Extravagans

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2022

Extravagans STRANDED OVER THE HOLIDAYS

p. 7

ÅRETS RÖST OM GIRIG-SVERIGE

s. 10–12

”JAG VILL ALLTID TJÄNA PENGAR” s. 16–19

Lundagård nummer 3 2020 |

annonssida

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Det finns prakt även i det vardagliga

ledare

Sann lyx präglas inte tvunget av pompa och ståt. ”tur att hjärtat minns när hjärnan glömmer, känslan av dig är omöjlig att glömma” En koboltblå linje av bläck ramar in Hanna Rajs ord i där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn.

filmer. Ett kluckande skratt som bara finns kvar för att vi lever i en digital era.

Men känslorna och den enorma kärlek och värme han spred runt sig finns fortfarande kvar. Det är tur att hjärtat minns.

BOKEN SOM ÄR sparsam med skiljetecken och om möjligt ännu snålare med versaler gestaltar Rajs sorg efter sin vän Cristina som dog när de båda var i tjugoårsåldern.

Hon skriver till sin vän, minns det vackra, det fula, det smärtsamma. Själv sitter jag på en skramlande stadsbuss genom ett mulet Stockholm. Håller på att missa stoppet vid mitt sommarjobb samtidigt som jag stryker under orden som lyckas träffa något i mitt inre.

ÄR DET NÅGOT hans död lärt mig, utöver att saknaden kan vara fullständigt förkrossande, är det vilken lyx genuin vänskap är – och hur lätt det är att ta för givet att de i ens närhet alltid kommer finnas där.

I en värld där romantiska gester prioriteras högre än genuin kärlek, prylar och pengar högre än relationer, glöms vänskapens värde enkelt bort.

I SOMRAS VAR det fem år sedan min bästa vän gick bort. 23 år gammal dog han i en olycka på vägen hem från en fest.

Efter drygt tio år i varandras liv fanns han helt plötsligt inte mer.

ATT HA NÅGON som alltid ställer upp, det enkla, det trygga.

”TACKA GUD FÖR att jag inte gick vidare i år heller”, skriver Rajs och

den blå pennan töms på ytterligare lite bläck.

FEM ÅR, HÄLFTEN av tiden vi kände varandra borde kanske vara nog för att kunna gå vidare. Men i stället har de här åren präglats av en mer eller mindre aktiv vägran från min sida.

SPECIFIKA MINNEN BÖRJAR sakta suddas ut. Ska jag vara helt ärlig minns jag varken hans röst eller ansikte utan att ta hjälp av bilder och

I DET HÄR numret av Lundagård har vi valt att fokusera på överflöd. Prål och flärd, lyxiga middagar, pengar och vackra kläder.

Nog är det väl framför allt det exklusiva vi tänker på när vi tänker på lyx, men det gäller att inte glömma bort det vardagliga på vägen – en dag är det kanske inte mer än minnen i din mobil.

ALEXANDRA ROSLUND WEBBREDAKTÖR

Q: Max Danielsson (Kr) Sundsvallsbon som flytta in i borgens torn. Blygern som i hemlighet är en toker. En edil vars namn orsakat upprepade referenser till en känd barnboksserie. Men nu är det dags för Max att lämna in nyckelknippan.

Lundagård tackar en go granne för detta år och önskar lycka till i framtiden, hoppas att telefonen ringer lite mindre!

Ett år längst upp i borgens höga krona Edil nu klättrar ner med säkert steg från stök och ständig jour äntligen skonad men borgen glömmer sent ditt hårda kneg saknaden blir stor när vi nu lämna han, som sticker sist från spex och bal; evig efterfest dig säkert vänta du, som äntrar Borgakungens sal Nu öppnas en ny tid, ett nytt kapitel.

Långt bort från all högljudd fest och blot.

Max får frid, han lägger bort sin titel, får tid att vila spexigt stukad fot

ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON RÄTTELSER: Från nr. 7 2022: I artikeln om institutionen för astronomi och teoretisk fysik stod det att det var ett beslut att institutionen skulle upplösas. Det var ett förslag till beslut när artikeln publicerades.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Anna Hasslöf,

illustration@lundagard.se Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén, Olof Bärtås, Victoria Källström, Ida Hein Olsson.

Medarbetare detta nummer: Tekla Svensson, Elsa Ivarsson, Alexandra Bradley, Edvin Belin, Emilia Lindholm, Maja Bjurman Holgersson, Clara Castenfelt, Jonathan Juhlin, Ella Neller, Oscar Lundberg, Sara Berntsson, Vera Svahn, Johan Larsson, Maria Müllern-Aspegren, Linn Larsson, Eskil Högman, Tomas Ström, Mangi Bengtsson, Isak Aho Nyman.

Omslag: Eskil Högman Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 12 december 2022.

Deadline: nr 8/2022 2 december. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 35 971.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 8 2022 |

3

webbuppslaget FOTO ALEXANDRA ROSLUND

24 NOVEMBER – RECENSION

Bäst i stan – men inte på spex Bellman är en show i toppklass. Men förtjänar Lundaspexarna sin status som Lunds bästa spex? Kanske är de bättre som musikalgrupp?

16 NOVEMBER – NYHET

25 NOVEMBER – NYHET

6 DECEMBER – INTERVJU FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

LÄSARBILD

Bajsattacker

Hyreschock

Pepparkaksinstitut

I mitten av november publicerades flera ilskna inlägg i Kämnärsrättens Facebookgrupp.

Inläggen gäller ovälkomna överraskningar som lämnats utanför deras dörrar – nämligen avföring.

För att finansiera nybygge och renovering har Helsingkrona nation tagit stora lån. Nu höjs hyran för de som bor på nationen med tio procent.

– Gör vi ingenting så riskerar vi att tappa allt, säger husförmannen Nicolas Pershaf.

Att bygga pepparkakshus är en kär tradition kring jul. Lundabon Sofia är bland dem som gör det där lilla extra – och i år blev det en av Lunds universitets gamla byggnader som stod modell.

4 | Lundagård nummer 8 2022

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Klubbat: LU-institutionen försvinner – studenten: ”vår studiemiljö utrotas” Till slut slogs klubban i bordet, institutionen för astronomi och teoretisk fysik på Lunds universitet kommer att försvinna. Ett beslut som baseras på år av arbetsmiljöproblem och som har ska väckt starka känslor.

– Till viss del känns det som en lättnad, man har lite gett upp, säger masterstudenten Viktor Hrannar Jónsson.

TEXT ELMER RIKNER

Den 29 november kom beslutet att institutionen för astronomi och teoretisk fysik ska upphöra. Från och med den 1 januari 2023 kommer astronomerna, de teoretiska fysikerna samt de som studerar biologisk fysik och beräkningsbiologi att omplaceras.

– Vi har haft en dålig arbetsmiljö som bottnat i konflikter under lång tid, och vi har inte kommit framåt med det. För att försöka komma vidare så måste vi starta om i en ny organisation, säger Sven Lidin, dekan på naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

”

Handlingskraftigt, nej, det kan man inte säga.

ISTÄLLET KOMMER PERSONAL och studenter tillsammans gå över till den fysiska institutionen där astronomerna kommer verka under en egen avdelning för astrofysik. Ett beslut som Sven Lidin är nöjd med, trots att det inte behöver betyda att det är en definitiv lösning.

– Det betyder inte att vi har löst problemet men det ger ett bättre utgångsläge för att jobba med arbetsmiljöfrågor, säger Sven Lidin.

LUNDAGÅRD HAR TIDIGARE rapporterat om den problemkantade vägen till beslutet. Nu när processen är över drar Viktor Hrannar Jónsson, masterstudent i astrofysik, trött på smilbanden.

– Jag vet inte riktigt alltså. Det var förväntat. Till viss del känns det som en lättnad, man har lite gett upp.

(Nyheten publicerades urspungligen på lundagard.se 2/12)

Efteråt valde institutionen att ändra sig och istället gå på de som protesterades linje: astrofysikerna skulle få en egen avdelning. Ändringen ska dock inte haft något att göra med protesterna, sade Sven Lidin tidigare.

Doktoranden Bibiana Prinoth köper inte förklaringen.

– Jag är glad att de lyssnat på våra brev och vad jag har hört är att personer inom fakultetsstyrelsen sagt att de var riktigt bra. Att vi lagt tid på dem och de är väldigt rimliga.

NÄR SVEN LIDIN åter får frågan om protesternas påverkan har han en något mjukare inställning.

– Det är inte så att vi stänger öronen. Argumenten då var bättre, men nu inser jag att det inte var en framkomlig väg, säger han.

VAD SOM KOMMER hända härnäst är fortfarande inte fastställt, men Sven Lidin försäkrar att de som kommer att studera till våren kan förvänta sig en undervisning lik den som tidigare varit.

Viktor Hrannar Jónsson håller inte med och påpekar att flytten kommer skilja studenter från forskarmiljön.

– Det här innebär att vår studiemiljö utrotas lite grann. Fysik har ett liknande, men ändå annorlunda sätt att hantera, till exempel, studieplatser för masterstudenter. Vi [studenter, reds. anm.] har skrivbord och en miljö runt om dem [forskarna, reds. anm.]. Vi träffar andra studenter, forskare, professorer, vi är integrerade i forskningsmiljön, vi käkar lunch. Fysik har inte det i samma grad, säger han.

VIKTOR HRANNAR JÓNSSON anklagar också institutionen för “bristande ledarskap” för den, i hans ögon, utdragna process som pågått till följd av de arbetsmiljöproblemen som funnits på institutionen.

– Jag har gjort en reflektion, jag gick en krishanteringskurs. Det finns tre huvudmoment i kris, att agera någorlunda handlingskraftigt, att agera skyndsamt och att agera ganska transparent, säger han och fortsätter: – Jag känner inte att någon av de här momenten har uppnåtts. Väldigt utdragen process, väldigt oklart, saker har inte varit lika skriftligt som önskats, det mesta har varit muntligt. Och handlingskraftigt, nej, det kan man inte säga.

SVEN LIDIN FÖRSTÅR Viktor Hrannar Jónssons frustration och är till viss del självkritisk, men menar att det finns förklaringar till hanteringen.

– Jag tror att det är oundvikligt att personer känner sig oinformerade. Jag har full förståelse för att det var otillräckligt. Vi var lite återhållsamma. Men man kan inte heller säga vad man tror eller hoppas ska hända, säger han.

– Med facit i hand hade det förstås varit bättre att driva det här snabbare.

HAN SÄGER DOCK att planen att omorganisera och upplösa institutionen kom i september och att det sedan dess gått i rasande fart.

– På tre månader har vi kommit fram till denna omorganisation. Däremot tog det väldigt lång tid att komma dit, säger han.

TIDIGARE DISKUTERADES DET dessutom om att astronomerna skulle splittras. Förslaget möttes av protester från masterstudenter och doktorander som skrev brev till fakulteten.

Astronomihuset där astronomerna just nu huseras på Sölvegatan. Foto: Alexandra Roslund Lundagård nummer 8 2022 | 5

nyheter

Lund i lågkonjunktur

Höjda hyror, matvarupriser och frånstötande elfakturor.

Hur hanterar lundastudenter en tid som inte passar plånboken?

TEXT ELSA IVARSSON FOTO JOHAN LARSSON

Max Palmgren Ålder: 24 år Studerar: Socionom

Hur påverkas du av det ekonomiska läget?

– Det är svårt att få ihop ekonomin med matpriserna. Matpriserna stiger mycket mer än vad CSN gör, det är inte så mycket marginal.

Vad sparar du in på?

– Jag tror att jag spenderar mer pengar bara, det är inget som rykt från min lista.

Vad unnar du dig?

– Jag unnar mig kaffe.

Andreas Dahlqvist Ålder: 24 år Studerar: Ekonomi

Hur påverkas du av det ekonomiska läget?

– Jag brukar köpa kvarg och det brukade kosta 38-39, nu 43 kronor. Handlar man 20 varor blir det mycket.

Vad sparar du in på?

– Jag handlar fortfarande det jag vill äta, men det märks att det kostar mer.

Vad unnar du dig?

– Pizza och sånt, men även där kan man se att det börjar springa över hundralappen.

Mina Ichikawa

Så mycket mer betalar studenter i hyra 2023 Från två till tio procent. Så mycket höjs hyrorna för Lunds olika studentbostäder. Anledningen är den höga låneräntan och en dyster ekonomisk framtid.

TEXT VIKTOR WALLÉN

Lundagård har tidigare rapporterat om att Helsingkrona nation och Lunds nation får betala nästan dubbelt eller tredubbelt så mycket i räntekostnader för lån nästa år. Helsingkrona räknar med en ökning från 3,4 miljoner kronor år 2022 till 6,4 miljoner år 2023, och Lunds med en ökning från 3,8 miljoner till 9,9 miljoner kronor.

– Gör vi ingenting så riskerar vi att tappa allt, sade Helsingkrona nations husförman Nicholas Pershaf till Lundagård den 25 november.

ENLIGT EN enkätundersökning som Lundagård gjort är inte Helsingkrona och Lunds nationer ensamma. Av de nationer som svarade säger Smålands nation, Blekingska nationen och Göteborgs nation att de räknar med en fördubblad räntekostnad nästa år.

SMÅLANDS NATIONS BOSTADSSTIFTELSE har 22 miljoner i lån. Vid årsslutet kommer de ha betalt 350 000 kronor i ränta. Nästa år beräknar de att samma utfall kommer ligga på 750 000 kronor.

GÖTEBORGS NATIONS KURATOR Oliver Hedin berättar att de räknar med en dubblering från 250 000 till 500 000 kronor i räntekostnader.

– Det här är verkligheten vi lever i. Vi är ändå relativt väl förskonade, det är värre för andra, säger han till Lundagård.

BLEKINGSKA NATIONEN VILL inte uppge en exakt siffra, men räknar också med en dubbelt så hög räntekostnad.

Ålder: 21 år Studerar: Samhällsvetenskap

Hur påverkas du av det ekonomiska läget?

– I Japan ökar värdet på yen, vilket gör att basvaror i Sverige har blivit väldigt dyrt, det har påverkat mig mycket. Allting kostar mer.

Vad sparar du in på?

– Jag lagar mat hemma och äter inte ute.

Vad unnar du dig?

– Inget speciellt.

Intervjun med Mina är översatt från engelska.

6

| Lundagård nummer 8 2022

UTÖVER DE ÖKADE räntorna räknar Konsumentverket med att elpriserna kommer fördubblas nästa år. Dessa stigande kostnader innebär att flera av nationerna behöver höja sina hyror med upp till tio procent år 2023.

AV DE NATIONER som svarade på Lundagårds enkät kommer Kristianstad nation undan lindrigast: de räknar med att höja hyran med endast 2,4 procent, enligt Hyresgästföreningens förslag. Detta då de – till skillnad från andra nationer – inte har några större lån.

DÄREFTER KOMMER HALLANDS nation med sex procent i hyreshöjning, och Smålands samt Wermlands nation på 7,4 respektive 7,5 procent. Dock beror hyreshöjningen på Smålands på vilken typ av lägenhet hyresgästen bor i, och kan bli uppemot tio procent.

PÅ TREDJEPLATS I hyreshöjningarnas liga är Göteborgs nation på 8,7 procent, trumfad av Lunds och Helsingkrona nation. De höjer hyran med tio procent.

”

Ingen vill ha en recession eller lågkonjunktur.

LUNDS TVÅ STÖRSTA studentbostadsföretag, AF Bostäder (AFB) och Michael Hansens Kollegium (MHK), drabbas också. Men MHK drabbas hårdare än AFB. AFB skriver i ett pressmeddelande att de höjer hyran med två procent, bara 0,1 procentenheter mer än förra året. De flaggar dock för att höjningarna kan bli högre inför år 2024. MHK skriver till sina hyresgäster att de höjer med åtta procent.

ERIK GRANFELDT, ORDFÖRANDE för Kuratorskollegiet som samordnar Lunds studentnationer, menar att hyreshöjningarna är tråkiga för alla.

– Ingen vill ha en recession eller lågkonjunktur. Men vi har en elkris, ökade kostnader på råvaror, stigande räntor och kriget i Ukraina, säger han. Är ni rädda för att studenter blir avskräckta för att söka sig till nationernas boenden?

– Jag tänker att det varierade utbudet drar studenter till nationerna. Det är också en faktor att det är kul att bo på nation.

READ MORE NEWS AT LUNDAGARD.SE

Stuck in Lund for Christmas

Traveling back home can be hard on a student budget – especially if you are an international student.

The inflation has made this increasingly challenging. Lundagård spoke to three affected students.

TEXT ALEXANDRA BRADLEY PHOTO EDVIN BELIN

Christmas cheer is all around Lund. But this festive sparkle is not shared by everyone. For many foreigners living in Lund, particularly international and exchange students, Christmas is just another bleak reminder of everything they are missing back home.

Lundagård spoke with two international masters’ students from Indonesia, Patricia Romasi Pasaribu and Dyah Raras who do not share the Christmas cheer.

“When I hear Christmas songs or see the Christmas trees in people’s houses, it reminds me of home. And yes, it is sad, especially knowing I won’t get to see my family this year” says Patricia Romasi Pasaribu.

Patricia Romasi Pasaribu tells Lundagård that she won’t be able to enjoy traditional Indonesian dishes in her family home because “going back to Jakarta for Christmas is both expensive and time-consuming. I checked airfares last night and an average ticket price from Copenhagen to Jakarta was 20,000 SEK economy. This was a 30-hour flight including a 12-hour layover in Singapore.”

traveling home to countries in the Asia-Pacific region is almost impossible.

For Dyah Raras, traveling home to Jakarta for Christmas was never really considered.

“I am here for a one-year Finance and Accounting Master’s program at Lund School of Economics and Management, and it just doesn’t make sense to go home. I knew studying here would entail this, so I had time to prepare myself for a Christmas alone.”

Both Patricia Romasi Pasaribu and Dyah Raras have been forced to find other alternatives for celebrating Christmas over the holidays.

ACCORDING TO THE news site The Local, airfare travel is one of the costs that has been influenced by decades-high inflation worldwide; perhaps the true Grinch this Christmas. Its cost is something to consider for foreigners in Sweden traveling back home, but so too is duration. When you factor a potential travel time of two days either side, long layovers, jet-lag and time differences,

DYAH RARAS TELLS Lundagård “Rather than spending money to go home for Christmas, I can make the most of being in Europe and do a bit of traveling in my semester breaks.

A group of us are going to Berlin for a few days, then spending Christmas Day in Krakow, Poland, and finishing the trip with New Years in Budapest. It really is much cheaper and more convenient to do this”.

”

I didn’t want to be the only one still in Lund when everyone left to go back home.

Mikael Törnqvist will be able to travel home after borrowing money from his parents.

Likewise, Patricia Romasi Pasaribu adds that “I didn’t want to be the only one still in Lund when everyone left to go back home.

Instead, I will go to Swedish Lappland for Christmas with some friends I have met in Lund. This has been a dream of mine and one of my main reasons for choosing to study in Scandinavia”.

MONEY WOES AND inflation is not only affecting Lund’s international crowd. Students in general are hard done by sky-rocketing rent and a lack of time for a full-time job, to combat the soaring prices of food and travel.

For Mikael Törnqvist, a Bachelor student studying Philosophy, Politics and Economics, traveling back to Stockholm for the Christmas break was always available given his student budget. However, due to rising inflation, that is no longer a safe bet.

“I have a semester budget but the price of train tickets back to Stockholm keeps rising.

Ticket prices during the Christmas break exceeds my entire December budget for food, drinks, and essentials” says Mikael Törnqvist.

Just last month, Swedish rail company SJ:s site crashed when Christmas tickets were released, with many trying to buy a reasonably priced ticket home.

“I was one of the lucky ones who managed to get a ticket from Lund C to Stockholm C on the 23rd of December. I had to ask my parents to borrow money which wasn’t great, but I know I wouldn’t want to be alone in Lund on Christmas” says Mikael Törnqvist.

Patricia Romasi Pasaburu and Dyah Raras will not be able to see their families this Christmas.

Lundagård nummer 8 2022 | 7

nyhet

LTH lyxar lagom – men mest Middagar, evenemang och vinmingel i Almedalen.

Lundagård har tagit del av Lunds universitets (LU) utgifter för så kallad ”representation” för perioden 2019–2022. Men vilken fakultet spenderar mest?

TEXT EMILIA LINDHOLM ILLUSTRATION MAJA BJURMAN HOLGERSSON

Budgetposten ”representation” ska finansiera olika aktiviteter, såsom evenemang eller middagar för personal anordnade av universitetet för att främja verksamheten. Representationsbudgeten är indelad i extern och intern. Under de senaste fyra åren har utgifterna för representation vid LU sammanlagt uppgått till nästan fyra och en halv miljoner kronor.

FILIP BENGTSSON, EKONOMIDIREKTÖR vid Lunds universitet, lyfter ett exempel för att förklara vad extern representation kan innebära.

– Det kan till exempel vara när man bjuder in en superhäftig professor från ett coolt amerikanskt universitet och skapar ett evenemang kring det.

YTTERLIGARE EXEMPEL PÅ extern representation är Lunds universitets närvaro under Almedalsveckan i Visby, där bland annat mat och

alkohol till gäster köps in. Under Almedalsveckan år 2022 inhandlade universitetet alkohol till ett värde av 8 800 kronor.

KATEGORIN INTERN REPRESENTATION läggs på aktiviteter för universitetets personal, som exempelvis julmiddagar. I de kvitton som Lundagåd begärt ut finns flera exempel på detta, med bland annat en middag för 19 anställda på restaurang Gamla Franska i Lunds saluhall, med ”öppen mat” för 400 kronor per person samt vin och kaffe.

”

Det är inte lyxbetonat att ta en dagens lunch, men trerätters med alkohol däremot... ”REPRESENTATION” HAR DOCK sina gränser. I föreskrifterna från uni-

versitetet står det bland annat att den externa representationen inte får vara ”lyxbetonad”, och att all representation ska ”utövas återhållsamt”. Vad ”lyxbetonad” innebär är tydligt för personalen menar Filip Bengtsson.

– De flesta har förståelse för det, sen har vi också en lathund och håller i utbildningar. Där berättar vi bland annat att det inte är lyxbetonat att ta en dagens lunch, men att ta en trerätters med alkohol till lunch däremot är det. ÅRET MED FLEST MIDDAGAR, fester och andra arrangemang mellan 2019–2022 är år 2019, då representationsutgifterna för hela universitetet sammanlagt var 1 786 275 kronor. Därefter avtog kostnaderna kraftigt under 2020 och 2021, men verkar åter öka under 2022. Detta är möjligtvis en effekt av pandemin som kraftigt försvårade större arrangemang.

8 | Lundagård nummer 8 2022

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

DE TRE FAKULTETER SOM spenderat mest pengar utifrån 2019–2022 års representationsutgifter är: Lunds tekniska högskola (LTH), Medicinska fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten.

PÅ FRÅGAN OM varför det ser ut på detta viset, ställer Filip Bengtsson en retorisk motfråga.

– Men vem är det som är störst på vårt universitet?

Topp tre festfakulteter 2021 LTH: TOTALA VERKSAMHETSKOSTNADER: 2,03 miljarder kr

SETT TILL BUDGET är det Medicinska fakulteten, följd av LTH och

EXTERN REPRESENTATION: 90 117 kr

Naturvetenskapliga fakulteten som är störst på LU. Medicinska fakulteten hade år 2021 totala verksamhetskostnader på 2,8 miljarder kronor och LTH på 2,1 miljarder kronor. Mellan åren 2019–2022 är det också dessa fakulteter som har spenderat mest pengar på representation. Trots att Medicin är större är det ändå LTH som har störst utgifter för den externa representationen under perioden – Medicinska fakulteten satsar i stället stort på det interna.

INTERN REPRESENTATION: 53 773 kr TOTAL REPRESENTATION: 143 880 kr

Medicinska fakulteten: TOTALA VERKSAMHETSKOSTNADER: 2,8 miljarder kr EXTERN REPRESENTATION: 52 227 kr INTERN REPRESENTATION: 78 943 kr TOTAL REPRESENTATION: 131 170 kr

ÅR 2021 UPPGICK LTH:s totala representation till 143 880 kr, vilket

var den största summan av alla universitetets fakultet representationsutgifter – till och med större än Medicinska fakultetens.

Naturvetenskapliga fakulteten: TOTALA VERKSAMHETSKOSTNADER: 1,2 miljader kr EXTERN REPRESENTATION: 50 380 kr

NÄR LUNDAGÅRD NÅR Karolina Isaksson, ekonomichef vid LTH, skriver hon i ett mejl: ”Generellt kan jag säga att ju större organisation med fler anställda desto högre kommer kostnaderna att vara och att en omfattande forskningsverksamhet, som LTH:s, också innebär högre kostnader för representation”.

Sommelierns vin-råd till LU: ”Prova andra grejer” Hur god smak har LU egentligen? Lundagård har låtit en expert kommentera ett axplock av universitetets favoritviner.

TEXT CLARA CASTENFELT FOTO ALEXANDRA ROSLUND

En inte oansenlig del av universitetets större representationsutlägg går till diverse dryckesinköp. Enligt de kvitton från universitetets större representationsinköp mellan 2019–2022, bland annat inför Almedalsveckan, är vissa vinsorter överrepresenterade.

UNIVERSITETETS FAVORITVINER är, efter att ha tittat närmare, inte alls särskilt dyra. Betyder det att Lunds universitet stod för en riktig fjortisfest i Almedalen med sina inköp från Systembolaget på strax under nio tusen kronor? Eller finns det kvalitet även till ett billigt pris? Med dessa frågor i bakfickan kontaktade Lundagård en expert på området.

VICTOR DAHRE, 34, är sommelier på vinbaren Kyrkogatan fem i cen-

trala Lund. Han bedömer universitetets vinsmak efter Lundagårds två skalor: billigt kontra dyrt, och värdigt kontra fjortisvibbar.

DET FÖRSTA ÄR det röda boxvinet Chill Out gjord på den kaliforniska druvan Shiraz. För 219 kr på Systembolaget lutar vinet långt åt det billiga, och ungefär halvvägs mot fjortishållet, menar Victor Dahre.

INTERN REPRESENTATION: 25 509 kr TOTAL REPRESENTATION: 75 889 kr

– Det är väldigt billigt, och vad gäller fjortisvibbarna så går jag på smaken.

ENLIGT SKALORNA ÄR E. Guigals Côtes-du-Rhône för 135 kronor värdigt för sitt lagom låga pris.

Victor Dahre menar att producenten är duktig på att göra vin trots sin industriella produktionsskala.

VICTOR DAHRE SÄTTER Les Fumé-

Victor Dahre, sommelier på vinbar­en Kyrkogatan fem.

es Blanches boxvin, både vitt och rosé, för 269kr respektive 259kr vid fjortisens och värdighetens skärningspunkt, men på ett väldigt lågt pris. Han har dock själv aldrig testat vinet.

– Jag köper inga viner på box personligen, och det gör inte vi på Kyrkogatan fem heller, skrattar Victor Dahre.

– Jag tycker inte kvaliteten håller för vad man får.

SLUTLIGEN BER JAG honom att slänga ut några vänliga guidande ord till universitetet, som trots all sin akademiska prakt verkar behöva lite vägledning i vindimman.

– Man ska nog prova lite andra grejer. Lägg några extra minuter på att välja vinet, så får man en bra smak. Då kan man hitta lite bättre kvalitet för samma peng, faktiskt.

Lundagård nummer 8 2022 | 9

porträttet

Artig men respektlös: Andreas Cervenka har alltid sparkat uppåt Trots ett ringa intresse för ekonomi har Andreas Cervenka vigt sitt liv åt att skärskåda den.

Driven av ungdomlig upprorsanda har han skrivit sig från studenttidning till rikspress – och dansat motvals hela vägen.

TEXT OSCAR LUNDBERG FOTO SARA BERNTSSON ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka mottog Stora journalistpriset för Årets röst 2022.

Lundagård mötte honom på kontoret i AF-borgen och på Hypoteket.

10 | Lundagård nummer 8 2022

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

En ekonomi med svindlande belåning, där vanligt folk pröjsar för riskkapitalisters vansinnesaffärer, där politiken banat väg för spektaklet, där klyftan mellan fattiga och rika är bland de högsta i världen.

Det är Sverigebilden som författaren och ekonomijournalisten Andreas Cervenka vill visa upp.

FÖR SIN FÖRMÅGA att ”med humor, sakkunskap och välformulerad vrede blottlägga samhällets allt djupare klyftor” fick Andreas Cervenka med sig ett skinande plakat ner från scenen på Bonniers konsthall den 17 november.

Stora journalistpriset: Årets röst.

– Så det är här ni sitter, säger han efter att ha gjort sig hemmastadd i Lundagårdredaktionens välsuttna kontorsstol. Jag började faktiskt som studentjournalist i Uppsala, på bland annat studenttidningen Ergo. Då skrev jag till exempel en satir över lärarna som inte mottogs så bra.

– Det finns något spår av mig som alltid velat slå mot auktoriteter.

NÄR LUNDAGÅRD TRÄFFAR Andreas Cervenka är det kort efter att han mottagit Stora journalistpriset för boken Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (2022). Över bordet skiljer han sig från stereotypen av en stöddig ekonomikolumnist. Hans funktionella ryggsäck rymmer inte cykelhjäl-

men, som därför käckt knäpps fast i en rem.

Tidigt i vårt samtal blir den ”välformulerade vrede” som juryn påtalat kännbar. Den slingrar sig som en bitsk, upprorisk röd tråd genom hans journalistiska karriär.

– Det blev snabbt tydligt för mig att man som journalist blir lyssnad på. Jag var egentligen inte superintresserad av just ekonomi när jag började, men jag hade en viss missaktning mot alla gubbar och VD:ar jag träffade.

”

Ekonomer och banker vill att det ska vara svårt med ekonomi.

– Det är en ganska bra position att ha när man granskar makten. Artig men respektlös.

Möten med olika företagstoppar blev skåpmat när Andreas Cervenka efter studierna blev redaktör för en dagstidnings studentbilaga, som bland annat rangordnade studenternas drömjobb.

– Det jobbet blev en stor fördel för mig, tror jag. Jag fick ett annat synsätt [än de flesta reportrar, reds. anm.]. Om jag träffade SEB:s VD tyckte jag inte att det var skitfett, det var bara en annan gubbe.

BAKOM VREDEN LIGGER varken en klasskamp eller en vendetta. Istället ser han sina uppåtriktade sparkar närmast som en konsekvens av navelskådande finansjargong.

– I ekonomisvängen och företagsvärlden råder det ingen brist på uppblåsta personer som gärna talar ner till andra. Och sånt triggar liksom igång mig. Som journalist är det rätt tacksamt att skärskåda deras argumentation.

Pengar, finansiella instrument och konjunkturen förvirrar ofta den oinsatta allmänheten. Steget från politiska ord till ekonomiska siffror fördunklar ofta ordens innebörd.

Plötsligt, när det skrivs krigsrubriker om inflation och räntor, blir orden verklighet.

GENOM ATT OMSÄTTA sitt skämtlynne i skrift blir såväl skrivandet och läsandet av denna annars ogenomträngliga vägg roligare, menar Andreas Cervenka. Han ser det som ett sätt att få läsaren att släppa garden, och påpekar att metoden lämpar sig synnerligen väl för ekonomijournalistik.

– Jag försöker alltid använda humor och sarkasm när jag skriver, och där är ekonomin tacksam. Där finns ganska många styva typer och miljöer som är lätta att driva med.

Utöver en fallenhet för att skämtas friskt om så behandlas de rikas klubb för inbördes beundran sällan som den makthavare den är, något Andreas Cervenka menar gör hans skrivande allt viktigare.

Andreas Cervenka ÅLDER: 48.

GÖR: Ekonomireporter och kolumnist på Aftonbladet.

PRISER: Stora journalistpriset 2022 inom kategorin Årets röst för: Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (2022).

UTBILDNING: ”Ytterst oavslutade universitetsstudier i bland annat statsvetenskap.”

BOR: I Sveriges Palo Alto: Lund. Nilstorp i södra Lund, mer specifikt. Med frun Johanna och barnen. Samt en katt.

PÅGÅENDE LÄSNING: Money Men: A Hot Startup, A Billion Dollar Fraud, A Fight for the Truth, som handlar om skandalen kring tyska bolaget Wirecard.

PÅGÅENDE TITTNING: Är mellan serier just nu. Inväntar nästa säsong av Succession (2018-).

PARTYTRICK: Sabrering.

I sin bok Girig-Sverige (2022) avbildas Andreas ofta ihop med en whiteboardtavla, gärna med en graf eller två på.

Lundagård nummer 8 2022 | 11

porträttet

Andreas Cervenka skriver för en bred allmänhet, men sparkar åt såväl vänstern, mitten som högern; alltid uppåt. Här på Hypotekets tak.

– Det finns så mycket makt och inflytelse i ekonomin, från bland annat företag. Och dessa maktsfärer bygger ofta på väldigt luddiga personkopplingar. Beslutsfattandet där är sällan lika transparent som i politiken.

Med sitt vardagliga språk målar Andreas Cervenka ofta upp folkliga liknelser för att illustrera ekonomisk teori. Till exempel: om priset på en Big Mac hade följt prisutvecklingen för svenska fastigheter hade den idag kostat 240 kronor.

Ett ironiskt sinnelag och en förmåga att balansera precision mot begriplighet för en bredare publik ser han som ett finanslingots motgift.

– Banker och finanstyper vill att det ska vara svårt med ekonomi, för då kan man ta betalt för rådgivning och sådant. Därför försöker jag alltid skriva tillgängligt om ekonomi, så att alla kan bilda sig en egen uppfattning, säger han.

”

Det skulle behövas en Greta Thunberg för ekonomifrågor.

GENOM HANS TEXTER träder en ny bild av landet fram – Girig-Sverige. Benämningen symboliserar de senaste decenniernas ekonomiska politik som ett svek mot den yngre generationen. De som lämnats utanför den stora bostadsboomen och nu ändå måste svara för dess konsekvenser.

12 | Lundagård nummer 8 2022

Han ser sig om efter en whiteboard och förklarar: – Det kommer bli tufft för er unga. Alla villkor som finns idag, som bolånetak och amorteringskrav, fanns inte för 30 år sedan.

De finns nu eftersom generationerna före er har lånat så mycket, vilket har gjort oss extremt räntekänsliga.

Detta har gjort det allt svårare för nykomlingar att hoppa på en skenande bostadsmarknad, samtidigt som riskerna för köpare är större nu än någonsin.

– Allt man gör för att kompensera för tidigare generationers misstag drabbar den kommande generationen hårdast, summerar han och drar en parallell till en annan generationsfråga.

– Det skulle behövas en Greta Thunberg för ekonomifrågor. Skolstrejk för skuldsanering, typ.

Förutom detta ställer svenska skatter – som är skyhöga för arbetsinkomster och bland de lägsta för kapitalvinster – studenter inför ett yrkesmässigt dilemma.

– Varför ska man plugga i fem till sex år för att bli läkare eller ingenjör när skattesystemet gynnar den som samlar kapital och blir daytrader?

I SAMTAL OM PENGAR tycks det ofta implicit att resurser kan likställas med värde. Jag frågar Andreas Cervenka om han anser att han, med sina kolumner och böcker, bidrar till denna förväxling.

Finns inte risken att man förväxlar pengar med det som är viktigt i livet?

– Jag tror att alla innerst inne känner att det måste finnas en annan, större berättelse om livet och om världen än att man ska bli

rik. Ändå strävar vi alla efter att tjäna mer pengar.

– Jag tror inte att Sveriges miljardärer är lyckligare än gemene svensk, säger han.

Andreas bästa boktips för att göra ekonomi förståeligt: 1. The Big Short: Inside the Doomsday

Machine, 2010, Michael Lewis.

2. Bad Blood: Secrets and Lies in a Silicon Valley Startup, 2018, John Carreyrou.

3. Wall Street (filmen), 1987, Oliver Stone.

4. Barbarians at the Gate: The Fall of RJR Nabisco, 1989, Bryan Borrough, John Helyar.

5. A Man in Full, 1998, Tom Wolfe.

LÄS FLER UTFORSKANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

Extravagans

Råbiff är en studentklassiker.

på studentbudget Vad är en lyxig måltid? Lundagårds matprofiler Olof och Jonathan har komponerat en bombastisk och studentikos festmåltid som hämtar inspiration från historien.

TEXT JONATHAN JUHLIN & OLOF BÄRTÅS FOTO ELLA NELLER

​​ Studenter är och har historiskt sett varit en både utsatt och privilegierad grupp. Utanför arbetslivet, men verksam i en exklusiv gren av samhället. I denna avskilda samhällskropp som vi vanligen kallar studentliv finns säregna kulturer, levnadssätt och matvanor. Särskilda sätt att lyxa till tillvaron på, metoder för att skapa guldkanter på en annars förutsägbar och kantig studievardag.

Vi, Lundagårds egna matkännare Olof och Jonathan, har fått ett uppdrag. Att komponera en lyxig middag. Maträtter bär alltid på betydelser och vi vill att vår middag ska spegla något. En historia, ett lundalynne och givetvis extravagans.

VÅRA ÖRON SPETSAS.

– Den är lite lyxigare. Eller lyxen består i att man häller på grädde och det skapar en sorts stuvning. Men jag kan inte minnas att den har serverats på väldigt länge.

Skribenterna Jonathan Juhlin och Olof Bärtås

FÖR ATT HITTA ett par passande rätter tar vi

SAMTALET FORTSÄTTER OCH det tal.as om

en promenad i Lund. Vi börjar vid matslottet Grand Hotel och möter Lotta Andersén Westerlund, chef för Grands delikatessbutik och med gedigen yrkesbakgrund i Lunds krogvärld. Samtalet styrs snabbt in på huvudrätter. Något sorts kött har historiskt sett alltid varit givet, menar Lotta.

– Pyttipanna, den är en klassiker för överliggaren. Den kan göras på olika sätt. Alltifrån en Rydberg med oxfilé och som en mycket enkel rätt. Men sen serverades det förr en ”Pytt-Bellman.”

råbiffens omvandlingar i och med fusionköket och studenters besatthet av ärtsoppa och ostron som traditionsenligt äts under Lundakarnevalen. Lotta nämner rätten SOS. – SOS? frågar Olof – Den är jävligt najs. Sill, ost och snaps.

Det fanns på alla stadshotell förr och det var som ett litet smörgåsbord, svarar Lotta.

DAGEN FORTSÄTTER MED en strapatsrik promenad till Arkivcentrum Syd där vi hittar Fredrik Tersmeden, arkivarie och oumbärlig

lundaprofil. Mustaschprydd och iklädd fluga tar han emot oss.

Rätten SOS och andra former av smörgåsbord har en lång historia, förklarar han.

– När man gick på krogen i början av 1900-talet var smörgåsbordet viktigt. Den historiska grunden till detta, från 1700-talet, det kallades till och med brännvinsbord. Det var plockmat och en sup som kunde ätas på stående fot.

– Dessutom, innan spritrestriktioner infördes under första världskriget, så ingick ett fritt antal snapsar i priset.

VI HÄPNAR.

– Hur viktig var spriten i måltidskulturen? undrar Jonathan.

– Jätteviktig. Mycket snaps och mycket öl och jättemycket punsch, konstaterar Fredrik Tersmeden.

FREDRIK TERSMEDEN vidareutvecklar om 1900-talets dryckeskultur: – Det dracks på ett skumt sätt jämfört med idag. Man kunde dricka en söt champagne till biffen eller sherry till fisken. Det dracks generellt sett sötare viner.

– Typ madeira och portvin? frågar Olof, något skeptiskt.

Lundagård nummer 8 2022 |

13

tema lyx – I kötträtten så fick senapen landa någonstans, men i min rätt var alla tillbehör en ramp för dijonsenapen att bara flyga ännu högre, tycker Jonathan.

SEN ÅKER DE tunga gjutjärnspannorna fram.

I två pannor bryns potatis, lök och kött respektive rökt tofu hårt, i mycket smör. Lite gåsfett trollas fram ur kylen och en skvätt cognac dimper ner i pannan tillsammans med grädden.

Tofun utbringar jubel. Även köttvarianten tillfredsställer.

– Jag har ätit säkert femtonhundra kalorier.

Men jag är nöjd! Jag åt en lätt lunch så detta var en perfekt middag, tycker Olof.

Full fart i köket under matlagningen.

– Precis.

– Hur var det med tobakens roll? fortsätter Jonathan.

– Det röktes jättemycket. Det bolmades hela tiden – i studentrum, på krogen, på kafé och på gatan, berättar Fredrik Tersmeden.

FREDRIK TERSMEDEN FÖRSVINNER en stund och kommer tillbaka med en gammal pärm innehållande menyer för festmåltider på 1800-talet. Sköldpaddssoppa var tydligen en hit. Och puddingar i alla dess slag.

EFTER INTERVJUERNA SAMLAR vi ihop intrycken och börjar planera en meny som hämtar inspiration från studentikos traditioner. En SOS, någon köttbit, ett eller två sötsliskiga viner. Skulle vi inte också kunna kombinera puddingen med punschen?

VI BEGER OSS till affären där vi plockar på oss ostron, kött, sill och ostar. Bland annat.

Också rödbetor, grädde och gelatinblad.

EN SPÅRVAGNSFÄRD SENARE är vi hemma hos Olof och middagen kan börja.

BORDET DUKAS UPP, kastruller sätts på spisen och jazzmusik ligger som ett täcke i bak-

grunden. Kvällens maträtter är enkla och lättlagade så det råder ingen stress. Bortsett från en punschpudding som ska tillredas och behöver fyra timmar i kylen.

VI INLEDER MÅLTIDEN på stående fot med ostron i ena handen och ett champagneglas i det andra. En kork flyger i taket, tabasco droppas försiktigt och citroner pressas. Det är första gången Jonathan äter ostron men han gillar det.

– Det växer på mig, säger han allt eftersom minuterna passerar.

DEN ANDRA RÄTTEN som serveras är SOS. Vi är snabba med att konstatera att vi är lättflörtade av dess enkelhet: sill, ost och snaps. Och en lättdrucken ljus lager.

– SOS är en delikatess i all sin enkelhet, tycker Olof.

DÄREFTER DUKAS TVÅ sorters tallrikar upp: en råbiff och ett vegetariskt alternativ. Kapris, inlagd rödbeta, dijonsenap, rödlök och en äggula, hör till traditionen. Och rå biff såklart, men för pescetarianen är denna och ägget förbytt mot ännu mer rödbeta. Olofs ögon tindrar av lycka när han äter medan inläggningarna får Jonathan vrida på sig.

Ostron serveras traditionellt i samband med Lundakarnevalen.

14 | Lundagård nummer 8 2022

DE SÖTA VINERNA , däremot, passar mindre bra till vår Pytt-Bellman (vem hade kunnat ana det?). Fastän historiskt korrekta kan de inte riktigt bära upp rättens tyngd. Vi fuskar och häller upp varsitt glas öl istället.

EN CIGARR STICKS in i schemat mellan rätterna och sen åker punschpuddingen fram. Puddingen har vid det här laget fått en geléaktig konsistens.

DEN ÄR GRÄDDIG, söt, fluffig och har en ganska skarp punschsmak som balanserar rätten.

Jonathan hade inga höga förväntningar men blir positivt överraskad.

– Om någon säger att vår punschpudding är äcklig så kommer jag ägga deras fönster, utropar en mallig Olof.

PLÖTSLIGT ORKAR VI inte mer. Vi har storknat efter fyra rätter men en femte, ett gäng korvar av sorten ”Lundaknake”, ligger i kylen redo att ätas. Men nej, det blir för mycket denna kväll. Med magarna fulla måste vi rekapitulera: hur lyxig blev upplevelsen?

Eller så måste vi börja i andra ändan: vad är ens lyx?

ATT KLÄ UPP sig på en tisdag och planera en femrättersmeny är något speciellt. Utö-

LÄS FLER UTFORSKANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

ver pengarna som spenderades, fanns det en förväntan som skapade en stämning. Vi hade planerat och pratat om kvällen, gjort oss mentalt förberedda på att något skulle hända.

MED DET SAGT är lyx också en sorts associationssfär. Det finns saker som lyxen är oundvikligt sammankopplad med; 12 kronors ostron från fiskdisken, vita dukar och tända ljus – ingetdera särskilt dyrt i sig – skapar en air av lyx.

KVÄLLENS KARAKTÄR LIGGER i detaljerna.

MATEN SOM VI inhandlade kostade knappt 400 kr – och då mättades även en redaktörs och fotografs mage. Ingen hade lyft på ögonbrynen om samma summa lades på en utekväll eller en ny skjorta. ÄR DET NÅGONTING studenter har så är det tid. Vi lever ett liv som tillåter oss att leva långsamt. Studenter kan planera, förberedda och lägga ner omsorg på en måltid. Kanske är det just detta, att använda tiden till att göra lyxiga middagar med ett par vänner samlade, som är definitionen av studentlyx. Om något är det att ta till vara på den privilegierade positionen som vi har.

Punchpudding enligt Edward Bloms recept.

Lundagård nummer 8 2022 |

13 15

reportage

Törsten efter börsen

16 | Lundagård nummer 8 2022

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Trots rusande inflation och hot om lågkonjunktur sparar fler än någonsin på börsen. Ökningen har varit särskilt stor bland unga. Lundagård har sökt svar på vad som ligger bakom fenomenet.

TEXT LYDIA LÖTHMAN & VERA SVAHN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON FOTO JOHAN LARSSON

– Jag måste vara produktiv och jag vill alltid hitta något sätt att tjäna pengar.

EKONOMISTUDENTEN VIKTOR RITSVALL berättar engagerat om sitt stora intresse för aktier och fonder. Det började tidigt: han köpte sin första aktie redan som tolvåring.

UNDER GYMNASIETIDEN HITTADE han organisationen Unga Aktiesparare i Lund, där han så småningom blev ordförande. Han beskriver föreningen som en viktig arena för att kunna fortsätta odla sitt intresse för börsen.

– Där kunde man träffa likasinnade, snacka och dela med sig av kunskaper.

VIKTOR RITSVALL ÄR en av drygt 2,7 miljoner svenskar som investerar sina pengar på aktiemarknaden. Trots rasande aktiekurser under 2022 är siffran den högsta som uppmätts sedan SCB och Finansinspektionen inledde sina mätningar i början av 2000-talet. Särskilt markant har ökningen varit just hos unga. Vad beror det på och vad säger trenden om vår samtid?

en viktig roll i utvecklingen. Aktiespararnas riksförbund skapade organisationen på 80-talet för att få flera unga att intressera sig för aktier.

MEN DET ÄR först under 2000-talet som aktiesparande blivit riktigt stort hos unga. Det kan kopplas direkt till nya tekniska uppfinningar och tjänster. David Larsson Heidenblad menar att smartphonen i kombination med plattformar som Avanza och Nordnet har gjort aktier till vilken annan vara som helst.

FÖRÄNDRADE SAMHÄLLSEKONOMISKA förutsättningar är också en förklaring till den växande aktiemarknaden.

– Tidigare generationer har sökt trygghet genom en fast anställning. Idag är det allt mer ovanligt och människor söker därför ekonomisk stabilitet på andra håll, däribland på aktiemarknaden, säger David Larsson Heidenblad.

DAVID LARSSON HEIDENBLAD är docent i historia vid Lunds universitet (LU) och forskar på den svenska investeringskulturen. Han berättar att regeringen under slutet av 1900-talet genomförde reformer för att få in underrepresenterade grupper, i huvudsak unga och kvinnor, på aktiemarknaden.

– Historiskt sett har den typiske aktiespararen varit en man i övre medelåldern, säger han.

TACK VARE FÖRMÅNLIGA villkor i de så kallade Allemansfonderna började allt fler svenskar investera i fonder. David Larsson Heidenblad intygar även att Unga Aktiesparare har spelat

Historikern David Larsson Heidenblad forskar på svensk investeringskultur.

Lundagård nummer 8 2022 | 17

reportage TEKNISK INNOVATION I form av sociala medier har även skapat en ny arena för diskussion och informationsspridning. Studenten Viktor Ritsvall driver tillsammans med en kompis TikTok-kontot ”Finansgrabbarna”, där de tipsar följare om hur man investerar på börsen.

Kontot är ett av flera hundra som skapats på kort tid. Fenomenet har till och med fått ett eget namn: finfluencer (financial influencer).

är sparsam och ordentlig. Å andra sidan vill du inte vara snål och tråkig, utan också kunna njuta av livet, säger han.

LARS CRUSEFALK MENAR att det är viktigt att förstå hur unga generellt ser på pengar och privatekonomi för att förstå trenden kring aktiesparande. I sin forskning har han sett att unga, genom att ge uttryck för att vara finansiellt ansvarstagande och sparsamma, visar att de ”är vuxna”.

– Det är inte bara viktigt att man själv tycker att man är noga med pengar, utan också att andra uppfattar att man är det. Det finns en social aspekt i det: jag är inte ett ansvarsfullt finansiellt subjekt förrän andra också anser att jag är det, förklarar han.

ÄVEN OM Viktor Ritsvall har sociala medier att tacka för många kontakter och lärdomar är han inte enbart positiv till att använda tjänsterna som kunskapsunderlag för investeringar.

– Det digitala informationsflödet kan ibland bli överväldigande vilket ställer höga krav på källkritik, menar han.

PÅ SENARE ÅR har etiska överväganden tagit större plats i människors investeringsbeslut.

Många aktier och fonder har idag certifieringar som ska garantera hållbarhet när det kommer till miljö, klimat och sociala frågor. Sparande handlar inte längre bara om att få avkastning utan även om att stötta etiska verksamheter.

PÅ FRÅGAN OM hur Viktor Ritsvall förhåller sig till de etiska aspekterna av aktiesparande, svarar han krasst: – Om jag ska vara ärlig kollar jag inte på det alls. Jag är inte superinsatt i politik och etiska frågor utan jag investerar primärt för min egen skull, jag vill tjäna så mycket pengar som möjligt.

HAN MENAR OCKSÅ att aktier kan bli föremål för så kallad greenwashing: att man genom marknadsföring framställer verksamheten som mer ”grön” och hållbar än vad den i själva verket är.

– Att bli mer hållbar är ofta en lång resa för företag och gröna certifieringar är inte alltid det bästa sättet att se den processen i sin helhet, resonerar han.

Viktor Ritsvall är medveten om den eviga risken med aktiehandel.

”

Man måste klara av stressen.

Att investera på börsen garanterar inte avkastning och det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden gör att osäkerheten just nu är ovanligt stor.

INOM SAMHÄLLSVETENSKAPERNA pratar man om en finansialisering av vardagen: samhällsutvecklingen har bidragit till att en investeringskultur skapats bland vanligt folk.

– Idag sparar man genom att konsumera.

Man lägger inte pengarna på hög, eller på ett bankkonto. För att spara smart ska pengarna investeras, förvaltas och växa. Det blir ett normaliserande av ett risktagande, säger Lars Crusefalk och fortsätter:

VIKTOR RITSVALL BERÄTTAR att den konstanta risken kan vara psykiskt påfrestande.

– En dag kan man ha hundratusen investerat och nästa dag kan tillgångarna ha minskat med sjuttio procent, man måste klara av den stressen, säger han.

MED TIDEN HAR Viktor Ritsvall börjat investera mer i tillgångar som har en lägre risk. Ett exempel är fonder där risken är utspridd på ett stort antal aktier. Hans sparande är långsiktigt och drivs av ett mål om att någon gång i framtiden inte längre behöva oroa sig för pengar eller vad saker kostar.

– Om jag är i behov av något ska jag kunna köpa det utan att behöva tänka efter, hoppas han.

LARS CRUSEFALK ÄR doktorand i sociologi vid LU och forskar på unga vuxnas inställning till pengar och krediter. Han är inte förvånad över att unga strävar efter ekonomiskt oberoende eftersom pengar kan möjliggöra självförverkligande och ett rikt socialt liv. Att kunna leva upp till dessa ideal är en del av vad det innebär att uppfattas som en ”lyckad” ung person idag, menar han.

– Å ena sidan vill du uppfattas som att du

18 | Lundagård nummer 8 2022

LARS CRUSEFALK MENAR att ekonomiskt risktagande har blivit mer normaliserat bland unga. Detta hänger samman med den ökande betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid.

Doktoranden Lars Crusefalk menar att aktiesparande hör ihop med nya ideal om vad det är att vara ”lyckad”.

– Man motiverar en viss ekonomisk risk med att det kommer leda till ekonomisk trygghet.

HAN BESKRIVER ÄVEN hur bristen på billiga bostäder för unga normaliserar risktagande.

Det byggs få hyresrätter och de som byggs är svåra att få tag på. Detta skapar ett incitament till att ta lån för att kunna köpa en bostad eller spara till en kontantinsats på börsen. Läget på bostadsmarknaden är därför en bidragande faktor till att aktiesparande har vuxit i popularitet hos unga, enligt Lars Crusefalk.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Petra Andsberg och Emilia Jensen från aktienätverket LINC. EN FÖRENING SOM har märkt av intresset för aktier är finansnätverket LINC, som har sina lokaler på Ekonomihögskolan. När vi träffar Petra Andsberg och Emilia Jensen som är aktiva i föreningens kommité för kvinnor, Female Network, berättar de att engagemanget aldrig varit så stort som nu.

– Under vår senaste introduktionsvecka var det så många intresserade att vi inte fick plats i rummet, säger Petra Andsberg.

I STYRELSERUMMET PRYDS väggarna av fotografier på alumner som började sin bana i finansvärlden hos LINC. Föreningen har funnits sedan 1991 och har som syfte att stötta studenter som har ett intresse för finansbranschen. Det kvinnliga nätverket startades för 5 år sedan med målet att få fler kvinnor att våga satsa på en finanskarriär.

– Många har sett filmer som ”Wolf of Wall Street” och har en bild av finansvärlden som mansdominerad, säger Petra Andsberg och fortsätter: – Vi vill visa att det är möjligt för kvinnor att skapa sig en karriär i finansvärlden.

LIKT HUR VIKTOR RITSVALL beskriver Unga Aktiesparare som en viktig arena för nätverkande och gemenskap, pratar Emilia Jensen och Petra Andsberg om LINC som ett sammanhang där det är lätt att känna samhörighet. LINC erbjuder bland annat utbildningar i finansiell analys till sina medlemmar. Något som ökat i relevans i takt med att det sprids allt mer information om aktier på nätet.

– Det finns så mycket information om aktier på TikTok och Youtube. Våra utbildningar ger deltagarna verktyg för att kritiskt kunna granska informationen och göra egna medvetna val i sitt sparande, säger Emilia Jensen.

– Gröna företag är framtiden, säger Emilia Jensen bestämt.

PETRA ANDSBERG OCH Emilia Jensen visar oss vägen ut från LINC:s styrelserum i källaren på Ekonomihögskolan. På vägen ut kollar vi in i ”finanslabbet”, ett datorrum konstruerat för att utbilda medlemmar i finansiell analys.

Många bär LINC-tröjor och stämningen tycks god.

INVESTERINGSTRENDEN LEVER och frodas, trots att lågkonjunkturen står för dörren. Risktagande är inne.

TILL SKILLNAD FRÅN Viktor Ritsvall som inte beaktar etiska aspekter i sitt sparande, menar Petra Andsberg och Emilia Jensen att hållbara investeringar både kan vara etiska och lönsamma. De har märkt ett stort intresse för hållbara aktier hos sina medlemmar och fokuserar därför mycket på detta i sin verksamhet.

Om aktier och fonder: En aktie är en ägarandel av ett företag.

Och när du köper aktier blir du en av flera delägare i företaget.

En fond består av flera olika aktier, eller andra värdepapper.

Ett fondbolag förvaltar fonden och bestämmer därmed vilka värdepapper fonden ska investera i. Fonder är alltså som ett färdigt paket som sköts av en fondförvaltare.

Investerar man i enskilda aktier kan man i stället sätta ihop sitt eget paket – en så kallad portfölj – för att sprida riskerna i sitt sparande.

Lundagård nummer 8 2022 |19

frågan

Lundensiskt balmode Den 19 november var det bal i borgen. Till AF:s högsäte flockades finklädda filurer. Lundagård var där för att ställa frågorna: vad för högtidsklädsel bär besökarna? Och vad säger det om Lunds studenter?

TEXT MARIA MÜLLERN FOTO SABER MALMGREN ILLUSTRATION VICTORIA KÄLLSTRÖM & ISAK AHO NYMAN

Kung Bore blåser på Lund och Höstblotets gäster väntar utanför AF-borgen. Blotet är namnet på Blekingska nationens bal.

Lite halvt huttrandes frågar Lundagårds utsända kvällens första balgäst, Lisa, om hennes klädsel.

Hur fick du tag på din balklänning?

– Klänningen är second hand, kappan är second hand. 80% av min garderob generellt är second hand, så det ingår i min generella modelivstil!

Priset spelar en stor roll i köpen.

– Denna tröjan fick jag för 30 spänn på Tradera. Och det är ju svårt att säga nej till.

BILLIGT ÄR BRA, håller de flesta balgäster med

om. Hållbarhet ansågs också en viktig faktor vid köpet av balkläder. Det stämmer speciellt in på studenterna Joachim Landeen och Julia Savic. Ikväll har han en hyrd frack från Frackhuset på sig, och hon en klänning från en tidigare bal.

– Just till bal hyr jag, men till alla andra klädkoder, som är mindre formella än högtidsdräkt, har jag en uppsättning plagg som jag återanvänder, berättar Joachim Landeen.

Julia Savic fyller i: – Återanvändande är ett nyckelord för mig! universitetslektor vid avdelningen för modevetenskap på Lunds universitet, menar att balgästernas tänk kännetecknar lundastudenter som kollektiv: de, likt många yngre, engageras av hållbarhetsfrågor.

– Många unga människor försöker göra så genomtänkta val som möjligt när det kommer till sin konsumtion, säger hon.

PERNILLA

RASMUSSEN,

PERSONLIGA PREFERENSER KAN också ha en inverkan på studenters val att införskaffa balkläder second hand, menar Pernilla Rasmussen. Att köpa i andrahand har blivit trendigt. Begagnade kläder och skor kan uppfattas som ett sätt att signalera både sitt miljötänk och sin vetskap om vad som är

20 | Lundagård nummer 8 2022

”inne”.

– Man slår två flugor i en smäll: det är både billigare och mer miljövänligt, men jag tror också att det kan finnas de som tänker att de kan få något lite mer unikt, att det finns ett intresse i det.

Med en annalkande lågkonjunktur kan även den ekonomiska aspekten av att shoppa second hand bli ännu mer aktuell, menar Pernilla Rasmussen.

”

De går som smör!

EN AV DE största secondhandbutikerna i Lund

Joachim Landeen och Julia Savic hade båda hållbarhet i tankarna i valet av högtidsdräkt.

är Erikshjälpen. Där kan studenter finna begagnade högtidsdräkter för ett billigare pris än nyproducerat. Och de går åt, särskilt vid tiden innan årets större baler.

I november månad har både balklänningar och frackar varit högt efterfrågade, berättar Anna Larsson, klädansvarig på Erikshjälpen vid Öresundsvägen.

– De går som smör!

...

KVÄLLEN FORTLÖPER, OCH studenterna ränner ut till baren under den första pausen. I folkmassan skymtas glittriga balklänningar, nystrukna frackar och ett skägg färgat i vit och grönt; Blekingska nationens färger. Salen doftar av parfym och hårgel, och mitt i havet av studenter sticker en hatt upp.

Hatten tillhör studenten Erik Sjöquist.

Han har ärvt både den och fracken från en släkting på 30-talet.

– Det var frack man skulle ha på sig, så jag frågade pappa om vi hade någon tillgänglig.

Han kollade med farmor och det fanns en!

ATT ÄRVA BALKLÄDER från äldre släktingar var också vanligt bland de studenter som

Erik Sjöquist hittade hatten och fracken på farmors vind.

LÄS FLER FRÅGOR PÅ LUNDAGARD.SE

närvarade vid Höstblotet. Detta sätt att införskaffa högtidsdräkt är kostnadseffektiv, men Pernilla Rasmussen menar att den ärvda högtidsdräkten också är en tydlig identitetsmarkör.

– Att gå på bal i pappas, farfars, morfars eller någon äldre släktings frack ger en kontinuitet som visar på tillhörighet; jag tillhör en familj med akademiska traditioner, med tillhörighet på Lunds universitet.

Men tillhörighet kan även skapa utanförskap. Pernilla Rasmussen menar att vid tillfällen som baler, där traditioner och anor står i centrum, kan avsaknaden av den ärvda högtidsdräkten upplevas som ännu ett tecken på utanförskap. Speciellt för de studenter vars släkt saknar kopplingar till akademin. Dessa studenter kan känna sig extra exkluderade.

”

Jag fick den från min pappa, han gifte sig i den!

ORDET ”HÖGTIDSDRÄKT” FÖR nog de flestas tankar till eleganta långklänningar och frackar, putsade skor och komplicerade håruppsättningar. Men även folkdräkter, både svenska och internationella, ingår i klädkoden.

Dock är de en ovanlig syn i balsalen.

En av få gäster i vimlet som bär folkdräkt är Carl Sverup.

– Jag fick den av min pappa, han gifte sig i den!

Folkdräkten är hemmasydd enligt norsk tradition, och om han inte fått ärva den hade den kostat en rejäl summa.

– Om man vill köpa en ny går den för säkert 20 000 kronor.

En annan som också bär folkdräkt är Mirijam Åkerblad.

– Folkdräkten köpte jag av min goda vän, som i sin tur köpte den av en äldre släkting.

Men vart den kommer ifrån innan dess vet jag inte.

”

Att ha på sig folkdräkt är ett aktivt val.

FOLKDRÄKTER HAR FALLIT i skymundan som ett alternativ vid baler eller andra evenemang, menar Pernilla Rasmussen.

– Att folkdräkten är ett alternativ istället för balklänning eller frack, den kunskapen tror jag har försvunnit.

– Om man tänker tillbaka på 60- eller 70-talet så var svenska folkdräkter i mode på ett annat sätt. Det fanns en större medvetenhet om det än idag.

Miriam Åkerblad fick tag i folkdräkten genom en vän, som köpte den av en äldre släkting.

I DAGENS SAMHÄLLE finns det också ett större utbud av internationella folkdräkter, och det finns andra anrika klädesplagg än fracken, säger Pernilla Rasmussen.

– Att ha på sig folkdräkt är ett aktivt val, och det visar just ”vem jag är”, var jag kommer ifrån och vilka traditioner jag knyter an till. Den är vad jag vill visa mig som inför omvärlden vid de festligaste tillfällena.

...

KLOCKAN KLÄMTAR, OCH gästerna drar sig tillbaka till sina platser.

Klänningarna hasar i marken, och de splitternya finskorna knarrar mot golvet. Som snön faller även natten över ett ovanligt välklätt Lund.

Carl Sverup har en hemmasydd folkdräkt på norskt vis.

Lundagård nummer 8 2022 |

21

kultur

Ha inte fester för fler än 150 gäster

Att ha många vänner är en stark framgångsmarkör. I Nyheter24 kan man läsa att ”ensamhet är lika farligt som att röka 15 cigaretter om dagen”. Lundagårds Linn Larsson frågar sig istället motsatsen: Vilka är nackdelarna med att ha många vänner?

TEXT LINN LARSSON ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Människor med enorma sociala liv skrämmer mig, i synnerhet om det verkar vara ett välfungerande nätverk av kontakter. Hur går det till? Min skepsis beror till stor del på att jag var likadan i mitten av mina tonår, så jag antar av erfarenhet att en sådan inställning till vänskaper är högst ytlig och statussökande. Att ha en stor vänkrets är något som nästan alltid anses vara eftersträvansvärt och sällan ifrågasätts. Jag har betydligt färre vänner nu än då, men jag intalar mig själv att det är en mognadsfråga för att inte känna mig misslyckad.

HUR MÅNGA VÄNNER är egentligen för många? Lyckligtvis har antropologen Robin Dunbar forskat på ämnet och kommit fram till ett antal tal där den mest etablerade är 150. Det representerar antalet vänner som han menar att en människa kan ha – något som kallas ”Dunbars tal”.

ROBIN DUNBAR KOM fram till siffran genom att tillämpa hypotesen om Machiavellis intelligens, även känd som hypotesen om den sociala hjärnan, på människor. Hypotesen i fråga säger att storleken på primaters frontallob beror på hur stora samhällen de lever i. Storleken på människans frontallob motsvarar alltså en social grupp på 150 personer – fler betydande relationer än så blir för

Gen Z-podd ”Forum med Saga och Myrna” är en bokcirkelpodd som jag gärna har i lurarna på väg hem från föreläsningen.

Myrna Lorentzson och Saga Cavallin lyckas med konsten att på ett träffsäkert och roligt sätt ta tempen på samtiden. Särskilt intressanta är deras samtal om att tillhöra den digitala, internetbaserade generation Z.

VERA SVAHN 22 | Lundagård nummer 8 2022

komplicerat för oss att hantera. Dessa är de 150 personer som du skulle bjuda in till en stor fest.

DUNBARS TAL VISADE sig otroligt nog också ha historisk bäring när Robin Dunbar undersökte saken vidare. Både gruppstorleken på moderna jägar-samlarsamhällen och kompanistorleken i professionella arméer, från Romarrikets till Sovjetunionens, låg väldigt nära 150 personer. Det finns exempel även i modern tid och på oväntat nära håll. När Skatteverket omstrukturerades år 2007 ska en strateg ha föreslagit en kontorsstorlek på just 150 anställda med hänsyn till Dunbars tal. Omstruktureringen var impopulär redan från början, och när arbetstagarna fick höra om planen uttryckte de missnöje över att få sin hjärnkapacitet jämförd med apors.

räknas. Fem bästa vänner är betydligt lättare att relatera till än de 150 festdeltagarna, men icke att förglömma är att Dunbars övre gränser sträcker sig till 500 och 1500. Dessa är dina bekantskaper respektive antalet personer du kan komma ihåg namnet på.

NÄSTA STEG I ledet är 50 – så många nära vänner kan vi ha enligt Robin Dunbar.

Dessa människor hade du bjudit in till en middag. Du träffar dem ofta och håller dig uppdaterad om deras liv, men de klassas inte som dina närmaste vänner. Därefter följer en krets på 15 personer, vilka är de vänner som du kan vända dig till när du behöver stöd och du kan anförtro dig åt dem om det mesta. Dina absolut bästa vänner är cirka fem stycken, och dit kan även familjemedlemmar

Heteronormativ dysfunktion Som nybliven singel är det lätt att önska att premissen till ”Love is Blind” ska hålla. Tyvärr bevisar programmet den totala motsatsen. Ytliga, tråkiga och rent av destruktiva människor dejtar i ett program som marknadsför sig som ett wholesome socialt experiment. I slutändan blir det mest en lång demonstration i heteronormativ dysfunktion.

Visst, Lauren och Cameron var orimligt charmiga i första säsongen, men sedan dess har det bara gått utför.

Vill du konsumera sociala experiment via Netflix skulle jag i stället rekommendera ”The Circle” vars premiss känns både nytänkande och intressant. Eller möjligtvis ”Too Hot to Handle” som likt ”Love is Blind” är en hot mess, men i alla fall är ärlig med det.

ALEXANDRA ROSLUND

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

FÖR ATT FÖRVÄRVA ett överväldigande antal vänner måste man jobba snabbt. Det är inte gångbart att ägna någon betydande tid på att kultivera varje enskild vänskap om man ska jobba upp siffrorna. Den typen av gränslöst LinkedIn-beteende blir jag personligen direkt misstänksam mot. Jag må vara cynisk, men det är något med vänskapsnätverkande som känns beräknande. Att nätverka är obehagligt i sig, och människor som inte bara verkar uppskatta aktiviteten men dessutom förhåller sig till vänskap på samma sätt som till karriär kan jag inte undgå att associera med filmen ”American Psycho”.

MIN CYNISM ÄR inte heller obefogad om man frågar antikens stora tänkare Aristoteles och Platon. Enligt Aristoteles, som i Den nichomakiska etiken skriver om vänskap i bok åtta och nio, finns det tre typer av vänskap:

DEN FÖRSTA ÄR vänner vars enda syfte är att bringa nytta till ens liv snarare än att man faktiskt tycker om personen. Det är en vänskap som är lika bräcklig som den är flyktig, och den upphör samma sekund som nyttan, vilket rättfärdigar min ”American Psycho”och LinkedIn-fördom.

”

Vänner är som krydda till maten – man behöver inte ett överflöd.

NÄSTA TYP AV vänner är de som vi finner nöje hos, och som vi alltså faktiskt tycker om att tillbringa tid tillsammans med. Lusten är enligt Aristoteles anledningen till att unga människor snabbt blir vänner med varandra, men också gör slut på vänskapen lika kvickt. Äkta vänner är emellertid den enda kategorin som är varaktig. Aristoteles kallar dessa vänner för ett ”andra jag”, och de karaktäriseras av att man bryr sig lika mycket om en sådan vän som man bryr sig om sig själv; det är en ömsesidig upplevelse.

PRECIS SOM JAG frågar sig Aristoteles om

man bör sträva efter att skaffa så många vänner som möjligt, eller om man ska hålla sig till en nivå som kan klassas som lagom – varken för få eller för många. Det verkar vara en svårdefinierad mängd. Men han konstaterar att regeln stämmer in på vänner som man drar nytta av, eftersom det är alldeles för tidskrävande att återgälda alltför många människors tjänster och det är det enda kravet en nyttovänskap ställer. För många relationer utgör ett hinder för en ädel livsföring, menar Aristoteles. I en skämtsam jämförelse

Musik har alltid ett pris Netflix förvånade oss i oktober med sin nya produktion om Spotify, ”The Playlist”. Serien, som är baserad på boken Spotify Untold av Sven Carlsson och Jonas Leijonhufvud, består av sex avsnitt á cirka 50 minuter där allt om den globala streamingtjänsten berättas. Från hur grundaren Daniel Ek kom på idén, till problemen som nya artister kan få på plattformen. En spännande serie som får oss att reflektera

skriver han att vänner är som krydda till maten – man behöver inte ett överflöd. Vänner har avtagande marginalnytta, som det heter på ekonomispråk.

VÄNSKAP HANDLAR OM ett givande och tagande, varför Platon ansåg att äkta vänskap endast kan uppstå mellan personer som har samma sociala status, och att det därtill endast kan uppstå inom medelklassen. Detta skulle bero på att varken rika eller fattiga människor tenderar att vara särskilt dygdiga, och vänskapsrelationer kräver just dygd.

Vänskaper mellan människor av olika social status är enligt Platon sällan ömsesidiga eftersom parten med lägre social status är behövande och medberoende av den rikare parten, och därför är relationer ”mellan motsatser” sporadiska och obeständiga.

OBALANS I RELATIONER framkallar väldigt mycket ångest hos mig, och Platon sätter fingret på varför. Det är förmodligen av samma anledning som jag inte är bekväm med att samla på mig nyttovänner, för vad har jag att erbjuda dem? Kanske är jag bara ett fall av avundsjuka och dålig självkänsla, men jag lugnas lite av att Aristoteles och Platon också var kritiskt inställda till överflöd av vänner. För att citera Aristoteles:

”Människor som håller sig med många vänner och står på förtrolig fot med dem alla anses inte vara vän med någon – annat än i social mening – och sådana individer får namn om sig att vara inställsamma. [. …]

Det går inte att för hela denna massa hysa en vänskap som baserar sig på förtjänstfullhet och egenvärde, utan man måste vara nöjd bara man finner ett litet fåtal verkliga vänner”.

Magiska ord

över musikens värde och öppnar upp för den oändliga frågan: kan konst vara gratis? Om du är nyfiken på hur världens favoritmusikstreamingtjänst skapades och du tycker om dramatiska cliffhangers då är ”The Playlist” för dig.

OBS! Börja inte se den under tenta-perioden: du kommer inte kunna sluta.

Drygt en månad efter att bandet Lows trummis och sångare Mimi Parker gick bort släpptes i december en cover av Lows låt ”Words”, gjord av bandet Storefront Church förstärkta av Phoebe Bridgers. Den redan melankoliska låten blir i den här versionen, och i ljuset av Parkers död än mer känslig och drabbande. Listen and weep!

FLORENCIA LARROSA

ISAK AHO NYMAN Lundagård nummer 8 2022 | 23

kulturkritik

En återupprättelse för julmusiken Att julmusik är en utskälld genre är en allmän uppfattning. Trots det väljer många att konsumera den. Eskil Högman recenserar samlingsalbumen A Very Special Christmas och menar att det finns ett outforskat alternativ.

OMSLAGET TILL A VERY SPECIAL CHRISTMAS: DESIGN: KEITH HARING, A&M RECORDS

”Julmusik är en lika plågsam som essentiell kulturyttring.”, ”Let’s face it: Christmas music is mostly boring” och ”Det kan vara lite toxic att ha en stark relation till julmusik” är alla saker som Lundagård har skrivit om genom åren. Och självklart förstår jag till viss del varifrån attityden kommer: jag är också less på Carey, Wham! och Just D; ”Bjällerklang som ackompanjemang, på alla julens skivor”.

MEN DET ÄR dags att göra upp med denna uppfattning och inse att genren faktiskt inte alltid är dålig. Låt mig ge ett alternativ till att bli musik-masochist över julhelgen: ÅR 1987 SLÄPPTES den första albumet i se-

rien A Very Special Christmas till förmån för Special Olympics – en idrottsorganisation för vuxna och barn med intellektuella funktionsvariationer – på producenten Jimmy Iovine och hans fru Vickis initiativ. I skrivande stund har tio skivor släppts, den senaste 2013, däribland ett live-album och ett akustiskt. För enkelhetens skull (samt på grund av min obotliga beslutsångest) kommer jag att referera till hela serien.

TEXT ESKIL HÖGMAN

Producenter: Jimmy & Vicki Iovine | A&M Records

uddlös julmusiken brukar vara – som att få granatäppelkärnor i sin annars så feta falafelrulle.

”

Året är 2022 – det är hög tid att testa någonting nytt till julbaket och glöggmyset.

NÄMN EN JULSÅNG och den finns förmodligen på någon av skivorna, sannolikt i flera tolkningar. ”The Christmas song”? Ja. ”Winter Wonderland”? Definitvt. ”Blue och White Christmas”? Självklart. För den som blir något överväldigad av utbudet kan jag varmt rekommendera tre att börja med: ”Santa Baby” med bland andra Snoop Dogg och Salt-N-Pepa, ”Merry Christmas Baby” med Bruce Springsteen och ”Oi to the world” med Gwen Stefanis tidigare band No Doubt.

ÄVEN DEN RIKTIGT gamla julmusiken får ta plats och jag kan inte låta bli att sjunga med när Stevie Nicks, med kör och orkester tolkar psalmen ”Stilla Natt” (”Silent Night”) och när Soundgardens Chris Cornell tar sig an stråk-arpeggiona i Franz Schuberts ”Ave Maria” blir det ännu svårare att hålla tyst.

Det är saker som dessa som höjer A Very Special Christmas till en svårslagen hög nivå; det verkar inte finnas ett enda hörn som lämnas outforskat.

SJÄLVKLART KOMMER DET att finnas saker som du ogillar, kanske även hatar. Men det kommer också finnas minst lika mycket som du inte förväntade dig att uppskatta. Min förhoppning är således att dessa skivor kan vara en inkörsport till tyngre julmusik, och att få dig att inse att konstformen i sig inte är konceptuellt klandervärd. Året är 2022 – det är hög tid att testa någonting nytt till julbaket och glöggmyset.

ALBUMEN SKULLE KUNNA jämföras med en sorts Hits for Kids fast för julen. Det är en salig blandning av originella låtar, covers och halv-covers (gamla melodier med nyskriven text) spridda över en mängd genrer med mer eller mindre kända namn.

DET MÅ LÅTA onödigt och litet cringe med rock-, synt-, hiphop-, reagge- och akustiska versioner av gamla klassiker men dessa okonventionella samlingar resulterar i albumens största styrka. Det är förvånansvärt uppfriskande jämfört med hur dammig och

24 | Lundagård nummer 8 2022

Snoop Dogg, Chris Cornell och Gwen Stefani har alla bidragit till A Very Special Christmas.

Bilder (fr.v.): agwilson, DGfoto & Debby Wong. Samtliga bilder är från Shutterstock.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

Du behöver tips.

Vi har dem.

Lundagård listar: klapparna som inte är som alla andra.

STICK I STÄV?

SNÄLLA SMÅBRÖDER

SLUTTJAFSAT!

När ”årets julklapp 2022” presenterades för några veckor sedan bredde en skepticism ut sig i media. ”Det hemstickade plagget” rimmade tydligen inte med vad folk faktiskt skrivit på sina önskelistor.

Jag tycker däremot det är toppen – någon får jättegärna sticka ett par handledsvärmare till mig.

Det är orimligt av föräldrar att önska sig snälla barn. Eftersom de valde att skapa oss borde vår blotta existens vara gåva nog. Att som barn ha syskon är däremot inget val. Således önskar jag att ens axedoftande, proteinshake-drickande tonårsbröder låter bli att vara totalt överjävliga i jul.

Personligen ägnar jag mig åt julstök absolut tidigast på första advent. Jag kunde dock inte bry mig mindre om när andra väljer att göra det. I år hoppas jag därför bli skonad från kulturbråket om julfirandets kutym signerat Edward Blom och Gustaf Reinfeldt. Snälla, låt mig slippa!

VICTORIA KÄLLSTRÖM

SKAM-STREAMINGPAKET

SKÄRMSLÄCKARE

LIKKISTA... ELLER MYRDAL?

Det enda folk vill så här års är: 1) åka till ett varmt land och 2) bada i turkost vatten. Denna längtan trumfar den allra djupaste flygskam. Men där skammen är verkningslös kan skräck ofta göra underverk. Så varför inte ge bort ett skräddarsytt streamingpaket med tema flygplansolyckor i år?

Både klimat och jul är räddade!

Söndagens skärmtidsrapport är ofta av deprimerande läsning. Varför inte ge bort gåvan att kunna slå ut sin egen smartphone? Jag tänker mig typ en liten dosa som neutraliserar elektronik inom en meters avstånd, lagom stor att bära i bröstfickan. Det hinner väl en driftig ingenjör snickra ihop innan jul. LTH, tar ni bollen?

I sin bok Rapport från Kinesisk by från ‘63 beskriver Jan Myrdal byn Liu Lin på den östkinesiska landsbygden. Bland bybornas sedvänjor ingår bland annat att vid fyllda femtio börja snickra på sin egen likkista.

Det ligger något både vackert och sinnessjukt i det. Så... Likkista, årets julklapp? Nja, men ge bort boken vetja, fantastisk läsning.

TOMAS STRÖM

ETT SANNINGENS ORD

GRATIS ÄR FINT

SAMLA MINNEN

Det var längesen jag såg devisen ”dumpa din kille” klottrat på ett elskåp, och jag saknar det. Skämt åsido. Denna jul tycker jag att det är dags att ignorera konflikträdslan och säga det där du aldrig vågat (men velat) säga till ditt syskon eller din bästa kompis. En välvillig insikt kan inte skada!

En borgerlig regering har tillträtt, vilket betyder att gratis inträde på statliga museum snart – per tradition – dras in. Därför råder jag er att ta med någon på ditt närmaste museum innan inträdet börjar kosta. Känns det snålt som julklapp kan du alltid bjuda på en kaffe i cafét eller en kylskåpsmagnet i museishoppen!

Det är svårt att lägga mycket pengar på julklappar som student, så det gäller att vara fyndig. Varför inte samla alla dina favoritbilder på dig och din kompis, mamma, mormor eller partner och göra ett klassiskt bildspel? Lägg på en stämningsfull låt och voilà, en multimedial klapp med sentimentalt värde.

ESTHER ARNDTZÉN Lundagård nummer 8 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer This page consists of non-editorial material.

PHOTO ALEXANDRA ROSLUND

It is Possible to use Parallel Languages in Meetings Time spent as an international student is often a time of excitement, new beginnings, and adventure. But it can also bring nervousness and insecurity. Going into a new and different culture, both educational, study-wise, and in general, can be a challenge for any student or individual.

The receiving country needs to be accepting and welcoming to ease the integration, for students studying both a shorter period or a whole PhD.

FOR THE STUDENTS who have already arrived, other problems may arise. A Swedish tradition often highlighted in international contexts, is the strong student influence, depicted in law.

LUS SEES THAT the university management is clear with the policy and compliance, as well as many faculty management groups. LUS calls the attention of all faculty members at the university, to widen the outlook at what a formal meeting can be. Use more parallel language, for the better of the university!

EN SÄRSKILD HÄLSNING vill vi skicka till studenterna vid HT-fakulteterna som har spenderat hela terminen på ungefär samma sätt: sittandes hemma eller på en studieplats med självstudier. Ni är vana vid att studera utan sammanhang och stöd på grund av bristen på lärarledd tid.

Vår ståndpunkt är att studenter ska ha minst tio timmars lärarledd tid i veckan.

Tyvärr ser vi att studenter på HT endast har i snitt sex timmar i veckan. Därför utgör kanske inte lovet en skillnad alls för er HT-studenter. Studierna förblir minst lika ansträngande även om de få föreläsningar ni vanligtvis har faller bort.

KANSKE LÅTER DET lyxigt med en massa ”ledig” tid, men känn gärna efter lite extra. Hur ledigt känns det egentligen när stressen över plugget är närvarande all din vakna tid? När majoriteten av ens undervisning utgörs av egenstudier blir ledigheten och studierna enkelt blandade, och sammanhanget som student borttappat. Vi känner lite extra med våra HT-studenter för även om julen är här: Vad blir egentligen skillnaden för oss?

SÅ KÄRA STUDENTER: njut av årsskiftet, all ”ledig” tid och inblicken i vardagen för en HT-student.

LUS hugs: Usage of parallel language!

LUS kicks: Lack of opportunities for student influence.

EMMY SVENSSON, PRESIDENT OF LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE PRESIDENT OF LUS

THIS IS LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, is a collaborative organisation for the nine student unions at Lund University. Through LUS, the student unions work together to protect and advocate for the students’ interests toward the university, municipalities and region.

26 | Lundagård nummer 8 2022

Vi på Humanistiska och teologiska studentkåren vill önska alla studenter ett trevligt ”lov”. Vi önskar att alla skulle få åka hem med en avklarad tenta bakom sig och en avslappnad känsla i kroppen, men vi vet att verkligheten är en annan.

I stället kommer majoriteten av alla studenter få tillbringa tiden hemma hos familjen med sena pluggkvällar och en ångestklump i magen.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

BECAUSE OF THIS, LUS views the new routines for passport control of incoming individuals with great concern. Making the process of getting a visa or residence permit difficult will decrease the possibilities of international students arriving at Lund University (LU). The international aspects of the university will decrease, both locally as well as the opportunity for Swedish students to travel on exchange studies. LUS stands behind Erik Renström’s, the Vice-Chancellor of LU, statement regarding the issue and hus demands for a national solution.

FOR MOST OF us, student influence is a natural part of how higher education is developed. But the international aspect of student influence is less self-evident. The student unions testifies of the difficulties with using parallel languages in meetings, even though this is described as an option in the official university language policy.

Students who want to improve the educational conditions are hindered from doing so, which creates a problem, especially for programmes with a high level of international students, where Swedish-speaking student representatives may be difficult to find.

Trevligt ”lov”

Humanistiska och Teologiska Studentkåren (HTS) JOHANNA KASPERSSON, VICE KÅRORDFÖRANDE MED UTBILDNINGSANSVAR (VKOU) LINNEA LANDEGREN, KÅRORDFÖRANDE LOTTA FLINK, VICE KÅRORDFÖRANDE MED STUDIESOCIALT ANSVAR (VKOS)

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Praktik utomlands med stipendium Praktik utomlands kan ge dig insyn i arbetslivet, erfarenhet av att arbeta i en internationell miljö och praktisk erfarenhet av ditt studieområde. En väl vald praktikplats utomlands innebär att du både bygger på din kompetens och breddar dina kunskaper.

Det finns stipendier att söka för dig som vill göra praktik utomlands: • Erasmus+ praktikstipendium – för praktik inom Europa • Crafoordska stiftelsens resestipendium – för praktik utanför Europa Mer information om praktik utomlands: www.lu.se/praktik-utomlands

Den viktigaste lärdomen från min praktikperiod utomlands är vetskapen om de oändliga möjligheter som du omges av hela tiden. Ett möte med en människa leder till en resa, och en resa leder vidare till en annan. Och plötsligt befinner du dig på en plats du inte trodde var något för dig, men som visar sig vara helt rätt och till och med avgörande för din framtida karriärväg. Man måste hålla utkik efter möjligheterna och ha modet att ta chansen när den dyker upp!”

Douglas, LTH-student på praktik i Portugal

Kämpar du med uppsatsen inför deadline?

Eller har du kanske en eller flera omtentor i januari och undrar hur du ska hinna med allt plugg? Då är du välkommen att boka tid för handledning hos oss på Studieverkstaden.

Mer information hittar du på www.lu.se/ studieverkstaden

Bli mentor i vår!

Pedagogiskt stöd söker just nu mentorer till studenter med extra utmaningar i sin studiesituation.

För att bli mentor är det önskvärt att du studerat några terminer och att du själv har en väl fungerande studiesituation. Vi ser gärna att du också har följande meriter/egenskaper:

• Lugn, trygg och tålmodig person • God förmåga att planera och strukturera • Erfarenhet av att motivera och coacha • Kännedom om hur funktionsnedsättningar kan påverka studiesituationen Mer information om uppdraget och hur du gör en intresseanmälan: www.lu.se/bli-mentor

Letar du efter den perfekta julklappen?

Ge bort forskning i jul! Då bidrar du till en bättre framtid för oss alla.

Bestäm gåvosumman själv och betala enkelt till ditt valda ändamål via Swish eller bankgiro.

Du kan själv skriva ut ditt gåvobevis.

Varje gåva räknas – liten som stor.

WWW.LU.SE

Nyheter, tidlösa upptäckter – och kanske ett och annat du inte visste förut Följ universitetets nya forskningskonto på Instagram: instagram.com/ lundsuniversitet_forskning

LÄS MER OM VAD DU KAN BIDRA TILL PÅ LU.SE/GIVING

debatt

Könskvotering nödvändig för högre kompetens

Könskvotering behövs eftersom kön annars tillåts spela en outtalad roll i rekrytering. Det skriver studenten Rebecca Skogsgårdh i en replik till Kristdemokratiska studentförbundets (KSF) debattartikel i Lundagård nr 7 2022.

När jag läser KSF debattartikel om att slopa könskvotering och genusperspektiv (Lundagård nr 7 2022) kan jag inte låta bli att notera att det, med all respekt, är fyra män som författat artikeln. Som kvinna undrar jag vilka erfarenheter de har av könsdiskriminering på arbetsmarknaden och om de någon gång inte känt sig representerade i forskning eller historieskrivning?

FÖRMODLIGEN INTE. TOPPOSITIONER besitts nämligen nästan alltid av män. Vid universiteten var exempelvis bara 32 procent av professorerna kvinnor år 2021, enligt statistik från Universitetskanslersämbetet.

2017 RAPPORTERADE Sveriges

reklam för sig” på en arbetsintervju likt en man. Vårt patriarkala samhälle är ett annat svar. Samhället styrs framförallt av män, som lämnar över till nya män. Det blir en ond cirkel som genererar ojämställda arbetsplatser.

”

Män porträtteras som beslutsamma ledare och anses mer attraktiva för chefsjobb.

Radio att bara 15 procent av personerna som omnämndes i gymnasiala historieböcker var kvinnor. Visserligen är det män som haft makten och skrivit historien, ändå finns det kvinnor som varit historiskt betydelsefulla. Jeanne d’Arc, Heliga Birgitta, Marie Curie, Moa Martinson, Rosa Parks – det finns många kvinnor att välja mellan som hade kunnat göra historieböckerna mer jämställda.

KVINNOR I SVERIGE fick tillträde till universitetsutbildning och rätt att avlägga akademisk examen 1873, men även om det var tillåtet så var det i praktiken svårt och få kvinnor som faktiskt gjorde det.

FÖR ATT BRYTA denna onda cirkel behövs könskvotering. Vi behöver lämna plats åt fler kvinnor och kvinnliga perspektiv. Att fylla platserna blir nog inget problem – det finns många duktiga, kompetenta kvinnor som längtar efter att ta plats, men som aldrig fått chansen för att de anses mindre kompetenta i vissas ögon för att de är kvinnor. För bara någon månad sedan fick jag själv höra att jag som kvinna inte kan bli präst.

I EN PERFEKT VÄRLD skulle könskvotering inte behövas, men så länge vi lever i en värld där män har de högsta positionerna, trots kvinnors högre kompetens, så behövs könskvotering för att skapa en spiral där man bryter könsnormer och bevisar för sexistiska arbetsgivare att kvinnor visst kan vara chefer, för att det ska handla om kompetens, och inte kön.

Rebecca Skogsgårdh student i teologi vid Lunds universitet

DEN LÅNGVARIGA FRÅNVARON av kvinnor i historieskrivningen och vid universiteten har gjort att mycket forskning har bedrivits av män, om män – något som gör att den inte varit representativ. Därför är det inte mer än rätt att forskning måste inkludera genus – det krävs för en bra forskning. För mig som läser teologi hade det känts helt obegripligt att inte lyfta ett kvinnoperspektiv när bara 5 procent av de namngivna personerna i Bibeln är kvinnor.

KSF SKRIVER ATT rekrytering ska handla om kompetens och inte kön, men det är ju precis kön det handlar om när majoriteten av chefer är män. Samtidigt visar rapporter att flickor och kvinnor lyckas bättre i skolan och har högre utbildning. Kön (det manliga) ger alltså en fördel, vilket ju KSF säger sig vara emot. När de skriver att man genom könskvotering riskerar att gå miste om värdefull kompetens för att kön värderas högre så säger de underförstått att det inte går att hitta motsvarande kompetens hos kvinnor. Tvärtom är det kvinnors värdefulla kompetens man går miste om genom att anställa män bara för att de är män.

SÅ VARFÖR VÄLJER arbetsgivare ändå män trots kvinnors högre kom-

petens? Normer är ett svar. Män porträtteras som beslutsamma ledare och anses därför mer attraktiva för chefsjobb. Kvinnor lärs redan som barn att inte ta för stor plats – vilket gör att de inte vågar ”göra 28 | Lundagård nummer 8 2022

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

Björn Werner fick precis vad han ville

På kultursidorna har en debatt om Augustpriset rasat. Men debattens upphovsman, SvD:s Björn Werner, är blind för den vinnande bokens tillgänglighet, menar litteraturstudenten Dante Löfmarck.

Hur lågt bör ribban sänkas för vad ett litterärt verk med brett anslag innebär? Kommer kreti och pleti somna halvvägs igenom Ia Genbergs hundra och något sidor långa bok Detaljerna som belönades med Augustpriset? SvD:s Björn Werner verkar tro det. Jag tror dock att boken är den perfekta blandningen av litteratur och feel-good som massan kommer uppskatta.

I SIN OMSKRIVNA artikel i Svenska Dagbladet frågar sig Björn Werner varför Augustpriset glömt läsaren; han nämner den ”skrivskoleduktiga tråkigheten” och inåtvändheten, avsaknaden av berättarglädje i de nominerade verken. Werner efterlyser kvalitetsböcker av intresse för den inte redan inbitna läsaren. Från flera håll har kritik lyfts mot artikeln. Aftonbladets Rasmus Landström skriver att Werner inte konkretiserar varför verken var tråkiga och i Sydsvenskan ifrågasätter Niklas Qvarnström Werners kompetens att bedöma verken. Vad ingen nämnt är att Björn Werner verkar vara så upptagen av sin tes och att nedvärdera alla som gör anspråk på något utöver att stryka massan medhårs, att han blir blind för att vad han efterfrågar är precis vad han fick.

”

DETALJERNA ÄR INTE en enastående bok, då det bör reserveras för de handfull verk där läsaren vid sista sidan finner sig med en förändrad uppfattning av världen. Men den är på rätt sida av medioker, en helt okej bok, och är med sitt klara språk, tydliga struktur och nostalgiska anslag precis den medryckande läsupplevelse som Björn Werner eftersöker: han hade märkt det om han tagit till sig texten. Visst hade han kunnat peka på att det är litteratur skriven för litteraturens skull efter att hans ögon sömnigt passerat de förhållandevis långa styckena med referenser till bland annat Auster och Trotzig.

Men Genbergs litterära referenser lämnar aldrig den folkliga sfären. Hur uppskattad Detaljerna kommer bli av den bredare läsarkreten går inte att veta, men det faktum att karaktärerna i boken själva läser böcker ser jag dock inte som något som skulle skrämma bort någon.

Boken vänder sig direkt till den breda publik Werner menar att juryn försummat.

RELATIONEN MELLAN FÖRFATTARE och läsare består i ett givande och tagande i olika grad. Inom den publiktillvända fåran som Ia Genberg verkar är förhållandet mellan de två ett av jämbördiga.Detaljerna visar på en stor respekt för denna relation. Nostalgin i boken vänder sig direkt till den breda publik Werner menar att juryn försummat. I en kurs i samtidslitteratur jag gick under hösten inkluderades boken i kurslitteraturen och den med författaren jämnåriga läraren talade om de nostalgiska känslor som väcktes av gestaltningen av hans ungdomstid. Bland oss yngre nämnde några romantiserade fantasier om en tid utan internet. Att några studenter ur en universitetsklass och deras lärare skulle vara ensamma om upplevelsen betvivlar jag.

Storebror och Tomtegubben Regeringen ger Sverige kol i julklapp. År 2023 höjs skatten på vin och öl med fem procent och på tobak med tre. I en debattdikt går studenten Nils Sandberg i polemik med regeringen.

EN VISS TON kanske vittnar om att jag på ett annat sätt än Werner inte har någon högre aktning för den allmänne läsaren. Men till skillnad från honom tycker jag inte att lösningen är att avfärda saker som elitistiska eller stoltsera med min okunnighet. Jag tror också att den allmänna läsaren kommer uppskatta Detaljerna, ett praktexempel på den medryckande, underhållande berättarglädje Björn Werner efterlyser.

Dante Löfmarck student i litteraturvetenskap vid Lunds universitet

Grip din frihet med bägge händer Förgänglig frihet himlen sänder Gör med dina händer något som Stoltserar frihet för alla dom

Livets nöjen tyckas många men storebror vill dem förånga Leda dygd med skatt och piska Han hör inte livets nöjen viska

Höj din röst kom in i dansen Inte mellan benen stuva svansen Brygg ditt vin och drick billigt Brygg ditt vin och bjud villigt

En liten tid vi leva här med mycket möda stort besvär Storebror kan vara tokig Men du har chans att vara brokig

Bli en tomtegubbe slå i glasen Bli en tomtegubbe på kalasen Låt oss lustiga vara, herr konstapel Vi är alla rara, herr konstapel

Nils Sandberg, student vid Lunds universitet.

Lundagård nummer 8 2022 | 29

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Det finns hjälp att få när stressen blir för hög

Det är nu relationer ska mjukna och jag ska försonas med nuet. Det är nu hela jag ska dofta lätt av apelsin, kryddnejlika och kanel och det är nu jag ska sitta i sjöjungfruställning på en fluffig fäll framför en knastrande brasa omgiven av minst fyra generationer lyckliga och harmoniska släktingar. Jag vet att allt det är helt orimligt och långt från verkligheten.

December är alltid full av deadlines och arbete som hopar sig: projekt som ska avslutas, studentarbeten som ska läsas och möten som måste genomföras för att driva processer framåt. Varje gång jag tittar på datorn känns det som om den blänger ondskefullt tillbaka på mig och jag varvar frenetiskt snus med Lindorkulor och Novalucol.

Jag har så länge jag kan minnas haft höga – ofta orimligt höga – krav på mig själv. När jag var yngre var jag sällan nöjd. Jag kunde alltid göra lite mer, lite bättre, lite fortare och lite smartare. Idag har jag lärt mig kalibrera

krav och förväntningar och det är numera sällan som stress påverkar mig negativt. Men det har inte kommit av sig självt. Jag har lagt mycket tid på att förstå varför jag är som jag är och jag har behövt mycket hjälp för att lära mig hantera det. Så här i efterhand inser jag att jag skulle sökt stöd mycket tidigare än vad jag gjorde – och jag är nog inte ensam om just det.

Under flera år har andelen unga människor som rapporterat psykisk ohälsa stadigt ökat.

Studenter rapporterar oftare att de mår dåligt jämfört med yrkesverksamma i samma ålder.

Det finns säkert många anledningar till det. Studietiden kan vara tuff. Ständiga examinationer, grupparbeten, seminarier och texter ska kombineras med ett aktivt socialt liv och en hållbar ekonomi. Dessutom ska studierna både samsas och konkurrera med alla de andra val och möjligheter som finns. Det finns mycket man kan göra själv för att motverka lättare former av

stress och oro. Det handlar om tidsplanering, prioritering, att vara fysiskt aktiv, sova ordentligt och kröka lagom. Men det kan vara lättare sagt än gjort. ibland räcker inte det och då är det viktigt att söka hjälp.

Lunds universitet satsar mycket på studenthälsa just nu. Det är bra att vi gör det. För ett par år sedan fick studenthälsan ett nytt uppdrag. Idag fokuserar de mer på förebyggande arbete, tillgängligheten har ökat och väntetiderna förkortats. Dessutom finns där fantastisk personal. Gå gärna in på deras hemsida och läs om deras utbud. Kontakta dem om du känner att du behöver stöd och hjälp.

Jag vet att det snart kommer att lugna ner sig för min del. Den insikten ger faktiskt en viss frid och ökar chanserna för att julen kommer att innebära återhämtning. För det behöver vi alla ibland. Ha en riktig god jul och ett gott nytt år!

Ta hand om dig.

FOT O: KE N N E T R U ON A

Jag är alltid stressad så här års. Glögg ska drickas, ljus ska stöpas, ögon ska tindras, frid ska finnas och budskap ska tas till hjärtan och begrundas. Överallt signaleras det att nu jäklar är det advent och nu ska det varvas ner.

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

The gift of knowledge Studying is engrossing, challenging, nerve-wracking and rewarding – often all at the same time.

But you also need time to step away from studies and the Christmas break provides the chance to relax, reenergise and perhaps reflect on the knowledge you are acquiring and may acquire in the future – because knowledge is the best gift you can ever give yourself.

Knowledge is a gift – it can help us achieve all manner of things, it can be a door-opener, a game-changer, a life-enhancer.

Knowledge is a gift to be shared –

WWW.LU.SE

it enables us to make a difference, to create, innovate and find new solutions that benefit society.

And knowledge is a gift that keeps on giving – the view that education simply finishes with a certain certificate in your hand has been supplanted by the idea of lifelong learning.

The growing emphasis on lifelong learning has come about because our working lives are longer and Sweden, more than many other countries, has a knowledge-based and fast-moving economy that constantly needs to access knowledge that is in demand.

Promoting lifelong learning became an official commitment for Lund University in 2021.

It is very satisfying to be part of this evolution within the University as we gear up to provide the courses and programmes that will fulfil this new task, helping people to fine-tune existing expertise, change lanes on career paths or open up entirely new avenues.

At present, lifelong learning may seem a distant prospect, but you can be secure in the knowledge that there is a long and exciting journey of discovery ahead.

On that note, I would like to wish you all a relaxing and enjoyable festive season.

Erik Renström, Vice-Chancellor

hejdå student FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Mjauuu mjauuu…

HEJ STUDENT! RAKEL HELLWIG

21 år Göteborg Studerar socialantropologi

Vad tycker du om julen?

– Innan var jag inget stort fan av julen, men nu gillar jag den mer.

Vad har förändrats?

– Jag vet inte, jag kanske slutade vara emo.

Vad ser du fram emot 2023?

– Det ska bli intressant att se vad nästa kurs ger mig. Och så vill jag resa lite på sommaren. Jag och min sambo har planerat att åka till Helsingfors, men jag vill också åka till Berlin. Europa helt enkelt!

Vad hade titeln till din självbiografi varit?

– Vad svår fråga! Det beror på om man vill vara superkaxig eller inte. Men ”Kort och charmig” kanske, haha.

Glömd ölvagn i borgatrapp står Liten tomte generös idé får gåva till snälla studenter Så blir det när balfifflare glömmer Ek och tyrann funnit varandra Kanske slutat tråna efter andra?

Rykten på social skola går mjölkpulver fyller fem år Sanning eller bus?

Ja, det vet varken student eller lus Kyrkocentras tidning på nobel Morris undrar: var är katten denna kväll?

Följaktig svängom med pristagare Valsar runt med vän av neandertalare Katt försöker hjälpa sorgsen student ”Id och telefon är borta, vad har hänt?” ringer hen som kvarglömtkistan kan nå Väntar svar från en, men väcker två Med det säger Morrhoppan gott nytt år och god jul!

Hoppas nästa termin blir minst lika kul.

Morrhoppan

Intervjun med Rakel är en del av Lundagårds julkalender. Läs alla intervjuer från julkalendern på lundagard.se

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 8 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

CROSSWORD

The letters in the beige boxes make up a password.

Send in the password in an email to korsord@lundagard.se for a chance to win a totebag from Tidningen Lundagård. The winners will be drawn on January 13th 2023.

SÖK TILL LUNDAGÅRD! LUNDAGÅRD SÖKER UTBILDNINGSPOLITISKA KRÖNIKÖRER HAR DU EN vass penna och kloka tankar om utbildningspoli-

tik? Älskar du att skapa debatt? Är du den som bara inte kan hålla dig ifrån att snacka kårpolitik på fest?

PASSA PÅ ATT söka posten som utbildningspolitisk krönikör

för Sveriges äldsta studenttidning! Mejla arbetsprov och en presentation av dig själv till lundagard@lundagard.se.

SUDOKU