Lundagård nr 8 2021

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

I SEDERNAS FAMN

s. 6-7

THE ACT OF REMEMBRANCE p. 12-15

- nr 8 2021

HÖGERVIND I SEGLET s. 20-21

Lundagård nummer 3 2020 |

Vår forskning och din insats kan ge både dig själv och andra ett friskare liv.

KÄNNER DU DIG NERE OCH DEPRIMERAD? Just nu kan du anmäla ditt intresse och vara delaktig i att skapa framtida antidepressiva läkemedel PROBARE bedriver läkemedelsforskning i samarbete med olika läkemedelsbolag sedan 2008. Vi finns i centrala Lund och Stockholm. Övriga studier som du kan anmäla dig till nu är:

Vidare har vi en specialistläkarmottagning i Lund för dig med psykiatriska problem. Vi utför också hälsoundersökningar och körkortsintyg (gällande högre behörighet, diabetes eller andra sjukdomstillstånd, ej missbruk inkl alkohol) både i Lund och Stockholm. Är du intresserad av att veta mer om vår verksamhet antingen som patient eller uppdragsgivare, boka tid eller delta i en läkemedelsprövning är du välkommen att kontakta Ewa Karlsson på tfn 0732-300 450 el maila ewa.karlsson@probare.se

• Migrän hos barn och ungdomar • Stomiprodukt • Kronisk njursvikt hos icke diabetiker

Besök gärna vår hemsida

www.probare.se

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

ledare

Med historien evigt närvarande En röd tråd kan vara lika värmande som bindande.

Julfirandet hemma hos oss i familjen Wallén är inte vidare högtidligt.

Vi spanar på Kalle Anka, frossar köpesill och spelar julklappsutdelningens vuxna ersättning – paketleken. Efter det är det snipp, snapp, slut. Vi somnar i soffan, utmattade av för mycket högtidsstimuli.

rymme för icke-traditionella familjekonstellationer samt nya former av kärlek. Det har frigjort svensken. Men det gör oss även unika i en internationell kontext: för utomstående kan det svenska kärleksspråket vara nästan helt oförståeligt.

DÄRFÖR BLEV EN nära väns Fanny och Alexander-inspirerade julstök en chock. Sedan barnsben har hans familj lagat tre- till femrätters, burit frack, sjungit tomtevisor och huggit julgran från den lokala grevens mark. Bara en eldad fis i trappan saknas för att Ingmar Bergman ska flina från graven.

DENNA SVENSKA ÅNGVÄLTSINSTÄLLNING gentemot traditioner har genererat en underström av nykonservatism som flödar ut i såväl byar som städer. Ideologins närvaro har gett Sverige dess snabbaste avgång av en statsminister någonsin, även om hon kvickt skuttade tillbaka till tronen.

VISSERLIGEN ÄR BÅDE mitt och min väns julfirande traditionsenligt.

Där vi skiljer oss åt är att hans i högre grad är kopplad till en svensk högkultur. Julen står högt i aktning och det råder ett värnande om den konvention som historien fört vidare; eller i alla fall Bergmans tolkning av den.

TRADITIONERS KRAFT KOMMER likväl från högaktningen som av det aktiva avståndstagandet från dem. De är evigt närvarande, men det är upp till dig hur och om du högtidlighåller dem. Oavsett din inställning hoppas jag att du finner lite ro under den ack så traditionsbundna julen. Det behövs i vardagsstressen.

JULEN – SOM ALLA traditioner – gör historiens röda tråd närvarande.

Men ett samhälle inlindat i traditioner är på gott och ont. Stundtals kan det få individen att känna sig bunden, fångad i konventioner den inte passar i. Den som känner att den inte passar in tvingas föra en hård kamp för att finna sig själv.

SVERIGES 1900-TALSHISTORIA har under modernismens häl krossat flertalet traditioner i sin strävan mot en obskyr utopisk framtid. Bland annat har statsindividualismen – giftermålet mellan oberoende individ och stark stat för den enskilde medborgarens bästa – gett ut-

JAG HOPPAS ÄVEN att du finner lite tid att läsa numret du håller i din hand.

Den är del av en lundatradition som snart fyller 102 år. Låt oss hoppas på några hundra till.

VIKTOR WALLÉN REDAKTÖR

Q: Cesar Kouthoofd Muldin (LN) En chockrosa edil lämnar tornet mindre stilrent. Under övergången från spökslott till brakfull borg har han hemsökt trappor och svåningar. Lundagård vinkar av älskad granne.

Qkvad: Uppe i torn ugglar Potters kompanjon sitter på skvaller i mjukis.

Bråkar och stojar, bus ut i skon ett sinne som barna, ej bebis.

Cesar fick en Rubicon, enligt kontrakt, borgbunden ”don”, tom kyl ej honom bekom, katt hör från taket svängom.

RÄTTELSE: I förra numret: Skribent Emma Henriksen var felaktigt nämnd som ”Emma Hansen”.

Ida Hein Olsson krediterades inte för sin illustration av Stefan Löfven.

Elia Flink var felstavad som Elia Flinck.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 36 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman,

Trött utav kul han sitta i rum, fnular på drag i mobilen.

Schackmattar helt presidium, i trapp: ilar som pilen.

Trots fastkramad haj och snusstöld, Svåningen visar ingen köld.

Bland lådor av Swedish Express, oavsett krux, hjälper han? ”Yes!”

Esther Arndtzén. Ondrej Gomola.

Medarbetare detta nummer: Caroline Ulvros, Eskil Högman, Cecilia Jönsson Silfversparre, Arvid Grange, Hampus Peterson, Giulia Kappelin Cingolani, Philippa Scholz, Tomás Castro Rojas, Linn Jönsson, Ida Hein Olsson, Emma Henriksen, Victoria Källström, Åsa Palmborg, Theo Selimovic, Maja Bjurman, Sabina Rameke, Victor Norgren, Ingeborg Kindmark, Elsa Wallerö.

Omslag: Eskil Högman.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration 150 kr.

En novisch, JA-neral, edil, jobbar morgon till morgon.

Karaoke mot KK, *smil* förlorar inte mot nån.

Skrev ”Att fela är mänskligt, men förlåta, gudomligt.”

Borgens evige herre lämnar oss ett skratt färre.

Adressändring: Hos din kår.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 6 december 2021.

Deadline: nr 8/2021 26 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga: 36 000.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 8 2021 |

3

webbuppslaget FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

3 DECEMBER 2021

Katastrofkarnevalens grafiska profil – korv, bus och en rasande domkyrka Under en grå, regntung decemberhimmel samlas en tapper skara för att bevittna avtäckandet av Lundakarnevalens affisch, och tillhörande grafiska profil, för 2022. För att värma publikens kalla händer bjöd Karnevalskommittéen på glögg.

30 NOVEMBER – NEWS

1 DECEMBER – NYHET

Sustainability Forum arranged a panel discussion with researchers who attended the annual climate meeting. This year the meeting in Glasgow declared itself to be the “most inclusive COP ever”, but was it?

Lunds nationsklubbar kräver vaccinbevis från och med 1 december, men utbytesstudenter lämnas ute i kylan.

4

| Lundagård nummer 8 2021

FOTO: SABER MALMGREN

Vaccinbevis krävs

FOTO: ERIK CRONBERG, DIGG/ E-HÄLSOMYNDIGHETEN.

FOTO: FELICIA PASANEN

COP26 – inclusive?

3 DECEMBER – KRÖNIKA

Lund är inte USA! En grå, hård ödemark ligger utbredd framför Vildanden. Lundagårds studentlivskrönikör Oskar Hedman skriver om sitt missnöje över bilismen och dess tillhörande estetik.

Rörigt med runstenar

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Historiska Museet i Lund vill ha tillbaka tre utlånade runstenar från Kulturen. Men stenarna står på Kulturens mark och får inte flyttas hur som helst. Nu är länsstyrelsen indragna för att lösa problemet om stenarna.

TEXT: CECILIA JÖNSSON SILFVERSPARRE

Hunnestadsmonumentet var Skånes största och mest kända monument under vikingatiden. Det har bestått av åtta stenar totalt, med tre bild-, två run- och tre oristade stenar. Under 1700-talet försvann dock flera av dem, men i december 2020 hittades en del av monumentet, “bildsten nummer 6”, under ett avloppsledningsarbete i Ystad.

TRE AV HUNNESTADSSTENARNA har omhändertagits av Historiska museet i Lund, fram till 1950 då stenarna lånades ut till Kulturen i Lund. Att låna föremål av varandra är ett vanligt fenomen museer sinsemellan och sedan 1997 har de tre Hunnestadsstenarna stått i Kulturens utställning Metropolis som nu ska nedmonteras. På grund av nedmonteringen har Historiska begärt att få avsluta utlånet.

– Det är väldigt vanligt att museer lånar föremål av varandra, dock mindre vanligt med stora föremål som dessa. Eftersom vi

har stängt vår utställning Metropolis för ombyggnad passar det bra i tiden att Historiska vill ha tillbaka stenarna nu, säger Gustav Olsson, museichef på Kulturen, till Lundagård.

STENARNA STÅR I detta nu på Kulturens mark

och har blivit en del av deras så kallade ”fasta fornlämning”. Det innebär att stenarna inte får flyttas på utan länsstyrelsens beviljande och Gustav Olsson antar att de blivit en del av deras fasta fornlämning eftersom de stått på Kulturens mark. Han tror att detta skett i början av 1980-talet i samband med en allmän fornlämningsinventering.

Manhag, antikvarie vid Historiska Museet och uttrycker att något misstag har begåtts någon gång efter 1950 eftersom stenarna egentligen tillhör Historiska.

DETTA KRITISERAR ANDREAS

– Detta är Historiska museets stenar och vi har fått ta ärendet genom Länsstyrelsen.

Det är deras uppgift att stenarna stryks från Kulturens fornlämning.

ANDREAS MANHAG OCH museichefen på Historiska, Per Karsten, skriver i ett brev till länsstyrelsen att de önskar att få tillbaka de tre Hunnestadsstenarna. Men redan för ett år sedan när bildsten nummer 6 hittades kontaktade de Kulturen för att avsluta lånet.

Gustav Olsson sade då till Historiska att de behövde prata med berörda myndigheter för att kunna ge tillbaka runstenarna.

NU VÄNTAR HISTORISKA Museet spänt på beslut från länsstyrelsen huruvida de kan stryka stenarna från Kulturens fornlämning och att de då kan lämnas tillbaka till dem. Länsstyrelsen meddelar att ärendet är under handläggning och att inget beslut tagits än.

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Lundagård nummer 8 2021 |

forskningen

Traditionernas grepp

Likt beteenden och värderingar går sedvänjor ofta i arv – men varför? Lundagård har pratat med två forskare för att försöka förstå våra band till familjens traditioner och vanor.

TEXT HAMPUS PETERSON & ARVID GRANGE FOTO ESKIL HÖGMAN

6

| Lundagård nummer 8 2021

LÄS MER FORSKNING PÅ LUNDAGARD.SE

Barndomens övergång till vuxenliv är för många överväldigande. Mål och mening ska hittas, egna hem ska byggas och den ständiga karriärhetsen pockar på sinnet. Ett sätt att fly vardagsångesten är att med skiftande grad av medvetenhet krypa in under den snuttefilt som är barndomens traditioner och ritualer. Kanske bygger man ett pepparkakshus med några vänner kring juletid.

FRÅN SEX MÅNADERS ålder lär vi oss hur saker och ting går till i sociala sammanhang, berättar Elia Psouni, som är docent i psykologi vid Lunds universitet och har forskat om barns utveckling. En förälder läser med inlevelse en godnattsaga för sitt barn, som då upplever en trygghetskänsla. Detta skapar ett skript – en beskrivning av, och association till, händelserna och känslorna som uppstod.

– Barn deltar från det att de är väldigt små i traditioner och det kan vara kulturella traditioner eller familjens egna. Om det är en positiv upplevelse för barnet, där deras behov och känslor uppfylls, då förknippas traditionerna med trygghet och lycka. På det sättet kan barn lära sig vilka slags traditioner och värderingar som helst, vilket också kan vara farligt.

”

Lär man sig ett skript innan tre års ålder så är man inte medveten om det.

I BOBO DOLL-EXPERIMENTET, som genomfördes av psykologen Albert Bandura i början på 60-talet, misshandlades en docka både fysiskt och verbalt av en forskargrupp framför barn i förskoleåldern. När barnen lämnades ensamma attackerade de själva den försvarslösa dockan så som de vuxna hade gjort. Tyvärr kan vi, enligt Elia Psouni, inte ändra våra beteenden med en knapptryckning. Förändring kräver hårt arbete.

– Då måste man bli medveten, få distans, reflektera och tillämpa psykologiska verktyg för att ändra sitt beteende. Annars faller man tillbaka till de tidigare sätten att tänka och agera.

EN DEL AV barndomens laster går alltså att göra sig av med. Vissa saker stannar emellertid kvar hos oss resten av livet.

– Lär man sig ett skript innan tre års ålder så är man inte medveten om det – det är implicit kunskap. Kunskap som vi inte kommer bli av med, inte ens när vi blir dementa, förklarar Elia Psouni.

NINA GREN, DOKTOR och lektor i socialantropologi vid Lunds universitet, talar om traditioners överförande inom familjen på ett liknande sätt.

– Det finns det som kallas ritualer, eller riter. De kan vara religiösa eller sekulära och det finns ofta ett ganska tydligt skript. Vanligen handlar det om något som kan återupprepas vid samma tidpunkt, som dessutom går ut på att visa snarare än berätta.

UTÖVER DET HANDGRIPLIGA visandet menar Nina Gren att även det muntliga berättandet spelar roll, men på ett annat sätt.

– Ofta går det från mor- och farföräldrarnas generation till barnbarnen, att det hoppar över en generation, säger Nina Gren om det muntliga överförandet och förklarar att det finns en matrilinjaritet i Sverige, vilket innebär att moderns släkt är viktigast i detta sammanhang.

HON MENAR ATT skuttet över föräldrarelationen beror på att relationen med far- och morföräldrar tenderar att vara mindre laddad än den med våra föräldrar, men också på att vi helt enkelt inte lyssnar lika mycket på våra föräldrar.

EN SÄRSKILT PRÖVANDE tid för barn-förälder-relationen är tonåren då många väljer att vända sig emot hemmets ideal.

– Det hör till människans utveckling att man, vid tolv, tretton års ålder, börjar tänka abstrakt och hypotetiskt. Som människor tenderar vi att vilja göra det som utvecklar oss mest vid varje tidpunkt. Under tonåren tränar det oss att ifrågasätta, förklarar Elia Psouni.

MEN DET BETYDER inte att utvecklingen ser likadan ut överallt. Hur en människas predispositioner yttrar sig beror enligt Nina Gren i stort på omvärlden. Tonårsrevolten, till exempel, ser inte likadan ut överallt.

– I vår kultur är det väldigt tydligt att vi förväntas flytta hemifrån. Du behöver inte åka så långt bort i världen, det räcker med Italien, för att se att inte alla unga vuxna flyttar hemifrån.

SOCIOLOGEN OCH ANTROPOLOGEN Pierre Bourdieu pratade om habitus, ett begrepp som beskriver hur den påträngande omvärl-

den har sitt finger i degen. Det innefattar ett kulturellt sammanhang vi alla befinner oss i men tar för givet. Först med avstånd till sammanhanget kan vi förstå det, som när vi lämnar barndomshemmet och familjens alla särdrag blir synliga.

”

Och visst finns det individuella skillnader, men de allra flesta människor är vanedjur.

ENLIGT NINA GREN är ett exempel på detta att det kan vara lättare för traditioner och värderingar att stanna inom familjen i ett socioekonomiskt och kulturellt medelsvensson-hem än i en familj med invandrarbakgrund.

– Medelklassvärderingar kan generaliserande beskrivas som en del av det större kollektiva projektet; de återfinns i politik, i lagstiftning, i vad vi lär barnen i skolan. Det finns en uppbackning från politik och samhället i stort för att bibehålla och reproducera dessa traditioner.

UTÖVER HUR VI anammar traditioner och värderingar kvarstår frågan om varför vi inte gör oss av med dem. ”Visst finns det trähuvuden överallt”, kan man råka tänka om sin omgivning – att människor borde inse hur fel de har i sina sätt och åsikter. En förklaringsmodell har enligt Nina Gren att göra med ontologisk säkerhet – ett tillstånd av mental stabilitet som bygger på en tillit till omvärlden och dess fortsatta funktion.

– Det här behovet av ontologisk säkerhet, att vi vet vad som ska hända oss, gör att de allra flesta av oss kanske går samma väg till jobbet. Och visst finns det individuella skillnader, men de allra flesta människor är vanedjur.

– Det gör också att vi försöker dela in människor i kategorier, som riskerar att bli stereotyper. Men samtidigt behöver vi dem, för om vi skulle möta världen på nytt varje morgon skulle vi behöva använda för stora delar av vår hjärna för att hitta ordning.

TRADITIONER BEKRÄFTAR ALLTSÅ vår känsla av trygghet, men kanske står vi alla också i samma klibbiga oljespill av en just trygg ovilja att förändras.

Lundagård nummer 8 2021 |

7

föreningen

Med smaken i centrum

Att samlas för att dricka eller att umgås genom drickandet är en av studentlivets vanligaste traditioner. Med sina 360 medlemmar skapar Lunds Akademiska Vinsällskap aktiviteter i samma anda men med ett nytt förhållningssätt till alkohol.

TEXT GIULIA KAPPELIN CINGOLANI FOTO SABER MALMGREN & JONATHAN J GRÉEN

Traditionellt har vin inte varit en självklar del av den studentikosa dryckesmenyn. Studenter har föredragit punsch, snaps och öl sedan 1800-talet. Idag är det dock vin som dricks mest i Sverige, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Trenden har inte gått studentlivet förbi, och föreningen Lunds Akademiska Vinsällskap (LAV) har tagit på sig ledartröjan i att vägleda studenter in vinintresset.

MED 360 AKTIVA medlemmar kan sällskapet knappast kallas för nischat längre.

– På de större provningarna kan det komma upp till 100 personer. Vi har mindre evenemang också. Snart har vi en whiskyprovning och då tänker vi att det ska komma runt 50 personer. Det är också mysigt med lite färre gäster, säger Fredrik Elsnitz, ordförande i LAV.

som en plattform för att träffa folk med samma intresse.

– Vi har ett singelbord för de som kommer själva. Det är alltid de borden som verkar ha roligast, berättar Fredrik Elsnitz.

HAN SER VINSÄLLSKAPET

IKLÄDDA VINRÖDA FÖRKLÄDEN möter LAV:s styrelse sina medlemmar varannan tisdag för provningar av vin, men även öl, bubbel och whiskey. Styrelsens åtta ledamöter organiserar eventen, väljer tema, serverar vid borden och städar lokalen. Var och en får ansvara för en provning utifrån sina intressen och smakpreferenser. Leveransen och tillståndet styrs av lokalen där eventet ska hållas. Valet av det som serveras beror på kvällens sommelier.

VID JUST ETT sådant bord satt Axel Fégeant, nu vice ordförande, när han gick på sin första provning. Han fick upp ögonen för vinsällskapet på Hälsningsgillet och fastnade direkt för gemenskapen i organisationen. Det är

den som driver honom än idag. Men också att göra det pretentiösa vindrickandet opretentiöst.

– Vinprovningar är väldigt trendigt just nu. Vi försöker göra dem tillgängliga för studenter och skapa en mötesplats i Lund bortom nations- och festlivet, säger Axel Fégeant.

LOUISE AHLGREN, EKONOMIANSVARIG , engagerade sig i LAV just för att det inte kändes så studentikost. Hon har tidigare varit aktiv i både spex och Studentafton, men kände sig mogen att engagera sig i en organisation där hon kunde lära sig någonting nytt.

– Det var faktiskt min morfar som uppmuntrade mig att söka. Han gör vin i Österrike, berättar Louise Ahlgren.

JUST ATT MAN lär sig nya saker är någonting som styrelsemedlemmarna håller fast vid.

”

Vi försöker förändra studenters attityd till alkohol på det sättet.

Ordförande för LAV, Fredrik Elsnitz, serverar gäster på provning av Beaujolais Nouveau. Foto: Jonathan J Gréen.

8

| Lundagård nummer 8 2021

LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

en risk att LAV inte slår ut andra tillfällen att dricka utan blir ytterligare ett.

– För oss funkade det inte med digitala provningar och det var svårt att komma på vad vi skulle erbjuda. Sen fick vi idén att skapa LAV-kortet, berättar Fredrik Elsnitz.

DET FINNS EMELLERTID

”

KORTET GER SÄLLSKAPETS medlemmar tio till femton procents rabatt på sortimentet i flera delikatessbutiker i Lund, som Ostabengtson, Holmgrens i Saluhallen och Malmstens Fisk och Kök.

– Många av butikerna är väldigt nöjda med det här. Vissa av dem gick på knäna under pandemin och det kändes rätt att skapa den här typen av samarbete, säger Fredrik Elsnitz.

Jag tror de flesta studenter egentligen vill ha en kombination av nationsliv och LAV. – Jag tror de flesta studenter egentligen vill ha en kombination av nationsliv och LAV, säger Louise Ahlgren.

Delikatessbutiker och vinprovningar – stämmer LAV in i bilden av ett snobbigt vinsällskap?

– Inte alls, LAV är verkligen öppet för alla. Folk som kommer på våra provningar kommer från olika delar av studentlivet. Man behöver verkligen inte kunna någonting för att komma på våra provningar, säger Dag Lorentzon, ansvarig för sällskapets externa relationer, och lägger till: – Så länge du vet att du tycker om vin.

LAV TILLHÖR AKADEMISKA Vinföreningen som verkar i flera svenska universitetsstäder.

Det var i Uppsala som föreningen startade och myntade mottot “Låt inte din utbildning stå i vägen för din bildning”.

Louise Ahlgren, ekonomiansvarig för LAV, har vinintresset i släkten. Foto: Saber Malmgren.

– Vi försöker alltid ha utbildade personer som håller i eventen. Vi tycker det är ett respektfullt sätt att möta våra gäster. Vissa av oss kan lite grann om vin men inte tillräckligt mycket för att vara säkra på att folk verkligen lär sig något och har en spännande kväll, säger Fredrik Elsnitz.

MED ÅTTA PROVNINGAR den här terminen försöker styrelsen kompensera för den förlorade tiden under coronapandemin. Bland annat genom att ge sina medlemmar exklusiva erbjudanden.

Julklappstips gg Grävlig Räv Mu

189:/ st

P

Så hur ser LAV på att vara en organisation med fokus på alkohol?

– Till skillnad från vanliga sittningar handlar våra event om det man faktiskt dricker. Vi försöker förändra studenters attityd till alkohol på det sättet. Det var bland annat därför jag engagerade mig i sällskapet. Jag gick på många provningar och blev taggad på att man inte drack för att bli full. Dricker man för mycket känner man dessutom inte smaken. Och det är ju den som ska stå i centrum, säger Fredrik Elsnitz.

329:-

är alltså inte bara att umgås genom att dricka vin men att förstå vad man dricker. LAV:s mål att förmedla en sund alkoholkultur där smaken står i centrum är något de får stöd för. Deras partner Tegnérs ger dem rabatt på lokalen de använder till evenemangen av just denna anledning.

249:-

/st

Ord 429:-

gg Röd/Guld Mu

/st

169:-

Ord 449:-

149:/ st

/ st

Christmas lis t Bok

349:/ st

POÄNGEN MED LAV

g Jultomte Mug

anna 1 liter Tek

skanna 8-kopp res s

Plåtburk Bokburk Christmas List Maffig burk i form av en stor julig bok!

Cookie Shop

229:/ st

Plåtburk Cookie & Sweet Shop Söt plåtburk för julens söta godis!

Tomtelok

169:/ st

Plåtburk Tomtelok Söt plåtburk i form av ett riktigt juligt lok!

read Hou ngerb se Gi

199:/ st

Plåtburk Hus Gingerbread Kakburk i form av ett pepparkakshus!

Med reservation för slutförsäljning och tryckfel.

LUND V Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 STHLM Tel 08 20 40 04 WWW.TEHUSETJAVA.SE

Lundagård nummer 8 2021 |

9

porträttet

På andra sidan

Först kring 60 års ålder kom malmöförfattaren Fredrik Ekelund/Marisol M ut som transvestit. För Lundagård berättar Marisol M om insikten som förändrade hennes liv, tiden på högertidningen Bulletin, och – naturligtvis – om relationen till Lund.

TEXT THEO VAREMAN FOTO ALEXANDRA ROSLUND

24 | Lundagård nummer 8 10 7 2021

porträttet – Det vanliga är att du är fem, sex år, och så börjar du leka med din mammas eller storasysters kläder eller underkläder. Redan då förstår du att det är något som gör att du inte är som de andra killarna.

– Men min historia sticker ut, jag var nästan 60 när jag förstod.

DET HAR NU gått flera år sedan Fredrik Ekelund, skribent, författare och fotbollsfantast under en promenad genom Stockholm fick den insikt som skulle komma att förändra hans liv. Vid åsynen av en skyltdocka i fönstret på H&M slog det ned som en blixt. Han var inte bara Fredrik – utan också Marisol.

Händelsen följdes av en flera år lång process för Fredrik Ekelund/Marisol M, präglad av osäkerhet och en rädsla för att bli övergiven av sina älskade. Marisol M beskriver emellertid hur hennes barn tog beskedet med värme, något som hon menar var avgörande.

– De räddade mig genom att ta det som de gjorde, det var så mycket kärlek i luften.

– Jag har transväninnor vars barn vände dem ryggen när de fick reda på det, så det var det jag var rädd för.

M kom ut offentligt som transvestit först 2018, i samband med att den självbiografiska romanen Q (Albert Bonniers förlag) publicerades. Under hösten har också en dokumentärfilm om författaren släppts.

I Q redogjorde Fredrik Ekelund/Marisol M för den intensiva och föränderliga process som transvestismen kom att innebära. Uppbrottet från sambon efter det nervösa erkännandet – men samtidigt en ny värld som öppnade sig.

FREDRIK EKELUND/MARISOL

ATT BEARBETA SIN egen erfarenhet i romanform var dock inget nytt. I debutromanen Stuv Malmö, kom! från 1984 skildrade Fredrik Ekelund/Marisol M sin upplevelse av att arbeta i den hårda miljön i Malmös hamn. Den hade etsat sig fast i minnet.

– Det var ju inte tanken med hamnarbetet [att det skulle bli en bok, reds. anm], men när jag slutade så blev jag inte fri från hamnen.

Skulle jag bli fri från den så måste jag skriva om den, berättar Marisol M om debuten.

Valet att till slut skriva om sina erfarenheter av hamnarbetet, och därmed ta steget till att bli författare, hade Fredrik Ekelund/Marisol M delvis sin studietid vid Lunds universitet att tacka för.

– Jag blev grymt förälskad i min franskalärarinna där. Det var en sån där förälskelse som förändrade mitt liv, och det var hon som inspirerade mig att börja skriva.

M:s relation till universitetsstaden varit komplicerad – hon beskriver valet att i stället börja som hamnarbetare som en delvis rebellisk handling mot sin akademiska familjebakgrund.

– Under den perioden utvecklade jag en sorts hatkärlek till Lund. Jag visste att bildningen fanns där, men jag ville samtidigt inte in i det systemet.

– Men jag var en del i Lund med mina hamnarbetarkompisar, vi var väldigt mycket på Värmlands nation.

Relationen till Lund och universitetet blev däremot varmare i början på 80-talet, när Fredrik Ekelund/Marisol M började studera franska.

– Då var det nånting som hände. Lund förvandlades, det växte fram kaféer och krogar, det blev en mer levande stad! berättar Marisol M, och exemplifierar med Café Ariman som slog upp dörrarna under denna tid.

TIDIGARE HADE MARISOL

”

I och med att jag var känd i Malmö vågade jag inte gå ut av rädsla för att folk skulle känna igen mig.

ANNARS ÄR DET Malmö som är Marisol M:s stad. En stad hon kallar för ”min materia, mitt litterära material”. Även denna relation kom emellertid att skakas av det nya livet som Marisol.

– I och med att jag var känd i Malmö vågade jag inte gå ut av rädsla för att folk skulle känna igen mig. Än idag finns det delar av staden som Marisol M föredrar att inte röra sig i. Inte längre av rädsla för att bli ”upptäckt”, men av rädsla för trakasserier.

Hon fann i stället en fristad på andra sidan sundet. I Köpenhamn kunde hon hitta en slags anonymitet, och kände sig välkommen på ett annat sätt.

– Köpenhamn har varit otroligt viktig för mig, varje gång jag kommer dit som Marisol – jag kommer faktiskt bara dit som Marisol – känner jag den glädjen.

– Jag uppfattar det som att det skett en enorm förändring i det svenska samhället de senaste två, tre decennierna, till det positiva.

Nu är ju vi bara en minirörelse inom det, för transpersoner utgör en rätt liten del av befolkningen, men att transfrågan har kommit upp och fått mycket utrymme, det upplever jag som väldigt positivt.

SAMTIDIGT PRATAR MARISOL M öppet om de konflikter som finns inom rörelsen, med varierande åsikter om exempelvis åldersgräns för könskorrigering. Hon menar också att transvestiter som hon själv ofta hamnar i skuggan av transsexuella personer.

– Det är väldigt mycket diskussioner om hormoner, kirurgi och transition, och väldigt lite diskussion om det många, som jag själv, älskar att diskutera: kjolar, peruker och smink.

Det betraktas som ytligt, men det är inte ytligt, det är en del av vår kamp för identitet.

MARISOL M RÄDS inte det kontroversiella.

Hon har kritiserat såväl kränkthetskultur vid universiteten som islamism, och i november förra året blev det offentligt att hon skulle bli kulturchef på den annars högerdominerade tidningen Bulletin.

– Jag ägnade tolv dagar och tolv nätter för att kolla upp så att det inte fanns någon koppling till SD. – För mig gick gränsen där, förklarar Marisol M, som själv ser sig som socialdemokrat.

Tiden som kulturredaktör blev emellertid kort: redan i mars 2021, bara månader efter tidningens lansering, lämnade Marisol M verksamheten tillsammans med bland andra chefredaktören Ivar Arpi. Detta efter en infekterad konflikt med tidningens ägare.

– Men det är ju ingenting jag ångrar, det är ingenting jag skulle vilja ha ogjort. Det var en rolig period.

– Jag tycker själv att vi skapade en häftig kultursida, den såg ut lite som en kultursida som jag ville ha den.

TROTS ATT HON lämnat jobbet som kulturchef är Marisol M inte overksam. Hon har en ny deckarroman färdig, som ”i bästa fall kommer nästa år”. Utöver det arbetar hon med en tv-serie och ytterligare en roman. De kommande böckerna kommer vara signerade både med Fredrik Ekelund och Marisol M. – Det kommer att stå båda namnen. That’s it. Nu är vi framme, säger Marisol M och skrattar.

TROTS ATT HON fortfarande kan uppleva transfobi i sin vardag menar Marisol M att det hänt ”otroligt mycket” för hbtq+-personers rättigheter de senaste åren.

Lundagård nummer 8 2021 |

11

story

David Teymouri (right), the president of the Jewish association in Helsingborg, depicted with Gideon Beil (left) in the schul – prayer hall – of the Helsingborg Synagogue. Photo: Tomás Castro Rojas.

Keeping memory alive The International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism was held in Malmö on the 13th of October. As people shared their experiences throughout the evening, the question lingered: What role does remembrance serve, and how can it be practiced to combat the threats that Swedens 20,000 remaining Jews face?

TEXT PHILIPPA SCHOLZ PHOTO TOMÁS CASTRO ROJAS, SABER MALMGREN & PHILIPPA SCHOLZ

David Teymouri, president of the Jewish association in Helsingborg, is all too aware of the threat of antisemitic attacks on his community. “Two and a half years ago, the secretary of this community was the victim of a stabbing. She was stabbed fourteen times.

It was an act of terror against her directly”, he recounts in a shockingly calm manner. At 27 years old, David Teymouri is a community leader, diplomat for his congregation in the city of Helsingborg and a member of the Central Council of Jewish Life in Sweden.

12 | Lundagård nummer 8 2021

HE EXPLAINS: “SWEDISH people, in general, are very naive about our situation. They can’t imagine that it’s hard to be a Jew. But it is.

We’ve discussed a couple of times to actually put the Star of David on the building because, why should we hide? But, the members and their safety come before everything else.”

DAVID TEYMOURI’S CONCERN for his community is evident in the fervour with which he speaks and it is reiterated by the bulletproof vests in the cloakroom of his syna-

gogue. He emphasises that symbols carry weight and that the way in which they are used has an impact on their significance.

“THREE YEARS AGO,

on the anniversary of Kristallnacht, someone put the Star of David on our window. I stayed here until one o’clock at night doing everything I could to take it off. Because if people see it, we’re victimised in a way. I’m not going to become a victim because somebody did something stupid.”

READ MORE STORIES ATLUNDAGARD.SE

the Jewish community are quite common in Sweden. Antisemitic hate crimes rose by over 50% between 2016 and 2018 according to the Swedish National Council for Crime Prevention. Such attacks made international headlines in 2017 when Molotov cocktails were thrown at a Hanukkah celebration for teenagers in Stockholm, and two days later, firebombs were left outside a Jewish burial chapel in Malmö. “We need to normalise that Jews exist,” David Teymouri says, sighing. “The problem is that we are too afraid to show who we are. If we wear a Star of David necklace, there is a chance we will get jumped.” Remembrance is not just about respecting the dead, he mentions, but also about making sure that the lives of Jews today are safer than those of their ancestors.

SADLY, ATTACKS ON

”

They thought that staying quiet would save us from what happened.

Trials, Tribulations and Traditions Frida, discovered her Jewish heritage only as an adult, recounts that “The Swedish village

that I come from is a very right-wing place.

I heard so much while growing up. People would talk about minorities in a bad way.

Sometimes I think about what it would have been like for my family there if we had known that this was our story.”

SHE CONTINUES “MY Jewish heritage is through my great-great-grandmother who, during the war, had to hide who she was. No one in our family knew. She even kept her Jewish identity hidden from all nine of her grandchildren”.

SUCH A DISCOVERY is not entirely unique, David Teymouri remarks. He found out as an adult that members of his family had kept their true identity a secret. “The consequences that came from the Holocaust is the trauma that still exists in the generations to come.

Even grandchildren that have never experienced it will still have an inherited trauma because of what happened. It just moves on in a way.” Gideon Beil, David Teymouri’s mentor, adds that “in my generation, our parents did not want to talk about [the Holocaust].

They thought that staying quiet would save us from what happened.”

HOWEVER, FRIDA AND David Teymouri both represent a generation that is pushing back against antisemitism and the consequences of the Holocaust.

“I’m trying to reconnect to and learn about my Jewish heritage through food” Frida recounts contemplatively. This has been important to her as sometimes she has experienced imposter syndrome creep up on her when learning about Judaism. “Getting to know the holidays and associated rituals” has also been a great help she adds. “Before Covid, I had this idea of having a cheesy party after watching The O.C., where they celebrate ‘Chrismukkah’, a combination of Christmas and Hanukkah. I have done that twice with my friends as a fun thing to do together.”

David Teymouri says “when you come from a background of not knowing who you are and you are welcomed into a community with open arms, you feel at home immediately.”

A Continent of Remembrance The impact of the Second World War (WW2) can also be felt outside the Jewish community.

Anna Maria Padol approaches the topic with a more academic, analytical approach. Sitting in the Lund Botanical Garden at dusk, she explains that as a Polish person, places of historical and personal significance are a part of everyday reality.

Frida found out about her Jewish heritage as an adult, which is a common phenomenon. Photo: Saber Malmgren.

Anna Maria Padol grew up in Poland where Holocaust remembrance is part of the culture.

Photo: Saber Malmgren.

”

Don’t explain Schindler’s List to a Kraków girl!

“I was in this shopping mall to see a fascinating exhibition about life where there are real human bodies, cut into pieces, to show their inner workings. However, the event was directly opposite a monument in remembrance of a Nazi labour camp. When I realised [this], suddenly the exhibition seemed a bit poor in taste,” she notes, almost bemused at the satirical turn of events.

CHUCKLING, ANNA MARIA Padol continues to recount the time her non-Polish partner explained to her the plot of Schindler’s List. “I told him – do you remember that monument we pass on the way to my brother’s house? A scene in the film happened there. Don’t explain Schindler’s List to a Kraków girl!”

DR. LENA KAHLE , a research associate at the University of Hildesheim, Germany, also has close connections to the Holocaust, despite not being Jewish. Having lived in Berlin her

Lundagård nummer 8 2021 | 13

story

Dr. Lena Kahle is the co-founder of a groundbreaking research paper, revealing the disorganized Holocaust education in Germany. Photo: Philippa Scholz.

entire life, she is no stranger to Holocaust remembrance, she assures me while sipping her coffee in a hipster café. “In my teenage years, it was really necessary for me and a self-organised group I was in to engage with German history. I was also part of an organisation called American Jews Meet Modern Germany. I was a guide, touring Jewish people through Berlin discussing ‘What is Germany today?’” she recounts.

DURING THIS TIME ,

“It came out that my great-grandfather had not been a police officer during the Second World War but that he had actually been part of the SS [Shutzstaffel, a paramilitary organization in Nazi Germany, editors note] in Poland,” she recounts, unabashed. “It’s a pretty typical German experience within families. It’s not that I would say, wow, crazy, my story! It’s just that it is interesting when you look at your own family history.”

THESE EXPERIENCES DID however impact Dr. Lena Kahle in other ways. Together with her colleague Verena Negel, she conducted a groundbreaking study on Holocaust education in German universities to look at the number and quality of courses nationwide. The total was much lower than she expected. “Experts who work on Holocaust remembrance refer

14 | Lundagård nummer 8 2021

back to this study because now they have the proof that there is not enough being done”, Dr. Lena Kahle adds with a touch of pride.

”

Students need to learn how to experience themselves as people with agency.

ANNA MARIA PADOL experienced a similar absence in Holocaust education during her own time at school. She recalls studying books in Polish class that were written during WW2 or about the topic, but that it was never mentioned in history class. In Poland, she concludes, the Holocaust has become a part of collective memory and its remembrance is part of the nation’s culture.

HOWEVER, DUE TO increasing immigration to Germany, one can no longer safely assume that everyone has had these personal experiences which help create an understanding of the Holocaust. Teachers are unable to re-

fer to a so-called ‘German history’, Dr. Lena Kahle explains. She reminisces that “In the ‘90s, teachers would say ‘Bring something from home that your family has from the Second World War’ and then kids brought old passports containing pictures of their grandparents in SS uniforms to discuss. Today, we have to find other ways.”

The Thread of Memory One such way in which history and lessons from the Holocaust can be applied at a global level was proposed by philosopher Theodor Adorno, Dr. Lena Kahle describes. “He addressed teachers over a radio interview to not just teach about Auschwitz in their classrooms, but to also describe it to their students as a Zivilisationsbruch, a break in a society’s status quo. This change in perspective, he believed, would allow students to become Mundigebürger, in other words, responsible citizens.”

DR. LENA KAHLE takes a deep breath and continues “you need this so-called human rights education in schools for people to be empowered later as adults.” In a passionate tone, she declares that this requires teaching children to show empathy and how to stand up for themselves and others. The aim, she

READ MORE STORIES AT LUNDAGARD.SE

remarks, is to ultimately help them develop a moral compass for what is right and wrong.

“This is very much connected to democracy education because students need to learn how to experience themselves as people with agency,” she reiterates.

SUCH AN EDUCATED citizenry is not only important in combating antisemitism but also to stand up against Islamophobia, xenophobia and anti-LGBTQ+ groups, David Teymouri believes. “I think people need to stand up for each other more, become better allies.” He emphasises the power of small acts of kindness and smiles as he remembers how others have shown solidarity for the Jewish community in the past.

“There is a beautiful thing that happens once in a while. It’s called a kippah walk. Non-Jews put on a kippah and they will walk through the city, to show solidarity.” He quickly follows with another time he was touched by the acts of strangers after the incident at Malmös synagogue. “The day after, people came with notes that they put on the fence saying ‘We are here for you’ and ‘We love you.’”

THESE ACTS OF remembrance and kindness

are needed because, as Dr. Lena Kahle emphasises, “In a way, it’s not over. In Germany, we are facing right-wing extremism and a very extreme political party. It’s not just a far away, weird splinter group that no one takes seriously anymore; they have a lot of voters.

And this is happening all over Europe.”

”

We will continue to fight to educate others, but we also need people to fight with us.

tion of Auschwitz as a site of remembrance, connecting with local Jewish communities and attending Holocaust remembrance or education events.

AMONGST ALL THE struggle, however, David Teymouri expresses with a twinkle of pride in his eyes: “it’s important to note that the Jewish people are very resilient. When it comes to the Holocaust, events that we host are mostly to educate everyone around us. We will continue to fight to educate others, but we also need people to fight with us.”

FRIDA EXPRESSES SIMILAR worries about the future. “I have read a little bit about people who say the Holocaust never happened and I try to just take it like every other conspiracy theory. But this is more of a threat than any other.” Continuing, she lists examples of how this can be done. For instance, the preserva-

Olika saker för olika tillfällen Men de har alla en sak gemensamt: Kronorna de kostar bidrar till kampen för frihet och solidaritet!

VÄLKOMMEN IN TILL NÅGON AV VÅRA BUTIKER I BURLÖV, MALMÖ, GÖTEBORG OCH BORÅS!

Lundagård nummer 8 2021 | 15

Photo story

16 | Lundagård nummer 7 8 2021

Love in Translation

SEE MORE PHOTO STORIES AT LUNDAGARD.SE

What is love? And why does it seem to be different in Sweden? Lundagård’s Tomás Castro Rojas tries to define what love is like here through interviews with Swedish students, and to clarify things that confuse international students about the Swedish approach to dating.

TEXT AND PHOTO TOMÁS CASTRO ROJAS

For outsiders like myself, love and relationships in Sweden appeared very unconventional and extremely difficult to understand at first sight.

International students have stood baffled during nation-parties, at how the quiet Swedes we have met in our lectures are transformed by the influence of alcohol and a hint of schlager.

her down and said, ‘Okay, this is how I feel.

How do you feel?’ And then she said, ‘Oh, I was interested. But not anymore’.”

He finds, however, that Tinder does not provide a better solution for making meaningful connections. “It’s very superficial, at least in the beginning. And it’s also very random. But it’s efficient, I guess.” strange that the only place people meet each other [in Sweden, editor’s note] is Tinder. There is such a difference to when I’ve been traveling. [Here, editor’s note] you can’t just go up to someone you think looks nice and ask for their number. You can, but it’s not normal”, Klara said.

Perhaps the reason why Tinder is frequently used in Sweden is because it allows its users to be more direct with their intentions than what the Swedish norm does. It allows the pursuit of long-term relationships as well as more casual interactions. Suddenly it is fine to be direct with what you want.

For Julia, Tinder brings a sense of liberation and independece. She told me that she never goes on a Tinder date to get to know someone: “I go to a date because I want to have sex. I would never go on a date with a guy that proposes to go for a walk or have a coffee.”

“I really don’t like when people get attached to me, before I get attached to them” she explained. “It’s better that it’s the other way around, ‘cause I know I can control my feelings but I don’t trust people to control their feelings. I’m happier. There’s less crying. I feel more independent when I’m single.”

“IT’S A BIT

several Swedes to hear their thoughts on love and was told, to my pleasant surprise, that from an early age, they take, what I believe to be an almost ‘ABBA-esque’ approach to love, by asking their school crush: “Could I take a chance on you?”. This is often accompanied by a scrap of paper with a multiple-choice answer list: yes, no or maybe.

This phase lasts until the teenage years and after that, love “just happens.” But how does it “just” happen? In adulthood, it appears that love somehow becomes more complex.

I MET WITH

AFTER THE ABBA-ESQUE era, love seems to develop unnoticed, under the skin.

People ‘date’ each other in a romantic fashion but without truly acknowledging that there is something there.

One interviewee, Klara, told me that “​it’s never clear that you are really dating that person. No one asks ‘should we start dating?’. It’s just ‘do you want to have a beer?’ one day.”

And then after several consecutive beers you are just meant to know because, as I understand, Swedes will not give you the satisfaction of telling you that you are dating.

determining the existence of a relationship are varied, but they all get to the same point: with age, declarations of love go from more direct, to a passive understanding that love, like a good wine, develops over time.

Lukas told me about when he had a crush on a girl. The indirectness of Swedish dating ended with heartbreak: “After a while, I sat APPROACHES AIMED AT

THE TENDENCY TO go for quick connections like the ones Julia talks about is someting Ylva reflected on: “People are very liberal when it comes to sex. Quick connections that don’t mean a lot, and that are sometimes maybe used instead of actual intimacy.”

INTERNATIONALS OFTEN SEE Sweden as a nation of individuals. Therefor I assumed,, that intimacy and commitment in love are

hard to come by. And to some, like Julia, it seems to be true.

To some extent it seems like Sweden enables the independent development of individuals. Pursuits are seen as individual, rather than collective. Ylva explained that “when you see yourself as an individual unit, who is in control of your own life and every aspect of it, giving up that control is scary and it’s hard to be intimate.”

Lina told me, in regards to love, “when it really feels true is when you want to put the other person first.” Even though this might mean an initial struggle of putting yourself in a position where you are not comfortable, and an internal conflict with the idea of independence.

INTERNATIONALS MIGHT ENCOUNTER large cultural distinctions and unusual social norms in Sweden. People construct social norms, boundaries, limits and codes of conduct, but the same people also deconstruct them and create their own.

Or, as Lina put it: “Maybe it’s the thought of what a relationship should be. It is an image that you’ve seen in other people – an empty case that you see from the outside but you don’t know what is in there.”

When it comes to love, an almost beautiful ‘creative destruction’ is at play in its dynamics and its intricate system. Love is largely something without definition. It transforms generationally and it transcends all rules, and to that I must say Sweden is no exemption.

LOVE IN SWEDEN, all things cosidered, is as diverse as in any other country. It is as sensual, tragic, lonely, aggressive, intense, fun, passionate, but above all as intrinsic as in any other country. The key to understanding it comes from the context and mechanisms behind it. Sweden has not changed the premise of love, it has just been built in a more discrete and independent paradigm. As Ylva said; “from the falling in love aspect, it is the same [as falling in love anywhere else, editor’s note].”

Lundagård nummer 8 2021 | 17

Photo story

18 | Lundagård nummer 8 2021

SEE MORE PHOTO STORIES AT LUNDAGARD.SE

Lundagård nummer 8 2021 | 19

På djupet

Den konservativa vågen rullar in ”Superonsdagen” skakade Sverige. Nu kommer landet för första gången styras med en budget som Sverigedemokraterna varit med och förhandlat fram. Väderleksrapporten visar högervindar, men vad beror det på? Lundagård gör ett djupdyk i politikens nytillskott.

TEXT LINN JÖNSSON ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Trygghet och tradition. Slagorden i kombination med en blåsippa i svenska flaggans färger utgör det senaste tillskottet i det politiska landskapet som tycks vara här för att stanna. Sverigedemokraterna (SD) har för första gången fått sitta med vid bordet när högeroppositionens budgetförslag förhandlades fram. På “superonsdagen” den 24 november röstades budgeten igenom i riksdagen och det nya konservativa blockets framgång var ett faktum.

”

Väldigt många av idéerna som lyfts av andra partier idag har ju vi lagt fram för tio år sedan.

I DEBATTEN LYFTS ofta att Moderaterna och Kristdemokraterna rört sig närmare Sverigedemokraterna, såväl retoriskt som sakpolitiskt. Den bilden delas av Victoria Tiblom, gruppledare och partiföreträdare för SD Lund.

– Väldigt många av ideérna som lyfts av andra partier idag har vi lagt fram för 10 år sedan. De andra partierna har insett vilken politik som behövs i Sverige, säger SD-toppen.

20 | Lundagård nummer 8 2021

SAMTIDIGT KAN FRAMGÅNGARNA ses i kontexten av en större rörelse, en ström som forsar långt utanför Sveriges gränser. Det menar Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap och politisk psykologi vid Lunds universitet.

– Det handlar om allt från att fler partier i EU-parlamentet betonar nationalstaten och deras traditioner, till införandet av HBTQfria zoner i Polen och hindu-nationalismens framfart i Indien. Allt är en del av en högerpopulistisk våg.

berör frågor som globalisering, nationalism och migration med fokus på Europa och Sydasien.

Enligt henne är den konservativa utvecklingen större än blockpolitik och mandatfördelningar.

– I grunden handlar det om att man säljer ett narrativ av ett samhälle i kris och i samband med det en nostalgisk föreställning om hur det var förr.

– I lösningarna ligger en betoning på nationalism och i Sveriges fall “svenskheten”.

Det görs en intim förknippning till migrationspolitik och utöver minskad invandring förespråkar man repressiva åtgärder som fler poliser och högre straff.

CATARINA KINNVALLS FORSKNING

Sverige i kris är något som Victoria Tiblom är snabb att skriva under på.

BILDEN AV ETT

Men vad består krisen av?

– Att samhällskontraktet är brutet. Samhällskontraktet talar om vad samhället åtar sig att göra och vad som förväntas av mig.

Problemet är att så många ska ta del av välfärden men inte bidrar till den. 73% av utrikesfödda är beroende av bidrag för sin försörjning, säger Victoria Tiblom och hänvisar till rapporten “Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige”, publicerad i oktober 2021 av Entreprenörskapsforum.

”

De här partierna tappar in i rädslan och oron och späder på bilden av att vi lever i ett farligt samhälle.

VICTORIA TIBLOM MENAR att otryggheten ökat i Lund och berättar ett flertal historier om våldsbrott som inträffat i staden. Samtidigt visar Polisens årliga trygghetsmätning att Lunds samlade trygghetsindex stigit och att kommunen noterar den högsta nivån av trygghet sedan år 2014.

ENLIGT CATARINA KINNVALL ingår det i den högerpopulistiska retoriken att spela på människors oro för att vinna väljarnas stöd.

– Vi forskare brukar prata om att du kan känna en upplevd otrygghet även om det inte finns en reell otrygghet. Samhället har förändrats snabbt på flera plan, ekonomiskt, politiskt och socialt och vissa upplever att de

LÄS FLER FÖRDJUPANDE ARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

har lämnats utanför. Det kan kännas svårt att se förhållandet mellan dåtid, nutid och vad som väntar i framtiden. Människor letar efter svar och sammanhang, säger Catarina Kinnvall och fortsätter: – Det är då som de här partierna tappar in i rädslan och oron och späder på bilden av att vi lever i ett farligt samhälle. Det görs med betoning på att någon tagit det goda från en.

MEN HÄR GÅR rösterna från den forskningsbaserade sidan och den aktiva politiken helt isär.

– Jag tycker det är ganska ansvarslöst och nonchalant att säga att det inte finns ett verkligt hot. Man måste ta människors oro och otrygghet på allvar, säger Victoria Tiblom.

”

Då dränks den inhemska kulturen.

LIKSOM DE VÄLKÄNDA slagorden antyder menar hon att trygghet och tradition går hand i hand. Victoria Tiblom lyfter många aspekter av det hon anser vara svensk kultur och svenska värderingar, däribland att värna om djur och natur, respekt mot sina medmänniskor, jämlikhet och demokrati.

– Om man har ett land där mer än majoriteten har samma värderingar, samma upp-

växt och samma historia då skapas det en gemenskap kring det, säger Victoria Tiblom.

– Om man då importerar en helt annan kultur med helt andra värderingar och låter den ta över, då dränks den egna inhemska kulturen.

”

Hela den här europeiska nationalstatstanken, med ett språk, en kultur och en etnicitet är ju en fantasi. människor inte assimileras, menar Victoria Tiblom. “De” tar över.

PROBLEMET ÄR ATT

– Hela den här europeiska nationalstatstanken om ett land, med ett språk, en kultur och en etnicitet är en fantasi. Man får människor att längta tillbaka till något som aldrig funnits, säger Catarina Kinnvall.

NATIONER HAR ALDRIG varit homogena och kultur är inte något statiskt, menar hon.

– Hela narrativet bygger på en otrolig förenkling. När man definierar sin egen kultur och tillskriver den ett urval av traditioner definierar man samtidigt ut “de andra”. Man förenas kring hoten från “invandraren”, säger Catarina Kinnvall som menar att den högerpopulistiska vågen i längden innebär ett hot mot demokratins grundprinciper om allas lika värde.

HUR SVENSK POLITIK fortskrider återstår att se efter valet år 2022, men någon brytning av den konservativa vågen tycks inte vara inom synhåll.

Vilka är de?

– Muslimer, svarar Victoria Tiblom och fortsätter: – Det sker ju gradvis. Det börjar med att man kräver separata badtider, man kräver att flickorna inte ska ha gymnastik med pojkarna i skolan, man kräver att man ska få ledigt från jobbet för att be, och så vidare.

CATARINA KINNVALL ÄR mycket kritiskt till Sverigedemokraternas synsätt på kultur, nation och etnicitet som något nära sammanbundet.

Lundagård nummer 8 2021 | 21

kultur

I brist på ord

Att män inte kan prata sex är en gammal sanning. Att de behöver kunna likaså. Vad behövs för att manlig sexualitet ska få ett hälsosamt språk?

TEXT VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

E

n vän berättade en anekdot för mig.

Hon och två väninnor satt i hennes funkiskök och diskuterade gynekologen. På träsoffan bredvid satt den ene vännens unga kusin, storögt gloende. Samtliga vuxna vände sig till kusinen och frågade om hon visste vad en gynekolog var, och fick till svar ett nekande skak på huvudet.

MED LÄTTSAM TON förklarade de äldre kvinnorna för den yngre vad gynekologen var, vilket övergick till ett samtal om det viktiga i att ta hand om det mest intima. Kusinen blev introducerad till ett vanligtvis laddat ämne på ett sätt som fick spänningen att – i alla fall delvis – gå ur det. Att prata om sitt kön sin sexualitet är normalt.

NÄR JAG FRÅGADE en manlig vän om han någonsin haft problem att få upp den, sade han ”Nej” utan följdfrågor. Vi dryftade aldrig ämnet igen.

”

Likt ett barn med en skamsen hemlighet är han tyst in i det sista.

ATT FÖRA ETT seriöst samtal om sexualitet med män är i regel en hal verksamhet.

Skämt, avledande kommentarer och tystnad används för att undvika ett hälsosamt utbyte om det mest intima. Sällan nås en kärna som avslöjar något om personens tankar runt kön eller sex. Likt ett barn med en skamsen hemlighet är han tyst in i det sista.

NEJ, INTE ALLA män. Det finns de som insett att det intima inte ska låsas in bakom lås och regel för att aldrig dryftas med någon. Varför vissa män reflekterar över sin sexualitet mer än andra kan bero på deras sociala miljö, vad de upplevt eller rent och skärt intresse. Men de är få.

FÖRRA ÅRET PUBLICERADE Svenska Dagbladet en artikelserie om det sexuella klimatet bland unga. I denna förklarade Dani Lind

Spelstopp Gamestopkaoset för snart ett år sedan var en förbryllande tid för många, med en ofattbar mängd oförståeliga ord. Nu har SVT en amerikanskproducerad dokumentär om ämnet: När Gamestop skakade börsen. Det är internetkultur i kvadrat, i all sin prakt och smuts. En känsla av ’vafan har vi gett oss in på’ dominerar.

THEO SELIMOVIC 22 | Lundagård nummer 8 2021

Rapp och roligt om journalistik Som skribent på en tidning och stort fan av Wes Andersons filmskapande var förväntningarna höga inför The French Dispatch som släpptes tidigare i höstas. Jag blev inte besviken. Andersons detaljerade tillika underhållande berättarstil höll mig på tårna hela filmen, och skådespelarensemblen höll en mycket hög nivå. Titeln kommer från det veckomagasin som filmen handlar om och historien utgår från fyra oli-

ka reportage i ett av numren. Särskilt stort intryck gjorde skildringen av ett studentuppror med Juliette (Lyna Khoudri) och Zeffirelli (Timothée Chalamet) i spetsen.

INGEBORG KINDMARK

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

och Felix Thurfjell, två tjugoåringar som gjort Youtubefilmen ”High Speed Internet Porn and the Experiment Generation”, att unga killar stöpts in i ett tankesätt att de ska ”straffknulla” tjejer för att vara porrsajternas definition av ”riktiga män”.

DERAS FILM SYFTADE till att starta ett samtal om sex bland jämnåriga. Inga myndighetspersoner eller lärare ska föra det – utan ”män som andra män lyssnar till”, förklarade Felix Thurfjell. Med dessa menar han youtubers.

Dessa män med ”street cred” fick agera kopplingen mellan det laddade ämnet “sexualitet och porr” och den målgrupp tjugoåringarna försökte nå: unga killar.

I SAMMA ARTIKELSERIE intervjuas pedagogen Lisa Eklöv som menar att sexualundervisningen omöjligtvis kan greppa mångfalden av sexuella upplevelser som ett klassrum har. Med hela handen pekar hon mot hemmen. ”Föräldrarna måste sluta fly sitt ansvar.”

HÄRI LIGGER ETT problem: sällan talar hemmets manliga förebilder om sexualitet. Utan snack skapar män inte heller något språk för sex. De bygger inte det ordförråd som de desperat behöver kunna koppla sin sexualitet till.

språk lär man sig det bäst i ung ålder och i hemmet. Manlig sexualitetslitteratur som Kukbruk (Wahlström Widstrand, 2004) och Respekt – en sexbok för killar (Alfabeta, 2018) kallas båda för ”efterlängtad storebror” av vuxna recensenter för sina sätt att avslappnat avhandla ämnet. Men de läses sällan av sin målgrupp på eget bevåg.

Utan ett existerande samtal sållas potentiella läsare bort; efterfrågan stryps trots att utbudet finns.

SOM MED ALLT

ASSOCIATIONSFÖRMÅGAN BASERAS I mångt och mycket på möjligheten att kunna tolka

sina sinnesintryck genom ord representativa för dessa intryck. Bristen på språk gör män kognitivt nedsatta när det kommer till sin egen sexualitet.

DÄRFÖR ÄR DET, som Lisa Eklöv menar, föräldrarna som unga pojkar och män behöver prata med. För heterosexuella män – de som står för majoriteten av den destruktiva sexualiteten och tillhörande brott – faller detta ansvar oftast på den förebild som står dem närmast: fadern. Och pappamajoriteten pratar sällan om sex, i alla fall inte utan en skämtsam ton.

”

Flera av intervjupersonerna famlar frenetiskt efter orden, hittar dem inte, försöker ändå.

SAMTALSÄMNET SEXUALITET FORTSÄTTER

således vara laddat för de yngre. Men viktigt att komma ihåg är att det inte endast är på grund av den destruktiva porrens tillgänglighet – den är ogräs som slagit rot i en redan ovårdad trädgård – utan en lång tråd av män utan ett sexualitetsspråk.

HUR SORGLIGT DETTA kan vara kartlägger Hans Knutagård, numera lektor i socialt arbete, i sin masteruppsats ”men du har ju blivit våldtagen” – om våldtagna mäns ordlöshet (2009). I den delger unga som äldre män vad som hänt dem och hur det påverkat dem med förkrossande öppenhet.

UNDER HÖSTEN HAR en diskursiv förändring potentiellt skett. När den före detta hockeyspelaren Erik Granqvist i Viaplays Hockey Podcast berättade om sitt sexuella trauma från sin inkilning i Luleå Hockey stockar sig hans röst. ÄLDRE LAGMEDLEMMAR KLÄDDE av honom, knöt ett skridskosnöre runt penisen, rakade hans kropp. Förnedrade honom. Han gjorde inget motstånd. En yngre lagkamrat som stretat emot hade skadats tills han blödde.

FÖR ATT FÖRSTÅ sitt eget trauma refererar Erik Granqvist till kvinnors upplevelser av övergrepp. Genom dem får han ord för att förklara hur han inte kunde göra motstånd, hur han inte kunde säga ”nej”. Och plötsligt har ett manligt sexuellt manus som annars haft aviseringen ”tystnad” fått repliker.

ERIK GRANQVIST TALAR till en annan publik än den youtubers gör. Som ett före detta hockeyproffs står han på toppen av maskulinitetstrappan. Hans stämma kanske kan nå ända fram till köksbordet. Till en pappa, bror eller kusin som trevande börjar prata med sin son om sexualiteten.

KANSKE KAN FÖREBILDER som Erik Granqvist hjälpa till att skapa det språk som fattats den manliga sexualiteten. Jag hoppas innerligt att män kan hitta orden, och inte nöjer sig med klyschan: ”boys will be boys”.

FLERA AV INTERVJUPERSONERNA famlar frenetiskt efter orden, hittar dem inte, försö-

Ett sista försök Sveriges kanske mest omstridda författare Jan Myrdal har under hösten åter varit aktuell i och med dokumentären I väntan på Jan Myrdals död – trots en död som inföll förra året. I filmen skildras bland annat Myrdals arbete med den sista boken Ett andra anstånd (Norstedts 2019) som han publicerade vid 92 års ålder. Syftet med boken var enligt författaren själv att nå sin egen kärna, bortom alla ursäkter och undanflykter som han menar att människan

ker ändå. Hans Knutagård menar att detta är på grund av att de traumatiska upplevelserna inte finns i männens så kallade ”sexuella manus”. Han beskriver manusen som ”internaliserade samhälleliga konventioner som får oss att tänka och handla på ett visst sätt när det gäller sexuell praktik.” Det av konventionerna skrivna manuset ger ingen hjälp att tolka upplevelserna.

Vuxentecknat... döljer sig bakom. Även om Myrdal aldrig når ända fram är boken läsvärd – ett mäktigt försök till slutgiltig uppgörelse med sig själv.

… är väl i och för sig inget nytt vid det här laget. Men trots det måste jag slå ett slag för Tuca & Bertie.

Med story-lines som hör till allt som det innebär att vara en kvinna som “har börjat ta steg in i vuxenlivet” bidrar Tuca & Bertie med både skratt, djup och gråt. Ni finner serien på Netflix, spana in snarast!

THEO VAREMAN

ALEXANDRA ROSLUND Lundagård nummer 8 2021 | 23

kulturkritik ABDULRAZAK GURNAH. FOTO: MARK PRINGLE

Nyttig läsning för den moderna människan

Blicka in i Tanzanias sekelskiftelandskap, och skapa dig en ny uppfattning om Afrika, människan, Gud och allt däremellan.

Lundagårds Theo Selimovic har läst nobelpristagaren Abdulrazak Gurnahs bok Paradiset.

Abdulrazak Gurnah | Albert Bonniers förlag & Celanders förlag 2021-11-12

Abdulrazak Gurnah var årets oväntade nobelpristagare. Paradiset, Gurnahs genombrottsroman, är ännu ett inlägg i den långa konversation som har förts mellan syd-saharisk afrikansk litteratur och Joseph Conrads 1800-talsroman Mörkrets hjärta, ett samtal som startade med Chinua Achebes bok Allt går sönder från 1958. I den försöker Achebe svara på Conrads skildring av Afrika genom att visa kontinenten inte som en enhetlig monolit, utan som otaliga distinkta samhällen.

PARADISET LIGGER TYDLIGT i denna tradition. Handlingen anspelar på Mörkrets hjärta; i båda böckerna tar sig handelsmän in i det farofyllda Kongo för att köpa elfenben. Vi följer Yusuf, en pojke från det tanzaniska inlandet som säljs som slav till en arabisk köpman runt det förra sekelskiftet. Köpmannen tar Yusuf under sin vinge ända tills pojken en dag får följa med på en handelsresa.

YUSUF TAS FÖRST till en tanzanisk kuststad, där allt från omanska shejker till indiska bankirer och olika östafrikanska stammar vistas. De koloniserande tyskarna skymtar till då och då, främst i historier om hur de kan äta metall.

NÄR EXPEDITIONEN BÄR av gör Paradiset sin starkaste poäng: att splittra Afrikas hopklumpning. För när de somaliska legoknektarna stöter på kongolesiska stammar är deras retorik i princip identisk med européens: Akta er för de ociviliserade vildarna! De har aldrig hört talas om Allah, och vi måste ta hand om dem för de vet inte bättre själva. Berättelsen blir med detta inslag varken polemisk eller anklagande, för den pekar på det universella i övertygelsen om den egna civilisationens överläg-

24 | Lundagård nummer 8 2021

senhet (”vildarna” ser i sin tur köpmännen som smutsiga). Den möjliggör förlåtelse för den enskilda människan, styrd av sina samhälleliga strukturer.

YUSUF SITTER I en egendomlig sits: en bondpojke som har assimilerats i staden, alltför civiliserad för djungelns stamfolk, men inte tillräckligt civiliserad för européerna. Ett mellanting. Detta mellanting, denna halvmänniska, är kilen som splittrar monoliten.

För hur kan ett sådant mellanting existera i en homogen grupp?

”

Han är än en gång ett mellanting: den klarsynte, den tänkande, den gudomliga. ÖVERTYGELSEN OM DEN egna överlägsenheten är ett symtom som skildras vidare i ett större tema: det om människans trångsynthet i sin relation till Gud. Karaktärernas tankegångar är irrationella och definierade av sina omständigheter. Deras begär är kroppsliga. Ställda inför djungelns mörker kvarstår enbart religionens fristad. Människans småsinthet i kontrast till den allsmäktige Gud gör sig påmind om och om igen i romanen.

Vi moderna människor har kanske förlorat känslan av oförståelse inför det mystiska i Guds skapelse, det som måste förklaras men som ligger utanför förnuftet, men texten genomsyras av känslan och framkallar den även i läsaren.

YUSUF, DÄREMOT, ÄR den som kan se bortom sig själv. Genom skildringen ur enbart hans perspektiv får vi lära känna hans intima klarsynthet, hans förmåga att skaka av sig subjektivitetens kedjor. Han är än en gång ett mellanting: den klarsynte, den tänkande, den gudomliga. Men ändå bara en pojke.

JAG MENAR ATT boken lyckas med sitt uppdrag, att utforska det mänskliga tillståndet.

Den ger oss en inblick i en annan värld, en förståelse för det mystiska och för det universella. Det är nyttig läsning för både den som är okunnig om Afrika, men också för den moderna förnuftsdyrkande människan.

THEO SELIMOVIC

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION: MAJA BJURMAN

Julens alla nöjen Årets stora högtid närmar sig. Lundagårds kulturredaktion listar allt det underbara – och ibland inte lika underbara – som julens ankomst innebär.

KLASTOMTEN

MODERNISTISK JULDIKT

EN DEKADENT KLASSIKER

Hade inte Klas Östergren varit en jättebra jultomte? Hur som helst; hans julantologi Julrevy i Jonseryd och andra berättelser är läsvärd för den som söker bra prosa på temat. Här samlas ett antal gamla texter, bland annat den klassiska novellen “Röd jul” och en hel del nya goa Östergrenska berättelser.

T. S Eliots juldikt “Journey of the Magi” publicerades 1927, året efter det att Eliot konverterade till anglikanism. Det är en vacker och stillsam juldikt, en melankolisk monolog om de vise männens färd till Betlehem och den nya värld som skulle komma efter Jesu födelse. Kan uppfriskande substituera evangliet som julaftonsläsning!

Hatar du också kitschiga jullåtar?

Kjell Höglunds låt “Anonym” från den klassiska skivan “Tidens Tecken” är en annorlunda, men ack så bra, julklassiker. Med en liten glad melodi sjunger Höglund humoristiskt om en något depraverad mans nederlag. Det kan gå snett även i glada juletider, verkar Höglund vilja säga.

ESTHER ARNDTZÉN

DEN ENDA JULLÅTEN

POLITISKA TOMTAR

NYGAMMAL SAGA

Det är skrattretande att somliga fortfarande försöker. Att de finner det lönsamt att fortsätta släppa jullåtar trots att den ultimata redan existerar. Jag syftar givetvis på Last Christmas med Wham! Den låten har allt: lagom smörig text, härliga 80-talstoner och en musikvideo som får även de kallaste av hjärtan att smälta. Tryck på repeat och njut.

Svårt att komma i julstämning?

Klicka dig in på din favoritpolitikers sociala medier så ska det nog snart ändras. Förra året sågs exempelvis Annie Lööf banbrytande doppa skumtomtar i inte bara choklad utan även strössel (!) och Jimmie Åkesson tillverka en marsipantomte (ja, det blev bara en då aktiviteten enligt partiledaren var ”både för kladdig och för pillig”).

Allas vår Astrid Lindgren är tillbaka!

Nästan i alla fall. Hennes novell En jul i Småland för länge sen ges nämligen ut som egen bok, dessutom med tillhörande illustrationer av Cecilia Heikkilä. Berättelsen, som var den sista Astrid Lindgren skrev innan hon dog, publicerades första gången år 1992 i novellsamlingen En jul när jag var liten.

VICTORIA KÄLLSTRÖM

VÄLBEHÖVLIG SKRATTFEST

INGEN JUL UTAN KÖRBERG

LUSSESEMLA? NEJ TACK!

Mysig julstämning möter komedi med en gnutta cringe. En underbar jävla jul är Sveriges version av Modern Family. Dysfunktionell familj och desperata försök att uppnå den perfekta julen är det ultimata receptet på kaos. Efter de senaste åren kan vi behöva ett gott skratt, även om det kommer i sällskap av en och annan skämskudde.

Det finns inget som startar julen så bra som lite Tommy Körberg i hörlurarna. Hans röst påminner nästan om tomten själv. Låt julen förkunna, som han sjunger tillsammans med sångerskan Sissel, är min definition av jul och sätter tonen för hela december. Men i ärlighetens namn tjuvlyssnade jag redan i november.

Varje år fasar jag för vilken modern twist på lussebullar som kommer vara på tapeten. Lussesemla och lussewrap är två varianter som envist hänger kvar. Sedan när började folk tröttna på traditionella bakverk? De är ju trots allt traditionella av en anledning. Kalla mig tråkig men jag vill bara ha en vanlig lussebulle.

EMMA HENRIKSEN Lundagård nummer 8 2021 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Ge doktoranderna besked om förlängning nu!

Från och med den första november ska verksamheten vid Lunds universitet vara helt tillbaka på campus. Universitet påverkas dock fortfarande av pandemin. Några som märker av effekterna är universitetets doktorander.

Många av dem har hamnat efter i sina doktorandstudier under pandemin, eftersom det inte har gått att genomföra fältstudier, laborationer, konferenser etc. Dessutom har undervisande doktorander lagt mycket tid på att digitalisera sin undervisning. Förseningarna och det extra arbetet gör att många doktorander nu är stressade över hur de ska hinna slutföra sina utbildningar i tid. LUS anser därmed att de drabbade doktoranderna ska få besked om förlängning av studietiden nu!

EFTER PANDEMIN ÄR det många doktorander som har rätt till förlängning enligt gällande re-

LUS ANSER ATT Lunds universitet ska införa universitetsgemensamma riktlinjer för vad som är giltig grund till förlängning efter coronapandemin. Vidare önskar vi att universitetet beslutar att beslut om förlängning ska tas skyndsamt.

Detta skulle inte bara göra doktorandutbildningen vid Lunds universitet mer jämlik, utan det skulle också bespara många doktorander onödig oro. Tidiga beslut om förlängning är inte en formalitet; det är ett viktigt steg i arbetet för förbättrad psykisk hälsa hos universitetets doktorander!

LUS kramar: Alla doktorander som känner oro över att inte få beslut om förlängning LUS sparkar: Systemet för beslut kring förlängning

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

Lund University (LU) attracts students from all corners of the world. LU markets itself as an international university with a top-quality education. This looks good on the website, but does it reflect reality?

WHAT THE SOCIAL Sciences Student Union has been advocating for years is the importance of accessibility. The university has over 1,700 exchange students who currently do not have the opportunity to influence their education as student representatives in English. What we ask is that documents are translated into English so that international students can participate in education monitoring at every level. Furthermore, we think all important information, such as the university’s entire website, should be translated into English. The same information that is available for Swedish-speaking students must be available to all students. They need to be given the same opportunities to influence their education, understand how the university works and navigate society. It’s an issue of equal opportunity.

WE’RE PLEASED THAT an assessment group from the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) highlighted several important development areas in their report. Among these were recommendations that the university give international students a more prominent place in the quality assurance system, provide more and better information in English and give international students the opportunity to participate in formal bodies that make decisions that affect international students. We look forward to seeing how LU addresses these shortcomings and to having international student representatives at every level.

FOTO: PRESSBILD

ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN HAR doktorander rätt till förlängning av sin utbildning om särskilda skäl föreligger. Dessutom har Lunds universitet ett arbetsgivaransvar för sina doktorander och ansvarar därmed för att ge doktoranderna en god arbetsmiljö. Under pandemin har detta inte alltid kunnat säkerställas. För vissa doktorander har det inte gått att studera ostört hemma, något som varit problematiskt inte minst för doktorander med barn.

gelverk. Däremot gör inte alla fakulteter samma tolkning av vilka skäl som kan ligga till grund för förlängning och flera fakulteter väntar med att fatta beslut om förlängning tills doktoranden befinner sig i slutet av sin studietid. Det skapar en stor oro för framtiden hos många doktorander.

It is time for Lund University to be inclusive

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

SOHA KADHIM PRESIDENT OF THE SOCIAL SCIENCES UNION 26 | Lundagård nummer 8 2021

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Take care and stay updated Throughout the pandemic, Swedish authorities and public actors have issued recommendations to keep society functioning.

Lund University takes responsibility by following the recommendations issued by the Public Health Agency of Sweden and applying them to the activities of the University in order to create a safe, sustainable and social environment for all students.

Mentorer till vårterminen 2022 sökes!

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i sin studiesituation.

times. Please stay updated and take care of yourselves, says Erik Renström, vice-chancellor.

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier.

• God förmåga att planera och strukturera.

• Vara en lugn, trygg och tålmodig person.

Erik Renström F O TO: KE N N E T RU ON A

– It is my priority to ensure that all students have a safe environment here at Lund University and that you feel cared for during these difficult

www.lunduniversity.lu.se/corona

Det är meriterande om du har viss kännedom kring funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi eller ADHD, och hur dessa kan skapa utmaningar i studiesituationen. Det är även bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast!

Ange gärna i din intresseanmälan om du vill börja arbeta som mentor vårterminen 2022.

Läs mer om arbetet och hur du gör en intresseanmälan på www.lu.se/arbeta-som-mentor

Ta ansvar för att förhindra smittspridningen!

Alla har ett eget ansvar för att förhindra spridning av covid-19.

Du ska själv tänka igenom hur du kan undvika att bli smittad och att smitta andra.

FOT O: A N D E RS FRICK

FOT O: KE N N E T ROU N A

Mer information hittar du på: www.lu.se/corona

Snart färdig med studierna?

GÅ MED I ALUMNNÄTVERKET! Som medlem i alumnnätverket kan du • bredda ditt sociala och professionella nätverk

God jul och gott nytt år önskar allmänna studievägledningen!

• få inbjudningar till karriärföredrag, exklusiva webbinarier och digitala AW • prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren • behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen www.lu.se/alumn

Du är alltid välkommen att kontakta oss. Vi har öppet alla helgfria dagar under jul- och nyårshelgen, utom 28–29 december.

Läs mer om hur du bokar tid för vägledningssamtal på www.lu.se/studievagledning

WWW.LU.SE Lundagård nummer 8 2021 |

27

debatt

Sluta straffa ansträngning En socialistisk människosyn missgynnar såväl den högre utbildningen som individ och samhälle i stort. Det menar Douglas Thor, riksordförande Moderata Studenter och Sofia Kristensson, ordförande Moderata Studenter vid Lunds Universitet Sverige är ett av de länder i världen där jobb och studier lönar sig minst. Samhället är byggt på socialdemokratisk logik där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Utbildning lönar sig sämst i OECD, jobb under studierna straffas och snabba studenter stoppas. Det är dags att ta bort taken för de som kan och väljer att anstränga sig mer.

STUDIETAKET, DEN STATLIGA inkomstskatten och fribeloppet hindrar individer från att nå sin fulla potential. I längden missgynnas inte bara individerna som begränsas, utan hela samhället.

TA BORT STUDIETAKET. Att plugga med 100 procent studietakt motsvarar att läsa 30 högskolepoäng (hp) per termin. Dagens system til�låter studenter att bli antagna till 45 hp per termin, motsvarande 150 procent. Detta takvärde hindrar studenter som har förmågan och viljan att förverkliga sina drömmar snabbare.

SAMTIDIGT SKULLE DET vara ekonomiskt gynnsamt för samhället. Att undervisa en student kostar i snitt nära 100 000 kr per termin. Varje student som väljer en högre studietakt kommer ut på arbetsmarknaden tidigare och går därmed från att kosta pengar till att istället bidra.

Det innebär därför en ekonomisk besparing för samhället, men också för individen som blir klar med sin utbildning, får jobb snabbare och slipper onödiga terminer med CSN-lån.

TA BORT STATLIG inkomstskatt. Sverige är det land där högre utbildning lönar sig sämst av alla OECD-länder. En stor anledning till detta är vår extra höga skatt på höga inkomster, orsakat av den statliga inkomstskatten. Skatten lägger till 20 procent extra skatt på arbetsinkomster över ca. 44 000 kr i månaden. Tanken med skatten är att de som är rikare ska bidra mer till det gemensamma. Problemet är att den statliga inkomstskatten har motsatt effekt.

MED DEN STATLIGA inkomstskatten blir skatten på högbetalt arbete så hög att det bildas ett tak för när det är värt att studera och jobba mer.

Det leder till minskade skatteintäkter. Beräkningar från olika svenska studier visar att ett borttagande av den statliga inkomstskatten skulle öka drivkrafterna att arbeta och studera och öka skatteintäkterna med mellan 30 till 247 procent. Att ta bort den statliga inkomstskatten skulle alltså göra det mer lönsamt att utbilda sig och arbeta, samtidigt som samhällets resurser till skola, vård och polis skulle öka.

TA BORT FRIBELOPPET. 60 procent av alla studenter har något typ av arbete vid sidan av sina studier. Att så många studenter klarar av att både jobba och studera visar att många av landets utbildningar håller för lågt tempo. Oavsett takten på utbildningen är ett tak för hur mycket man får jobba samtidigt bara dumt. Studenter ska inte bli straffade för att de väljer att anstränga sig mer.

DET BLIR DE idag av fribeloppet. Studenten som jobbar extra som butiksbiträde, bartender eller brevbärare, sjuksköterskestudenten som hjälper till i vården och lärarstudenten som vikarierar straffas alla om de anstränger sig för mycket och slår i beloppstaket. Under pandemin har fribeloppet varit pausat så studerande till vårdyrken kunnat hjälpa till i den ansträngda vården utan att straffas. Vi tycker pausen ska bli permanent.

DE SOCIALDEMOKRATISKA TAKEN för ansträngning är grundade i en socialistisk syn på människan där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Vi i Moderata studenter vill leva i ett samhälle där du har möjligheten att forma ditt eget liv. Där hela samhället vinner på att varje individ uppnår sin fulla förmåga. Där det enda som sätter stopp för hur högt du kan nå, är du själv.

Douglas Thor, riksordförande Moderata Studenter Sofia Kristensson, ordförande Moderata Studenter vid Lunds Universitet

SKRIV TILL DEBATT Lundagård tar emot debattartiklar löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

SOFIA KRISTENSSON OCH DOUGLAS THOR. FOTO: PRESSBILDER

28 | Lundagård nummer 8 2021

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

: TO FO

Hur mycket matte behöver en medborgare?

A LE

XANDRA ROS LU ND

Det räcker inte att enbart möta samhällsproblem med teknik och naturvetenskap. Ändå får dessa ämnen ett överdrivet utrymme i skolväsendet, skriver Filip Ramdén, student.

Hur mycket matematik behöver en medborgare? ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”, så står det i Skolverkets läroplan för grundskolan. Många (och inte minst Skolverket själva) har lyft fram skolan som en essentiell plats för undervisning om demokrati, förståelse och mänskliga rättigheter. Men hur mycket egentlig tid tillbringas på att lära ut om dessa dygder?

TANKESMEDJAN HUMTANK SLÄPPTE precis en ny rapport som berör statusen och platsen för humanistiska ämnen i den svenska grund- och gymnasieskolan. Rapporten visar att kunskapsnivån i humanistiska ämnen hos studenter som precis kommit från gymnasiet är bristfällig och skiljer sig markant beroende på socioekonomisk bakgrund. Detta är ett stort misslyckande från det svenska skolväsendet, men vad beror detta på?

DET RÄCKER INTE med att enbart möta stora samhällsproblem ur en teknisk och naturvetenskaplig vinkel. Elever och framtida samhällsmedborgare måste kunna se problem ur sociala, filosofiska och mellanmänskliga perspektiv. Hur många etikdiskussioner förs det på våra tekniska högskolor? I vilken grad tas moraliska aspekter upp för studenter i teknisk fysik som studerar ballistik? Om ämnen inom humaniora fortsätter att bli satta på sidolinjen på detta sätt kommer vi få en befolkning utan kunskap, förståelse och främst nyfikenhet för de stora frågorna. Hur många ingenjörer klarar ett samhälle av innan vi blir kulturellt hämmade?

Filip Ramdén, student

VARJE ÅR GER SKOLVERKET ut riktlinjer för hur läroplanen ska se ut uppdelat i timmar för varje ämne i grundskolan. På högstadiet har matematik och naturämnena (biologi, fysik, teknik och kemi) fått 1925 timmar, varav enbart matematik fått 1125 timmar. SO-ämnena (historia, samhällsvetenskap, religion och geografi) har enbart fått 885 timmar. Vi måste ställa oss frågan: Hur mycket matematik behöver en medborgare?

att stryka all historieundervisning som behandlar tiden innan 1700-talet från grundskolan. Skolverket menade att historieämnet hade för mycket att ta upp i de timmar ämnet blivit tilldelat. Det fanns helt enkelt ingen annan lösning ansåg man, eftersom matematik skulle få fler timmar i läroplanen. Detta förslag innebar att hela antiken skulle försvinna från läroplanen, istället skulle eleverna kanske få lära sig mer om imaginära tal. Denna omstrukturering av läroplanen mötte hård kritik och gick inte igenom, men det visar klart och tydligt vad Skolverket prioriterar i grundskolan.

2019 BESLUTADE SKOLVERKET

teater, dans och musik

VARFÖR DENNA BESATTHET av natur och matematik? Vill Skolverket att hela befolkningen ska bli civilingenjörer? Prioriteringen på matematik och naturämnena är tydligt på fler sätt än timmar i klassrummen. När jag själv gick på högstadiet så åkte vi varje år till LTH för att gå på Vattenhallen. Där tittade vi på hur man snabbast häller ut vatten ur en flaska, hur man bygger ett kretskort och hur man renar vatten. Vi gick även på otaliga ”lasershower” med oklart bildningssyfte, ja det var roligt men det hade säkert varit en braksuccé med Andys Lekland också. Under hela min grundskola gick vi på ett kulturevent, en opera. Om man bortser från de gånger en trött vikarie rullat fram TV-hyllan och vi fick se Jorden runt på 80 dagar.

Biljetter & info: riksteatern.se/lund eller Visit Lund tel 046-131415 Lundagård nummer 8 2021 | 29

30

| Lundagård nummer 8 2021

hejdå student FOTO: VICTOR NORGREN

Mjauuu mjauuu....

HEJ STUDENT! GAIANA FRANK

22 år Malmö Studerar retorik, har dubbelkandidat i statsvetenskap samt media och kommunikation

Om ditt liv vore en film, vilken låt hade varit soundtracket?

– Forever young. Men inte den gamla versionen utan den nya med Beyonce och Jay-Z. Den älskar jag. Det är mitt livs vibe. Punkt.

Vad tycker du är det bästa med julen?

– Att slå in julklappar! Jag köper alltid roligt omslagspapper, snöre och rosetter och allt! Och så sätter jag alltid på julmusik när jag gör det. Jag älskar det! Det är min favoritsyssla under julen.

Hur skulle du beskriva färgen röd för någon som är färgblind?

– Då hade jag beskrivit det som… en smäll! Boom! Och samtidigt även någonting… om man får sätta en färg på kärlek då är det röd. Alla vet ju vad kärlek är!

Universitetets högsta tupp med fjärdeårare säger ”botten upp!”

Mer tequila!

Ingen vila!

Fest med hela hönshuset, det är trots allt bästa buset!

Under forna kungens bal Fyllas stora sal Fifflare, löss och vänner, en av dessa, sömnens sötma hellre känner Lössen sluter pakt Inga stölder, jo tack!

Månen går i retrograd Robot plötsligt utan blad Mjödets högtid vi nu firat På dansgolv händerna slirat Ekens herre Shoreline missa Tillstånd liten mängd punch dissa VIPen till bordet säga SKÅL Studentlivets främsta tumling tål God jul, god natt!

2021, farväl från denna katt!

Morrhoppan

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 8 2021 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 6 januari 2022.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR FRÅN OSS PÅ LUNDAGÅRD!