Lundagård 2 2021

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

LUND OM TRETTIO ÅR s. 10-11

SKRÄPMAT FÖR KLIMATET s. 12-15

- nr 2 2021

INTERVJU MED ANDREAS MALM s. 18-21

Det är inte försent Lundagård nummer 3 2020 |

Helsingborgs Handelsförenings studiestipendier 2021 Handelsföreningen utlyser årets stipendium till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi – ansökan är öppen mellan 15 mars och 15 april 2021.

Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel där en stor del av avkastningen delas ut som stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till annan hjälpverksamhet. De senaste 20 åren har föreningen delat ut studiestipendier på totalt 48 Mkr.

Studiestipendier kan sökas i följande kategorier Generellt Kategori 1 Akademisk nivå. Utgår till sökande med svensk akademisk examen (t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.)

Kategori 2 För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen.

För utlandsstudier Kategori 3 Språkstudier, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) Kategori 4 Annan utbildning, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier.

Ansök via www.handelsforeningen.org senast 15 april 2021.

Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation. Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad.

För mer information om bl a tidigare stipendiater se www.handelsforeningen.org

ledare

En farlig barnslighet Du, ja just du, har en skyldighet att ta klimatkrisen på allvar.

Juli hade aldrig varit så varm. I min inkorg landade den ena efter den andra insändaren om skogsbrändernas förödande konsekvenser.

Hur elden hänsynslöst åt upp skogen i en omfattning som saknade motsvarighet i modern svensk tid. Utanför fönstret regerade en värme så kvävande att den var näst intill outhärdlig. Det var första gången jag önskade att sommaren skulle ta slut. ÅRET VAR 2018 och jag vikarierade som debattredaktör på min hemstads lokaltidning. Skogsbränderna och hettan föranledde såklart debatt om klimatförändringarna, även om mätningarna visade att miljön kom först på femte plats över svenskarnas viktigaste frågor (DN 24/8-2018). Samtidigt som ledaren för världens rikaste land smed planer på att lämna Parisavtalet, landade även diverse insändare som blånekade allt vad vetenskaplig konsensus fastslår. Jag fick läsa, och refusera, det ena efter det andra påståendet om hur koldioxiden var en välsignelse för människan. Det kändes inte bara bisarrt och barnsligt, utan även riktigt, riktigt läskigt.

SEDAN DEN SOMMAREN har mycket och ingenting hänt. Brasiliens nya president har hunnit skövla över 500 kvadratkilometer regnskog, för att bland annat ge plats åt ännu fler nötkreatur att fisa upp planeten på. Samtidigt har miljoner unga från hela världen mobiliserat och krävt aktion mot klimatförändringarna, med Greta Thunberg i spetsen. I februari förberedde det ungdomsledda klimatnätverket Aurora för att stämma svenska staten, på grund av sin handfallenhet inför

den globala uppvärmningen. Det åsynliggjorde en utbredd uppfattning om att de vuxna i rummet har svårt att agera som just det.

I NUMRET DU håller i din hand har vi tagit oss an uppgiften att skriva om några av klimatfrågans beröringspunkter. Det motiveras dels av att klimatet utsågs till studenternas viktigaste fråga inför valet 2018, enligt Lundagårds egen undersökning. Men ledmotivet bakom valet av tema speglas i dig som läsare: säkerligen är du, eller någon av dina medstudenter, morgondagens makthavare. Jag är övertygad om att flera av er kommer behöva fatta både obekväma och samhällsviktiga beslut. Vissa av dem kommer onekligen att beröra faktumet att vår planet blir allt varmare.

DET ÄR VÅR skyldighet och vårt ansvar att ta forskningen kring klimathotet på allvar, och agera därefter. Du som läser den här tidningen har troligtvis de bästa förutsättningarna för att göra det förstnämnda, som student vid ett av världens bästa universitet. Alternativet, att behandla planeten som om isarna inte smälter, vore direkt infantilt. Inte minst för en studenttidning, vars läsare kommer att behöva leva med konsekvenserna.

NINA MORBY REDAKTÖR

Q: Kuratorskollegiet hösten -20

ILLUSTRATION: ANNA HASSLÖF

RÄTTELSE: Inga rättelser från föregående nummer.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Redaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se Webbredaktör: Martin Axelsson Därth

Ena halvan är från adlig börd, andra halvan är en siffernörd - tillsammans är de nationslivets frälsare: Kuratorskollegiets Augusta Manninger och Mårten Augustsson. KK satte K:et i kollegialt ledarskap när de lyckades med konststycket att kånka igenom sin hemställan till kommunen.

Ni ville se mirakel och höra ord som föder liv Bli burna av en styrka, som bara växer när ni ber om en ny giv

Qvad: Er resa mot kommunen, knack knack på alla slutna rum Där inget är omöjligt, och alla synder har förevigt suddats ut

Stad i kris, i ett land utan plan ”Ge oss flis, och låt oss stå på nytt!”

martin.axelsson.darth@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren.

Redaktion: Viktor Wallén, Lydia Löthman, Jonas Jacobsson.

Medarbetare detta nummer: Amandus Gustafsson, Anna Hasslöf, Esther Arndtzén, Linn Jönsson, Mattis Vindelman, Ebba Frid, Lisa Lievonen, Ingeborg Kindmark, Morrhoppan, Q, Eric Sarkar Nilsson. Omslag: Jonas Jacobson.Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kronor per år, beställ på 070-6656879. Studentprenumeration

Och tänk när allt förändrats, när coviden inte längre finns Så ser ni oss tillsammans, och då är resans slut Det enda som ni minns

150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring: hos din kår. Tryck: V-Tab. Pressläggning: 1 mars 2021. Deadline: nr 3/2021 2 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 36 000.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Lundagård nummer 2 2021 |

3

webbuppslaget

26 FEBRUARI 2021 - VÅRTECKEN

Gå på humlejakt Gör en insats för vetenskapen och rapportera dina iakttagelser av vårens första humlor, vädjar forskare vid Lunds universitet.

29 JANUARI 2021 - NYHET

5 FEBRUARY 2021 - NEWS

Jag skäms något ofantligt.

Financial strain Lund University has launched a “hardship ...sa en student som upprepade gånger har onanerat offentligt, bland annat i LTHs loka- scholarship” to support international students during the pandemic, but only twelve ler, och publicerat materialet på internet. per cent applied and even fewer received financial support.

4

| Lundagård nummer 2 2021

Skiss: Open studio

Bild: Saber Malmgren

”

22 FEBRUARI - NYHETER

Svanenmärkt studentboende AFB bygger om äldre studentbostadskvarter på Kämnärsrätten till en långsiktigt hållbar stadsdel. År 2023 väntas studentboendet Pireus vara klart för inflytt.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Face masks smother social pressure Face masks have become a part of life during the pandemic.

They help protect ourselves and others, and for some people, they provide much needed mental ease.

We have been living under Covid-19’s looming shadow for almost one year. It really should take a break and just go away. If only it were so simple. The pandemic has caused much toil and suffering and is omnipresent in discourse, public and private alike.

However, I would like to turn to an aspect of it that is not so oft discussed.

EVEN IN SWEDEN—WHOSE “alternative” app-

roach to the pandemic has been both hailed and criticised ad infinitum—people are wearing face masks of all kinds. Upon my arrival from CPH to Malmö Hyllie after the Christmas break, two policemen wearing gas masks checked my ID. Complete with Darth Vader breath in the silent train carriage, it finally felt like people in Sweden have fully embraced pandemic apparel.

THANKFULLY NOT EVERYBODY has been attempting to replicate Anakin’s attire, but discerning your friends’ facial expressions has become challenging. Countless smiles and frowns have been enshrouded by cloth in the last few months, to an extent most of us were never used to before. Whether you

are happy or sad, the uncovered part of your face remains unchanged. That is, until you start laboriously squinting your eyes in imitation of a smile and furrowing your brows to express frustration, surprise, concern, sadness or a plethora of other emotions.

RECOGNISING YOUR FRIENDS at all, outside, in the dark, is a feat we attempt to accomplish every day. Wearing a face mask, hat, bulky coat and scarf makes you resemble Goscinny and Uderzo’s Obelix more than your usual self. There is one significant advantage, however. A face mask protects you (and others) from a potentially lethal virus.

FACE MASKS HAVE become a begrudgingly accepted part of life during the pandemic.

For some, such as those suffering from mental health ailments, they can be thoroughly problematic. However, for the oft-overlooked individual, they can also bring relief.

No longer do these individuals have to conform to social pressures and constantly be “happy”. Often enough in the pre-pandemic days, we had to be on our best behaviour with smiles stretching painfully across our

faces all day long at work or school—only to return home exhausted and keep up the same pretence. Now, wearing masks can lessen some of that burden; there is a feeling of comfort behind a face covering—and for some this can provide a breather from mundane Monday morning malaise.

THERE ARE MORE than two sides to this coin.

We huff and puff about wearing masks, but they are there to keep us all safe. And some of us even count them as a blessing.

ONDREJ GOMOLA

Polisen backar – inga knarkhundar på studentboende Namninsamling stoppade polisövning.

I februari fick studenter boende på Xantippa, ett av MKB:s studentboenden i Malmö, ett mejl om att polisen skulle träna sökhundar i boendets gemensamma utrymmen. Ett besked som kom att väcka stor oro bland hyresgästerna, vilket Sydsvenskan var först med att rapportera om.

– Vi har internationella studenter med olyckliga erfarenheter av polisvåld, vi har personer som är allergiska eller rädda för hundar. Det här känns inte genomtänkt, de verkar inte ha reflekterat alls över de norm-

kritiska aspekterna av detta, säger Lilli Auginski, ordförande i studentkåren vid Malmö universitet, till Sydsvenskan.

EFTER ATT DISKUSSIONEN kring övningen fått stor spridning i sociala medier, tillsammans med en namninsamling bland boende på Xantippa, bad MKB polisen att hålla sig till källaren och innergården under övningen. En stund senare backade dock polisen, och valde att blåsa av övningen helt.

EN STUDENT VID Lunds universitet, som vill vara anonym, har kontaktat Lundagård med anledning av händelsen. I en mejlkonversation mellan studenten och Lunds universitets studentkårer (Lus), meddelar Lus att de inte kan företräda studenterna i frågan ”Eftersom den här frågan inte berör utbildningssituationen eller förhållandet till Lunds universitet, utan förhållandet mellan hyresgäst och hyresvärd.”

NINA MORBY

Lundagård nummer 2 2021 |

5

nyheter

Lunds nationer får 4,8 miljoner av kommunen och universitetet. Lundagårds Viktor Wallén har träffat två kuratorer och Kuratorskollegiets ordförande för att prata pengar – och om nationernas framtid.

– Två till tre gånger i veckan kommer det finnas ett digitalt evenemang av något slag där alla studenter – framförallt våra medlemmar som känner anknytning hit – kan träffa folk, göra någonting, eller bara interagera med någon, säger Darius Baeckström, kurator på Sydskånska nationen.

Han berättar att nationen förberett en plan för digital verksamhet under våren. Under hösten hade de digitala sittningar och annan coronaanpassad verksamhet, men digitaliseringen sågs som en tillsvidarelösning. Detta år ska bli annorlunda.

DEN 3 OCH 4

februari 2021 beslutade Lunds kommun och universitetet att ge 2,4 miljoner kronor respektive till Kuratorskollegiets tolv medlemsnationer. De sammanlagt 4,8 miljonerna är svaret på den ’hemställan’ [formell begäran, reds.anm.] som Kuratorskollegiet skickade in till Lunds kommun i november 2020. läget för Lunds nationer: om den utsatta ekonomiska situationen som uppstått under pandemin fortgår komI HEMSTÄLLAN SUMMERAS

6

| Lundagård nummer 2 2021

mer det genomsnittliga vinstbortfallet vara omkring 800 000 kronor per nation. Summan 4,8 miljoner fastställdes för att täcka hälften av den beräknade genomsnittliga nationsförlusten under år 2021.

DARIUS BAECKSTRÖM SER kommunens och universitetets bidrag som ett erkännande av nationernas studiesociala betydelse. Pengarna kommer att hjälpa Sydskånska och de övriga nationerna att uppfylla sina syften samtidigt som de kommer kunna betala sina stående utgifter.

DE 4,8 MILJONER kronorna ges utan motkrav från kommunen eller universitetet, något som saknar motstycke. Det tidigare universitetsbidraget på 2 miljoner – som beslutades om i september 2020 – kom med ett krav: de nationer som hade det sämst ekonomiskt ställt skulle prioriteras i fördelningen.

KURATORSKOLLEGIETS ORDFÖRANDE MAJA Duveborn menar att avsaknaden av krav i det nya bidraget beror på hur hemställan är formulerad.

LÄS LÄS FLER FLER NYHETER NYHETER PÅ PÅ LUNDAGARD.SE LUNDAGARD.SE

– Hemställan är skriven för att nationerna ska kunna överleva och fortsätta bidra till hela Lunds kommun och universitet. Hemställan är skriven efter ”det här ger vi er, det här måste fortsätta finnas kvar”, och så får de [LU och Lunds kommun, reds.anm.] ta ställning till det.

aktiviteter för att upprätthålla nationernas studiesociala funktion, men de ger ingen inkomst. De stående kostnaderna, som hyror och heltidsarvoderades löner behöver betalas. För att motivera de arvoderades fortsatta löning skiftar flera nationer om sin arbetsbelastning från de ideellt engagerade till heltidarna.

IDÉN OM ATT skicka hemställan till kommunen väcktes under 2020.

Kuratorskollegiet samordnade sina medlemmar för att bestämma huruvida varje nation skulle skicka in en egen hemställan eller om man skulle satsa på en gemensam via Kuratorskollegiet. Man beslutade sig för det senare av effektivitetsskäl.

– Presidiet HT20 har samlat in informationen från nationerna och sammanställt hela underlaget, säger Maja Duveborn.

Hur de 4,8 miljonerna ska fördelas mellan nationerna är ännu inte bestämt. Maja Duveborn menar att diskussionen är i sin linda, men att Kuratorskollegiet och nationerna förhoppningsvis kommer kunna fastställa fördelningen under våren.

VÄSTGÖTA NATION ÄR en av de nationer som stängt ned helt under pandemin; bortsett från ett digitalt ”På Spåret”-liknande novischevent i början av vårterminen i år. Kurator Victoria von Elek menar att de prioriterar ett säkert återöppnande när pandemin til�låter, där deras del av de kommande miljonerna kommer att användas för att förbereda inför en framtid där medlemmarnas sociala behov kan bemötas.

– Det finns ett behov av att träffas socialt. Sedan ser jag att det är pandemin som sätter käppar i hjulen för det. Det sociala kommer vi inte kunna tillfredsställa förrän pandemin lugnat sig, säger Victoria von Elek.

KURATORSKOLLEGIETS MEDLEMSNATIONER FICK i början av februari en enkät av Lundagård angående deras ekonomiska situation under pandemin. Nio nationer svarade och skrev att de under hösten mottagit stöd från Sparbanksstiftelsen Finn och/eller det förra bidraget från Lunds universitet.

PANDEMIANPASSNINGEN HAR PÅVERKAT hennes arbetsuppgifter i relativt låg grad. Arbetet som nationens ansikte utåt, som sammankallande till möten och ansvaret för projekt finns fortfarande kvar – även om projekt som kvalborgsfirandet och balen troligtvis inte kommer kunna genomföras. Det är framförallt prokurator ekonomi och prokurator social som har påverkats av den strypta fysiska verksamheten, bland annat eftersom det inte längre finns förmän att ansvara över.

OMSTÄLLNINGEN FRÅN FYSISK till digital verksamhet har strypt den största inkomstkällan för majoriteten av nationerna: klubbarna. Digitala cook-alongs, spelkvällar och träningspass är viktiga

KURATORERNA VICTORIA VON Elek och Darius Baeckström ser positivt på den kommande tiden. Även om pandemin är oförutsägbar planeras evenemang för att tillfredsställa det studiesociala behovet.

Pandemin är ett eldprov där ekonomin ställts på sin spets. Det är en viktig lärdom inför framtiden, menar Darius Baeckström.

– Har nationerna lärt sig att dra ned på sina kostnader och överleva en sån här grej är de redo att hantera en vanlig situation igen.

Då har kanske alla nationer fått se över sin ekonomi och sina utgifter. Klarar vi det här så klarar vi hundra år till, säger han.

TEXT VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Lundagård nummer 2 2021 |

7

nyheter nyheter

8

| Lundagård nummer 2 2021

Flygandet minskar – men inte på Trafikflyghögskolan

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Trafikflyghögskolan stod för 24 procent av Lunds universitets koldioxidutsläpp år 2020. Uppdragsutbildning för Försvarsmakten stod för en väsentlig del av utsläppen.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO JONAS JACOBSSON

Lunds universitet redovisar sina utsläpp till Naturvårdsverket och utbildningsdepartementet varje år. Under 2020 stod Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed för 24 procent av Lunds universitets totala koldioxidutsläpp, jämfört med ungefär 2 procent 2019. Den markanta ökningen har flera förklaringar.

en del flygningar som skulle gjorts 2019 utförts under 2020 istället, men de har också utökat med ytterligare en kurs under året, dvs fler flygtimmar. Under rådande omständigheter utgör dessa utsläpp en betydligt större andel av de totala utsläppen som följs upp än tidigare år, närmare bestämt 24 %.”

BASERAT PÅ SIFFROR från Lunds universitets rapport till Naturvårdsverket har Lundagård räknat ut att Trafikflyghögskolan har ökat sina koldioxidutsläpp med ungefär 113 procent år 2020, jämfört med föregående år.

MARIA NILSSON ÄR miljösamordnare vid Lunds universitet.

– Klimatet bryr sig inte om var utsläppen kommer från. Även om själva typen av utbildning och vad de utbildar sig till sticker i ögonen nu när vi inte reser alls, så är det en fråga om prioriteringar och att inse att jordens resurser är ändliga. Därför måste vi bestämma vad vi ska lägga resurserna på, säger hon.

TRAFIKFLYGHÖGSKOLAN BEDREV SIN flygverksamhet ungefär som vanligt under 2020, berättar Johan Bergström, prefekt vid Trafikflyghögskolan.

Att flygtimmarna och koldioxidutsläppen ökade beror på att man under 2020 har anordnat en uppdragsutbildning för Försvarsmakten, och har då har flugit med ett tvåmotorigt turbopropflygplan som drar betydligt mer bränsle än de enmotoriga kolvmotorflygplan som används för trafikflygarutbildningen. Denna uppdragsutbildning ska fördjupas ytterligare med start hösten 2021.

– År 2019 är inte ett bra år att jämföra med, eftersom vi inte genomförde någon kurs med turbopropflygplanet det året, säger Johan Bergström.

TRAFIKFLYGHÖGSKOLAN HAR SAMMANLAGT

sex flygplan registrerade hos Transportstyrelsen. Samtliga flygplan är av modellen Cirrus SR20, som är ett mindre flygplan för 1-4 personer. Fem av dem köptes in år 2005.

Turbopropflygplanet av modell Beech 90, som Trafikhögskolan använder i uppdragsutbildningen för Försvarsmakten, hyr de in från extern part. Utsläppen från detta redovisas till Lunds universitet som i sin tur rapporterar siffrorna till Naturvårdsverket.

tjänsten, med flyg, bil, tåg och buss, har minskat i och med pandemin. ”Utsläppen från flygresorna [i tjänsten, reds. anm.] har minskat med 86 % jämfört med föregående år, eller med närmare 5 000 ton CO2 .” redovisas bland annat i rapporten.

MAJORITETEN AV UTBILDNINGSTIDEN för kommersiella piloter bedrivs i en flygsimulator. Enligt Johan Bergström innebär det att den utbildningen är förhållandevis miljövänlig. Studenterna tillbringar 30 procent av den praktiska utbildningen i flygplan och 70 procent av tiden i olika simulatorer.

VIDARE SKRIVER DE: ”Trafikflyghögskolans verksamhet har ökat under året, [...] Dels har

JOHAN BERGSTRÖM TROR att de inom en snar framtid kan använda sig av elflyg under

ALLT RESANDE I

utbildningen av kommersiella piloter.

– Många av våra flygpass är en till två timmar och då skulle man kunna tänka sig att vi kan driva vår utbildning i elflyg, säger han.

Johan Bergström tror absolut att det finns en framtid för klimatsmart flygande.

– Det är en existentiell fråga för hela branschen. Och det händer massor i fråga om hybridlösningar, ellösningar och förnyelsebara jetbränslen. Det finns en jättepotential.

TRAFIKFLYGHÖGSKOLAN I LJUNGBYHED och Lunds tekniska högskola har inlett ett forskningssamarbete där de deltar i en infrastruktur för att utveckla mer miljövänliga drivmedel för flygplan. Dels finns det satsningar på elflyg, men det forskas även på olika former av hybridlösningar och möjligheten att använda vätgas eller biojetbränsle, som är förnyelsebara kolväten.

LUNDAGÅRD HAR TALAT med en student vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed. Studenten, som vill vara anonym, har alltid drömt om att bli kommersiell pilot, och resonerar kring miljöaspekter på sin utbildning och sitt framtida yrke.

– Resandet i sig är en nödvändighet för det globala samhälle som vi har. Det handlar om att man måste utveckla flyget till att bli hållbart. Man hade inte valt att utbilda sig till pilot, och gjort alla de uppoffringarna, om man inte trodde att det fanns en framtid inom yrket.

Lundagård nummer 2 2021 |

9

nyheter

Lunds klimat år 2050 Forskningen talar sitt tydliga språk. Varmare temperaturer, risk för översvämningar, kraftiga stormar och annat extremväder kommer att vara en del av morgondagen.

Samtidigt är framtiden oviss och bestäms i stor utsträckning av valen vi gör i dag. Vi bad forskare vid Lunds universitet berätta om vilka klimatscenarier som kan utspela sig i Lund och Skåne under resten av århundradet.

Glaciärerna smälter. Vattennivån stiger.

Bränder härjar i ”jordens lungor.” Klimatförändringar händer nu, under vår livstid.

Budskapet är gammalt – vi ser och hör det ständigt, men upplever vi det själva? Du och jag, studenterna i Lund? Svaret är jakande, enligt Lennart Olsson, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.

– Att klimatet förändras märker vi hela tiden, även här i Skåne, men de stora skillnaderna blir tydliga först om två decennier. Vilken situation vi kommer att stå inför då beror på hur utvecklingen blir, om vi klarar av att ställa om till mer fossilfritt och uppfyller Parisavtalet till exempel. Men att det [klimatet, reds.anm.] kommer förändras är absolut.

GENOM PARISAVTALET ÅTAR sig världens länder att hålla den globala medeltemperaturhöjning väl under 2 grader Celsius och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. I Skåne kan dock temperaturen komma att stiga betydligt mer än så.

begreppet RCP (Representative Concentration Pathways) för att sammanfatta alternativa utvecklingsvägar för världens klimatpåverkan i fyra tänkta scenarier. Dessa omfattar olika grader av aktiv klimatpolitik och bygger på antaganden om såväl utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar som markanvändning.

INOM KLIMATPOLITIKEN ANVÄNDS

ENLIGT DET MEST optimistiska scenariot (RCP2,6), vilket förutsätter att koldioxidutsläppen kulminerar redan nu, kan medeltemperaturhöjningen i Skåne beräknas till maximalt 2 grader Celsius år 2100, jämfört med perioden 1961 till 1990. Om utsläppen däremot fortsätter att öka fram till 2040 (RCP4,5) blir samma siffra strax över 4 grader, medan det värsta scenariot med fortsatt stor förbränning av fossila bränslen (RCP8,5) ger oss en maximal ökning på 6 grader.

10 | Lundagård nummer 2 2021

UTRÄKNINGARNA ÄR NÖDVÄNDIGA för att förutspå framtiden, men ger en abstrakt bild av verkligheten.

generellt upp snabbare än världshavet, men närheten till Arktis kan också ge ett extra tillskott, säger han.

Vad betyder det här i praktiken?

– En av de tydligaste trenderna är att vi får mildare och blötare vintrar. Likt i andra delar av världen kommer värmeböljor att bli fler, längre, intensivare. Generellt får vi fler extremer, och då framförallt åt det varmare hållet, säger Lennart Olsson och fortsätter: – Man kan göra experiment där man tittar på en stads klimat och räknar ut var den staden kommer ligga i framtiden rent klimatmässigt. Efter 2050 kommer Lunds klimat vara ungefär som Frankrikes är i dag. Då inser vi att värmeböljor som i dag ses som extrema, till exempel den sommaren 2018, snart är en del av vår vardag.

FENOMENET, SOM IBLAND kallas den arktiska återkopplingen, innebär att mer solljus kan absorberas när de ljusa isarna i Arktis smälter, därmed höjs temperaturen ytterligare.

En ond cirkel alltså.

– Hur ekosystemen i sin tur påverkas beror förstås på hur stor klimatförändringen blir.

Men även förhållandevis begränsad uppvärmning, till exempel 1,5 till 2 grader, kan leda till stora förändringar. Arter behöver försöka flytta i takt med klimatförändringen i den mån det är möjligt, eller så utsätts de för krympande livsmiljöer, säger Markku Rummukainen.

– Det är viktigt att komma ihåg att även 1,5 grader i genomsnittlig temperaturhöjning är mycket. Vi pratar om ett klimat som samhället tidigare aldrig har haft. Klimatpåverkan bakom beror på oss människor, men vi kan också välja att ställa om till en hållbar utveckling utan fossila lösningar och slöseri med världens resurser.

”

Vi pratar om ett klimat som samhället tidigare aldrig har haft.

KEDJEREAKTIONER BLIR ETT nyckelord när vi vill förstå effekterna av ett förändrat klimat i naturens komplext sammanvävda system. Markku Rummukainen är professor vid Lunds universitets Centrum för miljö- och klimatvetenskap och forskar bland annat på utvecklingen av klimatmodeller.

Vad kan klimatförändringarna här få för dominoeffekter?

– Först och främst kan vi säga att uppvärmningen i den här delen av världen blir större än snittet globalt. Landområden värms

KLIMATKRISEN ÄR HITTILLS subtil, inget som märks från en dag till en annan. På sikt kommer konsekvenser dock bli allt mer direkta, menar Lennart Olsson.

– Exempelvis är jordbruket en väldigt väderkänslig sektor. Extrema förhållanden som torka och översvämningar blir ett stort problem eftersom mycket av det som odlas i Sverige kräver så jämnt och normalt väder som möjligt, säger han.

– En annan livsavgörande aspekt av problemet är vattentillgång. Som det är nu behöver vi liksom aldrig fundera på hur vi ska få dricksvatten i Sverige, men det kommer att förändras. De varmare temperaturerna gör att vi snart inte längre kan räkna med vår säkra tillgång till stora mängder grundvatten.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

I framtiden kommer klimatet präglas av mer extremväder, bland annat i form av värmeböljor. Foto: Jonas Jacobson

Då får vi använda oss av dyrare reningsmetoder och riskerar sämre kvalitet. Vattenräkningen går upp och dricksvatten kan bli en bristvara, säger han.

EFFEKTERNA SLUTAR INTE där. I en världsomspännande analys publicerad tidigare i år av New York Times (28/1) kartläggs hur länder riskerar att drabbas av klimatförändringarna på sikt, varpå översvämningar bedöms vara det främsta hotet i Sverige år 2040.

60 procent av Sveriges BNP och omkring hälften av landets befolkning riskerar att exponeras för minst en klimatkris i framtiden, skriver tidningen.

BAKGRUNDEN TILL HOTET finner vi framförallt i förändrade nederbördsförhållanden då kraftiga skyfall väntas bli allt vanligare, vilket kan generera översvämningar i sjöar och vattendrag. Lennart Olsson beskriver risken för att Vänern svämmar över som det största

hotet på svensk nivå. I det skånska landskapet med kust i tre väderriktningar finns dock ytterligare ett hot ständigt närvarande – stigande havsnivåer.

– Vid stora delar av kustremsorna kan vi räkna med mer eller mindre en meter i havsnivåhöjning fram till år 2100. Det är uppenbart att många kustnära områden i Skåne måste flytta på sig. Om man gör det planerat i tid är det ingen större katastrof, om man väntar för länge kommer man behöva göra det av tvång när man drabbas av något.

SAMTIDIGT FINNS EN spänning i att prata om frågan på det här sättet, med fokus på vårt direkta närområde. Klimatkrisen är global.

Effekterna är lokala.

– Risken finns att vi trivialiserar problemet. Lund och Sverige kommer säkert att vara en av de mest privilegierade platserna på jorden ur klimatsynpunkt. Men saken är att vår värld ju är så otroligt sammanflätad. Det

handlar om allt från vetet i frukostmackan till bomullet i tröjan du bär i dag och vinet du dricker i kväll. Vi måste tänka lite längre än näsan räcker, säger Lennart Olsson.

SÅ LÅT OSS avsluta där vi började. Hos dig och mig, studenterna i Lund.

Vad kan vi göra?

– Klimatkrisen kräver samhällsförändringar och om det är något studenter ska vara bra till så är det att bli framtidens ledare. Vi behöver angripa strukturerna och ta kollektiva beslut.

Det bästa en individ kan göra är att vara mindre av en individ.

Källor: SMHI och WWF

LINN JÖNSSON

Lundagård nummer 2 2021 | 11

reportage reportage

Bland sopor och civil olydnad TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH FOTO SABER MALMGREN

| Lundagård nummer 1 2021

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Klimataktivister eller rättshaverister? Trots att dumpstring är en juridisk gråzon sveper en grön våg genom studentstaden. Lundagård har mött en av Lunds alla dumpster divers, för vem begreppet “skräpmat” har fått en ny innebörd.

– Det där var den andra bilen, vi kan röra på oss nu.

EFTER ATT TILLFÄLLIGT ha svängt av vid ett bostadsområde för att vänta ut de sista anställda, börjar vi återigen närma oss baksidan av en matbutik i utkanten av Lund. Vi cyklar ända fram till lastkajen. Klockan är några minuter efter nio och termometern visar lika många minusgrader. Men Amy är glad, sopkärlen framför oss är fyllda till bredden.

– Ni kom på en väldigt bra kväll. Jag tror att detta är det mesta jag någonsin hittat, säger hon och fyller sina kassar med avocados, jordgubbar, chokladkakor och mineralvatten.

SEDAN HON FLYTTADE från USA för två år sedan för att påbörja sina masterstudier i miljövetenskap och hållbarhet vid Lunds universitet, har Amy smugit sig ut nästan varje kväll för att söka lyckan bland soptunnorna. Hon livnär sig nästan enbart på det hon hittar genom dumpster diving - sopdykning - och besöker inte butiken mer än en gång i veckan för att inhandla det som är svårt att finna på botten av en container.

– Jag började av miljömässiga skäl. Genom mina studier har jag lärt mig hur mycket resurser som krävs för att producera mat, det är ett sånt slöseri att all den här värdefulla maten går till spillo.

nervös hon var första gången, bland annat för vad folk runt omkring henne skulle tänka.

– Jag följde med några klasskompisar som dumpstrat tidigare.

Det var som att jag blev initierad till dumpstring, men till en början var jag inte riktigt bekväm. Jag började dumpstra runt början av pandemin och folk brukade fråga ”är det verkligen så bra att göra det nu?”. Men när jag väl såg hur mycket fullt ätbar mat som slängdes tog jag beslutet att sluta bry mig om vad andra tycker.

HON BESKRIVER HUR

HON BOR TILLSAMMANS med tolv andra personer i ett kollektiv, och hennes nattliga upptåg har gjort henne populär i huset. Ibland hittar hon mozzarella och bjuder alla på pizza.

– Jag har blivit bättre vän med alla i huset sedan jag började dumpstra. Mat förenar folk.

Amy är till synes inte den enda dumpstraren i Lund. Facebook-gruppen ”Dumpstring Lund” har över 1 300 medlemmar, där sopdykare frekvent delar med sig av tips och bilder på kvällens byten – mestadels frukt och grönt. ”Bananamania” skriver en medlem, ”Mangopocalypse” en annan.

Det första som nya besökare möts av är emellertid ett fastnålat inlägg med de vanligaste frågorna och svaren: “How do I dumpster dive? It’s fairly simple. Just find the container and pick what you want and then head home.”

Lundagruppen, liksom andra dumpstringsgrupper, tycks följa en gyllene regel: “Containers and the area around them should look good when we leave it. This is important for our relations to the stores. If they don’t see us as a problem they won’t make our life harder.”

– Det var det första jag fick lära mig: skräpa inte ner. Annars kommer matbutiken att vidta åtgärder. Men jag fick också lära mig att aldrig ta mer än jag behöver, andra dumpstrare kan komma efter mig och hela vitsen är att inget ska gå till spillo, säger Amy.

DEN GYLLENE REGELN tycks däremot inte följas till punkt och pricka överallt. Tills för bara några dagar sedan var Coop Klostergården ett populärt tillhåll för Lunds dumpstrare. Nu har butiken dock valt att sätta upp taggtrådsprydda grindar runt containrarna för att motverka dumpstring. Anledningen tycks vara att sopdykarna dumpstrat före stängning samt skräpat ner efter sig, enligt spekulationer i Facebook-gruppen.

Lundagård har sökt Coop Klostergården för en kommentar.

”

Det var det första jag fick lära mig: skräpa inte ner.

GEMENSAMT FÖR ALLA sopdykare tycks vara en strävan att minska sin klimatpåverkan. “Why dumpster dive? Eating only dumpstered food practically reduces the ecological footprint of your food to zero”, skriver Facebook-gruppen.

EN TREDJEDEL AV allt livsmedel som produceras når aldrig tallriken och matsvinnet motsvarar 8-10 procent av de globala växthusgasutsläppen - att jämföra med flygresor som står för 3-4 procent.

Om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppsnation efter USA och Kina.

VARJE ÅR SLÄNGER svenska matvarubutiker tusentals ton mat och den svenska livsmedelskedjan står för 20-25 procent av landets totala klimatpåverkan. Den största delen av det onödiga matavfallet - matsvinnet - sker i hushållen, uppemot 75 procent. I jämförelse står matbutikerna för ca 10 procent.

BRÖD, MEJERIPRODUKTER, FÄRDIGRÄTTER och köttfärs är vanliga sopfynd. Exempelvis bakas cirka 80 000 ton bröd per år i Sverige som aldrig äts. Men majoriteten av svinnet består utav frukt och grönt. Till exempel kan det räcka med en skadad apelsin för att hela nätet ska slängas. Den största mängden slängs dock redan innan det når grönsakshyllan. Om butiken tror att varorna kommer bli svåra att sälja kan de i stället reklamera dem. Frukten slängs då redan vid lastkajen och butiken får pengarna tillbaka. ÖVERPRODUKTION, FÖR BILLIG mat, oregelbundna konsumentvanor och snåriga regler bidrar till det höga matsvinnet. Oftast beror det däremot på att bäst före-datumet passerats - men det är inte lika med sista förbrukningsdag.

– Det är hemskt att folk inte förstår skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag. Folk tolkar all datummärkning som att det blir dåligt därefter, det är ett kapitalt misslyckande från de som lanserade datummärkningen, säger Ingrid Strid som forskar på livsmedelssystemets miljöpåverkan vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

AMY HÅLLER MED.

Lundagård nummer 1 2021 | 13

reportage – Det är skitsnack. Jag tror att det står så för att sälja mer, ärligt talat. Jag följer min egen näsa mer än datumet.

DET FINNS FLERA alternativ till att kasta maten i soporna. Butikerna kan bland annat sänka priset på varor som är nära sista förbrukningsdag, använda frukten till att sälja smoothies i förbutiken eller sälja råvarorna till lantbrukare som foder. Att skänka maten är ett annat alternativ.

– Vi tar inte ställning för eller emot dumpstring, utan vill rädda maten genom att inte låta den hamna i soporna från första början, säger Soham Wrick Datta från Food Saving Lund (FSL), en ideell organisation bestående av mestadels internationella studenter som varje vecka hämtar och fördelar livsmedel från lokala butiker och bagerier till sina matbanker runt om i staden.

– Tidigare såg vi Sverige som en världsledare inom hållbarhet.

Men när vi kom hit märkte vi att det var långt ifrån sanningen.

Det finns mycket arbete kvar, speciellt på gräsrotsnivå.

direktiv: medlemsstaterna ska arbeta för minskat livsmedelsavfall genom att bland annat uppmuntra till livsmedelsdonationer och annan omfördelning av livsmedel.

Här kommer organisationer som Food Saving Lund in i bilden.

Men livsmedelsbutikerna verkar inte alltid välvilligt inställda till att skiljas från livsmedlet.

– Vi har haft möten med större matvarubutiker som hellre förstör maten än ger ut den gratis, berättar Soham Wrick Datta.

INGRID STRID FÅR frågan om hon anser att det finns en förbättringsvilja inom livsmedelsbranschen.

– Till viss del. Men, de tänker nog inte tumma på affärsmodellen för att minska svinnet. Det viktigaste för butikerna är fulla, fräscha hyllor, vilket leder till ett överskott. Livsmedelsbutikerna är inte till för att förse folk med mat, de är till för att tjäna pengar på vårt behov av mat. ÄVEN HON SER ett

annat på Geocentrum, Smålands nation och Svalorna, fördelas maten vidare till bättre behövande. Innan pandemin serverade man till exempel gratis lunch varje torsdag på Svalorna. Sedan 2019 har organisationen räddat mer än 8000 kg livsmedel per år och initiativet har gett ringar på vattnet i studentstäder som Uppsala och Malmö.

Trots att de - till skillnad från mer etablerade alternativ som Karma och Too Good to Go - är en icke-vinstdrivande organisation, vill man inte att någon skugga ska falla över apptjänsterna. De fyller ett syfte - mindre mat blir svinn. I stället borde man fokusera på varför det ens finns en marknad för deras tjänster och varför det finns så många dumpstrare i Lund, menar Soham Wrick Datta.

– Vi producerar mer än vi behöver. De ekonomiska hjulen måste fortsätta snurra.

FRÅN MATBANKERNA, BLAND

GRÄSROTSRÖRELSER SOM FSL kan bara göra en viss del. Det största ansvaret ligger hos politikerna, menar Soham Wrick Datta.

– Vi är bara små fotsoldater i kampen mot matsvinnet.

INGRID STRID VID SLU håller med om att det krävs en mer omvälvande förändring inom livsmedelsindustrin.

– Hade vi haft tuffare regler för livsmedelskedjan så skulle konsumenterna kunna förlita sig på att myndigheterna styr upp svinnet innan maten når hemmen, och att vi inte utsätts för ständig manipulering att köpa mer. Men det kräver politiker som tar i med hårdhandskarna – och där är vi inte.

HON KRITISERAR REGERINGENS befintliga handlingsplan från 2018, som bland annat vill upprätta nationella mål för uppföljning, uppmuntra ett aktivt samarbete mellan aktörer i livsmedelskedja och förändra konsumentbeteendet.

– Jag tror att politikerna känner att de har gjort vad de behöver.

Men handlingsplanen är lite tam, den vågar inte gå i klinch med det ekonomiska systemet utan bara fila på kanterna.

I STÄLLET HAR hon tagit fram en egen handlingsplan, som påtalar behovet av en ”Plan B”.

– Man kan inte lösa svinnet när det uppstår, då är det försent.

Man måste ha avtal i förväg med exempelvis Stadsmissionen, så att det inte blir soptunnan bara för att man inte hade någon plan.

INGRID STRIDS FÖRSLAG

får stöd av EU som 2017 kom med nya

14 | Lundagård nummer 1 2021

behov av tuffare lagstiftning.

– Det är svårt för en enskild butik att gå först om det drabbar deras affärer, även om de förstår vad som behöver göras. Då är det bättre att det blir en lag som gäller hela branschen, så att den som går först inte blir Svarte Petter.

INGRID STRID HAR själv dumpstrat sporadiskt sedan 2016. Till en början var hon förtegen, av rädsla för att det skulle skada hennes forskarkarriär. Nu tycker hon i stället att det bygger på hennes kunskapsbas.

– Jag ser det lite som civil olydnad, rädda det som räddas kan.

Amy är inne på samma spår.

– Tekniskt sett tror jag att det är olagligt. Men jag är inte tillräckligt rädd för att kolla upp det, för enligt mig gör jag inget fel.

Ingen har någon anledning att straffa någon annan för att de tar något ur soporna och lämnar rent efter sig, det är det minsta av någons problem.

”

Vi är bara små fotsoldater i kampen mot matsvinnet.

TOVA BENNET ÄR universitetslektor på Juridiska institutionen vid Lunds universitet. Hon håller med om att det verkar råda en utbredd okunskap om juridiken kring sopdykning. Men lagboken är tydlig.

– Det korta svaret är att sopdykning är olagligt.

– Samtidigt är det fortfarande lite av en öppen fråga eftersom sopdykning inte har prövats i domstol, så det finns inget vägledande rättsfall.

DET LÅNGA SVARET är att det finns många olika brott man kan göra sig skyldig till som sopdykare. Om containern står på ett inhägnat område och man bryter upp ett lås kan man göra sig skyldig till olaga intrång respektive skadegörelse. Stöld kan verka som det mest uppenbara brottet, men enligt Tova Bennet rör det sig snarare om så kallat egenmäktigt förfarande.

– Det som ligger i en soptunna kanske ska förbrännas och bli energi, då har det ett värde för matbutiken eller kommunen. Men ofta är värdet så lågt att det inte utgör stöld. Där kommer egen-

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

mäktigt förfarande in. Man har tagit något som inte är sitt, men till skillnad från stöld krävs inte att någon annan har lidit skada.

– Om en dumpstrare kommer till skada på butikens mark, ska det då vara butikens ansvar?

SAMTIDIGT K AN DET vara svårt för en åklagare att bevisa att sopdykare saknar samtycke från butiken. Om containern är olåst och lättillgänglig och butiken är medveten om att personer ibland tar saker från soporna - men ändå valt att inte låsa, kan man uppfatta det som att butiken har lämnat sitt samtycke.

som ett föredömligt exempel.

– Det är mycket bättre att vi hittar kanaler som håller på säkerhet och kvalitet, så att ingen kommer till skada.

Samtidigt beskriver hon hur det ibland kan finnas administrativa regler som sätter käppar i hjulet för att skänka maten vidare.

– Det finns vissa regler som försvårar för oss. Då kan det nog vara så att vissa butiker kastar i stället för att skänka, för att det blir för komplicerat.

ATT DET ÄR brottsligt är en sak, men är det ett brott som polis och åklagare bryr sig om? Svaret tycks vara nej.

– Det är inget allvarligt brott, vilket betyder att det inte är prioriterat av rättssystemet att lägga resurser på att utreda och åtala ett sådant brott. Även Tova Bennet nämner kopplingen till civil olydnad, som innebär att man medvetet begår en olaglig handling för att man anser det moraliskt rättfärdigat.

– Men en del av den typen av handlande innebär att man är beredd att ta konsekvenserna, rent rättsligt.

– Man kan såklart också diskutera om det borde vara olagligt för butiker att slänga ätbar mat. Men som lagstiftningen ser ut nu så finns det inget brott som tar sikte på resursslöseri, säger Tova Bennet.

K ARIN BRYNELL ÄR VD för branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel, vars livsmedelsjättar Ica, Coop, Citygross, Hemköp och Lidl tillsammans omsätter 280 miljarder kronor om året. Hon menar att branschen hellre fokuserar på att minska matsvinnet än att motarbeta dumpstring.

– Vi jobbar jättemycket i branschen för att minska matsvinnet i butik, det är grundproblemet.

Mycket mat räddas eller skänks, men en liten del kastas, menar Karin Brynell, vilket hon tycker är tråkigt.

– Men det finns ofta ett skäl till att det kastas, det kan vara en otjänlig produkt. Vi tycker att det är bekymmersamt med dumpstring just av livsmedelssäkerhetsskäl, säger Karin Brynell.

UTÖVER LIVSMEDELSSÄKERHETEN, PEK AR hon även på risken att dumpstrare kan komma till skada när de tar sig in på ett inhägnat område eller klättrar ner i en container.

HON TAR K ARMA

HÄR ARBETAR SVENSK Dagligvaruhandel för att påverka myndigheterna att förenkla donationer, samt för bättre möjligheter att använda livsmedlet till matlagning i butikernas restauranger.

– Som branschorganisation har vi inte jobbat för att motverka dumpstrarna, utan den dagen det inte finns något att hämta så kommer det att upphöra av sig själv, säger Karin Brynell.

AMY, DÄREMOT, ÄR inte rädd för att bli sjuk av maten. Hon är dessutom vegetarian, och undviker därmed kött och andra animalier som snabbare blir dåligt.

– Jag har gjort det här i ett år och har aldrig blivit sjuk av vad jag ätit.

HON PASSAR ÄVEN på att ge butikernas samarbeten med Karma en känga.

– Många butiker använder Karma som ett PR-trick: ”Titta, vi minskar matsvinnet!”. Men i praktiken skulle det krävas ett heltidsjobb för att sälja vidare all mat som annars skulle slängas.

Problemet är större än butikerna, menar hon.

– Folk förväntar sig att all sorts mat ska vara tillgänglig året runt, oavsett var det odlas. Det är kapitalismens fel, snarare än butikernas.

– Mat har blivit så billigt att det har tappat sitt värde. Det som ger oss näring och låter oss leva tillfredsställande liv värderas så lågt att folk slänger det i soptunnan.

Amy heter egentligen något annat. Hennes citat är översatta från engelska.

Lundagård nummer 1 2021 | 15

på djupet

Magkänsla som roder

Den nyligen påbörjade coronavaccineringen är inte efterlängtad av alla. Lundagård har träffat Aron Rose och Ola Wiebe. Båda har studerat vid Lunds universitet och delar uppfattningen att en ond världselit ligger bakom såväl vaccinet som ”miljöbluffen”.

TEXT EBBA FRID FOTO SABER MALMGREN

Vi stöter på klimatförnekare och ”antivaxxers” då och då på nätforum och sociala medier. Detta ter sig ofta som ett exotiskt, företrädesvis amerikanskt fenomen, långt borta från Lunds akademiska sfär. Jag stötte på ett undantag i form av en podcast, driven av den 32-årige småbarnspappan Ola Wiebe som studerar programmering vid Lunds universitet. Figurerande i podden är även Aron Rose, en 24-årig före detta lundastudent.

JAG INTERVJUAR OLA Wiebe i en källarlokal på hans bostadsområde. Hans utåtriktade personlighet och ordinära framtoning tycks för mig stå i stark kontrast till hans udda världsbild, som bygger på att Illuminati styr världen och söker förslava mänskligheten under en världsregering. Ola Wiebe vill genom sin podd, som i nuläget har 570 prenumeranter, få folk att bli medvetna om detta, eller eller som hans rörelse kallar det, ”vakna”. Vakna-rörelsen, som Ola Wiebe benämner den, tycks bestå i ett förhållandevis vagt nätverk av likasinnade människor som kommunicerar via facebook-grupper och dylikt.

Alla inom rörelsen har inte exakt samma uppfattningar, men delar en grundläggande skepsis mot samhället och den information statlig media delger oss.

Själv anser sig Ola Wiebe ha ”vaknat” för omkring sju år sedan, då han bland annat intresserade sig för den brittiske konspirationsteoretikern David Icke.

– Jag har alltid känt att något är fel på världen, men inte kunnat sätta fingret på det. Han fick liksom saker att falla på plats. Många tycker väl man är knäpp, särskilt i början [av ”uppvaknandet”, reds. anm.] när allt var nytt, då skulle jag ju prata om det med varenda kursare.

Ola Wiebe intygar att det inte är särskilt vanligt bland studenter att vara ”vakna”, men att vissa är mer ”vakna” på olika fronter: – Vissa kan se igenom miljöbluffen eller massinvandringen, men alla kan inte se hur allt hänger ihop.

ARON ROSE TRÄFFAR jag senare, på Café Ariman i Lund. Han ”vaknade” för tre år sedan, efter en period av dåligt mående då han inte trivdes med sitt liv.

– I början av mitt uppvaknande diskuterade jag mycket med mina föräldrar, men de fattade inte riktigt. Jag var tvungen att hitta andra att diskutera med.

Aron Rose kom i kontakt med personer inom samma rörelse som Ola Wiebe på Hälsningsgillet under en terminstart, och fick småningom ett nytt socialt nätverk via ”Vakna”-rörelsen.

UNDER INTERVJUERNA YPPAS en hel del anmärkningsvärda teorier om händelser i samtiden. Bland annat menar Aron Rose att stormningen av Kapitolium, samt många skolskjutningar i USA, är orkestrerade av den hemliga eliten för att påverka massopinionen.

– De vill trycka på känslomässiga effekter, så de använder ofta barn och unga kvinnor till att skådespela offer.

16 | Lundagård nummer 2 2021

Ola Wiebe driver en tillsammans med Aron Rose, båda är en del av ”vakna”-rörelsen.

JUST NU FOKUSERAR rörelsen på rapporteringen om coronaviruset.

De demonstrerar i Malmö ett par gånger i månaden mot pandemilagen och vaccinet, som flera tror innehåller ett nanochip. Enligt Aron Rose menar vissa att man till och med kan implantera ”chipet” i hjärnan via provtagningspinnarna. Ola Wiebe och Aron Rose menar att viruset inte existerar alls, utan är påhittat av Illuminati för att rättfärdiga begränsningar av befolkningens friheter.

– Man har aldrig isolerat och definierat viruset, utan man har bara det här PCR-testet, säger Ola Wiebe.

Han säger även att det inte tas upp fler IVA-platser än under tidigare år.

LÄS ÄVEN VIKTOR WALLÉNS TEXT ’FAKTA – EN FRÅGA OM TRO’ PÅ LUNDAGARD.SE ELLER I LUNDAGÅRD NR. 6 2020 MAGNUS TORSTENSSON, BITRÄDANDE överläkare i internmedicin i Malmö, delar föga oväntat inte Ola Wiebes och Aron Roses åsikter.

Han berättar att PCR-testet, som spårar bitar av ett virus DNA, är långt ifrån den enda metoden för att påvisa viruset, som bland annat kan avbildas i elektronmikroskop.

– Ola har kanske inte sett viruset. Men några hundra läkare och forskare har sett det, säger Magnus Torstensson.

HAN AVFÄRDAR ÄVEN teorier om nanochip, inklusive teorin om implantering via provtagningspinnar.

– Man kommer inte in i hjärnan den vägen, om man inte borrar ett hål. Och då behöver man vassare saker än en tops.

Angående IVA-platserna säger Magnus Torstensson att de förvisso är välutnyttjade även i ”vanliga” tider, men att en stor andel patienter då är inlagda för bland annat planerad postoperativ vård. I nuläget måste sjukvården prioritera akuta covidpatienter.

– En massa människor har i stället inte kunnat få sina operationer.

Resonemanget är alltså inte helt fel i sig, men det finns en okunskap kring vad siffrorna betyder.

ARON ROSE OCH Ola Wiebe menar att den högre dödligheten i covid-19 hos äldre beror på att man, för att få viruset att framstå som mer dödligt, anger covid-19 som dödsorsak hos patienter som egentligen avlidit av bakomliggande sjukdom. Magnus Torstensson har viss förståelse för tanken. Huruvida en patient anges ha dött med, eller av, covid-19 är avhängigt ansvarig läkares bedömning. Den subjektiva faktorn medför en risk att statistiken inte exakt avspeglar verkligheten.

– Men att det skulle finnas ett syfte att underblåsa siffran - nej, sjukvården tjänar inte på det.

Magnus Torstensson bekräftar även att en stor del av de som dör i covid-19 är personer som annars sannolikt hade avlidit av annan sjukdom inom några år.

– Men vi vill inte låta människor dö ensamma och isolerade under lager av plast. Vi vill att de ska dö värdigt. Det går inte om man dör av corona.

Magnus Torstensson har viss förståelse för att skepsis kan uppstå mot vaccin och annan läkarvård. Han poängterar att sjukvårdsbehandling kan vara ganska brutal och invasiv, som när man injicerar substanser via nålar och slangar. Det är ett ganska otäckt scenario, som den sjuka patienten går med på att utsätta sig för eftersom personen behöver hjälp.

– Vaccin handlar om att injicera något i någon som inte är sjuk än.

Man kan nog se en skillnad i inställning till vaccinet hos de som inte tillhör någon riskgrupp, och de som riskerar att bli otroligt sjuka om de smittas.

Ur Magnus Torstenssons perspektiv bygger många vaccinmotståndares hållning därmed på en underliggande egoism: – De har råd att projicera sin allmänna misstro på något som för dem är ett ofarligt utlevande av sina auktoritetsproblem. De har ingenting att förlora.

OLA WIEBE OCH Aron Rose ser sig som källkritiska. De litar hellre på egen efterforskning än officiella uppgifter. Detta verkar trots allt landa i att de måste lita på vissa källor, som från mitt perspektiv knappast tycks vara mer pålitliga. När jag frågar hur de skiljer ”sann” från ”falsk” fakta, lyfter de intuition som ett roder. Men om någon annans intuition går emot deras - hur vet man vilken som stämmer?

– Man lär sig med tiden. Det är som såna ‘finn fem fel’-bilder, när

Aron Rose på Café Ariman i Lund.

man väl ser det så ser man det, säger Ola Wiebe.

Aron Rose menar att intuition ibland kan härröra från andra dimensioner: – Om någon delger dig information och du får gåshud, innebär det att informationen är korrekt eller positiv. Något från andra dimensioner vill att du ska lära dig mer om det.

OLA WIEBE OCH Aron Rose är medvetna om att världsbilden de företräder ter sig obehaglig och absurd. De menar att man måste se sanningen bit för bit för att klara av att ta in den stora, initialt avskräckande bilden. När hela befolkningen väl är ”vaken”, förlorar de styrande hemliga sällskapen sin makt, vilket är ”vakna”-rörelsens mål.

Efter intervjun hos Ola Wiebe får jag skjuts hem av hans vän. Ola Wiebe sitter i baksätet med mig, då ena framsätet är upptaget av en barnstol.

– Inte så kul för er unga studenter nu när alla nationer har stängt.

Gör inte studenterna uppror mot det här?

JAG TROR ATT Ola Wiebe överskattar hur ”vakna” majoriteten studenter är. Det är samtidigt inte omöjligt att jag själv har underskattat det. Om jag träffat Ola Wiebe i ett annat sammanhang, hade jag inte anat något avvikande. En ”konspirationsteoretiker” tycks kunna vara vem som helst. Kanske till och med en kurskamrat?

Lundagård nummer 2 2021 | 17

utflykten

Säl i sikte

I Skånes sydvästra hörn sträcker sig en sandbank rakt ut i havet. En plats där människor endast är tillfälliga besökare bland de som bor där året runt.

TEXT MATTIS VINDELMAN FOTO JONAS JACOBSSON

| Lundagård nummer 2 2021

LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

– Säl!

Ordet hinner knappt lämna mina läppar innan ett huvud försvinner under vattenytan. Det gick så snabbt att jag börjar tveka. Kanske var det inte en säl. Kanske var det en fågel eller en reflektion på vattenytan.

JAG OCH MITT resesällskap fortsätter gå längs med stranden som sträcker sig rakt ut i Östersjön. Snart har vi vatten på båda sidor. Spetsen på den långa sandbanken vore knappt synlig om det inte vore för människorna som går på den. En jämn vind får det att kännas kallare än de två plusgrader som termometern visar. Det luktar tång och hav.

Vi befinner oss på Måkläppen, Skånes sydvästra spets.

FÖR ATT SKYDDA sälar och fåglar är platsen endast öppen för besökare under november, december och januari. Då är det ett populärt utflyktsmål dit besökare kommer för att promenera längs den 2,5 kilometer långa sandbanken, men så har det inte alltid varit.

– Måkläppen har ständigt ändrat form och storlek under seklernas gång. Linné var här 1759 och beskrev den som en liten prick i fjärran.

Platt, rund och låg, säger Mikael Kristersson, ordförande i Måkläppsföreningen.

MÅKLÄPPEN VAR TIDIGARE en ö, det var först på 1990-talet som den växte ihop med fastlandet och blev en halvö. Havsströmmar och vågor förflyttar sanden längre in mot fastlandet.

– Just nu växer Måkläppen i storlek och flyttas ständigt inåt land, säger Mikael Kristersson.

PLATSEN HAR LÄNGE varit av stor betydelse för häckande fåglar.

Men befolkningen i Skanör-Falsterbo hade tidigare som tradition att plundra fåglarnas bon på ägg. För att skydda äggen bildade några lokala entusiaster den ideella Måkläppsföreningen: och platsen har varit skyddad sedan 1902. I dag arbetar föreningen med att bevaka platsen, genomföra inventeringar av djurlivet och leda exkursioner.

NÄR VI KOMMER längre ut på sandbanken dyker ytterligare ett huvud upp i vattnet. Ett följs av flera och snart är det svårt att räkna hur många de är. Ju längre ut vi kommer, desto fler sälar ser vi. De sticker upp huvudet ur vattnet och tittar på oss med stora, nyfikna ögon, likt vi tittar på dem. Jag får känslan av att de väntar på att januari ska ta slut och att de ska få stranden för sig själva.

Lundagård nummer 2 2021 |

utflykten PÅ MÅKLÄPPEN GÅR det att se två arter av säl, knubbsäl, som är vanligast på västkusten, och gråsäl, som är vanligare i Östersjön och överlag. Gråsälen är också den största. Hanen kan bli tre meter lång och väga upp till 300 kilo.

– Det unika med Måkläppen är att båda arterna finns där. Platsen är väldigt lämplig för dem och det finns inga liknande ställen i Skåne, säger Mikael Kristersson. Han vädjar till besökarna under vintertid att följa reservatets bestämmelser och inte gå närmre sälarna än max 50 meter.

LIKSOM GRÅSÄLEN HAR även knubbsälen återhämtat sig. De är nu 15 000 individer längs med västkusten och populationerna anses livskraftiga. En framgång för sälarna, men en utveckling som inte uppskattas av yrkesfiskare. Anders Persson har medverkat i forskningsprojekt som studerar sälens påverkan på yrkesfisket.

– För vissa delar av fisket är mängden säl direkt avgörande för lönsamheten, det småskaliga fisket längs med kusterna är mest drabbat.

Sälarna är klipska och förstår att det finns lättillgänglig mat i näten, säger han.

ANTALET SÄLAR LÄNGS Sveriges kust har de senaste 100 åren varierat kraftigt. Enligt Havs- och vattenmyndigheten fanns det i början av 1900-talet upp emot 100 000 gråsälar. De ansågs konkurrera med fisket och jagades intensivt. Jakt i kombination med höga halter av miljögifter gjorde att populationen sjönk drastiskt i antal.

– På 1970- och 1980-talet fanns det väldigt få gråsälar. Deras reproduktionsförmåga drabbades negativt av miljögifter, säger Anders Persson, biolog och lektor på enheten för akvatisk ekologi.

LÄNGS MED SVERIGES östkust har stora delar av det kustnära fisket försvunnit, det vill säga de som fiskar med nät. Innan någon hinner tillbaka för att ta upp fiskenäten hinner sälarna dit och äter av fångsten.

– Det är lite synd eftersom det är ett segment av yrkesfisket som många vill behålla för en levande landsbygd, säger Anders Persson.

Det storskaliga fisket drabbas inte lika mycket.

– Det är inte ett större problem för de som fiskar med trålare. Räknar man på hur mycket sälen äter är den mängden inte så betydelsefull, säger han.

NÄR ANTALET VAR som lägst fanns det ungefär 3000 gråsälar i Östersjön. Sälarna hotades av utrotning och 1974 det blev förbjudet att jaga dem. De starka miljögifterna PCB och DDT förbjöds på 1970-talet.

Gifterna är långlivade och finns än i dag i naturen, men i mycket lägre halter. Sälpopulationerna återhämtade sig.

– Gråsälen har gått framåt väldigt starkt. Situationen för säl är just nu väldigt god, säger Anders Persson.

FRÅN LÄGSTANIVÅN PÅ ungefär 3000 individer har de nu ökat till cirka 30 000, och gråsälen är inte längre utrotningshotad. Knubbsälarna har också drabbats av jakt och miljögifter, och dessutom flera utbrott av virussjukdomar, som gått under namnet säldöden. Det mest uppmärksammade virusutbrottet ägde rum 1988, och anses av vissa vara en bidragande faktor till att Miljöpartiet tog sig in i riksdagen samma år. Massdöden antogs till en början bero på miljögifter, men visade sig senare bero på ett virus.

20

| Lundagård nummer 2 2021

EN STUDIE HAR uppskattat att sälarnas totala fiskkonsumtion i Östersjön var nära 100 000 ton år 2010, att jämföra med fiskenäringen som under samma period tog upp cirka 700 000 ton.

– Vi ska inte skylla allting på sälen, det är också sämre med fisk i Östersjön än tidigare. Fisken är i dålig kondition och dålig kvalitet.

Om antalet sälar halveras betyder inte det att det plötsligt blir mycket mer fisk. Vid till exempel norska kusten finns mycket av allting. I Östersjön har vi lite av allting, säger Anders Persson.

NÄR DEN HÄR tidningen ges ut har sälarna åter ockuperat Måkläppen.

I stora grupper vältrar de sig på den ostörda sandbanken. Gråsälarna ska snart föda sina ungar. De föds på land, iklädda vit fluffig päls.

Ungarna kan inte simma och är helt beroende av att dia från sin mamma. De är också beroende av en plats där de får vara ifred. En plats där inga nyfikna människor stör dem.

Sveriges viktigaste jobb har blivit ännu viktigare.

Läget för oss inom hälsa, vård och omsorg är lite tufft just nu.

Liksom det är för många andra. Samtidigt har vårt arbete aldrig känts så meningsfullt och viktigt, och gjort oss så stolta som i dessa dagar.

Vi får vara med om både svåra saker och fina stunder. Om sjukdom och om glädje. Vi är med och handlar, städar, tvättar, diskar, planerar, lagar mat, stöttar, sköter hygien, vårdar, ger rehab och faktiskt räddar liv.

Inför sommaren 2021 söker vi fler sommarvikarier än någonsin, för att kunna ge den bästa vården och omsorgen till Malmös äldre.

Vi ser också till att varje sommarjobb blir så bra och utvecklande som möjligt. För några blir det kanske starten på en professionell karriär inom en bransch där medmänsklighet är en viktig del av att vara bäst på sitt jobb. Till i sommar söker vi:

Sök ett av våra 1000 viktigaste sommarjobb på: malmo.se/ jobbivårdomsorg

 VÅRDBITRÄDEN  UNDERSKÖTERSKOR  SJUKSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER  BISTÅNDSHANDLÄGGARE  KOCKAR  EKONOMIBITRÄDEN

Läs mer om oss i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Vill du också jobba med det allra viktigaste?

Välkommen med din ansökan: malmo.se/jobbivårdomsorg

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

Sommarkurser 2021 CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP | WWW.CTR.LU.SE

Pestens tid: Historiska och existentiella perspektiv på pandemier Mellan kontinuitet och förändring - judendomen i Sverige och världen Efter metoo - kamp för erkännande i historia och nutid Ockultism, magi och hemliga sällskap www.ctr.lu.se/sommar Sök senast 15/3 på www.antagning.se

BEHÖVER DU STÖD I LIVET OCH STUDIERNA? Lunds Fontänhus studieenhet En väg framåt erbjuder individuell handledning, studiegrupper, prokrastineringsrupp, studieplatser och olika forum för stöd och gemenskap riktat till dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Vårt mål är att du skall kunna fullfölja dina studier och få redskap för att må bättre på vägen.

Du når oss bäst genom att kontakta info@lundsfontanhus.se eller ring 0793-407866 Läs gärna mer om oss och vad vi erbjuder här: http://lundsfontanhus.se/student/

Denna termin finns vi på Kävlingevägen 15, men sommaren 2021 flyttar vi till Stora Magle kyrkogata 5. Välkommen!

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

porträttet

Aktivist, javisst!

Lundagård har träffat Andreas Malm, universitetslektor i humanekologi, som är aktuell med tre boksläpp under loppet av nio månader.

TEXT LYDIA LÖTHMAN FOTO SABER MALMGREN

På grund av förkylningssymptom och extra försiktighet i coronatider fick vårt möte flyttas från Möllevångstorget till det numera allt för bekanta digitala rummet. Efter en stund av tekniska svårigheter börjar Andreas Malm berätta om sitt klimatengagemang, och hur allting en gång började: – Mitt allra första klimatengagemang var i samband med FNs första årliga klimatkonferens, COP1, i Berlin [år 1995, reds.anm.]. Jag åkte dit med några kompisar och genomförde olika aktioner.

rörelsen.

– Jag var aktivist långt innan jag blev akademiker, så den identiteten är väldigt djupt rotad. Det är väldigt svårt för mig att lägga den åt sidan, fortsätter han.

Han ser generellt akademiker med politiska övertygelser som något positivt.

– Om man till exempel tittar på historisk forskning ser man att många av de stora historiska framsteg som gjorts har drivits av historiker med koppling till någon typ av social rörelse, säger han.

ENGAGEMANGET STANNADE SEDAN av något för att återupplivas igen år 2005, då han jobbade på tidningarna Arbetaren och Dagens Nyheter. Hans engagemang för klimatet väcktes på nytt av Mark Lynas bok Oväder (2006) som dokumenterar konsekvenser av växthuseffekten runt om i världen.

– Det var då jag fick upp ögonen för frågan på riktigt och när jag väl hade fått det var det svårt att släppa. Efter det började jag vara aktiv i klimatrörelsen i Sverige, säger han.

JUST NU ÄR Andreas Malm aktuell med tre böcker som kommer att släppas under loppet av nio månader.

– Det är ganska absurt och resultatet av en viss överproduktion, säger han och skrattar.

Boken med den uppseendeväckande titeln How to blow up a pipeline kom ut i januari i år.

Det är en kritik mot klimatorganisationen Extinction Rebellion och andra klimatrörelser som förespråkar absolut icke-våld. Han förespråkar inte våld mot människor men menar att situationen med klimatet nu är så pass akut att extrema åtgärder som egendomsförstörelse är rättfärdigade. Pacifiströrelser argumenterar ofta för sin ståndpunkt genom att göra historiska återblickar och menar att alla sociala rörelser som varit framgångsrika har tillämpat pacifism. Andreas Malm menar att detta är en missuppfattning: – Man menar att alla som tidigare kämpat mot orättvisor och lyckats har varit fredliga, men det är felaktigt.

ÅR 2009 GICK flyttlasset till Lund där han fått en doktorandanställning inom humanekologi. Innan dess studerade han i Umeå, Göteborg och Stockholm. Han har framför allt läst ekonomisk historia men även filosofi, internationella relationer och samtidshistoria.

ANDREAS MALM ÄR fortfarande verksam inom humanekologi, nu som biträdande universitetslektor. Ämnet handlar om människans samspel med naturen. Andreas Malm beskriver ämnet som ”litet och diffust”.

– Fördelen med humanekologi är att det är så brett. Jag har främst ägnat mig åt miljöhistorisk forskning men även litteraturvetenskap, miljöfilosofi och politiska projekt, säger Andreas Malm.

och aktivism beskriver han som ovanlig och komplicerad men han menar också att det är något som förekommer allt oftare: – Framför allt bland klimatforskare blir det allt vanligare att man engagerar sig i klimatKOMBINATIONEN AV AKADEMI

24 | Lundagård nummer 2 2021

MED SINA RÄTTFRAMMA och ofiltrerade svar särskiljer sig Andreas Malm från andra lundaakademiker jag har intervjuat, som tenderar att ha en mer diplomatisk och försiktig framtoning.

NÄR PANDEMIN BRÖT ut var Andreas Malm gästforskare i Berlin. Isoleringen som följde resulterade i ännu en bok som handlar om kopplingen mellan coronapandemin och klimatkrisen: Corona, Climate, Chronic Emergency: War Communism in the Twenty-First Century.

– Boken handlar om de ekologiska drivkraf-

terna bakom nya infektionssjukdomar som kommer från vilda djur. Jag skriver om varför denna typ av sjukdomar blir allt vanligare, vad vi kan göra åt dem och deras koppling till den globala uppvärmningen, säger han.

BOKEN INNEHÅLLER OCKSÅ en uppmaning om så kallad ”ekologisk krigskommunism”.

Andreas Malm redogjorde för begreppets innebörd i Sydsvenskan i november: det syftar på en statlig omställning av produktionen och ekonomin som har vissa likheter med de ryska bolsjevikernas samhällsmobilisering efter ryska revolutionen. Begreppet uppmanar således inte till krig utan syftar snarare till hur en kommunism under krigstillstånd kan vara utformad.

ANDREAS MALM MENAR att många av de strategier som används av staten under coronapandemin kan appliceras även på klimatkrisen.

– Stater har gått in och styrt ekonomin ganska handfast under pandemin och skulle kunna tillämpa samma åtgärder för att stänga ned fossilförbränning och växla om till förnybar energi, säger han.

DEN SISTA AV de totalt tre nya böckerna, White Skin, Black Fuel: On the Danger of Fossil Fascism, släpps i maj i år och är resultatet av ett tio år långt forskningsprojekt i samarbete med den lundabaserade forskar- och aktivistgruppen Zetkin-kollektivet som handlar om kopplingen mellan högerextremism och klimatkrisen.

ANDREAS MALMS TYDLIGA budskap om att ansvaret för att rädda planeten ligger på statlig nivå och inte hos enskilda individer väcker hopplöshetskänslor inom mig. Betyder det att livsstilsförändringar på individnivå är lönlösa? Inte nödvändigtvis: – För mig handlar det främst om att leva som man lär. Jag kan inte gå runt och predika ekologisk krigskommunism och själv frossa i flygresor och kött. Då skulle jag tappa all trovärdighet, säger Andreas Malm.

Lundagård nummer 3 2020 |

kultur

Det är försent att ge upp Det går inte att antingen vara livrädd eller hoppfull om den globala uppvärmningen.

Klimatkrisen kräver båda känslor.

TEXT NINA MORBY ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

G

enom bussfönstret ser jag en man och ett barn promenera på den frusna Rörsjökanalen. En bit bort står en annan man och pimplar genom ett hål i isen. Åsynen av vinterlandskapet och det djupblå istäcket skänker mig en stunds förtröstan, några sekunder av stillhet. Ett ögonblick av något så välbekant, i en värld

som successivt blir desto mer främmande.

Jag följer dem med blicken tills de försvunnit ur mitt synfält, ersatts av trafik, motorväg och svartkantad snö längs med den.

Hoppfullheten jag kände ger snart en fadd smak i munnen, och ersätts av en annan överväldigande känsla: rädsla.

Grönländsk misär

Morgonstjärnan är fullständigt lysande

Klimatförändringar, självmord, förkolonial kultur och postkolonial verklighet. Om detta handlar utställningen Värstascenario. Fyra konstnärer från Grönland ställer ut på Lunds konsthall och utforskar teman med hjälp av bland annat dansperformance. Utställningen öppnar den 6 mars och pågår till och med den 30 maj.

En ny stjärna finns plötsligt på himlen. Den är ovanligt vacker, stor och röd. Stjärnan får djurriket att bete sig underligt – krabbor går i skogen likt myror, katter dör, hjortar stirrar. Människorna beter sig ungefär lika egoistiskt, försupet och mentalsjukt som vanligt. Ingen annan än Karl Ove Knausgård kan så mästerligt skildra en djupt osympatisk människas insida. Men

LISA LIEVONEN 26 | Lundagård nummer 2 2021

I MIN VÄSKA vilar boken Den obeboeliga planeten (2019), skriven av journalisten David Wallace-Wells. Det är berättelsen om hur människan axlat rollen som sin egen antagonist.

Hur skövlingen av regnskog, förorening av haven och vår aggressiva oljeanvändning blivit vårt självskadebeteende. För hade mänsklig självbevarelsedrift ensamt varit

vad betyder stjärnan; är det Gud vi möter?

Jordens undergång? Om Min kamp-sviten gjorde mig tårögd och sentimental över litteraturens inneboende urkraft, har han med Morgonstjärnan (2021) överbevisat mig om att han är en av vår tids största författare.

KULTURKVINNAN

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

motorn för förändring hade utfasningen av fossila bränslen redan förts i hamn, men instinkten att kämpa för vår överlevnad slåss med ekonomiska och politiska intressen. För att inte nämna västvärldens hedonistiska leverne.

Boken hade platsat jämsides vilken samtidsdystopi som helst om det inte vore för ett viktigt undantag: den är inte fiktiv, utan följs av en nästan 100 sidor lång källhänvisning till vetenskapliga rapporter och artiklar. Författaren skriver inte om en hypotetisk planet där vattenbrist, översvämningar, torka och svält råder. Han skriver om vår planet, om ingenting görs nu.

MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT: det är okej att vara livrädd. Faktum är att allt annat vore naivt, sett till de prognoser som forskningen föreslår. Att vara rädd får dock aldrig ses som ett svepskäl för att känna hopplöshet. Det går nämligen inte att kalla sig antingen hoppfull eller orolig vad gäller vår jords framtid, klimatförändringarna kräver de facto båda känslorna: En oro inför vad som komma skall om drastiska åtgärder, utan historisk motsvarighet, inte tas till. Och det i sin tur kräver ett hopp om människans möjlighet till förändringar av samma kaliber.

”

M

Det är också den delikata skillnaden mellan liv och död.

an kan tänka sig att någon med så mycket vetskap om jordens uppvärmning skulle ha tappat hoppet om att förhindra detsamma, någonstans längs vägen mellan Bolsonaros valseger och IPCC:s senaste klimatrapport. Men tvärtom, och det på förekommen anledning.

Alternativet - att kapitulera och låta utsläppen fortsätta lägga beslag på framtida generationers möjlighet att vistas på jorden - är oändligt mycket värre än att tillåta sig själv att hoppas, kavla upp ärmarna och göra ett ärligt försök.

Det är också den delikata skillnaden mellan liv och död.

TROTS DET TYCKS politiker och dess väljare ha oerhört svårt att hålla två känslor i hjärtat samtidigt. Att känna både rädsla och hopp inför planetens framtid, och människorna som vandrar på den. Lika ömsesidigt uteslutande ter sig förmågan att leva både i nuet och att samtidigt värna om framtiden. Det är antagligen vår tids största självbedrägeri.

DET LIGGER NÄRA till hands att tro att vi människor inte bryr oss om våra avkommor och framtida generationer. Att världen vi byggt upp, människorna vi älskar och naturen vi vistas i bleknar i jämförelse med våra egna njutningar och levnadsstandard. Att vi helt enkelt värderar vår egen stund på jorden högre än överlevnaden av vår art. För vad kan annars förklara vår negligering av densamma?

LIKVÄL HAR DEN som

uttrycker hopp om jordens framtid all anledning att vakta tungan.

Ljuder glädjeropen för högt riskerar klimatförnekare att få vatten på sin kvarn om klimathotets påstådda icke-existens, samtidigt som politiker ges ytterligare utrymme åt navelpilleri medan isarna smälter. Är hoppet däremot frånvarande i klimatrapporteringen förpassas den till alarmism och klimatporr.

Som författaren och biologen Fredrik Sjöberg uttrycker det, riskerar miljörörelsen att fastna i ”apokalypsens ombonade mörker” där hopplösheten inför den stundande apokalypsen blir bekväm, snarare än eggande.

LÅT OSS LEKA med tanken att så inte är fallet. Att vi tvärtom fäster stor emotionell vikt vid framtida generationers möjlighet till liv. I boken Death and the Afterlife (2013)

argumenterar författaren och filosofen Samuel Scheffler för just det: att den mänskliga artens överlevnad, även efter vår egen död, har större betydelse för individen än dennes eget (hypotetiska) efterliv, till och med egen överlevnad. Scheffler pekar på behovet av att etablera en personlig relation till framtiden vi lämnar efter oss, och att anledningen till varför fortsatt liv efter vår död spelar så stor roll består just i möjliggörandet av detta. Vi bär på en övertygelse, menar Scheffler, att det vi kämpar för och värderar ges betydelse för att det lever vidare, även efter att vi tagit vårt sista andetag.

D

et för oss in på en annan anledning till varför David Wallace-Wells, författaren till boken om den obeboeliga planeten, känner hopp: Han har en dotter som ska växa upp i världen han lämnar efter sig. Jag kan inte tänka mig ett större svek mot sitt barn än att som förälder krampaktigt hålla fast vid en förljugen framtidsföreställning, att inte ens försöka göra sitt yttersta för att minska barnets framtida lidande. Kanske är det för att rentvå sitt eget samvete eller av ren kärlek, förmodligen båda, som författaren väljer att skriva om framtiden med ett visst mått av tillförsikt.

Han tror att historien om hur människan försöker manövrera sitt största existentiella hot kan sluta lyckligt.

OM DET ÄR författarens ärliga tro, eller hoppet han livnär sig på, är bara han i stånd att bedöma. Jag misstänker dock att författarens självbevarelsedrift vilar just där, i hoppet. Måhända anar han att det är det enda sättet att fortsätta tillhöra livet efter sitt. För som Albert Camus lät skriva i Myten om Sisyfos (1942): ”Un homme sans espoir et conscient de l’être n’appartient plus à l’avenir.” En människa som saknar hopp och är medveten om det, har slutat tillhöra framtiden.

An honest liar (2015)

GVFÖ (2021)

Den 20 oktober 2020 gick James “The Amazing” Randy ur tiden efter ett långt liv i kampen mot pseudovetenskap, charlataner och bedragare. Under en mer än 70 år lång karriär utvecklades han från en framgångsrik illusionist och utbrytarkung som kunde få sin publik att tro på det otroliga till en förkämpe för förnuftet. Som en professionell scenmagiker och illusionist av-

slöjade han med enkla medel religiösa charlataner, psykiska medier och kvacksalvare på löpande band. Ofta kallades han för en ”debunker” men själv föredrog han att kalla sig för vetenskaplig skeptiker och utredare.

I en tid där anti-intellektualism och vetenskapsförakt blomstrar är dokumentären om hans liv mer aktuell än någonsin.

Vad ägnar jag mina torsdagskvällar åt, undrar du. Jo, sedan några veckor tillbaka har jag och min vännina en ny tradition: titta på Gift vid första ögonkastet genom Zooms skärmdelningsfunktion. Det är kanske mitt bästa och sämsta beslut sedan pandemin. Nog för den goda underhållningen, men gåshuden från alla pinsamma replikskiften är utan guds nåde.

JONAS JACOBSON

NINA MORBY Lundagård nummer 2 2021 | 27

Pressbild: SVT

kulturkritik

Modig skildring av polisyrket

Tunna blå linjen har blivit en tittar- och kritikersuccé. Vendela Källmark beskriver varför den väcker så starka reaktioner.

I Tunna blå linjen har Sveriges television lyckats skapa en tittar- och kritikersuccé.. Tongångarna är mycket positiva och en andra säsong är redan utlovad.

sann malmöitiska och umemål. Bortsett från att Malmö endast verkar ha en enda kriminalreporter är karaktärerna nyanserade, motstridiga och mångfacetterade.

SERIEN UTSPELAR SIG på två nivåer. På den övergripande nivån spelar polisen och våldsmonopolet en karaktär. Motspelaren utgörs av livets avigsida; prostitutionen, självmorden, våldtäkterna, de politiska motsättningarna, gentrifieringen. Som en parentes finner vi även medias bemötande av polisstyrkan.

På den lägre nivån möter vi människor.

Sex poliser, med olika bakgrund och familjesituation, som hanterar sina yrken på olika sätt. Där är motspelaren en brokig skara människor som poliserna möter i sin yrkesroll; nigerianska prostituerade, en kärvänlig tjackmissbrukare, en suicidal medelklassman, en ung tjej med försupna föräldrar, bland många andra.

MUSIKEN, KOMPONERAD SÄRSKILT till serien, står låtskrivaren Irya Gmeyners för. Den är värd att lyssna på i sin egen rätt då den är skickligt stämningsfull och rymmer influenser från lika många musikaliska traditioner som det finns kulturer representerade i Malmö.

erbjuder en föraning om poliskårens interna konflikter och stundom destruktiva arbetskultur. Poliserna har egna åsikter och erfarenheter, som de ibland tvingas jobba tvärs emot på grund av central styrning.

TUNNA BLÅ LINJEN

TILL SKILLNAD FRÅN i Jakten på en mördare (2020) är dialogen i Tunna blå linjen rapp och rik på trovärdiga dialektala skiftningar. Vi hör

28 | Lundagård nummer 2 2021

ATT SITUERA SERIEN i Malmö är ett modigt och uppfriskande val. Som boende på Möllevångstorget har jag bevittnat både två och tre polisingripanden utanför mitt fönster. Jag har sett unga män stå uppradade längs med väggar, och män bli nedbrottade på trottoaren. Jag har sett poliser plocka zippåsar med narkotika ur unga mäns byxfickor. Jag har sett en man misshandla en kvinna på öppen gata.

När den 15-åriga pojken blev mördad på Möllevångens pizzeria den 9 november 2019, satt jag i min lägenhet och firade min födelsedag, fem minuters gångpromenad därifrån.

Pizzerian var överbelamrad med blommor, fotografier, värmeljus och människor dagarna efter dådet. Jag har en stark minnesbild av två män som delade ut dadlar till den sörjande skaran utanför pizzerian.

I VERKLIGHETENS MALMÖ finns det alltså ett påtagligt våld. Att förneka det vore att vara verklighetsfrånvänd. Ändå finns det politiska incitament att bagatellisera kriminaliteten i Malmö, eftersom det finns bruna krafter som beskyller det slarviga begreppet ”invandringen” för denna kriminalitet. Att Malmö skulle vara extra våldsutsatt endast på grund av att många personer med invandrarbakgrund lever, bor och verkar där, är en skamlig förenkling av flertalet komplexa samhällsproblem.

Serien backar inte från dessa, utan visar upp dem i bredd.

DE MEST UPPRÖRANDE scenerna tillhör de där rasprofilering sker. Det vill säga, när en person blir gripen på grund av att denne stämmer in på ett visst signalement, men ingen annan misstanke om brott ligger till grund för gripandet eller kroppsvisitationen.

Det är realistiskt skildrat då det sker lite i förbifarten. Förödmjukelsen av ett felaktigt gripande är uppenbarligen enorm. Självklart bjuder den erfarenheten in till ett potentiellt polisförakt.

Tunna blå linjens poliser målas alltså inte upp som hjältar. Men nyckeln till seriens framgång ligger i att poliserna inte heller målas upp som illvilliga monster, utan som människor.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Mitt bland oss Pandemin ställer kreativiteten på sin spets när det kommer till att hitta restriktionsvänliga umgängesformer.

Kulturredaktionen delar med sig av sina bästa tips.

Foto: Saber Malmgren

INTERNETKULTUREN

INVESTERA TILLSAMMANS

EKOT OCH GRANNARNA

Över plattformen Discord kan allt från aktiekuppande av GameStop till skvaller, memês och öldrickande avhandlas via text och videochatt, med ett starkt utbud gif:ar och emojis. Eller spela spel, kolla på film, fira födelsedag, jämföra kepsar – det är internetkulturen som ett fungerande flaskskepp.

På investeringsforum kan man skriva om marknadens olika bolag samt snacka med aktiekompisar – som miljardären Ola Serneke. Hans hundratals hypande (och anonyma) inlägg om egna Serneke Group utreddes för eventuell marknadsmanipulation. Nu står han utan jobb. Så, skaffa ny kompis: sök upp Ola på forumet och trösta?

Öppna fönstret, luta dig ut över din innergård och tala. Det börjar som ekande ensamprat, men snart öppnas ett fönster till. Och ett till, och ett till. Kakofonin driver säkert vissa grannar till galenskap, också de öppnar sina fönster för att skrika åt dig att vara tyst. Men även galenskap kan bli till vänskap.

NÄRA PÅ AVSTÅND

NETFLIX & CHILL

LITE ESKAPISM

Samla ditt gäng för en helkväll på valfri video-plattform! Bokklubb, filosoficirkel, drinkkväll, middag eller spelkväll. En utmärkt ursäkt för att bli salongs själv på korridorsrummet en vanlig vardag. Ni som inte har en paralyserande telefonskräck, och är trötta på era vänner, kan ju annars testa Clubhouse.

fast utan...chillet? Pandemin har tvingat oss att bli uppfinningsrika när det kommer till sätt att vara intima, och ibland får man göra det bästa av situationen. Poppa lite popcorn och träffas via Netflix tjänst Teleparty, där ni kan se en film eller serie tillsammans från varsitt håll. Nästan som en biodejt!

Har du alltid velat se Mona Lisa på Louvren utan ett hav av armbågande turister i vägen? Nu kan du göra det, och du behöver inte ens åka dit. Google Arts & Culture samarbetar med världens museum och gör det möjligt att besöka dem online. Ring upp en kompis på FaceTime samtidigt och var kulturella tillsammans.

AMANDUS GUSTAFSSON

ESTHER ARNDTZÉN MINECRAFT

AMONG US

WATCH2GETHER

Det kubiska spelet där ingenting är omöjligt! Tidigare har spelare byggt städer, kungariken och en fullskalig kopia av hela Danmark.

Varför då inte skapa en hangout med dina kompisar? Konstruera er digitala nation och ha en mysig ”utekväll” med mat och dans. Ja, fram tills någon råkar sätta fyr på allt det vill säga...

På konfirmationsläger, håltimmar och förfester: leken Maffia har alltid gått hem! För den som bott under en sten senaste halvåret, låt mig presentera dess mobilversion, Among Us. En av dina vänner är mördare, ni andra är hederliga rymdgubbar. Kan du lista ut vem bedragaren är, eller är det du som är en lögnare?

Är du som jag och saknar biosalongen? Watch2Gether är en sida som låter dig se videor och bilder från sociala medier, såsom Youtube, samtidigt som dina vänner i ett litet chattrum. Aldrig förr har det känts närmare att dela med sig av TikTok-compilations och skratta tillsammans. Dock på en av världens fulaste hemsidor.

ERIC SARKAR NILSSON Lundagård nummer 2 2021 | 29

Lunds universitets studentkårer Detta uppslag består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Vikten av bredd Utmanande tider kan ibland få oss att ifrågasätta, både vad vi gör just nu och vad vi vill göra sedan. Är du en av alla som just nu klurar lite extra på vad du ska göra med ditt liv och provar dig fram? Eller är du en av de få som pluggar till det du drömde om att bli som barn, och har framtiden tydligt utstakad?

Oavsett vilket så har vi ett förslag. Bredda din kunskap och läs en kurs vid en annan fakultet än din egen.

ÄVEN OM BREDDEN i universitetets utbildningar och i studentpopulationen är viktiga, så vill vi slå ett slag för det viktigaste av allt, nämligen bredden i Lunds studentliv.

Vi vill rikta ett stort tack till Lunds universitet och Lunds kommun som valt att stötta nationerna i Lund ekonomiskt för att de ska klara sig igenom den ansträngda situationen som pandemin medför, och för att bredden i Lunds studentliv på så vis kan värnas. Lunds universitets motto är Ad utrumque paratus, Beredd till bådadera - eller ska vi säga bredd till bådadera?

Lus kramar: Den nya karnevalskommittén! Stort grattis, och kör hårt!!

Lus sparkar: Kammarkollegiet, för de stora försämringarna i försäkringsvillkoren Student UT!

MALIN BRUCE ORDFÖRANDE LUS ELLA SJÖBECK VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

VI ÄR MÅNGA som saknar studentlivets alla spektakel under denna tid av nedstängningar och restriktioner.

Men frukta icke! Det finns en unik gemenskap i vår stad, lundaandan, som aldrig kommer att försvinna. Den får människor från alla delar av världen att komma samman, mötas och bilda nya relationer.

TROTS ATT STUDENTLIVET för många av oss är förknippat med gemenskap och glädje finns det också de som har andra upplevelser. Under hösten 2020 presenterades resultatet av Tellus-projektet. Ett projekt som under de senaste åren har utrett sexuella trakasserier vid LU. Resultatet visar att oroväckande många studenter, doktorander och anställda uppger sig ha utsatts för sexuella trakasserier under sin tid vid LU. Övergreppen uppges ske både i universitetets och studentlivets lokaler. För att få bukt med detta krävs det ett handlingskraftigt samarbete mellan LU och nationerna, kårerna och Akademiska föreningen.

PANDEMIN HAR FÖRÄNDRAT vår vardag och satt studentlivet på paus. Detta ger oss en möjlighet till en nystart, en chans att göra om och göra rätt. Låt oss tillsammans ta vara på denna möjlighet genom att granska och förbättra våra organisationer. Alla studenter ska kunna förknippa studentlivet med glädje och gemenskap.

FOTO: SABER MALMGREN

ett brett universitet fullt av möjligheter. Det är en plats med potential att bli en smältdegel för alla ämnen att blandas, där kreativitet och metod från ett område kan kompletteras med spetskunskap från ett annat. Bredden lyfts ofta fram som en av universitetets främsta styrkor, men väl på plats är den lätt att ta för given. Visste du till exempel att det varje termin utvecklas många nya kurser som kan läsas av alla med grundläggande behörighet? LUS verkar för att överbrygga hinder för att studera vid mer än en fakultet, och i samband med coronapandemins intåg tog universitetet ett stort steg för att underlätta just det. Under våren 2020 utvecklades bland annat en helt ny tematermin på temat hållbarhet och miljö, och en introduktionskurs till akademiska studier.

Till hösten kommer en tvärvetenskaplig kurs i samarbete mellan fyra fakulteter, vilket faktiskt är unikt för Lunds universitet.

LUNDS UNIVERSITET ÄR

DET SENASTE ÅRET har det blivit avsevärt mycket lättare att studera vid en mer än en fakultet, men det finns fortfarande krångligheter som riskerar att drabba studenter som väljer att lyssna på vår uppmaning. Vi förväntar oss att Lunds universitet tar ett ordentligt grepp om fakultetsgemensam utbildning och möjliggör mobilitet mellan fakulteterna i ännu större utsträckning.

En ny chans

Studentliv, åh du fina studentliv! Vi minns de kladdiga nationsgolven kl.

01.08 en fredagkväll. Allt som fanns var trängseln, vännerna och musiken.

Tiden existerade inte, en timme kändes som en kvart och alltför snart spelades stad i ljus, denna bitterljuva sorti. Ännu en kväll led mot sitt slut, eller var detta kanske början av natten?

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30 | Lundagård nummer 2 2021

VANJA ADBO NICHOLLS ELIN ANDRÉN EMILY LJUNQVIST CORPUS MEDICUM

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Titta hit!

På Canvas-sidan Extracurricular International Opportunities kan du läsa om internationella möjligheter som nuvarande studenter kan ta del av utanför sina studier.

Under hösten publicerade vi över 40 aktiviteter och vi lägger kontinuerligt upp nya möjligheter som till exempel virtuella utbyten,

webinarium, workshops, studenttävlingar och stipendier för korta utbyten eller praktik.

Skanna QR-koden, skriv in ditt LUCAT-ID och registrera dig på sidan.

Är du doktorand och intresserad av internationella möjligheter?

Funderar du på vad du ska göra efter att du doktorerat? Är du intresserad av att delta i internationella aktiviteter med andra doktorander? Då är den här Canvas-sidan för dig!

På International Opportunities for Doctoral Students kan du läsa om bland annat webina-

rium, workshops och kurser som är riktade till doktorander.

Skanna QR-koden, skriv in ditt LUCAT-ID och registrera dig på sidan.

Vet du inte vart du ska vända dig?

Du är alltid välkommen att kontakta Lunds universitets gemensamma studentreception om du behöver guidning kring vart du ska vända dig med allmänna så väl som specifika

Osäker på vad du ska plugga till hösten?

Inför sista anmälningsdag till höstterminen den 15 april har allmänna studievägledningen öppet för drop-in-vägledning. Här har du chansen att ställa frågor om val av utbildning, ta upp funderingar kring ansökan och antagningsregler eller få veta mer om vilka yrkesområden olika utbildningar leder till.

För närvarande erbjuds dessa vägledningssamtal via telefon eller Zoom. Välkommen!

Mer information hittar du på www.lu.se/studievagledning

WWW.LU.SE

frågor. Vi håller stängt för besök men du kan nå oss varje vardag via Zoom, telefon, e-post eller Facebook. Hitta kontaktuppgifter på lu.se: www.lu.se/studentreception

F O TO : K ENNET RUO NA

Vill du ta del av internationella möjligheter utanför dina studier?

Mentorer sökes!

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i sin studiesituation.

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier • God förmåga att planera och strukturera • Lugn, trygg och tålmodig person Det är meriterande om du har viss kännedom kring funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi eller neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar, och hur dessa kan skapa utmaningar i studiesituationen. Det är även bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast!

Läs mer på: www.lu.se/arbetasom-mentor

Utveckla dina naturkrafter!

Med vår kunskap och våra utbildningar kan du bli en del av lösningen för en levande värld.

På SLU hittar du program på både grundnivå och avancerad nivå inom ett stort antal ämnesområden.

Kanske finns just din drömutbildning här hos oss?

Ansök här: antagning.se senast 15 april!

www.slu.se/pluggagront

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

debatt

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTENS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Klimatet angår alla Miljörörelsen fortsätter lyfta mer kunskap om klimatet som en strategi, men för stort fokus på kunskap riskerar att hindra människor från att ta ställning när vi behöver det som mest.

Att driva klimatfrågan är svårt. Kärnkraft eller inte kärnkraft? Går det verkligen att kombinera tillväxt med långsiktig hållbarhet? Efter att ha läst miljövetenskap i tre år är jag fortfarande lika förvirrad, så jag kan bara tänka mig hur det är för många andra.

FÖR EGEN DEL har denna osäkerhet inneburit en press på att alltid vara påläst, en känsla som jag i dag insett är både orimlig och potentiellt skadlig. Framförallt finns risken att vi bränner ut våra engagerade innan de fått chansen att göra skillnad.

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA HAR PÅ senare tid fått ta mer och mer plats i media, något som har välkomnats av klimatrörelsen. Men om målet är att väcka mer engagemang kanske vi är inne på fel spår? Forskning i all ära, men grundproblemet – att vi förbrukar fler jordklot än vad vi har – är känt sedan länge. Vi behöver inte fler rapporter för att se att det inte är hållbart.

DE BUDSKAP SOM utgör miljörörelsens kärna handlar i slutändan inte om något som kräver att du är påläst. Klimatfrågans natur gör det orimligt att begära svar på exakt hur vi ska gå tillväga. Greta Thunberg betonar forskning, Extinction Rebellion kräver nya politiska institutioner, men budskapet är detsamma; vi protesterar inte för vissa lösningar, utan för att skapa förutsättningar för att de som faktiskt är pålästa ska kunna ta fram dem.

MILJÖRÖRELSEN BEHÖVER BÖRJA reflektera över vad dessa kunskapskrav får för konsekvenser, och hur vi ska se till att alla känner sig välkomna i rörelsen. Detta gäller för miljöengagerade studenter såväl som alla andra. Det finns redan hur många argument som helst till varför vi behöver agera. Det är bara att välja ett.

FO T O :S

AB

FOKUS PÅ KUNSKAP skrämmer även bort alla som inte kan eller vill lära sig mer. Det må förvåna Fridays for Future, men alla är inte lika fascinerade av svensk skogspolitik, eller hur många hektar regnskog som avverkas varje minut. Vi får inte heller glömma att möjligheten att engagera sig också är en klassfråga. Har man tre jobb för att få ihop pengar till hyran förstår jag att man inte kan hänga med i miljödebatten. Men klimatkrisen är en lika stor angelägenhet för dem som för oss andra.

SJÄLVKLART ÄR DET viktigt att vara informerad, att man vet vad man tar ställning för. Men det finns en gräns för hur mycket man ska behöva kunna, och för klimatet är den gränsen nådd. Den internationella konsensus som råder kring situationens allvar gör det i princip omöjligt att inte ha hört tillräckligt. Att kräva att politiker ska ta krisen på allvar kan alla göra.

ER MA

LM

GR

EN

.

delar i början av juni 2021 ut bidrag till: Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2021

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel. 042-146650, e-mail: bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Ansökan kan även göras direkt på hemsidan.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se

ELLEN CASEY KLIMATSTUDENTERNA LUND Lundagård nummer 2 2021 | 33

Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad

Hej student!

Kom och bidra till en bra vardag för Malmöbor med funktionsnedsättningar!

Tillsammans med engagerade kollegor gör du en värdefull insats för Malmöbor som har insatser inom LSS och socialpsykiatrin.

Vi finns där för Malmöbor dygnet runt och genom hela livet.

Tillsammans ger vi stöd i hemmet och i samhället.

Vi är cirka 2 400 medarbetare på funktionsstödsförvaltningen. Från stödassistenter, stödpedagoger och sjuksköterskor till biståndshandläggare och utredare. På olika sätt bidrar vi till att skapa ett meningsfullt och gott liv för Malmöbor med olika funktionsnedsättningar.

Vill du vara med och göra skillnad? Tillsammans gör vi det möjligt!

Har du vad som krävs? Har du pågående studier inom exempelvis funktionshinderområdet, pedagogik, socialt arbete eller beteendevetenskap? Har du erfarenhet av arbete med personer med olika intellektuella fysiska och psykiska funktionsnedsättningar? Är du professionell i din roll, respektfull och lyhörd för ditt uppdrag och har du alltid personen i fokus?

Då ser vi gärna att du söker sommarjobb hos oss!

Sök de lediga sommarjobben på

malmo.se /jobbfunktionsstöd

FOTO: SABER MALMGREN.

HEJ STUDENT!

nästa nummer: 17 april

Mjauuu mjauuu.... våren är här – eller är det så?

Vem vågar man lita på?

SOFIA ANEMO 21 år, från Ulricehamn, pluggar socionom

Hur tycker du att det är att plugga på distans?

– Det är skittråkigt. Man blir alldeles yr i huvudet av att stirra in i datorskärmen hela dagen.

Hur ser din dagsrutin ut just nu?

– Jag går upp vid åtta på morgonen och äter gröt till frukost.

Sedan har jag föreläsning och pluggar till runt klockan två eller tre på eftermiddagen. Efter det kanske jag tränar eller hänger med kompisar.

Vad består din favoritmatlåda av?

– En vegetarisk indisk currygryta som heter chana masala.

Vad tänker du kring att det varit så många problem med den nya spårvagnslinjen i Lund?

– Jag har inte åkt så mycket kollektivt här, men i Göteborg händer det ofta att spårvagnarna är trasiga. Så jag är van.

Tegnell eller Löfvén?

Vi har glömt vem som är vår statsminister, – är det han som förespråkar skidpister? ”Vilken är din största svaghet?” ”Min enorma fåfånglighet.”

Säsongen är här: sommarjobbsjakt och att planera flytt till nästa andrahandskontrakt.

Om du vill leva skralt, då kan du få betalt.

Donera ett ägg – regionen ger tillägg!

Att bråka med oss är ett nytt obligatorium, var och en har sitt territorium.

Tjafs och irritation, uppstår även på nation.

Morrhoppan

INGEBORG KINDMARK

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 2 2021 | 35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Välkommen till hela världens Pireus!

Nu bygger vi nya, formidabla studentbostäder igen! Det nya området heter Pireus, efter den grekiska hamnstaden utanför Aten, och ska stå klart 2023. Kvarteret blir porten till Kämnärsrätten och ger plats för 300 studenter från jordens alla hörn. Ett aktivt och socialt kvarter – mitt i världens bästa studentliv – som bjuder på träd och grönska, lounge, cykelverkstad och massor av fina utomhusaktiviteter men ändå lugn och ro i den egna bostaden. Här finns både ettor och kompisbostäder så det blir lätt att trivas för alla. Och som inte det vore nog blir Pireus så grönt och skönt och energismart att hela området blir svanenmärkt!

Vi ses, på hela världens Pireus!

#storaplaner #pireus afbostader.se/pireus