Lundagård nr 5 2020

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 5 2020

Det vita rummet

LundagĂĽrd nummer 3 2020 |

Bok 2.indb 1

2020-09-01 14:15

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

LANDSKRONA FOTO FESTIVAL 2020

THE HIGHLIGHT OF PHOTOGRAPHY IN SCANDINAVIA 4–20 SEPTEMBER 2020

landskronafoto.org #landskronafotofestival @landskronafoto ilandskrona.se

© PHOTO: NOÉMIE GOUDAL

XX LFF_lundagård.indd 1

Bok 2.indb 2

2020-08-06 15:52:33

2020-09-01 14:15

ledare

En välbehövlig självrannsakan Förändringens vindar viner. Efter en turbulent vår med revolution i luften vänder Lundagård blicken inåt för en självkritisk granskning av uttryck för rasism vid studentlivet och inom akademin.

Den 17 februari 2018 hittas en 20-årig kvinna från Hongkong mördad på ett hotellrum i Taiwan. Hennes pojkvän, också från Hongkong, grips senare för mordet, vilket utlöser en kedjereaktion som ska få oanade konsekvenser. Den kinesiska staten kräver att pojkvännen utlämnas till Peking för rättegång, vilket väcker frågor om Kinas påverkan på Hongkongs rättssystem. Händelsen ger vatten på kvarnen till de demonstranter som menar att den kinesiska regimen påskyndar övertagandet av den autonoma regionen.

MITT UNDER BRINNANDE protester, där miljontals Hongkongbor tagit till gatorna för att demonstrera mot den auktoritära regimens övergrepp, påbörjar jag mitt utbyte i Hongkong. Trots att utbytesterminen ska komma att kantas av restriktioner och våldsamma sammandrabbningar, som till slut innebär att utbytet måste avbrytas i förtid, kan jag inte hjälpa att sympatisera med de Hongkongstudenter som tvingas lägga studierna på is för kampen om demokrati och mänskliga rättigheter. Rättigheter jag själv tagit som självklarheter.

NÄR LUNDAGÅRD KONTAKTAR mig för en intervju är jag därför inte sen med att tacka ja. Upplevelserna av Hongkongstudenternas engagemang väcker något hos mig, och jag ber att få skriva en text om mina erfarenheter av en utbytestermin fylld av förtryck, polisbruta-

litet och revolution i luften. Ett drygt halvår senare skriver jag min första ledare som ny redaktör för samma tidning.

MEN NUMRET FRAMFÖR dig kommer inte att handla om mig – en vit man i sina bästa år – eller om Lundagårds helvita redaktion uppe i vårt höga torn som till övervägande del har befolkats av vita män. Mordet på George Floyd visar att förtryck och polisbrutalitet inte är unikt för auktoritära diktaturer. I kölvattnet av Floyds tragiska död har Black lives matter-rörelsen fått ringar på vattnet som nått ända över Atlanten. Vittnesmål om diskriminering och sociala orättvisor har åter kommit upp till ytan. Så även i Lund.

VÅR AMBITION HAR varit att kasta ljus på det som ofta sker i det fördolda. För som statsvetaren Catarina Kinnvall säger i reportaget på s. 14, ”rasism är ofta osynligt, men inte för de som drabbas”. Förhoppningsvis blir numret en välkommen och välbehövlig självrannsakan för en, på ytan, homogen studentstad. Levererad direkt i brevlådan.

MARTIN AXELSSON DÄRTH WEBBREDAKTÖR

Q: Louise Lennartsson Efter ett år i Lunds rundaste kontor har Louise Lennartsson bytt korrekturläsning mot juridiklära på distans. Från Veberöd dansade hon en annan tid i livet, landade på Linköpings universitet men valde att ge akademikerstaden i söder en andra chans.

Av säkra källor en storasyster av rang, och glädjespridare likaså. Även när åsikterna går isär, efter en öl eller två.

Qkvad: En bra journalist lägger näsan i blöt, men den som doppar hela huvudet kan lätt väcka anstöt Trots månget antal centimetrar har rummet alltid högt i tak, tillräckligt högt för ett visst ”akademiskt” sällskap Är svensken människa, eller är hon konformist?

En ständig fråga för denna jurist

RÄTTELSE: Inga rättelser från förra numret.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Chefedaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Redaktör & ansvarig utgivare

Nina Morby nina.morby@lundagard.se Webbedaktör: Martin Axelsson Därth martin.axelsson.darth@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren Redaktion: Jonas Jacobson, Lydia Löthman, Julia Hagström, Ida Lunga.

Medarbetare detta nummer: Alve Rauer Amandus Gustafsson, Anna Hasslöf, Cecilia Falkman, Nike Stolpe Wikström, Oscar Vilhelmson, Vera Kjessler

Omslag: Anna Hasslöf.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kronor per år, beställ på 072-222 96 05. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring: hos din kår. Tryck: V-Tab. Pressläggning: 24 augusti 2020.

Deadline: nr 6/2020 18 september.

Vi ansvarar inte för insänt material och

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Lundagård nummer 5 2020 |

Bok 2.indb 3

3

2020-09-01 14:15

webbuppslaget

21 AUGUSTI 2020 - NYA INTERNATIONELLA STUDENTER

Få studenter på Arrival Day Andrea Williams och Emma Chetty från Kapstaden, Sydafrika anlände till Lund på Arrival Day som i år hölls 17 och 18 augusti. Andrea Williams ska plugga en master i Public Health och Emma Chetty Environmental Managament and Policy. Ungefär hälften så många studenter har anlänt till Lund, jämfört med föregående år.

9 JUNI 2020 - REPORTAGE

Cykelutflykter Lundagård drog sig ut på utflykt på cykelavstånd i Lund med omnejd. Ett perfekt sätt att avsluta terminen på!

4

Bok 2.indb 1

6 JUNI 2020 - NYHET

Godkänd rektor

Trots kritik mot bristande transparens i rektorsvalet och ett universitet som duckar för utmaningar, fick rektor Torbjörn von Schantz godkänt i årets rektorsuppvaktning.

5 JUNI 2020 - CITATET

”

Det är inte så att allt kommer att bli som vanligt. ...sa Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, om höstterminen 2020.

| Lundagård nummer 5 2020

2020-09-01 14:15

utnen

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Smitta och moral Sveriges, och unga människors sätt att hantera coronapandemin väcker ambivalens hos Amandus Gustafsson.

Efter att inrikesresor villkorligt tilläts igen åker jag och min flickvän till Göteborg.

Av en slump har jag ändå redan brutit mot resestoppet genom att besöka hemorten. Är det inte en öppen hemlighet att unga och friska ändå aldrig brydde sig särskilt mycket om Folkhälsomyndigheten? ÅTMINSTONE ETT HALVDUSSIN personer i mina kretsar säger sig ha smittats och tillfrisknat från covid-19. Det värsta med sjukdomen är att den är så gott som osynlig.

Symtom varierar kraftigt, från andningsbesvär och död till tappat luktsinne eller inga alls. De flesta unga verkar – som jag – intala sig att även de har haft den, och att symtomen inte blev värre än vårdepressionens.

Ingen vet om antikroppstester har någon bäring. Det går inte att vara säker. Ändå, känner vi oss ganska säkra. Vi är unga, vi rycker på våra axlar.

PÅ VÄSTKUSTEN STÅR ljuset högt, måsar störtdyker mot matrester. Vi traskar runt i en dimma av reseberusning. Att det är möjligt med förflyttning, att kunna vakna upp i en stad och somna i en annan,

förundrar. När jag först skrev om corona låg det svenska dödstalet på fem personer, nu räknas 5 802 personer som avlidna i covid-19. Ett dödstal i fyrsiffrigt belopp står ut mot övriga nordiska länder – Norge: 262, Danmark: 621. Medvetna om detta sätter vi oss i en park, sedan på en bar. Den svenska metoden SKA gå, väl?

GRÄNSSTÄNGNINGEN 2015, KARANTÄNVÄG-

SLUTET AV SOMMAREN, Norge och Danmarks smittspridning ökar. I Sverige sjunker alla siffror, IVA-sängar gapar tomma, min flickväns smärta försvinner. Den enda spridningen här är en belåten känsla – moralmakten reser sig åter?

RAN 2020. Vissa säger: en dödsstöt för Sveriges en gång stora moralmakt. Andra säger tvärtom: corona-nationalismen på framfart.

President Trump berömmer landet, och på internet görs memer om Sverige: “Swedish region hires medieval knights on horseback to fight coronavirus.” Aldrig har svenskar skruvat på sig så mycket i sitt efterlängtade rampljus. Sverige, Europas Don Quijote.

GRÅ JULIMÅNAD BLIR till ett soldränkt augusti. Under en joggingtur får min flickvän plötsligt ont i lungorna. Direkt isar jag till av skräck, blir stel i kroppen. EU rekommenderar munskydd, Sverige svarar att vi fortfarande tror på social distans. Ett besök på shoppingmeckat Emporia och en prome-

Två löss går i graven

LÄS HE

AMANDUS GUSTAFSSON

LA INTE

Lundagård bjöd in Gustav Ekström och Matilda Byström, ordförande respektive vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, verksamhetsåret 2019-2020, för att tala ut om året som har gått.

Matilda, hur skulle du beskriva Gustavs humor?

– Gustav är den största snuskhummern jag någonsin har träffat. Mot slutet av året har jag lärt mig att jag inte ska fortsätta fråga.

– Alla exempel jag kommer på är högst opassande. Till HTS-loggan ville jag ha Kierkegaard-citatet “det värsta med livet är att det måste levas framifrån när det upplevs som bäst bakifrån”, men det ville inte min kår ha, fyller Gustav i.

Gustav, vad är det bästa med Matilda?

– Hon är väldigt driven, hon har en ångkraft i sig, hon pekar ibland med hela handen men det är en styrka när man jobbar inom Lus.

nad längs Södra Förstadsgatan väcker grava tvivel. Oförmögen att rycka på axlarna somnar jag kallsvettig.

Slut på smörandet. Nu vill vi veta vad ni gillar minst hos den andra.

– Det finns en uppenbar sämsta egenskap hos Gustav: han är kass på att lyssna när han inte vill lyssna. Väldigt många gånger har jag försökt reda ut saker och trott att vi har haft en dialog men sen är det som bortblåst. Du hör inte det du inte vill höra, säger Matilda.

– Vi har samma egenskap där, du är duktig på att lyssna men du är inte lyhörd. Du tar inte till dig kritik. Sen kanske jag är likadan, men jag är inte lika illa. Jag har mer självinsikt. Mer vilja att vara lyhörd, kontrar Gustav.

I Lundagårds senaste nummer tillägnades Q-versen Matilda och Gustav. Den

RVJUN

PÅ LUN DAGAR D

.SE

gick inte hem hos vederbörande. Gustav är burdus i sin kritik.

– Vad är det för en jävla gammal stofil ni har fått tag i för att skriva den här versen?

Ett problem på Lus har varit att det har varit för uppdelat i “du är ordförande och du är vice”. Relationer inom presidiet har funnits där man har kört sönder varandra.

Det har inte funkat. Det har för oss handlat om att bryta ner en patriarkal struktur.

Q-versen, man får tolka det hur man vill, men snarare än att lyfta fram att det är ett presidium, lyfte man fram det som en maktkamp. Det är för mig väldigt ruttet, säger Gustav.

Lundagård nummer 5 2020 |

Bok 2.indb 2

5

2020-09-01 14:15

nyheter

Lund rödlistat för tionde året i rad Söktrycket till universitetsutbildningar har ökat med 13 procent under coronapandemin, och för tionde året i rad är Lund rödmarkerat i Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport. Vem tar ansvar för bostadsfrågan?

Guido Wohlfahrt, 19 år från Stockholm, har kommit in på sin reservplats på arkitektprogrammet vid Lunds universitet.

Efter antagningsbeskedet den 30 juli testade han lyckan via AF Bostäder. Men eftersom han kommit in som andra reserv missade han novischlotteriet och tilldelades en lång kötid.

– Jag ringde dem och de sa att det skulle ta åtta till tio månader för mig att få en bostad, säger Guido Wohlfart, som sedan tog kontakt med sin kusin som studerar i Lund sedan några år tillbaka.

Guido Wohlfart rekommenderades kontakta Michael Hansens kollegium, och nationerna.

– Jag skickade ansökningsblanketter till alla nationer. Det var ganska simpelt, så det kändes inte som att det skulle funka, säger han.

Guido Wohlfart har även varit aktiv på BoPoolen och Blocket. Han upplever att det tar lång tid att få svar, men har blivit erbjuden att sova över hos sin kusin de första veckorna. Därefter överväger han att acceptera ett erbjudande om ett korridorsrum via Malmö universitet.

FREDRIK LJUNGHILL (M) är förste vice ordförande i Lunds kommun, samt ordförande i Studentrådet. Han är medveten om att Lund sedan länge lider brist på studentboenden.

– Det ligger i sakens natur, är man populär och attraktiv så är det mycket svårare att få balans mellan utbud och efterfrågan. Man måste jobba på flera fronter samtidigt, säger han.

I SVERIGES FÖRENADE studentkårers

(SFS) bostadsrapport för 2019 blev Lunds kommun rödmarkerat för tionde året i rad.

Det innebär att nya studenter generellt sett inte hittar ett boende under sin inledande termin.

– Vi är väl medvetna om problemet, och vi vill inte vara en bromskloss i den här frågan, utan tvärtom föra samman aktörer, 6

Bok 2.indb 5

säger Fredrik Ljunghill.

FÖRRA KOMMUNSTYRELSEN GICK år 2016 ut med målsättningen om att bygga 3000 studentboenden under en tioårsperiod, det vill säga 300 bostäder per år. Fredrik Ljunghill, vars parti stod i opposition till det förra styret, kan inte svara på om målsättningen hittills har infriats. Men så fort motionen om att bygga fler bostäder i Lund kom, hoppade de på förslaget. Han är glad att det finns politisk samsyn i frågan.

– Det innebär att det inte finns någon politisk ovilja att få studentbostäder till stånd.

HAN MENAR ATT kommunen och byggaktörerna har ett delat ansvar att kunna möta efterfrågan på studentbostäder. Men han anser också att Lunds kommun äger förhållandevis lite mark. Innan sommaren initierades en ny markpolicy.

– Vi skulle ha större möjlighet att påverka om vi hade mer mark till förfogande, säger Fredrik Ljunghill.

STIFTELSEN AF BOSTÄDER ämnar

tillhandahålla studentbostäder i Lund, och står för majoriteten av alla korridor- och lägenhetsuthyrningar till studenter i staden. Deras VD Henrik Krantz menar på att man behöver ha mark centralt för att kunna bygga fler attraktiva studentbostäder.

– Ibland låter det som att det är kommunen och politikerna som bygger, men vi behöver få loss mark centralt för att kunna bygga, säger han. ÖVERLAG ANSER HENRIK Krantz att årets bostadssituation ser ut ungefär som en normal hösttermin, men med ett mindre antal internationella studenter än vanligt.

Normalt sett har AF Bostäder omkring 700 bostäder att tillhandahålla novischer, i år omkring 600.

– Jag tycker vi har en ganska bra bostadssituation i Lund. Vi har en snittid på nio till tio månader för att få bostad via oss. Men

VENDELA KÄLLMARK MARTIN AXELSSON DÄRTH

om man är aktiv och inte bryr sig om var i Lund man bor kan det gå betydligt snabbare än så, säger han.

HENRI KRANTZ MENAR att AF bostäder inte har något eget ansvar att se till att alla studenter har en egen bostad när de kommer till Lund.

– Om man tänker att det skulle finnas en bostadsgaranti för nya studenter får man vända sig till kommunen, säger han.

Enligt Henrik Krantz har även universitetet ett ansvar, eftersom de har ett intresse i att se att deras studenter har boende när de kommer hit.

– Det Lunds universitet hade kunnat göra är att lägga fler programstarter på vårterminen. Då hade vi kunnat undvika peaken på bostadsmarknaden i september, säger han.

BOPOOLEN ÄR EN bostadsförmedlingstjänst som drivs av Lunds universitets studentkårer, men samägs av kåren, kommunen och universitetet. En av kampanjerna som BoPoolen driver är ”soffkampanjen” – som syftar till att personer som redan bor i Lund kan hyra ut sin soffa till bostadslösa studenter.

FÖR INTERNATIONELLA STUDENTER tenderar bostadssituationen att vara en utmaning.

Arrival Day, som i år ägde rum den 17-18 augusti lockar vanligtvis omkring 2000 nya internationella studenter och utbytesstudenter. I år var det ungefär hälften så många internationella studenter som kom för att studera i Lund.

LU BOSTÄDER HAR årligen ett bostadslotteri för nykomna internationella studenter.

Enligt Katja Bröms, som är projektledare för BoPoolen, var förutsättningarna för att få ett rum där goda.

– De internationella studenterna verkar ha löst sin situation, de har i alla fall inte återkommit till oss, säger hon.

| Lundagård nummer 5 2020

2020-09-01 14:15

NR 7 20

NR 5 2

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

NR 6 2009

NR 7 2011

NR 5 2016

NR 5 2017

Inget högskoleprov

SFS kräver höjning av studiemedel

100 000 personer ville anmäla sig till höstens högskoleprov. Dessa får nu stanna hemma, och missar sin extra chans att komma in på sin drömutbildning. Provet ansågs inte vara förenligt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Nästa år kommer minst tre prov att genomföras och regeringen planerar att utöka platserna på universitet och högskola för att mildra coronavirusets konsekvenser.

Coronapandemin har lett till färre sommar- och extrajobb. Enligt Arbetsförmedlingen utannonserades 27 000 färre sommarjobb i år.

Nästan varannan student jobbar extra enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) under studietiden. Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill nu höja studiemedlet.

– Vi förordar en höjning med 500 kr i mån-

JACK HOLM

Bok 2.indb 6

aden. Helst ser vi att fokus läggs på bidragsdelen. Om det inte går att lösa accepterar vi en kombination av bidrag och lån. Det är inget orimligt krav, säger Simon Edström, SFS ordförande. Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning, kan inte lova något höjt studiebidrag, säger hon till Sveriges Radio.

ISABELLA LINDAHL JORDANIOU Lundagård nummer 5 2020 |

7

2020-09-01 14:16

reportage

8

Bok 2.indb 7

| LundagĂĽrd nummer 5 2020

2020-09-01 14:16

En angelägen ickefråga Trots visioner om mångfald är Lunds universitet bland de sämsta svenska lärosätena vad gäller breddad rekrytering.

Lundagård har pratat med Rowaida Saley, Inas Hamdan och Isabella Mansour. Läs om deras erfarenheter av rasism inom stundetlivet, och en akademi där social och etnisk representation hamnat i skymundan.

D

TEXT NINA MORBY FOTO SABER MALMGREN & TOMAS CASTRO

et är fortfarande sommar när jag träffar Rowaida Saley och hennes pojkvän Simon Ersbo på ett kafé i centrala Lund. Vi beställer varsin kaffe och sätter oss vid ett av borden på innergården. Med sig har Rowaida Saley en svart anteckningsbok, som hon kommer att bläddra flitigt i under vår intervju. På de vita sidorna har hon stolpat upp exempel hon vill berätta om för mig, exempel på när hon utsatts för rasism under sin tid som student på Lunds Tekniska Högskola (LTH).

ROWAIDA SALEY INLEDDE sina studier vid Lunds universitet år 2014. I dag läser hon maskinteknik men har tidigare studerat kemiteknik och en termin på sjuksköterskeprogrammet. Hennes föräldrar kommer från Sydostasien och Rowaida Saley har under sin uppväxt praktiserat den muslimska tron, där hon tills för två år sedan burit slöja. Sommaren 2018 börjar Rowaida Saley ta av slöjan allt oftare, efter en tids tvivel kring varför hon bar den. Något hon beskriver som en identitetskris.

– Jag visste inte riktigt varför jag hade den på mig, om jag var religiös nog.

EN DAG, I början av höstterminen 2018, bestämmer hon sig för att ta av slöjan helt. Ett beslut som kommer att göra stor skillnad för hur hon blir bemött av sin omgivning, inte minst i universitetets lokaler och bland sina medstudenter. Folk blir trevligare. Hon känner sig sedd, men samtidigt ledsen. Som om hon givit vika för samhällets påtryckningar.

”

Ju mindre vanligt, desto mindre förståelse.

ROWAIDA SALEY BLÄDDRAR i anteckningsboken. Hon berättar om gången då hon och hennes bröder blir stoppade av en anställd vid ingången till IKDC som undrar vad de gör där. När Rowaida Saley förklarar att de ska titta på pojkvännen Simons exjobbspresentation möts hon av en misstänksam blick, och får höra att de haft problem med stölder.

– Jag sa ”men det här är mina syskon och de ska komma på den här exjobbspresentationen” och så svarade personen ”okej, de är dina syskon? då är de ditt ansvar”.

ROWAIDA SALEY BENÄMNER det som vardagsrasism, vilket är ett begrepp inom rasismforskningen som åsyftar de sociala praktiker som är mer indirekt rasistiska, och därför svårare att slå hål på.

Som den gången hon blir tagen åt sidan av en kille i hennes årskurs, vars mobil blivit stulen, och får frågor om var hennes bröder hållit hus. Eller som gången hon blir tillfrågad om hur hon ser på tjejer med korta kjolar, och hur hon i egenskap av muslim ställer sig till islamistisk terrorism. Hon berättar om utfrysningen hon upplevt när hon i studentsammanhang förklarat att hon inte dricker alkohol, som ersattes av förståelse efter att hon tagit av slöjan.

Men den vanligast förekommande rasismen, och den som har ett tydligt före och efter Rowaida Saley tog av sig slöjan, består av något mer övergripande.

– Det är ifrågasättandet, att jag ständigt behövde förklara mig.

Jag har haft grupparbeten där folk inte förväntat sig att jag ska bidra med någonting. De har inte lyssnat på mig, inte tittat på mig när de pratat.

Rowaida Saley upplever att folk behandlar henne annorlunda sedan hon slutat bära slöja. Foto: Saber Malmgren Lundagård nummer 5 2020 |

Bok 2.indb 8

9

2020-09-01 14:16

reportage – Nu bemöter folk mig mycket trevligare generellt. De är mer positiva och lyssnar på mig mycket mer. Sen kanske jag sexualiseras mer nu, det är fler nu som antar att jag är ute efter vita män. Det har funnits de som frågat mig om jag förväntar mig att Simon ska betala för mig, säger Rowaida Saley.

NÄR JAG FRÅGAR Rowaida Saley om hon upplever att det förekommer rasism på LTH räknar hon upp flera exempel på andra rasifierade hon har pratat med som förklarat att de inte känt sig hemma vid universitetet. Vissa av dem misstänker hon har avslutat sina studier av samma anledning.

– När man pratar om inkludering pratar man nästan bara om att inkludera kvinnor, man får inte prata om rasism för då är det bara ”men vadå, det finns inte”. Folk tänker att det inte är relevant.

ROWAIDA SALEY BERÄTTAR att hon som framtida ingenjör vill vara en förebild för unga muslimska tjejer, något hon själv saknat under sin uppväxt och studietid. Under sina två år som student vid sektionen för maskinteknik har Rowaida Saley inte sett en enda beslöjad student, och som student i kemiteknik upplevde hon att de som bar slöja blev utfrysta. Det har påverkat hennes upplevelse av att studera vid LTH. – Jag trivdes inte. Jag gillade kurserna på LTH men upplevde inte att jag passade in, därför testade jag sjuksköterskeprogrammet, där upplevde jag att folk var mer inkluderande eftersom det fanns fler med slöja.

– Ju mindre vanligt, desto mindre förståelse, tillägger hon.

...

ISABELLA MANSOUR ÄR läser en fil. kand i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes pappa är från Palestina och mamma från Kuba, men själv är hon född och uppvuxen i Sverige. Vi stämmer träff över Zoom i slutet av juli, då hon befinner sig i Göteborg över sommaren.

– När jag var yngre kände jag mycket internaliserat självhat, men när jag blivit äldre har det utvecklats till en kärlek. Jag har varit i väldigt många vita rum, jag gick på skolor där majoriteten inte hade invandrarbakgrund. Det har format mig eftersom det alltid funnits ett motstånd.

– Så fort man lär sig prata och förstå så får man lära sig av sina invandrarföräldrar att vi behöver jobba dubbelt så hårt för att komma hälften så långt, fortsätter hon.

ISABELLA MANSOUR BESKRIVER en tudelad relation till Lunds universitet och studentliv. Hon känner sig hemmastadd i det akademiska livet men också ensam i de vita rummen, ett begrepp hon återkommer till för att beskriva miljöer där majoriteten är vita.

”

Vi vill vara den perfekt integrerade andra eller tredje generationens invandrare.

Isabella Mansour tycker att Lunds studentliv är väldigt homogent. Foto: Tomas Castro

– Problemet är att det är extremt homogent. De få av oss som har invandrarbakgrund har varit i väldigt många vita rum tidigare. Vi har något man skulle kunna kalla ”kolonial ångest”, alltså delen av oss som vill anpassa oss för att passa in för att vi har behövt göra det i våra liv. Vi vill vara den perfekt integrerade andra eller tredje generationens invandrare, säger Isabella Mansour.

Hon tror att universitetet behöver bli bättre på att marknadsföra sig i invandrartäta områden.

– Ett stort problem från början är att många av oss med invandrarbakgrund inte får samma uppmuntran till att universitetsutbilda oss. Det känns som att universitetet marknadsför sig till en viss typ av människor, säger hon.

NÄR ISABELLA MANSOUR gick i gymnasiet fanns förhoppningen om att miljön på universitetet skulle vara annorlunda, mer tillåtande. Men trots akademin som plats för kunskap och studentlivets omtalade progressivitet upplever Isabella Mansour att det förekommer rasism. Om än förklädd i studentikosa traditioner.

– Jag har varit på fester där folk klätt ut sig till Pocahontas, haft på gränsen till blackface, burit rishattar. Folk har suttit på kameler, haft på sig fez. Du kan öppna upp en sångbok i Lund och hitta saker som absolut inte är okej.

ISABELLA MANSOUR BERÄTTAR om en händelse hon minns särskilt. Bara veckor in på sin utbildning säger en klasskamrat att hon borde vara tacksam över att få bo i Sverige, trots att hon bott här hela sitt liv. Hon reagerade mot uttalandet och möttes av skuldkänslor hos klasskamraten. Något hon är van vid.

– Det är absolut bra att folk mår dåligt över vad de har gjort eller sagt, men det känns som att det är mycket för att de vill fixa sin egen image. Det handlar kanske inte om att förändra något strukturellt.

...

INAS HAMDAN SITTER på ett kafé inne i Triangeln i Malmö, ett stenkast från Sydsvenskans redaktion där hon är anställd sedan årsskiftet som krönikör och Malmöreporter. Utöver det läser hon på

10 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 9

2020-09-01 14:16

PPE-programmet i Lund och har tidigare varit utbildningspolitisk krönikör på Lundagård. Hon beskriver sig själv som oberoende liberal, och skriver ofta om sina erfarenheter av att ha växt upp i Malmös förort som invandrare från Mellanöstern.

– Jag ser två olika sorters rasism i Sverige. Den första är en högerpopulistisk extremism som ofta har stöd av konspirationsteorier, som idén om vit överlägsenhet. Den andra formen av rasism, vilken är tydligast vid universitetet, består av vita som tror att det finns en dygd i att hata sig själva. Individer som pratar om vithetsprivilegium till exempel, när det är mycket mer komplext än så.

Hur menar du?

– Det handlar mer om ett majoritetsprivilegium, om hur länge du har varit i landet, hur bra du kan språket, hur bra kontakter du har. Det är sällan det bara handlar om att du är vit och därför har det lättare.

”

Ofta hör jag att jag ska offerstämplas bara för att jag är rasifierad.

NÄR JAG BER Inas Hamdan beskriva hennes upplever av rasism får jag inga exempel på rasistiska kommentarer eller glåpord, även om hon säger att det är något hon ofta utstår på internet. Den rasism hon upplever som vanligast tror hon saknar onda avsikter.

– Ofta hör jag att jag ska offerstämplas bara för att jag är rasifierad. Genom att förminska rasifierade, som egentligen kommer från en plats av att vilja hjälpa oss, blir det som att man inte behandlar rasifierade som individer utan som ett kollektiv, och det tycker jag är rasistiskt i sig. Speciellt eftersom det sällan är effektivt.

INAS HAMDAN MENAR att denna typ av påtvingad offermentalitet är extra tydlig inom akademin.

– Det finns en hypermedvetenhet om den elitistiska mentaliteten som finns inom akademin. Man blir väldigt orolig för rasism vilket resulterar i någon slags motsatt rasism där man blir väldigt försiktig och obekväm i stället.

HON UPPLEVER DEN akademiska miljön som homogen, men drar en tydlig gräns för var problematiken ligger.

– Medan vetenskap alltid borde stå i centrum för universitetet, behövs personer av olika bakgrunder för att ställa rätt frågor. Det som irriterar mig är att det är intellektuellt homogent, eller “upplevelsehomogent”, inte etniskt eller könsmässigt.

Vad innebär det?

– Ofta när man pratar om mångfald så handlar det om hudfärg och kön, det som går att fånga i bild. Det handlar om att visa i broschyrer att man har en person i slöja och en person i rullstol, men man bryr sig inte om dessa personers upplevelser, säger hon, och förtydligar: – En vit man som växt upp i förorten kan ha upplevt alla former av förtryck och vara väldigt kunnig om det. En rasifierad kvinna från överklassen som inte haft dessa upplevelser borde inte prioriteras över honom.

Vad gör LU för att främja mångfalden?

Möjligheten för alla, oavsett bakgrund, att studera vid universitet har länge setts som en demokratifråga, varför det sedan början av 1990-talet ingår i högskoleförordningen. Då fattades beslut om att alla högre lärosäten i Sverige aktivt ska jobba för en så kallad breddad rekrytering. I praktiken innebär det att få fler från underrepresenterade grupper utifrån parametrar som kön, etnisk bakgrund, och föräldrars utbildningsnivå att söka sig till högre studier.

TOBIAS HÜBINETTE ARBETAR som lärare vid Karlstad universitet och forskar om minoriteter. Han ser brister i den etniska mångfalden bland svenska lärosäten, inte minst Lunds universitet.

– På papperet ser det bra ut när det gäller studenter med utländsk bakgrund. Men vissa stora grupper, i huvudsak unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund, lyser med sin frånvaro på högskolan.

JÄMFÖRT MED ANDRA svenska lärosäten har Lunds universitet en relativt homogen studentpopulation, framförallt sett till den låga andel studenter vars föräldrar saknar högre utbildning, men även vad gäller etnisk bakgrund. Enligt statistik från UKÄ var 9 procent av LU:s novischer utrikesfödda läsåret 2016/17, och 8 procent födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Bland de utrikesfödda vid samtliga svenska lärosäten hade 37 procent bakgrund inom Europa och 44 procent bakgrund i Asien. Inresande studenter ingår inte i statistiken.

Inas Hamdan tror att den vanligaste rasismen saknar onda avsikter. Foto: Saber Malmgren

TOBIAS HÜBINETTE FÖRKLARAR sambandet mellan en homogen studiemiljö, och upplevelser av att inte höra hemma som minoritet inom akademin.

– Studenter med utomeuropeisk bakgrund är i rejäl minoritet, främst på de äldre universiteten och framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Många av dem upplever att de inte alltid räknas eller finns representerade i själva utbildningen, inte minst

Lundagård nummer 5 2020 |

Bok 2.indb 10

11

2020-09-01 14:16

”

reportage upplever de att lärarna inte avspeglar dem. Väldigt få universitetslärare inom humaniora och samhällsvetenskap har utomeuropeisk bakgrund i Sverige.

ELLA SJÖBECK ÄR vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus), och menar att breddad rekrytering är en angelägen fråga hos såväl universitetet som bland kårerna, men att det finns en gemensam uppfattning bland kårerna om att universitets satsningar för breddad rekrytering inte genererat tillräckliga resultat. Ett problem, menar Ella Sjöbeck, ligger i hur Lunds universitet marknadsfört sig.

– Om man marknadsför sig som ett anrikt och traditionellt universitet kanske man i högre utsträckning lockar studenter som är barn till högutbildade föräldrar, som har vuxit upp med den typen av retorik, än studenter från studieovana miljöer.

HON MENAR ATT kårerna ställer sig tveksamma till huruvida Lunds universitet verkligen vill vara i framkant vad gäller breddad rekrytering.

– Om man tittar på hur länge LU har jobbat för att bli bättre på breddad rekrytering utan att lyckas så kan man ställa frågan om det faktiskt är något Lunds universitet vill bli bättre på. Varför finns det fortfarande en bild av att LU är ett relativt elitiskt lärosäte, och vill man att det ska vara så?

BO-ANDERS JÖNSSON ÄR vicerektor vid Lunds universitet och kommer under våren att vara ordförande i bedömargruppen för en nationell utvärdering av svenska lärosätens arbete för breddad rekrytering. Han tycker att Lunds universitet står sig dåligt i förhållande till andra lärosäten, trots att det ingår som en del i universitets strategiska plan.

– Det står i högskoleförordningen att vi ska främja den breddade rekryteringen, det görs olika insatser men vi har ingen strategi för hur vi ska jobba för detta och vi har inte satt upp några mål. Det finns inga riktiga incitament för att jobba för breddad rekrytering, bland annat eftersom vi fyller våra kurser.

NÄR JAG FRÅGAR om

han tror att Lunds universitet vill uppfattas som ett elitistiskt lärosäte svarar han först att det råder delade meningar kring den saken, men ändrar sig sedan.

– Jag vill inte säga att LU är elitiskt. Det kan mycket väl vara så att vi har traditionella texter när vi marknadsför oss. De behöver bli mer attraktiva. Men jag är inte övertygad om att det ensamt skulle bredda rekryteringen.

– Vi vill vara ett universitet som jobbar för mångfald. Men ska vi klara av att få en större mångfald så kan vi inte bara förlita oss på betyg, utan måste arbeta fram alternativa ingångar till universitet och genom samarbeten med aktörer utanför, säger Bo-Anders Jönsson.

HAN EXEMPLIFIERAR MED UJIKen,

den nätbaserade juridikkursen där de 20 med bäst resultat erbjuds en plats på juristprogrammet.

UJIKen var en insats från juridiska fakulteten i syfte att bredda rekryteringen av marginaliserade grupper. Enligt en undersökning utförd av Juridiska fakulteten har kursen resulterat i att antal studenter med utländsk bakgrund ökat. Samma undersökning visar att studenter som kommit in via UJIKen i högre grad fullföljer sina studier.

Det förväntas att man ska göra detta utanför sitt vanliga jobb. ÅR 2015 LÄT universitetet sjösätta ett projektarbete för breddad rekrytering och deltagande, med syfte att ta fram en handlingsplan för hur man skulle attrahera studenter från underrepresenterade grupper att söka sig till högre studier, få dessa att fullfölja sin utbildning och känna sig inkluderade under studietidens gång. Leif Bryngfors utsågs till projektledare. Han tror att den akademiska miljön kan uppfattas exkluderande för redan underrepresenterade grupper.

– Det finns flera som berättar att man inte känner sig hemma på universitetet för att man inte känner igen miljön, då finns risk att man hoppar av.

LEIF BRYNGFORS BETONAR att fakulteterna länge gjort egna insatser för att bredda rekryteringen och deltagandet, men att det saknats en universitetsövergripande strategi. Tillsammans med Gunilla Carlekrantz tog han därför fram en handlingsplan som de presenterade för universitets utbildningsnämnd, men som valde att endast tillsätta begränsade finansiella medel för att fullfölja delar av handlingsplanen. Enligt Leif Bryngfors resulterade det i att det mesta av arbetet rann ut i sanden.

I EN RAPPORT från utbildningsnämnden påpekas att många insatser för breddad rekrytering är personanknutna och ”utförs av eldsjälar”, där man genom intervjuer kunnat konstatera att det saknats särskilda resurser för arbetet, som därtill inte alltid setts som meriterande.

– Det kostar att satsa på breddad rekrytering eftersom det inte är kopplat till någon form av karriärväg, utan det förväntas att man ska göra detta utanför sitt vanliga jobb. Det bedöms inte som viktigt, säger Leif Bryngfors.

LEIF BRYNGFORS MENAR att det finns en myt om att studenter från underrepresenterade grupper skulle prestera sämre än andra. Han tror att en bredare representation bland studenter skulle resultera i bättre utbildning för alla. En åsikt han menar delas av universitetsledningen. Även Ella Sjöbeck från Lus menar att en mångfald bland studentpopulationen inte bara är en demokratifråga, utan även en kvalitetsfråga.

– Forskning visar att homogena grupper inte presterar lika bra.

Vi gynnas av våra olikheter och drar fördelar av våra olika styrkor och erfarenheter, säger hon.

FAKTARUTA År 2018/2019 var 13 procent av Lunds universitets novischer utrikesfödda. 8 procent hade två utrikesfödda föräldrar. Det ligger i linje med universiteten i Uppsala, Umeå och Linköping. Alla ligger efter Malmö universitet, där motsvarande siffror är 19 respektive 11 procent.

Läsåret 2017/2018 hade ca 50 procent av alla Lunds universitets novischer högutbildade föräldrar, alltså minst en föräldrar med minst treårig eftergymnasial utbildning. Bland samtliga 37 svenska lärosäten kom LU på nionde plats rankat efter högst andel studenter med högutbildade föräldrar, efter bland annat Handelshögskolan och Chalmers.

Statistiken inkluderar inte inresande studenter. Källa: UKÄ och SCB

12 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 11

2020-09-01 14:16

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

NYHET! Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande

Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor. Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

Bok 2.indb 12

0771 - 21 09 09

2020-09-01 14:16

reportage

Byst av Sven Nilsson (1787-1883) arkeolog och rasforskare vid Lunds universitet.

Foto: Jonas Jacobson

Bok 2.indb 13

2020-09-01 14:17

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

I SKUGGAN AV LUNDAGÅRDS STATYER I följderna av Black lives matter-rörelsen har uttryck för rasism i det offentliga rummet uppmärksammats.

Lund är inget undantag.

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH & LYDIA LÖTHMAN FOTO SABER MALMGREN & JONAS JACOBSON

Lund, Petriplatsen, 23 juni 2020. I skuggan av en stor lönn står en bronsskulptur av en ung man, karaktäristiskt grönfärgad av tidens tand. På statyns sockel är tre bokstäver i röd sprayfärg målade: “BLM”. Plaketten nedanför lyder: ”Carl Linnaeus (1707-1778), adlad von Linné, studerade vid Lunds universitet 1727-1728”. Den svenska blomsterkonungen, mest känd för sina bidrag inom botanik och zoologi, har hamnat i blåsväder den senaste tiden efter anklagelser om att hans forskning ska ha legat till grund för rasbiologins utveckling och dagens rasism.

INGEN ORGANISATION HAR officiellt tagit på sig handlingen, men ställningstagandet har stöd på internet. Nära två tusen personer har skrivit på en namninsamling för att riva statyerna av Linné, med motiveringen att hans forskning ”bidrog till att vita européer fick för sig att de var den överlägsna rasen och som användes som grund och förklaring till att avhumanisera svarta och bruna, kolonisera, plundra etc”.

HENRIK ARNSTAD REFERERAR i

Aftonbladet den 17 juni till den brittiske rasismforskaren Fransisco Bethencourt, som menar att Linné ”etablerade en mänsklig hierarki”. ”Linnés arbeten blev grundstenen i den moderna rasistiska utvecklingen. Människor bedömdes inte längre religiöst, utan klassificerades utifrån anatomi, fysiologi och biologi”.

GUNNAR BROBERG ÄR professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han har forskat om Carl von Linnés person och verk samt den svenska rasbiologiska forskningen och förklarar kopplingen mellan Linné och rasismen.

– Linné klassificerade inte bara växter i sitt arbete Systema Naturae, [(1735) reds.anm.] utan även djur, mineraler och människan. Han gav vår egen art, människan, namnet Homo sapiens och placerade oss överst i djurriket. Han delade sedan in människoarten i underkategorier som han kallade varieteter. Det fanns fyra olika varieteter baserade på de fyra världsdelar man då räknade: europeer, afrikaner, asiater och amerikaner.

GUNNAR BROBERG MENAR dock att varieteterna inte går att likställa med raser.

– Varieteter är inte detsamma som ras och enligt Linné var de något dynamiskt som hela tiden förändrades, de baserades inte på hudfärg, förklarar han.

DE OLIKA VARIETETERNA rangordnades emellertid och tillskrevs olika personlighetsdrag.

– Linné kombinerade teorin om varieteter med den antika temperamentsläran som tillskrev dem olika personlighetsdrag. Varieteterna är ordnade där amerikanen står överst, han är frisk och fri och lever så som alla människor bör leva, berättar Gunnar Broberg.

Trots detta tycker han inte att statyerna av Linné bör tas ned.

– Jag tycker inte att statyn bör tas ned då Linné representerar så mycket annat. Diskussioner kring BLM och Linné bör dock föras, menar Gunnar Broberg.

GUNNAR BROBERG ÄR inte ensam om den inställningen. Namninsamlingen för att riva Linné-statyerna har även gett upphov till en insamling av motsatt syfte. Upphovsmannen, med stöd av ca 1500 signaturer, menar att viljan att riva statyerna bör ses ”som både pinsam och skadlig i all sin subversiva, masspsykologiska naivitet” och att statyerna bör förbli orörda ”för att undvika ett sluttande plan som innebär fler krav på historisk utrensning i totalitär anda”. Även statsminister Stefan Löfven, en i mängden av de som gett sig in i debatten, är kritisk till att riva statyerna.

– Nej, jag tror inte på det som något generellt recept. Vi har en historik. Ska man vart hundrade år börja tänka på vilka statyer eller andra monument som ska rivas för att vi nu ser det här i ett annat ljus?, säger Löfven i en intervju med Expressen den 17 juni.

KARIN ANNEBÄCK, MUSEIKOORDINATOR vid Skissernas Museum, menar att frågan om att riva eller bevara offentliga verk är komplex och saknar en generell lösning.

– Det är viktigt att komma ihåg att historien aldrig är objektiv eller statisk. I skulpturer och monument gestaltas ofta en slags

Lundagård nummer 5 2020 |

Bok 2.indb 14

15

2020-09-01 14:17

reportage offentlig version av historien. Genom att representera ett perspektiv finns det alltid andra versioner av historien som glöms bort eller trycks undan. Det är därför viktigt att fråga sig vad som ryms i vår historieskrivning och hur det påverkar vårt kollektiva minne.

Hon menar att konst i det offentliga rummet har möjlighet att påverka samhällsdebatten.

– De protester och diskussioner som vi nu ser i flera delar av världen kan förhoppningsvis leda till en större diskussion kring vad som kommuniceras i våra offentliga rum. Vem och vad får ta plats i det offentliga rummet? Vilka perspektiv och berättelser är det som blir historia? Vilken berättelse saknas?

– Offentlig konst har en potential att stärka yttrandefriheten och demokratin när den på något sätt får oss att diskutera och reflektera över samhällsfrågor. Diskussionerna om svenska personmonument som t.ex. Carl von Linné visar att det här är frågor som är relevanta att diskutera även i en svensk kontext, säger Karin Annebäck.

SAMHÄLLSORDNINGEN SYNLIGGÖRS OFTA i materiella ting, såsom statyer. Det menar Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

– Det materiella blir ett sätt att institutionalisera ett visst sätt att vara. Det blir normaliserat och en så stor del av självbilden av den egna nationen att man inte tänker på vad som är historien bakom.

ATT BLACK LIVES matter-rörelsen har fått genomslag även i Sverige menar Catarina Kinnvall har att göra med att många känner igen sig.

– Det är många som känner att ”det här är inte någonting som bara händer i USA, utan det händer även här”. Många har de här historierna som sina egna historier. Jag tror det säger väldigt mycket om den underliggande strukturella och institutionella rasism som även finns i ett land som Sverige. Jag ser det som en uppdämd frustration över något som ofta är osynligt. Rasism är ofta osynligt, men inte för de som drabbas av det. Det här blir en möjlighet att protestera mot något som har funnits, som finns, och som kanske till och med har fördjupats. Det ger en möjlighet att lyfta fram det i ljuset. Linné blir bara toppen av ett isberg .

ENLIGT CATARINA KINNVALL blir statyerna en sorts symbolpolitik.

– Bortsett från statyerna så tror jag att det handlar om så mycket annat som är en del av den strukturella rasismen. Statyerna är mer ett sätt att resonera kring den vardagsrasism som många upplever.

Det blir en symbolpolitik för att komma vidare med diskussionen.

Statyerna är viktiga på ett plan, men det viktigaste är vad en sån här diskussion kan leda fram till - att det kan leda fram till en diskussion kring vardagsrasism. Vad är inkluderat i svenskhet? Vad innebär det att söka jobb med utländskt efternamn? Vem är inkluderad i nationen och vem är det inte? Vad är det som hyllas som svenskhet? Den här idén har representerats av sådana som Linné, som ger uttryck för den här självbilden.

”

Linné blir bara toppen av ett isberg.

DEN 24 JUNI, en

dag efter att Linné-statyn vandaliserats, väljer universitets rektor Torbjörn von Schantz att adressera frågan i ett inlägg på sin rektorsblogg med titeln ”Carl von Linné förtjänar

Statyn av Carl von Linné, som under sommaren vandaliserades med röd sprayfärg. Foto: Nina Morby

statystatus - andra kanske inte”. ”Vissa statyer – dock inte den på Carl von Linné! – har säkert spelat ut sin roll. Men min grundinställning är trots allt att hellre lägga till kunskap och goda förebilder i det offentliga rummet, förklara den historiska kontexten kring gamla målningar och statyer, än att ta bort, förstöra och gömma undan historia, även den som vi inte är stolta över”, skriver han.

REKTORN ÄR MÅN om att poängtera att rasism och främlingsfientlighet inte hör hemma på universitetet, men tillägger också att vetenskapliga framsteg alltid måste ses utifrån sin historiska kontext. ”Det finns mycket som gjordes för några sekler sedan vid universiteten som idag skulle anses vara inhumant, oetiskt och fullständigt otänkbart. Synen på människor var helt annorlunda då”, skriver Torbjörn von Schantz på sin blogg.

LUNDAGÅRD HAR SÖKT ett uttalande från Lus (Lunds universitets studentkårer) för att höra hur de ser på att universitetet äger kritiserade statyer mitt i studentstaden. Ordförande Malin Bruce svarar att de inte har tid att förankra frågan på grund av det pågående verksamhetsårsskiftet. Samma fråga har skickats till Robin Bernståhle, studentrepresentant i universitetsstyrelsen, som hänvisar tillbaka till Lus. DEN 16 JULI, en knapp månad efter vandaliseringen av Linnéstatyn vid Petriplatsen, utsätts en annan staty i universitets ägo för sammbehandling. En skulptur av diktaren och biskopen Esaias Tegnér, belägen mellan AF-borgen och Historiska museet, har sprayfärgats med orden ”BLM” och ”No nazis”.

Motivet är okänt men kan ha något att göra med dagens nyna-

16 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 15

2020-09-01 14:17

”

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

zisters hyllningar av Tegnér, förklarar Dick Harrison, professor i historia vid LU. – Att högerextremister tidigare har uttryckt sin uppskattning för Tegnér berodde på att han i en dikt hyllade Karl XII, som under en stor del av 1900-talet fungerade som idol för högerextrema falanger. I början av 1980-talet förekom våldsamma sammanstötningar i samband med kransnedläggningar vid Tegnérstatyn på Karl XII:s dödsdag den 30 november, säger han.

ESAIAS TEGNÉR VAR även en av ledarfigurerna inom rörelsen Göticismen, en patriotisk kulturrörelse och idéströmning i Sverige under 1500- och 1600-talen, med utgångspunkt i att det svenska folket härstammar från den germanska folkstammen goterna.

– En annan möjlig koppling är att göticisterna på Tegnérs tid idealiserade vikingarna, något som en och annan högerextremist också har gjort, säger Dick Harrison.

Han betonar att Esaias Tegnér och Göticismen inte ska tolkas som föregångare till Nordiska motståndsrörelsen.

– Göticismen har ingenting med NMR att göra mer än att enstaka element dyker upp hos båda, t.ex. fascinationen för gamla nordiska anor med vikingar och krigare. I övrigt är det två helt olika företeelser.

LUNDAGÅRD HAR SÖKT universitetsledningen, som har avböjt att kommentera vandaliseringen av Tegnérstatyn.

PÅ HISTORISKA MUSEET, ett

stenkast från Tegnérstatyn, finns mänskliga kvarlevor från Anatomiska institutionen, nedlagd 1995, som vittnar om den rasforskning som en gång bedrevs i universitetets namn. Statens institut för rasbiologi i Uppsala, grundat 1922 med målet att inventera ”den fysiska svenskheten”, är det enda i sitt slag som uttalat ägnat sig åt rasbiologisk forskning. Men forskning på raser har dock förekommit inom andra discipliner på flera andra lärosäten, däribland Lunds universitet (LU).

Vem är inkluderad i nationen, och vem är det inte?

PÅ LU, FRÄMST inom den Anatomiska institutionen, har det funnits forskare som i olika grad ägnat sig åt forskning på mänskliga raser. På institutionen utfördes bland annat omfattande skallmätningar med målet att särskilja människoraser. År 1934 gavs boken Människoraserna och moderna rasproblem ut av Gaston Backman på Anatomiska institutionen, som vid sidan av sin forskning var med i nazistiska ”Riksföreningen Sverige-Tyskland”.

TROTS ATT STATENS institut för rasbiologi låg i Uppsala, fanns tydliga kopplingar mellan institutet och LU. – Vid grundandet av Rasbiologiska institutet stöttades det av flera forskare vid Lunds universitet, däribland Carl-Magnus Fürst, dåvarande professor på Anatomiska institutionen. Herman Nilsson-Ehle, professor i genetik vid LU, satt även i institutets styrelse, säger Jenny Bergman, antikvarie på Historiska museet vid Lunds universitet.

MARTIN ERICSSON ÄR forskare och docent på Historiska institutionen på LU och forskar på den svenska rasismens historia. Med grund i universitets historia av rasforskning påpekar han att LU även äger andra statyer som kan kritiseras utifrån dagens debatt.

– I Lundagård, framför den gamla universitetsbyggnaden, står en staty som ägs av Lunds universitet som föreställer arkeolog Sven Nilsson (1787-1883) och han ägnade sig åt rasforskning. Sven Nilsson var tillsammans med några andra en av de första personerna som började använda kranier för att studera raser. Han utförde tidiga undersökningar av samiska kranier som var väldigt betydelsefulla för att skapa den rasbiologiska metoden, berättar Martin Ericsson.

SVEN NILSSON VAR elev till Anders Retzius (1796-1860), son till Anders Jahan Retzius som var lärljunge till Carl von Linné. Anders Retzius utvecklade på 1800-talet teorier om lång- och kortskalliga folkgrupper som han kopplade till över- och underlägsenhet. I sin forskning påstod Retzius bland annat att den “germanska rasen” var överlägsna samer och finnar på grund av påstådda skillnader i huvudstorlek. Anders Retzius teorier och metoder anses ha legat till grund för instiftandet av Statens institut för rasbiologi.

NÄR LUNDAGÅRD SÖKER universitetsledningen för att fråga hur de ser på att ha en staty av en rasforskare på central plats intill universitetsbyggnaden, samt hur de ser på universitetets historia av rasforskning, ger de ett undvikande svar.

Ledningens pressansvariga hänvisar alla frågor om universitetets rasforskning till professorn Gunnar Broberg och hänvisar övriga frågor till rektorns blogginlägg. ”De flesta övriga frågor tror jag dock du har fått svar på i rektors blogg (sic). Jag återkommer om något har ändrats sedan det blogginlägget eller har något att tillägga.” skriver pressansvarig i ett mejl till Lundagård.

Statyn av Esaias Tegnér, där någon klottrat ”BLM” och ”FCK NZS”. Foto: Saber Malmgren

Bok 2.indb 16

Lundagård nummer 5 2020 |

17

2020-09-01 14:17

porträttet reportage

Mod att lämna Tobias Hansson, född 1996, lämnade den nynazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i fjol.

Lundagård har träffat honom.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO JONAS JACOBSON

| Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 17

2020-09-01 14:17

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

26 maj, torsdag Första gången jag ser Tobias Hansson är på tingsrätten i Lund.

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och de målsägande rör sig i grupperingar i och utanför tingsrättens lokaler. Tobias Hansson står avsides. Vid ett tillfälle ser jag honom samtala med poliserna som är på plats för att bevaka den potentiellt farliga platsen.

Under förhandlingarna framkommer det att Tobias Hansson är åtalad för att ha misshandlat två personer samt för brott mot knivlagen den 1 juni 2019 på Bantorget i Lund. Sex andra personer, som fortfarande är medlemmar i NMR, är åtalade för bland annat misshandel.

Tobias Hansson är sedan oktober 2019 inte längre medlem i NMR. 28 maj, torsdag Jag hör från en målsägande att Tobias Hansson har bett om ursäkt i tingsrätten. Han beskriver sina tidigare handlingar som elaka och inhumana.

De andra åtalade nekar till brott och hävdar självförsvar.

4 juni, torsdag Jag tar kontakt med Tobias Hansson brevledes. Jag lämnar mina kontaktuppgifter, och skriver att han gärna får höra av sig.

5 juni, fredag Jag får ett missat samtal och ett sms: ”Hej Vendela! Tack för ditt brev. Det uppskattas. Hör gärna av dig när du har tid.” Jag ber att få återkomma på måndag, eftersom jag ska på en studentuppvaktning.

Han svarar artigt att det går bra.

Det känns vanskligt att en före detta organiserad nazist, uppenbart våldsbenägen för ungefär ett år sedan, känner mig vid namn och har mitt mobilnummer. Jag känner tveksamhet inför att träffa honom på egen hand.

8 juni, måndag Jag ringer till Tobias Hansson under förmiddagen. Inget svar. Under timmarna som går hinner jag tänka att han har ångrat sig.

När han ringer upp på eftermiddagen, visar det sig att han har varit på jobbet.

Tobias Hansson jobbar inom hemtjänsten i Trelleborgs kommun.

Hans arbetsgivare har, sedan han lämnade NMR, erbjudit honom att byta arbetsplats. Det tackade han nej till. Polisen erbjuder inte heller något personskydd så länge det inte finns ett reellt hot riktat mot individen.

– Jag såg hur de [nuvarande medlemmar i NMR, reds.anm.] satt och antecknade vad jag sa under tingsrättsförhören. Så det kommer säkert att hamna i deras protokoll, säger han.

Jag frågar honom hur det kändes att se sina före detta vänner i tingsrättslokalen.

– Vänner och vänner, säger han, det här är inga personer som jag kände innan jag gick med i den här rörelsen, så jag känner mig ganska likgiltig inför dem.

Efter några minuters samtal frågar jag om han har möjlighet att träffa mig under veckan. Vi kommer överens om att vi ska träffas på onsdag eftermiddag, hans enda lediga dag den här veckan. Då hinner Tobias Hansson gå till gymmet på förmiddagen. Träningen är viktig för honom.

Innan vi lägger på berättar han att flera dagstidningar har hört av sig sedan han hoppade av NMR. SVT. Sydsvenskan. Kvällsposten.

Men han vet inte om han vill gå ut i media. Vi bestämmer att vårt första möte ska vara förutsättningslöst.

10 juni, onsdag Det är mulet och ganska varmt. Jag sitter på tåget mot Trelleborg.

Jag har informerat redaktionen och närstående om när och var vi ska mötas: perrongen på Trelleborg C, sedan vidare till Espresso house.

Jag har tillbringat förmiddagen med att göra fläderblomssaft. På samma sätt som vattnet, sockret, citronsyran, fläderblommorna och citronerna står och drar sig i kylskåpet där hemma, marinerar tankar om högerextremt våld, nazism och faktaresistens i mitt huvud.

TOBIAS HANSSON HAR på sig en instoppad blå skjorta i ett par raka blåjeans med tygbälte. Han har gympaskor modell Nike och en vit täckjacka. Håret är vattenkammat, välkammat. Ett enda hårstrå blåser i den lätta vinden under vårt möte. Han är vältränad. Ansiktsbehåringen letar sig ner över hakan.

Han har någonting försiktigt, kanske nervöst, i blicken. Jag får ett vänligt intryck.

När jag var på tingsrätten i Lund i slutet av maj, slogs jag av att de åtalade inom NMR aktivt undvek att möta min blick. Jag frågar Tobias Hansson om detta. Han nickar instämmande.

– Inom organisationen är det ett tecken på svaghet att vika med blicken. Det var nog det du märkte, säger han.

– Det är en klassisk metod som nazisterna i Tyskland använde sig av redan på 1920-talet innan maktövertaget. NMR använder samma metod i dag. De undviker att vika med blicken, för de vill förmedla att de inte bara är starka fysiskt utan även psykiskt.

Han berättar att de vapen, kläder, banderoller, aktivisthandböcker och flygblad som varit i hans ägo numera är tillbakalämnade till NMR eller slängda och brända.

”

Inom organisationen är det ett tecken på svaghet att vika med blicken.

TOBIAS HANSSON FÖDDES i Lund och bodde några år i Malmö, Klågerup, Hörby. Han har aldrig träffat sin far. Han har sporadisk kontakt med sin mor.

– Jag försökte ringa henne på mors dag. Men jag har fortfarande inte fått något svar, säger han.

Tobias Hanssons uppväxt kantades av blandmissbruk, och som 14-åring hamnade han hos en fosterfamilj. När han fyllde 20 år flyttade han hem till kompisar. Han beskriver att ett eget missbruk började ta form. Han missbrukade alkohol och tabletter som till exempel tramadol, ett narkotikaklassat preparat mot smärta, samt amfetamin.

Han gick ut Samhällsvetenskapliga programmet på Polhemsskolan i Lund år 2016. Han hade inte fullständiga betyg, något som han nu planerar att ta tag i. Sedan är planen att studera vid Lunds universitet. Tobias Hansson vill läsa historia, religionsvetenskap eller språk, kanske franska, han har inte bestämt sig. Först ska samhällstjänsten bli avklarad och skadestånden betalas av, vilket han räknar med att

Lundagård nummer 5 2020 | 19

Bok 2.indb 18

2020-09-01 14:17

reportage

bli dömd till efter händelserna den 1 juni 2019.

– Jag får fyra veckors semester i juli, förhoppningsvis kan jag göra klart min samhällstjänst då, säger han.

Vi skrattar åt det tragikomiska i det.

NMRS DRÖMSAMHÄLLE BESTÅR i att de nordiska länderna; Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska slås samman och att endast vita personer ska få leva där. För att uppnå detta uppmuntras alla medel, inklusive grovt våld.

TOBIAS HANSSON GICK med i NMR i maj 2018 och hoppade officiellt av i slutet av oktober 2019. Redan under år 2016 påbörjades det som Tobias Hansson kallar för sin radikaliseringsprocess. Han började läsa på NMRs hemsidor och sociala medier.

Han berättar att organisationens löfte om en stark folkgemenskap inledningsvis lockade honom.

– Jag vill egentligen inte säga någonting positivt om rörelsen, men för att vara aktivist i NMR måste man vara nykter, och samma dag som jag skrev på pappren att jag skulle vara med har jag inte använt droger, säger han.

Jag frågar om han är rädd att falla tillbaka i missbruket i dag. Men det verkar han inte vara.

I dag beskriver han NMRs åsikter, och organisationens struktur, med avsky. Han har inte längre kontakt med någon som är medlem i organisationen.

– De lovar en massa saker, som att de ska betala ens böter om man åker fast eller att man ska få hjälp med det ena och det andra.

Men det är bara lögner, säger han.

– Helt ärligt, jag spenderade allt för mycket tid med att dela ut flygblad och att sätta upp klistermärken på stan – hur roligt är det egentligen? Om man vill få utlopp för sina aggressioner och använda kroppen är det bättre att börja med en kampsport, säger han.

TOBIAS HANSSON BERÄTTAR att NMR använder ett långt mer brutalt språkbruk bakom lyckta dörrar, än vad de gör utåt. Detta för att skydda sig mot svenska lagar om hets mot folkgrupp och dylikt.

– De talar om att åka till Afrika och Sydamerika och tvångssterilisera befolkningarna där, säger han.

”

Jag har revolt i kroppen.

VI KOMMER IN på

de högerextremistiska gärningsmännen i Norge under de senaste åren: Anders Behring Breivik och Philip Manshaus. Tobias Hansson säger att han tycker att det är fruktansvärda dåd och att politisk övertygelse aldrig få gå över i folkmord, mord eller våld. Han poängterar också att båda dåden är envåldshandlingar, och vi spekulerar i huruvida ett förbud mot nazistiska rörelser och högerextrema grupperingar skulle kunna vara ett framgångsrikt koncept i Sverige. I Finland förbjöds Nordiska mot-

ståndsrörelsen i mars 2019.

– Om man terrorstämplade NMR i Sverige skulle medlemmarna kunna begå fruktansvärda handlingar. Då har de ingenting kvar, ingen familj, inget sammanhang. Ingenting. Så det hade varit bättre att hjälpa medlemmar att gå ur, än att förbjuda grupperingen. Säkerhetspolisen har ju börjat se det som man kallar för incels, ensamma män, som ett hot mot samhället. Man skulle kunna tycka att det låter löjligt, men ensamma och utstötta kan också bli väldigt farliga, särskilt om de har starka åsikter och är hatiska, säger han.

HAN BESKRIVER ATT tankarna om att lämna NMR kom smygande. Bit för bit tog han till sig en annan berättelse om världen – inte minst genom människor som kommit fram till honom på stan när han har stått och delat ut flygblad.

– En gång kom det fram en adopterad man till mig och frågade om jag ville skicka hem honom. Inuti mig tänkte jag, att “nej, varför skulle jag vilja göra det?” Men det kunde jag inte säga då, säger han.

TOBIAS HANSSON FÖLJER mig till tågstationen i Trelleborg. Vi tar i hand. Eftersom att han inte har så mycket pengar, kan han inte träffas i Lund innan nästa löning. Vi skiljs åt. Jag vänder mig om och ser hans vita täckjacka fladdra i vinden.

11 juni, torsdag Jag får en pushnotis. Den norska 21-åringen Philip Manshaus blir fälld för att ha mördat sin 17-åriga styvsyster samt öppnat eld mot al-Noor Islamic Centre i norska Bærum i augusti i fjol. Han döms till 21 års fängelse.

20 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 19

2020-09-01 14:17

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

I artikeln på Aftonbladets hemsida nämns kopplingar till norska motsvarigheten till NMR, den nordiske motstandsbevegelsen (DNM). Dådet utfördes dock på egen hand.

På bilder från rättssalen kan man se Philip Manshaus heila.

12 juni, fredag Domen har kommit. Tobias Hansson har erkänt brott mot knivlagen och för att ha misshandlat två personer. Det står också att hans personliga förhållanden har förändrats så pass mycket att han slipper fängelsestraff.

Han döms till samhällstjänst i 100 timmar och ska betala skadestånd till de två männen som han misshandlade på Bantorget den 1 juni 2019. Övriga åtalade döms till 4 månaders fängelsestraff och skadestånd.

14 juni, söndag Klockan 13.23 får jag ett sms. Tobias Hansson har beslutat sig för att medverka i artikeln.

21 juni, söndag Jag möter Tobias Hansson utanför en godis- och glassbutik på Lilla Fiskaregatan.

Han ber mig ta en bild på honom utanför butiken. Han är inte nöjd med de selfies han tagit. Dessutom tycker han att det är lite pinsamt att stå och ta bilder på sig själv.

Fotograf Jonas kommer till platsen och vi köper glass – bägare med två kulor var.

Tobias Hansson väljer päron och melon.

Han berättar att han brukade gå hit under gymnasieåren för att äta glass efter skolan.

NÅGRA TIMMAR SENARE sitter vi på Lundagårds redaktion och håller intervju. Han

utvecklar bilden av sina gymnasieår: – Jag har revolt i kroppen. Om det står på en gräsmatta “gå inte här” då måste jag gå där. Och på Polhemsskolan i Lund, som är en fin skola, var man inte van vid mitt språkbruk. Det ledde till friktion mellan mig och mina klasskamrater, säger han.

– Om vi pratade om migrationspolitik i skolan så sa jag inte ”hur kommer det sig att Sverige tar in så många invandrare” utan sa kanske i stället “ut med packet!”. Så skulle jag inte uttala mig i dag. Jag vill heller inte hänga ut någon av mina klasskamrater men det skar sig mellan oss på grund av att jag hade en annan bakgrund och ett annat språkbruk, säger Tobias Hansson.

Jag frågar Tobias Hansson vad han tycker är det värsta han har gjort i sitt liv.

– Det är svårt att lista nummer ett på listan. Jag har använt brutalt och inhumant våld mot de två killarna på Bantorget. Jag har förstört för en kommun i onödan. Jag har varit odräglig mot folk, jag har svikit folk och betett mig illa och hotat folk och säkert gjort massor som jag inte ens kommer ihåg.

När jag frågar honom om det bästa han har gjort i sitt liv är det inte lika lätt att svara.

HAN BERÄTTAR AT t han alltid brukar berätta för nya personer om sitt tidigare missbruk och om sin tid i NMR. Jag förstår redan varför, men kan inte låta bli att fråga.

– Jo, för att du vet, tissel och tassel och skvaller kommer alltid att finnas. Jag tror egentligen inte att folk skulle skvallra på mig i dag i onda syften. Men det finns alltid den här ”...men du vet att han har…” och då känner jag att det är bättre att jag har ett försprång och är ärlig från början.

20 augusti, torsdag Jag har länge funderat på avslutet på den här texten. Enligt Wikipedia har svenska NMR cirka 160 medlemmar. Ett juvenilt ”varför” pendlar fortfarande inom mig.

Mekanismerna bakom politiskt extrem organisering är lika många som samverkande, och olika. Därför kommer mitt ”varför” aldrig att få ett entydigt svar.

Jag och Tobias Hansson hörs med jämna mellanrum. Ett slags respekt har vuxit fram mellan oss. Han berättar om händelser i sitt nuvarande liv, vi pratar om texten och om de risker som han utsätter sig för när han går ut med sin historia offentligt.

Det är lätt att avfärda medlemmar i NMR, och andra politiskt extrema grupperingar, som ”historielösa”. Men det är att förenkla.

Att förneka Förintelsen, som NMR gör, är att aktivt och med hatiska förtecken inte gå med på vår gemensamma historia. Det innebär inte bara att vara oupplyst, eller att du har missat historieundervisningen i skolan.

Det är att hatiskt ställa sig utanför kollektivets överenskommelse.

Tobias Hansson bär på en berättelse. Hans skäl till att en gång ha varit med i NMR är svårtrydda, men byggde i grund och botten på ett slags utanförskap, ett som inte var självvalt. Han ångrar sig, ber om ursäkt, vill bygga ett annat liv, vilket förstås inte är helt okomplicerat. Men våra liv, både Tobias Hanssons och mitt, fortsätter.

I tingsrättdomen som kom den 12 juni stod det att Tobias Hansson kan behöva hjälp för att fortsätta ett liv med arbete och utan droger. Han går i dag ett program på frivården i Malmö. Han arbetar, och drömmer om en akademisk karriär.

OM NORDISKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN

RÅD TILL DIG SOM BEHÖVER HJÄLP

I Säkerhetspolisens terrorhotsrapport från år 2020 klassas högerextremt våld som ett hot mot riket.

Om du eller någon du känner behöver hjälp ut ur en politiskt extrem och våldsbejakande organisation, kontakta Fryshuset i Malmö på växeltelefonnummer 08-691 76 00 eller Kriminellas rätt i samhället (KRIS) på 08-642 00 06

NMR grundades år 1997 av Simon Lundberg. De uppges ha cirka 160 medlemmar i Sverige. NMR ställde upp i riksdagsvalet 2018, och fick då 2106 röster.

NMR som organisation, och medlemmar i NMR, har blivit kopplade till en lång rad våldsbrott. Det rör sig om skadegörelse, hets mot folkgrupp samt grov misshandel, och flertalet mord.

2019 terrorstämplades motsvarigheten till NMR i Finland.

Källa: sakerhetspolisen.se & Wikipedia

Om du behöver hjälp med att komma ur ett alkoholmissbruk, kontakta Anonyma alkoholister på 08-720 38 42 Om du behöver hjälp med att komma ur ett drogmissbruk, kontakta Anonyma narkomaner på 0771-13 80 00 Du som student kan alltid vända dig till Studenthälsan vid Lunds universitet eller Studentprästerna om du behöver en samtalskontakt.

Lundagård nummer 5 2020 | 21

Bok 2.indb 20

2020-09-01 14:17

kultur

Det ljusnar bland dystopierna En ny kulturströmning under namnet Solarpunk har gjort intåg, och ger horisont för vad som skulle kunna vara en ekoutopi.

TEXT NIKE STOLPE WIKSTRÖM ILLUSTRATION CECILIA FALKMAN

c d

D

et kan inte ha undgått någon att vi lever i dystopiernas guldålder.

Bokserien Hungerspelen (2008) har sålt i över 100 miljoner exemplar världen över. Nyord som ”klimatångest”, ”klimatnödläge” och ”artdöden” sätter ord på vår relation till klimat och framtid, som aldrig tycks ha varit så mörk. På nyheterna kan vi hålla oss uppdaterade om kriser i realtid, och våra påhittade berättelser utgör ingen motpol.

att man behöver blinka. Med litterära rötter som sträcker sig flera decennier tillbaka, i tankeexperiment som Ursula K. Le Guins The dispossessed från 1974 och Ernest Callenbachs något senare roman Ecotopia (1990), har konceptet solarpunk blommat upp de senaste åren. Bloggar, litteraturen och Tumblr-flöden har genererat ett hav av utopiska framtidsvisioner. Det berättar om en generation som visst kan drömma.

VÅR VÄRLDSBILD FORMAS i

MEN MITT I allt mörker bryter något annat fram. En ny genre, som i kontrast är så ljus

hög grad av det idéflöde vi konsumerar. Att den fiktiva kulturen gör avtryck och blir verklighet

har vi ofta sett exempel på. Är inte den handhållna plattskärmstekniken i 2001: A Space Odyssey (1968) misstänkt likt dagens iPad? För att inte tala om PADDs i Star Trek. År 1888 skriver Edward Bellamy i Looking Backward fram ett litet kort som gör det möjligt att handla på kredit (kommer du ens ihåg leksakspengarna vi använde innan kreditkortet?).

ALDOUS HUXLEY BERÄTTAR 1931 om ett framtida samhälle som bedövar obehagskänslor med pillret Soma. Statistiskt sett brukar var tionde person i din omgivning

Prokrastinera mera

Magisk livekonsert på skärm

Prokrastinering är inte bara att skjuta upp det nödvändiga, utan en konstform och färdighet. Det är ett sätt att slappna av mellan stressiga sociala interaktioner och ångestladdade tentor. Ladda därför upp inför terminen genom att komma i kontakt med din inre prokrastinator. Behöver du hjälp på traven kan du kolla om Game of thrones, slänga ihop ett långkok eller, för den avancerade, vika tvätten och dammsuga korren.

bob hund har spelat konsert på Helsingborgs stadsteater. De gör det för fulla hus, men med bara fyrtio platser i salen. Framträdandet livesändes, och finns nu att se på stadsteaterns hemsida.

LOWE SMITH JONSSON

Som inga andra kan bob hund konsten att skapa gemenskap, även där det är svårt att hitta någon. Framträdandet är absurt och mycket märkligt, det är skönt att det får kännas så, det är skönt att få vara med. Och det är mycket vackert.

ALVE RAUER

22 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 21

2020-09-01 14:17

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

psykofarmaka i dag. När en av världens rikaste teknikjättar Elon Musk döper sin dotter till X Æ A-12, inspirerat av älvspråk och artificiell intelligens, känns gränsen mellan fiktion och verklighet ännu mer otydlig.

Med fiktionens kraft att inspirera och dra upp nya riktningar är det märkligt att litteraturen har tagit en så dystopisk riktning. Ideal har annars varit ett så närvarande element i det västerländska tänkandet.

”

Människan blir cyborg för att lämna det felbart mänskliga.

SOLARPUNK ÄR EN revolt mot hopplöshetens ideologi. Det ingår i den breda genren spekulativ fiktion och kan sammanfattas som ett iscensatt svar på ”tänk om…?” eller ”låt oss säga att…”. Tidigare starka rörelser i genren är steampunk och cyberpunk, och de framträder inte bara i litteraturen. De är estetiserade kulturströmningar som målar upp visioner för en tillvaro som tar sig i uttryck i allt från litteratur till mode, film och spel. Visionerna inbegriper arkitektur, teknik, politiska och ekonomiska system, klädstil och historia. Med andra ord, en helt egen kultur.

S

teampunk är historisk fiktion, förindustriell retrofuturism som utmärker sig av ångmaskiner och analog mekanik. Den något yngre cyberpunken är renodlat futuristisk. Cyberpunkberättel-

serna utspelar sig ofta på natten i en särpräglat urban miljö. Hårdnade karaktärer tar sig fram i ett miljöapokalystisk landskap där smogen ligger tät. Neonskyltar kastar artificiellt ljus på tillvaron som präglas av konkurrens. Korrupta makter styr och det är upp till individen att slingra sig runt systemet för att få behålla integritet. Sex, vapen och verklighetsbedövande droger är återkommande inslag. Transhumanism – ideologin om att få trancendera bortom det mänskliga – utgör ett starkt ideal. Människan blir cyborg för att lämna det felbart mänskliga.

T

anken på fiktionens inspirationskraft är både skrämmande och berusande. Vem vill egentligen leva i en värld dominerad av storföretag, konkurrerande teknik och en ekologi på randen till kollaps? En kultur i symbios med vår jord tycks oändligt mycket mer lockande. Solarpunk ger hopp om att vi inte behöver önska oss en mindre dystopisk framtid – vi kan föreställa oss den. Om framtiden inte är mörk, hur ser den då ut?

MOT DENNA VISION är den senaste punk-genren som att kliva ut från en källarlokal till starkt dagsljus. Kontrasten är bokstavlig.

VISIONEN I SOLARPUNK är en hållbar värld, helt försörjd av förnybar energi och där sol och ljus utgör centrala element – både estetiskt och teknologiskt. Solarpunkestetiken tar fram arkitektur tätt integrerad med växtlighet, i naturnära material, och gärna mycket glas så att solljuset kommer in. Huskropparna präglas av mjuka, organiska former, ett levande och minimalistisk art nouveau. Med horisont för radikal inkludering, en enhet med mångfald, är solarpunken en oas att dyka in i. Det ekonomiska systemet är decentraliserat och den mänskliga tillvaron rör sig i samspel med naturen, mellan något urbant och arkadiskt. Tekniken är verktyg, inte ändamål i sig, och fungerar i symbios med människan. Den ersätter henne inte. Människan i sin tur strävar mot en meningsfull tillvaro. Tar hon droger är det för att utvidga sitt medvetande, inte fly det.

Luften är klar och ren, tack vare innovation och vinnläggandet om ekologisk balans.

Av Maria Brodin Ringdanshymn Inte spegelyta – spegeltid: skeendena klappar av varandra,

mån

lågan kramar nästa låga som en hand, och för stöten vidare – ett animerat samtal Vad är det här jag bearbetar, nej, bestrider?

Att jag fann mig på fel ledd i ringen – såg korset i profil, som en påle eller invalid

utan armar, skylten otydbar

Och glorian i sidled – ett suddigt snitt med brevkniven

I May Destroy You De senaste veckorna har jag suttit klistrad vid HBO:s nya I May Destroy You (2020). Arabella är en up and coming kultur-litteratur-sociala-medieprofil i London och när hon ska dygna för att bli färdig med ett bokmanus går hon istället ut på en klubb.

Dagen efter vaknar hon med en blackout och så småningom inser hon att hon har blivit utsatt för ett övergrepp. Man får sedan följa

Ur Wesleys hjärta

hennes försök att spåra vad som egentligen hände den kvällen. Genom episoder från hennes eget och vännernas liv framställs rasism och sexuellt våld i all sin komplexitet. Inget är svartvitt. Jag blev tipsad av en kompis som, när jag inte förstod hennes entusiasm, frustrerat utbrast ”bara se den”. Att den är så svår att beskriva ser jag som ett gott tecken. Det bästa går helt enkelt inte att placera in i ett fack.

Må lågan sänkas i min hand tills jag glömmer den.

CECILIA FALKMAN Lundagård nummer 5 2020 | 23

Bok 2.indb 22

2020-09-01 14:17

AVSSON

t

kulturkritik

Doktrinen om en doktrin

Genusdoktrinen av Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi | Fri Tanke förlag 2020-05-12

Titeln på det knallrosa omslaget gör ansatsen tydlig från början: låt oss tala om läran om genus. Och det låter sig göras.

När professor Germund Hesslow föreläste för läkarstudenter vid Lunds universitet 2018, ogillade en student hur han pratade om män och kvinnor på temat biologi och skickade ett klagomål till kursledningen.

Det skulle i förlängningen leda till att han inte längre fick föreläsa på universitetet.

Fallet inleder en av årets mest omtalade böcker, och är ett av många exempel på hur verksamma inom universitet och högskola uteslutits då de inte följt “genusdoktrinen”.

Så lyder titeln på Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpis granskning av hurvida genus fått en dominerande ställning vid svenska lärosäten. Lunds universitet återkommer som ett ständigt exempel.

HESSLOWFALLET PÅMINNER MIG om när jag själv läste genusvetenskap vid Malmö universitet (då högskola). Min föreläsare gick inte samma öde till mötes, men flera av kursdeltagarna tyckte att forskaren och universitetslektorn misslyckats med “att skapa ett tryggt rum”. Det ledde till ett gemensamt dokument där alla kursare kunde skriva upp vad man tyckte var problematiskt med hennes undervisning. Dokumentet skulle sen lämnas till utbildningsansvarig för att få bort henne från kursen.

Jag har sedan dess aldrig stött på något liknande i studiesammanhang. ÄR EXEMPLEN EN konsekvens av att “generation snöflinga” tillåts sätta agendan? Alltså de som till varje pris vill undvika vad de uppfattar som emotionellt känsliga ämnen, och gärna uppfattar avvikande åsikter som

kränkande.

ANNA-KARIN WYNDHAMN ÄR insidern, disputerad i pedagogik och med stor erfarenhet av jämställdhetsarbete. Under ett års tid var hon verksam som samordnare vid det Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Hennes närvaro där spelar en stor roll i boken och beskriver bland annat ett mycket märkligt arbetsklimat där ingenting får ifrågasättas.

IVAR ARPI ÄR outsidern, borgerlig samhällsdebattör och blå ledarskribent på Svenska dagbladet. 2017 skrev han en artikelserie om bland annat vetenskapssyn och genusvetenskap. Serien togs inte väl emot av sekretariatet, men slog an någonting i Wyndhamn. Hon tog kontakt med honom eftersom hon tyckte att de delade samma oro för att lärosäten blivit allt mer politiskt styrda. Genusdoktrinen blev resultatet av en gemensam undersökning. Underlaget består av en mängd intervjuer där bland annat föreläsare och forskare berättar om händelser ur sitt yrkesliv, där genusperspektiv spelat en avgörande roll, i negativ bemärkelse.

VAD SOM STÅR klart är att boken är en akademisk granskning. I centrum står det Nationella sekretariatet för genusforskning, författarnas nemesis nummer ett. Därutöver granskas flera nationella och internationella akademiska och vetenskapliga organ.

SOM BEVIS FÖR att det finns en doktrin som smyger sig in som ett gift i akademin ges en

rad exempel på forskning där genusanalysen tänjts till absurdum. Taget ur sitt sammanhang blir det skrattretande på sina ställen, men också som en ganska tjatig led i en lång bevisbörda. Anna-Karin Wyndhamns anteckningar från tiden på sekretariatet avslutar en del av de faktatunga kapitlen, i ett förmodat försök att lätta upp texten. Men greppet känns tillgjort och tillför ingenting.

JAG UPPFATTAR INTE att författarna är emot jämställdhet. Snarare ställer de sig frågande till något de upplever som märkligt: varför genusvetenskapens slutsatser inte tycks kunna ifrågasättas eller kritiseras. Däremot blandar de ofta ihop jämställdhetspolitik och genusvetenskap, vilket leder till en del märkliga slutsatser. Den som tror att detta är en högerorienterad bok med antifeministiska motiv har fel. Jättefel. Till exempel betonas vikten av likabehandling oavsett kön; radikalfeminister hyllas och vänsterskribenter citeras.

GENUSDOKTRINEN BÖR LÄSAS som en subjektiv betraktelse och inte som en bok om rätt och fel. Att kunna göra sin studentröst hörd är något att värna om. Det är inte ett bevis för att radikala genusmedvetna studenter alltid sätter tonen inom akademin.

Men snöflingornas mest högljudda krav kan riskera att leda till en del oönskade effekter.

Snöbollseffekter. Som i fallet Germund Hesslow: en students reaktion kan leda till att man blir av med sitt jobb – för att man gör sitt jobb.

JULIA HAGSTRÖM 24 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 23

2020-09-01 14:17

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Musik för vredesutbrott När adrenalinet skjuter i höjden och svordomarna avlöser varandra kan en låt av samma kaliber kännas befriande.

Kulturredaktionen listar sina bästa.

En gitarrsträng ligger fel och skär som en kniv genom låten Bloody Motherfucking Asshole av Martha Wainwright. Låten är precis så skev, utlämnande, naken, hämndlysten och arg som man känner sig i sångarens situation. Jag tror på varenda stavelse, och det gör även Jane Chapman som lyssnar på låten under sina av vrede laddade springturer i Big little Lies (2017).

ETT LÅNGT FINGER

HÅLL KÄFTEN

BPM ÖVER 160

Låten Best of You med Foo Fighters innehåller det perfekta ledmotivet till när du bara vill kasta saker i väggen och be polarna dra åt helvete. I 4 minuter summerar Dave Grohl och hans Foo Fighters precis hur det känns när allt är skit och när det trevligaste du har att frambringa till människorna omkring dig är ett stadigt långfinger rätt upp i trynet.

Med ett pop-punkigt sound blev Sum 41 och ledsångaren Deryck Whibley med albumet Underclass Hero mer personliga än tidigare och delar med sig av både kritiska livsåskådningar och trasiga familjerelationer. Precis rätt när det inte spelar någon roll vems fel det är, det viktiga är bara att alla kniper käft tills du säger till igen.

DJ:n Angerfist ger holländsk hardcore med både vrede och nävar i namnet för de lägen då du vill kanalisera alla dina känslor i en enda våg. Med intensitet och BPM över 160 övergår ilskan till rent raseri, och det enda som kan stoppa dig är när du antingen drar ut sladden eller dunkar huvudet i väggen tills du knockar dig själv.

PASSIV AGGRESSIVITET

REGRESSION

POLITISK ILSKA

Carly Simon sjunger i You’re so Vain om ett ex arroganta uppsyn och lyckas med konsten att låta nedlåtande men inte bitter. Vem låttexten syftar på var länge hemligt. Men för några år sedan avslöjades att andra versen handlar om skådespelaren Warren Beatty.

Sätt på denna låt och tänk på en verklig person eller din imaginära Warren Beatty.

Ibland händer det. Den hormonstinna tonåringen är tillbaka.

Så också dennes musiksmak. Varför inte välkomna regressionen med passande popmusik? Exempelvis Lilly Allens Fuck You eller Breakin’ Dishes av Rihanna. Och glöm inte: What Doesn’t Kill you Makes you Stronger, som Nietzsche sa (och Kelly Clarkson sjöng).

Det är svårt att inte bli arg när orättvisa sanningar återigen synliggörs. 1988 sjöng Leonard Cohen “The poor stay poor the rich get rich. That’s how it goes.”

1964 sjöng Nina Simone ”…and everybody knows about Mississippi goddam.” Då visste alla vad som hänt Medgar Evers i Mississippi, nu känner alla till George Floyds öde i Minneapolis.

VERA KJESSLER

De suggestiva och dystra tonerna i Strange Fruit av Billie Holiday, tillsammans med de spretande ackorden och stämman som nästan inte orkar sjunga, ger en känsla av den amerikanska söderns avgrundsdjupa orättvisor. Den mest gripande ilskan är den uppgivna.

OSCAR VILHELMSON

SKEV OCH UTLÄMNANDE

VENDELA KÄLLMARK

UPPGIVEN ILSKA

Lundagård nummer 5 2020 | 25

Bok 2.indb 24

2020-09-01 14:17

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

I studenterna lever Lunds själ

Arrival Day. Slutet på augusti. Solen skiner, det är trettio grader varmt och ovanligt vindstilla för att vara en sommardag i Lund.

Internationella studenter sitter på tågen över Öresundsbron, redo att börja sina nya liv i Sverige. Snart är sommaren helt slut, och i Lund är det nog den bästa tiden på året. Staden som varit som försatt i dvala under sommarmånaderna, med tomma gator och torg, kommer snart att komma till liv igen. Den här tiden på året är det som om själen återvänder till Lund. För nästa vecka kommer studenterna tillbaka.

ETT VANLIGT ÅR hade förväntansfulla novischer fyllt Lunds parker och gator. Men, i år är inget vanligt år. På Lunds Central kliver hälften så många internationella studenter av tågen den här hösten.

Många av dem bär munskydd, vilket särskiljer dem från de flesta svenskar. Antalet novischer är i och för sig många fler i år, men ändå kommer de inte att ens vara nära att fylla stadens parker. De kommer inte att dansa genom Lundagård utklädda till allt mellan himmel och jord. De kommer inte att vandra mellan kårerna och nationerna, skrålandes och dansandes, alldeles lyckliga över att ha fått påbörja studier i Sveriges bästa studentstad. För en global pandemi kan inte ens studentlivets lyckorus bota. Många av studenterna kanske inte ens kommer att komma hit, och de som kommer, kommer inte få komma nära varandra.

EN STAD SOM Lund bygger mycket på traditioner. De är många och gamla. När världen vänds upp och ned riskerar också traditionerna att göra det. Just nu pågår ett intensivt arbete inom hela Lunds studentliv för att anpassa sig till den rådande situationen. Många gör stora insatser för att verksamheterna ska fortsätta fungera, även om evenemang ställs in och intäkter sinar. Och visst är intäkter en nödvändighet för att allt ska fungera, så om du som läser detta är en riktig riking kanske du kan fundera lite över vilken studentförening som gjorde just din studenttid värd att genomleva, och kanske kan du till och med höra av dig dit och donera en liten slant. Men om du är en vanlig student, som många av oss andra, finns det något som är ännu viktigare att du gör. Fortsätt.

FORTSÄTT ATT VARA engagerad. Tänk ut coronasäkra varianter av gamla event. Försök hitta ljusglimtar, men håll avstånd. Ställ inte in, ställ om. Och till dig som ny student vill vi lova att det finns ett studentliv, och det kommer att finnas kvar. Det måste finnas kvar, och det är vårt ansvar att tillsammans se till att det blir så. För, vi kanske förargar en och annan professor när vi säger det, men i studenterna lever Lunds själ, och vi vet alla vad som händer när själen lämnar kroppen.

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

MALIN BRUCE ORDFÖRANDE LUS ELLA SJÖBECK VICE ORDFÖRANDE LUS

LUS KRAMAR

LUS SPARKAR

Alla som engagerar sig i

Covid-19!

studentlivet. Tack för att ni orkar, och fortsätter.

26 | Lundagård nummer 5 2020

Bok 2.indb 25

2020-09-01 14:18

S S

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Äntligen höst och terminsstart !

I år har vi alla ett extra uppdrag, att hjälpas åt att hitta alternativa sätt att umgås med varandra.

Tänk på att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om du känner dig sjuk.

Exakt hur coronarestriktionerna påverkar respektive utbildning kommuniceras direkt till alla studenter. Har du frågor som rör just din utbildning, kontakta din kursansvarige. Även om mycket ser annorlunda ut, så finns Lunds universitet här för dig!

Läs mer på: www.lu.se/corona-student

Allmän studievägledning Välkommen att kontakta allmänna studievägledningen om du exempelvis är osäker på ditt val av studier, har frågor om ansökan och antagningsregler, vill veta mer om vilka yrkesområden olika utbildningar leder till eller hur du kan kombinera fristående kurser till en gångbar generell examen.

För närvarande erbjuder vi vägledningssamtal via telefon eller Zoom.

Läs mer på vår hemsida, www.lu.se/ studievagledning

Karriärstöd för dig som student Arbetslivssamverkan finns för att ge dig som student karriärtips och karriärstöd. Bland annat anordnar vi workshops, driver karriärportalen MyCareer.lu.se och cv-granskar.

Har du en funktions­ nedsättning, till exempel dyslexi eller adhd ?

Du vet väl att detta inte är ett hinder för spännande studier vid Lunds universitet?

På Pedagogiskt stöd kan vi hjälpa dig på olika sätt. Läs mer på www. lu.se/pedagogisktstöd

Genom nyhetsbrevet Karriärtankar får du karriärinspiration och uppdateringar om kommande karriärevent.

Läs mer om Karriärtankar genom att scanna QR-koden.

WWW.LU.SE

Bok 2.indb 26

2020-09-01 14:18

debatt

Studenterbjudande på Mac t o m 30/9.

Student och sugen på en ny Mac? Hos mStore får du 10% studentrabatt och 20 månaders helt ränte- och avgiftsfri delbetalning. Byter du samtidigt in din gamla Mac, iPad, iPhone eller Watch får du förutom inbytesvädet 1 000 kr extra rabatt på din nya Mac.

Byt in – för din plånbok och för miljön. Ta med din gamla Appleenhet till mStore Lund eller Malmö så värderar vi den på plats.

Antalet inbyten med extra rabatt är begränsat och erbjudandet gäller som längst till 30 september 2020. Godkänd kreditprövning av Resurs Bank krävs för delbetalning.

www.mstore.se Kattesund 1, Lund. Tel. 046 -15 04 00 Baltzarsgatan 26, Malmö. Tel. 040 - 660 16 40 XX | Lundagård nummer 3 2020

Bok 2.indb 27

Redigering:

2020-09-01 14:18

debatt

ÅSIKTERNA ÄR SKRIBENTERNAS EGNA. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Utbilda studenter i akademisk frihet

AXEL EKSTRÖM MASTERSSTUDENT I KOGNITIONSVETENSKAP

ERIK J. OLSSON PROFESSOR I TEORETISK FILOSOFI

Det är hög tid att studenterna engagerar sig för en fri debatt och ett akademiskt förhållningssätt, skriver Axel Ekström och Erik J. Olsson.

Akademisk frihet innebär forskarens rätt att utforska och föreläsa efter eget samvete och bättre vetande, utan rädsla för repressalier.

Enligt UNESCO och andra internationella organ är akademisk frihet en förutsättning för hög kvalitet inom forskning och utbildning.

DEN AKADEMISKA FRIHETEN skyddar mot den politiska makt som utövats över forskning och utbildning i mer auktoritära stater som forna Sovjetunionen och dagens Kina.

I Sverige har vi hittills besparats detta, men senare decennier har sett en oroväckande trend av reformer i riktning mot mer politisk styrning, som gjort att vi nu är ett av de länder i Europa med minst forskningsfrihet. Det långsiktiga sanningssökandet har fått ge vika för ett kortsiktigt perspektiv bestämt av politikens mandatperioder. Hur många studenter vet exempelvis att rektorer utses av regeringsmakten och inte av lärarna och studenterna själva?

I DEN POLITISKT styrda högskolan är lärarna utbytbara lönearbetare och studenterna

kunder. Eftersom ”kunden alltid har rätt” anses alltid läraren ha fel när någon klagar på en kurs. Fallen Johan Grant, Germund Hesslow och Erik Ringmar, som samtliga utspelat sig i Lund, är väl omskrivna, men diskuteras nästan aldrig ur ett kvalitetsperspektiv. De illustrerar hur några få studenters anmälningar kan leda till att lärarens rätt att undervisa efter eget bättre vetande problematiseras. I stället för att ta striden om kunskapen, anpassas utbildningen efter de lättkränkta. Det är knappast rätt väg att gå om vi vill ha en utbildning värd studielånet! Mer än någonsin borde studenter ställa sig frågan: vem är det som har bestämt vad jag får lära mig? Och hur har det gått till?

MEN POLITIKEN ÄR inte den enda kraft i samhället som ingriper i den akademiska friheten. För dem som är beroende av forskningsmedel från näringslivet kan det bli väldigt känsligt om slutsatserna inte är i linje med företagets varumärke. Ren självbevarelsedrift kan då göra att resultaten anpassas strategiskt för att inte äventyra finansieringen.

HUR EXTERNA KRAFTERS påverkan kan direkt drabba även studenter får ett aktuellt fall illustrera. Felicia Hogrell, en veterinärstudent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), kallades efter en kritisk debattartikel om grisslakt i Expressen till enskilt möte med ledningen, som i allvarliga ordalag förklarade att artikeln kunde reta upp djurägarna och skada veterinärutbildningen.

Samma kraft som verkar mot den akademiska friheten hotar alltså också studenters demokratiska rätt till yttrandefrihet.

LUNDS UNIVERSITET HAR glädjande nog valt att införa en introduktionstermin för nya studenter. Kursen ligger på 30 högskolepoäng, motsvarande en termins heltidsstudier, och omfattar bland annat studieteknik, skriftlig framställning och forskningsmetod. Det vi saknar är ett moment som informerar om vikten av yttrandefrihet, forskningsfrihet och ett akademiskt förhållningssätt. Dessa är av största betydelse om vi tillsammans ska lyckas säkra kvaliteten på universitetets utbildning.

Lundagård nummer 5 2020 | 29

Bok 2.indb 28

2020-09-01 14:18

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Bok 2.indb 29

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2020-09-01 14:18

nästa nummer 3 oktober

Mjauuu mjauuu....

Katten är tillbaka efter välbehövd semester, har försökt vila upp sig efter inställda studentfester.

Lund vaknar till liv under oroligt väder Men traditionerna är fullgoda, någon kysser en groda Lund liknar inga andra städer, ytterligare en att villigt anmoda.

HEJ STUDENT RASMUS BROMAN

21 ÅR, FRÅN LIDINGÖ PLUGGAR INDUSTIELL EKONOMI

Vilket elevhem hade du tillhört på Hogwarts?

– Hufflepuff. Jag var det i grundskolan när vi hade det temat. Jag står fast vid det.

Har du något spirit animal?

– Gorilla!

Vad står det i din Tinder-bio?

– Minns inte, jag har inte Tinder längre. Jag har flickvän sedan två år tillbaka.

En tredje och fjärde bär munskydd beskyller den första och andra för att vara obrydd.

Inget vet allt men alla vet vi något Pandemin har pågått något har lössen förstått – I en tid där allt är ovisst krävs en särskild list.

Det kan låta trist men alla är utbytbara – i år är det färglösa det mest gångbara.

Morrhoppan

Har du fått någon ny hobby under coronakrisen?

– Det har blivit för mycket datorspel. Spelar League of legends.

Team Trump eller Team Biden?

– Biden. Bättre tweets. Quota mig på det.

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 5 2020 | 31

Bok 2.indb 30

2020-09-01 14:18

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Snurrar tankarna?

Du är inte ensam.

Att må dåligt på insidan är vanligare än du tror. Det kan visa sig på många sätt, som tentaångest, oro, ätstörningar, riskbruk eller självmordstankar. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och orsakas av alltifrån ärftlighet till så enkla saker som stress, ekonomiska bekymmer och sorg.

När du eller en vän mår dåligt – vänta inte! Be om hjälp så snart du kan.

Vi har samlat ihop bra kontaktvägar där du snabbt hittar rätt människor att prata med.

Du når kontaktuppgifterna via QR-koden eller på afbostader.se/hjalp.

Hör av dig – det hjälper.

afbostader.se/hjalp

Bok 2.indb 31

2020-09-01 14:18