Lundagård 2012 nr7

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2012

du och jag, jimmie I de upplystas gemenskap tror vi gärna att högskolepoängen skiljer oss från de vi inte gillar. Varför är vi rädda för att inse att det var just här allt började? Sid 36-37

önskevräkningen

En teknikalitet ligger emellan studenter och 100 bostäder. Sid 6-7 s 1.indd 1

de svindyra sidorna åh, så instagrannt!

Så dyr är kurslitteraturen – och därför fruktar förlagen din läsplatta. Sid 14-17

Hitta rätt bland appar, och minns din studenttid genom fint filter! Sid 22-24 12-09-24 07.38.30

Nej till nudlar!

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring.

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker.

Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar.

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet?

Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

Ansök nu!

Få 100 :- på kortet !

ICA Student

Aug_Sundsv_Studenttidning_ICAStudent_Skolstart_193x125_REKMLF1097.indd 1

2012-08-08 13.29

MacBook Air Nu är den ännu snabbare än den ser ut.

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER Den optimala bärbara vardagsdatorn har blivit bättre än någonsin. Nu har MacBook Air de senaste Intel-processorerna, snabbare grafik, snabbare flashlagring och FaceTime-HD-kamera i 720p-format. Allt förpackat i en otroligt tunn och lätt bärbar dator.

Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Kullander Jansson AB - www.kullanderjansson.se MALMÖ Fridhemstorget 1 Tel 040 -10 08 30 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15

halvs_lundagard_mba_aug12.indd 1

s 2-3.indd 1

HELSINGBORG Kullagatan 57 Tel 042-32 40 30 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15 Söndagar 12 – 16

KALMAR Kaggensgatan 27 Tel 0480-281 80 Vardagar 10 – 18.30 Lördagar 11 – 15

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/ kullanderjansson

2012-09-17 20.25

12-09-24 06.40.06

ledare

what's wrong with the reception?

en full pudel

På sidan 45 kan du läsa en debattör som reagerat på Göteborgs nations tidning. I och för sig med rätta, hon är inte den enda som hajat till på den taktlöshet som Göteborgs redaktörer har uppvisat.

Men denna nättidning hade man kunnat avfärda som ytterligare en halvunken plumphet som tyvärr inte är ovanlig i denna stad.

Men ännu mer anmärkningsvärt är faktiskt nationens rektion på reaktionen. En full pudel med alla benen rakt upp i vädret. På något sätt känns det inte helt ärligt.

Jag menar, deras tidnings innehåll kan knappast ha varit en överaskning för mjp ledningen.

Why put up barbed wire bureaucracy in front of those who want to participate in our educational society?

hatar du också lundagård?

some of my closest friends are international master students. Closing in to their degrees, they have naturally been wanting to stay. But they face a tough road to do so with their residence permits closed down quickly after the conclusion of their studies. So, some have solved their situation through complex social relations, pretending to be "sambos" to friends, while others have been forced to leave their dreams behind, disappointed. Very few manage, by increasing their chances working like slaves at some part-time job during their full-time studies to even get a chance of a full time job and a working permit the day they graduate. The job and the salary above 13 000 kronor is what you need to get a permit.

you have probably heard

"And I am afraid that a lot of these stories are left unheard"

about the international university of Lund, Sweden.

The university with all the slogans and commercial messages to brand Swedish education abroad. But when you start to scratch the surface, maybe it doesn't look as inviting.

one known example is the tough residence permit rules

sometimes forcing students to travel to other continents just to send their application forms. Other examples include the refusal to allow Iranian students to open bank accounts based solely on their nationality, and the view that scholarships awarded to top-class students from developing countries are considered part of our government's charity projects. With this in mind it is hard not to marvel on how we treat international students wanting to join Swedish universities.

Då är du inte ensam. Men vi gillar dig. Gnäll, gorma eller tipsa och smickra oss på Lundagard.se. Eller kom förbi på en kopp kaffe i AF-borgen! Vi sitter på fjärde våningen i det iö runda tornet.

And with language and cultural barriers, this gets even more difficult. so what's the reason

behind all this fuss? Some leads on the restrictive politics could be found in a report from the Swedish Migration Board in 2005.

The report reveals suspicions that more than one in four incoming students were not coming here for their studies, but rather to search for jobs under false pretences. Therefore, stricter control was promoted, and thicker layers of laws were implemented. so maybe the barbed wire bureaucracy has become too

thick? In 2006 a commission (SOU 2006:87) already supported a change in the law to give students, who finished their studies, a chance to stay longer. But nothing has happened, yet however in 2011 another commission (SOU 2011:28) suggested that the students would be given a six months stay, so they would have a better chance to establish themselves.

but still. this is not the best reception party you could ask

for. And I'm afraid that a lot of these stories are left unheard.

That is why we want to bring this forward to those involved at our international university. This is also the reason we engage translators, Swedish students and international students to participate at Lundagard.net Do you want to join the telling of the story about the international Lund? Welcome.

jacob hederos webbredaktör

lundagård nr 7 2012

"Nu har en ny stjärna glidit upp på den sexistiska himlen."

Debatt: Kritik mot Göteborgs nationstidning. Sid 44-45

"De sista spåren som fanns tog slut vid Bantorget"

Mordet på studenten Niklas Elmberg 1991, förbryllar fortfarande Sid 20-21

"...med barn och världskrig ur vägen."

...kunde studenterna äntligen fokusera på plugget. Sid 10

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når alla ca 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet nio gånger per år.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson,

Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg.

Medarbetare i detta nummer: Tove Kluge, Q, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Virve Ivarsson, Jens Hunt, Kiia Valavaara, Bengt Pettersson, Anni Tuikka, Kenneth Carlsson, Mette Mjöberg-Tegnander, Tor Gasslander, Stina Linde, Hedvig Areskoug, Kristine Soldal, Martin Sjöström, Sofia Jarl. Emma Andersson, Anna Winberg von Friesen, Philip Stålhandske, Maria Rosén Omslag Anni Tuikka Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 135 kronor. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

"Vad då framtiden?"

Lundagård möter studenterna i krisens Grekland. Sid 18-19

"En bra grej vore att inte lämna ut extentor"

Aktuell: Mats Alvarsson. Sid 11

Tryck V-tab.

Pressläggning 24 september.

Deadline nr 8/2012 12 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 40 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se och lundagard.net

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 2-3.indd 2

lundagård nr 7 2012

3

12-09-24 07.17.05

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se foto: jjens hunt

12-09-11

Så rensas en sjö

Hundratals studenter samlades till draggningen, som är en del i upptrappningen inför Regattan, avslutningen på den fem veckor långa nollningen på LTH.

12-09-03

”Det är ju i och för sig glädjande.”

När terminen startades blev tillströmningen till medlemsregisteringen på kårer och nationer så hög att systemet överbelastades, säger registreringsansvarige Björn Johansson.

12-09-07 tummen

upp Så blev beskedet från kommunstyrelsen till förslaget

4

lundagård nr 7 2012

s 4-5 webb nr7.indd 1

om att på test införa studentmedarbetare i Lunds kommun. Nu väntar fullmäktiges beslut.

12-09-12

12-09-12 max

Trots att kår och nationsobligatoriet avskaffades vid Lunds universitet för två år sedan uppmanade Sociologiska institutionen studenter att gå med i kåren för att kunna skriva tentor. Studierektorn Axel Fredholm beklagade det inträffade.

Iv med mindre problem Finansieringsproblemen för Lunds universitets uppdrag att hålla den framtida forskningsanläggningen i drift blev lättare efter regeringens beslut att tillskjuta medel. Läs mer om höstbudgeten på sida 8.

"Det är ju inte bra."

webbtoppen 1. 12-08-25 Nationsklubbspulsen 2. 12-09-19 Norrlands – en annorlunda nation 3. 12-09-16 Så var #regattan12 4. 12-08-27 I jakt på den allsmäktige 5. 12-09-19 Djurkonsumtion med tom retorik

nyheter från www.lundagard.se

12-09-18 dina granskare underkänns Metoden som Högskoleverket har fått i uppdrag av regeringen att använda för att granska din utbildning håller inte europeisk standard. Detta enligt samarbetsorganisationen ENQA. 12-09-18

20 ...förlorade pilotutbildningsplatser drabbar trafikflyghögskolan under LTH. Redigering: Jacob Hederos

12-09-24 06.23.28

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

foto: jens hunt

news from lundagard.net 12-09-17

jag smyger försynt bort mot cafeterian och

”This is the first time I have opened on Kulturnatten.” The night of culture invited every citizen to join.

hoppas att de inte ska komma på mig. Diskret halar jag upp min plånbok ur fickan och viskar till tjejen i kassan: ”En baguette och en cola, tack.” Hon nickar lika diskret tillbaka och medan jag genomför transaktionen hinner de ikapp mig och vrålar: ”Men var har du matlådan? Herregud, vilket slöseri! Har du, som tar CSN, mage att gå ut mitt i veckan och handla på restaurang?”

foto: henrik larsson

foto: jjens hunt

lund i en matlåda

jag ignorerar rösterna, som tjatar med en blandning av "tjatig-mamma"- och "Kulla Gulla"röst i min skalle, och sätter mig i den tjusiga campusrestaurangen och tar de första tuggorna av min lunch. Alla andra har matlåda. Alla andra är praktiska och hinner alltid förbereda storkok för två veckor samtidigt som de skriver hemtenta och går på gympass. Jag är den enda här som just har förlorat femtio kronor på dyr cafémat.

12-08-31

No web for new students Around 500 newly arrived international students were left without internet connection in their housing for weeks, with LU Accommodation informing them of this problem via... email.

12-09-13 Café Multi-

lingua has a future Students were disappointed with the university’s decision of organizing the language café only once a month. The union has now shown interest in taking over, and a decision is being made 2/10.

men vänta lite. Det är ju faktiskt några fler än

12-09-13

Lu lions on ice Skåne isn’t particularly famed for its ice hockey prowess, but that hasn’t stopped a group of students forming their own team and entering the regional Korpen league this autumn.

jag som inte har matlåda. Faktiskt ganska många.

Innebär det att vi "Innebär det att studenter, vars dåliga ekonomi stänvi är lata navel- digt pryder den luddspillare som aktuella tapeten, egentligen lever ännu inte lärt ett liv i flärd och överflöd? Innebär oss ordna ett det att vi är lata lagat mål mat? navelluddspillare som ännu inte lärt oss ordna ett lagat mål mat?

do you want to join our international news edition? contact us on lundagard@lundagard.se nationsutmanare De vill inte starta en nation på riktigt genom att ansöka till regeringen, men de har valt att starta upp en sedan länge avsomnad nation – Norrlands.

– Vi ville göra något eget, bredda utbudet och tänka annorlunda angående vad en nation egentligen är, säger en av arrangörerna, Arwid Littmarck.

klassikern: konkursböcker 2009 grävde vi ner oss i litteraturlistorna. Läs om fighten bakom dina kursböcker i reportaget på sidorna 12-16.

foto: henrik larsson

▶▶ 12-03-28 Ny klubb och I´m Kingfisher på Smålands ▶▶ 12-04-01 LU:s nya karriärssajt drar igång ▶▶ 12-04-19 Helsingkronaspexet har premiär

12-19-20

foto: jjens hunt

12-09-19 nya

”Det blir dansant med energi och spelglädje.”

Det utlovar ordföranden Rebecka Nestlog att repetoaren bjuder på när studentspelmanslaget Lustspel ger sig in i VM den 12-13 oktober i Linköping.

12-09-20 dan

parks dom står fast Efter överklagande från både försvar och åklagare valde hovrätten att stå fast vid förtalsdomen mot Dan Parks affischering som följde efter "Slavauktionen".

"Välkommen till ditt kulturella vattenhål."

Lundagård sparkar igång kulturbloggen till höstmörkret.

snart i lund 12-1o-02 Öppen föreläsning med Martin Chalfie, Nobelpristagaren i kemi 2008.

12-10-03 Corporate Challange på EC. 12-10-04 Tobias Billström besöker utrikespolitiska föreningen.

12-10-06 Balsäsongen igång med Snösjöbalen.

12-10-27 Lundagård nummer 8 i brevlådan.

nej, det gör det inte. Det innebär att vi studenter

tar vår chans, kanske den enda vi får i livet, att njuta allt det bästa och finaste i just vårt studentlund. För under den halvtimme som vi kunde ha gjort matlåda befinner vi oss på månadsmöte med nationen.

Eller repeterar inför den stora höstkonserten i AFborgen, eller redigerar en tidning, eller möter en vän som vi aldrig hade träffat om det inte vore för genomresan i Lund.

måhända hade vi kunnat lägga lite mer pengar i spargrisen om vi hade gjort den där matlådan. Men i mötet med studenternas Lund, i alla dess former och färger, finns det kanske ännu större värden som vi alltid kommer bära med oss. därför tycker jag att

vi kan ha gott samvete de dagar vi inte hinner fixa matlåda under den här genomresan. Vi har ju ändå ett helt liv fullt med kulinariska matlådor framför oss. maria rosén studentliv

lundagård nr 7 2012

s 4-5 webb nr7.indd 2

5

12-09-24 06.24.11

nyheter

Lagen hindrar universitetet från att ge ut ladokutdragen elektroniskt till AFB. Pappersarbetet gör att AFB inte hinner driva ut före detta studenter direkt efter att det har tagit examen. Bilden är ett montage.

Ett gratis höghus bostäder – b Hundra bostäder till studenter, gratis och direkt. Låter det för bra för att vara sant? Faktum är att om Ladok i Lund hade gjort likadant som de gör i Stockholm hade fler bostäder varit tillgängliga för studenter.

– Om systemet elektroniserats hade vi kunnat få tag i 50 procent fler än vad vi gör i dag, säger VD:n Rolf Svensson.

Varje år hittar AF Bostäder runt 200 ickestudenter som är kontraktsinnehavare i stiftelsens 6 000 studentlägenheter, utan att de har rätt till det. Detta sker genom att AFB kontrollerar om den som står på kontraktet har studerat de 15 poäng som krävs för att få bo kvar i stiftelsens bostäder.

– Vi behöver sällan vräka någon, oftast sägs lägenheterna upp när vi skickar ut ett brev om att det inte finns Ladokresultat, men en del får jagas ett tag, säger AFB:s vd Rolf Svensson.

Effektivare med elektroniska utdrag

När AFB gör en kontroll väljer de ut ett område som ska kontrolleras och begär sedan ut Ladokutdrag på de personer som står som kontraktsinnehavare på bostäderna i området. Lunds universitet 6

lundagård nr 7 2012

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 1

skickar då utdragen i pappersform och personal på AFB får manuellt gå igenom utdragen ett i taget. Ett tidskrävande och tråkigt arbete, om man får tro Rolf Svensson.

– Ambitionen är att kolla alla lägenheter varje år, men det är kundcentret som gör det och det tar väldigt lång tid att göra det manuellt. Vi hinner med att kontrollera alla 6 000 lägenheter på mellan 12 och 14 månader, säger Rolf Svensson och fortsätter: – Om vi fick utdragen elektroniskt skulle vi kunna kontrollera mycket oftare, kanske två gånger per år istället.

Genom det skulle vi kunna frigöra ytterligare 100 lägenheter om året.

Lagen stoppar Ladokutdrag

AFB har därför bett universitetet om att

100 …lägenheter per år räknar AFB med att de skulle kunna frigöra om de fick tillgång till elektroniska ladokutdrag från universitetet.

få utdragen digitalt. Men ännu har AFB och universitetet inte lyckats komma fram till någon lösning. Universitetet hänvisar till högskoleförordningen och menar att det inte är lagligt att skicka utdragen elektroniskt.

Rolf Svensson tycker det är tråkigt att AFB och universitetet inte kan komma överens, men menar också att det delvis är lagstiftningens fel.

– Problemen grundar sig inte i att universitetet inte vill, utan på att de inte hittat en lösning som de anser följer lagen.

Alla lagrum har tolkningsutrymme, och det finns högskolor som ser friare på lagen.

Skulle du önska att Lunds universitet tolkade lagen annorlunda?

– Jag skulle absolut önska att elektroniska kontroller var genomförbara, men jag kan inte säga att det är Lunds universitet som har tolkat lagen fel. Det hade varit skönt att säga att de tänkt fel, men jag vågar inte påstå det.

Men hade det inte varit enklare för er om de gjort det?

– Absolut, och det skulle bli en stor lycka för de hundra extra studenter som skulle kunna få bostad varje år.

text tove kluge fotomontage henrik larsson Redigering: Tobias Persson

12-09-24 03.29.04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

så kollar afb dig

▶▶ AFB ber om Ladokutdrag för alla hyresgäster, som de får ut på papper. För den som inte har tagit minst 50 procent av sina poäng vid heltidsstudier finns skäl för uppsägning. ▶▶ Uppsägnings­ tiden är lite olika från fall till fall, men generellt har man tre må­ nader på sig att lämna bostaden. ▶▶ AFB använder Ladokutdrag för att kontrollera att hyresgäst­ erna uppfyller kö- och hyres­ villkoren. ▶▶ Följs inte köoch hyresvillko­ ren finns det skäl för uppsägning med 3 månaders uppsägningstid.

– bara en namnteckning bort I Stockholm väger studentnyttan över lagen

I Stockholm får bostads­före­ tagen sedan länge Ladokutdra­ gen digitalt. Något som frigör flera hundra studentbostäder om året.

"Ett brott mot förordningen," säger chefen för Ladok i Lund.

"En nödvändighet," säger bostads­företaget i Stockholm. − Det här är oerhört viktigt för att få fram bostäder, säger Karin Strömberg Ekström, boservicechef på Stockholms studentbostäder. − Att köra det här manuellt innebar en enorm pappersexercis. Vi hade en anställd som jobbade med det här och ett särskilt rum där det låg papper överallt.

Då kontrollerade vi studieresultaten en gång per år, nu gör vi det en gång per termin.

"De bryter mot lagen"

Hans Persson är chef för Ladok i Lund och är inte imponerad av Stockholmarnas lösning. − Det får stå för dem. Personligen

tycker jag att de bryter mot förordningen och det är också det som våra jurister har sagt.

Hans motsvarighet i Stockholm heter Jerker Dahne. Han poängterar att beslutet att lämna ut digitala utdrag togs innan han blev chef. − De som utvärderade vägde "De som utvärderade studenternas intressen mot ris- vägde studenternas ken för skada och intressen mot risken kom fram till att studenterna skulle för skada." vinna på det här.

Vi vet att studenterna behöver bostäder.

Inga planer på förändring

Jerker Dahne medger att det vid en strikt läsning av förordningen inte finns möjlighet att skicka digitala utdrag till studentbostadsföretagen. Trots det har han inga planer på att ompröva beslutet. − Det finns inga planer just nu på att förändra någonting. Om jag tyckte att vi bröt mot förordningen skulle jag inte fortsätta.

Något som förmodligen gläder Karin Strömberg Ekström, som kan fortsätta att jaga obehöriga från studentbostäder i Stockholm. − En effektiv studieprövning är det billigaste sättet att producera nya studentbostäder så att obehöriga inte sitter och proppar igen systemet, säger hon.

Trots allt känner hon ett visst medlidande med dem som måste lämna sin bostad.

– Det är synd om dem som måste leta sig ut på den öppna marknaden. Men jag representerar Stockholms studenter. text sebastian hagberg

lagen som stoppar afb:s prövning

I förordning om redovisning av studier med mera vid universitet och högskolor 2 kapitlet 6 § står det vilka som får ta del av digitala utdrag ur Ladok. Där finns inte bostadsföreta­ gen med, däremot har bland annat CSN, SCB, andra högskolor och studentkåren detta privilegium. lundagård nr 7 2012

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 2

7

12-09-24 03.31.55

nyheter

Lärdomar från en budget 1

Fler platser kan vara för få

Lunds universitet ”eldar för kråkorna”, som före detta prorektor Eva Åkesson lär ha uttryckt det, genom att utbilda fler studenter än vad man får betalt för. Universitetet tilldelas pengar för ett visst antal studenter. Förra året slog man i taket i det som kallas ”sparade prestationer”, och man förlorar pengar värt drygt tusen studenter per år.

Lösningen? Att internt hyvla ner antalet platser, och externt ropa efter 2 000 fler. Det är ett redan påbörjat arbete, vars brådska dämpas något med 340 tillfälliga extraplatser.

2

D et är inte lätt att vara liten

3

Färre studenter i framtiden

Med den stora babyboomen från sent 80-tal och en liten bit in på 90-talet, är det många som nu är i studentåldern.

Förstärkt av en lågkonjunktur gör det att det aldrig har studerat fler personer vid svenska lärosäten än vad det gör i dag.

Men som företrädare för regeringen

MER SHOPPING FÖR PENGARNA

4

De tråkiga besluten skjuts upp

Konsten att få negativa besked att låta bra stavas ”tillfälliga satsningar” och ”omfördelningar”. Lunds universitet ska fortfarande skära ner redan aviserade 80 miljoner kronor. Ändå kan en presskonferens handla om 45 nya läkarplatser här och 10 nya ingenjörsplatser där. Tillfälliga satsningar är ett effektivt sätt att komma runt det krångliga som autonoma lärosäten innebär för ett departement som har tydliga idéer om hur saker ska vara.

Samma visa är det i princip på alla lärosäten runt om i landet.

5

Gör vad du vill med en bonus

En av alla saker som kritiserades i Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingssystem, var idén om att de kurser och program som fick höga betyg i utvärderingen skulle få lite extra pengar i bonus.

De bra ska belönas för att de är bra, menade regeringen. Samtidigt tycker motståndare att det är de som har svårt att hålla hög nivå som är de som har störst behov av dessa miljonerna.

För ett så stort universitet som Lunds så är det nu tydligt att man faktiskt kan göra lite hur man vill. Med en spretig bukett av bra och dåliga betyg i utvärderingarna tilldelas Lund 13,4 miljoner kronor. Pengar som ”de bra utbildningarna” inte verkar få se något av utan prorektor Eva Wiberg istället vill använda ”för att förbättra där vi har brister i dag”.

SHOPPINGKRYSS TILL TYSKLAND FR

399:-

/person*

UPP TILL 55% STUDENTRABATT!

Jan Björklund vill locka utländska forskare med "osvenska löner".

6

Svensk forskning är för "svensk"

7

Utbildning är bistånd

8

Trångboddhet är innovativt

Inga Nobelpris, och bekymmersamt låg grad av internationella citeringar av svensk forskning. I forskningspropositionen siktar regeringen in sig på ett projekt som innebär att försöka headhunta utländska toppforskare till svenska lärosäten. Forskarna ska lockas av ”osvenska löner och arbetsvillkor” (Björklunds ord) och kasta lite stjärnglans över svensk forskning.

Kritiker menar att man riskerar att bli forskningsvärldens motsvarighet till fotbollens oljestinna Mellanösternklubbar som betalar hutlösa löner till redan falnande stjärnor.

Studieavgifterna som infördes för utomeuropeiska studenter i Sverige ledde till landsflykt. Det tycker regeringen är beklagligt. Den lilla stipendiepott som skulle fungera som plåster på såren ska därför fördubblas. Från och med 2013 ska 100 miljoner kronor per år kunna hamna i utbytesstudenternas fickor istället för de tidigare 50 miljonerna.

Och var hittar man de pengarna?

I biståndsbudgeten. Glöm brunnborrning, skolbyggen och ris. 2013 är det en master i ekonomi som gäller.

100 …miljoner kronor per år ska gå till utlänska studenter i stipendiepengar.

foto: jens hunt

Sedan tidigare år är det känt att det inte är lätt att vara liten högskola i Sverige i dag. Det är dessa som får färre platser och hamnar utanför satsningarna, och det är mot dessa eggen är riktad i flumkursjakten. Utbildningsdepartementet, med statssekreterare Peter Honeth i spetsen, spår nedläggning av högskolor och uppmanar fler att söka möjlighet att gå upp i andra lärosäten, likt Högskolan på Gotland gjort med Uppsala universitet.

Men nya lågvattenmärken nåddes i år då huvuddelen av budgeten gick till de ”populära” lärosätena, samtidigt som de som väntade sämre besked fick vänta.

och departementet redan förra året kraftfullt påpekade, kommer detta inte vara för evigt. Barnkullarna i det sena 90-talet är betydligt mindre, vilket kommer att göra det svårt för framförallt lärosäten med få förstahandssökande att hålla uppe samma verksamhet som de har i dag. Budskapet är tydligt från regeringen: mun efter matsäck! I framtiden ska utbildningssektorn bli mindre.

foto: jens hunt

En budget är inte bara siffror, det är även en visionsberättelse.

När ”nådiga luntan” släpades till Rosenbad innehöll den en rad lärdomar för de som orkade lyssna.

AFB:s omtvistade bostadsexperiment.

Ditt liv på 8,8 kvadratmeter. Boverket tyckte inte att AFB:s kompakta bostadsidé på Kämnärsrätten var något vidare. Men det verkar regeringen ha gjort.

I årets budget ska det satsas på innovativt studentbostadsbyggande. 50 miljoner över tre år vilket Studentbostadsföretagen tolkar som att AFB:s experiment har flörtat till sig gillande i Stockholm.

Kanske har de rätt. Ett uppdrag skickat till Boverket att se över sina regler för studentbostäder ger i alla fall de signalerna. text max jedeur palmgren

JUST NU FÅR DU EXTRA MYCKET FÖR PENGARNA I TYSKLAND. *SHOPPINGKRYSS till Tyskland 399:-/pers. Färja Trelleborg–Rostock t/r, bil�+�4 personer med utresa sön kl 22.45 inkl insides 4-bäddshytt. Hemresa mån kl 15.00. Totalt 1596:(ord pris 3589:- för bil�+�4 pers). Ange bokningskod KRYSS. **TYSKLAND ÖVER DAGEN 595:-/bil�+�9 pers. Färja Trelleborg– Sassnitz t/r, bil�+�9 pers mån–tors. Ut och hemresa samma dag.

Totalt 595:- (ord pris 995:-/bil�+�9 pers). Ange bokningskod STUDENT. STUDENT

TYSKLAND ÖVER DAGEN

595:-

FR /bil + 9 personer** 8

lundagård nr 7 2012

s 8-9.nyhet hemsida.indd 1

Erbjudandet gäller t o m 2012-10-31 och mot uppvisande av student-ID. Måste förbokas och kan ej kombineras med andra rabatter.

Läs mer och boka på stenaline.se� eller 0410650 00. Vid telefonbokning tillkommer avgift.

Redigering: Tobias Pesson

12-09-24 05.30.04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Rachelle Lacharité blev lurad på en lägenhet som hon skulle hyra efter att hon hade betalat förhandsbetalningen. Bedragaren var sedan tidigare misstänkt hos polisen.

Polisen: "Ni får skylla er själva" Bostadsbedrägerier blir allt vanligare. Nu riktar drabbade studenter kritik mot polisen som de menar låter bedrägerierna pågå längre än nödvändigt.

Polisen menar i sin tur att det är den drabbade personens eget ansvar att se till att inte blir lurad.

Det var under förra sommaren som Rachelle Lacharité, i dag kommunikationschef på Akademiska föreningen svarade, på en annons om en lägenhet i Malmö.

Hon var där flera gånger med hyresvärden och konstaterade att allt verkade bra. Det skrevs kontrakt och Rachelle Lacharité hade kontakt med hyresgästföreningen för att vara på den säkra sidan. När hon frågade dem om den höga förhandsbetalningen på hyran – 31 000 kronor – fick hon höra att ”det är så det är att vara vuxen”. Dagen innan hon skulle flytta in kom ett mail från hyresvärden där han sade att han var i Tyskland och att de därför fick skjuta på inflyttningen.

– Det var då jag började tänka att det här var lite konstigt.

satsar mot bedrägeri Bedrägerisektionen i Malmö fördubblade sin personalstyrka tidigare i september. De har nu 60 anställda och får ungefär 500 nya ärenden att sköta varje månad.

8% …av alla anmälda brott varje år är bedrägeribrott.

Bostadsbedrägerier är dock en mindre del av dessa.

Var redan misstänkt för bedrägeri

Polisen kopplades in, och först efter det fick Rachelle Lacharité veta att hyresvärden sedan tidigare var misstänkt för flera liknande bedrägerier. Även efter Rachelle Lacharités fall tog bedragaren emot förskottsbetalningar för en annan lägenhet som han aldrig haft för avsikt att hyra ut.

– Det känns som om det hade kunnat förhindras. Han hade gjort det flera gånger innan oss och han fick fortsätta efter oss också, berättar Rachelle Lacharité som är mycket missnöjd med polisens hantering av saken.

– Jag förstod redan från början att det skulle ta lång tid, men det har varit otroligt dålig kommunikation från polisen hela tiden, säger Rachelle Lacharité som senare i oktober får sitt fall prövat i tingsrätten.

Eget ansvar att kolla upp säljaren

På Malmöpolisens bedrägerienhet slår man dock ifrån sig, och menar att man faktiskt inte har möjlighet att förhindra att någon fortsätter med sin bedrägeriverksamhet fram till dess att domen faller. Knappt efter det heller.

– Vi kan inte bara låsa in folk hur som

helst. Det här är ett rättssamhälle och det är väl baksidan av det kan man säga.

Men jag tror inte att någon av oss vill ha det på det andra sättet, säger Hans Runge som är chef på Malmöpolisens bedrägerisektion.

Han har förståelse för att det känns jobbigt när man blir lurad, men menar att skyldigheten att undvika bedrägerier av den här typen ligger på den drabbade.

– Man får inte vara för godtrogen. Du har en skyldighet att kolla upp saken själv.

Svårt att få pengarna tillbaka

Någon större chans att de drabbade ska få sina pengar tillbaka efter avslutad rättegång finns inte heller, enligt Runge.

– De får inte sina pengar tillbaka, den chansen är väldigt liten. I de flesta fall är de här personerna väldigt skuldsatta och pengarna är redan borta.

Att driva in skadestånd från en person som redan är skuldsatt är också mycket svårt, menar han.

– Det är den bistra verkligheten. text tor gasslander foto jens hunt lundagård nr 7 2012

s 8-9.nyhet hemsida.indd 2

9

12-09-24 05.31.02

nyheter citatet " "Nobody puts Baby in a corner."

För 170 000 kronor har Karlstads universitet införskaffat sig en neonskylt som väckt debatt. Mången är den som inte förstår varför att citat hämtas ur en spelfilm när man har hela världslitteraturen samlat innanför de väggar som konstverket pryder. Internetkritikernas populäraste förslag verkar istället vara "Carpe Diem". Hur som helst, det är fortfarande bättre än en felstavad sten utanför ett språk- och litteraturcentrum.

foto: arkiv/lundagård

foto: bengt pettersson

hallå där...

? frågan

kent nilsson

butikschef på Coop Konsum vid Mårtenstorget, som nyligen fick pris vid Dagligvarugalan som årets dryckesbutik.

En rytmisk unge – tack vare kåren. På Tomegapsgatan ligger en av stans rikaste förskolor, Lunds Studentkårs Daghem.

Varför äger studenterna ett dagis?

Mitt i de centrala kulturkvarteren, på andra sidan staketet från Kalmar nation och ett frisbeekast från Lundagård, ligger dagiset som ägs av kåren och ger barn till studenter förtur.

en stiftelse, berättar Carl Håkans­ son, förskolechef för bland annat Studentkårens daghem. i dag finns fem till tio barn på

dagiset vilken har föräldrar som är studenter eller unga akademi­ ker. För att få förskoleplats ansöker Efter andra världskriget, i en tid då studenter via den vanliga kommu­ studenter med barn var vanligare än nala kön, men anger i ansökan att i dag, gavs ett mycket generöst bi­ studentförturen ska utnyttjas. drag till kåren: ett hus att husera ett – Stiftelsen som äger dagiset har daghem i. Så när portarna slogs upp en del pengar vilket gör att barnen 1945 till Lunds Studentkårs Daghem på förskolan kan få en guldkant på för Barn, kunde studenterna änt­ tillvaron under sin tid här. ligen fokusera mer på sina studier, Får de mer akademiska pekmed barn och världskrig ur vägen. böcker och gå på spex?

Lundastudenterna hade nu ett helt – Nej, inget sånt. Men vi har eget dagis. knutit musik-, dans- och konstpe­ dagoger till oss "Studenterna tog saken i egna som bekostas av stiftelsens peng­ händer och skapade dagiset ar. Så de får den typen av kultur genom en stiftelse." med sig istället.

– Det blev problem med att ha med barnen på föreläsningarna, så då tog studenterna saken i egna händer och skapade dagiset genom 10

lundagård nr 7 2012

s 10-11 plock.indd 1

men för att vara helt korrekt är det

inte kåren som driver dagiset längre. År 1985 togs dagisets verksamhet över av Lunds kommun som driver

den vidare, men stiftelsen äger fort­ farande byggnaden som förskolan huserar i. I stiftelsen representeras studenternas intressen av bland an­ nat Lunds universitets studentkårer och bostadsombudsmannen. In­ komsterna, som dagiset genererade i form av hyror, gjorde att stiftelsen under flera år kunde dela ut stipen­ dier till studenter med barn ända tills skatteregler gjorde det ofördel­ aktigt.

Nuförtiden spenderar Lunds kanske rikaste förskola istället en del pengar på specialpedagoger som ger förskolan sin speciella prägel. hade det varit enklare att avsluta stiftelser så hade Lus inblandning i barnaskötande kanske varit över­ spelat vid det här laget. Men än så länge sträcker sig studentinflytandet långt ner i åldrarna, och möjliggör för småknoddar att taktfast fortsätta göra särskilt kreativa lerkakor en si­ sådär två meter och två decennium i från sina mecenater. text carl-johan kullving max jedeur-palmgren

Är det välförtjänt att vinna det här priset när ni inte ens har Sprite på burk?

– Ha ha! Det var en väldigt bra fråga, och det är ju ännu lustigare speciellt eftersom det var Coca Cola som nominerade oss. Det är nämligen de som står underteck­ nade på den burken. Men vi var nog värdiga att vinna ändå.

Varför tror du ni vann priset?

– Av prismotiveringen att tyda fick vi priset därför att vi har en väldigt hög lägstanivå på vår dryckesavdelning. De premierade oss också därför att vi har många stationer i butiken. De hade räknat fram att vi har drycker på tolv olika platser i butiken.

Firade ni med att skåla med ett glas champis?

– Det var så olyckligt att priset delades ut uppe på Cirkus i Stock­ holm och vi var tyvärr inte närvar­ ande. Däremot var min kedjechef på plats och tog emot priset. Och mig veterligen skålades det en hel del.

Vad tycker du att ni ska vinna för pris nästa gång?

– Att vinna Sveriges bästa dryck­ esavdelning är kanske inte det mest sexigaste i den här branschen. Det finns väl lite roligare kategorier att kamma hem. Det häftigaste hade väl varit om vi hade vunnit Årets matbutik.

Vilken dryck skulle du rekommendera till en skål nudlar?

– Till en skål nudlar skulle jag rekommendera ett lätt kolsyrat vatten. text bengt pettersson

Redigering: Tobias Persson

12-09-24 06.26.43

aktuell aktuell: en obekväm professor

"Det är samhällsekonomiskt olönsamt" foto: exeter

Är det bra att som student extra­ jobba vid sidan av studierna?

– Det positiva är att man får pröjs, lite kontakter och kanske lite lättare att få jobb i det långa loppet om det är yrkesrelevant jobb.

Det negativa är att det går ut över studierna och försämrar studi​einsatserna. Det är en spänning där emellan, frågan är vad man har för arbetskapacitet och vad man kan få för yrkesarbete. Men om man studerar på halvtid kan man ju jobba på halvtid.

Så plugga halvtid och jobba halvtid är en lösning om student­ en vill ha extrajobb?

– Det beror på individen och individens kapacitet. Är man väldigt arbetsam så kan man förmodligen plugga 30–40 timmar i veckan och sen klara ett jobb på 10–20 timmars arbetsinsats. Det är stor skillnad mellan utbildningar förstås, vissa är rätt krävande och hårt strukturerade. Andra kanske man kan klara med mindre arbetsinsats. Sedan kan man ju studera en del ämnen på halvtid.

Måste en studievecka motsvara en arbetsvecka på 40 timmar?

– Återigen beror det ju lite grann på hur duktig man är. Är man en riktig stjärna klarar man de flesta studierna på mycket mindre än det, men om man har svårt med studierna kanske man får vara inställd på att jobba 50-60 timmar i veckan. Grund­idén är att heltidsstudier ska kräva närmare 40 timmar i veckan för en normalduktig student. Om snittet är 20–25 borde antalet kurser fördubblas. Lärande kräver ju tid.

Vems fel är ofta låga studie­ resultat?

– Det är en kombination. Man kan kräva mycket mer tycker jag.

Det är rätt mycket slapphet och ”låt gå”. På de utbildningar där utvärderingarna av studiearbetstid hamnar på mindre än 20 timmar i

Vem: Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Inriktar sig på organisationsteori och har även disputerat i psykologi.

Aktuell med: Skrev i september på DN debatt om högskolans slapphet och har bland annat skrivit om detta i boken Tomhetens triumf.

Hade du själv något extrajobb under studierna? "Nej, jag pluggade dubbelt istället och läste psykologi och företagsekonomi."

i efterhand tycker man att de var för låga.

Universitetet ska hålla extra­ jobbsmässa den 9 oktober. Är så­ dana mässor något som universi­ tetet ska hålla på med?

– Jag är inte närmare in"En bra grej vore också att inte satt så jag vet inte. Men man lämna ut tidigare tentor." kanske inte ska hålla på med veckan borde institutionsledning, det så länge man inte lyckas se till fakultetsledning eller universitets- så att heltidsstudier faktiskt är helledning reagera. Det är ju närmast tidsstudier.

Finns det några konkreta åtgärd­ tjänstefel att inte söka säkerställa att mer kvalificerande sker. Rätt många er som universitetet kan ta till så studenter klagar också under studi- att heltid blir heltid?

– Ja. Man kan ju se till så att man ernas gång ifall det ställs krav, men

håller bättre koll på studiearbetstiden. Man kan be student­erna uppge hur mycket de pluggar och det gör man väl delvis. Sen får man systematiskt ta in och granska den informationen och där det verkar falla illa ut får man skrida till handling och inleda med att fråga ”kan ni förklara detta?”. Och kräva att här kanske man ska vidta åtgärder så att studenterna jobbar lite mer. Hjälper ingenting så kan man ju fundera på: Ska man ha de här kurserna eller programmen? Eller lärarna i fråga.

En bra grej vore också att inte lämna ut tidigare tentor, eller kanske endast någon enstaka sådan.

I Lundagård nummer 3/12 skrev vi om en lokalpolitiker som ville

att kommunen skulle ge studenter extrajobb eftersom universitets­ studierna ändå inte motsvarade 40 timmar i veckan. Vad tycker du?

– Jag tycker att det är en väldigt tveksam logik. Studenter som sommarjobbar eller studerar halvtid och jobbar är helt okej. Det ska ju alltid vara möjligt att kombinera studier med att man arbetar på något sätt. Men att däremot ha det som något slags acceptabelt förhåll­ande eller till och med norm att studierna är drygt halvtid och att man ska anpassa sig därefter är ytterst tveksamt. Risken är stor att man bidrar ytterligare till att studierna och lärandet försvagas.

Vissa studenter kommer till universitetet för att ha det som en språngbräda till nästa jobb och är inte så intresserade av att lära sig så mycket mer. Hur ska man få dem att inse att de bör lägga ned mer tid på studierna?

– Då kan man fråga vad som är poängen med högre utbildning.

Vad är tanken med ett universitet?

Det är ju att befolkningen ska bli lite klokare och lite smartare. Det är det som är huvudpoängen, inte att det ska vara en sysselsättning eller att vissa ska kunna tränga sig före andra i kön till möjliga jobb genom i realiteten substanslösa examensbevis. Sedan kanske större krav medför att de måttligt intresserade inte fortsätter att studera.

Utifrån ett samhällsekonom­ iskt perspektiv är det väl bra om studenterna kan bidra till arbets­ kraften även under studietiden?

– Det kanske är för många som studerar, utifrån vad som samhällsekonomiskt skulle vara optimalt.

Det finns inte riktigt arbet­en som är i linje med allt det här högutbild­ andet. På så sätt skulle det kanske vara bättre om man minskade utbildningssektorn så att man istället kunde få och klara jobb med enbart en gymnasieutbildning. Men i den mån som hög­re utbildning ska ge kvalificering så är tanken att det ska innebära att man gör ett bättre jobb under de trettio åren som man är ute i arbetslivet. Och ifall studenterna under studietiden fuskar bort studierna och det intellektuella kvalificerandet genom extrajobb innebär det att studenternas förmåga att bidra produktivt på ett avancerat sätt försvagas. Det är samhällsekonomiskt olönsamt. text carl-johan kullving lundagård nr 7 2012

s 10-11 plock.indd 2

11

12-09-24 06.27.01

reportaget

kriget om kurslitteraturen Högt satta bokpriser får studenterna att begå brott för att komma åt sin kurslitteratur. Samtidigt flyr förlagen läsplattorna och författarna börjar ta saken i egna händer. Men vem är det egentligen som väjer dina kursböcker och varför är de så dyra? text virve ivarsson ida ölmedal foto/grafik jonas jacobson

Kapitel I: Varför är det så dyrt?

T

re tusen kronor per termin. Så mycket betalar du i snitt för din kurslitteratur första terminen du läser på program. Detta enligt priserna i den jämförelse Lundagård gjort av litteraturslistor från åtta program vid Lunds universitet. Socionomprogrammet har dyrast kurslitteratur i kartläggningen, med en kostnad på 4 828 kronor.

– Jag tror att det kan finnas ett dolt problem här, säger Pär-Ola Nilsson, avgående vice ordförande på Samhällsvetarkåren.

Pär-Ola Nilsson har haft ett särskilt ansvar för utbildningsbevakning och bland annat arbetat just med att granska kursplaner och tillhörande litteraturlistor. Han misstänker att de höga priserna får studenter att välja bort vissa böcker.

– Jag tror att studenter ofta väljer att inte köpa all litteratur på sitt program, helt enkelt för att det är för dyrt. Det är särskilt allvarligt inom ämnen där studenterna förväntas sköta mycket av sina studier själva, och man verkligen måste läsa böckerna för att få ut något av kursen.

men varför är det så dyrt egentligen? Patrik von Bergen är VD på Liber, ett av Sveriges största läromedelsförlag.

Han ger sig på en gissning: – Den svenska läromedelsmarknaden är väldigt liten, säger han.

Det är en förklaring till de höga bokpriserna återkommer, även hos läromedelsförfattare och inköpsansvariga

på universitetsbiblioteken. De små utgåvorna ger höga priser. Men, tillägger Patrik von Bergen: – Det finns såklart fler förklaringar, beroende på hur man ser på det. Vissa skulle säkert säga att förlagen skulle kunna ta ut lägre vinster.

Det finns det också de som säger.

– Kurslitteraturen är en kassako för förlagen, menar Karin Jönsson, första bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, och pekar på bristen på konkurrens.

Antalet läromedelsförlag i Sverige är få. Men det är inte bättre med den internationella litteraturen, om man får tro Karin Jönssons kollega Christel Smith, verksamhetsansvarig på universitetsbibliotekets avdelning för elektroniska tjänster.

– De stora läromedelsförlagen är väldigt mäktiga. De senaste åren har de vuxit genom att köpa upp varandra.

Det finns några riktiga jättar, som nederländska Elsevier och amerikanska Springer. De kan ta ut höga priser, berättar hon.

I den kampen står den enskilda studenten med litteraturlistan i hand ganska maktlös.

Men de som väljer kursböckerna från början då?

så gjordes undersökningen ▶▶ Lundagård har kartlagt kurslitteraturpriserna för första terminen på åtta program vid Lunds universitet. ▶▶ Vi valde ett av de största programmen på varje fakultet. ▶▶ Endast obligatorisk kurslitteratur är inräknad. Kompendier som köps på institutionen är inkluderade.

12

▶▶ Priserna för böckerna kommer från lågprissajten Adlibris.com. I ett fåtal fall har Adlibris inte erbjudit boken. Då valde vi det billigaste alternativ vi kunde hitta. ▶▶ På sjuksköterskeprogrammet löper vissa kurser över flera terminer. Där har vi delat litteraturpriset på antalet terminer som kursen sträcker sig över.

3 647 …kronor kostar kurslitteraturen på juristprogrammet under första terminen.

2 847 …kronor kostar kurslitteraturen på maskinteknikprogrammet under första terminen.

3 602 …kronor kostar kurslitteraturen på journalistprogrammet under första terminen.

1 863 …kronor kostar kurslitteraturen på naturkand ingång biologi under första terminen.

lundagård nr 7 2012

s 12-15 reportage.indd 1

12-09-24 07.49.26

hitta fler kartläggningar om ditt studentliv på lundagard.se ◣

3 866 4 824 369

3 603 …kronor kostar kurslitteraturen för civilekonomer under den första terminen.

…kronor kostar kurslitteraturen på sjuksköterskeutbildningen under första terminen.

…kronor kostar kurslitteraturen på socionomprogrammet under första terminen.

…kronor kostar kurslitteraturen på musikprogrammet under första terminen.

lundagård nr 7 2012

s 12-15 reportage.indd 2

13

12-09-24 07.31.54

reportaget

Kapitel 2: Lärarens frihet

J

a, vem bestämmer över litteraturlistan egentligen?

Kurslitteratur är ett svårreglerat område.

Det är den kursansvarige som väljer vilken litteratur som ska ingå tillsammans med de andra lärarna. Från och med i år granskas inte innehållet i kurslitteraturen i Högskoleverkets oberoende utvärderingar. Det lägger ett extra tungt ansvar på de som sitter i institutionsstyrelsen, där kursplanen och litteraturlistan fastslås.

– Men i praktiken ska det till mycket starka skäl för att ändra på en litteraturlista där, berättar Pär-Ola Nilsson på Samhällsvetarkåren.

– Det händer att man plockar bort en bok för att den är för gammal. Inom samhällsvetenskap säger kursplanen att det ska finnas normkritiska perspektiv, så det händer också att man ber läraren lägga till en bok för att det saknas.

Men vi som sitter i institutionsstyrelsen har inte samma insyn i ämnet som läraren har, och det gör att det kan vara svårt att ifrågasätta den kursansvariges val, säger han.

Ibland är böckerna skrivna av den kursansvarige själv.

– Det är ofta en bra sak, säger Pär-Ola Nilsson, och fortsätter: - Det gör att undervisningen får forskningsanknytning.

Men samtidigt kan det finnas ett problem i att läraren skulle kunna välja sin egen litteratur bara för att tjäna en extra hacka. Man hoppas att det inte är så, men det är svårt att veta. Särskilt på större institutioner kan det vara så att ingen i institutionsstyrelsen har tillräcklig kunskap i området för att veta om det verkligen är det bästa valet av bok.

Men hur är det med priset då? Det finns inga regler för hur dyr kurslitteraturen får vara.

– På samhällsvetenskapliga fakulteten har vi ett maxantal sidor, men det finns ingen gräns för hur mycket litteraturen får kosta, berättar Pär-Ola Nilsson, men tillägger: – Det är en faktor man försöker väga in.

Att priset är en ganska viktig faktor står ofta klart för studenterna själva. För förlagen har det blivit allt tydligare sedan konkurrensen ökat från ett nytt håll: de anonyma fildelarna.

hur är din kurslitteratur?

Lärde kursboken dig något, var den prisvärd, rolig, gammaldags? Berätta för oss! Nu drar vi nämligen igång vinjetten Kursboken på lundagard.se där vi varje månad kommer att publicera en kursboksrecension. Så glöm det där med att dela frustrationen över kursboken på facebook – skicka en recension till oss på lundagard@lundagard.se istället!

enkät 1. Hur mycket pengar lägger du på kurslitteratur varje termin? Är den värd priset?

2. Brukar du ladda ner kurslitteratur?

Enkät & foto Philip Stålhandske

14

Freja Davidsson-Bremborg, studerar andra året på maskinteknik på LTH. 1. Ungefär 2 000 kronor per termin, lite väl mycket. Det är olika hur relevant litteraturen är. På en del kurser är undervisningen så bra att man kan nöja sig med övningsboken och bara har boken som referensverk.

2. Nej, jag laddar inte ned så mycket över huvud taget. Jag har kompisar som laddar ner och läser på datorn, men de köper ändå böcker också.

Markus Grawé, studerar andra året på civilingenjör bioteknik.

1. I snitt lägger jag kanske ner 2 000 till 2 500 kronor per termin. I ettan var det mycket mer, kanske 3 000 kronor. I år har jag hittills lagt ner 1 200. Man förstår ju priset, annars skulle det inte gå runt. Men det är klart man tycker att det är dyrt.

2. Jag köper all litteratur fysiskt, och ny. Hade jag haft en bra läsare hade jag gärna laddat ner, men det är svårt när man bara har en dator.

lundagård nr 7 2012

s 12-15 reportage.indd 3

12-09-24 07.32.17

läs fler dyrbara reportage på lundagard.se ◣

Kapitel 3: Hotet från internet

D

et är på något sätt som att stå på en solig strand och så ser man någonstans där borta över havet att det kommer ett riktigt svart moln. (…) Snart kommer det hit och då är det verkligen kraftigt. Men det är inte här ännu. Man börjar känna att det blir lite svalare i luften.

Christel Smith lyfter fram just rädslan för piratkopiering som det som gör förlagen ängsliga.

– Förlagen är rädda för piratkopiering. Just nu kan en bok med fri access kosta två till tre gånger så mycket som en tryckt bok och de billigare alternativen är kringgärdade med märkliga restriktioner som exempelvis är svåra för oss bibliotek att acceptera. Till exempel får bara en användare öppna filen, eller så får man inte lägga över den på en bärbar enhet som en läsplatta, berättar hon.

patrik von bergen på Liber vill helst inte prata om böcker i digital form.

Orden kommer från Martin Nyman, säljare på Natur och – Nej, vi satsar inte på det över huvud taget, åtminstone kultur förlag, våren 2011. Det moln han anar vid horison- inte på kort sikt, säger han. ten är internet.

Liber intresserar sig mer för mer avancerade digitala I samma vårljusa dagar får en biologistudent från Kung- läromedel, som ger studenter möjlighet till övning och diliga tekniska högskolan sin dom. Efter över tre års väntan agnostiska prov på dator. frias han från misstankar om brott mot upphovsrätten för – Ska vi stoppa in boken i burken eller ska vi göra något inbladning i The Student Bay. Räthelt annat och faktiskt utnyttja de ten tycker inte att det räcker att han extra möjligheter som det digitala designat sidan för att han ska anses ger oss? frågar Patrik von Bergen "Det senaste året har ha medvetet spridit kurslitteratur retoriskt. till sajtens påstådda tiotusentals an- det exploderat möjligOch så är det förstås det där med vändare. lönsamheten. heter att publicera sig Trots att sajten stängdes ner efter – Förväntningen på priset på epolisanmälan är läromedelsförfat- digitalt." litteratur är kanske tio procent av tarna som står bakom åtalet irritepriset på samma tryckta bok, säger rade över domen. De räknar med att Patrik von Bergen och fortsätter: ha förlorat tiotusentals kronor i utebliven försäljning. En – Då är frågan hur innehållet i den boken ska se ut. av dem hävdar att försäljningen av hans bok minskat till hälften det år den dök upp på The Student Bay. men Jenny Lundström på Sveriges läromedelsförfattaPiratkopieringen slutade inte heller då The Student res förbund är mer optimistisk till kurslitteraturens framBay stängdes ner. I sajtens fotspår dök snart andra fil- tid i burken – och på plattan. Och medan förlagen trampar delningsalternativ för kurslitteratur upp. Flera av dem vatten för att hålla sig vid ytan ser hon en annan ljusning förespråkade illegal nedladdning som en politisk hand- vid horisonten för läromedelsförfattare som vill nå ut även ling, ett sätt för fattiga studenter att göra motstånd ge- digitalt. nom att vägra betala för sin kurslitteratur. Det var ett – Det senaste året har det exploderat möjligheter att pusvårsmält budskap. blicera sig digitalt, säger hon.

– En läromedelsförfattare tjänar i snitt 30 kronor i tim– Dels går de stora internationella förlagen i Storbritanmen, berättar Jenny Lundström, förbundsdirektör på Sve- nien och USA före. Men framför allt har det dykt upp allt riges läromedelsförfattares förbund. fler möjligheter för lärarna att publicera sig själva på webben. Jag vet många som har valt att publicera sig själva på men förlagen och författarna hade också en annan an- det sättet.

På internetbiblioteket Ebrary behöver man inte gå via ledning att känna sig hotade. När The Student Bay lades ner var andelen av läromedelsmarknaden som bestod av e- ett förlag för att bidra med sin bok. Apples i-Author är ett litteratur fortfarande bara två procent. Fortfarande 2012, annat exempel. Och inom akademin finns det naturliga när domen mot en enskilde medlemmen i gruppen bakom sätt för läromedelsförfattare att göra sig kända som inte The Student Bay tas upp i hovrätten, beskrivs den digitala kräver ett förlags marknadsföringsexpertis. Kanske sätter läromedelsmarknaden som omogen, både av förlag och den nya tekniken förlagens makt i gungning?

– Jag tror att förlagen kommer att inse att det här är centrala köpare.

– Det går väldigt långsamt, säger Christel Smith på en marknad som de måste ta sig in på, säger Jenny LundLunds universitetsbibliotek, som är specialiserad på just ström. digital litteratur.

– Förlagen står någonstans mitt emellan och försöker hitta en bra prismodell.

Robin Jakobsson, har tidigare studerat historia och pedagogik.

1. Sådär en 1500 till 2000 per termin kanske. De är alldeles för dyrt. Till exempel köpte jag en bok på 800 sidor för 600 kronor som jag sedan inte läste mer än ett kapitel av. Skolan kunde ha erbjudit den texten som PDF, de erbjöd ju annat.

2. Jag köpte allt i fysisk form, jag gillar inte att läsa på en datorskärm. Jag skaffade en Ipad i somras, men jag har studieuppehåll nu.

Karin Larsson, studerar till läkare.

1. Jag lägger kanske 600-700 kronor per termin, jag behöver egentligen bara en bok. Hade jag köpt allt på litteraturlistan hade det kostat mer, men jag lånar av kompisar och på bibliotek.

2. Jag laddar aldrig ner. Det enda positiva med e-böcker är att man kan söka i dem, men oftast finns en länk till en sökbar version av boken när man köper den fysiska utgåvan.

Karolin Ivarsson, läser konsthistoria.

1. Jag brukar nästan inte läsa min kurslitteratur. Hittills i år har jag lagt ner 500 kronor. Sedan är det många artiklar som man ska kopiera vilket också kostar. Ibland ska vi köpa böcker för 800 kronor där vi bara ska läsa en eller två artiklar. Hade vi betalat 300 kronor för ett kompendium med artiklarna hade det varit bättre.

2. Ibland måste vi ladda ner artiklar, men jag har den helst i handen. lundagård nr 7 2012

s 12-15 reportage.indd 4

15

12-09-24 07.32.46

porträttet

Aldrig bara professor Kvinna. Brokig klassbakgrund. Politisk flykting. Professor. En människa kan aldrig beskrivas på bara ett sätt. Diana Mulinaris egna erfarenheter har fått henne att tillsammans med två kollegor presentera en helt ny teori om diskriminering.

– Man behöver inte vara feminist för att läsa genusvetenskap. Det är ett politiskt beslut. Men feminismen är det teoretiska fält som era studier främst kommer att kretsa kring.

Diana Mulinari har just rest sig upp inför den fullsatta källarsalen i AF-borgen, skjutit upp läsglasögonen i pannan och hälsat de nya studenterna på genusprogrammet välkomna. Hon pratar snabbt, högt och med latinamerikansk spansk brytning: – Svenska är inte mitt förstaspråk, men jag har bott här i över 30 år. Så om ni tycker att jag pratar dåligt så beror det på att jag är dålig på språk och inte på att jag bott i Sverige för kort tid, säger hon till sina blivande studenter. diana mulinari har haft en hektisk

sommar. Hon har just skrivit färdigt två böcker, varav en tillsammans med sin sambo, sociologen Anders Neergard. I den har de intervjuat kvinnor och invandrare som är aktiva inom Sverigedemokraterna. De är båda grupper som får en svagare position i samhället ju starkare Sverigedemokraterna blir, så varför söker de sig dit?

– Jag är känslomässigt driven att få svar på de här frågorna. Som invandrare känner jag mig hotad av Sverigedemokraterna. Och som kvinna är jag obekväm med att det inte finns något genusperspektiv i forskningen om dem, säger hon.

Med den förklaringen kommer Diana Mulinari in på ett begrepp som genomsyrar en stor del av hennes forskning: intersektionalitet. Tillsammans med två andra forskare, Paulina de los Reyes och Irene Molina, introducerade hon teorin i Sverige och nu används den ofta för att förklara hur olika sorters diskriminering samverkar. En kvinna är aldrig ”bara kvinna”. Hon har också en klasstillhörighet, en etnisk bakgrund och en sexuell läggning. Allt spelar roll för vilken ställning hon har i samhället. Diana Mulinari skrattar när jag ber henne att beskriva sig själv ur ett intersektionellt perspektiv.

– Det var oschysst, men jag ska försöka, säger hon.

hennes klassbakgrund är brokig

med en arbetarmamma och en pappa som gjorde en spikrak klassresa redan som liten. Han var det blondaste av bar16

lundagård nr 7 2012

s 16-17 porträttet.indd 1

"Jag ingick i ett kollektivt motstånd.

Men vi trodde nog aldrig att det skulle bli så våldsamt."

nen till en tjänsteflicka som dog ung och han adopterades av en ”väldigt borgerlig” familj. Därför innehöll Diana Mulinaris uppväxt i Buenos Aires många ytterligheter. Å ena sidan var hon extremt privilegierad och fick gå i en fin brittisk kolonial skola. Å andra sidan var hon väl medveten om att inte alla hade det så. I gymnasiet blev hon därför, som många i hennes generation, politiskt aktiv och valde att helt avstå från de saker som hennes klasstillhörighet gav henne. Istället för att bo kvar i det fina bostadsområdet flyttade hon till ett arbetarklassområde och gick med i en rörelse som gjorde motstånd mot den auktoritära regimen.

Beslutet var enkelt.

– I Buenos Aires finns orättvisorna rakt framför ögonen på en, det finns massor av gatubarn. Det var omöjligt att inte engagera sig.

Hon påpekar att hon var långt ifrån ovanlig i det avseendet.

– Militärdiktaturens föregångare var så enormt moralistiska. Det födde mycket ilska att man inte fick ha vilka kläder eller frisyrer man ville. Jag ingick i ett kollektivt motstånd. Men vi trodde nog aldrig att det skulle bli så våldsamt, säger hon.

När militärdiktaturen återinfördes i Argentina 1976 ”försvann” 30 000 personer, för att aldrig komma tillbaka. De flesta av Diana Mulinaris studiekamrater dödades och själv förföljdes hon av polisen. I jakten på henne letade de upp föräldrarnas hus och totalförstörde det.

Det var då hon bestämde sig för att fly och söka politisk asyl i Sverige.

22 år gammal kom hon och hennes dotter 1977 till Lund. Hon minns den första tiden med glädje. Flyktingarna från Latinamerika togs emot med öppna armar.

– Folk var aktiva i Chilekommittén och den svenska vänstern kunde mer om Latinamerika än vad vi själva kunde.

Trodde de i alla fall.

Samtidigt märkte hon av en subtil rasism. Den skiljde sig från dagens, som hon tycker är mer aggressiv.

– Då var det ingen som sa att ”vi vill inte ha er här, åk hem”, utan det var mer att man exotiserades, alla förutsatte att man var bra på tango och salsa. Vi var blattar helt enkelt, säger hon.

Som kvinna bemöttes Diana Mulinari sin första tid i Sverige med medlidande.

text stina linde foto martin sjöström

De flesta förutsatte att hon aldrig hade varit i kontakt med jämställdhet förut.

– I själva verket var vi redan extremt tränade feminister genom vår politiska aktivism. Samma sak gäller för kvinnor som i dag kommer hit från Palestina, Iran och Irak, säger hon. i lund började hon läsa sådant hon

var intresserad av, utan några egentliga tankar på vad det skulle leda till. Socialantropologi varvades med religionshistoria och så småningom fick hon en doktorandtjänst i sociologi. Hon blev förälskad i hur man kunde använda disciplinen för att se och tolka världen, men blev snart arg eftersom den saknade förståelse för kvinnors erfarenheter. Det tyckte hon var arrogant. Samtidigt rörde hon sig i en miljö där det började dyka upp flera feministiska sociologer som liksom hon var intresserade av att bygga upp en institution helt inriktad på genusvetenskapliga frågor.

– I början fanns det ingen egentlig grund eller forskarutbildning utan institutionen gav bara enstaka kurser. Min nuvarande arbetsplats är en produkt av många timmars kollektivt arbete bland feministiska forskare, säger hon.

nu är diana Mulinari både doktor och

professor och det där medlidandet hon möttes av sin första tid i Sverige har bleknat. I stället har hon som kvinna mötts av andra sorters reaktioner. Till exempel på att hon har barn med tre olika män. Bekanta undrar saker som ”hur mår dina barn av det?” och ”hur många barn har du egentligen?”

– Nu är det inte så radikalt att ha en sådan familj, men det har varit. En man hade förmodligen inte blivit ifrågasatt.

Hon är fortfarande kvinna och hon kommer fortfarande från Argentina. Men vad har hänt med klasstillhörigheten sedan hon kom till Sverige från ett extremt klassamhälle? Diana Mulinari tittar ut genom fönstret och tänker en stund.

– Man kan säga att jag har varit med om en klassreproduktion. Jag var privilegierad där och jag är privilegierad här. Det känns väldigt obehagligt att behöva säga det.

Varför då?

– Jag vill ju att privilegierna ska försvinna. De minskar ens förmåga att se världen.

Redigering: Jonas Jacobson

12-09-24 05.24.07

"Jag vill ju att privilegierna ska försvinna.

De minskar ens förmåga att se världen."

Namn: Diana Mulinari Född: Buenos Aires, Argentina Bakgrund: Gymnasielärarexamen, fil kand i teologi, fil mag i filosofi Aktuell: Med böckerna "Together and apart: The experience of workers in a transnational corporation in the Global North and South" tillsammans med Nora Rätzhel och "Women and migrants in racist parties: A study of Sweden Democrats" tillsammans med Anders Neergaard.

s 16-17 porträttet.indd 2

12-09-24 05.24.57

internationellt

I början av augusti röstade det grekiska parlamentet ja till att stänga ner universitet för att minska de statliga utgifterna.

"Vi kräver en examen av värde och jobb med rättigheter" - Gregory Karakassis universitet i Aten är fullklottrat m framtid i landet.

"Jag är 20 år men f – Vad då framtiden? Här finns ingen framtid.

Ingenting kommer att förändras förrän den äldre generationen dött och de ungas idéer kan ta över.

Det säger den grekiske studenten Gregory Karakassis, vars universitet nu riskerar att helt stängas ner.

Solen steker. Trafiken är tät. Avgaserna ligger som ett lock över den grekiska huvudstaden. Gregory Karakassis kör familjens lånade Toyota mot sitt universitet. Gasar. Tutar. Gestikulerar vilt och svär ömsom över den situation han befinner sig i, ömsom över bilar som kör om på insidan.

– Du kan läsa hur många artiklar som helst om Grekland. Du kommer ändå

aldrig kunna förstå hur det faktiskt är här. Det gör du bara om du bor här, säger Gregory Karakassis.

Han syftar inte på trafiken, avgaserna eller hettan. Vad han pratar om är statsskulderna, arbetslösheten och politikerna.

Gregory Karakassis är 20 år och inne på sitt andra år av spanskstudier. En dag vill han jobba som spansklärare, men ser

själv ingen rimlighet i den planen.

– Alla i min ålder som har en möjlighet drar härifrån. Hela sommaren försökte jag få ett jobb. Jag älskar pengar för de ger frihet. Nu har jag inga och hela sommaren har jag därför bara drivit runt.

Enligt en nationell opinionsundersökning som gjordes i början av sommaren ansåg drygt 70 procent av de tillfrågade i åldrarna 18 till 24 år att enda vägen ut ur krisen var att flytta från landet. Gregory Karakassis är en av dem. egentligen vill han flytta till sina

släktingar i Australien men han kan inte flytta från landet förrän han har gjort värnplikten.

– Drar jag härifrån innan jag varit i militären så hamnar jag i fängelse dagen jag återvänder, säger Gregory Karakassis och fortsätter: – När universitetet stängt antar jag att det är lika bra att göra värnplikten då i stället för när jag är färdigutbildad, vad

18

s 18-19 internationellt.indd 1

12-09-24 06.29.30

läs fler internationella studentnyheter på lundagard.net ◣

en är fullklottrat med politiska slagord i protest mot nedskärningarna. Själv har han slutat bry sig och ser ingen

Lär dig ett nytt språk för en euro om dagen. Drömmar om att lämna Grekland kan vara en möjlig inkomstkälla för språklärare.

n festen är slut" annat kan jag göra, dricka kaffe i väntan på bättre tider? Då blir det mycket kaffe. athens news rapporterade i början av augusti att det grekiska parlamentet röstat ja till att göra det möjligt att stänga ner universitet för att på så sätt reducera statens kostnader. Enligt samma tidning fanns det också redan en plan på att lägga ner fyra universitet och 150 fakulteter som sysslar med högre utbildning. Studenterna protesterade. Lärarna protesterade. Men beslut är beslut och EU vill ha tillbaka sina pengar. På tv berättade utbildningsminister Costas Arvanitopoulos att det var omöjligt för ett land som Grekland med sina elva miljoner invånare att ha nästan 40 universitet.

Gregory Karakassis har de senaste åren pluggat vid fakulteten för språk och psykologi. Huvudbyggnaden är ett stort tiovåningshus och staketen runtomkring är fyllda av affischer.

– Det är lärare som affischerar om att Redigering: Jonas Jacobson

s 18-19 internationellt.indd 2

de säljer privatundervisning, säger han och fortsätter: – Vad jag vet så var det längesen många av dem fick någon lön så det här är något slags försök att ändå få ihop lite.

Att föreläsare säljer undervisning är dock inget nytt, men det har möjligen ökat det senaste året. Det grekiska skolsystemet är nämligen upplagt så att "Jag hatar politiker. det praktiskt taget är omöjligt att De bara ljuger." klara några prov, eller ens komma in på universitetet, om inte stora summor lagts på undervisning vid sidan av den som är gratis.

Universitetets korridorer är också fyllda av politiska slagord och symboler.

Gregory Karakassis rycker uppgivet på axlarna.

– Universitetet är en enda politisk verkstad. När du är ny på universitetet mutar de olika partierna dig att gå med

i deras parti. I utbyte lovar de att hjälpa dig med att klara prov och fixa bra kurslitteratur.

En bit in i universitetsbyggnaden finns en trappformation som skulle kunna liknas vid en liten och mycket sliten amfiteater. På trapporna har någon skrivit politiska budskap med röd graffiti.

– Vad det står? Alltså jag vet inte. De protesterar väl mot något lagförslag. Jag bryr mig inte, ingen bryr sig. i gregory karakassis ton finns hela tiden en uppgivenhet och inte sällan en ironi.

– Jag är 20 år men festen är slut. Jag hatar politiker. De bara ljuger. Jag känner mig bestulen på min ungdom. Jag tycker vi drar och gör något annat. Dricka kaffe? Det här landet kommer göra mig bäst i världen på att dricka kaffe, för det är det enda som finns kvar att göra.

text och foto annika skogar lundagård nr 7 2012

19

12-09-24 06.30.17

historiska händelser

Mordet på studenten Niklas Elmberg skakade en hel universitetsstad under 90-tal­ets början. Det hittills oförklarliga knivmordet ska nu få en ny granskning och hoppet om dess lösning lever. ”Varför måste vi skiljas, varför måste du gå, varför måste vi skiljas, varför är livet så?” 21 år av ovisshet har gått utan att frågorna i Peter Elmbergs låt om sin mördade bror har fått några svar.

Fem dagar utan resultat av spaningarna, och stämningen började bli allt mer uppgiven. Helikopterflygningarna mellan Malmö och Lund hade inte gett någon form av vägledning till vad som hänt. De sista spåren som fanns tog slut vid Bantorget i Lund den tidiga lördagsmorgonen i september 1991.

Efterlysningar i dagspressen gjordes av familjen. Polisen samtalade med Niklas Elmbergs vänner för att få någon form av ledtråd till var han kunde befinna sig, men frågorna bara växte. en stormig onsdagskväll i oktober,

fem dagar efter att Niklas Elmberg har försvunnit, cyklar en kvinna med bestämda tramptag mot Furulund. Plötsligt skymtar hon något rött ögonvrån.

I diket ligger något som ser ut som ett byxben. Någon sekunds reflektion ger henne en obehaglig känsla, men hon fortsätter ändå en bit. Tanken på det röda byxbenet och den instinktiva känslan av att något inte står rätt till, får dock henne att vända om i höststorm­en för att få klarhet i vad hon har sett.

På vägen tillbaka möter hon en cyklande pojke och tillsammans inser de den fasansfulla sanningen: i diket ligger en ihjälstucken man. Det är den 20-årige studenten Niklas Elmberg, som då varit försvunnen i fem dagar, som kvinnan och pojken hittar i diket till riksväg 16.

det hade varit en bra fredagskväll.

Festligheterna var kantade av roliga påhitt, skratt och en och annan öl. Niklas Elmberg skulle några dagar senare åka till Kina för en längre tid, så fredagskvällen innebar avskedsfest med kursare och andra nära vänner. Stämningen har i efterhand beskrivits som uppsluppen och kvällen slutade sent.

Strax efter halv två på lördagsmorgonen lämnar Niklas Elmberg och en vän

26

lundagård nr 7 2012

s 20-21 historiskt.indd 1

som sista personer festen för att äta lite nattamat. Bantorget i Lund blir den sista plats där Niklas Elmberg ses i livet efter att ha stillat hungern med en varmkorv. frågetecknen efter försvinnandet

är många. Utredningen kantas av få vittnesuppgifter och av spår som inte leder någonstans. Idag, 21 år senare, är frågorna nästan lika många som de var i september 1991. Teorier har florerat, men alla har med bestämdhet kunnat avfärdas som grundlösa. Medierna har målat upp tänkbara motiv såsom drogproblem eller homosexualitet, men alla har varit helt obevisbara och polisutredningen har tagit avstånd från dessa.

Ingenting i utredningen tyder på att det skulle ha funnits någon hotbild.

Det faktum att samtliga värdesaker fanns kvar när Niklas Elmberg hittades uteslut­er en rad olika teorier om rån som gått överstyr.

att fysikstudenten Niklas Elmberg

cyklade på riksväg 16 kan verka märkligt för en student som var hemmahörande i Lund. Niklas Elmbergs föräldrar bodde dock i Bjärred vilket förmodligen var hans slutdestination.

Dagen efter att Niklas Elmberg hade hittats stod det att läsa i Sydsvenskan att det var oklart var dödsmisshandeln hade ägt rum. I utredningen fanns inga tecken på att han skulle ha gjort motvärn och inte heller några spår efter vare sig mordvapen eller förövare. En teori aktualiserades om att ett gräl om cykeln skulle varit orsaken.

Cykeln återfanns emellertid en bit ifrån platsen där kroppen hade hittats, och därmed föll teorin om att mordet skulle vara sprunget ur ett bråk om Niklas Elmbergs cykel.

i programmet efterlyst röntes år 2007 inledningsvis viss framgång, då det kom in ett tips på en person som skulle kunna ha varit gärningsmannen. Mannen uppges ha varit bekant till Niklas Elmberg, men även det tipset rann ut i sanden.

Nu har det gått 21 år sedan Niklas Elmbergs död. Åren har kantats av sporadiska ljuspunkter i utredningen, men under lång tid har utredningen stått stilla.

pet om att fallet ska tas upp igen och att det kanske kan bringas klarhet i vad som faktiskt hände.

Leif G.W. Persson, den rikskände kriminologiprofessorn, har sammanställt en rapport över olösta mord som finns i landet. I rapporten har han gett indikationer till Länskriminalen om att just knivmordet på Niklas Elmberg är av sådan karaktär att det borde tas upp för granskning igen. Tack vare att den 25-åriga preskriptionsregeln för mord har tagits bort blir utredningar av ”kalla fall” allt mer frekventa. frågorna efter det oförklarliga mordet har varit många för de anhöriga. Peter Elmbergs låt ”Varför måste vi skiljas?”, är skriven till broderns minne som ett led i att bearbeta sorgen. Låten är aldrig anklagande, bara fylld av alla frågor som inleds med undran ”varför”.

Det är inte lättare i dag att svara på frågorna som ställdes för 21 år sedan, men hoppet att hitta någon ljusning i fallet har återväckts. Peter Elmberg beskriver i sin låt det eviga sorgearbetet. ”Man säger att tiden läker alla sår, men tid är ett vakuum, det kan dröja många år”. Att fallet än en gång sätts under lupp kanske kan fylla det vakuum som sorgen begravts i, och äntligen ge klarhet i frågan varför. text hedvig areskoug illustration kristine soldal

bakgrund

fler fall kan lösas ▶▶ Tidigare i år presenterade Leif G.W. Persson en rapport om ouppklarade mord, så kallade kalla fall. Rapporten fick han i uppdrag av rikspolischefen att genomföra i samband med att den 25-åriga preskriptionsregeln för vissa typer av brott tagits bort. ▶▶ I rapporten nämns att cirka 100 av de 430 ouppklarade fallen anses vara av sådan karaktär att de bör utredas vidare. 25 av dessa 100 fall klassificeras som möjliga att lösa. ▶▶ Leif G.W. Perssons rapport har gett utredningsarbetet i fallet med Niklas Elmberg en skjuts som förhoppningsvis kan leda till en fällande dom.

sedan en tid tillbaka lever dock hopRedigering: Tobias Persson

12-09-24 06.38.07

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣

lundagård nr 7 2012

s 20-21 historiskt.indd 2

27

12-09-24 06.38.39

kursen

They approve this kurs

– Ni måste vara så övertygande som möjligt. Jacob Sohlberg står mellan bänkarna i sal 131 på Eden och instruerar sina studenter inför dagens debatt.

Det stora klassrummet är knappt mer än halvfullt och projektorn i taket sprider ett blått sken på den vita tavlan längst fram. Halvöppna väskor och anteckningsblock ligger utspridda över bänkarna. Två timmars föreläsning om USA:s medborgerliga friheter har just avklarats. Nu är det dags för hälften av klassrummets studenter att lämna stolarnas trygghet och ta plats framme vid tavlan. david norlin håller med båda hän-

derna om kollegieblocket och hans två gruppkamrater står jämte likt livvakter.

Tillsammans ska de försöka uppfylla uppmaningen de just fått från sin föreläsare. Att övertyga oss om att Kaliforninen bryter mot konstitutionen då de gjort det illegalt för homosexuella att gifta sig.

– Det finns ingen rättvisa i det här, vi måste tänka på allas lika rättigheter, säger David Norlin som inledning.

Jacob Sohlberg skyndar att stänga av projektorn. Motståndargruppen lyssnar, någon smyger snabbt tillbaka till sina grejer för att hämta en penna och lägga till något bland sina stödord. Gruppmedlemmarna avlöser varandra och eventuellt har dagens uppgift genomförts mer på grund av tvång än passion. Innan de avslutar spetsar de dock till en fråga för motståndarna att bita i: – Ni tycker alltså att det känns mer skrämmande när två män promenerar tillsammans hand i hand än med varsitt vapen?

De olika engelskadialekterna avslöjar att studenterna är från hela världen. Någon tittar intensivt ner i sina papper för att hitta de rätta orden till sina argument.

En annan drar sitt anförande med något som kan vara skånsk brytning. Resten

22

lundagård nr 7 2012

s 22-23 kursen.indd 1

av klassen agerar publik, smygläser sina anteckningar inför nästa debatt och sippar vatten från sina vattenflaskor. När de där framme debatterat klart ges en tvåsekunders applåd innan nästa grupp grabbar tag i sina egna anteckningsblock och reser sig.

– de federala lagarna är till för al-

las bästa.

Det är dags för nästa ämne. Maya Hade från Tyskland har börjat lägga fram gruppens argument medan Anurag Dey från Austarlien står jämte och balanserar sin dator med högerhanden. I vänsterhanden håller han en grön whiteboardpenna som strax ska användas för att skriva ner vad Arizonas invandringslag innebär.

– Ni måste förstå att invandring är en sak som det ska lagstiftas om på federal nivå.

Anurag Deys blick går från datorn, till motståndargruppen och till sist till Jacob Sohlberg. Som för en bekräftelse.

Strax är det dags för sista gruppen att säga sitt. Melissa Frödin är redo. Med eftertryck påpekar hon att Arizona är oerhört utsatt med tanke på det geografiska läget och att deras invandringslagar inte är något annat än en nödvändighet. Publiken vaknar till av den oväntade inlevelsen.

Noah From tar vid på samma spår.

– Vi kämpar för Arizona, säger han med hög röst och slår sig för bröstet.

Klassen skrattar. Jacob Sohlberg ler gillande. Noah From viftar med sin högerhand och nog har han just då många likheter till en republikan i Arizonas delstatskongress.

"Ni tycker alltså att det känns mer skrämmande när två män promenerar tillsammans hand i hand än med varsitt vapen?"

snart har timmen passerat. Det finns inte mer tid att framföra de argument

vet du vem det här är?

Fyra av fjorton studenter på kursen visste vem den här killen var.

– Alltså, kursen är ju inte slut än, förklarar Jacob Sohlberg.

Svar: Paul Ryan, Mitt Romneys vice presidentkandidat.

Det är bara någon månad kvar till världens mest uppmärksammade presidentval. På statsvetenskapliga institutionen försöker 18 studenter förstå sig på det politiska systemet bakom rubrikerna. Det gör de bland annat genom att debattera Arizonas invandrarlag och homosexuellas rätt att gifta sig i Kalifornien.

I kursen American Government lär sig statsvetarsturar Cindy Lee argument om homosexuellas rätt till

som plitats ner i kollegieblocken. Klasskamraterna i bänkarna börjar packa ihop och genom luften viner spridda påminnelser om när grupperna ska ses och förbereda nästa seminarium. Då är temat den amerikanska folkopinionen.

En som eventuellt är mer insatt i den frågan än de andra på kursen är Cindy Lee. Hon kommer från Los Angeles men har trots det valt att läsa om amerikansk politik på ett svenskt universitet.

– Jag tycker att det är väldigt intressant att läsa om vårt politiska system från ett annat perspektiv. En risk med att läsa det hemma i USA är att professorernas egna åsikter lyser igenom rätt tydligt. Här är det mer nyanserat.

Cindy Lee är också en av få i klassrummet som faktiskt har rätt att säga sitt i presidentvalet i november.

– Egentligen tror jag inte att det spelar jättestor roll vem som väljs, bekymren kommer bestå. En president kan inte göra mirakel. Men jag hoppas på Obama trots allt, han har bara haft fyra år på sig och det är för lite för att lyckas med någon slags förändring. Skulle Romney bli vald så blir det ju lite som att börja om från början igen. text annika skogar foto henrik larsson Redigering: Ellen Paulsson

12-09-24 07.44.49

dentern giftemå

tarstutt till

kursen

denterna något som Jacob Sohlberg tycker att vi är dåliga på i Sverige: amerikansk politik. Här presentegiftemål i Kalifornien.

"Ekonomin kommer avgöra" Höstens kurs i amerikansk politik på Statsvetenskapliga institutionen ges till stor del med tanke på det stundande presidentvalet. Jacob Sohlberg tycker det är roligt att det allmänna intresset är så stort men tycker att kunskapen i ämnet ofta är ganska dålig.

– Det finns en uppfattning om att presidenten har jättemycket makt i USA, vilket inte stämmer, säger han.

Själv doktorerade han vid Stony Brook University i New York med en avhandling om varför det amerikanska folkets åsikter skiljer sig så mycket åt i klimatfrågan.

I höstens presidentval tror han att ekonomin blir den avgörande frågan.

– De flesta opinionsmätningarna indikerar att det blir Obama som vinner.

Det är också mycket ovanligt att en sittande president inte blir omvald, säger Jacob Sohlberg.

"Vi kämpar för Arizona!" Noah From intar en lokalpolitikers ståndpunkt i migrationspolitiken, vilket är ett av seminariets ämnen.

om kursen Kursnamn: American Government Antal högskolepoäng: 7,5 Går: Första gången i höst.

Undervisning: Sker i form av föreläsningar och seminarier.

Obligatorisk kurslitteratur: The Logic of American Politics, You Decide! 2011: Current Debates in American Politics Rekommenderad läsning: Att dagligen läsa The New York Times och/eller The Washington Post.

Examination: Inlämningsuppgifter och en 6- till 8-sidig slutuppsats.

Behörighet: Kan läsas som en del av kandidatkursen i statsvetenskap men kan också läsas som fristående kurs.

Jacob Sohlberg. lundagård nr 7 2012

s 22-23 kursen.indd 2

23

12-09-24 07.45.53

guide

Med mobilen genom t Mobilkameran är vår tids Instamatic. Den kameran man först använde, den som lärde en älska fotografi och den som sedan kanske motiverade en att köpa en systemkamera. Men bara för att något blir mer seriöst så blir det inte automatiskt roligare. Själv slås jag av hur ofta man når bra resultat när man har roligt.

Visst krävs det ibland mycket erfarenhet och kunskap för att kunna ha kul och samtidigt känna sig säker på att ens arbete ger resultat. Men säkerhet är också att lita på att även misstag kan leda till lyckade bilder. Jag läste igenom ett antal fotoguider innan jag satte ihop denna. Många av de tips jag läste var inte mycket att ha, men ett som återkom ofta är värt att återge. Den bästa kameran är den du har med dig. Hoppas ni kan hitta lite inspiration bland mina försök med min mobil.

Henrik Larsson Bildchef

ett + ett = tre

ringsera var dubbelexpone a en analog sys temkam nen . Nu ktio fun e had Förr när man skulle köp rna kamero at. Bara de lite dyrare råg erf olika eft a nda oft bla het att möjlig exprimentera med oappar. Det är kul att inte att på a oft har du det i många fot ar tjän n tet . Ma nnande att se resulta överexponerade. motiv och alltid lika spä annars blir bilderna lätt ter, efil tag vin t ftig välja ett allt för kra

en vidare vinkling

Det är imponerande hur bra vissa fotoappar klarar av att sät ta iho av frihandsfotografe p panoramabilder rade bilder. Det var inte länge sedan som Pho sämre jobb. En stor för toshop gjorde ett del med att göra pan orama är att bildupp Men då är det viktigt lösingen blir högre. att man väljer en app som tillåter en hög upp lösning.

24

lundagård nr 7 2012

s 22-25 fotoguide.indd 1

Redigering: Henrik Larsson

12-09-24 07.41.24

var med i vår mobilfototävling på lundagard.se ◣

m terminerna

silhuett er

När ljuse t näs tan försvunn palla at t ta it och mo någon ve bilen inte ttig bild få verkar silhuet te r man sats r i det sist a på at t h a kvällslju AF kan e it ta set. En kv gentligen äll på take inte fota s t på på et t an nat sätt .

t porträtn sätt

a

tuse sk ä rp Det finns tt . rä rt o p g e nom a t at t ta et o m l nke oskärp M ed en e bild n det ka ra e En skarp bilkam et d ske n ta t ka t at sä ger vara svår n , men ar tsv ge a in n rp n ka sa supers d rättet me en rörig vita port ala. r en at t sk rå g k is oskarp få fanta st r u ra h va a känn Då kan det a på iskt var. ts kt sa fa t et at d bät tre ser inte as ter och Och vem färgkontr . en ar da vinkl at t det bild annorlun ställer re fö an ned s som la är et t ölg r förra e d n u s töm Valborg?

lundagård nr 7 2012

s 22-25 fotoguide.indd 2

25

12-09-24 07.42.08

guide med solen i ögonen

ska ilbilder så sägs det ofta att man I guider om att fota bättre mob har Visst jag. r tycke fel Helt . solen undvika att fotografera mot xbehandling men detta kan vara mobilkamerors objektiv dålig refle ofta en härligare känsla av sol än ger diset en fördel. Reflexerna och Utny ttja det. vad många systemkameror ger.

fyra bilder sä ger

mer än tusen Flera fotoappa o rd r kan låta dig ta nå gra bilder i Det är kul at t följd som seda försöka hit ta n läg gs samma nå gr a bil n till en enda bil der som på et lär sig at t varie t bra sätt skild d. ra sina motiv oc rar den plats dä h at t fota berä r du är. Man ttande.

tre bra fotoappar procapture

Appen ger bra möjligheter till avancerad kontroll. Panoramafunktionen är mycket bra.

vingette

Har funktioner för dubbelexponering och möjlighet att fota fyra bilder som läggs samman. Filmsimuleringsfiltren är välgjorda.

pro hdr camera

Det finns många HDR-appar. Denna är lättanvänd och ger ofta ett balanserat resultat.

26

dan. n för nå gra år se fluga i fotovärlde en r va partier h rka oc " mö ge h ljusa oc igh dynamic ran gar för att fånga HDR står för "H att årt flera exponerin sv r tar ha l ran pe me em ka är att meror som till ex Tekniken inneb gt ut . bart för mobilka lät t väldigt pla sti särskillt använd mycket, det ser för bättre. Detta är ten ek e eff int nd vä an n l. Me återge ljus himme

H DR

lundagård nr 7 2012

s 22-25 fotoguide.indd 3

12-09-24 07.42.47

Tomat Annonsbyrå söker en

MEDIASÄLJARE I LUND Tomat Annonsbyrå är ett mediaföretag som arbetar med kommunikation mellan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor i Sverige. Vi arbetar med både print, event samt webb.

Till vårt Lundakontor söker vi nu dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi ser gärna att du har dokumenterad erfarenhet från försäljning samt brinner för möten och nya kontakter. Ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation.

Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit högre studier. Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överenskommelse med tillträde snarast.

046-13 74 00

Skuggornas orkester Xavier Mortimer 3 oktober kl.19.30 Uarda, Star Hotel Swedish Meatballs med lingon Carl-Einar Häckner 12 oktober kl.19 Lunds Stadsteater

Hemsöborna 123Schtunk 27 oktober kl.18 Lunds Stadsteater Se www.lund.riksteatern.se för mer info om våra övriga föreställningar, de flesta med studentpriset 90 kr!

Skicka din ansökan via e-post till tobias.hansson@tomat.se Märk ansökan Lund.

KARL XI-GATAN 19, 222 20 LUND

TEATER MED STUDENTRABATT!

INFO@TOMAT.SE

WWW.TOMAT.SE

DIN HÄLSA I LUND

Biljetter: Biljettbyrån 046-13 14 15 • www.ticnet.se www.kulturcentralen.nu Arrangör: Lunds Teaterförening

BO MED GEMENSKAP OCH TRIVSEL I FOKUS PÅ

MALMÖS STÖRSTA STUDENTBOENDE!

Vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, psykosocial kompetens och mycket mer. Vi finns här för dig om du blir sjuk och mår dåligt. Och även om du är frisk och vill ha råd om hälsa.

Tryggt, nära och bra.

Välkommen. www.primarvardenskane.se

PENDLINGSAVSTÅND TILL LUNDS UNIVERSITET!

Malmö Studenthus är mötesplatsen för studenter som vill kombinera pluggandet med ett aktivt studentliv, gemenskap och aktiviteter. www.malmostudenthus.com

s 22-25 fotoguide.indd 4

12-09-24 07.43.25

föreningen

Medsystrar i nöden Alltför många unga kvinnor som har utsatts för övergrepp eller drabbats av andra problem saknar någon att prata med. För att ge stöd håller därför Tjejjouren i Lund sin linje öppen två gånger i veckan.

– Vi hjälper till självhjälp, säger Anna Göransson.

Siffror är sällan vackra – speciellt om de beskriver något smärtsamt som vi önskade inte fanns till över huvud taget.

Karolina Jakstrand och Anna Göransson vid Tjejjouren i Lund räcker fram en liten grön lapp med några handskrivna siffror på.

– Här har du svaret på varför vi behövs, säger Karolina Jakstrand.

På lappen står det några siffror antecknade för år 2011. Bara förra året tog Tjejjouren i Lund emot strax över 500 kontakter, framför allt via MSN och via den egna chatten. Enligt Karolina Jakstrand är orsakerna till varför tjejerna hör av sig varierande. Många som söker kontakt har utsatts för sexuella övergrepp. Men det är också vanligt med kontakter på grund av självskadebeteenden som bulimi och anorexi, eller för frågor kring relationer eller hur kroppen fungerar.

– Vi är en ideell, feministisk organisation som försöker stötta och stärka tjejer, förklarar Karolina Jakstrand och kastar en snabb blick mot Anna Göransson.

– Det är jouren som är själva kärnan i vår verksamhet, säger Anna Göransson och fortsätter: – Men vi arrangerar också systerskapskaféer med olika föreläsare. Det händer också att vi är ute på skolor och fritidsgårdar och håller workshops.

Orättvisorna en drivkraft

Som de flesta andra medlemmar i Tjejjouren i Lund är Karolina Jakstrand och Anna Göransson universitetsutbildade.

Karolina Jakstrand läser etnologi medan Anna Göransson precis har blivit färdig med sin juristexamen.

Har ni själva sökt stöd någon gång?

– Jag önskar att jag hade känt till någon tjejjour när jag var yngre. De första tjejjourerna startade 1996, men då visste jag inte att det fanns, säger Anna Göransson.

– Jag känner inte en enda tjej som inte har blivit utsatt för någon form av sexuellt trakasseri. Jag tror att alla skulle behöva en tjejjour, säger Karolina Jakstrand.

Många medlemmar i Tjejjouren i Lund är socionomer. I stort sett alla medlemmar är samhällsvetare. Endast tre är naturvetare.

– Det är ett problem att vi är en så väldigt 28

Anna Göransson och Karolina Jakstrand på Tjejjouren i Lund, är på kontoret ungefär två pass i veckan.

homogen grupp, säger Karolina Jakstrand.

När Tjejjouren träffas gör de ofta det i föreningens lokal i ett par trivsamt inredda källarrum belägna på en anonym plats på Väster i Lund. Väggarna är fyllda med minnen från föreningens feministiska engagemang. Det är till källaren medlemmarna går ner då de skiftas om att sköta jourpassen två gånger i veckan.

Vad är det som driver er?

– Jag gick med i "Jag tror att alla skulle organisationen på grund av min frusbehöva en tjejjour." tration över samhället. Jag har läst en del genusvetenskap och ville göra något konkret av min kunskap, säger Karolina Jakstrand.

– Så var det för mig också. Jag ville göra något för att göra samhället lite bättre, säger Anna Göransson.

– Det är också drivande att få dela sina feministiska värderingar med andra, fyller

Karolina Jakstrand i.

Till skillnad från Kvinnojouren har Tjejjouren i Lund ett bredare spektrum som inte bara handlar om våldsamma relationer.

– Men vi är inte kuratorer som sitter här, utan medsystrar som hjälper till självhjälp, säger Anna Göransson.

Få tjejer väljer att ringa. De flesta som kontaktar Tjejjouren i Lund gör det istället via chatten.

– Ofta börjar tjejerna berätta om ganska allmänna saker innan det kommer fram att de mår dåligt. Ofta är det problem i familjen. Inte sällan förekommer det missbruk, övergrepp och dåliga relationer. Tjejerna som hör av sig är ofta också väldigt ensamma. Det är en röd tråd, säger Karolina Jakstrand.

De är alltid två då de sitter i jouren så att de kan ta stöd av varandra om det är något jobbigt som händer. Enligt Karolina Jakstrand är det också bra att vara två eftersom det ibland kan vara svårt att finna svaren.

– I början är det väldigt jobbigt att sitta i jouren. Men sedan vänjer man sig. Det låter kanske hemskt, men man gör faktiskt det. Ofta känns det tungt, men det är också upplyftande när någon säger ”å vad skönt det var att prata med dig”, säger Anna Göransson.

Men det finns en risk att berättelserna följer med i vardagen.

– Ibland känner man att man har fått speciell kontakt med någon tjej. Men ofta hör de inte av sig igen, och då kan man ju gå och undra hur det är och vad som har hänt, säger Karolina Jakstrand.

lundagård nr 7 2012

s 28–29 föreningen.indd 1

12-09-24 06.41.44

läs om fler föreningar på lundagard.se ◣

i

"Det är viktigt att det finns ett forum där tjejer vet att de endast möter tjejer.".

De gånger killar har kontaktat tjejjouren har det varit för att komma med sexuella förslag. Killar som vill prata av sig hänvisas i stället till Röda Korset eller Rädda Barnen.

Drivs av kvinnor för kvinnor

Den som är intresserad av att gå med i föreningen och hjälpa till med jouren kan dock inte göra det direkt. Det krävs en helgs grundutbildning och att du sitter med på jouren några gånger innan det är tillåtet att arbeta där själv.

– Det krävs också att personen är minst 18 år, delar våra värderingar, skriver på en tystnadsplikt och är kvinna, säger Anna Göransson.

Enligt Anna Göransson finns det olika skäl till varför inte män tillåts sitta i jouren eller ens vara medlemmar i föreningen.

– Ett skäl är att de allra flesta offren är kvinnor och att de flesta förövarna är män.

Vi tycker att det är viktigt att det finns ett forum där tjejer kan veta att de endast möter tjejer och inte en kille, säger Anna Göransson och fortsätter: – Ett annat skäl är att det också är viktigt att det finns en plats där endast kvinnor får vara och bestämma egna regler.

Redigering: Maria Rosén

s 28–29 föreningen.indd 2

Vad gör ni om en kille kontaktar er på chatten?

– De gånger killar har kontaktat oss då jag har suttit i jour har de ofta kommit med sexuella förslag och skickat porrbilder. Det har aldrig hört av sig någon kille som endast har velat prata. Det finns forum hos Röda Korset och Rädda Barnen dit killar kan vända sig, säger Karolina Jakstrand.

Har ni någon gång fått frågan om ni hatar män?

– Jag kan känna ett slags hat mot män som våldtar eller slår en kvinna. Men det betyder ju inte att jag hatar män, säger Karolina Jakstrand.

– Jag brukar tänka så här: ”Jag hatar inte män, jag hatar vad många män gör mot många kvinnor”, säger Anna Göransson.

– Vi hatar män som hatar kvinnor, säger Karolina Jakstrand.

tjejjouren i lund ▶▶ Är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden feministisk förening som verkar för att stötta och stärka tjejer och unga kvinnor. Föreningen är separatistisk det vill säga tillåter endast kvinnliga medlemmar. ▶▶ Har funnits sedan 2001 och är medlem i Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS). ▶▶ Har 20 aktiva medlemmar. Nästan alla är studenter. ▶▶ Arrangerar systerskapskaféer varannan månad med olika föreläsare. ▶▶ Nästa arrangemang: Stödgala, 10 oktober kl. 19:00, Garaget Malmö.

text bengt pettersson foto martin sjöström lundagård nr 7 2012

29

12-09-24 06.42.31

förfesten

”Nördar som dricker goda öl o

Det är inte lätt att hitta dit. Om det beror på att de lyckats med att hålla det lite underground eller på mitt dåliga lokal­sinne är oklart. Att det är svårt att komma in är i alla fall ett faktum.

Det handlar om Rydbergs pub på Fysicum.

Det är källarlokal, det är nersläckt, det är mycket folk och lite varmt, det är alla känner alla och det är öl. Namn ropas ut titt som tätt när någon fått syn på en 30

lundagård nr 7 2012

s 30-31 Förfesten.indd 1

vän. Puben är liten och intim. Kön till baren är milslång och sträcker sig förbi ingången. Steget över tröskeln tar dig rakt in i kön.

Bredvid ingången står ett vitrinskåp med whiskeyflaskor. Folk sitter i klungor kring borden och det är svårt att ta sig fram. Några verkar vara inne i djupa diskussioner, kanske om Higgs boson, andra chillar bara med lite öl. Alla dörrar in till Fysicum är låsta och det är enbart tack vare en tjej som stod utanför och rökte som denna artikel kan skrivas.

"De som kommer till Rydbergs pub är studenter som läser fysik."

– Man måste vara medlem för att komma in, det är ett slutet sällskap. För livstids medlemskap betalar man en symbolisk summa: fem kronor. På det viset är det lättare att rikta sig till en viss grupp.

De som kommer till Rydbergs pub är studenter som läser fysik, men även deras vänner, berättar Henrik Gustafsson, ordförande för Rydbergs minne. det här med vikten av att vara med-

lem blir lite extra tydligt då det kommer fram att Lundagård är på besök och Redigering: Tobias Persson

12-09-24 06.49.23

läs fler festliga artiklar på lundagard.se ◣

l och snackar fysik och matte”

kommentaren ”Är hon medlem? Får hon vara här?” kläcks på skämt.

– Rydbergs minne startades av studenter som ville dricka, lära känna varandra och öka gemenskapen. Det är trevligt, gemytligt, alla känner alla. Puben har ett fint öl- och whiskeysortiment. Vi försöker ha ett stort utbud men samtidigt hålla nere priserna för en fattig student, säger Henrik Gustafsson.

Förutom ett superbt öl- och whiskeyutbud serveras det mat före puben. Styrelsen turas om att ha hand om puben och

5 …kronor är den symboliska summa man får betala för livstids medlemsskap i föreningen Rydbergs minne.

träffas på eftermiddagen för att handla mat tillsammans. Den här gången käkades det wok och kladdkaka. Och även om det är sent på kvällen går folk fortfarande runt och trängs med sina små papptallrikar med kladdkaka och vispgrädde i ena handen och ölen i andra. i kväll är det extra fullt på Rydbergs på grund av en lasershow som visats tidigare på kvällen på Fysicum, som ett tack till studenterna som jobbade på Kulturnatten den 15 september.

– Det var samma lasershow som visades på Kulturnatten. Laser, saker som spränger och dåliga ordvitsar – det kan inte bli bättre, säger Henrik Gustafsson.

Rydbergs pub verkar ha lyckats med att hålla gemenskapen vid liv.

– Man vet att man alltid kan gå hit.

Man kan säga att Rydbergs är nördar som dricker god öl och snackar fysik och matte, säger Miklos Novaky, kassör i styrelsen. text & foto sofia jarl

lundagård nr 7 2012

s 30-31 Förfesten.indd 2

31

12-09-24 06.49.50

andrea pettersson Andrea Pettersson studerar tredje året på teknisk nanovetenskap på LTH och är Överfös (huvudansvarig för nollningen) på F-sektionen. I böckernas värld tycker Andrea att Pettsson och Findus har en fin vänskap.

eva österberg Eva Österberg är pensionerad professor i historia och har skrivit en bok om vänskap: Vänskap – en lång historia. I böckernas värld är Evas favoritvänskap nog också Astrid Lindgrens många karaktärers vänskap, exempelvis Pippi och Tommy och Annika. Men den existentiellt livsviktiga vänskapen tycker hon finns i de isländska sagorna.

caroline naumann Caroline Naumann studerar till lärare i historia och geografi och är med i Lundaspexarna. I böckernas värld är Carolines favoritvänskap syskonkärleken mellan Jonatan och Skorpan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.

34

lundagård nr 7 2012

s 32-33 soffan.indd 1

12-09-24 06.51.14

i soffan

on

-

-

Vad är riktig vänskap?

Det är hösttermin. På Lunds gator vimlar det av nya och gamla studenter. Anlända för att uppfylla drömmar och börja nya liv, för att uppleva studentlivet och hitta de där riktiga vännerna. Vännerna för livet. Men vad är egentligen riktig vänskap? En pensionerad professor, en lundaspexare och en överfös gick med på att sätta sig i soffan för att försöka nå fram till ett svar. text emma andersson foto henrik larsson

ä-

n

Caroline Naumann: Jag tycker att riktig vänskap är då man har någon som man kan anförtro sig till, som man kan prata med om allt och som ställer upp för en och…

Som man vet alltid finns där, även när allting inte bara är jättekul.

Eva Österberg: Ända sen äldsta tid har de som har skrivit om det som forskare kommit fram till att det är fyra saker som konstituerar vänskap, och det är tillit, ömsesidighet, frivillighet och likvärdighet eller jämlikhet. Men jag tror att tilliten är det absolut fundamentala.

Andrea Pettersson: Det finns ju olika typer av vänskap också, alltså man kan ha nära vänner, men sedan kan man även ha en studiekamrat som man kanske pluggar jättebra med, men det är inte mycket mer än så. Sedan kan det vara vänner som man umgås ytligt med, men man pratar inte om så personliga saker för man känner inte tillit.

Vilka egenskaper ska en sann vän ha?

CN: Det som jag värdesätter mest hos en vän är lojaliteten och tilliten – man vet att människan ifråga finns där och lyssnar, eller är uppriktig.

AP: Och sen har man kanske lite olika, inte krav, men saker som man ser hos olika nära vänner. Den som jag bara pluggar med, den behöver ju inte vara min ”secret keeper” för jag ska ändå bara plugga med den personen.

EÖ: Snäll – det är ett misskänt ord, tycker jag, men för mig är det fortfarande ett väldigt gott omdöme när jag talar om snälla människor. Så snäll och ärlig… Uthållig, kanske?

AP: Man kan bli osams med en nära vän. För man vet att man kan bråka och höja rösten, men man är fortfarande vänner, för den förstår. Man förstår varandra och kan reda ut saker.

Finns det några likheter mellan vänskap och kärlek?

EÖ: I vänskap kan det ju också finnas en viss förälskelse. Jag kan tycka att om man tänker på början av en vänskap så kan den ju inledas nästan på samma vis som en förälskelse som blev till kärlek ibland gör. En glimt så där, man gillar henne, det var en rolig grej han sa…

AP: Det finns ett ord för det: kompiscrush!

Hur lärde ni känna era närmaste vänner?

CN: Jag skulle nog säga att jag är lyckligt lottad att ha väldigt många nära vänner. Vissa av dom har jag känt sedan dagis, och vissa av mina nära vänner har jag träffat här, genom Lundaspexarna.

EÖ: Jag fick nog de flesta av mina nuvarande goda vänner under lundaåren, alltså från mina studieår, framför Redigering: Ellen Paulsson

s 32-33 soffan.indd 2

allt när jag läste nordiska språk. Åtminstone tre från den gruppen tillhör fortfarande mina bästa vänner. Den jag brukar kalla min allra bästa vän träffade jag då. Och sedan kan jag väl säga att på sätt och vis är ju också min särbo – som är kvinna – min bästa vän.

AP: Det är ju olika under olika tider i livet. De som känns närmast just nu är verkligen de som jag gjort nollningen med.

Hur får man då den sanna vänskapen att mogna?

CN: Jag tror att det sker lite av sig självt. Ju längre tiden går, desto fler erfarenheter får du och då pratar du med dina vänner om det.

"Snäll – det är ett missAP: Jag tycker att det är svårt att ge ett exakt svar, men jag tror också mycket på känt ord, tycker jag, att det är tid och olika erfarenheter man men för mig är det fortdelar som gör att man kommer närmare.

EÖ: Ja, jag är ju jätteglad att ni betonar farande ett väldigt gott tiden! Ofta fördjupas en vänskap genom omdöme." att man känner varandra länge och går igenom saker tillsammans – att det blir en kedja av möten lite grann. Jag tyckte till exempel att min underbara vänskap med min bästa vän fördjupades när hon fick sina barn och jag blev gudmor till barnen.

Vänskapen växer i själva återberättandet av livet tillsammans också, på något vis.

Till sist, om man nu har kommit ny till Lund och är nervös över att hitta nya vänner, vad är era tips?

CN: Låt folk dra tag i dig! Vad som helst, bara det är någon form av studentengagemang, så tror jag att man kommer att hitta folk.

AP: Det finns en amerikansk sociolog, Vincent Tinto, som säger att det finns tre frågor man ställer sig när man börjar läsa på universitetet: Kommer jag att få vänner?

Kommer jag att passa in? Och kommer jag att klara det?

För oss på F-sektionen är just nollningens syfte att varenda student som börjar på vår sektion ska svara ja på alla tre frågor. Sedan tror jag att man ska fundera lite på vad man har lust att göra. Kanske inte det man har varit bra på eller det man har gjort förut, utan bara: vad vill jag göra?

EÖ: Ja, mitt råd skulle nog vara: tänk inte på att du ska gå ut någonstans och skaffa en vän för livet. Utan tänk istället att du ska utnyttja de möjligheter som finns i miljön när det gäller sånt som intresserar dig. Gå dit där det som du själv känner är viktigt eller det som du vill göra finns.

Var öppen för de människor du möter och låt sedan vänskaperna hända. lundagård nr 7 2012

35

12-09-24 06.51.38

kultur

Ge mig tusen pyttesm책 scener 34

lundag책rd nr 7 2012

s 34-35 kulturreportage.indd 1

Redigering: Ellen Paulsson

12-09-24 06.53.45

läs mer på lundagard.se ◣

Nedskärningar på 600 000 kronor lägger snaror runt de små kultursammanhangens halsar.

Lunds kommuns prioriteringar är ett ställningstagande för en syn på kulturen som en sysselsättning för de få, skriver Philip Stålhandske.

Ordkonst, Radio AF, Lunds studentteater, Lundaspexarna och Galleri Pictura.

Så gott som varje studentförening riskerar att drabbas när kommunbidragen till studieförbunden nu skärs ner. Studieförbunden, som generellt uttryckt delar ut bidrag till grupper som sysslar med folkbildning, finansierar i olika utsträckning så gott som varje aktiv studentförening.

Av de 900 000 kronor Lunds kommuns kulturbudget har skurits ned med det senaste året har 600 000 tagits från bidraget till studieförbunden – tolv procent av förbundens budget. Och enligt Katarina Scott, ekonom på Lunds kommun, kan fler nedskärningar vara att vänta.

Men frågan har egentligen fler dimensioner än hur stora summorna är. Det är i allmänhet inte lätt att hitta pengar till kultur. Efter nedskärningarna blir det nu mycket svårare, särskilt för amatörkulturen. Så gott som ingen privat aktör är intresserad av att sponsra något som inte genererar resultat. För kören, syjuntan eller spexet, där skapandet och det sociala är en stor del av syftet, finns det få som är villiga att bidra med pengar när det saknas material eller lärarkompetens. när så stora nedskärningar görs i kulturbudgeten följer naturligtvis prioriteringar. Frågan är vilken sorts kultur det då satsas på. En kultur som de flesta endast konsumerar, där ett fåtal skapar kvalitativ konst som är till för resten av

oss att ta till oss? Eller fyller själva skapandet av konst ett syfte i sig, även när kvaliteten på det som produceras inte alltid är den bästa? Frågan om var pengarna ska läggas är i grunden en fråga om vad kultur ska vara.

Under 2000-talet har stora summor investerats i att bygga arenor runt om i landet, bland annat i Helsingborg, Jönköping och Stockholm. Tanken har ofta varit att dessa arenor ska ”sätta staden på kartan” och stimulera kulturutbudet på orten genom att ge möjlighet till mer kultur. Musiken som framförs på dessa arenor spelas naturligtvis inte upp av fler musiker, men den spelas inför en större publik. Det är så att säga en mer produktiv version av konst, där fler kan underhållas och där kvaliteten, i vid bemärkelse, står i fokus. Det är möjligt att det är en investering för orten och ett sätt att öka intresset för kultur, men är det verkligen det enda sättet?

"Frågan om var pengarna ska läggas är i grunden en fråga om vad kultur ska vara."

Som exempel kan tas Köpenhamn. Där påbörjade man år 2001 bygget av ett nytt operahus, som när det öppnade 2005 hade kostat danska staten över tre miljarder svenska kronor. Journalisten Tor Lindstrand räknade från 2008 ut att samma summa hade kunnat ge 1 750 mindre scener runt om i Danmark. Visserligen fick Köpenhamn ett ojämförligt landmärke med världens dyraste operahus, men var det värt det?

Vad har hänt? ▶▶ Lunds kommun har skurit ned på kulturen med 900 000 kronor. Av dessa har 600 000 kommit från bidraget till studieförbunden. Det är oklart om budgeten kommer att minskas ännu mer nästa år.

vad är ett studieförbund? ▶▶ Studieförbunden är föreningar som på olika sätt verkar för folkbildning, genom att dela ut bidrag till människor med ett gemensamt intresse som går samman för att studera något. Enligt Lunds kommun är ABF, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Sensus, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan de studieförbund som är aktiva i Lund.

vilka studentföreningar får ekonomiskt stöd? ▶▶ Flera olika spex (bl.a. Wermlandsspexet, Var Gladspexarna, Spegatspexet och Lundaspexarna) ▶▶ Flera av sektionerna på LTH (t.ex. A-, E-, F- och K-sektionen och Teknologkåren) ▶▶ Studentföreningar och kulturarrangörer som Utrikespolitiska föreningen, WILMA, Galleri Pictura, Hållbart universitet, Tamam, TSiL, Lundapsykologerna m.fl. ▶▶ Bl.a. Smålands, Östgöta, Wermlands, Helsingkrona och Blekingska nation.

johan norberg skriver i Sydsvenskan 8/1 2011, i ett återgivande av tänkaren Rasmus Fleischers teorier, att ”politikerna satsar helst skattemedel på väldiga arenor, storslagna konsthallar eller spektakulära operahus. ’Hundra små rum gör sig sämre på en Powerpoint-presentation än ett gigantiskt skrytbygge’, som Fleischer konstaterar. Denna arenapolitik sker på bekostnad av de små och medelstora rummen där morgondagens kultur skulle kunna födas.”

Lunds kommun bygger inga operahus, men var pengarna ska läggas är grundat i samma frågeställning. Den minskade budgeten tvingar fram ett vägval mellan den ”högkvalitativa” proffskulturen och en mer amatörbaserad kultur, där syftet kanske snarare är mötet mellan människor än hög kvalitet på det som produceras. genom att ta huvuddelen av sina ned-

skärningar från studieförbunden har Lunds kommun gjort ett vägval i frågan, medvetet eller ej. Sensus, ett av studieförbunden i Lund, jämför de fem miljoner Lunds kommun gav till studieförbunden under 2011 med de tre och en halv miljon som satsades på kulturaktiviteter under sommaren. Samtidigt arrangerade studieförbunden 7 741 arrangemang, medan Sommarlund endast arrangerade 280. Studieförbunden kostade alltså 646 kronor per arrangemang, gentemot 12 500 kronor per arrangemang för Sommarlund, om man får tror Sensus.

Samtidigt ska man inte utesluta att Sommarlunds arrangemang kanske levererar mer än studieförbundens studiecirklar. I alla fall om man med "leverera" avser att producera framträdanden av hög kvalitet som kan avnjutas av en publik. Mötet mellan människor sker då mellan en publik och en scen, snarare än mellan utövarna av kulturen. Fler blir delaktiga i ett möte och kvaliteten på framträdandet har potential att bli högre, men på bekostnad av de många små sammankomsterna.

det är naturligtvis en förenklad bild.

Ingenting utesluter att de här två aktiviteterna glider in i och underbygger varandra. Spexarna övar ju trots allt för att framföra ett spex och även amatörkörer gillar att uppträda inför publik. Skillnaden ligger i var man väljer att satsa pengarna: på att främja mötet och repetitionen eller på att främja framförandet och publiken. Repetitioner leder till framföranden, framföranden kräver repetition, men en av dessa kan vara avhängig den andra. Vad man lägger pengar på skapar ett fokus, vilket är viktigt att vara medveten om. text philip stålhandske foto jonas jacobson

lundagård nr 7 2012

s 34-35 kulturreportage.indd 2

35

12-09-24 06.54.10

kultur

ballt på bibblan

Spricka i den goda fasaden

det sprakade till i högtalaren och en

nervös bibliotekarieröst klämde ur sig ett försiktigt ”Hallå?” innan hon annonserade att det nu var novellkafé för den som var intresserad. ”Man kan handarbeta under tiden” lade hon till, tackade för att vi lyssnat och stängde av mikrofonen. Strax därefter såg jag en grupp äldre kvinnor försiktigt röra sig mot kafét. Vid bordet en bit bort stönade en gymnasieelev över vad som verkade vara matteläxan. Till höger om mig pekade tre män på något i en dagstidning och argumenterade, nästan bråkade, om något jag inte kunde uppfatta.

Det finns ingenting som säger att ett antal högskolepoäng automatiskt gör dig mer vänligt inställd till invandrare. Däremot dikterar de sociala normerna att den utbildade själen ska spotta vid tanken på dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Men verkligheten är svårare än så.

som ny i Lund finns känslan av när jag såg allt för första gången fortfarande kvar. Det är en behaglig känsla, att inte ha gjort sig bekväm med varje del av staden. Jag har alltid känt att det är när man är halvvägs inne i någonting, halvt har förstått hur saker hänger ihop och halvt är fullkomligt vilsen, som man riktigt kan skaffa sig en känsla för något.

Första intrycket när jag gick in genom grindarna i ingången till Lunds stadsbibliotek var att ”Ja! Precis såhär ska ett bibliotek fungera”. Det var en kombination av vad som faktiskt pågick och något med själva atmosfären där inne.

"Visst är det enklare att hålla tyst."

vi är inte så bortskämda med platser

extra skönt är det att komma till ett

bibliotek där man verkar ha satsat på just det, att bli en mötesplats. Det känns som att kliva in i en folkhemsdröm, där stolta medborgare gemensamt arbetar för bildning och kamratskap medan de dunkar varandra i ryggen och sjunger sånger. Ungefär.

Eller, man ska inte överdriva i onödan. Vad det känns som är en plats som inte bara är till för att mötas på, utan som används till det. Jag tror det där första intrycket kommer hålla i sig ett tag till.

philip stålhandske 36

lundagård nr 7 2012

s 36-37 kulturuppslag.indd 1

tillbaka till verkligheten. I sepillustration: ellen paulsson

där det är naturligt att mötas oavsett vem man är här i Sverige. Förutom bibliotek har jag svårt att komma på en enda naturlig och kostnadsfri plats att mötas.

Speciellt i en tid när internet ger möjlighet att bara hålla sig med likasinnade är det skönt att komma till en plats där alla med ett intresse för samma ämne möts vid samma hyllor, oavsett vem man är.

Hyllor som dessutom inte bara innehåller böcker, utan även musik, film eller kurser i svenska för invandrare och drar till sig olika sorters människor.

Jimmie Åkesson blir lantbruksminister efter valet 2014. Trots klantiga kommunpolitiker som säger helt fel sak. Som råkar lägga sig i kulturdebatten trots att de fått order om att bara snacka om det som kan kopplas till invandringspolitik. Åkesson får ministerpost men förbjuds lägga sig i allt som har med immigrationspolitik att göra. Istället ger Reinfeldt honom vargfrågan att leka med, till partiets frustration. De vill ju bara vara det etablerade parti som folket vill att de ska vara. Teaterrepubliken i Malmö sätter just nu upp Jimmie Åkesson och de utomeuropeiska invandrarna och målar upp ett scenario som känns högst troligt.

Regissören Jens Peter Karlsson har vågat se Sverigedemokraterna i ögonen för vad de är, utan förlöjligande och hån. En förmåga som vi ofta saknar när Sveriges femte största parti kommer på tal. tember, precis två år före valet, visar Sifo:s väljarundersökning att Sverigedemokraterna har stöd från 7,2 % av befolkningen. Det betyder var 14:e svensk och är fler än vad som känner för att kalla sig folkpartist, vänsterpartist, centerpartist eller kristdemokrat. På Pågatåget mellan Malmö och Lund, precis två år före

valet, sitter det fyra unga män med kånken, manchesterbyxor och flanellskjortor. De pratar om partiet som var 14:e svensk tycks känna samhöriget med. Att det är synd att folk är så obildade och perspektivlösa. Tåget susar förbi Burlöv och nog är det där de bor. De ”bögrädda småstadsborna” som de kallades frekvent i Aftonbladets kommentatorsfält direkt efter valet. Som liksom pensionärerna i Forserum skyller tvättstugans försvunna tvätt på de nyinflyttade. På invandrarna som inte verkar förstå det här med vett och varmkorv. Där bor nog också socialbidragstagarna som äter Billys panpizza, röker Marlboro light och som skiter i politik men för den delen inte vill dela trappuppgång med människor som tycks leva som boskap.

Så skönt att då få susa förbi. Att få kliva av i Lund och bli en del av den upplysta massan. Som vet bättre. Att tillsammans med manchesterkillarna sälla sig till de bildade och perspektivfulla som inte har med saken att göra. våren 2012 presenterar en student på statsvetenskapliga institutionen en uppsatsidé. Studenten berättar att han vill argumentera för sin tes att mångkulturalism är farligt. Seminariegruppen

från ord till handling Så var den urspårade politiska korrektheten igång igen. Som första biograf i Sverige valde Kino i Lund att stoppa barnfilmen Liten Skär och alla små brokiga. Det var väl ingen som trodde att Stina Wirsén hade några rasistiska motiv med figuren Lilla Hjärtat.

Men det gällde att sätta stopp i alla fall. Det viktiga är ju inte vilka idéer och avsikter vi faktiskt har, utan de associationer som

sedan kan göras till dessa.

Det allvarliga problemet med denna politiska korrekthet är väl inte enbart denna arroganta skilsmässa som den gör mellan våra tankar och våra språkliga uttrycks betydelse. Problemet är att den så systematiskt övervärderar både våra idéer och språkliga uttrycks värde i förhållande till våra handlingars. bengt pettersson

Redigering: Annika Skogar

12-09-24 06.55.58

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣

gapar. Han kan inte vara seriös? Jo. Det är han.

Ryktet sprider sig snabbt. Det går en kille som är dum i huvudet i klassen. Och han ska alltså gå på universitetet? Ja. Liksom Jimmie Åkesson, Björn Söder, Richard Jomshof och Mattias Karlsson gjorde. De fyras gäng som senare skulle förvandla Sverigedemokraterna till det putsade Sverigeälskande partiet. Och med den där uppsatsen i tanken så blir världen plötsligt så mycket svårare att förstå sig på. vad hände med kånkenkillarnas och vår allmänna analys om att Sverigedemokraternas sympatisörer bara finns på svenska småorter där tvättstugans gemensamma strykjärn försvunnit under mystiska omständigheter? Som förklarar denna skamfläck som gjorde sitt definitiva intåg i svensk politik hösten 2010. Som skrapar fula märken i vår svenska självbild som förespråkar tolerans och öppna armar för de behövande. Plötsligt håller den inte hela vägen ut. Och egentligen, om vi skulle vilja, behöver vi bara höja blicken lite för att hitta fler motbevis.

Hemsidan för Nationaldemokratiska studentförbundet i Lund finns fortfarande kvar.

Senaste nyheten är från november 2003, inte på något sätt en avlägsen tid. Då hade Karl XII, hjältekonungen, hyllats med fackeltåg och kransnedläggning. Och deltagarna kom sannolikt inte från Burlöv. Mattias Karlsson bodde på Ulrikedal. Mitt i kunskapsstaden.

Likt andra studentföreningar bjöd de ibland upp till fest. Inhyrda på Lunds nation höll Nationaldemokratiska studentförbundet sittningar i patriotisk anda. Då var det inte på grund av utanförskap och missnöje. Utan av ideologi.

Mitt i det akademiska hjärtat. teaterrepublikens jimmie åkesson skriker

åt sina partivänner att allt som stoppar Sverigedemokraterna från att bli riktigt stora är de själva. Men trots uttalande som ibland kan kännas helt absurda och trots det ena avhoppet efter det andra så tycks ju partiet ändå klättra i opinionen.

Nationaldemokratiska studentförbundet må ha setts som den fula fågeln i den akademiska ankdammen. Men det visar också att ett antal högskolepoäng i teknisk fysik inte automatiskt gör dig mer öppen för andra kulturer. Uppenbarligen inte heller de i statsvetenskap. Och möjligtvis beror våra tankar och vårt handlande på något helt annat. På att det finns för mycket socialt kapital att förlora.

säg att du gillar Sverigedemokraterna på ett

Visst är det enklare att hålla tyst.

Men just där ligger problemet. Den bestämda världsbilden. Att vi stiger av tåget i Lund och pustar ut, håller för öronen och pekar finger.

Bestämdheten över att de som röstar på Sverigedemokraterna är lägre stående människor utan rätt att få göra sin röst hörd. För trots tystnaden och den sociala skam det innebär att gilla Sverigedemokraterna i akademiska kretsar så är vi inte vaccinerade mot partiet. Det var trots allt här de putsade upp sin yta och blev det rumsrena partiet. Det var här de hyllade Karl XII och inte bara var trötta på etablissemanget.

Och oavsett om Sverigedemokraternas sympatisörer bor på ett korridorsrum på Ulrikedal eller i ett femvåningshus i Burlöv så måste vi lyssna. Risken är annars att klyftorna mellan dessa två ytterligheter fortsätter att växa. Och om den dagen kommer då Jimmie Åkesson faktiskt blir lantbruksminister så är det något som inte kan fortsätta bemötas med huvudskakningar, för vi lever inte i separata världar. Den politiska kartan ritas gemensamt. Trots sociala normer.

uppsatsseminarium och det blir uppenbarligen inte så muntert. För nästa dag kommer hela klassen känna till att du är dum i huvudet. Säg att du gillar Sverigedemokraterna på nästa parmiddag i dina vänners nya bostadsrätt och nog ska du se att stämningen sjunker som en sten.

text annika skogar illustration anni tuikka

dags för psykoanalys juridicum Blir vi någonsin trötta på att peta i folks hjärnor? Troligen inte. Under hösten anordnas en föreläsningsserie med titeln ”Vi vantrivs fortfarande i kulturen – psykoanalys, politik och din pappa” på Lunds stadsbibliotek.

För den som vill lära sig om Žižek, psykoanalysen som samhällskritik, Freud och Schmitts läsningar av Dostojevskij och annat om psykoanalys och dess tillämpningar. Måndagar klockan 18, Lunds stadsbibliotek. philip stålhandske

Åh Juridicum – 150 sidor att läsa första dan du ser ut som en lyxbåt full av ångest bland brunt och guld och svarta skinnsoffor gör alla sitt bästa för att klä sig minimalistiskt och veckar pannorna i djupa veck näst travarna av böcker vem kommer inte in på Juridicum? Dresskoden kunde va kawaii jag vill släppa in barn här, de skulle ha galonbyxor och åka kana ner för alla ledstänger

virve ivarsson

lundagård nr 7 2012

s 36-37 kulturuppslag.indd 2

37

12-09-24 06.56.19

det händer

Disney & Mafians nedläggning Precis som livet i övrigt är kulturvärlden fylld av besvikelser. När oktober kommer och drar undan dagsljuset blickar kulturredaktionen mot de mörka stunderna och sakerna de alltid kommer att vara bittra över.

Indiana Jones IV Steven Spielberg: ”Nu dammar vi av Indiana Jones igen efter 20 år!"

Produktionsteamet: ”Jaaa!

Sequels is da shit nu för tiden.”

Steven Spielberg: ”Förresten, George Lucas vill gärna få fria tyglar med manuset. Men det blir nog bra ska ni se!”

Freaks and geeks Tidernas bästa high school-serie hette Freaks and Geeks. Karaktärerna, handlingen, 70-talsmusiken, huvudrollsinnehavaren Linda Cardellini – allt var underbart. Tolv avsnitt fick serien innan NBCcheferna klubbade nedläggningen.

För att parafrasera pappan i serien: ”Jag hade en kompis som lade ner Freaks and Geeks. Vet du vad han gör nu? Han är död!”

"Jag valde att se Sigur Rós krysta ut en sista tio minuter lång valsång."

Förebildernas dumhet Filip Hammar är MFF:are. Kelsey “Frasier” Grammer gillar Tea Partykreationisten Michele Bachmann.

Henrik Larsson särskriver på Kronprinsessan Victorias "30 års present". Men det är för väl att jag aldrig har gillat Linda Bengtzing.

Hon är centerpartist.

kenneth xxx carlsson 38

lundagård nr 7 2012

s 38-39 det händer 1.indd 1

Björn i robins Felix Herngren och Robin Paulsson kan inte hantera att en 22-årig Björn Gustafsson är nykterist och väntade med sex tills han var kär – och samtidigt är hästlängder roligare än de båda. Så de går in för att lära honom hur han borde se på alkohol och sex. Roten till all ondska kan eventuellt vara detta klipp/ Felix Herngren.

Disneyklassikerna Spara dina VHS-Disneyfilmer!

Disney hävdar att nyutgåvorna av ”Disneyklassikerna” innebär bättre ljud och bild. I själva verket har all stämning försvunnit till förmån för plastigare färger och extra sångnummer. Yuck.

"Roten till all ondska kan eventuellt vara detta klipp/ Felix Herngren."

the great gatsby (1974) Mia Farrow fick bara en instruktion inför rollen som Daisy Buchanan: Håll ögonen öppna. Efter vadå, undrar ni, en ersättare med talang?

Nej, rådet var tämligen bokstavligt – i brist på begåvning får man vara söt och med sin ljusa stämma och rådjursblick så lyckades hon göra en jättebra bok till en jättedålig film (tillsammans med Robert Redford).

gilmores sjunde I sex säsonger sopade Gilmore Girls banan med alla andra serier med sin rappa dialog, sina knäppa karaktärer och sin ständigt överraskande handling. Sedan lämnade skaparen Amy ShermanPalladino serien och plötsligt fanns ingenting av konceptet kvar. Något som tyvärr inte stoppade en sjunde säsong.

"Dogs are forever in the push-up position."

virve ivarsson illustration: anni tuikka

Lämna konserten i tid Kom ihåg att man får lämna konserter långt innan encore. Jag valde att se Sigur Rós krysta ut en sista tio minuter lång valsång, istället för att se inledningen på Broder Daniels avskedskonsert. Pandapoparna skrek ”BD kommer aldrig dö!”. Men alla vet att möjligheten att se dem igen aldrig återuppstår.

Potter utan Chris Chris Columbus första två filmer om Harry Potter har en sammanhållen magisk stämning. Efterföljande präglas istället av: Känslan av att ALLT måste gå snabbare. En "Dumbledore" som inte ansett sig behöva läsa böckerna och därutav mest skriker. Pajasartade tolkningar av Monsterögat Moody, Bellatrix Lestrange och Voldemort. En konstant rosa Hermione och en Ginny som inte är kaxig utan vill knyta Harrys skosnören och ge honom kakor (GAH!).

8 december 1980 En olycklig vinterdag bestämmer sig en kraftigt överviktig man, Mark Chapman, för att göra en insats. Han drar till NYC och skjuter ihjäl John Lennon. Sedan sätter han sig och läser J.D. Salingers Räddaren i nöden på trottoaren. Bokens rykte skadades för all framtid och den pizzaälskande väktaren hade därmed satt sitt enda bestående avtryck på världen.

Mitch hedberg dör Att världens roligaste människa, mannen bakom klassiska aforismer som: “Dogs are forever in the pushup position” och “I used to do drugs.

I still do, but I used to, too” dog i en överdos 2005 är en besvikelse. Samtidigt lever och frodas komiker som Måns Möller och Hasse Brontén. Det är humor som är så svart att vi genast lämnar ämnet. nedläggningen Dessa besvikelser i all ära. Att Swedish House Mafia bestämt sig för att sluta komponera musik tillsammans är det största traumat sedan The Ark lade ner. Tårarna strömmade ner för mina kinder när housegudarna a n nonserade att detta blir deras sista år tillsammans. Närå, skämta bara.

sebastian hagberg Redigering: Kenneth Carlsson

12-09-24 06.57.47

Y p

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

foto: gustav modeer af wiking

Kulturbloggen du har väl inte missat vår nya kul-

tursatsning? På Lundagårds kulturblogg kommer vi att bevaka film, musik, böcker och händelser i och kring Lund. Plus lite till. Först ut är bevakningarna av Fantastisk filmfestival i Lund och Bokmässan i Göteborg. kulturbloggen.lundagard.se

hallå där! ...Jimmie Larsson, En av Lundagårds nya kulturbloggare. foto: filip redin/sydskånska

– Mejeriet har grymt ljud och en fantastisk lokal. Det är inte många andra band som har det så här bra när de kommer till sin hemstad, säger trummisen Jakob Möller.

Yugotrancedisco på Mejeriet Discoteka Yugostyle är hetare än någonsin. Med mängder av utsålda klubbar bakom sig släpper de nu sin första singel. Den 6 oktober firas detta stort med releasefest i Lund.

Releasefesten är naturligt förlagd till Mejeriet, lundagrabbarnas hemborg. Singeln, som fått namnet "Eagle Dangers", är ett släpp som fansen har fått vänta på i tio år.

– Vi har hållit dem på halster, minst sagt. Vi har ”Att säga att varit för upptagna med att spela för vi spelar balatt det är roligt, kandisco är förklarar trummisen Jakob Möller, som att säga och fortsätter: att Guns N' – Men i våras kom vi på att vi Roses spelar ville vara seriösa indierock.” också, och då började vi leta efter folk att jobba med. Vi kom på att man kan spela och ha kul, men släppa något samtidigt.

discoteka yugostyle är en hybrid mellan

en klubb och ett band. De står på scen som en orkester, medan publiken dansar sig svettiga på golvet. Soundet har ständigt utvecklats.

Discoteka Yugostyle var från början ett renodlat klezmerband, men har med tiden gått mot tyngre och mer klubbanpassade beats.

Till singelsläppet är det inte längre balkandisco, utan snarare yugotrancedisco om Jakob Möller får säga det själv.

– Det vi gör nu är så twistat med vår egen stil, det är mer elektroniskt och mycket mer beat än vad balkan är. Att säga att vi spelar balkandisco är som att säga att Guns N' Roses spelar indierock, säger han.

Jimmie, vem är du?

– Jag är en 24-årig kult u r s t ud e nt som i huvudsak ska skriva om musik, film och spel på Kulturbloggen. Jag har tidigare frilansat, bland annat på ett filmmagasin. Jag är en selektiv allätare som förhoppningsvis ska blanda högt och brett med lågt och smalt.

Hur hamnade du på kulturbloggen?

– Jag antar att redaktören hade hört mig i radioprogrammet Starka personligheter på Radio AF, som jag är programledare för. Och möjligen hade hon snokat sig fram till min något vilande blogg och tyckt att jag skriver bra.

Vad kommer du att skriva om?

– Jag vill ge en gedigen överblick över kulturen. Inte bara skriva om vad man kan göra, utan vad man skulle vilja göra. Jag läste länge om Popstad Lund-utställningen, men när jag väl gick dit var det en storartad besvikelse. Förhoppningsvis kan jag ge en filtrerad helhetsbild till läsarna.

kenneth carlsson

missa inte…

till releasefesten kommer även premiärvisningen av musikvideon till "Eagle Dangers".

Den kommer att innehålla kakor, människor som hänger upp och ner i träd och män som cyklar ner i sjöar.

– Den är inspelad någonstans i närområdet, på en hemlig plats. En magisk plats där hjortar spelar synt, berättar Jakob Möller.

när du läser detta är det förhopp-

text kenneth carlsson

sebastian hagberg

ningsvis lördag den 29 september. Då finns det fortfarande chans att köpa biljett till americanabandet Calexico, som spelar på KB i Malmö den 30 september. Lyssna in dig på skivorna Feast of Wire och Carried to Dust, och ha en toppen söndagkväll på Bergsgatan.

lundagård nr 7 2012

s 38-39 det händer 1.indd 2

39

12-09-24 06.58.18

det händer

Uppsnappat Har du koll på sånt som andra inte har, som nattklubbar, fyllefel och felhört? Lugn, Lundagård lyssnar och delar med sig.

Samtal mellan två studenter i korridorskök.

– Jag hade som mål ett tag att varje gång jag gick till Coop så skulle jag komma hem med en ny grönsak eller frukt som jag aldrig testat förut.

– Åh, men jag gjorde samma grej!

– Va? – Ja, fast på Systembolaget. Varje gång jag gick dit skulle jag testa en ny sorts öl.

– Jaså. Men jag slutade tyvärr.

Jag återgick till äpple och banan.

– Mmm, samma här. Staropramen.

Samtal på solig balkong vid Parentesen.

– Åh, jag vill ha katt.

– Ja! Drogen eller djuret menar du?

Efter en färgsprakande konsert med Bob hund på Malmöfestivalen. Ett medelålderspar samtalar på odefinierbar dialekt i folkvimlet.

– Jo, det var en bra konsert det där. Men fattade du något av vad han sa?

– Hmh. Tralala? Hmh. Lilla molntuss? Hmh? Kan det stämma?

Hälsningsgillet i AF-borgen. Två tjejer delar ut broschyrer om Moderata studenter till folk.

– Hej, känner du till Moderaterna?

– Har du hört talas om Moderata studenter?

Skäggig ung man med något bohemisk klädstil går förbi.

Tjejerna vänder sig till honom: - Hej känner du till... (tystnad) Äh skitsamma!

Receptionist förklarar för en bytis vad som gäller om man vill träna på Gerdahallen.

– I need a student's leg.

– You?!

40

s 40-41 nöje.indd 1

lundagård nr 7 2012

"Bonde söker fru" eller "Ensam mamma söker" kan slänga sig i väggen. På Smålands används hissen oftast som en pelare för kontaktannonser. Där kan man hitta allt möjligt smått och gott. Till exempel Lionel Richie.

Samtal avlyssnat mellan studenter på Blekingska.

Student i 20-årsåldern.

– Min kompis hånglade med trettio personer när hon backpackade i Latinamerika under tre månader – Oj, trettio olika personer? Och då ska man även hinna avrunda med dom också innan man börjar med någon ny.

– Men det är ju lite det som är grejen. Man är på resande fot från stad till stad.

– Jaha. Jo, så klart. Men fick hon herpes?

– Nej. – Inte?

– Nänä, det hade hon ju redan.

– Jag stönar alltid på engelska när jag har sex. Jag har haft för många utländska pojkvänner.

Välklädd ung man förklarar för Lundagårds redaktör varför han inte går till Malmö nation.

– Jag är ganska etisk för att vara rik.

vad har du hört?

Viska vidare, skvallra! Mejla dina historier till skvaller@lundagard.se

Redigering: Tobias Persson

12-09-24 06.59.19

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

Vad dansar du i ikväll?

Bland glasbitar och cigarettfimpar trampar de runt och kommer allt som oftast i skymundan. Lundagård gjorde en djupdykning ned till utelivets dansgolv och kollade in vad som rörde sig längst ned.

Mia Martinovic, 35 år – Jag köpte de här under min semester i Kroatien. Det bästa med dem är att de är väldigt sköna, och så passar de till alla mina kläder.

Edina Ciber, 31 år – Alla mina vinterskor ligger nedpackade i en låda och det är för kallt för mina sommarskor. Då blev det de här som åkte på. Jag har haft dem i fem år och köpte dem under en semester i Budapest när det var sjukt mycket rea. Jag har aldrig använt dem innan.

Anna Sterner, 21 år – Jag har världens billigaste och bästa skor på mig! Jag köpte dem på Din sko och de har hållit i över tre månader. Det finns många bra utekvällar samlade i de här paret skor, kan jag säga dig.

Emil Härdu, 27 år – Ett par något för små dojjor. De har börjat lukta en hel del svett nu. De är som en korsning mellan ökenkängor och skateskor. Jag beställde dem via nätet och ska nog beställa ett par till snart.

text mette mjöberg tegnander foto kiia valavara

Tya Persson, 29 år – Ett par "fejk-converse" som jag inte vet var de kommer ifrån. Men blommorna har jag broderat dit själv. Jag har gått i converseskor hela livet eftersom de är så billiga och bra. Sedan har jag broderat på flera av mina andra skor också, då blir de ens egna.

Mathieu Moreau, 37 år – Det här är ett par skor som jag köpte i Hanoi, Vietnam De är väldigt bekväma och jag gillar verkligen färgkombon. Men tyvärr är de rätt slitna vid det här laget.

Sofie Wikander, 25 år – Ett par svarta skor från Åhlens. De fungerar till alla typer av kläder och är väldigt basic, men de klär ändå upp plagget lite. Det sämsta med dem är att jag inbillar mig att de är för glansiga.

Franzi Heyerhorst, 23 år – Det här är ett par Adidasskor som jag köpte på en onlineshop 2009. Jag hade med dem när jag var volontär i Namibia i sex månader. Jag arbetade både på barnhem och på en gård.

Skorna blev så smutsiga och slitna att jag tänkte lämna dem där i Afrika. Men jag tog hem dem och tvättade dem. Nu använder jag dem bara när jag ska ut och dansa så att de ska hålla länge. lundagård nr 7 2012

s 40-41 nöje.indd 2

41

12-09-24 06.59.58

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Fem veckor in i terminen börjar saker falla på plats.

Varje dag känns inte längre som första dagen på jobbet. Ändå dyker det upp nya frågor hela tiden. Nyligen blev vi tillfrågade vilka våra fem största utmaningar för året är. Inte det lättaste att besvara när man har en hel svåröverskådlig värld att sätta sig in i, men här kommer ett försök: Ska universitet bli stiftelse?

Lunds universitet är i dag statligt ägt. Under hösten förväntas en förfrågan komma från regeringen om att universitetet istället vill bli en stiftelse. Svarar vi ja skulle det förändra universitetet i grunden och i längden även den enskilda

Fler bostäder!

Efter år av tillkortakommanden i bostadsfrågan börjar universitetet, kommunen och bostadsföretagen ta sitt ansvar för bostadssituationen, men än är det långt kvar. Det behövs ytterligare flera hundra bostäder och även om de flesta studenter till slut får tak över huvudet måste man satsa mer för att höja standarden på studentbostäderna. Det är inte acceptabelt att studenter behöver vänta två år för att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Allt för många pendlar ofrivilligt, eller behöver stressa över att hitta ny bostad flera gånger om året i takt med att andrahandskontrakten tar slut.

Studenterna ska må bra

Det är inte det lättaste att kom-

"Det behövs ytterligare flera hundra bostäder." studentens situation. Exakt vilka konsekvenserna skulle bli är svårt att överblicka och det måste få ta den tid det tar för både universitetet och för oss studenter att diskutera oss fram till en ståndpunkt i frågan. Oavsett vilket slutresultatet blir är det viktigaste att studenternas arbetsmiljö, oberoende medinflytande och rättssäkerhet tryggas.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

44

ma till en ny stad och plugga på en ny nivå. Många studenter, både de vars föräldrar är akademiker och de som är främmande för den akademiska världen, tycker att introduktionen till universitetsstudierna är bristfällig. Universitetet har ett ansvar för studenternas psykosociala situation och måste arbeta för att utveckla mottagandet och introduktionen av nya studenter.

Universitetets studentservice, som Studenthälsan, Karriärservice och Studieverkstaden är mycket uppskattad, men man måste satsa mer på verksamheterna och förbättra tillgängligheten, exempelvis för icke svenskspråkiga studenter.

kram Till Helsingborgs stad som satsar på att bli en riktigt bra stad för studenter.

MAX IV + utbildning = sant?

I fokus för universitetsledningens arbete står de stora forskningssatsningarna MAX IV och ESS, två partikelacceleratorer som ska byggas i nordöstra Lund. Att få hit stora internationella anläggningar är en möjlighet för Lunds universitet att leva upp till drömmen om att bli ”ett universitet i världsklass”. Vad vi från studenthåll fokuserar på är att satsningarna ska komma även utbildningen till del. Även om de pengar som i första hand används är öronmärkta till forskning och ekonomiska resurser och alltså inte tas från utbildningen, går mycket tid och energi åt till satsningarna.

Tid och energi som riskerar att tas från utbildningsfrågorna. Vi arbetar för att utbildningsfrågorna ska hållas på agendan, och att forskningssatsningarna inte ska skymma utan gynna studenterna.

Studenträttighetslistan

Som student har man rättigheter gentemot universitetet. Exempelvis ska man inte behöva skriva tenta på kvällar och helger, och man ska ges möjlighet att begära omprövning av sitt underkända betyg. Rättigheterna stadgas i många olika dokument, vilket gör det svåröverskådligt för den enskilde studenten även om de viktigaste sammanställts i en lista. Dessutom är vissa av rättigheterna bindande medan andra bara är rekommendationer, vilket gör systemet än mer komplicerat.

Till årsskiftet ska listan revideras och uppdateras. I det arbetet vill vi att rättigheterna förtydligas så att listan faktiskt kan användas av studenter som fått sina rättigheter kränkta.

kårkrönika foto: jens hunt

Årets fem största frågor

speaking, writing and reading in English is an essential and natural part of being a student at Lund University. Yet somehow, as an international student, representing oneself in any official university, capacity is a big challenge. We, The Social Sciences Student Union, now lift the question of international students' ability to represent themselves, a vital question at a university that prides itself on being Sweden's most internationally accessible university. lund university’s student Unions, like all Swedish Student Unions, are legally mandated to perform education coverage at their respective faculties and departments. Student Unions are the primary channel to make student voices heard on all issues regarding higher education. Faculties and departments do not only tolerate, but typically encourage this legal mandate by supporting the Student Union and its representatives. so why is it that when it comes to

holding board meetings in English, or finding some other suitable way to accommodate elected international student representatives in board meetings, many administrative personnel and faculty let out an annoyed sigh or – in some cases – flat out refuse?

some have even stated that meetings must be held in Swedish due to the Swedish Language Law which, upon closer review, holds absolutely no weight when it stands against the legally prioritized Swedish Law of Higher Education. sure, many might not be as fluent in English as they are in Swedish, but that should not intrude on a student’s ability to represent him or herself.

International students amount to around 10 per cent of the overall student body at Lund University, and they have the exact same rights as any other student including the fundamental right of representation. nikolas pieta theofanous president of the social sciences student union, lund university

nicolai slotte tora törnquist

spark Till de universitetsanställda som beter sig illa och som inte respekterar studenter och kollegor.

lundagård nr 7 2012

s 42-43 lussidan.indd 1

12-09-24 07.01.16

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Hitta hjälpen i Lund!

Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att få hjälp och stöd inom olika områden under din studietid. Kanske behöver du studievägledning? Anteckningsstöd? Eller förbättra din studieteknik?

Nedan finner du en guide över vad du kan få hjälp med – och var du hittar den!

1

Stora Algatan 4

studentreceptionen Här får du svar på dina frågor och hjälp att komma i kontakt med personer från verksamheter som: • International desk har information om utbytesstudier och samordnar mottagandet av internationella studenter.

• Karrärservice • StiL studentdatorsupport hjälper dig med frågor kring ditt studentkonto • Studieinformationen hjälper dig med frågor kring ansökan, studier och studentliv.

Tel 046-222 01 00 www.lu.se/student Karriärservice Kärriärservice erbjuder dig service när det gäller förberedelser och kontakter inför arbetslivet.

Här kan du få hjälp att granska ditt CV och ditt personliga brev. Du erbjuds karriärvägledningssamtal/coachning och olika seminarier i karriärrelaterade ämnen. Utöver universitetets centrala karriärservice finns även lokala karriärcenter på vissa fakulteter.

E-post career@er.lu.se Tel 046-222 01 00 www.mycareer.lu.se

Nytt i universitetsledningen nils danielsen är ny vicerektor för Lunds universitet med ansvar för frågor om ledarskap, lärarskap och medarbetarskap. Nils Danielsen är professor vid Neuronano Research Center (NRC) och vid Institutionen för Experimentell medicinsk vetenskap. susanne Kristensson är ny förvaltningschef och ansvarar för universitetets administration och ekonomi. Hon ansvarar även för uppgifter tillhörande universitetets gemensamma förvaltningsorganisation.

2

2

3

Sölvegatan 29

studievägledning Här kan du få svar på frågor om val av studier, olika examina, utbildningars innehåll och inriktning samt vilka yrkeosområden olika utbildningar leder till. Du kan även få vägledning i att sätta ihop kurser till en examen som motsvarar dina intressen.

E-post studievagledning@stu.lu.se www.lu.se/studievagledning

1

pedagogisKt stöd Här kan du som har en funktionsnedsättning få hjälp med olika stödåtgärder under din studietid.

Du erbjuds ett personligt samtal för att diskutera dina behov. Möjlighet att få anteckningsstöd, stöd av mentor, teckenspråkstolk och individuell handledning under studiernas gång finns.

Tel 046-222 00 00 (växel) www.lu.se/funktionshinder studieverKstaden – språKhandledning Här kan du få hjälp att förbättra din studieteknik, komma igång med din uppsats och hjälp med språket. Du kan få svar på frågor och erbjuds både individuell handledning och kortare kurser i studieteknik, det svenska språket och det akademiska skrivandet. Här finns även kompetens att hjälpa dig som har ett annat modersmål än svenska.

E-post studieverkstad@stu.lu.se Tel 046-222 43 92 www.lu.se/studieverkstad

studenthälsan Studenthälsan finns till för alla studenter vid Lunds universitet och arbetar huvudsakligen med problem som rör din studiesituation. Här finns kuratorer, sjuksköterskor, psykolog, psykiater, allmänläkare, sjukgymnast och läkarsekreterare. Du kan få rådgivning via telefon eller i förväg boka ett besök.

E-post studhals@studenthalsan.lu.se www.lu.se/studenthalsan

Universitetsbiblioteket, Helgonabacken 3

BiBlioteKs- och informationsservice Som student vid Lunds universitet har du tillgång till ett nätverk av ett 30-tal bibliotek i Lund, Malmö och Helsingborg. På biblioteken finns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och på vissa bibliotek även grupprum och tillgång till datorer. Biblioteken erbjuder kurser i informationssökning samt kurser, tester och övningar på webbplatsen. www.lub.lu.se kontaktuppgifter/öppettider: www.lub.lu.se/biblioteken

www.lu.se

s 42-43 lussidan.indd 2

12-09-24 07.01.34

debatt

Absolut sexist

Göteborgs nations tidning har gått över gränsen för vad som kan anses vara roligt och är rent av sexistisk och homofobisk. Det tycker Emma Lundberg, som undrar när det får vara nog.

Välkomna hit novischer, välkomna ”Som om det inte var nog med skvaltillbaka studenter och veteraner. Här ler från vår översta korridor – grannen sägs ett utav landets intellektuella till vår välhängda veteran håller samma centrum ligga, i studentstaden Lunds tempo som innan. Likt förra terminen pittoreska samhälle. Men innan ni nöjer sig vår glada herre inte med en i kastar er in i studentlivets vansin- taget, och om de är vid medvetande eller nigt lärda värld, låt oss diskutera hur inte spelar heller inte så stor roll. Det ryksexism, homofobi och rasism tillåts tas att två berusade tjejer som följt med fortsätta frodas i en stad som ämnar denne hem agerat sovsällskap. Vad som egentligen hände låter jag vara osagt.” utbilda människor.

Lund är berömt för många saker: Här skojas det sinnessjukt alltså friskt om höga student"Sexism, homofobi, rahur en glad herre hyror, Sveriges minsann får lignäst största he- sism och andra typer av och att denne terosex istiska förtryck är aldrig på lek ga inte bryr sig om bal (GA-balen), den andra parten könsseparatis- för dem som utsätts." är medvetslös. Sa tiska spex och någon våldtäkt? den rasistiska Förutom diverse artiklar om ”skämt” ”slavauktionen” som skedde på Hallands nation förra året. Men nu har en man kan göra med sina korridorkompiny stjärna glidit upp på den sexistiska sar, så som att kissa i sköljmedlet eller himlen. Det är Göteborgs nations tid- förnedra andras ”hemsläp”, är det ett särskilt reportage som får tidningens ning, Natio Gothoburgensis.

Tidningen har funnits på webben övriga innehåll att blekna. I det senaste sedan 2009 och har, så att säga, ”ut- numret av tidningen, under rubriken vecklats” årligen till att utsättas för en ”Absolut PQE”, poserar en naken man reformation under 2012 och slutligen med en Absolut Vodka-flaska som skyler könet. Detta eftersom mannen på billanda i dess nuvarande form. den är nationens nya ”PQE” vilket står Det mest anmärkningsvärda med för ”ProQurator Ekonomi” och är den tidningen är helt klart dess omslag: som ansvarar för nationens redovisning, årets första nummer pryds utav en svet- bokföring och växelkassar.

I samband med bilden följer en intertig man i badbyxor och det andra numret av en topless kvinna. Förutom det vju med personen och under temat ”Pest märkliga, återkommande inslaget av eller kolera” där denne får svara på frå”inspektorn” Per Alm (medicinare och gor så som: professor emeritus i patologi) som nostalgiskt pratar om sina upplevelser på ”Vara en taker eller giver i ett homosexuGöteborgs nation för ungefär en miljon ellt förhållande? år sedan, är tidningens röda tråd SEX. - Hellre en giver än att ta den i tvåan, det Vem som ligger med vem, vem som vill är fattat.” ligga med vem, hur, var och när vilka Göteborgs nation visar tydligt att det låg med vilka och så vidare. Under tidningens tema ”Skvallertanten” finns är ”roligt” att skämta om sex i alla dess former, till och med gällande våldtäkt allt en vill veta och mer därtill:

och bögsex, men när det kommer till det senare krävs det ett tydligt, och uppenbart homofobiskt avståndstagande.

Vad som förbryllar mig är inte hur tidningen skämtar på ett nedsättande vis, det är något återkommande i hela tidningen, utan hur bögsex hamnar under spalten ”Pest eller kolera” istället för förslagsvis våldtäkt eller sexistiska skämt.

När diskussionen om normer och maktstrukturer kommer på tal brukar studentikosa traditioner ofta försvaras med att de är just traditioner, att det är humor och på lek. Men sexism, homofobi, rasism och andra typer av förtryck är aldrig på lek för de som utsätts och desto allvarligare blir det inför den hisnande tanken om att människorna bakom tidningen en dag kanske får positioner som politiker och chefer. Dessutom är detta inte en isolerad händelse; liknande ”skämt”, nollningar och fester sker hela tiden.

Frågan är när det slutligen får vara nog?

emma lundberg, queeraktivist, genusstudent och bloggare på thewhoryspirit.wordpress.com

debattartiklar Har du också åsikter du vill vädra? Hör av dig! Vi tar tacksamt emot debattmanus, och bereder gärna plats för välformulerade repliker. Mejla till lundagard@lundagard.se.

44

lundagård nr 7 2012

s 44-45 debatt.indd 1

12-09-24 07.02.17

debatt foto: jonas jacobson

"Redaktörernas mål och uppgift är att göra en lättsam tidning med en glad ton i kontrast till den akademiska världens allvarsamhet."

Sida ur nationstidningen Natio Gothoburgensis senaste nummer. Materialet är numera borttaget från nationens hemsida. Lundagård har av publicistiska skäl anonymiserat bilden.

Göteborgs nation svarar Först och främst är ett förtydligande på sin plats: vi hyser absolut inte någon homofobi på Göteborgs nation. Sexfokuserade, ibland kanske, även om vi inte menar något illa med det.

Vi förstår och tar till oss av kritiken, och kan till viss del hålla med. Det är pinsamt och tråkigt att vi skulle uppfattas på detta sätt. Från redaktörernas, quratelets, seniors samt nationens sida var det aldrig meningen att förolämpa någon.

Natio Gothoburgensis syfte är att med reportage, bilder och insändare, på ett lättsamt sätt, skildra vad som händer på nationen. Redaktörernas mål och uppgift är att göra en lättsam tidning med en glad ton i kontrast till den akademiska världens allvarsamhet. Det rör sig således inte om en akademisk avhandling av något slag. Dessvärre har det förekomRedigering: Ellen Paulsson

s 44-45 debatt.indd 2

mit klumpiga formuleringar som bjuder in till att tolka homosexualitet som något negativt. Utöver detta förekommer något som kan framstå som ett bagatelliserande av sexualbrott. Det gör vi absolut inte. Det är väldigt olyckligt att vi uttryckt oss på ett sätt som får individer att ta illa vid sig. Det ska inte få hända och för detta ber vi ödmjukast om ursäkt.

Vi tar starkt avstånd från sexistiska och homofoba åsikter. Det har aldrig varit vår mening att publicera något som stödjer sådana värderingar. Göteborgs nation har en likabehandlingspolicy och om denna inte följs måste vi se över våra rutiner.

Vi är tacksamma för kritiken då den för oss har varit ett uppvaknande. Saker och ting kan tolkas på oändligt många sätt och även om inget illa var menat eller riktat mot någon skall vi vara mer

uppmärksamma i framtiden. Ingen skall fara illa på grund av oss.

Nationens motto är ”gemenskap, hjärta, fest” och detta ska i fortsättningen genomsyra tidningens innehåll samt nationens anda i allmänhet. kuratelet, redaktörerna, inspek tor och seniors.

Förtydligande från Lundagård: Göteborgs nations ledning består av följande personer.

Kuratelet: Gunnel Bildt, Rasmus Friedheimer, Mikael Lundaby.

Seniors: Anders Tarandi, Carl Andersson, Charlotte Abrahamsson, Daniel Stenberg, Hanna Brochs, Kari Ella Read, Linus Bogesjö, Mattias Wessman, Sofie Åkesson, Stefan Einarsson, Villhelm Rudberg.

Redaktörer: Linnea Bråtenius, Gabriella Elmrin.

Inspektor: Per Alm. lundagård nr 7 2012

45

12-09-24 07.02.37

Lunds Studentsångare rekryterar!

I handen håller du det som har varit Sveriges bästa studenttidning i över 90 år ...

Tre tenor I • Två tenor II • Två bas II Ansök på www.studentsangarna.nu

... men det har vi enbart kunna vara tack vare att Lund är så bortskämt med studenter med fantastiska tidningstalanger. Vi är på ständig jakt efter dig med den vassa pennan, eller ett öga för estetiska detaljer.

Just nu söker vi särskilt efter folk som kan redigera i Indesign eller koda i Wordpress. Tveka inte att höra av dig för mer info på lundagard@lundagard.se.

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Minh Le Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

DET HÄR ÄR SPIKAT SÅ HÄR LÅNGT. MEN DET KOMMER MER I HÖST. LÖR 29 SEP

LÖR 27 OKT

FRE 16 NOV

FRE 5 OKT

TOR 1 NOV

FRE 23 NOV

LÖR 6 OKT

FRE 2 NOV

TOR 29 NOV

FRE 19 OKT

LÖR 3 NOV

TOR 13 DEC

SÖN 21 OKT

LÖR 10 NOV

JACK DeJOHNETTE (US) ABOVE ORANGE + HEART ATTACKED (SWE) DISKOTEKA YUGOSTYLE (SWE) EMIL JENSEN & KLUBBKÖREN (SWE) DRAGONFORCE (UK)

THE VACCINES (UK) GOJIRA (FRA)

TOY (UK)

FIBES, OH FIBES! (SWE) MATT CORBY (AUS)

TORSSON (SWE) SABATON (SWE)

MARK LANEGAN BAND (US)

Kolla också in vårt nästan-varje-vecka-program på hemsidan: Måndagsswing Live - måndagar | Doc Lounge - tisdagar Humorfalangen - torsdagar | Jazzbrunch | Cubana Club - lördagar.

s 46-47 Q. indd.indd 1

ANIMAL COLLECTIVE (US)

kulturmejeriet.se facebook.com/mejeriet twitter.com/#!/MejerietiLund

12-09-24 03.39.46

sista sidan q: kristoffer danielsson illustration: linus edenwall

M

ultitaskande elektroingenjör och pojkvasker som gick all-in för hela studentlund med eller utan Studentlund. Kårfifflare, AF-insyltad och karnevalistisk 1337-1337:a (en som rullar fram). Innehade i sina kårentreprenöriella glansdagar hela tre heltidsarvoderade positioner samtidigt. Utförde jobbet genom kontakter. Satte avtryck i staden med ett strategiskt anlagt tältläger på armlängds avstånd från kontoret. Försvarade i diciplinnämnden idogt sina studenter och sitt eget arvode. Festade med hög ambitionsnivå. Eldade vid minst ett tillfälle upp Lundagård (fysiskt) och Lundagårds redaktion (icke fysiskt). Syns och hörs nu i huvudstaden.

MORRHOPPAN In på redaktionen kliver en ny förmåga, häver sig på tå - och frågar: vem i hela världen kan man lita på?

När 40 teknologer får äta lunch hos gourmanden, utan tillstymmelse av något laminerat inbjudningskort. ... och "alternativet" dansar limbo på borgerlig bjudning. ... och informatören kör "Kalle Anka" med Lunds, för det blir ju festligare då. ... och den som vill ha quick and easy sätt att minska, inte kan hålla tassarna från andras gottepåsar.

Q drog en Snoddas Jag var spermie för längesen och jag jobbade för tre Näringslivet var som vax uti min famn Nu med åldern ska jag stekas i en annan direktion Konduktera emot nästa perfektion Haderian, haderalla, haderian, hadera Konduktera emot nästa perfektion

... och de redaktörer som har lovat att stå för sanningen - jagar gourmander och korridorsrum trots allt de tidigare sagt.

Morrhoppan klättrar upp på sin plats i fönstret, med strupen fylld av gråt - och jamar sorgset: vem i hela världen kan man lita på? ... och då har vi inte ens nämnt Reinfeldtshistorien.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

Redigering: Maria Rosén

s 46-47 Q. indd.indd 2

lundagård nr 7 2012

47

12-09-24 03.39.00

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Pol. kand.

Begränsad valfrihet sedan 1934

Välkommen till Pol. kand.

Här läser du både statsvetenskap och nationalekonomi.

Du kan fördjupa dig i ett av ämnena, men du kan inte välja bort något av dem.

Varken vi eller verkligheten tillåter.

Politices kandidatprogrammet vid Lunds universitet www.svet.lu.se Ansök på antagning.se senast 15/10!

s 48 baksida.indd 1

12-09-24 03.33.46