erfarenhet väger tungt i antagningsprocessen. För att komma in på en master räcker det inte med höga betyg. Man behöver också ha rätt sommarjobb, projekt och praktikplatser. I alla fall när det gäller finans. – Man måste börja planera och vara med i matchen redan under första året på kandidaten. Det krävs mycket framförhållning, vilket man märker hos många i klassen, säger han. – I snitt är folk nog lite smartare här, men 90 procent av skillnaden är att alla arbetar väldigt hårt, säger Oscar Fredell. Enligt Eleonora Svanberg är en av de största skillnaderna mellan Oxford och svenska universitet tentorna. På Oxford består de ofta av ett fåtal frågor, och det är dessutom vanligt att studenterna själva får välja vilka de vill besvara. För att få högsta betyg, A, krävs det att man får omkring 70 procent godkänt. – Det här varierar såklart mellan olika utbildningar, men så ser det generella upplägget ut inom STEM, säger Eleonora Svanberg.

klappa dem och dämpa sin ångest, berättar Oscar Fredell. Alla skriver sina tentor i samma byggnad: Examination Schools, en pampig kalkstensbyggnad mitt i stadens centrum. Enligt Oscar Fredell är det vanligt att studenter sover väldigt lite inför tentorna, och han säger att vissa använder läkemedel för att orka med. Till råga på allt måste de bära sub fusc, en formell klädsel som används när man skriver tentor i Oxford.

JAG ÄR I Oxford mitt under tentaperioden, som pågår mellan maj och juni. Ju fler människor jag pratar med, desto tydligare blir bilden av de intensiva veckorna. Det vanligaste är att man skriver tentor i alla kurser man läst under året samtidigt, och i vissa kandidatprogram skriver man tentor i alla kurser från de senaste tre åren. Jag tyckte att det var tufft att gå igenom åtta veckor av föreläsningar inför en tenta, och har svårt att greppa hur man klarar av pressen. – Under tentaperioden sätter de upp inhägnader med lamor i staden så att folk kan

Kristiyan Mladenov och Neha Jamal i sina Scholars gowns.

22 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

En sub fusc liknar en mörk kostym med kostymbyxor eller kjol, svarta skor, en vit skjorta och en akademisk kåpa. Bröstet pryds av en nejlika som visar var i tentaperioden studenten befinner sig: vit inför den första tentan, rosa under tentaperioden och röd inför den sista tentan. JAG STOPPAR KONSTHISTORIKERNA Kristiyan Mladenov och Neha Jamal när de glatt lämnar Examination Schools. Deras akademiska kåpor har puffiga ärmar och på bröstet bär de varsin rosa nejlika. Jag fastnar för kåporna. – Det visar att vi båda är väldigt smarta, säger Neha Jamal helt sakligt. Studenter som har mycket bra studieresultat, som Kristiyan

Mladenov och Neha Jamal, eller som har fått stipendium bär Scholar’s gown, kåpan med puffiga ärmar, när de skriver tentor. Alla andra studenter bär den enklare, ärmlösa, modellen Commoner’s gown. Den janteuppfostrade svensken i mig tycker att det känns lite stelt att skylta med sin prestation på det sättet. Men Oscar Fredell försäkrar mig om att så inte är fallet här. – Det anses vara lite coolt i Oxford om man har en Scholar’s gown, säger han. Det jag saknar när jag strosar runt bland caféer och kullerstensgator är det spexiga med att vara student. Det roliga, bröliga och lite knäppa som bara händer i en studentstad hittar jag inte i Oxford på samma sätt som i Lund. Att gå utanför sin port och mötas av Bleckhornens fanfar eller ett gäng Pokémon med en högtalare, inser jag, är underskattat. MIN TID I Oxford närmar sig sitt slut, och det känns svårt att summera en helt annan värld på bara några sidor. Oxford är, likt Lund, en bubbla. Grundpelarna som bygger studentstäderna är de samma: kvalitativ utbildning, högklassig forskning, rikt studentliv och otaliga traditioner. Skillnaden är att allt i Oxford känns högtidligare och mer prestigefyllt. Studenterna här är artigare och mer vältaliga. Majoriteten av byggnaderna håller samma arkitektoniska karaktär som vårt universitetsbibliotek. Allt ska skruvas upp till max i Oxford – tentorna, ångesten, boendet, byggnaderna och sittningarna, fast med värdighet och finess. Jag tror att det som gör Oxford så eftertraktat är dess långa historia och det nätverk av alumner som följer med. Att universitetet dessutom har kapacitet att bedriva världsledande forskning gör nog inte saken sämre. Efter mina fem dagar i den berömda universitetsstaden så kommer jag på mig själv med att skrolla på skolans kursutbud. Jag har fastnat i bubblan, men är samtidigt glad att jag har sluppit klappa lamor för att överleva vårterminen. I slutändan är det människorna och känslan av att allt är möjligt som får mig att längta tillbaka till Oxford redan på tåget hem.

kultur

Varför så tråkig?

Generation Z porträtteras som en generation som helst stannar hemma, sparar till en kontantinsats och inte dricker alkohol. Hur kommer det sig att det har blivit så? TEXT ELISABETH THAM

F

ILLUSTRATION SMILLA SUNDÉN PETTERSSON

amiljekär är det vanligaste begreppet för att beskriva sig själv i den senaste generationsrapporten från Ungdomsbarometern. På plats nummer två hittar vi ”träningsmänniska”. Det osar inte heller revolt. Färre unga går också på nattklubb, vilket bland andra SVT rapporterat om, och Parantesens korridorer kan komma att byggas om till lägenheter, enligt AF bostäders vd på grund av att studenterna efterfrågar högre standard. I berättelsen om de som föddes på tvåtusentalet går en röd tråd: Man väljer bort risk för säkerhet och bekvämlighet. Som Nanna Olasdotter Hallberg uttrycker det i avsnitt 462 av P3 Klubben: ”Det är inte trendigt att vara flippig”. Varför har min generation kommit att kännetecknas av en trygghetssvurm? ENLIGT JONATHAN HAIDT i boken The Anxious

Generation (2024) är det den curlande föräldern som skapat dagens ungdomars känsla av osäkerhet. Han menar att barn behöver leka utomhus och lattja med ett visst mått av risk för att kunna utvecklas, lära sig att hantera otrygghet och känna sig lugna i sin egen förmåga. Den smarta telefonens intåg i barnens liv har ytterligare spätt på en utveckling där unga inte testas och inte möter motstånd. Istället sitter de inomhus med en skärm. Att föräldrar försöker minimera skaderisken för sina barn är förståeligt men får inte gå till överdrift. Frågan är om Jonathan Haidt hade imponerats av vårens kulturdebatt, som startade med ett inslag i P4 Sörmland, om brännbollens vara eller icke vara i skolan. Sammanfattningsvis handlade kontroversen om att det skulle finnas fog för att stryka brännbollen ur skolschemat eftersom sporten kan upplevas som obehaglig då alla tittar på en när man spelar. Är det de ungas uppfostran som ligger till grund för deras riskaverta hållning? En alternativ förklaring till att generation Z blivit så tråkig skulle kunna finnas i samhällsutvecklingen. Deras uppväxt har präglats av coronapandemin, miljökrisen och krig i närområdet. Denna förklaring framhålls bland annat av Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, i en intervju med Tidningen Näringslivet. Även 24 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

Magnus Jägerskog, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) samt Sofia Rasmussen, från Rasmussen Analys har vid olika tillfällen uppgett för TT att de tror att yttre osäkerhet har påverkat ungas värderingar. Samtidigt är min generation inte den första att uppleva kriser. Tidigare generationer har fått hantera allt från kalla kriget och 90-talskrisen till AIDS-epidemin. Krig och kris är tyvärr inget nytt. Däremot kan vi inte utesluta att vi ser en förändring i upplevelsen av världen. Stressnivåer har under 2000-talet successivt ökat bland dem som är 16 till 29 år, enligt Folkhälsomyndigheten. Jonathan Haidt skulle framhåller här sociala medier och skärmtid som bovarna bakom ungas mående. Andra, såsom journalisten Johanna Aggestam, pekar på en mer prestationsbaserad skola och bristande vårdkvalitet för unga. Söker vi trygghet för att vi är oroliga?

”

De flesta unga, oavsett tid, är trygghetssökande precis som de allra flesta människor. EN FJÄRDE IDÉ kring trygghetssökandet är att man tänker fel om man fokuserar för mycket på ordet ”dagens” i uttryck som ”dagens samhälle” eller ”dagens ungdom”. Vad skulle hända om vi strök epitetet och blickade bakåt? Professor Simon Lindgren skriver i sitt kapitel i antologin Ungdomskulturer att det inte finns belägg för att unga generellt är progressiva i bemärkelsen framåtsträvande. Om detta skriver sociologen Karl Mannheim redan 1952. Unga är ofta konservativa och vanestyrda, vilket Lindgren menar skulle kunna bero på att världen runtomkring dem förändras. Däremot brukar den yngre generationen förnya kulturen, men det går inte att säga vad som är den naturliga riktningen för en sådan förändring. Ungdomars kultur, skriver Simon Lindgren, kan ses som en seismograf för kulturförändringar i samhället i stort. Möjligtvis är det ahistoriskt att tänka på ungdomskultur som en revolterande kraft. Professor emeritus Ove Sernhede skriver i samma antologi att man med subkultur ofta menat unga arga män som

bildar gäng. Det gäller allt från raggare, mods, hippies, skinnskallar och rappare. DET ÄR SÅLEDES inte alla som ingår i en motkultur. I boken 68 av historikern Henrik Berggren (2018) skriver han att de allra flesta ungdomarna inte var engagerade i 68-rörelsen. Detta trots att det är en vanlig missuppfattning att hela samhället kollektivt drev förändring. ”Pingströrelsen hade 90 000 medlemmar och den maoistiska organisationen KFML 700” , skriver han. De flesta unga, oavsett tid, är trygghetssökande precis som de allra flesta människor. Vad har Dorothy från Trollkarlen från Oz, Bilbo från Bilbo – En hobbits äventyr och Odysseus i Odyssén gemensamt? De vill alla hem till tryggheten, medan äventyret faktiskt bara är ett medel för att nå målet. Att tillhöra en generation innebär att du påverkas både av tiden du lever i och av åldern du har under olika skeenden. Den trygghetsvurm vi ser bland unga kan vara konsekvensen av en blandning av faktorer: uppfostran, den oroliga tid vi lever i, eller den allmänmänskliga strävan efter säkerhet. Det man får minnas är att alla liv innehåller alternativkostnader. Melissa Horn menar säkert det hon sjunger i låten ”Den jag kunde blivit - Den jag blev” från albumet med samma namn. Låten släpptes 2024 och beskriver hur hon blickar tillbaka på ett konstnärsliv: ”Ge mig ett nio till fem jobb och någon att leva med”, sjunger hon. Men ett nio till fem hade också inneburit uppoffringar. Oavsett orsaken till strävan efter trygghet kan det vara bra att stanna upp, oberoende av generation, och begrunda det man tackar nej till. Som så mycket i livet måste man hitta sin balans även med tryggheten. Sedan kan du som läsare göra vad du vill med din kontantinsats, men det kan vara värt att läsa Karin Boyes nästan 100 år gamla dikt:

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd. Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet bryts i hast. På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen trygg och drömmen full av sång. Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.

ILLUSTRATION: IDUN ANDERSSON LINDBLAD ANDERSSON LINDBLAD

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

Sommaren som gått:

Fotboll, hetta och bostadskonflikt Den sedvanliga nyhetstorkan till trots har sommaren bjudit på mycket. Lundagårds Ida Möller Johansson sammanfattar sommaren som gått.

Att gräva guld i USA ILLUSTRATION IDUN

Var det någon som lyckades ta sig igenom sommaren utan att höra om fotbolls-VM? Jag tar mig friheten att anta att svaret är nej. Med hisnande tittarsiffror slogs mer än ett rekord under sommaren, både i Sverige och internationellt. I Sverige satt 3,4 miljoner och tittade på SVT:s sändningar av bollsparkandet, ett tittarrekord trots att majoriteten av matcherna spelades på kvälls- eller nattetid. Fotbollen har verkligen engagerat oss i sommar. Sommarens världsmästerskap har framkallat blandade känslor hos mig. Å ena sidan har världsmästerskapet samlat tusentals människor till fest, kärlek och gemenskap. Parker, torg och pubar har fyllts med hoppfulla och glada människor som annars inte skulle varit där. Matcherna har gett vänner en anledning att träffas och kanske även resulterat i nya bekantskaper. Det är otroligt hur ett sportevenemang kan framkalla sådan gemenskap och glädje. Å andra sidan har fotbolls-VM präglats av en hel del kontroverser. Inte minst att värdnationen USA befunnit sig i krig med den deltagande nationen Iran, något som flitigt uppmärksamats i media. Det iranska landslagets svårigheter att ta sig förbi den amerikanska gränsen har väckt uppmärksamhet och protester, vilket gör det tydligt att USA:s roll som värdnation har spätt på den redan infekterade konflikten. Pricken över i:et var när Trump ringde till FIFA för att förhandla om domslut. Synen på mästerskapet förändrades, åtminstone för mig, vid det tillfället. Ännu en gång grävde vi guld i USA. Frågan är bara vem som grävde mest; det svenska landslaget, eller FIFA i sin egen grav.

Sommarens hetaste Våren har varit varm i år, och sommaren likaså. Solen har varit framme varje gång man har önskat: på examensdagen, midsommar och till och med den där efterlängtade första dejten. Det har helt enkelt varit en riktig drömsommar. Eller? Det beror ju på vem man frågar. Jag kan på vissa sätt verkligen uppskatta värmen. Det har

för en gång skull känts som att vi har fått uppleva en riktig sommar. Värmen ger oss möjlighet att vara utomhus längre, uppskatta kvällarna och kanske ta ett extra bad. Men värmen innebär också en stress. Det finns inget som jag har skyndat lika mycket till som spårvagnen – det enda kollektiva färdmedlet med pålitlig luftkonditionering. Skämt åsido, värmen är ett verkligt problem. Bränderna i södra Europa är inget annat än ett tecken på hur hettan inte är den goda kraften som vi tror att den är. Familjer som evakueras medan räddningsinsatser utförs får en att tänka efter. Är värmen verkligen något att längta efter?

Para VS Parran Under sommaren kom beskedet: Parentesen kan komma att rivas. Det ikoniska studentboendet som sedan 60-talet har erbjudit hem till Lundastudenter står nu inför ett potentiellt renoveringsbeslut. AF-bostäder menar att boendets standard inte är tillräcklig och att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att rusta upp bostäderna som de ser ut nu. Därför föreslår AFB nu att de ikoniska korridorerna ska ersättas med nybyggda ettor. Boende och övriga engagerade har skapat en namninsamling för att ”rädda” Parentesen och bevara det som ett korridorsboende. Personerna bakom namninsamlingen menar att en ombyggnad av parentesen skulle påverka hela Lunds studentliv negativt. Den gemenskap som uppstår i korridorsboenden anses spegla det övriga studentlivet och kommer inte att uppstå på samma vis hos studenter som bor i ettor. Beskedet om potentiell rivning kom i början av sommaren, precis när de flesta studenter hunnit gå på sommarledighet. Parentesen är ett boende som ger plats till många av Lunds studenter, såväl erfarna som nyinflyttade. Oavsett hur Parentesens framtid kommer att utvecklas, kommer det att påverka studentlivet. Frågan är om den välkända gemenskapen lyckas överleva en förändring eller om ett nytt Parentesen kommer att uppstå? LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 25

recension

Sval otrohet i Möllan-film TEXT DANIELA VÁSQUEZ ASTUDILLO FILM

Kim Sundbeck Det grönaste gräset 07-08-2026 Sveriges Television, Film i Skåne, Anagram

FOTO NON STOP ENTERTAINMENT

Ännu en relationsrulle med Malmö som kuliss har haft premiär. Premissen är spännande, en otrohetsaffär som räddningen på den monogama tristessen. Tittaren lämnas funderande över relationerna, men frågan är om det räcker?

I en relation som stagnerat råkar Malmöparet, Olivia (Anna Asp) och Sasja (Vilhelm Blomgren), hitta en okonventionell väg att väcka gnistan till liv igen. En hemlig otrohetsaffär återväcker passionen, lusten och närvaron i relationen. Istället för att fokusera på hur kärleksrelationen blir till så handlar filmen istället om hur den fortlöper i en vardag full av rutiner, men tom på passion. Med åldern har en reproduktiv stress dessutom väckts för paret. Scen på scen visar ett nästan automatiserat samliv med ägglosningslarm som guide – och graviditet som enda syfte. Det är tydligt för tittarna att Det grönaste gräset handlar om en relation som är på bristningsgränsen. Mattheten mellan skådespelarna är tragikomisk och levereras trovärdigt och okonstlat av båda huvudrollsinnehavarna. SASJA FÅR SNART reda på att han är steril och träffar därefter Leah (Maria Nohra). En affär inleds och helt plötsligt blir allt också bättre i den annars så förstenade relationen med Olivia. De ligger mer, de ser varandra och plötsligt finns kärleken mellan dem igen. Premissen att passionen från en otrohet smittar av sig på den huvudsakliga relationen är ovanlig och tankeväckande. Greppet är intressant, men trovärdigheten faller tillsammans med det överdrivna. Manuset känns bitvis stolpigt och skämten förlorar därför den komiska tajmingen, delvis för att den lite tillgjorda skånskan kryper i kroppen och gör att flytet försvinner. Många gånger lämnas jag med tanken att ”här var det nog meningen att jag skulle skratta”. Filmen börjar bra, men stagnerar mer och mer när allt dras till sin spets. Rollfigurerna är inte så djupa att man bryr sig om dem på riktigt. Jag känner mig snarare som en betraktare av en eskalerande shitshow av människor som är till-

26 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

räckligt intressanta för att göra något dumt och bohemiska lägenheterna. impulsivt, men inte tillräckligt problematiska I en klassiskt dramaturgisk anda avslutas filför att faktiskt vara antihjältar. men med slutet gott allting gott. Allt löser sig och blir bättre än i filmens början. Helheten FILMEN VISAR EN uppskruvad variant av Malmö hade dock gynnats av ett mindre tillrättalagt avdär alla är polygama, fria och obrydda. Ändå slut, en slutkläm i paritet med den ursprungliga finns en sanning i Malmöandan som porträt�- premissen. Samtidigt är frågan om det verkligen teras och skaparna av filmen gör därför rätt i går att tro på det lyckliga slutet? att marknadsföra den som en ”möllankomedi”. Filmen är sval men hjärtlig. MalmöromanFilmen är stark i sin lokala och kulturella för- tiken och premissen är stark, men filmen Det ankring och kärleksförklaringen till Malmö är grönaste gräset saknar i slutändan djupet som filmens absoluta styrka. Trovärdigheten skiner krävs för att få filmen att stanna hos tittaren och i de levande kulisserna som skapas i klippen av beröra på riktigt. Möllevångstorget, fiskmåsarna och de växtfyllda,

ILLUSTRATION: JESPER AXELSSON

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Kulturredaktionen väljer

Sommarplågor Sommaren består i den bästa av världar av glass, ledighet och fint väder. Men i början av hösten kan man trösta sig med att det trots allt finns saker med sommaren vi inte kommer sakna.

UPP UR PLURRET

THE MAN I NEED

HJÄRTEKROSS

Få saker jag gör kan anklagas för att vara graciösa, men att ta sig upp ur vattnet efter ett dopp? Det blir aldrig snyggt. Det räcker med en lite för stor småsten på botten för att jag ska snubbla omkring. Ingen borde tvingas se på. Åtminstone inte nån jag kommer behöva se i ögonen direkt efteråt. Jag simmar vidare och fortsätter drömma om en stege med lagom avstånd mellan stegpinnarna.

Min sommar har tillbringats i Norge i en bil med två fungerande radiokanaler. Det hade kunnat vara en och samma – allt som spelades var Olivia Dean. Hela dagarna. Musik har en inneboende förmåga att sätta en stämning. Radion skrålade ”Come be the man I need” samtidigt som en karl dök upp för att rädda mig. Det finns tydligen många trånga utrymmen i Norge där man kan fastna med bilen.

Jag har varken dumpat eller blivit dumpad i sommar, men jag tänker ganska ofta på Christoffer Garplinds text i DN om att vandra runt i ett sommarhett Berlin som nysingel. ”När jag kommer hem står en enbent man och pissar utanför porten. Everything reminds me of him. Skoja” Aj. Det är extra vidrigt att vara ledsen när allt ska vara bra. Håll ut till hösten! Årstiden för nystart. MOA LINDROTH

FÖR LÅNGA SHORTS

GITARRMUSIKEN

FINMIDDAGEN

Grunge-stilen dog för 30 år sedan och dess breda och knätäckande jeansshorts matchar inte den era vi lever i. Löparshortsen jag bar i somras, med en 7,5 centimeter lång innerbenslängd, fanns inte bara på min kropp för att visa upp resultatet av löpträningen och min milda ätstörning. De bars för att hedra den sliskigaste sommaren i mannaminne. Och för att jag inte vill klippa upp mina jeans.

Solens hetta, akustisk musik och lyrik går tyvärr inte ihop. I somras ville jag endast höra rappat nonsens ackompanjerat av skarpa synthar och en bultande basrytm. Thaiboy Digitals sommarskiva Paradise förde facklan vidare efter E-type och Dr. Alban på ett sätt som var mindre Melodifestival och mer Saint-Tropez. Tänk pilotbrillor och en uppknäppt vit skjorta. Töntigt? Lite. Kul? Mycket.

Nej, jag hade inga planer på att ”smälta maten”. Stranden skrek mitt namn. Mellan sommarjobb och roliga aktiviteter står inte en måltid vid bordet särskilt högt upp på min prioriteringslista. Därför blev maten på språng det naturliga valet. Helst det som är transportabelt, som falafeln, mackan eller bureken. En påminnelse till mig själv inför nästa sommar: Glöm inte servetterna.

KOLLEKTIVTRAFIKSKAOS

DAGARNAS HALVERINGSTID

CYKELPLÅGAN

Sommarkortet i all ära, men när Veronica Maggio spelar på Sofiero hörs missnöjda muttranden: ”Nästa gång tar vi bilen”. Förståeligt nog: Buss efter buss passerar med texten ”fullsatt” och nej – ingen vill va’ den som blir kvar. För alla som saknar tilltro till att taxi är lösningen är det bara att hålla ut och tänka ”jag kommer, jag kommer, jag är nästan där...”

I början på sommaren känns tolv veckor som en närmast oändlig tid. Studiestarten är en hägring i horisonten. Men så upptäcker man att sommardagarna liknar kol-14: De försvinner med en halveringstid som gör att det som tycktes så ändlöst nu nästan är slut. Hur kan det ha gått så fort? I år igen? Det är sant som man sjöng på skolavslutningen: Sommaren är kort.

På Skåneledens hemsida går att läsa att vandringen runt Ven är ”storslagen” och en ”minnesvärd upplevelse”. Sant, men vad som däremot inte står är att vandringen ideligen avbryts av plingande ringklockor. Om och om igen tar vi steg åt sidan snarare än framåt. Tidsangivelsen 3–4 timmar kan lämpligen kompletteras med ”exklusive oberäknelig väntan på förbipasserande cyklister”.

ALAN RUANGRAD

AGNES MOULETTES MELCHERT LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 27

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO JOAKIM CNATTINGIUS

How do we represent the minority? WHILE DOCTORAL STUDENTS are feeling increasingly unseen and unheard, the current communication structure between the central university and doctoral students should all go through Lund University student unions (LUS). This presents a problem in that LUS consists of nine student unions, whereas two represent doctoral students: Lunds Doktorandkår (LDK) and TLTH. However, for LUS to act, a consensus minus one needs to be reached; this presents an issue where problems affecting doctoral students need the support of all but one other student union.

OCH TILL ALLA studenter som återvänder: välkomna tillbaka! Snart fylls staden åter av overaller och labbrockar, nollningar och spex, ljudet av nationer och det alldeles särskilda studentliv som gör Lund till Lund. FÖR MÅNGA AV oss har detta år redan bjudit på ett av Lunds största studentäventyr: Lundakarnevalen. I Lundagård syns fortfarande spåren av de bodar, tält och tusentals fötter som belamrade marken i slutet av maj. Gräset behöver återhämta sig – och detsamma gäller kanske de studenter som gjorde karnevalen möjlig. EFTER EN PERIOD där nästan allt kretsat kring ett gemensamt projekt kan det vara en omställning att hitta tillbaka till studierna och vardagen. Kanske har en tenta fått vänta, eller kanske känns det sociala livet annorlunda när ett stort sammanhang plötsligt försvinner. Det är varken konstigt eller ett misslyckande. Ibland behöver man bara tid att landa. Och ibland behöver man ta hjälp. DE SENASTE 15 åren har unga vuxna i Lund och omnejd, däribland många studenter, kunnat vända sig till stadens Unga vuxna-mottagning. I juni stängdes verksamheten ner efter beslut på regional nivå, trots protester från bland andra studenter. Mottagningen erbjöd en lågtröskelväg till vård för unga som behövde stöd för psykisk ohälsa. Nu ska stödet istället ges via en redan

ansträngd primärvård. LUS hållning är fortsatt tydlig: Vården bör anpassas efter befolkningen – inte tvärtom. BESLUT SOM DETTA visar att studenters vardag inte bara avgörs på universitetet. Beslut i region och kommun påverkar vår tillgång till vård, bostäder, en trygg stadsmiljö samt en effektiv och prisvärd kollektivtrafik. Studentpolitik är också lokalpolitik. DEN 13 SEPTEMBER är det val till riksdag, region och kommun. LUS kommer inte att tala om vilket parti du ska rösta på, men vi vill uppmana dig att rösta. Läs på, ställ frågor och fundera på vilken politik du anser skapar bäst förutsättningar för en hållbar studietid. VI STUDENTER ÄR en stor del av Lund, vilket ger oss en stor möjlighet att göra våra röster hörda. Vi har visat att vi kan ta plats i Lundagård. Nu behöver vi visa att vi även kan ta plats i den lokala demokratin.

KRAMAR: Alla som får studentlivet att blomstra – i föreningslivet och politiken. SPARKAR: Beslut om studenters vardag som fattas utan studenter. ELISABETH ROOS LINDELL, ORDFÖRANDE LUS LUKAS SCHULTZ, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

28 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026

NOR IS INDEPENDENCE an obvious cure. Collective representation gives students considerable strength, and fragmentation has costs of its own. The more useful question is whether our present structures can combine that collective strength with sufficient space for doctoral expertise and influence. Being a minority need not mean being unheard. But good representation should ensure that when the subject is doctoral education, doctoral students are not merely in the room. Their particular knowledge should count. FOTO NILS SUNDQVIST

Välkomna till Lund!

THERE IS NOTHING improper about this. Democracy has always contained the mildly inconvenient feature that counting heads does, in fact, involve counting heads. The difficulty arises because doctoral education is not simply another programme level. Questions concerning supervision, research conditions, doctoral employment, prolongation, research integrity or the individual study plan can require experience that is specific to doctoral education. A doctoral perspective may therefore be highly relevant while remaining numerically minor.

NIMA MOHSENI, Co-Chair and Executive Director of Internal Affairs of Lund’s Doctoral Student Union SIMON EDIN, Co-Chair and Executive Director of External Affairs of Lund’s Doctoral Student Union

serier LUNDAMÅRD AV JESPER AXELSSON

FOTO: ELIN HILLING

LUNDGRENS AV TEKLA SVENSSON

Vart fjärde år får väljarna göra sin röst hörd. Men tänk om de röstar fel? Bjud på lite valfläsk och försäkra dig om att röstboskapet… jag menar FOTO: MIMOSA LU

medborgarna – fattar rätt beslut! Recept: Krubb PR Portioner: 175 mandat Tid: En valkampanj

INSTRUKTIONER 1. Lägg några ofinansierade reformer i en kall stekpanna. 2. Höj temperaturen på retoriken.

ILLUSTRATION: MIRANDA HARLAND RAUNIO

VALFLÄSK

Mjauuu Mjauuu... Tillbaka till terminen, anställbar, säll Men vänta bara, på snubbel och gnäll Redan nu, mini-trubbel på svåning, Skedar i låning? Ersätt äru´snäll. En flört me´pampig skåning, vilken skräll! I andra lokaler frågar man sig: är du en ärlig, simpel fifflare, eller fy Fredrik Åkare? Men lycka till, kära byråkrater, Morris hoppas ni får fina starter!

Pssst! Tipsa Morrhoppan på morrhoppan@lundagard.se.

3. Triangulera tills fläsket får fin färg. 4. Servera till önskad väljargrupp.

Morrhoppan 30 | LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 ILLUSTRATION MIRANDA HARLAND RAUNIO

KORSORD

Bokstäverna i de blå rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@ lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 14 september och meddelas via mejl. Samma dag släpps facit på webben.

AR CC BY-SA 3.0

FOTO: © JORGE ROYAN / HTTP://WWW.ROYAN.COM.

LUNDAGÅRD NUMMER 5 2026 | 31

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok

Stöd Lundagård! JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

INTE ENS NÄR DEN GÖRS AV STUDENTER

Märk betalningen med "Gåva Lundagård". Tack för att du bidrar till vårt viktiga arbete!