Vårt Luleå / Nr 1 / 2021

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 1 • 2021

Min del av Luleå:

Gammelstad Gångavstånd till service och historien

De fixar det: Möt Ulf och Åke

Luleås sociala kompass

Ny teknik i modernt boende

2

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

Mot ljusare tider? Året 2020. Går det ens att sammanfatta?

Några tankar flimrar förbi och de går i moll.

Allt som vi planerat för blev inställt, avbokat, framflyttat. I stället fick vi hantera nya begrepp som Corona, krisstab och karantän.

Vi drabbades alla på ett eller annat sätt, några av sjukdom, andra av ensamhet och elände. Vi vill helst inte tänka på det.

Men kriser som drabbar oss stärker och ger nya insikter. Året 2020 tog mycket ifrån oss men gav annat tillbaka. Tid, till exempel.

Den tid som vi skulle lagt på resor, födelsedagar och annat kul blev ju så att säga över.

Det gav oss möjlighet att stanna upp och fundera på vad som är viktigt. Kanske valde vi mer tid för familjen. Tid att ta hand om oss själva eller våra hem. En sak är säker.

Vi fick alla lite mer vardag. Kanske också en anledning att börja uppskatta de små tingen i tillvaron.

Vi Luleåbor är ganska tåliga och anpassningsbara. Nog så viktiga egenskaper för att hantera en kris, har det visat sig. Om vi inte får ses inomhus, då drar vi på oss dunjackan, mössan, täckbyxorna och går ut.

Vi går på promenad, vi tänder en vintereld och samlas vid den. Vi firar födelsedagar utomhus, på säkert avstånd från varandra.

Vi bokar digitala möten och ses via dator eller telefon. På många sätt har vi anpassat oss till situationen och gjort det bästa av den. Enkla saker kan tyckas, men det är sådant som tar ett samhälle genom en kris.

Och nu går vi mot ljusare dagar. Bokstavligen. Vårsolen är snart här och tinar upp våra frusna och corona-isolerade själar.

Vaccinet mot covid-19 kommer att bidra till en mer normal tillvaro.

Två doser vaccin och en dos vårlycka: en bra start om ni frågar mig. Vi går mot ljusare tider.

Malin Taavola skribent

NYHETSBREVET FRÅN LULEÅ. Pinfärska nyheter och berättelser

om nya bostäder, spännande jobb och intressanta berättelser, varje månad i din mejlkorg. Vill du få nyhetsbrevet eller känner någon som behöver det? Registrera dig på lulea.se/nyhetsbrev

LULEÅ FIRAR 400 ÅR!

2021 fyller Luleå 400 år. Året till ära startar vi webben lulea.se/400.

Med artiklar och tips om evenemang.

#ENGÅNGFÖRALLA är kommu-

nens utmaning för alla Luleåbor att gå mer i vardagen. En tredjedel av alla resor inom kommunen är under en kilometer och det är lätt att gå. Vilken stadsdel eller by går längst? Tävlingen pågår tom 26 mars där vinnarna utses.

Tagga gärna dig och andra!

700 har redan gjort avtryck.

Omslagsbilden Den pensionerade museichefen Kaj Bergman bor på rätt ställe, mitt i historien, i Gammelstads kyrkbyn. I Gammelstad har invånarna gångavstånd till affärer, badhus och just historien. Läs mer på sidorna 6–9. Foto: Jennie Lind.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet.

Redaktör: Katja Güth Laitila.

Ansvarig utgivare: Roger Jönsson.

Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå.

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

78 500

355 miljoner kronor är kommunens preliminära resultat för 2020. Bokslutet kommer att fastställas i kommunfullmäktige i mars, mer info om detta i kommande Vårt Luleå.

Foto: Petra Älvstrand

Så många kommuninvånare var vi i slutet av december 2020. Under förra året växte Luleå kommun med 431 personer. Befolkningsmålet med 400 nya Luleåbor per år nåddes under 2020.

Prisad för sitt arbete med integration Årets trygghets- och folkhälsoinsats delas varje år ut av Luleå kommun. Genom stipendiet vill kommunen uppmärksamma personer, organisationer eller föreningar som gjort något särskilt inom områdena trygghet och folkhälsa. 2020 års stipendiat blev Annica Löfling, som har byggt upp föreningen Hej Främling! i Luleå.

Föreningen grundades i Östersund men finns nu på många orter i Sverige. Hej Främling! arbetar för att skapa integration och inkludering genom kostnadsfria och hälsofrämjande aktiviteter. Prissumman är på 15 000 kronor.

Antikrundan besöker Luleå

10

miljoner kronor satsar Luleå kommun och Luleå Business Region på en kompetenslots som ska hjälpa företag att hitta möjligheter till stöd och samverkan. Behovet av rekrytering och omställning är stort, även under pågående pandemin. Läs mer på lulea.se/kompetenslotsen.

Foto: Magnus Liam Karlsson/SVT

Antikrundans uppskjutna Sverigeturné från förra året flyttas fram till denna sommar.

Luleå är en av sex utvalda platser som får besök den 21–22 augusti. Programledaren Anne Lundberg och några av Sveriges främsta antikexperter kommer då att ta emot besökare som vill ha sina föremål värderade. Något att se fram emot för alla som gillar antikviteter.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleasweden instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Hur nöjd var du?

Under 2021 genomför kundcenter en kvalitetsundersökning för att mäta hur nöjd kunderna är efter kontakt med kommunen. Om du kontaktar kommunen så kan du bli uppringt efteråt för att svara på några frågor. Hjälp oss att bli bättre och var med i vår kvalitetsundersökning.

3

4

P O R T R ÄT T E T

”Mina elever inspirerar mig” Ella Kerttus målmedvetenhet förde henne från Ryssland till Sverige, Norrbotten och Luleå. Idag arbetar hon som lärare vid Luleå gymnasieskola. Under coronapandemin har hon sett eleverna som mest bara på skärmen.

Text: Charlotte Högnelid / Foto: Simon Eliasson

Berätta lite om din bakgrund.

– Jag är född och uppvuxen i det som hette Sovjetunionen och som numera är Ryssland. Min födelseort är belägen strax utanför Moskva. Jag var ett väldigt ifrågasättande barn och bestämde mig redan som tolvåring att jag skulle flytta från Ryssland.

Varför flyttade du till Sverige?

– Via mitt universitet i Ryssland såg jag möjligheter att åka till andra länder i Europa och eftersom jag inte var någon rik student så valde jag bara den billigaste destinationen, vilken var Sverige, hit kunde jag ta mig med tåg.

På det sättet hamnade jag i Sverige.

Hur var första tiden i Sverige?

– Det var en svår tid för mig i början.

Jag tog alla möjligheter som fanns till jobb och när jag hade lärt mig språket började jag jobba som resurslärare i liten by utanför Övertorneå.

Hur länge har du jobbat inom Luleå kommun?

– Genom mina studier på LTU ingick en verksamhetsförlagd utbildning och genom den fick jag ett jobb som lärarvikarie 2010 vid Handelsprogrammet.

Jag fick ett bra bemötande på arbetsplatsen. Jag fick en tjänst vid Ekonomiprogrammet och under tiden jag arbetade där läste jag upp till juridiklärare vid Lund universitet. Sedan fem år tillbaka undervisar jag på Ekonomiprogrammet med juridikinriktning.

Luleå kommun är en bra arbetsgivare.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Möjligheten till ständig utveckling som sker med möten med mina kollegor och framförallt genom eleverna.

Mina elever är otroligt rika med nya idéer och de vågar vara spontana och dela med sig så naturligt av sina tankar och det inspirerar mig.

Hur är det att arbeta som lärare i en coronapandemi?

– Vi har just nu fjärrundervisning och det är en utmaning att hitta variationen i det. Det är lätt hänt att jag som lärare bara pratar på och att det inte blir en dialog. Där behöver jag hitta olika metoder för att bibehålla deras motivation och hålla dem aktiva under lektionen.

Går det bra att undervisa på distans?

– Jag ser stora risker med att undervisa på detta sätt under en längre tid.

Fjärrundervisning är inte optimalt för alla elever, det passar inte alla helt enkelt. Men vi har bra digitala verktyg att använda oss av. Vi har arbetat kontinuerligt med tekniken så att gå över till fjärrundervisning var ingen chock för oss.

Har du hittat några bra fritidsaktiviteter i Luleå?

– Skidåkning, simning och löpning är stora intressen som jag även vill föra över till mina barn. Nyligen har jag börjat sy konståkningskläder till mina barn som är aktiva inom konståkningen.

Där får jag också hjälp av en kollega som är bra att på ta fram mönster till kläderna.

Och till sist, vad tycker du är det bästa med Luleå?

– Naturen, skärgården, här är det nära till alla aktiviteter jag behöver.

Här upplever jag ingen stress, här känner jag ett lugn.

Ella Kerttu Ålder: 43 år Yrke: Ekonomioch juridik lärare vid Ekonomiprogrammet.

Ella flyttade till Sverige 1998 och har bott i Luleå sedan 2005.

Läs mer om gymnasieskolan: www.lulea.se/gymnasieskola

A K T U E L LT

”Att göra det bästa möjliga med de resurser vi har” Luleå kommun har påbörjat sitt arbete för att bli en mer hållbar kommun. En förflyttningsresa som påverkar alla verksamheter och som bygger på utveckling, tillit och intern stolthet. Vårt Luleå fick en pratstund med kommundirektör Anna Lindh Wikblad.

Text: Susanne Lundblom / Grafik: Malin Svedjeholm

Varför är detta arbete nödvändigt?

– Antalet barn, ungdomar och framför allt äldre ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Då ökar också kostnaderna för välfärd mer än skatteintäkterna, samtidigt som allt färre ska ta hand om allt fler. Det vill säga, utöver mindre pengar så står vi även inför en stor arbetskraftsbrist. Det betyder att vi inte kan fortsätta producera välfärd på samma sätt som idag.

Vad är målet med förflyttningsresan?

– Att kommunens medarbetare tillsammans ska hitta sätt att göra vårt jobb lika bra eller bättre än tidigare, utifrån de resurser vi faktiskt har. Fokus ska vara att skapa så mycket värde som möjligt för dem vi finns till för. Samtidigt ska vi vara en hållbar kommun, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Vad innebär förflyttningsresan mer konkret?

– Egentligen började arbetet redan 2019. Då med fokus på ekonomin och effektivisering av vår verksamhet. Det är fortfarande aktuellt, men nu gör vi ett omtag där vi ska tänka mer utveckling och släppa loss kraften i organisationen genom att involvera medarbetarna. Det är ju de som kan verksamheten bäst. Var kan vi använda resurserna smartare genom till exempel nya arbetssätt och lösningar? Hur kan vi dra nytta av digitaliseringens möjligheter? Genom ännu bättre samarbete

Fokus ska vara att skapa så mycket värde som möjligt för dem vi finns till för.

Anna Lindh Wikblad, kommundirektör

mellan förvaltningarna hoppas vi också få nya infallsvinklar så att 1+1 blir tre.

– För att medarbetarna ska känna att de vill och kan vara med i arbetet så behöver vi utveckla vår styrning och ledning till att bli mer tillitsbaserad.

Tillit handlar om att göra varandra bra, att som chef skapa handlingsutrymme och förutsättningar för medarbetarna.

Vi behöver en kultur där vi vågar testa nya saker och att det är okej att det kan bli fel ibland. Arbetsmarknadsförvaltningen har varit pilotverksamhet för

den tillitsbaserade ledarfilosofin, och nu ska vi komma igång på övriga förvaltningar. Det känns jättespännande!

– En annan viktig del är att bygga intern stolthet. Där jobbar vi med vårt nya arbetsgivarvarumärke Spela roll, som handlar om vad alla våra 300 yrken har gemensamt. Att vi har stor betydelse, gör skillnad och skapar värde och livskvalitet varje dag. Med andra ord så spelar vi roll.

– Alla tre delar i förflyttningsresan bygger på och stödjer varandra. Vi kan inte nå våra övergripande mål och utveckla en bra och effektiv verksamhet utan involverade och engagerade medarbetare.

Hur kommer kommuninvånarna att märka av förflyttningsresan?

– Delar av kommunens verksamheter och arbetssätt kommer säkert att förändras allt eftersom arbetet pågår, och det påverkar förstås oss som lever och bor här. Förhoppningsvis förstår man och ser att alla som jobbar inom kommunen har fokus på att göra det bästa möjliga med de resurser vi har.

5

6

M I N D E L AV L U L E Å

Gångavstånd till badhus och historien Hur många stadsdelar har matvarubutik, badhus, vårdcentral och ett världsarv?

Inte många. Gammelstad har något för alla.

Familjen Åhl har allt de behöver inom 15 minuters promenad. Och Kaj Bergman njuter av att få bo mitt i historien.

Text: Stina Engman / Foto: Jennie Lind

M I N D E L AV L U L E Å

Familjen Åhl har inga problem med att roa sig i Gammelstad.

De har inte bara egen pulkabacke på gården, utan även cykelavstånd till både världsarv och badhus.

7

8

M I N D E L AV L U L E Å

V

årt Luleå börjar sitt besök i Gammelstad med att kliva rakt in i historien, i världsarvet Gammelstads Kyrkstad. Här var den naturliga handelsplatsen i Luleå fram till mitten av 1600-talet då landhöjningen gjorde att fartyg inte längre kom in i hamnen. Stadskärnan flyttades då till den plats där den ligger idag.

Vi träffar Kaj Bergman, 76 år, utanför hans hem, den ombyggda kyrkstugan med anor från 1600-talet.

– Att bo i Kyrkbyn är att leva mer i forntiden och framtiden än i nutiden.

Forntiden för att Norrlands kyrkstäder tillhör en gången tid, framtiden för att dessa världsunika bondestäder är på väg ett bli turistiskt högvilt. Det enda riktigt nutida i Kyrkbyn är pizzerian, menar 76-åringen.

Kaj Bergman har tidigare varit byggnadsantikvarie och chef på Hägnan och ägnar numera en stor del av sin fritid åt att läsa och skriva om historien.

Kyrkbyn blev hans hem 1972, då han lämnade Vänersborg för ett jobb i Luleå som skulle vara i fyra till fem år. Såhär 49 år senare är Kaj glad att vara kvar.

– Det är fantastiskt för mig som museiman att få bo mitt i historien. Att få leva där det är så tomte-mysigt alltihopa. Det är ro och stillhet här, säger han.

Dagen till ära singlar stora snöflingor ner från himlen och med de röda kyrkstugorna som bakgrundssiluett känns Kajs beskrivning väldigt passande.

Vi vandrar längs Kyrkbyns gränder medan Kaj delar med sig av sin kun-

skap om platsens historia. Han stannar till när vi närmar oss kyrkan.

– Det finns två stadsplaner i Kyrkbyn. Nu lämnar vi de raka gatorna i gamla borgarstaden och kommer till kyrkstadskvarteren där det är friare byggt. Allt är snett och vint som på medeltiden, berättar Kaj Bergman.

Han tar oss till en av de totalt 408 kyrkstugorna i Kyrkbyn. Kaj berättar att just den stugan har en kvinna donerat och planen är att den framöver ska bli en vintervisningsstuga med öppna luckor.

– Tanken är att den ska lysa och synas när allt annat är stängt – det blir toppen, säger Kaj innan vi avrundar vår historiska vandring.

Kaj Bergman ångrar inte att han flyttade upp till Luleå för 49 år sedan. – Sommaren här är lika solig som på Öland och vintern lika vit som i fjällen. Det är exotiskt och det är grant, menar han.

I världsarvet Gammelstads kyrkstad finns Visitor Center.

Under ett coronafritt år tar Jennifer Wikström, samordnare på Gammelstad Visitor Center, emot över 40 000 besökare.

Beata Kenin driver både Gammelstads bageri och Cafè Ullas i Kyrbyn tillsammans med sin make.

Beata uppskattar den personliga kontakten som hon får med kunderna som blir stamkunder.

På Gammelstads badhus arbetar sedan fem år tillbaka badmästare Erik Wallin. Han har varit i tjänst i totalt 42 år och hunnit vara badmästare på alla badhus i Luleå, även på utomhusbadet Aronsbadet.

M I N D E L AV L U L E Å

I Gammelstad finns även ett djursjukhus. Vid vårt besök är bordervalpen Lovis, 18 veckor, på kontroll.

Familjen Åhl, David, 37, Joline, 9 och Lisa 37 år spenderar många helger utomhus, gärna vid sin grillplats på gården.

Lunchpaus i snösvängen.

Chaufförerna har tydligen ett favorithak.

Färden går vidare mot Gammelstads yngre kvarter. Vi passerar stadsdelscentrumet, kör förbi hyreshusen och svänger in på ett villakvarter på området Stadsön.

Lisa Åhl hälsar glatt välkommen när hon, maken David och dottern Joline möter oss utanför familjens hem. De tar med oss till husets baksida, till grillplatsen som David byggt för ett par år sedan.

– Det här är det bästa vi har gjort.

Här sitter vi nästan varje helg under vårvintern. Vi gör upp en brasa och myser, det är som att ha en stuga, säger Lisa och slår sig ner på ett av fårskinnen på träbänkarna som omger grillplatsen.

Familjen Åhl flyttade till Gammelstad 2011. För Lisa som växte upp i Sunderbyn intill var det ett ganska enkelt beslut.

– Dels är det nära Sunderbyn där jag har mina föräldrar. Men det är också nära allt annat. Här finns ett stort centrum med Ica, vårdcentral, bibliotek, skola, gym och badhus. Allt inom 15 minuters promenad. Vi sparar tid genom att bo här. Allt som vi löpande gör i vardagen är nära, berättar Lisa.

David häller upp lite varm choklad åt familjen och fyller i: – Jag var lite mer skeptisk till en början men nu kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans. Vi har allt här och det är väldigt barnvänligt. Joline kan gå till kompisar och skolan utan att ens korsa en bilväg. Även utflyktsmål har familjen gott om i närområdet. Tomholmen, den lilla ön mellan Gammelstad och Sunderbyn, besöker de ofta på vintrarna. Om somrarna får Hägnan många besök.

– Det är helt otroligt att vi har cykelavstånd till Hägnan och världsarvet, som andra reser långt för att besöka, säger Lisa medan hon placerar den första korvskivan över den öppna elden.

Många promenerar över isen till ön Tomholmen i Luleälven, där det också finns ett populärt skidspår runt ön. Det enda som saknas är en bred trottoar längs Övägen vid vattnet, tycker familjen Åhl som varit med och skrivit på ett e-förslag kring det.

G A M M E L S TA D I S I F F R O R

• 43,2

år medelålder

• 4

870 invånare

• 1

djursjukhus

• 1

världsarv

Se och uppleva

L U L E Å

K O M M U N

• Friluftsmuseet

Hägnan. Ett varierat utbud av aktiviteter och händelser för alla åldrar året runt.

• Världsarvet

Gammelstads kyrkstad.

Till Unescos världsarv kommer varje år tiotusentals besökare (om det inte är en pandemi) för att uppleva den unika miljön och känna historiens vingslag på riktigt nära håll.

Gammelstad LULEÅ

• Shop

in Lapland. Butiken som bland annat säljer smycken och hantverk av hög kvalité.

• Mattisberget. På

somrarna kan du springa, eller promenera runt Mattisbergets motionsspår. Om vintrarna prepareras skidspår för härliga turer. Spåret är delvis belyst.

Varför heter det Gammelstad?

Jo, för att Gammelstad, fram till mitten av 1600-talet, var den naturliga, gamla handelsplatsen i Luleå. Landhöjningen gjorde dock att fartyg inte längre kom in i hamnen vilket gjorde att staden flyttades till den plats den ligger idag. I samband med det fick Gammelstad, även kallad Gammelstaden, sitt namn.

9

UPPSLAGET

Mot ökad jämlikhet Kommunen arbetar för att öka jämlikhet, inte bara bland Luleåborna utan även mellan olika geografiska områden. Ökad jämlikhet är ett av fyra områden som politiken har bestämt att kommunen ska bli bättre på. För att ta reda på hur det ser ut i kommunen har ett statistikföretag anlitats för Analysen gjordes bland alla svenska kommuner. att göra en socioekonomisk analys.

För en bättre överblick visar bubblan tre exempel Vårt Luleå visar delar av den. från varje grupp.

FÖDDA UTANFÖR EU/EFTA

Text: Katja Güth Laitila Grafik: Statisticon/Joakim Höggren

ARBETSLÖSHET

ttnin

Danderyd

NETTOINKOMST

Övertorneå Simrishamn

Luleå

Den socioekonomiska analysen består av två delar:

1

Lidköping

OHÄLSA

Munkedal

BEHÖRIGHET TILL GYMNASIUM

FÖRVÄRVSARBETANDE

www.lulea.se/folkhalsa

1

Kungsbacka

Den socioekonomiska analysen har gjorts genom att ta fram statistik som beskriver en kommuns, stadsdels eller bys socioekonomiska struktur.

Sedan har de med liknande struktur grupperats i olika grupper som fått olika färger.

Hela underlaget, så mår Luleåborna, hittar du på vår webb. Där finns även förklaring till bilderna:

örfly

Nacka

På uppdrag av Luleå kommun har statistikföretaget Statisticon gjort en socioekonomisk kommunanalys, både över hur Luleå ligger till jämfört med andra kommuner och hur det ser ut i Luleå.

Filipstad Markaryd

g

EFTERGYMNASIAL UTBILDNING

EKONOMISKT BISTÅND

Mellerud

Göteborg

YNGRE 0–19

ås f

Sverige blir alltmer polariserat och inkomstklyftorna har ökat – det konstaterar regeringens jämlikhetskommission i sin slutrapport som även pekar på vikten av ökad jämlikhet. Det bidrar till ekonomisk tillväxt, tillit och social rörlighet (som handlar om att barn exempelvis har en högre utbildning eller inkomst än sina föräldrar.) Socioekonomiska förutsättningar som utbildningsgrad, inkomst och arbete påverkar både medborgarnas hälsa som kommunens utveckling. Det är till och med så att det kan påverka hur länge man lever. Både i riket och i Luleå förväntas de med lång utbildning leva upp till sex år längre än de med kort utbildning.

Eskilstuna

Södertälje

Lule

10

Gällivare

Gotland

ÅLDER 65+

Hur står sig Luleå jämfört med andra kommuner i Sverige?

Luleå har sedan 2013 gjort en resa från gruppen kommuner vars socioekonomi präglas av lägre utbildning och hög arbetslöshet till gruppen av socioekonomiskt välmående kommuner. Vi befinner oss nu bland kommuner som präglas av en hög sysselsättningsgrad med egen stark arbetsmarknad och ett rikt arbetsliv. Gymnasiebehörigheten är hög, arbetslösheten, ohälsotalet och ekonomiskt bistånd tillhör bland de lägsta i landet. Andelen födda utanför Europa är låg.

– Det visar att Luleå har mycket goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Vår förflyttning är ett resultat av god samhällsplanering och att vi har en låg arbetslöshet, säger AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef.

UPPSLAGET

2

Hur ser det ut inom Luleå kommun?

Den socioekonomiska kartbilden, Luleå sociala kom­pass, visar att Luleå inte är så polariserat, men att det finns skillnader i kommunen. Bilden visar dock medelvärden, även i välbärgade områden finns individer som lever i utsatthet. Analysen ligger till grund för planering och för att på olika sätt

skapa jämlika förutsättningar och öka jämlikheten.

– För oss var det viktigt att få en kvalitetssäkrad analys av kommunens socioekonomi som vi kan använda som underlag för fortsatt samhällsplanering. Det innebär inte bara den fysiska planeringen utan berör

kommunens samtliga verksamheter, hur vi fördelar resurser och prioriterar insatser. Skolan har redan idag en resursfördelningsmodell efter socioekonomiska förutsättningar, säger AnneLie Granljung.

Färgförklaring – det kännetecknar de olika grupperna i Luleå kommun I den lila gruppen är utbildningsnivån högst i kommunen, liksom förvärvsinkomsten medan ohälsotalet är kommunens lägsta. Befolkningen har en hög andel barnfamiljer.

Den orangea gruppen har den högsta andelen äldre och lägsta utbildningsnivån i kommunen. Jämfört med de två tidigare grupperna så är ohälsotalet väsentligen högre.

Den gröna gruppen är i många avseenden lik den lila, men här är andelen barnfamiljer lägre, andelen äldre högre, utbildningsnivå och inkomstnivåer något lägre.

I den gula gruppen bor över hälften av Luleås befolkning.

Här återfinns den lägsta andelen barnfamiljer och en relativt hög utbildningsnivå. Andelen födda utanför EU/EFTA är också lite högre än i tidigare grupper.

ÄLDRE

I den blå gruppen återfinns höga ohälsotal, hög arbetslöshet och hög andel med ekonomiskt bistånd. I gruppen bor förhållandevis många som är födda i ett land utanför EU/EFTA.

Byar med få invånare har slagits samman med närliggande byar för att uppnå ungefär 500 invånare

Klöverträsk

Jämtön

Sundom Ersnäs Böle

Hertsölandet

FÖRVÄRVSARBETE

Smedsbyn

Persön Brändön

Alvik

2

Niemisel

Bälinge

Kallax

OHÄLSA

Måttsund Lövskatan

Skurholmen

Centrum Mjölkudden

Råneå

Gammelstad

Karlsvik

Bergviken Örnäset Malmudden Hertsön

ARBETSLÖSHET

EKONOMISKT BISTÅND FÖDDA UTANFÖR EU/EFTA

Björkskatan Tuna Svartöstaden

Lerbäcken Porsön

Bensbyn Antnäs

Kronan

Lulsundet Sunderbyn

Notviken Björsbyn Hällbacken YNGRE

Rutvik

Bergnäset

FÖRVÄRVSINKOMST UTBILDNINGSNIVÅ

11

12

A K T U E L LT

Luleås modernaste boende slår upp portarna

Avancerad teknik, avdelning för finska/meänkieli och trivsam inredning utmärker kommunens nybyggda vård- och omsorgsboende på Kronan.

I mars startar inflyttningen.

Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm

Den så kallade välfärdstekniken* gör stora framsteg. Något som kommer att märkas på Kronans vård- och omsorgsboende, där modern teknologi kontinuerligt kommer att testas. Exempelvis trygghetskameror som visar om någon har ramlat. Eller modern spelterapi med monitorer. Det nya boendet ska testa ny teknik och följer utvecklingen för att välja de bästa alternativen. Om resultaten är bra, kan de sedan införas på alla kommunens vård- och omsorgsboenden.

Det är också det första boende i kommunen som har en hel avdelning med personal som behärskar finska och meänkieli. Detta för att öka tryggheten och trivseln för brukare med dessa språk som modersmål.

De som flyttar in kommer från något av kommunens boenden på Lulsundet, Antnäs, Örnens A- och C-hus eller Hertsögården. Dessa boenden stängs och verksamheterna med personal flyttas till Kronan. Där kommer de till stor del att jobba med samma vårdtagare som de gjort tidigare.

Katarina Välimaa är ansvarig för logistiken kring inflyttningen till de 126 lägenheterna.

– Det är viktigt att de äldre upplever flytten så smidig och lugn som möjligt. Därför begränsar vi antalet inflyttningar till sju per dag under mars månad, säger hon.

Arkitekturen tar fasta på de fina omgivningarna. Alla korridorer har stora fönster med fin utsikt. Överlag är lokalerna ljusa i både material och inredning.

– Det känns ombonat och hemtrevligt, tycker Katarina Välimaa, som tillsammans med en inredningskonsult gjort urvalet av textilier och möbler.

*Välfärdsteknik är digital teknik som gör att en person som löper risk att få en funktionsnedsättning kan behålla eller öka sin trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet.

A K T U E L LT

I entréplan finns stora umgängesytor med elektrisk eldstad. Här finns också utrymmen för café och dagverksamhet, som kommer att starta i ett senare skede.

Har du rätt till bostadstillägg?

290 000 pensionärer i Sverige får bostadstillägg idag, men ytterligare 100 000 kan vara berättigade.

Bostadstillägg är ett tillägg till den allmänna pensionen som du själv ansöker om hos Pensionsmyndigheten.

Din bostadskostnad, inkomster och eventuella tillgångar avgör om du kan få bostadstillägg.

Inglasade balkonger med gott om utrymme för att dra ut både rullstolar och sängar.

På markplan finns bastu och relaxavdelning för de boende.

Innan du ansöker om bostadstillägg bör du göra en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens webbplats för att se om du kan ha rätt till bostadstillägg.

Har du inte möjlighet att göra det på webbplatsen kan du ringa kundservice 0771–776 776 och få hjälp med en beräkning. Via kundtjänsten kan du också beställa blanketten du behöver fylla i.

Men enklast och snabbast ansöker du på Pensionsmyndighetens webbplats www.pensionsmyndigheten.se Är du anhörig till någon som inte längre kan ha hand om sin ekonomi kan du som anhörig göra ansökan åt din närstående.

Katarina Välimaa väntar på att inflyttningen till de 126 lägenheterna drar igång i mars. – Vi kommer endast att ta emot sju inflyttare per dag för att skapa så lite oro och störningar som möjligt för de äldre, säger hon.

Fakta: • Antal lägenheter: 144 st (inflyttning till 126 i första skedet) • Markplan: Café, mötesplats, konferens, aktivitetsrum, lokal för kommande dagverksamhet (startas upp i ett senare skede), bastu, relax och personalutrymmen

Spela roll i sommar!

Luleå kommun söker 600 sommarvikarier inom vård, stöd och omsorg.

Vi erbjuder dig ett meningsfullt sommarjobb med trygga villkor, anställningsavtal, tim- eller månadslön, arbetsschema och en bra introduktion.

• Avdelningarna ligger på plan 2–5 • Antal avdelningar: 16 st (14 startas upp nu), 9 lägenheter/avd • Plan 3: Avdelning för finska och meänkieli • En övernattningslägenhet för anhöriga finns i huset

SPELA ROLL.

I lägenheterna finns en säng och en köksdel. Resten av inredningen står de boende själva för.

Inom socialförvaltningen finns stora möjligheter för dig att utvecklas och du spelar roll varje dag.

Läs mer och sök jobb här: www.lulea.se/spelarollisommar

13

14

FOKUS

LULEÅ INDUSTRIPARK

Industri för omställning växer fram i Luleå Luleå industripark heter det nya området där Hertsöfältet och Svartön ska öppna upp för fortsatt satsning på framtidens industri.

Med det ska Luleå stärka sitt tillväxtarbete som har sikte på omställningen till ett hållbart samhälle.

Text: Monika Aunes

– Luleås satsning på en grön och hållbar industriproduktion har rönt stort intresse. Vi har redan flera företag som är intresserade av att etablera sig här och som vi för dialog med, säger Carina Sammeli (S), kommunalråd.

Sedan tidigare finns ett beslut att Luleå ska vara ett ledande nav i norra Sverige för tillväxt och innovation. Det utgår från Agenda 2030 och pekar precis som Vision 2050 på att Luleå kommun ska vara ett samhälle som präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

– Hållbar tillväxt som bidrar till klimatomställning och fossilfrihet är

ett mål för Luleå kommun, såväl som för Sverige och världen. Hybrit är ett sådant exempel. Nu skapar vi förutsättningar för ett fortsatt teknikskifte genom att förbereda mark, infrastruktur och kompetens i Luleå industripark, säger kommundirektör Anna Lindh Wikblad.

Luleå industripark består av Hertsöfältet och Svartön. Detaljplanen för Hertsöfältet vann laga kraft i januari.

Totalt omfattar området 125 hektar mark och beräknas vara fullt utbyggd 2030. Klart är att det australiensksvenska bolaget Talga Resources som

tillverkar batterikomponenter till bland annat elbilar ska etablera sig på området.

Luleå industripark ligger nära till Luleå Hamn som tar hand om varor och gods året runt. Luleå Hamn är också hemmahamn för fyra isbrytare som säkerställer hamndriften vintertid. Hamnområdet utvecklas ytterligare med Norrbotniabanan, järnvägsanslutning till en ny godsterminal och inte minst Malmporten, ett av Sveriges största farledsprojekt som rustar sjövägarna till Luleå för framtidens transportbehov.

Industriområdet är förberett för hundra procent förnybar el och med goda möjligheter att ansluta till Luleå Energis nät för fjärrkyla. Ytterligare en styrka är närheten till Luleå tekniska universitet, som står för forskning och utbildning i världsklass.

– Luleå Industripark ska locka företag som bidrar till Luleås mål för tillväxt, hållbarhet och attraktionskraft.

Här ser vi redan ett stort intresse som kanaliseras via Luleå Business Region, säger Carina Sammeli.

INBLICKEN

”Som på landet men nära stan”

Fakta: familjen Svakko Holm • Namn: Cathrine Svakko och Daniel Svakko Holm.

• Ålder: Båda 39 år.

• Familj: Barnen John-Ivar 6 år, Isak 4 år och Nikolina 6 månader.

• Gör: Administratör på Norrfinans (Cathrine) och brandman på räddningstjänsten i Boden (Daniel).

Till 2022 ska 1 900 bostäder byggas runt om i Luleå. Från studentbostäder till villor och omsorgsboenden. Och så det helt nya bostadsområdet Dalbo, med fokus på barnfamiljer.

Trebarnsfamiljen Svakko Holm är först ut på området.

Text: Elin Carlansson / Foto: Petra Älvstrand

Det nya bostadsområdet Dalbo håller fortfarande på att ta form. Men högst upp på kullen – bland byggarbetare, maskiner och asfalterade vägar – står ett hus. Första september satte arbetet igång, och den åttonde februari ska huset stå färdigt.

– Om jag känner oss rätt så har vi redan flyttat in sängarna då, säger Daniel Svakko Holm och skrattar.

För ett otränat öga kan det vara svårt att se hur det som nu är en byggarbetsplats ska bli en levande plats för barnfamiljer. Men familjen Svakko Holm har varit med förr. Rakt över vägen ligger Hällbacken, ett bostadsområde som för bara några år sedan var i samma uppbyggningsfas som Dalbo är i nu. Det var där familjen byggde och bodde innan de köpte sin tomt på Dalbo. Där fick de följa Hällbackens utveckling från nybyggarland till bostadsområde.

– Det är spännande! I nybyggarland händer det saker varje dag, och alla grannar är oftast väldigt engagerade i utvecklingen. På så sätt blir det väldigt socialt också, säger Cathrine Svakko.

Det har inte ens gått två månader sedan byggstarten på Dalbo, men elektriker, snickare och rörläggare är redan i full gång. Daniel pekar på det inglasade rummet med panoramautsikt över hela Dalbo. Det som nu är ett rum av gips och betong ska om fyra månader vara ett ombonat matrum.

– Vi ville ta med oss det mysiga som du får i ett gammalt hus, så som vi hade det i Kiruna, säger Daniel Svakko Holm.

Han berättar att det tog emot att sälja huset på Hällbacken. De trivdes så bra.

Men familjen ville testa något nytt, bo någon annanstans. 2017 flyttade de till ett gammalt hus i Cathrines hemstad

• Luleå med tre ord: Familjevänligt, kontrastrikt, tryggt (Cathrine). Badvänligt, årstider, sol (Daniel).

• Favoritplats i Luleå: Ormberget (Daniel). Sinksundet (Cathrine).

Kiruna, men bara två år senare packade de lådorna igen.

– Jag är stolt över att vi provade.

Men nu ska vi stanna här på Dalbo.

Tredje gången gillt, säger Daniel Svakko Holm.

Varför det blev just Dalbo har en enkel förklaring.

– Det är lite som att bo på landet, men ändå väldigt nära stan. Du har tillgång till allting. Jag tycker det är väldigt kul att Luleå kommun satsar och släpper tomter som de gör, säger Daniel Svakko Holm och får medhåll av Cathrine Svakko: – Det är barn i nästan varje hus. Så jag kan tänka mig att det är väldigt roligt att växa upp så här, i ett nybyggarland, jämfört med ett redan etablerat område. Förhoppningen är ju att barnen kommer springa ut och in mellan husen, som det var på Hällbacken.

Och så tror jag att det kommer bli.

15

16

INBLICKEN

”Jag ville göra skillnad” Lena Eriksdotter Ylikangas har varit god man och förvaltare i över 30 år.

Hon ser till att ett tiotal personer får den hjälp de behöver i sitt dagliga liv.

Text: Matilda Frölin / Foto: Magnus Stenberg

Året var 1987 när Lena Eriksdotter Ylikangas genom en bekant hörde talas om att man kunde bli god man och förvaltare via kommunen. Hon hade redan då ett stort samhällsintresse och ville hjälpa andra människor, så hon blev genast intresserad och började läsa på om vad ett godmanskap innebar. Därefter skickade Lena in en ansökan till överförmyndarnämnden, fick den lämplighetsprövad och slutligen beviljad.

– Jag fick mitt första uppdrag 1988 och den personen har jag fortfarande kvar som huvudman, berättar Lena.

Idag är hon ålderspensionär och har fortfarande ett tiotal huvudmän som hon hjälper i vardagen. Uppdragen ser lite olika ut beroende på vad personen behöver hjälp med. I regel finns det tre huvudområden som man kan ge huvudmannen hjälp inom: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

– Det kan exempelvis handla om att sköta huvudmannens ekonomi, skicka in ansökningar och se till att personen får den hjälp och omsorg han eller hon behöver.

Överförmyndarnämnden som är en kommunal tillsynsmyndighet ser till att alla gode män får den utbildning som de behöver för sitt uppdrag.

Varje år lämnar Lena in en årsräkning och redogörelse som överförmyndarnämnden granskar. Detta för att se till att hon sköter sitt uppdrag. Huvudmannen och dess anhöriga har sedan möjlighet att ta del av handlingarna hos överförmyndarnämnden.

– Jag är skyldig att spara allt underlag till årsräkningen för att kommunen, huvudmannen och anhöriga ska kunna ta del av det. Det funkar jättebra, tycker jag.

inte har kunnat träffas, men vi har ju inte haft något annat val nu under pandemin.

Uppdraget som god man har såklart påverkats av coronapandemin. Lena berättar att hon har suttit i karantän sedan i mars 2020. Det i kombination med att det har varit besöksförbud på boenden har inneburit att hon inte har kunnat besöka sina huvudmän.

Normalt sett träffar hon dem ungefär en gång i månaden.

– Besöken har ersatts med telefonsamtal med huvudmännen och personal på boenden. Det är tråkigt att vi

VILL DU OCKSÅ BLI GOD MAN?

Lena berättar att hon under dessa 30 år har trivts väldigt bra med sina uppdrag som god man och förvaltare.

Hon har också lärt sig mycket om hur samhället fungerar.

– Det bästa med att vara god man är att man gör skillnad för en annan person, att man gör någons vardag lite enklare. Jag hoppas att fler som har möjlighet vill prova på att vara god man, avslutar Lena.

Läs mer och ansök på lulea.se/godman Kontakta överförmyndarnämnden via kommunens kundcenter 0920-45 30 00 eller via overformyndarnamnden@lulea.se

INBLICKEN

Fixar’n hjälper pensionärer Luleå kommun erbjuder alla ålderspensionärer kostnadsfri service för att förebygga fallolyckor. Fixarna Ulf Norén och Åke Karlsson tycker att det bästa med jobbet är att få träffa alla tacksamma kunder.

Text: Matilda Frölin / Foto: Anders Alm

Ulf Norén och Åke Karlsson har jobbat som servicemän vid Luleå kommuns fixartjänst i 13 respektive 15 år, något som de inte har ångrat en dag.

– Hade någon sagt till mig för 15 år sedan att jag skulle jobba med att hänga upp gardiner åt pensionärer hade jag inte trott på det, men det är ett fantastiskt arbete, säger Ulf Norén.

Fixartjänsten tillhandahålls av Luleå kommun. Syftet med tjänsten är att ålderspensionärer ska få hjälp med enklare praktiska sysslor som kan innebära en risk för att falla. Tjänsten är kostnadsfri, bortsett från eventuella materialkostnader.

Det kan exempelvis handla om att byta glödlampor, lämna in avfall till återvinning, montera brandvarnare, hänga upp gardiner, tavlor eller hyllor. Vintertid hjälper Ulf och Åke dessutom till att sanda utomhus kring trappor och ingångar. De kan i mån av tid även

hjälpa till med andra arbeten som inte är direkt kopplade till att förebygga fallolyckor, och debiterar då 75 kronor i timmen.

– Vi har nog sparat in en del pengar åt kommunen då vi troligtvis har förhindrat ett antal fallolyckor och benbrott, säger Ulf Norén.

Fixar’n är en uppskattad tjänst och många kunder är återkommande. Ulf och Åke har därmed lärt känna många pensionärer genom åren.

– Varje gång jag kommer hem till någon så pratar vi och skojar tillsammans. Det är också en viktig del i jobbet att göra pensionärerna glada, säger Åke Karlsson.

Fixartjänsten som är en del av kommunens arbetsmarknadsförvaltning erbjuder dessutom praktik till arbetssökande.

– Oftast är det yngre personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som vi har med oss som praktikanter.

Åke Karlsson (t v) och Ulf Norén jobbar som servicemän på kommunens fixartjänst. De hjälper pensionärer med enklare praktiska sysslor för att förebygga fallolyckor.

Det är roligt för dem att få hjälpa till och känna sig uppskattade av kunderna, säger Ulf Norén.

Under coronapandemin har Fixar’n dragit ner på jobb som inte är absolut nödvändiga. Istället har ärenden som att hämta ut mediciner ökat. För att arbetet ska vara så säkert som möjligt bär fixarna visir eller munskydd och spritar händerna innan och efter besöken. De håller också avstånd till kunderna och stannar hemma vid minsta symtom.

– Vi har noggranna rutiner för att undvika smitta. Det känns tryggt både för oss själva och för kunderna, säger Åke Karlsson.

Oavsett var man bor i kommunen kan man få hjälp av fixarna. Ulf Norén jobbar i Luleå och Åke Karlsson jobbar i Råneå och närliggande byar.

– Jag tycker fixartjänsterna är en fantastisk service som Luleå kommun erbjuder och som vi ska vara rädda om.

Jag hoppas att ännu fler pensionärer vänder sig till oss och tar den hjälp de kan få, avslutar Ulf Norén.

VILL DU BESTÄLLA HJÄLP AV FIXAR’N?

Kontakta Luleå kommuns kundcenter på telefonnummer 0920-45 30 00

17

18

A K T U E L LT

Information från Region Norrbotten

Är du 65 år eller äldre?

Då kan du snart boka tid för vaccinering mot covid-19.

Du som är 85 år eller äldre får inom kort ett brev med erbjudande om vaccinering mot covid-19. Tillgången till vaccin styr sedan i vilken takt alla mellan 65–84 år får sina erbjudanden. Boka tid för vaccinering direkt när du får ditt brev.

Alla som är 18 år eller äldre kommer att erbjudas vaccin. De äldsta och mest sårbara får vaccin först. Fortsätt att följa råd och rekommenda­tioner även när du har vaccinerat dig. Din vaccination kan rädda liv.

Läs mer om vaccin mot covid-19 på 1177.se

A K T U E L LT

KALENDARIUM

GODA RÅD

BOKTIPS

Vandra i historien Den 26 februari lanseras en ny tjänst där du kan uppleva Luleå kommuns historia genom en tipspromenad med din mobiltelefon. Gå en sväng och lär dig mer om historian i centrala Luleå, Gammelstads kyrkstad eller Råneå. Vandringarna finns tillgängliga på svenska och engelska.

Mer info på lulea.se/400

Anna Astrid Lindgren, Ordfirman 2020

Ut och njut Luleås kommunkarta ger dig tips på nya platser att upptäcka, allt från offentliga eldstäder till lekplatser, skoterleder och Naturguidens pärlor. Gå in på kartor.lulea.se/kommunkarta och välj kartlagret Uppleva & göra. Här kan du klicka i exempelvis skoterleder eller grillplatser. Under kartlagret Samhälle & gator får du fram vilka isvägar vi har i Luleå.

Tänk att göra debut som författare vid 88 års ålder! Det här är en finstämd berättelse om Anna som efter ett långt arbetsliv som sjuksköterska flyttar in i familjens släktgård. Här får vi bland annat följa hur hon sätter potatis och sår fröer (kanske i nymånens sken eftersom skörden blir bäst då). Jag som ständigt återvänder till ett hus där mitt barnbarn är sjätte generationen, känner igen mig i mycket, och det gör så klart läsupplevelsen till något extra.

Gå med mig till hörnet Anneli Furmark, Galago 2020

Turista i din kommun Från hela världen kommer vanligtvis turister för att uppleva vår vinter med alla möjliga slags aktiviteter. Varför ska inte vi kunna göra det? Vad sägs om en tur i hundspann eller en guidad snöskovandring? Så stöttar du även våra turistföretagare. På visitlulea.se hittar du förslag på olika spännande vinteraktiviteter.

TIPS A OSS ! Vad gör du under tiden där

alla evenemang är inställda? Vilka platser inom kommunen är dina smultronställen?

Tipsa oss gärna via vartlulea@lulea.se så vi kan dela med oss till alla.

En kram på tre sekunder som förändrar Elises liv för alltid – hur är det ens möjligt? Det visar sig vara det – härligt, svårt, uppslitande och underbart. Sista sidorna i den här oemotståndliga kärleksromanen är nog den mest fantastiska kärleksförklaring jag någonsin läst/sett. Det här är en roman i serieform, tecknad och skriven av Anneli Furmark, född i Luleå.

Agneta Krohn Strömshed Vill du läsa fler boktips?

Följ @bibbloagneta på instagram.

”Man behöver inte vara blyg” Maud Eriksson, 83 år, tycker att det gångna året har fungerat bra trots restriktioner och tidvis karantän. Här delar hon med sig några tips till äldre.

Kontakt med nära och kära Med hjälp av anhöriga har Maud Eriksson lärt sig använda dator för att till exempel ha video-chattar.

– Jag hade Skype-möte med mina anhöriga i julas. Vi satt på var sitt håll i Sverige och såg varandra i små bildrutor samtidigt och pratade med varandra. Det var väldigt roligt.

– Jag gillar att skriva brev.

Men man kan ju skicka små sms på mobilen också. Det är inte lika roligt, men effektivt, tycker Maud Eriksson.

Beställa mat via datorn – Jag brukar beställa på förmiddagen, då jag är pigg och klar, för jag tycker att det är väldigt svårt. Jag väljer när varorna ska hämtas, jag betalar med mitt kort och sedan hämtar min dotter matkassarna i butiken.

Gå ut och promenera – Jag gillar att röra på mig, så jag promenerar i mitt närområde.

Och så tycker jag att man ska försöka heja på dem man möter ute, och kanske börja prata med dem, det har jag gjort. Man behöver inte vara blyg.

Se Maud Erikssons tips om hur hon tacklar vardagen under coronapandemin: vartlulea.se/play

19

HISTORIEN

Stora bilden till vänster: Arbetarna sprängde sig fram för att vattenledningarna till högreservoaren på Mjölkuddsberget kunde dras.

Alla bilder är tagna 1905.

En arbetsledare på Södra hamnplan, fotograferat av ingenjör Ernst V Andersson som även tog bilden nedan.

Inga maskiner fanns då, det var spade och muskelkraft som gällde för att gräva ner vattenledningar mellan Gammelstadsvägen och järnvägen vid Kallkällan.

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet. lulea.se

När Luleå fick vatten i kran Vid sekelskiftet 1900 hade bristen på avlopp i Luleå blivit ett problem. Invånarna sökte egna lösningar och många reagerade på nedsmutsningen. Kommunen bestämde sig för ett djärvt grepp: att anlägga ett samordnat och hållbart vatten- och avloppssystem.

Text: Malin Svedjeholm / Foto: Luleå stadsarkiv

Vid den här tiden gick många Luleåbor på utedass och drömde om modern sanitet. WC var fortfarande ovanligt, men fler ville ha rinnande vatten och många sökte tillstånd för att själva lägga ner ett avloppsrör i marken.

Kommunen konstaterade att det blev mindre rörigt om de samordnade det.

Främst skulle det bli renare. Luleås befolkning hade fördubblats på tio korta år med en väldig nedsmutsning som följd. Den avstjälpningsplats för avfall som fanns på Pontusudden räckte inte längre till. Enligt tillsyningsmannen flöt ”en mängd orenligheter” ner i Skutviken.

Att anlägga vatten- och avloppssystem var nytt och nervöst för stadsledningen.

Kompetensen fanns inte i kommunhuset, inte ens landets experter hade erfarenhet av att anlägga VA-system i Luleås kalla klimat. Men i juni 1905 startade bygget, under projektledaren Johan Gustav Richert. En pumpstation uppfördes vid Gammelstadsfjärden.

Den drevs med fotogenmotorer, men förbereddes för en övergång till eldrift, utifrån nya planer på att ”överföra elektrisk energi från vattenfall till Luleå”.

Från pumpstationen drogs en tryckledning till blivande reservoaren på Mjölkuddsberget och vidare till stan. För att rören skulle slippa frost fick man gräva ner dem under grundvattennivån på vissa sträckor och täta schakten.

Under 1905 och 1906 byggdes vattenreservoaren på Mjölkuddsberget och inne i staden lades vatten- och avloppsledningarna. Många planer fick ändras på grund av att stadsplanen inte var uppdaterad. Kungsgatan och Sandviksgatan var oreglerade gator som behövde göras om. Hur VA-nätet skulle se ut var inte klart förrän systemet var färdigbyggt.

En utloppsledning drogs sedan till området öster om järnvägen, strax nedanför fattiggården. Vattnet släpptes ut i en djupare del av fjärden. Det ansågs bra, men ledde snart till bekymmer.

Luleås VA-system stod färdigt i december 1906. Det hade kostat totalt 573 000 kronor att bygga och gav då service åt 300 fastigheter.

KÄLLA

”En djärv miljösatsning i Luleå vid sekelskiftet 1900 – uppbyggnaden av VA-systemet”, Kristina Söderholm, Stadsarkivets årsbok 2008

Fler nyheter på vartulea.se