En tidning från Luleå kommun. Nr 1 • 2026
Tema:
firar 30 år
Digital hemtjänst skapar trygghet
Klättring på Snipen
Byggplaner på landsbygd
FÖLJ VISIT LULEÅ PÅ
FACEBOOK, INSTAGRAM OCH YOUTUBE för inspiration och tips om besöksmål, upplevelser och sevärdheter. @visitlulea
Gammelstad är platsen där Luleå tog sin början och erhöll sina stadsprivilegier. Men historien förändras och när landhöjningen gjorde hamnen för grund flyttades stadens centrum år 1649 till sin nuvarande plats.
I år, över 400 år sedan Luleå fick sina stadsprivilegier, firar Gammelstads kyrkstad 30 år som världsarv. Jag har själv förmånen att få vistats på denna fantastiska plats i mitt jobb på Gammelstad Visitor Center. Kyrkstaden besöks av människor från när och fjärran som upptäcker världsarvet i stort och smått. Deras upplevelser blir till skildringar som förs vidare till familjer, vänner och bekanta. Det är något som vi alla kan känna enorm stolthet över. Många aktörer visar upp världsarvet på olika sätt, såväl nationellt som internationellt. På så sätt sprids Luleås historia världen över.
I det här temanumret av Vårt Luleå ägnas hälften av innehållet åt världsarvet. Här finns berättelser och perspektiv som förhoppningsvis är nya för många Luleåbor och ger en inblick i världsarvet. Häng med upp i klocktornet, lär känna restaurangägaren Iraj och kika in i en kyrkstuga som restaurerats enligt konstens alla regler.
I dag står vi inför en stor samhällsomställning, men visioner och framtidsutsikter är ingenting nytt. Luleå har också tidigare stått inför utmaningar och utveckling. Ibland kanske man ska se bakåt för att kunna blicka framåt. Nu tar vi avstamp i historien, förmedlar nutiden och kastar ett öga på rådande planer och visioner om framtiden.
Trevlig läsning!
ÄNNU FLER UPPLEVELSER
FÅR DU i appen Visit Gammelstad som du laddar ner gratis via Google Play eller App Store.
Desireé Ek, samordnare vid Gammelstad Visitor Center.
VAD HÄNDER I GAMMELSTADS
KYRKSTAD? Följ Facebookkontot ”Världsarvet
Gammelstads kyrkstad” så får du full koll.
FÖLJ LULEÅ KOMMUN
PÅ FACEBOOK OCH INSTAGRAM för nyheter och information om kommunens verksamheter, aktiviteter och evenemang. @luleakommun
Gammelstads kyrkstad firar 30 år som världsarv. Det här numret av Vårt Luleå är ett temanummer där halva tidningen ägnas åt världsarvet, men det finns också mycket annat att läsa om. Foto: Susanne Lindholm.
ges ut av Luleå kommuns kommunikationskontor
Redaktör: Linda Sundström
Ansvarig utgivare: Emma Breheim
Grafisk form: Joakim Höggren
Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete
Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå
Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se
40 000
personer besöker Visitor Center i Gammelstads kyrkstad varje år. Här finns bland annat turistinformation, guidade turer och en utställning om Gammelstads historia.
fick Gammelstads kyrkstad världsarvsstatus. Platsen är ett av totalt femton världsarv i Sverige.
4 200 10%
pipor finns i Nederluleå kyrkas orgel. Den kortaste är 5 mm och den längsta är hela 6 m.
Så mycket har antalet anställda ökat i Luleås näringsliv, enligt Dun & Bradstreets undersökning år 2019–2024. Det kan jämföras med 6,5 procent på riksnivå.
Det får Luleå i rekommendationsbetyg i en undersökning bland internationella besökare, genomförd av Visit Luleå. Det motsvarar ett NPS på 58, en hög besöksnöjdhet.
På grund av avtal med vår distributör delas Vårt Luleå ut mellan lördag och tisdag. Utdelningsdagar för Vårt Luleå
Följ Luleås kanaler!
facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden
– 30 år som världsarv
Luleå har en plats i världsarvsklass. För 30 år sedan fick Gammelstads kyrkstad världsarvsstatus.
Det firas vid flera tillfällen på plats i kyrkstaden under 2026. Häng på! Nästa stora evenemang äger rum den 27–28 juni med massor med trevliga aktiviteter för stora som små.
Kolla in hela jubileumsprogrammet här: visitgammelstad.se/jubileum
RoS -mottagningen i Luleå erbjuder råd och stöd kostnadsfritt vid bekymmer kring alkohol, droger, läkemedel, spel om pengar eller dopning. Även anhöriga är välkomna. Vi vänder oss till dig som är 18 år eller äldre och bor i Luleå kommun.
Läs mer på lulea.se/ros
Maxad musikmix under Sommarmusiken
Sommarmusiken i Stadsparken är en kär tradition som troget återkommer varje sommar. Evenemanget bjuder på 19 lunchspelningar mellan 8 juni och 3 juli.
Vid varje tillfälle är det olika framträdanden med en bredd av musikgenrer. Sommarmusiken ger speltillfällen åt lokala musiker och artister.
Evenemanget har fri entré och sommarens program finns här: lulea.se/sommarmusiken
Luleå kommun i Almedalen
Luleå kommun är på plats i Almedalen även i år. Här möts politiker och tjänstepersoner som vill driva dialogen om utvecklingen i norra Sverige, med Luleå som en central motor i framtidens tillväxt. I år satsar kommunen främst på att delta i andras arrangemang snarare än att hålla egna. Fokus ligger på frågor såsom grön omställning, innovation, beredskap och hur samverkan mellan lokala och nationella aktörer kan stärkas. Genom paneler, möten och rundabordssamtal vill Luleå bidra med perspektiv från norra Sverige och påverka viktiga framtidsfrågor.
Världsarvet i Gammelstad bevaras för framtida generationer.
Bakom de välbekanta kyrkstugorna döljer sig ett arbete som sällan syns. Maria Junkka Bideke, världsarvssamordnare, är en av dem som ser till att världsarvet i Gammelstad bevaras och historien får fortsätta ta plats.
Det är 30 år sedan Gammelstads kyrkstad togs upp på Unescos världsarvslista över platser värda att bevara, tillsammans med Egyptens pyramider, Greklands Akropolis och kinesiska muren.
Uppdraget är att bevara ursprunget och i det arbetet är många parter inblandade.
– I vårt förvaltande organ Kyrkstadsrådet ingår Luleå kommun, Länsstyrelsen, Nederluleå kyrkstugeförening, Nederluleå församling, Trafikverket, Nederluleå hembygdsförening och Norrbottens museum. Vi jobbar tillsammans för att värna om den unika kulturmiljön, säger Maria Junkka Bideke, världsarvssamordnare.
Hon ansvarar för att samordna kontakten och informationen mellan parterna, som tillsammans tar fram både en långsiktig förvaltningsplan och en årlig aktivitetsplan.
– Klimatförändringarna är en utmaning, då ett blötare klimat
kan påverka träbyggnaderna i världsarvet.
Det är viktigt att kyrkstadstraditionen bevaras för kommande generationer.
– Vi vill att man även i framtiden fortsätter att nyttja kyrkstugorna och att kyrkstaden lever upp under stora helger och kyrkliga högtider. Vår förhoppning är att de yngre generationerna vill ta del av traditionen och föra den vidare.
Ett sätt är att fortsätta sprida kunskap till barn och unga om världsarvet genom skolprogrammen som erbjuds av Gammelstad Visitor Center. Barnen får lära sig om historia och livet förr.
Det märks att Gammelstads kyrkstad hamnat på världsarvslistan. Under 25 år har antalet besökare till Visitor Center fyrdubblats, från cirka 10 000 till 40 000 besökare.
Ett världsarv är, enkelt uttryckt, en plats som hela världen tycker är unik och måste bevaras för framtiden. Det är FN-organet Unesco som utser dem och i Sverige har vi totalt 15 världsarv.
Gammelstads kyrkstad är vackert som i ett vykort och platsen är full av liv. Här kan du såväl roa dig som lära dig mer om Luleås historia.
Text: Marina Wikberg
Med sina 404 kyrkstugor är Gammelstad världens största och mest välbevarade kyrkstad. Men vad är egentligen en kyrkstad, varför är området ett världsarv och vad kan du göra här?
Läs mer: www.visitgammelstad.se
Unescos världsarvskonvention bildas.
1972
1985
I dag är Gammelstads kyrkstad ett av världens mest skyddsvärda kulturarv. Hur kommer det sig att det blev så?
Text: Marina Wikberg
”Kyrkbyn i Gammelstad utanför Luleå kan komma att skyddas av Förenta nationerna (FN) som ett av världens viktigaste kulturarv”. Det kunde Luleåborna läsa i NSD den 22 december år 1983.
Bakgrunden till det var Unescos världsarvskonvention från 1972 där medlemsländerna tar ansvar för att skydda platser med ”enastående universellt värde”. Sverige gick med i världsarvskonventionen år 1985 och Gammelstads kyrkstad föreslogs då som en kandidat. Platsen var emellertid otillräckligt skyddad av lagen och först 1994 när detta var åtgärdat kunde Luleå ansöka om att kyrkstaden skulle få världsarvsstatus.
Byråkratins kvarnar malde på och den 7 december 1996 utsågs Gammelstads kyrkstad till ett världsarv samtidigt som natur- och kulturarvet Laponia. År 1998 stadfästes det hela i Nederluleå kyrka i kyrkstaden och dåvarande kulturministern, Luleåbördiga Marita Ulvskog, fick ta emot diplomen för både Gammelstad och Laponia.
Sedan dess har kyrkstaden funnits på världsarvslistan, sida vid sida med pyramiderna i Egypten, kinesiska muren och andra ikoniska platser.
Källor: riksdagen.se, Luleå kommuns stadsarkiv och NSD 83-12-22.
Sverige går med i världsarvskonventionen år 1985. Gammelstads kyrkstad föreslås då som en kandidat.
Luleå ansöker om att kyrkstaden ska få världsarvsstatus.
Det hela formaliseras vid en ceremoni i Nederluleå kyrka i kyrkstaden.
1998
1994
1996 Gammelstads kyrkstad utses till ett världsarv.
Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Susanne Lindholm
Hur mycket vet du om kyrkstaden med de röda kyrkstugorna och en historia som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden? Oavsett om du är nyfiken på hantverk, vill lära dig mer om platsens unika kulturarv eller bara ta en stillsam promenad i omgivningarna finns mycket att upptäcka.
Här är några tips på saker att göra i Gammelstad i sommar:
Stor jubileumshelg 27–28 juni i samband med att Gammelstads kyrkstad firar 30 år som världsarv. Massor av skoj för stora som små.
Vad vet du om kyrkstaden och dess historia? Visitor Center bjuder på guidade visningar året om som ges både på svenska och engelska.
Vill du utforska kyrkstaden på egen hand? Med hjälp av appen Visit Gammelstad kan du välja allt ifrån guidade vandringar för barn och allmänna
vandringar till fördjupningar och reflektionsvandringar. Ladda ner appen gratis från App Store och Google Play.
Missa inte utställningen om Gammelstads historia. Den finns på Visitor Center med fri entré. Här finns även en utställning med en modell av en kyrkstuga i verklig storlek och en utklädningshörna och pysselhörna för barn.
Vill du besöka en kyrkstuga? Det händer att kyrkstugeägare välkomnar intresserade besökare. Det finns också en bemannad visningsstuga som ägs och hålls öppen av Nederluleå hembygdsförening
Kyrkan i Gammelstads kyrkstad är ibland öppen för besökare. Den är senmedeltida och invigdes enligt traditionen under Persmässhelgen år 1492.
Friluftsmuseet Hägnan, granne med kyrkstaden, har aktiviteter hela sommaren. Kanske lockas du av traditionellt nationaldagsfirande, sommarmarknad, midsommarfirande och spelmansstämma?
Läs mer: www.visitgammelstad.se
Nederluleå kyrka invigdes enligt traditionen år 1492. Emelie Rubensson, turistinformatör vid Visitor Center, berättar om kyrkans historia och förändringar i och med protestantismens intåg.
NBild nedan: Altarskåpet i Nederluleå kyrka är snidat i Antwerpen, troligen omkring år 1520, och föreställer scener ur passionsberättelsen, korsfästelsen och Jesu liv. Detaljbild nedan till höger: Herdarnas tillbedjan. Josef och Maria knäböjer med blickarna riktade mot Jesusbarnet som har legat mellan dem, men som sedan länge är försvunnet från kyrkan.
är kyrkan byggdes på 1400-talet hade invånarantalet ökat jämfört med 100 år tidigare när Luleå socken bildats.
– Storleken på kyrkan, de tjocka stenväggarna, skottgluggarna i stigportarna, utkiksluckan mot den gamla hamnen och en hög mur vittnar om att kyrkan också kunde fungera som försvarsanläggning för skydd, framför allt österut mot Novgorod, säger Emelie Rubensson.
En annan möjlighet var att kyrkan var tänkt som ett biskopssäte åt ärkebiskop Jakob Ulfsson Örnfot, berättar hon. – Han hade ekonomiska intressen i den här regionen och det finns uppgifter som tyder på att han var med och bekostade kormålningarna i kyrkan.
Kormålningarna av Albertus Pictor avspeglar den medeltida katolska kyrkan.
– Sverige var ett katolskt land där prästerna talade latin och ett sätt för sockenborna att tillgodogöra sig bibelns innehåll var kormålningarna, därav benämningen fattigmansbibel. I och med protestantismens intåg översattes bibeln och predikningar hölls på svenska. Reformationen som skulle göra Sverige protestantiskt inleddes 1527, säger hon och fortsätter:
– Predikningen under gudstjänsterna fick en större roll efter reformationen och en ny predikstol beställdes till Nederluleå kyrka. Stora fönster sattes också in för ljusinsläpp. År 1745 målades
kormålningarna över för att modernisera och dölja spåren av den katolska tiden. När koret skulle vitlimmas igen i början av 1900-talet hittade prästen Albert Nordberg information om målningar under och vid en renknackning av ett utvalt fält i korets takvalv framträdde en av dem. Efter det beslöt man att korets väggar skulle renknackas. Det vi ser i dag är alltså korets väggar från den katolska tiden, säger Emelie Rubensson.
I koret finns kyrkans skyddshelgon Petrus avbildad med sin nyckel till himmelriket – samma symbol som senare blev grunden för Luleås kommunvapen.
Sankta Barbara, en jungfru som blev inlåst i ett torn och led martyrdöden för sin kristna tro. Hon har vördats som helgon sedan 600-talet.
122 steg i branta trätrappor leder upp till toppen av Nederluleå kyrkas klocktorn.
En plats som i stort sett bara kyrkvaktmästaren har tillträde till.
Nuvarande klocktorn stod klart år 1852, flera hundra år efter kyrkan uppfördes. Här finns två kyrkklockor som styrs via elektricitet från en knapp i kyrkans ljudsystem. För att få klang i klockorna förr i tiden drog man i ett rep som fortfarande finns kvar och går hela vägen upp genom tornet.
– Klockorna slår vid gudstjänster och förrättningar, såsom bröllop och begravningar. Vi kan reglera så att de slår samtidigt eller var och en för sig, berättar Fredrik Kemi, kyrkvaktmästare vid
Nederluleå församling.
Den största klockan väger 1 930 kilo och är 149 centimeter hög. Den mindre klockan väger 1 680 kilo och mäter
135 centimeter. Båda är gjorda av malm. På utsidan av det 39 meter höga tornet finns också en kvartsklocka som slår varje kvart samt en urtavla.
– Ibland börjar uret gå fel och lokalbefolkningen är snabba på att tala om det för oss. Även detta kan vi korrigera på elektrisk väg, säger Håkan Kohkoinen, fastighets- och kyrkogårdschef.
Till en början cirkulerade olika skisser på klocktornet och det hade kunnat få ett väldigt spetsigt utseende upptill om man inte hade beslutat sig för rådande konstruktion. I dag finns en del ”klotter” inne i tornet, främst signaturer och datumangivelser från de som jobbat här genom åren.
Klocktornets ur från insidan. Ibland börjar det gå fel, men det är relativt enkelt att åtgärda.
Här förvaras också en del gamla grejer, bland annat en stor, trasig kyrkdörr. Oavsett skick får ingenting som tillhör kyrkan slängas, menar Håkan Kohkoinen.
– Numera besöker kyrkvaktmästaren tornet enbart för tillsyn som exempelvis vid byte av glödlampor. Utan lampor blir det becksvart här inne. Nyanställd personal på Visitor Center brukar också besöka tornet som en del i sin introduktion, avslutar han.
Under 2025 renoverades ytskiktet på klocktornet som fick ny puts.
Källor: Nederluleå kyrka –Barbro Flodin samt svenskakyrkan.se
När Anna Fantenberg köpte sin drömstuga i Gammelstad var det ett lutande hus – och hon fick både hussvamp och mögel på köpet. Efter år av restaurering står stugan nu vackrare än någonsin.
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik
Två nymurade öppna spisar och nytimrat virke vittnar om den stora restaurering som Anna Fantenbergs kyrkstuga genomgått.
– Jag hade länge drömt om att äga en kyrkstuga när den här blev till salu. Man får bara äga en kammare per person så jag köpte tvårumsstugan tillsammans med min dotter.
Anna Fantenberg visste att syllen var rutten på ett ställe, men när snickaren
tittade närmare på hela stugan hittades både hussvamp och mögel. Dessutom hade hela byggnaden satt sig.
Ett digert arbete med att ge den gamla stugan nytt liv pågick under flera års tid.
– Jag fick mycket hjälp av dåvarande världsarvssamordnaren Erica Duvensjö och Länsstyrelsens antikvarier, säger Anna Fantenberg som anlitade hantverkare med särskild kompetens för byggnadsvård.
Medel söktes från Länsstyrelsen –pengar som bidrog till att rädda kyrkstugan. Bilder från renoveringen visar hur bara ytterväggarna stod kvar.
– Ibland när jag åkte hit ville jag bara gråta, men det blev jättebra i slutändan. Allt som gick att bevara finns kvar, såsom de breda och tjocka golvtiljorna.
De öppna spisarna har murats upp efter gammal förlaga och tapetrester som vittnar om svunna tider hänger kvar på väggen.
En gammal grammofon, utdragssoffa och släktens gamla biblar – Anna Fantenberg har inrett stugan på tids-
typiskt sätt. Säljarna lämnade kvar en del gamla möbler. Annat har hon skaffat själv.
– Under renoveringen hann jag gå på loppisar och leta efter passande inredning. Utdragsstolen i kammaren köpte jag på annons. Det blev en fullträff då säljaren visade sig vara en gammal klasskompis jag inte träffat på många år. Nu ses vi regelbundet tillsammans med de andra tjejerna i klassen, säger hon.
Stugan har blivit platsen för surströmmingsfester och kompisfika. Hit åker Anna Fantenberg på midsommaren och närhelst hon vill njuta av den speciella atmosfär som kyrkstaden bjuder på.
Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Linda Stenman
använts.
Knack, knack, knack. ”Får jag komma in?” Ungdomshelgernas nätter var spännande för flickor och pojkar. Nattfrieriet kunde leda till en natt, och kanske ett liv, tillsammans. Text: Birgitta Lindvall Wiik / Foto: Peter Rosén
Restaurera eller renovera? För kyrkstugor gäller det förstnämnda. Avsikten är att återställa byggnaden till sitt ursprung i så stor utsträckning som möjligt med hjälp av samma sorts material som alltid använts.
Bygglov behövs för att renovera skorstenen eller måla fasaden, även om du känner till kraven på röd slamfärg och detaljerna med vit linoljefärg. Det är gratis och söks via ett särskilt formulär.
Om en entrébro ska bytas ut ska obehandlat virke väljas och en eventuell ledstång ska vara så smäcker som möjligt.
Om en yttervägg är omålad, exempelvis när den står tätt emot en annan stuga, ska den förbli omålad.
Även om det är friare med invändig renovering bör material som andas användas för att undvika fukt och mögel i stugan, som genom åren står omväxlande kall och varm. Plastfärg är en styggelse.
Osäker på hur din stuga såg ut från början? Kontakta byggnadsantikvaren på Norrbottens museum.
Sök kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen med hjälp av en antikvarie, vars medverkan är kostnadsfri.
Källa: Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie vid Norrbottens museum.
Under några helger varje år samlades traktens ungdomar i kyrkstaden. Ungdomshelgerna var efterlängtade. De gav vila från årets hårda arbete och eventuellt väntade romantiska stunder.
På marknaden såldes frierikonfekt som pojkarna köpte och gav till den de ville fria med. Konfekten var som en fin dekoration som sedan bars på klänningsbröstet.
Flickorna satt i kyrkstugorna och pojkarna knackade på. Om de var tillräckligt charmiga kunde de få stanna. Ofta låg de unga paren och pratade under natten. Ibland under samma täcke, men sedesamt med kläderna på. Och visst kunde nattfrieriet leda till att paret så småningom tog ut lysning och gifte sig.
Bröllop, kyrkhelg eller gravöl – när
det dukades till fest kom det finaste
fikabrödet fram på bordet. Flottbockar och mandelformar var populära bakverk som serverades i kyrkstaden.
Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik
”Kafferep blev populära och man tävlade nästan om att bjuda på många sorter”, säger Lisa Lång.
Anisbröd, eller flottbockar som de kallades förr i tiden, hör till de äldsta kända bakverken i kyrkstaden. De har man fortsatt baka genom åren och de är en del av julfirandet än i dag.
– Det var bakverk som, liksom struvor, var enkla att baka eftersom de gräddades i flott, säger kulturvetaren Lisa Lång och bullar upp med forna tiders bakverk.
Saffranskringlor hörde de stora festerna till. När bröllopet varat i dagarna tre och saffranskringlan kom fram var det också en signal om att festen var slut. Det lyxiga bakverket var det sista som ställdes på bordet. Andra bakverk var våfflor och rån, som gräddades i järn över öppen eld.
I slutet av 1800-talet när järnspisen kom och socker blev billigare kom småkakor att fylla kakfaten.
– Kafferep blev populära och man tävlade nästan om att bjuda på många sorter.
Än i dag lever fikatraditionen i kyrkstugorna.
– I dag är det otvunget och enkelt. Man tar bara fram en bullpåse och ställer kaffekopparna på bordet, säger Lisa Lång.
Kulturvetaren Lisa Lång
0,5 l mjölk 50 g jäst 150 g smör 1 dryg tsk anis 1 dl socker Ca 1,5 l vetemjöl
Smält smöret, blanda i mjölken och värm till 37 grader. Blanda ut jästen med lite av den ljumma degvätskan. Tillsätt resten av vätskan, socker, salt och stött anis. Blanda sedan i vetemjölet och arbeta degen tills den känns lagom fast (något lösare än vanlig bulldeg). Låt jäsa cirka en halvtimme. Arbeta degen på mjölat bakbord. Kavla ut degen till en rektangulär platta, cirka en centimeter tjock. Sporra ut trebenta gubbar i formen som ett E. De kallas även Pitepojkar, flottbockar med mera.
Låt jäsa en stund, grädda sedan i en panna med smält isterflott eller kokosfett. Prova om flottyren är lagom varm genom att stoppa ner en trästicka och se om det kokar runt denna. Om så är fallet är det dags att börja grädda bröden.
Vid servering blir bröden goda om de värms och vänds i strösocker.
Recept från Hollvattnet, Nederluleå församling.
Han jobbar och bor i kyrkstaden. Det finns ingen bättre plats att leva på, menar Iraj Rahmani.
– Jag älskar området, människorna och alla glada kunder, säger han. Text och foto: Birgitta Lindvall Wiik
Det är inte mer än femtio steg mellan Iraj Rahmanis hem och arbete. Han driver en pizzeria i kyrkstaden och har blivit välbekant med såväl nya som gamla kunder och bybor.
Iraj Rahmani är Luleåprofilen som drivit flera pizzerior i Luleå. Efter en avstickare till Stockholm under fem år landade han i kyrkstaden.
Iraj Rahmani bor och arbetar i kyrkstaden.
– Jag ville hem till norr för att driva företag. Det är mycket lättare här. Min fru ville bo i Stockholm eftersom våra barn och barnbarn bor där. Tanken var att jag skulle dela tillvaron mellan kyrkstaden och Stockholm.
Men ödet ville annorlunda och hans fru avled tragiskt i covid.
– Mitt livs största sorg, säger han med tårar i ögonen och visar de sista bilderna som togs på henne innan hon blev sjuk.
Iraj Rahmani hade ännu inget fast boende i Gammelstad, men erbjöds i samma veva att köpa en lägenhet i huset bakom pizzerian.
– Jag är 68 år och skulle kunna gå i pension, men jag tycker om den sociala biten med jobbet. Kanske borde jag jobba lite mindre framöver. Som det är nu tar jag bara ledigt ett par dagar kring jul och på midsommardagen. En tradition är att besöka majbrasan
”Jag är tacksam över att mina trogna kunder hittade tillbaka till mig på en gång när jag flyttade hem och startade Restaurang och pizzeria Iraj i kyrkbyn”, säger Iraj Rahmani.
vid Hägnan. Annars är det på jobbet jag träffar folk.
Hasse, Lasse, Örjan och Danne – flera av pizzorna på menyn har fått sitt namn efter hans stamkunder.
– Jag är tacksam över att mina trogna kunder hittade tillbaka till mig på en gång när jag flyttade hem och startade ”Restaurang och pizzeria Iraj” i kyrkbyn, säger Iraj Rahmani.
Luleå står inför stora demografiska utmaningar. Befolkningen blir äldre samtidigt som färre barn föds vilket gör att antalet människor som arbetar minskar. Klimatet förändras och industrin ställer om till förnybar energi. Tillsammans gör detta att Luleå kommun väljer att ställa om och att vi både vill och måste växa. Just nu pågår många satsningar i kommunen för att skapa goda förutsättningar för en lyckad omställning.
Text: Monika Aunes, Katja Güth Laitila, Josefin Högström
Illustrationer: Malin Svedjeholm
Montage: Brightnest
Utveckling av befintliga områden
Skola & utbildning
VÄLFÄRD
NÄRINGSLIV
Nya områden
Luleå kommun arbetar med att utveckla och förtäta befintliga bostadsområden och att skapa helt nya.
En komplett stadsdel är under uppbyggnad på Kronan. Många bostäder är färdiga och en del byggnationer är på gång.
Ett nytt bostadsområde ska byggas på Hertsöheden där upp till 4000 Luleåbor ska få plats.
Vård & omsorg
Kommunen tillhandahåller välfärd som vård, skola och omsorg och arbetar för att skapa ett tryggt samhälle med jämlika levnadsvillkor för invånarna i ett växande Luleå.
Förändringar i befolkningen, pensionsavgångar och nya jobb gör att vi behöver bli fler Luleåbor. Att Luleå växer är en förutsättning för att vi ska klara välfärden och för att företag och industrier ska utvecklas här.
Resecentrum
Varför väljer industrin att satsa i Luleå?
I norra Sverige finns ett stabilt elnät med överskott av förnybar el, främst från vattenkraft.
I regionen finns tillgång till traditionella mineral och mer sällsynta ämnen som behövs för grön teknik.
Luleå har teknisk spetskompetens genom sitt universitet och sin etablerade industri.
I Luleå finns hamn, järnväg, flyg och vägar som knyter ihop Luleå med regionen och omvärlden.
Ett tryggt liv i Luleå Luleå är en trygg kommun och ska fortsätta vara det även när vi växer.
LULEÅ
INDUSTRIPARK
Entreprenörsbostäder
BEHOV AV ARBETSKRAFT
Vi behöver bli fler för att kunna bemanna alla jobb som kommer att finnas i framtiden.
Norrbotniabanan
Hållbara transportlösningar behövs när fler människor ska kunna färdas till och från kommunen. Norrbotniabanan och ett nytt resecentrum planeras som skapar helt nya möjligheter för resande.
STABILITET & TRYGGHET
Den sociala stabiliteten, välfärden och tryggheten i regionen skapar goda förutsättningar för både företag och invånare.
På Luleå industripark (Svartön och Hertsöfältet) växer ett företagskluster för industrins omställning fram, med världsledande teknikutveckling och innovation.
Vätgasledningar
Inom industrin pågår en historisk omställning för att fasa ut fossila bränslen och ersätta dem med nya energilösningar. Det är nödvändigt för att vi ska minska samhällets påverkan på klimatet.
INFRASTRUKTUR
Behovet av transporter ökar när industrin växer. Därför behövs ny infrastruktur som vägar, järnväg och en större hamn.
När industrin och samhället går från fossila bränslen krävs mer el och nya energislag som vätgas. Därför behöver nya kraft- och vätgasledningar byggas.
Kraftledningar
Norrleden
Luleå Hamn
Vi måste minska våra utsläpp för att bromsa klimatförändringarna, så att även kommande generationer har möjlighet att leva gott här i Luleå och på jorden.
De gula rutorna till vänster är tomter som är till salu i bykärnan av Niemisel.
Skulle du vilja bo i en by med god gemenskap och nära till mycket? Vill du bo riktigt nära naturen och ändå ha pendlingsavstånd till jobbet? Nu finns kommunala tomter lediga i bykärnan i Niemisel. En by där vardagen rymmer lugn, tystnad och spännande äventyr, där historien är närvarande och där människor hjälper varandra i det stora och i det lilla.
Text: Lena Hedberg / Foto: Johanna Lundmark / Kartillustration: Niklas Brandt
Niemisel är en by med ett rikt föreningsliv och många evenemang året runt – från fiskepremiär och stickcafé till julotta och revy. Det finns gott om aktiviteter för barn och unga, såsom innebandy, träningslekis och en mobil fritidsgård. Utanför dörren väntar naturupplevelser: klättring på Snipen, paddlingi Råneälven, skidåkning på älven vintertid och skoterkörning på kulturhistoriska Malmens Väg.
– Det finns också en massa andra fantastiska platser bara några minuter hemifrån där du kan göra upp en eld, koka kaffe och njuta av utsikten från en bergsknalle eller över den brusande älven. När jag åker bort saknar jag tystnaden och den friska luften. Och så saknar jag svärfar som kör traktor och grannens vedmaskin. Det är hemmaljud för mig, berättar Johanna Lundmark, boende i bykärnan.
Boende i Niemisel har goda pendlingsmöjligheter till Råneå, Luleå, Boden och Kalix och kan kombinera livet på landet med arbete i stan. Tomterna ligger centralt, nära affären, förskolan, busshållplatsen och sporthallen.
Läs mer om tomter i Niemisel: www.lulea.se/tomter-niemisel
Står du i Luleå kommuns tomtkö och vill bygga nytt på landsbygden? Välkommen att bli en del av Niemisels framtid. Kontakta Luleå kommun för mer information om tomterna eller besök www.lulea.se/tomter-niemisel
I området runt Hemmansvägen i Antnäs, på platsen bakom samlingslokalen Sörbygården, planerar Lulebo att bygga nya bostäder med upp till 36 nya lägenheter.
Text: Lena Hedberg / Foto: Rakel Karvonen och Linda Sundström
Första spadtaget är planerat till 2027 och ambitionen är att kunna välkomna de första hyresgästerna till moderna och trivsamma hem redan under 2028. – Det finns ett behov av den här typen av bostäder. Det här blir ett bra alternativ för de som vill bo i området men som kanske inte vill skotta snö eller ta hand om egen trädgård som ett eget hus ofta innebär, säger Fredrik Hansson, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen samt ordförande i landsbygdsrådet.
Lulebo vill bygga lägenheter i Antnäs. Erik Bäcklin och Kent Ögren från Lulebo träffade i vintras Helén Wiklund Wårell, Ulrika Lundberg och Fredrik Hansson från Luleå kommun på plats i Antnäs.
Fredrik Hansson, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen samt ordförande i landsbygdsrådet
Luleå kommun har en ny plan för att göra landsbygden ännu mer levande och attraktiv.
Målet är att alla ska kunna bo, arbeta och trivas – oavsett var i kommunen man bor.
Text: Katja Güth Laitila / Foto: Sanna Kalla
Planen fokuserar på fem områden: boende, infrastruktur, service, lokalt engagemang och näringsliv. Prioriteringar under planperioden är att fler hyresrätter ska byggas, kollektivtrafiken utvecklas, exempelvis med anropsstyrda bussar, och digitala lösningar förbättras. Lokala mötesplatser och föreningslivet ska värnas och stöttas. Det civila samhället är en viktig aktör som bidrar med mycket engagemang till utveckling och gemenskap.
Illustration: Niklas Brandt
Kollektivtrafik på landsbygd ska utvecklas, exempelvis med anropsstyrda bussar.
– Jag är väldigt glad att vi nu kan besluta om planen. Det var ett gediget arbete och vi har haft bra dialoger där det har kommit fram många kloka synpunkter som vi har försökt lyssna in, säger Fredrik Hansson, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen samt ordförande i landsbygdsrådet.
Planen är framtagen i dialog med boende, föreningar och näringsliv och ska upp till kommunfullmäktige för beslut i maj. Den ska gälla fram till 2035. Vill du veta mer? Läs hela planen på www.lulea.se/landsbygd
Läs mer om planen: www.lulea.se/landsbygd
Efter att en ödeläggande jordbävning
drabbade södra Turkiet 2023 visste Alper Akün vad som behövde hända – familjen skulle flytta till ett nytt land och skapa en tryggare uppväxt för sin dotter.
– Hatay är regionen i Turkiet där mycket stål produceras. Vi bodde och jobbade där när jordbävningen skedde och hela staden förstördes. Det var då vi bestämde oss för att flytta, säger han.
Produktionskapaciteten för flytande stål i Hatay är cirka 20–25 miljoner ton per år, vilket gör regionen till en av de största ståltillverkningsregionerna i Turkiet. Där började Alper Akün sin karriär. Kort därpå blev han kontaktad av SSAB och erbjöds flytta till Sverige för att designa och bygga det fossilfria stålverket i Luleå.
– Det första vi kollade upp var om Sverige har några naturkatastrofer. Vi vill bo på en trygg plats, speciellt eftersom vi har barn.
Utöver tryggheten som Luleå har att erbjuda lockade naturen:
– Färgerna här är helt annorlunda, mer intensiva. Platsen är så unik och vacker, säger frun Regina.
Alper Akün flyttade till Sverige för att bygga det fossilfria stålverket i Luleå.
SSAB:s nya stålverk, som beräknas tas i drift 2029, ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen så att man slipper koldioxidutsläpp. Traditionellt tillverkas stål med kol i masugnar, vilket skapar stora mängder koldioxid. Den nya tekniken beräknas minska Sveriges totala utsläpp med cirka sju procent.
– Processen vi jobbar med i det vi kallar för ”mini mill” är en ganska ny process som inte särskilt många jobbar med ännu. Det var därför de anställde mig, då jag implementerade och driftsatte tekniken i Hatay.
Paret jobbade på samma företag i Turkiet men träffades först på en salsakurs. Nu är det genom salsan och Alper Aküns volleybollag som de träffar nya vänner. Att norrbottningar är svårcharmade håller han inte med om.
– Människor från norra Sverige är väldigt vänliga och hjälpsamma. Det tog en stund att komma nära, men vi har skapat fina vänskaper både med svenskar och hitflyttade, säger Alper Akün.
Alpers tulpanformade glas utan handtag är karakteristiska för turkisk tekultur. Formen hjälper till att bevara värmen i botten av glaset, samtidigt som den bredare övre delen av glaset gör att drycken svalnar lätt i toppen för en behagligare smakupplevelse.
Fakta: Anställda på SSAB
På SSAB i Luleå jobbar ungefär 1100 anställda. Antalet nationaliteter uppskattas till minst 25.
När arbetet med det nya stålverket är som mest intensivt, omkring år 2028, beräknas projektet sysselsätta cirka 3 500–4 000 personer, utöver den ordinarie produktionen.
Intervjun genomfördes innan sjukdomsfallen på SSAB:s område uppstod och den efterföljande utredningen inleddes. I skrivande stund har någon orsak till sjukdomsfallen inte kunnat fastställas. I denna artikel ligger fokus på Alper och hans resa till Luleå.
Till Snipen kommer klättrare
från hela Europa för att prova de förpreparerade lederna.
Mattias Lehto, som ofta klättrar på Snipen, berättar om kärleken till klättring, naturupplevelser och en fin gemenskap.
Kalla
Mattias klättertips för nybörjare
Börja gärna klättra två gånger i veckan. Då kan du se en större utveckling än om du klättrar mer sällan.
Testa att klättra utomhus. Det kommer löna sig. Hitta en eller flera motiverade klätterkamrater.
En bra nybörjarklippa är Falkberget i Öjebyn.
Där är det soligt, naturskönt och det finns leder även för nybörjare.
De tre klätterkamraterna Leevi Toratti, Mattias Lehto och Adrien Da Silva.
Fakta: Klättring på Snipen Olika klippor och leder upptäcks av klättrare och förmedlas sedan vidare.
Kari Nikumaa, Anders Björkén och Anders Eliasson upptäckte Snipen tidigt på 90-talet. Den första som klarade leden Niemisis var Hannes Puman (som även klarat en ny led på den legandariska klippan El Capitan i USA). Han följdes åt av Matilda Söderlund som graderade den som 9a. Båda är professionella klättrare och har tävlat i världsmästerskap.
Snipen, vid Niemisel, betraktas som en av Sveriges bästa klippväggar för erfarna klättrare och den lockar även professionella klättrare i världsklass. Klippan är utmanande eftersom den har ett överhäng, vilket innebär att väggen lutar utåt och klättraren mer eller mindre hänger fritt i luften under delar av klättringen.
De leder som finns preparerade på Snipen har olika svårighetsgrader, från 7a till 9a, och har fästen för säkerhetsrep. En led med grad 7 betraktas som svår, och kräver målmedvetenhet och god teknik. Ju svårare en led är desto färre grepp och längre mellan greppen på klippan.
– En av lederna heter ”Niemisis” och är Sveriges svåraste klätterled. Den är graderad som en 9a och det är bara professionella klättrare som klarat den. ”Niemisis” är skapad av Kristoffer Lindbäck, som ursprungligen kommer från Luleå och även vunnit medalj i Klätter-SM, säger Mattias Lehto, från Luleå klätterklubb.
Klättring är en allsidig sport som kräver styrka, smidighet, koordination och kondition.
– Det som gör att jag fastnade för klättring är att det också handlar om problemlösning. För att ta sig an en led behöver du klura på hur du ska lösa olika utmaningar som finns på vägen upp. Du tar dig an leden i sektioner för att sedan klättra hela leden.
Snipen har varit ett mål för honom. Han började klättra inomhus i klätterhall och sedan ute i naturen på sommaren. I dag har han klättrat i mer än sju år och funderar på hur han ska ta sig upp för en svårare led på Snipen. Men det är inte bara själva klättringen han tycker om utan också naturen och gemenskapen. – Det är en social sport och du träffar många människor. Vid Snipen finns en stuga med bastu. Under helgerna på sommaren åker jag dit vid lunch, klättrar hela dagen, tar en bastu och badar i älven. Sedan grillar vi som är där tillsammans.
Ibland tar jag med mig tältet och klättrar i flera dagar, säger Mattias Lehto.
I sommar ska han också klättra på den grekiska ön Kalymnos. Där finns tusentals leder som samlar klättrare från hela världen.
För Seard Åberg har de dagliga videosamtalen med hemtjänsten blivit en självklar del av vardagen.
”Det har blivit en del av livet” Digital hemtjänst skapar trygghet och närhet:
Digital hemtjänst är ett relativt nytt inslag inom Luleå kommun. Omsorgstagare och personal beskriver tjänsten som ett effektivt sätt att skapa trygghet och kontakt i vardagen. För Seard Åberg har videosamtalen blivit en uppskattad rutin och för den digitala medarbetaren Siv Perä har tekniken öppnat dörren till nya former av omsorg.
Text och foto: Bo Henry Pettersson / Illustrationer: Joakim Höggren
Varje dag klockan elva ringer en person från hemtjänsten upp Seard Åberg. Samtalet sker via video och har med tiden utvecklats till en viktig del av hans vardag.
– Det bästa är att man får en kontinuerlig kontakt. Det blir en vana och en del av livet, säger han.
Samtalen handlar om allt ifrån hur han mår till hur medicinerna fungerar och om något saknas hemma.
– Bara det att vi kan se varandra och prata med varandra tycker jag är väldigt positivt. Det är ett steg i rätt riktning.
Även om han är nöjd med tjänsten ser han gärna att den utvecklas.
– Det är lite begränsat än så länge. Det finns många människor som behöver det här, särskilt de som är ensamma. Jag hoppas att det kan utvidgas och bli ännu bättre.
På andra sidan skärmen finns ofta Siv Perä, digital medarbetare inom hemtjänsten. När hon började arbeta med digitala besök hade hon inte väntat sig att relationerna skulle bli så personliga. – Jag blev faktiskt förvånad över hur bra det fungerar. Man skapar en jättebra relation och lär känna varandra, säger hon.
För många fungerar den digitala hemtjänsten som ett komplement till de fysiska besöken. Frivilligheten är central.
Under ett digitalt hemtjänstbesök möts Seard Åberg och en digital medarbetare online – ett personligt samtal som kompletterar den traditionella hemtjänsten.
”Det bästa är att man får en kontinuerlig kontakt. Det blir en vana och en del av livet”, säger Seard Åberg.
– Det är helt frivilligt om man vill ha digital hemtjänst eller inte. En del väljer bara digitala besök, andra kombinerar. Man kan alltid testa först och se om det passar.
Siv Perä betonar att digital hemtjänst inte är rätt lösning för alla, utan framför allt för personer som inte är i behov av ett fysiskt omvårdnadsbesök.
Även om digital hemtjänst fortfarande är i sin uppstartsfas finns stora visioner för framtiden. En av dem handlar om att motverka ensamhet.
– Det finns planer på att skapa digitala grupper där människor kan mötas. Det skulle kunna handla om sociala träffar, informationstillfällen eller aktiviteter tillsammans, säger Siv Perä.
Det finns också förhoppningar om att fler aktörer ska kunna ansluta – exempelvis föreningar eller organisationer som vill bidra med innehåll.
– Det finns oerhört mycket att utveckla. Tekniken ger oss möjligheter att skapa nya mötesplatser och nya former av kontakt.
För Seard Åberg har den digitala hemtjänsten blivit ett sätt att känna
sig mindre ensam och mer uppkopplad mot omvärlden. För Siv Perä är det ett verktyg som både kompletterar och förstärker hemtjänstens traditionella arbete.
I takt med att fler ansluter och tjänsten utvecklas verkar en sak bli allt tydligare: digital hemtjänst handlar inte bara om teknik. Den handlar om relationer, närvaro och trygghet – levererat på ett nytt sätt.
Som digital medarbetare möter Siv Perä personer som har hemtjänst via skärmen. Ett arbete där teknik snabbt förvandlas till relation och där vardagliga samtal betyder mer än man först kan tro.
Fakta: Digitala besök i hemtjänsten
Frivilligt
Digitala besök är helt frivilliga. Du väljer själv om det passar dig och hemtjänsten följer regelbundet upp att lösningen fungerar.
Ingen extra kostnad
Digitala besök ingår i ordinarie hemtjänstavgift. Surfplattan tillhandahålls utan extra kostnad.
Enkel och säker teknik
Surfplattan är lätt att använda och kräver inga förkunskaper. Den har en säker lösning med eget SIM-kort – wifi behövs inte. Endast eluttag för laddning krävs.
Kontakt med anhöriga
Anhöriga kan läggas till för videosamtal, vilket underlättar kontakt med familj och närstående.
Så ansöker du
Digitala besök kräver beslut om hemtjänst. Kontakta biståndsenheten eller din kontaktperson i hemtjänsten för mer information.
Läs mer: lulea.se/stodihemmet
Årets festivalsommar innehåller både nya initiativ och återkommande evenemang. Musikfestivaler såsom Under solen, Splash och sommarens nya festival Summer Kickoff Party blandas med familjeevenemang och kulturdagar.
Text: Anna Broström / Foto: Magnus Stenberg
Flera festivaler kombinerar musik med aktiviteter och mötesplatser som passar både stora och små. Tillsammans bjuder de på en händelserik sommar.
– Vi ser en positiv utveckling för festivalsommaren i Luleå, där både etablerade aktörer och nya initiativ bidrar till ett bredare och mer levande utbud. Det ser ut att bli en sommar med mycket liv och rörelse, säger Örjan Esensjö, evenemangslots, Luleå Kommun.
Örjan Esensjö, evenemangslots
Luleå kommun
13 JUNI • GÜLTZAUUDDEN
På scen står Greekazo och Kudos. Förutom huvudakterna utlovar arrangörerna DJ:s, barer och maxad stämning.
9–11 JULI • LULEÅ CENTRUM
Tre dagar fyllda av musik, möten, mat, dans med såväl nationella, regionala som lokala artister på scen. Artister såsom Hurula, Huggorm, Hannes, Maja Francis, Titiyo och Sunnan.
9 JULI
(En del av Under Solen). Publiken i Luleå kan se fram emot en färgsprakande sommarfest tillsammans med Sveriges artistelit och RIX FM:s egna programledare.
11 JULI • HÄGNAN
Sång, dans, mat och Thai-kultur på friluftsmuséet Hägnan.
31 JULI–1 AUGUSTI
SÖDRA HAMNPLAN
Artister såsom Thomas Stenström, Hooja, Felicia och många fler. Aktiviteter, mat och dryck.
1 AUGUSTI • GRÄSPLANEN
PÅ VÄSTRA SKURHOLMEN
Årligt återkommande musikfestival på Västra Skurholmen i Luleå.
17–23 AUGUSTI
Luleå Pride startades 2012 och var då Europas nordligaste pridefestival. Den har sedan dess anordnats årligen.
22 AUGUSTI • VITÅ ROCK ARENA
En av Skandinaviens nordligaste festivaler för metal och hårdrock.
25–29 AUGUSTI • STORGATAN
Matutställare från olika delar av världen bjuder på smaker, dofter och streetfood mitt i city.
KALENDARIUM
Fler tips på www.visitlulea.se
Tipsa oss om evenemang! Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa
Sommarmusiken
Lunchmusik varje vardag i Stadsparken, det hör sommaren till! Perfekt semesterunderhållning, eller varför inte som lunchnöje för den som jobbar?
Plats: Stadsparken
Kabaré Solstugan
Norrbottensteatern flyttar ut och hyllar Staffan Westerbergs konstnärskap med en härlig, musikalisk sommarteater.
Plats: Friluftsmuseet Hägnan
Summer Kickoff Party
Den nya festivalen på Gültzauudden utlovar livemusik, DJ:s, barer och maxad stämning.
Plats: Gültzauudden
Luleå Sommarmarknad
Det utlovas färgglada marknadsstånd och doften av nystekta godsaker.
Plats: Storgatan
Jubileumshelg i Gammelstad
27–28 juni
Världsarvet fyller 30 år och det firas med pompa och ståt med aktiviteter för gammal som ung.
Plats: Världsarvet Gammelstad
Under Solen
Tre dagar fyllda av musik, mat, dans och den där känslan som uppstår när sommaren samlar människor på samma plats.
Plats: Norra hamn
SM i Discgolf
Luleå Discgolfförening och Svenska Discgolfförbundet anordnar SM i discgolf på Serpent Hill-banan.
Plats: Ormberget
Hela Norrbottens musikfestival på Södra hamnplan bjuder på en grym line-up, massor med aktiviteter och mat från världens alla hörn.
Plats: Södra hamnplan
Ronny & Ragge
Sveriges mest väloljade raggarduo ger sig ut på en avskedsturné med ett stopp i Luleå.
Plats: Södra hamnplan
Klassisk skördemarknad i Avan med fokus på lokala livsmedel och traditionellt hantverk.
Här finns allt ifrån veteranbilar till loppisar, mat och Barnens Höslag.
Plats: Avan
Brändö Coast Run
Plats: Brändön 15 aug
Brändöns IF anordnar ett traillopp som tar dig över åkrar och längs med havsnära skogsstigar, över Brändöns högsta topp Flakaberget och vidare genom mysig skog.
Vitå Rockfest
aug
För sjunde gången vankas det hårdrocksfestival i Vitå med musik, mat och härlig stämning.
Plats: Vitå Rock Arena
International Food Festival
Matmarknaden är tillbaka och det utlovas cirka 40 matstånd från 24 olika länder.
Plats: Storgatan
Agneta Krohn Strömshed kallades för Bibbloagneta av de unga låntagarna på Mjölkuddens bibliotek i Tunaskolan, där hon arbetade största delen av sitt yrkesliv. I dag arbetar hon på Gammelstads bibliotek och Stadsbiblioteket.
”Läsning är en demokratifråga”
Litteraturen har betydelse för både stora och små. Det menar Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie i Luleå, som berättar om fördelar med läsning och hur föräldrar kan få sina barn att upptäcka böckernas värld.
Hon läser ungefär en bok per dag och intresset för litteraturen har följt henne genom livet.
– Mamma och pappa läste mycket. Mormor och morfar hade också böcker. När jag var tolv år smög jag mig nerför trappan till bokhyllan och tjuvläste ”Lady Chatterleys älskare” av D. H. Lawrence, säger Agneta Krohn Strömshed, pensionerad bibliotekarie som fortsätter vara verksam några dagar i veckan på Gammelstads bibliotek och Stadsbiblioteket.
Tidigare arbetade hon som förskollärare, men efter 17 år valde hon att säga upp sig och satsa på sitt drömyrke.
– Jag har alltid drömt om att jobba som bibliotekarie.
Hon hoppas att så många som möjligt börjar läsa tidigt och att läsintresset fortsätter genom livet. Samtidigt som siffror från Svenska Barnboksinstitutet visar att barnboksutgivningen har ökat under 2025 finns det annat som konkurrerar om barnens tid.
– Till och med de som läst mycket läser mindre på grund av konkurrensen från mobiltelefonen. Koncentrationen
har försämrats. Många lärare är förtvivlade över en bristande läsförståelse i skolorna. En 17-åring har ungefär 15 000 till 17 000 ord i sin vokabulär, men den som läser längre sammanhängande texter regelbundet har uppemot fyra gånger fler ord och har lättare att läsa en dagstidning. Läsning är en demokratifråga.
Hur kan föräldrar och andra vuxna väcka barns läsintresse?
– Genom att läsa för dem. Både föräldrar och pedagogerna i skolan har stor betydelse.
Hennes fyraåriga barnbarn Noah har ärvt sin farmors intresse för böcker och under ett besök på Stadsbiblioteket visar han glatt upp en bok om Bamse. – För att barn ska läsa måste det finnas tillgång till böcker, föräldrar som själva läser hemma, en bra sänglampa och personal på biblioteket som kan väcka läslust. Många skolklasser slutar tyvärr att komma hit efter årskurs 6, säger Agneta Krohn Strömshed.
Samtidigt finns det unga som hittar till böckernas värld på egen hand.
Barnbarnet Noah, 4,5 år läser böcker.
Besök biblioteket
Biblioteket välkomnar alla som inte stör andra besökare. Boklån, evenemang och appen Biblio är gratis.
– Det är trendigt med Bookstagram på Instagram och Booktok på Tiktok. Biblioteken hakar på det, säger hon och visar en hylla med böcker som är populära på plattformarna.
Vilka fördelar finns det med läsning? – Man vidgar sina vyer. Läsning påverkar också minnet, uppmärksamheten och förmågan till abstrakt och källkritiskt tänkande. Man blir på många sätt klokare av att läsa och böcker håller dig sällskap. Om du har en bok behöver du aldrig känna dig ensam, säger Agneta Krohn Strömshed.
Härlig självbiografi: ”CV” av Sissela Kyle. Deckare för orädda: ”Brännaren” av M.W Craven (den senaste boken i serien om Washington Poe heter ”Krypskytten”).
För tonåringar och andra intresserade av andra världskriget: ”Nattväktarna” av Ken Follett och ”Allt som är vackert” av Katrina Nannestad.
För barn 9-12 och deras föräldrar: ”Omöjliga varelser” av Katherine Rundell. Fler tips på Instagram @bibbloagneta