Vårt Luleå / nr 4 / 2021

vårt En tidning från Luleå kommun. Nr 4 • 2021

Min del av Luleå:

Svartöstaden Plats för gemenskap och att vara ifred

Stora vinterguiden

Teknik som underlättar i hemtjänsten

Fler bilder från byarna tillgängliga

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

VI

SPELAR ROLL.

Det är här det händer För 15 år sedan flyttade jag från tyska storstaden Bremen till Luleå kommun.

Det var strax före jul, det var kallt och vitt, precis som vintern ska vara i våra breddgrader. Bemötandet jag fick av människorna jag stötte på var varmt och hjälpsamt, det kommer jag aldrig att glömma.

Jag har alltid uppskattad folkets avslappnade attityd. Inte hetsar man upp sig i onödan. Blir det problem så får vi väl lösa det. Och tvärtemot vad folk i söder tror så upplever jag folk i norr inte alls som reserverade utan som öppna och så där lagom nyfikna. Behöver du hjälp så får du den och hjälpsamheten blir större ju längre bort från centrum du kommer.

Men samtidigt är vi Luleåbor också lite väl blyga, inte ska vi göra så stort oväsen av oss heller, eller hur? Och även om jag upplever det som en skön egenskap, påstår jag att det skulle nog bekomma oss att vara lite mera kaxiga och uppstudsiga.

Vi behöver växa mycket mer än idag. Inom de närmsta åtta åren behöver bara 15 000 personer anställas på grund av pensionsavgångar i Luleå. Därtill kommer alla nya jobb på de företagen som etablerar sig i Luleå.

Vi skulle behöva slå mer på trumman. Hör ni, i resten av Sverige och världen, det är här det händer! Här skapar vi hållbara lösningar till att minska utsläppen. Det är vi som fattat att det kan vi bara göra tillsammans. Vi har kraften och förmågan. Kan vi alla hjälpas åt och berätta det för de som inte vet?

Och du som bor utsocknes, du som pluggar på universitet, folkhögskolan eller gymnasiet, det är väl helt klart att din framtid är i Luleå. Stanna här eller flytta hit! Vi har allt du behöver: trevliga människor, plats för nya idéer, intressanta jobb, kulturen och så mycket natur att det räcker och blir över. Det är här i norr, det är i Luleå det händer.

Vad väntar du på?

Katja Güth Laitila redaktör

LULEÅ KOMMUNS LINKEDIN-KONTO bjuder på

lediga jobb (och det är många!) och nyheter från verksamheterna.

Följ även du @luleakommun på LinkedIn.

VET DU NÅGON SOM SKULLE BEHÖVA VETA MER OM LULEÅ?

Om allt intressant som händer här?

Tipsa gärna denna någon om nyhetsbrevet som skickas ut en gång i månaden. Eller vill du rentav anmäla dig? Går enkelt på lulea.se/nyhetsbrev

PARK LULEÅ KOMMUN

Kommunens parkavdelning ser till att det finns vackra blommor på sommaren och mysig belysning under den mörka tiden. Vill du få blommor och ljus i ditt flöde, följ @park_luleå på Instagram.

Omslagsbilden Musikern och poeten Mattias Alkberg är en sann Svartöstaden-ambassadör. Han försökte visst att bo i Stockholm men varför bo där två miljoner andra är? Vi håller med.

Läs reportaget om Svartöstaden på sid 6–9. Omslagsfoto: Tomas Bergman.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet.

Redaktör och ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila.

Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå.

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Ozoneair bygger nytt i Luleå

Luleås budget och plan i korthet: Kommunen förfogar över ungefär

5

miljarder kronor årligen.

1,9

Företaget Ozoneair som fått Luleå kommuns företagarstipendium 2020 flyttar sin produktion till Luleå. Ozoneair har utvecklat och tillverkar speciella ozonaggregat som tar bort dålig lukt. Företaget har fått markanvisning för över 30 000 kvadratmeter vid Ektjärn som angränsar till Storhedens industriområde. Företaget kommer att flytta en del av produktionen som idag sker i Kina till Luleå, där finns även produktutvecklingen. Inflyttning planeras till årsskiftet 2022/2023.

miljarder

Mer delaktighet och inflytande

kronor går till barn och utbildning

1,8

miljarder till vård, omsorg och stöd.

Skattesatsen är oförändrad med

22,50 %

Under de kommande tre åren investerar kommunen

2,2

miljarder

kronor, till exempel i nya områden för bostäder och arbetsplatser, vatten och avlopp, Hertsö badhus och upprustningen av Porsö centrum.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Nya flyglinjer från Luleå Det irländska flygbolaget Ryanair börjar trafikerar Luleå från och sommaren 2022. Det planeras för sju avgångar per veckan från Stockholm–Arlanda till Luleå, med start den 27 mars 2022.

SAS planerade direktflyg till London skulle starta den 17 december, men skjuts upp till nästa år. Anledningen är osäkerhet kring framtida restriktioner.

Kommunen vill öka Luleåbornas möjlighet till inflytande och delaktighet. Ett arbete har startats som ska leda till att medborgardialoger används systematiskt så att de på sikt blir en självklar del i kommunens verksamheter.

– Det är lättare att visa hänsyn och samarbeta om vi förstår varandra. Även viljan till engagemang och tilliten till demokratin förstärks, säger demokratistrateg Andreas Jönsson, Luleå kommun

Tack Luleåbor!

Det känns visst trist att behöva påpeka det igen: Vi ska fortfarande tänka på att pandemin inte är över. När denna tidning trycks kan läget vara ett annat än när texten skrevs. Tack för ert tålamod, att ni fortsätter att visa hänsyn och håller er uppdaterade om det aktuella läget. Och framför allt: att ni följer de rekommendationer som gäller och vaccinerar er.

Gör ditt ärende – när det passar dig Luleå kommun har för närvarande 170 olika e-tjänster, allt från att ansöka om bistånd eller plats i förskolan till att ställa sig i tomtkön. Det finns även ca 20 e-tjänster i andra system, till exempel för att söka bygglov eller vattenmätaravläsning.

Populäraste e-tjänsterna är dem om återbetalningen av köavgiften för Bostad Luleå samt e-tjänsten för spårknappen, avgiften för skidspåren på Ormberget.

– Vi jobbar ständigt med att optimera tjänsterna och ta fram nya för att underlätta kontakten med kommunen. Luleåborna ska kunna uträtta sina ärenden när det passar dem bäst, säger Lena Lindbäck, processledare för e-tjänsteutvecklingen.

3

4

P O R T R ÄT T E T

”Det är aldrig den våldsutsatta som bär ansvaret” Under 2020 anmäldes totalt 36 300 misshandelsbrott i Sverige, som skett i nära relation, 64 procent av de utsatta var kvinnor*. Luleå kommun arbetar aktivt med att hjälpa och stötta våldsutsatta och barn som upplever våld mellan närstående vuxna.

Linnéa Tosser jobbar som kurator på kommunens FREDA-mottagning. Arbetet är en utmaning, men ger henne också hopp. *Kriminalstatistik 2020 från Brottsförebyggande Rådet

Text: Matilda Frölin / Foto: Susanne Lindholm

Kan du berätta om FREDA-mottagningen?

– FREDA-mottagningen är en del av Centrum mot våld på socialförvaltningen. Det är en samtalsmottagning för våldsutsatta vuxna, som har varit eller är utsatta för våld i nära relation.

Vi träffar också barn som har upplevt våld mellan närstående vuxna. Vi som arbetar på FREDA-mottagningen är socionomer med vidareutbildning i våld i nära relationer.

Vad innebär ditt jobb som kurator?

– Det innebär att jag möter personer som har levt eller lever i en relation där det förekommer våld. Jag har stödsamtal där vi synliggör våldet och pratar om vad våld är. Detta kan vara hjälpsamt för den utsatte i förståelse- och bearbetningsprocessen, och hjälper till att läka från våldet. För att lätta vanliga skuld och skamkänslor jobbar vi med att lyfta vad den utsatta har gjort för motstånd och vilka strategier hen har använt mot våldet.

Hur kom det sig att du valde det här yrket?

– Jag utbildade mig till socionom vid Umeå universitet och tog examen 2015. Under min studiepraktik var jag på besök på FREDA-mottagningen.

Jag kände direkt att här ska jag jobba en dag. Det kändes bara helt rätt. Det är mötet och samtalet med människor som jag brinner för.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är att få göra skillnad för andra och att få förtroendet av människor, att personer berättar saker för mig som de kanske inte har berättat för någon annan. Det är väldigt hedrande och jag lär mig också väldigt mycket.

Vilka utmaningar finns det i ditt arbete?

– Det är svårt ibland att komma ihåg att samhället blir bättre och att saker och ting går framåt, när jag möter så många som dagligen blir utsatta för våld nu 2021. Jag skulle vilja räcka till mer och till fler, men försöker att fokusera på de förändringar jag kan göra för de enskilda som jag möter.

– Jag vill gärna skicka med en sista hälsning: Till dig som utsätts för våld, det är aldrig du som bär ansvaret, det är aldrig någonsin ditt fel.

Är du, eller någon i din omgivning utsatt för våld i nära relation?

Kontakta FREDA-mottagningen på telefon 020-44 22 44 eller freda@lulea.se

Linnéa Tosser Yrke: Kurator på FREDA-mottagningen Ålder: 36 år Intressen: Westernridning, trädgårdsarbete och musik.

Det bästa med Luleå: Min familj och mina vänner, närheten till vatten och lugnet.

A K T U E L LT

Jul + Luleå = Juleå I år firar vi jul med familjen Knyckertz i teven, besöker tomtefamiljen i Stadsparken, träffar tomtefar i Gammelstad och lyssnar på julkonserten från Luleå.

Med andra ord: Julen 2021 blir Juleå för hela slanten.

Text: Therese Hedman, Katja Güth Laitila / Foto: Burban Studios och pressbilder

Årets julkalender i Stadsparken

heter Den glömda julen. Tomtefamiljen är tillbaka för att fira en riktig jul tillsammans.

Men vad gör man om bara en kommer ihåg hur julen egentligen ska firas? Julkalendern är en lekfull saga om det som kan få glömmas bort och det som är viktigt att minnas.

Den spelas 1–23 december kl 14, på julafton kl 12.

SVT:s julkalender kommer i år delvis från Luleå. Den går under namnet ”En hederlig jul med Knyckertz” och spelades bland annat in i Luleå. Familjen Knyckertz är en tjuvfamilj och serien beskrivs som ”en varm och humoristisk julsaga som utspelar sig i en knasig tvärtomvärld.”

Julmarknaden i Gammelstad lovar riktigt genuin julstämning.

Julkonserten i TV4 på julaftonskvällen spelades in

i slutet av november i kyrkan i Gammelstad.

Medverkar gör artisterna Bo Kaspers Orkester, Tusse, Helen Sjöholm och Anna Stadling, Anna Bergendahl, Frida Öhrn, Kalle Moraeus och Philip Jalmelid. Julkonserten blir även en stämningsfull avslutning på 400-årsjubileet.

Med reservation för ändringar efter rådande läge.

Kolla www.vartlulea.se för aktuell information.

Här kan du träffa tomtefar, gå på sagovandring, lyssna på folkmusik, se hur julen firades förr i tiden och inte minst uppleva en traditionell julmarknad med noggrant utvalda utställare. Marknaden håller till under helgen 4 – 5 december på friluftsmuseet Hägnan.

de era c u rod de i kalp n bon o l e na gär at från p kö m du, r och som h c pa Det O lap . julk närhet lokala r t n e na di ar d et gyn n. n n gy gsliv ngde in när alla i lä oss

5

6

M I N D E L AV L U L E Å

”Jag har sett allt i Sverige men Svartöstaden är bäst.” //Mattias Alkberg Svartöstaden är hem åt många kreativa Luleåbor, här huserar även SSAB, Blackis och isbrytarna Oden, Ymer, Atle och Frej.

Totalt bor här drygt 700 invånare. Några som njuter av stadsdelens gemenskap och några som uppskattar att man får vara ifred.

Text: Stina Engman / Foto: Tomas Bergman

PORSÖN

M I N D E L AV L U L E Å

7

LULSUNDET

L U L E Å LERBÄCKEN

BERGVIKEN

ÖSTERMALM HERTSÖN

CENTRUM

LÖVSKATAN BERGNÄSET

Svartöstaden SVARTÖN

En känd vy i Svartöstaden, masugnen på SSAB:s anläggning som tornar upp sig med trähusen i förgrunden.

Stora bilden: Artisten, låtskrivaren och poeten Mattias Alkberg har bott i Svartöstaden i 30 år. Han tycker om att han får vara ifred här, att folk inte bryr sig så mycket.

D

et är slutet av oktober och den första snön han övergått till slask när vi tar Svartövägen mot Svartöstaden. Vi passerar SSAB:s anläggningar som tidigare var Norrbottens Järnverk, innan vi svänger av mot bostadskvarteren.

Svartöstaden började byggas år 1894 för att skapa bostäder åt malmhamnsarbetare. Då var stadsdelen ett renodlat arbetarsamhälle. Bebyggelsen i området består idag främst av äldre trähus men här finns även nyare bostäder i attraktiva lägen vid vattnet.

Vi tar oss till delområdet Svartöbrinken och träffar Josefin Wäppling Bernárdzon utanför familjens kedjehus från 60-talet. Josefin hamnade i Svartöstaden år 2004 då hon flyttade ihop med sin man Otto som hon nu har tre barn tillsammans med.

– Det bästa med att bo i Svartöstaden är gemenskapen. Man känner de flesta och det finns en fin, hjälpande kultur här. Alla ställer upp för varandra, säger Josefin när vi börjar vår promenad i området.

8

M I N D E L AV L U L E Å

Vi går ner mot vattnet, förbi LKAB:s gamla disponentbostad och når Svartöstadens yngre bebyggelse.

Vi passerar nyproducerade villor och LKAB:s tidigare hamnkontor som idag är ombyggt till bostadsrättslägenheter.

Vid vattnet ligger även en länga med radhus som tillkom 2008.

Bakom familjen Bernárdzons hus ligger en strand som vi stannar till vid. Det är en av familjens favoritplatser i området.

– Om somrarna har vi inget behov av att åka någon annanstans. Vi har det bra här, säger Josefin och blickar ut över vattnet.

Dagen till ära är det alldeles spegelblankt. Isbrytarna i gamla malmhamnen målar en vacker tavla på vattenytan. Vi promenerar längs skogsstigarna och löven som fallit till marken skvallrar om att hösten är på väg mot vinter.

Josefin berättar att två av hennes barn precis börjat på den återöppnade skolan i Svartöstaden. Nya Läroverket Svartöstaden öppnade höstterminen 2021 och det är något Svartöstadsborna kämpat för sedan kommunen la ner skolan år 2016.

– Vi startade en friskoleförening och har jobbat länge med detta. Det är viktigt för ett område att ha en skola, det blir en närmare gemenskap bland barnen.

I Svartöstaden finns även en intresseförening som organiserar olika aktiviteter för de som bor i området som strandhäng och gårdsloppisar. Josefin har varit engagerad i föreningen sedan hon flyttade till stadsdelen, nu är hon ordförande.

– Min drivkraft är att vara med och skapa det samhälle jag vill att mina barn ska växa upp i, säger Josefin.

Den gamla malmkajen vid Svartön användes fram till 1996 för LKAB:s utskeppning av järnmalm. Kajen är numera hemmahamn för de fyra största isbrytarna.

Josefine Wäppling Bernárdzon bor med sin man och sina tre barn i Svartöstaden och hon är även ordförande i stadsdelens intresseförening. Här, på stranden bakom familjens hus, spenderar familjen mycket tid.

Blackis, Svartöstadens Folkets hus, är i behov av renovering både utvändigt och invändigt. Kommunen har beslutat om att renovera byggnaden under år 2022 och 2023 till en kostnad av högst 25 miljoner kronor.

Vi styr kosan mot Blackis, Svartöstadens Folkets hus. Blackis byggdes 1902 av Nykterhetsvännernas byggnadsförening och är märkt som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Den ägs idag av kommunen och här driver Svartöstadens Intresseförening och Hembygdsföreningen sina verksamheter.

Utanför Blackis har vi stämt träff med Mattias Alkberg, artisten, låtskrivaren och poeten som har sin fasta adress i Svartöstaden. Precis innan vårt möte släpptes nyheten om att Mattias Alkberg är den som får 2021 års Taubestipendium. Ett låtskrivarpris som instiftades 1960 av tidningen Vi och Evert Taube.

– Det är en ära såklart, ett fint pris.

Pengarna går väl mest till skulder, ler Mattias.

Hur det kom sig att Mattias Alkberg, uppvuxen på Tuna, fann Svartöstaden tar oss tillbaka till en fest han besökte i området under sent 80-tal.

– Jag minns att jag tyckte att det var så jävla fint, hit ville jag. Sedan började jag jobba på Emmaus som låg i Svartöstaden kring 1989–90 och då fick jag bo på vinden där. Så jag har väl bott här i typ 30 år, berättar Mattias när vi ses.

Idag kan Alkberg inte se sig själv bo någon annanstans, men han minns sommaren ’97 då han och frun testade på Stockholmslivet.

– Jag stod ut i två månader. Det tog för lång tid att ta sig överallt, här har vi

M I N D E L AV L U L E Å

I delområdet Svartöbrinken finns nyare bebyggelse vackert beläget vid vattnet.

ju vår infrastruktur. Varför ska jag vilja vara någonstans där två miljoner andra är?

När vi vandrar runt i kvarteren berättar Mattias om hur stadsdelen förändrats.

Han visar var hans gamla arbetsplats, second hand-butiken Emmaus, låg och var områdets butik en gång fanns.

– När jag flyttade hit var det hög arbetslöshet, det bodde mycket konstfolk här. Då var det katter överallt.

Idag är det fler hundar än katter och det säger lite om hur det är här idag.

Hundar kostar ju pengar, säger Mattias.

Sedan Mattias Alkberg debuterade ’92 har han släppt 30 album, 26 ep och nio diktsamlingar. Inspiration till sina texter får han bland annat under sina promenader runt Svartöstaden. Nästan varje dag, året runt, går Mattias längs

Svartöstadens skola byggdes 1901. Den lades ner år 2016.

Höstterminen 2021 öppnade NLV en friskola i byggnaden, något som Svartöstadsborna arbetat för under flera år.

med vattnet, runt hela stadsdelen och ser årstiderna förändras. Han berättar att några kan känna igen Svartöstaden i hans texter, själv gör han det.

Vi stannar till vid en samling pallkragar som Svartöstadens odlingsgrupp sköter vilket leder vårt samtal in på områdets gemenskap.

– Många flyttar till Svartöstaden för gemenskapen men det är också en bra plats om man vill vara i fred, menar Mattias.

Om ett par dagar återvänder Alkberg till sin pågående turné med Jakob Hellman. Han är bara hemma några dagar innan nästa spelning.

– Jag har sett allt i Sverige, men Svartöstaden är bäst, säger han och ler innan vi skiljs åt.

S VA R T Ö S TA D E N I SIFFROR • 42,3 • 721

år medelålder invånare

• 1

förskola

• 1

skola

Varför heter det Svartöstaden?

Hela Svartön tillhörde tidigare till Björsbyn i Nederluleå. Genom laga skiften och hemmansklyvningar delades Svartön upp i ett stort antal skiften och områden. I slutet av 1800-talet började det växa upp bebyggelse i det område som vi nu kallar Svartöstaden.

Konstverket ”Kvinna” i rostfritt stål står nedanför Kajgatan i Svartöstaden. Konstnären är Wieslaw Janasz från Polen.

Mellan 1902 och 1934 var Svartöstaden ett eget municipalsamhälle med bland annat egen brandkår, polis, byggnads- och hälsovårdsnämnd. År 1934 sammanfördes stadsdelen med Luleå stad.

Böcker om Svartöstaden: • Staden

bortom staden av Peo Rask m fl, Black Island Books, 1992.

• Liza

Det är många som promenerar och joggar längs Svartövägen. När du tagit dig under bron är du i Svartöstaden.

I Svartöstaden finns olika arbetsgrupper som engagerar sig i det man tycker är roligt. Till exempel startades en odlingsgrupp upp under sommaren.

Pallkragarna kommer snart att täckas av snö.

Marklunds bok Den röda vargen utspelas till stora delar i Svartöstaden.

9

10

UPPSLAGET

Din vinterguide Gnistrande snö, minusgrader och en sol som knappt når upp över horisonten. Nu ligger vintern framför oss och med den alla olika aktiviteter som är möjliga i vinterkommunen Luleå. Varför inte passa på att testa något nytt? Text: Susanne Lundblom / Foto: Luleå kommun och Shutterstock

Lyktvandring i Gammelstads kyrkstad Upplev vårt världsarv i vinterskrud. Vandra genom kyrkstadens gränder i skenet av stallyktor, besök en kyrkstuga och medeltidskyrkan tillsammans med en guide som berättar om Gammelstads händelserika historia.

Audioguide i Gammelstads kyrkstad Upptäck världsarvet på egen hand eller tillsammans med familj och vänner. Med hjälp av vår populära audioguide och en karta går du runt i kyrkstaden. Vandringen tar ungefär 40 minuter och alla stopp är utomhus. Audioguiden finns på åtta språk och du lånar den på Visitor Center.

Ny utställning Gammelstads

Visitor Centers nya inter kyrkstadens historia är k efter invigningsdatum p

Norrskensspaning Tips på ställen där norrskenet syns bra: badstranden Gültzauudden, laxfiskemuseet Gäddvik, toppen av Ormberget.

Åk utför och på längden I kommunen finns tre slalombackar; Måttsund, Ormberget och Rånekölen, och fina längdskidspår; Ormberget, Bergnäset, Mattisberget (Gammelstad) och Råneå. På Ormberget finns också en populär pulkabacke.

Isvägarna och isbana

Ta bilen och prova köra på någon av rade isvägarna i skärgården. Gå, spar isbanan runt centrumhalvön. Sparkar ”sparkeringar” i Norra och Södra ham

UPPSLAGET

till Luleå

Tips från Visitor Center i Gammelstad och Luleå turistcenter

Ät lunch eller middag ute Grilla på någon av alla grillplatser i Luleå kommun. Hitta dem här: kartor.lulea.se/ kommunkarta

Våfflor i det fria Hyr en stuga i skärgården Kommunens stugor på Kluntarna, Brändöskär och Småskär är bokningsbara året runt.

Ta en promenad på isbanan till Lions servering på Gråsjälören eller en biltur på isvägen till Jopikgården, Hindersön. Båda ställena erbjuder goda våfflor.

g om s historia

Vinterfiske Pimpla i till exempel Södra hamn, Hertsöträsk, Stora Stenträsk eller i skärgården.

raktiva utställning om klar inom kort. Håll utkik på visitgammelstad.se

an

de cirka 30 km preparerka eller åk skridskor på r finns att låna vid isbanans mn.

Gratis vinterutrustning Låna vinterutrustning av Fritidsbanken. Utlämningsställen: Porsöhallen, Råneå fritidsgård och under helger på vårvintern även på Södra hamnplan. Öppettider: lulea.se/ fritidsbanken

Äventyr med fart Hos flera av Luleås turistföretag kan du hyra skoter eller åka skotersafari, prova svävaråkning och snöskovandring, hyr fatbike eller ta en tur med hundspann. Mer info: visitlulea.se

11

12

INBLICKEN

Ulla Pekula jobbade som sjuksköterska innan hon blev pensionär men drabbades av en stroke för några år sedan och har problem med balansen. – Jag är väldigt glad över att kunna vara kvar i min bostad, det är guld värt, säger Ulla, här tillsammans med Amanda Eriksson.

Digitala nycklar och lås i hemtjänsten Ett nytt låssystem testas nu av hemtjänsten i centrala Luleå och i Antnäs. Personalen behöver bara använda en enda digital nyckel till skillnad från tidigare nyckelknippa. Fördelarna med digitala lås är många, till exempel förbättrad service samt tryggare och säkrare nyckelhantering för både boende och personal.

Text: Bo Henry Pettersson / Foto: Jennie Lind

– Jättebra att slippa att ha så många nycklar att hålla koll på säger, Amanda Eriksson, vårdbiträde.

Ulla Pekula bor i en tvårummare nära Stadsparken och har besök av hemtjänsten tre gånger om dagen plus städ och tvätt när det behövs. Hon har nyligen fått ett digitalt lås installerat på sin dörr men kan använda sin egen nyckel som vanligt.

– Jag har då inte märkt av några problem och är bara glad att det fungerar så att hemtjänsten kommer in till mig, säger Ulla.

Installationen gör ingen påverkan på befintliga lås eller dörrar och kommunen står för alla kostnader. Den boende slipper låna ut flera nycklar. Samtidigt

underlättar det för personalen som snabbare kan vara på plats. Det gäller även personal som jobbar i nattpatrull, trygghetslarm, hemsjukvård och rehab.

– När någon har larmat behöver jag inte ringa runt och leta nycklar och sedan springa och hämta dem, jag har ju nyckeln på mig hela tiden, det är väldigt skönt, säger Amanda Eriksson.

Den digitala nyckeln fungerar bara under själva arbetspasset och blir oanvändbar om den tappas bort. Varje gång den används loggas det i systemet.

Det ökar tryggheten och säkerheten.

I början av nästa år görs en utvärdering av det nya nyckelsystemet och om allt går bra införs det i hela kommunen under 2022.

Den digitala nyckeln fungerar bara under själva arbetspasset och den boende kan använda sin vanliga nyckel som förut.

Välfärdsteknik på gång I Luleå kommun arbetar socialförvaltningen med digital teknik som ska bidra till större trygghet, säkerhet och självständighet för äldre som kan bo kvar hemma allt längre. Bland annat trygghetslarm, videokommunikation, sensorer i hemmet och e-tjänster.

Några exempel är • Detektorer som via 5G-teknik larmar när någon ramlat i sitt hem • Sensorer som känner av trycksår • Automatisk översättare av talat språk • Musikvästar för personer med demens och minnessvikt • Belysning som simulerar dagsljus för de som har svårt eller inte vill gå ut.

• Appar och läsplattor anpassade för äldre Fler projekt är på gång, bland annat i samarbete med Luleå tekniska universitet och andra kommuner.

A K T U E L LT

Andreas Jönsson, Luleå kommun, träffar poliserna Robert Pedersen (till vänster) och Mikael Berglund på Kulturens hus, där en ny metod för ökad trygghet testas.

I samarbetet ingår även Lulebo.

FAKTA:

• ”Effektiv samordning för trygghet” EST, förespråkas i internationell forskning och av Sveriges nationella Brottsförebyggande råd (Brå), Polismyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner samt även i regeringens nya brottsförebyggande program ”Tillsammans mot brott”.

Ny metod för ökad trygghet Medborgarnas trygghet står i fokus i ett nystartat samarbete mellan Luleå kommun, polisen och det kommunala fastighetsbolaget Lulebo.

– En samlad lägesbild gör det lättare att sätta in rätt åtgärder, säger Andreas Jönsson, samhällsstrateg på Luleå kommun, och en av parterna i projektet.

Text: Karin Kemi / Foto: Luleåfotograferna

”Effektiv samordning för trygghet” (EST) är en ny samarbetsmetod mellan kommunen, polisen och Lulebo.

Inledningsvis har bostadsområdet Hertsön och Kulturens hus deltagit under en provperiod, på sikt kommer hela kommunen att ingå.

– Luleå kommun har i sin helhet bra resultat i undersökningar som gäller medborgarnas upplevda trygghet. Däremot finns det alltid förbättringsområden och EST som metod gör det möjligt att jobba effektivt och samordnat med de problem vi har, säger Andreas Jönsson.

EST utvecklades i Örebro för några år sedan och används nu i allt fler kommuner. Metoden går i korthet ut på att sammanställa information från olika verksamheter som kan handla om skadegörelse, anlagd brand, narkotikaförsäljning, hot och ordningsstörande folksamlingar – sådant som gör att allmänheten kan uppleva otrygghet.

Andreas Jönsson förklarar: – Tillsammans med Lulebo och polisen tar vi fram en samlad lägesbild som sedan ska ligga till grund för prioriteringar och anpassade åtgärder. Vi kommer också att kunna följa lägesbilden över tid och se vilken förändring

• Under brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete räknas allt som individer och samhälle kan göra för att förhindra att brott sker.

• EST ersätter inte polisanmälan.

som sker. Genom återkommande uppföljning kan man avgöra om man ska fortsätta, utöka, byta eller avsluta de insatser man gjort.

De trygghetsskapande åtgärderna som kan användas varierar i omfattning och inriktning.

– Det kan ibland vara så enkelt som att öka belysningen på en viss plats.

Eller mer genomgående förändringar av en plats, så att den blir mer attraktiv att röra sig på, och därmed tränga undan oönskad aktivitet. Det kan även handla om mer socialt inriktade åtgärder, som fältverksamhet eller förebyggande aktiviteter i skolor.

Målet är att kunna sätta in så träffsäkra åtgärder som möjligt, i förhållande till problemen och dess orsaker, säger Andreas Jönsson.

Metoden EST är ett komplement till det övriga långsiktiga trygghetsarbete som bedrivs hos kommun, polis och fastighetsbolaget. Samverkan mellan parterna pågår även inom andra områden.

13

14

FOKUS

Risslans återvinningscentral öppnar den 10 december Nu blir det ännu lättare att lämna in avfall och material för återbruk och återvinning – den 10 december välkomnas Luleåborna till den nya återvinningscentralen Risslan vid Porsödalens industriområde.

Text: Viktor Ekman / Grafik: Lisa Wallin

Ledorden har varit hållbarhet och enkelhet. Hållbarhet både vad gäller materialval, arkitektur och vad anläggningen ska användas till. Enkelhet i de logistiska flödena, skyltningen och information på anläggningen – allt för att det ska vara lätt för Luleåborna att leva hållbart.

– Vår personal har varit med i arbetet med att utforma den nya anläggningen. På Risslan kommer personalen närmare kunden och kan på så sätt vara rådgivande för att öka återvinning och återbruk. Vi ska synas och finnas till för kunden säger Per Ekervhen, VD på Lumire.

Så här hittar du på Risslan När du kör in på området passerar du Hållbarhetshuset till vänster om dig. Du svänger sedan runt huset för att komma till återvinningsstationen, eller för att använda pantamera-maskinen. Du kan också lämna trädgårdsavfall, sten, grus, jord och betong.

Dessutom vitvaror, porslin och keramik.

FOKUS

Här tar vi också emot dig som vill lämna in återbruk såsom kläder, inredning, möbler eller fritidsartiklar som kan komma till nytta för någon annan via Hållbarhetshuset.

När du ska du köra upp på rampen, håller du höger körfält. Väl uppe kan du lämna in gips, wellpapp, isolering, metall, energiåtervinning (tidigare benämnt brännbart) trä, grovavfall och impregnerat trä. Dessutom tar vi emot farligt avfall och elektronik samt förbrukade ljuskällor och batterier.

15

16

INBLICKEN

Utveckla

Samverka

Lotsa

Samordna

Lotsen som har kompetensförsörjning i fokus Kompetenslotsen finns till för att hjälpa företag och arbetsgivare i Luleå med en effektiv omställning och rekrytering för framtidens tillväxt. Projektet har nu varit igång i drygt ett år och har visat sig ha en hållbar arbetsmodell.

Text: Matilda Frölin / Foto: Peter Rosén och Anders Alm

– Kompetenslotsen har en modell för kompetensförsörjning som visat sig vara effektiv och bygger på samverkan och samarbete med arbetsgivare och utbildningsAnna Broström anordnare, säger Anna Broström, förvaltningschef på arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun.

Kompetenslotsen är ett samarbete mellan Luleå kommun och Luleå Business Region. Projektet grundar sig i en studie gjord av Luleå tekniska universitet, som visar att 15 000 personer behöver rekryteras till lediga tjänster i Luleå fram till 2030, enbart på grund av pensionsavgångar. Snart väntas också omkring 100 000 nya arbetstillfällen skapas i Norrbotten och Västerbotten, i samband med industrisatsningarna som är på gång. Kompetensförsörjningen Björn Markinhuhta kommer därmed

att förbli en utmaning för både offentlig sektor såväl som näringslivet.

– Det är en spännande samhällsutveckling som väntar för Norrbotten och Luleå, men det kommer också innebära kompetensförsörjningsutmaningar, säger Björn Markinhuhta, uppdragsledare på Kompetenslotsen.

Kompetenslotsen ska vara en effektiv ingång till kommunen och förenkla kontaktvägarna för företag och arbetsgivare. Genom delprojektet Kompetensstegen finns även möjlighet att skapa utbildnings- och matchningsinsatser utifrån företagens behov.

Under året har Kompetenslotsen besökt lokala arbetsgivare och lyssnat av behoven, lotsat till rätt personer, utbildningsanordnare och övriga aktörer. Det har resulterat i att flertalet arbetsgivare fått hjälp med rekrytering och behovsanpassade utbildningar.

Monica Barck Flygare

BD-Fisk AB är ett exempel på en arbetsgivare som hittat rätt kompetens till sin arbetsplats.

– Vi vill öppna dörrar till rätt samverkansparter och även till rätt personer. I det här fallet handlade lotsningen om att vi hittade en person som passade för jobbet, säger Monica Barck Flygare, företagskoordinator på Kompetenslotsen.

BD-pop har också tillsammans med Kompetenslotsen och Yrkeshögskolan i Luleå tagit fram en ansökan med förhoppning om att starta upp en utbildning för artister, låtskrivare och producenter. I januari 2022 väntas ett besked komma.

– Styrkan med projektet är samverkan. Genom Luleå Business Region och Luleå Näringslivs branschråd får vi inspel från olika branscher, vilket är avgörande för projektets fortsatta arbete och utveckling, avslutar Björn Markinhuhta.

Fakta Kompetenslotsen • Kompetenslotsen är paraplyprojektet, som samordnar och guidar.

• Kompetensstegen är utbildningsoch matchningsprojektet som drivs av Luleå Business Region.

Vill du komma i kontakt med Kompetenslotsen? Mejla kompetenslotsen@lulea.se eller ring Luleå kommuns kundcenter på 0920- 45 30 00.

LÄS MER PÅ:

• lulea.se/kompetenslotsen • luleabusinessregion.se • Facebook: Kompetenslotsen Luleå kommun

INBLICKEN

Satsningar på kommunens medarbetare Luleå kommun som arbetsgivare har under hösten tagit beslut om flera satsningar som gynnar medarbetarna: ett presentkort på 2 000 kronor, höjt friskvårdsbidrag och möjlighet till distansarbete.

VI

SPELAR ROLL.

Text: Susanne Lundblom / Foto: Luleå kommun

– Det känns jätteroligt att kunna göra dessa satsningar. Våra medarbetare spelar roll varje dag för Luleå och för kommunens invånare, vilket också blev extra tydligt under pandemin, säger Jenny Nilsson, personalchef Luleå kommun.

I november började utdelningen av en skattefri gåva motsvarande 2 000 kronor i form av Luleå Citykortet.

– Det är riksdagens beslut om tillfällig skattefrihet som ger oss möjlighet att visa uppskattning för goda arbetsinsatser under pandemin och samtidigt stötta det lokala näringslivet, säger Jenny Nilsson.

Kommunens drygt 7 000 medarbetare får även en rejäl höjning av det årliga friskvårdsbidraget. Bidraget höjs från 1 200 till 2 200 kronor från januari 2022.

– Aktiviteter som bidrar till bättre hälsa är en viktig pusselbit för att vi ska må bra, både under arbetstid och fritid, säger Jenny Nilsson.

En högaktuell fråga när pandemirestriktionerna nu har släppt är hur arbetsgivare ska förhålla sig till fortsatt distansarbete. Luleå kommun har valt att se positivt på frågan och rekommenderar en kombination av arbete på distans och på ordinarie arbetsplats inom de yrken där det är möjligt.

– Vi vill lägga vikt vid prestation och resultat istället för fysisk närvaro på arbetsplatsen. Ett modernt förhållningssätt till distansarbete gör det lättare att rekrytera och är en förmån för våra medarbetare, eftersom distansarbete kan förenkla livspusslet. Vi jobbar hela tiden för att vara en bra arbetsgivare, säger Jenny Nilsson.

Jenny Nilsson, personalchef Luleå kommun

VA-avdelningen slås ihop med Lumire Avdelningen Vatten och avlopp vid stadsbyggnadsförvaltningen går vid årsskiftet samman med det kommunala bolaget Lumire. Det beslutades den 27 april 2020 av kommunfullmäktige vid Luleå kommun. Anledningen är bland annat att ge bättre långsiktiga driftfördelar och möjlighet till kommunövergripande samarbeten.

Text: Anita Sundberg

Samgåendet är en organisatorisk förändring som nog inte kommer att märkas för kunderna. Som VA-kund märker man förändringen mest genom att det efter årsskiftet står en ny avsändare på fakturan samt att det är till Lumire man ska vända sig vid

frågor kring vatten och avlopp i fortsättningen.

Beslut om VA-taxa, investeringar och verksamhetsområden beslutas även i fortsättningen av kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden har även

i fortsättningen ansvar som huvudman för vatten och avlopp när det gäller investeringsplan, med mera.

Läs mer: www.lumire.se

17

18

R E K O M M E N D E R AT

GODA RÅD

BOKTIPS

Bli mer digital Där isarna råmar

Stridbara Siri och Modiga Märta

Jennie Lundgren och Ulrika Lundgren, Albert Bonniers förlag 2021

Marianne Westin, Black Island Books 2021

Irene Thorsdotter och Max Persson utgår från polisstationen i Kalix när de kallas ut på larm, men polisdistriktet är stort och poliserna få – de arbetar ständigt under tidspress. Irene har dessutom svårt att förstå sig på människorna i Norrbotten och hamnar därför ofta i konfliktsituationer, inte minst med sin chef. Det här är en oerhört spännande, välskriven och mångbottnad bladvändare av debutanterna, tillika svägerskorna, Lundgren. Där isarna råmar är första delen i serien Bottenviken.

Vilken gedigen, välunderbyggd och intressant skatt Marianne Westin bjuder oss på – här lär vi känna Siri Holm (1870–1960) och Märta Bucht (1882–1962) från Luleå, och får bland annat följa dem under deras kamp för kvinnlig rösträtt. Boken bjuder, förutom ett rikligt bildmaterial, också på intervjuer av släktingar till Siri och Märta, samt fakta, bland annat om vad som hände efter den kvinnliga rösträttens införande.

Vad är välfärdsteknik?

– Välfärdsteknik ska göra individen så självständig som möjligt och på så vis bidra till att äldre kan bo hemma i sin bostad så länge som möjligt. Exempel på välfärdsteknik är trygghetslarm, trygghetskamera, nyckelfria lås, medicinpåminnare, smart-TV, surfplatta, mobiltelefon men även robotdammsugare och fjärrkontroll till belysning.

Som i ett vykort

Doris – världens duktigaste hund

Sofia Rutbäck Eriksson, LB förlag 2021

Anna Holmström Degerman, illustrationer av Christel Rönns, ’Opal 2021

När Ida efter många år återvänder till barndomshemmet i Gammelstad inser hon att något är fel, men med mat och motion borde väl pappas minne bli bättre? Så lätt går det inte, Ida blir kvar. Hon får jobb som guide i världsarvet, något hon jobbade med som ung, och där träffar hon Emil…Romanen är hjärtevärmande, kärleksfull och lite spännande – och har demens någonsin beskrivits så bra? Ljudboksversionen kan du ladda ner i Biblio-appen, liksom Sofias dråpliga mysdeckare om den chokladoch bubbelälskande Katarina Zapp, privatdetektiv på Malmudden.

Annelie Johansson, välfärdstekniksamordnare i Äldresupporten, arbetar med att öka den digitala kompetensen hos äldre, anhöriga och personal.

För många kan steget verka stort, men med lite hjälp och smarta lösningar blir det enklare. Här ger hon några tips.

Som jag skrattat! De fartfyllda bilderna gifter sig perfekt med texten i den andra bilderboken om vovven Doris. Doris är kanske inte så väluppfostrad – men det är ingenting hon bryr sig om ett enda dugg, det är ju så himla kul att försöka nafsa åt sig kakan som snåla tantkompisen vill ha för sig själv. En dag går Doris lite för långt, men vad kan Doris tant göra åt det, finns det någon lösning?

Läs också ”Doris – världens viktigaste jobb” och annat från Anna Holmström Degerman – allt är bra, jag lovar!

Hur kommer man igång?

– Man behöver testa, klämma och känna för att se att det inte gör så mycket om man råkar trycka fel.

– På biblioteket finns Digidel Center som erbjuder hjälp, t ex med studiecirkeln ”Våga vara digital”. Där får man även prova utrustning. Äldresupporten ordnar gruppträffar via Teams (digitalt möte). De som inte har tillgång till surfplatta får låna en. Man får även handledning i hur den används.

Vilka nya grejer är på gång?

– Det pågår nu ett arbete att ta fram färdiginställda appar (program) till surfplattor som underlättar användningen, till exempelvis för kommunikation och underhållning.

KONTAKT

Agneta Krohn Strömshed, pensionerad bibliotekarie För fler boktips mellan himmel och jord, följ @bibbloagneta på Instagram

Tel: 0920-45 30 00 Hemsida: lulea.se/aldresupporten

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

Sedan den 1 december gäller att vaccinationspass krävs vid aktiviteter med fler än 100 personer.

God jul på mötesplatserna

IT drop-in Eldshow Luleå firar 400 år och gycklargruppen Phire bjuder på en fri tolkning av Luleås historia genom de senaste 400 åren gestaltad genom eld och rörelser.

Plats: Gültzauudens strand vid badplatsen Tid: kl 18 Entré: fri 4 dec

Här kan du få hjälp med dina frågor om din dator, smarta telefon eller surfplatta. Till exempel hur man laddar ner e-böcker, skaffar e-postkonto, använder appar och sociala medier. Ta gärna med din enhet som du vill ha hjälp med. Ingen föranmälan behövs. Du kan även videochatta.

Plats: Digidelcenter på stadsbiblioteket Tid: tisdagar kl 12–14 och torsdagar kl 12–16.

Entré: fri 7 och 16 dec

Storstigens Vård och Omsorgsboende Adress: Storstigen 28 JULFIKA: 14/12, KL 13.30 JULAVSLUTNING: 21/12, KL 14

Med Stefan & Stig, piano och blås – Dina barndoms jular.

Kronans Vård- och Omsorgsboende

Adress: Krondalsvägen 47

Författarbesök Augustprisvinnaren Elin Anna 8 Labba gästar Luleå. Hennes bok dec Herrarna satte oss dit belyser historien om tvångsförflyttningen som inleddes för 100 år sedan och sorgen som tystas och ändå förs vidare. Eventet kommer även att sändas live Studiefrämjandets facebooksida.

Plats: Stadsbiblioteket, vingen plan 5 Tid: kl 18 Entré: fri

Soulful December Ett kärt evenemang som återkommer för sjätte året.

Norrbottens Big Band och Britta Bergström med gäster bjuder till en kväll i soulens tecken. I år är gästerna Titiyo, Daniela Rathana och Daniel Lemma.

Plats: Kulturens hus, Stora salen Tid: kl 19 Entré: 330 kr 11 dec

AFTERNOON TEA: 15/12, KL 14–15:30

För den som vårdar någon i hemmet eller känner sig ensam. Vi bjuder på fika och berättar om hur du kan öka din sociala delaktighet genom digital teknik. Anmälan: aldresupporten@lulea.se eller 0920- 45 30 00.

JULSÅNGER: 23/12, KL 15

I café Markan med MacAllan.

Vi bjuder på glögg och pepparkakor.

Fyren/Lagunen Lulsundsgatan 42

JULMYS: 22/12, KL 14

Med sång av Mandakören.

Mats Wikström /Thomas Hämén

Nyårskonserten

Konsthallens aktuella utställning samlar två Luleåkonstnärer. Mats konst är ett pågående rotande i den egna personens plats i tillvaron och hans plats är Träskbrännan utanför Råneå. Thomas delar sin tid mellan Luleå och Berlin. Som konstnär är han experimentell och sökande med natur, ekologi och människan i centrum.

Plats: Konsthallen Entré: fri

Schönbrunns slottsfilharmoniker från Wien turnerar med en repertoar hämtad från den världsberömda konserten som visas i TV på Nyårsdagen. Ingen framför Wienermusik så som Wienermusiker. Kvällen avslutas med Radetzky-marschen där publiken får delta.

Plats: Kulturens hus, Stora salen Tid: kl 19 Entré: 705 kr

20 nov – 6 feb

10 jan

Kommunens mötesplatser erbjuder aktiviteter för dig som är senior, funktionshindrad eller anhörig. Läs mer på www.lulea.se/motesplatser

19

HISTORIEN

Många nya byabilder i historiska bildarkivet

Historiska bildarkivet hittar du här: www.lulea.se/ stadsarkivet

Med start torsdagen den 9 december lägger Stadsarkivet ut mer än 8 000 bilder från många av Luleås byar i det historiska bildarkivet på nätet. Först ut är Sunderbyn och därefter publiceras bilder från fler byar en gång i veckan ända fram till påsk.

Text: Ulrica Öhman / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv

Luleå kommuns historiska bildarkiv har funnits på nätet sedan 2016.

Bildarkivets grundare Helmer Widlund hade ambitionen att dokumentera hur staden förändrades över tid. En stor del av bilderna föreställer därmed hus och människor i centrala Luleå medan motiven från landsbygden varit färre.

Nu publicerar stadsarkivet ett stort antal bilder från byarna. Bilderna är tagna i samband med olika kommunala byggnadsinventeringar under 1960-, 1970- och 1980-talet. Motiven kan förutom bostadshus vara uthus, lekstugor eller utedass. Idag finns

Många byggnader har inventerats i kommunens byar under årens lopp.

Här ses bl a hus i Bensbyn, Sinksundet, Råneå och Kallax.

drygt 17 000 bilder i historiska bildarkivet så det blir en stor procentuell ökning av antalet bilder för nya och gamla besökare.

Byggnadsinventeringarna har gjorts av olika anledningar, men allmänt har de använts som underlag för samhällsplanering. Områden kan också ha varit utpekade i nationella dokument som riksintresse eller inventerats för att

bebyggelse höll på att försvinna eller skulle exploateras i och med samhällsutvecklingen.

De nya bilderna som publiceras är direkt åtkomliga på historiska bildarkivet under en vecka. Därefter hittar du bilderna genom att använda sökformuläret (under Topografi välj Område – under Namn välj aktuell by). Mer information finns under Tips och Hjälp.

PUBLICERINGSPLAN 2021/2022 9/12

27/1

Hertsön, del 1

17/3

Bensbyn, del 2

16/12 Råneå, del 1

3/2

Råneå del 2

23/12 Måttsund

10/2

Bensbyn, del 1

30/12 Björsbyn och Sinksundet

17/2

Kallax

24/3

Södra Nederluleå: Ersnäs, Antnäs, Avan, Mörön m fl

13/1

Gäddvik, del 1

24/2

Hertsön, del 2

31/3

Gäddvik, del 3

20/1

Norra Nederluleå: Ängesbyn, Gammelstad, Persön m fl

3/3

Gäddvik, del 2

7/4

Hertsön, del 3

10/3

Böle, Niemisel, Mjöfjärden, Orrbyn m fl

14/4

Böle, del 2

Sunderbyn

Fler nyheter på vartlulea.se