vårt
En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2026
Lokal matproduktion inför framtiden Fokus på en ökad försörjningsbalans
Ny plan för delar av Sörbyarna
AI - ett verktyg för kommunen
Nya skolor byggs i Luleå
A K T U E L LT
riktning när ny kunskap kräver det. För mig handlar god samhällsplanering om att skapa förutsättningar för människor att leva bra liv – de liv de själva vill leva – oavsett om utsikten från köksfönstret består av stadskvarter, en grannvilla, ett skogsbryn eller en nyplöjd åker. För i slutändan avgörs vår framgång inte av antalet investeringar, utan om vi som bor och verkar här trivs och känner framtidstro.
Samhällsplanering kräver mod och eftertanke Tänk så märkligt, ändå. Det tas beslut varenda dag som människor kommer leva med om ett år, tjugo år eller hundra år. Någon väljer att flytta till Luleå, någon annan pratar om något som visar sig bli viktigt och någon kanske drar ett streck på en ritning. Det fattas beslut i något styrelserum någonstans och det tas andra sorters viktiga beslut i andra rum. Summan av alla beslut, alla val som görs, förändrar Luleå. Jag får ofta frågor om Luleås omställning: Hur går det med industrierna på Svartön och Hertsöfältet? Hur kommer samhället förändras när det byggs på många håll? Varför ser Europa plötsligt på Luleå med nya ögon? Det är spännande att få vara med när vår kommun och vår landsända står i centrum för en utveckling som väcker uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Men för mig handlar samhällsomställningen inte bara om miljardinvesteringar, konkurrenskraft, högt tempo eller alla hektar som ska planläggas och bebyggas. Den handlar också om Luleå kommuns uppdrag: att ta hand om människorna och platsen vi lever på. Om de unga som tar studenten och funderar på om de vill stanna. Om familjen som kanske behöver en större bostad eller den nyblivna ensamboende som söker en mindre. Många av de frågor och möten som jag är med i kan verka tekniska. Det kan vara exempelvis markfrågor, bostadsförsörjning, järnvägar, energiförsörjning, hamnutbyggnad eller vattenkapacitet. Men i grunden handlar även de samtalen om människor som försöker lösa saker tillsammans. Luleå industripark är ett bra exempel. Det är lätt att fastna i investeringarnas storlek eller i antalet hektar som ska bebyggas. Men det finns annat intressant; förmågan hos människor att samverka för att lösa problem. Politiker, tjänstepersoner, invånare, näringsliv, forskare och många andra tar sig framåt tillsammans i frågor som ingen av oss hade kunnat lösa på egen hand. Det är kanske det viktigaste jag lärt mig. Samhällen byggs av människor med drömmar och idéer, av människor med olika kunskaper och av relationer präglade av hjälpsamhet och förtroende. Det är så samhällsplanering blir verklighet. Samtidigt behöver vi vara ödmjuka inför det vi inte vet. Historien lär oss att prognoser kan slå fel, att alla idéer inte är lysande och att tidplaner ibland spricker. Därför måste vi planera med mod och eftertanke: vara offensiva nog att ta vara på möjligheterna, men kloka nog att inte tappa helheten. Och kunna ändra
Maria Nordgren, samhällsbyggnadsdirektör, Luleå kommun.
Foto: Martin Eriksson / Illustration: Joakim Höggren
2
F R Å N VÅ R A K A N A L E R
FÖLJ VISIT LULEÅ PÅ FACEBOOK, INSTAGRAM OCH YOUTUBE för inspiration
och tips om besöksmål, upplevelser och sevärdheter. @visitlulea
FÖLJ LULEÅ KOMMUN PÅ FACEBOOK OCH INSTAGRAM för nyheter
och information om kommunens verksamheter, aktiviteter och evenemang. @luleakommun
Omslagsbilden Under Älvarnas landsbygdskonferens pratade Sébastien Boudet, kock och matentreprenör, om betydelsen av att bevara kunskap om råvaror och matförädling samt att skapa närmare relationer mellan producenter och konsumenter. Foto: Martin Eriksson
vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor Redaktör: Linda Sundström Ansvarig utgivare: Emma Breheim Grafisk form: Brightnest Upplaga: 43 789 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se
A K T U E L LT
N O T I S E R O C H B L A N D AT
Träffa en biståndshandläggare på hälsocentralen
41%
Så mycket ökade antalet gästnätter i Luleå i juni 2026 jämfört med samma månad föregående år. Det är den starkaste procentuella utvecklingen i Norrbotten.
Läs mer på: lulea.se/bistandshandlaggareHC
Paulina Stjärnström, biståndshandläggare.
Foto: Bo Henry Pettersson
>20 000
Foto: Bo Henry Pettersson
Är du äldre eller anhörig till någon äldre och har frågor om vilket stöd som finns att få från socialtjänsten? En biståndshandläggare finns på hälsocentralerna i Råneå och på Örnäset för att svara på dina frågor och hjälpa dig hitta rätt stöd i din vardag. Samtal kan även erbjudas på finska.
Så många fordon passerar ibland rondellen vid Rostbollen längs Bodenvägen en helt vanlig dag.
upp till
500
Så många fler lastbilar än vanligt kan komma att trafikera Svartövägen de närmaste åren under byggnationen av industrierna i Luleå industripark. Det kan bli fler eller färre, men det var industriernas prognos i september.
Varmt välkommen till Ungdomsmottagningen i Luleå Är du mellan 12 och 25 år? Ungdomsmottagningen finns för dig. Kuratorer, barnmorskor, läkare, skolsköterskor och undersköterskor hjälper dig gärna med frågor som rör kropp och själ, relationer samt psykisk och sexuell hälsa. Det kan handla om oro, stress, nedstämdhet, relationer, ensamhet, kroppsliga funderingar och mycket mer. Alla besök är gratis. Ungdomsmottagningen har tystnadsplikt.
3 000 Utdelningsdagar för Vårt Luleå
Läs mer på www.lulea.se/ungdomsmottagning
Foto: Jeanette Bergström
Ungefär så många externa byggarbetare kommer finnas på plats i Luleå under högsäsong av bygget av SSAB:s nya stålverk.
AI ska användas säkert
På grund av avtal med vår distributör delas Vårt Luleå ut mellan lördag och tisdag.
Örnässkolan först i landet med teknikinsamling
Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden
Örnässkolan i Luleå är först i landet med en interaktiv teknikcontainer. Eleverna uppmanades att lämna in gamla mobiltelefoner och datorer under tre veckor. Insamlingen som gjordes i samarbete mellan Luleå kommun och it-företaget Atea kunde ge skolan upp till 20 000 kronor. – Det gör en enorm skillnad om alla skulle återanvända elektronikprylar, precis som vi pantar burkar, säger Michael Strömbäck, platschef för Atea Norrbotten.
Artificiell intelligens är en del av Luleå kommuns digitaliseringsresa. En AI-policy har tagits fram som fastställer Luleå kommuns övergripande förhållningssätt till användningen av AI och innefattar ett antal principer: Ansvar, integritet och säkerhet, nytta, rättvisa och ickePolicy fö r artificiel användning av diskriminering, l intellige ns (AI) källkritik och tillförlitlighet samt transparens och sårbarhet. AI-policyns syfte är att användningen av AI sker på ett ansvarsfullt och säkert sätt. POLIC
Läs mer på lulea.se
Y
3
4
P O R T R ÄT T E T
När biblioteket kommer hem till Hans Alla kan inte ta sig till biblioteket, men det behöver inte stå i vägen för läslusten. För 94-årige Hans Fingal kommer biblioteket hem till dörren var fjärde vecka, en uppskattad service som har blivit en naturlig del av vardagen. Text: Fredrik Winneborn / Foto: Martin Eriksson
Hans intresse för böcker började redan som barn under andra världskriget. En inkallad officer som bodde hos familjen lånade ut böcker om ursprungsbefolkning till honom och sedan dess har läsningen varit en röd tråd genom livet. – Jag minns när jag läste ”Okänd soldat” av Väinö Linna. Den boken var en oerhörd stark skildring och en upplevelse som jag aldrig mött någon annanstans, säger Hans Fingal.
Under åren har han läst allt ifrån dokumentärer och historiska skildringar till äventyrs- och kriminalromaner. – Det har gått i vågor det där. Förutom de här politiska höjdarna om Tage Erlander och Carl Bildt så måste jag ju nämna ”Utvandrarna” av Vilhelm Moberg. Hans Fingal berättar att han har läst många böcker av författaren Sven
Edvin Salje. – Min hustru är från Blekinge och Salje kom ju därifrån, så då började jag läsa honom och hans intressanta bondeskildringar, säger han. Under en period var det främst självbiografier som fyllde bokhyllan. – Ja, jag tuggade igenom många sådana men nu ska jag prova lite lättare litteratur som Peter May. Han skriver kriminalromaner och jag har inte läst en enda bok av honom. I dag är läsningen Hans Fingals stora fritidsintresse. Med visst vemod berättar han om landsvägscyklingen som han tvingades lägga åt sidan för några år sedan. Samtidigt innebar det mer tid över till böckernas värld som kommit att betyda mycket för honom. – Ja, det blev böcker och fantasivärldar i stället. TV är inget för mig, säger han och skrattar.
Var fjärde vecka väntar en ny bokleverans från biblioteket. För Hans Fingal är den en väg till nya berättelser, kunskaper och upplevelser.
P O R T R ÄT T E T
När balansen försämrades blev vägen till biblioteket allt svårare för Hans Fingal, men kärleken till böckerna fanns kvar. Med ”Boken kommer”, en tjänst som erbjuds av biblioteken i Luleå kommun, får han böcker levererade direkt till dörren. – Jag uppskattar servicen, det måste jag säga. Det fungerar väldigt bra och jag vill varmt rekommendera den. Var fjärde vecka får han en bokpåse med fem till sex böcker. För honom handlar ”Boken kommer” inte bara om levererade böcker, utan om möjligheten att fortsätta upptäcka nya berättelser. – Det är väldigt stimulerande att läsa böcker. Det håller hjärnan i trim, säger Hans Fingal.
Självbiografier, deckare och kriminalromaner – Hans Fingal läser allt han kommer över och föredrar böcker framför tv.
Boken kommer – service direkt till dörren
Litteratur och läsupplevelser ska vara tillgängliga för alla. Därför erbjuder biblioteken i Luleå kommun ”Boken kommer”, en kostnadsfri service för den som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att besöka ett bibliotek. Text: Fredrik Winneborn / Foto: Martin Eriksson
– Vi vill att alla invånare ska ha samma möjlighet att ta del av bibliotekets utbud. "Boken kommer" är en viktig del i det arbetet, säger Lena Lundberg Vesterlund, avdelningschef för kultur och mötesplatser i Luleå kommun. Genom tjänsten får låntagaren böcker, ljudböcker eller tidskrifter levererade hem var fjärde vecka. Medierna väljs ut via bibliotekets webbplats eller i dialog med bibliotekspersonalen. Vid varje leverans tas även tidigare lån med tillbaka. – Det här är en service som bygger på att vi lär känna våra låntagare och deras intressen. På så sätt kan vi ge personliga lästips och urval, säger Lena Lundberg Vesterlund. För boende på landsbygd finns även möjlighet att få böcker levererade med bokbussen.
5
6
A K T U E L LT
AI innebär nya möjligheter för kommunen Luleå kommun använder artificiell intelligens som ett verktyg för att förbättra service till Luleåborna. – På kundcenter utforskar vi hur AI kan hjälpa oss att arbeta smartare, utveckla vår service och göra det enklare för våra kunder att få rätt hjälp, säger Sanna Ranneberg, enhetschef för kundcenter.
Sanna Ranneberg, enhetschef för kundcenter.
Text och foto: Linda Sundström
AI utgör en del av Luleå kommuns digitala utveckling och kan användas på flera områden. – Det skapar nya möjligheter för kommuner att exempelvis minska administrativt arbete och utveckla service, säger Hanna Westergaard, utvecklingschef vid Luleå kommun.
Bildmontage: Frank Rizo
Hanna Westergaard, utvecklingschef vid Luleå kommun.
Generativ AI, det vill säga AI som genererar innehåll utifrån instruktioner, används exempelvis på kundcenter. – AI hjälper oss att ge ännu bättre service. På kundcenter utforskar vi hur AI kan hjälpa oss att arbeta smartare, utveckla vår service och göra det enklare för våra kunder att få rätt hjälp, säger Sanna Ranneberg, enhetschef för kundcenter. Under året har kundcenter bland annat genomfört en övning i AI-assistenten Copilot där medarbetare har tränat på att ställa bättre frågor till AI-assistenten och använda AI som stöd i vardagen. Lisbeth Kyrö, teamledare vid kundcenter, använder en AI-tolk.
– AI används också mer konkret i mötet med kunder. I receptionen har vi en AI-tolk som hanterar ett 40-tal språk. Den kan hjälpa oss att lösa upp knutar i kommunikationen när vi möter personer som har svenska som andraspråk och på så sätt bidra till att fler får den hjälp de behöver, säger hon och fortsätter: – Nästa steg är att testa en AI-assistent kopplad till vår kunskapsdatabas. Tanken är att kommunvägledarna snabbare ska kunna hitta rätt information och därmed hjälpa kunderna
mer effektivt. En AI-assistent kan också underlätta för våra administratörer när de arbetar med att underhålla och utveckla guider och information. Hon ser AI som ett verktyg som medarbetare kan använda sig av i sitt arbete, men att den mänskliga kontakten på kundcenter är lika viktig som tidigare. – För oss handlar AI inte om att ersätta det mänskliga mötet. Det handlar om att använda ny teknik som stöd för att göra det mänskliga mötet ännu bättre, säger Sanna Ranneberg.
Nationellt AI-projekt Luleå kommun deltar i det nationella projektet ”En gemensam digital assistent för offentlig sektor” som drivs av AI Sweden. Projektet syftar till att främja nationell samverkan kring AI för olika typer av administrativa arbetsuppgifter och skapa förutsättningar för gemensamma lösningar i offentlig sektor.
Läs om Luleå kommuns AI-policy för säker användning av AI på sidan 3.
A K T U E L LT
Ny plan tas fram för sörbyarnas utveckling Hur kan Antnäs, Alvik, Ersnäs och Måttsund utvecklas de kommande 20–25 åren? Det undersöker Luleå kommun genom att ta fram en fördjupad översiktsplan för området. Text: Lena Hedberg / Foto: Martin Eriksson
kommunens långsiktiga inriktning. Den blir sedan ett underlag för detaljplaner, bygglov och planering. – Det handlar om att se helheten och planera för framtiden, samtidigt som vi tar vara på det som är värdefullt i området i dag, säger Maria Andersson, strateg som arbetar med översiktsplanering vid Luleå kommun.
Luleå kommun tar fram fördjupade översiktsplaner för områden där det finns behov av att titta närmare på den framtida utvecklingen. Kommunen Planen bestämmer inte exakt vad växer och behöver planera för fler som ska byggas eller när, utan visar bostäder, arbetsplatser och service, både i stad och på landsbygd. Norrbotniabanan närmar sig också Luleå och är en viktig fråga i arbetet med planen för området i sörbyarna. Trafikverket har beslutat att stationen mellan Piteå och Luleå ska ligga i Norrfjärden i Piteå kommun. Luleå kommun vill samtidigt hålla öppet för möjligheten till ett framtida stationsläge i Antnäs. – Ett stationsläge är inte en förutsättning för att sörbyarna ska kunna utvecklas, men genom att ta hänsyn till Kartan visar den möjligheten redan nu kan preliminära gränsen för planområdet för vi skapa bättre beredskap den fördjupade för framtiden. Planeringen översiktsplanen. behöver samtidigt fungera
oavsett om det blir en station eller inte, säger Annika Ohls, strateg vid Luleå kommun. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen planeras pågå under 2026 och 2027. Kommunen samlar till en början in kunskap om området och tar tillvara underlag från tidigare dialoger med boende. Områdets behov och möjligheter undersöks och därefter arbetas det fram ett planförslag. När planförslaget har tagits fram får allmänheten möjlighet att lämna synpunkter under samråd och senare granskning. Under samrådet ordnas också möten där det går att ställa frågor kring planen. Därefter bearbetas planen innan den går till kommunfullmäktige för beslut. Planen planeras att gälla fram till år 2050.
Foto: Lena Hedberg
En fördjupad översiktsplan är ett sätt för kommunen att planera långsiktigt för ett större område. Den ger en samlad bild av hur ett område kan utvecklas och vilka intressen som behöver vägas mot varandra. Sörbyarna har olika kvaliteter och förutsättningar, med bostäder, företag, service samt närhet till natur och vatten. Samtidigt behöver kommunen planera för frågor om exempelvis trafik och kollektivtrafik samt hur värdefull natur och jordbruksmark kan bevaras.
Annika Ohls och Maria Andersson är strateger som jobbar med översiktsplanering vid Luleå kommuns samhällsomställningskontor.
7
A K T U E L LT
Trygghet är en viktig aspekt av boendemiljön. Souleimane Sellidj, projektleveranschef, Adapteo
Aurora Village växer fram på Storporsön:
– SNART HEM TILL 2 000 BOENDE
to :
I juni började entreprenörsboendet Aurora Village byggas på Storporsön. I mitten av oktober stod 16 hus med totalt cirka 900 rum på plats. n Da
ie l
Ho
lm g
re n
Fo
8
Text: Josefin Högström / Foto: Jens Ökvist
Gidlund, kommunikationsansvarig för SSAB:s omställning i Luleå.
skapa en miljö där de boende kan må bra även ar när jobbdagen är över. tin B. G i d l u n d, S S A – Jag har format Aurora Bakom satsningen står bland Village så som jag själv hade velat andra Adapteo, som bygger husen ha det och vill skapa en miljö där de och utformar miljön runt omkring. I ett boende kan hålla sig i form, sova bra servicehus på cirka 3 500 kvadratmeter och äta bra mat. Då orkar man mer, ska restaurang, minilivs och möjlighet är gladare och orkar jobba effektivare. att laga egen mat finnas. I aktivitetshuMan mår bättre när man kommer hem set erbjuds bland annat ett fullt utrustat till sin familj. Det skapar också en trygg gym, biorum, konferensmöjligheter, miljö för deras arbetsgivare att veta om bibliotek och sociala ytor med pingis att deras personal har det bra. och biljard. Tanken är att de boende ska ha tillgång till både service och Trygghet är en viktig aspekt av boendeaktiviteter under sin fritid. miljön, menar Souleimane Sellidi. Området har kamerabevakning, ronderas I skrivande stund har ett 15-tal perav ett säkerhetsbolag och är utformat soner flyttat in i sina rum på Aurora med belysning som ska motverka Village. Det beror på att Adapteo ligger mörka och otrygga platser. före i byggnationerna. Souleimane – Vi har ett kamerabevakningssystem Sellidj, projektleveranschef, beskriver för området. Från att du kommer in satsningen som unik i sitt slag i norra till området så registreras det att det Europa och betonar vikten av att är någon där, oavsett om det är en bil M
SSAB:s omställning till fossilfri stålproduktion genom ett nytt elektrostålverk skapar ett stort behov av bostäder i kommunen. Aurora Village är en del av lösningen och ska erbjuda tillfälliga boenden för personer som kommer till Luleå kommun för att arbeta med bygget. Genom att möjliggöra moderna entreprenörsbostäder ska också påverkan på den lokala bostadsmarknaden begränsas. – Det handlar mycket om tron på att kunna erbjuda bra och trygga boenden för de som kommer till Luleå för att hjälpa oss bygga stålverket. Tillsammans med kommunen och andra aktörer har vi, utifrån samlad erfarenhet, tagit fram krav på vad ett sådant boende behöver erbjuda. Aurora Village är resultatet av det arbetet. Det kommer också behövas andra boendelösningar, men vi bedömer att Aurora Village är ett bra, effektivt och hållbart sätt att hantera det tillfälliga behov som uppstår, säger Martin
A K T U E L LT
I mitten av oktober hade ett 15-tal personer flyttat in i sina rum på Aurora Village. Området har kamerabevakning, ronderas av ett säkerhetsbolag och är utformat med belysning som ska motverka mörka och otrygga platser.
Fo to:
Pr iv at
För den dagliga servicen ansvarar personal från Lynra, ett företag inom Strawberrykoncernen, kända för sina nordiska hotell. De bemannar receptionen, som är öppen dygnet
Byggnationerna går framåt på Storporsön.
runt, och arbetar även med säkerheten på området. Anna Forsman är service and security manager på Aurora Village: – Vi står för gästupplevelsen, kan man säga. Vi har samma system som hotellen har och de som bor här är våra gäster. Skillnaden är att de inte bokar in sig själva. Det hjälper vi varje företag med. En del av arbetet handlar också om att skapa trivsel bland de boende. Varje vecka anordnar personalen informa-
nn tionsträffar . aF ra orsman, Lyn där de boende får veta mer om viktiga ordningsregler och kommande aktiviteter, såsom utflykter, fisketurer, bingokvällar, musikquiz och uteträning. – Den psykiska hälsan är jätteviktig när de lever de här liven långt hemifrån och ska samlas på en plats med nya människor. Vi vill att de ska ha något att göra på sin fritid, att de lär känna varandra och blir delaktiga. Vi tror att delaktighet bidrar till att man är mer rädd om sin plats också, säger Anna Forsman. A
eller om det är en människa. Sedan är det kameror i boenderiggarna, runt om i området, uppkopplat till bevakningstjänst. Vi har ronderingar av säkerhetsbolag och har sett till att belysa eventuella ”dark spots” som kan uppstå. De finns inte hos oss. Där människor rör sig ska det vara belyst, tryggt och det ska vara tydligt skyltat.
9
10
INBLICKEN
Ny strategi för fortsatt klimatarbete Luleå kommuns nya klimatstrategi sätter inte bara mål för minskade utsläpp, utan också för hur samhället ska anpassas till ett förändrat klimat. Målet är ett tryggt och hållbart Luleå för alla invånare. Text: Lena Hedberg
Klimatneutral Klimatneutralitet innebär att utsläppen minskar så långt det är möjligt och att kvarvarande utsläpp som inte går att undvika balanseras av motsvarande upptag av växthusgaser, genom att exempelvis skydda eller på andra sätt öka virkesförrådet i skog.
Lulebor 2045
MÖ JL IG G
Klimatneutral plats 2040
AG
A ER
Klimatstrategin bygger vidare på det arbete som redan pågår inom kommunens förvaltningar och bolag. I den här artikeln kan du läsa om några exempel på hur det arbetas parallellt på olika sätt med de tre stegen i strategin.
INS PI RE RA Klimatneutrala
A ÖR
Den nya klimatstrategin, som Luleås kommunfullmäktige beslutade om i maj i år, visar riktningen för klimatarbetet i tre steg. Det första målet innebär att kommunens förvaltningar och bolag ska minska sin egen klimatpåverkan till år 2030. Mål två innebär att utsläppen inom kommunens geografiska gräns ska minska så långt det är möjligt till år 2040. Det tredje målet innebär att kommunen ska ha skapat förutsättningar för människor i Luleå att leva med låg klimatpåverkan till år 2045.
Klimatneutral organisation 2030
Fossilfri fordonsflotta en del i målet till 2030 – klimatneutral kommunkoncern Arbetet med att elektrifiera kommunens lätta fordonsflotta, det vill säga personbilar och lätta lastbilar, har pågått sedan 2017. – När kommunen byter ut ett lätt fordon väljer vi i första hand ett eldrivet fordon. Därefter kommer biogas och sedan HVO100 när el inte fungerar utifrån till exempel vilka fordon som tillverkas, vilka laddningsmöjligheterna är och ekonomi. Av kommunens lätta fordon är 33,5 procent eldrivna. Ytterligare 40,4 procent är biogasbilar som räknas som fossiloberoende, medan 26 procent fortfarande är fossildrivna, säger Niclas Lundström, fordonsstrateg vid Luleå kommun.
Biogas
135
40,4%
Diesel
87
26,0%
El
112
33,5%
Totalt
334
100%
INBLICKEN
Klimatkrav i upphandlingar en del i målet till 2040 – klimatneutral kommun som geografisk plats För att nå målet om en klimatneutral plats (inom kommunens geografiska gränser) till år 2040 behöver kommunen påverka utsläpp som uppstår genom inköp, tjänster och entreprenader. Den nya klimatstrategin används därför som utgångspunkt när kommunen utvecklar krav, avtalsvillkor och arbetssätt i upphandlingarna. Arbetet börjar med att hitta de inköpsområden där kommunen har störst möjlighet att påverka utsläppen. Det kan handla om transporter, arbetsmaskiner, bygg och anläggning, energi, livsmedel samt material. Klimatkraven ska vara möjliga att följa och anpassade till marknaden. – I detta arbete är tidig marknadsdialog en viktig metod. Genom att kommunicera kommande behov och önskad utveckling stegvis och i god tid kan leverantörerna förbereda sig, planera och investera i nya lösningar samtidigt som kommunen får bättre kunskap om marknadens förutsättningar. Ambitionen är att driva utvecklingen framåt utan att begränsa konkurrensen eller utestänga mindre leverantörer, säger Erika Kers, upphandlare vid Luleå kommun.
Ambitionen är att driva utvecklingen framåt utan att begränsa konkurrensen. Erika Kers, upphandlare vid Luleå kommun.
Kommunen följer också upp att kraven efterlevs under avtalstiden genom att exempelvis begära in redovisning av vilka drivmedel som använts eller olika klimatberäkningar.
Hållbart resande en del i målet till 2045 – förutsättningar för Luleåborna att vara klimatneutrala
Läs mer om klimatstrategin
Det tredje målet handlar om att skapa förutsättningar för människor som bor och verkar i Luleå att leva med låg klimatpåverkan. Ett viktigt område är hur Luleåborna reser. Genom arbetet med ”L till Å” vill kommunen underlätta hållbara resor genom att bland annat informera, inspirera och skapa bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. Det handlar både om praktiska lösningar och om att påverka vanor och beteenden.
lulea.se/klimat
I dag används bil vid 46 procent av resorna som är kortare än fyra kilometer i Luleå. Luleåborna använder också bilen till en tredjedel av sträckorna som är under två kilometer. Luleå kommun bestämmer inte hur människor transporterar sig, men vill göra det enklare att välja hållbara alternativ.
Illustrationen visar de sex områden som strategin pekar ut där omställning behöver ske.
Fossilfria drivmedel
Effektiv användning
Effektiva transporter
TRANS P ORTER & MOBIL ITET
Förnybar produktion
Förändrat resande
K
MA
TNEUTR
AL
&
BYGG & ANL ÄGGNING
0
LI V SM E DE L & J ORDB RU K Fossiloberoende & resurseffektiv
4
20
3
Effektiva arbetsmaskiner
Effektiv styrning
5
KLIMATNEUTRAL NATURPOSITIV
ARBETS M ASKINER
Cirkulärt byggande
LI
Fossiloberoende system
T
Fossilfria drivmedel
E N E RGISYSTEM
●
2040
●
20
KO N SU M T I O N & AVFA L L
Effektiv förvaltning & användning
Cirkulära flöden & resurseffektivitet
11
A K T U E L LT
Mer byggtrafik
Så planerar kommunen för att trafiken ska flyta
Varför ökar trafiken? Luleå genomgår en stor omställning. På Svartön byggs fossilfria industrier och i hamnen pågår omfattande arbeten. Under byggtiden ökar trafiken, framför allt lastbilar med material och maskiner samt bussar med byggarbetare.
Hur mycket ökar trafiken? Under hösten 2026 har det redan varit omkring 250 fler lastbilar per dag på Svartövägen. Under de mest intensiva perioderna kan det bli 300–500 fler lastbilar per dygn främst längs Svartövägen till Svartön. Det kan jämföras med dagens 7 000–23 000 fordon per dygn på Svartövägen, beroende på var man mäter.
Luleå växer och nya industrier byggs. Det innebär mer trafik på vägarna under de kommande åren. Luleå kommun arbetar för att minska risken för köer och att trafiken ska fungera så bra som möjligt. Text: Lena Hedberg / Foto: Martin Eriksson
När nya industrier byggs i Luleå behövs många transporter till och från byggområdena. Det handlar bland annat om lastbilar, arbetsmaskiner och bussar med byggpersonal. Trafiken kommer att öka under flera år framöver och vissa perioder blir mer intensiva än andra. – Vi vet att trafiken kommer att öka och vi vet också vilka vägar som byggtrafiken till största del kommer att använda. Därför kan vi planera och arbeta förebyggande, säger Mikael Hakovainio, trafikplanerare vid Luleå kommun. En del av kommunens arbete handlar om själva vägnätet. Vägar behöver underhållas och byggas om för att fortsätta fungera bra även i framtiden. Under lång tid har det funnits ett behov av att komma i kapp med underhållet av vägarna. Därför har det under sommarhalvåret som gått genomförts många vägarbeten.
Lastbil vid Rostbollsrondellen.
Även persontrafiken ökar. Under intensiva byggfaser kan drygt 3 000 personer per dag behöva ta sig till och från industriparken. Många reser med buss. Det kan behövas uppemot 50 bussar i vardera riktningen per dag, bland annat från Aurora Village på Storporsön. Busstransporterna planeras före och efter rusningstiderna.
Vilka vägar påverkas mest? • Svartövägen (lastbilar och farligt gods). • Hertsövägen (bussar med byggarbetare och en del lastbilar).
Vilka korsningar längs Svartövägen kan bli extra belastade? • Rostbolls-rondellen. • Korsningen Gammelstadsvägen–Svartövägen. • Övriga mindre korsningar längs Svartövägen, exempelvis vid Coop Örnäset och vid Örnäsvägen/Bragegatan.
Foto: Lena Hedberg
12
A K T U E L LT
– Vägarbeten kan ibland upplevas som störande när man behöver köra en annan väg, men det förebyggande arbetet är viktigt. Gör vi inte underhållet nu får vi större problem längre fram, säger Mikael Hakovainio.
Hastighetsgränser är ett annat verktyg som kan användas för att få trafiken att flyta jämnare. När hastigheten förändras stegvis minskar risken för tvära stopp och köbildning. Tydlig vägvisning är också viktig. Byggtrafiken ska så långt som möjligt hitta rätt från början och slippa köra fel och trafikera vägar i onödan. Industriaktörerna har tillsammans med kommunen också ordnat truckstopp-ytor bland annat i Kallax och på Hertsöfältet, där lastbilar kan vänta innan de kör vidare mot industriområdet. Det är ett sätt att styra trafiken och minska risken för att många lastbilar kommer till området samtidigt.
Gör vi inte underhållet nu får vi större problem längre fram. Mikael Hakovainio, trafikplanerare vid Luleå kommun.
Kommunen har regelbunden kontakt med företagen för att följa hur trafiken utvecklas och uppdaterar prognoserna löpande. Företagen försöker också undvika transporter under morgonens och eftermiddagens rusningstider. – Alla vill att transporterna ska fungera så smidigt som möjligt. Därför är det viktigt att vi planerar tillsammans och att industrin känner till hur den vanliga trafiken ser ut, säger Mikael Hakovainio.
Luleås vägnät har god kapacitet under större delen av dygnet. För att undvika köer kan trafiken jämnas ut genom alternativa vägar, andra restider och fler resor med buss eller cykel. – Vi kommer alla att behöva anpassa oss till varandra under de här åren, både byggtrafik och övriga trafikanter. Om vi alla kör lite lugnare och visar hänsyn kan vi tillsammans få trafiken att fungera, säger Mikael Hakovainio.
Tips för en smidigare resa när trafiken ökar Tänk på tiden Om du har möjlighet kan det vara bra att resa utanför de mest trafikerade tiderna, framför allt under rusningstrafiken, klockan 07–08 och 16–17. Om du ska köra under rusningstrafik så planera för en eventuellt längre restid än vanligt. Tänk på vägen Om det passar din resa kan du välja en annan väg än Svartövägen som kan vara högt belastad under de mest trafikerade tiderna. Tänk på andra färdsätt När det passar kan buss eller cykel vara ett bra alternativ, särskilt under rusningstid. Visa hänsyn till dina medtrafikanter Med lite extra tålamod och hänsyn kan vi bidra till en smidigare trafik för alla.
13
14
A K T U E L LT
Foto: Pressbild/Patrick Degerman
Norrbotniabanan närmar sig Luleå Norrbotniabanan kommer allt närmare Luleå och under 2027 väntar flera viktiga beslut. Medan Trafikverket planerar den framtida järnvägen arbetar Luleå kommun med att skapa förutsättningar för utveckling i bland annat Antnäs och området kring centralstationen.
Samtidigt som Trafikverket ansvarar för järnvägen har kommunen en viktig roll genom hela processen. Genom översiktsplanering, dialog med invånare och samarbete med Trafikverket arbetar kommunen för att Norrbotniabanan ska bidra till ett attraktivt, tillgängligt och hållbart Luleå. ,
,
Sandra Viklund samordnar Luleå kommuns arbete med Norrbotniabanan.
Kommunen arbetar också med planeringen för området kring Luleå centralstation och den framtida stadsdelen Östra stranden. När järnvägen utvecklas öppnas möjligheter för nya bostäder, verksamheter och mötesplatser i ett centralt läge.
Storsand
,
,
, , ,
10
, , ,
,
, , ,
,
, ,
, ,
,
, , ,
,
, , ,
,
,
,
, ,
,
,
,
++ + ++
,
+
,
+ ++ ++
,
,
++
++
,
,
++
+
+ ++ +
++
+++
+ ++ +++
,
+ + ++
++
++
+ ++
,
,
+ +++
++
+
,
,
,
,
,
,
++
++
+++
++
+ ++ + +
+
+
++ +++ +++ +++ + ++ + ++ +
,
++
+
,
++ + ++ +
+
,
,
,
,
,
,
+
,
++
, ,
, ,
,
,
,
,
,
+
++ ++
++++
*
10
*
Vårdcentral
* *
Gäddviksudden
Y
Pilatusgrundet
*
*
Skola ++
+
+
,
+ + ++
U
++
,
+
U
++
5
A
+ +\ + +++
++ ++
+
+
,
, , , , ,
,
+++
,
,
+
++
++ ++++++
,
++ ++ + ++ ++ ++ + ++ +++ + + + + +++ + + +
+ + +++
, , , ,
++ + +
+
,
,
+
,
,
+ + ++
,
,
,
,
+
,
,
+ + + +
,
, ,
,
+ ++ ,
,
, , , ,
\
, ,
U
,
,
,
+ +
,
+
+ +
,
++
,
,
+ +
+ +
+ +
,
+
+
++ + +
,
\ ++++
, ,
,
++ + + + + +
+
,
+ +
,
,
+
++ +
++
+ +
+
++
+
+
++
+
++
,
++
,
++
++ +++ +++
,
,
\ +
,
,
,
,
++ ,
++
,
,
++ +
++
+ ++
+ +
,
++++ +++
+++ ++++
,
, ,
,
++
,
+
,
++
+ +
+ + + + +
+ + + + + + + +
,
,
++
+ + + +
+
++
+
+ ++ ++ ++++
,
,
,
,
,
,
,
, , , , , ,
, ,
, , ,
,
,
+
+ + + + + + +
U
+ +++ +++ +++ +++ + ++
,
, ,
++ ++ , , , , , ,
, , , ,
,
, ,
U
,
+
+ + + + +
+ ++
++
,
,
+
+
+ ++
,
Mjölkudden
*
,
+ +
++
++ + +
,
+
10
+++
++
+
++
+ + + +
+ +
+
+++
5
Koloniområde
+++
++
++
+ + + +
++ +
+ + +
++++ +
+
+++ + +
J
Stenarmen
+++
+++
++
++
+++
+
++++++
,
++
+ ++
,
++
++++ ++
+ + + +
U
++
U 5
Avan
Karta: Trafikverket
Sandgrundet
*
Gäddviksströmmen
Sundet Campingplats
Y
++
+ + + + + ++
W
+ + ++ ,
Granden
\
+ + + +
25
*
Y
+++++
Y
*
~
10
++
*
Y
5
++
+++
++
++
Y
++++
+++
W
* 10 25
+
++
++
++
Y
Y
+
+ +
++
Campingplats Karlsviks badplats +
++++
Y Y Y
++
++++
+ +++
++++
++
++++
++
++
++++++++
Karlsvik ++
++++
Niporna
Skola
++
++++
++
+++
U
U
+++
++++
U
++
50
Mjälabacken
Bränneriudden Gäddvikssundet Y
Lomtjärnen
Trollberget
+++
++++
++
U
++
40
10 Museijärnväg
Arcusbadet
++ +
++
,
+++
+++
++++
Lomtjärnberget
25
G
Museum
W
++
en
\
15
++ ++ + + Museum
,
Tuna
+++
++
ck
10
Sporthall
++
++
50
bä
U
U
Notviksstaden
++
++
rs
Luntaskogen ++
+ +++
U
U
++
U
++++ +
,
,
,
+ +
++
+ + +
+
Y Y YY
10
++
+++
40
++++
,
~NotvikensSkola badplats 15
G
,
++
++
++
Y Y Y Y Y
,
++
++
+++
Strandgården
5
++
+
10
,
z
\
++
+
++
U
+ + +
,
25
++
+ + + +
,
,
5
Notviken
+
,
,
++
,
,
U
+ ++
++
Norra Gäddvik
,
++
++
+
+
+
+
+ +
++
25
25
, ,
++
++
U
Ka
++
++
,
,
, ,
++ + +++++ +++
+
+ + + + +
+ + +
+ + + + +
++
\
25
+
+ ++
,
, , , , , ,
\ ,
,
+++++
++++
,
Campingplats
,
,
Davidsmyran
Alterbergmyrorna
Bottenlösmyren
,
, ,
, , ,
, , ,
, , , , , , ,
,
,
25
, , ,
,
,
,
,
Alterberget
50
,
,
, , ,
,
+++ U
U
,
5
+
+++
50
,
+++++
,
++++++++
,
+
25
Notviken
Karlshäll
,
,
,
50
lstjärnen
** *
,
,
,
++
,
,
,
\
Svedjen
,
++
,
,
75
Y Y
+
,
25
,
++
,
,
,
++
,
,
++
,
Solanderleden
,
++
,
,
+ ++++
,
G
75
,
, , , , , ,
++
+++++++ ,
Näverberget
nbodarna
\
,
,
++
++
++
++
,
,
++
Gäddträsket
Alterbergets naturreservat
,
Nordantillheden\
,
,
,
,
,
U
25
Bergtäkt
,
\
,
,
,
,
+ ++++ +++
+++
+ + + + ++ + + + +
+++ + ++ + +
++
,
* 49
,
++
,
++
50
,
YY
,
50
Motorsportanläggning
25
Y
,
,
25
,
G
,
++ +++
+ + + + + ++
++++++++ +
,
+
++++++++++
+++
+++++++ +++ +
,
,
,,
++
++++
++
,
*
+
+ + ++
+
,
,
ran
5
,
+ ++
++
++ +++
,
,
15
,
,
,
75
*
,
,
+
++
,
+ ++
++ + +++
++
++
++
++
,
++ +
,
, ,
,
,
* 28
,
,
+ + ++ +++
+++++++
++
,
5
5
*
,
Luleälven
Granlund
,
+
+
++
++
,
G
Y Y
,
\
,
*
,
,
Y
,
****
, I
,
,
,
10
,
,,
*4
,
25
,
,
G
Museijärnväg
+
Furunäsudden
U
50
\
++ +
Y
* *
,
,
+ +
++++
++
\
,
,
\
,,
5
Y
,
,
,
,
5
,
,
,
,
,
, ,
5
,
Y
,
,
Storheden
Y
\
,
, ,
,
,,
,
YY
,
,
,
, ,
,
,
,
+ + + ++ + + +
,
U
,
15
Y Y
Y
50
10
Y
Y
Y Y
Y
50
Y
+++
,
Y
Y
YY Y Y Y Y
++++
,
** * *** * Stenudden * *** ** * Y
Y Y
Y Y Y
+
,
*
Y
\
,
25
Stenudden * 13
++
Stor-Antnästräsket
Y
YY Y Y
++
Storheden
,
50
Y
Y Y
Y
\
Y
,
* * * * * *
Y
*
Notvikgrönnan
,
U
10
Svallmyrbergets naturreservat
Y Y Y
,
, ,
Y
Y Y
Y Y Y Y Y YY
Y Y Y
,
Y
Ga na
,
,
*
Djurpark
U
25
10
Y Y
U
Stormyran
\
\ Y
Lövudden
,
*
Storsand
Y
Y
Y
,
Y
25
25
YY Y Y
Y
, ,
* Y
G
Y
Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y
Ronningen
25
*
Y Y
U
Stormyran
25
Y Y
U
10
5
,
Trafikverket har under hösten presenterat ett antal alternativ för hur järnvägslinjen mellan Rosviksbodarna och Notviken kan dras. Besked om vilken järnvägslinje som ska utredas vidare kommer under 2027.
Havsörnsviken
+ ++
,
*
+++
Björkebo
Gammelst
U
,
,
U
Y Y
,
,
YY Y
+ ++
,
,
YY Y Y
Y
10
,
Vi vill skapa förutsättningar för tillväxt, bostäder och hållbara transporter.
Luleå kommun ser Norrbotniabanan som en viktig satsning för att stärka arbetsmarknaden, förbättra pendlingen och skapa mer hållbara transporter. Som ett led i det vill kommunen också säkerställa möjligheten till ett framtida stationsläge i Antnäs, även om Trafikverket inte planerar för det i nuläget. Kommunens översiktsplan pekar ut Antnäs med omnejd som ett av kommunens viktigaste tillväxtområden och en station i Antnäs kan på sikt ge betydligt fler nya bostäder, arbetstillfällen och service. (Läs mer på sidan 7.)
,
Fo to : Jo
se
fin H
m
++
rö
– Trafikverket planerar järnvägen och kommunens uppgift är att se till att vi tar vara på de möjligheter som följer med den. Genom vår planering vill vi skapa förutsättningar för tillväxt, bostäder och hållbara transporter under lång tid framöver, säger Sandra Viklund, strateg på samhällsomställningskontoret, som samordnar Luleå kommuns arbete med Norrbotniabanan.
+ +++
st
Under hösten har Trafikverket beslutat om järnvägens linjedragning mellan Notviken och Luleå centralstation. Det blir det norra alternativet som kommer utredas vidare. Nästa stora steg tas 2027 då ett förslag till järnvägsplan presenteras. Under våren 2027 väntas Trafikverket också fatta beslut om den fortsatta linjedragningen för sträckan mellan Rosviksbodarna och Notviken.
++ +
ög
Text: Monika Aunes
Lulefjärden
+
A K T U E L LT
Full fart med Luleås nya fördelningsstation
Mer om Trekanten: Visionsbild av hur den nya fördelningsstationen kommer att se ut när den är klar på Trekantens parkering i centrala Luleå.
Tidigare under hösten påbörjade Luleå Energi byggnationen av den nya fördelningsstationen på Trekantens parkering. Den ska ersätta den nuvarande stationen i Strand galleria och trygga centrala Luleås elförsörjning för en lång tid framöver. Byggprojektet planeras pågå i cirka två år och vara klart hösten 2028.
Läs mer om byggprojektet och den nya fördelningsstationen. luleaenergi.se/projekt-trekanten Läs mer om frågor som Luleå kommun ansvarar för, exempelvis parkeringar, trafikpåverkan och området kring Trekanten och Norra hamn i stort. lulea.se/trekanten
Text och visionsbild: Luleå Energi
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5 km
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
+ ++
+ + + ++
!
Redovisning av bedömd huvudsaklig utformning är preliminär och är beroende av linjealternativens profil. I det fortsatta arbetet kommer fortsatt optimering av anläggningen att ske. Gräns mellan och längder för bank, skärning och bro kan komma att förändras.
Befintlig järnväg
Utredningskorridor
Bedömd huvudsaklig utformning
Luleå Energi elnät har tillsammans med Luleå kommun utrett flera alternativ för placering av den nya stationen. Slutligen beslutades att Trekanten är den bästa lösningen med hänsyn till elförsörjning, investeringskostnader och hur staden ser ut. – Den befintliga stationen måste vara i drift under hela byggtiden av den nya, vilket innebär att den nya inte kan byggas på exakt samma ställe som den befintliga, men med en helt annan placering skulle en större del av staden påverkas av omdragning av alla elkablar som är anslutna till stationen, säger Evelina Norman, projektledare vid Luleå Energi. Typsektioner (ej skalenliga)
++ + ++ + +
Alternativ Brun Bro
Bank
Skärning
10
Alternativ Mörkgrön Bro
Bank
Skärning
Alternativ Orange Bro
Bank
Skärning
Alternativ Grå Bro
Bank
+
+++ +
+ ++
++ + +++ +++ +++ + + + ++ + +++ +++ +++ +++ + ++ + +++ ++ + +
+ + + +U+
n
,
++
+
+ + ++
++
++
+
l
++
++++
+++
+++
+++
5
Skärning
Alternativ Blå Bro
Bank
Skärning
to
Datum: 2026-09-16 Skala (A1x2, 1682x594 mm): 1:10 000 Konfidentialitetsnivå: 1 Ej känslig
Under september genomfördes pålning. För att kunna bygga en stark och pålitlig grund för den känsliga utrustning som en fördelningsstation innehåller har 45 pålar slagits ner röm ill s t aB ungefär 25 meter i marken. bb E : – Nu pågår mark- och grundläggningsarbeten innan vi börjar resa stommen. År 2027 tar vi vid med fasad, tak och invändiga arbeten. Under våren kommer vi även påbörja schaktning och förbereda för kabeldragningar Fo
En fördelningsstation är en station som fördelar ut ingående ström till användare på elnätet. Den nuvarande stationen NORRBOTNIABANAN byggdes på sjuttiotalet och finns inne tadsviken ROSVIKSBODARNA - NOTVIKEN i Strandhuset. Den nya fördelningsstationen kommer ha samma funktion och uppgift: att vara en viktig knutpunkt på ammelstadsvikens aturreservat elnätet som fördelar ström och ser till att många bostäder, butiker, restauranger Teckenförklaring och kontor i centrala Luleå har el.
mellan nya och befintliga stationen, säger Evelina Norman. Fördelningsstationen ska stå klar under 2028 och kommer uppta cirka 400 kvadratmeter till ytan och stå i sydvästra hörnet av Trekantens parkering, det vill säga närmast korsningen Skeppsbrogatan/ Nygatan.
Evelina Norman, projektledare vid Luleå Energi.
15
16
FOKUS
Visionsbild av den nya entrén på Stadsöskolan.
Skolor byggs för framtiden – samtidigt ska vardagen fungera Skolor som är för gamla för att fungera optimalt behöver ersättas, men en ny skola byggs inte över en natt. Samtidigt ska eleverna få trygghet och arbetsro. När nya skolor byggs sker det mitt i den verksamhet som måste fungera varje dag.
Skolchef Thomas Hansson, rektor Marcus Hedström, utvecklingsledare Nina Haderborg, utvecklingsledare Lena Heikka och biträdande rektor Marita Hammar.
Text och foto: Jeanette Bergström
I Luleå kommun pågår flera stora skolbyggnadsprojekt. Nya skolor byggs och gamla byggnader ersätts. Vid höstterminstarten invigdes en helt ny skola på Hertsön för elever i årskurs 4–9. Skolan rymmer också bibliotek, idrottshall, fritidsgård, matsal och kök. Både Stadsöskolan och Tunaskolan får också helt nya skolbyggnader som knyts ihop med de befintliga.
Gemensamt för byggprojekten är att de inte i första hand handlar om att få plats med fler elever. – Vi bygger nytt för att byggnaderna behöver ersättas. Det handlar inte om att vi har fler elever utan om att vissa byggnader är i så stort behov av åtgärder att de inte fungerar optimalt längre, säger Thomas Hansson, skolchef.
Vägen från gammal skola till ny innebär en period där skolverksamheten måste fungera mitt i förändringen. Att bygga om eller bygga nytt där det redan bedrivs skolverksamhet ställer höga krav på planering. Elever och personal ska kunna känna trygghet och arbetsro samtidigt som byggarbeten pågår alldeles intill.
FOKUS
Tunaskolan har i många år levt med renovering i olika grad. På skolgården pågår utbyggnad av skolan med 4 100 kvadratmeter i två plan. I den nya byggnaden ska lågstadiet, anpassade grundskolan, nytt kök och matsal samt två aktivitetslokaler rymmas. För rektor Marcus Hedström och biträdande rektor Marita Hammar är byggstöket en del av vardagen. – Nu har vi det ändå ganska lugnt på skolan när ingenting längre byggs inne i den befintliga skolan. Det var värre när ventilation, värme och belysning skulle förnyas, säger Marcus Hedström. Nu ser man fram emot att kunna ta den nya skolbyggnaden i bruk höstterminen 2027. Men mellan det gamla och det nya finns en period som kan vara krävande. – Vi vet ju vad vi går mot när det blir färdigt, men visst är det en ganska stor påfrestning under tiden. Att bygga i skoltid utmanar hela tiden, säger Marita Hammar. För skolledning och medarbetare handlar det om att den pedagogiska verksamheten samtidigt måste fortsätta utvecklas. Grundskolan står inför flera stora förändringar framöver med införandet av tioårig grundskola, nya läroplaner och ett nytt betygssystem som innebär förändrade arbetssätt för både lärare och skolledning.
Besök på Tunaskolan under skolutbyggnadsfasen.
Thomas Hansson konstaterar att skolan behöver bygga upp en egen förändringsförmåga och skapa en organisation där skolan kan hantera flera stora processer samtidigt. Byggprojekt och lokalförändringar ska planeras och genomföras, samtidigt som nya styrdokument och arbetssätt ska omsättas i undervisningen. – Hur bygger vi vår förändringsmaskin och hur ska förstelärarna, lärarna och rektorerna vara en del av den? Hela organisationen behöver vara med. Hur får vi det här att hända i klassrummet? Det är jätteviktigt att vi också ser till att
Skolchef Thomas Hansson, utvecklingsledare Nina Haderborg samt utvecklingsledare Lena Heikka.
lärare har de bästa förutsättningarna för lärande, säger Thomas Hansson. Trots utmaningarna ser han byggprojekten som en viktig del av skolans framtid i Luleå. – Vi bygger ju för en framtid i Luleå, men det innebär att dagens elever och personal behöver leva med byggstök, tillfälliga lokaler och förändrade skolmiljöer under en period för att framtidens elever ska få tillgång till moderna och ändamålsenliga skolor, säger Thomas Hansson.
17
18
A K T U E L LT
BOKTIPS
Så röstade Luleåborna i valet 2026 I mitten av september gick Luleåborna till val. Så här blev resultatet. Text och foto: Josefin Högström
Jonas Wallins första val som valchef är genomfört.
Tolv andetag till sjön Pauline Riccius, Bazar förlag, 2026 En mycket intressant och välskriven historisk roman som bland annat bygger på författarens mormors upplevelser som ung doktorinna vid sanatoriet i Sandträsk utanför Boden. Året är 1941 när 19-åriga Karin för första gången kommer i nära kontakt med sjukdomen TBC. På sanatoriet lär Karin känna patienten Ingrid och de blir vänner. Förutom vänskapen med Ingrid får vi också veta hur den då blomstrande orten Sandträsk påverkades av kriget, nära Norrlands lås som garnisonsstaden Boden kallades. Pauline Riccius mormor bodde två år i Sandträsk. Hon avled 2016.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet bildar tillsammans ett minoritetsstyre med 30 av kommunfullmäktiges 61 mandat. Totalt röstade 54 573 av 65 232 röstberättigade Luleåbor i kommunvalet. Valdeltagandet blev 83,66 procent, en ökning med 0,24 procentenheter jämfört med 2022. Under valet uppstod ett tekniskt fel i Valmyndighetens system för registrering av förtidsröster, vilket påverkade flera kommuner i Sverige. Vissa väljare registrerades två gånger eller fick en röst kopplad till en annan väljares röstlängdsnummer. Valmyndigheten bedömde att högst 500 röster i landet sannolikt inte kunde identifieras och räknas. Felet stoppades den 4 september, varefter förtidsrösterna registrerades korrekt. – Vi påbörjade en utredning direkt när vi fick informationen från Valmyndigheten och kunde snabbt identifiera hur väljare i Luleå kommun hade påverkats. I slutändan var det en röst som vi inte kunde identifiera. Eftersom vi kunde spåra händelsen till ett specifikt tiominutersintervall på en specifik förtidsröstningslokal kunde vi informera de väljare som hade röstat där under den aktuella tiden om möjligheten att rösta igen på valdagen. Vi känner oss trygga med att vi genomförde valet på ett säkert och korrekt sätt trots situationen, säger Jonas Wallin, valchef för Luleå kommun. Inför valet utbildade Jonas Wallin och kollegan Arvid Johansson cirka 550 röstmottagare, många av dem anställda i Luleå kommun. – Jag är otroligt stolt och tacksam över alla som ställde upp och arbetade i årets val. Utan dem hade det inte gått, säger Jonas Wallin.
Se hela mandatfördelningen och mer statistik från valet på lulea.se/valresultat2026
Hollo Pär Poromaa Isling, Wahlström och Widstrand, 2026 ”Jär du hollo?” Många som är lite äldre i Norrbotten vet nog vad frågan betyder. Pekka från Gällivare hamnar nästan som av en slump som doktorand på universitetet i Umeå. Där skriver han på sin avhandling samtidigt som han försöker hitta sin plats i den akademiska världen – vilket visar sig lättare sagt än gjort. Pekka blir mer och mer ensam och mörka tankar dyker upp. Är han i själva verket lite hollo? Tankarna skymmer arbetet med avhandlingen, men så träffar han John som är hemifrån och plötsligt får livet färg igen. Den här läspärlan är smart, rolig, sorgesam och underfundig. Perfekt för bokcirkeln. Pär Poromaa är uppvuxen i Gällivare och arbetar numera som universitetslektor i Umeå.
Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta
A K T U E L LT
Tipsa oss om evenemang! Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa
KALENDARIUM
Fler tips på www.visitlulea.se
Fri entré!
After Hours/Vernissage: Modellkollaps 27 nov
Vernissage av Modellkollaps i Konsthallen, Kulturens Hus. En rumslig installation där scenkonst, ljud och skulptur möts. Kvällen bjuder på konstnärssamtal, performance, musik och DJ.
Fri entré!
Julmarknad på Hägnan Möt tomtefamiljen och deras renar, njut av stämningsfull musik och sagovandringar, upptäck gamla jultraditioner samt hitta julklappar på julmarknaden.
5–6 dec
Babblarna Klonk fyller år och alla Babblarna firar med sång, dans, skratt och bus på Kulturens Hus. Klappa takt, babbla, bubbla och dansa loss tillsammans med favoritkaraktärerna.
13 dec
LAKF – julshow Luleå Allmänna Konståkningsförenings årliga julshow. Föreningens medlemmar i alla åldrar, från skridskoskolan till elit- och tävlingsåkare, deltar och bjuder på julstämning på Coop Arena.
20 dec
Nour El Refai – Glows in the dark 23
En standup på Kulturens Hus om att plötsligt bli singel, bo med en taggig ödla och lida av en obesvarad kärlek – till sig själv.
jan
Fri entré!
Broderikväll med Lina Odell Lina Odell berättar om sitt textila hantverk och delar med sig av sina broderikunskaper – sedan får nål och tråd arbeta. En kväll på Slöjd- och formcenter där tradition, nyfikenhet och kreativitet möts.
28 nov
27 feb– 1 mars
Luleå on Ice
17 dec
De musikaliska ögonblicken från hela den legendariska filmsagan väcks till liv på Kulturens Hus. Följ med till Harry Potters magiska värld.
Luleå On Ice förvandlar Luleå till en levande vinterarena. Under tre dagar fylls isbanan och Södra hamnplan med underhållning, mat, aktiviteter och skridskotävlingar. En kostnad tillkommer för vissa aktiviteter.
Fri entré!
Fri entré!
Hogwards Magic Symphony
Fri entré!
Julkalender i Stadsparken 1–24 Från första december till julafton bjuder Lule Stassteater på en dec föreställning fylld med teater, sång och musik – mitt i centrala Luleå, kl.12.00.
Old Town Gospel Choir Njut av julkonsert i Luleå dom19 kyrka med Old Town Gospel dec Choir. Dirigent Emma Forss. Pianist Lennart Johansson. Frivillg gåva till ACT Svenska kyrkan.
2–4 mars
Sportlov på Hägnan
Roliga aktiviteter för hela familjen, bland annat skapande verkstad i Gårdshuset, bakning för barn och Lilla fäbodloppet för barn med egna skidor. Lanthandeln och Kafé Fägnan håller öppet.
19
FOKUS
Från älvarnas historiska laxfiske till framtidens lokala livsmedelsproduktion löper en gemensam tråd: mat skapar inte bara försörjning, utan också arbete, kunskap och sammanhållning.
Sébastien Boudet, kock och matentreprenör.
Lokal matproduktion stärker framtidens beredskap Hur kan vi producera mer mat nära oss och samtidigt stärka beredskapen? Frågan är aktuell när Luleå kommun nu har lagt fram ett förslag till livsmedelsstrategi. Den diskuterades också under Älvarnas landsbygdskonferens i början av oktober. Text: Katja Güth Laitila / Foto: Martin Eriksson
Mat handlar om mer än vad vi har på tallriken. För en fungerande livsmedelsförsörjning behövs jordbruksmark, producenter, kunskap, konsumenter och lokal förädling. Under konferensen diskuterades hur vi kan bygga lokal kapacitet och bidra till en levande landsbygd. – Det gör mig otroligt ledsen att vi tänker på beredskap som anledning för att bygga ett robust matsystem. Det hade varit mycket trevligare att tänka på andra anledningar, såsom barn eller fjärilar, inledde kocken och matentreprenören Sébastien Boudet sitt föredrag med. Behovet av starkare lokala livsmedelskedjor var en återkommande fråga under konferensen. Sébastien Boudet
betonade vikten av att bevara kunskap om råvaror och matförädling samt att skapa närmare relationer mellan producenter och konsumenter. Det bidrar till ett robust livsmedelssystem. Han berättade även om livsmedelsbutiken Livs som startades i Stockholm. Det är en medlemsägd butik som köper in varor från gårdar som odlar ekologiskt. Butiken har blivit en plats för möten där människor lär av varandra, exempelvis hur man gör smör eller fermenterar. Att livsmedel även tidigare skapade kultur och gemenskap visade historikern Johan Cederqvist från Luleå tekniska universitet. Hans forskning beskriver hur laxfisket längs de norrländska älvarna byggde på samarbete, gemensamma resurser och kunskap. När vattenkraften byggdes ut under 1900-talet försvann stora delar av vildlaxbestånden. I och med det gick inte bara en viktig lokal försörjningskälla förlorad, utan också en kultur och social gemenskap. Historien visar hur nära livsmedelsförsörjning, lokala resurser och samhällsutveckling hänger samman. I Luleå kommuns förslag till livsmedelsstrategi är ambitionen att öka försörjningsbalansen till minst 50 procent
Om vi som kommun visar ett långsiktigt behov och en efterfrågan signalerar vi intresse. Hannah Watts, strateg som har arbetat med strategiförslaget.
år 2040. Kommunen vill också använda sina inköp och offentliga måltider mer strategiskt för att stärka produktion och förädling. – Att vi tar fram en strategi och visar vår ambition är jätteviktigt för branschen. Om vi som kommun visar ett långsiktigt behov och en efterfrågan signalerar vi intresse. Förhoppningsvis leder det till att producenter vågar satsa och utveckla produkter som inte tillverkas här i dag, säger Hannah Watts, strateg som har arbetat med strategiförslaget. Strategin omfattar även livsmedelsberedskap, tillgång till jordbruksmark och kompetensförsörjning. Den beslutas i kommunfullmäktige senare under hösten.
Fler nyheter på vartlulea.se