Vårt Luleå / Nr 3 / 2020

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2020

Lev båtlivet i Luleå

Min del av Luleå:

Björkskatan Populär bland barnfamiljer

Folkomröstning om skolan

Satsningar i omsorgen

Samtal om stadens arkitektur

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

1

Munskydd eller inte?

Den årliga resan till föräldrarna i Tyskland höll nästan inte på att bli av. Allt var bokat och klart och sen inställt som allt annat.

Nu tar vi ett nytt försök och hoppas att smittläget tillåter det. Ett paket med 50 munskydd och ett med desinfektionsservietter är det viktigaste i packningen. En overklighetskänsla kryper fram. Det som är verklighet för människor på kontinenten känns helt främmande för oss i glesa Norrbotten.

I Tyskland är det munskydd som gäller när avståndet på 1,5 meter inte kan hållas, närmare bestämt i kollektivtrafiken och butiker. Överträdelse mot munskyddstvånget beivras med böter på upp till motsvarande 500 spänn, i Berlin till och med 5 000 kronor, reglerna varierar på delstatsnivå.

Att kolla de senaste böckerna och köpa bratwurst blir alltså med munskydd på. Fast masken åker väl ändå ner sen av förklarliga skäl? Eller finns de alls kvar, de tjusiga gatuköken som säljer en bratwurst to-go?

När jag tänker på det slår det mig hur pass bra vi har klarat oss här uppe. Ingen lockdown, inga munskydd i affärerna och ändå har antalet smittade gått ner under en tid.

Men vi får inte glömma att det är mycket lättare att hålla avstånd här, för det finns utrymme till det. Ett exempel?

Luleå kommun har 78 000 invånare som delar på en landyta på 2 110 kvadratkilometer.

Det betyder att det bor 37 invånare på en kvadratkilometer, skulle man räkna in vattenytan är det bara 15 invånare per kvadratkilometer.

Jämfört med kommunen Dessau i Tyskland, i närheten av min gamla hemort. Där bor 80 000 människor på 245 kvadratkilometer, det blir 326 per kvadratkilometer. Enkel matematik: Det bor tio gånger så mycket folk i Tyskland som i Sverige, på ungefär samma yta.

Håller ni med om att det kan vara en stor fördel att bo glest?

Inte bara när det gäller att hålla avstånd i en rådande pandemi.

Men särskilt då.

Katja Güth Laitila redaktör

2

3

1. INSTAGRAM LULEAKOMMUN. Nu finns

Luleå kommun på instagram och antalet följare ökar stadigt. Häng gärna med du också.

2. BORTA BRA HEMMA BÄST var kommunens

populära sommarserie på instagram och facebook.

Filmerna nådde fler än hundratusen personer.

3. INSTAGRAM aldrelulea med nyheter och bilder

från kommunens särskilda boenden.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleasweden instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Omslagsbilden: Border collievalpen Jollie

med sin lill-husse har koll på omgivningen.

Slalombacken på Ormberget är välbesökt även under barmarkssäsong. Läs reportaget om Björkskatan på sid 6–9.

Foto: Magnus Stenberg.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet.

Redaktör: Katja Güth Laitila.

Ansvarig utgivare: Roger Jönsson.

Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå.

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Nya bostäder i Råneå 12 nya hyreslägenheter planeras byggas i Råneå. Det är den lokala byggaktören Enström och Grönberg Bygg som fick markanvisning av Luleå kommun för att bebygga en tomt i centrala Råneå. I ett första skede avser byggaktören ett flerbostadshus med cirka tolv lägenheter, i ett andra skede att utöka byggnationen på fastigheten med ytterligare ett flerbostadshus. Bostäderna ansluts till kommunalt vatten och avlopp.

819

studenter har hittills välkomnats till Luleå med ett busskort. Det är en del i kommunens folkbokföringskampanj, där alla förstaårsstudenter vid LTU som folkbokför sig i Luleå får ett gratis busskort på fyra månader. Kampanjen pågår fram till 31 oktober.

Senaste tillskottet på bostadsmarknaden i Råneå var Lulebos trygghetsboende med 23 lägenheter till hyresgäster i åldern 65+.

Trygghetsboendet invigdes i september.

Nästan alla lägenheter är uthyrda.

Luleå uppmärksammas som arkitekturkommun

Kombiterminalen byggs ut

1 600

I september landade SCB:s årliga medborgarundersökning hos 1 600 slumpmässigt utvalda Luleåbor. Det är ett bra tillfälle att svara på vad du tycker om att leva och bo i kommunen.

Nytt i årets undersökning är att du även får svara på frågor om coronapandemin. Ju fler som besvarar undersökningen desto bättre underlag får kommunen att förbättra verksamheterna. Vi hoppas att du svarar!

En ny kombiterminal planeras att invigas i Gammelstad i mitten på oktober. Det nya järnvägsspåret byggs i ett samverkansprojekt mellan Luleå kommun och Trafikverket. Byggnationen av den nya kombiterminalen sker med stöd från Tillväxtverket och den europeiska regionala utvecklingsfonden.

Det nya spåret möjliggör för en ökad tillväxt i regionen och ger bättre förutsättningar att attrahera investeringar. Byggnationen bidrar dessutom till ett mer effektivt logistiksystem, vilket gör terminalen till ett viktigt nav i transportnätet norra Sveriges region.

Varje år utser HSB Riksförbund och Sveriges Arkitekter Årets arkitekturkommun. Luleå kommun har tidigare år placerat sig som bäst på plats 41.

I år klättrar Luleå upp till plats 18.

Anledningen är att kommunen utvecklat en samlad strategi för arkitekturen samt jobbar med att ta fram en tydlig arkitekturpolicy. Årets Arkitekturkommun bygger på ett index utifrån en enkätundersökning riktad till Sveriges arkitektkår. Utmärkelsen bygger också på offentlig statistik, där kommunerna bedöms utifrån förmåga att planera och genomföra planerna i relation till befolkningsutvecklingen.

400 mkr

3000

Kommunens resultat för 2021 beräknas blir 70 miljoner kronor. För år 2022 budgeteras ett resultat på tre miljoner kronor och för 2023 blir prognosen minus 68 miljoner kronor. Det framgår av förslaget till Strategisk plan och budget som behandlas politiskt när denna tidning trycks. Mer om kommunens strategiska plan och budget för 2021–2023 i decembernumret.

Äldresupporten erbjuder hälsofrämjande aktiviteter Både i mindre grupper utomhus eller via videosamtal på nätet. Du kan även ringa för råd och stöd.

Läs mer på lulea.se/aldresupporten

3

4

P O R T R ÄT T E T

Det är roligt att bidra Malin Jonsson är VA-ingenjören som sprider glädje och energi på kommunens VA-avdelning.

En ambitiös och grym medarbetare, enligt hennes kollegor. Nyligen prisades hon för sitt gedigna arbete med Luleå kommuns hantering av ut- och inläckage på ledningssystemet som Årets förnyare av företaget VA-utveckling.

Text: Anita Sundberg / Foto: Susanne Lindholm

Motiveringen lyder: Malin Jonsson anses ha en otrolig förmåga att inspirera människor i sin närhet och hon har skapat ett gemensamt engagemang som behövs för att komma framåt i en organisation.

Stort grattis!

– Tack, men det är inte bara min förtjänst. Vi är ett lag, alla bidrar och slutresultatet har genererat mycket för VA-verksamheten. Det är viktigt och värdefullt att vi har den här kompetensen inom vår egen organisation för att snabbt kunna åtgärda felaktigheter.

– Det vi gjort är att vi tv-inspekterat och spolat alla spill- och dagvattenledningar inom flera områden. Vid filmningen ser vi om det finns felaktigheter på ledningsnätet. Det gör att de som arbetar med reparationerna kan göra en riktad insats och direkt lösa problemen, förklarar Malin.

Hur hamnade du på VA-spåret?

– Jag tycker om att arbeta med samhällsviktiga tjänster, det är roligt att bidra. Vårt mål är god kvalitet med så litet miljöavtryck som möjligt.

Malin Jonsson Yrke: VA-ingenjör Bor: Långträsk Bäst med Luleå: De fyra årstiderna.

Läs mer om kommunalt vatten och avlopp: lulea.se/boende--miljo/ kommunalt-vatten-och-avlopp

Hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?

– Jag och mina kollegor åker ut för att kontrollera fastigheters anslutningar.

Där använder vi oss av färgat vatten, eller rök. Vi trycker ut rök eller färgat vatten i ledningarna. Då ser vi direkt var det finns felaktigheter. Det kan se märkligt ut men är helt ofarligt.

Vad är det som driver dig nu?

– Det som driver mig nu är att få ännu bättre koll på ut- och inläckage och att anpassa arbetsprocesserna efter resurstillgång så att vi kan fortsätta att leverera hela VA-cykeln. I och med all inventering har vi fått mycket data om vårt ledningsnät och det underlättar för kommande planering.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Att det är varierande och utmanande, avslutar Malin med ett stort leende.

A K T U E L LT

Folkomröstning om skolan Nu ska Luleåborna få tycka till om skolans framtid. Detta efter att samordningsgruppen ”Hela kommunen ska leva och lära” har samlat in cirka 9 000 namnunderskrifter i syfte att få till stånd en folkomröstning. Den kommer att genomföras den 8 november 2020 och blir den första i kommunens historia.

Text: Karin Kemi / Foto: Joakim Höggren, montage

Det finns två förslag att välja mellan vid folkomröstningen: 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta i stället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.

• Alternativ

2: Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.

• Alternativ

Det går även att rösta blankt.

Valnämnden har fått i uppdrag att genomföra själva folkomröstningen och Inger Fältros Lundgren, jurist och valansvarig vid Luleå kommun, jobbar nu med förberedelserna.

– Det kommer att vara samma omröstningsdistrikt som vid det senaste allmänna valet, det vill säga 44 valdistrikt. Precis som vid övriga val kommer det även att finnas möjlighet till budröstning och förtidsröstning, men den som väljer att

förtidsrösta kan inte ångerrösta den 8 november, förklarar hon.

Den som har svårt att ta sig till röstningslokalen på grund av ålder, sjukdom eller liknande kan rösta genom bud eller anlita någon av kommunens ambulerande röstmottagare under perioden 2– 6 november.

Röstkorten skickas ut cirka två veckor före omröstningsdagen.

– Mer information kring folkomröstningen kommer att skickas ut till Luleås hushåll den 10 oktober, samt publiceras på www.lulea.se och i kommunens annonser i dagspressen, säger Inger Fältros Lundgren och tillägger: – Tänk på att visa hänsyn till varandra genom att hålla avstånd och undvika trängsel, både i och utanför röstningslokalerna, och stanna hemma om du har förkylningssymptom.

Det preliminära resultatet av folkomröstningen publiceras efter avslutad omröstning söndag den 8 november och det slutgiltiga resultatet senast onsdag 11 november på: www.vartlulea.se och på www.lulea.se/folkomröstning

Fakta Anmäl behov av röstningshjälp till kommunens kundcenter: 0920-45 30 00 eller mejl: val@lulea.se Förtidsröstning Du kan rösta i förtid på Kulturens hus i Luleå och Medborgarhuset i Råneå under perioden 29 okt–7 nov.

Läs mer på www.lulea.se/folkomrostning För information eller frågor kontakta Luleå kommuns kundcenter 0920-45 30 00 vardagar kl 8–17 samt söndag 8 nov kl 10–18.

Beslutet att genomföra en folkomröstning om skolans framtid fattades den 16 juni av kommunfullmäktige.

Denna typ av folkomröstning är alltid rådgivande och politikerna kan välja om och hur mycket hänsyn de ska ta till resultatet.

5

6

M I N D E L AV L U L E Ã…

M I N D E L AV L U L E Å

Förresten, det heter inte Björks-gatan utan Björk-skatan.

Eller kort och gott Björx.

Björx i centrum I början av 1970-talet byggdes de första villorna på Björkskatan. Då kallades området Norra Björkskatan, eftersom nuvarande Lulsundet tidigare gick under namnet Björkskatan. Sedan dess har området vuxit och idag är Björx, som björkskataborna själva säger, en av de större stadsdelarna i Luleå.

Text: Susanne Lundblom / Foto: Magnus Stenberg

7

8

M I N D E L AV L U L E Å

Enhetschef Sofia Lundmark och bibliotekarierna Jenny Åström, Yvonne Nilsson och Katarina Gulliksson (fr v) har koll på vilka bokgenrer som är populärast: – Deckare har legat i topp i många år.

Men feel-good växer och nu i coronatider har vi lånat ut många gör-det-själv-böcker och trädgårdsböcker. Barnen gillar roliga böcker, gärna i serieform.

Den stora ugnen på Slice Pizza är tillverkad i Neapel och tar ungefär 4–5 timmar att elda upp till en bra kolbädd. De napolitanska pizzorna kräver både en särskild deg och gräddningsteknik.

Kicki Blomquist är ordförande i Lira BK och en välkänd profil bland björkskataborna.

– Jag är ofta och tittar på lagens träningar, men jag klarar inte av att se matcherna.

Då blir jag så nervös.

Det är en vacker höstdag i början av september när Vårt Luleå besöker Björkskatans centrum. Utanför högstadieskolan har en klass idrott på schemat och ungdomarna värmer upp på fotbollsplanen.

Där träffar vi Kicki Blomquist, ordförande i Lira BK som är Norrbottens största fotbollsförening. I dagsläget har klubben drygt 700 aktiva spelare och ungefär 190 ledare.

– Väldigt många förstaklassare i vårt upptagningsområde börjar spela fotboll med Lira. Genom åren blir det en hel

del barn och föräldrar som engagerat sig i vår förening, säger hon stolt.

Kicki Blomquist har själv bott på Björkskatan i snart 40 år. Hennes första kontakt med Lira kom i början av 1990-talet när äldsta dottern började spela fotboll.

– Tio år senare blev jag en av lagledarna för yngsta dotterns lag. Då bestämde vi oss för att göra allt rätt från början. Vi läste massor med böcker om att bygga ett lag och gjorde flera studiebesök. Målet var att stärka tjejernas självkänsla genom fotbollen.

Arbetet blev lyckat och Kicki Blomquist blev invald i Liras styrelse 2004 och sedan ordförande två år senare. I fjorton år har hon skött ordförandeposten tillsammans med sitt ordinarie heltidsjobb.

– Jag har lagt väldigt många timmar av min fritid på Lira BK. Men det är så otroligt roligt!

I forna Björkskatakyrkan öppnade Slice Pizza och Golf i början av året. Vid vårt besök står flera säckar nylevererad ved utanför ingången.

M I N D E L AV L U L E Å

Slalombacken på Ormberget är välbesökt även under barmarkssäsong.

Att springa, promenera eller gå med stavar upp och nedför backen är bra träning och ger rejält med puls.

– Pizzorna bakas i vedeldad ugn, så 1,5 kubik ved räcker ungefär två veckor, berättar Simon Rosén, en av ägarna.

Utöver pizzerian finns en golfhall med simulatorer där spelare kan träna puttar och svingar. Golfhallen har självservice och kan bokas alla dagar i veckan.

– Just nu är det rätt lugnt, högsäsongen är från oktober till maj, säger han.

Desto större tryck är det på de napolitanska pizzorna.

– Våra pizzor är ett riktigt hantverk och degen är a och o. Den deg vi blandar under dagen kan vi börja grädda först nästa kväll. Vi har öppet fyra timmar och kan då göra max 120 pizzor. Därför säljer vi de flesta pizzor via förbokning.

Biblioteket på Björkskatan har fått göra två omstarter på kort tid. När Björkskataskolan brann våren 2018 drabbades också biblioteket som ligger i samma byggnad. Efter saneringen var det öppet i några månader innan man fick stänga igen för ventilationsbyte.

– Det har varit mycket arbete, men vi har återhämtat oss bra och besökarna har hittat tillbaka, säger enhetschef Sofia Lundmark.

Sedan i våras är biblioteket ett av Luleås två meröppna bibliotek. Det betyder att besökarna med hjälp av en nyckeltagg kan nyttja biblioteket även utanför ordinarie öppettider för att låna böcker, använda datorer, studera eller bara vara. Och meröppet är uppskattat.

– När jag kom till jobbet en morgon mötte jag en tjej som sa ”jag bara älskar det här”. Det kom direkt från hjärtat, berättar bibliotekarie Yvonne Nilsson.

Corona har inneburit att biblioteket fått anpassa sina programaktiviteter.

– Vi har till exempel pausat vårt handarbetskafé och sagostunderna för barn. Vi har börjat med take away-service där vi plockar ihop böcker och lämnar vid dörren, säger Sofia Lundmark.

Men omstarter har de som sagt varit med om förr och viljan att väcka läslust finns kvar.

Fotboll, pizza och böcker. Lägg till livsmedelsbutik, flera förskolor och skolor, hälsocentral, apotek, bageri, gym – och så förstås närheten till Ormberget. Det är förståeligt varför Björkskatan är populärt, framför allt bland barnfamiljer.

Gångbron mellan Björkskatan och Porsön kallas ”Noll-kelvinbron” av studenterna. Det är de isande vindarna vintertid över Björkskatafjärden som gett upphov till namnet.

Simon Rosén chipptränar i golfhallen som ligger i den tidigare Björkskatakyrkan.

B J Ö R K S K ATA N I S I F F R O R

• 4

334 invånare (2019-12-31)

• Medelålder • Fyra

HÄLLBACKEN

42 år

förskolor (varav en fristående)

• Fyra

skolor; två låg- och mellanstadieskolor, en högstadieskola samt en fristående f-9-skola.

• Tre

PORSÖN

Björkskatan

pizzerior

LULSUNDET

Se och uppleva Stadsdelsparken med spegellabyrint, Ormberget, idrottsplatsen med klätterställning och skateboardyta.

L U L E Å LERBÄCKEN

BERGVIKEN

ÖSTERMALM HERTSÖN

Varför heter det Björkskatan? Även infödda Luleåbor har svårt att lära sig att stadsdelen heter Björk-skatan och inte Björks-gatan.

Namnet kommer troligen från att området ligger på en björkbevuxen udde. Det fornnordiska namnet för udde är skata.

CENTRUM

LÖVSKATAN

BERGNÄSET

SVARTÖN

9

10

UPPSLAGET

Stadens rkitektur

Josefina Nordmark arkitekt och VD på arkitektkontoret Nordmark & Nordmark

Luleå kommun vill ta ett bättre grepp om stadens arkitektur, bland annat genom att ta fram en arkitekturpolicy. Men vad är god arkitektur?

Vårt Luleå bjöd tre samhällsaktörer för att diskutera just det. Här delar Johan Eriksson-Buhr, stadsarkitekt på Luleå kommun, Josefina Nordmark, arkitekt och VD på arkitektkontoret Nordmark & Nordmark och Gunnar Tåhlin, VD på fastighetsbolaget Galären sina tankar om Luleås arkitektur och utveckling.

Text: Malin Svedjeholm / Foto: Magnus Stenberg Grafik: Joakim Höggren och Shutterstock

Josefina: God arkitektur är något som är hållbart över tid. En byggnad kan vara tidstypisk, men ändå ha kvaliteter som gör att det håller över tid. Människor mår bra i en sådan miljö. Fint och fult är rätt så ointressant, viktigare att prata om grundläggande kvaliteter i den byggda miljön, eller bristen på kvaliteter.

Genom att bedöma arkitektur utifrån begreppen fint och fult reducerar man arkitektur till något ytligt, arkitektur är så mycket mer. Den som skapar miljöer måste ha inlevelseförmåga och kunna tänka sig hur olika människor upplever platsen.

Gunnar: Omgivningen kan vara avgörande för hur man upplever en byggnad. När man gör en byggnad måste man titta på vad den tillför i staden och vad som saknas där. Arkitekturen är summan av alla små detaljer.

Josefina: Det du är inne på, anpassning till platsen, är viktigt eftersom det behövs en ordentlig analys av platsen innan det görs någonting.

Johan: Jag tänker ofta på hur mycket bättre något hade kunnat bli med en entré eller annat som skapar en tydligare kontakt till omgivningen, att byggnadsverket relaterar till platsen.

Hur kommer vi dit?

Josefina: Samverkan. Det är viktigt att ha med alla aktörerna i ett tidigt skede och även hålla ut, eftersom det kan försvinna viktiga kvaliteter på vägen. När man tappar bort det långsiktigt hållbara i slutprodukten är det inte bra för människorna och staden, men inte heller för den som ska förvalta byggnaden.

Johan: Vi i kommunen har ju ett mycket stort ansvar kring det här, att hålla frågorna kring kvalitativ arkitektur vid liv genom de olika processerna, från idé, detaljplan till bygglov.

Josefina: Jag tror också det, annars finns det risk att detta ansvar helt hamnar hos arkitekten, att värna om den

UPPSLAGET

Gunnar Tåhlin VD på fastighetsbolaget Galären

lilla människan i miljön. Det blir ett jättebra stöd för oss om kommunen stöttar med de övergripande kvalitetsfrågorna, att vi vet vilken roll kommunen har.

Gunnar: Det här är jätteviktigt. Har vi ett nytt område där vi ska ställa hus bredvid varandra, så är vi beroende av att andra byggherrar också gör som det är tänkt. Så att inte ett skyltfönster i markplan förvandlas till en tvättstuga.

Vi tycker det är viktigt att det här inte kommer bort på vägen.

Johan: Jag brukar fråga aktörerna vilket som är det arkitektoniska konceptet i deras projekt. Det bör finnas ett svar på det. De arkitektoniska värdena får inte reduceras för mycket, det ska inte vara enbart fokus på ekonomin när man bygger.

Ja, vi har förflyttat oss, men Luleå har en bit kvar innan vi är ikapp jämförbara kommuner där man har jobbat mer med stadsbyggnadsfrågor.

Johan Eriksson-Buhr stadsarkitekt på Luleå kommun

Gunnar Tåhlin

Josefina: Vi har sett hur olika det kan se ut i olika kommuner redan i bygglovsskedet, vissa kommuner är intresserade av detaljer i utformningen, de vill få ett grepp om hur det ska se ut.

Så kan ju en kommun också jobba.

Johan: Det behöver finns ett gemensamt avstamp, en gemensam målbild i ett projekt.

Gunnar: Jag håller med till hundra procent. Vi har en historik där det totala engagemanget inte har varit tillräckligt stort, men nu har kommunen tagit ett avstamp. Det finns en stadsarkitekt och det ska skapas en arkitekturpolicy.

Min erfarenhet är att bra arkitektur inte behöver vara dyrt, men där stöter man ofta på meningarna ”så har vi aldrig gjort” eller ”så har vi alltid gjort”.

Josefina: Det handlar ju om en kunskap om hela processen via kommunen, arkitekten, byggaktören och entreprenören. Som arkitekt behöver jag veta alla ramar. Jag har gärna med mig entreprenören redan från början för

att kunna ha en dialog. Då kan vi göra något bra och hållbart av sådant som sparar pengar också.

Johan: En annan fråga jag brukar ställa är: kommer vi att ta med oss våra besökare till den här platsen om tio år och vara stolta över den? God arkitektur handlar om att möta ett behov som finns och överträffa förväntningarna i lösningen. Inlevelseförmåga är något vi behöver prata mer om.

Josefina: När jag har byggt ett hus frågar folk om jag är nöjd. Jag säger att jag inte kan svara på det innan jag vet att de som bor i huset är nöjda. Om de är det kan jag bortse ifrån att allt inte blev exakt som jag ville.

Gunnar: Det finns ett motsatsförhållande här. Om jag ska bygga bara för att göra de som bor i huset så nöjda som möjligt, så ska jag göra jättestora inglasade balkonger, stängda gårdar och så vidare. Men det är ju inte en attraktiv livsmiljö i staden. Det vi strävar efter är en levande uttrycksfull stad som folk vill flytta till. Det har skett positiva saker i Luleå kring det här, till exempel omdaningen av gågatan.

Josefina: Allt kring de olika konflikterna går ju att lösa, både för den som bor i huset, den som passerar varje dag och för näringsidkare.

Johan: Det är sant att utan ekonomi finns inget projekt, men projektet ska ju överleva över tid också, därav får inte ekonomin och exempelvis kvantiteten bostäder vara den enda styrande faktorn i ett byggprojekt.

Gunnar: Om man höjer blicken ser man att om Luleå blir en mer attraktiv stad så ökar värdet på de fastigheter som finns. Ja, vi har förflyttat oss, men Luleå har en bit kvar innan vi är ikapp jämförbara kommuner där man har jobbat mer med stadsbyggnadsfrågor.

Men vi ser att det är lönsamt för oss att förbättra fastigheter, som till exempel i Notviksstan. Då har vi lyckats, för vi skapar mer värden än bara sista raden i budgeten.

Josefina: Precis, och oavsett om man tittar utifrån ett ekonomiskt eller mänskligt perspektiv så är långsiktigt tänkande något som bidrar och genererar nya kvaliteter. Att inte bara tänka kortsiktigt på ekonomi. Det blir ännu viktigare utifrån miljöperspektivet. För att belasta miljön så lite som möjligt ska vi göra det ordentligt när vi väl bygger något. Det ska vara en byggnad med långsiktiga kvaliteter, som kan växa med staden och leva med människorna.

11

12

FOKUS

Carl Wangel, Johan Sjökvist och Kjell-Åke Johansson (fr v) är Luleå Business Regions tre verksamhetschefer som tillsammans med VD Jenny Hellman leder varsitt område i arbetet med att utveckla Luleås näringsliv.

Luleå behöver växa både inifrån och utifrån I Luleå skapas nya jobb i näringslivet när någon startar ett nytt företag, när företag som finns här utvecklas och växer eller när företag väljer att komma hit och etablera sig. Luleå behöver därför bättre förutsättningar för att växa – både inifrån och utifrån.

Text: Carl Wangel / Foto: Julia Edbom

Det kommunala bolaget Luleå Business Region har uppdraget att utveckla kommunens arbete inom näringslivsoch destinationsutveckling. Tillsammans med näringsliv, universitet och andra aktörer ska bolaget arbeta för en långsiktigt hållbar näringslivsutveckling som ökar Luleås attraktionsoch konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Arbetet ska bidra till att det blir fler jobb i Luleå, branscher utvecklas, fler människor besöker oss och att fler vill investera och etablera sig i Luleå.

Carl Wangel är marknadschef i bolaget och arbetar för att utveckla Luleås framtida förutsättningar för konkurrenskraft och attraktivitet.

Vid sidan av att bearbeta befintliga och potentiella marknader jobbar Luleå Business Region med opinionsbildning och påverkan i nationella och internationella sammanhang.

– Det handlar om att finnas där besluten fattas, men inte bara som ambassadör för Luleå, utan också som advokat för våra intressen och det näringslivet behöver. Genom

påverkansarbete nationellt och internationellt kan vi säkerställa näringslivets långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft, säger Carl Wangel.

I Luleå finns ett stort och varierat näringsliv där många företag visar vilja att expandera och växa. Förståelse för företagens förutsättningar och affärslogik är en kärna i Luleå Business Regions verksamhet. Affärsutvecklingsarbetet som bolaget bedriver handlar ofta om att initiera projekt och samarbeten med andra näringslivsaktörer som direkt och i framtiden skapar affärsnytta.

– Där är dialogen med företagen viktig för att uppmärksamma företagens situation och de behov och utmaningar som finns på både kort och lång sikt.

Vi utökar därför vårt arbete med att besöka och samtala med alla delar av näringslivet, stora som små företag och företag som finns både i och utanför stan. De befintliga företagen som redan valt att verka i Luleå är målgruppen för vårt affärsutvecklingsuppdrag, säger Kjell-Åke Johansson som är chef över affärsutvecklingsarbetet.

Företagen behöver förutsättningar för att kunna växa, inte minst behöver de fler och nya affärer.

Jenny Hellman, VD, Luleå Business Region

Intresset är stort hos både stora och mindre företag att komma till Luleå och etablera sig. Arbetet med etableringar varierar, det kan handla om allt från frågor om lediga lokaler eller fastigheter att hyra till komplexa behov av mark och annan infrastruktur för att kunna etablera sig. Projektet Hybrit för att tillverka fossilfritt stål är ett aktuellt exempel.

– För större etableringar är det nästan alltid en lång process och många saker som ska falla på plats. Ofta tar det flera år och samtidigt konkurrerar vi med många andra platser i Sverige, Norden och världen. Alla vill ha nya etableringar. För att vi ska kunna vara med och konkurrera måste vi vara duktiga på att arbeta tillsammans i hela kommunkoncernen och även med andra aktörer för att Luleå ska bli naturlig plats att komma till och växa i. Företag väljer alltid den plats som matchar deras behov bäst, säger Johan Sjökvist som är Luleå Business Regions etableringschef.

Det är ett teamwork i bolaget, tillsammans med näringslivet och med många andra eftersom allt hänger ihop.

– Ibland tänker vi kanske inte på hur allt hänger ihop. När fler besöker Luleå ger det intäkter till företagen, när företag väljer att komma hit och etablera sig skapar det jobb för oss som bor här och samma sak gäller när företag som finns här växer eller när någon startar ett nytt. Företagen behöver förutsättningar för att kunna växa, inte minst behöver de fler och nya affärer, säger Luleå Business Regions VD Jenny Hellman.

A K T U E L LT

Fredrika Johansson är projektledaren och eldsjälen bakom Creative Ebeneser.

Hon hoppas att fler ska våga starta företag inom de kulturella och kreativa näringarna.

Norrbotten media week (NMW) är ett årligt arrangemang som vill lyfta fram den norrbottniska kreativiteten och inspirera till nya idéer och projekt. Initiativet kommer från de kulturella och kreativa näringarna i Luleå, Boden och Piteå.

En kreativ satsning för unga

Fakta • Luleå

kommun, Region Norrbotten, Längmanska företagarfonden och Sparbanken Nord finansierar Creative Ebeneser.

• Totalt

beräknas projektet pågå under 2,5 år och kosta drygt 2,5 miljoner kronor.

• Till

kulturella och kreativa näringar räknas företag inom t ex design, foto, film och tv, litteratur, arkitektur, bildkonst, musik, gamification (spel) och mediaoch kommunikationsbyråer.

Kulturcentrum Ebeneser blir mötesplatsen för en ny satsning inom området kulturella och kreativa näringar (KKN) när projektet Creative Ebeneser drar igång under hösten.

För att ge små och medelstora företag möjlighet att stärka lönsamheten och tillväxten satsar Luleå kommun drygt 1,2 miljoner kronor till projektet. En förhoppning är att det ska locka fler unga att våga välja jobb som kreatörer.

Text: Monika Aunes / Foto: Anders Alm och Vinter

På Kulturcentrum Ebeneser ska företagen kunna använda lokalerna som tillfälliga arbetsplatser, för kundmöten och liknande. Att det är en känd plats och att det redan finns ett befintligt nätverk ses som framgångsfaktorer.

Fredrika Johansson är projektledaren och eldsjälen som brinner för Ebeneser och nätverkande. Hon är även den som är initiativtagare till projektet Creative Ebeneser.

– Tankarna kring det här projektet har funnits hos mig ganska länge och vi har ju funderat på vad vi ska göra med Ebeneser under veckodagar och dagtid

när vi inte har annan verksamhet. Det känns som att tiden är mogen nu för den här typen av satsning, säger hon.

Förutom en mötesplats ska projektet även erbjuda aktiviteter med fokus på inspiration och kompetens. Genom bland annat föreläsningar, seminarier och workshops, såväl digitalt som på plats på Ebeneser, ska deltagarna få verktyg för att få sina företag att överleva och växa långsiktigt. Samverkan med andra liknande projekt och samarbete med till exempel Filmpool Nord, BD Pop och Nyföretagarcentrum Nord är en viktig del i arbetet.

Fyra föreläsningar och två seminarier ska hållas innan årets slut. Projektet ska utvecklas och utvärderas allt eftersom.

– Utmaningen är att alltid vara relevant och uppdaterad i en föränderlig värld, att inte glömma bort att ha örat mot rälsen. Men det är också det som är väldigt spännande, säger Fredrika Johansson och fortsätter: – Den rådande pandemin måste vi förhålla oss till men det har också betytt att den digitala mognaden och utvecklingen har gått väldigt fort. Det är det nya normala nu, och det är en viktig demokrati- och tillgänglighetsfråga.

Maria Bergman är samhällsstrateg på Luleå kommun och hon förklarar varför kommunen satsar på kulturella och kreativa näringar: – Om Luleå ska växa behövs en bred och växande arbetsmarknad, och kulturella och kreativa näringar är en del i den arbetsmarknaden som vi vill utveckla. Förutom att de bidrar till fler arbetstillfällen, tillväxt och en breddad bransch bidrar de också till att skapa ett attraktivare Luleå och Ebeneser är ett exempel på det.

13

14

FOKUS

Med de extra pengarna kan vi öka satsningen på personalen och därmed även öka kvalitén i omsorgen.

Nina Lind, avdelningschef HR och kvalitet, Luleå kommun

Projektet Äldreomsorgslyftet ska möjliggöra för anställda inom kommunalt finansierad vård och omsorg, att kunna utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid.

– Vi erbjuder redan nu våra tillsvidareanställda medarbetare att utbilda sig under arbetstid till undersköterska eller stödassistent, säger Nina Lind och fortsätter: – Med de extra pengarna kan vi öka satsningen på personalen och därmed även öka kvalitén i omsorgen.

Miljoner till omsorgspersonal Luleå kommun får 12 miljoner kronor av regeringens satsning Äldreomsorgslyftet.

Satsningen gjordes efter utbrottet av covid-19, som har synliggjort de utmaningar som vård och omsorg står inför, särskilt äldreomsorgen.

– Ett välkommet tillskott till den kompetenshöjning för vårdbiträden som vi redan har påbörjat, säger Nina Lind, avdelningschef på kommunen.

Text: Karin Kemi / Foto: Luleå kommun

Fast anställning väntar De vårdbiträden som nappar på erbjudandet om att utbilda sig till undersköterska eller stödassistent får direkt en fast anställning, en så kallad tillsvidareanställning.

Eftersom kommunen har ett stort rekryteringsbehov i denna sektor är alla nytillskott viktiga.

– Antalet äldre i befolkningen ökar och vi behöver ständigt fler medarbetare inom omsorgen, förklarar Nina Lind.

De som redan jobbar inom äldreomsorgen, som timanställda eller visstidsanställda, kommer att prioriteras.

Samarbete med gymnasieskolan Kompetenslyftet genomförs inom gymnasieskolans vård- och omsorgscollege. De som redan har gymnasiebetyg i svenska och samhällskunskap har största förutsättningar att klara utbildningen. Äldreomsorgslyftet innebär ett ökat behov av utbildningsplatser. Något som gymnasieskolan nu jobbar för att tillgodose.

FOKUS

”Möjligheten till en första anonym kontakt kan vara avgörande”

Det har blivit enklare att få råd och stöd för den som har problem med alkohol, droger eller spel om pengar. Till nyöppnade RoS-mottagningen kan Luleå kommuns medborgare vända sig, kostnadsfritt och anonymt.

Text: Bo Henry Pettersson / Grafik: Joakim Höggren

– Ingen fråga är för liten, vi arbetar för att så tidigt som möjligt erbjuda råd och stöd innan problemen förvärras, förklarar Tina Bernstav, socionom och rådgivare på RoS-mottagningen (Råd och Stöd).

Den som har problem med alkohol, droger eller spel om pengar och behöver stöd, kan vända sig till RoS-mottagningen. Även anhöriga är välkomna och kan få stöd enskilt eller i grupp.

Mottagningen för inga journaler och personalen har sekretess. Det krävs inte något biståndsbeslut men den som har ett beroende kan behöva fler insatser.

– Om råd och stöd inte är tillräckligt och det behövs mer långvarig behandling, hjälper vi gärna till med den kontakten, säger Tina.

Fakta om Folkhälsa Luleå kommun arbetar med olika förebyggande insatser inom området folkhälsa.

Ett arbete som innebär att kommunens medborgare, på ett enkelt sätt ska ha tillgång till råd och stöd, kostnadsfritt och med tystnadsplikt, kring psykisk ohälsa, våld, beroende (RoS) eller utanförskap.

Tina Bernstav, som tidigare arbetat inom socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården, vet att ett beroende ofta är starkt förknippat med skuldoch skamkänslor. Många är rädda för att för att bli avslöjade eller hamna i socialtjänstens register.

– Möjligheten till en första anonym kontakt kan vara avgörande för att våga ta det första steget till att få hjälp, och det är där vi kommer in, säger Tina.

KONTAKTA OSS

Ring 0920-45 30 00 eller maila radostod@soc.lulea.se. Det är kostnadsfritt att besöka RoS-mottagningen och arbetet bedrivs utifrån beprövade metoder som är grundade i aktuell forskning.

Ingen fråga är för liten, vi arbetar för att så tidigt som möjligt erbjuda råd och stöd.

Tina Bernstav, socionom och rådgivare på RoS-mottagningen

15

16

INBLICKEN

Ljuva båtliv Det finns goda möjligheter att leva båtliv i kuststaden Luleå om somrarna. 1 312 öar att upptäcka, omkring 40 småbåtshamnar och gott om soltimmar.

Vårt Luleå träffade en entreprenör som möjliggör Luleås båtliv och en familj som njuter av det.

Text: Stina Engman / Foto: Viveka Österman

– Kusten är klar, hojtar fyraårige Wilmar när vi kliver ombord på familjen Sundvall-Taavos 33 fot långa båt i Ettans Båthamn.

För Tomas och Maria Sundvall-Taavo började dock båtlivet i betydligt mindre skala. De testade sig fram med resor med turbåt och vänner tills de, för tio år sedan, tog steget och köpte egen båt.

Sedan dess har både familjen och båtintresset vuxit. Idag har Maria och Tomas två söner, Axel, 9 år och Wilmar, 4 år och båtlivet tilltalar dem alla.

– Det är familjens största gemensamma intresse. Jag uppskattar friheten, lugnet och tystnaden, säger Tomas.

– Och naturen, man får ladda batterierna när man är ute, flikar Maria in.

För barnen innebär båtlivet mycket bad, fiske och en och annan rodd-tur i familjens gummibåt.

– Barnen har alltid något att göra när vi är ute. De hittar vänner vid varje brygga och det är inget tjat om skärmar, säger Maria. Även om familjens båt är stor och enligt Wilmar kan göra ”stora vågor som Laponia” så tar familjen det lugnt på sjön. De puttar på i sju knop och njuter av färden.

En tidig sjösättning i maj, vackra junihelger och en semester som nästan uteslutande spenderades i skärgården har gett familjen många båtnätter i sommar. Brändöskär och Småskär tillhör favoritdestinationerna.

– Jag tror inte att folk riktigt förstår hur fin skärgård vi har. Många reser för att upptäcka vackra stränder men det behövs inte. Skvalpen en fin augustidag är som att vara i Thailand, säger Tomas och fortsätter:

INBLICKEN

De nybyggda bostäderna i Kuststad utgör en passande bakgrund till Ettans båthamn, där familjen Sundvall-Taavo har sin båt.

De få sommardagar som de inte puttrar runt i skärgården vill säga.

– Det är välordnat i Luleå skärgård, god service, det finns guider, ved och så är det billigt om man jämför med andra platser. Att vi tog steget att bli med båt har vi inte ångrat en sekund.

I Harrviken, längs vägen ut till Lövskär, bygger entreprenörerna Erik och Mona Finni en ny båthamn, Harrvikens Marina. När allt står klart ska här finnas 200 båtplatser, byggnader för vinteroch varmförvaring samt parkeringsplatser, grönytor och kullar.

– Jag vill att det ska bli som en oas vid vattnet, berättar Erik Finni när vi besöker honom på tomten i slutet av augusti.

Harrviken ligger cirka en mil från Luleå centrum. Avståndet till Klubbviken är tre distans vilket motsvarar cirka 5,5 kilometer. Närheten mellan hamn och skärgård är något Erik menar att båtägare uppskattar. Han och frun

Entreprenören Erik Finni, 63 år, och hans fru Mona är de som ligger bakom projektet Harrvikens Marina. När allt står klart kommer där att finnas 200 båtplatser och både vinter- och varmförvaring. Först ut på marken i Harrviken är garagebyggnaden som redan i höst ska erbjuda 60 platser för vinterförvaring.

Mona har spenderat mycket tid på sjön genom livet och haft egen båt i 16 år.

Hamnen började de arbeta med redan för tio år sedan.

– Vi brinner för Luleå skärgård och vi vet att behovet av båtplatser i Luleå är stort, redan nu har vi 240 personer i kö till våra 200 båtplatser, berättar Erik.

På tomten är en 800 kvadratmeter stor garagebyggnad på väg upp. Den ska stå klar i höst och erbjuda vinterförvaring för båtar, husbilar och husvagnar. Intill kommer en lika stor byggnad för varmförvarig att byggas. Själva hamnen är ännu inte påbörjad. Paret inväntar beslut från Mark- och miljödomstolen om att få börja muddra. Ett beslut som ska komma under hösten.

– Det har varit en lång kamp och vi ser fram emot att börja arbeta.

Om allt går som det ska bör det finnas båtplatser i hamnen till säsongen 2021, säger Erik Finni.

17

18

R E K O M M E N D E R AT

issuu.com/luleakommun

Vårt Luleå är tidningen för kommunens medborgare.

Den levereras fyra gånger per år till alla hushåll. Senaste enkäten visar att nästan 90 procent läser papperstidningen Vårt Luleå.

Bläddra i tidningen digitalt

vartlulea.se Läs dagsaktuella artiklar

Nu kan du även läsa papperstidningen Vårt Luleå digitalt på tidningstjänsten issuu.com Visste du att Vårt Luleå finns även som nyhetssajt? Den uppdateras varje vardag med nyheter, fördjupning och berättelser om Luleå kommun, platsen Luleå och våra verksamheter inklusive bolagen.

Vårt Luleå har även en egen playkanal, med filmade nyheter och reportage.

vartlulea.se/play Titta på nyhetsfilmer och reportage

BOKTIPS

APRIL APRIL – en rimmad saga om en märklig rymdraket som sticker från jorden till en knäpp planet Text och bild av Bo Renberg. Utgiven av Luleå Domkyrkoförsamling 2020 Inte visste jag att domkyrkans torn är något helt annat än det ser ut att vara! April är en planet som rymdraketsföraren Ove upptäcker tillsammans med sin morfar. På April bor lurifaxerna som pratar tvärtomspråk. Där trivs både morfar och Ove – för vem gillar inte att prata tvärtomspråket? Fina teckningar och fantastiska rim, nästan i Lennart Hellsing-klass.

Agneta Krohn Strömshed • biblioteken i Luleå

Tankar i coronans tid

Här uppe ser man ju hela Kiruna!

Lars Hedström, Charlotte Lindmark, Hans Olov Ohlson, Svante Lindqvist.

Ordfirman 2020

Text och bild av Christina Edin.

Ordfirman 2019

Det här är en riktig liten pärla av fyra mycket goda ordekvilibrister som skriver medkännande, berörande, sorgligt och roligt om sina tankar i coronans tid. Vilka fina författare vi har – och jäsans är numera mitt nya kraftuttryck. Sista raderna i Lars Hedströms dikt ”Den hårda vinden” får avsluta: ”Vi är inte skapta för att lära av livet. Som ständigt nyfödda möter vi varje morgon spegelblanka”.

Kiruna december 1969. Kompisarna Stina och Pentti får följa med till stadshuset där gruvarbetarna håller strejkmöte. Bilderna är ritade i naiv stil men någon bilderbok är det inte – texten känns mer riktad till vuxna och boken är ett viktigt inlägg i den norrbottniska och svenska historian. I slutet får vi förklaringen till den stora gruvstrejken december 1969–februari 1970 och som lämnat spår i form av nya arbetsmiljölagar.

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

GODA RÅD

Kom ihåg att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid samtliga aktiviteter och evenemang. Se respektive arrangörs hemsida för mer information.

Kompispatrullen En musikföreställning för barn 11 över 4 år. Kompispatrullen okt sprider budskapet om FN´s barnkonvention med allsångsvänlig musik och underhållning.

Plats: Kulturens Hus, Lilla salen Tid: 14.00

RAW på turné i Luleå Sveriges största standupklubb, RAW comedy club kommer till Luleå. På scenen: Josefine Sonck, Özz Nujén, Måns Möller och Mårten Andersson.

Plats: Kulturens Hus, Stora salen Tid: 21.00 6 nov

Höststäda med Frida på Lumire

Bibliotekets skaparyta Bling bling…

På Kvinnobiblioteket Björkskatan hittar du konstnären Inger Wennberg Mukkas utställning Bling Bling…

Plats: Kvinnobiblioteket Björkskatan Tid: Se öppettider på www.bibblo.se –25 okt

Varje onsdag under hösten har Biblioteket öppet Skaparytan. Här kan du som är nyfiken på teknik skapa på egen hand eller med hjälp av bibliotekets personal. För alla åldrar.

Plats: Entréplan, Luleå stadsbibliotek Tid: 12.00–16.00

Det är skönt att rensa och bli av med gammalt skrot.

Under vecka 43 hämtar Lumire grov och restavfall hos villaägare i Luleå utan extra kostnad. Frida Nilsson ger tips om hur du sorterar rätt och hur hämtningen går till.

Vad hämtar Lumire?

Jag hämtar upp till tre kollin á 25 kg. Till exempel: en cykel, en fåtölj och ett bord. Jag kan dessvärre inte hämta elektronik, farligt avfall eller trädgårdsavfall, utan hänvisar er då istället till återvinningscentralerna.

Så här gör du: 1. Sortera ut avfallet, sök i vår sorteringsguide ifall du är osäker på hur avfallet sorteras.

2. Paketera avfallet vid behov.

Märk sedan med ”grovavfall” 3. Boka in en hämtning på 0920-25 09 00 senast den 16 oktober.

Arkeologi i Norrbotten Norrbottens museum bjuder in till utställningen Arkeologi i Norrbotten som bland annat visar forskning och föremål från arkeologiska undersökningar i länet samt intervjuer med arkeologer.

Plats: Norrbottens museum Tid: Se öppettider på www.norrbottensmuseum.se – 31 dec

Grafiktriennalen XVI Kulturens Hus bjuder in till den 16:e upplagan av Grafiktriennalen där du kan ta del av över 300 grafikverk från hela Norden.

Utställningen visas tisdag–lördag.

Plats: Konsthallen, Kulturens Hus Tid: Se öppettider på www.kulturenshus.com 3 sept –1 nov

4. Lyft ut avfallet dagen innan planerad hämtning, placera det vid era sopkärl.

Läs mer om hämtningen av grovavfall och restavfall på lumire.se

19

HISTORIEN

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet. lulea.se

Även i stan, nedanför Domkyrkan, förvarades hö och halm till de tyska trupperna i norr. Pojken på bilden är fotografens son.

Foto: Helmer Widlund

Det tyska malmfartyget Curityba i väntan på last.

Juli 1940.

Foto: Börje Berglund

Skinka istället för trämassa: SCA:s massamagasin blev centralförråd för tyska krigsmaktens militärlager. Foto: Gustaf Holmström

80 år efter tysktransporterna

skälen till att Luleå blev tyskarnas logistiknav. Både förnödenheter till trupperna i Nordnorge och finska Lappland samt järnmalm fraktades via Luleå. Bara under julimånaden 1940 skeppades 1,1 miljon ton malm till den tyska vapenindustrin från Luleås hamn.

Sverige var neutralt under andra världskriget men tillät tyskarna transportera manskap och material genom Sverige. Luleå var en viktig knutpunkt för transporterna av förnödenheter till de tyska trupperna i Nordnorge.

Vårt Luleå påminner om ett viktigt skede i Luleås historia.

SCA:s massamagasin i Karlshäll blev centralförråd där mat till den tyska militären förvarades: konserver, skinka, smör, gryn, rågmjöl samt hästfoder.

Ungefär 20–30 personer arbetade där, det var välkomna och välbetalda jobb i en tid med hög arbetslöshet.

Text: Katja Güth Laitila / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv

Den 4 oktober 1940, för exakt 80 år sedan, var en vacker höstdag när det tyska fartyget ISAR anlände till Luleå hamn med 1 000 SS-soldater ombord. De tillhörde den andra bataljonen av SS-styrkan Totenkopfstandarte Kirkenes som var på väg till Nordnorge med ordern att förstärka trupperna i östra Finnmark inför anfallet mot Sovjetunionen.

Förbandet medförde vapen och ammunition, bland annat 780 gevär och tre pansarvärnskanoner, 50 bilar, lastbilar och motorcyklar. Transporten stred mot Sveriges neutralitet.

Att tyskarna inte bara transiterade sårade och soldater på permission utan även skulle forsla vapen och förflytta trupperna genom landet var en svårsmält tanke, redan då.

Men transporten fortsatte. Midsommar 1941 transiterades divisionen Engelbrecht genom Sverige till norra Finland.

Under åren 1940–1943 forslades sammanlagt 2,1 miljoner tyska soldater, över 100 000 vagnslaster vapen och utrustning genom Sverige.

Luleås strategiska läge och Sveriges neutralitet under kriget utgör de två

Den 23 juli 1943 sades transisteringsavtalet upp, förråden avvecklades några månader senare. Andra världskriget slutade i Europa den 8 maj 1945 med tyskarnas kapitulation.

Tyskmagasinen i Karlshäll brann ner på midsommardagen 2016. Ju mindre synliga minnesmärken som finns desto viktigare är det att hålla minnen och medvetandet om historien vid liv.

KÄLLOR

Lars Gyllenhaal, James F. Gebhardt: Slaget om Nordkalotten Siv Rehn: Tysk närvaro i Norrbotten (Stadsarkivets årsbok 2001) Per Iko: Tysk SS-bataljon genom Luleå (Stadsarkivets årsbok 2016 –2017)