Vårt Luleå / Nr 3 / 2021

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2021

Grön in g n i n dust l l ä ri t Tillväxt Innova s e t t m i e o b r Oamae Hållbar NytänAtkan n trakti de Smtank v l i f s r i s C o i O r F k ö u j l l i ä r M Fokus på Smart

framtidens Luleå

Nu vänder vi Sverigekartan upp och ner

Varför och var Luleå ska växa

Vätgas: nyckeln i omställningen

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

Om känslan att vara stolt Stolthet. Det är något jag går och funderar en del på. Ni vet, den där sköna känslan i magen som sedan sprider sig i hela kroppen när man ser eller hör någon eller något som betyder mycket för en. Det kan till exempel vara en stolthet för staden man bor i. Jag är en urstolt Luleåbo, har varit på ranten en del utanför Luleå och sedan hittat hem igen.

Som en av mina vänner i södra Sverige sa till mig: jaja, ni norrbottningar sitter som fast i hängslen, ni studsar upp och ner en stund för att sedan hamna tillbaka i norr. Så kanske det är. Hemlängtan, som blir stor.

Under min tid i besöksnäringen har jag mött många stressade Luleåbor som kommit inrusande till turistbyrån i desperat behov av tips på saker att se och göra. Känslan när de går nöjda, glada och lugna ut med massor av fina tips och förslag var enormt tillfredsställande. Under coronopandemin har vi ju tagit på oss ”turistglasögonen” och hittat många smultronställen i vår egen kommun. Och varje upptäckt smultronställe bygger ny stolthet.

I år firar vi Luleå 400 år, fyra hundra år av utveckling och vilken utveckling vi haft.

Från en stad med några hundra invånare till en fortsatt växande kommun med sikte på 100 000 Luleåbor. Jag gillar att titta på historiska kartor och gamla fotografier och fascineras av hur vår plats förändrats genom årens lopp. Nu får vi rita om kartan igen, vi vänder till och med Sverigekartan upp och ner som regeringens samordnare Peter Larsson pratar om på sidan 5. Blickarna riktas mot norr och Luleå, för nya etableringar och allt positivt som det för med sig.

Tänk att vi lyckas även med det, tillsammans.

Och inte minst verkar pandemin så småningom vara på avtagande, vi kan minnas en ljuvligt fin sommar (Luleå vann solligan), nu startar säsonger för våra superduktiga idrottslag, vi kan gå på konserter och evenemang igen, så visst ser framtiden ljus ut. Så vi kan fortsätta vara stolta mycket länge till. Över vårt Luleå.

Elisabeth Ennefors kommunikationschef

VAD SKA JAG LÄSA? Det är förstås en fråga för bibblan.

Stadsbiblioteket har en egen podcast som vaskar fram pärlorna ur bokfloden. Podcasten Bokspanarna finns där poddar finns, t. ex på iTunes, Soundcloud och Spotify.

FRILUFTSMUSEET HÄGNAN

är alltid öppet, i alla fall på Facebook.

Titta på Hägnas filmer om gamla traditioner, hur man firade jul, påsk och midsommar förr. Förresten, du behöver inte ha ett facebook-konto för att kunna se Hägnans filmer. @FriluftsmuseetHagnan

PROGRAMMERA SPEL ,

plocka upp potatis, sy tröjor eller träffa polisen: Råneskolans instagramkonto visar en stor variation av aktiviteter. @raneskolan

Omslagsbilden Med stora satsningar inom den gröna industrin på gång riktas många blickar till norra Sverige och Luleå.

Läs mer om det i denna Vårt Luleå.

Illustrationer: Joakim Höggren.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet.

Redaktör och ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila.

Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå.

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

400 års

Fler byabilder i historiska bildarkivet

historia om Luleå har författarna Roine Wiklund och Curt Persson samlat i sin nya bok ”Luleå de första 400 åren”.

Genom nya studier av dokument och protokoll har författarna kunnat vaska fram händelser och människor ur det förgångna.

45

m2

bor man i snitt på, per person enligt SCB:s statistik, i Luleå centrum.

På Porsön, Porsögården, bor man på 25 kvadrat i snitt. Lite mer plats hemma har man i Råneå där snittet är 47 kvm per person.

1600

slumpmässigt

utvalda Luleåbor har fått hem SCB:s årliga medborgarundersökning där de får tycka till om hur det är att leva och bo i kommunen och hur de upplever kommunens service. Om du är du utvald – svara gärna!

Tack Luleåbor!

Samarbete för ökad trygghet Luleå kommun, Polisen och Lulebo har inlett ett samarbete för ökad trygghet. Kulturens hus och bostadsområdet Hertsön är först ut att testa modellen, som kallas ”Effektiv samordning för trygghet”.

Incidenter som exempelvis skadegörelse, ordningsstörande, våld, narkotika och inbrott dokumenteras och rapporteras varje vecka till en samordningsgrupp. Rapporterna ska sedan ligga till grund för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande insatser. Överenskommelsen om samverkan gäller till och med 2023 och ska succesivt omfatta hela kommunen.

Pandemin är inte över, men vi har kommit en bra bit på vägen med vaccinationer. Tack till er alla som gjort ert bästa under denna prövande tid. För ert tålamod, för att ni tvättat händerna noga, för att ni hållit avstånd, undvikit folksamlingar och följt rekommendationer. Och tack för att ni fortsätter att kämpa och följer de rekommendationer som nu gäller.

Med början i december kommer Luleå kommuns stadsarkiv att lägga ut ett stort antal bilder från många av kommunens byar i det historiska bildarkivet på internet. Bilderna kommer från byggnadsinventeringar gjorda främst under 1970- och 1980-talen och visar allt från Norrbottensgårdar till hemlighus och lekstugor. Mer information kommer i nästa nummer av Vårt Luleå. Redan nu kan du upptäcka det historiska bildarkivet på www.bildinternet.lulea.se

Ny lärplattform i skolan Använd Unikum, antingen via webbläsare eller appen Unikum Familj. Du loggar in med bank id.

Ladda ner appen nu! Mer information på www.lulea.se/larplattform

EQ-mottagningen hjälper dig

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Vi söker kontaktpersoner Är du intresserad av att jobba med människor och vill hjälpa till?

Socialförvaltningen har behov av kontaktpersoner till barn, ungdomar och vuxna. Anmäl intresse via e-tjänsten på www.lulea.se under omsorg & stöd – kontaktperson.

Du kan också ringa 0920-45 30 00 och fråga efter socialförvaltningens kontaktpersonsamordnare.

Har du svårt att hantera dina känslor, till exempel ilska och är rädd att skada någon du älskar?

Hör av dig till oss på EQ-mottagningen. Du väljer själv om du vill träffa oss för samtal.

Det är kostnadsfritt och vi har tystnadsplikt.

Kontakta oss via 0920-43 30 00 eller email eq@lulea.se.

Läs mer på www.lulea.se/eq

3

4

P O R T R ÄT T E T

”Vi är bara i början av en stor omställning” Som de flesta kommuner i landet står även Luleå inför stora utmaningar. En åldrande befolkning gör att färre ska försörja fler, med minskade skatteintäkter som följd. En av dem som tagit sig an utmaningarna är Hanna Westergaard.

En förändringsledare som ifrågasätter gamla tankegångar i jakten på nya lösningar.

Text: Karin Kemi / Foto: Jennie Lind

Vad arbetar du som?

– Jag är verksamhetsarkitekt med i huvudsak två inriktningar. Den ena delen handlar om att analysera utvecklingsbehov och samordning inom kommunens olika verksamheter. Den andra delen som utvecklare, med bland annat uppgiften att införa nya digitala lösningar och förändra arbetssätt.

Varför krävs en omställning och vad är din roll i den?

– Kommunen har en åldrande befolkning och därmed minskade skatteintäkter. Allt färre ska försörja fler. Vi måste använda kommunens resurser på ett effektivare sätt, både personal och pengar. Jag jobbar för att vi tillsammans ska hitta det bästa och effektivaste sättet att utföra vårt uppdrag gentemot medborgarna. Jag ser mig som en förändringsledare.

– Beräkning och utbetalning av försörjningsstöd kommer att skötas av robotar, medan bedömning fortfarande görs av handläggare. Det ger snabbare beslut och frigör resurser.

Är effektivisering det samma som digitalisering?

– Inte nödvändigtvis. Men digitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och påverkar hela samhället. Digitalisering innebär att arbetssätt, processer och beteenden förändras i snabb takt med stöd av ny teknik. Det handlar om att se med nya ögon på vad vi gör, vilka förmågor som krävs, vad som kan förenklas och förbättras.

Sensorteknik nämns ofta i samband med effektivisering.

– Ja, sensorteknik är enkelt uttryckt trådlös överföring av information långa sträckor med låg energiförbrukning.

Det är ett viktigt utvecklingsområde i skapandet av en modern digital stad.

Tekniken känner av och kan ge upplysningar om till exempel trafik, föroreningar, buller eller lediga p-platser. Det kan även underlätta för kommunens medarbetare som kan avläsa när soptunnor behöver tömmas, växter vattnas eller lampor bytas. Arbete utförs alltså endast när behov uppstår.

Kan du ge några exempel på effektiviseringar?

– Vi inför ett system för att beräkna åtgång och beställning av livsmedel samt fakturahantering för måltidsverksamheten i skolan. Det bidrar bland annat till minskat svinn och förenklar arbetet.

Hur ser framtiden ut?

– Om vi blickar 20 år framåt så kommer modern teknik att blir allt viktigare för att frigöra mänskliga resurser. Vi ska göra det vi människor är bäst på; omsorg, kontakt och omhändertagande. Samarbete mellan kommuner, regioner, myndigheter, medborgare

och företag blir allt viktigare. Vi är bara i början av en stor omställning.

Vad är det bästa med att arbeta i Luleå kommun?

– Mitt arbete är stimulerande och lärorikt. Jag har haft möjlighet att välja min egen väg. Från min första anställning på kommunen 1997 inom hemtjänsten, till familjebehandlare, via olika chefsjobb till nuvarande tjänst.

Hanna Westergaard Titel: Verksamhetsarkitekt Ålder: 43 år Bor: Gammelstad Familj: Sambo, två barn och två bonusbarn.

Fritid: Fotbollstränare för Alviks IK damer.

Cyklar och springer. Gillar trädgårdsarbete.

FOKUS

Sockerbitseffekten: fler vill vara med Luleå kommun samverkar med olika aktörer för att driva på den gröna omställningen med tusentals nya jobb i norr. En viktig aktör är regeringens särskilda samordnare som fungerar både som länk mellan aktörerna och som koordinerar insatserna som görs på nationell, regional och lokal nivå. Det är Peter Larsson, Vårt Luleå fick en kort pratstund med honom.

Stockholm

Intervju: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Du säger ”nu vänder vi Sverigekartan upp och ner”, vad menar du?

– Nord och syd spelar stor roll i vårt sätt att tänka. Många västerbottningar och norrbottningar som jag har pratat med säger ”Vi här i norr”, då ligger det en värdering i att vi inte är som de andra delarna av Sverige. Det bekräftar också lite bilden av att man i södra Sverige tror att arbetslösheten är extremt hög i norra Sverige, trots att det är den lägsta. Den 180-graders svängen, att vända på perspektivet, handlar om att de stora och intressanta investeringarna äger rum i dessa två län.

– Jag brukar säga i mina större föreläsningar, lite på skoj, men med en lite allvarlig underton att den koloniala tiden är förbi*. Vi kommer att gå mot en tid där allt fler av resurserna kommer att förädlas i norra Sverige. När man får ett högre förädlingsvärde så ökar också värdet och sysselsättningen.

– En sak som jag skulle vilja framhålla är att vi inte bara fokuserar på det som kommer utifrån utan att vi även undrar: Vad kan vi göra själva? Vad finns det för intressant runt husknuten som går att utveckla?

Tidigare hette det: Alla måste söderut, är vi där att nu måste alla norrut?

– I alla fall rätt många fler. Jag stack ju ut ganska tidigt och sa att vi måste

sätta en siffra på det här.

Om man omvandlar de stora Skellefteå investeringar som görs då har man sagt att det är 15 000 Piteå direkta nya jobb. Men sen Luleå så kommer ju det jag kallar för sockerbitseffekten, alltså ännu fler vill vara med, antingen för att man har en verksamhet som är ganska närliggande eller för att man vill vara just där det händer. Och på det kommer den kommunala expansionen och tjänstesektorns expansion. Är det aktuellt att folk som flyttar norrut sponsras på samma sätt som då när folk flyttade söderut?

– Om man är lite besvärlig så är det för enkelt att överföra 1960- och 70-talet till 2020-talet. Människan är annorlunda. Då handlade det väldigt mycket om jobb, att öka sina inkomster. Jag tror det man främst bör fokusera på är kvalitén.

Vi vet att en bra och tillgänglig skola och förskola är viktiga lokaliseringsfaktorer. Även närheten till natur och andra typer av verksamheter. Så det är snarare sådana kvalitetsaspekter som är avgörande än om man skulle få ett flyttbidrag.

Vad bidrar regeringen med?

– Det är att kunna utnyttja de system som redan finns, när det gäller utbildningen. Det kommer att komma satsningar på infrastrukturen, inte bara Norrbotniabanan, utan det handlar om Malmbanan och E4:an. Vi kommer att se en omsvängning genom att det blir en expansion norrut istället för stagnation. Hösten kommer att vara lite avgörande.

Boden

Foto: Pernilla Pettersson/Sveriges Ingenjörer

Hur fick du uppdraget?

– Det var näringsministern Ibrahim Baylan som tog kontakt med mig och undrade om jag utifrån min erfarenhet kunde åta mig uppdraget. Jag hade väl egentligen tänkt att trappa ner men det här var alldeles för spännande för att tacka nej till.

Peter Larsson, senior rådgivare vid Sveriges ingenjörer och ledamot av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin.

* Den koloniala tiden syftar till debatten om ett Norrland som exploateras utifrån sina råvaru- och naturtillgångar där vinsterna tillfaller de södra delarna. Har sitt ursprung i citatet ”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det” som rikskanslern Axel Oxenstierna uttalade under 1600-talet.

5

6

M I N D E L AV L U L E Å

L U L E Å

K O M M U N

Hällbacken LULEÅ

Dalbo

M I N D E L AV L U L E Å

Enkelt, tryggt och nära naturen Omkring sju kilometer norr om Luleå centrum växer nya bostadsområden fram på var sin sida av Bensbyvägen.

Hällbacken, där de sista tomterna nu bebyggs och färskingen Dalbo kommer tillsammans att ha tillfört omkring 540 nya bostäder till Luleå när de är färdiga. Gott om plats för fler Luleåbor och nya drömmar.

Text: Stina Engman / Foto: Viveka Österman

Ser du Bensbyvägen som leder in mot stan? Till höger om vägen är det något äldre området Hällbacken och till vänster är Dalbo på tillväxt.

Jonas Wikström och Johanna Krekula har bott på Hällbacken i fem år nu. De uppskattar närheten till naturen och vattnet, som här i Lejde strandpark intill Björsbyfjärden.

7

8

M I N D E L AV L U L E Å

Moa Larsson och Andreas Grönberg lämnade Stockholm för Luleå för ett år sedan. Snart ska de få flytta in i sin nya villa som är av typen ladhus.

Vid vårt besök är det bara en månad till Moa och Andreas får flytta in i sitt nya hus på Dalbo.

En del saker återstår invändigt och fasaden ska de tjära med en svartbrun färg.

M

ed den sena augustisolen i ryggen svänger vi in på området Dalbo. Byggställningar och jordhögar vittnar om ett område på tillväxt. Här var det byggstart i mars 2019. Totalt ska omkring 160 nya bostäder byggas på Dalbo. Kommunen har sålt och fördelat 83 småhustomter varav 14 är bebyggda vid vårt besök. Villorna kommer framöver att få sällskap av radhus och lägenheter.

Vi stannar till vid ett vackert ladhus i trä med svarta detaljer där Moa Larsson, 39 och Andreas Grönberg, 46 snart ska flytta in. En hemvändare och en göteborgare/stockholmare som tillsammans valt att växla ner tempot och byta pendling mot naturstigar.

– Det har verkligen varit roligt att se huset växa fram, berättar Moa Larsson när vi ses och sambon Andreas Grönberg fyller i: – Och att få se de saker vi själva valt till i huset bli verklighet. Det blev snyggare än vi trodde.

Paret har bott tillsammans i Stockholm de senaste fem åren. Andreas är född i Göteborg men har spenderat det mesta av sitt liv i huvudstaden. Trots att Moa ursprungligen är från Luleå var idén att flytta hit faktiskt Andreas.

– Jag har bearbetat Moa några år, säger han och skrattar. Jag har alltid älskat norra Sverige och känt mig hemma här. För en fiske- och naturmänniska som mig är ju Norrbotten paradiset.

Efter lite tid och eftertanke landade även Moa i att hon var klar med livet i Stockholm.

– Jag har ju min familj här och om vi skulle bo i hus i Stockholm skulle det vara utanför stan vilket gett oss ett par timmars pendling varje dag. Här får vi mer livskvalitet, säger Moa Larsson.

Moa och Andreas ställde sig i Luleås tomtkö 2018 med siktet inställt på att få köpa en tomt om cirka tio år. Nu står de här, bara tre år senare, framför sitt blivande hem i staden de ser sin framtid i. Fram till inflyttning bor de i en

lägenhet på Bergnäset. Båda har jobb i Luleå och Andreas arbetar deltid med sin egen psykiatriverksamhet som han drömmer om att kunna utveckla och expandera i Norrbotten. Den närmaste drömmen för paret är dock att bli färdiga med huset.

Intill bostadskvarteren ligger Dalbos naturpark med skogsstigar, spångar och grillplatser. På andra sidan naturparken har ett verksamhetsområde börjat växa fram för att kunna erbjuda företag en möjlighet att etablera sig i Luleå.

Intill bostäderna på Dalbo ligger områdets naturpark med grillplatser, skogsstigar och spångar. Genom träden syns verksamhetsområdet som också ska bli en del av Dalbo. Här är den första byggnaden under uppförande.

M I N D E L AV L U L E Å

Johanna Krekula och Jonas Wikström sökte ett bekymmersfritt boende och fann det i sitt kedjehus på Hällbacken.

Nere vid Björsbyfjärden, i Lejde strandpark, står ett konstverk av Sara Edström. Det är upp till betraktaren att avgöra vad den föreställer, kanske är det vågor eller berghällar?

I Dalbos naturpark överraskar en ekorre i trä.

HÄLLBACKEN OCH DALBO I SIFFROR Hällbacken

Det bor många barnfamiljer i området och både på Hällbacken och Dalbo finns det lekplatser.

På Hällbacken finns även en förskola (bilden ovan).

Bostadsområdena är omgivna av naturen och gatorna i kvarteren har fått sina namn utifrån lövskogen (Dalbo) och vad som växer i området (Hällbacken). Här finns bland annat Tallskogsgatan och Violgatan.

• 1

043 invånare i dagsläget

• 1

förskola

• ca

280 villor

• Ca

50 bostadsrätter

• 48

parhus/radhus*

• 1

gruppbostad*

*När området är färdigställt

När Dalbo är färdigutbyggt kommer det att se ut ungefär som Hällbacken som vi nu riktar oss mot. Här var det byggstart 2012 och i området bor redan drygt 1 000 invånare. Byggnation på områdets sista tomter pågår där nya radhus ska göra plats för ännu fler. Även en gruppbostad är planerad under de kommande åren.

Mitt i området, i en kedjehuslänga, möter vi upp Johanna Krekula och Jonas Wikström. Paret har bott på Hällbacken med sina två barn sedan 2016. De bodde tidigare i lägenhet på Björkskatan men sökte ett lite större, enkelt boende eftersom de spenderar mycket tid i sin sommarstuga.

– Vi kände att det räckte att ha ett ställe att rackla på, säger Jonas Wikström och fortsätter: – Prismässigt hamnade villorna på Björkskatan på samma nivå som ett nytt kedjehus här på Hällbacken och mer bekymmersfritt än såhär kunde det ju inte bli.

Det är inte bara den bekymmersfria bostaden som gör att familjen trivs,

även gemenskapen i området och närheten till naturen och vattnet.

– De flesta som bor här är i vår ålder och har jämngamla barn, det är enkelt och tryggt. Och en av de bästa sakerna med att bo här är att vi har så nära till naturen, säger Johanna Krekula.

Vi går ner till Björsbyfjärden bara några hundra meter från familjens hus. Här, i Lejde strandpark, brukar familjen ha picknick med barnen Lova och Laura.

Närheten till vattnet är något som familjen Krekula/Wikström njuter av.

Badstranden på Sinksundet är inom gångavstånd och när vattnet blir till is om vintrarna är det skridskor, skoterkörning och längdskidor som gäller för familjen.

Hällbacken och Dalbo gör plats för fler Luleåbor, både helt nya som väljer att flytta hit, för hemvändare som vill slå sig till ro och för befintliga Luleåbor som vill leva nära natur och vatten. Det är nya bostadsområden som ger plats för nya drömmar i Luleå.

Dalbo, när området är färdigställt • 85

villor (två tomter är s k bytestomter som kommunen inte fördelat och sålt ännu)

• Ca

40 radhus

• Ca

40 lägenheter

• 1

verksamhetsområde för mindre störande verksamhet. Nio fastigheter är avstyckade.

Om namnen Hällbacken och Dalbo Arbetsnamnet för de nya bostadsområdena var Västra Bensbyn (Hällbacken) och Södra Bensbyn (Dalbo). Dessa skulle dock bytas ut då området inte låg inom Bensbyns gränser. Förslaget för Hällbacken blev Lejde men det kom kraftiga reaktioner mot namnet då man ansåg att ordet ”lej” på dialekt betydde ful. Efter en omfattande diskussion och skriverier i tidningarna togs i stället namnet Hällbacken. Namnet Dalbo antogs av byggnadsnämnden 1991.

9

10

FOKUS

Luleå ska växa – Luleå ska ha plats för minst 100 000 Luleåbor år 2050. Det framgår av Visionen 2050. Men tempot kommer att skruvas upp för att nå målet tidigare än så. Bakgrunden är naturligtvis de stora industrisatsningarna som beräknas ge 100 000 nya arbetstillfällen i Norr- och Västerbotten. Men inte bara det.

Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Kompetensbehov Med anledning av de stora satsningarna inom den gröna industrin ökar kompetensbehovet. Om vi kommer ihåg så växte Luleå mycket när järnverket etablerades under 1950-talet. Även Luleå kommun behöver anställa uppskattningsvis 7 500 nya medarbetare de kommande tio åren, därav 1 000 inom vård och omsorg eftersom antalet människor som är 80 år och äldre kommer att öka med 2 000.

Större marknad Fler människor utgör ett större skatteunderlag och kundunderlag för kommunal service, kollektivtrafik samt företag. Befintliga företag kan växa, nya kan startas. Kommunen blir mer attraktiv för både inflyttare och invånare. Framför allt unga kvinnor ska uppleva Luleå som en attraktiv plats att leva och bo på.

FOKUS

– varför och var?

Utveckling Nya människor och företag bidrar med nya perspektiv och idéer, det skapar en positiv känsla och dynamik. Och även den ideella sektorn behöver många eldsjälar framöver för alla föreningar som jobbar för att värna den lokala demokratin, för allas lika värde, att aktiviteter anordnas i Luleås stadsdelar och byar. En vital och kreativ ideell sektor bidrar till gemenskap, trygghet och utveckling.

Eller kort sagt: Om inte befolkningen ökar så krymper den på sikt eftersom den åldras.

Här ska Luleå växa

Fler bostäder mellan Boden och Luleå

Förtätningar i centrum Kronan fortsätter att växa Markanvisningar i Antnäs, Sunderbyn och Råneå

Nytt bostadsområde på Hertsöheden

Kommunen planerar just nu för ett helt nytt bostadsområde på Hertsöheden med plats för 2 000 invånare. Även de nya bostadsområdena Dalbo och Kronandalen fortsätter att växa. På olika ställen i centrum planeras för både nya bostadsområden (Munkebergs strand, på Gültzauudden, Mjölkudden) samt förtätningar. Kommunen har tagit fram en markanvisningsplan där man pekar på tänkta områden i stan för förtätningar.

Utanför staden finns utpekade områden för markanvisningar i Antnäs, Sunderbyn och Råneå.

I och med etableringen av H2 Green Steel i Boden planeras även för fler bostäder mellan Boden och Luleå, kring Sunderbyn och Gammelstad.

11

12

FOKUS

Robert Eriksson stadsplaneringschef Luleå kommun Johan Sjökvist etableringschef Luleå Business Region

AnneLie Granljung samhällsutvecklingschef Luleå kommun

Fossilfri

Innovation

Miljö

Hållbar Cirkulär Tillväxt

Nytänkande

Omtanke

Omställning

Runt 100 000 nya jobb till Norr- och Västerbotten och grön industri i fokus. Det är en spännande framtid som Luleå och den norra regionen står inför. Inom kommunen arbetas det intensivt med kommande etableringar.

Text: Monika Aunes / Foto: Peter Rosén

Luleå kommun och kommunens näringslivsbolag, Luleå Business

Grön industri

Samarbete

De vill underlätta för klimatsmarta etableringar

Det nya industriområdet Hertsöfältet och Svartön som tillsammans bildar Luleå industripark ska vara platsen för framtidens industri. Här ska till exempel Talga som tillverkar batterikomponenter till bland annat elbilar etablera sig. Men det förs diskussioner med många andra företag som är intresserade av Luleå.

– Vi vill att fler gröna, klimatsmarta industrier etablerar sig här. Det skulle betyda att vi snabbare kan ställa om till att bli klimatsmartare och ta sikte på omställningen till ett hållbart samhälle på riktigt, säger kommunens samhällsutvecklingschef AnneLie Granljung.

Carl Wangel marknadschef Luleå Business Region

Region, jobbar tillsammans aktivt med etableringsfrågorna. En särskild grupp har utsetts för att samordna arbetet och förenkla kontaktvägarna in till kommunen, allt för att underlätta för företag inom den gröna industrin att etablera sig i Luleå. I gruppen ingår kommunens samhällsutvecklingschef och stadsplaneringchef samt etableringschefen och marknadschefen från Luleå Business Region.

– Målet är att skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig i Luleå och ge de företag som redan finns här möjlighet att växa. Vi jobbar bland annat med att förmedla rätt kontakter, ta fram underlag och utreda viktiga förutsättningar, behov och önskemål som företagen har.

Attraktiv

Smart

– Det kan till exempel handla om elkraft, spillvärme, processvatten, vägar, kompetensförsörjning och bostäder, förklarar Carl Wangel, marknadschef på Luleå Business Region.

Robert Eriksson är stadsplaneringschef och han säger att komplexiteten och utmaningen är att tillsammans med de intresserade aktörerna bygga det han kallar för etableringspusslet: – Behovet av mark och infrastruktur ser olika ut och kommer att förändras över tid. Vi behöver tänka tidig planering och genomförande på en och samma gång och det gör vårt uppdrag extra roligt men också svårt.

Ett nyckelord i samhällsomvandlingen är samverkan. Näringsliv, kommuner, regioner, universitet – alla behöver samverka för att skapa förutsättningar för den förändring som sker. Tillsammans kan man påverka och snabba på nationella politiska beslut kring strategiskt viktiga investeringar som till exempel Malmporten och Norrbotniabanan. Även inom kommunen sker ett nära samarbete med de kommunala bolagen i frågor som rör el, fjärrvärme, bostäder och hamn samt med fastighetsägare, exploatörer och olika bostadsaktörer.

– Luleå växer och utvecklingen kommer att gå snabbare nu i och med den gröna omställning som sker. Vår uppgift blir att se till att ett växande Luleå också blir klimatsmart och hållbart för våra kommande generationer, säger AnneLie Granljung.

FOKUS

Vätgas, nyckelspelaren i omställningen Luleå spelar en viktig roll i den gröna omställningen.

I Hybrits pilotanläggning har den första fossilfria järnsvampen (råvara till stål) i världen tillverkats. I Svartöberget byggs ett lager för vätgas som behövs i stålproduktionen. För närvarande undersöks möjligheten för en vätgashubb i Luleå hamn, en storskalig elektrolysanläggning. Vätgasen spelar alltså en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Med hjälp av vätgas kan man lagra, transportera och tillhandahålla förnybar energi.

Text: Katja Güth Laitila Grafik: Joakim Höggren

Men hur fungerar det egentligen?

Vätgas är det vanligaste ämnet i hela universum och finns naturligt som en molekyl i nästan allt levande. Det är en färglös, doftlös och giftfri gas som kan lagras under längre perioder.

Vätgasen H2 är också en beståndsdel av vatten. Med hjälp av elektrolysen spjälkas vatten till vätgas och syre.

I denna process ”försvinner” 30 procent av energin, den kan dock tas tillvara i fjärrvärmeproduktionen.

Vätgasen lagras tills den används, till exempel som drivmedel i bilar, lastbil, fartyg, flygplan och tåg. Utsläppen blir bara vattenånga, inga skadliga ämnen som kväveoxider, kolväten eller växthusgasen koldioxid.

Finns det någon nackdel med vätgas?

Vätgasmolekylerna är så pass små att de är svåra att lagra. De kan gå in i metaller där de orsakar så kallad vätgasförsprödning. I Piteå forskas det just nu om att lagra vätgasen bunden i metanol.

Vätgas är lättantändligt och hanteringen av trycksatt vätgas behöver som andra bränslen också ske efter strikta rutiner.

Med hjälp av vätgas kan man lagra, transportera och tillhandahålla förnybar energi.

I takt med att energiproduktionen ställs om till vind- och solarenergi ökar behovet av att kunna lagra energin, eftersom energi från sol och vind bara kan framställas när det blåser och solen skiner.

Vattenångan är också en växthusgas och står för den största delen av växthuseffekten. Om följden av mer vattenånga blir en ytterligare ökad temperatur (genom att vattenångan fungerar som växthusgas) eller en minskad temperatur (genom ökad molnbildning) är osäkert. Vattenångan kan tas tillvara som spillvärme.

13

14

A K T U E L LT

Nu utreds skolstrukturen områdesvis FAKTA:

Gammelstad

• Luleå kommun har 32 grundskolor och 51 förskolor • 2020 genomfördes en folkomröstning om skolstrukturen

Notviken

Bergnäset

Centrum

Hösten 2020 genomfördes en folkomröstning om Luleå kommuns skolstruktur. Som ett resultat av detta fick barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att utreda och föreslå en ny struktur för förskolor och skolor områdesvis.

Text: Caroline Rönnberg / Grafik och foto: Joakim Höggren

– Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på det här uppdraget. Det har gått många år sedan tidigare utredningar genomförts, samtidigt som förutsättningarna har förändrats över tid, säger Maarit Enbuske, skolchef.

Utredningen ska ske etappvis för de olika geografiska områdena och ska bygga på nyproducerade underlag och kostnadskalkyler som genomförs med hjälp av extern kompetens. Arbetet prioriteras i första hand till stadsdelarna Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset.

• Hösten 2020 kom ett nytt uppdrag om att utreda skolstrukturen områdesvis

Målet är att redovisa vilka förändringar i lokalerna som är nödvändiga för att förskolorna och skolorna fortsatt ska ha en bra pedagogisk verksamhet, god arbetsmiljö och utbildningsplatser till alla barn och elever.

– Anledningen till att Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset är prioriterade är att kommunen har störst behov av att se över strukturen där, säger Maarit Enbuske.

Under utredningen kommer förslag och konsekvensbeskrivningar att arbetas fram. Det är tjänstepersoner

från flera av kommunens förvaltningar som är inblandade. Utredningsarbetet ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden under tidig vår 2022.

Under hela processen kommer politiken att ha dialog med vårdnadshavare, elever och personal.

– Vi vill ha förutsättningslösa samtal med berörda vårdnadshavare, elever och personal under processen dels för att lyssna in hur de ser på nuvarande skolstrukturen, men även för att berätta om den utredning som nu görs, säger Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Parallellt med utredningen av skolstrukturen i Gammelstad, Notviken, Centrum och Bergnäset pågår även arbetet med att lösa lokalsituationen för Hertsöskolan och Furuparksskolan.

A K T U E L LT

En stor familj – i litet format

Storfamiljen Dockströms har byggt en kiosk tillsammans. Men det har inte varit helt problemfritt, med både byggstök och motstridiga viljor. Precis som i verkliga livet. Anna-Karin Larssons dockvärld är fylld av humor och härliga karaktärer.

Text: Karin Kemi / Foto: Jennie Lind

Till vardags arbetar hon på caféet i Jobbcenter Flygfisken. En kommunal verksamhet där brukarna jobbar med bilvård och legotillverkning.

– Jag jobbar fyra dagar i veckan, så jag har mycket tid över för mina dockhus. Och vem vet, jag kanske har fler projekt på gång, säger hon hemlighetsfullt.

Berättelsen om Nostalgikiosken visas nu på Norrbottens Museum. Att det skulle bli en utställning och en bok var inte något som Anna-Karin Larsson hade i tankarna när hon 2011 började intressera sig för dockhus.

– Jag har aldrig tänkt att det jag håller på med kan betraktas som konst, säger hon.

Utställningen har kommit till på initiativ av konstnär Mats Wikström.

Han fick syn på Anna-Karin Larssons dockvärld efter att de blivit vänner på Facebook år 2020.

– Hon publicerade bilder och texter om Dockön och storfamiljen. Idén till en utställning tog form, och Norrbottensmuseum var med på noterna, berättar han.

Under närmare tre veckor har duon jobbat med utställningen. Anna-Karin Larsson har byggt Nostalgikiosken, och hennes bilder och texter har Mats Wikström samlat i bokform.

En storfamilj, där de själva fanns med i handlingen.

– Det var ett sätt för mig och min bror att skapa gemenskap, vår egen familj. Men också ett sätt att uttrycka min kreativitet, menar Anna-Karin Larsson.

Anna-Karin Larsson har tillsammans med Mats Wikström skapat en bok och en utställning om Nostalgikiosken.

Historien om storfamiljen började redan under gymnasietiden. AnnaKarin Larsson, som är adoptivbarn, blev vän med en kille som visade sig vara hennes biologiske bror, men adopterad av en annan familj. Tankar och frågor om den biologiska familjen inspirerade dem att skriva ner berättelser om påhittade och verkliga personer.

Nostalgikiosken är färdigbyggd och Larry Dockström tar emot den första kunden.

15

16

INBLICKEN

Hemtjänst i byarna: sammanhållning, värme och gemenskap – Det är svårt att inte kunna gå och känna att jag kan göra det jag vill, det är benen jag vill ha igång så det är träning som gäller, säger Berith Näsvall, boende i Alvik.

Långa avstånd på krokiga, ibland svårframkomliga vägar varje dag, året runt för att nå alla som behöver hjälp. Det ställer krav på planering och kommunikation. I Antnäs hemtjänst är man van vid utmaningar och att lösa dem på egen hand.

Text: Bo Henry Pettersson Foto: Susanne Lindholm

Morgonmöte kl. 7.00, all hemtjänstpersonal samlas. Vad har hänt sedan igår?

Vilka äldre befinner sig på sjukhus?

Vilka anhöriga ska kontaktas i olika frågor? Behöver planeringen justeras?

Det är mycket som ska hinnas med under en dag. Många behöver hjälp med att stiga upp samt med frukost, lunch och middag. Sår ska läggas om och mediciner ska delas ut. Vi följer med undersköterska Carl-Henrik Gustafson den här förmiddagen.

Första stoppet är i Alvik. Berith Näsvall, 76, drabbades av en ryggmärgsskada för två år sedan och omställningen har varit stor. Hon och hennes man Gösta älskade logdans och husvagnsliv men nuförtiden är det en utmaning att bara ta några steg i hemmet.

– Utöver annat hjälper jag även till med träning, säger Carl-Henrik och går strax bakom Berith när hon kämpar för att på egen hand ta sig till köket från vardagsrummet med hjälp av rullator.

Morgonsamlingen är en viktig del i hemtjänstens arbete.

Resan fortsätter mot Västmark längs smala slingriga vägar. Vi passerar lador, öppna ängar, sjöar och enstaka hus, naturen är övervägande grön även om hösten nu gör sig påmind.

– Visst är det vackert och en del av charmen med att bo och arbeta här, men det kommer också en annan årstid med kyla och snö, vägarna här är krävande och vi kan ha svårt att ta oss fram, säger Carl-Henrik.

INBLICKEN

I Klöverträsk bor Sven-Åke Lundkvist, 86 som får besök av hemtjänsten fyra gånger om dagen inklusive nattpatrull. Julia Bäck, undersköterska, ansluter för att hjälpa Carl-Henrik eftersom vissa moment kräver två personer.

– Jag jobbade många år med vägarbete och körde välten som vibrerade kraftigt, och nu har jag svårt att gå, säger Sven-Åke.

– Jag har alltid varit en arbetsmänniska och försöker göra så mycket som möjligt själv men jag behöver en del hjälp med städning, tvätt och matleveranser, säger Taimi Isaksson, boende i Västmark.

Långa avstånd innebär mycket bilkörning.

I en tvåplansvilla vid en sjö bor Taimi Isaksson, 89, utsikten från hennes kök är fantastisk. Hon sitter vid köksbordet och stickar på ett par strumpor. Vi pratar en stund efter att hon fått hjälp med mediciner och att plocka fram lite mat ur frysen. Hon har mycket att berätta, om hur livet var förr när maken levde och hur det är nu. Här har hon bott i 43 år.

– Det är besvärligt att bo i hus nuförtiden, säger hon.

Förmiddagen avslutas efter ytterligare hembesök i Klöverträsk och Västmark.

Vi vänder tillbaka mot Antnäs. Det ska bli totalt 16 mil innan Carl-Henriks arbetsdag är över.

Att arbeta med hemtjänst i en by innebär långa resor, att byta om till skyddsutrustning (vid misstanke av smitta) utanför bostaden, även när det är minus 25 grader. Eller köra fast på väg till någon som inte kan laga mat eller ta sig ur sängen själv.

– Vi möter många utmaningar i Antnäs hemtjänst som vi tillsammans löser genom bra samarbete, kommunikation och mycket värme, säger enhetschefen Linda Bergström och fortsätter: – Det finns en unik byagemenskap här och trots utmaningarna så är det glädjande att majoriteten av personalen jobbat länge och flertalet av vikarierna vill stanna.

Fakta Antnäs hemtjänstområde: Hela södra delen av Luleå kommun ända till kommungränserna för Piteå, Älvsbyn och Boden.

Antal personal: 27 Antal personer med hemtjänst: 71 Antal bilar: 10

17

18

R E K O M M E N D E R AT

BOKTIPS

Bok & Bild lyser upp i höstmörkret!

Möt aktuella författare, artister och konstnärer.

Lyssna till deras berättelser om skapandet och annat som hör där till. Och sist men inte minst – bli riktigt inspirerad, imponerad och engagerad.

Bok & Bild, den stora festen för konsten och litteraturen, äger rum den 21–23 oktober på Kulturens hus i Luleå. Bland årets medverkande finns bland annat Karin Mamma Andersson, Stina Wollter, Kjell Westö, Rosa Liksom, Catti Brandelius, Annika Norlin, Mikael Niemi, Moa Backe Åstot, Malmfältens Rockklubb, Khaled Alesmael och Enri Canaj.

Bok & Bild arrangeras i år för 14:e gången och temat är ”Röstens kraft”.

Programmet innehåller en härlig mix av litteratur, konst och musik.

Vikten av att möjliggöra en förändring – Vi vill lyfta konstnärer och författare som gör skillnad. Med temat visar vi vikten av att möjliggöra en förändring. Hur världen kan förändras genom att höja rösten, om det så är genom ordet eller betraktarens öga. ”Röstens kraft” är en röd tråd som syr ihop sömmarna i årets programpunkter, allt från framtidens författares första litterära steg till konstnärliga röster som visas vida runt i världen, säger David Jordansson och Sara Pietikäinen, projektledare.

Stekta sparvar Tommy Öberg, Lumenos Förlag 2020 Jag imponeras av människor som vågar förverkliga sina författardrömmar, en av dem är Tommy Öberg. I sin andra bok (den första heter ”Hur dum är du?”) beskriver han sina tankar och åsikter om det mesta från Schlaraffenland (där lättjan är en dygd) till #Metoo och machokultur.

Under Bok & Bild delas även tre priser ut. Erik Lindegrenpriset på 200 000 kronor till årets lyriker i Sverige samt ett pris till bästa novell respektive bästa konstverk från Bok & Bilds tävling för unga.

Dessutom satsar Bok & Bild stort på ett gratisprogram under hela Bok & Bild-veckan, med start redan på måndagen den 18 oktober.

Den digitala

Psykiatriveckan 2021: 11–14 okt.

I höst är det dags för nästa psykiatrivecka!

Den förra psykiatriveckan blev en succé med föreläsare som Anders Hansen, Maria Bauer, Stefan Sandström med flera.

Återvändaren Anders Sundkvist, Modernista Luleå är platsen för Anders Sundkvists skickligt skrivna debut Återvändaren. Polisen Erik Berg åker till sin forna hemstad för en begravning och får korn på ett gammalt fall, hans då 13-åriga barndomskamrats mystiska död 25 år tidigare. Han gräver vidare och tvingas till smärtsamma tillbakablickar. Berörande och bladvändarkrävande samtidigt.

I år blir det en vecka fylld med spännande och lärorika föreläsningar i digital form. Skriv in 11–14 oktober i din kalender så ses vi i höst!

Psykiatriveckan är ett samverkansprojekt mellan Socialtjänsten, Luleå kommun, Psykiatrin Region Norrbotten samt Norrbottens Kommuner med syftet att minska stigmatiseringen samt höja kunskapen kopplad till psykisk ohälsa.

Agneta Krohn Strömshed Vill du läsa fler boktips?

Följ @bibbloagneta på instagram.

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

GODA RÅD

Samtliga aktiviteter i kalendariet kan komma att förändras beroende på rådande rekommendationer. Vi reserverar oss för ändringar, kolla gärna på hemsidan om aktiviteten blir av.

Lab La Bla Utställning med konst från Luleå kommuns ateljéstipendiater Axel Landström och Viktor Isaksson Pirtti. De intresserar sig för spännande möten mellan material och historier.

Vernissage 2 okt, kl 13 Plats: Konsthallen 2 okt – 7 nov

Between Us – The Ruggeds Föreställning inom dansserien som är tillbaka igen. Maxad energi när holländsk hiphop blandas med musik, akrobatik och humor.

Plats: Kulturens hus, Stora salen Tid: kl 19.00 Pris: 200 kr 18 okt

Hot mot demokratin

Chatta med Carina

Demokratin firar 100 år och 5 Sunderby folkhögskola uppokt märksammar detta med en rad demokratisamtal. Länken finns på www.sunderbyfolkhogskola.se.

Plats: online Tid: kl 09.30–10

Kommunalrådet Carina Sammeli möter Luleåborna i ett antal chattar under året. Du kan ställa din fråga om Luleås utveckling, aktuellt tema meddelas senare.

Plats: lulea.se/chatt Tid: 12.30–13.30 21 okt

Till dig som konsument Luleå kommun erbjuder dig råd och stöd i olika frågor kring konsumenträtt eller frågor som rör din vardagsekonomi. Det är Reneé Rosell (tv) och Stina Israelsson (th) som kan svara på dina frågor gällande köp av varor och tjänster, reklamation och tvister samt frågor kring budget eller skuldsanering.

Vilka frågor får ni mest?

De vanligaste frågorna rör klagomål på varor och tjänster samt avtalstolkning där konsumenten fastnat i olika typer av abonnemang.

Vilka råd kan ni ge?

Det kan till exempel handla om att aldrig skriva på ett avtal eller kontrakt som du inte förstår. Att aldrig signera med Bank-ID på någon annans uppmaning. Att vara försiktig med erbjudanden som låter för bra för att vara sant.

Ta inte snabblån utan att ta reda på vad det kostar.

Vad går budget- och skuldrådgivningen ut på?

Vi hjälper dig att se över din vardagsekonomi, ställer upp budget, bistår vid frivilliga uppgörelser med fordringsägare eller vid ansökan om skuldsanering.

Barnsöndag: rymden Skapa en musikvideo i rymden, gå på barn-utställning i Konsthallen och bygg din egen robot eller rymdraket. Allt det är möjligt på höstens andra barnsöndag. Workshopen Robot och raketverkstad kostar 20 kr.

Plats: Kulturens hus Tid: kl 12–15 10 okt

Ana Diaz Hon har skrivit låtar for Britney Spears och Jennifer Lopez. På sin efterlängtade turné bjuder Ana Diaz på en exklusiv, intim show.

Plats: Kulturens hus, Stora salen Tid: kl 19.30 Pris: 295 kr 26 nov

Rådgivningen är kostnadsfri och vi har tystnadsplikt.

KONTAKT

Tel: 0920 45 30 00 Mejl: konsument@lulea.se Hemsida: lulea.se/omsorg— stod/konsumentvagledningen

19

HISTORIEN

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet. lulea.se

Kung Gustaf V (till höger) har avtäckt bysten av Gustav II Adolf.

Till vänster biskop Olof Bergqvist.

Entrén till utställningsområdet på Gültzauudden.

Borgmästare A.E Fagerlin håller tal till kung Gustaf V på jubileumsutställningen på Gültzauudden. Till vänster ligger Skogspaviljongen och till höger Flottningspaviljongen.

Luleå Järnverks AB hade en monter på jubileumsutställningen. Fyra år senare gick järnverket i konkurs.

Jubileumsutställning när Luleå firade 300 år

Det vackra vädret höll i sig under invigningen dagen efter. Staden hade klätts med flaggor och vimplar och stämningen var på topp. Statsminister Oscar von Sydow var den som förklarade utställningen öppnad.

För hundra år sedan, sommaren 1921, fyllde Luleå 300 år.

Det firades med en stor jubileumsutställning som under en månad visade upp stadens industri, handel och kultur.

Trots otur med vädret blev utställningen en succé och fick även besök av dåvarande kungen, Gustaf V.

Den 12 juli, på själva jubileumsdagen, fick utställningen besök av kung Gustaf V och drottning Louise.

Under besöket avtäckte kungen även en byst av Gustav II Adolf för att ära den som gav Luleå stadsrättigheterna. Det är samma byst som nu har fått en framträdande plats i nyrenoverade Stadsparken.

Text: Susanne Lundblom / Foto: Luleå stadsarkiv

Bakgrunden till utställningen var att de styrande i staden ville ändra den allmänna uppfattning som rådde i Stockholm att Norrbotten var en tärande landsända. Man skulle visa att Luleå var en stad med resurser.

Utställningen delades in i tio olika grupper; bland annat jordbruk och fiske, skog, bergsbruk, sjöfart och handel, undervisning, sjukvård samt kultur. Varje grupp lyfte fram Luleås utveckling inom respektive område.

Stora delar av utställningen låg på Gültzauudden. Inför öppnandet byggde man flera utställningspaviljonger och fixade vägar, gräsmattor

och planteringar. Man byggde även en kopia av det gamla rådhuset.

Rådhuskopian står kvar på Gültzauudden än idag.

Invigningen närmade sig och arrangörerna oroade sig för vädret.

Försommaren hade varit regnig och kall. Men den 1 juli då det var dags för pressvisning slog vädret om till sol och värme. Ett 30-tal reportrar var på plats, bland annat från Stockholm, Göteborg och andra sydsvenska städer.

Och reportrarna var imponerade.

Bilden som kablades ut i landet var att Luleås jubileumsutställning var väl värd ett besök.

Tyvärr var det storm, regn och kyla under stora delar av utställningstiden.

Det sämsta julivädret i mannaminne.

Trots det var utställningen välbesökt.

På den tiden bodde ungefär 10 600 personer i staden och man beräknade att det även varit cirka 20 000 besökare från andra delar av länet och Sverige.

Tillsammans med de positiva tidningsartiklarna spred de en ny bild av Luleå och stadens resurser. Precis som de styrande hade önskat.

KÄLLA:

Berättelsen om jubileumsutställningen 1921, Luleå stadsarkiv

Fler nyheter på vartlulea.se