Lundagård nr 5 2021

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 5 2021

En ny fortsättning?

ATT BÖRJA OM PÅ NYTT s. 14-15

RENT DISPUTE DRAGS ON p. 6-7

UNIVERSITET I EVIG EXPANSION s. 8-11

Lundagård nummer 3 2020 |

Studenterbjudande på Mac t o m 5/9.

Student och sugen på en ny Mac? Hos mStore får du 10% studentrabatt. Byter du samtidigt in din gamla Mac, iPad, iPhone eller Watch får du förutom inbytesvärdet 1 000 kr extra rabatt på din nya Mac.

Byt in – för din plånbok och för miljön. Ta med din gamla Appleenhet till mStore Lund eller Malmö så värderar vi den på plats.

Antalet inbyten med extra rabatt är begränsat. Erbjudandet gäller studenter och lärare på högskola och universitet som längst till 5 september 2021.

www.mstore.se Kattesund 1, Lund. Tel. 046 -15 04 00 Baltzarsgatan 26, Malmö. Tel. 040 - 660 16 40

ledare

Vart är vi på väg?

Nykläckta, ängsliga, okunniga. Vi fortsätter ändå.

Om Viktor, 19 år, hade fått höra var han skulle befinna sig vid 24 års ålder hade han sagt ”Lundavad?” Viktor, nu 24, har heller ingen aning om hur han hamnat här. Människan vet sällan vart den är på väg. Än mer sällan kan den förklara varför den är där den är.

VÄGEN FRAMÅT FÖR Lunds studentliv är minst lika oviss. Kommer det bli det ”normala” som de gamla studenterna längtar efter, som det var före pandemin? Sedan får man fråga sig: vad är ”normalt”?

Var students liv är trots allt dess eget. ”Normalt” är något subjektivt.

MEN VISST HADE

det varit riktigt gött att få gå på nationsklubb igen?

MAN KAN DOCK inte leva på hoppet allena. Kunskap om vad det ”normala” är måste överföras från de tidigare studentgenerationerna till de som inte upplevt hur det är; alltså både nyblivna novischer och de som började sitt studentliv i karantän.

JAG VET FORTFARANDE inte vart jag är på väg. Inte heller vad Lundagård kommer bli med mig, Theo och Alexandra vid styrspaken. Med 101 års anor sittandes på axlarna är det tungt för nykläckta redaktörer som oss att sträcka ut vingarna. Blicken i nacken är sträng. Ändå hoppar vi ut för att flyga.

JAG TROR ATT du kan relatera till känslan av att inte ha någon riktig aning om vad du gör. Känslan är ofta obefogad, men den finns där ändå.

BÅDE DINA OCH mina föregångare gjorde på ett sätt som fungerade för dem. När vi försöker nå deras ribba kommer det oundvikligen bli annorlunda. Men vi fortsätter.

Och det kommer bli helt okej.

UTÖVER DEN KONKRETA kunskapen följer en specifik, studentikos lundaanda vars glöd behöver tändas igen. Hur denna nya generation gör det väntar vi redaktörer ivrigt på, med diktafoner och kameror i hand.

MEN ÄVEN OM studentlivet öppnar upp all den verksamhet som fanns innan pandemin – peppar, peppar – kommer det nog inte vara detsamma som tidigare. Det betyder inte att det kommer vara bättre eller sämre, bara annorlunda.

VIKTOR WALLÉN REDAKTÖR

Q: Nina Morby, Vendela Källmark & Martin Axelsson Därth Ninas, Vendelas och Martins tid i tornet gick i pandemins tecken.

Kvar är väggar ekande av svordomar och ett golv saltfläckat av tårar – med Ninas nitiska öga för InDesign-detaljer som orsak. Redaktionen minns då Vendela strålade över att ha fått in ordet ”knull” fyra gånger i samma tidning samtidigt som Martin härjade i Ola Söderholms kommentarsfält på Instagram.

Vi önskar de fortsatt lycka i journalistiken och livet!

Qkvad: Med medial fingerspets Östgötsk medieskrud hon iklätts Paranoia för tre Ger tidning kvalité Munnen med ”tjejsnus” smaksätts RÄTTELSE: I Lundagård nr. 4 2021 stod det att posterna som jämställdhetsansvarig på Medicinska föreningen var vakant. Posten var dock enligt uppgift från Medicinska föreningen tillsatt.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Daria Granina.

Medarbetare detta nummer: Tess Tedgård, Esther Arndtzén, Sarah Tavakol, Eric Sarkar Nilsson, Anna Kristiansson, Ingeborg Kindmark, Victoria Källström, Ebba Frid, Ingrid Norén, Caroline Ulvros, Fanny Olsson, Åsa Palmborg, Maja Bjurman.

Omslag: Saber Malmgren.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

En konstant språkdrabant Lundagårds litteraturtant Över InDesign svär Vår könsordskonstnär ”Tillbaka till Uppis?

Galant!”

Adressändring: hos din kår.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 23 augusti 2021.

Deadline: nr 5/2021 13 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 35 400.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

På ”korretext” han klura Med miner nyfikna, aldrig sura Småländsk famn Bar sig till blekingsk hamn Lämnat högar med friskvårdsfaktura Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 5 2021 |

3

NYHET nyheter

”Det handlar inte om sex” Att höra sina grannar ha sex kan röra upp en mängd olika känslor och lyhördheten i lägenheter leder ofta till diskussioner. Så, vad tycker Lunds studenter, är det värre att höra än att höras?

TEXT ALEXANDRA ROSLUND ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

– Första sekunderna tror jag att det är någon som är skadad eller något så jag tänker liksom ”oh shit, ska jag ringa ambulansen eller något?!” men så lyssnar jag av och ”nej, de… de har sex, okej, inget allvarligt”, berättar studenten Benjamin* över Zoom.

”

Låt dem ha det gött. hyresgäst har någon gång störts av att grannarna haft sex. Men bara knappt en tredjedel av dem gör något åt saken.”, skriver tidningen Hem & Hyra i ”NÄSTAN VAR TIONDE

4

| Lundagård nummer 5 2021

en artikel från mitten av juli i år. Siffrorna baseras på en undersökning som tidningen har genomfört tillsammans med opinionsinstitutet Skop. Lundagård har pratat med sex olika studenter för att se hur Lunds studentliv känner kring att både höra och höras. i både studentlägenhet och kollektiv under sin tid som student i Lund. Han säger sig ha svårt att känna igen sig i det Hem & Hyra skriver. Visserligen händer det att han hör sina grannar ha samlag, men han relaterar inte till beskrivningen av grannarnas ljud som störande.

– Om jag satt själv i min lägenhet och hörde någon annan så skulle jag inte tycka att det var så himla störigt. Låt dem ha det gött, liksom.

MARTIN* HAR BOTT

inte alla studenter som har en lika avslappnad relation till att höra andras sexliv. Håkan* berättar att han bott med ett av sina syskon det senaste året. Han upplever att det kan kännas obekvämt att höra hur ”kropparna slår mot varandra” när syskonet har samlag. Håkan påpekar dock att pinsamheten som eventuellt skulle uppstå om han pratade med sitt syskon om (o)ljuden överträffar de obekväma känslorna som uppkommer när han hör syskonets nattliga aktiviteter.

MEN DET ÄR

JACK LUKKERZ, SOCIONOM och auktoriserad specialist i sexologisk rådgivning, tror att det finns en rad olika anledningar till varför det är svårt att samtala med grannar om att man hör dem ha sex; även om man skulle finna

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

ljuden störande.

– Sex är något privat, vi kanske inte vill tränga oss på. Vi vill inte bli en del av varandras sexualitet, även om vi oundvikligen och ofrånkomligt blir en del av grannarnas sexualitet [när vi bor i lägenhet reds. anm.].

TIDIGARE BODDE STUDENTEN Emilia* i en studentkorridor. Hon berättar att hon upplevde stön och dunkar i väggen från en grannes samlag som besvärande. Hon säger också att (o)ljuden från grannen var så pass höga och frekventa att de störde både sömn och studier. Emilia valde därför att prata med grannen om situationen .

– Jag sa till henne att det här går verkligen inte, jag kan för fan inte sova.

HUR VI UPPLEVER våra grannars (o)ljud är en ganska komplex fråga, påpekar Jack Lukkerz.

Han tillägger att hur man upplever ljuden kan säga lika mycket om den som hör som den som hörs, vilket kan vara en av anledningarna till att få väljer att prata med sina grannar om volymen.

– Man kan känna en äckelkänsla, man kan känna en skamkänsla, man kanske till och med känner lite avund, lust, man kanske blir kåt av det här. Det kan finnas saker som är positivt i det här eller som gör att vi inte vill avslöja för mycket av oss själva. Jag kan mycket väl tänka mig att det väcker komplexa känslor som gör att de flesta bara låter saken bero.

”

Alla medel är tillåtna i krig och kärlek BLAND DE SEX intervjuade studenterna säger majoriteten att de inte störs av ljudet från grannarnas älskog. De flesta upplever det snarare som något humoristiskt eller känner sig opåverkade. Något även AF Bostäders VD, Henrik Krantz, upplever stämmer in på hans bild av hur det ser ut inom studentvärlden.

– Det kanske inte är att man ringer om just detta. Utan man ringer i allmänhet om att det är fest.

ENLIGT JACK LUKKERZ lägger artikeln från Hem & Hyra fokus på fel detaljer. Han håller med Henrik Krantz om att det verkar vara relativt ovanligt att man störs av ljud från grannarnas sexuella eskapader. Studien från Hem

& Hyra visar trots allt att nio av tio hyresgäster inte störs av ljud från grannarnas samlag, påpekar han.

– De flesta verkar ju inte tycka att det är något problem. Jag tänker att det här visar på den mångfalden [av känslor som kan uppstå, reds. anm.], och en tendens att kanske lägga fokus på det negativa, det som inte funkar, det som stör oss.

”

Man tänker ju oftast att det ska låta mindre än vad det gör, tror jag. de sex studenterna är det snarare det motsatta problemet som framkommer – en medvetenhet om att grannarna kan höra när man själv har samlag. De flesta känner dock att det ”göttiga” överväger det eventuellt pinsamma.

– Aldrig i livet! Jag känner att, det är klart att det är lite pinsamt och obehagligt, säger studenten Peter*, som bor i en korridor från AF Bostäder, när han blir frågad om det påverkar hans sexliv.

– Men alla medel är tillåtna i krig och kärlek, tillägger han muntert.

I INTERVJUERNA MED

VID ORO FÖR om grannen kommer höra finns det ett värde i att fundera kring vad det egentligen är man oroar sig för, samt om ens farhågor är baserade på verkligheten eller skam, säger Jack Lukkerz. Han rekommenderar att man funderar kring vad man själv hör från sina grannar.

– Måste man uttrycka sig i ljud? Om man ligger med varandra eller har sex på egen hand; kan man njuta sexuellt utan att vara allt för högljudd? Kan man göra det på ett annat sätt?

Boverket skriver i ett mejl till Lundagård att det är svårt att avgöra vad som är en lämplig ljudnivå för ”mänsklig aktivitet”. ”Variationen av ljudnivåer är ofta stora vilket innebär att det kan vara svårt att bestämma ett normalfall, om mätningarna sker i en allmän boendesituation kan det ju även vara lite integritetskränkande.”

grannen om sexljud mer än möjligtvis genom någon liten skämtsam kommentar. Men Hilda*, som bor i en studentlägenhet via AF Bostäder, var en gång med om att en granne knackade i väggen när hon hade samlag.

Hilda berättar att hon inte riktigt hade insett hur lyhört det var i hennes bostad innan händelsen men att hon numera oroar sig för att grannarna ska höra när hon har sex. Detta påverkar fortfarande hennes sexliv.

– Det satt i efter… Man blir lite hämmad av det liksom. att hans syskon vid ett tillfälle sa till hans tidigare partner att de var för högljudda.

– Det blev lite stelt va… Man tänker ju oftast att det ska låta mindre än vad det gör, tror jag.

ÄVEN HÅKAN NÄMNER

UNDER SAMTALET MED Jack Lukkerz påpekar han att man som boende i lägenhet bör anpassa sig efter att grannarna eventuellt kan höra ens sexuella aktiviteter. Men han tillägger även att grannarna troligen inte är medvetna om att ljudet från deras aktiviteter penetrerar väggarna. Om man önskar att prata med en granne om eventuella läten rekommenderar Jack Lukkerz att man i stället för att fokusera på aktiviteten bör tala om ljudnivån.

– Det här handlar inte om sex. Det handlar om ljudet, eller oljudet. Jag tror att man i lika grad ska säga till att ”det här oljudet är störande” ungefär som att det är en dammsugande granne mitt i natten, musik eller fest.

– Är det något som sker sällan, kanske en kvart tjugo minuter, vad vet jag, man kanske kan lyssna på musik själv i lurar. Kanske gå ut och gå en stund och så. Men om det sker väldigt ofta så tänker jag att man absolut bör säga till, tillägger Jack Lukkerz.

*Samtliga namn på studenter som medverkar i artikeln är fingerade.

PETER PETTERSON FRÅN

WEBBEN Nu är även Lundagårds webbtidning igång igen! På lundagard.se finner du dagliga nyhetsuppdateringar, tänkvvärda krönikor och mycket mycket mer.

UTÖVER EMILIA ÄR det

ingen av de intervjuade studenterna som säger att de har kontaktat

Lundagård nummer 5 2021 |

5

news

Students Summoned to Rental Board as Housing Conflict Drags On In December 2020, tenants residing at AF Bostäder’s housing were sent an email informing them that their rents were to increase. The new rents were not successfully negotiated with the Tenants Union, resulting in protests from students who are now being called to the Rental Board.

TEXT SARAH TAVAKOL

In 2020, AF Bostäder (AFB), the largest student housing company in Lund, decided to raise their tenants’ rent by 2 percent for 2021, causing protest from students. Many chose to organize themselves in a Facebook group.

AS THE RAISE was deemed too large by the Swedish Tenants’ Union (Hyresgästföreningen), both parties participated in negotiations, as is customary in Sweden. AFB, however, suspended the negotiations in December 2020 and will now put tenants who refused to pay the new rent before the Rental Board. The Rental Board is a type of court before which people bring rent and housing issues, but also serves as an arbitration tribunal in tenancy disputes.

”

If we as tenants were to accept rent increases, we are signaling that negotiations are superfluous.

THOSE WHO CHOSE to accept the raise, simply just paid the new rent, but tenants who rejected the raise were offered to pay the old rent while partaking in continued negoti-

6

| Lundagård nummer 5 2021

ations with AFB. The founder of the Facebook group “Tenants who are still negotiating with AF Bostäder”, Arne Stenkrona, and Olivia Bexell, another Lund University student who is active in the group, were both against the rent increase because it was not negotiated with the tenants. Over 400 other students have joined Arne Stenkrona’s Facebook group.

AFB HAS NOW initiated a case with the Rental Board, where they wish to receive retroactive rents for the full year of 2021 from tenants who have been paying the old rent instead of the newly increased one. Consequently, students have started to be summoned before the Rental Board. Students who are members of the Tenants’ Union will have the opportunity to be represented by a legal counsel.

AFTER REJECTING THE raise, individual discussions did not take place according to Olivia Bexell. When AFB sent out their notification of the new rent, they stated that they had left negotiations with the Tenants’ Union, which makes the new rent illegitimate, claims Olivia Bexell.

OLIVIA BEXELL AND Arne Stenkrona both feel that AFB’s recent actions contradict the company’s claim to be “the students’ own housing company”. Olivia Bexell believes that “AFB is taking advantage of students who are new to the housing market,” as students know little about their rights and are scared to not fully pay invoices they receive. They, in fact, have the right to not pay the rent if it is unnegotiated, as in this case. Olivia Bexell continues to explain that she questions AFB’s motivation to increase the rent, since it was unnegotiated and took place during the pandemic. “Most students lost their part-time jobs, meaning students only had CSN to rely on, which did not increase during the pandemic,” says Olivia Bexell.

“IF WE AS tenants were to accept rent increases that have not gone through proper negotiations, we are signaling that negotiations are superfluous, giving AFB precedent to increase rents arbitrarily based on their preferences,” says Arne Stenkrona.

ARNE STENKRONA IS disappointed that AFB left negotiations last year. He points out the housing company’s lack of communication with the tenants, as tenants got the information of the raise the same day as they pay their monthly rent. Arne Stenkrona says “they stranded the negotiations just before the winter holidays and communicated this in a way that I can only interpret as them hoping that most would not have the energy to oppose.”

AFB STATES ON their website that they “own, take care of, and develop good and cheap housing for active students in Lund”. Henrik Krantz, CEO of AFB, claims that “students should bear in mind that everything AFB does, including rents, goes back to the students. We build more housing, we renovate, we take care of the outside [and] offer bike

READ MORE ARTICLES IN ENGLISH AT LUNDAGARD.SE

care shops”. Henrik Krantz explains that the increased rent is part of the process in allowing AFB to re-invest in the students’ present and future accommodations, where a variety of living choices and services are included.

According to Henrik Krantz, “AFB continues to be the cheapest student housing company in Sweden, with rents that include electricity, warm water [and] internet”.

”

Everything AFB does, including rents, goes back to the students.

IT IS NOT the first time AFB has dealt with negotiations and demands to reduce rent increases. It has happened in 2002, 2005, 2012, and 2015. In these previous years, the rent increase has varied widely: 1.8 percent to 10 percent. The 10 percent increase by AFB was seen in 2002, where the Tenants’ Union deemed the raise too great, causing further negotiations to be held. The Tenants’ Union managed to reduce the raise to 5.9 percentage points for the students in Lund. The other years have seen similar scenarios, where the Tenants’ Union and AFB have negotiated several times to reduce rent increases. However, the rents were never left unnegotiated.

LEGALLY SPEAKING, DISPUTES mediated through the Rental Board is normal. It happ­ en­s frequently that tenants have opposed their rents and then are summoned to the

Rental Board. This often works well. The Swedish rent regulation is based on utility value for the tenant, as stated by the National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket). An apartment’s utility value is determined by factors such as size, standard and equipment avialable.

IN LIGHT OF reports from the Tenants’ Union, the Rental Board will probably determine the dispute by looking at similar apartments to those with rent increases and compare them, deciding whether the rent increase is justified or not. AFB’s retroactive rent demand is also dependent on the verdict of the Board. A decision will occur after all students have been summoned to the Rental Board.

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

:

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

Lundagård nummer 5 2021 |

7

historisk tillbakablick

Under utbyggnad Från ett tillhåll för eliten till en skola för den breda massan. Universitetet har blivit ett alltmer självklart inslag i svenskars liv och utbildning. Hur blev det så, och vad innebär denna ökning för samhället på sikt?

TEXT THEO VAREMAN FOTO ALEXANDRA ROSLUND

8

| Lundagård nummer 5 2021

L

agom till att denna tidning landat i din brevlåda har tusentals nya studenter precis anlänt till Lund.

Trots att studentlivet praktiskt taget försvunnit under coronapandemin, och skräckhistorier om ensamheten framför Zoom präglat nyhetsrapporteringen, har det gångna året sett fler nya studenter än någonsin. Enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) sökte totalt 419 000 personer till högre utbildning inför hösten 2021, en ökning med 12 000 personer jämfört med det förra rekordtillfället – som inföll bara ett halvår tidigare.

ATT REKORDEN KOMMER just nu är ingen slump. Regeringen har under pandemin skjutit till ytterligare resurser till högskolan, både som en del av en permanent utbyggnad av antalet studieplatser, men också i form av tillfälliga stöd. Det senare har bland annat resulterat i ett större utbud av sommarkurser, då mängden arbetstillfällen mellan terminerna väntades bli färre.

är inte ett nytt fenomen. Under 1900-talet ökade studentantalet kraftigt, och idag har nästan varannan person i Sverige någon form av högre utbildning. Hur har dessa processer sett ut tidigare, och kan de ge en fingervisning om vilken värld som dagens studenter kommer ut i efter examen?

UTBYGGNAD AV HÖGSKOLAN

LOVISA BROSTRÖM ÄR doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och har skrivit om medelklassens utveckling i den omdiskuterade antologin Klass i Sverige (Arkiv förlag, 2021). Hon tycker att utvecklingen under pandemin kan liknas vid hur den ekonomiska krisen på 1990-talet hanterades.

– Under början av 90-talet steg arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten.

En lösning på det var att bygga ut högskolan och antalet högskoleplatser, berättar Lovisa Broström över telefon.

I SAMBAND MED 90-talskrisen satte regeringen ett mål om att hälften av de nyutexaminerade från gymnasiet skulle gå vidare direkt till högre utbildning – allt för att dämpa den skenande ungdomsarbetslösheten.

– Det här kan man exempelvis se i att många högskolebyggnader runt om i Sverige är byggda just på 90-talet, fortsätter Lovisa Broström.

KOPPLINGEN MELLAN PANDEMIN och det stora söktrycket till universitetet bekräftas av Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Det

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

tycks finnas ett återkommande mönster – när ekonomin går ner, går ansökningarna upp.

Utbildningen blir alltså ett sätt för unga att övervintra krisen, samtidigt som det stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden.

SVANTE NORDIN, PROFESSOR emeritus i idéoch lärdomshistoria vid Lunds universitet, lyfter hur universitetsexpansioner har sett ut tidigare i historien. Enligt honom motiverades de stora utbyggnaderna under 1900-talets mitt inte av ekonomiska kriser – tvärtom!

– Nej, universitetsexpansionen på 50- och 60-talet var en väldigt medveten satsning, både i Sverige och runt om i västvärlden. Tage Erlander [dåvarande statsminister, reds. anm.] såg det inte som en krockkudde i första hand, utan snarare som en motor i modern ekonomisk tillväxt, säger Svante Nordin.

”

Det var naturligtvis stor tonvikt på teknisk och medicinsk utbildning.

ENLIGT HONOM GENOMSYRADES den stora expansionen av högskolan under efterkrigstiden av en stark tillväxtideologi. Under 50-talet fördubblades antalet studenter vid Lunds universitet, och Svante Nordin beskriver tidsandan som färgad av den politiska ledningens dåvarande ambitioner.

– Det var naturligtvis rätt stor tonvikt på teknisk och medicinsk utbildning. För att bygga välfärdssamhället var detta en nödvändig del menade Erlander.

UTBYGGNADEN AV UNIVERSITETET, med de tekniska utbildningarna i fokus, ledde bland annat till grundandet av Lunds tekniska högskola (LTH) 1961. Den nya högskolan kom att göra Lunds universitet till Sveriges största, och ett nytt funktionalistiskt campus av amerikanskt snitt byggdes i snabb takt i stadens utkant. ÄVEN IDAG FINNS många exempel på hur universitetets utbyggnad påverkar stadsbilden – anläggningarna ESS och MAX IV har möjliggjort en helt ny stadsdel, och längs Sölvegatan reser sig ett skelett av betong som snart ska fyllas av medicinare.

HUR FÖRÄNDRAS DÅ samhället av att allt fler söker sig till den högre utbildningen? Utvecklingen mot ett så kallat ”kunskapssamhälle” prisas ofta från politiskt håll, men dess långsiktiga effekter diskuteras mer sällan i riksdagens talarstol.

– Den sociala rörligheten var förstås mindre tidigare. Innan vi hade CSN, och innan det fanns så många högskolor, var möjligheten att studera ganska få förunnat, säger Lovisa Broström.

”

Tidigare räckte det med en fil. kand. så var du hemma!

HON ÄR POSITIV till att högskolan byggts ut, och den ökade sociala rörlighet som det innebär. Samtidigt lyfter hon det faktum att det växande utbudet av högskoleutbildade har påverkat medelklassens status i samhället.

– Tidigare räckte det att ha en fil. kand. så var du hemma! Det kan verka orimligt idag, men då var det så pass få som var högutbildade att det räckte med en ganska grundläggande utbildning för att få väldigt prestigefyllda arbeten.

DEN VÄXANDE MÄNGDEN universitetsutbildade leder också till en större konkurrens om just de mer prestigefyllda jobben, något som kan leda till problem. Exempelvis har den rysk-amerikanske antropologen Peter Turchin väckt uppmärksamhet med sin forskning om historiska processer, där han återkommande har pekat just på en ökad konkurrens mellan potentiella eliter som en bidragande faktor till sociala oroligheter. En växande grupp högutbildade som trots detta inte kunde hitta arbete anses också ha varit en bidragande faktor till revolterna i Tunisien och Egypten 2011.

ATT EN STIGANDE utbildningsgrad skulle kunna vara konfliktskapande på ett sådant sätt är dock något som Lovisa Broström förhåller sig skeptisk till.

– Jag vet inte om det leder till oroligheter, men däremot kan kontakter komma att spela en större roll. Om allt fler har likvärdiga utbildningar så måste det finnas något annat som gör att folk utmärker sig, menar Lovisa Broström, som tror att det kan uppstå en typ av informell konkurrens.

Lundagård nummer 5 2021 |

9

historisk tillbakablick

En stund av stillhet på universitetsbiblioteket. Till hösten kommer det troligtvis bli tätare mellan hyllorna.

DENNA INFORMELLA KONKURRENS riskerar att cementera den ojämlikhet som fanns redan före universitetsexpansionen. Troligtvis är det samma elitgrupper som tidigare hade utbildat sig oavsett, som idag har de nödvändiga kontakterna.

– Det finns ju fortfarande hierarkier, säger Lovisa Broström.

JUST DENNA DIMENSION har aktualiserats än mer av det höga söktrycket under coronapandemin. Förväntningen från UKÄ:s sida var att fler personer utan akademisk bakgrund skulle söka sig till högskolan under pandemin – men en nyligen presenterad rapport visar att resultatet har blivit precis tvärtom. Trots att regeringen har byggt ut antalet högskoleplatser, har snedrekryteringen ökat, och många av de som gick direkt från gymnasium till högskola skulle troligtvis ha pluggat vidare i ett senare skede i livet. Krishanteringen tycks i detta avseende snarare ha stärkt de hierarkier som fanns redan före pandemin.

INTE HELLER SVANTE Nordin tror att expansionen av den högre utbildningen enbart är ett oproblematiskt fenomen.

– Det innebär kanske en fördjupad klassklyfta, som inte i första hand är ekonomisk,

10 | Lundagård nummer 5 2021

utan snarare mellan utbildade och mindre utbildade.

SVANTE NORDIN SER högskoleexpansionen som en del i en större omvandling av samhället och ekonomin – från ett industriellt till ett ”post-industriellt” samhälle.

– Hittills har det också hängt samman med urbaniseringen. Fler och fler människor bor, inte bara i städer, utan i de allra största städerna, medan stora delar av landsbygden kanske förfaller. Du kan inte riktigt säga om den här utvecklingen är positiv eller negativ, den är väl bådadera.

”

Fler och fler bor i de största städerna, medan landsbygden förfaller.

HAN MENAR ATT idén om ”överutbildning” är en global trend, som går flera decennier tillbaka. Rädslan för att alltför många studenter skulle studera till något med en begränsad ef-

terfrågan på arbetsmarknaden resulterade för Sveriges del i att maxantal – ”spärrar” – infördes på utbildningarna under slutet på 60-talet.

– Från statsmaktens sida var det här ett sätt att reglera att det inte skulle bli överutbildning inom vissa yrkeskategorier, en massa onödiga humanister eller vad det nu var. Men man genomförde också studiemedel! Och det ena hänger samman med det andra, om staten ger studielån och studiebidrag, då vill den vara säker på att de som får det här kommer att tjäna en tillräckligt hög lön för att kunna betala tillbaka det. Så det var ju en del av samma ideologi, säger Svante Nordin.

HAN TILLÄGGER ATT han själv aldrig behövde söka till universitetet – det räckte med att skriva in sig och dyka upp på kursintroduktionen. Något som för dagens studenter nog förefaller minst sagt avlägset.

DEN KRAFTIGA EXPANSIONEN av högskolan krävde alltså en ökad statlig kontroll över utbildningarna. Detta, menar Svante Nordin, hänger samman med den mer teoretiska diskussionen om vad universiteten egentligen är till för. Är den huvudsaklige uppgiften mänsklig bildning, eller snarare en anpassning till arbetsmarknadens behov?

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

”

Det är klart att när statsmakten tittar på det, så är det arbetsmarknaden som dominerar.

– Ingen säger ju något annat än att båda delarna är legitima, men man kan ha olika avvägningar kring hur mycket viktigare man tycker det ena är än det andra. Det är klart att när politiker tittar på det hela, och när statsmakten tittar på det hela, så är det arbetsmarknaden som dominerar, säger Svante Nordin.

VILKA EFFEKTER CORONAPAN-

rekord, minskade till exempel mängden studerande något när ekonomin kom igång igen. ÄN SÅ LÄNGE verkar inte rädslan för en ”överutbildning” fått fäste på det politiska planet, men huruvida vår tids expansion kommer att öka den sociala rörligheten, eller tvärtom cementera vissa eliters position i samhället, är något bara framtiden kan utvisa.

DEMIN får på den högre utbildningens plats i samhället återstår förstås till stor del att se. Efter finanskrisen 2009, då antalet studenter enligt UKÄ också slog Svante Nordin minns hur rädslan för »överutbildning« förändrade antagningssystemet.

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Lundagård nummer 5 2021 |

11

P å djupettillbakablick historisk

MOOC – framtid eller fördärv?

Demokratisering av kunskap eller minskad utbildningskvalitet? Lundagårds Lydia Löthman redogör för den nätbaserade kurstypen mooc och undersöker vilken framtid formatet kan ha på Lunds universitet.

TEXT LYDIA LÖTHMAN ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Mooc:ar (Massive open online courses) är storskaliga kurser på universitetsnivå som kan ha tusentals deltagare. Kurserna sker endast på distans, lärarkontakten är minimal och kostnaderna låga. Den ursprungliga modellen var att kurserna finansierades med hjälp av små tilläggskostnader, vanligtvis för examination och examensbevis. Idag finns det dock lärosäten som tar betalt för hela eller delar av kursmaterialet.

BEGREPPET MYNTADES 2008 och snart spred sig fenomenet till flera av världens universitet och högskolor.

Idag kan antalet mooc-kurser räknas i tusental. Många av Sveriges lärosäten erbjuder numera denna typ av kurser i diverse ämnen, däribland Lunds universitet (LU) som i dagsläget anordnar 15 stycken.

Samtliga av LU:s mooc:ar distribueras genom onlineplattformen Coursera.

MARKUS LAHTINEN ÄR lärare och forskare vid Institutionen för informatik vid Ekonomihögskolan och har arbetat med två olika mooc-kurser vid LU. Den ena lanserades 2016 och handlar om digitala affärsmodeller, och 2020 släpptes en andra kurs på temat Afrikas ekonomiska historia. Han bär med sig positiva erfarenheter från kurserna och är generellt mycket positivt inställd till mooc:ar.

– Det har gått mycket bra över lag och båda kurserna är ett kvitto på detta – kursen

12 | Lundagård nummer 5 4 2021

om digitala affärsmodeller har samlat på sig över 35 000 deltagare sedan lanseringen och mooc:en om Afrika har cirka 1 500 deltagare, berättar Markus Lahtinen. mooc-kurserna fått entusiastiska förespråkare både inom och utanför akademin världen över. De hoppas att kurserna kan bidra till att göra högre utbildning mer tillgänglig och inkluderande. Exempelvis har förhoppningar om att kurserna kan minska klassklyftor lyfts fram på grund av de låga kostnaderna. Detta gäller särskilt i länder där högre utbildning inte betalas via skattemedel. Flera amerikanska universitet har redan börjat erbjuda kandidat- och masterprogram i form av mooc:ar till lägre kostnader än ordinarie program.

UNDER ÅREN HAR

ALLA DELAR DOCK inte den positiva inställningen till mooc:ar. Kritiker menar att kurserna kommer att leda till en lägre utbildningskvalitet med för lite lärarkontakt och isolerade studenter, och hänvisar ofta till kursernas höga avhoppssiffror. Enligt en studie från Open University slutför endast 12.6% av alla inskrivna studenter kurserna.

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

DET LÅGA ANTALET studenter som fullföljer kurserna bekräftas i Justin Reich och José A. Ruipérez-Valientes studie The MOOC Pivot, publicerad i tidskriften Science 2019.

Forskarna finner utöver detta ytterligare två mönster värda att problematiseras: majoriteten av deltagarna återvänder aldrig efter sitt första år, och kursernas tillväxt sker nästan enbart i världens rika länder.

MARKUS LAHTINEN SOM hör till mooc-kursernas förespråkare tycker ändå att det är självklart att universitetet bör satsa mer på kurserna: – Det är nödvändigt att experimentera med nyare och effektivare förmedlingsformer.

HAN TROR INTE heller på att mooc-kurser skulle leda till en lägre utbildningskvalitet och menar att lärdomar från distansundervisningen under covid-19-pandemin visar på detta.

– Grundfrågan handlar inte så mycket om att ställa kvaliteten i salsundervisningen mot den online-förmedlade. I praktiken samspelar dessa med varandra. Vi har sett exempel på att en inspelad videoföreläsning kan användas av campus-baserade studenter för att lyssna igenom innehållet på en föreläsning i efterhand, berättar Markus Lahtinen. ÄVEN ANN-KRISTIN WALLENGREN, vicerektor för utbildning, menar att mooc-kurser kan vara positiva för universitetet.

– Studenter har lockats till Lund på grund av att de följt en mooc, och en del institutioner har mooc:ar som följs av tiotusentals lärande och genom detta gjort sig kända internationellt, förklarar hon.

”

För universitet som vill vara relevanta bortom 2020-talet är det nödvändigt att etablera en närvaro online.

I NULÄGET GENERERAR inga av de mooc-kurser som erbjuds i Sverige högskolepoäng.

Markus Lahtinen är dock övertygad om att det kommer bli en realitet i framtiden.

– För universitet som vill förbli relevanta bortom 2020-talet är det nödvändigt att etablera en närvaro online. Vissa universitet har redan etablerade betal-, poäng- och examensmodeller.

LENA ESKILSSON, PROREKTOR på LU samt ordförande i universitetets utbildningsnämnd är enig med Markus Lahtinen om att LU bör satsa mer på nätbaserad undervisning. Hon är däremot inte säker på att satsningen kommer innebära fler mooc-kurser.

– Frågan är om inte satsningar istället kommer att göras på andra typer av nätbaserad utbildning. LU har ett arbete framför sig med att bli ännu bättre när det gäller den biten, både avseende ordinarie utbildning och uppdragsutbildning, säger hon.

ANN-KRISTIN WALLENGREN pekar även på vissa hinder som är förknippade med införandet av poänggivande mooc-kurser.

– Att göra dem poänggivande är förenat med mycket stora administrativa svårigheter och skillnader i regler och förordningar vilket i sig är ett stort hinder, säger hon.

ANN-KRISTIN WALLENGREN påpekar dock att all typ av utbildning är inne i en digitaliserad förändringsfas och att internationaliseringen ökar. Därför kan det vara svårt att sia om framtiden.

– Huruvida mooc:ar kommer att bli poänggivande kan jag inte svara på nu eftersom utvecklingen av olika typer av kurser och samarbeten just nu är inne i en utvecklingsfas. Men mooc:arna, i den form de har nu eller i en annan, kommer säkerligen att vara en del av dessa nya globala samarbeten och kursgivningar, säger hon.

ATT EN ALLT större del av universitetets undervisning kommer ske online framstår därmed som högst sannolikt. Om denna nya typ av undervisning kommer ske i form av mooc-kurser eller inte återstår att se.

OM MOOC - Konceptet med öppna, nätbaserade kurser introducerades i början av 2000-talet. Begreppet mooc tillkom dock först 2008.

- I Sverige ger mooc-kurser i dagsläget inga högskolepoäng, och kräver därför inte heller någon högskolebehörighet.

- Flera av de mest sökta mooc-kurserna via plattformen Coursera ges vid Lunds universitet.

- I dagsläget ges 15 olika mooc-kurser vid Lunds universitet.

Lundagård nummer 5 4 2021 | 13

porträttet

Att börja om på nytt TEXT EBBA FRID FOTO ALEXANDRA ROSLUND

24 14 | Lundagård nummer 5 2021

porträttet Två veckor efter en ödesdiger natt i början av november 2019 vaknar student­en Carl Axel ”Charlie” Sverdrup med minnesförlust och ett hål i skallbenet. Lundagårds Ebba Frid har mött Charlie för att prata om när livet vändes upp och ner.

– En smäll mot vänstra hjärnloben ses som en av de svåraste skadorna man kan få. Jag har fått förklarat att det är få som överlever det.

CARL AXEL SVERDRUP, eller Charlie som han kallas, bor bara ett par innergårdar ifrån mig, så jag besöker honom i hans studentlägenhet.

Den är personligt inredd med en eklektisk samling böcker, växter och säregna attiraljer.

Här har han bott tillsammans med flickvännen Emmy sedan 2018. På den tiden hade han en stressig tillvaro som studiesocialt ansvarig inom teknologkåren, efter att hans examensarbete i materialinriktad kemiteknik blivit uppskjutet.

EN MÖRK OCH regnig natt mellan den andra och tredje november 2019 förändrades allt.

Charlie var på väg för att fira en avklarad mattetenta på nation tillsammans med tre vänner.

Vännerna cyklade, Charlie åkte elscooter.

Plötsligt svängde en bil in framför dem utan att sakta in. Charlies vänner tvingades tvärbromsa. Men Charlie hann varken se fordonet eller stanna. Elscootern kolliderade med bilen och i kritiskt tillstånd ruschades Charlie till universitetssjukhuset.

MED EN KONSTATERAD blödning innanför skallbenet låg Charlie i medicinskt inducerad koma på sjukhuset i över två veckor. Vid det laget visste ingen säkert vilket skick han skulle vara i när han vaknade. Det skulle ta arton dagar innan han vaknade upp igen, och det var bara början på en lång, ännu pågående resa.

En ny tillvaro

Det är med ett avsevärt lugn och nästan kontrasterande vardaglig ton Charlie återger den dramatiska upplevelsen. Han samtalar, skrattar och gestikulerar naturligt under intervjun, och bortsett från några ärr i skalpen (vanligtvis dolda av en lång sidolugg) skvallrar inget i Charlies framtoning om att han genomgått ett massivt skalltrauma som krävt flertalet hjärnkirurgiska ingrepp.

– Jag ser det som att jag hade tur. Olyckan skedde precis vid universitetssjukhuset. Efter tio minuter var jag i röntgenapparaten.

NÄR CHARLIE VÄL vaknade ur sin koma i mitten av november 2019 hade en bit av hans skallben tagits bort för att ge utrymme åt den del av hjärnan som svullnat upp efter krocken.

Detta, i kombination med själva skadan, gav upphov till en hel del neurologiska symptom.

Världen runt omkring var svårtolkad för honom, och han var väldigt förvirrad. Trots det kände han sig inte rädd.

– Att sakna en del av skallbenet sätter snurr på ditt medvetande. Jag kunde till exempel tänka rätt ord när jag skulle prata, men det var i stället ord som inte fanns som kom ut. Jag fick sitta i rullstol eftersom min balans var så dålig.

– Man återhämtar sig inte så fort man öppnar ögonen.

DET MÄRKS ATT Charlie är ingenjörsstudent: Med smittsam entusiasm beskriver han detaljrikt de olika ingrepp han varit med om. Han berättar med särskild iver om ett Uppsala-patenterat implantat som fick ersätta det borttagna skallbenet.

”

Det är lite konstigt att komma tillbaka till ett ”tidigare liv” som man inte riktigt kommer ihåg lika väl.

STRAX EFTER ATT implantatet sattes in började Charlies nervfunktioner återkomma.

Han kunde snart stå upp på egen hand, och hans språkförmåga – vilken förutom svenska även omfattar norska, danska, engelska och tyska – började komma tillbaka. Han är obstinat som person, vilket han tror hjälpte honom att återhämta sig snabbare både fysiskt och mentalt. Han beskriver även familjen som ett ovärderligt stöd, och inte minst flickvännen: – Hon var med från första kvällen till alltid, fortfarande.

Bestående utmaningar

Charlies envisa läggning blir än mer märkbar under vårt samtal: han är mycket noga med att försöka minnas och återge specifika datum och händelser korrekt. Att återfå sin minnesförmåga har varit Charlies största utmaning, och han upplever fortfarande problem med närminnet.

LÅNGTIDSMINNET ÅTERFICK HAN kring julen 2020. Då började han minnas mer av tiden före olyckan. Han minns dock fortfarande

ingenting av själva krocken, även om han berättar att platsen där han blev påkörd har framkallat viss ångest.

UTÖVER DETTA HAR det tagit tid att kunna återgå till ”vardagslivet”: i början hade Charlies hjärna svårt att ”sålla intryck”, vilket gjorde det mentalt utmattande att exempelvis befinna sig på skräniga snabbmatsrestauranger och annat som han tidigare tagit för givet.

– Det är lite konstigt att komma tillbaka till ett ”tidigare liv” som man inte riktigt kommer ihåg lika väl, utan får anpassa sig till nuet. Min beräkning är att vid en sån här olycka nollställer man sin personlighet lite, och så måste man komma ihåg det gamla, men också bygga upp från ingenstans till någonting som fungerar igen.

Har du förändrats något efter olyckan?

– Min flickvän tycker att jag har blivit en bättre människa, säger han och skrattar till.

På vilket sätt?

– Jag tror det har mycket att göra med att man har slutat dricka alkohol, slutat vara alldeles för självupptagen, och man ser mer medmänsklighet i sig själv. Jag gör det i alla fall.

Vad gör du nu för tiden?

– Jag är fortfarande sjukskriven. Jag har försökt göra en omtenta i matte.

CHARLIES

NÄRMINNESPROBLEMATIK

HAR

satt käppar i hjulet för det mål han fortfarande har med sitt liv – att bli ingenjör, precis som tidigare generationer i familjen.

– I början var problemet att jag kunde läsa allting, men när jag skulle göra övningar kom jag inte ihåg något jag läst. Det var ganska frustrerande. Minnet var lite som bilden av en inbucklad spegel – det gick inte att styra upp det ordentligt.

CHARLIE HAR FÖRSÖKT göra omtentan fyra gånger, men har behövt tid för att anpassa sin studieteknik efter omständigheterna. I dag har han börjat få en känsla för hur hans minne fungerar, och blir allt bättre på att minnas saker han lär sig. Han har en viss oro inför framtiden, men ger inget sken av bitterhet.

Han arbetar fortfarande envist med att uppnå ett nytt normaltillstånd, och bibehåller en inspirerande, positiv inställning.

– Förbättringen sker långsamt numera.

Men det händer hela tiden.

Lundagård nummer 5 2021 |

15

reportage

En falnande eldsjälsstad?

TEXT VIKTOR WALLÉN FOTO SABER MALMGREN

Tre terminer pandemi har kommit och gått. Kommer studentlivets traditioner och verksamhet­er att kunna återvända till det ”normala” efter att restriktionerna släppt Lund ur sitt grepp?

16 | Lundagård nummer 5 2021

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Nationer, kårer och spex är tre av de student­ ikosa pelare som kunskapsstaden Lund vilar på. Under pågående pandemi har dock samtliga tvingats skala ner på sina verksamheter.

NU, NÄR DET finns hopp om en återgång till det normala, ska de studentikosa pelarna resas igen. Men av vem? Och kommer det vara samma studentliv som låstes in i karantänen?

VID INTERVJUER MED flertalet studentlivsaktiva har ordet ”eldsjäl” varit frekvent återkomm­ ande. Det halvt ideella, halvt professionella engagemanget kräver personer som bär på ett driv som går utöver det vanliga. De brinner för det de gör, och under pandemin har eldsjälarna gjort sig påminda på olika sätt.

Lundagård nummer 5 2021 | 17

reportage

Spexare så in i själen

– Det kommer inte att bli samma. Det är jag nästan helt säker på.

Elmer Dellsons skeptiska uttalande matchar inte hans glada lynne. Vid Lundagårdsredaktionens trasiga bord berättar han om sina fyra år av spex. Han har engagerat sig i både Jesperspexet och Krischanstaspääxet – ”Krischan” i folkmun –, arbetat med tekniken, sammanställt programblad, skött biljettförsäljning, stått på scen, regisserat och skrivit manus.

Han bär den av erfarenhet förtjänta titeln ”gammal och dryg” rakryggat.

LUND ÄR VÄLKÄNT för sina spex. Amatörteatern har engagerat humoraspirerande studenter i över hundra år. Anorna har skapat otaliga småtraditioner vilka bygger och stärker gemenskap. Elmer Dellson kallar dessa kärleksfullt för ”dumheter” och är rädd för att vissa av dem har förlorats i pandemin: – Om de nya studenterna inte tycker det är kul kommer det dö efterhand; det sker naturligt. Men nu blir det mycket hårdare.

– Vi har tagit in – både Jesper och Krischan – medlemmar som inte varit med om en enda uppsättning. När de då kommer igång kommer de inte ha lika många gamla som drar in dem i Jesper- eller Krischanandan, fortsätter Elmer Dellson.

MÅNGA AV SPEXENS traditioner förmedlas muntligt. Konkret verksamhet som matlagning eller ljudteknik har plats i testamenten – det skriftliga dokumentet som överlämnas till efterträdarna – eftersom det måste fungera; där finns rätt och fel. Angående regissörskap eller manusverksamhet har dock konstens godtycklighet företräde, och den potentiellt förlorade kompetensen kring detta idag har liknelser med hur det kan vara efter Lundakarnevaler: – Det brukar vara att många stannar kvar, gör en karneval och sedan är de klara. Jag var bara med i ett sådant skifte men där var det väldigt tydligt att vi hade tappat jättemycket kompetens, berättar Elmer Dellson.

”

Studentlivet är inte så längre. Man är beroende av nytt blod.

ENLIGT HONOM DRIVS spexlund av eldsjälar.

Men eldsjälar självantänder inte alltid. Ibland behövs en viss anda för att blåsa liv i dem.

Elmer Dellson hoppas på många engagemangssugna till hösten, samtidigt som han

räds det som kan ta luften ur dem: – Vår största konkurrent är inte andra spex utan Netflix. På 90-talet hade man inget att göra – då spexade man. Men studentlivet är inte så längre. Man är beroende av nytt blod.

HANNA SJÖ ÄR även hon en erfaren spexare.

Det var kärlek vid första ögonkastet och ledde till nio terminer som aktiv i Helsingkronaspexet, varav åtta som chef över syet.

Gemenskapen är spexengagemangets grogrund, menar hon samtidigt som getingarna invaderar vår fika. Den skapas genom hemkärt umgänge byggt med tradition: – I vanliga fall har man möjlighet till middagar vid varje rep. Det spelar ingen roll om du står på scen eller bygger i bygget – man sitter tillsammans.

– Vi har en spexlåt som vi sjunger varje middag. Och vi har också låtar för varje gång någon förman eller sektionschef ska säga någonting, berättar Hanna Sjö.

HELSINGKRONASPEXET HAR VUXIT under sina snart 40 levnadsår. Från att endast bestå av scenfolk och bandpersoner har de expanderat till fler och fler sektioner – till en nu nådd maxgräns på 85 deltagare. Därför är nytt blod i sin tur beroende av att gammalt pumpas ut, berättar Hanna Sjö: – Jag tror att vi kommer få ovanligt många nya för det är flera som tagit examen nu eller ska på utbyte eller annat. Så jag tror att det blir ett lite större gäng än vanligt som börjar.

HANNA SJÖ INSTÄMMER i att ”dumheterna” ofta undgår testamenten i spexsammanhang.

De är i stället beroende av att gamla stannar kvar för att förmedla dessa muntligt; för mystikens skull.

– Varje sektion har sina egna små traditioner. I mitt sychefstestamente står det: ”angående traditioner, fråga din företrädare”. Man vill inte skriva ned allting.

Med mystiken följer otrygghet: nya blir lätt nervösa och känner att det krävs mycket av dem. Hanna Sjö förklarar att Helsingkronaspexet länge varit medvetet om detta.

För att traditioner ska leda till gemenskap i stället för utanförskap informeras de nya om att ingen förväntar sig något av dem och att sektionscheferna finns där som stöd.

DET HÄR ÄR den första terminen som Hanna Sjö har ansvar över Helsingkronaspexets föreställning. Varken hennes parhäst eller hon har haft ansvar över föreställningar tidigare.

Som tur är finns företrädarna kvar i spexet och kan stötta dem.

Hon tror att eldsjälar är extra viktiga för

Elmer Dellson, självtitulerad ”gammal och dryg” spexare, tror inte det kommer bli som vanligt.

18 | Lundagård nummer 5 2021

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Hanna Josefsson (vänster), Matilda Erichs Lång (mitten-vänster), Nora Randsalu (mitt-höger) och Jacob Borell (höger) ideellt arbetande i Blekingska Nationens återöppnade kök.

Lundagård nummer 5 2021 | 19

reportage att förmedla såväl konkret kunskap om fysisk verksamhet som gemenskapsbyggande traditioner till de nya.

– Det finns så mycket de inte har upplevt.

Och att det finns gamla som är villiga att dra med dem in i det här härliga som är vår tradition är också viktigt, säger Hanna Sjö.

Erik Granfeldt får höja rösten över den hårt arbetande AC:n då han beskriver hur höstens nykomlingar kan lära sig verksamheten: – Det finns bra dokument för rutinbeskrivningar. Vi planerar nu också för en uppstartslabb för lunch, ”Fredmans pub” och sittning.

Det är för att minimera kunskapstapp.

Ett evigt kreativt nationsliv

ATT BLANDA ARBETSLAGEN med gamla och nya aktiva kommer hjälpa uppstarten ytterligare, menar Oliver Skoglund. De gamla som återvänder kommer att vara speciellt viktiga för att behålla nationstraditionerna.

– Alla kan inte vår sång som vi kör i slutet på sittningar, så det är skönt att vi har många gamla som vet våra traditioner så att vi kan föra vidare dem till de nya, berättar Oliver Skoglund.

Pandemin och dess isolering har präglat Elin Kronbergs första och enda år vid Lunds universitet. Regnet forsar ner för parasollen vi sitter under medan hon berättar om sin tid som aktiv på Blekingska nationen: – Jag kände mig ganska ensam och jag sökte mycket efter sammanhang. I och med att jag bodde på nationen så var det nog lättast att få lite kompisar, för där kunde man hänga mycket om man kom in i gemenskapen.

Gemenskapen kom till henne via arbetet som tjänsteman för Sonjas ölcafé. Hon valdes till posten under vintern 2020, och positionen öppnade upp för det umgänge hon tidigare saknat.

NÄR RESTRIKTIONERNA SLÄPPTE under vårterminen öppnade Sonjas igen. Aprildebuten kom som en chock: – Jag blev livrädd. Det kändes som jag inte kunde någonting, minns Elin Kronberg.

På Sonjas behöver den ansvarige basa över matlagning, bar- och serveringsverksamhet.

Utbildningen hade skett genom två ”test-Sonjas” i februari och över Zoom. Elin Kronberg tog hjälp av både gamla ansvariga och arbetarna för att lösa de problem som uppstod.

”

Det hade varit för stort ansvar och för hög press.

TESTAMENTE OCH UTBILDNINGAR är viktiga, men utan stödet från eldsjälar som hängt kvar på nationen hade hennes inställning till arbetet varit helt annan: – Jag tror jag hade klarat det. Men jag tror inte att jag hade tyckt att det var kul. Det hade varit för stort ansvar och för hög press.

ERIK GRANFELDT OCH Oliver Skoglund, kurator respektive prokurator ekonomi vid Helsingkrona nation (HB, som nationsaktiva kallar nationen), ser görandet som grundläggande för nationsverksamheten och den tillhörande gemenskapen.

20 20 | Lundagård nummer 5 2021

ELDSJÄLAR ÄR FÖR Erik Granfeldt och Oliver Skoglund inte ett epitet reserverat för de gamla i gemet. För kuratorn och prokuratorn är de som frivilligt anmält sig till att arbeta under pandemin – vilka är nya, gamla och medelnya – glöden som får verksamheten att tuffa på.

– Vi har en ”hjälpa-till-på-Helsingkrona-grupp”. Så fort någon förman lade ut att de behövde hjälp på Fredmans tog det två minuter innan de fyllt hela jobbarlaget, berättar Oliver Skoglund och fortsätter: – Det var rekordmånga som sökte till förmän för vårterminen, och väldigt många som sökte nu till hösten. Så folk är taggade på att komma igång.

INNE PÅ AF-BORGENS studentlivsvåning – ”svåningen” – sitter Kuratorskollegiets (KK) ordförande och vice ordförande: den nyligen tillträdda Alexandra Gäddnäs och den för en termin omvalda Robert Nyberg. Det var genom KK som beslutet togs att stänga ned nationerna i mars 2020. Beslutet höll till höstterminen samma år.

– Under hösten blev nationerna mer självständiga och tog beslut var för sig. Att säga att de inte kom överens är att ta i, men det skiljde sig åt i åsikter om hur mycket det skulle öppnas upp. Vissa tyckte att de behövde hålla öppet för att klara sig, berättar Robert Nyberg.

ATT MÖTAS FYSISKT menar han är grundpelaren för nationerna. Det är i mötet som det blir kul för de ideellt engagerade, vars motivering oftast är just nöjet.

Centralt för hösten är frågan om att locka tillbaka Studentlunds medlemmar till nationslivet. Men att lära upp nya är nationerna vana vid. ”Äldre gardister” tenderar att återvända och stötta verksamheten – om de tillfrågas, menar Robert Nyberg.

Hanna Sjö (vänster) och Magdalena Signäs (höger) för eldsjälsandan vidare.

BÅDE ORDFÖRANDE OCH vice ser återöppnandet som en start för något nytt. Kreativiteten som finns inneboende i nationslivet kommer efter några formativa terminer ha skapat ett annorlunda studentliv. Alexandra Gäddnäs menar att studenterna går en ljus framtid till mötes: – Ser vi till det oerhörda jobb nationerna har gjort med att anpassa sig de senaste ett och ett halvt åren så har jag inga tvivel på att de kommer att lösa det här.

Kårkulturellt återuppvaknande

Lundaekonomfadder Mathilda Hesslevik tror inte att hennes kårs novischperiod kommer präglas av kunskapstapp. Hon, likt flera medfaddrar, har varit engagerade i andra utskott hos Lundaekonomerna under pandemin.

Genom det fortsatta engagemanget i utskotten har flera som varit faddrar under tidigare novischperioder stannat och kommer bära titeln nu igen: – Många som är med i novischeriet nu har varit faddrar innan. Sen är vi några som tidigare varit faddrar som berättat om våra erfarenheter på uppstartsmöten, berättar Mathilda Hesslevik över telefon.

IRINA MARTIN, EVENTKOORDINATOR vid Samhällsvetarkåren, tillhör den nya generationen heltidare. Med knäppta händer berättar hon om hur överraskad hon var över att bli invald som kårheltidare.

– Jag var aktiv som fadder under novischperioden. Faddrarna är inte lika aktiva som resten av medlemmarna. Men jag fick en bild av kåren och det fick mig att förstå att det är något vi alla behöver här, som studenter.* LIKT NATIONERNA SER Irina Martin återrekryteringen som höstens stora fråga. Digitala aktiviteter var inte lika attraktiva som fysiska.

Tappet innebar svårigheter: det går inte att planera för framtiden utan aktiva medlemmar.

Ett sätt att lösa detta, menar Irina Martin, är att öka kårmedlemmarnas känsla av ägande-

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

skap över kåren. Detta genom att ge studenter en känsla av att de kan påverka studentlivet: – Jag vill rekrytera studenter och delegera uppgifter för att göra arbetet mer specifikt.

När de känner sitt ägandeskap, kan de själva börja rekrytera medlemmar.

KUNSKAPSTAPPET SOM BRISTEN på medlemmar innebar berodde inte på att studenternas engagemang brast, utan på att kåren inte nådde ut med information om sig själv lika väl under pandemin som tidigare: – En ny generation studenter kom till Lund och blev främmande för kåren. Nu är det ett år senare. Hur kan vi nu se till att även de inkluderas och inte bara de som kommer i år? frågar sig Irina Martin.

THEO NYMAN, KÅRORDFÖRANDE för Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola, ser också svårigheten i att återuppväcka engagemanget för studentlivet i Lund. Han vet inte om eldsjälar behövs för att hålla ihop gemenskapen, men håller med om att de behövs för att förvalta kårarvet: – Man behöver en lagom dos av ”gamla och dryga” människor för att minnas och komma ihåg, menar Theo och refererar till de kunniga som varit engagerade länge.

– Sen ska man inte vara för rädd för att tänka nytt. Jag tycker inte att man ska vara alltför rädd för att tänka om, men samtidigt bevara traditionerna som är viktiga.

Teknologkårens överlämningar sker – likt hos andra studentorgan – via testamenten och överlämningar. Eventuellt kunskapstapp tror han inte är en risk vid Teknologkåren, vars medlemmar går program på fem år och är del av kåren under hela sin studenttid.

– De ser att de nya som kommer inte är lika engagerade i att anordna ”FlyING”, för de har inte sett det, säger Theo Nyman.

– Om det inte blir av på två år så har du ingen kvar som har upplevt det tidigare och som vet hur det brukar vara.

SAMTIDIGT SOM ELDSJÄLAR inte är det viktigaste för verksamhetens fortlevnad anser Theo Nyman att de är behövliga för att upprätthålla kårens anda. Han önskar dock att de var fler: – Man behöver dem. Och om man vill ha kvar organisationens minne och – framför allt – kultur, det här studentikosa, så behöver man att de kan få vara på plats och få störa en lite då och då och berätta hur det var förr i tiden.

TROTS OVISSHETEN VID studentlivets återöppnande ser Mathilda Hesslevik framtiden i ett hoppfullt skimmer. Eldsjälar har inte dött ut, tvärtom! De har blivit mer taggade, menar hon: INGENJÖRSSEKTIONEN VID CAMPUS Helsing– Det har känts som en liten paus där alla borg är dock mer utsatt, menar Theo Nyman. suttit längtat om på attmaterial få vara med i det vanDär går studenterna en treårig linje och kan Påminneroch härmed (Tryckfärdig PDF) liga snacket igen. i princip bara vara engagerade i två år innan nons i tidningen Lundagård nr 5-2021 samt webb examen. Sektionen vid Helsingborg är extra eller GIF) till lundagard.se. Enligt tidigare översän viktig för att arrangera det traditionella evenekräftelse med vår referens Ricard Sjöberg. manget ”FlyING” där samtliga sektioner under Teknologkåren bygger bevingade fordon Vänligen, svara på mail till: ricard.sjob för att ”flyga till Danmark”: *Irina Martins citat detta är översatta fråneller engelska.

se och bifoga gärna annonsmaterial.

Tack på förhand!

Äntligen skördefest!

Upptäck lokala matproducenter, gårdsbutiker, koloni-och odlingsföreningar, musta äpplen, lyssna på föredrag och ät gott.

Välkommen!

20-26 september 2021 FÖLJ OSS PÅ: lund.se/skordefest facebook.com/Odlailund

Lundagård nummer 5 2021 | 21 21

kultur

Postpandemisk ångest Med vaccin i blodet och lättade restriktioner går det äntligen att fantisera om ett liv efter corona.

Men är det med idel glädje vi ser på den resocialisering som nalkas?

TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

O

m jag tillåts att vara något fräck, skulle jag säga att coronaviruset inte bara skördat människoliv utan också dräpt det sociala. En meters avstånd, umgänge med enbart det egna hushållet och hemstudier rimmar inte riktigt med studentromantiken.

SOCIALSTYRELSEN PUBLICERADE I april 2021 ett underlag med den talande titeln Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19. Men efter att ha läst igenom texten flera gånger, där hjärntrötthet och lungbesvär nämns som några av de vanligast förekommande bekymren, upplever jag den fortfarande som ofullständig.

ligtvis efter ett trauma. När grottsyndromet uppstått i relation till coronaviruset bottnar problematiken för vissa i en fortsatt rädsla att bli smittad, medan det för andra beror på nya vanor av fysisk distansering, uttrycker Alan Theo, docent i psykiatri vid Oregons universitet, i en artikel i tidningen Scientific American.

GROTTSYNDROMET KAN LIKNAS vid social ångest, och får den drabbade att tro att den säkraste platsen att befinna sig på är det egna hemmet. Vanligen uttrycks det i en ovilja att återgå till sitt tidigare vardagsliv och interaktioner ansikte mot ansikte.

flera vaccin att godkännas; och en efter en har Sveriges invånare fått små doser av ett dödligt virus insprutat i överarmen. Från april till juni minskade smittan, och följaktligen även restriktionerna. Den 1 juli infördes steg två i regeringens plan för samhällets återöppnande, vilket bland annat innebar förlängda öppettider för barer och höjda deltagartak.

UNDER VÅREN KOM

FÖRFATTARNA HAR MISSAT ett av de mest allvarliga symtomen: gravt nedsatt social förmåga.

JAG LÄR KNAPPAST vara den enda som räknat ned dagarna till höstterminen med ett visst vemod. Jag ser fram emot att återförenas med mina kurskamrater och avnjuta ett studentliv med färre restriktioner. Men minns jag – vi – fortfarande hur man gör?

Kan vi kallprata? Kan vi shotta utan att grimasera? Är det ännu sant att våra hips don’t lie?

PSYKOLOGIN HAR ETT namn för den effekt isolering har på vårt sociala beteende: grottsyndromet (på engelska ”cave syndrome”).

Fenomenet är inte nytt, och uppstår van-

Feeling blue?

Om du söker färgchock och undertryckt känslostorm, sök dig till Moderna muséet i Malmö! Utställningen ”Mannen med det blå ansiktet” bjuder in till en uppsjö av expressionistiska konstnärer vars penseldrag vidrör dig in i själen … är vad de säger. Mitt konstbefriade sinne fann ändå djupt nöje i att få ett stycke tidig modernism in i halspulsådern.

VIKTOR WALLÉN 22 | Lundagård nummer 5 2021

EXEMPELVIS SLOG DEN populära nattklubben Trädgården, belägen i stadsdelen Södermalm i min hemstad Stockholm, upp sina portar igen. I flera år har jag väntat på den sommar då jag fyllt 21 och äntligen passerat åldersgränsen. Tanken på att återigen röra sig i dimman var svindlande. Men så får jag ett sms av en kompis med det tuffa beskedet: de har höjt spärren till 23 år. Jag fylls till viss

del av besvikelse, men också – lättnad. Ännu en stund tillåts jag stanna i min grotta.

VÄLJER MAN ATT tro det Nicholas Christakis, professor i sociologi vid Yales universitet, skriver i sin bok Apollo’s Arrow – The Profound and Enduring Impact of Coronavirus on the Way We Live (2020) kommer den ambivalenta känsla jag upplevt att vända. Med stöd i historien menar han att vi inte bara kommer återvänja oss vid ett liv fritt från pandemisk smitta, utan dessutom vilja kompensera för den tid, och de upplevelser, som berövats oss.

ETT TIDIGARE EXEMPEL är spanska sjukan som utbröt i samband med första världskrigets slut år 1918. Liksom corona var det en ovanligt svår och dödlig form av influensa.

Denna pandemi varade till år 1920. Med 50 till 100 miljoner dödsoffer skördade den flest liv på kortast tid i mänsklighetens historia. Mellan 10 och 20 procent av de infekterade uppskattas ha avlidit, att jämföra med coronavirusets dödlighet på omkring 1 till 3 procent.

EMELLERTID TOG, EFTER elände och misär, både kriget och pandemin slut. Världen reste sig ur spillrorna och mynnade ut i en högkonjunktur idag känd som det glada 20-talet.

EKONOMIN OCH KULTUREN blomstrade, det sociala livet likaså. Kvinnlig rösträtt infördes och den sexuella frigörelsen inleddes. I tider

Med nya ögon på katastrofen Om du – likt jag – var tonåring i samband med Costa Concordia-olyckan i Italien 2012. Och alltså var i en ålder där man var gammal nog för att förstå när något stort hade hänt men ändå så pass ung att det var ocoolt att bry sig, är P3 dokumentärs senaste ett måste.

Kryssningskatastrofen och ”Kapten Ynkrygg” av Alex Maxia och Jon Jordås tar oss tillbaka till den ödesdigra fredagen den trettonde

januari 2012. Dokumentären ger en ny inblick i vad som egentligen hände när skeppet med den, numera ökända, kaptenen gick på grund. Olyckan, som tidigare målats upp som svartvit, ges plötsligt nya nyanser i Maxia och Jordås händer.

ALEXANDRA ROSLUND

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

av krig och sjukdom tenderar människor att isolera sig och leva sparsamt, vilket sedan svänger och byts ut mot riskbenägenhet och ohämmad sexualitet, enligt Nicholas Christakis. Han spårar mönstret så långt tillbaka som tiden efter medeltidens stora pest: digerdöden.

JAG UPPLEVER VETSKAPEN om att tidigare generationer lyckats återhämta sig efter pandemier som betryggande. Dock kvarstår faktumet att det till en början kan kännas stelt, jobbigt och pinsamt när livet sakta återgår till det vi tidigare kallade normalt. Mina förfäders promiskuitet hjälper ju knappast mina domnade lemmar på dansgolvet.

JOURNALISTEN CELESTE HEADLEE har skrivit boken We Need to Talk – How to Have Conversations That Matter (2017). Hon menar att den sociala förmågan är en färskvara och att det inte är konstigt om man känner sig ringrostig efter att inte ha använt den på ett tag. Det är vi nog många som kan skriva under på. Men, å andra sidan, påminner Celeste Headlee oss om att människan trots allt är skapt för att socialisera och att vi har 300 000 år av evolution att luta oss mot.

NICHOLAS CHRISTAKIS TES går inte nödvändigtvis emot varken Celeste Headlees eller Alan Theos resonemang om att nutidens människor är lite ur form gällande socialiserandet. Tvärtom säger han i en intervju med Svenska Dagbladet (25/3-21) att ”pandemier inte bara har ett biologiskt utan också ett socialt förlopp och det är inte slut förrän alla är övertygande om att det definitivt är över.”

Det kommer alltså krävas en period av ”uppstädning” där trauman, sorg, arbetslöshet och bristande utbildning orsakat av pandemin återställs.

ATT TRO ATT det väntar ett nytt glatt 20-tal anser jag dock vore naivt. För trots Nicholas Christakis muntra budskap ska vi inte glömma att 1900-talets mest dekadenta decennium abrupt avbröts år 1929 då depressionen bröt lös – ackompanjerad av nazismens framväxt. Därtill passerade flera år efter att spanska sjukan förklarats vara över, innan det sista dödsfallet.

YTTERLIGARE EN VIKTIG poäng är att coronasmittan är mycket ojämnt fördelad över världen. Bara för att Sverige skulle lyckas

Houellebecq åter på svenska ”Det har funnits stunder då du hade ett liv. Förvisso kommer du inte ihåg dem så väl, men fotografier vittnar om dem”. Michel Houellebecqs debutroman Konkurrens till döds från 1994 har under sommaren kommit i svensk nyutgåva via Ellerströms förlag. Även om romanen jämfört med senare verk som Elementarpartiklarna och Serotonin inte är fullt lika gränslös, återfinns här ändå alla de teman som präglar Houellebecqs författarskap. Bortom cynis-

uppnå flockimmunitet och livet här bli något så när ”normalt”, betyder det inte att samma sak gäller för invånarna i andra länder och på andra kontinenter.

MED OVANSTÅENDE MORALKAKA i käften, anser jag det ändå fullkomligt rimligt att finna saker i sitt eget privilegierade liv besvärliga. Som klyschan säger; man är bara människa.

FÖRHOPPNINGSVIS KAN FLER än jag finna tröst i tanken på att människor genom historien tagit sig igenom liknande situationer som den vi upplever nu, och utvecklat våra sociala anlag. Oavsett om man ser på framtiden med optimism, cyniska domedagstankar eller något mellanting.

MEN TILLS FRAMTID är nutid bör rimligen Socialstyrelsen och dess förvaltningsmyndigheter till kollegor fila på sina underlag.

Jag efterfrågar en handbok över hur man hälsar på folk och med tips på samtalsämnen. Kanske vore även en och annan stödgrupp för alla traumatiserade själar, som i allt högre utsträckning utmanar grottsyndromet, välbehövligt.

Relaterbar robot

men, misogynin och äcklet finns en närmast romantisk kritik av det moderna samhället, som tycks mer aktuell idag än när boken först publicerades för nästan 30 år sedan. Dessutom bjuder författaren på sin (tveksamma) talang som fabelberättare. Nobelpris nästa?

Bara Kazuo Ishiguro kan få en att känna sympati för en AI-robot. Boken Klara och solen, utgiven tidigare i år, skildrar relationer på ett realistiskt sätt i en miljö som skvallrar om en potentiell framtid. Ishiguro uppmärksammar mänsklighetens sällsamhet, och känslan han förmedlar förblir långt efter bokens slut.

THEO VAREMAN

INGRID NORÈN Lundagård nummer 5 2021 | 23

kulturkritik WERA VON ESSEN. FOTO: ALEXANDER MAHMOUD, BOKFÖRLAGET POLARIS

Gudfruktig och full av saknad

Wera von Essen är en redan etablerad röst inom den unga svenska skönlitteraturen. Esther Arndtzén har läst hennes tredje roman Svar till D, en prosalyrisk berättelse om kärlek och saknad som delvis lider av sin formlöshet.

Wera von Essen| Polaris 2021-08-12

”Såhär börjar allting: Jag vill dö.” I textens centrum står ett jag, en skrivande person som under flera månader avlägsnat sig från texten, för att bryta en dålig vana av att skriva sig igenom livet. Men döendet blir ett återvändande till texten, en ny början. Utåt sett händer det inte mycket i Wera von Essens romaner. Men på textens nivå, och i jagets inre värld händer allt. Så även i Svar till D. WERA VON ESSEN debuterade 2018 med En debutants dagbok, en kritikerhyllad och prisvinnande dagboksroman. Förra året kom Våld och nära samtal, en mörkare och mer suggestiv berättelse. Svar till D är hennes tredje roman, utgiven hos Bokförlaget Polaris.

”

Hon vänder sig till biktstolen, till drömtydning, till tarotkort. sin dödslängtan och julileda befinner sig i en kris efter två separationer. Romanen inleds med ett citat av författaren Gösta Oswald: ”Den som skriver får svar. Om den har tid att vänta.” Denna i titeln refererade D, som jaget besvarar, är inte en person utan flera, kanske alla dem som hon en gång har älskat. Hon blir lämnad av Daniel och sedan av David, ingen av dem hade tid att vänta. Svaret, som mer ofta är en fråga, dikteras istället i denna text till alla, till den okända. Hur ska man leva utan någon som man har älskat?

ROMANENS JAG, MED

24 | Lundagård nummer 5 2021

SVAR TILL D är en prosalyrisk roman där språket sällan stannar upp. Meningarna är långa och ohejdbara, en desperat och vilsen människas medvetande flödar över sidorna.

En ventilering av förtvivlan, för det mesta.

Berättarjaget lider av en brist på något, hon är en brusten människa. Korta tillbakablickar från barndomen skildrar en trasig familjesituation, med en alkoholiserad och suicidal mamma.

BERÄTTARJAGET SLITS MED svårigheten att ta emot kärlek och tvivlar stundvis på om hon ens kan älska. Men det kan hon, och det gör hon. Gång på gång riskerar hon att förlora sig själv helt i en kärlekens yrsel. Hon vänder sig till biktstolen, till drömtydning, till tarotkort. En av älskarna blir ryggar tillbaka inför hennes spådomar.

HON KONTEMPLERAR OCKSÅ det moderna kvinnliga dilemmat. Hon frågar sig: är det så fel att vilja bli omhändertagen, att vilja bli räddad av någon annan? Herrens famn står öppen, men hennes Gud är också stundtals bestraffande och tyst.

LIKT DE TIDIGARE romanerna finns det här autofiktiva inslag och detaljer som känns igen från den självbiografiska debuten. Men det är fel att läsa Svar till D som hårdnackad autofiktion. Wera von Essens litterära uttryck befinner sig i ett gränsland mellan fakta och fiktion. Var den gränsen dras är, trots allt, sällan betydelsefullt.

JAG IMPONERAS AV hur Wera von Essen på ett skickligt och naturligt vis integrerar sin andlighet och den katolska tron i sitt språk; det gör hennes uttryck unikt och poetiskt.

Jag läser en roman av en författare som har

mognat i sitt uttryck sedan debuten, men som har outvecklad potential.

JAG TYCKER SÅ mycket om språket, men narrativet och berättelsens formlöshet känns lite väl repetitivt från de tidigare romanerna.

Därför hoppas jag att Wera von Essen inte skriver ännu en berättelse om en vilsen och destruktiv ung kvinna som irrar omkring utan riktning, utan istället klipper sig och skaffar en handling.

DET SER JAG fram

emot.

ESTHER ARNDTZÉN

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

Allt du inte får missa Lyrik, litteratur och laser.

Kulturredaktionen listar det du bör vara taggad på till höstterminen.

EFTERLÄNGTAD PREMIÄR

ÄNTLIGEN FYSISKA EVENT!

HÖSTENS STORA ROMAN?

Nu i september kommer dokumentären LENA om Lena Nyman visas på bio. Jag har aldrig längtat så här mycket efter en premiär. Att det dessutom är en filmdebut av Isabel Andersson, som också redigerade och tog fram Lena Nymans dagböcker för allmänheten, känns extra spännande.

Visst är det så att fysiska arrangemang börjar dyka upp igen? Man ska kunna träffas i en lokal, stöta på någon från förr och sitta på en obekväm stol. Malmö stadsbibliotek har släppt sitt program för författarscenen med flera spännande namn, jag ser framförallt fram emot att lyssna på den danska författaren Olga Ravn.

Sally Rooney kommer med en ny bok i september. Efter två succéböcker har författaren gjort läsarnas förväntningar skyhöga.

Kommer hon återigen lyckas skriva fram skarpa dialoger och stämningar? Eller kommer fansen bli besvikna? Titeln är i alla fall en underbar början: Beautiful World, Where are You. ANNA KRISTIANSSON

LANA DEL REY PÅ SVENSKA

GRÖN RIDDARE PÅ DUKEN

NYTT MED LASER & BAS

Det brukar sägas att poesi inte kan översättas, bara tolkas på ett annat språk. Det är förväntat att en översatt diktsamling blir en sorts hybrid av visioner. Hur kommer det bli när Fredrik Strage gör översättardebut med Lana Del Reys diktsamling, Violet Bent Backwards over the Grass, senare i år? Kommer andan att bestå? Strage är inte direkt känd för sin glamour.

Det jag saknat mest under coronan sammanfattas lätt med tre bokstäver: bio. Inget har jag hajpat mer än The Green Knight, en mörk tolkning av den mest bortglömda, men av mig omtyckta, berättelserna om kung Artur.

Dev Patel som Runda bordets snäl�laste riddare, Sir Gawain? Jag tackar och bugar.

Technoduon Laser & Bas släpper nytt album i höst! För dig som missat detta musikunder så är det samma grupp som ligger bakom hiten “Klockan är 15:40, dags att fucka ur”. Vit Päls tidigare sångares rim gifter sig med mekaniska rytmer.

Inte lika finkulturellt som poesi och konstfilm, men dunkadunka är gött ändå!

VON TRAPP TILL MALMÖ

BILLIE GOES DIGITAL

STJÄRNSKOTTSDIKTNING

Musikalen om familjen von Trapp och deras barnskötare Maria sätts upp på Malmö Opera i höst. Historien utspelar sig i Österrike på 30-talet, där Maria med musikens kraft plåstrar om von Trapparnas förflutna och återskapar en kärleksfull stämning i familjen. ”Edelweiss” och andra klassiker sjungs på stora scenen från september till januari.

Med det nya albumet Happier Than Ever gör Billie Eilish en digital konsert med premiär på Disney Plus den tredje september. Billie Eilish säger att framträdandet är ett kärleksbrev till Los Angeles, staden hon är född och uppvuxen i. Hennes andra album släpptes i somras, på brodern Finneas – albumets producents – födelsedag.

Den 23-åriga stjärnpoeten Amanda Gorman, som framförde dikten The Hill We Climb vid Joe Bidens presidentinstallation i januari, ger ut en ny bok i början av december.

Diktsamlingen heter Call Us What We Carry och är enligt Gorman ett verk av sin tid. Poesin handlar mycket om hopp och läkande efter sorgen som pandemin orsakat.

ERIC SARKAR NILSSON

INGEBORG KINDMARK Lundagård nummer 5 2021 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Ett otillräckligt stöd belyst av pandemin

Under pandemin har mycket ändrats.

Studenter har lärt sig att studera på nya sätt, och de som undervisar har anpassat sig till att föreläsa utan publik. Med detta har även tidigare problem belysts på nytt och blivit tydligare; ett sådant problem är pedagogiskt stöd.

UNDER PANDEMIN HAR det blivit allt tydligare att det finns stora brister i pedagogiskt stöd. Det har uppmärksammats genom att kontakten mellan studenter och lärare har blivit svårare och även genom sämre informationsspridning.

Studenternas återkomst!

Snart tillbaka på campus igen erfter att Coronapandemin har lamslagit världen och Lunds universitets studentliv. Sedan våren 2020 har utbildningen i stort sett endast bedrivits på distans, vilket har lett till en mängd utmaningar för oss studenter. har utbildningskvaliteten sviktat och många har upplevt svårigheter med både sin fysiska och psykiska studiemiljö. Dessutom har vi studenter saknat tillhörigheten och möjligheten till att kunna ta del av det sociala liv som studietiden annars innebär. Även om studentföreningarna gjort sitt bästa för att anordna digital verksamhet är det svårt att lära känna någon riktigt bra genom en skärm och ännu svårare att skapa en känsla av tillhörighet.

TROTS STORA ANSTRÄNGNINGAR

är unikt.

Det bygger på en mångfald av kårer, nationer och studentföreningar som drivs av studenter, för studenter. Vare sig du är intresserad av att förbättra din utbildning, stå på scen, spela brädspel, laga mat eller något helt annat, finns det gemenskaper att skapa vid Lunds universitet. Vårt hetaste tips till dig som student är att ta vara på den möjligheten. Även om du i första hand har sökt till universitetet för att få en utbildning, kommer även det du gör utanför klassrummet att utveckla dig som person.

Samtidigt är det enormt kul och du får stifta många nya bekantskaper.

LUNDS UNIVERSITETS STUDENTLIV

SIST MEN INTE minst, du behövs för att maski-

neriet som är Lunds studentliv ska fortsätta drivas framåt, av studenter – för studenter. Vi är snart tillbaka på campus igen. Glöm inte att ta vara på din tid som student, den är nu!

LUS sparkar: in dörren till den nya terminen, äntligen är vi tillbaka!

LUS (distans)kramar: alla studenter som tagit sig igenom drygt ett år av distansundervisning, ni är kämpar!

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

TIDSBRIST OCH OKUNSKAP hos

lärare ökar börda och frustration för studenter som är beviljade stöd. Under pandemin har vi sett studenter som inte fått förlängd skrivtid på tentamen och studenter som inte vet vart de ska vända sig när de inte får den hjälp de har blivit lovade. Ett problem som bara blivit värre under pandemin är att studenterna ibland själva är tvungna att hitta anteckningsstöd och mentorer.

NÄR EN FUNKTION som pedagogiskt stöd inte fungerar ordentligt bör man uppmärksamma detta så att alla studenter vid universitet kan studera på lika villkor. För att citera en av våra studenter: ”Det finns mycket utrymme för förbättring. Ett stöd ska inte vara en börda, då det upphör att vara ett stöd när detta sker.”

FOTO: FILIP VANNFÄLT

nu startar är vi många, gamla såväl som nya studenter, som tror och hoppas att pandemin sakta börjar tappa sitt grepp om oss. Om allt går som planerat och smittspridningen inte vänder uppåt igen ska all utbildning vid Lunds universitet vara tillbaka på campus från och med första november 2021. Men fram tills dess ska hybridundervisning bedrivas. Vi är många studenter som äntligen vågar andas ut. Äntligen ska vi åter kunna ta del av vår utbildning mer fysiskt, utforska nya miljöer och ta del av det studentliv som Lunds universitet är känt för.

Förhoppningsvis är vi på gång mot en min-

NÄR HÖSTTERMINEN

dre digital studiemiljö och en vardag fylld av gemenskap!

ETT SYSTEM SOM är samordnat på universitetsnivå för att sedan appliceras på kursnivå gör att det finns stora skillnader även inom samma fakultet, vilket skapar extra arbete för studenter som är beviljade stöd. Vi efterfrågar ett mer standardiserat system i hur man implementerar stödet som universitet har beviljat studenten, som inte skiljer sig åt beroende på vilken kurs man läser.

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 5 2021

THEO NYMAN KÅRORDFÖRANDE TEKNOLOGKÅREN

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Internationella möjligheter Som student vid Lunds universitet finns det många olika möjligheter att skaffa dig internationell erfarenhet under din studietid.

Vaccination mot covid-19 Nu vaccineras alla personer över 16 år i Skåne. Alla studenter i Skåne har möjlighet att vaccinera sig kostnadsfritt. Det gäller även dig som är inflyttad från en annan region. Om du har tagit din första dos i en annan region har du möjlighet att ta din andra dos i Skåne.

Om du inte hunnit ta första dosen i din hemregion går det bra att ta den också i Skåne. Läs mer på: www.1177.se/Skane/vaccin-covid-19.

Om du saknar svenskt personnummer eller mobilt bank-id, så kan du ringa Region Skånes call center: 0771-32 03 20 (öppet mån–fre klockan 9–15).

Följ lundastudenter utomlands via @lund_ university_ abroad Instagramkontot @lund_ university_abroad drivs av studenter för studenter. Här kan du följa studenters liv utomlands, få information om internationella möjligheter och inspireras att själv åka iväg på utbytesstudier, praktik eller fältarbete.

WWW.LU.SE

Även om du vaccinerat dig kan det finnas en viss risk att du blir sjuk och därmed smittar andra. Därför gäller de grundläggande råden fortsatt även för dig som är vaccinerad: • Stanna hemma även om du bara känner dig lite sjuk

• Utbytesstudier – förlägg en eller två terminer vid ett av Lunds universitets partneruniversitet. Som utbytesstudent är utbildningen avgiftsfri och studiemedelsberättigad.

Gör din ansökan under hösten 2021 för att komma iväg under 2022. Läs mer och hitta ansökningstider per fakultet: www.lu.se/ internationella-mojligheter.

• Praktik utomlands vid ett företag eller organisation – omfattar även klinisk placering och verksamhetsförlagd utbildning www. lu.se/praktik-utomlands.

• Minor Field Studies – fältarbete utomlands med stipendium www.lu.se/mfs.

• Examensarbete utomlands.

• Testa dig vid symtom.

• Ta reda på vilka möjligheter som finns till virtuella utbyten, webbinarium och resestipendium. Registrera dig på Canvas-sidan ”Extracurricular International Opportunities” och få information löpande under terminen: canvas.education.lu.se/courses/7999.

Läs mer om att testa dig på www.folkhalsomyndigheten.se.

• ... ytterligare möjligheter kan erbjudas vid den fakultet där du studerar.

• Håll avstånd till andra både inomhus och utomhus • Tvätta händerna ofta

Karriärportal Få karriärinspiration i höst! Håll utkik under terminen och anmäl dig till våra evenemang på MyCareer.lu.se – Lunds universitets egen karriärportal.

Evenemangen arrangeras av universitetets team för arbetslivssamverkan och alumnrelationer.

debatt

Fuskjakt går ut över hederliga studenter Metoderna för att jaga tentafuskare ska inte få gå ut över de studenter som inte fuskar, skriver Philip Johansson och Jakob Sinclair från Piratstudenterna Lund.

Utvecklare av programvara för digitala tentor har täljt guld under pandemin, då både skolor och lärosäten coronaanpassat undervisningen såväl som examinationerna. Förhoppningen från lärosätena är enkel: att med digitala verktyg kunna säkerställa samma rättssäkra examination som en salstenta.

tion. Ett framstående exempel är Kaliforniens advokatexamensprov, som i år genomfördes digitalt. Resultatet: av kring 9000 tenterade anmälde systemet över en tredjedel för misstänkt fusk, men bara 47 fuskare fälldes när människor gjorde bedömningen.

som var tidiga på bollen och bad i pandemins början om förhandssamråd med Integritetskyddsmyndigheten för att få använda ett liknande verktyg trots att ansiktsigenkänningstekniken kunde ses som invasiv. När IMY gav Chalmers rådet att undersöka andra, mindre integritetskränkande alternativ valde de att helt enkelt använda Zoom istället, och att ändra tentafrågorna för att kunna tillåta alla hjälpmedel studenten kan tänkas ha tillgång till.

inte räckte har automatiserade system länge anklagats för diskriminering – både mot mörkhyade personer som för datorn kan vara svåra att känna igen, och personer med funktionshinder och därmed avvikande rörelsemönster. Att studenter systematiskt misstänkliggörs baserat på hudfärg eller funktionsvariation är ett enormt steg bakåt från LTH:s anonyma salstentor med tentavakter som kan gå runt i salen för att hålla koll och snabbt avgöra vad som är och inte är fusk.

LUNDS UNIVERSITET, SPECIFIKT LTH, tycks ha valt principen “be om förlåtelse istället för tillåtelse” och upphandlade Respondus. Detta system marknadsförs med allsköns funktioner - från att kontrollera den tenterandes identitet till att ta full kontroll över datorn och därigenom förhindra att studenten gör något annat än tentera.

SNÄLLA LTH, NU när pandemin går mot sitt slut, sluta använda verktyg som kränker studenters privatliv, saknar tyldig effekt på prevalensen av fusk, och dessutom automatiserar diskriminering, så är vi villiga att gå vidare och förlåta. Låt oss lära från misstagen, och låt framtida tentor respektera oss hederliga studenter.

PÅ UNIVERSITETETS INFORMATIONSSIDA om personuppgiftshantering i den digitala lärplattformen lyfts det fram att Respondus på LU minsann inte använder automatisk ansiktsigenkänning, och övriga potentiella integritetskränkningar motiverar med att de behövs för universitetets myndighetsutövning, men är verkligen total kontroll över studentens dator nödvänding och i proportion? På sidan fanns tidigare även en förklaring att personuppgiftshanteringen stödjer sig på Privacy Shield, ett avtal som tillät att EU-medborgares uppgifter lagrades i USA, men detta ogiltigförklarades av den uppmärksammade Schrems II-domen i juli 2020. Ingen text har ersatt det stycke som tagits bort, och på leverantörens sida refereras fortfarande till det ogiltliga avtalet.

NÄR NÅGON KRÄVER

SOM OM DETTA CHALMERS ÄR ETT lärosäte

rätten att genomsöka sin partners dator ses detta idag som kontrollerande och destruktivt. Vi studenter bör nog överväga att göra slut.

Jakob Sinclair, förbundsordförande Ung Pirat Philip Johansson, styrelseledamot Piratstudenterna i Lund

NÅVÄL, OM PROGRAMMET är integritetskränkande och potentiellt olagligt, kan vi då åtminstone glädja oss med att det förhindrar fusk?

Det är tyvärr svårt att påstå, eftersom antalet disciplinärenden som rör tentafusk mångdubblats under pandemin, vilket antingen tyder på många felaktigt misstänkts eller att studenter trots allt ändå känt sig manade att fuska – ingetdera är ett bra betyg för Respondus.

FALSKA POSITIVA I digitala anti-fusksystem är ett känt problem som rapporterats om av t.ex. organisationen Electronic Frontier Founda-

28 | Lundagård nummer 5 2021

PHILIP JOHANSSON (VÄNSTER). FOTO: MARTIN SJÖBERG JAKOB SINCLAIR (HÖGER). FOTO: HANS SINCLAIR

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTENS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

New IPCC Report, Old News - it is Time for Something Different

Lund University stands out amongst its international peers through the lack of action regarding climate change, something that must change, writes Extinction Rebellion Lund.

Early August saw the publication of the latest official IPCC report, ripping through news channels just like the crisis it describes. Part of the sense of urgency the report generated comes from the way it was published: Leaked almost a year early for fear that it would be watered down by governments. The leak has ensured that headlines cover the severity of the climate crisis spiralling out of control, when telling this truth has long been a major challenge. Physicist Svante Arrhenius linked carbon dioxide’s impact on the climate to humans as early as 1906, but climate scientists have had to battle oil companies like Exxonmobil who have actively suppressed research since the 1970s. But at least since the 1992 “Rio Summit”, the need for urgent action to reduce emissions to ensure the survival of humanity has been clear.

THE IMPORTANCE OF the

IPCC report is not its new findings, and the problem at hand is not a lack of knowledge about the precise nature of the climate crisis. Rather, the report reminds us of the absolute lack of commitment by governments to any climate action. Global emissions increased by 60% compared to 1990 when we agreed to stop them.

In Sweden alone, banks have been funding oil drilling with billions of SEK since the Paris Agreement. During COVID, Sweden put in place a dedicated loan guarantee scheme to bail out airlines worth 5 billion SEK. Sweden’s climate targets are blatantly insufficient to keep global warming within the limits of the Paris Agreement - and that despite the Social Democrats explicitly choosing to cover only a third of its emissions by the climate targets. Regardless of how up-to-date the calculations by the IPCC are, governments have found a way to selectively interpret them.

TO ENSURE THE survival of the planet, we do not need more numbers. The problem is not a lack of clarity about the crisis – it is a lack of action of governments. Despite countless elections, petitions and demonstrations, we hear apologetic statements from politicians. Norway’s Prime Minister Erna Solberg, for instance, insisted Norway continue to drill for oil and wait for decarbonisation to happen ‘naturally’.

On August 21, thousands of activists gathered in Oslo to stand up against this euphemism for the deaths of millions, and used the only option that has been viable in the past and remains so today: Civil disobedience.

ACROSS THE WORLD, scientists have raised their voices about the crisis

and joined in civil disobedience. Lund University, however, is notable through its absence in the international non-violent struggle, and its

world renowned environmental science program (LUMES) still speaks of “complex sustainability challenges of the 21st century” rather than naming the crisis what it is.

AT THE VERGE of extinction, we have everything to gain if we decide to act now. The only thing we can’t do is what we’ve already tried.

After all, it remains valid that ”the definition of insanity is doing the same thing over and over again and expecting a different result.”

EXTINCTION REBELLION LUND

WRITE TO THE DEBATE PAGES Lundagård is continuously accepting debate articles.

If you’d like to write a debate article make sure to check out lundagard.se/skriv-till-debatt where you can find full instructions.

For further questions contact Viktor Wallén, editor in chief and publisher through: viktor.wallen@lundagard.se Please observe that debate articles are editorially independent from Lundagård and represent the writers own views. We reserve the right to make minor adjustments to submitted texts.

Stu

de nt p ri

Välkommen till Lunds Kammarmusiksällskap

s

6 konserter under hösten Start 6 september Magle Konserthus Magle Stora Kyrkogata 4 www.lkms.se

facebook.com/lkms1944 Lundagård nummer 5 2021 | 29

| Lundagård nummer 5 2021

hejdå student

Mjauuu mjauuu....

Lundagård är äntligen tillbaka en restriktionsfri höst, ja men det skulle väl smaka?

Morris suktar efter skandaler kan de komma tillbaka när vi åter får ha baler?

HELLO NOVISH LUCILE CORCORAN

19 years old From Cormeilles en Parisis, France Starting the Bachelor’s Programme in Economics and Society

Why did you choose Lund University?

– I was interested in getting a degree in an English-speaking country and I’ve always been interested in the Scandinavian countries. So I did my research, and I chose Sweden. But also, because Lund’s a beautiful and top-notch university, as well as for the social events with the nations.

Do you have any preconceptions about Sweden?

– Maybe, because I’m French… the food? Because I don’t know the Swedish food very well a nd I don’t think that they are known for that?

I’ve heard that you have cheese in tubes?! And midsummer also! I didn’t watch the movie because I didn’t want to be influenced. But I want to experience midsummer! It seems really nice!

När man anvsvarsfull roll ska överta Är ordentlig överlämning att föredra…

Utan festhångel söker sig lössen till Tinder fokus på kropp eller lag? Här finns inga hinder!

Under PUFF skall det följas restriktioner Men lössen saknar sina nationer.

Till efterfest på kontor de vandra ja, men vadå? Det gör också alla andra!

En robot låter hälsa: att besök till Hbg bara leder till ohälsa Sittning med trerätters på soppa?

Jo men det går väl ändå att toppa…

Lusmamma för ljungens nation påpeka ”Kår? Det får du minsann inte leka!”

Morrhoppan

Do you know who Finn the Giant is?

– I’ve heard that maybe he’s a guy in the Lund Cathedral…?

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 5 2021 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Vilken glädjeyra på

Hippocampus.

Tänk – det är dags att flytta in!

På Kämnärsrätten bygger vi en ny, grön och långsiktigt hållbar stadsdel för studentbostäder. Det här blir Sveriges kanske mysigaste campusområde, och nu står Hippocampus – det tredje kvarteret av sju – klart för inflyttning.

Hippocampus ger plats för totalt 250 studenter och är planerat för bästa tänkbara studentliv – smakfullt och trivsamt, med en av Lunds högsta utsiktspunkter och alldeles intill ett grönskande stråk med utegym, boulebana, grillplatser och massor av annat kul. Hippocampus följer kraven i Miljöbyggnad Silver med bland annat sunda materialval, gröna ytor och låg energiförbrukning. Och såklart är hela kvarteret genomtänkt för dig som älskar att cykla.

Vi har döpt Hippocampus efter ett område i det limbiska systemet i hjärnan – betydelsefullt för både minne och lokalsinne, och användbart för dig som vill lära dig nya saker, utforska ny mark eller bara hitta hem.

Välkommen till Hippocampus – ett minne för livet! #storaplaner #hippocampus afbostader.se/hippocampus