Lundagård nr 1 2023

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2023

KVINNORNA TAR ÖVER s. 10–11

AN ORGASMIC FUTURE p. 12–13

HUR BLIR LUND 2050? s. 16–20

Framtiden väntar Lundagård nummer 3 2020 |

Är du en av våra nya redaktörer?

I juli är det dags att ta farväl till den nuvarande redaktörstrion och säga hej till tre nya redaktörer.

LUNDAGÅRD ÄR SVERIGES äldsta studenttidning med en tryckt

upplaga på runt 35 000 tidningar per månad och en webbupplaga med omkring 10 000 läsare i veckan. Här jobbar ett 50-tal ideellt engagerade studenter och tre heltidsarvoderade redaktörer.

FÖR PERIODEN 2023-07-01 till 2025-07-13 söker valberedning-

en två redaktörer som ansvarar för pappersupplagan och en webbredaktör.

VI SÖKER DIG som brinner för journalistik och studentfrågor, är

kreativ och ansvarstagande samt gillar att jobba med både egna och andras texter. Erfarenheter inom journalistik, layout och/eller foto är meriterande men inget krav.

PASSA PÅ ATT söka en av posterna. Sista ansöknings-

dag är 3 april. Ansökan och eventuella frågor skickas till valberedning@lundagard.se. Ansökan ska innehålla CV, personligt brev, arbetsprover och referenser.

ledare

Morgondagens stjärnreportrar börjar här Men studenttidningarna är också del av den tredje statsmakten.

I april 2022 kallade Bonnier News till krismöte. Det rådde brist på kvalificerade journalistvikarier för sommaren. Branschtidningen Journalisten härledde bristen till krisåren 2014–2018, då 7 245 journalister bytte yrke. Var femte blev informatör eller kommunikatör, enligt statistik från SCB. Samtidigt visar Universitetskanslersämbetet att från 2014 till idag har 14 268 journalister examinerats. Vad de mötte var ”små till medelstora möjligheter till arbete”. Vägen till ett tryggt arbetsliv för den ”nyexade” har en svårforcerad propp.

Trots att det uppenbarligen finns jobb saknas det unga människor med erfarenhet att fylla tomrummet. Men var ska de få testa på yrket när jobben inte finns, och utbildningens praktik inte räcker till?

JOURNALISTIK ÄR SVÅRT. Speciellt viktig sådan. Det stämmer lika väl för oss som för Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Västerbottens–Kuriren.

Men den kan inte bli gjord om inte reportrarna bakom får testa på yrket. Får testa på grävandet, snedstegen som man oundvikligen gör som journalist, känslan av att ha gjort något viktigt. Det är därför vi studenttidningar finns – här får man bygga på sin journalistiska erfarenhet. Samtidigt uppfyller man en viktig, granskande samhällstjänst.

På studenttidningarna blir man alltså inte bara en mer kvalificerad journalist – man är en journalist.

ETT SVAR ÄR studenttidningar. Det finns många utöver Lundagård: Uppsalas Ergo, Göteborgs Spionen, Linköpings LiTHanian, Örebros Lösnummer, KTH:s Osqledaren och Helsingfors svenskspråkiga studenttidning Studentbladet. Listan kan göras lång.

Studenttidningar bedriver något så fundamentalt viktigt som lokaljournalistik nischat mot studenter. Vi besvarar frågan: vad händer vid flera av Sveriges största myndigheter, universiteten? En synnerligen viktig uppgift.

Men vi har våra utmaningar. Flera studenttidningars redaktioner saknar journalistisk erfarenhet. En konjunktursnara stryper ekonomin och, därmed, kreativiteten. Lägg ihop faktorerna och summan blir bevaknings- och granskningssvårigheter. Lundagård går inte opåverkad av dessa faktorer.

EXTRA SVÅR ÄR journalistiken om det som komma skall. Men vi ryggar inte undan för det. Det är därför du i detta nummer kan läsa om Lund 2050, könsfördelningens framtid och en ung students kamp för klimatet. Det som ännu inte hänt är svårt att rapportera om, men vi försöker ändå. Det är vår uppgift.

DE KALLAR OSS plantskolor. För Expressen. För Sydsvenskan.

Vi kallar oss konkurrenter.

VIKTOR WALLÉN REDAKTÖR

Q: Anna Hasslöf (Ldg) Bakom varje grafisk profil finns en obetald illustratör med färgpassion. I tid och otid har Lundagårds två senaste redaktörstrios förlitat sig på Anna. Tidningen hade inte varit densamma utan henne.

Nu ska denna gamla räv ut i det (väl?)betalda arbetslivet. Trots tårarna ler katten vid avskedet: ”Du kommer alltid hemsöka InDesign-mallarna.”

Qkvad En verklig veteran nu tar och sticker Arkitekten med stort A tar sitt adjö visste ni, hon ritade en stuga!

En prestation som säkrar levebröd du har lämnat stora skor att fylla men blir kvar i tidningen, på varje blad insprängd i layouten du blir hyllad och ger oss råd från bild och marginal Konsertdrottning med känsla för kulörer, vi tvingas släppa dig fast vi ej vill.

Men kanske syns en silvertråd i molnet: du slipper rita ner en q-bild till.

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON RÄTTELSER:

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Reportern Emilia Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Lindholm felstavades.

Redaktör: Theo Vareman, Förlåt Emilia! theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Anna Hasslöf, I nr. 8 2022, i artikeln ”Lundensiskt balmode”, fick Miriam Åkebrand namnet Miriam Åkerblad.

illustration@lundagard.se Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén, Olof Bärtås, Victoria Källström, Ida Hein Olsson, Jonathan Juhlin, Sara Berntsson.

Medarbetare detta nummer: Oscar Lundberg, Theodor Bondestam, Felicia Pasanen, Alexandra Bradley, Ellen Gemback, Sebastian Kaspár, Maja Bjurman Holgersson, Erik Lindberg, Mangi Bengtsson, Eskil Högman, Bianca Raffone, Isak Aho Nyman, Vera Svahn, Sofie Meurling, Johan Larsson.

Omslag: Anna Hasslöf Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se.

Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 23 januari 2023.

Deadline: nr 1/2023 13 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 36 003.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 1 2023 |

3

webbuppslaget FOTO SARA BERNTSSON

18 JANUARI – INTERVJU

Lundapågen som inte passade in Nicolas Lunabba kände sig inte hemma i det akademiska som ung. I dag är han prisad författare, och tycker att universiteten borde göra mer för att alla ska känna sig välkomna.

12 JANUARI – NYHET

12 JANUARY – STUDENT LIFE

19 JANUARI – NYHET FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO ELLA NELLER

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Påverkanskampanj

Best Study Spots

Knäckt flaggstång

Lojalitetskrav, återbetalningsskyldiga familjemedlemmar och press på att arbeta för staten. Det är vad forskarstudenter från Kina kan behöva uppleva under sina utbyten till svenska universitet.

Maybe you are ready to add some spice to your study routine. Maybe you need a change of scenery. Or maybe you just failed your semester exams, and are looking for a new study spot. Lundagård interviewed six Lund University students who suggested some of their favourite study spots.

En anställd vid Lunds renhållningsverk misstog avståndet och knäckte AF-borgens flaggstång.

– Det är inte ofta det körs på flaggstänger, konstaterar borgens vaktmästare Robert Lönnqvist.

4 | Lundagård nummer 1 2023

Alla pratar om hunken i kafeterian

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Med stora biceps och ett dansant rörelsemönster fångar han hela institutionens blickar. Lundagårds studentlivskrönikör Theodor Bondestam skriver om höstens stora snackis – kafeteriahunken.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO SABER MALMGREN

Ingen kan ha missat hunken i kafeterian. Jag hade hemskt gärna berättat vilken kafeteria han jobbar i men min redaktör förbjuder mig – för hunkens skull. Ni som har sett honom vet nog ändå vem jag menar. Han började i höstas och har stått där bakom kassan sedan dess – stått och kramat sina stora biceps som om han höll i ett spädbarn.

Första gången köper jag en bit kladdkaka och ber om vispgrädde. Han trixar sig med lätta steg bort mot ett kylskåp. Jag tänker, fördomsfull och optimistisk som jag är, att en kille med ett så dansant rörelsemönster knappast är straight. Jag ber om extra grädde bara för att testa gränserna. Han sprutar dit ännu en rejäl klick på papperstallriken.

Nästa gång köper jag en sådan där seg macka med skinka och ost. Hunken säger ”självklaaart, var det bra så?”. Hans manér är påfallande extravaganta och det är inte så lite gulligt. Jag tycker mig ana en brytning i hans röst, ana att han växte upp i Paris med skådisdrömmar och en strulig förälder, i ett vingligt enplanshus i någon bohemisk förort. Jag kan

(Krönikan publicerades urspungligen på lundagard.se 20/1)

ha fel. Han önskar mig en fortsatt bra dag och skulle lika gärna kunna vara från Flen; det är omöjligt att säga.

TILL SAKEN HÖR att jag har varit en smula framgångsrik i kafeterie-sammanhang förut.

I våras fick jag ett inte oansenligt antal gratis koppar kaffe av en tjej i personalen på LUX. Den gången var jag kanske mer intresserad av kaffet än av henne. Och hon var nog bara serviceinriktad.

MEN SÅ UPPTÄCKER jag – med viss besvikelse – att den där luriga stämningen mellan mig och hunken inte beror på just vår unika kemi.

Alla pratar om hunken. Och alla verkar tro att han raggar. Jag tjuvlyssnar på två studierektorer i personalrummet. Den ena dukar upp sin lunch och säger: ”det var lite flörtig stämning nere i kafeterian”. Jag sväljer ett skratt, vet precis vad hon menar, och kan inte hålla mig från att fråga: ”var det han med stora biceps?”. Hon nickar och ser tindrande ut.

TIDEN GÅR OCH hunkens surfar-svall blir längre och längre. En kompis, som antingen vill mitt bästa eller inte, jag kan inte avgöra, berättar att hunken har tjej. ”Det verkade i alla fall så”, säger han, ”på sättet de kramades häromdagen”. Efter det är det som att den fnittriga stämningen försvinner från campus.

Terminen blir tristare – jag ser det hos alla – till och med hos studierektorn.

Nu efter nyår står han kvar där med sina fylliga överarmar bakom kassan. Jag vet inte om tjejen fortfarande finns med i bilden och jag kommer inte att undersöka saken. Så länge han sprutar dit en extra klick vispgrädde är jag nöjd.

Lund: ”En social snedstad” Närhet till universitet eller högskola är en avgörande faktor för studenter som väljer att studera vidare direkt efter gymnasiet – vilket kan påverka den sociala snedrekryteringen.

TEXT ELSA IVARSSON

I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste studie om vilka faktorer som påverkar att elever börjar studera på högskolenivå framgår det att det är troligt att du läser vidare om du bor nära ett universitet eller högskola.

Annika Mårtensson, vars uppdrag är att se hur Lunds universitet (LU) kan bredda sin rekrytering, menar att detta kan påverka den sociala snedrekryteringen, då man inte når ut till studenter längre ifrån universitetet, som kan ha en annan social bakgrund.

– Vi diskuterar just nu hur vi når ut till områden som det inte kommer så mycket studenter från. Jag tror att man måste pinpointa dem och jobba närmre dem. Det har vi nog inte varit så duktiga på, säger Annika Mårtensson.

I SCB:S STUDIE utmärker sig Lund som en stad där många gymnasieelever går direkt från gymnasiet till vidare studier. En av dessa elever är Victor Soomus. Han tror att närheten till universitetet påverkade hans val att börja plugga direkt.

– Det är väldigt nära och om man då känner ”jag borde inte ha börjat plugga direkt”, då är det lätt att hoppa av och man behöver inte [tänka reds. anm] ”fan nu måste jag göra mig av med den här bostaden och nu måste jag flytta tillbaka”, förklarar Victor Soomus.

Han menar även att idén om universitetsstaden Lund påverkade honom.

– Det är väldigt akademiskt [i Lund reds. anm]. Man formas av sin omgivning. Jag har inte så många akademiker i släkten, men jag tror att det sitter i Lund att man ska börja plugga. ÄVEN ANNIKA MÅRTENSSON tänker sig att det i Lund finns en tradition av att studera vidare, vilket kan förklara att många gymnasieelever läser vidare direkt.

– Nu blir det en gissning, men Lund är från början en sorts social snedstad med mycket akademiker. Det finns en tradition av att du ska gå den vägen.

ANNIKA MÅRTENSSON MENAR att detta bidrar till bilden av LU som ett universitet som ”man måste ha goda meriter från gymnasiet” för att kunna vara en del av. Detta menar hon förstås är sant, men hon förklarar också att det leder till att studenter inte söker sig till LU. ”Data visar på att studenter med icke-akademisk bakgrund endast söker om man verkligen har höga betyg från gymnasiet, medan studenter med akademisk bakgrund söker även om betygen inte är så bra”, skriver Annika Mårtensson i ett mejl.

Hon förklarar att LU på det sättet går miste om både kompetens och kunskap kring samhället utanför akademin.

(Artikeln publicerades urspungligen på lundagard.se 19/1)

Lundagård nummer 1 2023 | 5

nyheter

En fjärdedel har inte fått betalt – SI-ledare vittnar om lönehaveri

Många av universitetets SI-ledare fick betalt för sent under 2022 och ett antal har ännu inte fått hela sin lön. Det visar en undersökning som Lundagård har gjort. Nu besvarar SI-ledningen kritiken.

TEXT ESTHER ARNDTZÉN & OSCAR LUNDBERG

Omkring 230 studenter arbetar som ledare på avdelningen för Supplemental Instruction (SI) vid Lunds universitet (LU). Universitetet är Europeiskt centrum för SI, och är mycket stolta över sin verksamhet, som av ledningen kallas för kontinentens flaggskepp. Men många SI-ledare upplever stora problem gällande utbetalning av löner.

– Jag tyckte att det var dålig stil, man känner sig inte så uppskattad. Det hade varit fint med en formell ursäkt från universitetet, säger SI-ledaren Miriam Åkebrand. januari skickade Lundagård ut en enkät till universitetets omkring 230 SI-ledare. Enkäten besvarades av 80 personer, alltså drygt en tredjedel. Av de svarande uppger drygt 43 procent att de fått ut sin lön för sent under det gångna året.

En något mindre andel, 27 procent, uppger att de fortfarande inte fått fullständig ersättning för sitt arbete. För flera innebär det att de inte har fått betalt för timmar de arbetade i början av höstterminen. Bland svaren finns historier om ett tilltrasslat system för att bokföra arbetstid, undermålig kommunikation från arbetsgivare och bristfälliga anställningsrutiner.

I BÖRJAN AV

”

De lyckas ju betala ut löner till alla sina professorer.

ALICE UHLIN VAR SI-LEDARE på journalistprogrammet under höstterminen. Hon har fått sin lön försenad flera gånger. Hon fick sin septemberlön i november, och sin oktoberlön i december. Novemberlönen har hon fortfarande inte fått.

6 | Lundagård nummer 1 2023

– Det känns pinsamt att det under så lång tid varit struligt med lönerna till just studenter. De lyckas ju betala ut löner till alla sina professorer, säger Alice Uhlin.

Ett stökigt system Problemen uppstod redan i första ledet för Miriam Åkebrand, SI-ledare på historiska institutionen. Hon blev ombedd att bokföra sina arbetade timmar i en excel-fil som var delad med de som ansvarar för lönen.

– Det är inte ett så bra sätt att redogöra för timmar på. Det räcker att någon glömmer spara någon gång, eller att någon råkar ladda ner fel version av dokumentet för att det ska bli fel, säger hon.

PÅ DE OLIKA fakulteterna har institutionerna olika system för inrapportering av löner.

Alice Uhlin blev tillsagd att använda det webbaserade lönesystemet Primula för att registrera sina timmar. Hur hon skulle använda systemet fick hon dock inte information om.

– Jag fick inte inlogget till Primula från början, och när det väl kom så fick vi ingen information om hur vi skulle rapportera in timmarna, vilket resulterade i att det blev fel ändå.

DEN TILLTRASSLADE PROCESSEN har lett till att SI-ledare har behövt lägga mycket tid på att försöka lista ut hur de ska få sina pengar.

När Miriam Åkebrands sista lön för vårterminen, som skulle kommit i juni eller juli, uteblev så fick hon ingen information om det. Den lönen kom på kontot först i slutet av augusti, flera månader sent.

– Jag märkte att det stod 0 kronor från min anställning som SI-ledare. Jag pratade ihop mig med mina kollegor, och de hade samma problem. Jag förstår att det kan bli fel, men då tycker jag att man kan skicka iväg ett mejl i förväg. Det känns som att de inte riktigt har koll på oss.

UTSAGOR OM OTILLRÄCKLIG information är återkommande i SI-ledares enkätsvar på vad de uppfattar som anledningen till problemen. Alice Uhlin var tvungen att mejla runt till många olika personer för att få information, och beskriver en frustration över tiden som krävts för att få betalt.

– Det har varit en otrolig brist i kommunikationen. Det har tagit väldigt mycket tid bara för att få ut två tusen kronor. Man blir ju trött.

VID ÅRSSKIFTET SKRIVER mer än en fjärdedel av svarande SI-ledare att de fortfarande inte fått hela sin lön. För Ella Fasting, som är SI-ledare i mänskliga rättigheter, kom decembers lönebesked som en chock.

– Jag fick betalt för fem av höstterminens elva pass, trots att jag varit extremt noggrann när jag loggade dem.

Alice Uhlin var SI-ledare på journalistprogrammet under hösten. Hon har inte fått sin lön för november.

Foto: Saber Malmgren HON BERÄTTAR ATT den uteblivna betalningen haft stor inverkan på hennes kommande utbytestermin.

– Jag hade tänkt att jag skulle få all lön innan utresan. Så nu får jag nog ta tåget dit istället för att flyga. Antagligen får jag också vänta med att köpa en ny dator tills efter terminsstart, säger hon och fortsätter.

– Visst hade jag lite marginal i budgeten, men man räknar ändå med att få sin lön.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE NÄSTAN ALLA SI-LEDARE som Lundagård varit i kontakt med uppskattar SI som pedagogiskt verktyg och säger att jobbet i sig är positivt. Men efter en stormig hösttermin är Ella Fasting inte längre säker på om hon skulle rekommendera jobbet.

– Visst, det är ett kul och givande jobb som är bra att ha i CV:t. Men det kanske inte är så bra som en inkomstkälla. Vill man ha pengar skulle jag nog sökt mig till något annat, säger hon.

SI-ledningen svarar När Lundagård träffar de anställda som har ett övergripande ansvar för SI-verksamheten på universitetet förklarar de att det särskilt under hösten varit mycket strul med utbetalning av löner.

ANSTÄLLNINGSFORMEN FÖR SI-LEDARE har genomgått stora ändringar under det gångna året. Det har inneburit mycket administrativt arbete för ledningen och resulterat i att lönerna kommit i kläm.

LISELOTTE MÖRNER ÄR projektledare för SI vid LU. Hon kände till viss del till att det förekommit försenade löner, men blev överraskad av siffrorna som framgår ur Lundagårds enkät. Hon tror att problemen delvis kan förklaras av komplexa lönesystem.

– Det förvånar mig. Men det har krävts en hel del av våra SI-ledare. När de får en anställning ska de få ett engångslösenord, som de sedan måste gå in och ändra inom en viss tid, annars går lösenordet ut.

– Blir det något fel i denna kedja kan det ta tid att rätta till. Det är många steg, och det är lätt att det blir fel i systemet, säger hon.

Joakim Malm arbetar också administrativt med SI, främst på Lunds Tekniska Högskola. Han förvånas också över problemens omfattning och bekymrar sig över SI-ledarnas frustration.

– Det är väldigt olyckligt om SI-ledarna upplever en hopplöshet över att de inte kommer fram med sina klagomål. Det är definitivt något vi tar till oss och vill försöka göra så bra som möjligt för våra SI-ledare, som gör ett fantastiskt jobb och självklart ska ha ut sina löner.

LISELOTTE

Liselotte Mörner är projektledare för SI vid LU. Hon är överraskad att så många SI-ledare har fått försenad eller utebliven lön.

Foto: Alexandra Roslund

MÖRNERS

KOLLEGA

Joakim Malm jobbar administrativt med SI, framförallt vid LTH. Även han är förvånad över problemens omfattning.

Foto: Alexandra Roslund UNDER VÅREN SKA SI-ledarnas anställningsform ändras ännu en gång, nu till en fast amanuenstjänst på 10%. Joakim Malm hoppas att en tjänst med bestämd omfattning ska lösa problemen genom att undvika krånglig tidrapportering.

– Vi ska försöka göra vad vi kan för att rätta till problemen tillsammans med de som handleder SI-ledarna. Vi tar med oss kritiken och ska undersöka hur vi kan förhindra problemen och minska risken för att detta fortsätter nu när vi går över till amanuenstjänster.

AI utmanar universitetet – lärare har upptäckt fusk AI-verktyget ChatGPT skriver uppsatser och besvarar tentafrågor på en nivå som kan räcka till ett godkänt betyg. Läraren Elin Bommenel har redan konfronterat två studenter om AI-fusk.

– Det här är ett problem för alla institutioner, säger hon.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO SARA BERNTSSON

Historikern Björn Lundberg kom tidigt i kontakt med ChatGPT.

ChatGPT har blivit kraftigt uppmärksammad sedan den lanserades i slutet av förra året. Svenska Dagbladet konstaterar att ”AI-revolutionen är här” och att ”världen häpnar” (14/12-2022). I robotens chattfunktion kan man be om allt från sammanfattningar av litterära verk till tips om roliga idéer för en möhippa – och den kan användas för att fuska på hemtentor.

Björn Lundberg är historiker vid Lunds universitet och kom tidigt i kontakt med ChatGPT via en kompis som är programmerare. Efter att själv ha testat roboten intygar han att den kan användas för att fuska inom humaniora.

– Den skjuter lite från höften. Men om frågan är löst formulerad kan roboten absolut leverera ett svar på godkänd nivå, säger Björn Lundberg.

Vi gör ett test av ChatGPT genom att be den redogöra för de fem viktigaste faktorerna bakom den industriella revolutionen. Det tar bara några sekunder innan roboten har skrivit ett färdigt svar.

– Det är ett rimligt svar men inte tillräckligt utvecklat för universitetsnivå. När den ska översätta Spinning Jenny till svenska blir det dessutom ”spinningjärnet”. Det är obegripligt för mig och en varningssignal om att det kan vara fusk, säger Björn Lundberg.

Artikeln fortsätter på nästa sida.

Lundagård nummer 1 2023 | 7

nyheter

Studenterna om den nya tekniken

Märks det att texten inte är skriven av en student?

– Man vill ju verkligen säga det. Den är korrekt, torr och fantasilös. Men jag kan inte svära på att jag hade fått tillräckligt starka misstankar för att våga anklaga någon.

EN SOM REDAN har misstänkt AI-fusk på Lunds universitet är lektorn Elin Bommenel.

Hon leder ett projekt som handlar om att förebygga fusk på LU och sedan ChatGPT lanserades har artificiell intelligens blivit hennes högsta prioritet. Hon undervisar också inom institutionen för tjänstevetenskap och redan före jul upptäckte hon två texter som hon misstänkte var AI-genererade.

– Jag märkte att det var AI eftersom det var perfekt engelska och faktakunskaper som bara staplades på varandra. Men det var ingen examinerande uppgift, så jag pratade med studenterna och behövde inte anmäla, säger Elin Bommenel.

”

Det här är ett problem för alla institutioner.

Hon pekar på flera sätt att komma runt problemet med AI-fusk. Faktabaserade salstentor, hemtentor med värderande inslag, och gärna också samtal med studenterna om att fusk är något som sänker utbildningens kvalitet på lång sikt. Hon menar att man behöver vara uppmärksam inom alla ämnen.

I höstas upptäckte lektorn Elin Bommenel att två studenter fuskat med hjälp av AI. 8 | Lundagård nummer 1 2023

Nya examinationer, fuskprevention och icke-mänskliga perspektiv. Så ser lundastudenter på AI-framtåget.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO FELICIA PASANEN Vicerektor Ann-Kristin Wallengren blir förvånad när hon får höra att lärare redan har misstänkt AI-fusk.

Franka Lundell Ålder: 20 år

– ChatGPT kan knacka kod också, åtminstone i vissa avseenden. Det här är ett problem för alla institutioner – så fort det rör sig om en hemuppgift där fakta ska redovisas, säger Elin Bommenel. Hon tillägger att hon inte vet ifall universitetet är på väg att ta fram någon handlingsplan för att hantera AI-fusket.

NÄR LUNDAGÅRD når vicerektor Ann-Kristin Wallengren precis före jul bekräftar hon att man inte har någon handlingsplan. Hon tycker att universitetet gör tillräckligt för att hantera problemet men blir förvånad när hon får höra att lärare redan har misstänkt studenter för AI-fusk.

Efter nyår bekräftar Ann-Kristin Wallengren i ett mejl att man fortfarande inte tänker ta fram en specifik handlingsplan. Däremot poängterar hon att det förs diskussioner med andra lärosäten och med olika enheter inom universitetet. Man har också tillsatt en arbetsgrupp och kommer att börja med ”webbinarier”. Hon skriver: ”någon typ av förhållningssätt för lärarna kommer vi att ge så småningom”.

FLERA AV INTERVJUPERSONERNA poängterar samtidigt att AI-verktyg kan vara till stor hjälp för studenter. SVT rapporterar (16/1) att ChatGPT kommer att användas som hjälpmedel på en kurs i systemutveckling på Lunds universitet till våren. Björn Lundberg tror att AI skulle kunna hjälpa studenters inlärning ungefär på samma sätt som när vi använder Google idag. På längre sikt menar han att utvecklingen av artificiell intelligens kan få stora konsekvenser för humaniora och samhällsvetenskap.

– Det här är en tankeställare om vilket sätt vi bedriver undervisning inom humaniora. Det går verkligen till botten av svåra filosofiska frågor om vad kunskap är. Vad är intellektuellt arbete till för? Vad vi ska med inlärning till? frågar sig Björn Lundberg.

Studerar: Statsvetenskap

Känner du till ChatGPT? – Ja. Främst genom nyhetsartiklar. Jag läste en artikel i New York Times om hur universiteten förändrar sina tillvägagångssätt nu.

Hur känns det att den kan besvara tentafrågor?

– Första spontana reaktionen är att det är helt sjukt. Sedan måste väl universitetet se över hur de lägger upp sina examinationer.

Hugo Vallejo Ålder: 32 år Studerar: Masterprogram i visuella kulturer

Känner du till ChatGPT? – Ja, jag läste om det i en tidskrift för någon vecka sedan.

Kommer du själv att använda den i dina studier?

– Självklart! Kan du föreställa dig att kunna få ett en annan syn på alla de frågor som man annars bara ställer sig själv? Det kan säkert vara bra för oss att få perspektiv från en annan slags art med en annan slags hjärna.

Intervjun med Hugo är översatt från engelska.

Agnes Wirgen Ålder: 27 år Studerar: Civilingenjör, väg och vattenbyggnad.

Känner du till nya ChatGPT? – Ja, men jag har inte använt den.

Hur känns det att AI redan är så väl utvecklat?

– Det beror väl på vad man använder det till. Det är jättebra att man slipper vissa saker men man får ju inte fuska.

annonssida

En lundastudent ifrån Hallstavik Behövde både pengar och praktik Sökte tjänst på kommun Naila jobbintervjun Har nu cash och kunskap om geriatrik Dryga ut semesterkassan i sommar!

Sök sommarjobb hos oss i Lunds kommun. lund.se/sommarjobb

på djupet

Kvinnor på frammarsch I allt snabbare takt konkurrerar kvinnor ut män vid Sveriges lärosäten. Vad ligger bakom ­utvecklingen och vilka blir följderna?

TEXT LYDIA LÖTHMAN ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS FOTO SABER MALMGREN

Under hundratals år lyste kvinnor med sin frånvaro vid Sveriges universitet som befolkades av en homogen och mansdominerad skara studenter. De enstaka kvinnliga studenter som trots allt återfinns vid en historisk återblick utgjorde en minoritet ända fram till 1970-talet. Väl där inträffar i stället en revolutionerande ökning och bara några decennier senare hamnar kvinnor i klar majoritet utgörande 61 procent av de inskrivna studenterna år 2021.

PÅ LUNDS UNIVERSITET (LU) är könsfördelningen något mer jämställd än rikssnittet. År 2021 var 53% av universitetets studenter kvinnor. Vicerektor Jimmie Kristensson tror att avvikelsen från riket kan förklaras av LU:s utbildningsutbud: – Det kan bland annat bero på att vi erbjuder flera ingenjörsprogram som fortfarande lockar många män, säger han.

10 | Lundagård nummer 1 2023

ÄVEN PÅ LU har man dock sett en generell trend av att fler och fler kvinnor söker sig till universitetet och man förväntar sig att den kommer tillta i framtiden. Jimmie Kristensson berättar att många fakulteter som tidigare varit mansdominerade på senare tid lockar en större andel kvinnor till sina utbildningar: – På naturvetenskapliga fakulteten ser man exempelvis fler och fler kvinnliga studenter.

HAN BERÄTTAR VIDARE att man inte ser någon motsvarande förändring på traditionellt kvinnodominerade fakulteter vilket påverkar den totala statistiken. Siffror från SCB visar exempelvis att kvinnor är i fortsatt klar majoritet bland sjuksköterske- och förskollärarstudenter på landets lärosäten.

VAD ÄR DET då som driver en allt större andel kvinnor till att utbilda sig vid ett universitet eller högskola?

EMMA LEIJNSE ÄR journalist och författare till boken Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen (2017) där hon undersöker utvecklingen inom det svenska utbildningsväsendet. Hon kopplar kvinnors ökande närvaro på universitetet till att samhället har blivit mer jämställt.

– Andelen män som är föräldralediga ökar hela tiden vilket möjliggör för kvinnor att jobba och studera mer, nämner hon som ett exempel.

DÅ ALLT FLER kvinnor söker sig till högre utbildning orsakar det att männen konkurreras ut i högskoleantagningen. Detta beror på att kvinnor statistiskt sett har högre betyg än män.

REDAN I GRUNDSKOLAN syns en tydlig skillnad mellan flickor och pojkars studieprestationer. En av fem pojkar går i dagsläget ut grundskolan utan gymnasiebehörighet i jäm-

LÄS FLER FÖRDJUPANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

Jonas Frykman menar att könsskillnaderna i akademien kan spåras till arbetsmarknaden.

”

Könsnormer sätter käppar i hjulet för unga pojkar förelse med endast en av tio flickor. Trenden fortsätter in på gymnasiet vilket resulterar i att kvinnor i högre utsträckning blir antagna på de utbildningar de sökt. stora skillnaden i betyg tror Emma Leijnse finns i rådande könsnormer.

– Könsnormer sätter käppar i hjulet för unga pojkar. De lär sig tro att om de är bra på något beror det på talang och att de inte behöver anstränga sig i skolan.

– Flickor lär sig istället att de måste kämpa för att uppnå det de vill, fortsätter hon.

FÖRKLARINGEN TILL DEN

JONAS FRYKMAN ÄR professor emeritus i et-

nologi vid LU och menar att de könsbundna prestationsskillnaderna kan ha sitt ursprung i arbetsmarknadens förutsättningar.

– Om kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden utan en akademisk examen kommer de hamna bland de lägre betalda. De kommer aldrig nå lika högt som killarna om de inte kvalificerar sig och därför blir det mer angeläget att uppmuntra tjejerna till att vara flitiga, menar han. ÄVEN OM DEN kvinnliga strävsamheten ger

avkastning på kort sikt tror Jonas Frykman att den kan få negativa konsekvenser i längden. Detta kan man redan se prov på inom

Emma Leijnse är författare till boken Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen.

Vicerektor Jimmie Kristensson tror inte att en alltför skev könfördelning är positiv.

högre akademiska studier: – På doktorandnivå kan man se att pressen är mycket större på de kvinnliga doktoranderna vilket gör att resultaten är bättre men också att sjukskrivningarna är fler, säger han.

– En alltför skev könsfördelning, oavsett åt vilket håll, är aldrig bra.

ÄVEN EMMA LEIJNSE tror att utvecklingen i framtiden kan leda till negativa konsekvenser i form av ett stort utanförskap.

– Pojkar som inte klarar grundskolan och inte kan utbilda sig vidare hamnar oerhört utanför i samhället. Ofta har de svårt att hitta en partner och bilda familj, säger hon.

DETTA KAN I sin tur påverka partisympatier och politiska trender i samhället.

– Jag tror att Sverigedemokraternas framfart delvis kan förklaras genom detta. Många av deras väljare är män som känner sig omsprungna av kvinnor. De drömmer sig därför tillbaka till en annan tid, säger Emma Leijnse.

att det återstår många hinder innan akademin kan anses vara helt jämställd. Man bör därför tolka statistiken med viss försiktighet.

– När det kommer till nyutnämnda professorer är exempelvis fortfarande majoriteten män. Det finns fortfarande strukturer som gör att kvinnor klättrar långsammare, menar Emma Leijnse.

HAN ÄR SAMTIDIGT tydlig med att en sådan situation inte kan jämföras med den långa period då män var i klar majoritet vid Sveriges universitet.

– Det är viktigt att tänka på att den forna mansdominansen berodde på att kvinnor inte hade tillgång till utbildning i samma utsträckning som män. De blev stoppade av regler och samhället. Den situationen kommer inte uppstå för männen, menar Jimmie Kristensson.

Könsfördelningen på svenska universitet i siffror - År 1873 fick kvinnor rätt att läsa vid universiteten i Sverige.

HON PÅPEKAR SAMTIDIGT

statistik från UKÄ som visar att professorer är den minst jämställda yrkesgruppen på de svenska lärosätena. Endast 31 procent av professorstjänsterna innehades av kvinnor år 2021.

BILDEN BEKRÄFTAS AV

ÄVEN VICEREKTOR Jimmie Kristensson pro-

- Hildegard Björck skrevs år 1880 in som första kvinnliga student vid Lunds universitet.

- År 1937 var 17 procent av de svenska studenterna kvinnor.

- År 2021 hade siffran stigit till 61 procent.

- På Lunds Universitet var 53 procent av studenterna kvinnor år 2021.

blematiserar utvecklingen:

Lundagård nummer 1 2023 |

11

the question

Orgasms of the future Technology is advancing the sex toy-market. Lundagård explores what pleasure might look like in the coming years.

TEXT ALEXANDRA BRADLEY ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

Over the past few years, we have witnessed the rise of artificial intelligence (AI), the Fourth Industrial Revolution, virtual reality, intelligent homes and more. So, it is no surprise that technology has also found its way into our sex lives.

Sextech, innovations designed to enhance and transform every area of human sexuality and sexual experience, is on the rise.

LUNDAGÅRD INTERVIEWED THREE students and one sexologist to find out what sextech could look like in the future.

what works for you. Maybe I will start gifting vibrators as birthday presents!”

”

I might not want to meet in person but still want an orgasm...

CONTINUING WITH THIS idea, Elise proclaims:

ELISE, 22, STUDYING Environmental Engi-

neering at LTH is a big advocate of sex toys.

“I have owned many different toys in the past including dildos, vibrators, and cock rings.” However, Elise’s most recent purchase, a vibrator which uses pulses of air, “has been a game changer.”

“In the future, I want to see every one of my female friends owning a Satisfyer or some sort of sex toy. It’s empowering and the more time you spend with it, the quicker you learn 12 | Lundagård nummer 1 2023

“I would love to see sex toy parties and dinner parties. Imagine how cool a book club would be but instead of discussing a book we openly talk and review that month’s sex toy!”

When it comes to talking about the future, Elise is uncertain.

“It is hard to really pinpoint what the future holds but maybe we will see more integration between sex toys and dating sites. I might not want to meet in person but still want an orgasm…”

NORA, 24, STUDYING Psychology agrees, saying “female sex toys in the past 5 years have really picked up their game. The clitoral stimulators on the market these days are amazing.”

WHEN ASKED WHAT she thinks sex and sex toys will look like in the future she states, “well, I think in the next 5 years, we are going to see a lot more sex using virtual reality and artificially intelligent sex robots. In 10 years, the sex toy market is probably going to be unrecognizable.”

“I would love to see more state-of-theart Bluetooth controlled vibrators that my girlfriend can use remotely.” This type of wireless vibrator is also known as ‘teledildonics’– technology which allows a person to stimulate their partner remotely.

NORA ALSO SPEAKS about her hopes for advances in sex toys and vibrators for those with a disability.

“From what I understand, most toy control is touch-based, and there does not seem

READ MORE ENGLISH ARTICLES AT LUNDAGARD.SE

to be a lot of hardware out there with voice interfaces or eye tracking. So, something that embraces this would be awesome.”

”

I feel that it is taboo.

MEANWHILE, OSKAR, 24, studying International Business believes that male sex toys are not up to scratch. “Having broken up with my girlfriend of four years in March last year, I was not ready to date but still wanted sex. I decided to invest in a sex doll. After trying to use it multiple times, it felt fake and simply artificial. I told a few of my friends I had purchased the sex doll and they were shocked.

I think some of them were somewhat disgusted.”

that it is taboo and rather ‘sleazy’ for men to have sex dolls.

Hopefully the future will see advancements in sex dolls as well as less controversy surrounding them. I would love to see new sex dolls that shift away from inflatable and somewhat grotesque towards something more innovative maybe with hypo-allergenic materials of medical origin and even cool, realistic sound effects,” Oscar states about the future.

intelligence. We asked sociologist, sexologist and sex researcher Jack Lukkerz, what possibilities as well as perils future sextech might bring.

“Modern technology is ever changing and so too is the global sex toy market. These toys have really helped to enhance female sexuality and expression. Moving forward we may need to ask ourselves why many male customers feel left behind in this industry and what they require.”

”

This raises the question as to whether we need relationships and physicality.

play whilst using augmented reality. No one knows but that is my thoughts.”

SEX TECH AND the future of orgasms is a new area for ongoing discussion and brings up questions that challenge what we know as sexuality. Jack Lukkerz believes that the future of sex will force us to question our real-life interactions and relationships with human partners as well as the imposed norms that might be inhibiting our desire and sexuality.

“Future sextech including sex robots and dolls may be a way to express sexuality on your own and without any expectations from a partner. You will not have to negotiate or communicate with another person, and it is very much on your own terms.”

“This then raises the question as to whether we need relationships and physicality. How do we build and sustain relationships? Is intimacy and the need for real touch important? Or is solo sexuality more for me?” he fires off.

“I PERSONALLY FEEL

WITH ALL THESE possibilities come questions about the long-term consequences of allowing people to live out whatever sexual fantasy they have via sextech and artificial

“IN TERMS OF what the future holds I am not

sure. If I am going to guess there will be further expansions and use of augmented reality in sex. I read an article the other day where it is rumoured that Apple is investigating how virtual and augmented reality could be implemented into future iOS devices or new hardware products. I think, like everything, this mixed reality could be used for sexual purposes,” Jack Lukkerz adds.

AS MORE AND more humans seek out sex dolls and mechanical sex companions, we will continue to question and challenge our understanding of what intimacy and sexuality might look like.

HE CONTINUES, “I think the concept of remote-controlled sex devices will be a complement to this reality. An interaction of

Sexologist Jack Lukkerz’s best recommendations for sex toys •

•

YOU DON’T ALWAYS HAVE TO BUY A SEX TOY. Explore your home, it’s probably filled with great sex toys. It could be soft pillows or blankets, objects without sharp corners (just make sure that it won’t hurt you or get stuck somewhere). Objects made from clean, smooth metal where you can experiment with temperatures. Foods that allow you to activate all senses, including taste- and scent (ice cubes, yoghurt, cooking oils or something “sticky”). A mirror which allows you to look at yourself, dust rocker, rope or a string.

YOUR OWN BODY IS AN AMAZING AND COMPLETELY FREE SEX TOY. Fingers, hands, mouth, places to explore which you’ve not explored

before.

•

IF YOU’RE GOING TO BUY A SEX TOY, make sure that it is made from good material. Avoid poisonous plastics such as phthalates.

It’s better to buy toys made from silicone and if you’re unsure you can always use a condom on your sex toy. There are toys made from metal, leather or glass – compare prices and see what the toy is made of. There are toys shaped like a penis (dildos) but also beads, toys with blowing- or sucking mechanisms, toys that vibrate, toys that imitate different body parts, sex dolls and so on. Use water-based lubricant on your sex toy and wash it with water after use. You can use condoms as protection if you share a sex toy.

•

YOUR PHONE OR COMPUTER IS A GREAT TOY for meeting others online and sharing materials. There are many possibilities with, for example, chatting or sexting, to use video or share pictures. Just make sure that every exchange is concentual and no third parties are being exploited.

Lundagård nummer 1 2023| 13

porträttet

14 | Lundagård nummer 1 2023

läs fler porträtt på lundagard.se

”Aktivismen är en självklar del av mitt liv” Hur långt bör man vara beredd att gå för att rädda världen? Lundagård möter Caroline Andrén, student och Extinction Rebellion-aktivist, för ett samtal om klimatångest och kontroversiella aktioner.

TEXT SEBASTIAN KASPÁR FOTO SARA BERNTSSON

Jag möter klimataktivisten Caroline Andrén, 28, på ett café i innerstan. Med anledning av julledigheten ses vi i Stockholm. Jag slår mig ner vid ett hörnbord närmast fönstret i hopp om att platsen ska vara ostörd men skramlet och sorlet når ändå dit. Utanför fönstret ligger ett Odenplan som pudrats med nyfallen snö. Caroline beställer en chiapudding som ska komma att stå orörd under vårt samtal.

Jag nöjer mig med bryggkaffe.

Caroline Andrén har varit medlem i Extinction Rebellion (XR) sedan 2019. Klimatorganisationen, som finns i bland annat Malmö och Lund, har gjort sig världskänd för sin civila olydnad i klimatkampens namn.

De kontroversiella metoderna har satt XR på kartan men har också fått vissa att ifrågasätta om målet helgar medlen.

CAROLINES INTRÄDE I klimatrörelsen

kan härledas till barndomen. Hon har trots den urbana uppväxten i Stockholm alltid haft en nära relation till naturen. Hennes naturintresserade närstående såg tidigt till att ”kasta ut henne i skogen”, som hon själv uttrycker det. På lågstadiet visade Carolines lärare upp en dystopisk utbildningsfilm om miljöförändringarna som kom att sätta djupa spår.

Hon insåg att något inte stod rätt till med klimatet, en insikt hon burit med sig sedan dess.

I dag är hon övertygad om att klimatkrisen påverkar alla aspekter av livet.

– Man kommer aldrig ifrån klimatfrågan.

Det är en rättvisefråga, en klassfråga, en demokratifråga.

va aktioner”, som emellanåt drabbar vanliga medborgare. Caroline har deltagit i flera av dessa genom åren.

– Vid exempelvis en vägblockad går vi ut med banderoller på övergångsställen och stänger av trafiken tillfälligt. Väl på plats bedriver vi allt från livekonserter till dans, samtal eller något annat.

Vad brukar reaktionerna vara?

– Blandat. De flesta förstår vad det rör sig om men olika aktioner brukar få olika reaktioner. Det är allt från att folk upprört undrar vad vi håller på med till varm support. Polisens respons och aktionernas varaktighet varierar också. Ibland blir vi avlägsnade ganska direkt och ibland kan det pågå i flera timmar.

Ni kritiseras ofta för att era aktioner går ut över vanligt folk. Vore det inte mer lämpligt att lägga allt fokus på företag eller politiker?

– Jag tycker verkligen att det är relevant kritik som vi måste ta till oss. Även om de enskilda personerna som drabbas av våra aktioner kan bli väldigt upprörda kan man ändå hävda att den uppmärksamhet de genererar till klimatrörelsen väger tyngre. Effekterna av aktionerna kan dock vara svåra att mäta.

Därför är det viktigt att vi hela tiden utvärderar hur effektiva våra metoder faktiskt är.

XR GRUNDADES I Storbritannien 2018 och har sedan dess spridits till 79 länder. Målet är att uppnå en systemförändring. Vi måste vara beredda att drastiskt förändra vårt nuvarande levnadssätt – helst i går, om du frågar XR och Caroline Andrén.

– Det här är inte ett framtida hot, utan en högst aktuell verklighet. Det är privilegierat att tala om klimathotet som ett framtidsproblem när en tredjedel av Pakistan ligger under vatten.

CAROLINE HÄNVISAR TILL organisationen Återställ Våtmarker som har fått liknande kritik för sina aktioner. Trots kritiken visade en SIFO-undersökning från 2022 att 76% av de tillfrågade höll med om att våtmarkerna bör återställas trots att bara 12% stöttade organisationens metoder. Caroline menar att detta tyder på att aktionernas budskap får genomslag, trots att de är impopulära.

Hon vill dock understryka att aktioner är långt ifrån det enda XR ägnar sig åt. Civil olydnad är blott en pusselbit som tillsammans med folkbildning, opinionsbildning, demokratistärkande insatser med mera ska leda till förändring.

FÖR ATT UPPNÅ sitt mål praktiserar XR civil olydnad. Det kan innebära allt från att blockera landningsbanor till att limma fast sig utanför riksdagshuset. Vad som har lett till tidningsrubriker är det XR kallar ”disrupti-

MITT UNDER INTERVJUN halkar någon på det hala underlaget utanför fönstret vi sitter intill. Personen reser sig raskt, borstar bort snön från rockärmen och skyndar vidare mot Sveavägen, en gata Caroline varit med och

blockerat under en av XR:s många aktioner.

Caroline konstaterar skämtsamt att personen tycks ha överlevt fallet. Vi får ett litet och kanske välbehövligt avbrott i vårt annars allvarsamma samtal.

Det är tydligt att Caroline Andrén känner en ansvarsplikt. Hon motiverar sin aktivism med att det känns som det moraliskt rätta att göra. Samtidigt uppger hon att klimatångest är en ständigt närvarande känsla som förenar många klimataktivister.

– När man tar in hur akut klimatkrisen är så uppstår väldigt många jobbiga känslor som är svåra att bära om man inte har ett supportnätverk. Gemenskapen är inte ett resultat av aktivismen, utan en avgörande del i vår strävan efter förändring. Tid och rum till att bara umgås med vänner och existera är absolut nödvändigt för att orka vara aktivist.

MÅNGA KÄNNER ATT de har ont om tid, inte minst i vardagen. Vad gäller Caroline Andrén, vars vardag ständigt präglas av klimatfrågan, är tidsperspektivet alltid närvarande.

Hon konstaterar att vi befinner oss i ett tidsfönster där vi fortfarande har en chans att påverka framtiden. Men fönstret krymper.

För att ta vara på tiden har Caroline valt att förena sin aktivism med sitt val av studier, nämligen humanekologi.

– Utbildningen och aktivismen har förstärkt varandra. Det är värdefullt att kunna koppla det man pluggar till omställningen.

SOM AKTIV I klimatrörelsen har Caroline även behövt göra uppoffringar, inte minst i studentlivet. Det klassiska lundalivet förknippat med spex, punsch och ”Stad i ljus” har bortprioriterats till förmån för demonstrationer, plakat och slagord. Det är hursomhelst ett beslut hon fattat själv och aldrig ångrat.

– Jag vill att aktivismen ska vara en stor och självklar del av mitt liv, inte något jag gör i stället för att leva mitt liv. Det är för mig en absolut självklarhet att detta är något som måste göras, därför har jag valt att integrera det i andra saker jag gör i mitt liv. Det innebär en del uppoffringar men det gör alla livsval.

Lundagård nummer 1 2023 | 15

| Lundagård nummer 1 2023

reportage

Ett besök i Lund 2050 Markiser längs gatorna, kursare i pensionsålder och glassfika med företagare. Hur kommer framtidens campus att se ut? Lundagård har pratat med fyra visionärer om tiden som komma skall.

TEXT ERIK LINDBERG ILLUSTRATION MAJA BJURMAN HOLGERSSON

Lundagård nummer 1 2023 |

reportage Endast två år återstår av den befintliga campusutvecklingsplanen – rättesnöret för hur Lunds universitet (LU) ska växa och utvecklas.

Den föreliggande planen har under ­perioden 2012–2025 givit form åt området som idag sträcker sig från ­Juridicum hela vägen ut till Brunnshög – den så kallade ”kilen” eller ”kunskapsstråket” – och har lagt grunden för spårvägens tillkomst.

Nu ska campusutvecklingsplanen för de kommande tre decennierna författas. Och visionerna för framtidens Lund börjar redan ta form.

Sci-fi och Story

Jag väntar på forskaren Paul Graham Raven vid Triangelns södra uppgång. Snart dyker ett burrigt helskägg och dreads; en fjäder sticker upp ur den bredbrättade hatten Ursprungligen science-fictionförfattare och poet, numera är Paul Graham Raven forskare vid statsvetenskapliga fakulteten i Lund där han studerar och skisserar fossilfria framtider. Han har medverkat i flera projekt om klimatneutrala städer och regioner. Mest aktuellt är ”The Rough Guide to Zero-Carbon Skåne” om närområdet.

Han har också varit redaktör för LUM375, ett specialjubileumsnummer av Lunds universitets magasin, som utforskar flera tänkbara framtider för universitetet år 2041. LUM375 är, liksom ”The Rough Guide to Zero-Carbon Skåne”, en slags science-fiction – om än rotad i kunskapsbaserad spekulation.

– Vi avser inte att förutspå framtiden, utan vi vill visa en möjlig framtid – en av många, säger han när vi slagit oss ned vid ett cafébord, menar Paul Graham Raven.

SAMTALET OM FRAMTIDEN förs ofta ovanför folks huvuden, menar Paul Graham Raven.

FN:s klimatrapporter, till exempel, är oerhört viktiga, men är skrivna för en snäv publik och därmed otillgängliga för den breda majoriteten. Enligt honom behöver samtalet om framtiden därför konkretiseras, behandla särskilda platser och demokratiseras så att fler människor kan delta.

– De allra flesta förstår att klimatförändringarna är på riktigt, att det framför allt beror på mänsklig aktivitet, och att vi måste göra någonting åt det. Så hur öppnar vi upp samtalet om framtiden, inte bara för att göra det lättare att förstå, men även för att göra det möjligt för folk att bidra?

Han menar att berättelser är ett bra sätt att åstadkomma det. Det konkretiserar det abstrakta, som tabeller, grafer och facktermer.

18 | Lundagård nummer 1 2023

– En person som inte kan läsa och skriva kan fortfarande uppskatta en bra berättelse och förmedla sin egen, säger Paul Graham Raven.

SÅ, HUR LYDER berättelsen

Lund?

om framtidens

”

Det är en fördel om företag som samarbetar med LU ligger nära universitetet.

Med näringslivet nära

I framtidsnumret LUM375 har Lunds universitet blivit världsledande på samarbete, innovation och samhällsengagemang år 2041. Det gamla vattentornet – idag Lunds Observatorium – har blivit ”Etikhuset at the Lighthouse”, ett öppet diskussionsforum för frågor om akademisk frihet.

I Science Village uppe vid det utbyggda campuset i Brunnshög tornar forskningsskyskrapan The Helix upp sig mot ekoparkens gröna bakgrund. Här bedrivs banbrytande AI-forskning – som skapandet av en hybrid mellan människa och maskin – i samråd med gräsrotsrörelser positiva till AI. Om Paul Ravens och hans kollegors framtidsskiss kommer att förverkligas är omöjligt att förutspå. Men det går att urskilja tecken på

att universitet utvecklas i denna riktning redan nu.

LU BESLUTADE I oktober i fjol om att tillsätta en särskild grupp som ska författa en ny campusutvecklingsplan. Den ska sträcka sig till 2050. Campusutvecklingsplanen innehåller bland annat ambitioner om att skapa förutsättningar för samverkan – ”synergier” – mellan studenter, forskare och näringsliv, berättar Per Mickwitz, vicerektor vid LU och särskilt ansvarig för framtagandet av den nya campusutvecklingsplanen.

– Det är en fördel om företag som samarbetar med LU ligger nära universitetet. Då kan det hända att man oplanerat stöter på personer och tar en kopp kaffe eller äter en glass.

Då utbyts det idéer som kan vara till nytta för studenter och för det företag eller den organisation som studenterna har praktik vid eller besökt, säger Per Mickwitz.

Finns det inte en viss problematik i att vissa delar av näringslivet kommer så tätt inpå universiteten?

– Ja och nej. Men då är det viktigt att universitetet som helhet är öppet och transparent, säger han och jämför med sitt hemland Finland.

– I ett skede fanns Nokia i flera stora byggnader tillsammans med flera universitet. Sen när det gick dåligt för Nokia så blev det en kris för universiteten också. Man kan fråga sig om det var en hälsosam relation att ett företag dominerade så mycket.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

I klassrummet, i hemmet

Skiftande campus- och undervisningsmiljöer kommer inte bara att påverka var och vad man lär sig, utan även hur man lär sig.

I LUM375 spånar redaktionen om ”Studentdriven pedagogik [som] utmanar regelverket”. Den nya pedagogiken – active learning, som kan komma att växa fram i slutet av 2020-talet – bygger på att studenterna betraktas som ”medlärare, medforskare och medresenärer”. Studierna alstrar inga högskolepoäng, men active learning spås ändå få stort genomslag, trots avsaknaden av en läroplan, tack vare sitt underifrånperspektiv och fokus på självständighet och kreativitet. Kurserna som använder sig av active learning geomförs analogt och digitalt, men LUM375 menar att man håller på att utveckla möjligheter att delta via hologram eller Virtual Reality. Öppen diskussion genomsyrar även Lund i övrigt. Särskilda mötesplatser – så kallade agoror – har inrättats runt om i staden och har förbättrat samarbetet och kontakten mellan olika samhällsgrupper.

TILL SKILLNAD FRÅN idag kommer fler samhällsgrupper representeras vid universitetet.

Lund är idag en ”social snedstad”, vilket Lundagård tidigare har rapporterat om (17/1).

Få personer med icke-akademisk bakgrund söker sig till universitetet och statistik från UKÄ visar att knappt 20 procent av studenterna har utländsk bakgrund.

Emmy Svensson, ordförande för Lus, och Alexandra Gäddnäs, f.d. ordförande för Kuratorskollegiet, tror att mångfalden kommer öka i framtiden.

Emmy Svensson pekar på att dagens diskussion om studieomställningsstöd, kompetensutveckling och möjlighet till karriärbyte kommer att leda till ett mycket bredare åldersspann hos Lunds studenter.

– Då är frågan om studentlivet fortsatt ser ut som det gör eller om det kommer att utvecklas för att det finns andra intressen utöver de som finns idag, säger hon.

”

Jag hoppas att kraven slutar att stegras snart.

ALEXANDRA GÄDDNÄS UNDERSTRYKER att universitetet måste ta höjd för hur många studenter som studentlivet rymmer. Hon önskar att nationerna skulle få större friheter att sjösätta nya initiativ, bland annat efterlyser hon fler serveringstillstånd för att kunna utvidga nationsverksamheterna.

– De senaste åren har det varit en mycket snabb professionalisering av alla verksamheter. Jag hoppas att kraven slutar att stegras snart. Just nu är det svårt att förverkliga många roliga idéer som studenterna har på grund av lite för snäva byråkratiska ramar.

Per Mickwitz önskar också att se mer utrymme för reguljära studentverksamheter.

– Det finns flera som skulle vilja att campus blir ännu mer levande. Då handlar det om vad man kan få in för annan service, till exempel caféer, restauranger, kultur, på olika delar av campus.

OM STUDENTLIVET SKA förbli levande är det

även viktigt att campus och studentbostäderna inte dras isär, säger Emmy Svensson.

– Campus blir levande där studenter bor och rör sig och umgås. Så växer campus på Brunnshög måste det finnas studentbostäder som följer med – staden ska hänga ihop.

– Vi vill ha fler studentbostäder. Vi ser inte att det finns tillräckligt många.

Det har funnits en intressekonflikt om studentbostäderna. På ena sidan står AF Bostäder och nationerna, som menar att bostadsmarknaden är mättad. På andra sidan står kommunen, med Socialdemokraterna i spetsen, och Lus, som efterfrågar fler studentbostäder.

HENRIK KRANTZ, VD för AF Bostäder, hoppas på att kunna ”fortsätta bygga i en jämn takt”, hela vägen fram till 2050. Var någonstans nya studentbostäder kan växa fram är inte beslutat. Området Delphi kommer sannolikt expandera, eftersom företaget redan äger marken och byggrätten.

Samtidigt spanar AF Bostäder mot Brunnshög, säger Henrik Krantz, där ”kilen” fortsätter sin expansion.

Vilka som kommer bygga framtidens studentbostäder har han en tydlig åsikt om: – Vi ser att det är bättre om vi bygger bostäderna. Nationerna kan jag förstå, men det är en annan produkt.

Per Mickwitz är osäker på vem som kommer stå för studentbostäderna. Han håller en diplomatisk ton – och sätter behovet först.

– Jag är övertygad att om universitetet på längre sikt kommer att växa, så kommer man att jobba bra tillsammans med alla parter för att öka studentbostäderna, säger Per Mickwitz.

Som i Frankrike, på cykel

Extrema värmeböljor och skyfall kommer att bli allt vanligare i takt med att klimatet förändras. Om Parisavtalet uppfylls och den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader, kommer det lundensiska klimatet 2050 att motsvara dagens franska, med mycket varma somrar och milda vintrar.

Klimatarbetet kommer att vara en bärande del av campusutvecklingsplanen.

Per Mickwitz säger att det dels handlar om att minska universitets klimatavtryck, dels att anpassa sig efter de klimatförändringar som kommer att ske. Till exempel ser han ett behov av att plantera träd och montera markiser för att generera skugga.

Lundagård nummer 1 2023 | 19

reportage KUSTNÄRA CAMPUSOMRÅDEN MÅSTE anpassas efter stigande havsnivåer. Ett stort projekt pågår redan i Varvsstaden i Malmö.

– Man har tagit en gammal byggnad som är från 1800-talet som man faktiskt höjde med 50 centimeter, berättar Per Mickwitz.

Projektet är av särskilt intresse för framtida studenter vid Konstnärliga fakulteten i Malmö, som idag är utspridda i staden.

– Planen är att hela Konstnärliga fakulteten ska flytta till Varvsstaden i Malmö. Där kommer fakulteten att finnas i två historiska byggnader: Maskinhallen och Vagnsverkstaden, som kommer att renoveras för att passa verksamheterna.

FÖR ATT CAMPUS ska knytas ihop med staden,

liksom Lund med resten av Skåne, är transportmöjligheterna av central betydelse.

– Vi har en utredning på gång som kollar på hållbar mobilitet. Det är viktigt att ytterligare underlätta för både personal och studenter att ta sig till och från campus gående; med cykel och kollektivt. Den här utredningen tittar också på hur transportmönstren förändras, säger Per Mickwitz.

Forskaren Paul Graham Raven understryker att man måste reflektera över hur folk interagerar med transportsystemen.

– Vi har de flesta teknologiska lösningarna redan, men de kommer inte att fungera förrän man förstår varför folk beter sig som de gör.

Människan fungerar inte som en rationell varelse. Folk kör bil för att de är vana vid att göra

det och för att deras vardagslogistik bygger på det.

Det går dock att utnyttja befintliga kulturella och sociala vanor. Det finns redan en stark cykelkultur i Skåne och Lund, påpekar Paul Graham Raven. Möjligheterna att, till exempel, etablera kommunala system med uthyrning eller utlåning av elcyklar och tillhörande laddinfrastruktur är därför goda.

”

Om du inte frågar människor om deras framtid, så tvingar du på dem din idé om framtiden.

slösad och outnyttjad. Och om du inte frågar människor om deras framtid, så tvingar du på dem din idé om framtiden. Du måste ha ett mandat från människorna som förändringen berör. Det bästa sättet att få ett sådant mandat är att inkludera människorna i processen.

Per Mickwitz bedyrar att studenterna ska vara involerade i arbetet med den nya campusutvecklingsplanen.

– Studenterna är ju framtiden. Vi bygger campus för morgondagens studenter och framtidens forskare, så det är självklart att de ska vara med.

”Studenterna är framtiden”

Det finns en spänning mellan de politiska och strategiska planer som styr universitetets utveckling och hur studenter på universitetet faktiskt upplever sin vardag. Abstrakta visioner och kyliga kalkyler fjärmar folk från samtalet om sin egen framtid. Genom att skapa utrymme för folk att bidra med sina erfarenheter och berättelser finns en möjlighet att överbrygga den spänningen, säger Paul Graham Raven.

– Den typen av expertis är till stor del bort-

Vad som planeras: Brunnshög byggs ut.

Mer grön infrastruktur. Som cykelvägar.

Alla studenter vid konstnärliga fakulteten placeras i Varvsstaden i Malmö.

Havsnära lokaler höjs i takt med havsnivån.

Visioner för framtiden: Campus med företag. Ökad studentmångfald.

Färre bilar.

Minskad professionalisering i ­­studentlivet.

Mer studentbostäder, kanske i Brunnshög.

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

| Lundagård nummer 1 2023 lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

En gång hjälpte vi andra – nu behöver vi din hjälp!

Hälsa, vård och omsorg söker över 1000 sommarvikarier för att ge vård och trygghet till äldre Malmöbor inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och våra äldreboenden.

Läs mer om förvaltningen i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Vill du kombinera medmänsklighet med professionalitet?

Då har du chans att få ett extrajobb som ger värdefulla erfarenheter och kontakter för framtiden. Har du läst minst fyra terminer på en vårdexamen kan du även söka våra legitimerade yrken.

Sommaren 2023 söker vi:  VÅRDBITRÄDEN OCH UNDERSKÖTERSKOR  AVANCERADE UNDERSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER  BISTÅNDSHANDLÄGGARE  KOCKAR OCH KÖKSBITRÄDEN

Sök våra jobb på

malmo.se/ jobbivårdomsorg

Välkommen med din ansökan på malmo.se/jobbivårdomsorg!

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

Lundagård nummer 1 2023 |

kultur

På flykt

undan framtiden Det är lätt att fly in i det förflutna när framtiden känns mörk. Lundagård dyker ner i nostalgin med hjälp av statsministerns favoritbok.

TEXT THEO VAREMAN ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

Inför coronapandemins slut glödde ett kort, hett hopp om framtiden – något som snabbt släcktes av Rysslands invasion av Ukraina.

Och förstås den ekonomiska kris som följt i dess fotspår: över 90 procent av EU-medborgare ser prisökningar som sitt största orosmoment, enligt en nyligen offentliggjord opinionsundersökning från Europaparlamentet.

EN NOSTALGISK TREND har redan märkts av i ett par år, även om den nu tycks bli alltmer intensiv. På sociala medier har rörelsen Arkitekturupproret, som kämpar för en återgång till hur arkitektur såg ut före modernismen, fått stort genomslag. Nostalgi över mer närliggande fenomen syns på modefronten, där 90-talsvurmen nu börjat ge vika för det tidiga 00-talets tacky estetik.

INFÖR EN SÅ dyster samtid, där hoppet om framtiden mest består i att saker inte ska bli ännu värre, är det lätt att i stället fly in i det förflutna, till tanken om en enklare tid.

INOM FILM OCH tv satsar bolagen stort på redan etablerade berättelser. Under de senaste åren har vi sett klassiker från Sex and the city till Star Wars återupplivas. Nästan oavsett kvalitet är det trygga pengar för produk-

Kultur på mejl Inne 2023: nyhetsbrevet. Författarnas substacks och kulturchefernas veckobrev går heta. Ett noggrant kurerat nyhetsbrev kan vara guld: ett exempel är Arts & Letters Daily som veckovis, helt gratis, samlar ett urval kvalitetssäkrade kulturartiklar ur engelskspråkig press såsom The New Yorker, Paris Review of Books och The Guardian. Perfekt för långsamma lördagar!

ESTHER ARNDTZÉN 22 | Lundagård nummer 1 2023

tionsbolagen när tittarna söker något tryggt och bekant från en svunnen tid.

EN SÅDAN NYFILMATISERING vi kanske kan se fram emot under kommande år är av romanen En förlorad värld (på engelska Brideshead revisited). Boken konverterades till rörligt format första gången 1981, då som tv-serie, och fick stort genomslag. 2008 filmatiserades den igen, denna gång som långfilm, och sedan några år tillbaka planerar Call me by your name-regissören Luca Guadagnino en ny tv-serie baserad på boken – även om nysatsningen tydligen har stött på rejäla budgetproblem.

Gå till bibblan!

I nådens år 2023 när fattigmånaden januari åtföljs av höjd ränta, sänkt konjunktur och labilitet i världen behövs inte bara spartips för matkassen, utan också för själen. Jag ger er lösningen: folkbiblioteken. Vill du läsa en bok utan att ha råd att köpa den för dyr peng? Gå till bibblan. Vill du spela ett nytt TV-spel men har inte råd att lägga 600 spänn på din lokala butik? Gå till bibblan. Vill du se en film men kan inte brösta biograferas ohemula priser? Gå. Till. Bibb-

lan. Orkar du inte ens bege dig till ditt lokala bibliotek finns även hemsidan ”cineasterna”, där du med hjälp av ditt bibliotekskonto kan låna filmer direkt i din webbläsare. Spara in de där hårt förvärvade CSN-pengarna i januari genom att återupptäcka folkhemmets verkliga pärla.

ISAK AHO NYMAN

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE EN FÖRLORAD VÄRLD följer den desillusionerade översten Charles Ryder som återvänder slottet Brideshead under andra världskriget.

Minnen av tjugotalets studenttid vid Oxford sköljer över honom – en tid som i hög utsträckning också tillbringades just på Brideshead med vännen (eller var de kanske mer än vänner?) Sebastian.

ROMANEN PUBLICERADES REDAN 1945, vilket inte är en slump. Bokens författare Evelyn Waugh var djupt påverkad av hur andra världskriget påverkade det brittiska samhället och flydde ner i romantiska minnen av sin egen studietid under det glada tjugotalet.

EN FÖRLORAD VÄRLD är urtypen av den nostalgiska romanen. Nutiden, ett grådaskigt fyrtiotal, kontrasteras hårt mot tjugotalets bekymmersfria adelsmiljö. Nostalgin ligger på flera plan – både över en förlorad ungdom, men också över vad den konservative Waugh uppfattade som en förlorad kultur när medelklassens uppgång cementerade den brittiska överklassens reträtt.

NOSTALGI ÄR DOCK inte ett apolitiskt kon-

cept – En förlorad värld är exempelvis en hyllning till ett överklassliv som försvunnit.

Det är kanske inte heller konstigt att Evelyn Waugh, själv sprungen ur den brittiska eliten, nostalgiskt blickade tillbaka på en i hans ögon bättre tid.

MEN ÄVEN DE som borde omfamna samhällsförändringen tycks ha blivit obekväma av den fart med vilken den kom. Detta är ett tema som delvis utforskas i den nyutkomna antologin Radikalism och avantgarde: Sverige 1947 – 1967.

LUNDAPROFESSORN SVANTE NORDIN ägnar några stycken av sitt kapitel i antologin åt nostalgin över det gamla. Nordin tar särskilt upp de författare som under 50- och 60-talens utveckling i stället började romantisera

sin barndoms bondesamhälle – fattigare, kanske, men i grunden mänskligare.

HÄR FINNS EXEMPELVIS Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Astrid Lindgren för att nämna några. Deras motstånd mot samhällsomvälvningarna tog sig bland annat uttryck just genom de lantliga miljöer som författarna beskrev. Än i dag används ibland Lindgrens ”Bullerby” som ett ideal, en idé om det trygga, idylliska Sverige.

FÖRFATTARNA FRÅN efterkrigstiden kände sig som främlingar inför en samtid i snabb förändring. Det fattiga landet Sverige utvecklades i rask takt till en modern välfärdsstat, samtidigt som kulturella influenser från USA, snarare än de europeiska grannarna, dominerade. Denna längtan, om än inte lika påtaglig, tyder ändå på att nostalgin inte bara har materiella orsaker. Harry Martinson, som växte upp föräldralös på den fattiga svenska landsbygden, hade nog det moderna samhället att tacka för mycket. ÄNDÅ VERKAR DET förflutna ha en förhäxande makt. Kanske hänger det samman just med att de senaste hundra åren har inneburit så massiva förändringar – att drömma sig tillbaka bara några decennier är inte bara att romantisera en annan tid; det är att föreställa sig en helt annan värld med förutsättningar som är nutiden fullkomligt främmande. Då blir det lätt att fantasin får löpa fritt.

ETT EXEMPEL PÅ detta är Sveriges statsminister Ulf Kristersson. Inspirerad av just En förlorad värld, som han återkommande har tagit upp som en av sina favoritböcker, klädde han sig under tonårstiden i tweedkostym och drömde om en klassiskt borgerlig livsstil av engelskt snitt (allt enligt en intervju med magasinet Café inför valet 2018).

ULF KRISTERSSONS OXFORDRESA är talande för riskerna med att alltför mycket ge sig hän åt nostalgin. Den värld man drömmer om är ju borta, om den ens någonsin fanns på det sätt man föreställer sig. Kanske är det något värt att minnas även för alla de som i dag romantiserar ideal hämtade från det förflutna – oavsett om det rör sig om kläd- eller byggstil, eller gamla imperiedrömmar.

ATT FRAMTIDEN JUST nu ter sig dyster behöver förstås inte betyda att det faktiskt blir så.

1959, fjorton år efter att En förlorad värld först publicerades, skrev Evelyn Waugh ett förord till den reviderade upplagan. Där menar han att boken var ett begravningstal till en tom kista – den överklasskultur som han varit övertygad om gått förlorad för alltid, visade sig efter 1945 ha klarat sig helt okej.

DEN BRITTISKA ÖVERKLASSEN åsido

så är detta hoppingivande även nu – kanske är allt vi i dag finner fruktansvärt och obehagligt inte mer än en parentes. Vi ska nog vara försiktiga med begravningstalen ett tag till.

TILLSAMMANS MED DEN nära vännen (och

sedermera

nationella

säkerhetsrådgivar-

Serien som bröt trenden Filmatiseringar av tv-spel har en sorglig historia. Super Mario Bros.

(1993), Warcraft (2016) och Uncharted (2022) är alla exempel på en tradition av floppar. Att fånga tv-spelens interaktiva upplevelse och narrativ på filmduken är oftast dömt att misslyckas.

Men nu har serien The Last of Us (2023) anlänt för att bryta trenden. Filmatiseringen av det hyllade spelet från 2013 landade på HBO

en) Henrik Landerholm reste han iförd sin tweedutstyrsel på 80-talet till Oxford för att själv få uppleva den mytomspunna miljön. Att Waugh skildrat just en förlorad värld verkar inte ha nått fram till den blivande statsministern, som blev mäkta besviken när staden visade sig ha mer gemensamt med vilken svensk småstad som helst än det klassiska ideal som Waugh målat upp.

Aftersun

den 16:e januari. Det finns bara ett avsnitt än så länge, men det fick tårarna att rinna.

Premissen, en dystopisk zombieapokalyps, är inte ny. Vad The Last of Us gör är att flytta fokus från de levande döda till en berättelse om mänskliga relationer; något mycket av zombiegenren annars glömmer.

Fler avsnitt är på intåg. Jag väntar ivrigt. Du bör också göra det.

Förälskelsen till Paul Mescals karaktär Connell från tv-serien ”Normal People” lär växa sig allt starkare efter filmen ”Aftersun” som har premiär den 17 februari. 20 år efter en far-och-dotter-semester förstår dottern (Frankie Corio) att hon kanske inte kände sin far, spelad av just Paul Mescal, lika väl som hon trodde. En film om svidande förlust och villkorslös kärlek. Se den!

VIKTOR WALLÉN

ELIN SYULEYMANOVA Lundagård nummer 1 2023 | 23

kulturkritik

PRESSBILD: ALEJANDRA LOPEZ

Obehag i vardagens gränsland Ur nakna farföräldrar, stulna sockerströare och flyttlådor mejslar den argentinska författaren Samanta Schweblin fram sina berättelser i den nya novellsamlingen Sju tomma hus.

TEXT BIANCA RAFFONE

Samanta Schweblin Bokförlaget Tranan 2023-01-18 Översättning: Annakarin Thorburn

En dotter följer med sin mamma på nätterna för att titta på hus i fina kvarter. Mamman gräver upp andras blommor, flyttar på trädgårdsbänkar och tar sig till sist in i ett av de stora husen. Samlingens första novell Inget av det där sätter tonen för vad som komma skall.

ARGENTINSKA SAMANTA SCHWEBLIN är en mångfaldigt prisad författare främst känd för sina noveller. Hennes hyllade roman Distancia de rescate/Fever Dream (2014) har filmatiserats av Netflix. Sju tomma hus har belönats med National Book Award i USA för bästa översatta bok och kommer nu på svenska i översättning av Annakarin Thorburn.

I BEKANTA MILJÖER kan läsaren betrakta ofta namnlösa personers liv och vardag. Per-

sonerna är i många fall sökande, ibland vilsna. En kvinna får sin sörjande grannes döda sons kläder nedkastade på sin tomt med jämna mellanrum. En annan kvinna, iklädd morgonrock och med fuktigt hår, åker runt i en bil med en främling sent på kvällen. En flicka utan underkläder sitter i ett väntrum på ett sjukhus när en främmande man tar med henne för att köpa nya trosor. Ur det välkända skapas historier som framkallar ett tryckande obehag hos läsaren. I luckorna som det avskalade språket lämnar förstår man att någonting inte riktigt står rätt till.

DEN URÅLDRIGA ANDNINGEN som beskriver

ett äldre par där frun sakta förlorar verklighetsförankringen är samlingens längsta novell och huvudnummer. Personligen föredrar jag dock de mer avskalade novellerna, de berättelser som utspelar sig under en eftermiddag eller kväll. Till exempel Inget av det där och Mannen utan tur, om flickan i väntrummet. Schweblin briljerar när hon med

små medel och under kort tid skickligt bygger upp stämning, karaktärer och intriger.

NOVELLERNA BALANSERAR I gråzonen mellan sjukt och frisk, sant och falskt. Som läsare vaggas jag in i en berättelse som jag först tolkar som lustig innan obehaget kryper sig på. Schweblin får mig att ifrågasätta mitt eget omdöme. Den excentriska mamman som njuter av vackra hus går snabbt över till en mycket sjuk person som tar sig in hos främlingar och bäddar om deras sängar.

SJU TOMMA HUS är en skarp novellsamling.

Samanta Schweblin bemästrar formen och språket är glasklart, trots att Schweblins berättande lämnar mycket osagt. Novellerna består av ögonblicksbilder, utan början och utan slut, vilket får mig att tro att personernas liv fortfarande pågår. Någonstans i natten kör en mamma och hennes dotter runt och rensar ogräs i främlingars trädgårdar.

Drabbande poesi från fronten i Ukraina Ringa hem berättar om kriget på ett sätt som når djupare än alla nyhetssändningar.

TEXT ISAK AHO NYMAN Ida Börjel Ariel förlag 2022-10-17

Ida Börjels bok Ringa hem presenteras som en ”dokumentärdikt”, en beskrivning som i just det här fallet innebär att samlingen har ett dokumentärt innehåll som framförs i lyrisk form. Innehållet kommer direkt från fronten, direkt inifrån Rysslands snart ett år långa invasionskrig av Ukraina. Mer specifikt möts läsaren av utdrag ur telefonsamtal från de ryska soldater som utkämpar kriget för Vladimir Putins räkning.

SAMTALEN HAR SPELATS in, transkriberats

och offentliggjorts på internet av Ukrainas 24 | Lundagård nummer 1 2023

säkerhetstjänst. Dessa samtal har senare översatts av en mängd olika personer till en mängd olika språk. Ida Börjels gärning har varit att göra ett sådant urval ur verkligheten att det fungerar som ett sammanhållet och begripligt narrativ. Urvalet gör att samtalen flödar in och ut ur varandra utan avbrott, som om det var samtal förda med en och samma röst.

UTÖVER DE KONKRETA samtalen innehåller boken också ett förord skrivet av den ryske författaren Sergej Lebedev och ett efterord av författaren själv samt några texter som framstår som mer skönlitterära. Det visar sig i bokens källhänvisningar att även dessa segment är ”samplade”, antingen från andra författare eller (i ett fall) från en ukrainsk soldat vid fronten.

ALLA DE HÄR delarna: samtalen, för- och efterorden, de samplade dikterna, syftar till att placera den pågående invasionen av Ukraina

i ett sammanhang. Det handlar inte bara om att föreviga kriget för eftervärlden – mer än så ska de kontextualisera det som en del av historien om den ryska statens upprepade våldshandlingar både mot omvärlden och sina egna invånare.

DET SOM GÖR Ringa hem verkligt imponerande och obehaglig är att den låter läsaren uppleva kriget inifrån medvetandena av de som står på frontlinjen. Istället för att presentera statistik eller teoretiseringar kring invasionsplaner. Från soldaternas egna berättelser blir det tydligt att tron på Ryssland som nation är svag, även hos de som slåss ”för” denna stat. De mördare som utgör den ryska armén är samtidigt livrädda tonåringar, som i sin rädsla torterar och mördar andra eller skjuter armen av sig själva för att ta sig därifrån; antingen mentalt eller fysiskt.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Tillbaka till samtiden Vad kommer framtida generationer minnas från vår tid?

Vilka fenomen ingår i 2050 års kulturkanon? Lundagårds kulturredaktion tar sig en titt i spåkulan.

ILLUSTRATION VICTORIA KÄLLSTRÖM

BIOGRAFENS DÖD?

EN NUTIDA IDOLDYRKAN

INTERNETS TONÅRSFAS

En sak jag tar med mig från covid är streamingtjänsternas ökade anspråk på filmpremiärer. Storfilmer har fått en ny arena och den gemensamma upplevelsen i en biograf har åsidosatts. Här finns rum för nya sätt att skapa visuella verk där de mindre uttrycken tillåts stå i fokus. Låt oss hoppas att filmskapare tar vara på denna möjlighet.

Få saker är lika stora symtom på vårt individualistiska samhälle som Mauri Hermundssons TV4-satsning ”Vad hände sen?”. Jag har svårt att se meningen med att ge de inblandade ny uppmärksamhet och tvinga dem att påminna oss om varför de en gång blev kända. Det är ett självupptaget, ointellektuellt och fascinerande skådespel jag inte kan titta bort ifrån.

2015 tog dagens internetkultur sina första steg utanför sin digitala vagga när bland andra Pewdiepie, Dan & Phil och Shane Dawson släppte böcker baserade på sina online-personor. Med sekundärskam tittar jag tillbaka på dessa platta och skamlöst lata alster men inser ändå att vi nog behövde gå igenom den perioden för att växa upp.

MJUK LY X

K-ORDET

PETIT HIT

Aldrig har medelklassen kunnat bestämma så mycket över sin arbetstid som idag. Flex-timmar, att jobba hemifrån och ha möten via Zoom är allt vanligare inslag i människors arbetsdagar. Pandemin satte den sista spiken i kistan. Inget manifesterar autonomi, pengar och värdighet som ett riktigt mjukt lounge wear-set i kashmir.

Det synes helt omöjligt att lista framtida litterära klassiker utan att nämna Karl Ove Knausgårds Min kamp-serie. Det räcker att nämna K-ordet på en hemmafest med humaniora-killar för att de ska förvandlas till vildar.

Hur många Knausgård-relaterade monologer ska man få höra i sitt liv?

Många fler, är min gissning.

2020-talets största hits kommer vi bara komma ihåg 15 sekunder av.

TikTok-ifieringen av musikindustrin resulterar inte bara att tiden en låt ligger på topplistorna minskar. Det gör också att vi bara känner igen korta snuttar av musiken vi hör, gärna med en koreografi till. Bra för oss som är sämst på att lära oss låttexter!

ESKIL HÖGMAN

VERA SVAHN

FRANSKA TRION

SYDKOREANSKA VÅGEN

DYNGBAGGEGALAN

Den i min mening starkaste musikakten som Sverige förärats med under de senaste åren förtjänar denna predestinerade klassikerstatus. Under julen lyssnade jag ännu en gång igenom senaste albumet: ”Mellan 4 väggar”. Texterna strålar och melodierna är minst lika vackra. Sångaren Matti Ollikainen förtjänar att adlas – och då är jag ändå inte rojalist.

Sydkorea fortsätter att förstärka sin position inom så kallad soft power.

Landets kultur erövrar nya delar av världen, inte minst den cineastiska delen. Parasit-regissören Boon Jong Ho är kanske den främsta företrädaren men här finns också regissören bakom Oldboy: Park Chan Wook. Bedrövliga Squid game råkar dock också komma från Sydkorea vilket kanske väger emot.

Den här är motvillig. Jag avskyr egentligen stora delar av dagens meme-kultur där alla passivt hånar någon stackare som blivit uthängd.

Dyngbaggegalan är förmodligen det mest ökända exemplet. Trots mitt motstånd går det inte att titta bort när en kommunpolitiker gör en framtida klassiker genom 27 sekunder av tystnad i en intervju.

JONATHAN JUHLIN Lundagård nummer 1 2023 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Vem tar ansvar för studieplatserna?

Nyligen deltog Lus i ett samtal om hur studentkårerna ser på Lund 2050. Hur kommer universitetet, studentlivet och campus se ut om 27 år?

Kommer alla studenter dela på campus, med en ny studieplats varje dag? Bara undervisningssalar för aktivt lärande istället för föreläsningar?

Uteföreläsningsplatser i Botaniska trädgården?

DET ÄR OCKSÅ svårt att vara visionär när de grundläggande behoven inte är tillgodosedda.

Att som student ha en fysisk arbetsplats utanför hemmet för självstudier kan tyckas vara en självklarhet, men sanningen är att detta för många studenter inte är en realitet. Kårerna har i många år arbetat för fler och bättre studieplatser för studenterna vid Lunds universitet, och redan 2016 uppmärksammade Lus bristen på antalet i en rapport. Tillräckligt många studieplatser saknas och de som finns är inte alltid av tillräckligt god kvalitet.

I DAGSLÄGET ÄR de centrala kraven rörande stu-

dieplatser vid nybyggnationer eller renoveringar för låga. Fakulteterna behöver en tydlig samordning kring dessa frågor, då problemet med studieplatser är universitetsgemensamt. Studenter väljer inte studieplats utifrån sin fakultetstillhörighet, utan flyttar sig runt på campus utefter utefter var det finns plats. Att Lunds universitet tar ett universitetsgemensamt ansvar för att både inventera befintliga studieplatser samt för att satsa på nya är avgörande. Och inte förrän dess, kan studenterna vara visionära kring hur Lund ser ut 2050.

SINCE THEN, A lot has happened, the world stopped due to the covid-19 pandemic, which had a huge impact on students. We have seen wars and conflicts around the world, most recently Ukraine and Iran. We are in an economic crisis with huge inflation which affects students’ everyday life. As a student union, we meet students who are having a hard time in their studies and life and are in need of support.

THE STUDENT BAROMETER is a crucial tool for the university and student health center to get a picture of what the students’ mental health related needs are.

It’s somehow ironic that the university prides itself on being a research institution, yet still can’t produce research on their student’s wellbeing.

THE UNIVERSITY NEEDS to take students’ psychosocial well-being seriously and conduct the student barometer because, like the holidays, university studies are not sunshine and rainbows for everyone!

LUS kramar: Undervisningssalar som är öppna för självstudier utanför schemalagd tid.

LUS sparkar: Studieplatser som är stängda på helgerna!

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 1 2023

Around Christmas we are reminded how the holidays are not only sunshine and rainbows for everyone. A parallel can also be drawn to the time at the university for us students. For a long time, we have known that students suffer higher risk for mental health issues than the average person. 2017 was the last time Lund University carried out the student barometer project, even worse the International Student Barometer (ISB) was last carried out in 2016. Both aim to investigate the students’ psychological well-being.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FÖR ATT STUDIEPLATSERNA ska uppfylla studenternas behov krävs ett varierat utbud av platser för både tysta självstudier och platser som möjliggör diskussion och interaktion. En

studieplats har bra belysning, ventilation, ergonomiska anpassningar och är placerad i en ljudmiljö som möjliggör studiero.

Bring Back the Barometer!

The Social Sciences Union ANTON SILVERBERN, PRESIDENT TORI HEITMANN JØRGENSEN, VICE PRESIDENT REBECKA BRORSSON, VICE PRESIDENT

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Virtuella utbyten och seminarier Lägg till Canvaskursen Extracurricular International Opportunities så får du löpande information om internationella virtuella utbyten och seminarier.

FOTO: JOHAN PERSSON

canvas.education.lu.se/ courses/7999

Sommarkurser utomlands – sök senast 6 februari En sommarkurs kan vara ett utmärkt alternativ för dig som inte vill eller kan vara borta en hel termin men som ändå vill bredda din utbildning.

Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att studera vid något av våra partneruniversitet under sommaren.

Läs mer och gör din ansökan 25 januari–6 februari för sommarkurser utomlands sommaren 2023: www.lu.se/sommarkurserutomlands

Vässa din studieteknik och dina skriv­ och lässtrategier!

Anmäl dig till någon av Studieverkstadens alla föreläsningstillfällen under våren. Föreläsningarna hålls antingen på plats eller digitalt, och erbjuds på både svenska och engelska.

Anmäl dig på: www.lu.se/studieverkstaden

Lunds universitet erbjuder mängder av möjligheter att skaffa sig internationell erfarenhet.

Instagramkanalen @lund_university_abroad drivs av studenter för studenter.

Här kan du se vardagen för lundastudenter utomlands, ställa frågor direkt till dem och delta i spännande tävlingar.

FO TO : P R IVAT

Följ studenter utomlands på Instagram Lundastudenten Lovisa på Svalbard.

Följ @lund_university_abroad: www.instagram.com/lund_ university_abroad/

Känner du till Studenthälsan?

Studenthälsan kan ge tips och råd om hur du kan ta hand om ditt mående medan du studerar. De erbjuder också kurser och grupper, individuella samtal samt möjligheten att testa dig för vissa könssjukdomar.

WWW.LU.SE

Just nu kan du anmäla dig till deras kurser om talängslan och prokrastinering!

Hitta mer information om vilket stöd du kan få på: www.lu.se/studenthalsan

Ansök om pedagogiskt stöd vid funktions­ nedsättning!

Universitetet erbjuder olika former av pedagogiskt stöd till studenter med varaktig funktionsnedsättning, exempelvis dyslexi, ADHD eller nedsatt syn.

Du gör din anmälan via www.nais.uhr.se och blir därefter kontaktad av någon av Pedagogiskt stöds samordnare.

Mer information om pedagogiskt stöd hittar du på: www.lu.se/pedagogisktstod

debatt

Dags att rusta upp den högre utbildningen Att universitet och högskolor håller hög kvalitet är avgörande för att möta de gemensamma utmaningar vi står inför. Ändå fortsätter politiken att skära ner på anslagen till högre utbildning. Hur går det ihop, frågar sig Linn Svärd och Jacob Färnert från Sveriges förenade studentkårer (SFS).

Enligt Konjunkturinstitutet är svensk ekonomi på väg in i en lågkonjunktur. Fler personer kan därmed i närtid förväntas söka sig till högre utbildning, vilket har hänt tidigare under nedgångar i ekonomin. Ändå valde regeringen i statsbudgeten för 2023 att minska ersättningsbeloppen till lärosätena med ca 4,4% justerat för inflation.

Omräknat till antal utbildningsplatser betyder det 20 000 färre studenter varje år. Det är i nuvarande ekonomiska läge ett allvarligt misstag av flera anledningar.

OM HÖGSKOLAN SKA ha en chans att kunna höja kvaliteten behöver ersättningsbeloppen till högre utbildning höjas. Vi uppmanar därför regeringen att rusta för sämre tider genom att göra en säker investering – satsa på högre utbildning!

FÖR DET FÖRSTA har den högre utbildningen stora investeringsbehov.

Under decennier har årliga nedskärningar i anslagen till högre utbildning fått fortgå, och det har påverkat kvaliteten negativt. Svenska studenter får minst lärarledd tid i Europa, något SFS ofta har lyft fram som alarmerande. Den genomsnittliga lärarledda tiden för svenska studenter är 11 timmar i veckan. Det är ungefär hälften av den lärarledda tiden i exempelvis Danmark och Frankrike.

Jacob Färnert Vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer

Linn Svärd Ordförande för Sveriges förenade studentkårer

FÖR DET ANDRA så ökar intresset för högskolestudier. Dels kan vi förvänta oss att söktrycket ökar om lågkonjunkturen leder till att fler ungdomar har svårt att hitta ett jobb. Dels har alla partier i riksdagen nyligen ställt sig bakom beslutet att införa ett nytt omställningsstudiestöd, som innebär att nya grupper av äldre och yrkesverksamma studenter söker sig till högskolan.

JUST NU ÄR faktiskt ett utmärkt läge för politiken att stärka högskolans resurser.

I TIDER AV inflation är det mycket som politiken inte kan styra över.

Politiken styr inte över förhandlingarna i avtalsrörelsen. Politiken styr inte över riksbankens penningpolitik. Men politiken styr utbildningspolitiken, eller sätter åtminstone ramarna för den via ramanslaget i statsbudgeten.

DETTA STYRMEDEL HAR varit ett instrument för tidigare svenska regeringar i lågkonjunktur, eftersom efterfrågan på högre utbildning är mycket konjunkturkänsligt. Då har antalet utbildningsplatser inom högre utbildning byggts ut när läget på arbetsmarknaden har försämrats. Senast under coronapandemin skedde denna typ av utbyggnad av antalet utbildningsplatser.

FOTO MARIA CRUSEMAN

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

NU GÅR VI mot lågkonjunktur, men regeringen har dragit ner på an-

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

slagen för högre utbildning. Även om det är förståeligt med en hårt hållen statsbudget i tider av inflation riskerar regeringens fortsatta urholkning av högre utbildning att skapa fler problem än vad den är tänkt att lösa.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

28 | Lundagård nummer 1 2023

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

En simpel frikursares ovärdiga uttåg För studenter som läser fristående kurser är tillvaron långt ifrån lika glammig som för programstudenterna, skriver studenten Jacob Wahlquist i en insändare.

Bortom den ädla betongfontänen skymtar jag det varje dag när jag strövar genom Lundagård – universitetshuset. De vita cementputsade fasaderna lyser i solen, huggna och skurna i perfekt symmetri; antik-inspirerad dekor ramar in pelare och hörn; ugglor och gripar sitter längs med taket och överblickar de enorma träportarna som stadens studenter en vacker dag hoppas få inträda för att ta sin examen. Men portarna förblir stängda för mig. Jag är en simpel frikursare.

VID VISSA FAKULTETER, exempelvis hos HT-fakulteterna, är frikursarna berättigade en ceremoni. Varför gäller inte detta samhällsvetare? Är en filosofs inträde till samhället mer värt att fira än en beteendevetares? Var klämmer skon; är det stockning i det byråkratiska maskineriet eller är vi på något sätt inte värda en ordentlig examen?

Har frågan tagits upp ens en gång?

OM JAG EN dag tar mig in i universi-

ATT STUDENTER I Sverige kan skräddarsy utbildning efter egen preferens är helt fantastiskt. Länge leve frikurssystemet. För många blivande studenter känns det otäckt att låsa in sig i ett program, och då erbjuder frikurssystemet ett lysande alternativ. I vår egen takt kan vi lista ut åt vilket håll vi vill ta vår utbildning och justera utbildningsprofilen efter eget intresse. Frikurssystemet är en ledstjärna för vilsna själar; en bekvämlighet som gör att många vågar ta klivet in i den akademiska världen.

tetshuset är det för att jag lyckats muta till mig ett par vaktmästarnycklar, inte för att någon bjudit in mig. För programstuderande är universitetshuset ett hoppets symbol, för mig, en simpel frikursare, är det en snygg byggnad utan innebörd. Släpp in mig.

KARLSSON AH NO

SOM FRISTÅENDE KURSARE vid samhällsvetenskapliga fakulteten kommer jag aldrig få stirra upp i universitetshusets guldpläterade tak, ta rektorn i hand, mingla i atriet eller bära en sån där kul examensdräkt. Min studietid summeras med en öl på något lokalhak och att ett betyg dimper ner i Ladok femton arbetsdagar efter avslutad opponering. Sen är det klart. Ett absurt och ovärdigt uttåg.

FOT O

Jacob Wahlquist Student vid Lunds unviersitet

MEN TILLVARON SOM frikursare är inte bara en dans på rosor; den kommer också med en svit av nackdelar och orosmoment. Vi frikursare är nomader; vi ambulerar ständigt nya kretsar och klasser, inte sällan med svårigheter att knyta varaktiga band. Vi förses sällan med nollningsperioder och får själva uppsöka mentorer. Vi måste oupphörligen jonglera hundra deadlines i antagningsdjungeln och vara noga med att inte missa den kursiva texten på institutionernas hemsidor. Och i periferin finns alltid en krypande ångest som flåsar och frågar ”Vad fan ska du bli när du blir stor?”

JUST DEN DÄR frågan är nog det värsta med att vara frikursare när jag tänker efter. Jag har precis tagit en kandidatexamen med huvudämne psykologi, och jag vet inte hur många gånger jag behövt linda in min frustration och maskera min egen oförståelse för att besvara modifikationer av den svårsmälta mardrömsfrågan. Frågor som ”Men vad blir du när du är klar då?” och ”Kom du inte in på psykologprogrammet, är det därför du läser en kandidat?” är lika givna som att det blåser i Lund. Frikursarens väg ramas in med ovisshet och avslutas med blygsamhet.

FÖR DOKTORANDER SKJUTER man kanoner (!) och för mig kan man inte ens öppna portarna till universitetshuset. Någon gång, någonstans har beslutsfattare konstruerat en ceremoniell prioritetspyramid och placerat frikursarna vid samhällsvetenskapliga fakulteten på den absoluta botten.

Lundagård nummer 1 2023 |

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Vi har ingen utbredd cancelkultur

Det finns de som menar att det går snabbt utför och att universiteten kapitulerat inför militanta wokeister och att vissa ord- eller ämnesval blivit så laddade att de är omöjliga att beröra. Och visst, det finns händelser som orsakat häftiga debatter. En sådan blossade upp för drygt ett år i samband med att studenter i Malmö högljutt protesterade mot att det visades bilder av rasistiska stereotyper under en föreläsning om just rasistiska stereotyper. En annan rasade i Lund för några år sedan när läkarstudenter kritiserade innehållet i en föreläsning om biologiska könsskillnader. Det finns fler exempel men oavsett anledningen så brukar debatten följa samma mönster. Lite tillspetsat så kan man säga att båda sidor känner sig kränkta. Den ena sidan för att den uppfattar att man själv, eller någon annan, utsatts för rasism, sexism eller

annan form av starkt obehag. Den andre för att yttrandefriheten – och i förlängningen hela den akademiska friheten – hotas.

Men har vi verkligen en utbredd cancelkultur eller handlar det om enstaka händelser?

Det är utan tvekan ett allvarligt problem om vi börjar tysta obekväma röster. Men att det skulle vara vanligt förekommande att studenter vill förbjuda vissa former av undervisning eller ämnen för att de upplevs som kränkande är inte min uppfattning. Jag har undervisat sjuksköterskestudenter i många år. Det går inte att bli sjuksköterska utan att ha fördjupat sig i etiska dilemman eller frågor som rör biologiska skillnader, sexualitet, könsidentitet, rasism, dödshjälp, abort, självmord eller våld i nära relationer. Självklart kommer det att finnas olika uppfattningar både bland studenter och

lärare, självklart har det hänt att studenter haft personliga erfarenheter av det som tagits upp och självklart har det ibland varit jobbigt för dem. Det har också hänt att studenter blivit förbannade över saker som sagts i undervisningen. Ibland har de haft rätt och ibland har de haft fel. Yttrandefriheten gäller också för studenter. Det är långt ifrån det jag skulle kalla för cancelkultur.

Yttrandefrihet och akademisk frihet är centrala för både forskning och utbildning.

Det finns egentligen inget ämne som inte ska kunna beröras eller undervisas om. Det tror jag de flesta är överens om. Men det handlar inte bara om yttrandefrihet eller akademisk frihet.

Vi ska också ha en god arbetsmiljö, en god lärandemiljö och ett starkt studentinflytande.

Det finns egentligen inga motsättningar i det.

Men det kräver att vi alla ibland tänker efter hur vi vill förmedla det vi vill ha sagt.

FOT O: KE N N E T R U ON A

Det pratas mycket om cancelkultur inom akademin just nu. Det är en kultur som innebär att personer som uttrycker åsikter som uppfattas som obekväma riskerar att tystas, osynliggöras och bestraffas. De obekväma åsikterna ryms ofta inom områden där det finns starka uppfattningar och dessutom gärna en politisk laddning. Det kan handla om migration, genus, klimat, internationella konflikter eller kriminalitet.

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

Let’s chat about AI tools The launch of the AI chatbot, Chat GPT, in November thrust artificial intelligence into the mainstream, making new capabilities accessible to all.

Chat GPT sparked a lively debate in the media about the opportunities and challenges this new AI tool presents for society. Within the academic world, the chatbot’s ability to produce high-quality essays has focused attention on the potential for AI-assisted plagiarism in written assignments. AI tools have certainly been a hot topic within LU among the University Management, teaching staff and on various discussion forums.

Seen from a wider perspective, Chat WWW.LU.SE

GPT is the latest in a wave of developments pushing digitalisation, including AI, into more areas of our lives. At LU, we have long been aware of this trend. We took another step in increasing our ability to respond quickly to such developments with the recently launched Platform for strategic work, which states: “Digitalisation is being driven forward at high speed and affects, and will continue to affect, the content of some of the University’s courses and programmes.”

We saw the impact of digitalisation on teaching and assessment during the pandemic and how quickly the benefits were recognised, and the pitfalls addressed. The same will certainly apply to AI tools.

For teaching staff and examiners, the aim is to develop forms of teaching and examination that can utilise the potential of AI tools, support learning and hinder cheating. The University Management is already drawing on a wide range of expertise within LU to prepare the support that teaching staff and students will need in adapting to the increasing availability and use of AI tools.

LU has a tradition of embracing and harnessing new developments to enhance teaching and, with the right approach, AI offers yet another intriguing addition to the educational toolbox.

Erik Renström, Vice-Chancellor

hejdå student FOTO JOHAN LARSSON

Mjauuu mjauuu…

HEJ STUDENT! LINUS JACOBSSON

24 år Lund Studerar östasiatiska studier, japanska och kinesiska

Vad drömmer du om i framtiden?

– Jag vill gärna resa i Asien. Fokus på att leva livet och ha kul.

Hur firade du in det nya året?

– Minnet är lite suddigt men jag var hemma hos en kompis och käkade middag.

Vad hoppas du att mänskligheten ska uppfinna härnäst?

– Nu är jag ju datanörd så jag hade önskat att vi hade uppfunnit “proper” VR. Det är typ att man bara skulle lägga sig i sängen och allting sker mentalt. Det hade varit coolt att ha en annan kropp i en digital simulation.

Jul och nyår kom och gick ett trevligt terminsavslut fifflarna fick Festlighet för lus, liten som stor avslutas med övernattning på kontor Runt Lund lössen går stöldgods från robotarna polisen får Hopprep(?) eller bus snuskkalas för varje lus Tomte emeritus i borgen gick dejter i rum trots att hen inte fick Acessen försvann men kanske njutning fann?

Romantiken spirar, blivande fifflare från balen slirar Där det finns kärlek finns det hopp, oavsett om det är till natur eller kropp

Morrhoppan

Vad ser du fram emot under 2023?

– Östgöta nations novischperiod då jag är fadder nu under våren. Jag vill få in så många som möjligt i Lunds studentliv och visa hur trevligt det är.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 1 2023 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD Ensam hemma Efter nu

Otillåtet på prov Senaste

Stadsdel i Lund

Försöka hindra

Fristad Bag i bilen Beklaga Imaginär

DialogMineral Vid Gör en ruta av kiselarkeolog sponsrat dioxid inlägg Resten Inte på Uppfattning

Lördagshumor från USA

Görs tråd på nål Kilovolt

Si eller ...

Nöt- Thunberg kreatur Sno Ullared

Sjunger bakom

Hastighet

AV: SOFIE MEURLING 01/2023

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 10 februari.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne. * Ordinarie pris är 58 kronor per månad om tjänsterna köps separat.

Ordinarie årsavgifter: Internetbanken med betaltjänst 175 kr, Bankkort 325 kr, Betal- och kreditkort MasterCard 195 kr. Avgifter och kostnader kan tillkomma vid användning av tjänsterna.

Vill du veta mer? Scanna här sparbankenskane.se/student