Ew!

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2026

! W E SÅ LÅNG TID TAR VILKA ÄR STUDEN- HIS LANDLORD HANDLÄGGNINGEN TERNA PÅ LU? WANTED GROUP SEX s. 10-11

s. 16-17

s. 20-21

ledare RÄTTELSER: I nr 5 av Lundagård var en av ledtrådarna felaktig i korsordet. Ledtråden ”misstänker” borde istället vara ”Bohr-fysiker”. Lösningen är ”Niels”. I artikeln ”Dömdes till döden av universitetet” har två namn återgivits felaktigt. Rektorn hette Anders Otto Lindfors och initiativtagaren hette Carl Adolph Agardh.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@ lundagard.se Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se Fotochef: Neo Wikman, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Miranda Harland Raunio, illustration@ lundagard.se Säljchef: Love Källman Redaktion: Felix Perklev, Molly Fornell, Mimosa Lu, Miranda Harland Raunio, Neo Wikman, Svante Fridén. Medarbetare detta nummer: Neo Wikman, Marius Lyckå, Idun Andersson Lindblad, Tova Lundin Mylläri, Laura Lyall Folkman, Matilda Åmossa, Erik Norinder, Clara Tornbrant, Wilhelm Bold, Sara Bornäs, Lova Ekstrand, Molly Fornell, Rebecca Skogsgårdh, Axel Hecht, Elise Ralston Samuelson, Jesper Axelsson, Cornelia Lelinge, Mimosa Lu, Mia Marie Graf, Selma Rosenfeld, Daniela Vásquez Astudillo, Miranda Harland Raunio, Alan Ruangrad, Amanda Barratt, Olga Dahlin, Felix Perklev, Andrea Aram, Frederike Kemna, Jindra Pilström. För annonsering: annons@lundagard.se Omslag: Neo Wikman. Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok. Tryck: Stibo Complete. Distribution: CityMail. Pressläggning: 28 sep 2026. Deadline: Nr 7:2026 19 oktober. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material. Upplaga: 30 788 Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Isak AhoLyckå Nyman, Marius Vera Svahn och Äcklet är Elmer Rikner:

viktigare än vi tror

Att bortse från det irrationella är att missförstå sig själv – och andra

S

ocialpsykologen Jonathan Haidt förklarar i sin kritikerrosade bok The Righteous Mind att mänsklig moral i grund och botten inte är rationell. Snarare visar forskningen att vi gör moraliska omdömen ref lexmässigt, med grund i preferenser som är evolutionärt betingade. Det rationella kommer i efterhand, mest för att förklara vår intuition. VI BLIR RASANDE på mygel och fusk, eftersom en stammedlem som inte drog sitt strå till stacken kunde vara skillnaden mellan liv och död. Vi förfäras av andras lidande, eftersom en empatisk instinkt gynnade alla oss svaga, långsamma och hårlösa primater förr eller senare. Vi behöver inte resonera för att känna så. Haidt menar att våra moraliska intuitioner bygger på sex grundvalar som alla utvecklades eftersom de förbättrade våra odds på savannen. Lojalitet, auktoritet och helighet för att binda flocken samman. Frihet, rättvisa och omsorg för att skydda den enskilde från sagda flock. FÖR OSS MODERNA människor är de tre individualistiska grundvalarna välkända. Oavsett om det handlar om politik, yrkesval eller hur vi ska förhålla oss till familjen är frihet, rättvisa och omsorg centrala värden. Relationen till de tre sammanbindande grundvalarna är mer komplicerad. Ingen skulle år 2026 säga att respekt för auktoriteter och lojalitet med ingruppen är deras ledord. Men de spelar onekligen en roll även i vår tid. Många känner vi starkt för universitetet, spexet eller faddergruppen från nollningen, fastän lojaliteten inte är helt rationell. AF-borgens gestalt, medaljerna på fracken eller studentsångarnas Vintern rasat den 1 maj fyller oss, hur mossigt den än må låta, med någon sorts vördnad. Att räkna bort dessa värden är att förstå sig själv och andra sämre. KÄNSLAN AV ÄCKEL, det som får oss att utbrista Ew!, har även den format vår moral. En av grundvalarna, helighet, är sprungen ur just den. Äcklet, som vi utvecklade för att skydda oss från smitta och smuts, känner vi också gentemot överträdelser av samhällets olika regler. Vi reagerar med avsmak på allt från grova brott till olämpliga skämt. ATT ÄCKEL OCH moral hänger ihop hävdar inte bara Jonathan Haidt. Feno-

menet är välstuderat inom den politiska psykologin. En studie av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet från år 2018 visade exempelvis att en förhöjd känslighet för svettlukt korrelerar med såväl auktoritära attityder som stöd för Donald Trump. Samtidigt är det moraliska äcklet inte något som nödvändigtvis bör kastas åt sidan. Precis som en viss skepsis mot matlådan som stått lite för länge kan rädda oss från magsjuka, kan en kritisk hållning till oprövade idéer rädda oss från både fula tatueringar och ogenomtänkta studieval. ETT SOM ÄR säkert är att vi känner oss själva genom att känna vårt äckel.

Q ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Celestialkarnevalen

L

undakarnevalen 2026 gick av stapeln i våras med stor succé! En allmänt uppskattad karnevalsgeneral, glada karnevalister och peppade besökare gjorde det hela till en folkfest utan dess like. Men den pest som nu präglat många karnevaler behöver åtgärdas. Pesten stavas ekonomisk svångrem inför den stora helgen och överskott så stora efteråt att de gör amerikanska riskkapitalister avundsjuka. Vi minns våren med glädje och riktar ett stort tack till alla er som förgyllde Lund genom att fira karneval!

Ekonomiskt tankesätt ören ska vändas på rätt sätt. Kverulans?! Kaos i magen på ett band. Hundra plågor: Så störigt med en kår som chef! Men vad gör ju det? Tack för karnevalen 26!

MARIUS LYCKÅ, redaktör LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 |

3

hänt på webben

22 SEPTEMBER – FOTOREPORTAGE

Lundapride tågar genom staden Under söndagen hölls den årliga prideparaden i Lund. Studenter, föreningar och kårer bland andra samlades för att gå genom staden. Lundagårds fotografer Mimosa Lu och Neo Wikman var på plats för att föreviga eventet. FOTO MIMOSA LU

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 7 SEPTEMBER – NYHET

8 SEPTEMBER – TEST

17 SEPTEMBER – NYHET ILLUSTRATION DONYA MOOSAVI

FOTO WILHELM BOLD

FOTO FIALOTTA BRATT, MIKAEL RISEDAL

Om vi fick välja

Vilken nation är du?

Fullt av fotbollsfans

Nästan tusen personer har svarat på Lundagårds opinionsundersökning inför valet 2026. Resultatet visar en tydlig vänsterlutning bland studenterna – och flera partier hamnar under fyraprocentsspärren. Statsvetaren Lena Wängnerud tolkar och analyserar studenternas svar.

Korvstroganoff eller kaffedrink? Sport eller spex? Inskrivningsperioden på nationerna är i full gång och du har ingen aning vilken nation du ska välja. Ta’t lugnt! Lundagårds nationsquiz är här för att guida dig rätt.

Förra veckan lanserades Hallands nations pubkoncept Champions Lounge. Lundagårds reporter var på plats för att känna av stämningen bland besökare och jobbare.

4 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE

RECENSION

Vänskap över studentlivets gränser

Med Lunds studentliv som utgångspunkt skildrar Helena Thorfinn en vänskap som sträcker sig över decennier och kontinenter. Den fjärde väninnan är en roman som dröjer sig kvar långt efter första sidan. TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

Detta är en recension i Lundagård. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. MAJORITETEN AV MIN nöjesläsning består av nutida skönlitteratur som utspelar sig på samtida platser, men oftast i länder långt, långt borta. Därför är jag van vid att resa genom bokens värld. Helena Thorfinns senaste roman Den fjärde väninnan tog mig däremot först till mina egna kvarter och till ett liv mycket likt mitt eget. Från Lunds kullerstensgator sträcker sig berättelsen sedan hela vägen till Kenyas kust. Tre unga tjejer – Denise, Nilla och Ingrid – möts i slutet av 80-talet under sina studieår i Lund. Deras liv flätas samman på Lundagårds redaktion, i ett korridorsrum på Parentesen och i ett rökfyllt kollektiv på Lilla Fiskaregatan. Det var märkligt att läsa om platser som tillhör min vardag. Thorfinn lyckas porträttera staden och studentlivet i ett nästintill drömlikt skimmer, utan att tappa känslan av verklighet. ROMANEN HOPPAR MELLAN nutid och dåtid, mellan Lund 1989 och Kenya 2025. Det förflutna portioneras ut bit för bit, och länge finns en känsla av att något väntar på att avslöjas. Tidshoppen ger romanen ett driv, men under spänningen finns en berättelse om vad som händer med våra drömmar och ambitioner när livet inte riktigt blir som man tänkt sig. Det hela mynnar ut i en redogörelse för vänskapen som kan finnas kvar trots att människor dras åt olika håll. Under romanens gång vill jag hela tiden vidare, både för att se vart väninnornas liv tar vägen och för att förstå vad som egentligen har hänt mellan då och nu. Det som kommer få mig att komma ihåg boken långt i efterhand är vänskapen mellan de tre kvinnorna och den mystiska, nästan själsliga närvaron av den ”fjärde väninnan” i form av Karen Blixen. Vänskapen är både en trygghet och en påminnelse om vilka de en gång var tillsammans. I SLUTET KÄNNS det som att alla fyra kvinnor var verkliga, och det är kanske det finaste betyget man kan ge en författare. Den fjärde väninnan handlar om vänskap, men också om vad som händer med våra ambitioner och föreställningar om livet när åren går – och om människorna som hjälper oss att hålla fast vid dem. Det är svårt att tänka sig en mer passande bok att starta höstterminen med än Den fjärde väninnan. För när Lund vaknar till liv igen, korridorerna fylls och hösten på nytt känns som en chans att börja om, är det lätt att dras med i samma känsla som romanens tre väninnor gjorde 1989. För den som återvänder till Lund efter sommaren blir det också en påminnelse om att studentlivet är tillfälligt, medan vänskaperna som formas här förhoppningsvis inte är det.

K RÖ N I K A

Laura Lyall Folkman:

Myror i brallan och sniglar på köksgolvet Var ska man ens börja? Det undrar Lundagårds utbyteskrönikör Laura Lyall Folkman. I Argentina, ett nytt land fullt av saker att se och göra, känns de oändliga möjligheterna som ett hinder.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan. I MITT NYA hem är jag inte lika ensam som jag trott. Tvärs över den rosa köksväggen kryper en snigel långsamt fram, bakom sig lämnar den ett glansigt spår. Snigeln blir utkastad fortare än man kan säga slem. Detta är den tredje kvällen i rad som ett gäng ovälkomna, klibbiga gäster besökt mitt kök, och om detta fortsätter kommer jag snart vara Argentinas främsta expert på snigeljakt. Dagen efter sitter jag i köket. Glansiga spår på golvet är bevis på sniglarnas nattliga äventyr. Det är den första soliga dagen av mitt utbyte, och här sitter jag och kollar på snigelspår. Jag har myror i brallan (hypotetiska, till skillnad från sniglarna) som säger åt mig att det är dags att ta sig ut och upptäcka staden jag nu kallar mitt hem. Van vid att ha schemat fyllt till max, såg jag fram emot att starta från noll. Nu kan jag göra allt det som jag inte haft tid för hemma i Lund. Jag trodde att jag skulle njuta av all fritid, men fastnar i mitt snigelinfesterade kök. Var ska jag ens börja? I EN CHATT skriver en grupp utbytesstudenter om att ses på en bar, i en annan planeras en resa till Patagonien. Här känns varje stadsdel som en egen värld: På ena sidan av staden dansar ett par på kullerstensgator

medan turister tittar på, på andra ligger en marknad som säljer allt från smycken till Messi-tröjor. Sekunden solen kikar fram på vinterhimlen fylls parken vid mitt hus av kompisar som dricker mate, en klassisk argentinsk dryck, tillsammans. Här äter man middag klockan tio och ses på klubben vid samma tid som nationerna stänger i Lund. Buenos Aires är en stad som aldrig sover, med tusen möjligheter och tusen människor att lära känna. I möjligheternas djungel tappar jag bort mig. Nackdelen med att det finns så mycket att göra är att man faktiskt måste göra något. Jag scrollar på Instagram en timme till. Detta skulle jag lika gärna kunnat göra hemma i Lund, konstaterar jag för mig själv. Borde jag inte ta vara på att jag är här? Det är ju detta jag längtat efter – att ha möjligheten att dansa tango en tisdag och lyssna på argentinsk rock en onsdag. FRÅN ANDRA SIDAN jorden lugnar en kompis mig. Hon var själv på utbyte för två år sen, och påminner mig om att fomo, fear of missing out, är ett universellt utbytessyndrom. ”Ge det tid”, säger hon. Och jag vet ju att hon har rätt. Det känns skönt att höra henne säga det. Mitt gamla resemotto ekar i mitt bakhuvud: ”Det är alltid något du missar, så stressa inte över att du inte hinner göra allt.” Jag fortsätter scrolla på Instagram, nu lite lugnare. I trädgården utanför mitt kök krälar sig sniglarna sakta fram i väntan på nästa möjlighet att invadera mitt hem. Om jag ändå inte har något att göra ikväll, så är kanske snigeljakt inte en så dum idé.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 5

nyheter studentevenemang på samma ställe. Finns inga biljetter ute går det att bevaka evenemanget och få ett mejl när en dyker upp. Användare loggar in med Facebook och köper biljetter med kort eller Apple Pay. Därefter skickas biljetten till den angivna mejladressen. Duon påtalar vikten av transparens för såväl köpare som säljare. – Man ser namnet på personen och hur många genomförda transaktioner de har gjort innan, förklarar Axel Andersson. Säljaren kan inte heller sätta vilket pris som helst. Biljetterna sorteras från billigast till dyrast, men får inte överstiga originalpriset. ALLA SOM NÅGON gång försökt köpa ett av de eftertraktade förköpen till Malmö nations klubb vet att nationen inte meddelar i förväg när biljetterna släpps på Stuk. LTH-studenterna hoppas att hemsidan ska kunna åtgärda problemet, eftersom den bevakar biljettsläpp åt användarna. – Om man har koll på sin inkorg får man ett mejl och kan snabbt gå in på Stuk för att köpa, säger Axel Andersson. Sajten kan också fungera som en introduktion till Lunds studentliv. Här finns nationerna samlade på ett ställe, med information om bland annat deras klubbevenemang, medlemskap och tiden då förköpen brukar släppas.

T.v. Axel Andersson, t.h. Linus Sköld, LTH-duon som grundat studentbiljetter.se. Foto: Erik Norinder.

LTH-duo lanserar egen sajt – hoppas ersätta ”Förköp Lund”

EN UTMANING ÄR att kontrollera biljetternas giltighet, berättar Linus Sköld. Hittills är försäljningen begränsad till digitala biljetter med QR-kod. Hemsidan har inte tillgång till nationernas scannersystem och kan därför inte i förväg kontrollera om en biljett är riktig och ger inträde. Däremot granskas nya biljetter innan annonserna publiceras, och samma biljett kan inte läggas upp två gånger. – Vi kan ta bort användare om vi ser att de missbrukar [försäljningen, reds. anm], så kommer de inte in på hemsidan igen, förklarar Axel Andersson. För varje köp tillkommer en avgift på åtta kronor. Av dessa går ungefär fem kronor till betaltjänsten Stripe, medan resten går till bland annat marknadsföring. Någon större affär är det ännu inte för LTH-duon. – Vi går väl lite minus just nu, säger Axel.

RUNT VALBORG FÖRRA året började Axel Andersson och Linus Sköld, två LTH-studenter, skissa på en egen marknadsplats. Resultatet blev studentbiljetter.se. Det tekniska arbetet står främst InfoCom-studenten Linus Sköld för. Erfarenhet hade han sedan tidigare från Lundakarnevalens Fabriken, där han TEXT MATILDA ÅMOSSA byggde en hemsida för materialbeställningar. ÄN SÅ LÄNGE är den största svårigheten att få in – Då kände jag mig säker på att vi kunde göra fler biljetter på sidan, menar Axel Andersson. Hundratals inlägg, biljetter som redan är sålda detta, säger han. – Det är nog vår största utmaning, att hitta och säljare som inte svarar. I gruppen ”Försäljare. Köpare har vi upptäckt att det finns, köp Lund” på Facebook gäller det att vara SJÄLVA HEMSIDAN VAR inte den svåraste delen, säger han. snabb. Gruppen beskrivs som rörig och det menar duon. Efter en 7,5-poängskurs i programPå sikt hoppas de att sajten ska erbjuda mer av kan vara svårt att förstå vilka biljetter som ens meringsspråket Python kan man komma en bit Lunds andrahandsförsäljning, som biljetter till är tillgängliga. på vägen. Att bygga en sajt som hanterar betal- valborgsevenemang. Men först måste Lundastu– Det är mycket skit som postas. Man får ningar kräver dock mer teknisk kunskap. Sajtens denterna hitta dit, menar Axel Andersson. hundra DM:s om man lägger upp någonting, upplägg, navigering och funktioner har de arbetat – Vi försökte göra ett smidigare system och eller så hittar man inte någon att köpa av, säger fram tillsammans. hoppas att folk använder det, avslutar han. Axel Andersson. På studentbiljetter.se samlas förköp till Lunds

Studenterna Axel Andersson och Linus Sköld tröttnade på att behöva använda kaosiga Facebookgrupper för att köpa förköp till nationsklubbarna. Nu blir den egna sajten en ny andrahandsmarknad för Lunds studentbiljetter.

6 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

FOTO JANN LIPKA

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Nya band knyts på populärt språkkafé

En eftermiddag i september fylls Språkoch litteraturcentrums kafé med pratglada studenter. De vill lära sig ett nytt språk eller underhålla ett gammalt. Lundagård var på plats för att prata med deltagare på språkkaféet Café Multilinguas första träff för höstterminen. TEXT CLARA TORNBRANT FOTO WILHELM BOLD

Kön till fikabordet ringlar sig långt bak i lokalen. Papperstallrikar lastade med gifflar och havreflarn trängs med färgglada lappar med etiketterna ”Spanish”, ”Japanese” och ”German”. I sorlet som flyter över borden är det svårt att urskilja vilka språk som talas. Café Multilingua är ett språkkafé som äger rum kl 17-19 varje onsdag på Språk- och litteraturcentrum (SOL). Det drivs av ett utskott under Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS). Att delta kostar ingenting och man behöver inte vara medlem i HTS för att komma – men det krävs ett medlemskap i Studentlund. – Det är en öppen miljö där folk kan komma och öva språk på ett kravlöst sätt, säger HTS ordförande Malva Fehre. HON BERÄTTAR ATT

*

HTS ordförande Malva Fehre.

det brukar komma mellan 80 och 100 studenter på varje träff och att de språk-

bord som finns varierar. Typiskt finns det uppemot femton stycken. Vissa språk som franska, kinesiska och japanska finns varje vecka, medan andra språk som turkiska, thailändska och jiddisch dyker upp ibland. Det visar statistik som sammanställts på Café Multilinguas instagramsida. – Dyker någon upp och talar ett språk så finns det språket. Då finns det någon som man kan ha ett samtal med, säger Malva Fehre. Studenten Rut Olsson besöker språkkaféet för första gången. Hon har satt sig vid det kinesiska bordet för att öva på språket, ett komplement till nybörjarkursen hon läser. Rut Olsson. – Det var lite nervöst innan, men folk är trevliga och försöker hjälpa en att säga det man vill säga, säger Rut Olsson. Hon berättar att vissa runt bordet är modersmålstalande medan andra håller på att lära sig. – Det är jättevärdefullt att ha detta. Att få prata med personer som är på en annan nivå i språkinlärningen än vad man själv är.

jag kan inte ha en riktig konversation än. Jag hoppas dock hitta någon att prata med, och öva på svenska med framöver, säger Helene Heinrich. Hon säger att det är lika viktigt att prata med människor som det är att lära sig grammatik när man tar sig an ett nytt språk.

NÅGRA METER BORT sitter studenten Helene Heinrich vid bordet för nybörjarsvenska. Hon kommer från Tyskland och läser masterutbildningen Digital Architecture and Emergent Futures i Lund. – Just nu är jag knappt på nybörjarnivå, så

UTANFÖR GLASVÄGGARNA SÄNKER sig den ljumma höstkvällen över Universitetsbiblioteket. Inne på SOL pågår samtalen lite till. Över en kopp kaffe eller te, och en kaka eller två. Sedan samlas de färgglada lapparna ihop för att läggas ut igen nästa onsdag.

*

*

Helene Heinrich

SPRÅKKAFÉET FORTSÄTTER ATT fyllas, fler stolar trollas fram och fikaförrådet tycks aldrig sina. Lite längre in i lokalen sitter ett tiotal personer runt det franska bordet. En av dem är Kajsa Junefjäll som pluggar till musik- och fransklärare. Hon har besökt Café Multilingua ett par gånger tidigare och berättar att hon är här för att underhålla sina kunskaper. – Jag försöker hitta olika tillfällen att använda språket nu när jag pluggat klart franskan, säger Kajsa Junefjäll. Runt hennes bord sitter personer från Tyskland, Schweiz och Nya Zeeland. Kajsa säger att språkkaféet handlar om mer än att lära sig språk, nämligen att möta nya människor. – Många träffar nya kompisar här, säger hon.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 7

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Studentboendet Parentesen, som ägs av AF bostäder. Foto: Neo Wikman.

Lund gulmarkerat i ny bostadsrapport: ”Jätteglädjande” Lund har länge varit rödmarkerat i Sveriges förenade studentkårers (SFS) granskningar. I år är staden för första gången gulmarkerad. TEXT SARA BORNÄS

I årets granskning ingår 34 städer från nord till syd – och nytt för Lund är att staden för första gången inte är rödmarkerad. I stället har staden fått ta plats bland 19 andra gulmarkerade orter. – Det är jätteglädjande att vi ser en positiv utveckling i Lund just i år, säger Hampus Haugland, ordförande för SFS. För att grönmarkeras behöver en stad kunna erbjuda nya studenter ett förstahandskontrakt inom en månad från anmälan. Dessutom måste studentboendet uppfylla flera av SFS kriterier. Till exempel får inte hyran överskrida det SFS bedömer som rimligt, max 30 procent av studiemedlet. I år motsvarar den summan 4100 kronor, sett till en 12-månadershyra. Bostaden får inte heller ligga mer än 30 minuter bort från lärosätet med kollektivtrafik. I ÅR HAR bland annat AF Bostäders (AFB) nybyggda område Troja på Norra Fäladen bidragit till ett högre betyg för Lund, anger rapporten. Dessutom har AFB:s novischlotteri utökats med ungefär 100 bostäder, vilket underlättar för nya studenter vid Lunds universitet. – Jag tror det är svårt att peka på enskilda faktorer. Det är en konsekvens av att vi och andra har byggt under ganska lång tid nu. Det har skapat fler bostäder. Det tror jag är huvudanledningen till att vi ser den här förändringen, säger AFB:s vd Henrik Krantz. HAMPUS HAUGLAND VÄLKOMNAR beskedet, men lyfter samtidigt att det är lång väg kvar för städer som Lund. – Det här är inte ett tillfälle att slappna av. Utan

det måste fortsatt byggas fler studentbostäder, säger SFS ordförande. För även om Lund fått ett bättre betyg just i år, underkänns staden i två kategorier: kostnad och tillträde. Det senare syftar till hur fort man kan flytta in i sitt studentboende. Just kostnaden är något som Hampus Haugland lyfter som särskilt problematiskt. Framförallt nybyggnationerna på Norra Fäladen lyfts i rapporten; där kan hyran för en etta vara så mycket som 6900 kronor i månaden. Det är över halva studiemedlet, och betydligt högre än vad SFS anser acceptabelt. – Du hör ju, det är helt orimligt. Vi tycker inte att man ska behöva betala mer än 30 procent av studiemedlet i hyra, säger Hampus Haugland.

Det är inte rimligt, säger Hampus Haugland. – Hur man än väljer att görs det så måste hyrorna ner. Vi måste ha prisvärda studentbostäder, fortsätter han. Även Lunds universitets studentkårer (Lus) står bakom SFS förslag om höjda studiemedel. – Det finns fortfarande studenter som upplever stora problem kopplat till kostnad och tillgänglighet. Det finns fortfarande arbete kvar att göra, men vi gläds verkligen åt att det blivit bättre, säger Elisabeth Roos Lindell, ordförande för Lus.

ENLIGT SFS RAPPORT bor ungefär hälften av Sveriges studenter i gulmarkerade orter. Samtidigt kan bostadssituationen skilja sig mycket åt beroende på var i landet man bor: Röda elAFB:S VD HENRIK Krantz håller inte med om ler gula markeringar tycks vara regel för stora kritiken. studentstäder som Stockholm, – Det handlar väldigt mycket Uppsala och Göteborg – medan om hur man väljer att bo. Det mindre orter som Sundsvall och dyraste sättet att bo på är i en Växjö är grönmarkerade. Lus ordegen etta. förande menar att Lunds framtida I stället menar han att studenrankning beror på vad som görs ter kan välja billigare alternativ. nu. – Det finns å andra sidan – Stannar vi här och säger att vi mycket annat att välja på, som är nöjda med gult kanske vi till slut ligger väl inom ramen för den här hamnar tillbaka på rött. Det gäller normen som SFS har ställt upp, att fortsätta arbeta för att det ska fortsätter Henrik Krantz. bli så bra som möjligt för alla stu– Bor man i korridor kan man Henrik Krantz, vd AFB. denter, oavsett vilken plånbok eller bo väldigt billigt. Men då är det Foto: Nicklas Rudfell vilka förutsättningar man har, säger vissa som väljer bort detta, som Elisabeth Roos Lindell. vill bo själva i en lägenhet, säger han. SFS ordförande menar att bostadsfrågan är vikFör att få bukt med bostadsbristen, och fram- tig för hela landets framtid. förallt de höga hyrorna, föreslår SFS tre åtgärder: – Det viktigaste för mig är att man ska kunna olika typer av statlig subventionering för byg- gå sin drömutbildning, och det förutsätter ju att gandet av studentbostäder, tillgängliggörande av man har någonstans att bo. Det ska inte vara så att bostadsbidrag för studenter eller helt enkelt en man ska behöva låna pengar från familj och vänhöjning av studiemedlet. ner för att nå sina drömmar. Det drabbar Sveriges – Studiemedlet utvecklas inte i samma takt framtid, säger Hampus Haugland. som kostnaderna i samhället. En student ska inte behöva äta nudlar en halv månad. Det är ovärdigt.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 9

granskning

Över fyra månaders handläggningstid för anmälningar 139 dagar. Det är snittiden för en färdigställd rapport om du anmäler kränkningar eller trakasserier vid Lunds universitet. Lundagård har granskat samtliga fakulteter vid universitetet och kan avslöja långa handläggningstider hos majoriteten.

L

TEXT LOVA EKSTRAND OCH MOLLY FORNELL

undagård har granskat handläggningstiden för utredningar gällande trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Anmälningarna är gjorda av anställda vid universitetets åtta fakulteter från januari 2020 till april 2026. Totalt finns 62* färdigställda utredningsrapporter under perioden. Granskningen visar att snittiden för hela universitetet ligger på 139 dagar och var femte ärende har en handläggningstid på över 200 dagar. – Det är skadligt att det tar så lång tid att hantera dem, säger Adam Brenthel, ordförande för Saco-S rådet vid Lunds universitet. FLEST ÄRENDEN UNDER perioden har Medicin-

ska Fakulteten, 18 stycken, följt av LTH och Naturvetenskapliga fakulteten med 11 respektive 10 ärenden. Dessa är universitets tre största fakulteter, därmed är det inte oväntat att de skulle ha flest anmälningar. För att göra en mer rättvis bedömning går det att jämföra fakulteternas storlek med antalet anmälningar. Ekonomihögskolan och Juridiska fakulteten får då bäst resultat, med 237 respektive 199 anställda per anmälan. Bottenplacering får Konstnärliga fakulteten och Humanistiska och teologiska fakulteten, 40 respektive 88 anställda per anmälan. När det gäller handläggningstid ser det annorlunda ut.

Kortast genomsnittlig tid har Juridiska fakulteten, vars enda ärende under perioden tog 43 dagar att utreda. Samhällsvetenskapliga fakultetens snittid är 198 dagar – längst på hela universitetet. Medicinska fakulteten är inte långt bakom, där tar det i genomsnitt 176 dagar att slutföra en ärenderapport.

”Det är jätteskadligt”

Långa handläggningstider är allvarliga då det innebär en utdragen ovisshet, enligt Adam Brenthel. Han är ordförande för Saco-S rådet vid Lunds universitet, en sammanslutning av fackförbund för statligt anställda akademiker. Gråzonen är osund för fler än personerna inblandade i själva utredningen, menar Brenthel. – Det är jätteskadligt för både relationer och verksamhet. För alla, säger han. Samtidigt fortsätter de inblandade att arbeta och olika praktiska åtgärder sätts in. – Man skulle kunna säga att nu får du flytta ner en våning så ni slipper se varandra. Man kan också jobba hemma under en period. Det beror lite på vad det är för behov som finns, säger Andréa Björk, avdelningschef för HR på Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det erbjuds även stöd från företagshälsovården och andra stödinsatser utifrån situationens behov.

DET ÄR SLUTET av september år 2023 och doktoranden Alma, som egentligen heter något annat, genomför en laboration. När hennes handledare kommer in i rummet på BMC ber hon om lite mer tid för att hinna klart. Då svarar handledaren att det är ”tur att du inte är utbildad läkare för då hade dina patienter hunnit dö eftersom du jobbar så långsamt”. Det var bara början på en rad kränkningar. Almas ärende har en handläggningstid på över 200 dagar. Hon har ångest och hjärtklappning på morgonen inför att gå till jobbet. Handledaren kallar henne flera gånger för sin slav. Vid ett tillfälle säger han att han hade föredragit om en man fick hennes tjänst istället, eftersom kvinnor är oseriösa och springer iväg med sina pojkvänner. Alma byter handledare, och den tidigare handledaren får inte längre gå in på hennes kontor utan förvarning. Till slut väljer dock Alma att Adam Brenthel. avsluta sin doktorandtjänst i Lund.

Hur lång tid får en utredning ta?

Samhällsvetenskapliga fakulteten har längst snittid på hela LU. På sex färdigställda rapporter är handläggningstiden i snitt 198 dagar. – Så lång tid ska det inte ta att göra själva utredningen, säger Andréa Björk. Vid Lunds universitet finns inga riktlinjer för hur lång tid en utredning får ta, något Andréa Björk inte Foto: Bim Hellström. heller anser är nödvändigt. ANMÄLNINGARNA HANDLAR INTE bara om sex– Någonstans handlar det om att det inte ism. Det förekommer även fall av rasistiska är det [handläggningstiden reds.anm] som är i uttalanden och kränkningar, som ett annat fall fokus. Fokus är att vi ska utreda vad som har från samma år och fakultet som Almas ärende. hänt, och därefter vidta eventuella åtgärder. Och En annan medarbetare säger n-ordet upprepade vissa ärenden behöver den tiden för att det är så gånger och att araber ”luktar så jävla illa”. pass komplicerat, säger hon.

*

ENLIGT SKYNDSAMHETSKRAVET, VILKET omfat– Ja, det tycker jag generellt sett att vi gör. Vi tar myndigheter som Lunds universitet, måste ska agera skyndsamt när anmälningarna kommer arbetsgivaren agera skyndsamt vid känne- och där är vi snabba på det, säger Andréa Björk. dom om en anmälan. Ärenden Samtidigt anser Adam Brenthel ska behandlas så enkelt, snabbt att Lunds universitet inte alltid föloch kostnadseffektivt som möjjer skyndsamhetskravet vid denna ligt. Om skyndsamhet inte typ av utredningar. efterföljs riskerar universitetet – Nej, jag vet nog många situatiojuridiska och ekonomiska påföljner där man inte gör det, säger han. der hos både diskriminerings- och Trots tydliga lagkrav på skyndjustitieombudsmannen. samhet sammanställs inte statistik Samtidigt menar Mikael Hanskring handläggningstider vid Lunds son, universitetslektor i civilrätt universitet. Enligt Andréa Björk vid Uppsala universitet, att det är finns det heller inget större intresse Mikael Hansson. mycket svårt att hävda att skyndav att göra det. Hon menar att det Foto: Uppsala universitet. samhet brustit. är svårt att säga exakt hur lång en – Det finns inte så många skarpa sanktioner utredning är, eftersom den kan fortsätta även efter kopplade till att utredningen tar tid. Det är jät- att rapporten är klar. Därför menar hon att det tesvårt att säga att ”nu har det gått ett visst antal blir svårt att sammanställa statistik. månader så nu måste jag ha ett resultat”, säger Mikael Hansson. Han menar att uttryckliga krav på handläggningstider skulle kunna vara till hjälp, men att en sådan lag skulle vara svår att utforma och inte Utredningar växer ofta genom att det tillkommer nödvändigtvis komma åt roten i problemet. ny information under arbetets gång, vilket Andréa – Det underlättar men löser inte alla problem, Björk ser som en anledning till att handläggningstill exempel inte om det är kompetensbrist hos den tiderna blir långa. Adam Brenthel beskriver en som ska utreda. Man sitter och hanterar ganska anmälningsspiral, där en anmälan ofta leder till komplexa situationer. Då behöver man naturligt- motanmälningar, som sväller utredningen. vis hjälp och resurser till det. Det behöver inte vara För att minska risken för anmälningsspiraler och någon persons fel, utvecklar Mikael Hansson. långa handläggningstider, menar Adam Brenthel att tydligare chefs- och ledarskap behövs. MED EN SNITTID på 198 dagar uppkommer frågan – Om man gör tillräckligt rätt tidigt i en proom huruvida Samhällsvetenskapliga fakulteten föl- cess, kan man undvika de här stora konsekvenserna jer skyndsamhetskravet i dessa situationer. där man har motanmälningar och det drar iväg,

*

ÄVEN MIKAEL HANSSON tror att chefen har en viktig roll i att minska handläggningstiderna. Han menar att chefer ofta saknar kunskap och att utbildning om hur anmälningar ska hanteras skulle kunna vara värdefullt. – Jag tror att det är ganska vanligt att man helt enkelt inte vet att man ska utreda, så det tar tid innan saker kommer igång. Och när man har fattat det, då vet man inte hur man ska utreda, säger Mikael Hansson. Dessutom behöver bördan på både chefer och medarbetare minska för att kunna korta handläggningstiden, menar Adam Brenthel. – I väldigt, väldigt få situationer så beror det på att man inte vill eller att man inte kan. Utan snarare att man har för mycket, säger han.

*I granskningen ingår anställda och doktoranders anmälningar med avseende på trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Uppgifterna kommer från fakulteterna. Handläggningstiden räknas från att anmälan inkom in till fakulteten till att en ärenderapport färdigställts. Återkoppling och genomförande av åtgärder kan äga rum efter att ärenderapporten författats. I nio av 62 ärenden har start- eller slutdatum ej kunnat fastställas. Genomsnittliga handläggningstider har räknats fram utan dessa.

Juridiska: 43 d.

Naturvetenskapliga: 94 dagar

LTH: 98 dagar

Konstnärliga: 102 dagar

EHL: 141 dagar

Humanistiska och teologiska: 148 dagar

Medicinska: 176 dagar

Samhällsvetenskapliga: 198 dagar

Att korta handläggningstiden

säger Adam Brenthel. – Chefer som vågar vara ledare och faktiskt ta tag i sådant som uppkommer tidigt och tillräckligt tydligt. Det är en bra ledare, säger han.

Datum kunde inte fastslås för ett ärende på Konstnärliga, fyra ärenden på LTH och fyra ärenden på Medicinska. Dessa har exkluderats i uträkningen.

Måttet anställda per anmälan visar förhållandet mellan antalet anmälningar och fakultetens storlek. En mindre siffra innebär fler anmälningar i förhållande till antalet anställda. Antalet anställda i maj 2026 har använts. LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 11

reportage

Miljontals små skäl Lunds universitet har mängder av lik i källaren – i form av insekter. Entomologiska samlingen förvaltar mellan sju och nio miljoner insektsexemplar.

att bevara det förflutna

att visa oss – det ena mer häpnadsväckande än det andra. – Majoriteten, ungefär 70 procent av exemTEXT REBECCA SKOGSGÅRDH plaren, är från Norden. Resterande kommer från FOTO ERIK NORINDER olika delar av världen, bland annat från expeditioner till Sydafrika och Sri Lanka, upplyser I Ekologihusets källare gömmer sig en biologisk Jadranka Rota. skatt – tillika en entomofobs värsta mardröm. Här finns nämligen miljontals insekter, men FÖR DEN SOM likställer insekter med äckel exakt hur många är det ingen som riktigt vet. erbjuder samlingarna en hel del motbevis. Allra Totalt uppskattas samlingarna innehålla vackrast är nog de färgglada, tropiska fjärilarna. någonstans mellan sju och nio miljoner exem– Den metalliska färgen är karakteristisk hos plar. Omkring 4,28 miljoner har hittills förts in hanarna för att attrahera honor. På undersidan i databasen, men stora mängder material är fort- är de i stället bruna för att kunna kamouflera farande oregistrerat. sig mot träden. Till skillnad från pigmentfärger Det gör de entomologiska samlingarna vid bleknar de metalliska färgerna inte med tiden – Lunds universitet till några av Nordens största. därför håller fjärilarna sig fina trots att många Här finns allt från millimeterstora löss till jätte- år har gått sedan de samlades in. lika fjärilar som ser ut att vara tagna ur Jurassic Alla exemplar är dock inte lika estetiskt tillPark. talande – inte minst ett av samlingens äldsta Lundagård träffar Jadranka Rota, museiinten- fynd: en vägglus från år 1679. Historien bakom dent, som visar oss runt bland alla lådor. är desto mer fascinerande. Den lilla insekten – Jag har för många favoriter, säger hon och hittades nämligen när man öppnade kistan tilller. hörande Lundabiskopen Peder Winstrup, som Och det märks. Det är med engagemang och dog år 1679 efter en tids sjukdom. värme som hon visar oss runt bland samling– När biskopen dog var han så mager arna. Titt som tätt kommer hon på något nytt att kroppen mumifierades naturligt. Kistan 12 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

innehöll stora mängder växtmaterial – och med det följde en imponerande samling småkryp, berättar Jadranka Rota. IMPONERANDE ÄR NÄSTAN en underdrift. När innehållet i kistan flera hundra år senare undersöktes kunde forskarna urskilja 47 olika grupper av insekter och ytterligare tolv grupper av andra ryggradslösa djur. Några av arterna är idag mycket sällsynta i södra Sverige, vilket tyder på att deras livsmiljöer en gång var betydligt vanligare. Nästan 350 år efter biskopens död kunde småkrypen i hans kista alltså fortfarande berätta något om det Lund han levde i. Det är dock inte det enda tillfället då man känner historiens vingslag. Här finns också flera historiska samlingar, däribland entomologen Johan Wilhelm Zetterstedts. Exemplaren samlade han in under resor till bland annat Lappland och Gotland under 1800-talet. Många av de historiska samlingarna finns dessutom bevarade i sina tjusiga originalskåp, och Jadranka Rota visar oss gärna. – Det här var en hobby för fint folk. Vid middagsbjudningar kunde man visa upp sin samling för gästerna och skryta. Idag är det nog lite annorlunda. Jag hade en lärare som under

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

sin ungdom inte vågade berätta att han samlade på insekter, i rädsla för att skrämma bort tjejerna, skrattar hon. Men de gamla samlingarna har inte bara ett historiskt värde. På vissa av nålarna där insekterna sitter finns små röda etiketter som markerar typexemplar – de referensexemplar som ligger till grund för den vetenskapliga beskrivningen av en art. När forskare försöker avgöra om ett fynd verkligen representerar en ny art kan sådant historiskt material vara avgörande. Artdatabanken har nu ett projekt kopplat till Zetterstedts Lapplandssamling. Bidragen från amatörsamlare är också viktiga, och varje år tillkommer nya donationer i varierande storlek. En stor referenssamling kommer från civiljägmästaren och fjärilssamlaren Ingvar Svensson. I hans samling finns även så kallade bladminor – de karakteristiska gångar som uppstår när vissa insektslarver äter sig fram genom växtblad. Sist men inte minst får Lundagård se våtsamlingen. På grund av brand- och explosionsrisken får vi inte ha med oss någon elektronisk utrustning, inklusive kameran, in i rummet. Här ligger insekterna nämligen inlagda i etanol, och luften är tung av alkohol. – En del insekter är spröda och behöver förvaras på detta sätt för att inte gå sönder, säger Jadranka Rota. Hon guidar oss bland de många glasburkarna, där det ena innehållet är mer mystiskt än det andra. Det hela påminner om hyllan med oidentifierbara konserver på Willys. JADRANKA ROTA VISAR oss en hel gång med

exemplar från våtsamlingen som ännu inte har artbestämts. Att avgöra vilken art en insekt tillhör är inte alltid så enkelt som att jämföra färg och form. För arter som är svåra att identifiera kan forskarna behöva dissekera och jämföra

könsorganen, vars utseende kan skilja arter som annars är närmast identiska. Samlingarna är generellt tillgängliga efter förfrågan och lockar besökare av olika slag. – För ett litet tag sedan hade vi besök av en far och son. Sonen hade ett nyfunnet intresse för insekter, och därför frågade pappan om de kunde få en guidad tur hos oss, berättar Jadranka Rota. Men det är förstås inom forskningen som samlingarna oftast kommer till användning. – Det är bland annat studenter som nyttjar dem i referenssyfte. Vi får också förfrågningar från forskare runt om i världen, och ibland även lekmän, som vill titta på exemplar. Det är en ”win-win”-situation, för då kanske de lyckas identifiera en ny art och bidrar på så sätt till vetenskapen.

”

Insekter är jätteviktiga, vi är helt beroende av dem

Tidigare brukade museet skicka de efterfrågade exemplaren med post. Av logistiska skäl – och eftersom det handlar om känsligt material – används numera i stället en högupplöst kamera för att fotografera dem. Jadranka Rota visar oss ett förvånansvärt skarpt foto. ATT SAMLINGARNA ÄR gamla innebär dock inte att forskningen som bedrivs med hjälp av dem behöver vara det. Samlingarma fungerar exempelvis som ett genetiskt arkiv. Med modern DNA-teknik kan forskarna analysera arvsmassan hos museiexemplar och jämföra den med dagens populationer. På så sätt går det bland annat att

studera genetiska förändringar hos arter som har minskat kraftigt eller försvunnit i Sverige. Ytterligare ett pågående projekt bygger på ett samarbete med fysiker. Med hjälp av fotonik – en teknik som använder och mäter ljus – utvecklar forskarna metoder för att övervaka insekter utan att först behöva fånga in dem. Traditionellt har insektsbestånd bland annat undersökts med fällor. En sådan metod innebär att insekterna fångas och hamnar i en behållare med alkohol, varefter materialet måste samlas in, sorteras och artbestämmas för hand. Det är både tids- och arbetskrävande. Forskarna i Lund arbetar i stället med en teknik som kallas ”entomologisk lidar”. En laserstråle riktas då genom landskapet och när en flygande insekt passerar, reflekteras en del av ljuset tillbaka till en sensor. Genom att analysera det reflekterade ljuset går det att få information om exempelvis insektens vingrörelser och optiska egenskaper. Målet är att tekniken ska kunna skilja mellan olika slags insekter medan de fortfarande flyger fritt. Metoden kan på så sätt göra det möjligt att följa förändringar i insektsbeståndet i stor skala och i realtid, utan att varje individ behöver fångas och dödas. Det kan i sin tur ge bättre underlag för naturvård och forskning om hur man kan hjälpa insekter. Insekter är jätteviktiga, vi är helt beroende av dem, betonar Jadranka Rota. Ett område där sådana kunskaper blir allt viktigare är klimatforskningen. Forskare studerar bland annat vad som händer när pollinerare och växter reagerar olika på ett allt varmare klimat. – Humlor kan exempelvis bli aktiva tidigare på våren, utan att de växter de är beroende av nödvändigtvis har börjat blomma i samma takt. För Jadranka Rota började intresset för insekter redan under uppväxten i Kroatien. Landet var ännu inte medlem i EU när hon skulle utbilda sig vidare, och valet föll på USA. Därefter

Lyktstritar (Fulogridae) från Syd- och Centralamerika.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 13

på djupet

Morpho-fjärilar från Syd- och Centralamerika.

längtade hon tillbaka till Europa och hamnade i Köpenhamn, där hon träffade sin man – som också är entomolog. Paret flyttade till Finland, makens hemland, men landade efter ett jobberbjudande i Lund. Idag är Jadranka Rota specialiserad på fjärilar och malar och ägnar tio procent av sin tjänst åt undervisning, framför allt av masterstudenter. – Vi har haft en enorm tur som kan arbeta här båda två. Vi trivs i Lund och vill stanna kvar här, säger Jadranka Rota, som nu har bott i Sverige i tio år. Tillsammans har de en son som verkar ha ärvt sina föräldrars förkärlek för insekter – åtminstone till viss del. – Han är intresserad av många olika saker, men vi försöker som familj att komma ut i naturen. Vi använder en app som via foto identifierar arter. Det är ganska lätt idag att ha insekter som hobby, det finns en uppsjö av utrustning och verktyg.

mycket bättre idag när man slipper skydda samlingarna med giftiga bekämpningsmedel. Men rent biologiskt är det ju egentligen fantastiskt att så många organismer kan livnära sig på döda insekter, tycker Jadranka Rota. Efter rundturen får Lundagård följa med och dricka kaffe med hela gänget från museet. Där framkommer ett hot mot verksamheten som är betydligt svårare att frysa bort, nämligen ekonomin. De entomologiska samlingarna är en del av Biologiska museet, som organisatoriskt tillhör Biologiska institutionen. Det är en ordning som forskarna runt bordet är kritiska till. De menar att museets betydelse sträcker sig utanför institutionen och att samlingarna kräver en ovanligt lång framförhållning. Enligt Jadranka Rota behöver museet kunna planera minst 50 år framåt. Omkring 60 procent av museets budget kommer från Naturvetenskapliga fakulteten, som tillsammans med Lunds universitet ytterst DET FINNS EMELLERTID sådant som hotar sam- bestämmer hur museet ska finansieras. lingarna. Ironiskt nog kommer ett av hoten från – Budgeten har varit densamma i flera år andra insekter. och har inte justerats efter inflationen, suckar Allt material som tillkommer måste ligga i en Jadranka Rota. frys under två veckors tid innan det får komma in i samlingsrummen, för att eventuella ska- SAMTIDIGT HAR HYRORNA från Akademiska dedjur ska elimineras. Hus höjts rejält, vilket bland annat har lett till Vid donationer från privatpersoner följer att Biologiska institutionen lämnat delar av möblerna ofta med. Någon frys som är stor nog Biologihuset. för dessa finns dock inte på plats. Lösningen blir Forskarna hoppas också på en nationell i stället att använda högtrycksluft, som blåser finansiering av Sveriges deltagande i Distribuhyllor och lådor rena. ted System of Scientific Collections (DiSSCo) Därtill hålls temperaturen låg i rummen och – en europeisk forskningsinfrastruktur för insektsfällor kontrolleras regelbundet. naturhistoriska samlingar. I somras place– Det är sällan vi får något utbrott. Det är rades DiSSCo Sweden i Vetenskapsrådets 14 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

Dödskallesvärmare, eller dödskallefjäril, (Acherontia aropos) figurar på framsidan av DVD:n för När lammen tystnar (1991).

högsta prioriteringskategori, vilket öppnar för en gemensam ansökan om nationell finansiering. Några pengar är dock ännu inte garanterade. – Ett fullvärdigt svenskt medlemskap skulle kosta omkring en miljon kronor. Det är ingenting för svenska staten men allt för oss, säger Niklas Wahlberg, museichef, och får medhåll av sina kollegor. Ett problem, menar forskarna, är att forskningsfinansieringen är så trendkänslig. Vilka områden som prioriteras förändras – detta kan i sin tur påverka vilken forskning det finns pengar att bedriva. Samtidigt skulle själva poängen med samlingarna kunna sägas vara den motsatta: Ingen vet vilken information som kommer att vara värdefull i framtiden. – Om vi slutar att samla in kommer människor om hundra år inte kunna se tillbaka på tidigare samlingar, så som vi kan idag. Tidslinjen är viktig. Vi vet inte vad dagens vetenskap kan besvara för frågor i framtiden, säger Jadranka Rota. Hon tar fågelfjädrar som exempel. När fåglar samlades in för över hundra år sedan kunde ingen ana att deras fjäderdräkt en dag skulle användas för att kartlägga historiska luftföroreningar. Sotpartiklar som bevarats på museiexemplar har i efterhand gjort det möjligt för forskare att rekonstruera halterna av svart kol i luften ända tillbaka till 1800-talet. Ett annat skäl till att fortsätta samla in insekter fick Jadranka Rota med sig från en tidigare handledare. – Han brukade säga att vid sidan av böcker är en insektssamling något av det mest bestående man kan lämna efter sig.

Detta är en icke-redaktionell sidaFÖRDJUPNINGAR från LundsPÅuniversitet. LÄS FLER LUNDAGARD.SE

Känner du till IA-systemet? I IA-systemet kan du rapportera in om du i dina studier råkat ut för något som gör att du mår dåligt, eller något som kan påverka din hälsa negativt. Genom att rapportera in sådana händelser hjälper du universitetet att motverka att något liknande händer igen. Läs mer på www.lu.se/ rapportera-ia-systemet

foto: johan persson

UCLA – University of California, Los Angeles.

Sök utbytesstudier världen över! Studera vid något av Lunds universitets 600 partneruniversitet runt om i världen. Internationell erfarenhet ger dig nya perspektiv, värdefulla meriter och minnen för livet. • Ingen studieavgift • Du kan ta med ditt studiemedel

• Ansök minst ett halvår, gärna upp till ett år, i förväg Läs mer om utbytesstudier och ansök senast 15 november.

Utbytesstudier vid University of California Drömmer du om att studera i Kalifornien? Genom Lunds universitets utbytesavtal med University of California kan du läsa kurser vid något av universitetets nio campus och få en unik studieupplevelse i USA.

Ansök om studier vid University of California senast 15 november.

International Opportunities Week 12–15 oktober Upptäck internationella möjligheter som inte kräver en hel termin utomlands. Under fyra kvällar erbjuder Lunds universitet korta webbinarier om sommarkurser, praktik, fältarbete, kortare utbyten och stipendier. 12–15 oktober kl. 17.00–17.45. Öppet för alla studenter.

WWW.LU.SE

Stipendier för utlandsvistelser Sök Crafoordska stiftelsens resestipendium för utbytesstudier, praktik eller examensarbete utomlands, eller Minor Field Studies (MFS) för fältarbete kopplat till ditt examensarbete. Ansökningsperiod: 5–25 oktober Läs mer om behörighetskrav och gör din ansökan:

Få vägledning om studieval på drop-in 8–15 oktober Har du frågor om studier och studieval? Inför sista anmälningsdag för vårterminen 2027 har allmänna studievägledningen drop-in via telefon eller Zoom. Deras drop-in är öppen alla vardagar mellan 8 och 15 oktober. Se drop-in-tider och kontaktuppgifter på: www.lu.se /allman-studievagledning

frågan

Svenska, högutbildade och rika – vilka är Lundastudenterna egentligen? viktigt från Lus sida att universitetet tar sitt ansvar genom att ha tydlig kommunikation och erbjuda bra stöd till alla studenter, säger hon. Catharina Greiff, samordnare för arbetet med breddad rekrytering på Lunds universitet, delar bilden. – Det är ju ett av de äldsta universiteten. Om man kommer från en studieovan bakgrund så är det kanske svårare att närma sig den här TEXT AXEL HECHT OCH ELISE RALSTON gamla och anrika miljön. SAMUELSON – Lunds universitet har ju en hög status och ILLUSTRATION JESPER AXELSSON man vill inte skrämma bort studenter. Man vill snarare få dem att förstå att universitet är till nför valet genomförde Lundagård en för alla, att undervisningen är inkluderande opinionsundersökning för studenter. och att vi tar hand om våra studenter oavsett Där ställdes även frågor om bakgrund bakgrund, säger hon. och personliga förutsättningar, i syfte att bättre förstå hur Lunds studentpopulation ser ut. Enligt Lunds universitets policy för breddad rekrytering ska universitetet identifiera underrepresenterade grupper och En undersökning genomförd av HD Landsarbeta aktivt för att dessa inkluderas på universi- krona Posten visade att enbart 68 procent av tetet. Trots det visar undersökningen att Lunda- Landskronabor skulle klara av en oförutsedd studenter knappast speglar befolkningen i stort. utgift på 5000 kronor. När Lundagård ställer samma fråga till Lundastudenter svarar hela 81,3 procent att de hade klarat samma utgift på egen hand, och ytterligare 13,0 procent att de I Sverige har 28 procent av vuxna över 25 år hade klarat det med hjälp från en förälder. en minst treårig eftergymnasial utbildning. I Elisabeth Roos Lindell menar att Lunds kommun stiger siffran till 56 procent, detta inte behöver vara förvånande. den näst högsta i Sverige. Bland Lundastuden– Det är jättesvårt att säga ter uppger däremot 77,6 procent i Lundagårds vad det beror på, men om undersökning att de har minst en förälder med det är samma personer högskoleexamen. Dessutom har hälften av Lun- som har svarat att de dastudenterna minst en förälder med master-, har föräldrar med licentiat- eller doktorsexamen. akademisk bakgrund kan ELISABETH ROOS LINDELL, ordförande för Lus, det absolut menar att resultaten överlag stämmer överens vara en fakmed den allmänna bilden av Lunds univer- tor, säger Lus sitet som ett anrikt universitet med många o r d f ö r a n d e . traditioner. Hon menar att – Om man är först i sin familj med att studera många Lundakan universitetsmiljön, med alla sina oskrivna studenter kämpar regler, koder och komplexa strukturer, kännas med ekonomin. ganska snårig inledningsvis. Där är det extra – Jag skulle nog Lundastudenter verkar minst sagt skilja sig från det nationella genomsnittet i frågor om bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Det visar Lundagårds opinionsundersökning. Dessutom är LU på 15:e plats bland Sveriges 18 universitet med avseende på andel studenter med utländsk bakgrund.

I

Akademisk bakgrund

Ekonomiska förutsättningar

Breddad rekrytering Breddad rekrytering innebär att man arbetar för att studentpopulationen på ett lärosäte ska spegla befolkningen i stort vad gäller bland annat social, socioekonomisk, geografisk och etnisk bakgrund. Målet är att ha en mångfald inom studentpopulationen och att universitetet ska vara öppet för alla. Källa: Catharina Greiff inte säga att man ska ta det som någonting representativt för hela studentpopulationen i Lund. Ekonomin är ansträngd för de flesta. Samtidigt vill jag understryka att studenter såklart är en otroligt heterogen grupp, med många olika bakgrunder och livssituationer, säger Roos Lindell. YTTERLIGARE RESULTAT GÄLLANDE studenters ekonomi visar att 31,0 procent arbetar vid sidan av studierna. 45,1 procent arbetar enbart på sommaren och 18,2 procent arbetar inte alls. Resterande 5,6 procent är doktorander eller har studieuppehåll. Elisabeth Roos Lindell menar att Lus känner till att studiemedlet inte räcker till för många. Hon oroar sig över att studenter

Föräldrars utbildningsnivå

16 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

FÅ FLER FRÅGOR BESVARADE PÅ LUNDAGARD.SE

som jobbar extra för att ha råd inte har tid för det engagemangsdrivna studentlivet. – Om en student måste ha ett jobb vid sidan av riskerar de att missa gemenskapen och de mjuka färdigheterna som studentlivet ger. I förlängningen blir det också en förlust för hela studentlivet, eftersom vi går miste om fantastiska studenter och deras perspektiv och engagemang, säger Elisabeth Roos Lindell.

Utländsk bakgrund

siffror 36 respektive 40 procent. Catharina Greiff uttrycker missnöje över att siffrorna ser ut som de gör, då målsättningen är att universitet ska spegla samhället i stort. Hon spekulerar att närheten till Malmö universitet skulle kunna vara en anledning till att svenskar med utländsk bakgrund är underrepresenterade vid LU. – De har, skulle jag tro, en större andel studenter från Malmö som kanske också har utländsk bakgrund. Det kan ju hända att vi har svårt att konkurrera där, säger hon.

Undersökningens resultat visar även på stora skillnader mellan Lunds studenter och det nationella ELISABETH ROOS LINDELL påtalar att universitegenomsnittet vad gäller utländsk bakgrund – tet är bra på att locka internationella studenter, det vill säga antalet personer som är men att LU har förbättringspotential födda utomlands eller har två föräldnär det gäller att rektyrera personer rar födda i utlandet. med utländsk bakgrund inom det Endast 14,4 procent av de svasvenska skolsystemet. rande Lundastudenterna uppgav att – Där kanske Lund ligger lite de hade utländsk bakgrund. Motunder riksgenomsnittet. Det är svårt svarande siffra för hela landet är 27,5 att säga exakt varför. Men det kan procent. handla om geografiska mönster eller Universiteten själva för också stahur man uppfattar Lund. Det är välElisabeth Roos tistik över andelen studenter med digt subjektivt, säger hon. Lindell. utländsk bakgrund*. De inkludeFoto: Joakim Cnattingius. rar dock endast nybörjare, vilket gör att även personer som senare hoppar av utbildningen räknas med. CathaBåde Catharina Greiff och Elisabeth rina Greiff uppger att 18 procent av Roos Lindell ser ett stort värde i en nybörjare på grundnivå vid LU har representativ studentpopulation. utländsk bakgrund. – Studenterna lär sig av varandra och arbetar mycket tillsammans. Det UNIVERSITETSKANSLERÄMBETET kan tillföra mycket till diskussioner (UKÄ) SAMMANSTÄLLER statistik för och sådant, säger Catharina Greiff. nybörjare på grund- och avancerad De är också eniga i att stödet efter Cathatina Greiff. nivå vid samtliga lärosäten. Deras antagningen är centralt för en bredFoto: Privat. siffror från läsåret 24/25 visar att dad rekrytering. Lund sticker ut. Enligt UKÄ har 22 procent av – Man behöver skala upp och säkerställa nybörjarna vid Lunds universitet utländsk bak- strukturer för olika typer av framgångsrika grund – det innebär att andelen är mindre här stödmodeller. Universitetets arbete med bredän vid 14 av landets 18 universitet. På Malmö uni- dad rekrytering inför antagningsbeskeden är i versitet och Karolinska institutet är motsvarande sig en viktig framgång, men det viktiga arbetet sker sedan, när studenten är på plats. För Lus är målet att det ska vara lika välkomnande och självklart för alla, säger Elisabeth Roos Lindell.

*

Funkar det?

*

Bakgrund

Hur genomfördes undersökningen? Enkäten skickades ut till studenter vid Lunds universitet vars mejladresser fanns tillgängliga via Ladok den 3 augusti. Mejlet skickades till 2 469 slumpmässigt utvalda studenter den 18 augusti och ytterligare 12 487 studenter 26-27 augusti. Enkäten var öppen från den 14 augusti till och med den 31 augusti. En länk till enkäten fanns även tillgänglig på Lundagårds instagramsida från och med den 14 augusti. Dessutom kunde enkäten nås genom en QR-kod på sidan fem i Lundagård 2026:5. Totalt 994 personer svarade på undersökningen, varav 932 uppgav att de är studenter. En student uppgav inte sitt födelseland. En student uppgav inte sina föräldrars födelseland. Två personer uppgav inte sina föräldrars utbildningsnivå. Undersökningen är inte statistiskt säkerställd. och ADHD, samt Studieverkstaden, som hjälper studenter att planera sina studier. – Sedan arbetar fakulteterna på sitt håll. Det är viktigt att man har en inkluderande undervisning. De är medvetna om att sådana insatser är nödvändiga om man ska ha genomströmning på sina utbildningar, säger Catharina Greiff. Tycker du att arbetet med breddad rekrytering fungerar? – Det som vi ska bli bättre på är att följa upp det arbete som vi gör, och att sprida goda exempel på effektiva åtgärder, säger Catharina Greiff. Vad hade kunnat göras bättre? – Vi är ute på olika gymnasiemässor och informerar. Där kanske man huvudsakligen når de som ändå redan är intresserade av högre studier. Man hade kanske kunnat gå lite djupare där och titta på var vi behöver göra insatser. Till exempel att åka ut till gymnasieskolor i kommuner i närheten där vi inte har så många sökande, säger hon.

CATHARINA GREIFF

vikten av universitetets stöd till personer med dyslexi

PÅTALAR

* I Lunds universitets och UKÄ:s siffror avseende andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund ingår inte internationella studenter. Lundagårds undersökning har inte kontrollerat om respondenter är internationella studenter. Undersökningen genomfördes och marknadsfördes på svenska.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 |17

på djupet

Den minsta medarbetaren

Försöksdjur används i flera olika forskningsområden. Foto: Centrum för komparativ medicin (CCM)

Råttor som

smittskyddsregler, och innan anläggningen får beträdas behöver man byta om till rena vårdkläder, skor och hårskydd. Inga kläder, accessoarer eller andra föremål utifrån får tas med in. Madeleine Durbeej-Hjalt är professor i musTEXT CORNELIA LELINGE kelbiologi och tillförordnad chef vid CCM. Hon berättar att gnagarna på medicinska fakulVid Centrum för komparativ medicin (CCM) teten används för grundforskning som på sikt bedrivs Lunds universitets försöksdjursverk- kan leda till ökad förståelse för sjukdomar och samhet. Där arbetar drygt trettio personer som bättre medicinsk behandling. ansvarar för cirka 3400 burar. Verksamheter med försöksdjur behöver en ansvarig veterinär som är godkänd av Jordbruksverket. Vid Lunds universitet är det Rebecca Sandgren. – Vi har flera fakulteter som använder djur i vetenskapligt syfte, så jag jobbar med övergripande frågor som är kopplade till försöksdjur och är rådgivare för fakulteterna när det rör försöksdjuren, berättar hon. År 2025 använde universitetet 15 308 djur. – De används här i människans tjänst och Den största andelen av djuren som används vi forskar inte på djuren för djurens skull. Vi utgörs av möss, därefter fiskar och fåglar. använder i många fall genetiskt modifierade Användningsområdena för ett försöksdjur skil- möss som otroligt viktiga modellsystem för jer sig åt beroende på vilken fakultet som de att förstå humana sjukdomar, säger Madeleine används i och vilket sorts djur det rör sig om. Durbeej-Hjalt. För personal och besökare börjar rutinerna Vid naturvetenskapliga fakulteten, som är redan vid dörren. Här gäller tydliga hygien- och den näst största användaren av försöksdjur efter Tusentals försöksdjur är en del av Lunds universitets forskning. Vad krävs egentligen för att ett djurförsök ska få genomföras, och vad händer med djuren när studien är över?

”

Det är ingen forskare som vill använda djurförsök i onödan

18 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

den medicinska fakulteten, är fiskar och fåglar vanligast. – Där är det djur från naturen som man fångar in och tar prover på. Då forskar man för miljö eller på djuren för djurens skull, säger Rebecca Sandgren. Vid Lunds universitet är det många forskningsområden som på något sätt involverar försöksdjur. Frågeställningarna som dyker upp är därför mycket varierande, vilket är en utmanande del av arbetet, förklarar Rebecca Sandgren. – Jag tycker att det är väldigt intressant att det är så många olika områden som möts. Jag kommer med mitt perspektiv och mina ansvarsområden som veterinär, och möter forskare som kommer med sina frågor. Det vi har gemensamt är djuren. Hur får man ihop det så det blir det bästa för båda, både ur djurvälfärdssynpunkt och så att forskaren får det resultat den behöver, frågar Rebecca Sandgren retoriskt. INOM FÖRSÖKSDJURSVERKSAMHETEN arbetar man med begreppet 3R som står för replace, reduce och refine. Det handlar om att använda djurfria metoder när det finns, att använda så få djur som möjligt, och att minska lidandet för djur i försök.

Madeleine Durbeej-Hjalt och Rebecca Sandgren poängterar att man bara använder försöksdjur när det behövs. DET VANLIGASTE ÄR att försöksdjuren är destinationsuppfödda, alltså att de föds upp i syfte att användas inom vetenskaplig verksamhet. För vissa djur gäller inte det kravet, grisar kan exempelvis komma från en vanlig bonde. Under hur lång tid djuret är försöksdjur varierar. – Det kortaste är en dag. Det kan vara så att man söver djuret, gör något under narkosen och sedan avlivar djuret och tar vävnad. Eller om man fångar en fågel, tar ett blodprov och släpper ut den igen. Sedan finns det projekt som pågår djurets hela livstid, säger Rebecca Sandgren. Ofta förekommande är att forskaren behöver något från djuret, som vävnad, och då måste man avliva det. Det finns dock inget krav på att försöksdjur måste avlivas efter att försöket är slut. De kan också återanvändas i ett annat försök om skicket på djuret tillåter det. Fåglar

och fiskar som hållits tillfälligt kan släppas ut i naturen igen. Madeleine Durbeej-Hjalt och Rebecca Sandgren upplever att människor generellt har negativa uppfattningar av djurförsök. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet om allmänhetens syn på djurförsök visade att allmänheten i regel är för det i medicinskt syfte, men att kunskapen om djurförsök och hur djuren lever är relativt låg. Nyttan ska alltid vägas mot lidandet, och går det inte att bevisa att nyttan är större än lidandet för djuret tillåts inte djurförsök. Innan man får använda djur i forskningssyfte måste en regional djurförsöksetisk nämnd godkänna djurförsöket. – När jag har jobbat med försöksdjursfrågor har jag fått mejl som visar på en stor missförståelse över varför vi gör djurförsök och hur vi gör dem. Få personer känner till att du inte får göra ett djurförsök utan att ha ett godkänt etiskt tillstånd från Jordbruksverket, berättar Madeleine Durbeej-Hjalt. DE SOM JOBBAR med försöksdjursfrågor har också ett ansvar att informera allmänheten, anser Madeleine Durbeej-Hjalt. Försöksdjursverksamheten är komplex då den sammanväver forskningsfrågor, regelverk och djurvälfärd. Forskarens etiska överväganden sker i dialog med en omfattande lagstiftning. Rebecca Sandgren betonar de många steg som måste gås igenom innan ett djurförsök får genomföras, däribland gedigen utbildning, krav på faciliteter, motivering och etisk bedömning. Hon berättar att det finns många riktlinjer och regelverk att luta sig mot som är utformade efter de de etiska frågorna. – Den första frågan du ska ställa är: Ska jag använda djur alls? Det är inte bara för att det står i lagstiftningen, utan för att det är en viktig frågeställning, säger Rebecca Sandgren.

FOTO: MIMOSA LU

DE GENOMSKINLIGA PLASTBURARNA där gnagarna bor står i rader längs rummets ena vägg. Förutom ljudet av snabba steg som prasslar i spånet är det tyst hos råttorna. De kommunicerar med varandra på en frekvens som människor inte kan uppfatta. För att besöka råttorna går man genom slussar och klär sig i ett extra lager utrustning – handskar, skoskydd och munskydd. Rutinerna finns för att skydda de genmodifierade djuren mot smitta, eftersom de kan ha nedsatt immunförsvar och vara särskilt känsliga. I takt med att nya metoder utvecklas minskar djuranvändningen i Europa. Det finns inskrivet i djurskyddslagen att man inte får använda djurförsök om det finns en annan tillfredsställande metod som inte kräver det. – Det är ingen forskare som vill använda djurförsök i onödan, men man gör det om det är den absolut bästa metoden som finns och för att få fram högkvalitativa data, säger Madeleine Durbeej-Hjalt. Hon tror att djurförsök kommer att fortsätta minska i framtiden, men uttrycker samtidigt

oro över att anledningen till minskningen riskerar att inte vara genomtänkt. – Jag är lite orolig för att politiker och allmänheten inte ser vitsen med djurförsök och påbörjar initiativ att fasa ut djurförsök. Jag kan förstå det, men är också rädd för att det sker förhastat. Jag tror det kan få stora konsekvenser för medicinsk forskning om vi inte kan göra djurförsök, berättar Madeleine Durbeej-Hjalt. FOTO MIMOSA LU

Vid valet av djur vägs flera aspekter in. Vilket djurslag som en forskare väljer beror på tillgänglighet, forskningsfråga och kostnad. Även om det i vissa fall skulle vara bättre att titta på ett större djur, är de samtidigt dyrare att ha. Möss används ofta för att de är enklare att manipulera genetiskt och för att små djur är billigare än stora, menar Madeleine Durbeej-Hjalt. – En aspekt är att man med möss kan få en enformig population. Kan man använda djur som är lika, behöver man inte använda lika många djur jämfört med en population med stora variationer. Vad som är mest lämpligt beror inte alltid på att vara mest lik. Man väger in både vad som är viktigt för forskningen och vad som är bra för djuret, säger Rebecca Sandgren.

Utrustningen är viktig när man ska hantera försöksdjur.

Det är viktigt att använda så få djur som möjligt i forskning. Foto: Centrum för komparativ medicin (CCM)

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 19

in depth

Group sex horror: International students face housing extremes – Almost 100 per cent of students who get scammed are international students, says Måns Lindgren, who runs Lund’s student housing platform Bopoolen. What makes international students so vulnerable to scams and exploitative housing situations?

R

TEXT MIA MARIE GRAF

apolas could not lock his bedroom door. Nor did he get a key to the apartment he shared with his fortyyear-old landlord. At six in the morning on a Tuesday, the landlord came into his room. – He jumped into my bed. He was calling an ambulance, saying, ”Help me, I’m dying, I’m dying”, says Rapolas, a twenty-year-old exchange student from Lithuania. His landlord hadn’t showered in days. The paramedics arrived and concluded there was nothing wrong. By the end of the day, Rapolas had moved out. LIKE MOST OTHER international students, he started looking for accommodation at the start of summer, and made his way through the standard list: AF Bostäder, LU Accommodation, Bopoolen, Facebook groups, and Qasa. With two weeks left before his flight, he found a room on Qasa over a video call. – Even if the price was too high, I had to take it because I needed a place to live. I was quite scared of coming here and living on the

streets, says Rapolas. Rapolas ended up paying 9500 SEK a month for a single room, sharing a kitchen and bathroom with the landlord himself. The shared spaces were unkempt and dirty. IT WAS ON a Saturday night, two weeks after moving in, that the situation escalated. Rapolas was alone in his room when his phone started buzzing with messages from his landlord: Unprompted, visceral descriptions of the landlord’s sex life. Screenshots shared by Rapolas show the messages escalating from descriptions to pressuring him to participate. The landlord described a woman he had invited over and was pushing Rapolas to sleep with her, writing: ”She’s offering a lot. Think about it”. The next morning, Rapolas confronted his landlord, who said he wouldn’t do it again. Within a few minutes, the messages started again: ”If you see us having sex, please don’t look away”, ”We can pay you to do her in the woods, just a short film”, ”She is just very in need. Maybe we can use your room?” – I would say he was grooming me; it’s hard to describe, Rapolas says. On Monday morning, Rapolas was able to renegotiate his three month notice period down to a month. However the new contract needed to be signed by the end of the month – the very next day. With September just around the corner, time was running out to get the landlord to sign the new documents before the end of the month. The landlord tried to talk Rapolas out of moving, but quickly pivoted into a more threatening register: ”I don’t want to hear any more strong, very misleading words. I can redu-

PHOTO SELMA ROSENF ELD

Rapolas expereince with aquiring accomodation in Lund was harrowing. Photo: Erik Norinder.

20

| LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

READ MORE IN DEPTH TEXTS AT LUNDAGARD.SE

ce the price if you treat this nicely.” The message arrived with a smiley face. RAPOLAS SOUGHT HELP from the International Office, Bopoolen, and the police, who told him to come back the next day to file a report. That evening, his friends told him to barricade his bedroom door, but he shrugged it off. The next morning at six, Rapolas woke to his landlord jumping into the bed. That was the final straw. With nowhere to go, he messaged every nation and Facebook group he could find. A stranger’s post on Facebook led him to a landlady renting rooms to students on the outskirts of Lund. He went to view the room, decided within five minutes, and moved in the same day. Rapolas is still paying rent for the room he fled: A month and a half’s worth of money he doesn’t expect to see again. His new place is cheaper, and shared with students from four countries. – I feel safe now; I feel like I am living in my own house, he says. The police got back to Rapolas after two weeks, saying there was insufficient evidence for the charge of sexual harassment. His previous landlord has already placed a new advertisement for the same room online.

”

If you see us having sex, please don’t look away

***

AVEED GORJI STARTED from

a similar position as Rapolas. After having no luck in the AFB housing lottery, he arrived in Lund as an American exchange student with no housing. On Arrival Day, he learned about Bopoolen’s couch-surfing campaign, an emergency housing scheme that matches exchange students without housing with local volunteers. He stayed with a host family for two weeks while searching Whatsapp groups, Facebook and Bopoolen for a permanent place to live. – I sat down one day and said, ”OK, we’re getting housing today”, Aveed recalls. He now pays 4900 SEK for a room in a house with a nice garden. – It’s a little unfair. I know a lot of people who are spending way more and have a really bad housing situation, he admits.

clear pattern behind who ends up where. – Almost 100 per cent of the people who get scammed are international students. It’s natural that if you don’t know how the housing market works, you’re exposed to misunderstandings and people who try to take advantage of the situation you’re in, Måns Lindgren says. A lack of local connections can make it almost impossible to view the place before moving in. The competitive nature of securing student housing in Lund also fosters an atmosphere where you are made to feel lucky to find anything at all, no matter the price or conditions. – International students are more likely to sign a contract without fully understanding what it entails. Notice periods can be tricky; if the lease is in Swedish and says three full calendar months, you might not realise what you actually commit to until it’s too late, he says. FOR HOUSING AT the student nations in Lund, the demand is greater than the supply. A former houseforeman told Lundagård that international applications are often the most anxious in her inbox. – It is so much more complicated to find reliable and good housing when you are not in the country. Oftentimes, the queue time is very misleading, she says. A house foreman at Hallands Nation adds that some nations informally favour applicants from their own region, and that active volunteers get priority in housing allocation. Furthermore, many nation rooms come unfurnished, which is a deterrent for exchange students who are only staying for a single semester. RAPOLAS’S CASE SITS at the far end of what exchange students experience trying to find housing in Lund. The help that exists once money has been paid is limited. Måns Lindgren says that once the situation has gone that far, Bopoolen’s options narrow to referring students onwards. This could be free legal advice, or in serious cases, the police. Elisabeth Roos Lindell, president of Lus, doesn’t pretend the system works for everyone. – As long as there are students ending up in the wrong situation, we haven’t done enough. Somewhere, communication has failed those students.

If you or someone you know is dealing with harassment, exploitation, or unsafe housing in Lund, support is available through Lund University’s International Office, Lus’s own advisors, and Juristjouren, which offers free legal guidance MÅNS LINDGREN, WHO runs Bopoolen for to students. If you are in immediate danger, conLunds universitets studentkårer (Lus), sees a tact 112.

Aveed Gorji had a much better experience. Photo: Erik Norinder.

Måns Lindgren runs Bopoolen. Photo: Neo Wikman.

Elisabeth Roos Lindell, President of Lus. Photo: Joakim Cnattingius.

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 21

kultur

Att äcklas och älska märke till att värdinnna är häxan Kirke – känd för att förvandla män till djur. I takt med att grytan förtärs blir männen mer och mer lystna och snart kan Kirke börja knåda deras ansikten till gristrynen. Med en hand i munnen och en annan på käken, formar hon männen som om de vore av lera, och scenen både äcklar och fasTEXT DANIELA VÁSQUEZ ASTUDILLO cinerar. Framförallt stannar den med tittaren långt efter filmens slut. Det visar sig att det Jag tror att vi trivs i dikotomin mellan ren- finns en kulturell vinst i det äckliga. het och vidrighet. Vi får något att undvika och något att efterlikna. I renhetens samhälle, där standard är att duscha minst en gång om dagen, finns en tydlig aversion mot det ofräscha. Jag ägnar mina (få) träningstimmar i yogasalen åt att svettas allt det skitiga ur mig. Men jag inser snart att äcklet är ständigt närvarande: fötter, svett och illaluktande människor. Måste jag alltså leva i det skitiga för att bli renad? Aversionen mot det äckliga finns djupt inom oss. Vi ryggar tillbaka när vi ser någon vi dejtar bära en ryggsäck för högt upp på ryggen, ATT FÖRESTÄLLA SIG makabra och vidriga scenär hen springer till bussen eller gud förbjude: narier är inte begränsat till återberättade myter har en matlåda med till jobbet. Att få en ick eller fantasy, utan förekommer även i andra på någon anspelar på det som händer i krop- genrer. I deckaren Rovdrift av Elsa och Corpen när man plötsligt får en känsla av äckel nelia Swärd följer vi istället en mördare som eller djup avsmak inför någon man dejtar återbrukar sina offer på det mest absurda sätt. eller är tillsammans med. Användningen har Efter att utredaren i boken fått en video på hur väckt debatt under året, där Matlåde-gate blev seriemördarens offer mals ner i köttkvarnar, blir ett bevis på den uppmärksamhet vi ger åt det läsarens inre bilder glasklara. Under utredningtillrättalagda. ens gång förstår läsaren att kroppar har blandats Men jag tänker att det också tyder på att ner i färdigmat under flera års tid. det finns en fascination för känslan av avsmak. Det groteska används i deckaren för att marEn ick innebär ju att vi lägger märke till något kera mot konsumtionssamhället, förnekandet litet, men betydelsefullt, hos en annan männ- av klimatförändringar och köttindustrin. Det iska. Att känna anstöt vid kontakt med någon är draget till sin spets, men det är också det som må vara problematiskt, men det är också djupt gör den så skickligt skriven – läsaren lämnas mänskligt. med en kräksmak i munnen. Att väcka anstöt är det främsta sättet att fånga någons uppmärksamhet. Samtidigt finns det en samhällelig besatthet med att vilja vara slät, hel och lukta gott. Men vad kan egentligen avsmak lära oss om vad det innebär att vara människa?

”

Det finns något spännande att hitta i gränslandet mellan det som är vidrigt och det som är åtråvärt

FIXERINGEN VID ICKS tyder på att det finns en del inom oss som söker efter äcklet. Eftersom människan avbildas i kulturen, är det också där jag måste börja leta för att hitta avsmaken. I Christopher Nolans nya version av Odyssén, en blivande Oscarsvinnare om man frågar experterna, finns en del frånstötande scener. Efter att Odysseus besättning rest över hav och land, lider männen av en avgrundsdjup hunger. När de hittar en frodig ö och en generös kvinna med en färdig gryta på bordet, luras de till att tro att turen vänt. Med den egna girigheten att skylla, undgår de att lägga

22 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

ÄCKLET KAN ANVÄNDAS som en vässare för kulturella verk. Men det kan också användas i mötet med andra människor – vi äcklas av varandra ungefär lika mycket som vi älskar varandra. Det finns något spännande att hitta i gränslandet mellan det som är vidrigt och det som är åtråvärt. Varför kan vi annars inte sluta dofta på vår partners svett? Varför är annars mögelost så himla gott? Och varför kan vi inte sluta klämma våra närståendes pormaskar? En del äckligheter är helt enkelt nödvändiga, av den enkla anledningen att vi människor fascineras av dem.

Ej att förglömma är: Ur äckel är vi komna och till äckel ska vi återvända. Det finns inget obehagligare och mer kroppsligt än en förlossning: Den process då vi först möter existensen. Vi föds, täckta av blod, slem och avföring, och dessa vätskor följer oss sedan genom livet och in i döden. Det finns något intimt i det äckliga. I Teenage Sex and Death at Camp Miasma, en satirisk slasherfilm med lesbisk underton, gestaltar regissören Jane Shoenbrun just detta. Mördaren söker och finner sina offer i sexuella situationer och vid mordet så kommer blodet och orgasmen som en enhet. Förövaren är skickligt döpt till ”Little Death”. Översatt från det franska uttrycket Petite Mort, som beskriver den omtumlande förlusten av kontroll och medvetande som det sexuella klimaxet innebär. Lusten och vidrigheten ligger kanske närmare varandra än vad man först tror. Men på samma sätt som äcklighetens intimitet kan användas för att komma nära, kan den också användas för att skapa avstånd mellan människor. I Lily Allens låt ”Pussy Palace” får lyssnare höra detaljer kring exmannens otrohetsaffärer. Lyssnaren får vantrivas i beskrivningar av allt det hon hittar i hans ”sexlya”, bland annat sexleksaker och en annan kvinnas hårstrån. Det finns alltså även något stötande i människans drifter. GROTESKHET FINNS I kulturen, men det behövs mer av den. Den krävs för intimiteten, för närheten, för att känna hur du riktigt ryser till. Mänsklighetens besatthet av det rena är hämmande för det mänskliga mötet. Det som är en ick nu, visar sig kanske vara det mest spännande med personen om ett år. Vi kanske ska sluta leta efter det tillrättalagda jaget och snarare tillåta oss lite skit under naglarna, och på vår person? Jag försöker leva som jag lär. Därför går jag tillbaka till den illaluktande yogasalen. I den kvava lokalen är det fullt av lättklädda människor och temperaturen, svettnivån och kroppsligheten är hög. Efter bara några olika positioner börjar det rinna längs hårfästet och benen. ”Hoppas ingen ser”, tänker jag. Samtidigt befinner jag mig så nära flera andra människor att vi nästan nuddar varandra. Helt plötsligt skvätter en medelålders man i speedos svett i mitt ansikte. Och jag älskar det.

ILLUSTRATION MIRANDA HARLAND RAUNIO

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

Månaden som gått:

Jackans eskapism, val och nepotism September var en händelserik månad. Valet kom och gick i takt med höstens intåg. Lundagårds Alan Ruangrad sammanfattar månaden som gått.

Höstjackans återintåg Jag har längtat till hösten. Dess plötsliga intåg i år innebar att mina jackor fick göra en comeback tidigare än förväntat. Varenda cell i min kropp hade tydligen längtat efter att slippa detta eviga, noggranna val av t-shirt som är det enda plagg som klär min överkropp under sommaren. Men nu är det äntligen höst. Nu kan jag i stället ägna min tid åt min sanna passion i livet: jackor. Den viktigaste beståndsdelen i en outfit för att se cool ut. Jackan är eskapistisk, då allt annat förminskas i betydelse den stund du får privilegiet att bära den. Jackan blir det enda viktiga då den ger sig själv företrädesrätt. Byxorna? Irrelevanta. Skorna? Släng dem. Jackan bärs bokstavligen ovanpå andra klädesplagg, därför blir den oundviklig. Oavsett material, form, ombonad eller funktionalitet, är de alla lika vackra. Personligen handlar hösten inte om halloween, pumpakryddad dryck eller lövfällningen. För mig handlar hösten om mina jackor, som jag har längtat efter oerhört länge.

Nepotism och Stella Lefty Dottern till Groupon-grundaren, Stella Lefty, har under månaden som gått anklagats för att vara en så kallad industry plant. Något som hade kunnat förklara hennes väldigt plötsliga berömmelse. Mycket av kritiken som lyfts har fokuserat på hennes oförtjänta plats i popmusikens finrum. Kritik som är giltig – om än tråkig. Vi har varit med om det här tidigare med nya musiker från USA som får uppmärksamhet på TikTok. Att barn till miljardärer får ett försprång i livet är något vi behöver leva med. Dock har denna diskurs väckt intressanta frågor gällande autenticitet. I samma anda behöver jag uppmärksamma Stella Leftys otroligt märkliga brytning. Hennes gitarrmusik framförs med hjälp av en sydstatsdialekt, vilket man visserligen kan förvänta sig av generisk countrymusik. Problemet är att Lefty kommer från Glencoe, Illinois – norra USA med andra ord. Hon lajvar alltså redneck. Otroligt. Något liknande

känns närmast omöjligt i Sverige. Föreställ er att H&M-grundaren Erling Perssons barnbarn börjar sjunga med skånsk dialekt i Kal P. Dals anda. Stackaren hade blivit gjord till åtlöje. Stella Lefty såg en möjlighet som tycks vara exklusiv till USA, och tog den. Sannerligen de frias land och de tappras hem. Lika imponerande som det är roligt.

Underhållande partiledare Valrörelsen är nu över. I samband med detta slut har vi behövt reflektera över partiledardebatternas plats i vår demokrati. Bland annat har amerikaniseringen av svensk politik lyfts som ett problem vi svenskar behöver se över. Detta skifte kännetecknas av en personifiering av politiken där sakpolitik får ta mindre plats. Samtidigt blir en aggressivare retorik allt vanligare i dessa livesända tv-evenemang. Den svenska politiken är helt enkelt mer Donald Trump mot Hillary Clinton än Thorbjörn Fälldin mot Olof Palme. Denna förändrade ton är nog något som de flesta redan tröttnat på. Men inte jag. Tiden då debatterna fungerade som arenor på vilka partiledarna kunde försvara sin politik är över. Det är slut på debatter som enbart fokuserar på viktiga samhällsfrågor som ekonomi, skola, vård, klimat och kriminalitet. Nu handlar debatterna om pajkastning, och jag älskar pajkastning. Jag vill inte ha ”någon jävla ordning”, som Magdalena Andersson uttryckte det under den sista debatten före valet. Om jag hade varit intresserad av sakpolitik, hade jag läst partiprogrammet. Tjafset är essentiellt för underhållningen, den låga nivån är själva grejen och det som får mig att strömma debatterna på SVT-play. Det finns skäl att förbereda sig på att framtiden kommer att se ut så här, bland annat eftersom partiledargrälen ständigt får genomslag på sociala medier. Därför rekommenderar jag att byta kaffet och anteckningsblocket mot popcorn och läsk. För när förhållningssättet till dessa debatter ändras blir de betydligt mycket roligare. LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 23

recension FOTO SVT/ JANNE DANIELSSON, GIFT VID FÖRSTA ÖGONKASTET XL

Du missar problemet med GVFÖ SERIE

Gift vid första ögonkastet (GVFÖ) Premiär 23-08-2026 Sveriges Television

Hysterin som kretsat kring den nya säsongen av GVFÖ och dess deltagare har varit omöjlig att missa – men debatten har ignorerat det största problemet. TEXT AMANDA BARRATT JAG HAR PRATAT om det på födelsedagsfester, i köket med kompisar och på jobbet. Jag har frågat alla jag träffat om de tror på vänskap mellan könen, och halva mitt instagramflöde handlar om Urban. Det avslöjar dels mitt enorma behov av att skaffa en personlighet, men även att denna säsong av SVT:s Gift vid första ögonkastet är något alldeles extra. Till den som på något mirakulöst sätt lyckats undvika masspsykosen höjer jag ett varningens finger: Detta är din sista chans att välja frid. GIFT VID FÖRSTA ÖGONKASTET, eller GVFÖ, är ett program där experter parar ihop främlingar i arrangerade äktenskap. Säsongen börjar med bröllop, och i slutet bestämmer paren om de vill förbli gifta eller inte. Nu görs det klassiska konceptet om till GVFÖ XL – vilket innebär fler deltagare, en längre säsong och mer kontrovers, tydligen. Varken Belinda eller Max är vaccinerade och vill inte prata om sitt äktenskap, Felix vill ha barn, men

24 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

tycker inte det är värt att offra tid i musikstudion för att försörja en familj. Sasan och Helena har redan skiljt sig och lämnat programmet. Urban har gjort fler sjuka uttalanden än jag har plats att återge, och har ett självbelåtet ansiktsuttryck som provocerat samtliga. Han äter även en genuint oroväckande mängd ägg. De enda som verkar ha det bra är Gabriel och Sara, säsongens enda queerpar. Faktumet att hälften av männen inte tror på vänskap mellan könen i kombination med stark tro på konservativa könsroller har väckt ramaskri. Enligt Svenska Dagbladet har Granskningsnämnden fått över 70 anmälningar gällande GVFÖ. Jag kan inte säga att jag är förvånad.

ÅSIKTERNA ÄR BÅDE uppseendeväckande och provocerande – men inte chockerande. Vi lever en tid när tradwifes blir virala och unga män dras in i manosfären. Idag identifierar sig en femtedel av unga män som konservativa enligt Ungdomsbarometerns mätning från i fjol. Utvecklingen får uppenbarligen konsekvenser i heterosexuella förhållanden. Reaktionerna har varit otroligt starka, och de har en poäng: Denna utveckling är otroligt obekväm att se. Men sanningen är att dessa åsikter finns i samhället, och de verkar öka i popularitet. Den sanningen är lika verklig oavsett om vi ser den på bästa sändningstid eller inte. Själv har jag inte bara reagerat på männen i serien, utan även på experterna. En psykolog, en psykoteraput samt en sexolog utgör de som

ska… Ja, ärligt talat vet jag inte. Är de där för att hålla deltagarna till svars? I så fall misslyckas de tragiskt. Urban kommer undan med det mesta, och varför får de inte svar från Max om varför han vägrar prata? Vi får inget ordentligt svar på varför männen inte tror på vänskap mellan könen, utöver vaga hänvisningar till attraktion. Under parceremonin berättar de att det är dåligt att begränsa sin partner – det är allt. Det är sjukt frustrerande. Jag vill skrika ”men säg något då!” åt experterna på TV:n. DETTA HAR VARIT en säsong av extremer. Jag har inget emot att GVFÖ väcker debatt och kontrovers, snarare tvärt emot, jag älskar det. Det är en underhållande och väsentlig aspekt av bra reality-TV. Säsongen ger dessutom publiken en intim inblick i hur konservativa könsnormer påverkar relationer, något som har gett upphov till nyttiga debatter, och motreaktioner som jag tror lämnar större avtryck än tankarna som framförs i serien. Det gör säsongen till något levande. Rekryterar man deltagare med kontroversiella åsikter behöver man också ställa dem mot väggen – annars får de bara en scen där de får stå oemotsagda, vilket är såväl tråkigt som problematiskt. Om det inte är experternas jobb, ta in en programledare då. Det behövs någon med ryggrad som besvarar tittarnas frågor och bemöter deltagarnas åsikter. Nio avsnitt kvarstår och jag kommer utan tvekan sitta bänkad för resten. Men om det ska bli en lyckad säsong måste deltagarna hållas till svars av produktionen – inte bara av publiken.

ILLUSTRATION OLGA DAHLIN

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Kulturredaktionen väljer:

Student-äckel Sunk, stank och äckel i alla dess olika former fyller studentlivet. Lundagårds kulturredaktion utser det vidrigaste som Lundastudenter måste utstå.

TRÄNGSEL PÅ GERDA

”POESI” PÅ SOL-TOAN

FEMSEKUNDERSREGELN

Efter mycket om och men har jag lyckats dra mig till gymmet. Motivationen är låg och frustrationen når kosmiska höjder när jag inser att det inte finns ens en kubikmeter plats kvar. Stanken av svett är kvävande och utrymmet är minimalt. Argt packar jag väskan igen och går. Promenaden dit blir återigen min träning för dagen.

Väggarna pryds av allt från melankolisk poesi till ångestladdade one-liners som transporterar en tillbaka till Tumblrs glansdagar. Pretentiösa funderingar får samsas med smileys och könsord. Snälla, sluta ventilera dina djupaste tankar på toalettväggarna och skaffa en dagbok istället. Det signalerar behov av samtalskontakt, inte en publik.

Ett år på den främsta festkorridoren krävs för att inse att vissa saker inte kan rengöras, utan bara accepteras. Mystiska vätskor har bildat ett superlim på golvet och sofforna har oförklarliga fläckar. På Parran gäller därför en enkel regel: Tappar du något på golvet är det inte längre ditt, det är en del av ekosystemet. TOVA LUNDIN MYLLÄRI

KOMPISENS NATIONSLUNCH

KAFFE OCH KOLLEKTIVAVTAL

KLUBB I LJUS

Jag blir hjärtligt mottagen och omfamnad av drypande plasthandskar. Kocken, tillika min nära vän, börjar leende redogöra för den undermåliga hygienen i köket. Fascinerat beskriver han bortglömda brödlimpor som blivit hem till diverse mikroorganismer. Innan han visar mig till bords frågar han om jag sett hunden som nyss var inne och rotade bland köksredskapen.

Jag hamnar ständigt i deras grepp: Fackföreningarna som marknadsför sig med ”gratis” kaffe på campus. Det råder ett tydligt transaktionellt förhållande, där jag med mitt påklistrade intresse ska göra mig berättigad till en kopp. Resultatet blir ett förnedrande skådespel. ”Hur funkar er inkomstförsäkring?” frågar jag, medan jag girigt sträcker mig efter havremjölken.

Klockan slår 02, och Körbergs stämma hinner knappt tystna innan lamporna tänds. Ljuset letar sig in i varje skrymsle. En kollektiv förvirring råder under ett ögonblick, innan svindeln kommer. Allting som gömts i det förlåtande neonmörkret blir högst närvarande. De som nyss delat saliv kollar plötsligt åt varsitt håll. En skamsen marsch mot utgången inleds. FELIX PERKLEV

SVAMP... PÅ VÄGGEN

MAXAT MICRO-KLADD

FRISKA DOPP I SJÖN SJÖN

För några år sedan när min kompis kom hem till sin nationslägenhet efter sommaren möttes hon av en fasansfull upptäckt: I hörnet av hennes vardagsrum växte en stor, blöt, brun svamp på väggen. Vi pratar en skogsticka, dimensioner så groteska att den behövde skäras bort. Vidrigast av allt? Kompisen behövde vara roomie med svampen i två veckor innan hon kunde flytta.

Tomatsås, pasta, ris och något som jag verkligen hoppas är choklad. Allt det och lite till ser man i Pollock-tavlan av matrester som täcker campus-mikrovågens avgrund. Inte ens min kandidat i freds- och konfliktvetenskap förbereder mig för den krigszon jag möts av när jag vill värma matlådan under lunchrasten. När rengjordes de ens senast? Vänta, jag vill inte ens veta.

Kära LTH:are, vad fan håller ni på med? Flera gånger i veckan ser jag ivriga studenter ta ett dopp i folkhälsofaran sjön Sjön. Vattnet har en opak sepiafärg, och är säkerligen radioaktivt – glöm inte fiskdöden år 2022. Enlig sägnen har allt från rustningar till laxsidor och sparkcyklar fiskats upp ur det biologiska mysteriet som är sjön Sjön. Bara en sak är säker: Att bada där frivilligt är sanslöst sunkigt. AMANDA BARRATT LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO JOAKIM CNATTINGIUS

Effektivisering ska inte missgynna I SOMRAS INFÖRDE pedagogiskt studentstöd digitalt anteckningsstöd. Det innebär att studenter som får detta beslut ska spela in sin föreläsning, få det transkriberat via Teams, lägga in den transkriberade texten i Copilot och AI skapar anteckningarna.

Vi höjer ribban – från gult till grönt Sveriges förenade studentkårers (SFS) årliga bostadsrapport markerar Sveriges studieorter på en skala från grönt till rött. En grön ort kan erbjuda studenter ett tryggt boende inom en månad, medan en röd ort inte kan erbjuda boende under höstterminen. Den 27 augusti presenterade SFS sin bostadsrapport för 2026. För Lund kom en historisk nyhet: för första gången är Lund inte längre rött, utan gult. DET INNEBÄR ATT Lund under höstterminen

kan erbjuda studenter ett förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden. Det är ett kvitto på att det bostadsbyggande som LUS länge har drivit på för faktiskt har gett resultat. Men gult är inte grönt. Och kanske är det just där vi behöver läsa det finstilta. I SFS gula kategori finns nämligen inga krav på bostadens hyresnivå. Du kan alltså få ett förstahandskontrakt, men fortfarande tvingas välja mellan att betala hyran och att ha råd att vara student.

HITTILLS HAR LUS främsta krav varit fler bostäder. Nu höjer vi ribban. Bostäderna måste också vara ekonomiskt tillgängliga. Vårt krav är enkelt: hyran ska inte överstiga 30 procent av studiemedlet. För vad är egentligen vinsten med att gå från rött till gult om studenten fortfarande tvingas göra avkall på grundläggande levnadsvillkor? Ett förstahandskontrakt som studenten inte har råd med är ingen verklig lösning. Gult är nära godkänt. Men när det gäller studenters bostäder och levnadsvillkor tänker vi inte nöja oss med nära godkänt. LUS kommer därför fortsätta ta fighten för lägre hyror. Studenterna ska inte bara ha råd att bo under sin studietid – utan faktiskt ha råd att leva.

KRAMAR: Att Lund lämnat den röda listan. SPARKAR: Hyror som gör studentlivet till en

DIGITALISERING OCH EFFEKTIVISERING är bra, men inte när det riskerar att skapa nya hinder för de studenter som behöver stöd. Förankring är inte ett hinder för utveckling, utan en förutsättning för att stödet ska fungera för dem det är till för. Ett digitalt anteckningsstöd är bara en förbättring om det faktiskt förbättrar studenternas förutsättningar.

lyxvara. ELISABETH ROOS LINDELL, ORDFÖRANDE LUS LUKAS SCHULTZ, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

DESSUTOM TOGS DETTA beslut utan djupare förankring med varken lärare eller studenter. Lunds universitet är stolta över sitt studentinflytande. Men var var vår röst när detta beslut, som påverkar studenterna direkt, togs?

FOTO MALTE ÅMAN

SFS KONSTATERAR I årets rapport att hyresnivån är för hög på 23 av 34 granskade studieorter. Även i Lund möter vi ständigt studenter som tvingas vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop, eller som hamnar i dyra andrahandskontrakt och osäkra boendesituationer. Hur kommer det sig att den som precis kommit in på sin utbildning fortfarande kan behöva tacka ja till första bästa bostad, oavsett vad den kostar? Att hitta tak över huvudet ska inte behöva vara det

första studentprojektet man tar sig an – och definitivt inte det dyraste. SFS föreslår höjt studiemedel, bostadsbidrag och statlig medfinansiering av prisvärda studentbostäder. Det står LUS bakom. Men lokalt behöver vi också se till vad bostaden faktiskt kostar för studenten. Därför skiftar vi nu fokus.

INTEGRITETEN HOS STUDENTER och lärare blir pressad på grund av förändringen. För att få en fungerande ljudupptagning kan studenten behöva sitta nära föreläsaren. Det riskerar att göra studentens stödbehov synligt för andra i salen och skapa en situation där studenten känner sig utpekad. Samtidigt får inte kursare spelas in och studenten med stöd behöver då aktivt pausa inspelningen under föreläsningen. Seminarier och aktiva diskussioner i klassrummet missgynnas av detta beslut. Stöd ska anpassas till pedagogiken, inte tvärtom.

ELLINOR RICHARDSSON, Vice kårordförande med utbildningsansvar, HTS MALVA FEHRE, Kårordförande, HTS ALVA STARK, Vice kårordförande med studiesocialt ansvar, HTS

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

photo: kennet ruona

A lifelong relationship with Lund brings mutual benefits

W

hat is the value of higher education? The answer has long seemed obvious: it is the key to new knowledge that will benefit not only the world’s future but also the students themselves. Today, when that question is asked, there is greater uncertainty about the answer. Many people – both parents and students – are wondering what the future labour market will look like and what qualifications will be in demand. Employers are also asking themselves questions, concerning how artificial intelligence will affect their operations, and what skills they will need. We are all asking ourselves where AI is heading, and whether it is a blessing or a curse for humanity. Even if the most pessimistic prediction of the downfall of humanity does not come true, there are many issues that need to be addressed. We are already beginning to discern various trends: in many sectors, we are seeing that the knowledge that was previously acquired

through study and a whole working life can now, to a large extent, be replaced. So what does all this mean for us at Lund University? We need to be even better in our role as an education provider, and in addition become more adept at AI-proofing, regarding both our study programmes and the ongoing professional development that will be an increasing part of future careers. To do this, we need your help: we need to build a lifelong relationship with all of you who have studied here and with the employers you will go on to work for, wherever in the world they may be. I would therefore ask you to join the alumni networks that are available to you. Together, we can create a better world – both on a grand scale and in our everyday lives – for the benefit of current students, prospective students, future employers and teaching staff at Lund University and, ultimately, for everyone. Erik Renström Vice-Chancellor

debatt

DENNA SIDA BESTÅR AV ICKE-REDAKTIONELLT MATERIAL. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE FOTO PRIVAT

Lundastudenten Måns Mildner oroar sig över tonläget inom politiken.

Hur mycket misstänksamhet tål Sverige? Något har förändrats i årets valrörelse. Ett hårdare tonläge, personangrepp och ökande misstänksamhet oroar studenten Måns Mildner.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i debattartikeln.

där den använts för fusk under de två decennier som möjligheten fanns. Valsystemets säkerhet ska diskuteras, men när misstankar om valfusk framförs utan belägg riskerar tilliten till den demokratiska processen att urholkas.

MISSTÄNKLIGGÖRANDET STANNAR INTE vid medier och myndigheter. Ett ”vi” ställs mot ett ”dem”. Svenskfödda mot invandrare. De med ”svenska värderingar” mot troende muslimer. I augusti fick Jomshof frågan om han hade något budskap till de muslimer i Sverige som lever fredligt. Hans svar: ”De kan ju sluta vara muslimer, för det första.” Sverige har religionsfrihet. Men ett öppet samhälle bygger också på att människor med olika religioner och bakgrunder ses som lika självklara delar av landet. Byt ut I AUGUSTI KALLADE Richard Jomshof (SD) ”muslimer” mot ”judar” eller ”kristna”. ReaktioMagdalena Andersson (S) och Aftonbladets nen hade sannolikt blivit en annan. Det borde få Anders Lindberg för quislingar – en benämoss att fundera över vilka formuleringar vi gradvis Det borde få oss att fundera har vant oss vid. ning på landsförrädare. Veckan innan valet kritiserade Carl-Oskar över vilka formuleringar vi Det är så normalisering fungerar. Det som Bohlin (M), minister för civilt försvar, SVT först uppfattas som extremt blir efter tillräckligt gradvis har vant oss vid många upprepningar bara ännu ett uttalande i efter ”en av de märkligaste och mest tesdrivna intervjuerna jag någonsin gjort med public mängden. Gränsen förskjuts lite i taget. service.” POLITIK KOMMER ALLTID att innehålla konflikter. Vi ska kunna diskuteNÄR P4 DALARNA intervjuade Kent Ekeroth (SD) om valresultatet sa ra migration, integration, kriminalitet, religion och svenska värderingar. han: ”Jag spelar in detta samtalet.” Intervjun direktsändes i radio. Han Men det måste gå utan att människor reduceras till fiender eller att beskrev även vissa väljare som ”röstboskap”. institutioner som går emot den egna världsbilden misstänkliggörs. Medier ska självklart kunna kritiseras. Men det finns en viktig skillVi kan vara oense om nästan allt och ändå utgå från att journalisten nad mellan att kritisera en publicering och att från politiskt håll bidra gör sitt jobb, att rösträknaren räknar rösterna, att vår politiska mottill föreställningen att medier som institution inte går att lita på. ståndare vill Sverige väl och att grannen med en annan religion har lika Samma mönster syns i uppfattningen av andra samhällsinstitutioner. stor rätt att kalla Sverige sitt hem. Inför valet 2022 hävdade Richard Jomshof (SD) att det bedrevs ”valsabotage” mot SD, utan att kunna visa konkreta bevis. Innan årets val ETT SAMHÄLLE KAN tåla stora politiska motsättningar. Frågan är bara varnade SD:s lokalavdelningar för utbrett valfusk. Enligt Källkritikby- hur mycket misstänksamhet samhället tål innan det som håller oss samrån innehöll inläggen sakfel och redigerades eller togs ned efter kritik. man börjar gå förlorat. Även möjligheten att rösta utan id-handling har kritiserats. När SVT granskade detta uppgav Valmyndigheten att man inte stött på något fall MÅNS MILDNER, STUDENT VID LUNDS UNIVERSITET

Om en politiker hade kallat en journalist för landsförrädare för tjugo år sedan hade hen sannolikt mött ett enormt mediedrev. I dag sker det utan större konsekvenser. Andra politiker kallar meningsmotståndare för fån, idioter och dumma – och samlar stort stöd med hjälp av denna retorik. Men frågan är större än tonläget: Vad händer med ett samhälle när journalister, myndigheter, politiska motståndare och medborgare allt oftare framställs som människor vi inte kan lita på?

”

28 | LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026

KORSORD

Bokstäverna i de blå rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@ lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 19 okotber och meddelas via mejl, facit publiceras på lundagard.se samma dag.

FOTO NIKOLETT EMMERT/UNSPLASH

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 29

sudoku

SUDOKU Cross-contamination

Fill each row, column, and box with the digits 1–9. At each ×, look at the two pairs of cells sitting diagonally opposite one another. In both pairs, one number must divide evenly into the other (for example, 2 and 6, or 3 and 9). SUDOKO BY MIA MARIE GRAF

FOTO: ELIN HILLING

Siffrorna 1-9 ska skrivas en gång i varje rad, kolumn och kvadrat. Vid varje x ska de två siffrorna som angränsar varandra diagonalt vara delbara med varandra (till exempel 2 och 6 eller 3 och 9).

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

80% NÄRVARO AV FREDERIKE KEMNA

HUND I LUND AV JINDRA PILSTRÖM

Mjauuu Mjauuu... Hösten har intågat, men pampar och fifflare lever inte lika vågat. Nåja, koka soppa på en spik, jag kommer på nån liten pik...

Nästa nummer av Lundagård kommer den 6 november.

En våning ner i matriarkatet, är det tragiskt tomt på fatet. Ringa stöld är ingen fara, kolla i kylen bara! Borgens boende i torn tar ton, hörs ner till katter i deras bastion, likaså någon enstaka smäll, vi behöver inte oroa oss... väl? Glöm inte tipsa Morrhoppan!

Morrhoppan

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2026 | 31

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok