Lundagård nr 1 2021

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 1 2021

LundagĂĽrd nummer 3 2020 |

Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad

Hej student!

Kom och bidra till en bra vardag för Malmöbor med funktionsnedsättningar!

Tillsammans med engagerade kollegor gör du en värdefull insats för Malmöbor som har insatser inom LSS och socialpsykiatrin.

Vi finns där för Malmöbor dygnet runt och genom hela livet.

Tillsammans ger vi stöd i hemmet och i samhället.

Vi är cirka 2 400 medarbetare på funktionsstödsförvaltningen. Från stödassistenter, stödpedagoger och sjuksköterskor till biståndshandläggare och utredare. På olika sätt bidrar vi till att skapa ett meningsfullt och gott liv för Malmöbor med olika funktionsnedsättningar.

Vill du vara med och göra skillnad? Tillsammans gör vi det möjligt!

Har du vad som krävs? Har du pågående studier inom exempelvis funktionshinderområdet, pedagogik, socialt arbete eller beteendevetenskap? Har du erfarenhet av arbete med personer med olika intellektuella fysiska och psykiska funktionsnedsättningar? Är du professionell i din roll, respektfull och lyhörd för ditt uppdrag och har du alltid personen i fokus?

Då ser vi gärna att du söker sommarjobb hos oss!

Sök de lediga sommarjobben på

malmo.se /jobbfunktionsstöd

| Lundagård nummer 3 2020

ledare

Tanken lever än I denna dystra tid behöver vi saker att se fram emot.

Den 3 mars 2020 var jag ute på lokal och firade en närståendes masterexamen. Jag hälsade på människor jag aldrig hade träffat förut. Vi tog i hand. Det kan hända att någon vid bordet smakade på någon annans öl. Hela situationen hade varit otänkbar i dag.

ATT HA NÅGONTING att se fram emot brukar vara ett sätt att stå ut med tillvaron. En inbokad semester, en middag med en kompis, eller ett museibesök, kan vara sätt att koppla bort en repetitiv vardag.

TYVÄRR ÖKAR SMITTSPRIDNINGEN mer än någonsin i Skåne. Att planera för den närmaste framtiden är i princip omöjligt. Inte bara befinner vi oss mitt i en brinnande pandemi. Tid för eftertanke lyser också med sin frånvaro i samhällsdebatten.

DET ÄR EN del av jobbet på Lundagård att våndas över publicistiska beslut. Ofta finns det inga entydiga svar, man får förlita sig på praxis och erfarenhet. Inte sällan måste man åkalla sitt sunda förnuft.

SAMTIDIGT FÅR RASISM, sexism och direkta hot mot vår demokrati, florera fritt på till exempel Twitter. Ibland utan mothugg, tyvärr.

vidare återstår att se. EU-kommissionen lämnade i december ett lagförslag som kan göra techbolagen ansvariga för vad som publiceras på deras kanaler. Tänk om Facebook hade en ansvarig HUR FRÅGAN TAS

utgivare. Vad skulle finnas kvar av den enorma mängden innehåll som svävar fritt på world wide webb?

VI TRE SOM jobbar på Lundagård, tycker emellanåt att det är övermäktigt att resonera kring raderna och bilderna i den här tidningen och på webben. Vem eller vilka skulle kunna uppbåda kraften att vara publicist på diverse sociala media, utan inskränkanden på människors yttrandefrihet? Den personen eller institutionen skulle besitta en oändlig makt. Kanske större än den dessa kanaler redan sitter på.

I DET HÄR numret har vi lyft fram samtalet, resonerandet, och den grundlagsstiftade respekten för oliktänkande. Det är min envisa övertygelse att den seriösa journalistiken är en grundpelare i vår demokrati.

KANSKE KAN LUNDAGÅRD vara någonting att se fram emot. Vi är en vinkning från den delen av studentlivet som fortfarande lever – den fria tanken.

VI VISAR OCKSÅ, på sidan 10-11, att det går att ha olika åsikter, och att vara vänner ändå.

VENDELA KÄLLMARK REDAKTÖR

Q: Torbjörn von Schantz Sex år senare lämnar Torbjörn von Schantz över kåpa och rektorskedja för att carpa bland Blekinges biologiska mångfald. Det blir stora skor att fylla, efter denna citatmaskin och heltidscharmör. Hoppas trädgårdsarbetet är till belåtenhet, här är en stående inbjudan till Lundagårds redaktion för (digitalt) kafferep.

Qkvad: Räven raskar över isen, Tobbe lämnar mitt i krisen, Gick i polemik mot AD

RÄTTELSE: I reportaget ”En eker i hjulet”, nr.

8 2020, uppgavs att Uber hade tagit emot 100 miljader kronor i investerarpengar under 2018. Rätt siffra är drygt 200 miljarder kronor.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Redaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se Webbredaktör: Martin Axelsson Därth

martin.axelsson.darth@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren.

Redaktion: Viktor Wallén, Julia Hagström, Lydia Löthman, Jonas Jacobson.

Medarbetare detta nummer: Amandus Gustafsson, Agnes Garvell, Anna Hasslöf, Anna Kristiansson, Cecilia Falkman, Esther Arndtzén, Theo Vareman, Johan Engberg, Jonathan Almfjord, Linn Jönsson, Mattis Vindelman, Oskar Hedman, Sarah Tavakol.

Omslag: Agnes Garvell.Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 300 kronor per

Ville ej befläcka LU:s renommé För en rapport med taskig kvalité Ryktet säger att du fastnade i Sibirisk vildmark, innan du tillslut blev universitetets monark MVG i jämställdhetsintegrering?

Vissa kallar det könskvotering.

Med en fallenhet för fågelimitering, väcker du viss konfundering, men nog finns värre fixering

år, beställ på 070-6656879. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring: hos din kår. Tryck: V-Tab. Pressläggning: 25 januari 2021. Deadline: nr 2/2021 19 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 36 000.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Lundagård nummer 1 2021 |

3

webbuppslaget

12 JANUARY 2021 - NEWS IN ENGLISH

An unusual Arrival Day In a normal year about 600 exchange students arrive in Lund at the start of the spring term.

Due to covid-19, border issues and unwelcoming weather conditions, this years Arrival Day was nothing like a regular one. In the photo: José Manuel López Larrain arrives to Lund C. Photo: Saber Malmgren

8 JANUARI 2021 - NYHET

21 JANUARI - NYHET

4

| Lundagård nummer 1 2021

FOTO SABER MALMGREN

FOTO ONDREJ GOMOLA

”

Det finns ett stort mörkertal.

Protest mot hyror Arne Stenkrona bildade Facebook-gruppen ”Tenants who are still negotiating with AF Bostäder”, i protest mot hyreshöjningen på två procent. Gruppen består av 300 medlemmar.

22 JANUARI 2021 - NYHET

Erik Renström... ...sa en anonym källa till Lundagård angående dödshot mot forskare.

...installerades som rektor vid Lunds universitet. Han ägnade en stor del av sitt installationstal åt en analogi om koltrastar.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Gamern har knäckt koden Går det att vara social på distans? Synen på denna fråga har förändrats för oss alla under pandemin. Men för gamern har svaret alltid varit självklart.

Många är vi som hoppas se det gångna året som en parentes i historien. Ett nytt år innebär nya tag, men för studenten som återvänder till Lund efter en julledighet har inte mycket förändrats till det bättre. När Lund åter blir en samlingspunkt för studenter som rört sig över hela landet är det tvärtom viktigare än någonsin att följa restriktioner om social distansering. Men hur ska vi hungrande lundastudenter mätta våra sociala behov när vi ska undvika klassrum, nationer, och fysisk kontakt med andra än de vi själva bor med? Är vi dömda till ensamhet?

SÅKLART INTE. Online-spelandet visar att socialisering inte kräver att vi möts fysiskt.

Baksidorna med att vistas långa tidsperioder framför en skärm är inget nytt, men under rådande omständigheter är det värt att ifrågasätta våra fördomar mot gamers. Tänk om de alltid suttit på svaret om hur man kan vara social på distans? ”Datorspelande är ett av de områden i samhället där man alltid blir respekterad, nästan oavsett”, sa den norska skådespelaren Aksel Hennies i en intervju med Skavlan i

höstas, när den andra vågen av pandemin just hade nått Skåne. Aksel Hennies talar om en onlinevärld där människor vågar berätta om saker de annars inte skulle delat med sig av, och hur gamers i alla åldrar, över hela världen, oavsett bakgrund, kan mötas utan att dömas.

DATASPELSBRANSCHEN VÄXER UTAN motstycke. De kända idrottsklubbarna äger inte bara fotbollslag längre, utan även e-sportslag. Ändå är vi många som har svårt att se hur gaming kan mäta sig med fördelarna som kommer med fysiska (läs: riktiga) sporter. I en era av fitnesskultur och sociala medier har onlinevärlden trängts in i en vrå i den sociala hierarkin, något som med pandemins omständigheter är redo att förändras.

RÅDANDE PANDEMI HAR i snart ett år vänt upp och ned på allt vad studentlivet innebär. När allt fler sportevenemang läggs på is, har e-sporten nu en fördel som inte går att blunda för. Med klasskompisarna på Zoom, och evenemang som ställs in är vi många som har svårt att på ett tryggt sätt fylla det

sociala tomrummet. Men från skrivbordet i korridorsrum och studentlägenheter, skapar online-spelen en plattform där man kan resa fritt utan att tumma på restriktionerna.

Online-spelandet kan varken ersätta motion eller det fysiska mötet, men det länge förbisedda umgängessättet är nu på många sätt det bättre alternativet.

JAG KOMMER TROLIGTVIS själv aldrig bli en gamer. Det är inte en social arena för alla, lika lite som att alla passar för lagsporter. Men gamer eller inte, det är dags att erkänna att onlinevärlden är en del av facit till den sociala överlevnadsstrategin.

HEDDA THOMPSON EK

Lockdown på obestämd tid Universitets nedstängning var planerad fram till och med den 24 januari. Den 18 januari beslutade rektorn att situationen ska gälla ”tills vidare”.

Lunds universitet (LU) har sedan den 18 mars 2020 till största del bedrivit undervisning digitalt. Den 18 december beslutade regeringen om att rådande skärpta restriktioner skulle gälla fram till den 24 januari 2021. I samband med detta beslutade den avgående rektorn Torbjörn von Schantz att förlänga universitetets nedstängning.

FÖR GRUNDUTBILDNINGEN INNEBÄR det att alla examinationer fortsatt ska genomföras digitalt, med undantag för ”undervisning och examination som inte kan, eller som inte utan stora svårigheter kan, genomföras digitalt.” Enligt rektorns beslut är det upp till varje dekan att besluta vilken undervisning och examination som utgör undantag.

FÖR ATT GE universitet en ”möjlighet att planera verksamheten” valde den nyligen tillsatte rektorn Erik Renström den 18 januari att stryka beslutets slutdatum, och låta nedstängningen gälla ”tills vidare”.

STUDENTER UPPMANAS ATT studera hemifrån, och studieplatser och datasalar ska hållas öppna endast för till exempel informationssökning och tillgång till referensmaterial. Övriga utrymmen så som grupprum och lunchrum hålls stängda.

YTTERLIGARE TILLÅTS ÄNDRING av kursoch utbildningsplaner för vårterminen, framförallt vad gäller formerna för examinering, efter samråd med berörd studentkår.

UTBYTESSTUDIER OCH ANDRA utlandsförlagda utbildningsmoment ska endast genomföras om det bedöms möjligt utifrån reserestriktioner och med hänsyn till mottagande länders och lärosätens regler och rekommendationer. Samma restriktiva inställning gäller mottagande av studenter från utlandet.

MARTIN AXELSSON DÄRTH

Lundagård nummer 1 2021 |

5

nyheter

Tidspress och misskommunikation Coronautbrottet har medfört försvårande omständigheter för en lång rad doktorander. Nu framgår det att gemensamma riktlinjer och tydlig kommunikation från fakulteternas håll saknas. Lundagård har talat med tre doktorander vid HT-fakulteterna.

Inställda studiebesök, avbrutna fältstudier, begränsad tillgång till arkiv och svårigheter att genomföra intervjuer och experiment har försvårat datainsamlingen för en stor del doktorander. Tidigt under coronapandemin stod det klart att många doktorander skulle behöva ansöka om förlängning för att hinna klart med sina avhandlingar i tid.

ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING bedöms och beslutas av den fakultet där doktoranden är verksam och bedömningen sker på individuell basis. När många doktorander nu ansökt om förlängning framgår det att gemensamma riktlinjer och tydlig kommunikation kring beslutsunderlag och kriterium saknas. Även inom en och samma fakultet kan bemötandet se olika ut.

SANDRA CRONHAMN ÄR doktorand i lingvistik och var tvungen att avsluta sitt fältarbete i Brasilien när corona bröt ut. Hon skulle ha varit på plats i tre månader, men var tvungen att åka hem efter lite drygt en månad. Det innebär att hon förlorade en stor del av den planerade datainsamlingen. Därför har hon fått tänka om i skrivandet av sin avhandling.

Hon har nu bett om två månaders förlängning på sin doktorandtjänst, vilket hon fick beviljat.

– Avbrutna fältarbeten är högt prioriterade, säger hon.

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA fakulteterna (HT) gick ut redan i våras med information om hur man skulle ansöka om förlängning, något som Lunds doktorandkår (LDK) och doktorandombudsmannen (domben) ser

6

| Lundagård nummer 1 2021

positivt på.

– Alla fakulteter som har gått ut med information om det här har betett sig bra,* säger Malin Rantzer, domben.

LDK OCH DOMBEN lyfter fram HT-fakulteten som ett gott exempel då de var snabbast med att utfärda fakultetsgemensamma riktlinjer om coronaförlängningar. HT tillhör alltså den skara som enligt dem har skött situationen allra bäst. Men det betyder inte att alla deras doktorander är nöjda med sina beslut.

”

Avbrutna fältarbeten är högt prioriterade.

IRENE LAMI KOMMER från Italien och är även hon doktorand inom lingvistik på HT-fakulteterna. Hon har tre små barn varav ett inte går på förskola ännu, vilket var en påfrestning i omställningen till hemarbete. Att hon dessutom behövde bedriva sin undervisning digitalt, och inte kunde genomföra de resor hon hade planerat, uppger hon som försvårande omständigheter. Hon bad om sex månaders förlängning men fick endast en månad beviljat.

– Jag behövde jobba hemifrån med småbarn, vilket fakulteten inte bedömer som relevant. Detta upplevde jag som diskriminerande*, säger hon.

ENLIGT IRENE LAMI ter sig beslutsunderlaget slumpmässigt, otydligt kommunicerat och möjligen diskriminerande. Hon upplever sig inte heller inbjuden i beslutsprocessen, och säger att hon inte fick ta del av de kriterium som skulle behöva uppfyllas, innan hon ansökte om förlängning.

I beslutsunderlaget som skickades till henne via mejl den 18 december står det: ”Det som framförts i ansökan uppfyller endast delvis de krav som ställs på skälen för förlängning på grund av det pågående utbrottet av coronavirus. Den tid som förlorats bedöms därför vara kortare än som anges i ansökan.”

– Det finns många som har haft det mycket värre än jag – till exempel de som har befunnit sig i länder som har haft lockdown.

Det är mest en fråga om kommunikation från fakultetens håll,* säger Irene Lami.

Eftersom hon befinner sig på andra året på sin doktorandtjänst finns det fortfarande en chans att jobba ikapp den förlorade tiden.

JENNIFER NYSTRÖM, SOM Lundagård har haft mejlkontakt med, skriver att hon ansökte om 14 veckors förlängning hos HT-fakulteterna eftersom hon fastnade i ett land med lockdown utan möjlighet att jobba. Hon är på slutet av sin doktorandtjänst, och fick endast två veckors förlängning beviljat. Detta har inneburit en enorm tidspress för att hinna klart med avhandlingen innan slutseminariet.

REDAN DEN 28 maj flaggade Doktorandkommittén i Sveriges förenade studentkårer (SFS-DK) för att ”många doktorander har i

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Simon Schmidt, medordförande för Lunds doktorandkår. Foto: Privat.

sina svar nämnt att de behöver prolongering för att ha en rättvis chans att uppfylla kraven till doktorandutbildningen”. I samma rapport, som baseras på en enkät, framgår att problem med mental hälsa, där doktorander sedan länge har identifierats som en grupp med höga stressnivåer och dålig psykisk hälsa, har förvärrats av den pågående situationen.

SFS-DK OCH SVERIGES universitetslärare och forskare (SULF) förespråkar en nationell riktlinje där samtliga doktorander som var inskrivna i mars 2020 ska få minst två månader förlängt.

för LDK uppger att LDK inte har bildat sig en entydig uppfattning om förslaget om två månaders förlängning för samtliga doktorander.

– Det finns doktorander som kanske inte behöver förlängt, och om då alla får två måSIMON

SCHMIDT,

MEDORDFÖRANDE

Valkíría Apolinário (t.v.), samarbetspartner till Sandra Cronhamn (t.h.) vid stranden i São Gabriel da Cachoeira i Brasilien. Foto: Franklin da Silva.

nader extra kanske det gör att de som verkligen behöver en längre förlängning inte kan få det, säger han.

”

Jag behövde jobba hemifrån med småbarn, vilket fakulteten inte bedömer som relevant.

LDK OCH DOMBEN arbetar med frågan om förlängning på olika nivåer; nationellt, lokalt och internt. LDK har gjort en enkät som skickades ut till samtliga doktorander vid Lunds universitet, för att få en samlad bild av situationen. Enkäten håller på att sammanställas i skrivande stund.

De har även haft ett möte med nyblivna rektor Erik Renström, arbetar för att få en standardiserad process för förlängningar på grund av corona genom Forskarutbildningsnämnden, och för att få fram Lundadoktorandernas synpunkter på nationell nivå, genom SFS-DK. *Detta uttalade har översatts från engelska.

Fotnot: På Facebook figurerar en sida som utger sig för att tillhöra LDK. Det rätta namnet på Lunds doktorandkårs Facebook-sida är Lund’s Doctoral Student Union. Är du doktorand? Har du ansökt om förlängning? Tveka inte att höra av dig till Lundagård om du vill dela din upplevelse med oss. Källskydd gäller alltid.

VENDELA KÄLLMARK

Bekräftad covid-smitta på kontroversiell salstenta Trots pandemi och hårda restriktioner har medicinska fakulteten anordnat flera salstentor i januari. Nu har en student som närvarade vid en av tentorna testats positivt för covid-19.

Informationsmejlet gick ut till studenterna vid niotiden den 22 januari: en student som närvarat på en salstenta för läkarprogrammet den 13 januari har bekräftad covid-19 och det bedöms vara sannolikt att personen var i smittsam fas då provet genomfördes.

LÄS ARTIKELN I SIN HELHET PÅ LUNDAGARD.SE

De studenter som befann sig i samma sal som den smittade personen under tre-fyra timmar uppmanas nu att vara vaksamma på symtom och att testa sig för covid-19 om de känner sig sjuka.

LINN JÖNSSON

Lundagård nummer 1 2021 |

7

nyheter

Sämre försäkring för utbytesstudenter: ”En katastrof” I sommar införs nya villkor i Kammarkollegiets försäkring för utbytesstudenter. Försäkringen kommer inte längre att gälla i länder dit UD avråder från resor.

Under våren 2020, när epidemi plötsligt övergick i pandemi, spreds en stor oro bland utbytesstudenter världen över. Vissa valde att stanna kvar utomlands, vilket i flera fall har inneburit en strikt åtstramad rörelsefrihet i studielandet. De allra flesta återvände hem, utan några garantier för att de svenska lärosätena kunde erbjuda nya kurser.

KAMMARKOLLEGIET, DEN STATLIGA myndighet som fungerar som universitetens försäkringsbolag, tillhandahåller gratis sjuk-, olycksfalls- och egendomsförsäkring för Lunds universitets (LU) utbytesstudenter.

Men myndigheten har dragit lärdom av den dramatiska våren. Den 1 juli 2021 träder nya villkor i kraft, vilka innebär att utbytesstudenter som befinner sig i länder dit Utrikesdepartementet (UD) avråder från resor kommer att stå utan försäkringsskydd.

ELLA SJÖBECK, LUNDS universitets studentkårers (Lus) vice ordförande riktar kritik mot de nya villkoren.

– Det hade varit en katastrof för internationalisering och för studenternas trygghet om de här villkoren faktiskt blir verklighet.

Studenterna skulle i så fall hamna i en väldigt utsatt situation, där de tvingas välja mellan

8

| Lundagård nummer 1 2021

internationell erfarenhet eller trygghet i vardagen.

– I praktiken innebär det att studenterna antingen måste välja att stanna kvar utomlands och fullfölja sina studier utan försäkringsskydd, eller åka hem och riskera sin försörjning eftersom man inte kan ta de poäng man har beviljats CSN för, säger hon.

”

Annars tycker vi inte att försäkringen är värdig våra universitet och högskolor.

ALTERNATIVET ATT SOM utbytesstudent komplettera med en extra reseförsäkring via sin hemförsäkring tycker hon inte borde vara nödvändigt.

– Det grundskydd som finns i Kammarkollegiets försäkring måste erbjuda ett adekvat skydd, så att man är trygg under hela sin utlandsvistelse – oavsett land. Annars tycker vi inte att försäkringen är värdig våra universitet och högskolor.

UNDER PANDEMIN ÄR det omöjligt att förutse vilka länder UD kommer avråda från resor, vilket kan innebära att många studenter helt avstår från att genomföra utbytesstudier. Något som Ella Sjöbeck menar hade varit mycket olyckligt. Samtidigt ser hon en risk för att de nya försäkringsvillkoren kan inverka negativt på vilka internationella universitet som svenska studenter kan ansöka till.

– Mottagande universitet i utlandet ställer ofta höga krav på att studenterna har ett fullgott försäkringsskydd, och med den här ändringen finns det en risk att universiteten underkänner Kammarkollegiets försäkring och därför väljer att inte ta emot våra studenter.

LUS STÄLLNINGSTAGANDE FÅR gensvar från Externa relationer, LUs avdelning för internationalisering och studentmobilitet. I ett remissvar till Kammarkollegiet, undertecknat av före detta rektor Torbjörn von Schantz, skriver man att förslaget innebär flera försämringar av studenternas försäkringsskydd.

MAN MENAR BLAND annat att de nya villkoren försvårar universitetets internationaliseringsarbete samt medför risker att vissa partneruniversitet inte längre anser att försäkringen är fullgod. Studenter som ännu

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Svetlana Martin D’andré och Amélie Gasté anländer till Lund på Arrival Day den 11 januari i år. Utbytesstudenter som kommer till Lund omfattas inte av Kammarkollegiets försäkring. Foto: Saber Malmgren.

inte rest riskerar dessutom att förlora hyresdepositioner samt att ha betalt för språktest, visum, vaccinationer med mera i onödan.

YTTERLIGARE ANSER MAN att de nya villkoren leder till ett ökat ekonomiskt risktagande för studenterna, vilket riskerar leda till att endast studenter från en ekonomiskt fördelaktig bakgrund vågar satsa på utbytesstudier framöver. ”I praktiken innebär förändringen av villkoren att studenternas möjlighet att åka ut inte längre beror på UDs bedömning av säkerhetsläget i värdlandet, utan på Kammarkollegiets vilja att försäkra studenten.”

ERLAND TÖRNGREN, ENHETSCHEF på Kammarkollegiets försäkringsavdelning, menar att de nya villkoren är framtagna av omtanke för studenternas bästa.

– Vi har tagit hem åtskilliga studenter som drabbades under förra året. Och det är för att undvika samma situation igen som vi genomför den här förändringen.

Under ett normalt år hade de nya försäkringsvillkoren inte inneburit några större förändringar för studenterna, menar Erland Törngren.

– Om vi skulle haft det här villkoret un-

”

Vi har tagit hem åtskilliga studenter som drabbades under förra året. der sommaren 2019, så hade det medfört ett undantag för väldigt få länder i världen. Det gäller främst länder där det pågår inbördeskrig eller svältkatastrofer, där jag inte tror att man hade tänkt sig att bedriva utbytesstudier i normalt fall. Han fortsätter: – Pågar pandemin i full kraft även i juli 2021, ja då får det stor effekt för studenterna.

Och det är också det som vi har tänkt. Vi vill inte att man ska behöva uppleva den här extrema situationen igen, och vi vill också att man som student tänker på vad man kan göra för att förebygga att hamna i den situationen.

Som student förlorar man dock inte sitt försäkringsskydd omedelbart om UD ändrar sin avrådan.

– Det finns en 30-dagarsbuffert då försäkringen fortfarande gäller, och då tror vi att de

flesta terminer hinner avslutas.

KAMMARKOLLEGIET ÄR MEDVETNA om att de nya villkoren kan påverka studenternas försörjning.

– Vi förstår att det kan vara problematiskt för studenterna att ställa om. Jag tror att universitetsvärlden behöver hjälpa oss med en sådan omställning, som de gjorde i våras.

Man behöver en plan b för sina studier ifall man inte kan fullfölja dem.

Enligt Erland Törngren har man redan mottagit kritik från flera universitet.

– Vi har fått många synpunkter på de nya villkoren. Det är flera som har uttryckt att de tycker att det är en dålig idé från vår sida att göra denna förändring.

MARTIN AXELSSON DÄRTH

Lundagård nummer 1 2021 |

9

tema:: polemik polemik tema

Kamrater & ko Hon är moderat och han är socialdemokrat.

Lundagård bjöd in två av sina utbildningspolitiska krönikörer, vännerna Sasha och Lowe, för att debattera.

Gustafscenen i AF. Onsdagen den 12 januari. Sasha och Lowe kommer in i byggnaden ungefär samtidigt, och det är uppenbart att de har mycket att samtala om.

LOWE ÄR SOCIALDEMOKRAT och Sasha är moderat. De blev vänner under valrörelsen 2018 och det var politiken och engagemanget på Blekingska nationen som förde dem samman. Trots att deras politiska värderingar skiljer sig åt på många punkter, är de överens om att vänskap och politik går att hålla isär till en viss gräns.

HUR HAR ERA POLITISKA ÅSIKTER PÅVERKAT ER VÄNSKAP? SASHA: Jag tycker att det är kul att vi har olika åsikter. Mitt engagemang för liberalismen ser jag separat från mitt sociala umgänge. Ibland kanske det skär sig, till exempel har jag väldigt svårt för människor som kallar sig för kommunister. Min mor är född och uppväxt i forna sovjet och det gör lite ont varje gång någon vurmar för kommunismen LOWE: Vi är båda intresserade av politik och det var så vi hittade varandra. För mig skulle det inte fungera att umgås med någon som röstar på Sverigedemokraterna, jag tycker det är en vidrig handling. Jag har dock respekt för att man kan vilja vara vän med folk som inte tycker att abort är fräscht eller som gillar Jimmie Åkesson, men det är inte heller fel att välja bort sådana människor. Jag vill egentligen inte stänga dörren för någon, men jag dömer folk lite grann efter deras politiska åsikter.

HUR VANLIGT TROR NI DET ÄR ATT STUDENTER ÄR POLITISKT AKTIVA? SASHA: Förr var de politiska ungdomsförbunden mycket större. Studenter är mer intresserade av sakpolitik. Och det förstår jag, vi har stora frågor just nu. Men det är viktigt att man tar plats i våra politiska system, annars tar andra människor plats.

LOWE: Det finns många idioter som inte borde syssla med politik men som är skittaggade på att göra det. De som tycker att politik är tråkigt behöver sitta i kommunstyrelsen för att driva ut alla dem. Det betyder inte att du behöver tycka om allt ditt parti gör.

I LUNDAGÅRDS VALBAROMETER

matfrågan

är

den

viktigaste

2018 kom det fram att klifrågan för Lunds studenter.

HUR LÖSER VI KLIMATKRISEN?

LOWE SMITH JONSSON Studerar: Konsthistoria.

Hjärtefrågor: public service, Kulturskolan och Systembolaget Bästa politiska slagord: No kaynes, no gains.

10 | Lundagård nummer 1 2021

SASHA: I dag pratar vi om den som en moralisk fråga – att vi ska källsortera och äta veganskt – men jag är helt övertygad om att det bara är en bråkdel av problemet. Vi borde prata om det som en teknisk fråga. Jag tycker att det är viktigt att man fortsätter bygga ut och satsar på forskning kring kärnkraft.

LOWE: Nu vill ni att jag ska säga att jag är emot kärnkraft eller hur?

Men jag är faktiskt lite för, även om jag är skeptisk. För mig handlar klimatkrisen primärt om regler. Tjänar företag pengar på oetiska material så kommer de att göra det. Det räcker inte med några halvmesyrer, där vi säger ”gud vad bra att de har lådcyklar i Stockholm” alltså – jag avskyr lådcyklar om de är en ersättning för hårda regler. Om kärnkraft är ett verktyg som gör att färre människor dör och vi kan rädda lite mer jordyta, då är jag villig att ta den risken. Även om jag hade föredragit vatten- eller solkraft.

onkurrenter

LÄS FLER TEMAARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE LÄS FLER TEMAARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

SASHA STENERAM Utbildning: Strategisk kommunikation.

I FRÅGAN OM KLIMATET VERKAR NI VARA GANSKA ÖVERENS. I VILKA FRÅGOR STÅR NI LÄNGST IFRÅN VARANDRA?

Skatt.

SASHA: Offentligt finansierad konst.

LOWE: Public service.

SASHA: Jag tycker inte att staten har rätt att bestämma vad som är konst, fin eller ful, vilket de indirekt gör. Varför är en tavla mer konst än ett Sims-spel? För mig är det nästan samma sak. Den ena är offentligt finansierad och den andra är finansierad av folk som faktiskt vill ha det.

LOWE: Alla kommer inte tycka att samma saker är vackra. Men om vi inte har allmän konst, som finansieras av offentliga medel, kommer våra städer att bli fula och det hade varit dötråkigt.

LOWE:

Hjärtefrågor: utbildning, liberalism, feminism och internationalisering.

Bästa politiska slagord: Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.

PÅ TAL OM skatteplanering. Hösten 2019 publicerades debattartikeln ”Stoppa skattefinansieringen av värdelösa utbildningar” i Lundagård vilken efterföljdes av en het debatt. Debatten handlade om en fråga som borde vara av hög aktualitet för studenter i allmänhet. VAD ÄR SYFTET MED HÖGRE UTBILDNING? SASHA: Att bereda innovatörer och se till att det finns utbildade människor som kan leda länder framåt i till exempel klimatforskning.

LOWE: Det viktigaste är folkbildning, för att skydda mot auktoritära krafter som vi har sett i USA och i Sverige utan att nämna några namn.

Vi behöver ett utbildat folk som kan ta sig till högre utbildning. Men jag tror också att bildning ökar livskvaliteten, och då inte bara ekonomiskt.

SASHA: Jag håller med, bildning handlar det också om, men universiteten är inte det enda sättet att bilda sig på. Man kan vara bildad och ha noll högskolepoäng.

NÄR VI ÄR INNE PÅ SAKER SOM BILDNING OCH LIVSKVALITET. VAD INNEBÄR ORDET FRIHET FÖR ER? SASHA: Jag

håller stenhårt på att sänkt skatt är frihet.

Högre skatt är frihet för mig. Alla har inte råd att gå i privatlektioner för att spela piano. Om man förhandlar bort en liten bit privatekonomisk frihet, så får fler människor samma möjlighet att bestämma över sina liv genom det offentliga.

SASHA: Jag är inte emot skatt, det hade varit sjukt, men jag tycker att det är viktigt att det finns någon slags rimlighet i vad man lägger skattepengar på. Skattepengar ska gå till vår välfärd och till möjligheter att förbättra liv – sjukvård, äldreomsorg, försvar. Saker som är av reell vikt.

LOWE:

HUR UPPLEVER NI ATT NI HAR BLIVIT BEMÖTTA I STUDENTLIVET, MED TANKE PÅ ERA POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN? LOWE: Jag bär mina politiska åsikter utanpå. Det är väldigt sällan jag får skit, men det var lite jobbigt under valrörelsen för att folk trodde att jag skulle kunna svara på allt socialdemokraterna gör och tycker.

SASHA: Jag har aldrig varit rädd för uttrycka en åsikt, det är nog känt för de flesta som känner mig att jag är moderat. Det kan hända att någon skämtar om min politiska färg. När jag och min kille precis hade börjat dejta brukade han sätta på den här låten… ”men hon är moderat, moderat…” Det är det mest negativa, men man får ta det med en nypa salt.

LOWE: Jag har fått höra klassförrädare några gånger, men det är mest med kärlek.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO JOHAN ENGBERG Lundagård nummer 1 2021 |

11

reportage reportage

| LundagĂĽrd nummer 1 2021

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Under 2020 kulminerade diskussionen om akademins frihet i boksläpp, debatter, och lagändringar. De flesta verkar vara överens om att den akademiska friheten är hotad, men det råder en djup osämja kring varför så är fallet. Lundagård gör en djupdykning i den hetlevrade debatten och finner politisk laddning och paradoxala motsättningar.

TEXT LYDIA LÖTHMAN ILLUSTRATION AGNES GARVELL

B

egreppet akademisk frihet är brett. Kort sagt innefattar det frihet inom undervisning och forskning samt universitetens och högskolornas institutionella självständighet.

FRÅGAN OM AKADEMINS frihet har aktualiserats i takt med att demokratins internationella ställning försvagats. Enligt ett demokrati-index framtaget av The economist är det globala läget för demokratier värst hittills sedan indexet skapades 2006. När länder är inne i en process av auktorisering är det ofta den akademiska friheten som attackeras först.

Detta berättar Staffan Lindberg under ett webbinarium om akademisk frihet organiserat av Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (RIFO) och Sveriges unga akademi.

ETT TYDLIGT EXEMPEL på ett land där akademisk frihet har demolerats är Ungern. Sedan Viktor Orbáns tillträde år 2010 har demokratin i landet genomgått en hastig nedmontering. Ungern räknas numera som en valdiktatur. År 2020 dömdes landet i EU-domstolen för att ha stiftat lagar som tvingat ett ungerskt universitet att lägga ned sin verksamhet och flytta den till Wien.

LÄNGE HAR DET saknats verktyg för att mäta den akademiska friheten och göra internationella jämförelser. Akademisk frihet vid lärosäten har inte heller tagits i beaktande i internationella rankningar av universitet och högskolor. 2020 lanserades ett nytt index, Academic Freedom Index, som utgår från åtta faktorer, exempelvis frihet till att forska och undervisa. Länderna delas sedan upp i fem kategorier, A till E, beroende på hur väl de når upp till kriterierna. Sverige placerar sig i den högst rankade gruppen: ”A-gruppen”, och på plats fem globalt. Störst akademisk frihet i världen har Uruguay och Portugal, enligt indexet.

att forskare som jag inte längre ska finnas på universiteten. Målet är en utplåning av vissa sätt att arbeta och tänka, säger hon.

– Jag är oenig med många olika teoretiska och metodologiska positioner på universitetet men jag vill ändå att de ska finnas inom vetenskapen, förklarar hon vidare.

ANGREPPEN KOMMER BLAND annat från nazister som ser genusvetenskapen som ett hot mot deras världsbild. De har ofta en sexuell och främlingsfientlig natur och är dessutom kopplade till olika diskrimineringsformer.

– En del av påhoppen är rasistiska, homofobiska eller transfobiska.

Det är ett ifrågasättande av de kroppar vi representerar, berättar Diana Mulinari.

Hon understryker att det inte bara är genusvetare som drabbas.

– Ekologer verkar vara särskilt utsatta för hot. Även kollegor som forskar på migration och rasism har drabbats, säger Diana Mulinari.

HON BERÄTTAR ATT det i stort sett är omöjligt för universitetet att skydda forskare och anställda mot denna typ av angrepp då de nästan alltid är anonyma. Men hon är ändå nöjd med det arbete universitetet gör.

– Samhällsvetenskapliga fakulteten har utfört ett proaktivt arbete för att skydda forskare. Man har infört rutiner där forskare uppmanas dokumentera hot och meddela prefekten om något sådant skulle inträffa. Även om jag tvivlar på att de faktiskt kan hjälpa är det ett stort framsteg att man inte längre känner sig ensam, menar hon.

JOHANNES PERSSON, DEKAN för de Humanistiska och Teologiska fakulteterna, berättar om hur de arbetar för att främja den akademiska friheten:

MEN TROTS DENNA lovande statistik är hotet mot den akademiska friheten av allt att döma inte isolerat till länder med auktoritära regimer.

Flertalet forskare och lärare på Lunds universitet (LU) vittnar om en hotad akademisk frihet i Sverige, där forskare censureras och blir påhoppade.

DIANA MULINARI ÄR professor i genusvetenskap vid LU och berättar om en miljö präglad av hat. Hon berättar om påhopp som bryter ned, tröttar ut och påverkar på djupet. Diana Mulinari forskade under en period om Sverigedemokraterna och det var under denna period som angreppen var som värst, vilket eventuellt ledde till att hon valde att byta forskningsfält.

– Det är ett exempel på en intressant process där forskare själva börjar tillämpa självcensur. Man vet om att om man väljer vissa teman i sin forskning och uttalar sig om vissa saker så kommer dessa påhopp. Det blir en slags osynlig process, fortsätter hon.

Diana Mulinari poängterar att det är en stor skillnad på akademisk kritisk granskning och påhopp.

– Vetenskap utvecklas genom kritisk granskning i det offentliga rummet och av kollegor. När jag pratar om påhopp syftar jag aldrig på den typen av kritisk granskning. Vi pratar om hatideologier som önskar

Lundagård nummer 1 2021 | 13

reportage

– Vi försöker värna den friheten på olika sätt, även om den kan vara besvärlig att hantera, speciellt i små ämnen. Ett konkret exempel är vårt reviderade professorsprogram där vi skiljer mellan behovet av basoch rörliga professurer. En och samma person kan, som jag ser det, över tid växla från den ena till den andra rollen. Personen är alltså inte inlåst i en disciplinär struktur utan kan utnyttja den akademiska friheten att röra sig tämligen fritt.

MATS ALVESSON ÄR professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan och en ofta återkommande debattör inom utbildningsfrågor. Han håller med Diana Mulinari om att den akademiska friheten är hotad i Sverige.

– Det finns många hot mot den akademiska friheten, säger han.

Medan Diana Mulinari menar att högerextrema angrepp är det största hotet anser Mats Alvesson att det är från juridiskt håll som begränsningarna kommer i form av regler, lagar och förordningar. Han menar även att det i vissa avseenden finns en åsiktskorridor på svenska universitet som äventyrar den akademiska friheten.

– Det finns olika grupper som protesterar så fort de tar del av en åsikt som inte är i linje med den egna. Detta leder sammantaget till väldigt mycket självdisciplinering. Folk begränsar sig ifråga om yttrandefriheten och gör allting väldigt försiktigt för att risken för negativ respons ska minimeras, berättar Mats Alvesson.

DETTA KAN KOPPLAS till Mats Alvessons egenmyntade begrepp ”funktionell dumhet”, som innebär att man tänker väldigt snävt inom en säker tankeram och inte vågar vara kritisk eller självständig. Begreppet kan även appliceras på akademin.

– Om det finns denna typ av risker så riskerar man att hamna i funktionell dumhet där man begränsar tankeutrymmet till det föreskrivna, inte vågar ta ut svängarna och gör allting ”by the book”, menar han.

Mats Alvesson drar paralleller mellan akademisk ofrihet och jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att göra samhället jämställt. Inom universitetet innefattar detta bland annat påverkan på kurslitteraturlistor och tjänstetillsättningar.

14 | Lundagård nummer 1 2021

Mats Alvesson vänder sig bland annat emot att det ska finnas krav på en jämn könsfördelning i universitetets kurslitteraturlistor.

KOPPLINGEN MELLAN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING och akademisk ofrihet är vanligt förekommande. Ett av de mest uppmärksammade boksläppen under 2020 var Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. Boken är en kritisk granskning av jämställdhetsintegrering inom universitetet och genusvetenskapens roll i denna. Detta har sammantaget skapat en diskurs av motsättningar mellan genusvetenskapen och akademisk frihet. Med tanke på att genusvetenskapen ofta blir utsatt för angrepp och påhopp är diskursen av motsättningar mellan den och akademisk frihet något paradoxal. Akademisk frihet blir ett lätt byte då auktoritära regimer styr, och det är ofta just genusvetenskapen som attackeras. Exempelvis förbjöds undervisning i genusvetenskap i Ungern 2018 och samma år stoppade den bulgariska regeringen ett forskningsprojekt om undervisning i jämställdhet i skolorna.

Diana Mulinari nämner Brasilien som ett annat alarmerande exempel.

– Nationalister och religiösa fundamentalister som exempelvis Brasiliens president Jair M. Bolsonaro har genom att förespråka traditionella könsroller försvårat för denna typ av forskning, säger hon.

ERIK J OLSSON ÄR professor i teoretisk filosofi och grundare av organisationen Academic Rights Watch (ARW). ARW är en stiftelse med det självutnämnda uppdraget att granska akademin och värna den akademiska friheten. Han och organisationen har regelbundet ställt sig negativa till genusvetenskapens politiska inflytande.

– Genusvetenskapen ansågs ge den slutgiltiga sanningen om kön vilket sedan blev grunden för den stora politiska omställning som nyligen genomförts vid alla svenska lärosäten under namnet jämställdhetsintegrering. Problemet är att det finns många andra discipliner som också forskar om kön under helt eller delvis andra förutsättningar. Därför borde man från politiskt håll ha tillåtit en större åsiktsmångfald innan man bestämde sig för att genomdriva radikala reformer i jämställdhetens namn på våra högskolor, säger Erik J Olsson.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

– Hotbilden mot genusvetenskapen är enligt min mening delvis överdriven, tillägger han.

ERIK J OLSSON menar att det behövs flera reformer för att säkra den akademiska friheten. Han riktar särskilt hård kritik mot förra universitetsledningen med LU:s avgående rektor, Torbjörn von Schantz, i spetsen.

– LU har under avgående rektor ägnat sig åt inkvotering av kvinnliga professorer på bred front, ofta till omvärldens förundran. Detta är förstås ren opportunism och utslag av politisk korrekthet, men i grunden djupt oansvarigt, då det hotar den för högskolorna livsviktiga meritokratiska anställningsprocessen, menar han.

PER MICKWITZ ÄR nyvald vicerektor med ansvar för forskning, hållbarhet och campusutveckling. Han tycker generellt att jämställdhetsintegrering är av godo.

– Det är en svår fråga och man måste diskutera den i enskilda fall.

Men jag tror personligen att forskningen som helhet blir bättre om vi har en diversitet hos de som utför forskningen. Det finns därför skäl att också beakta genus vid rekryteringar, säger han.

Per Mickwitz påpekar också att man inte kan se den akademiska friheten som en oinskränkbar princip.

– Akademisk frihet handlar inte om att man får publicera vad som helst. Som forskare har man också ett ansvar, både etiskt och kvalitetsmässigt, säger han.

DIANA MULINARI MENAR att det är ett misstag att skapa en retorisk motsättning mellan yttrandefrihet och genusvetenskap.

– Ofta används argument om yttrandefrihet emot oss genusvetare.

Det är en diskurs om att vi inom genusvetenskapen är tråkiga och politiskt korrekta och att vi hindrar folk från att säga vad de tycker. Men alla empiriska studier visar att så inte är fallet, säger hon.

HON MENAR ATT problemet är att akademisk frihet ibland används som

en ursäkt för att utöva och förstärka förtryck mot redan marginaliserade grupper. Som exempel använder hon användningen av ”n-ordet” inom akademin. I december 2019 uppstod exempelvis en kontrovers då en lärare vid Uppsala universitet uttalade hela n-ordet under ett panel-

samtal. Händelsen har senare utvecklats till en debatt om akademins och ordets frihet.

– Begränsningar i ens rätt att skada uppfattas ibland som begränsningar i sin akademiska frihet, menar Diana Mulinari.

TROTS ÅSIKTSSKILLNADER ÄR samtliga intervjupersoner överens om att den akademiska friheten är hotad. Ändå är detta inte något som undersökts av den myndighet som har i uppdrag att bevaka högskolor och universitet. I Sverige är det universitetskanslersämbetet (UKÄ) som har uppdraget att utvärdera och bevaka de svenska lärosätena. I ett mejl till Lundagård berättar myndigheten att de inte analyserat dagens situation när det gäller den akademiska friheten i Sverige. Däremot så kan det snart vara aktuellt att genomföra en sådan utredning på grund av en nyligen framröstad ändring i högskolelagen.

in en proposition om ändringar i högskolelagen där ett av målen var att ”främja och värna” den akademiska friheten. Den akademiska friheten är sedan tidigare reglerad i grundlagen och i högskolelagen, men det finns inga bestämmelser som generellt reglerar universitetens och högskolornas verksamheter i detta avseende. Det nya tillskottet ska säkerställa att den akademiska friheten främjas och värnas vid svenska högskolor och universitet.

– Ändringarna i högskolelagen för att främja den akademiska friheten handlar till stor del om att tydliggöra betydelsen av friheten att få välja forskningsproblem, utveckla forskningsmetoder och sprida forskningsresultat som redan tidigare varit lagstadgad. Men nu lägger man till att det är en allmän princip för högskolornas verksamhet att främja och värna den friheten. Det tydliggör betydelsen av akademisk frihet för lärosätenas verksamhet, och kanske också att vi inte kan den friheten för given, säger Johannes Persson på Humanistiska och Teologiska fakulteterna.

2020 LÄMNADE REGERINGEN

HUR LAGFÖRSLAGET KOMMER att påverka svenska lärosäten återstår att se, men det är ett steg i rätt riktning. Om man ser förbi de meningsskillnader som präglar debatten så har Sveriges akademiker ett tydligt och gemensamt budskap: den akademiska friheten är hotad.

Lundagård nummer 1 2021 | 15

VI LÄNGTAR EFTER DIG!

SÖK SEMESTERVIKARIAT HOS OSS REDAN IDAG regionkronoberg.se/sommarjobb SJUKSKÖTERSKOR • UNDERSKÖTERSKOR • MEDICINSKA SEKRETERARE TANDSKÖTERSKOR • SKÖTARE • SERVICEPERSONAL • KOCKAR

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

utflykten utflykten

Bokar – inte böcker Runt Lund breder jordbrukslandskapet ut sig och det kan vara en utmaning att hitta fina naturområden.

Men den som letar kan bli rikligt belönad.

Följ med på vandring i stadsnära natur.

TEXT OCH FOTO MATTIS VINDELMAN FOTO SABER MALMGREN

18 | Lundagård | Lundagård nummer nummer 1 2021 1 2021

LÄS FLER UTFLYKTSREPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

E

fter en missad buss och en hektisk elsparkcykelfärd befinner vi oss på buss 160 på väg mot Knivsåsen. Naturreservatet är hem åt den populära badplatsen Dalby stenbrott, men i dag lyser badgästerna med sin frånvaro. Det är en av årets få dagar med snö, och i kontrast till den annars mörka och gråa vintern känns det som att någon har tänt en lampa.

SNÖN FÖRÄNDRAR OCKSÅ ljuden, de dämpas och ramas in av tysta mellanrum. En korp kraxar dovt, en bil surrar långt borta och snön knarrar under våra fötter när vi går på klipporna runt stenbrottet. Små blöta snösamlingar faller från träden och skvallrar om det tillfälliga i situationen.

VI RUNDAR STENBROTTET och kommer in i bokskogen på andra sidan. Koltrastar skvätter ihärdigt runt bland löven på marken i jakt på föda och en hackspett hamrar sin näbb mot en död gren i hopp om insekter och larver. En ekorre skuttar snabbt iväg, förmodligen skrämd av ljudet från våra skor mot den lövklädda marken. Att bokskogen är så öppen och lätt att gå i beror på de fallna löven. De bryts ner långsamt och bildar en matta som gör det svårt för andra buskar och träd att växa här.

VI FORTSÄTTER NORRUT längs Skåneledens orangea markeringar. Över en betesmark, in i en skog, upp på en grusväg, förbi en hästhage och igenom byn Torna Hällestad. Vår vandring bjuder på imponerande variation.

NORR OM TORNA Hällestad ligger Prästaskogens naturreservat, med stigar som slingrar sig upp och ner på branta rullstensåsar.

Här finns två dammar, milsvid utsikt över jordbrukslandskapet och ett överflöd av fina fikaplatser. De ovanliga vresbokarna dominerar i reservatets västra del, som mycket passande kallas Trollskogen. De kaotiskt växande träden vrider, böjer och snurrar sina stammar och grenar, och ingen vet säkert varför. Likt bångstyriga tonåringar vägrar de rätta sig efter de ståtliga, pelarlika bokarna som står precis intill.

Lundagård nummer 1 2021 | 19

utflykten

Tips!

Med buss från Lund når du snabbt den 15 kilometer långa Skrylleslingan, som är en del av Skåneleden. Börja och sluta vid Knivsåsen, Torna Hällestad eller Skrylle, eller gå en del av leden. Vi började vid Knivsåsen och avslutade i Torna Hällestad.

För att se en karta över leden besök www.skaneleden.se/etapp/13a-skrylleslingan. Buss 160 går från Lund C till Knivsåsen. Buss 161 går från Bankgatan i Lund till Torna Hällestad.

Från och med den 13 mars går buss 159 från Lund C och stannar vid flera vackra naturområden, bland annat Dalby Söderskog, Skrylle och Trollskogen.

| Lundagård nummer 1 2021

historisk tillbakablick

LÄS OM FLER NATIONERS HISTORIA PÅ LUNDAGARD.SE

Sagan om Det går inte att skriva ett nummer under temat polemik utan att nämna studentlivets mest uppenbara outsider: Smålands nation.

TEXT NINA MORBY FOTOKOLLAGE: LUNDAGÅRDS ARKIV

“Danskvällarna oroade våra grannar i precis samma grad som andra nationers.

Skillnaden var fler rutiga skjortor, ingen punsch och inga ärtor. Politisk puritanism förenades glatt med sexliberalism när det roliga folket fylkades på Smålands: dom lättgalna, dom offervilliga, dom överallvarliga och så förstås alla våra kära drops-outs (...) Smålands var älskat och avskytt. Kåren och punschkuratorerna betraktade oss som tillhörande en annan ras.”

Lempert, pensionerad journalist och Smålands nations kurator år 1976, nationens säregna ställning i det annars ganska likriktade Lunds studentliv. Texten publicerades i sin helhet i antologin Röd lyser stugan - berättelser från Smålands nation (1990) där forna medlemmar, ordföranden och kuratorer återgett sina minnen från åren på nationen. En sak förenar deras upplevelser: synen på Smålands som ett rött utropstecken i akademikerstaden Lund.

SÅ BESKREV GÖSTA

SAMTIDIGT FLORERADE RADIKALA vindar i Europa, i sviterna av 68-rörelsen. I Lund bildades diverse grupper för att verka i en progressiv riktning av kvinnofrågor, miljö och anti-imperialism. De flesta av Lunds nationer, som sägs ha varit av borgerlig karaktär, avvisade de politiska grupperingarna, men inte Smålands nation.

BENGT STÅHL, PENSIONERAD civilekonom, var kurator på Smålands nation 1971. Han beskriver sig själv och sitt ungdomsjag som värdekonservativ, efter sin uppväxt i Svenska kyrkan.

– Smålands var precis som vilken nation som helst när jag tillträdde, det fanns ingenting av det politiska. Det var när de utländska studenterna kom in, framför allt från Chile, som nationen började förändras.

1971 BESKRIVS SOM ett särskilt viktigt år för nationens politiska orien-

I KORPAMOEN, ETT av

Smålands fyra nationshus, anordnas vanligtvis jazzklubbar, pubkvällar och diverse politiska evenemang. Det något otidsenliga möblemanget ger en air av 70-tal, som nationen medvetet verkar vilja bevara sin koppling till. Det var nämligen då Smålands hade sina glansdagar. Studenter, såväl som vanliga dödliga, köade utanför Korpamoen för att få plats på marxistiska samtal, danskvällar och den vida omtalade Cabarét Caberix. I lokalen samsades folk med skilda världsåskådningar och diametralt olika visioner för hur samhället skulle styras. Alla erkände de dock nationen som Lunds huvudsakliga tillhåll för de vänstersympatiserande.

SAGAN OM SMÅLANDS och

dess klientel är lika delar krånglig som intressant. Hur gick egentligen nationen från att vara konservativ och traditionsfast, efter sin historia som residens åt prästsöner under slutet av 1600-talet, till att mer än 300 år senare bli en mötesplats för allt från progressiva vänsterstudenter, till radikala kristna grupper och maoister?

tering. Då fick de medaljtyngda kavajerna ge vika för solidaritetsarbete och studieaftnar. För att utöka nationskassan bestämde man sig för att bredda Smålands medlemsunderlag, och lät nationens lokaler hyras av fristående politiska rörelser, arbetarrörelsen och kristna grupper. Samtidigt började man, på Bengt Ståhls initiativ, att lägga stort krut på den sociala verksamheten, efter att en hyresgäst begått självmord i en av nationens lägenheter. Man insåg att den sociala misär som fanns på nationen var tvungen att adresseras.

“

Nationens sötaste flicka skulle möta honom på stationen.

Början på Smålands socialistiska resa Berättelsen om Smålands storhetstid tar sin början under 1960-talets utbildningsexplosion. År 1970 fanns 30 000 inskrivna studenter vid Lunds universitet, vilket innebar en sexfaldig ökning på bara tio år.

Anledningen var bland annat att universitetet öppnades för personer utan konventionell gymnasieexamen, som hade studerat vid folkhögskolor eller kvällsgymnasier. Dessa kom ofta från arbetarklassen, och kände sig inte hemma i nationernas studentikosa traditionalism. Men eftersom alla studenter var tvungna att skrivas in på en nation, på grund av lagen om nationobligatorium, fanns inte alternativet att helt undfly studentlivet.

NU BÖRJADE ÄVEN studenter från andra delar av Sverige komma till Kastanjegatan 7. Fram till 1970-talets början befolkades nationen främst av smålänningar, som sedan länge känt en stolthet över regionens förflutna. Inte minst över upprorsmakaren Nils Dacke och författaren Vilhelm Moberg. Den senare kom ofta och besökte Smålands under slutet av 1960-talet. Enligt Bengt Ståhl hade författaren ett krav för sin vistelse: – Vilhelm Moberg bad att nationens sötaste flicka skulle möta honom på stationen och inte lämna honom förrän han reste hem igen, säger han och försäkrar om att det inte fanns några sexuella undertoner i författarens anspråk.

Lundagård nummer 1 2021 |

21

historisk tillbakablick SMÅLANDS VÄXTE EXPLOSIONSARTAT. Snart var man störst bland nationerna i Lund. Samtidigt fanns en stor problematik bland nationens hyresgäster. Bygget av Korpamoen hade övertrasserat nationsbudgeten med råge. Resultatet blev hyror som studenterna inte hade råd med, vilket gjorde att flera hyresrätter gapade tomma.

VID DENNA TID regerade det allmänborgerliga studentpartiet Fria Studenter (Fris) över kårerna i Lund. Bland många studenter fanns uppfattningen att partiet inte lyckades tillvarata nationernas intressen, framförallt i bostadsfrågan. Därför bildade man ett eget kårparti, Progressiv Studentfront - PSF - och vann kårvalet. Bengt Ståhl blev partiordförande.

– Vi ville samla en enad front mot Fris. Vi kände oss undertryckta och vill stärka nationens ställning i Lund visavi kåren och Akademiska Föreningen.

“

Man levde i sin egen bubbla.

LYCKAN BLEV KORTVARIG. Efter att studenter aktiva i Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), föregångare till Vänsterpartiet, infiltrerat PSF fick partiet överlåta makten till Fris på nytt, hundra dagar efter vinsten. Förlusten skapade misstro bland vissa av Smålands medlemmar, som tyckte att Bengt Ståhl och hans entourage borde ha satt sig på tvären mot kommunisterna.

Från gammelkommunism till allmänvänster ÅRSSKIFTET 1973/1974 VAR dystert för Smålands. Konjunkturen var dålig och nationen hade lyckats väcka ont blod med de flesta: SSU, VPK, maoisterna och dubbelmaoisterna. Bland utomstående sågs nationen som ett säte för medgörliga revisionister, som ville bilda allians med borgarklassen. VPK var vid denna tid den största vänsterrörelsen i Lund, varför konflikterna fick omedelbara följder för Smålands praktiska arbete. Inom Lundavänstern fanns en överkänslighet gentemot avvikelser från “den rätta läran”, och man retade sig på Smålands generösa takhöjd. Smålands, å sin sida, värjde sig mot dogmer och floskler som ofta förekom bland de mer rättrogna.

GÖSTA LEMPERT BÖRJADE sitt engagemang i Smålands 1974 och blev vald till kurator året efter. Vid hans tillträde inträffade en brytning i den politiska basen på Smålands. Från att till stor del bestå av anhängare till gammelkommunismen och DDR, intog en mer liberal vänster nationens lokaler. Men spridningen var stor. Allt från moderater till vänsterpartister, trotskister, maoister och diverse politiska bokstavskombinationer hängde på Smålands. Hur alla kunde samsas under ett och samma tak beskriver han som ett mysterium.

– Det var en stämning på Smålands som inte stötte bort folk. Där fanns otroligt många grupperingar, både inom och utanför nationen, men alla sökte sig till Smålands för där pågick debatterna och studierna.

SMÅLANDS STOD PÅ tre ben: kulturen, utbildningen och Dackekuriren, nationens tidning, där livliga debatter ägde rum mellan olika meningsmotståndare. Trots att Gösta Lempert själv identifierade sig som allmänvänster värnade han och hans kuratel starkt om Dacke-

22 | Lundagård nummer 1 2021

kurirens liberala ledarskribent, Lars Westerberg.

– Det var en typisk strid på nationen. Jag ville ha kvar honom i tidningen men många tyckte att han var för borgerlig och personlig.

Det var ett bra signum på Smålands, även om det fanns stridigheter så kunde man behålla en absolut bergsäker liberal. Det tycker jag var en styrka.

En av Lunds minsta nationer Under senare delen av 1970-talet blev Smålands allt mer radikalt.

Man lät deklarera nationens socialistiska hållning i stadgarna. Bland annat skulle Smålands främja användandet av marxistisk utbildning och forskning vid universitetet, hette det. Det gjorde Smålands impopulär bland vänföreningar, som sedan länge hade stöttat nationen ekonomiskt.

BENGT STÅHL HAR sedan sin avgång som kurator alltid haft bra kontakt med nationen, även om han inte alltid tyckt om utvecklingen som skett. Han beskriver nationen under denna tid som en politisk kamporganisation: – Det var väldigt tragiskt. Nationen blev närmast en sekt under några år där man levde i sin egen bubbla.

SÅ KOM 80-TALET, 90-talet och ett nytt millennium. Smålands politiska vändningar har med tiden skiftat likt en jojobantares våg, om än alltid på den vänstra delen av den ideologiska kartan. Det är nu ett annat Smålands som huserar på Kastanjegatan 7, framförallt är lokalerna i pandemins svallvågor tomma på besökare. Det politiska lever vidare i en anda av feminism, antirasism, veganism och hbtq-medvetenhet. Fortfarande samlas i synnerhet studenter med vänsterorienterade åsikter i Korpamoen, som i dag tillhör en av Lunds minsta nationer.

Ordlista DDR- Deutsche Demokratische Republik, Östtyskland VPK - Vänsterpartiet kommunisterna, föregångare till Vänsterpartiet SSU - Socialdemokraternas ungdomsförbund Maoister - anhängare av maoism, en form av kommunism om utvecklades av Kinas kommunistiska partis ledare Mao Zedong under perioden 1949–1978.

Dubbelmaoister - även känd som rebellrörelsen, var en maoistiskt influerad rörelse i Sverige under sommaren 1968. Rörelsen fanns främst i Uppsala och sade sig vilja göra rent hus med ”revisionisterna” i de andra rörelserna.

Revisionist - anhängare av revisionism, ville förändra Karl Marx lära. Trodde framförallt att socialism kunuppnås utan revolution. Kom senare att förknippas med kommunistisk högeravvikelse.

LÄS OM FLER NATIONERS HISTORIA PÅ LUNDAGARD.SE

22

Lundagård nummer 1 2021 |

23

porträttet

En räv bakom örat Rektor emeritus talar ut.

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH FOTO JONAS JACOBSSON

Det är en nedklädd och hemtam före detta rektor som ler tillbaka från andra sidan skärmen. Arbetsrummet i det anrika Wrangelhuset i Lund är utbytt mot huset i Blekinge, men de pliriga ögonen, det pillemariska leendet och den lekfulla luggen är välbekanta inslag.

Från en tavelprydd vägg bakom Torbjörn von Schantz stirrar flera par djurögon tillbaka: några hjortar, kaniner och vad som för ett otränat öga lika gärna kan vara en bofink som en hackspett. Och en räv såklart.

– Några har jag gjort själv. Såg du den, frågar han och vänder sig om för att peka.

Kaninerna?

– Harar. Jag ritade mycket i min ungdom, men när jag började på forskarutbildningen fick jag tillräcklig kreativ tillfredsställelse via den.

Du disputerade på en avhandling om rävars sociala organisering. Är det något du har haft användning för i arbetet att leda ett universitet?

– Väldigt marginellt. Jag fick räven, det var ingen annan som ville ha den. Men min bakgrund som evolutionsbiolog präglar mitt sätt att tolka allt ifrån själviskhet till altruism. Många evolutionsteorier grundar sig i ekonomi, och vice versa. Allt handlar om optimering.

Min ringa kunskap om evolutionsbiologi är begränsad till teorin om att vara bäst lämpad för sin miljö. Har du varit extra lämpad för rektorsposten?

– Det kan jag inte påstå, säger han och skrattar, det absurda har varit att jag behöver tid för eftertanke och reflektion, men det har inte funnits i rektorsjobbet. Jag var känd på institutionen för att gå omkring i huset och filosofera, folk skrattade åt mig. Men jag har själv funderat på det där. Hur fan kom det sig att jag fick det här jobbet?

UPPVÄXTEN I LUND och den akademiska karriären till trots, berättar Torbjörn von Schantz att han inte kom från någon typisk akademikerfamilj.

– Jag är den enda i familjen som har läst vid universitetet, och vet inte om jag hade börjat om jag inte hade bott i Lund. Det var alltid något fullständigt ouppnåeligt och långt, långt borta.

TILL EN BÖRJAN drömde han om en karriär inom naturvård, men efter hand växte ett forskningsintresse fram. Forskningen blev framgångsrik och Torbjörn von Schantz byggde upp ett eget forskarlag. Men valet att söka sig till högre akademiska ämbeten var allt annat än självklart, berättar han.

– Fram tills dess var forskningen hela mitt liv. Men sedan blev min prefekt vald till ny dekan. Jag fick inte första tjing, jag var nog den tredje eller fjärde personen de frågade. Alla andra tackade nej.

Plötsligt öppnades en ny dimension i livet, där han fick utlopp för sin kreativitet. Att leda och jämka samman människor gav mer omedelbar feedback än forskningen.

– Det här var jäkligt fräckt, tänkte jag.

24 | Lundagård nummer 1 2021

TORBJÖRN VON SCHANTZ har ägnat mycket tid åt att förändra universitetets kultur, något man inte åstadkommer på sex år, menar han.

– Men mycket har gått åt rätt håll. Min stil att leda är väldigt slitsam.

Pekar man med hela handen så är det mer skonsamt för den som har jobbet, men inte för omgivningen.

Har rektorskedjan stundtals varit tung att bära?

– Det kan jag inte säga, sådant är jobbet. En av tjusningarna är att mitt inne i en kris så vet man aldrig om man kommer att överleva. Men gör man det så blir man stärkt.

Många skulle säga att det är kaxigt att gå emot Arbetsdomstolen. Hur ser du på kontroversen kring den avskedade forskaren i efterhand?

– Det var inget snack. Det fanns inga alternativ, men det är tragiskt för alla inblandade. Rättvisa - om man kan tala om det – är nådd. Tror man inte på universitetet och våra forskningsresultat så är det kört. Så det var inte fråga om skinn på näsan, utan en övertygelse om vad som är rätt.

Han månar om den akademiska friheten och lade han stor vikt vid universitetens roll i att stävja den antidemokratiska utvecklingen under sin avtackning . Hur orolig är han egentligen?

– Extremt. Det som skedde i Amerika i förra veckan [stormningen av Kapitolium den 6/1 2021, reds.anm.] är ett kulminerade av en lång process. När jag började som rektor prioriterade jag högre anslag framför fler utbildningsplatser. Men när Trump blev president, och jag förstod att en ovanligt stor del av den amerikanska befolkningen saknar högre utbildning, kände jag att det är extremt viktigt att alla som vill och kan ska ha rätt till högre utbildning. Oavsett vad man läser.

Samtidigt menar han att utmaningen ligger i att förenklingar, förnekanden eller rena lögner är mer slagkraftigt än fakta.

– Förmågan att skilja fakta från myt är avgörande. Högre utbildning är det viktigaste som finns för att bevara demokratin.

KÅPAN OCH REKTORSKEDJAN tillhör numera Erik Renström. Men 66-åringen har inga planer på att stämpla ut riktigt än. Påtandet i trädgården får vänta lite; det sista året kommer han att stå till den nya rektorns förfogande, något han gör med glädje.

– För första gången i mitt vuxna liv bekymrar jag mig inte om morgondagen.

Hur tror du att ditt eftermäle kommer att bli?

– Jag fick frågan om jag hellre blir fruktad eller bortglömd. Det är klart jag hellre blir fruktad, säger han och skrattar.

NÄR VI MÖTS en vecka senare för fotografering i Lundagård bär Torbjörn von Schantz en kort, svart rock, en marinblå scarf och ett par åtsittande, trendigt urtvättade jeans, varsamt uppvikta ovanför de mörka Chelsea-bootsen. När kameran slutat smattra börjar han vissla. Han härmar de olika fågelarterna som sjunger i parken.

– Blåmes och talgoxe har jag ibland, med mitt numera otränade öra, svårt att skilja åt.

Jag har svårt att tro att den avgående rektorn kommer att bli varken fruktad, eller bortglömd.

LundagĂĽrd nummer 1 2021 |

kultur

Den ensamma konstnären Anna Kristiansson tänker på en poet och en fotograf som båda väckte stor framgång efter sin död, och undrar om det finns något att lära av deras öden.

TEXT ANNA KRISTIANSSON ILLUSTRATION CECILIA FALKMAN

U

nder våren börjar jag min sista termin på Författarskolan vid Lunds universitet. När jag frågar människor varför de söker sig till skrivande utbildningar svarar många att gemenskapen som kommer med dessa utbildningar är ovärderlig. Att under ett eller två år få ägna sig helhjärtat åt att skriva och diskutera text och litteratur tillsammans med andra, som

är lika intresserade som en själv. Det är något fint i det, som det är i alla sammanhang där likasinnade träffas och tar sina första stapplande steg ut i världen. Skrivläraren och författaren Elin Cullhed skriver i tidningen Skriva (#1 2018) om skrivarkurser att ”man tror att man ska kunna vara så produktiv, men jag tror egentligen att man går kurser av andra anledningar. För att någonting sak-

Låtsasstaden

Female agency in Bridgerton

Pretend It’s a City (2021): en dokumentär av välsvarvade samtal mellan Fran Lebowitz – New York-populärintellektuell av antik skola – och bl.a. regissören Martin Scorsese.

Perfekt för att odla airen av New York men behålla européskepticismen. Skippa första avsnittet (boomer-varning) – se resten och dröm dig bort.

Bridgerton (2020) follows the standard tale of London’s high society drama and romance, with a courting season in 1813.

However, Shonda Rhime’s upgrades the period piece genre with modern gender attitudes and a twist of Gossip Girl.

The unknown scandalmonger, in this case, is Lady Whistledown who is all-knowing about one and all; the scandals, seductions,

AMANDUS GUSTAFSSON

26 | Lundagård nummer 1 2021

nas i ­livet, för att man vill hitta någonting i sig själv. Det är en del av ett sökande, helt enkelt.”

DE FLESTA SOM skriver med en tanke om att någon ska läsa vet att det är sårbart. För det mesta finns det inte heller någon poäng i att visa ens texter i något större sammanhang.

De är helt enkelt inte tillräckligt bra och gör

promenades, and balls. This series is not only a touch of pop aesthetic, but can be considered more captivating than Downton Abbey itself, and that says a lot. Let us not forget the racial integration of nobility and female agency that is seen. Bridgerton is a step up from any period piece with spirited sex scenes, pop songs, and several stories but one to tell.

SARAH TAVAKOL

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

sig bäst i ett dokument på datorn. Samtidigt är det kanske enklare än någonsin att kasta ut allt man har inom sig på internet, bloggar, Instagramkonton och Twitter. Det enda som krävs är ett litet klick för att texten ska kunna bli läst.

FÖR ETT HALVT decennium sedan höll jag också på så, lade ut dikter (eller något jag ville skulle likna dikter i alla fall). Det var lika delar roligt som skrämmande. Kul att interagera med människor som läst det jag skrivit och att för en kort sekund få känna att jag var en del av ett större sammanhang.

Men efter ett tag upplevde jag att det gick en inflation i små texter på sociala medier och bloggar. I stället för att bli inspirerad av alla ord i flödet så tröttnade jag och blev irriterad.

I SVITERNA AV min irritation började jag tänka på den ensamme konstnären. Den som inte ägnar en hel vår åt arbetsprover, som inte skickar in manus till förlag och den som inte lägger ut vartenda litet alster på sociala medier i hopp om att kanske en dag bli upptäckt av… någon? Kan det finnas något att lära av dem, och i så fall, vad?

I SOMRAS VAR jag på Fabrikens sommarutställning i Bästekille. Lokalen var fylld med svartvita fotografier. Fotografier på människor i närbild och på avstånd. Fotografier på människor som befinner sig på Chicagos gator. Fotografen Vivian Maier fångade oändligt många ögonblick med sin lådkamera, en Rolleiflex. Hennes bilder är täta och det känns som att ett tomrum sprängs inom mig. Vivian Maier föddes i New York 1926 och dog 2009. Hon tillbringade större delen av sitt liv med att arbeta som barnflicka i olika familjer i USA. I anslutning till utställningen spelades även dokumentärfilmen Finding Vivian Maier (2013) av John Maloof och Charlie Siskel.

Det var John Maloof som av en händelse

köpte en låda med Vivian Maiers fotografier och efter det lyckades hitta ännu fler. Under hela sitt liv fotograferade Vivian Maier, utan att göra speciellt mycket väsen av det. Det var när någon annan upptäckte bilderna och insåg att de har något att säga världen som hon gjorde succé, efter sin död.

DEN AMERIKANSKE POETEN Emily Dickinson (1830–1866) blev också, liksom Vivian Maier, geniförklarad efter sin död. Och hennes framgång är fortfarande enorm. Varje år finner nya människor poeten och hennes dikter. 2020 års nobelpristagare i litteratur, Louise Glück, berättade i sin Nobelföreläsning att hon upptäckte Emily Dickinson i tonåren. Louise Glück säger att ”Dickinson hade valt mig, eller erkänt mig, när jag satt där i soffan. Vi tillhörde en elit, var följeslagare i osynlighet, ett faktum bara vi kände till och som vi bekräftade för varandra. I världen var vi ingen.” (Översättning: Jonas Brun, ©Nobelstiftelsen 2020) 2019

PUBLICERADE

LITTERATURVETAREN

och författaren Josefin Holmströms essäboken Emily Dickinson och Vulkanerna (Norstedts). Josefin Holmström guidar lättsamt genom Emily Dickinsons skrivande utan att för den skull ge ett entydigt svar på varför Emily Dickinsons levde och skrev som hon gjorde, i ensamhet. Josefin Holmström skriver att Emily Dickinson kunde tycka att det var fascinerande att se andra människor i tryck, men att tanken på att själv närma sig det var näst intill omöjlig. I dikten Publication – is the Auction (788) skrev hon: Publication - is the Auction Of the Mind of Man – Poverty – being justifying For so foul a thing

ger det i så fall om den blick jag själv har odlat? Men jag kan inte sluta undra, om man ägnar hela sitt liv åt någonting, skriva eller fotografera, längtar man då inte efter att få dela det? Eller är man rädd för att låta sina verk få leva ett eget liv? Det som sker när det når läsare eller betraktare och konstnären förlorar kontrollen? Vivian Maier och Emily Dickinson ägnade sig åt sina respektive konstformer utan vetskap om den framgång som skulle komma efter deras död. De gick in helhjärtat i sitt skapande och lät det ta upp större delen av sina liv. Och vad de hade tyckt om den framgång de numera har kommer vi aldrig att få svar på. ÄR DET SÅ, att snarare än gemenskap, ska den som skapar omfamna och välkomna de ofantligt många timmar som man ska tillbringa själv? Som den brittiske författaren Zadie Smith säger i en intervju med Backstage at Pen & Podium ”The serious part of it is having a great capacity to be alone.

That really is the key. I have lots of students and friends who want to write, who are very talented, but... the question is whether you want to spend all day alone, and most people don’t... understandably” UNDER PANDEMIN ÅKER jag till mormors sommarstuga. Jag försöker skriva men skriver inte, tänker att det nog ska lösa sig. Det är så många dagar kvar. Jag är helt själv i sju dygn. Ringer och pratar med en vän som frågar om det inte blir ensamt och tyst? Jag vet inte. Men ju mer jag skriver desto mer drar jag mig undan. Jag vet inte vilken nytta det egentligen har men en längtan har skapats i mig - att långsamt förflytta mig till en tid där vi inte vet vad alla andra håller på med

.

HAR VIVIAN MAIER och Emily Dickinson något gemensamt? Eller klumpar jag ihop dem bara för att de är kvinnor, och vad sä-

The Song Machine (2015)

Politiserad media

När läste du senast en bok om musikindustrin? I The Song Machine (2015) skriver John Seabrook hur Max Martin och de andra giganterna blivit så stora, och hur en hit blir till. Musikbranschen är en märklig pengamaskin. Å ena sidan extremt elitistisk - känner du inte rätt personer är du rökt - men samtidigt öppen för opportunism – är du på rätt plats vid rätt tillfälle kan det gå

bra. Farorna är dock många. Din framgång kan kantas av utsugande managers (googla Backstreet Boys + Lou Pearlman) eller stenhårda krav på ditt privatliv (googla K-pop + cultural technology). Efter att ha läst boken kommer du fortfarande gilla musik, men du kommer ha tappat andan av vad som döljer sig under den polerade ytan.

SD har startat en egen ”TV-kanal”, Riks, och en liknande satsning från V är att vänta.

Vi tycks gå mot en mer partipolitisk media igen - utvecklingen i USA kan tjäna som exempel. Frågan är hur ”klassisk” media i Sverige kommer att reagera. Kommer även den politiseras, eller finns det nog med plats för båda?

JONATAN ALMFJORD

THEO VAREMAN

Lundagård nummer 1 2021 | 27

kulturkritik

Naket om kroppen Lundastudenten som kallas den nya författargenerationens stjärna debuterar starkt med diktsamlingen Cor ne edito / edit / Chili con carne.

Esther Arndtzén har läst en poet som inte är rädd för att utforska kroppens sårbarhet.

Ellen Nordmark | Antal sidor: 96 | Modernista förlag 2021-01-15

C

or ne edito. Ät inte hjärtat. Citatet är hämtat ur Plutarchos Moralia och tillskrivs Pythagoras, och kan också kopplas till den grekiska myten om guden Dionysos som dödas av titanerna och sedan återföds ur sitt eget hjärta. Orden är, som Ellen Nordmark skriver i inledningen till sin debutbok Cor ne edito / edit / Chili con carne, beständiga men också skiftande i form och innehåll. Sentensen är samtidigt lekfull och allvarlig. Ellen Nordmark skapar i gränslandet mellan humor och allvar, mellan lek och risk.

POETEN OCH BILDKONSTNÄREN Ellen Nordmark, läser andra året på Författarskolan vid Lunds universitet, och bokförlaget Modernista ger nu ut hennes första bok. Under @ln.nordmark på Instagram lägger hon sedan 2016 upp kollage med fotografi, måleri, teckning och text. I liknande stil är Cor ne edito / edit / Chili con carne ett multimedialt verk där bild och text förenas. Förlaget beskriver det som en graffitilik mosaik.

Det visuella och det skrivna integreras, utan att alltid samspela. På vissa ställen har texten placerats direkt på fotografierna, som ofta föreställer författaren själv, och följer kroppens linjer och former. På andra ställen får text och bild vara mer självständiga.

SÅRBARHETEN OCH NAKENHETEN löper som en röd tråd genom diktsamlingen. Det sårbara och nakna konkretise-

28 | Lundagård nummer 1 2021

ras i kroppen. Ibland gör kroppen ont och måste treva sig fram. Ibland är den ofin och ger ifrån sig konstiga ljud och lukter. Ibland är kroppen förljugen och otillräcklig, som ett ouppfyllt löfte.

tat konstruerade, gör dikterna f lödande och melodiska. Även typografin är lekfull. Dikterna formar abstrakta skulpturer på sidorna. Poesin är fylld av ljud och rörelse.

knäna ljuger kanske mest knotiga knatiga knackliga leder värker för varje hopp är också en duns dunk

jag sticker ur kroppskontakt hon sticker i väggkontakt vi famnar efter skärmromantik

KROPPEN FÖRFALLER, SLITER och splittras. Ibland är den bara en plats, en yta.

Som en karta – gränserna är aldrig beständiga. Rent visuellt använder Ellen Nordmark kroppen som ett konstverk, där hon utforskar former och färger.

Hon vänder sig också inåt till dess funktioner och processer. Kroppen är något ständigt pågående, en källa till upptäckter.

huden kroppens mesta organ

en händelsehorisont släpper inte ut materia eller ljus bara kryptisk kvantfysik kryper ur ELLEN NORDMARK K ARTL ÄGGER den egna identiteten med humor och självmedvetenhet utan att backa för trivialiteter eller klichéer. Det finns en slagkraft i dikterna, som har mycket att göra med språkets rytmiska, musikaliska karaktär. R immen, ibland slumpar-

JAG L ÄSER DE f lödande dikterna med ett f lyt, men tvingas ofta stanna upp och låsa ögonen en stund vid bilderna.

Det visuella i verket är konstnärligt intressant och effektfullt, men överröstar ibland dikterna. Poesin får inte det fulla fokus som den kräver, och förtjänar, bland de färgstarka kollagen.

VISSA AV BILDERNA är lösryckta, och diktsamlingen som enhet blir därför splittrad. På så sätt är det multimediala inte helt okomplicerat, och formatet hade kanske passat bättre på Instagramkontot än i bokformatet. Men när jag når den sista sidan är jag direkt hungrig efter mer. Stilen för tankarna till Katarina Frostensons egensinniga bildspråk och fragmenterade poesi. Ellen Nordmarks skriver lättsammare, men med minst lika mycket ambition. Det är inte för intet som Ellen Nordmark har kallats den nya författargenerationens stjärna. Jag är beredd att hålla med.

TEXT ESTHER ARNDTZÉN

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Sämst på tuben En ensam kvinna flyttar till norra Kalifornien för att börja jobba hos en grinig läkare. Snart uppdagas kvinnans traumatiska minnen™ ackompanjerade av smöriga pianotoner. Alla karaktärer är lite för fagra, alla har lite för hög moral och sexscenerna består av vad man brukar kalla kvinnovänlig pornografi. Och jag, jag hänger med.

Dawson ( James Van Der Beek), känd i memeform som ”gråtrunkaren”, är en smärtsamt romantisk 15-åring. Den som vill se på dåligt mode och snörpiga kommentarer levererad av en ung Katie Holmes blir inte besviken. Intriger som otrohet, en kärleksaffär med en lärarinna, knark, klasskillnader och religion ryms i den första säsongens tre första avsnitt.

GRUND(P)LURAD

365 DAYS

TOO HOT TO HANDLE

Vad gör Plura i På Spåret? Kulturfenomenets frågor kräver ett X2000-loks kvickhet. Inte en trampdressins. Kom igen Plura! Vi behöver rappa, urspårade anekdoter om dina salsadagar i Argentina, inte plågsamt utpumpade gubbandningar om hamnens sumprunkare. Jag avinstallerar Duo-appen med en gång.

Denna ”polska erotikthriller” (oxymoron!) framställer mer än gärna kidnappning och övergrepp som kulmen av frasen: ”Han är taskig för han gillar dig.” Kvotering av icke-amerikansk film i all ära, men hyllningar av våldtäktskultur?

God konst bestäms av samtiden.

Too Hot to Handle’s premiss – ”heta singlar i paradis får inte göka” – var kanske därför rätt serie i fel tid. I stället för att fnittra åt hyperkåta dummerjönsar frustrerade över att inte få leva ut sina lustar gråter jag. Serien är för lätt att relatera till i karantänen.

Pandemin var manna från himlen för streamingtjänsterna. Men med mångfald kommer enfald. Lundagård listar populärkulturens bottennapp nu och då.

Nie, dziękuję.

”Are you lost, baby girl?” Om du kollar på 365 Days: Ja, det är du.

SÅ MYCKET BÄTTRE

KALLE ANKAS JULAFTON

Så mycket bättre är programmet där kändisar pratar med andra kändisar om hur förträffliga deras prestationer är. Berättelserna ackompanjeras av melankoliska stråkar och en rejäl dos amerikansk böla-ut-i-tv-kultur. Dessutom med artister som Benjamin Ingrosso, får han verkligen vara uppe efter Bolibompa?

Ännu en jul har den kulturimperialistiska hydran Disney lierat sig med rikets småborgerliga propagandaorgan – SVT. I stället för att förkovra sig i kamrat Lenin och Greiders skrifter, har Svea Rikes proletära massor tillbringat sin ledighet från det kapitalistiska ekorrhjulet med att uttråkas av Kalle Anka och Co.

OSKAR HEDMAN

YOUNG WALLANDER Om ni vill se banala poliser jaga efter banala skurkar i banala och odefinierbara miljöer, då är Young Wallander verkligen något för er.

Kanske letar ni dessutom efter en närstudie i dåligt skådespeleri och Adam Pålssons taskiga engelska?

Var inte orolig, ni har hittat rätt.

Dags att göra popcorn!

VIKTOR WALLÉN

DAWSON’S CREEK

VENDELA KÄLLMARK

VIRGIN RIVER

Lundagård nummer 1 2021 | 29

Lunds universitets studentkårer Detta uppslag består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Nytt år, nya rättigheter Hej kära student! Välkommen, eller välkommen tillbaka, till en ny termin vid Lunds universitet. Vårterminen 2021 börjar på ett sätt som inte liknar någon terminsstart tidigare. Till och med höstterminen 2020 bleknar i jämförelse. Pandemin har nu tagit ett ännu fastare grepp om tillvaron och välkomsthälsningarna sker nästan uteslutande genom att vi ser varandra som tvådimensionella rutor på skärmar. Aldrig har vi längtat så mycket efter vår och ljusare tider.

MEN, FÖR OSS studenter finns det faktiskt en liten ljusning i allt grått och eländigt. Den 18 januari, i samband med terminsstarten för vårterminen 2021, trädde den nya rättighetslistan äntligen i kraft. För dig som student betyder det stärkta rättigheter och tydligare skrivningar om vilket ansvar universitetet har, så att det ska bli lättare att förstå vad du kan förvänta dig av universitetet i just din utbildning.

VISSTE DU TILL exempel att universitetet ansvarar för att ge dig som student tillgång till de resurser som du behöver för att kunna genomföra utbildningen? Det kan röra sig om elektroniska informationsmedia, bibliotek med litteratur inklusive referenslitteratur, information och stöd inför obligatorisk praktik, läsplatser och gruppstudierum, samt övriga arbetsplatser som krävs för att kunna genomföra utbildningen. Det finns också bestämmelser som rör obligatoriska moment, examination, kursvärderingar och mycket annat. Om du känner dig osäker på dina rättigheter kan du alltid kontakta din studentkår. Vet du inte vilken kår du tillhör? Det gör ingenting. Kontakta oss, så hjälper vi dig hitta rätt! Du hittar rättighetslistan på www. lu.se/rattighetslistan, och så snart pandemin lättar finns den också att hämta ut i fysisk form hos din kår eller hos LUS Studentombud på AF-borgen, våning 3.

MALIN BRUCE ORDFÖRANDE LUS ELLA SJÖBECK VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30 | Lundagård nummer 1 2021

Tänk dig att du varit anställd på ditt jobb i fyra år. Varje dag går du till jobbet och tänker: Kommer mitt kontor vara upptaget? Kommer ljudnivån att vara acceptabel? Kommer jag att få sitta på golvet och äta lunch? Det låter absurt, men är verklighet för många studenter.

Det är inte en långsiktigt hållbar arbetsmiljö som studenter utsätts för.

Fler ändamålsenliga platser för studier måste skapas och ansvaret i frågan måste förtydligas.

ATT INTE KUNNA studera på campus tär på studenter, det har den rådande pandemin gjort tydligt. Att inte ha en bra studieplats är dock inget ovanligt då det är brist på bra studieplatser även i vanliga fall. LU söker att vara ett universitet i världsklass men då krävs det också att studerande har en fysisk studiemiljö i världsklass.

MÅNGA TRIVS MED de nyfunna möjligheterna till flexibilitet i vardagen med distansstudier. Det är många universitetsanställda jag pratar med som också lyfter det positiva i omställningen med mantrat att digitaliseringen är framtiden.

Faktum kvarstår att många har klagomål på studiemiljön, pandemi eller inte. Att driva på förändring känns dock som att dunka huvudet i väggen, då det saknas kriterier för ändamålsenliga studieplatser – universitetet har inte ens koll på hur många studieplatser som finns!

JAG VILL SE en framtid där jag slipper vända om i dörren på min egen arbetsplats för att det inte finns plats för mig.

Jag har studerat på min utbildning i fyra år. Borde inte jag ha bättre möjligheter till att genomföra mina studier än så?

OSKAR ANDERSSON ORDFÖRANDE TEKNOLOGKÅREN FOTO: SIMON THALL

RÄTTIGHETSLISTAN INNEHÅLLER DE bestämmelser som universitetet behöver följa och de skyldigheter universitetet har att uppfylla i förhållande till er studenter. Med en samlad rättighetslista blir det enklare för er studenter att hitta era rättigheter, att förstå dem och att kunna ställa krav på att de uppfylls. Rättighetslistan ska implementeras vid hela universitetet, så om ni hamnar i en situ-

ation där bestämmelser i rättighetslistan inte uppfylls finns det inga godtagbara ursäkter för det. Om någon påstår annorlunda är detta fel, och vi uppmanar er då att ta kontakt med kåren vid berörd fakultet.

Golvet – en studieplats?

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Ny rektor och ny universitetsledning Sedan årsskiftet har Lunds universitet ny rektor.

Erik Renström, som tidigare varit dekan på Medicinska fakulteten, kommer under de följande sex åren att leda universitetet. Detta gör han tillsammans med sin nya ledningsgrupp som består av följande personer: Lena Eskilsson, prorektor Kristina Eneroth, vicerektor för samverkan Jimmie Kristensson, vicerektor för kommunikation, kurage och karaktär Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campus­ utveckling

Viktor Öwall, vicerektor för infra­ struktur och digitalisering Susanne Kristensson, förvaltnings­ chef.

Mer information hittar du på www.lu.se/universitetsledningen

KENNET RUONA

Sök pedagogiskt stöd i studierna!

Du vet väl om att du som har en varaktig funktionsnedsättning, som till exempel dyslexi eller ADHD, kan ansöka om pedago­

giskt stöd i studierna? Gör din ansökan på www.nais.uhr.se så blir du kontaktad av samordnaren för din fakultet.

FO TO : KENNET RUO NA

Erik Renström. FOTO:

Ann-Kristin Wallengren, vicerektor för utbildning

Digitala karriärdagar Låt 2021 bli året då du fokuserar på din professionella utveckling och ger dig själv en karriärskjuts!

Mellan den 26 januari och 12 februari är det dags för Focus: Career – digitala karriärdagar för

WWW.LU.SE

dig som är student och alumn.

Evenemangen arrangeras i sam­ arbete med Malmö universitet.

Läs mer om de olika evene­ mangen och anmäl dig här: www.lu.se/focus-career

debatt

Höj anslagen till utbildningen!

En allt större andel av resurserna går till forskning. Många forskare arbetar frikopplat från utbildningen och har knappt någon undervisningstid längre, skriver Simon Edström, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Det är lätt att missa de stora men långsiktiga förändringar som sker vid universiteten. Allas blickar är riktade mot coronapandemin och omställningen till digital undervisning. Besluten om mer bestående strukturella förändringar hamnar i skymundan.

EN SÅDAN FÖRÄNDRING syns i den forskningsproposition som regeringen presenterade strax innan årsskiftet. Forskningspropositionen stakar ut vägen för högskolepolitiken flera år framåt. Bland annat innehåller den en ökning av forskningsanslagen med 3,4 miljarder kronor.

VI STUDENTER KAN gynnas på flera sätt av att forskningsanslagen ökar. Det ligger i universitetens kärna att forskning och utbildning hör ihop. Våra lärare är forskare. Om de inte har gott om tid att forska kan de inte hålla sig kvar och uppdaterade vid forskningsfronten.

Därför är forskningsanslagen en nödvändighet för all utbildning.

VI STUDENTER KAN också påverkas positivt av satsningar på forskningsinfrastruktur. Stora projekt som MAX IV och ESS nyttjas kanske inte alltid av studenter i första hand. Däremot bidrar de till att skapa attraktiva forskningsmiljöer och drar till sig framstående forskare. Det kan leda till att vi studenter får möta lärare med absolut spjutspetskompetens.

DEN LÅNGSIKTIGA TRENDEN är att vi studenter får nöja oss med mindre. Mellan åren 2000 och 2019 har anslagen till utbildning sänkts från 114 tusen kronor till 104 tusen kronor per student, justerat för inflation. Räknar man med utvecklingen under 1990-talet och tar hänsyn till att lärosätenas kostnader har ökat mer än kostnaderna inom andra samhällsområden blir det totala resursbortfallet ännu större.

VI SOM STUDENTER behöver ta det här på allvar. En konsekvens av att resurserna till utbildning minskar blir att antalet lärarledda timmar i veckan blir färre, eller att det går fler studenter på varje lärare. Det innebär att vi får mindre stöd och förväntas klara oss mer på egen hand.

DET PÅVERKAR STUDIERESULTATEN, men det stannar inte där. Redan innan pandemin var problemen med stress och hög arbetsbelastning

32 | Lundagård nummer 1 2021

NU STÄLLER DEN snabba omställningen till digital undervisning nya krav. När det saknas resurser till utbildningarna så bör ingen förvånas ifall lärarna inte hinner med. Men det går ut över kvaliteten i vår utbildning.

DET HAR VISSERLIGEN kommit en del resurser de senaste åren. Men de har framförallt gått till extra utbildningsplatser. Delvis handlar det om att möta ett högre söktryck under coronapandemin, delvis är det en del av en långsiktig ambition att fler ska ha tillgång till högre utbildning. Det är en sympatisk ambition. Fler platser löser dock inte behovet av kvalitetsförstärkningar.

NU MÅSTE RESURSERNA till utbildning öka, för att forskning och utbildning inte ska glida isär. Under de kommande åren kommer söktrycket till högskolan förmodligen att minska. En enkel lösning för regeringen blir då att hålla kvar dagens anslagsnivåer trots att antalet studenter sjunker. Det skulle ge utrymme för digital omställning, en hälsosammare studiemiljö och högre kvalitet i utbildningen.

SIMON EDSTRÖM ORDFÖRANDE SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER FOTO MARIA CRUSEMAN

MEN DET FÖRUTSÄTTER att forskning och utbildning får fortsätta höra ihop. Tyvärr finns det en proportionsförskjutning av lärosätenas anslag. En allt större andel av resurserna går till forskning. Många forskare arbetar frikopplat från utbildningen och har knappt någon undervisningstid längre.

vanliga bland studenter. Det här är faktorer som bidrar till att studenter har mer problem med psykisk ohälsa än andra i samma ålder.

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS EGNA. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

Betydelsen av goda samtal

Vi behöver skapa nya typer mötesplatser för spännande intellektuella samtal, samtal där studenter kan utveckla sin förståelse av sig själva och världen, menar professor emerita Inger Enkvist.

Studenter kommer till universitet för att skaffa sig en utbildning, men studierna och den mänskliga miljön vid ett universitet är samtidigt en möjlighet att lära känna sig själva genom att lära känna världen och andra människor.

DET SOM DRIVER den personliga utvecklingen är just kombinationen av att studera koncentrerat, att lära känna intressanta personer med olika bakgrund och att vänja sig vid att delta i samtal om nya teman.

Emellertid går utvecklingen vid universiteten inte i riktning mot fler och bättre samtal. Lektioner där man verkligen träffas tenderar att bli färre, och den utvecklingen började långt innan covidkrisen. Kampanjer för att ingen student ska känna sig kränkt riskerar dessutom att resultera i att lärare avsätter mindre utrymme för verklig diskussion och i att studenter inte längre vågar diskutera fritt. Uttrycket ”studentliv” syftar inte sällan på pubkvällar snarare än diskussioner om böcker eller aktuella frågor.

DET HÄR BETYDER att den bredare och djupare personlighetsutvecklingen beror allt mer på vad den enskilde studenten själv tar för initiativ. Två vägar till sådan utveckling kan nämnas och båda ska helst kompletteras med samtal. En är att läsa världslitteraturens klassiker för att allmänbilda sig men också för att fördjupa sig i människans villkor i olika historiska situationer. Att förstå hur man tänkte och handlade i andra tider och i andra miljöer är ett sätt att få perspektiv på sin egen tid. En annan och kompletterande väg till utveckling är att orientera sig i den samtida internationella debatten. Samtal med andra är till hjälp för att sortera och strukturera idéer och att tränga djupare in i komplicerade frågor.

man tro data från Jean Twenges bok iGen (2017) finns det nu en tendens att unga som växt upp med smartphones och sociala medier är mindre intresserade av att ta kontakt med andra liksom också av att studera ämnen och idéer. Den bild Twenges intervjuer ger av universitetsstuderande är den av en intellektuellt oengagerad grupp präglad av flockbeteende när det gäller åsikter. Risken är att de unga i den flocken känner sig ännu mer ensamma.

UPPLEVELSEN AV UNIVERSITETSSTUDIER blir på så sätt något helt annat än tidigare. Som kontrast kan nämnas att för studenter i Lund på 1940-talet var ”matlaget” en av de viktigaste delarna i en students utveckling. De flesta studenter bodde i inackorderingsrum utan möjlighet att laga mat och tog därför ett ”abonnemang” på tre mål mat om dagen i ett matlag. Där träffades studenter från olika ämnen, samma personer dag ut och dag in, och diskussionerna kring matbordet var ett viktigt kompletterande ”universitet”.

SLUTSATSEN ÄR ATT vi idag behöver skapa nya typer av mötesplatser för spännande intellektuella samtal, samtal där studenter kan utveckla sin förståelse av sig själva och världen.

VÅREN 2021 ORDNAS i Lund samtalscirklar om böcker med stöd från Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Intresserade uppmanas att kontakta inger.enkvist@rom.lu.se före den 1 februari.

INGER ENKVIST PROFESSOR EMERITA VID SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM FOTO CRISTINA CASANOVA

DET FINNS DESSUTOM en psykologisk aspekt av behovet av goda samtal. Det har alltid funnits en risk att en student som flyttar hemifrån och kommer till en universitetsstad känner sig ensam. Ska

Lundagård nummer 1 2021 | 33

Sök årets traineetjänster 15/2-15/3

Traineeprogrammet i Familjen Helsingborg

Vill du arbeta med kvalificerade uppdrag och samtidigt få personlig utveckling och ett brett nätverk? Sök till traineeprogrammet!

Hos oss får du värdefulla utbildningar inom projektledning, presentationsteknik, ledarskap m.m. Du driver ett gemensamt projekt med dina traineekollegor och dessutom gör ni studiebesök i Familjen Helsingborgs kommuner och får fördjupade kunskaper om offentlig sektor. traineeprogrammet.se

Vi är Bjuv Båstad Helsingborg Höganäs Klippan Landskrona Perstorp | Lundagård nummer 3 2020 Svalöv Åstorp Ängelholm Örkelljunga. familjenhelsingborg.se

hejdå student

Mjauuu mjauuu....

Att ha något att se fram emot är en lisa en tid som denna kräver särskild visa.

Spaltmeter av skvaller vi förlora, corona är en j*vla h*ra.

HEJ STUDENT

SOPHIE ANIANSSON

20 år Studerar industriell ekonomi

Vet du vad Lunds universitets nya rektor heter?

– Nej. [Erik Renström, reds.anm.]

Vad är det mest oetiska du har gjort det senaste året?

– Varit på fester.

Vad har du för politisk tillhörighet?

– Jag skulle säga att jag tillhör mitten.

Vilken svensk partiledare hade du helst tagit med till en öde ö?

– Jag hade tagit med mig Stefan Löfven.

Ad utrumque, en ren ström corona uppfyller våt dröm, en tvångsinjicering av digitalisering reform utan vidare votering.

För studenter på fristående kurs rullar livet på som vanligt Ett studentliv i konkurs, och ett tomt sexliv, är inte osedvanligt.

Så gå nu ut, förlora eder I dark web och dess seder Vodka, OP, akvavit får oss ändå att må skit.

Oskyldiga under västen hamnar vi inte i arresten Ack, vad (student)livet blev tråkigt, förresten.

Morrhoppan

Vet du var ordet polemik betyder?

– Nej.

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 1 2021 | 35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Har du en vass penna och ett gott omdöme?

Ny redaktörstrio sökes.

Lundagård är Sveriges äldsta studenttidning och har runt 40 000 prenumeranter, ett 70-tal ideellt engagerade studenter och tre heltidsarvoderade redaktörer.

För perioden 2021-07-01 – 2023-07-16 söker valberedningen två redaktörer som ansvarar för pappersupplagan samt en webbredaktör.

Skicka cv, personligt brev och arbetsprover till ordforande@lundagard.se senast den 1 april.