Vårt Luleå / Nr 4 / 2020

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 4 • 2020

Min del av Luleå:

Antnäs Byn som har allt

Biogas för ett renare Luleå

Luleå på arabiska

Så firades julen förr

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

1

Vad f-n håller jag på med?

S:t Görans Sjukhus, 03.15. ”Är du säker på att du inte behöver en kateter?”

Orden kom ifrån en tålmodig sjuksköterska efter att mina försök att urinera i en sådan där sjukhusflaska misslyckats fatalt. Jag fick erkänna mig besegrad och bad om en till dos morfin. Detta drama utspelade sig 2012 efter att jag i min tröstlösa jakt på glädje brutit lårbenet i en exceptionellt explosiv sprint.

Läkarna lekte ”gissa sjukdomen” men jag kände mig inte särskilt sjuk där på ortopeden, yr av alla opioider. Känslan var att lyckan som skulle ha omfamnat mig vid flytten till staden med stort S hade uteblivit och att jag fortfarande behövde samma kickar i form av prestationer, alkohol och träning så hård att benen går av.

Jag flyttade till Stockholm 2010 med känslan ”hellre död än Norrbotten”. Men det visar sig att jag i Stockholm umgås nästan enbart med norr- och västerbottningar. Tar del av kulturella upplevelser av typen Luleå hockeys bortamatcher på Hovet. När panikångestattack nummer femton avstyrts på den överfulla tunnelbanevagnen med hjälp av djupandning och visualisering av en trygg plats inser jag att platsen som målas upp inkluderar en skog, kanske lite vatten och en öppen eld. Då började jag resonera med mig själv: Vad f-n håller jag på med?

Jag försonas till slut med tanken att flytta norrut igen och när jag åtnjuter mitt första kaffe på Skurholmen en fredag i april slås jag av några fundamentala insikter. Att flytta till en annan stad må vara resan vi vill göra, men inte alltid resan vi behöver. Du är den du är. Även om du byter kulisser så är vi alla mer eller mindre vilse på skitfloden - det är en annan typ av resa som räddar oss. En inre resa på en plats som betyder något.

När dimman har lagt sig så tror jag dock att mitt resonemang slutar så här: Jag pissar hellre ner mig i en sjukhussäng i Sunderbyn.

Jonas Jonnerby skribent

2

3

1. DÄRFÖR VALDE JAG LULEÅ. Det är otroligt inspirerande att lyss-

na på människor som valde Luleå som plats att leva ett bra liv i. Kolla på inflyttares och hemvändares berättelser på vartlulea.se/play 2. NYHETSBREVET FRÅN LULEÅ. Pinfärska nyheter och berättelser

om nya bostäder, spännande jobb och intressanta berättelser, varje månad i din mejlkorg. Vill du få nyhetsbrevet eller känner någon som behöver det? Registrera dig på lulea.se/nyhetsbrev 3. LULEÅ FIRAR 400 ÅR! 2021 fyller Luleå 400 år. Året till ära startar

vi webben lulea.se/400. Med artiklar och tips om evenemang.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleasweden instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Omslagsbilden: Familjen Törnkvist är nybyggare i Antnäs. Där har de allt de behöver: skola, matbutik, naturen och närhet till stan. Läs reportaget om Antnäs på sidorna 20–23.

Foto: Tomas Bergman.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet.

Redaktör: Katja Güth Laitila.

Ansvarig utgivare: Roger Jönsson.

Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå.

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Fler unga flyttar till Luleå

En summering av kommunens inflyttningskampanj visar att mer än 1000 unga folkbokförde sig i Luleå under perioden augusti till oktober. Det är nästan 260 personer fler än under samma period förra året och det näst högsta resultatet på sex år.

Hösten är den tid då Luleås befolkning ökar som mest, framförallt i åldersgruppen 19–25 år. Majoriteten är studenter på Luleå tekniska universitet.

Varje år genomför Luleå kommun ett antal marknadsföringsaktiviteter riktade mot universitetsstudenterna för att lyfta Luleå som bostadsort. Bland annat en kampanj där alla förstaårsstudenter som är eller blir folkbokförda i Luleå får ett busskort.

Då varje folkbokförd person genererar närmare 60 000 kronor per år i statsbidrag till kommunen är det viktigt att så många som möjligt som kommer hit också folkbokför sig här.

Antal inflyttare 19–25 år under åren 2015–2020, period 1 augusti till 31 oktober: 1 011

2020 754

2019

977

2018

1 077

2017 843

2016 2015

591

Hej! Vad kul att du stannar till!

Hur tycker du att det ska vara att leva, bo och verka på Porsön i framtiden?

Hur kommer vi dit? Vi vill gärna veta vad som är viktigt för dej.

Luleå firar 400 år Den 12 juli 1621 grundades Luleå stad. Den 12 juli 2021 kommer det att uppmärksammas genom… Du får vänta lite till. Hur Luleå kommun tänker uppmärksamma jubileet kan du snart läsa i tidningen Luleå 400 år. Där dyker vi ner i Luleås 400-åriga historia, sammanställer några evenemang och mycket, mycket mer intressant och spännande om jubileumsåret.

Tidningen landar i din brevlåda den 16 januari.

Företagare prisas Att rena luften och ta bort dålig lukt med hjälp av ozon, det är idén bakom företaget Ozoneair. Deras grundare Johan Lundberg fick för sin ”unika förmåga att fånga idéerna och göra dem till produkter och lönsam verklighet” Luleå kommuns företagarstipendium.

Stipendiet delades ut under ett digitalt event från Luleå Business Region.

Dialog om Porsöns framtid Är du Porsöbo med huvudet fullt av idéer om hur Porsön borde vara i framtiden? Under två veckor i december bjuder politikerna i Luleå in till en digital medborgardialog.

– Vi vill veta vad Porsöborna själva har för behov och idéer och vad vi kan göra för att nå dit, säger kommunalråd Fredrik Hansson som är en av politikerna som deltar.

Medborgardialogen pågår den 9 –22 december och handlar om jämlikhet, delaktighet, trivsel, stolthet och företagsetableringar. Resultatet kommer att användas som ett underlag för det fortsatta arbetet med utvecklingsplanen för Porsön.

På grund av den rådande pandemin sker dialogerna digitalt. Boka en politiker, markera idéer på en karta eller svara på frågor på webben. lulea.se/dialogporson

3

4

P O R T R ÄT T E T

Trädexperten har hittat hem Joel Đapić Öberg är arborist på kommunens parksektion. Ett jobb som passar honom som handen i handsken. Joel är friluftsmänniskan som kan leva ut sitt intresse för naturen på jobbet.

Text och foto: Malin Taavola

Vad gör en arborist?

– Enkelt beskrivet så jobbar jag med trädvård. Att hålla träd vackra och friska kräver mycket skötsel och omsorg. Jag planerar, inventerar och utför skötsel och underhåll av kommunens träd. Det innebär allt från att ta ner döda eller skadade grenar, uppbyggnadsbeskära unga träd, beskära för sikt, framkomlighet eller säkerhet till att bidra med trädkunskap i kommunens nya detaljplaner.

– Jag är också med och planterar nya träd och finns ofta med som kommunens representant när nya projekt ska startas upp.

Hur länge har du jobbat i Luleå kommun?

– Jag har nyss flyttat tillbaka till Luleå och har arbetat på parkförvaltningen sedan mars i år. Det känns bra att vara tillbaka här efter många år utomlands och i södra Sverige.

Berätta lite om din bakgrund.

– Mina föräldrar hade handelsträdgård i Niemisel när jag växte upp, så det här yrkesvalet kom ganska naturligt för mig. Ju äldre jag blev desto mer fördelar såg jag, till exempel att få arbeta utomhus och att få jobba med kroppen. Så jag utbildade mig först till trädgårdsmästare, sedan till arborist.

Det är en bra kombination.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Det mesta är bra med mitt jobb faktiskt. Jag får vara utomhus i dagsljus, jobba med kroppen och med träd och växter. Jag brukar beskriva arboristyrket som en perfekt balans mellan konstnärlighet, fysisk aktivitet och vetenskap inom biologi och ekologi.

Men det är ett ganska fysiskt krävande jobb. Att hänga i ett träd och samtidigt hantera en motorsåg, till exempel, är ganska tungt. Jag jobbar en del ensam men har bra kollegor på sektionen. Jag har också ett fritt och varierande jobb och ett stort förtroende. Jag trivs jättebra!

Berätta lite om ditt personliga förhållande till träd och trädgård.

– Jag tycker mycket om träd givetvis.

Tallen är mitt favoritträd men jag gillar alla sorters träd. Jag förknippar tallen

med Luleå och Norrbotten. Någon egen trädgård har jag inte hunnit anlägga. Vi har nyss flyttat in i vårt hus i Niemisel.

Men det finns planer både för trädgård och egen frukt- och bärodling.

Har du hittat några bra fritidsaktiviteter i Luleå?

– Ja det har jag. Vi har två hundar och tillbringar mycket av fritiden ute i naturen med dem. Jag klättrar också och åker skidor. Så jag känner att jag är på rätt plats för det liv jag vill leva.

Och till sist, vad tycker du är det bästa med Luleå?

– Det blir ett enkelt svar. Här är det nära till allt och naturen finns runt knuten. Jag har längtat tillbaka hit i många år. Jag och min fru har hittat ett bra liv i Luleå.

Joel Đapić Öberg Ålder: 32 Yrke: Arborist och parkarbetare. Jobbar på parksektionen som tillhör stadsbyggnadsförvaltningen

Bor: Nyinflyttad i Niemisel Fritid: Hundar, naturen och skidåkning Läs mer om kommunens parker: lulea.se/boende--miljo/ natur-park-och-skog

A K T U E L LT

Andra vågen är här Först 50, senare åtta. De skärpta allmänna råden påverkar alla Luleåbor. Nu får endast åtta personer samlas vid sammankomster och tillställningar. Alla uppmanas att undvika fysisk kontakt med personer utanför det egna hushållet. Vårt Luleå sammanfattar vad detta betyder för kommunens verksamheter.

Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Jonas Jonnerby, Joakim Höggren

700

600

Norrbotten

Andra vågen är här. Grafen visar tydligt hur antalet smittade utvecklas. Från en lugnare sommar till en brant uppgång under hösten.

Antal nya bekräftade fall

500

400

I Luleå ökade de nya bekräftade fallen från 0 till 240 mellan vecka 36–46.

300

Luleå 200

100

0 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

Vecka

Skola

Kultur

Kommun och politik

Delvis fjärrundervisning på vissa gymnasieprogram för att minska trängsel, med start 16 november fram till jul.

Vid grundskolor kan fjärrundervisning införas tillfälligt vid hög frånvaro bland personalen samt brist på vikarier.

Förskolan fortsätter, om inget annat meddelas, som vanligt.

Kulturens hus ställer om igen. Alla evenemang i Stora och Lilla salen samt konst-workshops och guidade visningar i konsthallen är inställda till 8 december till att börja med. Mer info om inställda evenemang och återbetalning finns på kulturenshus.com/ corona. Luleå Biennalen startar med strikt coronaanpassning. På biblioteken är det snabbesök på max 15 minuter som gäller.

Sammanträden sker mest digitalt, även kommunfullmäktiges ledamöter kopplas ihop digitalt. De kommunanställda som kan jobba hemifrån gör det. I stort sett alla tjänsteresor är inställda. De första tio månaderna har kommunen sparat in tio miljoner kronor i kostnader för resor och hotell.

Äldreomsorg Rutinerna är väl inarbetade sedan i våras. Personal har skyddsutrustning.

Största försiktighet på äldreboenden.

Alla besök måste förbokas. Om misstänkt eller konstaterad smitta uppstår på ett boende kommer vi att avråda från besök. Information om det ges vid bokning av besök. Alla besökare använder det munskydd eller visir som delas ut.

Fritid Badhusen är stängda för allmänheten.

Skolornas simundervisning fortsätter.

Navet, mötesplatsen för unga Luleåbor, blir åter helt digital. Fritidsgårdarna håller öppet, med besöksbegränsningar.

Allmänhetens åkning är inställd.

Ormbergets friluftsområde är öppet i nuläget.

Besluten gäller i skrivande stund till 8 december.

5

6

M I N D E L AV L U L E Å

”I Antnäs har vi allt” Antnäs kallas för navet i Sörbyarna. Här finns skola, förskolor, matvarubutik, sporthall och vård- och omsorgsboende. Det är en by med närhet till både stad och natur. En by där nytt växer fram och det gamla gör sig påmint.

Text: Stina Engman / Foto: Tomas Bergman

M I N D E L AV L U L E Å

Familjen Törnkvist hälsar snällt på Bergskärringen på Kvarnvallen. Enligt folktro var det väsen som man inte skulle stöta sig med.

7

8

M I N D E L AV L U L E Å

Familjen Törnkvists grillplats är välanvänd. Till höger skymtar familjens hus som de själva varit med och ritat då inget standardhus uppfyllde deras önskemål. Huset är i två plan med tre sovrum på vardera våningen. Bra nu och bra när barnen är tonåringar är tanken.

ICA Sörbyhallen är en populär livsmedelsbutik och en knutpunkt i byn. Butiken drivs av Joakim Stolz och hans bror Tomas. Det var Joakims mamma och bror som byggde upp butiken 1997.

I träslöjden på Antnässkolan visar Tomas Sandström några tjejer i 3:an hur CNC-fräsen fungerar. De fräser in bokstäver i en träplatta. Antnässkolan kan vara den enda grundskolan i Sverige som har en CNC-fräs.

Den, och brodyrmaskinen i syslöjden, fick skolan tack vare Facebook som varje år delar ut pengar för att sponsra utvecklandet av digital teknik.

D

et är lunchtid och början av november. Regnet har precis avtagit och solens strålar börjar ta sig igenom molnen när vi svänger upp på E4:an med riktning mot Antnäs.

Efter knappt två mil når vi ICA Sörbyhallen som är en knutpunkt i Antnäs.

Bakom butiken radar villorna upp sig.

Vi passerar äldre hus och ett helt nybyggt kvarter. Vi tar oss upp till vad som sägs vara den högst belägna tomten i kommunen, där familjen Törnkvist byggde sitt drömhus för ungefär två år sedan.

Emelie och Tomas Törnkvist tar emot oss vid grillplatsen på baksidan av huset. Femårige sonen Casper är upptagen med att plocka stenar och familjens minsting, Estelle, 4 månader, ligger bekvämt nerbäddad i vagnen.

Att familjen hamnade i Antnäs är inte någon slump utan ett väl genomtänkt beslut.

– I Antnäs har vi allt, vi behöver inte kompromissa, säger Emelie och lägger Caspers köttbullar på grillen innan hon fortsätter:

– Jag har bott på flera ställen i kommunen, både centralt och utanför stan, men alltid saknat något. Det gör jag inte här. Jag har 300 meter till ICA, skolan och förskolan. Och naturen är precis här, säger hon och pekar mot skogen som breder ut sig bakom huset.

En joggare drar sin runda på elljusspåret som slingrar sig fram bara några meter bort. Familjens hund Ziri parkerar i skogsriset och börjar gnaga på vad som kan vara skogens största pinne.

M I N D E L AV L U L E Å

– Antnäs är som ett litet centrum i sig. Vi har allt vi behöver här, det gör livet enkelt. Och närheten till E4:an ger korta pendlingsavstånd. Det uppskattar jag som driver eget inom geoteknik och jobbar mycket med Markbygden, Kalixbron och Älvsbyvägen, säger Tomas och vänder korvskivorna på grillen.

Vi avslutar utelunchen och tar oss till ett av familjen Törnkvists favoritutflyktsmål i Antnäs, Kvarnvallen. Här blir vi påminda om att Antnäs är en gammal jordbruksbygd. Kvarnvallen var en av Antnäs fäbodvallar som kan ha kommit till på sent 1500-tal. Kossorna betade i skogen och mjölken förädlades på fäbodvallen. Förbi Kvarnvallen går Fäbodaleden, en vandringsled på cirka en mil som tar dig förbi Antnäs fyra fäbodar från förr.

– Casper älskar att vandra och istället för att slå på stora trumman och åka och fjällvandra kan vi testa det i all enkelhet här hemma, säger Emelie.

En av anledningarna till att familjen Törnkvist valde att sätta ner bopålen i Antnäs är Antnässkolan. Emelie jämförde skolorna i kommunen, allt ifrån lärartäthet till avgångsbetyg hos elever, och Antnässkolan blev en favorit. Inte minst för deras digitala arbete. Antnässkolan har en IT-profil och de var tidigt ute i kommunen med att arbeta med digital teknik. Vi besöker skolan för att få höra mer.

– Man kan nog säga att vi är lite pionjärer där. Sedan läsåret 2018–2019 arbetar ju alla grundskolor med programmering enligt läroplanen men vi var tidigare ute. Mycket tack vare vår dåvarande rektor som brann för ämnet, berättar Tomas Sandström, lärare i matte, no och teknik.

ANTNÄS I SIFFROR

• 38,1 • 1

år medelålder

012 invånare

• 600–700

år gammal kan byn vara.

Det är tack vare landhöjningen som vi kan sätta en gräns för hur gamla byarna i luletrakten kan vara.

L U L E Å

K O M M U N

Se och uppleva • Vandringsleden

Fäbodaleden förbi Antnäs fäbodar från förr.

• Sägenleden, får

sägnerna upplästa längs leden i telefonen.

• Långberget

mellan Antnäs och Alvik bjuder på en vacker utsikt ner mot Aleåns dalgång.

• Kulturleden

bjuder det på konst- och kulturupplevelser.

Antnäs

LULEÅ

Varför heter det Antnäs?

Koppling mellan ett namn och naturfenomen är ganska ofta förekommande. Anses betyda Antes näs.

På Antnässkolan arbetar de med programmering ända från förskoleklass. Tomas Sandström berättar: – Vi lär ut ett datalogiskt tänkande hela vägen. Det börjar i leken när eleverna är små, när de är större kan det handla om att de skriver ett recept med steg för steg. Redan på lågstadiet programmerar eleverna med blockprogrammering och mer avancerat på mellanstadiet.

Tomas menar att digitala verktyg är så mycket mer är en iPad och han vill få eleverna att förstå hur digital kod, som finns överallt, faktiskt fungerar.

– Digitaliseringen är här. Sen är det inte meningen att alla elever ska bli programmerare, men alla ska förstå.

Det är en demokratifråga, säger Tomas Sandström.

Detaljer som för tankarna till både dåtid och framtid. På en av Antnäs fäbodvallar från förr, Kvarnvallen, står gamla stugor kvar. Där står även den stora träskulpturen med namnet Bergskärringen. Fler trästatyer av Antnäs-konstnären Gunnar Hanssons finns längs vandringsleden Fäbodaleden. I kollaget syns också en mer framtida skulptur, en röd spelpjäs, som elever på Antnässkolan skrivit ut med en 3D-skrivare.

9

10

UPPSLAGET

Kretsloppet Kiss och bajs 10 miljoner kubik avloppsvatten tas om hand varje år på reningsverket Uddebo.

Luleå vill minska sitt klimatavtryck och en stor del i det arbetet är biogasproduktionen. På Uddebo producerar vi årligen cirka en miljon kubikmeter biogas som förser reningsverket med lokalproducerad el och värme samt driver hälften av kommunens tjänstebilar och LLT:s biogasbussar med miljövänligt bränsle.

Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Rening Slam Slammet som blir kvar efter reningen pumpas upp i rötkammaren.

Det renas i flera steg för att få bort skräp och bakterier.

Älven Kvar blir vatten som släpps tillbaka ut i Luleälven.

Tidsaxeln för ett hållbart Luleå 1995 börjar kommunen att röta avloppsslam

2015

2018

startar fordonsgasproduktionen och elproduktionen

tillverkas cirka två miljoner kubik biogas

UPPSLAGET

för ett renare Luleå Och en del biogas förädlas till fordonsgas.

Lokalproducerad energi

Bränsle

Metangasen är biogasen som förser reningsverket Uddebo med värme och el.

Vid full drift kommer biogasen kunna täcka delar av kommunens behov av fossilfritt bränsle.

Jord Rötkammare Där får slammet ruttna i 20 dagar.

Slammet rötas, det betyder att bakterierna gör sitt så att metangas frigörs.

2020 Rötkammare 2 tas i drift

Produkten som blir över går till anläggningsjord som används runt om i kommunen.

2022 Bygglov beviljas för en biogasmack på Notviken

tar Lumire över och utvecklar biogasproduktionen i samverkan med LLT

11

12

FOKUS

Tydligt resultat i folkomröstningen Nu har drygt 24 000 Luleåbor tyckt till om skolans framtid i kommunens första folkomröstning. Resultatet visar ett övervägande bifall till alternativ 1. Hur resultatet omhändertas kommer kommunfullmäktige att behandla den 21 december.

Text: Karin Kemi / Grafik och foto: Joakim Höggren

Bakgrund

Resultat

Samordningsgruppen ”Hela kommunen ska leva och lära” har samlat in ca 9 000 namnunderskrifter för en folkomröstning. Den 16 juni beslutade kommunfullmäktige att genomföra folkomröstningen. Vid folkomröstningar tar kommunerna själva fram exempelvis röstkort, information och resultatredovisning.

Antal röstberättigade: 63 041 Antal röstande: 24 068 (38,2 %).

Fortsättning Kommunfullmäktige beslutar den 21 september om hur resultatet omhändertas. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit följande: avbryta ännu ej genomförda beslut om framtidens skola.

• Utreda struktur för skolor och förskolor i etapper.

• Redan verkställda beslut kvarstår.

• Undersöka om Vitåskolan i framtiden kan fungera som förskola.

• Ta fram ett förslag för kommunal service på landsbygden.

• Lönelyft till grundskolelärare på 1 % utöver normal lönerevision.

fastställt av valnämnden den 10 november

ALTERNATIV 1

21 907 röster (91,02 %)

Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta i stället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.

ALTERNATIV 2

1 774 röster (7,37 %)

Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.

• Att

Blanka röster: 354 Ogiltiga röster: 33 Högst valdeltagande: Jämtön/Vitå 74.1 % Lägst valdeltagande: Porsön/Björsbyn 11,9 %

www.lulea.se/ folkomrostning Fakta, resultat och länk till kommunkartan med statistik för alla valdistrikt.

Fakta om folkomröstningar Kommunala folkomröstningar regleras i lagen om kommunala folkomröstningar och i kommunallagen. Om tio procent av de röstberättigade i en kommun vill ha folkomröstning är kommunen skyldig att ta upp frågan.

Det krävs en kvalificerad majoritet av 2/3 av fullmäktiges ledamöter för att

stoppa initiativet. Denna typ av folkomröstning är alltid rådgivande och politikerna kan välja om och hur mycket hänsyn de ska ta till resultatet.

Ungefär 90 folkomröstningar har genomförts i Sverige sedan dess.

Många handlar om skolfrågor, bygginvesteringar och kommundelningar.

Den första i Sverige hölls 1980 i Vallentuna, där medborgarna röstade nej till en tunnelbana.

En folkomröstning kan även ske på nationell nivå, exempelvis röstades om medlemskap i EU 1994.

A K T U E L LT

Strategisk plan och budget

Målet – ett hållbart Luleå

Resultatet för kommande år beräknas hamna på 70 miljoner kronor plus, tack vare ett tillskott av generella statsbidrag. År 2022 prognostiseras ett resultat på tre miljoner kronor plus och år 2023 ett minusresultat med 68 miljoner kronor.

Det finns ett utredningsuppdrag på 143 miljoner kronor för att kunna ställa om verksamheterna till en hållbar nivå.

Det betyder att kommunen har en ekonomi som håller i längden: att intäkterna är högre än utgifterna och följande generationer inte belastas med för höga skulder. För detta krävs ett överskott på ungefär 100 miljoner kronor per år.

Kommunens budget för 2021 och planen för 2022 och 2023 är nu fastställda av kommunfullmäktige.

Planen sammanfattar hur kommunen ska verka de kommande tre åren för ett ekologiskt och socialt hållbart Luleå med en ekonomi i balans.

Här är kommunens strategisk plan och budget 2021–2023 i viktiga nyckeltal. Skattesatsen är oförändrad med 22,50 kronor per 100 kronor.

Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Verksamhetens nettokostnader (miljarder kr)

4,8

5,0

5,2

Investeringar

Resultat

(miljoner kr)

738

(miljoner kr)

70

699

575

3 2021

2022

2023

2021

2022

2023

2021

2022

2023

- 68

Under innevarande mandatperiod ska kommunen nå fyra övergripande mål:

minska sin klimatpåverkan genom t ex halvera klimatpåverkan från egna resor och transporter

öka jämlikheten genom t ex färre barnfamiljer i behov av försörjningsstöd

fördela makt och resurser jämställt genom t ex öka pojkars betyg i grundskolan

starkare ekonomi för tillväxt genom t ex effektivare verksamhet med hjälp av innovation och utveckling

13

14

FOKUS

Lägenhetskön flyttar tillbaka till Lulebo Under hösten 2016 flyttades Lulebos lägenhetskö och -förmedling till den nystartade kommunala bostadsförmedlingen Bostad Luleå.

I samband med årsskiftet 2020/2021 flyttas allt tillbaka till Lulebo som ser fram emot att återigen få ta ett helhetsansvar för den egna verksamheten.

Text: Eva Holmberg, Lulebo / Grafik: Joakim Höggren

Det blir absolut en fördel för Lulebo att vi får egen kontroll och ansvar över hela uthyrningsprocessen.

Erik Öhrling, VD Lulebo

Ca 24 000 personer står idag i Bostad Luleås lägenhetskö och även om den förra flytten gick alldeles utmärkt är det lätt att undra över vitsen med att flytta bostadskön och förmedlingsverksamheten fram och tillbaka.

– Ett av syftena med den kommunala bostadsförmedlingen var att fler fastighetsägare skulle ansluta sig och att lägenhetssökande i Luleå skulle få tillgång till ett samlat utbud av lediga lägenheter. Då det inte skedde valde Lulebo i december 2019 att säga upp avtalet för att själva ta över lägenhetskön och -förmedlingen av de egna lägenheterna, berättar Erik Öhrling, VD för Lulebo och fortsätter: – Det blir absolut en fördel för Lulebo att vi får egen kontroll och ansvar över hela uthyrningsprocessen. Det ger oss möjlighet att både effektivisera verksamheten och förbättra servicen mot våra kunder. Bättre kännedom om kundernas önskemål och behov är också en otroligt viktig input till beslut om utveckling av Lulebos bostadsområden och för Luleås utveckling som stad.

Förberedelserna inför överflyttningen har pågått sedan i somras. Målet är att alla ska följa med, att ingen ska missa

chansen. En beprövad teknisk lösning tillsammans med massor av kommunikation, ett dedikerat support-team och en generös tidplan ska göra det möjligt att, på ett enkelt och säkert sätt, själv registrera sig i Lulebos nya kö och samtidigt flytta med sig och behålla sin kötid.

Fördelarna för lägenhetssökande är att det blir kostnadsfritt att stå i Lulebos kö. Med en kontaktpunkt för svar på alla typer av frågor blir det också enklare både att söka lägenhet och att vara hyresgäst hos Lulebo.

– Alla som har betalat köavgiften till Bostad Luleå kommer att kunna flytta över sin kötid till Lulebos nya lägenhetskö från och med den 4 januari. Man har ett helt år på sig att själv registrera sig i Lulebos kö och samtidigt flytta över sin kötid och vi ska jobba stenhårt, hela det året, för att ingen ska missa detta, säger Erik Öhrling.

– Vi ser verkligen fram emot att få återgå till den nygamla ordningen och att få hälsa alla våra lägenhetssökande varmt välkomna tillbaka hem till Lulebo! Självklart hoppas vi också att många nya intresserade ska välja att registrera sig i Lulebos lägenhetskö.

Viktiga datum för lägenhetssökande Innan årsskiftet: Uppdatera dina kontaktuppgifter på www.bostadlulea.se.

Då missar du ingen information från Bostad Luleå.

4 januari: Lulebos hemsida öppnar för registrering i lägenhetskö och överflyttning av kötid 4 januari: Lediga studentlägenheter släpps för intresseanmälan*) via Lulebos hemsida 11 januari: Lediga lägenheter på alla Lulebos områden släpps för intresseanmälan*) 31 december: Sista chansen för registrering och överflyttning av kötid *) Intresseanmälan kan bara lämnas av sökande som registrerat sig i Lulebos lägenhetskö.

Mer information om detta kommer att finnas på www.lulebo.se.

Följ gärna Lulebo på Facebook för löpande uppdateringar!

FOKUS

Fakta Luleå garnison består av flertalet förband där de största är Norrbottens flygflottilj (F 21), Helikopterflottiljen och Luftstridsskolan.

Totalt cirka 1 000 anställda.

Luleå kommun består av sju förvaltningar och sju dotterbolag.

Totalt omkring 7 000 anställda.

Med fokus på tillväxt Luleå kommun och Luleå garnison med F 21 i spetsen har inlett ett samarbete med det gemensamma målet att växa ännu mer tillsammans.

Text: Monika Aunes / Foto: Luleåfotograferna

Genom samarbete hoppas de två organisationerna att hitta vägar till att gemensamt utveckla både samhället och försvaret, och att få soldater, rekryter och officerare som tjänstgör i Luleå att vilja stanna kvar här.

Försvarsmakten är både en stor och viktig aktör och arbetsplats i kommunen. En gemensam syn är viktig eftersom båda är delaktiga i samhällsutvecklingen på olika sätt.

Andra områden som behöver hanteras

försörjning, säger Anna Lindh Wikblad, kommundirektör.

– Vi har identifierat flera olika områden där vi kan samarbeta närmare och driva frågor tillsammans för att underlätta för båda parter att utvecklas på rätt sätt för framtiden, säger Stefan Fredriksson, stabschef på F 21.

Fyra arbetsgrupper med medarbetare från båda parterna har skapats för att samarbeta inom områdena mark och miljö, totalförsvarsplanering, krisplanering samt kompetensförsörjning och kommunikation.

gemensamt är totalförsvarsfrågan och kompetensförsörjning.

Under nästa år planeras bland annat gemensamma aktiviteter i samband med firandet av Luleå 400 år och Flygdagen vid F 21.

Ledningen för Luleå kommun och Luleå garnison har under hösten startat arbetet med att formalisera arbetsgrupper inom olika områden.

– Det är otroligt värdefullt att vi nu kommit igång med samarbetet och jag är övertygad om att vi kommer att se resultat både när det gäller samhällsutvecklingen i stort och behovet av kompetens-

Luleå kommun har sedan några år tillbaka en tradition att välkomna nya rekryter till Luleå. Det har skett i samband med det årliga mottagandet av nya studenter eller på plats på F 21.

Rekryterna är tillsammans med studenterna en viktig målgrupp för kommunen. Förhoppningen är att de ska trivas och senare välja att stanna kvar i Luleå.

15

16

A K T U E L LT

Unga tycker till om Luleå Det är brist på bostäder och intressanta jobb i Luleå. Högt betyg får närheten till naturen, tryggheten, universitetet samt utbudet av idrott. Det menar 601 personer i åldern 18–35 år som svarat på en undersökning om ungas bild av Luleå.

Det är fjärde året i rad som Luleå kommun frågat unga vad som är viktigt vid valet av bostadsort, och hur väl det överensstämmer med deras bild av Luleå. I undersökningen ingick tre

grupper: nyligen inflyttade till Luleå, nyligen utflyttade samt Luleåbor sedan minst tio år. En tredjedel av dem som svarat är studenter, en fjärdedel har barn.

Drygt hälften säger att de kan tänka sig att bo i Luleå om tio år. Siffran är högre för de som bott länge i Luleå, är mellan 30–35 år eller har barn. Det är framförallt tryggheten och närheten till naturen som är Luleås styrkor. Men precis som i tidigare års undersökningar är bilden att det saknas bostäder och intressanta jobb i Luleå, även om resultaten har förbättrats sedan första undersökningen för fyra år sedan.

Andelen kvinnor som upplever att Luleå utvecklas positivt har minskat från 63 procent 2017 till 47 procent i årets mätning. Trots det har andelen kvinnor som svarat att de kan tänka sig att bo i Luleå ökat markant under samma period, från 42 till 64 procent.

Fakta Undersökningen genomfördes som 601 telefonintervjuer 27 augusti till 16 september 2020 av företaget Ipsos på uppdrag av Luleå kommun.

Läs hela rapporten på vartlulea.se – sök på ”Unga tycker till om Luleå”.

Text: Susanne Lundblom / Grafik: Joakim Höggren / Foto: Susanne Lindholm

Viktigast vid valet av bostadsort

Stämmer bäst in på Luleå

Det är tryggt där jag bor

87 %

Nära till naturen

89 %

Platsen präglas av jämställdhet och öppenhet

81 %

Det är tryggt där jag bor

82 %

En känsla av att platsen utvecklas positivt

80 %

Ett bra utbud av universitetsutbildningar

77 %

Lätt att hitta intressanta jobb

78 %

Stort utbud av idrott

72 %

Goda kommunikationer till och från platsen

72 %

Stort utbud av fritidsaktiviteter

59 %

Störst differens mellan vad som är viktigt vid val av bostadsort och uppfattningen om Luleå Lätt att hitta intressanta jobb

78 % 30%

En känsla av att platsen utvecklas positivt

Lätt att få bostad

57 % 48 % diff

78 % tycker det är viktigt, 30 % tycker det stämmer in på Luleå.

Differens 48 %

22%

80 % 35 % diff

57 % tycker det är viktigt, 22 % tycker det stämmer in på Luleå.

Differens 35 %

50 %

30 % diff

80 % tycker det är viktigt, 50 % tycker det stämmer in på Luleå.

Differens 30 %

INBLICKEN

Adnan Aldibsi driver Facebooksidan och Instagramkontot Luleå på arabiska som är väldigt uppskattade av arabisktalande i Luleå och Norrbotten.

Luleå på arabiska – tack vare Adnan Adnan Aldibsi jobbar ideellt med att översätta nyheter och samhällsinformation till arabiska. Inte minst under coronapandemin har hans översättningar spelat en viktig roll i samhället.

Text: Matilda Frölin / Foto: Susanne Lindholm

Vårt Luleå träffar Adnan Aldibsi en solig novemberdag på Kulturens hus innan han ska vidare på sitt jobb som säkerhetsvakt på flygplatsen. Vi slår oss ner vid ett bord inne på caféet. Adnan tar fram sin mobiltelefon, visar oss skärmen och säger: – Jag har alltid massor med webbsidor uppe för att jag ska ha koll på vad som händer i Luleå, om det publiceras nyheter eller viktig information från media, kommunen, regionen eller andra myndigheter.

Adnan har bott i Luleå i tio år. Han berättar att han tidigare har jobbat med olika uppdrag nära flyktingar och nyanlända i Luleå. Kommunen och andra samhällsaktörer hade redan då en del information på olika språk, men

Adnan upplevde att det fanns behov av mer information på arabiska.

– Det finns en del information på arabiska, men inte kring vissa detaljer och vardagliga saker. Jag fick mycket frågor i mitt tidigare jobb och kände att jag måste göra något åt det.

För fyra år sedan startade Adnan därför Facebooksidan Luleå på arabiska som idag har över 2200 följare. Sedan två år tillbaka finns även ett Instagramkonto.

Sidorna har försett många arabisktalande i Luleå och Norrbotten med viktig samhällsinformation, inte minst under coronapandemin.

– I början av krisen fanns det inte så mycket information på arabiska, nu finns det mer. Det hände något nytt i samhället och folk var oroliga. Då över-

satte jag expertmyndigheternas information och samlade det på sidorna.

Facebooksidan har fått mycket positiv respons sedan Adnan startade den.

Ibland hör arabisktalande från andra delar av Sverige av sig som funderar på att flytta hit och vill veta mer om Luleå.

– Jag kan inte svara på allt, men jag försöker alltid leta reda på vem man kan kontakta. Jag brukar skicka kontaktuppgifter och länkar till webbsidor där man kan hitta mer information.

Adnan har många idéer och framtidsplaner för Luleå på arabiska. Han berättar att han vill utveckla sidorna och gärna hitta någon att samarbeta med. Just nu är det svårt för honom att lägga ner mer tid på sidorna eftersom han jobbar med det ideellt.

– Jag gillar att jobba med Facebooksidan, men det tar också mycket tid från min fritid och familj. Men jag fortsätter att kämpa, jag brinner mycket för det här arbetet, avslutar Adnan Aldibsi.

Adnan Aldibsi Ålder: 33 år Uppvuxen: i Syrien Bor: i Luleå Det bästa med Luleå: Möjligheten att få vara en del av Luleå. Det är lätt att känna tillhörighet här.

17

18

R E K O M M E N D E R AT

FR ÅN

En annorlunda jul

TI LL

Ett säkert kort

Ett presentkort passar de flesta.

Ge bort Luleå Citykorte t i julklapp och stötta handeln på sam ma gång. Presen tkortet gäller på över 20 0 butiker och re stauranger kommunen. Du köper kortet i au tomater i Smedjan, Shop ping eller Strand galleria och laddar det med valfritt belo pp mellan 100– 5 000 kron or. Det har nog aldrig varit viktigare att hand la lokalt. Men ko m ihåg att hålla avstån d.

Ingen julmarknad på Hägnan, ingen julkalender i stadsparken: Det här pandemiåret påverkar även jultiden. Här kommer redaktionens tips på hur du kan rädda julen.

FR ÅN TI LL

n

Spårknappe

FR ÅN

t det säkrast at I vinter känns r. te ite husaktiv satsa på utom cker om fri ty du n Ge någo s spår i toppklas tillgång till skid pa . Du kan kö på Ormberget som gäller p ap en spårkn för 411 kronor hela säsongen i spåren för 41 eller dagspass att köpa via år G kronor/dag. er. på Turistcent e-tjänst eller

TIL L

Stadsarkivets årsb

ok

Runt Lucia kan du kö pa Stadsarkivets årsbo k 2020 –2021 på Turistcenter i Kultu rens hus, i Stadshuse ts reception och på Stadsarkivet.

Med många bilder frå n Luleås, Råneås och Nederluleå s industrihistoria, Bergs trömska handelshuset, Klöverträ sk, Bostället och Gamm elstads gästgiveri. Kontakta sta dsarkivet via e-post sta dsarkivet@lulea.se om du vill få boken he msänd mot porto.

Boktips: Vad sägs om en trevlig stund med en bok?

Väktarinnan

Rotvälta

Döden som vakar

Kom öde ö rädd

Åsa Rosén, Rabén & Sjögren 2020

Tove Alsterdal, Lind & Co 2020

Anne-Marie Schjetlein, Bokfabriken 2020

Fanny Felicia Svanberg, Black Island Books 2020

14-åriga tvillingarna Iza och Enok lämnar motvilligt våningen i Stockholm och flyttar till mormors lilla stuga intill Torneälv. Deras hjärtsjuka pappa måste ändra sina vanor och vad passar då bättre än att göra det i en liten by i Norrbotten?

Dessvärre infinner sig inte lugnet, familjen ska nämligen bygga sitt hus på mark som redan är upptagen. Detta är första delen i fantasyserien Viskornas dal – och den gav mersmak!

Olof har hämtat en Pontiac i Älvsbyn för att köra ner den till Stockholm. En ingivelse får honom att för första gången på 23 år besöka sitt barndomshem. Polisen Eira Sjödin är döpt efter en ung kvinna som dog av en rikoschetterande kula under Ådalshändelserna 1931, och hennes och Olofs vägar korsas eftersom han hittar sin pappa död i duschen.

Insmuget i den här välskrivna och spännande historien finns massor av intressant svensk historia.

En svårt sjuk ung kvinna har sin pappa vid sjuksängen varje dag, men när hon tillfrisknar försvinner han spårlöst. Kirurgen Andreas börjar ana ett samband mellan andra fall i Sverige. Samtidigt får vi följa en namnlös person som inte vill någon gott. Det här är sjätte boken om kirurgen Andreas – och vi får lite norrbottensvibbar när han träffar en kollega från Sunderby sjukhus. De fem tidigare finns att lyssna på i gratisappen Biblio.

Skogsråttorna Daisy och Spolen är syskon och bor i en gammal tall. Daisy tvingar med sig Spolen på en utflykt till stranden. Precis när de ska gå hem igen ser Spolen något som flyter ute i vattnet.

Det är en flaskpost från någon som heter Tots – och Tots verkar vara i fara! Ska Daisy och Spolen hinna rädda Tots? Det här är en spännande äventyrsberättelse i bilderboksform, med härliga bilder som innehåller många detaljer.

Agneta Krohn Strömshed • biblioteken i Luleå

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

GODA RÅD

Samtliga aktiviteter i kalendariet är digitala och anpassade utifrån Folkhälsomyndighetens och Region Norrbottens skärpta allmänna råd.

Hur laddar du din elbil?

Ska du köpa elbil och undrar hur laddningen fungerar?

På webbinaret ”Hur laddar du din elbil” får du svar på dina frågor.

Anmäl dig senast 6 december via telefon 0920-893 25 eller på Studieförbundet Vuxenhögskolans webbsida. Mer information finns på lulea.se Tid: 18.00 –19.15 Plats: Microsoft Teams Länk till anmälan: https://www.sv.se/ avdelningar/sv-norrbotten/kurser/hurladdar-du-din-elbil-71284/ 9 dec

För barnens skull Prenumerera på spårstatus Ska du ut och åka skidor och vill veta skidspårens status? På skidspar.se kan du själv rapportera in och prenumerera på aktuell spårinformation från skidanläggningar runt om i landet.

Bokpåse till riskgrupp

Bokspanarna Luleå Stadsbibliotek ger sina bästa boktips i podcasten Bokspanarna.

Varje vecka släpps nya avsnitt som är 10–15 minuter långa. Du hittar den där poddar finns.

Länk: https://soundcloud.com/search/ sounds?q=Bokspanarna

Tillhör du en riskgrupp? Stadsbiblioteket kan hjälpa dig att packa ihop en påse med böcker som du eller ett ombud hämtar. Ring in din beställning till Stadsbiblioteket på telefonnummer 0920-45 59 51

Jul är en högtid där familjen samlas kring julbordet.

Alkohol anses ofta som en naturlig ingrediens till maten. På kommunens nya mottagning Råd och stöd arbetar Tina Bernstav som rådgivare för den som har beroendeproblematik.

Ska vi avstå snapsen eller julölen helt?

– Har du nu eller tidigare haft bekymmer med alkohol tycker jag att du ska vara försiktig även med små mängder. Har du inte bekymmer kan du ta en snaps men fundera gärna över vikten av den där snapsen en extra gång.

Vilken känsla vill jag uppnå, förstärka eller förminska? Finns det andra alternativ?

Varför ha en vit jul?

– Bland annat för barnens skull.

Barn märker redan från spädbarnsåldern skillnad på vuxna även efter små mängder alkohol, även om den vuxna inte tror det.

Vill vi att barnen ska förknippa högtider med alkohol? Även om vi upplever att vi dricker måttligt sänder vi en signal till barnen: ”När vuxna vill ha det trevligt dricker de alkohol”.

När behöver jag hjälp?

– Det är individuellt, men har du börjat fundera över din konsumtion kan det vara ett tecken på en begynnande problematik.

Be om hjälp i god tid så problemen inte eskalerar.

Navet – digitala aktiviteter Pressreader Ta del av tusentals tidningar digitalt via ditt bibliotekskort. Allt du behöver göra är att logga in med ditt lånekortsnummer och pinkod på bibblo.se/pressreader

Navet har stängt den fysiska mötesplatsen för unga mellan 16–20 år fram till 8 december, med möjlighet till förlängning.

Istället bjuder fritidsgården in till digitala aktiviteter. Se Navets Instagramkonto @Navet för mer information.

Kontakt: Ring 0920-45 30 00 eller maila: radostod@soc.lulea.se

19

HISTORIEN

Ellen Fernberg beskriver sin barndoms jular i boken ”Norrbotten berättar”.

Julafton 1920. Fr v Hilding, Gunnar, Hilma, Bertil och Anna Björk. Foto: Agabus Björk.

Nyårsfirande på 1920-talet med fina hemmagjorda huvudbonader. Foto: Okänd.

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet. lulea.se

Så firades julen för 100 år sedan Julen var sig lik, även för hundra år sedan. Som Ellen Fernberg beskriver sin barndoms jular i boken Norrbotten berättar hade maten sin givna roll i firandet. Men inga halvfabrikat eller köpebröd serverades på julborden på 1920-talet Text: Karin Kemi / Foto: Luleå stadsarkiv

Utifrån Ellen Fernbergs berättelse inser man vilket stort projekt som julfirandet faktiskt innebar för hundra år sedan.

Men också att behovet av umgänge men släkt och vänner, lek och samvaro, var lika viktigt, då som nu.

All mat lagades från grunden, och förberedelserna startade därför i god tid. Många hushåll hade fött upp en gris under sommaren, som nu skulle bli skinka, pressylta, sidfläsk, kalvsylta och julkorv. Man gjorde inlagda rödbetor från den egna täppan, bryggde dricka på enbär och humle och dessutom stöpte egna ljus.

Julbaket innefattade både matbröd och fikabröd. Småkakor, saffransbröd och

flottyrkokta anisbröd och munkar, eller kanske sockerstruvor. Det skulle gärna också finnas hemmagjorda godsaker som knäck, nougat, marmelad och polkagrisar.

Julpyntet var ofta en- och tallris och andra saker från naturen som man samlat sommartid och torkat. Någon dag före jul höggs en gran i skogen.

– Den togs in på julaftonens morgon och kläddes av barnen med prydnader tillverkade i hemmen, minns Ellen Fernberg.

Tidigt på juldagsmorgonen bar det av till julotta. Från byarna kom landsborna i slädar med förspända hästar som hade bjällerkransar runt

halsarna. Ellen Fernberg beskriver målande: ”Det klämtade så vackert från dem i den tidiga morgonväkten när de körde till sockenkyrkan. I mörkret flammade tjärblossen bland granar och tallar, som i regel var klädda i rimfrost”.

På juldagen, annandag jul och nyårsafton umgicks man med släkt och vänner.

Ellen Fernberg kommer ihåg goda middagar med lekar, spel och sång för både barn och vuxna. På trettondagsafton anordnade hotellen ofta societetsbaler och dagen efter hade de religiösa samfunden sång och musikfester.

Tjugondag Knut, när julen dansas ut, var speciellt roligt för barnen. Plundringen av julgranarna var bokstavlig, då det mesta av pyntet var ätligt.

Avslutningsvis några ord från Ellen Fernberg om den brandfara det innebar att ha levande ljus i granen: ”Vi barn dansade så golvet gungade och granen hoppade och guppade, med brinnande stearinljus fastklämda på snustorra grena. Som tur var hände sällan någon olycka”.

KÄLLOR

Ellen Fernberg (1902–1989) medverkade med sina minnen om årets alla högtider i boken ”Norrbotten berättar”, utgiven av Norrbottens Bildningsförbund och TRU 1974.