Vårt Luleå / nr 1 / 2023

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 1 • 2023

Tillsammans in i framtiden Industrierna, kulturen, jobben och hållbarheten

God mat för äldre och yngre

Initiativrik gemenskap på Bergnäset

Fler unga ser möjligheter i Luleå

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

KOMMUNENS WEBBPLATS LULEA.SE HAR FÅTT ETT NYTT UTSEENDE!

Välkommen att kika in på lulea.se.

När blir man Luleåbo på riktigt?

Jag flyttade till Luleå år 2019 för att läsa vid LTU och sedan ett år tillbaka jobbar jag som kommunikatör på kommunen. Först när jag slutat plugga började Luleå bli min stad.

Under hela studietiden var Porsöbubblan mitt hem. Inte Luleå, utan det där lilla samhälle som har skapats ute på Porsön runt universitetet. Som student kände jag ingen större anledning att lämna den trygga bubblan då allt jag behövde fanns inom gångavstånd. Allt gick per automatik, seminarier, föreläsningar, föreningsliv och allt annat som rör studentlivet. Ibland glömde jag nästan bort i vilken stad jag bodde, förutom när kylan och snön kom! Det var en lika stor chock varje år, eftersom det hände redan i oktober.

Jag tror många studenter söderifrån delar min upplevelse. När du är klar med studierna står du mellan att lämna Porsöbubblan och försöka bli en del av samhället eller flytta söderut igen. Det är enkelt att välja det som känns tryggast och flytta till ett samhälle du har starkare koppling till.

Jag gjorde precis tvärt om. Jag hade ju flyttat till Luleå av en anledning även om jag nästan hunnit glömma den. Inte bara på grund av universitetet, utan för att skapa mig ett liv här i norr. När jag väl lämnade Porsöbubblan förändrades min vardag drastiskt. Jag fick uppleva allt Luleå har att erbjuda, ett rikt stadsliv med kultur och shopping, en vacker landsbygd, en härlig skärgård och ett bra liv. Och jag ser just detta som en utmaning i mitt arbete som kommunikatör för platsvarumärket Luleå.

Att fler studenter ska vilja stanna.

Att berätta för dem vilket bra liv man kan få i Luleå, innan de flyttar härifrån.

Ibland känns det som en omöjlig uppgift att spräcka Porsöbubblan, men det finns hopp. Jag som skåning har acklimatiserat mig nu och jag är säker på att andra sörlänningar kan det också.

Rebecca Hansson skribent

FÖLJ @LULEÅSWEDEN! Kontot Luleasweden på

Instagram och Facebook är för dig som vill inspireras av livet i Luleå. Här får du tips på både nuvarande och kommande aktiviteter och event i kommunen.

Omslagsbilden Noah Johansson på Vintergatans förskola ska snart äta lunch, med mycket grönt på tallriken. Mer om goda och hållbara måltider för barn på sidan 14!

Foto: Jennie Lind.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet Redaktör: Frida Mörtsell Ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila Grafisk form: Joakim Höggren Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Sök sommarjobb nu!

Framtidens Luleå i siffror Visionen för Luleå 2040 antogs 2008 och handlar om att skapa ett attraktivt Luleå som är hållbart över tid.

Är du på jakt efter ett varierande sommarjobb där du jobbar med människor och slipper sitta instängd på ett kontor? Som vikarie inom vård, stöd och omsorg gör du viktiga insatser för andra och får massor tillbaka.

Läs mer och sök på lulea.se/sommarjobb

Invånare:

100 000

För att nå 100 000 invånare till 2040 behöver Luleå växa med drygt 1200 invånare varje år.

Sportlov i Luleå!

På kommunens nyhetssida vartlulea.se finns tips för dig som ska spendera sportlovet i Luleå.

Mysiga utflykter och aktiviteter i ett vintrigt landskap!

Nya jobb:

+ 5000

De stora industriinvesteringarna beräknas skapa ca 5000 nya arbetstillfällen i Luleå.

Bostäder:

+10 000

Välkommen till mötesplats Ekan

0

Illustration: Christina Jonsson

För att våra nya invånare ska ha någonstans att bo, behöver vi bygga många nya bostäder framöver.

klimatpåverkan

Nu lanseras Lilla Krisinfo – en webbplats för barn om kriser

Målet är att allt detta ska kunna rymmas inom ramen för ekosystemets gränser och inte påverka klimatet.

Följ Luleås kanaler!

Ekan är en nyöppnad träffpunkt för dig som har en psykisk funktionsnedsättning. En plats där du kan känna dig trygg och vara en del i vår gemenskap.

Tillsammans skapar vi en meningsfull vardag och fritid med många olika aktiviteter.

Du är mycket välkommen!

instagram.com/luleakommun

Vi har öppet måndag–fredag kl. 8–15.

Onsdag–fredag kl. 16–20.30.

youtube.com/luleasweden

Ring oss så berättar vi mer och bokar in ett besök.

facebook.com/luleakommun

Tel: 0920–45 47 10, 076–117 98 57

Vi finns även på vartlulea.se

E-post: motesplatsenekan@soc.lulea.se Hemsida med veckoprogram: www.lulea.se/motesplatsekan

Lilla Krisinfo ska hjälpa barn att bli bättre förberedda på kriser och allvarliga händelser. Barn har samma rättigheter som vuxna att förstå vad som händer runt omkring dem, och barns rättigheter är speciellt viktiga i samband med kriser och olyckor.

I en kris behöver alla – även barn – få pålitlig, tydlig och snabb information.

På den nya webbplatsen får barn information om till exempel skyddsrum, översvämningar och hjärt- och lungräddning. Lilla Krisinfo lyfter även aktuella händelser som väcker frågor hos barn, till exempel coronapandemin, kriget i Ukraina och Nato. Innehållet är språkligt och innehållsmässigt anpassat för barn.

Lilla Krisinfo är en del av Krisinformation.se, som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

3

4

P O R T R ÄT T E T

Han leder arbetet med framtidens hamn Det har sagts förut och det tål att upprepas: världens blickar är riktade mot Luleå och norra Sverige. En av de viktigaste aktörerna i den gröna industriella omställningen är Luleå Hamn som nu bygger om och bygger ut för omkring tio miljarder kronor.

Anders Dahl, vd, leder arbetet.

Text: Monika Aunes / Foto: Tomas Bergman

Sedan i höstas är Luleåbon Anders Dahl vd för Luleå Hamn. Han har arbetat för sjöfarten i hela Sverige, senast som isbrytardirektör på Sjöfartsverket med ansvar för svensk vintersjöfart och isbrytning. Med en gedigen branscherfarenhet och ett stort nätverk är det ändå en hamnchef som är ödmjuk inför uppgiften och utmaningarna samtidigt som han ser fram emot resan. Anders Dahl: – Jag tror det är svårt att inse hur enormt stort och mycket det här är.

Det är ingen som har gjort det vi gör nu tidigare. Det är många stora processer och alla hänger ihop. Det är utmanande och det är mycket men också väldigt, väldigt stimulerande och roligt. Jag hade ångrat mig resten av livet om jag inte hade tagit det här jobbet. Att se alla stora krafter samverka mot ett stort gemensamt mål, och vi får stå mitt i det. Det är häftigt.

Nya Luleå Hamn – navet i den gröna omställningen Nästa år startar muddringen av Luleås farleder, utbyggnaden av hamnområdet och bygget av ny djuphamn – projekt Malmporten. Ett arbete som kommer att pågå under fem år och som är Sveriges genom tiderna största muddringsprojekt. Men redan i vår ska en provmuddring göras.

– Just nu pågår de sista förberedelserna för den stora upphandlingen som ska ut den sista mars. Så vi är mitt inne i ett hektiskt och intensivt skede och hela organisationen jobbar väldigt hårt, säger Anders Dahl.

Efter muddring och ombyggnad kommer Luleå att ha Sveriges näst största hamn efter Göteborg.

Nya Luleå Hamn kan då ta emot större, fullt lastade fartyg och frakta tre till fyra gånger så mycket gods som i dag. Det betyder effektivare sjötransporter med minskad miljöpåverkan, samtidigt som det stärker industriernas konkurrenskraft.

Nytt är också att en så kallad allvädersteminal ska byggas. Där ska fartyg kunna lasta och lossa utan att påverkas av regn och snö, en sorts carport för stora fartyg. Allvädersterminalen är den första i Sverige och den första i isbelagt farvatten.

Det internationella intresset kring den gröna omställningen är stort: – Europas blickar är riktade mot norra Sverige, även de stora ögonen.

Det märker vi. Det är jättemycket förfrågningar, intressen och ringar på vattnet. När vi pratar om en etablering så kommer nya förslag från andra håll.

Hur tror då Anders Dahl att Luleåborna kommer att märka av hamnens utbyggnad?

– Hamnen lever en ganska anonym värld eftersom den ligger en bit

utanför stan. Förutom att det kommer att upplevas lite stökigt ute på hamnområdet under byggtiden är det nog främst skärgårdsbor och båtfolk och de som passerar hamnområdet som kommer att märka av att det händer saker. Det ställs stora krav på åtgärder från myndigheter och vår ambition är att störa så lite och vara så anonyma som möjligt även under byggtiden.

Läs mer om Luleå Hamn www.portlulea.com

Anders Dahl Yrke: VD Luleå Hamn Ålder: 45 Intressen: Utöver familjen – skärgårdsliv, skoter och träning.

Bästa med Luleå: Den lilla, stora staden som tar tillvara förutsättningarna på bästa sätt.

A K T U E L LT

Luleås kommunalråd Carina Sammeli:

”Vi kan bidra till att rädda världen, på riktigt”

Satsningarna på nya fossilfria industrier i Luleå och regionen får en dramatisk effekt på de nationella klimatmålen. I samband med att den nya informationslokalen i Smedjan invigdes höll kommunen en pressträff som lyfte möjligheter och utmaningar med samhällsomställningen.

Text: Ronny Olovsson / Foto: Frank Rizo Grafik: Joakim Höggren och Vinter

– Klarar vi via den här omställningen att eliminera nära 80 miljoner ton koldioxid per år har det en väldigt stor betydelse för Sverige, Europa, ja, hela världen, konstaterar Carina Sammeli, (S) kommunalråd i Luleå.

SSAB:s, H2GS och LKAB:s nya satsningar på att producera fossilfritt stål är världsledande i en global kapplöpning för att eliminera koldioxidutsläppen. Nya produktionsprocesser, ny teknik och förnyelsebar energi är nycklarna till de stora investeringar som sker i Luleå Industripark och Luleå Hamn.

Anna Lindh Wikblad, kommundirektör, leder arbetet med samhällsomställningen, där arbetet med de nya industriernas behov bara är en del. Här handlar det även om nya bostäder, vägar och tillhörande service.

– Vi får nu en unik möjlighet att utveckla Luleå för kommande generationer. Ett Luleå med helt nya möjligheter till spännande karriärer och innovativ utveckling. Vi vill inte missa den här chansen, säger hon.

Bara på Hertsön planeras det just nu för ny skola, ny sporthall, nytt badhus, nytt bostadsområde med cirka 2 000 bostäder och ett nytt industriområde som en del av Luleå Industripark.

Robert Eriksson som är projektchef för Luleå Industripark menar att Luleå och länet ska vara stolta över det som sker just här just nu: – Vi ligger faktiskt i frontlinjen i den gröna omställningen, vi är världsledande. Hundratals miljarder satsas i

en grön industriell revolution här i Norrbotten och Västerbotten. Luleå Industripark är navet för de enorma satsningar som sker nu här i norr, hamnen är logistiknavet och det industriella kluster som nu växer fram i nära samverkan med Luleå tekniska universitet skapar ett ”silicon valley” för grön teknik och fossilfri industri. Det ska vi vara stolta över.

Kommunalråd Carina Sammeli: – Tack vare de nya jobben och de nya kommunmedborgarna som flyttar hit så får vi mer skatteintäkter, alltså en bättre kommunal ekonomi. Så utvecklingen kommer att komma alla till del.

Kom och prata med oss i Smedjan!

Välkommen till kommunens lokal i Smedjan för att lämna dina förslag på hur framtidens Luleå ska utvecklas. Du kan även ta del av information om bland annat bostadsbyggande och nya industriprojekt. Öppet vardagar kl 10–17

Sammeli flaggar också för att den expansiva resan inte kommer att vara utan utmaningar: – Lite måste vi som bor här mentalt hänga upp skylten ”Ursäkta röran – Luleå bygger om”. För givetvis kommer allt byggande att upplevas stökigt under perioder. Det blir mer godstrafik, fler störningar i trafik både till havs och på land. Nya industrier medför kanske mer buller och byggen av kraftledningar, vägar och pipelines ska ta ny mark i anspråk. Och några av oss kommer kanske bli berörda av väldigt konkreta förändringar som kan upplevas som tråkiga, så är det.

Vi kommer att göra det vi kan för att minimera stöket, men som vi ser det är slutmålet ändå värt resan dit.

5

6

UPPSLAGET

Luleå industripark: en grön, industriell revolution SSAB:s nya elektriska ljusbågsugn och valsverk, Talgas nya fabrik för grafitanoder, vätgaslagring för Hybrit, nya malmhamnen, LKAB:s ReeMAP-anläggning för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Luleå Industripark är epicentrum för den gröna industriella revolutionen.

– Världen tittar norrut, vi får hoppas att dom inte får nackspärr, för det händer nya spännande saker här hela tiden, säger Robert Eriksson, projektchef, Luleå Industripark.

Text: Ronny Olovsson / Illustration industripark: Stark Arkitekter / Grafik karta: Luleå Industripark och Joakim Höggren

Luleå Industripark utgörs av industriområdet som vi i folkmun kallat Svartön och Hertsöfältet. Det är här den stora gröna industriella omställningen redan har startat. Här testas Hybrits tillverkning av fossilfritt stål.

Här testas Talgas grafitanoder i en första testanläggning.

Lite överallt planeras det för nya miljardinvesteringar och framtida innovationer. Robert Eriksson, projektchef Luleå Industripark: – Det är en spännande utveckling som vi kanske har lite svårt att överblicka nu, när det sker, men det är ett historiskt skeende. Här samlas redan internationella forskare och industriella experter, ett kluster av kunskap inom grön omställning som har världens ögon på sig.

– Miljardinvesteringarna som nu sker kommer med all säkerhet föra med sig ytterligare kringinvesteringar och locka

fler företag att söka sig hit för att vara en del av all den kunskap som genereras här. Givetvis spelar Luleå tekniska universitet en viktig roll här också.

Så vi har bara börjat, som jag ser det.

Peter Larsson, förra regeringens samordnare för indstriinvesteringarna är också inne på att vi befinner oss i ett historiskt skeende: – Det är verkligen dags att uppdatera den gamla bilden av norra Sverige som en region med minskande befolkning, arbetslöshet och bidragsberoende. Nu är det Norrbotten och Västerbotten som leder utvecklingen och det som är utmärkande är just det dynamiska och snabbrörliga. Samtidigt finns ett långsiktigt mål om hållbarhet som alla strävar mot.

kollapsade, men som pågick så länge att ett stort område industripark hann anläggas.

– Utan den här industrimarken hade vi inte fått alla dessa etableringar, så det kan lite ses som en senkommen revansch för det arbete som lades ner här inför Stålverk 80, menar Robert Eriksson.

Läs mer om Luleå industripark:

Luleå Industripark kan, om man så vill, också ses som realiserandet av Stålverk 80, en industrisatsning som

Framgångsfaktorer för Luleå Industripark

Fossilfri el Vattenkraft och vindkraft, naturligt hållbar energiförsörjning

Trygg plats Ett tryggt och stabilt land med hög standard

Spetskompetens Universitet och företag i världsklass lyfter utvecklingen

Bra logistik Hamn, järnväg, vägar, flyg. Vi är ett nav i norr med bra möjligheter

UPPSLAGET

Planområde

Områdesgräns

SSAB:s fastigheter

Norrbottniabanan östliga alternativet

LKAB:s fastigheter

Norrleden

Luleå kommuns fastigheter

Aktuella projekt: Fertiberia

Malmporten

SSAB

Talga

Uniper

Luleå Industripark kan bli platsen för Fertiberia, där ca 10 miljarder investeras i fabriksanläggningen som ska producera fossilfritt konstgödsel och ammoniak. Anläggningen väntas ge 500 jobb, under byggtiden 2000 jobb.

Investeringen beräknas till 2,6 miljarder och är det största muddringsprojektet i modern historia i Sverige. Utbyggnaden av Luleå Hamn ökar kapaciteten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta upp till 160 000 ton mot dagens maximala 55 000 ton.

Ett inriktningsbeslut är fattat om att investera 45 miljarder (summan avser både Luleå och Brahestad) i ny ljusbågsugn och nytt valsverk som ska vara i drift 2030. Något som har potential att minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10 procent.

Med Vittangis världsunika grafitfyndighet som råvarukälla ska klimatsmarta batterianoder produceras som reducerar CO2 med 96 procent jämfört med dagens utsläpp. Cirka 70–80 anställda beräknas jobba i fabriken på Hertsöfältet.

Uniper planerar att bygga en regional vätgashub som är ett led i vätgasprojektet BotnialänkenH2. Vätgasen kommer att användas både inom industrin och inom transport.

LKAB ReeMAP Cirka 10 miljarder investeras, anläggningen väntas ge cirka 500 jobb och vara i drift 2027. Här ska LKAB utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller som biprodukter till järnmalmsproduktionen.

7

8

INBLICKEN

Fakta: 51 000 personer behöver rekryteras till Norrbotten fram till 2030 på grund av pensionsavgångar, 15 000 i Luleå. Därtill kommer behovet av arbetskraft till alla investeringar.

Bara Luleå kommun behöver rekrytera 1 300 nya medarbetare under 2023.

Kommunen ska växa till 100 000 invånare senast 2040.

Så jobbar kommunen med att attrahera personal till Luleå För att lösa kompetensutmaningen går kommunen lite olika vägar: Man jobbar lokalt med de kompetenser som redan finns och nationellt på olika event i Stockholm. Men nu siktar man även på kontinenten. För första gången är kommunen med på den stora migrationsmässan i Holland.

Text: Katja Güth Laitila / Foto: Magnus Stenberg

För att ta tillvara kompetensen som redan finns i Luleå arrangerade kommunen i höstas två rekryteringsmässor där flyktingar från Ukraina träffade utvalda arbetsgivare. Där fick 33-åriga Tanya Seroshtan sitt jobb som städare i ett internationellt team på hotell Savoy. När Vårt Luleå träffar henne har hon precis gjort klart ett rum på hotellet. Även om hon har svårt med engelskan, har hon lätt att öppna sig.

Hennes kollega Lea från Slovakien tolkar åt oss.

– Med Tanya kände jag direkt: att det här blir bra. Hon är glad, positiv, ärlig och har en stark vilja och det visade sig att hon var ett guldkorn. Det är viktigt att våra medarbetare sätter guldkant på gästernas tillvaro.

Tanya kom till Luleå i maj 2022, bara några månader efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Hon flydde från hemstaden Dnipro i östra Ukraina via Polen till Sverige, först Stockholm, sedan Boden och Råneå.

Vilka råd ger Marleéne andra arbetsgivare som söker personal?

– Du ska vara ödmjuk inför folks behov. Och gå på rekryteringsmässor, det är mycket enklare att möta rätt personer.

Det var Marleéne Otmalm som rekryterade Tanya. Marleéne är sedan ett år tillbaka ansvarig för hotellets städavdelning där medarbetarna har tio olika nationaliteter. De kommer bland annat från Ukraina, Nigeria, Slovakien, Thailand.

Monica Barck Flygare från kommunens arbetsmarknadsavdelning har tillsammans med kollegor och Arbetsförmedlingen ordnat två rekryteringsmässor i höstas. Det bjöds in företag med rekryteringsbehov och personer som sökte jobb.

Mellan utcheckning och incheckning är det ibland bara tre timmar, så det gäller att vara snabb och flexibel.

Marleéne har lärt sig att anpassa sig även till personalens förutsättningar med ibland bristande språkkunskaper.

Tanya Seroshtan (till vänster) kom med två barn och sambo till Norrbotten. ”Jag älskar verkligen Luleå, vi vill stanna här.” Marleéne Otmalm (till höger) blev hennes chef efter att de möttes på en rekryteringsmässa.

– Det ska inte vara för många deltagare, det blir lätt för stort och svårt att få kontakt. Mitt motto på jobbet är att allt handlar om att bygga och vårda relationer. Vi som kommun behöver ha goda relationer till näringslivet, säger Monika Barck Flygare.

Behovet av att rekrytera är stort.

Tusentals går i pension de närmaste åren, därtill behövs arbetskraft till de nya jobben inom den gröna industrin. Och även om jobben finns så är frågorna kring familj och skolan minst lika viktig för potentiella inflyttare.

Kommunens arbetsmarknadsförvaltning jobbar alltså på olika plan; utöver det lokala arbetet och nationella event för att locka t ex hemvändare tillbaka, väljer man nu även en strategisk inriktning mot den internationella marknaden.

Närmare bestämt Holland: – Holland har en tradition att ordna mässorna och en kultur att underlätta för folk att komma ut i världen. Här jobbar vi tillsammans med andra aktörer inom projektet Northern Sweden Green Deal för att marknadsföra Luleå och Norrbotten på den stora migrationsmässa Emigration Expo, säger Björn Markinhuhta på arbetsmarknadsförvaltningen.

Björn Markinhuhta och Monika Barck Flygare jobbar brett med att attrahera kompetens till Luleå och kommunen. ”Nu har vi världens chans att lyfta regionen som en attraktiv plats.”

FOKUS

Magdalena Malm, konsult Maa Studio

Tusentals nya Luleåbor behövs för att klara samhällsomställningen.

Men för att få folk att flytta hit och vilja stanna krävs mer än jobbtillfällen och bostäder.

– Kulturen är den pusselbit som krävs för att omställningen ska lyckas, konstaterar Magdalena Malm som precis blivit klar med en förstudie kring kulturens roll i framtidens Luleå.

Text: Therese Hedman Foto: Jonas Jonnerby

På uppdrag av Luleå kommun har förstudien tagits fram genom intervjuer med både kulturutövare, nyckelpersoner på Region Norrbotten och Luleå kommun samt en rad experter inom flera områden.

– En tydlig slutsats är att kulturen inte är en sidofråga utan den nyckel som kan göra att omställningen lyckas.

Samhällen med rikt kulturliv är mer toleranta och kulturen är en viktig del i integrationen när många ska samexistera från olika länder, säger Magdalena Malm, konsult som tillsammans med kollegan Michael Johansson gjort förstudien.

För att stärka kulturen i Luleå föreslår duon att man ser kulturens utveckling som en strategisk och prioriterad fråga i kommunen och tar tillvara det kulturliv

som finns i kommunen i dag. Exempelvis genom att vara möjliggörare och ha bra och billiga lokaler för ateljéer och studios.

– Men kommunen kan inte göra det här själv. Det krävs en kraftsamling med näringsliv, universitet, kulturliv och andra aktörer, konstaterar Magdalena Malm och fortsätter: – Vi föreslår exempelvis en näringslivsfinansierad fond för kultur där företag kan gå in och stötta kulturlivet på armslängds avstånd.

Förstudien har presenterats för Luleå kommuns politiker och finns även att läsa på kommunens hemsida. Nästa steg är att kommunen prioriterar vilka aktiviteter man vill gå vidare med.

– Det är bra att förstudien visar hur kommunen kan arbeta tillsammans

Foto: Elin Strand Ruin

”Kultur är nyckeln till fler Luleåbor” Om förstudien Kulturens plats i framtidens Luleå

• Pengarna till förstudien, 300 000 kronor, kommer från regeringens satsning på innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten.

• Magdalena är konstcurator och rådgivare med fokus på utvecklingsarbete inom kulturområdet. Hon har varit direktör för Statens konstråd och arbetat på Kulturdepartementet.

• Michael är fristående konsult med bred kunskap om kulturpolitiska strukturer på kommunal, regional och nationell nivå. Han har bland annat varit verksamhetsledare för Länsteatrarna i Sverige och deltagit i flera utredningar inom kulturområdet.

med andra för att förbättra förutsättningarna för kulturskapare. Förstudien är en bra grund att utgå från när vi ska prioritera insatser för nuvarande och framtida Luleåbor, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande. ”Ett av de roligaste projekten på länge”. För Stockholmsbaserade Magdalena Malm och Michael Johansson har arbetet varit inspirerande: – Det är ett av de roligaste projekt jag gjort på länge. Här blir det väldigt tydligt hur viktig kulturen är för att den gröna omställningen ska lyckas.

Kulturen behöver ses som en del av samhällsbyggandet, något som borde kunna inspirera andra delar av Sverige.

9

10

M I N D E L AV L U L E Å

Bergnäset – här gör man det tillsammans Bergnäset ligger nära stan men är samtidigt ett eget litet samhälle. Här finns drivkraft och ideellt engagemang som påminner om en välmående by. Jens Lundqvist har bott på Bergnäset större delen av sitt liv och är bland annat drivande i upprustningen av Trolltjärn.

– Jag tror att Bergnäsborna är jätteglada och lyriska över allt som händer, säger han.

Text: Maria Ekman / Foto: Viveka Österman

HÄLLBACKEN

PORSÖN

NOTVIKEN

LULSUNDET

KARLSVIK

L U L E Å BERGVIKEN

ÖSTERMALM

CENTRUM

GÄDDVIK

Bergnäset

LÖVSKATAN

SVARTÖSTADEN

M I N D E L AV L U L E Å

Per Eriksson i den välsorterade delikatessdisken på Coop Bergnäset.

Jens Lundqvist och Daphne Djurberg bor båda på Bergnäset och är engagerade i det som händer på området. ”Kan jag hjälpa till så gör jag det gärna”, säger Daphne.

M

en ska vi lära känna Bergnäset och Bergnäsborna – varför inte börja med vad de äter? Vi åker förbi Coop och tar en titt.

Peter Möller är ansvarig för butiken och visar oss den välfyllda delikatessdisken, där Per Eriksson precis bjuder en dam att provsmaka drottning Silvias favoritost, Brillat Savarin.

– Lufttorkad skinka säljer vi mycket av. Vi är ganska stolta över vår delikatessdisk som är stor för att vara en mindre butik, säger Peter Möller.

Något som verkligen sticker ut är chipsavdelningen. Den har Johan Esberg varit ansvarig för sedan 2015.

Här samsas ett hundratal sorter på de prydliga hyllorna.

– Jag trycker in lådorna, det blir snyggare. Jag blandar färger så det blir en regnbåge, det ska vara en bra mix. Jag är inte så mycket för chips men jag gillar färgerna! Det här är mitt skötebarn.

Klassikerna grill, lättsaltade, sourcream med flera går förstås hem.

Många vågar även testa nyheter.

– Det är kul att se trenderna genom åren. Nu är det populärt med starka chips.

11

12

M I N D E L AV L U L E Å

De ovanligt snygga chipshyllorna är Johan Esbergs skötebarn. ”Jag är snabb på nyheter, ser jag något intressant så beställer jag hem direkt!”

Vi åker vidare till en av de företagare som både lever och verkar på Bergnäset. Anders Larsson driver sedan 2019 cateringfirman Vi 2 från en byggnad på gården bredvid villan där han bor.

Förutom catering säljer han matlådor och idag är Mattias Robarth från BDX där för att hämta en hel låda med mat till de anställda.

– Vi var less på att alla åkte och köpte hamburgare. Vi vill ha mer vällagad och prisvärd mat, säger han.

Anders Larsson har arbetat som kock hela livet. På krogar i stan och utomlands i det militära. Att driva eget är något han uppskattar.

– Det vi inte lägger på dyra lokalhyror lägger vi på bra råvaror. Det är stor variation i arbetet och ingen dag är den andra lik!

Vi byter fokus från mat till motion och hämtar upp Maria Svanberg, en av de som drar skidspår för BAIK. Skidträning för pensionärer, barn och ”vuxna tjejer” sker varje vecka.

– Det finns inga krav på att man ska vara duktig på skidor. Syftet är att komma ut i skogen och gemenskapen, säger hon.

Maria Svanberg är en av de ideella som drar upp skidspår.

Vi möter tre klubbmedlemmar som precis kommit tillbaka från en skidtur.

Med rosiga kinder och glittrande ögon berättar de om åkningen.

– Vi hade tur med vädret! Det har vi haft varje gång, säger Karin Olofsson och plockar fram mobilen för att visa skidåkningsbilderna.

På tisdagar är det skidåkning för pensionärer och de vill gärna att fler hakar på.

– Det är fantastiskt fina spår och otroliga möjligheter att åka både långt och kort, fortsätter hon.

Att BAIK är viktigt för Bergnäsborna är tydligt. Här samlas ideella krafter som tillsammans gör Bergnäset till en bättre och roligare stadsdel. Ebba Boudin spelar fotboll i BAIK:s damlag.

– Vi får jättebra förutsättningar av föreningen som satsar likvärdigt på herr- och damfotbollen. Det är ett fint lag med en gemenskap och positiv konkurrens, säger hon.

Efter en stund dyker Daphne Djurberg och Jens Lundqvist upp. De är båda engagerade i BAIK och Daphne är

Karin Olofsson, Åsa Carlström och Bo Stenlund har varit ute på en härlig skidtur.

dessutom coach för Brooklyn Eagles, basketlaget.

Tillsammans med ideella krafter, sponsorer och kommunen har Trolltjärn fått sig en rejäl upprustning. På området finns numera café och grillplatser, volleybollplan, multigolfplan, bouleplan, basketplan med mera. Till och med en dansbana! Ett hopptorn i tjärnen, som för övrigt är 5,5 meter djup, står på önskelistan.

– Bergnäsborna är så glada över att det återupplivas som det var på 80- och 90-talen. När vi haft ideella kvällar har det kommit massor med folk. Man får mer pang för pengarna när man blandar in civilsamhället, vi visar att vi kan, säger Jens och Daphne lägger till: – Vi har skapat ytor åt ungdomarna och jag har sett dem sitta där långt framåt hösten. Det värmer hjärtat.

De äldre uppskattar också att sitta där mitt i smeten.

Innan vi lämnar Bergnäset åker vi förbi kyrkan på Trolleberg. På tisdagseftermiddagarna är det mångkulturell mötesplats i kyrkans lokaler, med fokus på att öva svenska.

M I N D E L AV L U L E Å

Kartan visar vilka länder deltagarna kommer från.

Marina Lundberg är församlingspedagog i Bergnäskyrkan.

Vi möts i dörren av Marina Lundberg, församlingspedagog som visar oss runt i lokalen.

– Alla som vill är välkomna att vara med. En del av de som hjälper till är pensionerade lärare.

Refka Soliman med sin make Ghayis Soliman, båda från Egypten. Refka uppskattar språkträningen och det sociala sammanhanget i kyrkan. Ghayis har varit många år i Sverige och hjälper till att översätta.

I dag är 18 besökare och 12 personal och volontärer på plats, utspridda i olika rum. Några tittar i en tidning med lättlästa nyheter på svenska och pratar om elpriser och sporthändelser.

På väggen hänger en världskarta med nålar som visar vilka länder olika deltagare kommer ifrån. Just nu är det många från Afghanistan, Iran, Irak och afrikanska länder.

BERGNÄSET I SIFFROR

Refka Soliman från Egypten är här tillsammans med sin make.

– Jag trivs jättebra här och lär känna nya människor, säger hon.

Vi kikar in i kyrksalen där en solist övar.

– Det spelar ingen roll vilken religion man har. En del går in här och lägger ut sin matta eller tänder ljus, säger Marina Lundberg.

På vintern är det stilla vid Trolltjärn. Men på sommaren är det numera full aktivitet med allt från café till multigolfbana och dansbana. Höjdpunkten förra sommaren var fotbolls-EM som visades på storbildsskärm.

• Invånare 3 769 (2020) • Medelålder 42,5 år (2020) • Fem förskolor och fyra grundskolor • Vård- och omsorgsboende samt trygghetsboende Ebba Boudin har spelat 11 år i BAIK. Hon har även varit ansvarig för ferieungdomar och fotbollsskola.

• 33 procent hyresrätter, 9 procent bostadsrätter, 49 procent äganderätter (till exempel fristående villor), 9 procent specialbostäder Se och uppleva • För skidåkare finns elljusspår som börjar dels vid BAIK:s kansli, dels nedanför Höträskvägen och vid Trolltjärn.

• Grillplatser, bad och café samt aktiviteter som multigolfbana, basket; hockey- beachvolleybollplan finns på Trolltjärns aktivitetsområde.

• Isplan för skridskoåkare, bandyoch hockeyspelare finns vid BAIK:s kansli.

13

14

FOKUS

Det serverades älgfärslasagne till lunch.

Noah Johansson hjälper till att lägga upp grönsaker.

arta Den klimatsm måltidsresan , vara hälsosam • Maten ska a ha sk en rn h ba klimatsmart oc . er ät de d va inflytande över atlista för gen central m vara • Det finns in kockarna får alla skolor utan . va äl sj apa mat kreativa och sk bra barn ska få en • För att våra mer a ät r vi alla framtid behöve av n le de je En tred klimatsmart. mmer ko en rld vä i n klimatutsläppe ån fr st tion, främ från matproduk Vi . er iprodukt kött och mejer kött mindre mängd en a ät r behöve du ro vilt och lokalp – och då välja eskött. cerat naturbet

Jens Drugge hjälper barnen i köket.

Barnens måltider blir upplevelser – favoriträtten är klimatsmart På Vintergatans förskola på Björkskatan är barnen med i köket och kocken får dem att prova nya smaker. På skolorna i Luleå är kockarna kreativa och barnen får sin röst hörd om vilken mat de gillar.

Text: Camilla Hermansson / Foto: Jennie Lind / Illustrationer: Shutterstock

– Vi jobbar mer utifrån ett restaurangtänk, med upplevelser och upplägg.

Människor äter så mycket med ögonen, säger Jens Drugge som är kock och enhetschef för måltider på Barn- och utbildningsförvaltningen.

Tänket bakom skolmåltiderna i Luleå håller på att helt förändras, och nu är kommunen ute på en klimatsmart matresa med barnen som vägvisare.

Ungefär 30 till 35 procent av maten som barn får i sig under dagen serveras på skolan. För en del barn är skolmaten den största delen av maten de får i sig under en dag.

– Skolmaten behöver ha ett mindre klimatavtryck och också vara hälsosam.

Barnen ska orka med skolan och få i sig bra mat som hamnar i magen och inte slängs, fortsätter Jens Drugge.

Maten måste bli klimatanpassad och det innebär att det används mer råvaror från växtriket. Kött är inte förbjudet, men ska vara av god kvalitet och utgöra en mindre andel av kosten.

Viltkött är att föredra, tillsammans med kött av djur som betar i naturen. Vi behöver öppna landskap i Sverige,

och sådant kött ger ett mindre klimatavtryck. Idag serveras älgfärslasagne med salsasås och olika grönsaker på Vintergatans förskola. En utmaning för kocken Jim är att försöka få barnen att vänja sig vid nya smaker. Han berättar: – Jag har gjort bechamelsås på champinjoner i lasagnen. De flesta barn säger att de inte tycker om svamp, därför provar jag att servera det i andra former. Svamp är en bra och nyttig råvara, berättar Jim. För kocken Jim har arbetet blivit mer stimulerande, och nu experimenterar han i köket med olika rätter, råvaror och upplägg av maten. Lika viktigt som hur det smakar är hur maten serveras till barnen – hur den känns i handen och hur den ser ut.

– Det är rolig att fundera på hur man kan få in råvaror i olika rätter. Då behöver man vara lite kreativ. Det går att servera olika grönsaker i roliga former, och lägga upp på fat så det blir färglatt. Det är viktigt att barnen själva kan plocka vad de vill, avslutar Jim. En av barnens absoluta favoriträtter är klimatsmart – Hummusbollar med

tomatsås. Kocken Jim går runt och lyssnar på barnen och lägger direkt märke vad de gillar och inte. Barn är kräsna matgäster som säger vad de tycker. I den klimatsmarta matresan för skolan är barnen hela tiden med i förarsätet.

Barnens favorit: Hummusbollar Se receptet på vartlulea.se

FOKUS

Ella Aarea tycker det är hemtrevligt och gillar maten på Alviks vård- och omsorgsboende.

Färskost, gravad lax, avokado och rödlök på rågbröd.

”För många äldre är måltiderna höjdpunkter på dagen” Maten är en av de viktigaste delarna i omvårdnaden av äldre. Med start förra året bedrivs ett förbättringsarbete kring mat och måltider på kommunens boenden för äldre.

Text: Bo-Henry Pettersson / Foto: Jennie Lind / Illustrationer: Shutterstock

Ella Aarea bor på Alviks vård- och omsorgsboende och säger att hon alltid äter ute i matsalen.

– Det är hemtrevligt här och god anda, sen är det god mat också, säger Ella.

Under vårt besök serveras det mellanmål i form av smörgåsar och snittar med lax, skinka eller böcklingpastej samt en valfri efterrätt. Efter ett tag är det bara smulor kvar på Ellas tallrik och jag frågar vad hon tyckte.

– Mycket trevligt och gott, såg du mackorna så fina de var?

Alexandra Kajsajuntti, specialistundersköterska, är med och serverar minst fem mål per dag. Utöver den mat som levereras till boendet lagar personalen själva bland annat pasta, ris, potatis, grönsaker, efterrätter, frukost, mellanmål och kvällsmål.

– För många är måltiderna höjdpunkter på dagen och det vill vi förstärka, det ska vara trevligt, smakfullt och vackert för alla sinnen.

Bland de boende får den som kan och vill gärna hjälpa till med exempelvis bakning, skala potatis, duka fram, provsmaka, göra sin egen smörgås, välja tillbehör och dryck.

– Många uppskattar att få göra nytta och blir lite stolta när vi tackar för hjälpen, säger Alexandra.

Alexandra Kajsajuntti och Ana-Lena Svensson förbereder eftermiddagens mellanmål.

Salta kex med avokado och kokt skinka på den ena samt böcklingpastej, rädisa och gurka på den andra. Efterrätt med lättvispad grädde, persika och hallonsylt.

Utvecklingen av mat och måltider inom äldreomsorgen startade förra året.

Linnéa Johansson, måltidsutvecklare höll i arbetet med projektet.

– Vi började med att titta på vad andra kommuner gjort, sedan om det fanns lärdomar inom kommunen, på vård- och omsorgsboenden gjordes stickprov för att titta på samtliga delar av måltiderna.

Sven Erik Olsson ger lite feedback kring mellanmålet till Linnéa Johansson, måltidsutvecklare.

Workshops har hållits med livsmedelsleverantörer och måltidsombuden på varje boende har utbildats i bland annat vikten av goda och näringsrika mellanmål. En ”standardfrukost” har tagits fram för att garantera jämn och bra kvalitet överallt.

– Allt vi har gjort i projektet kommer att följas upp, exempelvis hur mycket som äts upp och hur det fungerar på boendena, dessutom jobbar vi vidare med inspiration, idéer och kunskap, säger Linnéa.

15

16

A K T U E L LT

Så tävlar du: Tävlingsperiod: 2–26 mars 2023.

Lämna tävlingsbidrag på: luleå.se/namntavling Eller via Kundcenter på telefon 0920-45 30 00 Priser är presentkort på Kulturens hus:

Tävling!

1:a pris värde 1 400 kronor 2:a pris värde 800 kronor 3:e pris värde 600 kronor

Vad ska kommunens nya förvaltningshus heta?

I slutet av 2023 startar inflyttning i fastigheten på Timmermansgatan i centrala Luleå.

Då beräknas renoveringen vara klar och fyra av kommunens förvaltningar, cirka 540 medarbetare, får ny hemvist.

Hittills har huset gått under namnet Mården, efter kvarteret, men namntävlingen kan komma att ändra på det.

Nu kan du som medborgare komma med förslag på vad kommunens nya förvaltningsbyggnad ska kallas.

– Det är ju inte varje dag som kommunen tar en ny byggnad i anspråk.

Hoppas Luleåborna har många kreativa förslag, säger Carina Lundström, projektledare på Luleå kommun.

Tävlingen pågår 2–26 mars och är öppen för allmänheten. Första, andra och tredje pris är presentkort till Kulturens hus. Juryn består av representanter från verksamheterna.

Arbetet med de nya lokalerna (f d Vattenfall) har pågått sedan 2020, men på grund av olika förseningar är det inte förrän nu som flyttförberedelserna kan komma igång på allvar.

– Detta har inneburit att vi har haft tid och möjlighet att tänka till i utformningen av lokalerna, säger Carina Lundström, och fortsätter: – Vi skapar en välkomnande miljö med personlig service och tillgång till digital utrustning för besökare. Medarbetarna får funktionella kontorsutrymmen med hög grad återbruk av inventarier.

Text: Karin Kemi / Foto: Magnus Stenberg

3

korta frågor till Carina Lundström:

När öppnar lokalen för besökare?

– Inflyttningen beräknas starta i slutet av året och kommer att pågå under en tid. Exakt datum för när lokalerna öppnar för besökare kommer att annonseras i god tid i lokaltidningarna, på kommunens webb lulea.se samt på kommunens Facebook. Information även via kommunens kundcenter, 0920-45 30 00.

Vilka ärenden kommer jag kunna uträtta i de nya lokalerna?

– Den nya servicepunkten kommer att erbjuda dig personlig hjälp med exempelvis att fylla i ansökningar, lämna uppgifter, boka och hitta rätt tjänsteperson eller verksamhet, göra felanmälningar och mycket annat. Detaljerad information kommer i god tid innan öppnandet.

Varför flyttar kommunen ihop flera förvaltningar i samma byggnad?

– Istället för att hyra flera olika lokaler samlar vi verksamheter i en byggnad, vilket innebär minskade ytor och lägre kostnader för kommunen. För dig som besökare blir det enklare, då du kan uträtta flera ärenden på samma plats. Huset är dessutom centralt placerat med närhet till busshållplats.

FOKUS

Fler unga ser möjligheter i Luleå Närheten till naturen och tryggheten är Luleås styrkor, enligt en undersökning om hur unga i åldern 18–35 år ser på Luleå som bostadsort.

Jämfört med tidigare år tycker fler att platsen utvecklas positivt och att det finns intressanta jobb, även om just intressanta jobb fortfarande är något många hade velat se ännu mer av.

Text: Frida Mörtsell / Foto: Burban Studios

Det är sjätte året i rad som Luleå kommun har frågat unga vad som är viktigt vid valet av bostadsort, och hur väl det överensstämmer med deras bild av Luleå. I undersökningen ingick 600 personer jämnt fördelade mellan tre grupper: nyligen inflyttade till Luleå, nyligen utflyttade från Luleå samt Luleåbor sedan minst tio år.

Trygghet är fortsatt den viktigaste faktorn för unga vid valet av bostadsort, och tryggheten är en styrka för Luleå. Förra året visade undersökningen ett tapp, men i år har känslan av trygghet återigen ökat.

– Det här är siffror som förhoppningsvis kan bli ännu bättre framöver, säger Elisabeth Ennerfors, kommunikationschef Luleå kommun. Vi behöver nå ut till unga vuxna och berätta för dem vilka möjligheter som finns i vår stad.

De intressanta jobben kommer att bli ännu fler framöver när de stora industriinvesteringarna blir verklighet, och vi ska alla tillsammans se till att utveckla Luleå i en positiv riktning där fler människor bor och trivs.

Viktigast för unga vid val av bostadsort 1. Det är tryggt där jag bor 2. En känsla av att platsen utvecklas positivt 3. Platsen präglas av jämställdhet och öppenhet 4. Lätt att hitta intressanta jobb 5. Goda kommunikationer till och från platsen

Så ser de unga på Luleå: 1. Nära till naturen 2. Det är tryggt där jag bor 3. Ett bra utbud av universitetsutbildningar 4. Stort utbud av idrott 5. Platsen präglas av jämställdhet och öppenhet, och en känsla av att platsen utvecklas positivt.

Läs hela undersökningen här:

Möjligheten att hitta intressanta jobb är viktig för unga som ska välja bostadsort. Andelen som upplever att det är lätt att hitta intressanta jobb har ökat ordentligt jämfört med förra året, från 27 till 38 procent. Även andelen som tycker att platsen utvecklas positivt har ökat sedan tidigare år.

anger andelen av de svarande som svarat 4 eller 5 på en Så tycker unga om Luleå: Procentsatsen femgradig skala där 5 = stämmer mycket väl in på min bild av Luleå.

Det är tryggt där jag bor

82%

72%

Möjligheten att hitta intressanta jobb:

81% 30%

2020

2021

Platsen utvecklas positivt:

2022

2020

27% 2021

38% 2022

50% 2020

53%

2021

62%

2022

17

18

R E K O M M E N D E R AT

BOKTIPS

Mässa på Kulturens hus den 26–27 maj: Så framtidssäkrar vi Luleå Hur ska Luleås omställningsresa gå till? Hur arbetar kommunen för att bidra till ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Luleå utan klimatpåverkan senast år 2040? Hur kan du som medborgare bidra till att våra barn och barnbarn kan leva ett gott och hållbart liv i Luleå?

Fredagen den 26 maj bjuds Luleås gymnasieelever in till mässan ”Så framtidssäkrar vi Luleå” och lördagen den 27 maj bjuds alla medborgare att besöka mässan och bli en del av lösningen till ett Luleå som är säkrat för framtiden.

Mässan erbjuder utställningar, föreläsningar, seminarier och workshops.

Arrangörer och utställare är Luleå kommuns alla förvaltningar och bolag.

Vill inte vill inte

De tar allt ifrån mig

Irene Strålberg och ”Christina” Lava förlag 2022

Linda Jones, Bonnier Carlsen 2023

Christina berättar om hur hon träffar norrmannen Tore och att de, mot hans vilja, får två barn tillsammans. Det är hennes barn, hennes ansvar och Tore förväntar sig att hon ska fortsätta arbeta åt honom – barn eller inte.

När Christina vill skiljas blir det annat ljud i skällan – Tore kräver umgänge, men inte för att han älskar sina barn, utan för att han vill bestämma.

Det här är en skrämmande aktuell och gripande dokumentärroman om maktlystnad.

I norrbottniska byn Marken bor unga jägaren Frida. Äntligen ska hon få delta i älgjakten – men så dyker ett främmande djur upp och Länsstyrelsen avblåser årets viktigaste händelse. Det gör de inte ostraffat.

Romanen är tänkt som en ungdomsbok, men ska absolut läsas av vuxna också! Det här är en roman med lysande miljö- och personbeskrivningar, med många underströmmar och ord mellan raderna. Hur länge accepterar vi ”i obygden” att andra ska bestämma över oss?

Isberg

Viskning mellan väggarna

Niklas Turner Olovzon, Harper Collins 2022

Lina Stoltz, Barents Publisher 2022

Turner Olovzon kan konsten att beskriva udda karaktärer på ett sätt som gör att jag inser att de finns runt omkring mig – ingen vet vad som döljer sig under ytan på oss människor. Den tillitsfulle Elliot som försvinner spårlöst från förskolan får mina ögon att tåras när han beskrivs så insiktsfullt och med stor kärlek. Lite fniss blev det också mitt i eländet när den osympatiska Liss-Kulla stänger in sin nakenbajsande man på toa med hjälp av en spikpistol. Nu väntar jag ivrigt på andra delen i ”Doldasviten”.

När 11-årige Edvin flyttar med sin familj till sin mammas döda släktingars hus utanför Överkalix är han mer än skeptisk. Mamma och pappa säger att det bara är på prov – och inte ens när han får en egen kattunge känns det bra. Det är något konstigt med det gamla huset, men det verkar bara Edvin lägga märke till.

Det här är en riktigt spännande spökhistoria för mellanåldern som faktiskt fick mig att ligga sömnlös och fundera över alla de som gått före mig.

I nästa nummer av Vårt Luleå kommer jag bland annat att tipsa om Örjan Spansks deckare ”Korsvägar”, om Roger Kempainen, Göran Cederberg och Jonas Lundströms ”Operation Svarta Björn” (det blir en högtid för alla er möpare därute), om Anna Kurus ”De ensamma” och om en till, än så länge hemlig, bok.

Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta

A K T U E L LT

KALENDARIUM

16 feb– 19 mars

Fler tips på www.visitlulea.se

Utställning: 100 Meter grafitti

Fram till den 19 mars har du chansen att ta del av graffitimålningar från förr. Utställningen är baserad på graffitimålningar som gjordes i en kulvert under Skeppsbrogatan i Luleå år 1991 av ungdomar.

Plats: Norrbottens museum, Luleå centrum Entré: Fri

11 mars –15 apr

Teaterföreställning – Marsvinsnätter

I denna teaterföreställning får vi möta Alvilde som känner att hon inte räcker till.

Varken för barnen, bästa väninnan, sin man eller för marsvinen som ylar i köket.

En spännande berättelse fylld med oväntade händelser.

Plats: Norrbottensteatern Pris: Ordinarie pris 380 kr. Pensionär 300 kr.

Student/ungdom t.o.m. 30 år 100 kr.

Målgrupp: Rek. från 11 år

Anna Ternheim Så mycket bättre-aktuella Anna Ternheim kommer till Luleå. Här får du chans att höra Annas kritikerrosade musik live.

Tid: 19:30 Plats: Stora salen Pris: 635 kr 22 mars

Afterworq: Musikquiz på Ebeneser Kulturcentrum Ebeneser och RFSL håller tillsammans ett musikquiz en gång i månaden. Ta med några kompisar och tävla om fina priser! Restaurangen och baren är också öppen.

Plats: Kulturcentrum Ebeneser Tid: 18:00–19:30 Entré: Fri 29 mars och 26 apr

GODA RÅD

Som anhörig behöver du inte vara ensam Har din livskamrat drabbats av en sjukdom eller en olycka? Kanske är du förälder, syskon eller annan anhörig till någon som lider av psykisk ohälsa eller som har en funktionsnedsättning? Om du känner dig ensam med allt ansvar kan du få råd och stöd av Luleå kommuns anhörigkonsulenter.

– Varje situation är unik och det är därför svårt att ge generella råd, men du kan alltid kontakta oss för råd, stöd och information. Vi gör även hembesök, och bjuder in till föreläsningar och samtalsgrupper, säger Ann-Catrin Nyberg, anhörigkonsulent.

– En sjukdom kan väcka oro och sorg. Det är lätt att bli trött och många känner sig ensam med allt ansvar, men det behöver inte vara så, säger Anna-Lena Hansson, anhörigkonsulent.

Vi startar löpande upp samtalsgrupper under året: • för dig som är anhörig till någon som har psykisk ohälsa eller har en funktionsnedsättning • för dig som är anhörig till någon som är äldre eller har en långvarig sjukdom.

KONTAKT

Luleå Basket vs IK EOS Luleå Basket möter laget IK EOS från Lund i en spännande match, perfekt för dig som älskar basket eller vill lära dig mer.

Heja och applådera fram det vinnande laget på Luleå Energi Arena!

Tid: 19:00–21:30 Plats: Luleå Energi Arena Entré: 60–160 kr 15 mars

Valborgsmässoafton på Hägnan Ta med hela familjen och fira valborg på Hägnan. En omtyckt tradition sedan slutet av 80-talet.

Här finns majbrasa, dansbana, aktiviteter, ved och eldstäder för korvgrillning.

Tid: Ej klart Plats: Friluftsmuseet Hägnan Entré: från ca kl 18, brasan tänds kl 20 30 apr

Ann-Catrin Nyberg, anhörigkonsulent för anhöriga till personer som har en psykisk ohälsa eller har en funktionsnedsättning.

Anna-Lena Hansson, anhörigkonsulent för anhöriga till långtidssjuka eller äldre personer.

Tel: 0920-45 30 00.

Hemsida: lulea.se/anhoriga

19

HISTORIEN

Pjäxtillverkning 1962.

Närmast i bild Rolf Lindbäck, i bakgrunden Kurt Fredriksson.

Fabriksområdet på Holmen i Råneå 1920. Närmast framför den vita trevåningsbyggnaden, som är själva skofabriken, ligger tre garverier som försåg fabriken med allt läder. Framför dem finns ett vattenkraftverk som drev kvarnen (höga byggnaden till höger) och garverierna. Kraftverket levererade även elljus till Rånbyn, Böle, Prästholm och Niemiholm. Med dåtida Råneåmått var både fabriken och kraftverket gigantiska byggen.

1958 började Lundins skor med postorderförsäljning. Katalogens upplaga var som mest 30 000.

Skidpjäxor – lokalt hantverk i äkta skinn Det hade blivit för svårt att hävda sig mot kundernas ökade intresse för det som uppfattade som mer exklusivt och modernt än det lokalproducerade. Något som kanske förstärktes av att många flyttade från landsbygden till staden, med andra yrken och levnadsvanor.

Skotillverkning var en viktig inkomstkälla i och runt Råneå under en stor del av 1900-talet. Ett av flera företag var Lundin & Co, som under sin glanstid hade som mest närmare 150 anställda.

Text: Karin Kemi / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv

I Lundins fabrik, som grundades redan på 1880-talet, tillverkades stövlar, grovskor och pjäxor, sandaler, arbetshandskar, remmar, seldon med mera.

Allt med läder från fabrikens egna garverier och genom skickligt hantverk från de anställda.

Storsäljaren år 1920 var sulpjäxor, av vilka det tillverkades 37 000 par. Andra populära produkter var obottnade Norrlandspjäxor (näbbskor) 25 000 par, 1 000 par kängor, 2 000 par sandaler och 4 800 par handskar.

I en artikel i Norrbottens Kuriren från slutet av 1930-talet kan man läsa: ”Lundin & Co har leveranser till ett flertal köpmän i huvudstaden,

och så inträffade det häromdagen att den gudomliga Greta (den världsberömda filmstjärnan Greta Garbo) tillhandlade sig ett par turistskor i en affär i Stockholm, vilka tillverkats av nämnda fabrik”.

Den reklamen kanske bidrog till framgångarna, som höll i sig ännu några år. Men i slutet av 1950-talet och framåt blev konkurrensen från skotillverkare i länder som Italien, Rumänien och Jugoslavien allt större.

Verksamheten vid skofabriken upphörde på hösten 1966. Dåvarande fabriksägaren Ernst Lundin skrev i redogörelsen för året: ”Rörelsen nedlagd 31/10 1966 p g a dålig lönsamhet.”

När fabriken brann 1972 innebar det slutet på en hantverksera som varade i närmare 90 år.

KÄLLOR:

Staffan Hansson, Industriellt liv i Nederluleå och Råneå kommuner tiden 1920–1945, i Luleå stadsarkivs årsbok 2020–2021, samt tiden 1945–1970, i Luleå stadsarkivs årsbok 2022–2023.

Historiska bildarkivet hittar du här: www.lulea.se/ stadsarkivet

Fler nyheter på vartlulea.se