Lundagård 2012 nr5

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2012

lugna dig, lilla vän Ingen vill vara duktig. Därför pratar vi hellre om Blondinbellas magsår än om vad hon åstadkommer. Sid 38

inte snyggt byggt

UB:s chef struntade i upphandling och gav byggjobb till bekanta.

Sid 6-7 s 1.indd 1

från sartre till $$$ flyktingförsvarare Nu ska humaniorastudenter skapa sina egna jobb.

Sid 14-17

De gömmer papperslösa och gömmer sig för högerextrema.

Sid 20-21 12-05-21 02.41.21

Nya, snabbare MacBook Air. Den optimala bärbara vardagsdatorn.

RABATT

Nya MacBook Air är upp till 2,5 gånger snabbare än tidigare.

Den har de senaste Intel Coreprocessorerna, supersnabb Thunderbolt I/O, ett bakbelyst tangentbord och OS X Lion Dessutom är den fortfarande otroligt tunn och lätt. Det gör den till en bärbar dator som klarar allt och som du kan ta med överallt.

1

1

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER

Jämfört med föregående generation MacBook Air.

Kullander – Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Västra Hamnen Västra Varvsgatan gen

Mariedalsvägen

svä

n ham Lim Fridhem

halvs_lundagard_nov11.indd 1

s 2-3.indd 1

Kullander - www.kullander.se - Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 - Vardagar 10 – 18.30, lördag 11 –15 Gilla oss på Facebook! www.kullander.se/facebook

2011-11-30 12.20

12-05-21 00.27.26

studieavgifter nu på svenska

Så nu sitter vi här, med en svensk student som erbjuds plats på en svensk masterutbildning – mot betalning. Trixar du tillräckligt kan det alltså finnas ett kryphål, trots förbudet i lagen. Nu prövas rättsläget i Uppsalas fall av Högskoleverket, men kårordföranden kanske klargör ärendet direkt: ”Får jag betala så får jag betala”.

" Får jag betala så får jag betala"

jh

Ldg på plattan

Trött på illaluktande papper, växande sophögar och bleka färger i tryck?

Nu kan du bläddra i pappret på plattan, när Lundagårds tryckta version också finns tillgänglig i den digitala sfären. Bättre sent än aldrig säger vi, och hoppas att det digitala arkivet håller din studenttidning i liv för evigt.

jh

ledare

drömfångaren

Det var ett läsår av bittra lärdomar. Men varje år i Lund handlar allra mest om drömmar – dina och 30 000 andra studenters. I Lundagård möts de. det är ibland svårt att få

grepp om Lunds studentvärld. Inte bara har den en artflora som en vulkanö omgiven av urskog. Dessutom sträcker sig en students minne sällan längre än högst en tentacykel.

Minns någon vad som hände 2011/12 egentligen?

Det var en höst av löften. Rektor Per Eriksson betitlade sig visionär och lovade bostad åt alla. Jan Björklund stoltserade med sitt nya utvärderingssystem, som skulle fokusera på utbildningens kvalitet. Smålands nation kallade till krismöte för att vända utvecklingen med sjunkande medlemssiffror, brist på aktiva och en ekonomi som enligt kassören skulle vara i botten om tre år. Lunds universitets studentkårer upptäckte att de slarvat bort kvitton för 20 000 kronor av studenternas pengar och lovade att reda upp sin redovisning.

Allt detta kunde du läsa om i Lundagård.

men nyheter är ögonblicksbilder. Vi bläddrar från hösten över vintern. Det blev en vår av klargöranden.

När rektorns bostadslösning sköts upp från oktober till december för att läggas ner i april blev det allt tydligare att visionär var ett vackrare ord för att lova det man inte kan hålla.

Våren lärde också alla oss som ännu inte insett det att en satsning på kvalitet för vår utbildningsminister går ut på att ta reda på vilka utbildningar som har duktigast studenter och sedan rikta extrastödet dit. Lite som att flytta skolpengar från Rosengård till Limhamn.

"För studenterna är Lund mer än något annat en drömmarnas stad"

När Lundagård skrev om Smålands blödande siffror förklarade nationen att den tvärtom "glöder". Och när det gäller Lus ekonomiska redovisning blir ledningen alltmer enig – om att det är en lämplig kostnad att spara in på.

denna förvirrande, nyckfulla värld är det Lundagårds uppdrag att försöka fånga på pränt. Och när man betraktar väven av bortglömda dagar, framträder ändå bilden av Lund som skarp och färgrik. Och den består inte enbart av krossade förhoppningar.

För studenterna är Lund trots allt mer än något annat en drömmarnas stad. Varje nummer av Lundagård bärs av drömmar. I det här numret möter du bland andra Emma Nilsson, som kämpar för att sjuksköterskor som hon själv ska få en lön som bättre motsvarar deras värde. Vi dricker te med Bakhtiyor Pulatov, som vill ta sin forskning från Lund med sig till Uzbekistans jord. Vi följer Asylgruppen på vägen till flyktingförvaret, där de försöker göra utsatta människors liv lite lättare. Och så pratar vi med Mikael Marklund, som är med och förvandlar en industritomt till ett kojparadis.

Det är också Lundagårds roll, att låta studenter möta varandra. Så vill vi bidra till den förståelse och det engagemang som kan prägla studentlivet.

Lundagård är er tidning. Tack för i år, och fortsätt att höra av er till oss med tips, tyck och tankar. ida ölmedal, redaktör och ansvarig utgivare

lundagård nr 5 2012

"Antingen så blir han dödad, eller så gör han det själv."

"Nakenbada i minst tre fontäner."

Asylgruppen kämpar för människor som ska utvisas. Sid 22–23

Utmana kompisarna i Lundagårds sommarspel. Sid 41

"Det är en helt onödig risk."

Många studenter i Lund går oförsäkrade trots att detta kan slå hårt mot ekonomin vid en olycka. Sid 8–9

"För mig är det också viktigt att statusen för yrket höjs."

"Sitt Molly!"

Husdjur i studentlyan kan göra det mindre ensamt. Läs om studenter som vet hur det är. Sid 22–25

Emma Nilsson kämpar för högre sjuksköterskelöner. Sid 20–21

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet nio gånger per år.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson,

Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg.

Nöjesredaktörer: Cinna Gärdenfors, Mette Mjöberg Tegnander Medarbetare i detta nummer: Tove Kluge, Tobias Stefansson, Q, Catrin Jakobsson, Erik Ottosson, Mimmi Nilsson, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Pedro Campos, Lukas Ernryd, Kenneth Carlsson, Christoffer Frostgård, Anita Hansen, Lukas Norssell, Virve Ivarsson, Maya Isaksson, Hilda Ärlemyr, Hilda Forss, Anna Snellman, Sara Billman, Liselotte Olsson, Justin Chan, Stina Linde, Simon Fridolfsson, Jens Hunt.

Omslag Christoffer Frostgård Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på

046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-tab.

Pressläggning 21 maj.

Deadline nr 6/2012 11 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 40 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se och lundagard.net

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Tobias Persson

s 2-3.indd 2

lundagård nr 5 2012

3

12-05-21 02.09.20

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se

lärt sig läxan

Efter hot om indragna tillstånd förra året bättrade sig Malmö nation inför årets vårbal.

12-04-24

300 ...demonstranter samlades i Lund för att kräva högre ingångslön för sjuksköterskor.

Läs intervjun med Emma Nilsson, arrangören bakom kampanjen på sidan 20.

webbtoppen 1. 12-04-29 Nazister i stora salen!

2. 12-05-12 Ideala Östgöta på tandem 3. 12-04-17 Malmö nation har gjort läxan 4. 12-04-26 Varför får du dricka utomhus i Lund?

5. 12-04-30 ”Ett monopol är aldrig bra" 6. 12-04-30 ”Jag ska inte till parken”

nyheter från www.lundagard.se 4

lundagård nr 5 2012

s 4-5 webbNY.indd 1

foto: jonas jacobson

12-04-17

12-04-27

en runda till

AF bostäder möter nu ett nytt hinder i sina planer att bygga minibostäder. Boverket överklagade till högre instans.

mäktige följer kommunstyrelsens godkännande av Lunds nations bostadsplaner den 31 maj.

12-04-29

snart i lund

Det blev "hatten av" för "1942" där Lundaspexarna driver med ett brinnande andra världskrig.

▶▶ 12-05-26 Oscar Wilde-kväll på Smålands nya popklubb ▶▶ 12-05-31 Tristan Garner på Lunds nation ▶▶ 12-07-12 Antagningsbesked lämnas inför HT12 ▶▶ 12-08-21 Arrival day ▶▶ 12-08-25 Lundagårds novischnummer i din brevlåda.

populära ”hailningar”

12-05-03

125 ...nya studentbostäder blir det om Lunds kommunfull-

Redigering: Jacob Hederos

12-05-21 00.30.20

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

news from lundagard.net foto: henrik larsson

panelsamtal om integrationen i Lund bjöd Lunds studentteater in till en nytolkning av Utvandrarna. Ett inlägg i samhällsdebatten som behövs, tyckte Lundagårds recensent.

foto: jonas jacobson

12-05-18

in och ut Tillsammans med

living mysig -ally

12-04-19

”You have people calling about anything, in the last minute."

The preparations for the first Conference on International Affairs in Lund were hectic for the organizer Lahib Higal, as hundreds of politically interested came to town.

kofi in Lund

12-04-30

at some point during these solitary ponderings, it occurred to me how important the home is within Swedish culture. Yes, most people around the world love their home, but the significance of spending time inside it seems higher to Swedes. The word “mysig” (cozy) is special to them, and this seems reflected in their home life.

12-04-25

"It's up to the individual to make a difference” proclaimed the speaker during the celebrations of Raoul Wallenberg's 100 year birthday.

What a party

Almost 30 000 invaded Stadsparken during the "Siste April." Now the authorities plan to expand the party so that even more people can fit in.

"Interior design seems to be something of a religion."

foto: pedro campos

“To be honest it's pretty stressful” ...says resident Axel Lööf, worried to be defeated in Parantesens brännbollcampaign. The punishment is to play a “Losers' Final” in the courtyard, be pelted with trash and forced to clean up. foto: amelie herbertsson

"Det trodde jag verkligen inte"

sektionen kan cykla upp för backar. Detta var resultaten i tandemstafetten som tog 1200 studenter hem från Göteborg.

... sa Malin Rapp efter vinsten på Wakefest i sjön Sjön.

Håller inte måttet

12-05-09

ölöverlevare i sydafrika

klassikern: generation cv På sida 14 möter du de som tar trevande steg i karriärens nya vägar.

2007 mötte vi proffsen.

Få ett nytt perspektiv på dina studier. Spana in Lundagårds internationella utblick varje vecka.

12-05-12

idealtids östgöta

Malmö nation festar bäst, Lunds kan strula till det och Krischan och Data/kemitekniks-

returning to lund on a Sunday afternoon and

being greeted by barren streets was a stark reminder of how many homebodies there are in Sweden.

Granted, spaniards have a climate advantage, and I am no stranger myself to being voluntarily locked inside for days at a time. Such solitude gives a person a lot of time to think.

12-05-17

12-05-05

it sometimes takes visiting a place highly different from your own to see the peculiarities of the place you live in. A trip to Spain exposed me to a society that lives life outdoors, not in the woods but in their cities’ public spaces. Every main square is usually crowded with people who have emerged from their homes for no other reason than to socialize.

12-05-16

25 av 67 företagsekonomiutbildningar får underkänt av Högskoleverket, varav två i Lund. "Det är klart att det är allvarligt", säger Lundaekonomernas Lisa Persson.

vi söker webbadmin ansök till lundagard@ lundagard.se

ever notice how

many home furnishing stores there are in Sweden?

The shops offering endless furniture choices and every clever kitchen gadget you could imagine?

Interior design seems to be something of a religion. but of course that would be the case when home is your life’s base of operations. If you plan on being inside for most of the winter and mostly doing your own cooking, the inside should be pleasant to look at and well-equipped. maybe that also explains Sweden’s relative lack of homeless. For one thing, they would certainly freeze. It’s good to see the comforts of a home provided even to the neediest. Lunds university’s "Housing First" initiative to eliminate homelessness exemplifies this belief that a place to live is a human right. one of my secret hobbies in this country is peeking into people’s apartments—but only to admire the decorations! I admire the strikingly tasteful design of Swedish home interiors, and it feeds me ideas about how I want my future home to look.

Thank goodness Swedes never cover their windows at night.

Otherwise, people would miss out on the fruits of their hard work. justin chan lundagård nr 5 2012

s 4-5 webbNY.indd 2

5

12-05-21 00.30.55

lundagård avslöjar

UB-chefens kontakt fick b Från början handlade det om ”några mindre snickerijobb”.

Två år senare ligger notan på 2,1 miljoner kronor. Utan att arbetet upphandlades gick de lukrativa tjänsterna till firman som tidigare gjort jobb i UB-chefens villa.

I två års tid har byggföretaget Fribo bygg och snickeriservice AB arbetat på uppdrag av Universitetsbiblioteket, UB. Där har de gjort inredningsarbeten i de ombyggda delarna av UB, bland annat snickrat ihop en ny receptionsdisk och satt upp nya bokhyllor, och de har även fakturerat för en del vaktmästartjänster.

Men mellan firman och UB finns inget avtal eller kontrakt, och inte heller någon specificierad plan över vad Fribo bygg ska göra. Istället har de löpande fakturerat UB för sina tjänster. Lundagård har nu tagit del av fakturorna som uppgår till över 2,1 miljoner kronor utspridda över två år. Detta för något som från början skulle handla om "några mindre snickerijobb".

Det var bara Fribo bygg som erbjöds uppdraget. En firma som bara några år tidigare hade jobbat privat för UB:s dåvarande chef, Christina Friström.

Ospecificerat uppdrag

Det hela började år 2010 då Universitetsbiblioteket stod inför en stor ombyggnation. Entrén skulle göras om och de många servicediskarna för utlåning och information, som krävde mycket personal, skulle ersättas med en gemensam, större disk. Dessutom ville UB bygga en ny speciell läsesal där besökarna kunde ta del av dyrbart och svårhanterligt material, som kartor och gamla handskrivna brev.

Upphandlingen av det stora ombyggnadsjobbet tog Akademiska hus, som äger byggnaden, hand om. Däremot var UB i behov av någon som kunde utföra mindre snickeri- och inredningsjobb, som till exempel att bygga väggar, måla, lägga golv och sätta upp hyllor. UB vände sig återigen till Akademiska hus, men ingen av deras underleverantörer var intresserade av jobbet.

– Ingen av Akademiska hus underleverantörer kunde ställa upp och jobba på det här viset. De större byggfirmorna vill jobba i ett svep men vi behövde någon som kunde utföra mindre snickerijobb

2006 Fribo Bygg och Snickeriservice AB gör snickeriarbeten på Christina Friströms privata villa utanför Bjärred.

6

lundagård nr 5 2012

s 6-7 nyhet int. studenter.indd 1

lite då och då, säger UB-chefen Christina Friström.

Kai Ericsson är UB:s administrativa chef, med ansvar för upphandlingar. Enligt honom var planerna för uppdraget väldigt vaga och kan även ha varit en anledning till att Akademiska hus tackade nej till att hantera upphandlingen.

– Det krävs en specificerad plan, annars kan du inte begära in offerter och inte göra en upphandling. Jag tror ingen hade koll på hur omfattande det här arbetet var. Så går det när man jobbar med ad hoc-lösningar.

"Nästan hela huset gicks igenom"

Det hamnade på UB:s bord att själva hitta en lämplig byggfirma, och man gjorde det lätt för sig. Christina Friström tog kontakt med en byggfirma som hon kände väl till.

Fyra år tidigare hade Fribo bygg och snickeriservice AB gjort diverse snickarjobb på hennes egen privata villa och nu erbjöds de att komma och titta på ett jobb som behövde utföras på UB. De fick uppdraget med direktivet att göra mindre snickerijobb och jobba efterhand. Något kontrakt parterna emellan upprättades aldrig. Från UB:s sida specificerade man aldrig vad arbetet skulle handla om och Fribo bygg behövde aldrig lämna något kostnadsförslag.

Snart kom det ena snickerijobbet att ersättas av det andra. Kai Ericsson beskriver det som att ”nästan hela huset gicks igenom”, och i samma takt fakturerade Fribo bygg för sina uppdrag.

UB specificerade aldrig vilka uppgifter Fribo bygg skulle ha då de anlitades

– Nej, det har blivit mer och mer. UB har hela tiden frågat efter fler tjänster.

Lundagård har tagit del av de 41 fakturor som Fribo bygg och snickeriservice AB under två års tid har skickat till UB. De har fakturerat arbetstimmar, material och mil-ersättning. Ibland har upp till fyra personer arbetat samtidigt och vissa veckor har de fakturerat över hundra arbetstimmar.

Fick även vaktmästarjobb

Senare den hösten förtidspensionerades en av UB:s två deltidsvaktmästare.

Det redan hårt underbemannade vaktmästeriet var nu i stort behov av hjälp.

Många arbeten krävde att man var minst två personer. Men i stället för att utlysa en ny tjänst, valde UB att låta Fribo bygg även göra en del vaktmästarjobb.

– Det blev andra smågrejer med tiden i och med att de är så underbemanna"Det har aldrig de på vaktmästeriet. Det har aldrig något skrivet." varit något skrivet, utan har fungerat som en konsulttjänst kan man säga, säger Jörgen Persson på Fribo Bygg.

Var du beredd på att det skulle bli så mycket jobb?

vilket

Spindeln i nätet

varit

2010 UB söker en byggfirma som kan göra mindre inredningsoch snickeriarbeten. Christina Friström ringer en byggfirma hon känner väl till, Fribo Bygg.

Men Fribo bygg och snickeriservice har också haft rollen som spindeln i nätet.

När exempelvis målerijobb har behövts utföras har de varit mellanhanden mellan målerifirman och UB. Detsamma gäller när material som dörrar och glaspartier har levererats.

Fakturorna ligger i dag på ett totalt värde av 2 154 000 kronor. Vilka leverantörer som har levererat vad och i vems fickor

2010

20

En av UB:s vaktmästare förtidspensioneras. Fribo Bygg kopplas in för att även arbeta som vaktmästare.

Redigering: Tobias Persson

12-05-20 23.11.04

C st b

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

k byggjobb för miljoner

litades

”Det måste ske någon form av upphandling”

Aktörerna

christina friström

UB-chef till och med februari då UB och biblioteksdirektionen slogs ihop och universitetet valde en ny person till chefsposten.

När UB behövde allt i allo till ospecifierade uppdrag anlitade hon den firman som hade arbetat på hennes privata villa.

kai ericsson

UB:s administrativa chef med ansvar för bland annat upphandlingar och vaktmästare.

fribo bygg

"Småskalig byggfirma med två anställda som 2011 omsatte 1 955 709 kronor."

Arbetar numera främst åt UB. Gjorde under 2006 arbeten på Christina Friströms villa.

vilket innebar att företaget aldrig behövde lämna något kostnadsförslag.

pengarna slutligen har hamnat går inte att utläsa av fakturorna och inte i några andra dokument på universitetet heller.

Efter den stora sammanslagningen av UB och Biblioteksdirektionen jobbar Christina Friström sedan i februari inte kvar som chef för UB. ”Vi har gjort rätt”

När Lundagård når Christina Friström på telefon står hon fast vid att UB har skött det hela korrekt.

Hon menar att totalsumman kan spridas ut på flera aktörer och poster, köp av varor, tjänster och byggentreprenader, och att de därför inte heller kan anses ha överstigit gränsvärdet för direktupphandlingar, som ligger på 284 361 kronor.

Hur tycker du det ser ut att ett uppdrag som borde ha upphandlats går till en byggfirma som har jobbat privat för dig?

2012 Christina Friström slutar som bibliotekschef.

– Ja, men det var längesen. Det var 2006, fyra år innan vi kontaktade Fribo.

Men vad ger det för signaler?

– Det ger de signalerna att de är pålitliga och duktiga och gör det de ska.

Jag rekommenderade den här firman på samma sätt som någon rekommenderade dem för mig. Det är så det fungerar. Hur ska du annars få tag på bra firmor?

Kai Ericsson kan i dag, två år senare, bara konstatera att det var olyckligt att det blev som det blev. Men han menar samtidigt att det var svårt att göra på något annat sätt.

– Beloppet som sådant motiverar en stor upphandling. Men för att ha en stor upphandling måste man specificera precis vad det handlar om för uppgifter och det gick inte att göra. text erik ottosson foto jonas jacobson

2012 Fribo Bygg skickar sin senaste faktura. Det totala värdet av fakturorna är nu 2 154 000 kronor. UB kommer eventuellt fortsätta att använda Fribo Bygg till vaktmästarjobb framöver.

Att bara ringa och be någon komma och jobba, utan skrivet kontrakt, är inte tillräckligt inom offentlig sektor.

– Om man ska anlita någon och betala för det så måste ju ske någon form av upphandling, säger Henrik Norinder, jurist och specialist på offentlig upphandling.

– 2,1 miljoner under två år. Det är mycket pengar. Troligtvis ett tecken på att man inte vetat hur mycket man behövde hjälp med.

Henrik Norinder bläddrar igenom fakturorna som Fribo Bygg och Snickerservice AB har skickat till UB. Han misstänker att UB i det här fallet har gjort en rad direktupphandlingar.

– Men även direktupphandlingar har ju krav. Dels måste man söka konkurrens, göra en beräkning av hur mycket pengar det handlar om, definiera vilket arbete som ska utföras och se till att det håller budget, säger Henrik Norinder.

Henrik Norinders råd till UB hade varit att man tecknat ett ramavtal.

– Om man skulle följa regelboken så hade man sagt: vi vill göra ett ramavtal med en byggfirma, alternativt flera stycken, minst tre. Vi kontaktar er och frågar vem som kan göra detta och vad det kan tänkas kosta. Då får du en konkurrenssituation. text erik ottosson

så säger lagen

läs mer

Se alla Fribo Byggs fakturor på webben. Du kan nå den via QR-tagen med din mobiltelefon eller genom att knappa in: www.lundagard.se

▶▶ Vilka specifika regler som gäller för den offentliga upphandlingen bestäms framför allt av värdet på kontraktet, men också av om kontraktet avser köp av varor, tjänster eller byggentreprenad. ▶▶ All offentlig upphandling ska uppfylla kraven på förfrågningsunderlag, annonsering, prövning av anbud, informering om tilldelningsbeslutet samt att beslutet dokumenteras. ▶▶ Direktupphandlingar får göras om kontraktets värde är under 284 631 kronor. ▶▶ Upprepade upphandlingar av samma kategori tjänster under ett budgetår ska räknas ihop i tröskelvärdesberäkningen. ▶▶ Vid upprepade direktupphandlingar bör ett ramavtal tecknas, efter att en formell upphandling har gjorts. Ett ramavtal är till för att fastställa villkoren för senare uppkomna uppdrag.

Källa: Konkurrensverket lundagård nr 5 2012

s 6-7 nyhet int. studenter.indd 2

7

12-05-20 23.08.57

nyheter

Många lundastudenter u har du en hemförsäkring?

NEJ 16,2%

ja 83,8%

Många studenter vid Lunds universitet saknar hemförsäkring. Det visar en enkät som Lundagård har låtit göra. 16 procent av de svarande är oförsäkrade och många av dem har inga planer på att ändra på det.

– Det är en helt onödig risk, men jag är tyvärr inte förvånad. Många studenter vet inte vilket skydd det ger, säger Gunnar Olsson, chef för konsumenternas försäkringsbyrå.

Studenter är oförsäkrade i högre grad än befolkningen i allmänhet. Uppskattningen bland människor i branschen är att 5-10 procent av svenskarna saknar hemförsäkring. I Lundagårds studentenkät med över 2 000 svar är siffran 16 procent. Gunnar Olsson säger att det är välkänt att studenter ofta väljer bort hemförsäkringen och tror att det beror på okunnighet.

– De förstår inte vad det ger för skydd.

Många tror också att de fortfarande omfattas av sina föräldrars försäkring.

Gunnar Olsson säger att många studenter tror att hemförsäkringen bara täcker skada på egendom och att de därför tror att de sparar pengar på att vara oförsäkrade.

– Studenter kanske inte har så mycket i hemmet och tänker att “risken för den här datorn kan jag stå för själv”, men då vet de inte vilket skydd det ger.

Inga planer på att skaffa försäkring

Hemförsäkringen ger till exempel en reseförsäkring, som täcker kostnaderna för vård och hemresa för den som råkar ut för en olycka. Dessutom ger den ett rättsligt skydd för den som hamnar i tvistemål.

Trots det visar Lundagårds undersökning 8

lundagård nr 5 2012

s 8-9.nyhet SFS indd.indd 1

om inte - varför?

har inte fått det gjort fast jag borde 31,2%

om inte - funderar du på att skaffa?

för dyrt 7,9%

har inte tänkt på det 27,6%

onödigt 12,9% ja 48%

NEJ 52%

annan anledning 20,3%

att över hälften av dem som inte har någon försäkring inte heller har några planer på att skaffa det.

– Det är en helt onödig risk, säger Gunnar Olsson.

Vad tänker du om att så många inte tänker skaffa en försäkring?

– Då undrar jag vad de gör när de reser iväg. Om du råkar ut för en olycka i Spanien till exempel så kostar det en halv miljon att flyga ambulansflyg hem. Har man ingen försäkring så får man bekosta det själv.

Det är en oansvarig hållning, menar han.

– Det finns någon sorts tro att någon annan alltid betalar, men så är det inte. Utan då är det mamma och pappa som får göra en inteckning på huset. Vi har en del exempel på det.

Funderingar på kollektivanslutning

Rolf Svensson är VD på AF-bostäder och ordförande i Svenska studentbostadsföreningen. Han säger att det har funnits diskussioner om att bostadsföreningarna skulle kollektivansluta hyresgästerna, men att det har gått i stå.

– Vi har lagt mycket krut på detta, men det finns ideologiska invändningar mot kollektiva avtal och hyreslagen kanske inte godkänner ett sånt tillägg. Vi har landat i att vi inte kan göra något annat än att informera och hoppas att folk tar rätt beslut.

Lundagårds enkät visar dock att AFB:s hyresgäster är oförsäkrade i högre grad än studenterna i allmänhet. 21 procent av de som bor hos AFB saknar hemförsäkring.

Vad vill du säga till dem?

– Ändra dig. Ompröva ditt beslut. Fundera på konsekvenserna, säger Rolf Svensson. text sebastian hagberg grafik ellen paulsson

Den oförsäkrade studenten 18-23 år man

bor i korridor har pluggat i lund i mindre än ett år skälet till att han inte har försäkring: "har inte fått det gjort fast jag borde" funderar inte på att skaffa hemförsäkring

"Om du råkar ut för en olycka i Spanien till exempel så kostar det en halv miljon att flyga ambulansflyg hem."

Redigering: Ellen Paulsson

12-05-20 23.12.56

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se

r utan hemförsäkring

fa?

– Hyresvärden krävde att jag hade hemförsäkring, säger Arvid Myhlback som tack vare denna fick ersättning då han blev bestulen på sin dator.

Försäkringen gav honom pengarna tillbaka På väg hem från tåget blev Arvid Myhlback hotad och rånad på sin dator. Bara en månad tidigare hade han skaffat en hemförsäkring som gav honom pengarna tillbaka.

Sent en decembernatt förra året är Arvid Myhlback på väg hem till sin lägenhet i Malmö efter att ha tillbringat kvällen i Lund. Eftersom bussen har slutat gå måste han promenera från tågstationen till sin lägenhet på Nobeltorget. I höjd med Folkets Park hinner plötsligt en man ikapp honom och stannar honom på gatan. Några minuter senare har han hunnit bli knivhotad och tvingats lämna ifrån sig väskan med sin bärbara dator.

– Han höll fram kniven mot mig och visiterade mig. Det var bara datorn som han till slut tog eftersom min mobil var gammal och trasig och jag var pank och inte hade några pengar på mig, berättar Arvid Myhlback.

Förutom att rånet i sig var en väldigt obehaglig upplevelse, är han glad att han bara en månad tidigare hade skaffat sig en hemförsäkring.

– Jag hade nyss flyttat från Lund till en andrahandslägenhet i Malmö, där hyresvärden krävde att jag hade hemförsäkring. Dessutom fick jag ett bra erbjudande genom fackförbundet Sveriges Ingenjörer som jag är medlem i, säger han.

jag tvivlar på att han har möjlighet att betala ut skadestånd till alla, säger han.

Oavsett hur stor skadeståndssumman blir så är Arvid Myhlback mest tacksam för att hemförsäkringen gjorde att allt gick så smidigt.

– Om jag inte hade haft den så skulle jag ha behövt gå till brottsoffermyndigheten för att ansöka om brottskadeersättning, vilket verkar mycket krångligare.

Fick tillbaka 2 700

Lätt att glömma försäkra sig

Av försäkringsbolaget fick han tillbaka 2 700 kronor, den summa som hans ett år gamla Netbook var värd. RÅnaren åkte senare fast, men eftersom domen mot honom ännu inte har vunnit laga kraft så vet Arvid Myhlback inte om skadeståndet för brottet han utsattes för kommer att betalas av den skyldige eller av försäkringsbolaget. Men han gissar på det senare eftersom han var långt ifrån det enda offret.

– Det var över trettio personer totalt som råkat ut för rånaren i Malmö och Lund, så

Arvid Myhlback menar att det var rena turen att han just skaffat sig en försäkring när han råkade ut för rånet. Han hade bott oförsäkrad i Lund i mer än ett halvår precis innan.

– Som ny student är det så mycket annat att tänka på att det blev inte av. Dessutom var jag fortfarande folkbokförd hos mina föräldrar då och tänkte nog att deras hemförsäkring gällde även mig, säger han.

text stina linde foto sebastian hagberg lundagård nr 5 2012

s 8-9.nyhet SFS indd.indd 2

9

12-05-20 23.12.26

nyheter

Fler ordningsvakter i u Ordningsvakter i 230 byggnader som täcker drygt 50 000 kvadratmeter. Det kan bli verklighet om universitetet får sin ansökan om utökat ordningsvaktsförordnande godkänd av polismyndigheten.

Musikhögskolan i Malmö är den senaste av universitetets byggnader som fått tillstånd att använda ordningsvakter dagligen. Den 30 april godkände polisen ansökan och fler sådana besked kan komma inom kort. Fem andra av universitetets byggnader har tillstånd sedan ett år tillbaka: Juridicum, Universitetshuset, Språk- och litteraturcentrum, Teaterhögskolan i Malmö samt Universitetsbiblioteket. De här platserna anses vara extra utsatta för intrång av obehöriga personer och stölder och nyligen förlängdes deras tillstånd med tre år.

Nu vill säkerhetschef Per Gustafson se samma åtgärder på hela universitetet, eftersom han anser att samma hotbild finns i alla lokaler.

– Det ligger i allmänhetens intresse att vi vidtar åtgärder för en trygg arbetsmiljö.

Om obehöriga tar sig in i lokalerna så kan studenter och anställda inte bedriva den verksamhet som det är tänkt, säger han.

Polis har kallats in fyra gånger

Ansökan om ordningsvakter har baserats dels på saker som har hänt och dels på situationer som kan tänkas uppstå i framtiden. Det som enligt Per Gustafson har lett till ansökan om att använda ordningsvakter på hela universitet är enstaka situationer där polis har ingripit, alltså situationer som inte har kunnat lösas enbart med hjälp av väktare.

– Vid minst fyra tillfällen har polis behövt tillkallas under det senaste året.

Det har handlat om bland annat olaga intrång på SOL och i Universitetshuset, säger han.

Ger de här händelserna verkligen ett behov av ordningsvakter på hela universitetet?

– Inte egentligen. Att vi ansöker betyder inte att det har hänt något i samtliga byggnader, men vi vet ju inte om det varit obehöriga individer i lokalerna eftersom inte alla incidenter rapporteras.

Vad har du för förhoppning om att ansökan går igenom?

– Jag har inga förhoppningar. Det är polisen som måste fatta ett beslut om huruvida allmänheten har ett intresse av detta, säger Per Gustafson.

Akut läge i Malmö

I och runt vissa av universitetets lokaler anses läget vara värre än på andra stäl10

lundagård nr 5 2012

s 10-11 ordningsvakter.indd 1

Thomas Berg, från LTH:s service- och teknikavdelning, sätter ett lås på porten till parkeringen intill Teaterhögskolan.

len. Behovet av ordningsvakter vid Musikhögskolan i Malmö, MHM, beskrivs i ansökan som “akut” och Per Gustafson vädjar om att ärendet ska behandlas skyndsamt. Samma ordalag används i ansökan om förlängt tillstånd vid Teaterhögskolan, som sedan tidigare haft rätt att använda ordningsvakter. Dessa båda ansökningar har nu godkänts av polisen. Enligt Per Gustafson beror det “akuta läget” på det som han uttrycker som det ”allmänna tillståndet i Malmö”.

– År 2010 var det två skjutningar mellan Sydkorea och Nordkorea. Samma år var det 77 skjutningar i Malmö. MHM ligger i närheten av Seved och kriminella grupper i området har börjat närma sig universitetsområdet. Tidigare var Ystadsgatan en naturlig gräns, men nu har de korsat den och börjat vistas på skolområdet. Våra studenter i Malmö har en svår situation, säger han.

En av flera säkerhetsåtgärder

Per Gustafson förklarar att ordningsvakter bara är en liten del av säkerhetsarbetet på universitetet, men han är mycket förtegen om vilka andra verktyg som används.

– Det är ingen mening att jag berättar de där gottiga detaljerna, för då tappar de

sin funktion. Med det är ett systematiskt säkerhetsarbete som vi kallar Management by walking. Vi pratar med studenter och anställda och uppmärksammar dem om vilka faror som finns på universitetet.

Vad är det för faror du syftar på?

– Det handlar om att inte lämna värdesaker obevakade, att låsa kontorsdörren om ens för en kort stunds frånvaro.

Försumbar extra kostnad

Den extra kostnaden för ordningsvakter är enligt säkerhetschefen försumbar.

– Eftersom vi redan upphandlat den tjänsten från vaktbolagen så kostar det ingenting extra, jämfört med väktare.

Den exakta kostnaden kan jag inte basunera ut eftersom det skulle hota konkurrensen. Det blir ingen debiterad kostnad under ordningsvakternas ingripande, utan det är när vi måste ha ordningsvakter på speciella tillställningar som kostnaden kan öka, säger Per Gustafson.

Kan studenterna känna sig trygga?

– Det är upp till studenterna och till den enskildes upplevelse. Vissa blir trygga av en stängd dörr, andra av en öppen. Jag gör allt jag kan som står i min makt att se till att de känner sig trygga, säger han. text carl-johan kullving & stina linde foto jens hunt

fakta ▶▶ Ordningsvaktsförordnande för de sex byggnaderna som har tillstånd i dag är giltigt fram till 30 april 2015. ▶▶ Ordningsvakterna kommer att verka enligt samma modell som används på Stockholms universitet. Det innebär att de ordinarie väktare som patrullerar universitetets byggnader har befogenhet att agera som ordningsvakt vid de platser som förfogandet gäller på om situationen kräver det.

Redigering: Tobias Persson

12-05-21 00.32.37

läs lundagårds tidigare rappportering om ordningsvakterna på lundagard.se ◣

i universitetets lokaler

Johan Zetterberg och Jerk Olsson från Teaterhögskolan i Malmö tycker att det känns tryggt med ordningsvakter.

"Det är kanon att de finns" Stökiga ungdomsgäng som dagligen försöker ta sig in i lokalerna och som stör föreställningar.

Teaterhögskolan på Bergsgatan i Malmö anses vara ett av de ställen som är i mest akut behov av ordningsvakter.

Det är nästan tomt på gården utanför Teaterhögskolan i Malmö. Den enda som syns till är Thomas Berg, som mixtrar med den stora porten mot parkeringen intill skolan. Han jobbar på LTH:s service- och teknikavdelning, Sot, och har fått i uppgift att förse porten med lås.

Fram till nu har den stått öppen, men att täppa till en av ingångarna till skolan är en del i det säkerhetsarbete som ska hålla stökiga ungdomsgäng borta från skolan.

– Alla studenter får passerkort så att de kan använda den här ingången också, förklarar Thomas Berg och lägger sitt eget kort mot låset för att testa.

För drygt ett år sedan fick Teaterhög-

skolan, tillsammans med fyra andra ställen på universitetet, lov att använda sig av ordningsvakter på utvalda områden. Orsaken var att personer som inte går på skolan vistades utanför, försökte ta sig in och i vissa fall handlade med narkotika på området.

Henrik Dagnegård, hus- och säkerhetsansvarig på skolan, beskriver situationen som orolig.

– Både studenter och personal har känt obehag, vissa har inte velat gå ut ensamma. Tidigare hade vi väktare här under dagtid, men de hade bara befogenhet att vänligt säga till personerna att lämna området, inget mer. Det blev lite verkningslöst, säger han.

Lugnade av ordningsvakterna

Förstaårsleverna Jerk Olsson och Johan Zetterberg på Teaterhögskolan har aldrig känt sig direkt otrygga, men har blivit störda ibland.

– När vi repeterade häromdagen körde

Billiga förråd i Lund Vi hyr ut billiga förråd på flera platser i Lund, med villkor som tål att jämföras. Vad sägs om 254 kr/mån för 3 kvm med en månads uppsägningstid!

Läs mer på www.afb.se/lediga förråd.

Välkommen!

nån lirare in på gården med bil och satte på hög musik och så kom en massa folk och hängde. Då kan man känna “varför gör ni inte det i parken istället?”, säger Jerk Olsson.

Han tycker att det är skönt att det finns ordningsvakter på plats under föreställningar. Tidigare har personer tagit sig in i logerna och stulit saker.

– Vi jobbar ofta som publikvärdar och det är jätteskönt att slippa ha ansvaret att köra bort dem som inte har där att göra.

Nu finns det en vakt som gör det, säger Jerk Olsson.

Vad tycker ni om att det behövs ordningsvakter på er skola?

– Jag är inte rädd på något sätt, men det är kanon att de finns. Bakgården är ju perfekt för kids som vill tjuvröka eller gömma sig för sina föräldrar. Att det finns ordningsvakt ger en trygg känsla, säger Johan Zetterberg.

Sedan ordningsvaktsförordnandet infördes har det enligt Henrik Dagnegård blivit lite lugnare, troligen mest för att folk vet att ordningsvakten finns på plats. Men ekonomin sätter stopp för total trygghet. I början fanns det en ordningsvakt på området dagligen, men nu blir det bara vid enstaka tillfällen.

– Universitetet vill inte betala för daglig patrullering här och själva har vi inte råd. Vi får unna oss lyxen med en vakt vid de tillfällen vi har föreställningar eller andra evenemang, så att publiken kan känna sig trygg. Till vardags får vi stå ut, säger Henrik Dagnegård.

På frågan vad Per Gustafson tycker om att personalen upplever ordningsvakterna som en lyx de inte kan unna sig till vardags, svarar han att förutsättningarna i Malmö är annorlunda jämfört med Lund.

– Jag kan inte tycka någonting förrän Henrik ringer mig och uttrycker att det är ett problem, säger han. text stina linde

Sommaravslutning i Lunds domkyrka onsdagen den 30 maj 2012 kl 18.00 Sång av Nationskörerna, tal av AF, KK, TLTH och rektor Per Eriksson. Fanborgen medverkar.

Vid orgeln: Janåke Larson. Välkommen!

AF Bostäder Box 799, 220 07 Lund Tfn 046-19 15 00 www.afb.se lundagård nr 4 2012

s 10-11 ordningsvakter.indd 2

11

12-05-21 00.33.05

nyheter

"

citatet

"Cyclus velocediparius apte sepositus internam gignit delectationem manetque fundamentum societatis."

På den avslutande sidan i universitetets årsredovisning bjuder förvaltningen på en pik mot rektor Per Eriksson och hans förmåga att bli av med cyklar. Fri travesti på Carl-Bertil Johnsons julsaga och betyder ungefär: "En välparkerad cykel ger en inre tillfredställelse och är den grund varpå samhället vilar"

hallå där...

? frågan

foto: privat

Lutar Lund mot en myt? foto: jonas jacobson

Har du också hört att Lund är Sveriges mest lutande stad? Det är i varje fall vad många lundabor säger, framför allt de flåsande cyklisterna. Men är detta påstående sanning, eller är det en myt?

Vore det inte ironiskt att Lund, Sveriges mest cykeltäta stad, också skulle vara den mest lutande?

Dessutom mitt i det platta Skåne. Är höjdskillnaden mellan S:t Lars lummiga park till platån vid Norra Fäladen verkligen den största i hela landet?

En snabb googling på Sveriges mest lutande stad leder till Wikipedias artikel om just Lund. Men att staden är den mest lutande i landet kan inte bekräftas. Det står endast att staden har en svag lutning norrut. Övriga sökträffar inriktar sig på allt från Östersund till Sävsjö – Sveriges mest kristna plats.

Internet vet alltså inte heller.

john kumlin

De cyklade alla 33 milen själva, parallellt med de andra. John Kumlin och Johan Andersson deltog i årets Tandem på ett speciellt sätt.

Är det förrädiskt lutande Lund kanske till och med Sveriges mest lutande stad?

för en gående märks lutning- med en naturgeograf som been knappt. Höjdskillnaden gör kräftar fakta borde ryktet vara inte direkt att promenaden mel- sant. Men det finns alltid ett men. lan Lundagårdsparken och LTH Som av en händelse hittar Google känns som invasionen av Nor- en träff i frågan som skulle kunna mandie. omvandla den nyfunna sanningen För andra märks lutningen mer. till en myt.

Flåsande cyklister förbannar sig I P4:s Frågestafetten från i över att trampa upp för den su- vintras undrade en språkarkivagande backen varje gång de ska till rie, tillika trött lundacyklist, om Gerdahallen. ryktet stämde. Dan HammarVid sidan av Gerdahallen ligger lund, professor i kvartärsgeologi Geocentrum. Om varken Google i Lund, började undersöka saken eller Wikipedia närmare och kan ge ett säkert svaret.

"Far min institution fann svar, då måste det Att Lund vara hit man ska med osanning?" skulle vara söka sig för att få Sveriges mest veta om Lund är lutande stad den mest lutande staden. visar sig vara en lika stor myt Harry Lankreijer är studierek- som att universitetet skulle kuntor på institutionen för naturgeo- na erbjuda bostadsgaranti åt alla grafi och ekosystemvetenskap. till 2014.

Han bekräftar ryktet om det lu– Far min institution med osantande Lund. ning, undrar Dan Hammarlund – Det stämmer! Om man räknar när han blir uppringd av Lundainom stadsgränserna har Lund den gård och fortsätter: största lutningen. Det skiljer över – Lund lutar mycket, men jag 80 meter mellan S:t Lars och vat- skulle tro att det finns ett halvt tentornet, säger han. dussin städer som lutar mer. Både 12

Göteborg och Jönköping har höjdskillnader på över hundra meter, säger han. lunds lutning beror på att staden ligger mitt på Romeleåsens ena kant. Åsen har bildats av att två berggrundstycken har rört sig mot varandra, där den ena höjts och den andra har sänkts. Tack vare istiderna har kanten mattats av.

– Istället för en spikrak kant har vi fått en enda lång och väluppfostrad backe, säger Dan Hammarlund.

Kan den här långa backen göra att Lunds stad har den längsta konsekventa lutningen i landet?

– Det kan faktiskt mycket väl vara så, det har jag inte undersökt närmare, säger Dan Hammarlund funderande.

Lund är alltså inte Sveriges mest lutande stad. Men möjligen gör den långa sugande backen att staden lutar mot ett annat nationellt rekord.

Kanske är Lund Sveriges mest konsekvent lutande stad.

text kenneth carlsson

Varför gör man detta?

– Jag är lite av en cykelnörd och det har varit en grej vi alltid snackat om i min bekantskapskrets. Men jag har alltid varit själv om att vilja genomföra det, tills min gamla kompis från hembyn började på LTH i höstas. Han är jävligt "fit" och var på. Först tänkte vi skaffa buss och ett lag som vanligt, trots att vi ändå cyklade hela vägen själva. Tyvärr fick vi inte ihop det och jag hade inte möjlighet att köa, så då fick vi helt enkelt köra själva.

Vi åkte bara upp tillsammans med de andra och anslöt vid starten. Vi sa bara "oj, ska ni också cykla till Lund, vilket sammanträffande".

Hur reagerar folk när de får veta vad ni gjort?

– Alla som var på Tandem visste ju om oss efter ett tag. Det började gå rykten och vi blev en attraktion, precis som vi ville. Andra utomstående man pratar med tycker att vi är galna.

Hur firade ni när ni var klara?

– Genom att inte bada i fontänen.

Jag har gjort det de andra gångerna.

Vi gick väl mest runt och hoppades på någon utmärkelse från Idrottskollegiet, som vi inte fick. Sen gick vi hem och duschade.

Ska du göra det igen?

– Absolut inte. Kanske om vi hade misslyckats med något av hacken, men nu när vi "aceade" det så är det bäst att sluta när man är på topp. Dessutom slutar jag plugga nu till sommaren. Min polare som jag cyklade med vill däremot vara med nästa år, fast som vanlig deltagare, han har ju aldrig prövat det. text simon fridolfsson

lundagård nr 5 2012

s 12-13 plock.indd 1

12-05-20 23.15.31

aktuell mister minister ställs mot väggen för sin högskolepolitik

”Det räcker inte att prata om kvalitet” foto: jens hunt

Hur vill du bli ihågkommen som utbildningsminister, den dagen du lägger ministerskorna på hyllan?

– Att vi under den här tiden gjort väldigt viktiga reformer för att lyfta hela det svenska utbildningsväsendet. Allt från grundskolan och gymnasiet till högskolan där vi har haft kvalitetsproblem. Det är farligt på sikt för Sverige att vi har så låg kvalitet.

Så kanske "den som har gjort välbehövliga stålbad"?

– Stålbad är ett tufft ord. Men det är ett par tuffa beslut som vi måste ta. Det tror jag. Det räcker inte att bara prata om kvalitet.

Vad gör studenter, lärare, rektorer dekaner så dåliga på att själva bedöma utbildningar?

– De kan visst bedöma sina utbildningar, men gör det på ett annat sätt än vad staten bör. Staten ska inte gå in och intervenera i den akademiska processen. När staten går in och utvärderar så ska vi inte ha synpunkter på vilken pedagogik som används, utan enbart på resultaten.

Det är min liberala syn på autonomi och vad den betyder. Vi kräver resultat, och lärosätena får bestämma hur de ska nå upp till det.

Du talar mycket om att jämföra med andra länder och att Sverige halkar efter. Vilka länder har inspirerat till det nuvarande kvalitetsutvärderingssystemet?

– Det är många andra länder som är i precis samma situation, och som är på väg att överge äldre system där man var inne och intervenerade i akademins processer i stället för resultatutvärdering. Ett land som är väldigt intresserade av den svenska modellen är Holland. Men diskussionen förs i England, ja, hela Västeuropa. EU-kommissionen menar att hela det europeiska högskoleväsendet bör gå i den riktning som Sverige nu har gått. Att fokusera på resultat snarare än processer.

Hur uttrycks då Hollands intresse till exempel, är det en massa telefonsamtal till departementet?

– Det eller att de besöker högskolor, eller HSV som står för det hela.

Det är en ständigt pågående diskussion exakt vad man ska utvärdera och mäta och kolla, och vi har inte hittat den slutgiltiga lösningen ännu. Om fem år kanske man kommer att se saker man vill ändra, men huvudprincipen är klar, att det Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 12-13 plock.indd 2

länge att utvärdera processer och innehåll i utbildning, men nu måste vi börja utvärdera resultaten. Vi är nu det land som går främst i detta, men väldigt många är på väg åt det hållet. Sen är det några som inte vill det, och de kritiserar nu Sverige.

Ska jag tolka det som att man tar det ganska lättvindigt då alltså?

– De som är emot det svenska utvärderingssystemet övertolkar kraftigt slutsatserna i ENQAs rapport.

ENQA är kritiska mot vissa punkter, och det kanske man kan diskutera.

Men det är ingen kritik mot att man utvärderar resultat. Just den inriktningen tog man även beslut på under ett ministermöte i Bolognaprocessen häromdan, och ENQA är ju en del av Bolognaprocessen.

"Vi är nu det land som går främst ."

Vem: Jan Björklund (Fp), vice statsminister och utbildningsminister.

Aktuell med: Leder utbildningsdepartementet som drivit igenom en kritiserad reform som syftar till att nästan uteslutande se till studenters resultat när Högskoleverket (HSV) utvärderar högskoleutbildningar.

Det visste du inte: Skulle ha läst historia, eller religionshistoria, om han hade fått ta ett sabbatsår från politiken.

är resultatet man vill utvärdera, och att det är viktigare än processen.

Det har riktats skarp kritik mot HSV:s utvärderingssystem. Nationellt, men även från europeiskt håll...

– Nja... europeiskt håll. Alltså…

Men ENQA:s* rapport…

– Tja, jo, okej.

granskningssystem så är jag helt på det klara med att det kommer leda till mycket kritik. Jag är också helt på det klara med att det i slutändan är utvärderingarnas resultat som avgör om systemet uppfattas som legitimt eller inte. Men erfarenheten av den här första omgången är att detta har fallit väldigt väl ut.

Upplever du att det är motigt att driva borgerlig liberal politik i högskolesektorn?

– Så här, nästan alla verksamheter är oroliga för att bli utvärderade. Det är samma nervositet som jag själv känner när jag ska köra bilen till bilprovningen. Man inser att utvärdering är viktigt, men man är orolig inför det, eftersom det kan komma fram att man är sämre än vad man trodde att man var – eller hävdar att man var. Därför, när vi inför ett tufft kvalitets-

Om vi går tillbaka till den här rapporten från ENQA, som var väldigt kritisk till ert nya system.

Vad betyder en sådan kritik?

– Vi är ju en del av Europa och Bolognaprocessen. Men jag vill också säga att det är en bedömningsgrupp på tre personer som har varit i Sverige. Som själva har egna uppfattningar och tycker att deras system är bäst. Jag kan säga att alla, eller alla vet jag inte, men västeuropeiska länder har precis samma diskussion. Vi har hållit på

En annan sak som ENQA riktade kritik mot var att HSV inte var tillräckligt fri från politisk styrning, att självständigheten inte är tillräckligt säkerställd.

– Men, om jag skulle besluta att vi skulle gå in och utvärdera pedagogiken, då skulle det bli ännu mer politisk styrning.

Så det är en icke-kritik alltså?

– Ja, men slutsatsen av kritiken kan inte bli att det ska bli ännu mer politisk styrning och att vi ska utvärdera mer än resultaten.

Jag är säker på att vi gjort rätt, och huvuddelen av Västeuropa är med stormsteg på väg åt samma håll som Sverige.

Men kritiken handlar ju också om att systemet är politiskt.

– Till sist så är det så att Sverige är en demokrati, och till sist är det då staten som sätter upp examensmål för utbildningar och vi utvärderar om man når dem eller inte. Hur man gör för att nå dit, det tycker jag lärosätena får bestämma själva. Den modell som de här tog fram ville att jag skulle bestämma att myndigheter skulle gå in och påverka pedagogiken, och det hade varit felaktig styrning av lärosätenas frihet tycker jag. max jedeur-palmgren

*ENQA - europeiskt kvalitetsutvärderingsorgan som i en rapport kritiserat HSV:s nya system. lundagård nr 5 2012

13

12-05-20 23.14.05

reportage

14

lundag책rd nr 4 2012

s 14-17 reportaget.indd 1

12-05-21 03.18.38

"Vill jag jobba med det här, får jag ta tag i det själv" Entreprenörskap är det nya anställningsbarhet. Nu ska konstvetare och teologer att skriva affärsplan och skapa sina jobb själva.

text ida ölmedal foto james jones huang

marschallerna på industrigatan 20 i Malmö leder ner till en källarlokal, där vattenrören i taket har piffats upp med en ljusslinga. De små lamporna sprider ett dämpat ljus över de råa väggarna. Bänkarna på golvet har täckts med filtar och projektorn visar grafittimålningar från Chicago.

– Det blev så jag till slut, konstaterar Sofia Landström nöjt med en sponsoröl i handen.

Inredningen är smakfull på det där bohemiska sättet som gör att ingenting behöver bli dyrt. Lokalen är lånad, barndomsvännen sitter i kassan och assistent är pappa Hans. Om 40 minuter börjar det, releasefesten för Art by video. sofia landström minns inte riktigt när hon kläckte idén. Kanske var det när hon tittade på litteraturprogrammet Babel en kväll.

– Varför finns det så få tv-program som handlar om konst på samma sätt? De som inte går på museum eller gallerier får en väldigt endimensionell bild av vad konst är, säger hon.

Sofia Landstöms dröm var att föra ut konst till allmänheten genom videointervjuer och virtuella konstutställningar.

I dag är drömmen en affärsplan, och mer än det. I ett år har Sofia Landström varvat intervjuer med konstnärer från Chicago till Köpenhamn med intensiva redigeringsperioder för att skapa sin hemsida, där hon presenterar unga samtidskonstnärer och visar upp deras verk.

– Hade jag inte redan jobbat med konst på andra håll hade jag inte vågat göra det. Det finns en viss skepsis i konstvärlden, man vill veta att den som kommer kan konst och tar den på allvar.

Valet att starta företag var enkelt.

– När jag tog min kandidat i kulturvetenskap tänkte jag att ”vill jag jobba med det här, får jag ta tag i det själv”. Det

Redigering: Ellen Paulsson

s 14-17 reportaget.indd 2

15

12-05-21 03.31.52

reportage foto: sofia landström

är så svårt att få jobb inom kultursektorn, säger hon. att en humanioraexamen inte precis är en fribiljett till

jobb är det inte många studenter som missat. Inte många i resten av samhället heller. På politikerveckan i Almedalen propagerade Svenskt Näringsliv för sänkt medel för vissa humaniorakurser. Det måste sändas en signal till studenterna om att detta inte är en bra investering, menade de.

Som grund för uttalandet hade Svenskt Näringsliv en rapport med namnet Konsten att förstöra ett liv.

Reaktionen från studenterna blev massiv. Begreppet ”anställningsbarhet” är välkänt och omdebatterat i universitetsvärlden. Dess verkliga startpunkt har varit Bolognaprocessen, ett europeiskt samarbete som syftar till att öka rörligheten för studenter inom Europa. Där är anställningsbarhet en av grundpelarna. Det ökade fokuset har bland annat lett till att det i dag står i lärandemålen för alla studenter att de ska kunna verka i arbetslivet efter examen.

på konstvetenskapliga institutionen i Lund har ett 30-tal studenter avstått majsolens frestelse för titeln på affischen i den mörka foajén. ”Arbetsmarknadsdag”. Det är första gången. I salen står John Peter Nilsson och pratar om skillnaden mellan Paletten och Månadsjournalen.

– Jag skrev i breda tidningar, men jag ville också att min signatur skulle synas i obskyra tidskrifter. Det gav en trovärdighet, säger han. Han förtydligar: – Min signatur var det enda jag hade som frilansintellektuell, där i början av 90-talet. Den var mitt kapital. Jag var ganska försiktig med var jag placerade den.

John Peter Nilsson var 48 år första gången han tog en fast anställning. att den som vill försörja sig på sina konstkunskaper får

hanka sig fram utan lön är alltså inte något nytt fenomen.

Ofta har kritiken mot humaniorastudenters generellt sett dystra yrkesutsikter besvarats genom att hänvisa till att

16

lundagård nr 5 2012

s 14-17 reportaget.indd 3

De som inte går på museum eller gallerier får en väldigt endimensionell bild av vad konst är."

högskolan har andra uppgifter än att förse arbetsgivarna med arbetskraft. Bildning har varit det främsta honnörsordet.

Nu börjar ett annat svar ta form. Ordet "entreprenörskap" och det närbesläktade "företagande" glider upp som motkandidater – eller kanske snarare komplement. Studenter som har svårt attfå jobb, kan kanske lära sig att skapa jobb i stället.

Sveriges förenade studentkårer, som företräder studenterna nationellt är kritiska mot anställningsbarhetsbegreppet. Under våren har de lanserat sitt eget begrepp, ”användbarhet”. Tanken är att det finns andra mål med en examen än en anställning, mål som ändå kan gynna både samhället och studenten. Ett av de målen är just entreprenörskap, möjligheten att skapa sig en egen plats på arbetsmarknaden där den inte fanns. på just den punkten seglar studentrörelsen i medvind.

För några veckor sedan höll EU:s utbildningsministrar konferens i Bukarest. Ämnet för konferensen var hur EUländerna ska arbeta för utbildning som ett botemedel mot den ekonomiska krisen. För att höja studenternas anställningsbarhet, här i bredare bemärkelse, lyfts just entreprenörskap och innovation fram som prioriterade områden att få in i utbildningen.

– Entreprenörskap dyker upp lite här och var. När man avreglerar marknader blir det viktigare, säger Ulf Dalnäs.

Han är universitetslektor på Högskolan för musik och scen i Göteborg, men också expert på Bolognaprocessen i Sverige.

– Fokus på anställningsbarhet har gjort att innehållet i utbildningen förändrats. Praktik ökar på alla håll, även inom samhälle och humaniora. Det blir också mer och mer program. Det innebär en mer snitslad bana än de fristående kurserna och det ökar nyttotänkandet, säger han.

Nu tror han att Jan Björklunds och de andra ministrarnas avsiktsförklaring om entreprenörskap kommer att synas i kursinnehållet.

Redigering: Ellen Paulsson

12-05-21 03.21.42

läs mer om studenter och karriärsval på lundagard.se ◣

– Det kan till exempel komma att skrivas in i läromålen att studenten ska ha ”entrepreneurial skills”.

Sådana färdigheter har Ulf Dalnäs själv jobbat med bland sina studenter.

– Tidigare arbetade vi med särskilda kurser om företagande. Det visade sig inte fungera så bra. Nu handlar det om att baka in det i undervisningen. Det ska börja hos studenten och frågan: Vad vill jag med min konst? Därifrån kan de själva ta initiativ och skapa marknader för sig själva och det de vill syssla med. Det är egentligen så konstnärer har gjort i alla tider, menar han.

– Men att det blivit mer fokus på det beror också på en ny kulturpolitik.

Ulf Dalnäs ser ingen motsättning mellan humanioras bildningsideal och en tonvikt vid att anpassa sig till arbetsmarknaden.

– Grunden är densamma. Vi ska se till att våra ämnen och kunskapen i samhället växer. Jag tror att kravet på anställningsbarhet och entreprenörskap gynnar våra ämnen genom att visa på vad samhället behöver. Det samlas så mycket damm, säger han. i kungshuset i Lundagård, hemvist för Lunds filosofi-

"Min signatur var det enda jag hade som frilansintellektuell. Den var mitt kapital.

studenter, sitter Jonas Josefsson. I höst ska han för fjärde gången leda kursen ”Entreprenörskap för humanister”.

När han berättar om sina studenter är bilden av dem lik Sofia Landström.

– För humanister som vill starta företag handlar det ofta om att få göra något man brinner för. De drivs av kärlek till konst, texter, design eller något annat humanistiskt fenomen. Det handlar inte om att göra vinst, så länge man bara kan försörja sig på det, säger han.

När kursen är slut ska studenterna bland annat kunna skriva en affärsplan. Men finns det en marknad för humanister bara för att de driver företag?

– Det är ju det kursen går ut på, att lära sig att undersöka vad det finns en marknad för, säger Jonas Josefsson.

är företagande och entreprenörskap då verkligen lös-

ningen på humaniorastudenternas jobbkris? Är det inte bara att ignorera ett faktiskt problem? Sedan 2009 räknas även företagare in i Högskoleverkets etableringsrapporter,

där man kan utläsa hur många studenter som har etablerat sig på arbetsmarknaden ett och ett halvt år efter examen. Ändå är humaniora fortfarande det område där näst lägst antal studenter har en kvalificerad sysselsättning ett och ett halvt år efter examen. Lägst ligger studenter inom de konstnärliga områdena.

Samtidigt är det långt ifrån alla företagande humanister som passar in i bilden av den lyckliga entreprenören som spränger gränser på arbetsmarknaden tack vare en passion.

– Många humanister som startar företag gör det av nöd, för att de inte kan få jobb annars. Översättare är ett exempel på personer som helt enkelt inte anställs i någon högre utsträckning utan anlitas när de behövs via sina företag, säger Jonas Josefsson. inte heller studentrörelsen hävdar att entreprenörskap är vägen till jobb för humaniorastudenter. I så fall bara delvis, menar Tanvir Mansur,i studentlobbykretsar känd som Svenskt Näringslivs kanske argaste motståndare.

– Entreprenöriellt tänkande behövs bland humaniorastudenter, men då inte i betydelsen företagande. Det behövs en diskussion om hur man kan använda sina kompetenser och kunskaper på arbetsmarknaden. Just nu går humaniorastudenter runt med dåligt självförtroende, säger han.

– Men det handlar främst om att arbetsgivarna måste lära sig att värdesätta humanistisk kompetens. Näringslivet saknar det kritiska tänkande och den bildning som man får genom humaniorastudier, menar han. på industrigatan 20 har gästerna anlänt. Filmvisningen ska strax dra igång. Sofia Landström berättar att tillställningen lite grann är till för att få henne att känna att det verkligen satt igång nu, och att hon måste fortsätta.

– Om det är en bra idé eller inte vet man ju inte förrän efteråt. Att vara företagare är nog inte något som passar för alla. Man måste vara så säker på sin idé att man får andra att tro på den, säger hon.

– Men just nu känns det väldigt enkelt. Det känns skönt att veta att jag har ett jobb.

foto: jens hunt

etableringsgrad på arbetsmarknaden ▶▶ Vid årsskiftet presenterade Högskoleverket en undersökning av hur många av studenterna med examen 2007/2008 som var etablerade på arbetsmarknaden 2009. ▶▶ Etablerade anses de vara som hade en sysselsättning med minst 195 800 kronor i årsinkomst och varken studerade eller var deltidsarbetslösa. ▶▶ 79,2 procent av studenterna var etablerade på arbetsmarknaden. ▶▶ Studenter inom den konstnärliga området hade allra sämst etableringsgrad: 37,4 procent. ▶▶ Näst lägst etableringsgrad hade humaniorastudenterna: 56,8 procent. ▶▶ Högst etableringsgrad hade studenter inom lant-och skogsbruk: 90,1 procent.

lundagård nr 5 2012

n

s 14-17 reportaget.indd 4

17

12-05-21 03.22.35

porträttet

Snabba steg, sjuka cash Sjuksköterskeupproret har nått Skåne. I täten går Emma Nilsson som tycker att det är missvisande att kalla jobbet för ett kall. Istället ska lönerna höjas så att yrket får den status som det förtjänar. Och timingen är perfekt, arbetsgivarna törstar efter sjuksköterskor.

Det är hektiska dagar för Emma Nilsson som går sin tredje termin på sjuksköterskeprogrammet i Lund. När vi möts utanför ”Blocket” vid universitetssjukhuset i Lund har hon nyligen kommit tillbaka till Skåne. För femte året i rad har hon sprungit Göteborgsvarvet, en halvmara på 21 km. Tiden blev 1.44.36.

Personbästa.

– Lite skola, lite träning, lite jobb, lite löneuppror. Så rullar dagarna på, säger hon. den senaste månaden har hon synts flitigt i tv och radio. I skrivande stund leder hon omröstningen om vem som ska bli månadens Lundabo i tidningen City. Anledningen till nomineringen i tävlingen är att hon tagit tydlig ställning i sjuksköterskeupproret som nådde Skånes breddgrader i april.

Men sjuksköterskeuppror? Mer pengar? Emma Nilsson är ju fortfarande student. Vi backar bandet till gymnasietiden på IB-programmet.

Emma Nilsson går på Katedralskolan i Lund och ser hur särskilt tjejer utvecklar ett osunt förhållande till mat. Många skippar frukosten och tar en läsk istället.

Och sedan bantas det ovanpå det. Där och då väcks lusten att nå ut och hjälpa människor och att kombinera detta med sin passion för den goda maten. Valet faller naturligt på att bli dietist.

2009 är hon färdigutbildad och full-

proppad med näringslära. Hon hoppar direkt på ett sommarvikariat på sjukhuset i Lund. En erfarenhet som skulle visa sig öppna hennes ögon för nästa karriärsteg.

Hon ser sjuksköterskorna och det ansvar de tar. Och Emma Nilsson lockas av hur de ser tydliga resultat med sitt arbete.

– Som dietist går man ofta in och gör en punktinsats på ett begränsat område, ibland vet man inte om de råd man ger verkligen följs. Som sjuksköterska tar du ett blodprov, får en röntgenbild i handen. Du tar ansvar för hela patientens situation.

Det är flera ord som återkommer under samtalet. ”Ansvar”, ”resultat” och ”helheten”. Jag undrar varför hon inte valde att bli läkare om hon vill ha stort ansvar och bättre betalt. Hon tar ett djupt andetag, det händer ofta att sjuksköterskor får den frågan. Men hon svarar tålmodigt.

18

lundagård nr 5 2012

s 18-19 porträttet.indd 1

" Jag har sjukt bra inlevelseförmåga och kan lätt sätta mig in i någon annans situation."

– Det känns som att vi alltid ska försvara vårt val, det är två helt olika jobb.

Vad skiljer dem åt?

– Som läkare ägnar du dig mest åt det medicinska. Som sjuksköterska tar du in det medicinska i omvårdnadsbehandlingen, men du får det patientnära arbetet också. Du får följa upp patienten på ett mer övergripande sätt, säger hon.

Under praktiken, som har kommit i gång på riktigt den tredje terminen, har hon sett hur bilden av yrket visat sig stämma. Sjuksköterskorna tar EKG, granskar röntgenbilder och ger sprutor.

Konkreta saker. Men hon har också sett mindre smickrande sidor.

– På min praktik har jag sett sjuksköterskor ha ansvar för tolv patienter och då hinner de bara se till att patienterna tar sina mediciner, att de inte trillar ur sängen och överlever dagen. Det finns ingen tid till något extra. Som att göra ett litet mellanmål till någon som saknar aptit.

Det är jättesynd. så, nu är vi framme i nutiden igen. Emma Nilsson förstår att hon fått syn på en "solklar orättvisa". För mycket jobb, för lite betalt. Hon hör om sjuksköterskeupproret som rasar i norra Sverige. Två studenter i Umeå hade tyckt samma sak redan 2011.

Kravet är att ingen nyutexaminerad sjuksköterska ska behöva ta ett jobb för under 24 000 kronor i månaden. I dag ligger ingångslönen på omkring 21 000 kronor. Men för Emma Nilsson handlar det inte bara om pengar.

– För mig är det också viktigt att statusen för yrket höjs. Just nu väljer jättemånga bort sjuksköterskeutbildningen på grund av det låga löneläget. Ta vår klass som exempel. Vi var 90 när vi började och nu är vi 60. Jag tror många blev avskräckta för att de insåg hur lite betalt de fick i förhållande till arbetsbelastningen. Höjs lönen kommer fler att vilja bli sjuksköterskor.

Men är det inte ett kall att bli sjuksköterska?

– Jag får ofta höra det, men jag tycker det är löjligt att säga så. Vadå ”kall”? Det är ett yrke, säger hon. upproret kämpar inte för alla sjuk-

sköterskor. Det är ett studentuppror för sjuksköterskorna som är under utbildning. Emma Nilsson säger att det finns en väsentlig skillnad. Studenterna kan vägra

text lukas ernryd foto jonas jacobsson

fakta Namn : Emma Nilsson. Ålder: 24 år.

Från: Lövestad, mellan Tomelilla och Sjöbo.

Intressen: Mat, löpning och längdskidåkning.

Bästa egensap: Omtänksam.

Sämsta egenskap: Eländigt lokalsinne, "jag kan gå vilse i Lund".

Lyssnar på: Frida Hyvönen, Maria Mena och Säkert!.

ta jobben. De som redan jobbar förhindras av olika fredsavtal från att strejka. Men vissa sjuksköterskor har sagt upp sig och anslutit sig till sjuksköterskeupproret.

– Och det är jättehäftigt, om alla vågar göra det kommer det verkligen hända någonting, säger hon. fram tills nu har det varit rätt så tyst från arbetsgivarna. De har framförallt uttalat sig i media och då avvisat kravet som orealistiskt. De nyutexaminerade sjuksköterskorna hade fått mer än de som redan är verksamma.

– De säger att det är bättre att man börjar lågt och att man sedan jobbar sig till en högre lön. Löneutveckling kallas det. Och det låter ju bra. Men som det är nu så fungerar det inte, säger Emma Nilsson. hon är långt ifrån avskräckt från att jobba inom vården. Sommaren är redan uppbokad med arbete som vårdbiträde, ett jobb som inte kräver en sjuksköterskeexamen. Kanske kommer det finnas lite tid att smita till vänner i Stockholm och London.

En person i täten av ett uppror uppfattas nog av många som väldigt modig. Därför blir svaret på faktarutefrågan om vad Emma Nilsson läser just nu överraskande.

– Den första boken ur Millennietrilogin av Stieg Larsson. Men jag vågar inte läsa den själv för att den är så läskig. Så jag gör det hemma hos en kompis. Jag har en sjukt bra inlevelseförmåga och kan lätt sätta mig in i någon annans situation. Jag kan verkligen vara ”där”.

Hon tystnar.

– Det är inte alltid det är så bra heller.

Eller den bästa egenskapen man kan ha som sjuksköterska. Det återstår bara att se vad den är värd.

Redigering: Lukas Ernryd

12-05-20 23.07.26

"Vadå kall? Det är ett yrke."

s 18-19 porträttet.indd 2

12-05-20 23.05.46

föreningen

De går över gränserna och u De har beskyllts för att vara vänsterextrema antidemokrater. Deras möteslokal är hemlig. Ibland måste de titta sig över axeln. Lundagård följde med Asylgruppen Lund – en grupp som sällan är överens och som inte litar på någon.

Människor som ska utvisas från Sverige får spela basket och den som ställer sig nära murarna på Migrationsverkets för­ var i Åstorp hör rasslet när bollen går i korgen. Nätet är gjort av kedjor, inte rep.

Antingen är basketspelaren ensam eller så har de inget att säga varandra, för i övrigt är det tyst.

Migrationsverket har fem förvarsen­ heter i landet. Där placeras människor som ska utvisas från Sverige bakom mu­ rar och låsta dörrar. Annars är risken stor att de gömmer sig.

– Usch, jag ryser. Det är verkligen ett fängelse, säger Erik Haking när han svänger in på parkeringsplatsen. På vä­ gen hit har han ignorerat stoppskyltarna, men tvärstannat för en fågel som flög för nära bilen. Han pluggar statsvetenskap och är sedan ett och ett halvt år medlem i Asylgruppen i Lund. I dag ska han träffa en man som gruppen har hjälpt juridiskt under ett halvår. Mannen har hållit sig gömd men för några dagar sedan hit­ tades han och togs till förvaret. Den här morgonen har han försökt ta sitt liv. Han har små chanser att få stanna i Sverige.

– Vi kommer att försöka få dem att göra en ny prövning i fallet, för han har väldigt starka asylskäl. Men det blir väl­ digt svårt. När du sitter i förvaret är det rätt kört, säger Erik Haking.

Erik Haking säger att mannen, på grund av sin sexualitet, omöjligen kan återvända till sitt hemland. Att han dessutom lider av en svår depression gör att han är utsatt för dubbel livsfara.

– Antingen så blir han dödad eller så gör han det själv. asylgruppen lund hjälper asyl­ sökande med praktiska saker som läxläs­ ning eller barnpassning. Oftast går dock arbetet ut på att hjälpa dem i kontakten med de svenska myndigheterna. Grup­ pen kontaktar advokater, lämnar in över­ klaganden och ser till att de asyl­sökande får sina rättigheter tillgodosedda. Ibland hjälper de människor som hotas av utvis­ ning att gömma sig. Något som i januari fick sajten Avpixlat att uppmana sina lä­ sare att infiltrera gruppen, för att på så sätt få information och kunna överlämna gömda människor till polisen. Bakom sajten står sverigedemokraten Kent Eke­ roth.

– Det var några dagar då man fick se sig över axeln, säger Erik Haking.

20

lundagård nr 5 2012

s 20-21föreningen.indd 1

I januari uppmanade sajten Avpixlat läsare att infiltrera Asylgruppen.

Att gömma flyktingar är inte olagligt så länge det inte görs för ekonomisk vinning. Avpixlats inlägg kom efter att Asylgruppen skrivit att "finansiering är möjlig" i en efterlysning av flyktinggömmare. Att utlova finansiering är dock inte heller olagligt.

Skärmdumpar från Avpixlats inlägg och kommentarer om Asylgruppen Lund. På bilden Erik Haking

Hur märkte ni av att de hade uppmärksammat er?

– Några suspekta personer hörde av sig, men annars var det mest hot och ra­ sistiska påhopp.

Några extra kontroller av nya med­ lemmar har det inte blivit.

– Vi kollar inte upp medlemmar. Vi tänker att man känner av om något inte stämmer. Dessutom får nya medlemmar inte träffa gömda flyktingar.

Det får inte Lundagård heller. ”Den här morgonen har Risken att de ska han försökt ta sitt liv.” kunna identifieras är för stor. för vissa av medlemmarna är det ett politiskt och moraliskt ställningstagan­ de att vara med.

– Jag hatar all media, säger David Veisland, som pluggar tandteknik och är mångårig medlem i gruppen.

– Utom Motkraft, tillägger han.

Det är lördag och delar av Asylgrup­ pen befinner sig på Smålands nations kulturvecka. David Veisland ska hålla ett föredrag om Europas alltmer slutna gränser tillsammans med Annika Bar­ nard, som också tillhör Asylgruppen.

Hon gillar inte heller uppmärksamhe­ ten.

– Jag tycker man säljer ut de pappers­ lösas livsöden och jag ser inte vad man kan få ut av det.

Medlemmarna i Asylgruppen är noga med att påpeka att gruppen är religiöst och politiskt obunden. Vid föredraget skapar det dock viss förvirring bland åhörarna. Europas allt restriktivare flyk­ Redigering: Hilda Forss

12-05-21 01.48.25

utanför

få bättre koll på lunds studentföreningar på lundagard.se ◣

h under radarn

aking

asylgruppen lund ▶▶ Politiskt obunden förening som arbetar för asylsökande och deras rättigheter ▶▶ Antal aktiva: Cirka 20 stycken ▶▶ Har i nuvarande form funnits i fem år ▶▶ Del av nätverket Farr – Flyktinggruppernas och asylkommitéernas riksråd ▶▶ Händer i framtiden: Kommer att åka till Roskildefestivalen tillsammans med Asylgruppen Malmö. Kommer också att vara representerade på anarkistiska bokmässan i Stockholm i sommar.

garna tillämpas. Folk tror att de uppmärksammade fallen är anomalier, men det är så det alltid är. För oss blir fallen personliga och det borde det bli för myndigheterna också, säger han.

utanför Migrationsverkets förvar i Åstorp.

tingpolitik och utökade gränsbevakning är ett kapitalistiskt projekt som syftar till att antingen hålla människor borta eller utnyttja dem som billig arbetskraft, säger David Veisland och Annika Barnard.

En man i publiken räcker upp handen och säger: – Ni säger att ni är politiskt obundna, men er analys känns rätt antikapitalistisk.

– Vi kanske borde varit tydligare med det, men här i dag talar vi för oss själva och inte för gruppen. I Asylgruppen har vi medlemmar från den autonoma vänstern till liberala ungdomsförbundet, säger Annika Barnard.

– Men min åsikt är att kapitalism kräver rasism. erik haking understryker att grup-

pen är långt ifrån homogen.

– Vi har några medlemmar som är liberaler och det finns inga formella hinder för att gå med. Det är därför det ofta blir diskussioner inom gruppen.

Han har precis kommit ut från förvaret och mötet med den utvisningshotade mannen. Syf- ”Folk tror att de upptet med mötet var märksammade fallen att se hur mannen mådde och att ge är anomalier.” stöd åt en vän. Han är illa till mods.

– Det var hemskt att se honom. Han var tärd och bara grät. Han är krossad som person.

Erik Haking säger att såna här scener inte är något ovanligt.

– Sen jag gick med i gruppen har jag blivit chockad över hur osympatiskt la-

en hel lördagseftermiddag har gått och solen är på väg att gå ner när den lånade BMW:n åker tillbaka mot Lund.

Hur mycket tid ägnar du åt det här?

– Det är olika, men de senaste veckorna har det varit en halvtidstjänst.

Ibland får skolan stryka på foten. När situationen blir kritisk måste man släppa det man gör och en del har gått in i väggen för att det är så psykiskt påfrestande, säger Erik Haking.

Han vill ogärna framställa sig själv som en god människa. I stället menar han att hans engagemang är ett utslag av den mänskliga naturen.

– Väldigt få människor kan se lidande och bara gå förbi. text sebastian hagberg foto jonas jacobson & sebastian hagberg

lundagård nr 5 2012

s 20-21föreningen.indd 2

21

12-05-21 01.49.01

bildreportage

Bland kvitter, jakt och mys Ett husdjur gör att vi blir nyfiknare, minns bättre och lär oss lättare. Dessutom kan en katt som kopplar av bredvid datorn under hemtentan göra plugget mindre jobbigt. En papegoja som hejar glatt kan vända en tung dag till det bättre. Men ett husdjur kanske inte tillhör vår bild av vad en student brukar ha i sin ägo. I studentbostäderna finns dock alltifrån hundar till ödlor. Möt Elvis, Coco och Molly med flera som gör livet mer aktivt och färgrikt för studentmatte och husse.

text: anna snellman foto: jonas jacobson

anna hultman Bor: I lägenhet på Östra Torn. Lägenheten delas med Annas kompis.

Bondkatterna Silchas, som är svart och Tammuz som är vit. Båda är fyra år och kommer från samma syskonkull.

Bäst: Katterna är både självständiga och gosiga.

Värst: De kan väcka mig när jag sover.

Billigast: Kattsanden.

Dyrast: Veterinärbesök vid olycka eller sjukdom.

Silchas (överst) är döpt efter karaktären Silchas Ruin i fantasybokserien "The Malazan Book of the Fallen" författad av Steven Erikson. Tammuz är döpt efter en fruktbarhetsgud i den mesopotamiska religionen som hade sin storhetstid i Mellanöstern 2000 år f.Kr. 22

lundagård nr 5 2012

s 22-25 husdjur.indd 1

Anna Hultman bor i en lägenhet på bottenplan med sina två katter och en kompis.

– Jag är uppvuxen med katter och skulle tycka att det vore tomt utan katter hemma.

Hon läser idé- och lärdomshistoria och har tre föreläsningar i veckan.

– När jag är i väg på föreläsningarna är min kompis oftast hemma. Och när jag kommer hem går hon i väg och jobbar. På så sätt är det nästan alltid en av oss hemma. Katterna är också utomhus en hel del.

Det fungerar bra.

Anna Hultman säger också att det är en fördel att katterna är syskon, eftersom de brukar komma bra överens med varandra. Hon känner sig också glad när hon kommer hem efter en dag på stan.

– Som student är det mysigt med katter. Jag skriver en del tentor på datorn hemma. Då kan katterna ligga på skrivbordet nära tangentbordet.

Redigering: Ellen Paulsson

12-05-20 23.00.12

s

läs mer om djur på lundagard.se ◣

isa doverbratt Bor: I en lägenhet på Norra Fäladen.

Rottweilern Molly, Ett och ett halvt år.

Bäst: Hon är glad hela tiden.

Värst: Att gå på promenad i regn.

Billigast: Maten.

Dyrast: Hundförsäkringen.

Det hörs att Molly blir glad av att dörrklockan ringer. Hon står och viftar med svansen där dörren öppnas.

– Sitt, Molly. Vänta. Duktig flicka.

Isa Doverbratt tar kommandot och Molly sätter sig i spänd väntan för att hälsa.

– Jag skaffade mig Molly för att jag vill ha en hobby och en utmaning. Och rottweilern är definitivt den snyggaste hundrasen, säger hon.

På dagarna arbetar hon som doktorand på LTH. – Jag har pass på jobbet då jag behöver vara på plats. Men jag kan också ta med mig en del av jobbet hem. Eftersom det är så nära mellan jobbet och hemmet har jag också lätt att cykla hem och ta ut Molly en stund på lunchen.

På helgerna blir det mer långpromenader.

– Det finns mycket natur på Norra Fäladen. Det är perfekt om man har hund. Molly gillar att leka med en kampleksak i fårskinn. Då passar jag också på att träna kommandon med henne.

"Molly gillar att leka med en kampleksak i fårskinn."

så påverkas vi av husdjur När vi klappar ett djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Beröringen stimulerar välmåendet, gör oss öppna och positiva samt skapar utrymme för återhämtning och läkning i kropp och själ. Det kan i sin tur få fler positiva följder, till exempel att vi lättare söker kontakt med andra personer, vi blir nyfiknare, minns bättre och lär oss lättare.

Källa: Forskningsrapporten ”Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa”, sammanställd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 2008.

Isa Doverbratt och rottweilern Molly promenerar i genomsnitt sju mil i veckan. lundagård nr 5 2012

n

s 22-25 husdjur.indd 2

23

12-05-20 22.59.28

bildreportage bo med husdjur Så här ställer sig de vanligaste studentbostäderna till att studenter har husdjur. Gemensamt för bostäder i Lund är att pälsdjur inte rekommenderas i korridorrum.

Lund AF Bostäder: Ja. Blekingska nation: Ja. Smålands nation Ja, i hälften av lägenheterna.

Kalmar nation: Ja. Wermlands nation Ja. Östgöta nation: Nej. Helsingkrona nation: Nej. Kristianstad nation: Nej. Göteborgs nation: Nej till pälsdjur.

Hallands nation: Nej till pälsdjur.

Västgöta nation: Nej. Lunds nation: Nej till pälsdjur.

Malmö nation: Enskild bedömning.

Sydskånska nation: Ej svar.

Studentskegården: Nej till pälsdjur.

Thomanders: Nej till pälsdjur.

Laurentistiftelsen: Nej till pälsdjur.

Stift Michael Hansons kollegium: Nej till pälsdjur.

Frikyrkliga studenthemmet Micklagård: Nej. Krebo student i Lund: Ja. Pyret tar sats och hoppar över ett hinder som är 30 centimenter högt. Hennes personliga rekord är 38 centimenter.

emmeli trobäck Bor: Villa i Ängelholm Kaninerna Pyret (på bild) ett år. Odden nio månader, Genie hittekanin vet ej ålder och Sessa ett år.

Bäst: Kaniner är mysiga husdjur.

Värst: Deras urin luktar starkt.

Billigast: Maten, spånet och halmen.

Dyrast: Inköpet av kaninen och buren.

Vi står i ett ridhus utanför Klippan. Här är det en tävling i krok, kaninhoppning på krokig bana. En liten bana med hinder i klara färger är på plats. Hindren påminner om de som finns i hopptävlingar för hästar.

– Det är ett roligt sätt att umgås på med andra kaninägare. Jag går på tävlingar ungefär en gång i månaden, säger Emmeli Trobäck.

Mellan tävlingarna pluggar hon till socionom på Campus Helsingborg.

– Det fungerar bra med kaninerna. På morgonen ser jag till att de har vatten och mat. Så sköter de sig själva under dagen. När jag kommer hem så ger jag dem nytt vatten och mat igen.

Emmeli Trobäck bor i ett hus med trädgård och har kaninerna inomhus.

– Jag rastar dem utomhus varannan dag. Ibland har vi hoppträning också, säger hon.

På tävlingen går det bra för nybörjaren Genie.

Hon tävlar i klassen krok mini med låga hinder och blir etta.

24

Malmö MKB student i Malmö: Ja, dock inte i gemensamma utrymmen.

Malmö studenthus: Ja. Helsingborg Minörgården: Ja. Helsingborgshem student: Ja. Villa Thalassa: Nej. Regler för husdjur Det går inte att säga nej till husdjur. Lagen är en gråzon, men fall med husdjur har blivit prövade i hyresnämnder. Niklas Olsson, jurist på Hyresgästföreningen i Malmö förklarar: – Generellt får inte en fastighetsägare förbjuda husdjur i lägenheter, med undantaget att huset är allergianpassat. En fastighetsägare bryter heller inte mot lagen om denne inte vill att hyresgästen ska ha husdjur. Men om det skrivs in ett förbud mot husdjur i hyresavtalet blir det villkoret ogiltigt. En husdjursägare har lagliga krav på att inte missköta djuren eller störa grannar.

När både fastighetsägaren och hyresgästen visar hänsyn brukar situationer med husdjur lösas.

lundagård nr 5 2012

s 22-25 husdjur.indd 3

12-05-20 22.58.51

läs mer om djur på lundagard.se ◣

lotta jarl och tobias damstedt Bor: Tillsammans i lägenhet i centrala Lund.

Leopardgeckon Elvis, fyra och ett halvt år.

Bäst: Han är lätthanterlig.

Värst: Äter levande syrsor som spelar på nätterna.

Billigast: Maten.

Dyrast: Värmelampan.

Elvis tittar ut från sitt krypin inne i en porslinsgran. Med grå ögon och avlånga pupiller observerar han omgivningen innan han kliver ut.

– Elvis gillar mest at t ta det lugnt i terrariet. Vi plockar fram honom här i vardagsrummet någon gång i veckan, säger Lotta Jarl som tog över Elvis för några år sedan.

– Eftersom jag är pälsallergiker funderade jag på vilka husdjur jag kunde ha. En leopardgecko är perfekt för mig, säger Lotta Jarl och ler.

Hennes sambo Tobias Damstedt tycker också om Elvis.

– Jag har aldrig haft husdjur tidigare. Elvis är lätthanterlig och liten. Jag kan ta ut honom en stund och lägga honom i min hand.

En annan fördel med Elvis är att han inte har tänder.

– När vi får besök av kompisar som inte varit här tidigare vill en del ta upp honom, medan andra blir livrädda för en ödla. Men Elvis kan inte göra någon illa, säger Lotta Jarl.

– Han ömsar skinn nu och blir ljusare i sin gröna färg, säger Lotta Jarl.

"Elvis kan inte göra någon illa."

hanna westendorf Bor: I lägenhet på Vildanden i Lund.

Papegojorna i rasen grå jako, Emma elva år och Coco 29 år. Även Leia, grå jako vars ägare är på semester.

Bäst: De är trevliga karaktärer.

Värst: Att behöva städa ofta.

Billigast: Pinnar från skogen.

Dyrast: Veterinärbesök.

Cocos och Emmas vardagsmat är fröblandning, frukt och grönsaker och de tycker också om groddade solrosfrön.

Som "godis" gillar de till exempel naturella pistagenötter, cashewnötter, palmfrukter och hirs.

Coco och Emma visslar glatt och klättrar på burens metallnät.

– Papegojor mår bra av att ha stort utrymme. Och de gillar att ha sällskap, säger Hanna.

Fågelburen står i ett hörn i vardagsrummet. Den är stor och reser sig från golv till tak och mäter två meter och fyrtio centimeter i höjd, två meter i längd och en meter i bredd.

Hanen Coco har hon vuxit upp med i Tyskland. När hon flyttade till Lund där hon sedan kom att börja doktorera inom ekonomisk geografi följde Coco med.

– Och jag köpte Emma, så de blev två här i Lund.

Ljudet som Coco och Emma gillar att härma mest är telefonsignalen.

– Det är rart, säger Hanna.

lundagård nr 5 2012

s 22-25 husdjur.indd 4

25

12-05-20 22.58.01

kursen

Att ta ton är hans melodi

På en stor scen med dovt ljus står en flygel, ett keyboard och en cembalo. Tillsammans utgör de en del av grunden för musikstudenten Simon Söfeldes examenskonsert.

– Det här är kontrasternas verk. Klaverinstrument har gamla anor och tre väldigt speciella röster. I det här verket sätter jag en röst på fel plats, nämligen cembalon, säger Simon Söfelde med passion i rösten.

Han läser kandidatprogrammet i komposition med inriktning västerländsk konstmusik på Musikhögskolan i Malmö, som är en del av Lunds universitet.

– Samtidigt har jag ett ljudkollage i bakgrunden som spelas upp. Det innehåller prat, sorl, maskinljud och ljud i 26

lundagård nr 5 2012

s 26-27 kursen.indd 1

omgivningen som har rytm, berättar Simon passionerat om sitt verk som ska uruppföras på en examenskonsert.

– Att använda ljudkollage är ett "Skönhet finns överallt, underskattat sätt det är bara upp till var inom ljudkonst, det är väldigt och en att upptäcka den." speciellt, fortsätter han.

Varje år söker cirka 40–50 personer de två platserna på Simons program. För att bli antagen var han tvungen att skicka in egna kompositioner, gå på intervju och göra prov i musikteori. Förutom västerländsk konstmusik finns även inriktningarna jazz och arrangering inom kompositionsprogrammet. På Simons föreläsningar är de tre studenter och på vissa

seminarier kan antalet närvarande vara runt tjugo stycken. Det är med andra ord inga stora studentgrupper som utbildas i att skriva musik. Simon berättar att de flesta läst estetisk inriktning på gymnasiet eller läst musik vid folkhögskola tidigare. i centraleuropa är intresset för väs-

terländsk konstmusik betydligt större och Simon berättar att det är där jobben finns. Han var på utbytestermin vid Universität für Musik und darstellende Kunst i Wien och det var där han skrev ett av sina verk. Större delen av ljudkollaget spelade han in i Wien och oklippt var det cirka 24 timmar av olika ljud. Nu har Simon fått ned mängden ljud till 26 minuter som ska spelas upp under konserten.

Att komponera musik kräver kreativiRedigering: Tobias Persson

12-05-20 22.56.27

läs fler tongivande reportage på lundagard.se ◣

tet, vilket Simon vet. Han finner inspiration bland saker som inte passar in.

– Skönhet finns överallt, det är bara upp till var och en att upptäcka den. Till exempel en McDonalds-plansch på en klosterkyrka, säger Simon. det självständiga arbetet mynnar ut i en examenskonsert som dokumenteras och är ett bevis av kunskapen som getts under utbildningen. Under det treåriga programmet får studenterna träna gehör, lära sig rytmlära, elektronisk musik, hur orkestrar fungerar och hur musik skrivs ned.

– Kompositionsformen varierar mellan studenterna. Vissa skriver direkt i datorn och andra sitter vid till exempel pianot och plinkar och skriver ned.

Sedan sammanställs det i ett partitur,

säger Rolf Martinsson, huvudlärare på kompositionsprogrammet.

Trots flera års studier är det inte säkert att Simon kan försörja sig på sin musik.

– Jag ska inte söka master direkt, utan ta ett år och etablera mig. Västerländsk konstmusik är inte jättestort i Sverige, men det finns en del stipendier att söka och tävlingar man kan ställa upp i. Att få jobb som kompositör i Sverige är inte enkelt. Jag har ju inte gått den här utbildningen i tron om att jag enkelt ska kunna jobba med det sen, säger Simon.

Fotnot: Simon Söfeldes examenskonsert äger rum den 26 maj klockan 15 i Rosenbergssalen på Musikhögskolan i Malmö. Då spelar även hans kursare David Riebe.

text carl-johan kullving foto lukas norrsell

om kursen Kursnamn: Självständigt arbete, inom kandidatprogrammet i komposition.

Antal högskole-poäng: 15.

Går: Är en del av hela programmet, men börjar termin fem och avslutas termin sex.

Undervisningen: Handledning av kompositionslärare och stöd av olika funktioner på Musikhögskolan i Malmö.

Examination: Redovisning i form av en examenskonsert.

Behörighet: Antagen på kompositionsprogrammet och godkänd i tidigare kurser på programmet. lundagård nr 5 2012

s 26-27 kursen.indd 2

27

12-05-20 22.55.57

internationellt

Gränslös kunskapstörst Det var drömmen om att modernisera jordbruket hemma i Uzbekistan som tog Bakhtiyor Pulatov till Lund. Tack vare ett tre års heltäckande erasmusstipendium kan det bli möjligt.

Samtidigt kämpar hans fru Nilyufar Pulatova för att ta sin mastersexamen trots de nya studieavgifterna för utomeuropeiska studenter.

– De är så söta att du kan inte fatta det.

Jag tog med mig en på flyget när jag pluggade i Holland. En rumänsk vän fick en skiva och beskrev smaken som en ”uzbekisk orgasm”.

Orden är Bakhtiyor Pulatovs och han pratar om hemlandets vattenmeloner.

Han måttar i luften med vida tag för att beskriva hur stora de kunde vara. Blicken har försvunnit i längtan.

Under en septemberdag 2010 landa-

de han på Arlanda med sin fru Nilyufar Pulatova. Med sig hade han antagningsbeskedet till ett heltäckande treårigt stipendium. Det första som slog dem var kylan. Hemma i Uzbekistan kunde temperaturen fortfarande stiga till 28 grader.

Bakhtiyor Pulatov hade fyllt i tre önskemål om var han ville studera. Lunds universitet hade varit nummer ett. Han visste att lärosätet var ett av de 100 bästa i världen, men annars var den nya staden okänd för båda två. Äventyret blev möjligt genom Erasmus Mundus Action 2, EM2. Det är ett stipendiebaserat studentutbyte som drog igång 2006 i kölvattnet på Bolognaprocessen. Länderna inom EU hade precis koordinerat sina utbildningssystem och ett av målen var att marknadsföra högre europeisk utbildning i världen. Vilken reklam skulle smälla högre än att de skarpaste hjärnorna ville komma hit och

studera, var en av tankarna. Bakhtiyor Pulatov har alltid haft siktet inställt på Europa. Han gjorde sin masterexamen på ett holländskt universitet några år tidigare med ett annat EU-stipendium.

Just nu spenderas dagarna med insektsforskare på naturgeografiska institutionen. Tillsammans studerar de hur den globala uppvärmningen påverkar träd och växters förmåga att försvara sig mot skadedjur och sjukdomar.

– Mina akademiska kunskaper kan fördjupas här. Svensk jordbruksforskning har ett bra rykte i världen, säger Bakhtiyor Pulatova. nilyufar pulatova dukar fram det

handgjorda porslinet som packades med från hemlandet. Hon häller upp aprikoste i kopparna, och rostade mandlar med ett vitt sockertäcke på ett fat. Under tiden berättar Bakhtiyor Pulatov om hemlandets vetenskapstradition som går långt tillbaka i tiden.

Stora forskningsinsatser har gjorts inom astronomi, medicin och matematik, men det mesta skedde för flera hundra år sedan. Nu ser han en stor kunskapstörst i landet som bara har varit självständigt i 20 år.

– Det jag lär mig här tänker jag ta hem för att lära ut till andra. Min dröm är att reformera jordbruket i mitt hemland, säger Bakhtiyor Pulatov.

Nilyufar Pulatova har en kandidatexamen i juridik från Uzbekistan och hade påbörjat sin mastersutbildning innan hennes man fick stipendiet. Helst skulle hon fortsätta plugga i Sverige men precis då infördes studieavgifterna och hon fick skjuta upp sina planer. Nu har hon valt att läsa en komvuxkurs istället, Svenska för invandrare. Det är också hon som är mest hemma med deras tre månader gamla son.

– Jag vill bli domare och jag vet att jag kommer att slutföra min utbildning någon gång, jag vet bara inte var och när.

Kanske gör jag det hemma i Uzbekistan eller så sparar vi ihop pengarna för att göra det i Sverige, säger hon.

debatten om studentavgifterna

Uzbekiska koppar är smala nedtill och vida upptill.

Designade för att brännhett te ska svalna fort.

28

lundagård nr 5 2012

s 28-29 internationellt.indd 1

har blossat upp igen och diskussionerna berör nu även studenterna inom EM2.

Stipendiater i programmet behöver aldrig betala, men förra året beslutade regeringen att inte ersätta lärosätena för den merkostnad som en viss grupp inom programmet skapar för högskolor och

Favoritplatsen är i parken utanför bostaden uppe på Kämnärsrätten. "Det är

universitet. Studenterna som berörs är de som läser hela sina masterprogram på svenska lärosäten. EU ger lärosätena 3 000 euro per masterstudent som de tar emot för att täcka studieavgifterna, men summan räcker inte.

Lunds universitet har därför sagt nej till flera utomeuropeiska masterstudenter med stipendium som önskat studera där. Risken är nu att internationella studenter väljer andra lärosäten i världen.

Rektor Per Eriksson säger att det har inneburit ett bakslag för internationaliseringen av universitet.

Klart är att studenter kommer röra på sig i världen i vilket fall. Att EM2 startade var just insikten i att utbildning var huvudorsaken till att människor flyttade.

Redigering : Ellen Paulsson

12-05-20 22.54.58

inte vi

Det är

läs om mer om internationella äventyr på lundagard.se

Nilyufar Pulatova håller Pulatbek. I bakgrunden syns Uzbekistans flagga.

Bakhtiyor Pulatov Ålder: 27 år Från: Tashkent, huvudstad i Uzbekistan Nivå: Doktorand Antagen på ett treårigt Erasmus Mundus-stipendium Nilyufar Pulatova Ålder: 23 år Från: Tashkent Nivå: Uppehåll från masterstudier i juridik

inte vi som styr våra liv längre, när han går upp, går vi upp", säger Bakhtiyor Pulatov.

Huvudsyftet för projektet var att fånga upp denna mobilitet och hugga tag i dem som annars hade valt att studera i något av de populära länderna USA, Australien eller Kanada. i teorin ska mobiliteten vara både ingå-

ende och utgående, men den går mest åt ett håll. Från utvecklingsregioner till länder i väst. I nuläget finns tio svenska studenter i utlandet och 138 stipendiater i Lund. Men målsättningen har aldrig varit att det ska finnas balans i utbytet.

– I grunden handlar EM2 om att ge möjligheten till studenter som annars inte hade haft råd att komma till ett lärosäte i Europa. De är därför stipendiet är så generöst. Du får en flygbiljett, tur och retur,

och en summa varje månad så att du kan fokusera på dina studier, säger Majid Mahdi, mobilitetshandläggare för EM2 vid Lunds universitet.På EU:s hemsida för EM2 kan man läsa att ett av syftena med programmet är att erbjuda studenter en utbildning med en ”distinct european added value”. Det är ett led i EU:s marknadsföring av europeisk utbildning, men vad som menas med detta förklaras sedan inte vidare i detalj.

– Jag har sett vissa promotionvideos för programmet där det har varit: ”kom till EU”. Du vet, hela frälsargrejen. Men när vi är nere och ser hur projektet fungerar i till exempel Latinamerika hör vi vilken möjlighet de tycker att de får. De ser det som en chans att komma till europeiska lärosäten som de annars inte hade haft, säger Miguel Cornejo Herrera, samord-

erasmus mundus action 2 ▶▶ Stipendiebaserat studentutbyte med avsikten att skapa ett interkulturellt utbyte mellan EU och länder utanför unionens gränser. Ledordet för projektet är mobilitet. ▶▶ Deltagarna får minst 1 000 euro i månaden och högst 2 500 beroende på vilken nivå de studerar på. ▶▶ Sedan läsåret 2008-2009 har totalt 554 stipendiater åkt till och från Lund. Till: 473 Från: 81 ▶▶ Lunds universitet har varit med i sammanlagt 34 projekt.

nare för programmet vid Lunds universitet.

Tillbaks till uzbekiska familjen i norra Lund. Just nu väntar de in ett visum för lille Pulatbek så att de kan resa till hemlandet på semester. Förhoppningsvis kan de ta flyget i augusti.

Vad ser ni mest fram emot när ni kommer hem?

– Att få återse mina vänner och min familj, svarar Nilyufar Pulatova.

– Maten. Åhh, jag vill ha grillat lamm med pilaffris. Jag har inte kunnat hitta riktigt bra färskt kött här, det är frustrerande. Vet du var det finns? undrar Bakhityor Pulatov. text lukas ernryd foto pedro campos lundagård nr 5 2012

s 28-29 internationellt.indd 2

29

12-05-20 22.54.31

klassiska händelser

Danska nationen fødd ur flykten från Hitler Det krigshärjade Europa är långt borta i Lund år 1943. Det mesta är som vanligt tills danska studenter flyr med båtar över sundet och förändrar det politiska klimatet i Lund. Den danska nationen blir navet för en senare mytomspunnen tid som inte lämnat många fysiska spår efter sig.

30

lundagård nr 5 2012

s 30-31 dansk.indd 1

Redigering: Tobias Persson

12-05-21 00.23.08

läs om fler studentikosa och historiska händelser på lundagard.se

H

östen 1943 blir läget allt värre för det ockuperade Danmark. Under sommaren har den danska motståndsrörelsen gjort en rad attacker mot de tyska nazisterna, vilket får Berlin att dra åt snaran. Många danska studenter ser hur deras frihet blir allt mer hotad, och börjar fly över sundet till Sverige och Lund.

Den 25 september gick det att läsa i Lunds Dagblad att de första danska studenterna som kommit som flyktingar börjat studera vid Lunds universitet. Väl i Lund kunde den Nordiska studentgästkommittén hjälpa dem med boende och nödvändig försörjning. Det fanns även Det Norske selskab i Lund, där de norska flyktingarna som var studenter kunde umgås med varandra. Men generellt blev det naturligt att danska studentflyktingar hamnade i Lund och norska i Uppsala.

Allt eftersom fler och fler danska studenter flydde till Lund uppstod behovet av att organisera sig och umgås. På typiskt lundensiskt manér kom Danska nationen att grundas den 12 oktober 1943. Nationen var visserligen aldrig någon ”riktig” nation med juridisk status och erkännande av Kuratorskollegiet och universitetet, men blev ett informellt organ för de danska flyktingarna. det stormade dock redan från start för danskarna. Vid det första kura-

torsvalet fick den danske studenten de Jung flest röster. Inte ett självklart val menade en del, då de Jung inte själv var jude, så som två tredjedelar av de danska flyktingarna var. Dessutom misstänktes han för att vara nazist.

Som bevis för detta påpekades att de Jung hade rest till Tyskland innan krigsutbrottet tillsammans med en kamrat som senare under ockupationen visade sig vara just nazist.

De Jung hävdade sin oskuld och efter viss diskussion kunde nationsmötet enas om att Danska nationen skulle vara fri från religiösa inslag och att de Jung därför kunde väljas till kurator. Inspektor för nationen blev Victor Kuhr, en professor som under flera år undervisat på danska universitet. Under oktober 1943 var medlemsantalet cirka 60 studenter för att öka till runt 100 i november. Detta kan jämföras med Östgöta nation som hade 64 medlemmar och Malmö nation med 429 medlemmar samma termin. I Kuratorskollegiets protokoll från mötet den 13 oktober 1943 står ingenting om den danska nationen, förutom att de andra nationerna uppmanas skänka två kronor per medlem för att hjälpa de danska landsflyktiga studenterna.

– Jag upplevde dem som en väldigt påtaglig grupp i stan, säger Ulf Alfredsson som var kurator på Lunds nation 1948.

– Jag var inkallad under större delen av tiden, men jag stötte på Danska nationen på fester och så där, men jag umgicks aldrig med dem. De hade egen undervisning som var på danska med danskspråkiga lärare, fortsätter han.

Men det var inte i föreläsningssalarana som de danska studenterna kom att sätta sitt största avtryck, utan i vardagen. De bidrog till att radikalisera det politiska klimatet bland studenterna i Lund. Deras ställningstagande mot nazismen och fascismen sågs som kontroversiellt då svenskarna ville hålla en neutral profil. Samtidigt var de danska studenterna flitiga debattörer och insändarskrivare till Lundagård och lokaltidningar där de skrev om kampen mot Tyskland och nazismen och att Norden borde stå enat mot dess förtryck. I oktober 1943 inträffade flera händelser som lade grunden till detta.

lunds svensksocialistiska studentförening, som brukade hyra lokaler på AF-borgen, satte i oktober 1943 upp ett plakat med texten ”det svartnar på föreläsningssalarna” på AF-borgen och en professor i entomologi envisades med att hälsa på de danska judarna med hitlerhälsning

och bara tala tyska med dem. Reaktionerna från övriga studenter var ögonblickliga. Med kårordförande Carl Göran Regnéll i spetsen revs plakatet ned och efter påtryckningar från nationskuratorer och kår-vicen beslöt Ekonomiska utskottet att vägra hyra ut Stora Salen till ett nazistmöte. Lunds svensksocialistiska studentförening blev tills vidare avstängda från AF. Trots kriget och det instabila läget i sitt hemland fick de danska studenterna tillfälle att roa sig. I november hyrde till exempel Danska nationen och Det Norske selskab Lilla salen gemensamt för att ha en fest över de nordiska gränserna, och på julafton 1943 anordnade den danska nationen en julmiddag på Konviktet för ett sextiotal yngre och äldre danska akademiker med äkta dansk julmiddag med efterföljande samkväm. Kvällen fortlöpte med att kurator de Jung höll ett tal för hemlandet och inspektor Kuhr tackade för en trevlig afton. men den danska nationen fick också utstå en del kritik för sin existens.

Allan Ekberg, redaktionsmedlem på Lundagård, skrev i en ledare i februarinumret 1944 att det var ett misstag att låta de danska studenterna bilda sin egen nation. Istället borde de ha integrerats i de övriga nationerna, så att svenskar och danskar kunde umgås över nationsgränserna och inte låta det vara så uppdelat mellan folken. Svenskarna tyckte sig inte få tillräckligt med tacksamhet för den hjälp de gett danskarna, hette det.

Tidningen Arbetet svarade med att skriva att de danska studenterna visst skulle ha en egen nation och att danskarna var lite mer på hugget än sina svenska studiekamrater. De danska kvinnorna kunde bära långbyxor och röka pipa samtidigt som danskarna överlag vågade ta mer plats på café Athenum. Svaret mot Ekbergs ledare kom redan i nästa nummer, då Pär-Erik Back, aktiv i Radikala studentföreningen, skrev att danskarna skulle känna sig som hemma. Det innebar inte att de skulle känna sig som svenskar i Sverige utan som danskar i Danmark och därmed få ha sin egen nation. Men givetvis var det inte fel med mer utbyte nationsfolken emellan, menade han. efter de sista Lundagårdsinsändarna står det inte mycket om Danska nationen i tidningarna förrän krigsslutet kom. Den 8 maj 1945 när den tyska ockupationen var över och freden var vunnen samlades Danska nationen utanför Palaestra. Därefter tågade de runt i Lund till de olika förläggningarna där de danska studenterna och flyktingarna bott och hämtade dem. Sedan gick de till universitetsplatsen och sjöng de nordiska studentsångerna samt varje nordisk nationalsång tillsammans med de norska och svenska studenterna. Efter det tågade studenterna runt på gatorna och firade, flaggorna hissades och på kvällen utbröt en vild fest i Stora Salen på AF-borgen där det applåderades och hurrades ”så väggarna höllo på att brista”. i juni 1945 avvecklades den danska skolan som huserat i Lund och de danska studenterna hade återvänt hem över sundet.

Danska nationen blev därefter historia. Kvar efter nationen finns inte mycket bevarat. En av de få saker som vittnar om den färggranna nationen som blossade upp hastigt under några månader och försvann lika snabbt är deras fana. Lite gulnad, nere i katakomberna i AF-borgen, ligger fanan som bars i fören av det tåg som skrek ut sin glädje efter krigets slut.

Dess ägare var här bara under några korta år, men hann under den tiden föra studentlivets medvetande närmre krigets fasor, och påminna dem om vikten av att bry sig om sina medmänniskor.

text carl-johan kullving illustration catrin jakobsson lundagård nr 5 2012

s 30-31 dansk.indd 2

31

12-05-21 01.39.01

forskning

De bygger morgondagens

Linda Elowsson och Harald Kirsebom forskar tillsammans för att framställa muskler. Harald Kirsebom gör byggnadställningen och Linda Elowsson fäster musklerna.

I framtiden kan människor som råkat ut för olyckor eller fötts med muskelsjukdomar se hur en ny biceps växer fram i ett laboratorium. Lundaforskarna Linda Elowsson och Harald Kirsebom berättar hur det går till.

Minns du bilden på den vita labb-musen med ett människoöra inopererat på ryggen? Den makabra synen är skapad med hjälp av en scaffold, en typ av organisk byggnadsställning som är gjutet i form av ett öra. Tekniken kallas Tissue engineering och bygger på att muskelceller växer och förökar sig runt ett material, som är gjort av musens eget blod. Musens kropp tror att den ska läka ett vanligt sår på ryggen, men i själva verket växer människoörat fast.

Linda Elowsson och Harald Kirsebom är muskelbyggare, men inte i ordets vanliga bemärkelse. Detta forskande radarpar lyfter inte vikter på något gym 32

utan försöker istället odla fram muskler i laboratorium. Dock håller de sig till lite mindre sensationsartade metoder och implanterar alltså inga människoöron på små möss. Harald Kirsebom forskar inom bioteknik och arbetar med att ta fram de organiska byggnadsställningar som Linda Elowsson, som tillhör muskelbiologigruppen på BMC, sedan odlar muskelceller på.

– Tänk dig ett isberg; Det kan se fast ut på ytan men inuti finns det gångar med flytande vatten. Det beror på att salt och andra mineraler inte fryser. Blodet fungerar likadant som havsvatten, förklarar Harald Kirsebom och plockar fram några scaffolds ur en glasburk i sitt labb. musblod blandas med en tvärbindan-

de kemikalie och blandningen sänks ner i ett kylbad. När vattnet i blandningen fryser och bildar iskristaller ordnar sig proteinerna efter dessa kristaller och bildar ett poröst nätverk. Det tvärbindande

ämnet får proteinet att tvärbindas och fixeras i denna tredimensionella porösa form. När blodet sedan tinas upp smälter allt bort utom det tvärbundna proteinet.

Blodet har nu fått en tvättsvampsliknande konsistens. I håligheterna som uppstått i materialet kan muskelceller sedan sättas på tillväxt.

– Det här är blod som jag tappat från en mus, säger Linda Elowsson och viftar med ett provrör. Det är råmaterialet till nästa omgång med organiska byggnadsställningar som nu ska produceras. än så länge sker forskningen på möss men om allt går som det ska tror Linda Elowssons och Harald Kirsebom att tekniken kan användas på människor inom 15–20 år.

– Då skulle det bli möjligt att med hjälp av en bit vävnad från en patient, utvinna muskelceller som sedan kan växa till en muskel på konstgjord väg i scaffolden.

För att sedan opereras tillbaka in i pa-

lundagård nr 5 2012

s 32-33 forskning NY.indd 1

12-05-21 01.00.13

läs de senaste nyheterna på lundagard.se ◣

muskler Från musblod till muskelfiber

1. Den organiska byggnadsställningen, scaffolden, byggs av musblod. I ett första steg tillsätts glutaraldehyd, en kemikalie som fungerar som tvärbindningsagent.

En tvärbindningsagent har som funktion att få protein som finns i musblodet att bilda tredimensionella nätverk.

2. Musblodet sänks ner i flytande etanol (-12 grader) i cirka en timme. Blodet består av ungefär 50 procent vatten och 50 procent protein och andra biomolekyler.

När vattnet fryser och bildar iskristaller ökar dess volym till 90 procent. De andra molekylerna lägger sig omkring iskristallerna och bildar ett poröst nätverk. Glutaraldehyden tvärbinder proteinet och fixerar det i denna form.

3. Temperaturen höjs och iskristallerna smälter. Kvar finns det stabila nätverket av tvärbundet protein.

Nätverket är poröst och strukturen påminner om en tvättsvamp.Detta ska användas som en slags byggnadsställning för muskelceller.

"Vi vill ju att de ska växa på ett liknande sätt som i muskelns naturliga miljö." tienten, säger Linda Elowsson samtidigt som hon med hjälp av en pipett fördelar musblodet i mindre provrör.

Harald Kirsebom och Linda Elowsson lärde känna varandra genom ett forskarnätverk när de doktorerade i Spanien respektive Storbritannien och har arbetat tillsammans i Lund i ett par år.

– Det är ju Linda som gör allt analyserande, själv bygger jag bara byggnadsställningen, säger Harald och sänker samtidigt ner provrören med musblod i ett kylbad bestående av flytande etanol som är -12 °C. – Det är viktigt att blodet fryser snabbt, på så sätt kan jag styra hur iskristallerna bildas och hur konsistensen på materialet kommer att se ut, förklarar han. linda elowsson och Harald Kirsebom är triggade av att vara något nytt på spåren. I Sverige är Tissue engineering relativt outforskat. Det finns endast några få forskargrupper som sysslar med samma Redigering: Ellen Paulsson

s 32-33 forskning NY.indd 2

sak i Sverige. Samarbete, men även rivalitet förekommer. Det är viktigt att vara först, erkänner båda i en mun. i linda elowssons labb ett par hundra

meter bort på BMC tar arbetet med att placera muskelcellerna i sitt nya hem vid.

Linda pumpar muskelcellerna tillsammans med en serumblandning genom den organiska byggnadsställningen och förklarar att eftersom den är så porös så kommer muskelcellerna att fastna i den.

– Serumblandningen är cellmat och är utvunnet ur slaktade kor. Det består av protein och socker och annat som cellerna vill ha för att växa och föröka sig, säger Linda Elowsson.

I två dagar kommer sedan muskelcellerna att växa till i en inkubator som är 37 °C. Sedan följer en veckas mognad då det är tänkt att muskelcellerna ska bilda muskelfibrer.

– I den första fasen kräver vi ju inte så mycket av cellerna. Vi vill bara att de ska

4. En blandning av muskelceller och näringslösning pumpas genom nätverket och muskelceller sätter sig fast i håligheterna. De första två dagarna får muskelcellerna näringslösning med mycket "byggnadsmaterial" så att de ska föröka sig. För att detta ska fungera behöver blandningen vara 37 grader celsius. I sju dagar tillsätts sedan en mindre mängd näringslösning med mer energi för att de skaöka i storlek.

Slutligen ska muskelcellerna orientera sig, länkas ihop och bilda kompletta sammanhängande muskelfiber.

bli fler. I den andra fasen, när de är lite mognare vill vi att de ska ställa upp på led efter varandra och bilda de avlånga muskelfibrerna, förklarar Harald.

Sedan analyseras muskelcellerna där bland annat proteinhalt och genuppsättning studeras.

– Vi vill ju att de ska växa på ett liknande sätt som i muskelns naturliga miljö, säger Linda Elowsson.

Och hittills har arbetet gått bra. De båda muskelbyggarna är hoppfulla inför framtiden.

– Det som är bra med scaffoldtekniken är att den är helt naturlig och bryts ner av kroppen när nya muskelceller vandrat in i den. Jämför man det med exempelvis en patient som skadat sig och fått titanskruvar inopererade någonstans är detta en fördel. Inget som piper när man går igenom säkerhetskontrollen på en flygplats, säger Harald Kirsebom. text mimmi nilsson foto jens hunt

lundagård nr 5 2012

33

12-05-21 01.00.31

kultur

K

cynthia enloe – hedersdoktor vid lunds universitet Nyligen utnämnd till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds Universitet. ”Det är hedrande på två sätt, dels för det personliga erkännandet men också för att det visar att universitetet tar feministisk forskning kring internationell politik på allvar. Att forska inom mitt område innebär annars att du ständigt tvingas simma motströms” Har släppt 12 böcker varav flertalet har blivit översatta till en rad olika språk och blivit lästa över hela världen. Hennes mest lästa är Bananas, Beaches and Bases vilken fick många akademiker att skruva på sig då hon revolutionerade idén om vad som egentligen är internationell politik. ”Varför den är mest läst?

Helt ärligt tror jag att det beror på titeln.”

34

lundagård nr 5 2012

s 34-35 kulturreportage.indd 1

Redigering: Tobias Persson

12-05-21 01.36.18

läs fler kulturereportage på lundagard.se ◣

Kriget mot militarismen Bananen du äter. Jeansen du köper. Semesterresan du bokar. Genom våra val upprätthåller vi den värld vi har i dag, menar Cynthia Enloe, Lunds universitets färskaste hedersdoktor.

De senaste fyrtio åren har den amerikanska statsvetaren Cynthia Enloe rest världen över för att upptäcka hur militarism och förtryckande strukturer finns i allt vi gör. Med en feminstisk nyfikenhet som verktyg har hon förvandlat läsarens privatliv till internationell politik.

– De flesta människor vet egentligen att det är en kambodjanska som syr jeansen de har på sig men det finns aldrig ett tillfälle att riktigt uttrycka tankarna kring det. Det som står i mina böcker kan alla relatera till och antagligen är det därför de blivit så lästa. Bananen vi äter har en historia, den hamnade inte bara i fruktdisken.

Tanken på att allt är politik lämnar dock lätt den enskilde i hopplöshet.

Om allt vi gör sker på bekostnad av någon annan samtidigt som affärerna lockar med extrapriser och studentplånboken skramlar tom, hur kan man då göra något rätt?

– Det absolut viktigaste är att vara medveten. Det gör oss obekväma att tänka på att den där bananen kom till vårt frukostbord eftersom en kvinna i Honduras stod med händerna i kemikalier och tvättade den. Det får oss att skämmas. Men också att ta ansvar.

Nästa steg, menar Cynthia Enloe, är att se hur man kan bidra till en bättre värld. Undersöka vilket företag som är det bästa av alla dåliga. Köpa rättvisemärkt.

– Men jag bojkottar aldrig någonting helt om inte arbetarna på andra sidan har gett någon slags signal om att de vill det, säger hon. som en röd tråd genom statsvetarprofessorns forskning löper militaris-

men. Det är ett begrepp som ofta möts med frågande blickar. Många tror det vara en abstrakt och svår teori, men det är något som Cynthia Enloe avfärdar. Tvärtom.

– Militarism är en bukett av vardagstankar. Det är något som vi lär oss undermedvetet och när vi märker att andra människor har samma tankar så drar vi slutsatsen att det är helt normalt, något vi ska tänka. Är det till exempel naturligt att föreställa sig att alla har fiender? Svarar du ”javisst, det låter rimligt, alla har fiender” så gör inte det dig militaristisk men vi har oundvikligen den första byggstenen. Vi kan fortsätta med fler frågor, är det till exempel naturligt att män beskyddar kvinnor? Som du märker handlar inte det här speciellt mycket om kärnvapenstrategier och invasion av andra länder men allt det här är idéer som gör dig mottaglig för just det.

Cynthia Enloe nämner de NATO-övningar som ägt rum i norra Sverige de senaste åren. Varför tycker vi, som genom en stor del av den morderna historien ansett oss vara neutrala, att det är okej? Vad finns det för bakomliggande antaganden?

Cynthia Enloe menar att Sverige, trots den fred som vi haft i över 200 år, är ett militariserat land.

– Det går givetvis inte att jämföra er grad av militarisering med USA:s.

Däremot tror jag att ert land är mycket mer militariserat än vad människor utanför Sverige tror, och mycket mer militariserat än vad människorna i landet inser. Det viktiga är att ni jämför er med vad ni skulle kunna vara.

militarism eller inte. Att leka krig är kul. Det går det inte att sticka under stol med. Spelar det verkligen någon roll om några personer med sunda värderingar och med världsfred som dröm spelar laserdome en eftermiddag?

– Grejen är, som sagt, att militarism består av små, små byggstenar. För att få stopp på det militaristiska samhället måste vi plocka isär de här idéerna sten för sten. Då spelar det roll hur du roar dig. Det är visserligen bara en liten sten och det leder inte automatiskt till NATO-övningar i norra Sverige men när du lägger ihop alla små stenar så… Jag lekte cowboy och indian när jag var liten. När jag tänker tillbaka på det, kan jag fundera på vad det gjorde mig mottaglig för. Jo, idéer om hur européerna erövrade Amerika och att vapen var ett bra sätt att lösa konflikter. Vi

måste skapa spel och nöjen som inte matar militarism. Vi måste få alla att inse att det är roligare med spel som inte går ut på att döda. i sommar är det dags för slutförhandlingarna i FN kring det globala vapenhandelsavtal som civilsamhället har kämpat för sedan i början av 90-talet. Enligt Amnesty är vapen i dag något som är mer oreglerat än både export av flaskvatten och dinosaurieben. Avtalet ska förpliktiga stater att ha kontroll på sin export och import av vapen, men den ska också innehålla en normgivande del. Där ska det klargöras hur och till vem det är okej att sälja vapen. FN:s medlemsländer står inför en mycket tuff uppgift. På en månad ska de enas kring riktlinjer och alla beslut ska tas med konsensus. Risken för att avtalet blir tunt och intetsägande, precis som tidigare klimatavtal, är uppenbar. Debatten kring och rapporteringen inför sommarens konferens har varit i stort sett obefintlig i Sverige.

– Åh, det är exakt samma sak i USA, säger Cynthia Enloe och fortsätter: – Det här är ett slående exempel på hur militariseringen ännu en gång kommer in i våra liv. Det här vapenhandelsavtalet är något som egentligen berör alla människor på jorden eftersom det är vi som i slutändan utsätts för vapnen. Men eftersom området anses vara så tekniskt avancerat och vi får lära oss att det inte är något vi kan förstå oss på så överlämnar vi det till ”experter” att förhandla kring. Det gör oss passiva.

Men spelar det någon roll vad som skrivs i det där avtalet, egentligen? Sverige har redan starka lagar kring försäljning av vapen, ändå exporterar vi vapen till både Saudiarabien och Pakistan. Länder som uppenbart kränker de mänskliga rättigheterna.

– Jo, det spelar roll. FN har visserligen svårt att verkställa något överhuvudtaget. De är helt beroende av att medlemsländerna känner sig förpliktigade att följa det som de skrivit under. Ett avtal kan dock fylla en stark funktion även om länderna bryter mot vad de lovar. Civilsamhället och media har ett verktyg att vifta med då landets regering bryter mot reglerna. De kan peka på avtalet och fråga varför de inte går att lita på. Att få en regering att skämmas i offentligheten kan ibland vara väldigt effektivt.

"Att få en regering att skämmas i offentligheten kan ibland vara väldigt effektivt." cynthia enloe återkommer till lagar och regler som ett verktyg för att

komma åt problem. De tre senaste månaderna har tre kvinnor dödats i Skåne av en man de har haft en nära relation med. Vapen har varit inblandade.

Myndigheterna varit medvetna om hotbilden.

– När det här händer i ett land som Sverige så innebär det att systemet som ska se till att upprätthålla ett skydd brister någonstans. Det är inte tillräckligt med en polisutredning i de här fallen. Det krävs även en feministisk analys, säger Cynthia Enloe och fortsätter: – Analyser om våld mot kvinnor är feministisk expertkunskap. Se till att utnyttja det. Kartlägg steg för steg hur detta kunde ske. Undersök hur de fick tag i vapen. Det gäller att hitta den svaga länken, om du hittar den så kan du också förändra saker.

Cynthia Enloes forskning kretsar kring saker som är fel. Missförhållanden, exploatering, sexism.

Går det att någonsin bli nöjd som feminist?

– Förhoppningsvis blir vi inte det på lång tid. Känner man sig nöjd finns det alltid en risk att man går hem och börjar påta i sin trädgård och aldrig funderar över militarismen igen. När du lyckats med något, till exempel med att få stopp på de män som får tag i vapen för att döda sina partners i Malmö, ska du känna dig stärkt. Fylld av energi att fortsätta. Feminister har aldrig tid att sova middag, så att säga. text annika skogar illustration linus edenwall lundagård nr 5 2012

s 34-35 kulturreportage.indd 2

35

12-05-21 01.35.57

36

lundag책rd nr 9 2011

s 36-37 soffan.indd 1

12-05-20 22.49.39

i soffan

Varför pluggar vi det vi pluggar?

På något sätt hamnade vi i en studentstad, gled in på en utbildning, in i en rutin och en gemenskap. Men hur hamnade vi egentligen här och har vi hamnat rätt? Vi gosade ner oss med Finn Utas, lärarstudent, Carl Vinay, juriststudent och Sandra Cronham, lingviststudent för att diskutera hur vi egentligen tänker när vi väljer.

Hur ska man tänka när man väljer utbildning egentligen? Ska man lyssna på hjärnan eller hjärtat? Ska man välja något som leder till jobb, något man tycker är kul eller hur ska man tänka?

SC: Man får nog lyssna på både hjärna och hjärta. Jag skulle inte kunna jobba med något som jag inte gillar och samtidigt får man ju ändå vara realistisk. Man vill ju ändå ha jobb.

CV: Jag kan bli måttligt irriterad på att folk läser i fyra år på universitetet och blir arbetslösa akademiker eller välutbildade gruvarbetare.

FU: Och samtidigt finns det ju positiva sidor av att vara välutbildad gruvarbetare också. Jag tror man måste tänka på sitt hjärta också. Både vad hjärtat vill och vad hjärtat orkar med. Du (Carl) säger att du kan känna dig dålig för att du gjort ett taktiskt val, men läraryrket är också ett taktiskt val. Hade jag valt att bli forskare så hade jag haft det mycket osäkrare.

SC: Man kan ju testa, det skadar ju inte. Det värsta som kan hända är att man inte vill bli det.

FU: Du kommer alltid tvivla. Jag tvivlar hela ti"Jag tänker såhär: Jag kanske den, särskilt när jag kollar Om tid och pengar inte hade på nyheterna. Igår var det varit ett problem – vad hade ni inte blir rik, men jag blir i alla att var 6:e lärare lämnar läst då? fall inte deprimerad av att gå skolan, sådär kul. Jag tror SC: Typ allt. Det är så mycket inte att tvivlet är ett hinder, man vill läsa, men så lite man till jobbet." det handlar helt enkelt om vill jobba med. att det är svårt att välja.

FU: Ja, samma här. Jag hade säkert utbildat mig till lärare men sen hade jag förkovrat Svenskt näringsliv har ifrågasatt nyttan av humaniomig.

CV: Jag hade blivit sjuksyrra om jag inte behövt tänka rastudier. Ett av lärar- och sjuksköterskestudenternas största argument för löneförhöjning är att de gör så på pengar. mycket nytta för samhället. Finns det nyttiga och onyttiga utbildningar?

Varför då?

CV: Harry Potter-kunskap är onyttigt!

CV: Jag tror att det är det jag vill göra egentligen. Jobba SC: Jag tror nog inte direkt att det finns några onyttiga med människor och praktiskt, gärna på olika ställen i världen. Men jag skulle inte vilja gå en så pass lång utbild- utbildningar. Jag utgår från att man skulle mena att yrkesning och få så pass dålig lön när man kan plugga ett år till utbildningar skulle vara vettigare än till exempel humaniorastudier men jag tror att de studierna kan ge ökad föroch få nästan dubbelt i lön. ståelse. Det krävs fler yrken än de rent mekaniska för att få Lönens påverkan har ju diskuterats mycket på sistone. samhället att gå runt.

CV: Det känns som att det finns en ganska spridd uppHur stor roll spelar den?

SC: Jag kan ju inte säga att den inte betyder något. Jag fattning, bland annat hos Svenskt näringsliv, att samhället har ej valt utbildning för att bli rik men jag tycker inte att går runt på grund av industrin men det intellektuella aren forskarlön är en dålig lön. Det är så mycket fokus på betet är minst lika viktigt. Vi behöver inte högre VD-löner utan snarare veta mer om hur människor fungerar. pengar idag men man får ju så man klarar sig och mer.

FU: Ur ett samhällsperspektiv och personligen tycker CV: Det är ju relativt få universitetsutbildningar som jag att all utbildning – och absolut Harry Potter-kunskap det verkligen går att tjäna pengar på.

FU: .. och de kommer ofta med ganska ohälsosamma – är nyttig. Jag läste en debattartikel där det stod: ”Säg mig hur många böcker ditt barn har i sin bokhylla och jag ska idéer om hur mycket man ska jobba.

SC: Jag tänker såhär: Jag kanske inte blir rik, men jag säga dig hur bra betyg denne har” och det är kanske inte helt sant men jag jag tror att det alltid finns en poäng med blir i alla fall inte deprimerad av att gå till jobbet.

CV: Men om man har två val som båda känns lika roliga att plugga.

CV: Det enda onyttiga är utbildningar där man läser så kan man ju välja det som man tjänar mest pengar på.

FU: Behöver jag inte pengar ser jag ingen idé med att heltid men kan ligga hemma och kolla på TV hela dagarsamla dem på hög. Jag tror att det är en myt att folk bara na. Jag tror människan är lat av naturen och behöver lite jobbar för att få pengar, det finns så många andra anled- hjälp för att göra sitt bästa.

FU: Det finns dåliga utbildningar... ningar. Man vill göra något socialt och dessutom är det SC: ... men inget ämne som i sig är dåligt. väldigt stigmatiserat i vårt samhälle att inte jobba.

Hur vet man att man har valt rätt?

Sandra Cronhamn: Man vet nog inte det. Jag tror inte att man kommer till en punkt där man slutar förändras.

Man kanske kan känna sig tillfredsställd, men hur ska man veta något till 100 procent?

Carl Vinay: Måste man alltid vara så fokuserad på att välja rätt? Man kan väl fokusera på att göra sitt bästa och vara glad istället.

SC: Det kanske inte finns en sak som fungerar för en person, utan det kanske finns flera saker som är 90 procent rätt?

Finn Utas: Jag har ju fördelen att få praktisera mitt yrke i min utbildning och då kan jag känna att okej, jag har i alla fall inte valt fel. Sen kan jag också känna såhär: HJÄLP, vad ska jag göra nu? Men jag känner att jag gör någon nytta i alla fall.

SC: Jag känner nog väldigt mycket att jag har hamnat rätt. Jag kan längta till föreläsningar och det är väl någonstans en indikation. Man kanske inte behöver veta, det kanske räcker med att man känner sig glad och att utbildningen känns tillfredsställande.

Redigering: Ellen Paulsson

s 36-37 soffan.indd 2

text virve ivarsson foto lukas norrsell

finn utas Finn Utas läser termin två på ämneslärarutbildningen vid Campus Helsingborg. Han visste först inte om han ville arbeta med människor på nära håll, med utvecklingsstudier, som pyskolog eller forska om stukturer.

I den allmänna ångesten på valdagen insåg han att han alltid fått mycket ut av sina lärare och trivts i skolan.

– Och då insåg jag att lärarutbildningen ju kombinerar att vara nära människor med att omforma strukturer, säger han.

carl vinay För Carl Vinay började juridikstudierna som ett försök att förstå vad hans juridikstuderande sambo pratade om. Han har alltid varit samhällsintresserad men arbetade och trivdes med det.

– När jag blev arbetslös tänkte jag dock att det kunde vara skönt att gå en utbildning som garanterar jobb, säger han.

sandra cronhamn Sandra Cronhamn läser B-kursen i lingvistik och skulle egentligen inte börja plugga förrän hon var helt säker på vad hon ville bli. Men när hon insåg att hon inte blev så mycket klokare av att jobba på posten började hon läsa något som hon gillade – och insåg att hon gillade det väldigt mycket.

– Men det var ju inte arbetsmöjligheterna som lockade direkt, säger hon.

lundagård nr 5 2012

37

12-05-20 22.49.08

kultur

skamlös njutning Klockan är strax efter två. Lördagnatt.

Den skämmiga duktigheten

Köket har förvandlats till ett dansgolv.

Känslan i rummet har fått även de mest skeptiska att svänga på höfterna och skråla högt. Spotifykön pumpar ut poplåtar noga övervägda och utvalda. Men så plötsligt händer det. Per Gessle står på tur. Tätt följd av Magnus Uggla. Någon skriker av entusiasm. Vilka sköna låtar! Promillen i kroppen och nattens mörker gjorde att de plötsligt råkade glömma. Det här är ju skitmusik.

efter en vår av Melodifestivalssändningar är det i helgen dags för den stora finalen – Eurovision Song Contest. Tre timmar skitmusik på bästa sändningstid. Facebookuppdateringarna kommer hagla. Gäng samlas för att kollektivt skratta. Köpa stjärnformade chips. Klä sig i glitter. För uppenbarligen finns det mycket nöje i att avsätta lördagen till just detta bara det görs tydligt att det inte tillhör ens egentliga smak.

Duktig flickor finns det gott om inom universitetets väggar.

Men duktighet är inte en sjukdom. Vi måste sluta skrika "magsår" efter kvinnor som kanske helt enkelt bara vet vad de vill.

inom kort anländer även den låt som om några veckor kommer placeras i kategorin sommarplåga. Där placeras den för att vi tydligt ska visa att det här är musik att förakta. Låten kommer visserligen bestå av en enda lång refräng av meningslös text och eventuellt vara gjord av någon som är bättre på data än musik. Men underligt nog kommer låten ligga etta på samtliga topp- och nedladdningslistor stora delar av sommaren. Som av en händelse. musik är identitet. Musik kan skapa

piedestaler för de som lyssnar rätt på ett helt annat sätt än till exempel mode eller film. Mer än en gång har jag träffat de gäng som börjar kvällen med musikfascism. Diskuterar viktiga nya låtar. Föraktar Allmänhetens Dåliga Smak. Samma personer som senare råkar skråla högst när nattklubbens sista låt är Don’t Stop Believin’ med Journey.

Det är löjligt att musik kan bli så mycket prestige att det endast är med en rejäl fylla i kroppen som det är möjligt att erkänna att det kan svänga trots brist på indie och hype på de creddigaste musikbloggarna.

"Den duktiga flickan vet vi ju alla vem det är"

duktiga flickor är en nagel i ögat på samhället skriver Sanna Lilie och Pernilla Alexandersson i den nyutkomna

uppenbarligen solkar verklig heten bilden av den medvetna mu-

annika skogar 38

lundagård nr 5 2012

s 38-39 kulturuppslag.indd 1

boken Brinntid där utbrändhet diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Den duktiga flickan, det vet vi ju alla vem hon är. Det är flickan som har lärt sig att servera pojkarna mat på dagis och sedan vandrat vidare genom livet och gjort allt som hon har blivit tillsagd att göra. Hon som till slut stupar under bördan av andras jobb som hon snällt åtagit sig för att hon, denna oförmögna veka lilla varelse, inte kan säga nej. Det är som om samhället som har fostrat henne fått en släng dåligt samvete och nu vänligt men bestämt viftar med stoppskyltar – jobba inte ihjäl dig lilla vän.

Begreppet duktig flicka har fått en nedlåtande klang och signalerar att unga eldsjälar, som Isabella Löwengrip, borde sakta in innan de går in i väggen. Men enligt Lilie och Alexandersson är duktighet en positiv drivkraft. Stress och utbrändhet kan istället orsakas av en rädsla för att inte räcka till och av att ständigt stå till svars för en målinriktad attityd och högt satta ambitioner. På så vis förväxlas bränslet med utbrändheten i debatten. så hur ska vi tackla problemet? Alla

stressade själars universalmedicin stavas ofta ”egentid”. Det är ett sådant där magiskt vuxet ord som ofta lyfts in i utbrändhetsdebatten och som gärna diskuteras i ovan nämnda morgonsoffa. Även Lilie och Alexandersson betonar

när utseendet tar över ideologin illustration: ellen paulsson

sikkännaren. För ingen är oskyldig.

Schlager, sommarplåga eller Savage Garden. Innerst inne har alla en riktig skitlåt som får hjärtat att slå lite snabbare. Så kom ut ur garderoben med din skamlösa njutning.

Tryck på play och börja dansa.

– Alltså om jag hade varit din farsa hade jag bundit fast dig i något och satt dig i en stuga på fjället. Varför är det så viktigt att vara framgångsrik? frågar SVT:s programledare Micke Leijnegard Isabella Löwengrip, alias Blondinbella, där de sitter tillsammans i morgonsoffan.

– Det är en del av min personlighet och jag mår inte dåligt av det, svarar Blondinbella.

TV-tittare som väntar på att få höra vad superentreprenören Isabella Löwengrip sedan har att säga om sin nyskrivna bok väntar förgäves. Vad som sedan följer är en enträgen ansvarsutkrävning av insidan av Isabella Löwengrips magsäck.

Ett par veckor innan hennes senaste bok som ska guida unga tjejer ut i vuxenlivet släpptes drabbades hon nämligen själv av blödande magsår.

– Hur känns det egentligen att inte kunna leva upp till dina egna råd? frågar Micke Leijnegard och gubbskrattar sedan försmädligt åt Isabella Löwengrips svar om hur otroligt roligt hon tycker att hennes jobb är.

Jojo, det vet han nog hur mycket unga tjejer som Isabella Löwengrip får ångra sig senare i livet för att de jobbade halvt ihjäl sig.

– Du är ju känd för dina förföriska ögon, påpekar mannen i publiken för Mona Sahlin under Studentafton, innan han fortsätter med att fråga hur politikernas utseende påverkar arbetet i riksdagen.

Han ville förmodligen bara ge henne en komplimang, men det fick mig ändå att reflektera kring vår syn på politiken. Det hör till vardagen att analysera Borgs häst-

svans eller att utforska snygghetsfaktorn hos riksdagens kvinnor – och på senare tid har dessa saker gjort anspråk på att spela roll när det är dags för val. Varför låtsas vi rösta på ideologier, när partiets frontfigur är av så avgörande betydelse? När den epidemiska ytligheten börjar klösa även på riksdagens dörr lämnas väsentligheterna gråtandes i ett hörn. Hujedamej."

anahita nicoobayan

Redigering: Ida Ölmedal

12-05-21 00.43.02

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣

vikten av att den duktiga flickan frigör tid till sig själv.

Saken är bara den att studentlivet är ett enda lång maratonlöpning i egentid. Det finns sällan barn eller bolån som pockar på uppmärksamhet. Det finns bara jaget och dess outsinliga vetgirighet, intresse och engagemang. Lund är en stor drömfabrik där de egna intressena, engagemangen, relationerna och kurserna får styra. Är man en duktig flicka, är det lite som att vara en kalv som just släppts på grönbete. Att ordinera egentid, kanske i form av en ”självutvecklande

hobby”, till den duktiga flickan mitt i studentlivet är alltså ganska meningslöst. nog bör man ha vett att förstå att den berömda

väggen inte är en avlägsen illusion då man kör i 180. Men det är inte duktigheten, hastigheten eller hur fulltecknad kalender är som gör unga kvinnor sjuka av stress, utan snarare känslan av otillräcklighet, som gång på gång reproduceras.

Lyssnar man på korsförhöret i morgonsoffan får man intrycket av att den duktiga Isabella Löwengrip borde skämmas som siktar så högt.

sövande drömtydning Ju fler säsonger kvalitetsserier som House och Mad men pågår, desto fler drömsekvenser känner sig författarna nödgade att slänga in. Det måste vara rastlöshet, för att ta del av andras drömmar är ungefär lika intressant som att ta del av andras immunförsvar. Jag drömde en gång att jag var en torskfilé som låg i en bouillabaisse och ropade till kocken “mer salt, tack!”. Sen så... ja, ni fattar poängen.

sebastian hagberg

Det, om någonting, får magsyran att rinna till hos kompetenta unga kvinnor med storslagna drömmar om framtiden.

Sluta sätt en nedvärderande stämpel i pannan på den duktiga flickan och ifrågasätta henneslivsval. Hon har nämligen inget att skämmas för. Det är dags att hon kräver sin rätt att vara obekymrat briljant, dundra förbi stoppskyltarna och spränga gränserna – men utan att gå in i väggen. Det är dags att återta duktigheten! text mimmi nilsson illustration christoffer frostgård

centralstationen För eller senare hamnar vi alla här med kom-jag-ihåg-att-låsa-dörren?-huvvet efter spring i klätterställningen av trappor har jag nu någon minut på mig att förundras över hur mycket kärlek som kan rymmas i åsynen av en Subway-skylt bredvid Systemet metallormarna glider in ljudlöst och den här staden är så trist, så varför står jag plöstligt fastväxt i perronggolvet?

virve ivarsson

illustration: max jedeur-palmgren

lundagård nr 5 2012

s 38-39 kulturuppslag.indd 2

39

12-05-21 00.43.54

det händer

Solig utmaning: sommaren i Lund Är din bild av sommar-Lund en ensam ökenbuske? Glöm det! I år glassar vi vid poolen, skakar rumpa i Köpenhamn och avnjuter stadsparkserotik. Ärtsafari Sommartid är skördetid och som stadsbo gör lantluften gott. Åk därför till Bjuv och häng med på Ärtsafarin. Då får du besöka något av södra Sveriges hundratals ärtfält och se när skördetröskorna framrycker i terrängen. Detta följs av en guidad visning på fabriken där ärtorna rensas, sköljs, sorteras och sedan fryses ned. Safarin är på vardagar mellan 9 juli och 3 augusti och ett utmärkt tillfälle att få ta del av svenskt jordbruk.

Badlund Är du strandad i Lund och pallar inte trampa till Lomma beach? Hitta bra badställen i stan istället. Svalka dig på Källbybadet för en femtiolapp, ha vattenkrig i Lundagård eller köp en vattenspridare att springa igenom.

Bada dock inte i sjön Sjön, för det är äckligt.

"Upplev känslan av att vara på plats" Utomhusfotboll Har inte du tid, lust eller hryvnja att åka till Kiev och kolla på fotbolls-EM? Dra ihop några polare, investera i en projektor och smäll upp storbilden på närmaste utomhusvägg.

Upplev känslan av att vara ”på plats” genom att sitta under bar himmel, skråla med i nationalsången och fira när Sverige avancerar mot finalen.

carl-johan xxx kullving 40

lundagård nr 5 2012

s 40-41 det händer 1 (alternativ version).indd 1

Dödssafari Paris har kyrkogården PèreLachaise som turisterna flockas kring. Malmö har förstått magin och erbjuder guidade turer i Gamla begravningsplatsen hela sommaren. Sätt The Smiths låt ”Cemetery Gates” på repeat och få ett dött möte med Malmös Karl Marx och Sveriges första världsomseglare.

Sex under träd Kommunpolitikerna ger kultur till de som stannar kvar i Lund.

Typ utomhusbio och diverse fotoutställningar. Men esset i Hawaiiskjortärmen förläggs till stadsparken. Under fem sommarkvällar med start 19 juni kommer en kvinna att sitta under ett träd och högläsa erotiska rysare.

Christina Claesson heter hon, och tar en hundring för besväret.

"Äkta danskt söndagshygge.

Mys, alltså."

Bojkotta duvorna Trött på kråksången i stan? Haffa en cykel, helst din egen, och spinn iväg till Fågelsångsdalen! Ett tämligen outforskat naturreservat med en porlande bäck och vindlande dalar.

Nåja, dal. Cykla Hardebergaspåret mot Södra Sandby, rakt fram, förbi en golfbana, rakt fram, över en väg, rakt fram och du är framme! Dessutom garanterat duv- och ankfritt!

Fredagskonserter På Tivoli i Köpenhamn heter det inte fredagsmys utan fredagsrock.

The Cardigans spelar en av sina få konserter där den 15 juni i år. Dessutom alla danskars dansk Kim Larsen, och gamle gode Timbuktu. Om inte annat kan man åka dit bara för att höra danskar sjunga Fallskärm på svenska!

Utomhouse i CPH Inled sommarhelgen på andra sidan pölen med festivalen Distortion. När maj blir juni förvandlas Köpenhamns gator till ett gratis elektroinferno. Mot nätterna tar klubbarna över.

Självklart avslutas helgen med äkta danskt söndagshygge. Mys, alltså.

"Den mytomspunna årstiden regnar faktiskt ofta bort."

kenneth carlsson illustration: mette mjöberg-tegnander

Tycho Brahe-guide på ven utanför landskrona Tycho Brahe var en dansk vetenskapsman som gjort ön Ven känd inom både akademiska och astronomiska kretsar. Från sitt observatorium på ön gjorde han flera viktiga framsteg. Boka en guidad tur på Tycho Brahe-museet under sommarens Ven-besök och lär dig se stjärnhimmeln med nya ögon.

Festivalinflation à la Skåne Alla orter strävar efter att sätta sig själva på kulturkartan. Lösningen heter nästan alltid festival. I Skåne är inflationen så hysterisk att man kan uppleva minst två nya festivaler varje sommarhelg. E-Type i Svedala, Bob Hund i Knislinge eller Björn Ranelid i Skivarp – endast smaken sätter gränserna.

Häng med 70 plus Säga vad man vill om de kungliga, men slottsträdgårdar kan de anlägga! Eller så kan åtminstone deras trädgårdsmästare. Inte långt från Lund, närmare bestämt utanför Helsingborg, ligger Sofiero slott med en fantastisk slottsträdgård. Ta dig dit med tåg och buss och var stolt över att du bidrar till att sänka medelåldern.

Världens bästa Niki Lätt att glömma så här på försommaren, men den mytomspunna årstiden regnar faktiskt ofta bort. Tur att Moderna Museet visar en av världens absolut härligaste konstnärer, Niki de Saint Phalle!

hilda ärlemyr Redigering: Cinna Gärdenfors/Ellen Paulsson

12-05-21 00.15.19

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

I kojan ska man ska ta sig till de olika våningarna genom att klättra i trädet.

Mikael Marklund och hans polare växlar mellan att skejta på betongplanen och att bygga upp kojor i dungen bredvid.

Bland skejtare och spikare Vill du snickra eller fila på din kickflip? På Gastelyckan, bland industrilokaler och ljusgröna björkdungar, byggs kojor vid Lunds enda skejtpark.

– Hit kommer alla som vill bygga, skejta eller bara vara, säger Mikael Marklund, som varit med sedan byggandet började.

På baksidan av Mormors Bageri finns en cykelväg, och när stängslet på vänster sida tar slut är man framme. En liten dunge nedskräpad med brädor och spik, framför en industrigrund av betong fylld av rör och ramper.

På betongen bakom dungen hoppar skateboardåkarna och hittar på nya trick. I dungen samlas de som vill bygga, måla och skapa.

– Alla är välkomna, det är en plats där man ”Alla som vill får vara ska få utlopp för sin med och göra vad de vill.” kreativitet. Alla som vill får vara med och göra vad de vill, säger Mikael Marklund som varit med sedan platsen var en tom industritomt.

– Nu är det något mer än en betongklump. Det var tvunget att bli så. Vi behövde få hit fler personer för att området skulle vara värt att spara för kommunen, fortsätter han.

För ett par år sedan hotades platsen nämligen av rivningar. Ägarna till marken ville bygga industrikontor, men genom engagerat arbete från eldsjälar både utanför och i Lunds kommun gick platsen att rädda. Markägarna valde att i stället gå in som sponsorer och hyr nu ut marken gratis till kommunen. De närmsta tre åren finns det inget som hotar platsen.

Förutom personer som hellre river än bygger. När Lundagård besökte dungen för andra gången hade flera av kojorna vandaliserats under natten. Den största kojan hade välts och går inte att bygga upp igen.

– När någon river så är det bara för oss att bygga upp igen. Man får inte låta sig nedslås av det, utan det är bara att börja om, säger Mikael Marklund. det finns flera påbörjade projekt i dungen. Två kojor utmärker sig.

Mikael Marklund berättar att den ena kojan kommer att ha ett träd inne i sig och att tanken är att man ska ta sig till de olika våningarna genom att klättra i trädet – Den andra kojan kanske blir en plats för utställningar, säger han.

Enligt Mikael Marklund håller området på att växa fram till något unikt, en plats att hänga och utvecklas på. Riktigt vad som kommer hända om tre år är oklart, men Mikael Marklund är hoppfull.

– Man vet aldrig vad som händer, men jag är inte orolig. Tar de bort platsen så kommer massa människor undra vart de ska vara istället. Och då kommer vi hitta en ny plats att vara på, säger han. text tove kluge foto henrik larsson

vägbeskrivning vill du besöka skejtparken och dungen med kojorna? Ta dig då

till Mormors Bageri på Fältspatvägen 1A i Gastelyckan. Gå runt hörnet till en cykelväg. På vänster sida finns ett staket och när staketet är slut kommer du fram till kojorna. Spana in bland de gröna träden så kommer du att se dem.

för att komma direkt till skejtparken kan du ta dig in från Skiffervägen på Gastelyckan.

lundagård nr 5 2012

s 40-41 det händer 1 (alternativ version).indd 2

41

12-05-21 00.16.24

det händer

Uppsnappat Har du koll på sånt som andra inte har, nattklubbar, fyllefel och felhört. Lugnt, Lundagård lyssnar och delar med sig.

Språk- och litteraturcentrum, Förvirrad tjej rådfrågar kursare:

biblioteket.

– Du, vet du vem Mao Zedong är?

– Ja, men alltså, han är typ Kinas största kommunistledare nånsin.

– Va, är det sant? Säger han att han är kommunist?

– Han är död.

– Alltså, jag är så lost på sånt här. Allvarligt, jag vet typ inte ens vem Sveriges statsminister är.

Ett par studenter pratar på tåget från Lund till Malmö:

– Vad hette den tyska filosofen som bodde i en tunna?

Inget namn kom på tal.

Fyrans buss en sen lördagskväll. Två tjejer samtalar, eller mestadels en av dem:

– Jag känner mig så cool ikväll för en gångs skull.

– Jaså?

– Ja, men det gör jag de gånger jag är den enda i sammanhanget från Stockholm. Du vet, folk frågar mig ibland, "Är du från Stockholm?".

Och då svarar jag ju, "Ja, det är jag." Fast egentligen så var det ju så redan från allra första början när jag var liten. När jag brukade åka och träffa kusinerna på landet och redan där var jag ju den enda som var Stockholmare." foto: antonio tublén

42

lundagård nr 5 2012

s 42-43 det händer 2.indd 1

Två kvinnor passerar en gatumusikant som spelar El condor pasa av Simon and Garfunkel.

Ena kvinnan börjar sjunga med högt:

– I´d rather be a hammer than a snail *.

Den andra kvinnan viker sig av skratt. * felsjungning "I´d rather be a hammer than a nail"

Ett ungt par med en liten bebis träffar på en ytlig bekant på ett pågatåg. Samtalet glider in på barnet:

– Åh, vad heter han?

– Han heter Love.

– Karl-Ove. Åh guuuud vad fint!

Karl-Ove. Jättefint verkligen.

– Eeeeh nejnej, Love!

Två turistande göteborgare är fascinerade av rapsfälten i Landskrona från tågfönstret.

– Titta vad fint med allt det gula!

– Ja, jag tror att det är sånt där man gör rapsolja av.

– Näää, det undrar jag. Jag tror det är smörblommor.

– Googla det.

– Ska jag googla smörblomma?

– Nej googla gula fält i Skåne.

(Tar upp Iphonen och tystnar) – Hmh. Men kolla här. Det är nog rapsfält.

– Ja. – Och det är nog det man gör rapsolja av. Eller? lördagsliv Namn: Pia Bergknut Bor: Malmö Aktuell: Som en av arrangörerna bakom Malmö Derbyfestival 13-15 juli. Roller derby-föreningen Crime City Rollers intar Stapelbäddsparken och bjuder på roller disco, en spännande cup mellan de nordiska länderna, musik och mycket mycket mer. Pia Bergknut driver även fiket Te&Kaka tillsammans med Anna Nilsson Dahlén. Ett Malmöfik som flörtar med 50-talet och serverar hembakat och afternoon tea.

Kissande stockholmare till en annan kissande stockholmare i en buske i Stadsparken under Siste April-firandet:

– Tjejer som gör så här är bara horor som fyllekissar. Men vi är ju bara sköna.

Student i 20-årsåldern:

– Jag har aldrig fattat det här med att dejta. Jag har aldrig dejtat, fast jag vet att folk dejtat mig.

Berusad man, viftandes med 400 kronor, fem minuter innan han blev utkastad från AF-borgen:

– Jag ska köpa 400 öl i AF-borgen.

har du hört?

Viska vidare, skvallra! Mejla dina roliga historier till skvaller@lundagard.se

7.00 – Sippar ett ljuvligt Earl Grey och mumsar på gott bröd från grannen, Vendels Bageri, medan jag skriver av mig lite tankar.

8.00 – Snörar på skatesen och rullar ner på Stapeln.

Tar en sväng inom Sopstationen, underbart ställe där man kan hitta många pärlor.

10.00 – Möter upp väninnorna och tar tåget till Köpenhamn! Färdkost blir smoothie från Sallads&Smoothies, Kalendegatan.

Redigering: Cinna Gärdenfors/Ellen Paulsson

12-05-20 22.40.40

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

Sommarutmaningen! Samla poäng under hela sommaren och utmana dina nära och kära.

Den som har plockat flest poäng vinner!

Åk ner till Österlen och häng bland folkmusiker, ät ekologisk mat och klappa får på Backafestivalen 13-14 juli. (5 p)

Bjud en dansk på Tuborg på Roskildefestivalen.

(2 p)

Gå med i en dejtingsajt och få nya kontakter i sommarvärmen. (2 p)

Klappa en fjällko på Skånes djurpark i Höör. (10 p)

Besök äventyrsbadet i Eslöv. (1 p)

Nakenbada i minst tre fontäner i Lunds kommun. (5 p)

Plocka ut din examen. (6 p)

Fyll i själv...

(5 p) Trampa trampbåt i kanalen i Malmö. (5 p)

Lär dig skejta på Bryggeriet.

(3 p)

Gå på Roller derby-festival i Malmö i Stapelbäddsparken och prova åka rullskridskor.

(4 p)

illustration: mette mjöberg-tegnander

11.00 – Brunch på Tante T, Viktoriagade. Te&Kakas förebild!

12.00 – Spatserar längs Istedgade och njuter av mångfalden. Fyndar på Rockahula, Rude, Don Ya Doll & Girly Hurley. Det finns så många fina småbutiker här och oändligt mycket inspiration!

14.00 – Tar en kaffe på SortKaffe og Vinyl, Skydebanegade. Svänger inom AFUK Swedish undercover som ligger på samma gata. De säljer vintagemöbler

och vintage saker. Går Halmtorvet ner mot Hovedbanegård, för att inte missa alla små delikatessbutiker.

16.00 – Väl tillbaka i Malmö – en omgång bastu med uppfriskande dopp i havet på Kallis, där vi piffar upp oss inför middag och röj.

18.00 – Fördrinkar på Ölkaféet.

20.00 – Middag på Grand med mycket skratt!

23.00 – Dans är ett måste! CrimeCityRollers arrangerar bästa festerna på Moriskan med liveband.

24.00 – Tar en liten paus och går på Far i Hatten för lite luftombyte innan dansen fortsätter på Moriskan.

3.00 – Trött i fötterna men glad i själen beger vi oss hemåt med ett pit-stop på Donaubageriet, Bergsgatan 27, där vi köper en tidig frukost.

text mette mjöberg-tegnander lundagård nr 5 2012

s 42-43 det händer 2.indd 2

43

12-05-20 22.38.10

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika

Ut med det gamla, in med det nya foto: jonas jacobson

Läsåret närmar sig sitt slut. Studenterna längtar till sommarjobben. Lärarna längtar till semestern. Och studentkårerna genomgår ännu ett generationsskifte.

dentkårer har det gångna läsåret onekligen varit ett händelserikt sådant. Hösten inleddes, som vanligt, med en svår bostadsbrist för Lunds ny­a ntagna studenter. Genom ett intensifierat och ansvarstagande samarbete mellan kommun, universitet och studentkårer lyckades vi dock lindra krisen. Låt oss hoppas att vi får

gångar och det är lätt att bli lite otålig och ställa höga krav på vad man ska ha uppnått vid läsårets slut, i studier såväl som engagemang. Det är då viktigt att komma ihåg att de frön man har sått i år kanske inte ger skörd förrän längre fram i tiden.

Man tenderar att se på utbildning som antal tagna poäng men vissa lärdomar kräver längre tid att mogna. Många saker man lär sig består i annat än ren faktakunskap och dessa tankesätt eller färdigheter växer fram olika snabbt.

Det är viktigt att komma ihåg att hela livet är ett lärande. Vad har du lärt dig i år som du bär med dig även efter tentan?

av prorektor Eva Åkesson, numera rektor för Uppsala universitet. under våren har vi debat-

terat med universitetet kring nyttan med forskningsinstitut.

Vi har också hjälpt till i universitetets sökande efter en ny prorektor. Valet föll slutligen på Eva Wiberg, vilket vi är

"Det handlar inte om meriter och karriärbyggande." se en repris nu till hösten. Med studenterna på plats kunde vi fokusera mer på författandet av Lunds universitets arbets­ ordning och strategiska plan, två dokument som trädde i kraft vid årsskiftet och som ska leda lärosätet till nya framgångar. För att arbetet inte ska vara förgäves är det dock viktigt man framöver går tillbaka till dessa dokument för vägledning och inspiration. Under hösten fick vi också tacka

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

44

blom och de sista tentorna för läsåret börjar närma sig händer det att man börjar fundera över året som gått. Vad gjorde jag det här läsåret? Vad har jag lärt mig? Vad har jag åstadkommit?

ett läsår består av både med- och mot-

I skrivande stund väljs det för fullt. Lunds kårer, nationer och föreningar är alla upptagna med att välja nästa verksamhetsårs förtroendevalda. I dag utses morgondagens utbildningsbevakare, karriärfrämjare och festfixare. För den som närmar sig slutet på sitt uppdrag innebär detta en tid för reflektion, en analys av vad man tar med sig från året som gått samt vad man vill lämna över till sin efterträdare. för lunds universitets stu-

såhär i tider när Sölvegatans träd står i

väldigt nöjda med. Ett annat tillskott till universitetet är vår nya styrelseordförande Margot Wallström vars valspråk ”det bästa till studenterna” bådar om en ljus framtid. Maj inleddes traditionsenligt med mösspåtagning och rektorsuppvaktning. Ett stort tack till alla som delade dessa högtider med oss. Samma vecka arrangerade studentkårerna Sveriges förenade studentkårers fullmäktige. Ett kärt återseende med tanke på att den nationella samarbetsorganisationen för studentkårer faktiskt grundades här i Lund 1921. några projekt som följt oss

under hela året inkluderar en förnyelse av studenternas rättighetslista och skrivandet av

kram Till alla fantastiska människor som vi har haft nöjet att arbeta med under året.

önskelistor till kommunerna som universitetet verkar i. inför nästa år är det en fråga

som står högre än alla andra på agendan. Utbildningsdepartementet har meddelat att de tänker öppna upp för svenska universitet och högskolor att övergå i stiftelseform. I dag är de flesta myndigheter. En omvandling av Lunds universitet från myndighet till stiftelse innebär ett enormt vägval och förutsätter ett omsorgsfullt undersökningsarbete. Att ta ställning i denna ”stiftelsefråga” kommer att vara våra efterträdares stora uppgift. andra tips vi kan ge till våra

efterträdare, och alla andra som ger sig in i kårdjungeln till hösten, är att ta tillvara på året. Ha roligt och passa på att knyta nya vänskapsband. Att vara engagerad på en studentkår handlar inte om meriter, karriärbyggande eller politiska revolutioner. Det handlar om glädje.

"Vissa lärdomar kräver längre tid att mogna." i samband med att magnoliorna i Lunda-

gård blommat ut börjar en tid av eftertanke.

För vår del väckdes tankarna mycket av valen av och överlämning till vår efterträdare.

Precis som vi har gjort under året ska nu nya personer skörda frukten av vad företrädare sått och så sina egna frön till kommande generationer av aktiva inom utbildningsbevakningen.

solen är på väg att gå ner över det här läsåret. Vi kommer nu in i kvällningen som ger tid för att sitta på verandan och tänka igenom året som gått och året som kommer i den milda sommarbrisen. Våren är kommen, snart är året slut. Tack.

simon wetterling ordförande, lunds universitets studentkårer emma ljungmark vice ordförande, lunds universitets studentkårer

spark Till alla de som skräpade ner under Valborg utan att städa upp efter sig.

teresia olsson, vice kårordförande med studiesocialt ansvar mikael novén, vice kårordförande med utbildningsansvar

lundagård nr 5 2012

s 44-45lussidan.indd 1

12-05-21 01.12.03

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Eva Wiberg går från vicerektor till prorektor

– Prorektor är rektor, när rektor inte är i tjänst. När det gäller stora universitet som vårt, är det också vanligt att rektor delegerar arbetsuppgifter till prorektor. För min del betyder det att ansvaret för utbildningsfrågor hamnar på mig, säger Eva Wiberg och fortsätter: – Här vid Lunds universitet har vi en rektor som säger att han delar ansvaret, men trots det är det alltid rektor som har det sista ordet.

Eva Wiberg ser en del utmaningar med sin nya tjänst som prorektor, exempelvis att sätta utbildningsfrågorna på dagordningen.

– Framför allt att vi ska ha en bra miljö för alla er studenter och doktorander. För att kunna ge utbildningarna på ett bra sätt och ge er studenter tillräckligt många kontakttimmar, behöver vi ha en viss ersättning från staten. Den ersättningen är för låg idag, så det är en stor utmaning jag får jobba med, säger hon.

Eva Wiberg tycker också det är viktigt att se över studenternas studiesociala miljö, både i Lund, Malmö och Helsingborg.

– Det viktigaste av allt är att ni studenter har bra villkor

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

I slutet av april blev Eva Wiberg ny prorektor för universitetet. Hon arbetade tidigare som vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå, samt forskarnivå med tillhörande kvalitetsarbete och internationaliseringsfrågor. Men vad är det för skillnad?

och tillgänglighet till lokaler. Studenterna har idag inte alltid tillgång till de arbetsplatser de skulle behöva ha, så här skulle vi gärna se att det sker förbättringar.

På frågan vad hon vill att studenterna ska veta om hennes nya roll svarar Eva Wiberg: – Jag tycker kontakten med er studenter är väldigt viktig! Så jag vill gärna att ni ska veta att jag inte sitter i något elfenbenstorn nu, utan att jag jättegärna vill höra vad ni tycker om utbildningarna, säger hon och fortsätter: – Jag kommer att besöka fakulteterna och försöka titta på alla utbildningar och sätta mig in i hur olika studenter har det, och då vill jag gärna träffa studenter och höra direkt från er vad ni tycker!

De humanistiska och teologiska fakulteterna har hittills varit utspridda runt om i Lund, men nu är den 18 000 kvadratmeter stora samlingspunkten LUX under konstruktion.

Planen är en om- och tillbyggnation av Zoologen och Zoofysiologen och resultatet blir ett gemensamt HT-centrum när Språk- och litteraturcentrum (SOL-centrum) och nya LUX binds samman. De nya lokalerna blir en mötesplats för studenter, med moderna studieplatser, café och bibliotek.

LUX blir ett steg i campusutvecklingsplanen som startade 2010. Planens syfte är att behålla och öka Lunds universitets konkurrensförmåga genom att attrahera och stimulera framtidens studenter med eftertraktade och framstående akademiska miljöer. Genom sammanbyggnaden med SOL-centrum kommer LUX att utgöra en tydlig del av det så kallade kunskapsstråket, som tar sin start vid Universitetsplatsen, sträcker sig längs med Sölvegatan, genom LTH-området och vidare upp till kommande MAX IV-laboratoriet och ESS. Inflyttningen i de nya lokalerna beräknas ske 2014.

Foto: Kennet Ruona

Humanister och Teologer samlas under ett tak – nya LUX

Zoologen, som det ser ut idag.

www.lu.se

s 44-45lussidan.indd 2

12-05-21 01.08.49

sista sidan q: simon wetterling & emma jungmark illustration: linus edenwall

T

vå kårtoppar som förfogade över var sitt skrivbord på samma kontor.

Han: Avgående presidial på Lunds universitets studentkårer. Började som pojkspoling, slutade bitter. Skaffade hybris längs vägen. Rasade högt när ansvarsfriheten tycktes segla bort och när den närmast allierade for iväg i kajak. Ful fisk blev groda blev pudel. Vågade ett försiktigt "pereat" följt av trefaldigt leve.

Saknar annars offentliga åsikter. Drillade i policyexcercis. Pausade i Thailand.

Hon: Avgående presidial på Lunds universitets studentkårer. Började som kårmugglare, slutade (mentalt) i näringslivstoppen. In-LUS-ad och av-LUS-ad. Tog hand om nationer med dagisfrökensmanér. Utdelade en och annan kyss till kårpampar. Lobbade för viss utlokaliserad akademisk verksamhet. Hurtig i såväl elektronisk som fysisk form. Undvek papper. Pausade på fjället.

Q bediktade två, var på sin meter: Hej! Jag heter Emma Förr ni röstade på mig Jag var kåranalfabeten Men ni röstade på mig Se, nu har ni fått adressen Gå dit, rösta nu på mig Jag ger röst åt särintressen och vill ha en röst på mig Röst på andra gör mig ledsen Bara ge din röst till mig Jo, för jag har den fäblessen Vill ha röster, röster, röster Just. På. MIG!

MORRHOPPAN Okej. Dags att sansa mig. För trots allt relativt sett så är saker inte så vidunderligt fåniga i alla fall.

Till exempel - twitterdiarréen som drabbade "hela högen" efter en råbiff kanske inte är så löjligt i alla fall ... om man jämför med ett ankare i botan.

Att vara så uppspelt över att få åka med till Uppsala att man glömmer telefonen på tåget är kanske inte så big deal ... om man har ett sju ton tungt ankare i botan.

Det är inte så jobbigt att ha myrinvasion i ett pyttehus... inte om man jämför med att behöva se ett ankare i botan.

Ve den, ve den, som lever av regler men alls inga finner Velighet, velighet, får den vars kompass lämnar Lund och försvinner Pereat, pereat, den river sin upphöjda bittra arena Tycklöshet, rastlöshet; förblir ännu svårt att i kårliv förena

Det kanske inte är så urbota dumt trots allt med ett evenemang som får sillamjölkar att försöka vaska en bil i Båstad - får dom att se mellan fingrarna på korrupta prisutdelningar - får den främsta representanten för guldlockarna att vara först i den förbjudna fontänen ... när någon tror att det är ett bra historiskt tack för bananerna - med ett ankare i botan.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

46

lundagård nr 5 2012

s 46-47 Q. indd.indd 1

Redigering: Carl-Johan Kullving

12-05-20 22.37.05

Tomat Annonsbyrå söker en

MEDIASÄLJARE I LUND Tomat Annonsbyrå är ett mediaföretag som arbetar med kommunikation mellan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor i Sverige. Vi arbetar med både print, event samt webb.

Till vårt Lundakontor söker vi nu dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi ser gärna att du har dokumenterad erfarenhet från försäljning samt brinner för möten och nya kontakter. Ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation.

Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit högre studier. Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överenskommelse med tillträde snarast.

Än är det inte för sent för dig: • att få orden och texterna i din makt • att få analysen och retoriken på plats • att få grammatiken och genrerna på din sida i studier och arbetsliv • att få språkliga perspektiv på samhälle, genus och etnicitet

Gör en efteranmälan till

Svenska: språklig inriktning (SVEA11) på: www.sol.lu.se/utbildning/ kurser-oppna-for-anmalan

Skicka din ansökan via e-post senast den 7 juni 2012 till tobias.hansson@tomat.se Märk ansökan Lund.

KARL XI-GATAN 19, 222 20 LUND

046-13 74 00

INFO@TOMAT.SE

WWW.TOMAT.SE

Testa nya och snabbare MacBook Air. Förvänta dig allt – av en bärbar som väger nästan ingenting.

Den optimala bärbara vardagsdatorn är nu kraftfullare än någonsin, med senaste generationen Intel Core i5-processor och I/O-tekniken Thunderbolt för blixtsnabb dataöverföring. Nya MacBook Air finns i 11- och 13-tum och har ett bakbelyst tangentbord i full storlek, helt flashbaserad lagring, ett batteri som räcker länge och OS X Lion, den senaste versionen av världens mest avancerade operativsystem för datorer. Allt i ett tåligt Unibody-hölje av aluminium. Kom förbi mStore och upptäck vår tunnaste och lättaste bärbara Mac.

Som studerande är du berättigad till specialrabatt på Apple-datorer. Maila, ring eller kom in till oss så berättar vi mer.

mStore

www.mstore.se Lund Mårtenstorget 6, 223 51 Lund, 046-15 04 00, lund@macsupport.se.

TM och © 2011 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls. [mStore – Reservationer mot prisändringar, slutförsäljning och tryckfel. Alla priser inkl. moms.]

s 46-47 Q. indd.indd 2

12-05-20 22.31.12

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Passa på!

MENS för halva priset!

Just nu får du som går med i vår kundklubb halva priset på Apolivas nya förbättrade mensskydd.

Vi har nyligen utvecklat vårt eget märke Apoliva så att vi har ett ännu bredare och bättre sortiment av bindor, tamponger och trosskydd. Nu finns våra mensskydd dessutom i två serier för alla stadier i menscykeln: ”Extra torr & säker” och ”Extra mjuk & säker”. Båda med lika hög kvalitet som andra ledande märken på marknaden men till ett bättre pris.

För att få mens för halva priset behöver du bara gå med

i vår kundklubb ApoPlus. Det kan du göra inne på Apoteket eller på apoteket.se/mens. Att bli medlem kostar inget.

Sedan behöver du bara visa upp ditt medlemskort när du handlar för att få halva priset. Erbjudandet gäller max tre inköpstillfällen från 7 maj till 24 juni 2012 och du kan välja vilka mensprodukter som helst från Apoliva utom 100-pack bindor och tamponger.

Välkommen in till ett av våra närmaste apotek eller gå in på apoteket.se/mens.

Vi fi nns på följande adresser i Lund: Kyrkogatan 5 • S:t Lars Sjukhusområde • Vikingavägen 31

s 48 baksida.indd 1

12-05-20 22.27.47