Västnyländsk årsbok 2018 – Del 2 av 2

Årskrönika 2017

TEMA NÄRMART

Västnyland år 2017

Å

Text: Sophie Kawecki

rskrönikan presenterar ett urval av händelser, trender och fenomen från Västnyland år 2017. Krönikan inleds med en sammanfattning av några samhällsföreteelser och fortsätter med en kommunal genomgång. Därefter följer kultur, näringsliv och idrott. Miljö, djur och natur samt en väderöversikt avslutar årskrönikan. Meningen är att ge läsaren en inblick i de händelser som präglat regionen under Finlands jubileumsår 2017.

I och runt idrottshallen i Karis ordnades Raseborg Expo för tredje gången med temat ”Bo och må bra”. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

Foto: Kevin Stewart

En viktig målsättning för föreningen är att tillsammans med Fiskars bruk och andra aktörer skapa ett nländskt matcenter i Fiskars och att det ska attrahera så kallade ”slow turister” från hela världen. Slow Food Västnyland ser stora möjligheter till en ökad matturism i vår region, med Fiskars bruk som centralort.

75

76

Samhälle

77

Årskrönika 2017

Under året som gått har speciellt sjukvård och kollektivtrak lyfts upp till diskussion. Sjukvården är aktuell på grund av den kommande social- och hälsovårdsreformen. Kollektivtraken har fått synlighet då det stått klart att regionen själv måste vara mycket aktiv om den vill behålla eller förbättra kollektivtraken. Flyktingarna som kommit till Finland har inte fått lika stor Sophie Kawecki medial synlighet som då yktingvågen startade, ”Jag är en mångsysslande men asylmottagningen fortsätter i ett nyöppnat språkmänniska och hisMjölbollsta. toriker som sedan maj Att tidningen Västra Nyland (VN) utkommer 2014 jobbar i familjemed endast ett par nummer i veckan mot tidigaföretaget Idelhöjd. re fem påverkar vardagen. Det oentliga samtaSedan 2013 har jag varit let känns tystare i vår region. VN har inte längre redaktör för Västnyngret på den lokala pulsen, utan det är andra medier som reagerar snabbare än VN. Bland anländsk årsbok och det dra Svenska Yle fyller nu funktionen att erbjuda här är min andra årsmedborgarna dagsaktualiteter, även om VN ockkrönika. Född, uppvuxen så försöker hänga med bland annat genom att och bosatt i Ingå.” dela aktuella nyheter via sociala medier.

Posten har också varit mycket framme i medierna under året som gått. Många har irriterat sig på att postens service försämrats. I sociala medier har berättelser om borttappade och fellevererade paket förekommit. Bolaget har också fått kritik för att det börjat producera tjänster så som gräsklippning och äldreomsorg. Frågan som väckts är hur dessa tjänster går att förena med postens huvudsyfte, att dela ut post.

Under året beslöt posten att dra in postutdelningen under tisdagar. Tisdagar har nämligen visat sig vara den veckodag då postmängderna är som minst.

Morgontidningarna delas ändå ut också på tisdagar i Västnyland, åtminstone har detta under året gällt tidningarna Västra Nyland, Hangötidningen, Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat, Länsi-Uusimaa och Kauppalehti. Övriga dagstidningars tisdagsnummer har delats ut under onsdagar. Året avslutades med upptakten till presidentvalet. Västnyland ck tyvärr inte en egen presidentvalskandidat i valet 2018, även om det var tal om att Maarit Feldt-Ranta skulle ställa upp.

Årskrönika 2017

Trender I takt med att allt er blir medvetna om vår miljö och vad vi kan göra för att rädda den samt minska vår egen miljöpåverkan, ökar också intresset för återanvändning och återvinning. Det är inte länge sedan vi i Västnyland ck möjlighet att återvinna plast, något som förekommit länge i vårt västra grannland, men där Finland släpat efter.

Lojoföretaget Orthex, som sysselsätter ungefär 60 personer, har hoppat på trenden.

Tio procent av produktionen vid plastföretaget kommer från återvunnet plastmaterial.

Då plasten återvinns bearbetas den till granulater som Tidningen Västra Nyland började under år 2017 sedan kan användas i fabriutkomma med endast två nummer i veckan. ken. Orthex anser att slit och Foto: Annette Ström släng-mentaliteten hör historien till och producerar istället produkter som ska hålla. Om produkterna som tillverkats av återvunnet material dessutom kan återvinnas ett par gånger till kan man börja prata om eektiv plast- och i förlängningen oljeanvändning.

Ett problem som plastindustrin tampas med är dock att den återvunna plasten än så länge inte kan användas för livsmedelsförvaring, eftersom man inte vet varifrån plasten ursprungligen kommer och vad den har använts till.

Ett annat exempel på att slit och släng inte längre är modernt är företaget Tupulatäkki som nns i den gamla läkemedelsfabriken på Björknäs industriområde i Ekenäs. Tupulatäkki erbjuder rengöring, reparation och konservering av gamla textilier. Bland annat församlingarna använder sig av företagets tjänster för att hålla kyrkotextilierna i skick. Facebook-loppisar och också rent fysiska loppmarknader visar att varor cirkulerar och att det är en livsstil att sälja eller byta bort produkter man inte själv längre använder, istället för att helt enkelt slänga bort dem.

78

Att köpa och sälja på loppis verkar bli allt mer populärt. Bland annat köksgeråd, så som kräknivar och korkskruvar, går bra att sälja vidare eersom de håller länge.

Foto: Bitte Westerlund 79

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Vid jultiden uppmanades nländarna att delta i det så kallade Kinkkutemppu (ungefär Skinktricket) där man tar tillvara stekfettet från julskinkan och tillverkar bränsle av det. Insamlingspunkter fanns i åtminstone Kyrkslätt och Lojo.

Närmat och ekologiskt tänkande är också på frammarsch. Närmatsfenomenet presenteras närmare i årsbokens artiklar samt under rubriken Matkultur (s. 114). Det ekologiska tänkandet har också fått ett lyft i byggbranschen, kanske som en motreaktion mot de talrika problem med inomhusluft som rapporteras från olika oentliga byggnader, främst skolor. I Ingå planeras en modern ekoby i och med projekt Västerbrinken. Ett nytt bostadsområde med ekologiska hus växer fram invid bostadsområdet Westerkulla i centrala Ingå. Bakom byggandet står Billnäsföretaget e Natural Building Company. Husen byggs av bland annat halm och lera.

Ett annat faktum är att vi är allt friskare och lever allt längre. Detta har företaget Kuusikkoaho tagit fasta på genom att bygga så kallade seniorbyar runt om i Finland. Byarna är avsedda för personer äldre än 50 år. En sådan by planeras

i Sjundeå där den ska byggas under år 2018. Tanken bakom seniorbyarna är att äldre personer ska kunna bo bra, ha en gemenskap och vid behov kunna få den vård som behövs, utan att institutionaliseras. Äldre människor mår inte bra av att isoleras och bli ensamma, vilket seniorbyarna ska råda bot på. Konceptet verkar ha en framtid – det enda man kan ställa sig undrande till är att målgruppens nedre åldersgräns är så låg. Livssituationen kan förvisso se olika ut för olika 50-åringar eller så kan man redan i god tid vilja ”bo in” sig på ett ställe inför ålderdomen.

En trend som vi knappast ser mindre av är att allt mer service och tjänster föryttas till appar eller webb. I slutet av år 2016 blev det möjligt att beställa taxi i Raseborg och Hangö via en app (Valopilkku). De esta använder sig säkert redan nu av olika appar då det gäller att ta reda på rutter och tidtabeller.

En idé för framtiden skulle vara att skapa en gemensam app för kollektivtraken i vår region.

En utmaning blir att hålla den åldrande befolkningen à jour med modern teknologi. Bland annat era banker har under året som gått skurit ner sina öppettider eller till och med stängt kontor på mindre orter. Bromarv och Tenala blev utan bankkontor vid årsskiftet i och med att Aktia stängde lialerna där.

Sämre öppettider och tillgänglighet leder till att kunderna tvingas använda internet i högre grad. Detta kan bli ett problem för de äldre som saknar datorvana eller inte ens äger en egen dator. Det har också blivit allt svårare att hantera kontanter i bankerna, vilket de lokala föreningarna fått erfara. Att få ut en kontant växelkassa från banken eller lägga in kontanter på föreningens konto ser ut att bli besvärligare för vart år som går.

Ett exempel på en annan negativ trend är det allt hårdare språkklimatet. Så som redan nämndes i förra årsboken blir Raseborg snart av med sin tingsrätt.

Västra Nylands tingsrätt ska slås ihop med tingsrätten i Esbo och kvar i Ekenäs blir en tingsplats. Det är meningen att antalet tingsrätter ska bantas ner från 27 till 20. Också Lojo tingsrätt försvinner. Den nya tingsrätten ska heta Västra Nylands tingsrätt och nnas i Esbo. Frågan som naturligtvis uppstår är hur den svenska servicen ska gå att sköta på en såpass nskspråkig ort som Esbo. omas Blomqvist (SFP) uttalade sig om detta i Västra Nyland 26.1.2017: – Det här ger igen belägg för att regeringen inte verkar veta vad det innebär att ge service på båda språken. All erfarenhet visar att då man yttar bort verksamhet från svensk- eller tvåspråkiga orter blir det svårt att få språkkunnig personal.

Precis samma sak ser man då många andra samhällsfenomen diskuteras. Det förefaller som om ”svensk service” blivit ett mantra som beslutsfattarna kastar omkring sig, utan att veta vad det innebär i praktiken att verkligen kunna erbjuda denna service. Oftast sägs det att den svenska servicen ska tryggas, men 80

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

i praktiken skulle det ofta innebära att svenskspråkig arbetskraft yttar till enspråkigt nska orter, vilket kanske inte sker eftersom man svårligen kan tvinga någon att ytta. Det är däremot naturligt att det nns språkkunnig personal på orter där tvåspråkigheten är stark, medan de språkkunniga följaktligen är färre på enspråkiga orter. Detta verkar dock sällan eller aldrig tas med i analyserna när en reform diskuteras.

Frågan handlar således inte bara om service till medborgarna, utan också om medborgarnas möjligheter att arbeta och själva bidra till nämnda service på sitt modersmål. För Raseborgs del innebär indragningen av tingsrätten också att ca 50 arbetsplatser försvinner från orten.

Trafiken En mycket tragisk olycka ägde rum i Skogby en morgon i slutet av oktober då regionen också ck sin första snö och många hushåll var utan el. Ett av arméns fordon krockade med rälsbussen som var på väg till Hangö, med fyra döda som följd. Tre av dessa var beväringar i arméfordonet, den ärde personen avled av en sjukdomsattack ombord på rälsbussen. Olyckan inträade då arméfordonet korsade banan i en oövervakad plankorsning som dessutom inte är vinkelrät mot järnvägen, vilket försvårar sikten. Det dåliga vädret bidrog också till att sikten var sämre än vanligt. Kan denna tragik medföra bättre säkerhet vid plankorsningarna? Av landets 2 800 plankorsningar saknar hela 2 100 säkerhetssystem.

Som en följd av olyckan stängdes korsningen i Skogby mindre än en månad senare. Utredningarna hade visat att korsningen helt enkelt var för farlig. Infallsvinkeln mellan järnvägen och vägen var endast 43 grader. Om vinkeln är mindre än 90 grader blir sikten dålig i synnerhet i stora fordon som har stödbalkar och små fönster. Det så kallade frisiktsområdet från korsningen var också för kort i förhållande till den hastighet som tågen på banan får hålla.

I december ordnades en trä mellan Raseborgs stad och Trakverket för att börja planera tryggare korsningar längs Hangö–Hyvingebanan, bland annat genom att uppdatera Trakverkets plan från 2014. Samtliga plankorsningar i Raseborg och två i Lojo ska ses över. Sedan 1997 har 17 plankorsningar avlägsnats i Raseborg, men ännu nns lika många kvar och 12 av dessa saknar varningsanordningar.

En ny tendens verkar vara att kommunerna i högre grad aktivt säkerställer tillgången på kollektivtrak genom att köpa turer från olika aktörer. I förra årskrönikan kunde vi läsa om indragningen av Y-tåget mellan Karis och Helsingfors, vilket förmodligen agerat som väckarklocka för kommunerna.

81

Sjundeå, som satsat mycket på bebyggelsen runt järnvägen, lyckades ingå nya avtal med Helsingforsregionens trak, vilket tryggade kommunens tågtrak. Foto: Sjundeå kommun

Ingå kommun köpte under sommaren en busstur kvällstid från Helsingfors till Ingå av Pohjolan Liikenne. Bolaget förlängde sin ordinarie tur med slutstation i Kyrkslätt ända till Ingå. Intresset för turen under sommaren och hösten var dock lågt, likaså för den anropstaxi som kommunen erbjuder invånarna som ett sätt att enkelt ta sig runt i kommunen. Besked om att bussturen dras in från och med januari 2018 kom ganska snart på grund av en annan händelseutveckling. Det visade sig nämligen att Helsingforsregionens trak (HRT) drog in bussturens första sträcka mellan Kampen och Kyrkslätt och därmed tog bort denna möjlighet för Ingåborna att återvända hem med kollektivtraken efter att ha tagit del av storstadens utbud. Men skam den som ger sig, Ingå kommun tänkte snabbt om och satsade på matartrak till Kyrkslätt station istället. Detta resulterade i hela fem bussturer kvällstid mellan Kyrkslätt och Ingå. Resenärerna kan åka den resterande sträckan till huvudstaden antingen med tåg eller med buss till Mattby där det nns en metrostation för vidare färd.

Det är inte någon lätt uppgift att sätta ihop bussnätet så att det täcker alla behov. Under hösten ck elever i Lojo med Sjundeå som hemort erfara att dagens sista busstur blivit indragen och att det således inte fanns någon skolskjuts hem. På grund av mänskliga förbiseenden hade ingen reagerat på följderna av 82

83

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

indragningen, men när saken väl uppdagades inleddes diskussioner med Pohjolan Liikenne och NTM-centralen för att lösa frågan.

I Kyrkslätt har staden beviljat 25 000 € för att förbättra tryggheten längs skolvägarna efter att det skett ett ertal dikeskörningar i busstraken. Arbetet ska involvera både barnen själva, bussbolagen och HRT (Helsingforsregionens trak) för att identiera de otryggaste platserna och skapa en helhetsbild.

På tågfronten har en hel del hänt i Sjundeå sedan vi i förra årskrönikan kunde läsa om indragna tåg och att kommunen gjort sitt yttersta och bland annat betalat för fortsatt tågtrak under vardagar. Sedan årsskiftet 2018 är Sjundeå medlem i HRT och kommer att få ytterligare turer med Y-tåget på morgonen och eftermiddagen. Den största förmånen Sjundeåborna får genom medlemskapet i HRT är att samma månadskort duger inom hela regionen, vilket ger tillgång till ett stort utbud av kollektivtrak i huvudstadsregionen.

Raseborg har också engagerat sig i tågproblematiken och sedan augusti betalar staden för en tidig och en sen tågtur. Y-tågen i fråga stannar även i Sjundeå, som är med och betalar men något stopp i Ingå görs inte. Raseborgs stad beslutade även om att fortsätta betala för bussturer mellan Bromarv, Tenala och Ekenäs eftersom det lokala bussbolaget Wikströms Busstrak annars skulle bli tvunget att lägga ned turerna på grund av dålig lönsamhet.

De västnyländska bussbolagen har bestämt sig för att ta upp kampen med den nya västmetron om traken till Helsingfors. Många resenärer från Västnyland vill direkt in till Helsingfors centrum, men HRT:s egna bussar åker numera bara till metrostationerna istället för till Kampen. På detta sätt är det meningen att trycket på stamväg 51 ska minskas. Ampers Busstrak och Wikströms Busstrak började därför från och med januari 2018 sälja billiga biljetter på nätet för turen mellan Kyrkslätt och Helsingfors.

Under året har kommunikationsminister Anne Berner gurerat en hel del i medierna, mestadels på grund av trakpolitiska förslag som väckt rabalder. En debatt som kanske främst berörde Åboland blossade upp då regeringen i början av året skyltade med nya avgifter för förbindelsebåtarna, något som skulle slå hårt mot lokalbefolkning och skärgårdsföretagare. Regeringen backade därefter från förslaget. Mer direkta konsekvenser för Västnyland kan det däremot bli av den planerade konkurrensutsättningen av tågtraken, något som Berner anser att skulle ge resenärerna mer valuta för pengarna. Det nns dock skäl att vara skeptisk eftersom många problem i tågtraken beror på bannätets kapacitet, inte på vem som kör tåget. Oppositionen menade i en interpellationsdebatt om tågtraken att inte minst kustbanan behöver ett dubbelspår, annars nns det inget annat än personalen att konkurrera om för olika aktörer.

Slutligen en historia som illustrerar det moderna samhällets komplexitet och vanskligheten i automatiska översättningar. En Åbobo köpte på nätet en tågbiljett till Karis åt sin son. Biljetten skickades både per e-post och telefon, och medan den var korrekt i e-posten hade destinationsorten i telefonen omvandlats till ”Nötkreatur” utifrån ortens nskspråkiga namn Karjaa. VR har inte stött på något liknande men konkluderade efter att ha undersökt ärendet att det högst antagligen har med telefonens översättningsprogram att göra.

Flyktingsituationen Flyktingsituationen är fortfarande aktuell, även om den tonats ner i massmedierna under året. Under våren 2017 demonstrerade ett tjugotal yktingar från Hangö och Raseborg mot Migrationsverkets negativa asylbeslut och mot att yktingmottagningar stänger. Ett återkommande problem verkar vara att asylbesluten tar så lång tid att många yktingar redan hunnit rota sig i Finland innan besluten kommer. Om besluten är negativa nns det också en risk för att antalet papperslösa invandrare stiger, eftersom alternativet att resa tillbaka till det forna hemlandet inte längre ses som aktuellt.

Under hösten ordnades ett nätverksmöte inom projektet Mångkulturell Folkhälsa på initiativ av föreningen Folkhälsan. Invandrarna har ofta sociala behov, snarare än materiella. Det behövs alltså er vänfamiljer bland de lokala ortsborna som skulle ställa upp och träa invandrarna för att på så sätt främja integrationen. Vänfamiljerna kan ofta vara den enda kontakt invandrarna har till det nländska samhället. Andra exempel på integrationsverksamhet är matlagningskurser, simundervisning och idrott, till exempel fotboll. På Lärkkulla bildades en kör med människor från världens alla hörn för att sjunga om fred, jämlikhet och vänskap. Målet var välgörenhetskonserten Sing for Peace, där de frivilliga biljettintäkterna gick till förmån för Global Clinic Healthcare som erbjuder sjukvård åt papperslösa i Finland.

I förra årskrönikan berättades om hur yktingförläggningen i Mjölbolsta, Raseborg tvingades stänga. Det var därför många som överraskades av nyheten om att Mjölbolsta på nytt skulle inhysa en yktingförläggning. Förläggningen öppnades på nytt med ungefär 250 platser och potential att ta emot omkring 400 yktingar.

Försäljningsturerna kring Mjölbolsta har varit era. I förra årskrönikan nämndes att huvudbyggnaden hade sålts till Lahtisföretagaren Arto Kyyrönen, som i sin tur sålde den vidare till företagaren Kari Saarinen då det visade sig att yktingförläggningen skulle upphöra. I somras såldes huvudbyggnaden än en gång vidare till Mark Wasenius från företaget Merihotelli Mäntyniemi och 84

Kalevi Grahn från företaget Aceimer, och sedan i oktober används byggnaden alltså som yktingförläggning igen. Kapaciteten kan vid behov ökas ytterligare med några hundra platser.

Antalet asylsökande har inte ökat i nämnvärd grad, men de asylsökande stannar längre på förläggningarna än vad Migrationsverket hade räknat med vilket är en orsak till att Mjölbolsta yktingförläggning öppnas på nytt. Hangöförläggningen med 150 platser får fortsätta tills vidare, trots att många andra yktingförläggningar runt om i Finland har tvingats stänga.

Sjukvården och äldreomsorgen I Raseborg har bygget av det nya mentalvårdscentret, det så kallade Psyke-huset, gått vidare. Huset byggs på samma fastighet som den rivna hälsocentralen.

I början av året orsakade agnande och fuktutsatt isolering på det oskyddade bygget en viss oro, men mätningar visade att ingen fukt trängt in i huset och att inga skadliga mikrober hade hunnit angripa konstruktionerna. I huset tar nu den psykiatriska vården samt rusvården plats.

85

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Flyktingarna som kommit till Finland behöver främst sociala kontakter för att integreras i samhället. Här pågår pepparkaksbygge med språkgrupperna på Lärkkulla.

Foto: Emilia Nyberg

Samjouren vid Lojo sjukhus förändrades från och med april. I föregående årskrönika berättades att staden var missnöjd med de längre väntetiderna och högre kostnaderna som blev resultatet då verksamheten drevs i sjukvårdsdistriktets regi. Staden tog därför över primärvården på hälsocentralerna under dagtid medan Lojo sjukhus ansvarar för vården utanför tjänstetid med hjälp av läkartjänster. Vårdbolaget Mehiläinen vann anbudstävlingen med knapp marginal.

Arbetet med social- och hälsovårdsreformen, på nska känd som SOTEreformen, har fortskridit. I medierna har vi kunnat läsa om regeringens förslag på valfrihetslag, som bland annat innebär att man tar i bruk kundsedlar så att den som behöver vård själv kan bestämma till vilken vårdproducent man vänder sig. Grundtanken med reformen är att ytta över ansvaret för social- och hälsovård från kommunerna till de landskap som inrättas i och med landskapsreformen som sker samtidigt med att social- och hälsovården reformeras.

Social- och hälsovårdsreformen är tänkt att träda i kraft år 2019, men kommunerna har börjat förbereda sig redan under det gångna året. Det handlar främst om att se över avtalen med olika externa vårdproducenter. Kommunerna har fått direktiv om att inte ingå alltför långa avtal med producenter, vilket för de västnyländska kommunerna innebär att nästan alla bentliga avtal går ut den 31 december 2018. För Sjundeås del har man likväl varit tvungen att upphandla läkartjänster på längre sikt och kommer därför att få en längre övergångsperiod. I övrigt har både Sjundeå och Ingå bra koll på sina vårdavtal eftersom allting utreddes när vårdsamarbetet Lost med Lojo avslutades år 2013.

Sammantaget omfattar de västnyländska avtalen hundratals producenter, både stora och små. Ett av orosmomenten när landskapen ska ta över vården utgörs av kvalitetskontrollen – kommer landskapen att ha personal nog för att övervaka kvaliteten bland alla serviceproducenter?

Att kvalitetskontroll är viktigt visar inte minst problemen med vårdföretaget Attendo under det gångna året. Medierna rapporterade brister från de västnyländska äldreboenden som bolaget driver. Både Regionförvaltningsverket, Hangö stad och Raseborgs stad har kritiserat bolaget i olika turer. Bland annat har personalstyrkan inte varit tillräcklig och hygienen bristfällig. Sydspetsens miljöhälsa har sett sig nödgad att vidta tvångsåtgärder mot Attendos centralkök på boendet Källan i Hangö på grund av bristande hygien. Anhöriga och personal har även rapporterat om attitydproblem från bolagets sida. Både Hangö och Raseborg anser att bolaget brutit mot avtalen med respektive stad, vilket lett till ekonomiska sanktioner. I augusti reklamerade till exempel Raseborgs stad till Attendo om att avtalen inte följts i Villa Stella i Ekenäs och Villa Pentby i Karis samt krävde bolaget på 355 000 € i ersättning. Efter förhandlingar om olika tolkningsmöjligheter i avtalen landade ersättningen på 210 000 €.

86

87

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Trots att förtroendet för Attendo genom allt detta fått sig en kraftig törn är det inte lätt för städerna att säga upp avtalen. Attendo har nämligen långa hyresavtal med fastighetsägarna, vilket i praktiken gör det omöjligt för någon annan aktör att ta över verksamheten i samma fastighet.

Sjundeå har under år 2017 upphandlat hälsovården och kommer från och med mars 2018 att använda sig av Attendo som leverantör. Bolagets oert hade det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Hur det blir i verkligheten återstår att se. Äldrevården har också diskuterats mer allmänt sedan ett tragiskt fall uppdagades då en hemvårdsklient med demens avlidit av undernäring i Hangö. De anhöriga misstänkte vanvård efter att de hittat klienten hemma i dåligt skick.

Vid utgången av året var ärendet under utredning hos Regionförvaltningsverket. Händelsen ledde till att äldrevården diskuterades en hel del i det oentliga, en diskussion som kan vara smärtsam men är nödvändig. Också vårdens perspektiv kom fram och de etiska dilemman det innebär att respektera en klients självbestämmanderätt – en vårdare har i praktiken ingen rätt att tvinga ens en dement person att äta, dricka eller ta mediciner om personen vägrar. Det är inte heller möjligt att tvångsomhänderta en klient såvida han eller hon inte är en fara för sig själv eller andra, något som kräver läkarremiss och inte kan ske enbart på grund av att klienten vägrar äta. Klienten kan även vägra åka med en ambulans som tillkallas av anhöriga eller hemvårdare.

I förra årets krönika kunde vi läsa om hur Lojo BB slagit sitt tidigare rekord för födslar och kom över de 1 000 som krävs för att uppfylla ministeriets krav på förlossningsverksamhet. Också för år 2017 ser sirorna bra ut, även om slutgiltig statistik saknas i skrivande stund. Bland annat har antalet föderskor från Salo ökat, trots att de egentligen borde åka till Åbo universitetssjukhus. I Lojo tror man att detta beror på småskaligheten och att Lojo BB påminner om Salo sjukhus förlossningsavdelning som lades ned år 2015.

I och med kommunalvalet ändrades sammansättningen i nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS). En av de frågor som säkerligen också framöver kommer att vålla diskussion är hur rätten till vård på det egna modersmålet förverkligas.

Språkproblematiken illustreras av att den barnpsykiatriska avdelningen i Ekenäs stängdes inför år 2017. Det här var den enda avdelning i hela södra Finland som kunde erbjuda avdelningsvård på svenska. Endast avdelningsvård på nskspråkiga avdelningar i Helsingfors nns nu tillgänglig, vilket rimmar illa med att det särskilt för barn i utsatt situation är extra viktigt att få tala sitt modersmål. I det oentliga samtalet framförs ofta åsikten att kvaliteten på

vården är viktigare än språket, men som detta exempel visar är språket ofta en förutsättning för hög kvalitet.

Militärt Under sommaren ck Nylands Brigad en ny kommendör. Kommodor Kjell Törner överlämnade befälet till kommodor Arvi Tavaila efter två och ett halvt år vid brigaden. Arvi Tavaila har de senaste tre åren jobbat som försvarsattaché i Berlin och har tidigare tjänstgjort som bataljonskommendör vid Nylands brigad. Den nye kommendören ämnar fortsätta företrädarens linje med tonvikt på internationellt samarbete och beredskap, och framför allt ser han allt större och viktigare uppgifter för brigaden i framtiden.

I november ordnades försvarsmaktens huvudkrigsövning Uusimaa 17 – Nyland 17 i södra Finland. Övningen leddes av armén, men övningstrupperna kom också från marinen och ygvapnet. Också gränsbevakningen, polisen, tullen, Strålsäkerhetscentralen och Traksäkerhetsverket medverkade i övningen, som omfattade ca 9 000 personer. Övningar pågick på era håll i Västnyland, bland annat i Syndalen och Koverhar i Hangö, Harparskog och Dragsvik i Raseborg samt Virkby och Svartå. Fler militärfordon än vanligt syntes på vägarna under övningen, vars mål var att öva hur man möter snabbt eskalerande och komplexa hot genom samarbete mellan försvarsmakten och olika andra aktörer.

Det är beklagligt att verksamheten vid brigaden främst når över nyhetströskeln då det hänt olyckor eller uppdagats missförhållanden. Olyckan i Skogby där en lastbil kolliderade med ett tåg lade sordin på året (se s. 81). En annan olycka med dödlig utgång som behandlades vid Västra Nylands tingsrätt i höstas var dödsskjutningen på försvarets skjutområde i Syndalen i Hangö år 2015.

Ett skott avlossat av en ocerselev under en stridsskjutningsövning i mörker träade en beväring som avled. I olycksfallsutredningen konstaterades ett ertal brister i hur övningen hade genomförts. Åklagaren krävde stra för dödsvållande och tjänstgöringsbrott för den ocerselev som avlossade skottet och för tre stamanställda. Domarna föll i december och resulterade i villkorligt fängelse och dagsböter.

Brigadens fotbollslag gjorde väl ifrån sig under militär-FM i fotboll och tog andraplatsen i turneringen. I nalen förlorade laget mot Karelska brigaden efter strasparkstävling. Till den idrottsliga sidan av verksamheten hörde även evenemanget Expedition Dragsvik som i oktober ordnades för första gången av Finlands Svenska Idrott i samarbete med Dragsviks idrottare. Evenemanget var öppet för lag bestående av tre till nio medlemmar. Lagen utför uppdrag på 88

Utbildning Yrkesinstitutet Axxell, som har verksamhet i både Ekenäs och Karis, ser sig tvunget att strukturera om sina utbildningslinjer. Linjen för fastighetsskötare lades ner under hösten 2017 och ungdomsutbildningen för blivande merkoPå Lärkkulla bildades en kör för människor från världens alla hörn. Foto: Emilia Nyberg

89

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

tio olika punkter under en äventyrsmarsch som får ta högst 10 timmar. Banan både startade och slutade på kasernområdet och vid varje punkt fanns beväringar som gav lite hjälp om det behövdes. Av de 18 deltagande lagen kom 16 i mål.

Observanta västnylänningar kunde notera att Nylands Brigad nådde över nyhetströskeln i rikssvenska Aftonbladet, som besökte förbandet och fascinerat kunde konstatera att alla pratade svenska trots att de inte är svenskar och förklarade bakgrunden för sina läsare – längs Finlands kuster har det bott svenskar sedan urminnes tider och det var Gustav II Adolf som grundade förbandet.

Aftonbladets reportage nådde i sin tur över Ilta Sanomats nyhetströskel, som skrev ett reportage om reportaget.

nomer yttades från Ekenäs till Karis. Orsakerna är ekonomiska och grundar sig på de lägre statsanslagen. Under hösten anhöll Axxell om bidrag av städerna Raseborg och Hangö för att kunna trygga verksamheten. En ekonomisk börda som också nämndes i förra årsboken är den höga årliga hyran och det långa hyreskontraktet som utbildningsproducenten har för Knipnäsfastigheten. Raseborg avslog anhållan så som den var formulerad och föreslog en diskussion mellan Axxell och möjliga bidragsgivare. Inte heller Hangö ställde sig positiv till att utan vidare ge bidrag till Axxell.

Axxell planerar att i framtiden centralisera all undervisning i Raseborg till Karis, vilket innebär att studielivet på den tidigare studieorten Ekenäs krymper allt mer. Historiskt sett har Ekenäs haft ett livligt studieliv. För några decennier sedan fanns det fem olika yrkesutbildare i Ekenäs: handelsläroverket, sjukvårdsläroanstalten, Tekniska skolan, hantverksskolan och Forsinstitutet.

Under år 2017 blev det möjligt också för yrkeshögskolor att samla in privata donationer, något som universiteten fått göra i era års tid. Novia öppnade under året upp möjligheten för alla intresserade att stöda yrkeshögskolans verksamhet genom kampanjen ”Stöd framtidens kunnande”. Staten erbjuder också motnansiering, på samma sätt som med universiteten, för den medelinsamling som görs fram till slutet av år 2018. För ändamålet har utbildningsministeriet reserverat 24 miljoner euro.

Vid Novia i Raseborg har Aronias forskarkollegium fått en fortsättning i ett forskarkollegium inom bioekonomi. I december 2017 stod det klart att staden Raseborg deltar i nansieringen av forskarkollegiet med högst 150 000 euro per år under perioden 2018–2020.

Den planerade sammanslagning av Karis-Billnäs gymnasium och Ekenäs gymnasium till Raseborgs gymnasium blir inte av (se Västnyländsk årsbok 2017 s. 90). Det var meningen att denna administrativa sammanslagning skulle ha trätt ikraft den 1 augusti år 2017, men vid närmare granskning visade det sig att statsandelarna som staden får i så kallade smågymnasietillägg skulle påverkas av en dylik sammanslagning. Istället ck de båda gymnasierna en gemensam rektor, vilket ger en viss ekonomisk inbesparing.

I Ingå föreslog man i augusti att den största svenskspråkiga skolan, Kyrkärdens skola, skulle rivas och ge plats för ett nybygge för 200 elever. Nybygget skulle enligt beredningen ha er fördelar än en tillbyggnad, även om det är det dyraste alternativet. I skrivande stund är det ännu oklart vad som förordas; möjligtvis blir det ändå fråga om en renovering av skolbyggnaderna, på grund av de höga kostnader som ett nybygge skulle medföra. En tanke som ånyo förts fram är att bygga ett helt nytt tvåspråkigt skolcentrum för Kyrkärdens skola och den nskspråkiga Merituulen koulu. Den nska skolan har i era 90

När skolor drabbas av dålig inomhuslu tar kommunerna oa till baracker. Här anländer baracker som ska användas av elever i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå.

Foto: Sjundeå kommun 91

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

omgångar renoverats, men fortfarande anses delar av byggnaden tampas med inomhusluftproblem.

I Kyrkslätt och Sjundeå har man fortsättningsvis haft problem med inomhusluften i era skolbyggnader. I Sjundeå utreder man hur skolnätet ska se ut i framtiden, eftersom alla skolor är i behov av renovering. Också i Sjundeå har man olika alternativ; att riva och bygga nytt, att renovera gammalt och delvis bygga nytt eller att bygga ett helt nytt skolcentrum. Utöver skolorna har tandläkarmottagningen och hälsocentralen också problem med inomhusluften.

Kommunerna tar ofta till baracker som tillfälliga lösningar när skolor måste utlokaliseras från dåliga byggnader. I Sjundeå visade det sig att barackernas tak läckte. Även i Kyrkslätt har man haft problem med barackerna. I höstas stod det klart att sex klasser i Winellska skolan ändå måste börja sin skolgång i en byggnad med luftproblem, eftersom barackerna försenades. Senare under hösten ck skolan nya utrymmen i form av tillfälliga byggnader på skolgården.

Byggnaderna hyrs till och med november 2022 med en månadshyra på ca 40 000 euro.

I förra årsboken berättades om konsultutredningen som förordade att sju av Raseborgs skolor skulle stängas (Västnyländsk årsbok 2017 s. 91). Stadsfullmäktige drog ner antalet stängningshotade skolor till tre. Som väntat väckte indragningshotet starka känslor bland föräldrar och ortsbort. I december 2016 behandlades ett medborgarinitiativ om att bevara närskolorna. Eftersom initiativet skrevs på av en stor mängd av stadens röstberättigade innebar det att frågan måste tas upp till ny behandling. Detta skedde efter att Raseborgs stadsfullmäktige redan hade beslutat att de tre skolorna Västerby skola i Ekenäs, Snappertuna skola och den nskspråkiga Klinkbackan koulu i Pojo skulle stängas.

Utredningen av skolnätet pågick under år 2017 och under hösten togs frågan således åter upp till behandling, nu med ett nyvalt stadsfullmäktige. I september ordnades ett informationsmöte där stadsfullmäktiges ledamöter informerades om skolnätet av bildningskansliet. Under mötet föreslogs en sluten provomröstning för att se var ledamöterna stod i skolfrågan, ett förfarande som ändå inte genomfördes och som senare kritiserats. Även sättet att ordna ett slutet informationsmöte delade åsikterna. En del ansåg att ledamöterna borde ha fått möjlighet att förbereda sig bättre inför mötet.

I början av november behandlades ärendet i stadsstyrelsen. Inför mötet hade tjänstemännen föreslagit att Västerby skola skulle få fortsätta med ovannämnda övriga två skolor skulle stängas. På styrelsens möte föreslogs dock att samtliga tre skolor bevaras och rösterna föll 6–4 i skolornas favör. Ärendet behandlades ännu i stadsfullmäktige som hade sista ordet i frågan. Utfallet var att samtliga skolor får fortsätta sin verksamhet. Indragningshotet är således avvärjt för den här gången.

En starkt bidragande orsak till det ändrade beslutet var att det bildades arbetsgrupper i skolorna som tog fram kompletterande och korrekt information kring kostnaderna. Exempelvis hade stadens utredning inte tagit hänsyn till vad som skulle hända med byggnaderna efter skolstängningen och modellen för att beräkna skolskjutskostnader var förenklad och missvisande. Arbetsgrupperna drog nytta av medlemmarnas olika styrkor och använde sig av vedertagna näringslivsmodeller för hur man värderar kostnader och risker. Man beräknade även skolskjutskostnaderna i detalj, vilket visade att den totala transportsträckan per dag för eleverna skulle öka avsevärt vid skolstängningarna. För att få fram informationen hölls möten med fullmäktigemedlemmar och man gjorde sammanställningar av de viktigaste punkterna, väl medvetna om att en fullmäktigemedlem har oerhörda mängder information att ta in inför stora beslut på ett område.

92

Kommunalvalsåret 2017 År 2017 var ett kommunalvalsår. Normalt sett skulle valet ha hållits i oktober året innan, men valtidtabellerna ändrades i och med en förnyelse av kommunallagen så att de sittande fullmäktige ck ett halvt år längre mandatperiod.

Hangö var den enda västnyländska kommun där kommunalvalet lockade er väljare än år 2012. Valdeltagandet höll sig på ungefär samma nivå i Raseborg, Lojo och Kyrkslätt medan det sjönk i Sjundeå och Ingå.

Svenska folkpartiet (SFP) fortsätter som största parti i Raseborg med 22 av 43 platser i stadsfullmäktige. Socialdemokraterna (SDP) gjorde också ett bra val i staden och utökade sina platser från 12

Trots att medelåldern för de invalda kommunfullmäktigeledamöterna fortfarande är relativt hög lockar lokalpolitiken också yngre förmågor. Från vänster Henrik Wickström, Andreas Hindrén, Sandra Ahtola, Anki Bender, Anita Westerholm, Filip Björklöf. Samtliga är aktiva inom lokalpolitiken i Ingå respektive Raseborg. Foto: Sandra Ahtola 93

Årskrönika 2017

Statens ekonomiska forskningscentral Vatt har gjort en forskningsrapport över kommunfusionerna som gjordes år 2009, då också staden Raseborg bildades.

Enligt rapporten medförde inte fusionerna några inbesparingar. Utredningen visar att servicen ofta har centraliserats efter fusionerna. Man har också kunnat se ett samband mellan politikernas hemområde och servicen på så sätt att servicen försvunnit från de kommunområden som har få lokalpolitiker. Kommunfusioner kan naturligtvis göras av andra skäl än rent ekonomiska, men om man vill spara pengar och därför slå sig samman med grannen borde man tänka om.

Årskrönika 2017

Från kommunerna

till 13. Raseborgs stadsfullmäktige består efter valet till 40 % av nya ledamöter, medan 26 ledamöter blev omvalda.

I Ingå blev kommunalvalet en framgång för de gröna, vars stöd steg med 4,4 % och SFP som gick framåt med 3,7 %. Samlingspartiet gick däremot bakåt med 7,6 %. Röstkungen i Ingå heter Henrik Wickström och ck 374 röster, vilket kan jämföras med att ortens röstmagnet i de två senaste kommunalvalen fått ca 200 röster. Med denna röstmängd tog sig Wickström an posten som kommunstyrelsens ordförande, och blev en av de yngsta i Finland på denna post med en ålder på 22 år vid valet. En annan ungdom, Samlingspartiets Minni Lehtopelto, 18 år gammal, blev också invald i Ingå kommunfullmäktige.

I Hangö innebar kommunalvalet en del dramatik, emedan Kristdemokraternas (KD) Juha Kaunismaa efterlyste nyval. Orsaken var att partikamraten Outi McDonald inte hade fått ställa upp i valet, eftersom hon ansågs vara anställd vid Hangö stad som ledande läkare. Detta är inte en oproblematisk situation, eftersom också läget kring uppsägningen av McDonald länge varit oklart. Kaunismaas besvär förkastades dock av Högsta förvaltningsdomstolen så något nyval har inte ordnats i Hangö. I Hangö blev SFP och SDP relativt jämstarka med tio respektive nio mandat. SFP gick aningen framåt, medan SDP gick bakåt med 3,9 %. Både de gröna och Finlands kommunistiska parti (FKP) gick framåt med ungefär 2,5 % vardera.

I Sjundeå resulterade valet i en seger för Samlingspartiet och De gröna som ökade med fyra respektive tre mandat. Övriga partier gick back eller hade oförändrat antal mandat. Svenska folkpartiet tappade ett mandat, men med 29,8 % behöll partiet ändå ställningen som det största partiet i kommunen, tätt följt av Samlingspartiet med 28,5 % av rösterna.

De gröna gick ur valet som vinnare i Kyrkslätt, med en ökning på 8,4 %.

Samlingspartiet förlorade två mandat, men är ändå fortsatt störst. SFP behöll sina elva mandat, lika många som de gröna. Anders Adlercreutz (SFP) blev röstkung i Kyrkslätt med 1 774 röster.

SFP i Lojo tog trots allt en plats i stadsfullmäktige, fast det först såg ut som om SFP skulle stå utanför fullmäktige. Veteranpolitikern Rolf Grandell hade redan ställt in sig på att platsen gått förlorad, när han ett par dagar efter valet ck besked om att de 123 rösterna han fått i valet trots allt räckte till för en plats. SFP hade ingått valförbund med Samlingspartiet, där en kandidat också ck 123 röster. Valet mellan dessa två avgjordes därför genom lottdragning, i Grandells favör.

En intressant detalj för Kyrkslätts och Ingås del är att 53 % respektive 52 % av de invalda är kvinnor, vilket kan jämföras med 35 % kvinnor i Raseborg och Hangö, 41 % kvinnor i Sjundeå och 45 % kvinnor i Lojo. Medelåldern för de 94

I en undersökning som Suomen kuvalehti lät göra över de nländska kommunernas livskraft ck Ingå kommun fem stjärnor och placerade sig på en åttonde plats bland 297 kommuner på det nländska fastlandet. Det innebär att Ingå kommun anses vara regionens mest livskraftiga kommun. Livskraften mäts genom en analys av invånarnas utbildningsnivå, andelen arbetslösa i förhållande till sysselsatta, sysselsättningsgraden, antalet företag och röstningsprocenten i kommunalval. Kyrkslätt kom på plats 12 och Sjundeå på plats 21, bägge ck också fem stjärnor. Hangö kom in på plats 145, vilket därmed är den lägsta placeringen bland de västnyländska kommunerna. Detta kan delvis förklaras med Hangös läge, som uppenbarligen anses sämre än till exempel Ingås läge närmare huvudstadsregionen. Läget och tillgängligheten var nämligen avgörande faktorer för hur en kommun klarade sig i undersökningen. Raseborgs placering var 106 och Lojos 82.

Kort efter att vi i medierna kunde läsa om att Lojo ska få ordna Finlands bostadsmässa om några år (2021) ck vi höra att Ingå kommer att få prova på något helt nytt, en minibostadsmässa år 2022. Tanken är att denna mindre mässvariant ska arrangeras på det nya området Ingåstrand som planeras invid småbåtshamnen och köpcentret Strand i Ingå centrum. Mässan ska locka inyttare till Ingå och man förväntar sig att hela 50 000 personer kommer att besöka den mindre bostadsmässan. Hur logistiken för så många besökare ska ordnas i centrum av Ingå återstår att se. I Lojo kommer bostadsmässan att ordnas på området Hiidensalmi invid Lojo sjö år 2021. Till planerna hör att bygga en idrottspark med konstgräsplan och utomhusgym i anslutning till bostadsmässans område.

För Raseborgs del har Trakverket bestämt sig för att järnvägsbron i Karis behöver åtgärdas och av allt att döma behövs en helt ny bro. När anbuden kom in visade det sig att kostnaderna skulle bli högre än väntat, så pass höga att arbetet trots allt överskrider gränsvärdet för järnvägsarbeten på 5,2 miljoner euro.

Detta i sin tur innebar att dialogen med tänkta entreprenörer måste avbrytas och en regelrätt upphandling istället ska genomföras. Arbetena väntas inledas under vårvintern 2018.

Bromarfhemmet stängs men byn Bromarv satsar på utveckling. Byn tampas med en åldrande befolkning och skulle behöva ca 300 nya invånare, eller 100 95

Årskrönika 2017

Livskraft och satsningar

Årskrönika 2017

invalda i samtliga västnyländska kommuner ligger mellan 49 och 54 år. Men också en hel del yngre kandidater valdes in, bland annat i Raseborg där 22-åriga Anita Westerholm (SFP) ck hela 371 röster.

hushåll, för att nå en hållbar befolkningsstruktur. År 2016 föddes det ett barn i Bromarv och det säger sig självt att det skulle behövas er än så. Byarådet bjöd i början av år 2017 in alla intresserade för att tillsammans fundera över vad som kunde göras. Drygt 100 personer deltog. Nya jobb kunde skapas inom mat och turism, så som upplevelseturism där stadsbor exempelvis får ska eller hugga ved. Naturen ses också som ett trumfkort för orten.

För att göra det stängda Bromarfhemmet mer attraktivt på fastighetsmarknaden har användningsändamålet för byggnaden ändrats så att den nu får användas också för aärs-, inkvarterings- och företagsverksamhet. Huset har sedan det byggdes år 1925 använts som Bromarvs äldreboende. Det satsas även på skärgårdshamnen i Bromarv, som byggs ut och rustas upp för 1,5 miljoner euro.

Ca en miljon av dessa kommer från Raseborgs stad, medan resten är privata pengar och bidrag. Projektet har också beviljats ett EU-bidrag på 176 000 €.

I förra årsboken diskuterades Raseborgs nya stadshus. Under år 2017 har arbetena med renoveringen av Ekåsens före detta sjukhus kört igång och stadshuset beräknas stå färdigt under år 2018. Under rivningsarbetet hittades mer asbest än väntat, vilket kan påverka helhetsbudgeten för projektet.

Havsbadet Regatta Spa öppnade under år 2017. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

96

Nya strategier och kommundirektörer Både Ingå och Raseborg har under året jobbat med nya kommunstrategier.

För Raseborgs del sköts arbetet av stadens nya utvecklingsavdelning och ska vara färdigt för godkännande av fullmäktige i maj 2018. Denna avdelning har mycket på sitt bord och ska bland annat också sköta om att stadens nya visuella linje förnyas, uppdatera handlingsprogrammet för näringslivet samt sköta om både turismsamarbetet i regionen och arrangerandet av den årliga höstmarknaden. I arbetet med själva strategin har också invånarna involverats i processen, bland annat genom en webbenkät och workshoppar i åtta byar i Raseborg.

Ingås nya strategi godkändes av fullmäktige vid det gångna årets slut. Också här hade invånarna fått medverka genom en enkät. Även skolbarnen ck ut97

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Staden Raseborg har sålt Ekåsens huvudbyggnad till bolaget Kommunnans som betalar renoveringen. Priset för byggnaden var ca 770 000 euro. Arrangemanget är ett så kallat sale and lease back-avtal, där det är meningen att staden köper tillbaka byggnaden efter 25 år, det vill säga efter att leasingavtalet värt 8,8 miljoner euro är avbetalat. Syftet med det nya stadshuset är att samla administrationen under ett tak och således förenkla arbetsprocesserna.

Samtidigt vill staden Raseborg sälja Knipnäsfastigheten som visat sig vara dyr i drift och som till 85 % ägs av staden. För att göra fastigheten mer attraktiv ser staden över detaljplanen. En ändring i detaljplanen skulle bland annat kunna ge eventuella köpare möjlighet att bygga bastu- och ekonomibyggnader närmare stranden. Också Axxell skulle godkänna en försäljning. Axxell Utbildning har ett långt hyresavtal som binder utbildningsarrangören till fastigheten ända fram till år 2035, trots att det visat sig vara ett för stort utrymme för Axxell i dagens läge.

Pojo före detta kommunhus, byggt 1979, lämnades tomt då Raseborg bildades. Nu har huset utrustats med lyxbostäder. I nedre våningen nns det också en restaurang som även är öppen för allmänheten. Utöver bostäder inrymmer byggnaden också en simbassäng och ett gym för invånarna. Till varje bostad hör en båtplats.

I Hangö öppnades ett nytt spa i april. Havsbadet Regatta Spa ligger på Fabriksudden och är öppet för allmänheten under perioden september till maj medan aktieägarna har ensamrätt att besöka anläggningarna under sommarmånaderna. Prisnivån ligger dock åtminstone i nuläget högre än i traditionella simhallar, så tiden får utvisa hur populärt badet blir. Närmaste simhall ligger i Ekenäs, så med tanke på restider och -kostnader kan det ändå vara mer ekonomiskt för Hangöborna att besöka det lokala havsbadet.

Raseborgs nyvalda stadsdirektör Ragnar Lundqvist svarade på frågor ställda av skolbarn under Barnkonventionens dag i november. Foto: Annette Ström

tala sig och vad de önskade sig sammanställdes i så kallade ordmoln. Flera av Ingåungdomarna efterlyste en egen simhall. I strategin betonades att Ingå ska vara ett modigt samhälle med aktiva människor som mår bra socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Företagande och turism lyftes fram som områden att satsa på, liksom den fungerande basservicen och närheten till både naturen och huvudstadsregionen. Som risker och utmaningar togs bland annat klimatförändringen, den negativa befolkningsutvecklingen, bristen på arbetsplatser och svårigheterna för en liten kommun att påverka i större sammanhang upp.

Sjundeå kommun har en strategi för 2013–30 men passade på att uppdatera den efter kommunalvalet. Sjundeå är alltmer en del av huvudstadsregionen och en aktuell fråga är vad som är en ”lagom” befolkningsökning per år.

I förra årsboken beskrevs läget kring Raseborgs relativt nya stadsdirektör Tom Simola som sökt tjänsten som Salos stadsdirektör. I februari år 2017 klarnade det att Salo valt Lauri Inna till stadsdirektör och Raseborg kunde pusta ut och blicka framåt. Lättnaden varade dock inte länge för i slutet av mars meddelade Simola att han i början av sommaren skulle tillträda tjänsten som VD för Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut tidningarna Åbo underrättelser och Pargas kungörelser. Detta medförde att Raseborg omedelbart måste inleda rekryteringen av en ny stadsdirektör. Simola hann med andra ord arbeta som stadsdirektör i drygt två år innan han gick vidare i karriären.

98

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Tjänsten som stadsdirektör lockade 18 sökande, bland andra lokalpolitikern Niklas Andersson och stadens egen bildningsdirektör Robert Nyman. Sex av de sökande, varav en kvinna, kallades till intervju. Staden valde till sist teknologie licentiat Ragnar Lundqvist som har erfarenhet från olika sektorer i arbetslivet.

Lundqvist tillträdde tjänsten i september och har själv bett om ett tidsbundet avtal på fem år. Under den tiden anser sig den nya stadsdirektören kunna göra sitt bästa för staden.

I slutet av året lediganslogs kommundirektörstjänsten i Ingå, eftersom den långvariga kommundirektören Jarl Boström kommer att gå i pension under år 2018.

daghemmet i Veikkola och utvidgningen och reparationen av Veikkola skola, men även en ny hälsocentral.

För Hangös del ser den ekonomiska situationen ljusare ut än på länge. Staden gjorde för andra året i rad ett plus, denna gång på nästan 2 miljoner euro. Det är den kommunala Hangö hamn som fungerar som motorn i Hangös ekonomi genom att både ge inkomster och bidra till sysselsättningen. Till resultatet bidrar också försäljningen av tomten på Fabriksudden som såldes för ungefär en miljon euro till företagen Regatta Resorts och Regatta Suites. Stadens skatteintäkter har också ökat. Hangö har tidigare klassats som en kriskommun, men det gör den inte längre. Ett problem för Hangö är dock det minskande befolkningsantalet och den stigande åldersstrukturen.

Uppåtgående ekonomi på flera orter Raseborgs ekonomi har länge dragits med svåra utmaningar, men under 2017 verkade det ljusna till följd av bland annat uppsägningar, naturliga avgångar och omorganisationer samt olika tillfälliga inkomster. Vid årets slut väntades ett överskott på ca 5 miljoner, vilket innebär en kraftig minskning av stadens kumulativa underskott på 11,7 miljoner euro. Staden följer ett åtgärdsprogram med målsättningen att åtgärda det kumulativa underskottet före år 2020.

Misslyckas man kan staten tvingas ingripa. Inom åtgärdsprogrammet har skolstängningar kommit upp på agendan, men fullmäktige valde att inte slå in på den vägen, åtminstone inte under 2017. Mer om skolstängningsfrågan nns i kapitlet om utbildning.

Också i Sjundeå är skolnätet livligt omdiskuterat. Den nedläggningshotade Päivärinteen koulu undgick detta öde. Tekniska nämnden beslöt sig istället för att kombinera nybygge med så mycket renovering av de äldre skolbyggnaderna som möjligt. De olika alternativen ska utredas och förses med prislappar så kommunen får en klar inblick i de ekonomiska konsekvenserna av olika vägval.

Enligt en konsultanalys av kommunens ekonomi skulle investeringar på mer än 10–12 miljoner innebära ett så stort underskott att smärtgränsen för en liten kommun som Sjundeå överskrids. Det står klart att skolorna i mångt och mycket kommer att sätta ramarna för Sjundeås ekonomi framöver.

I Ingå ser det ekonomiska läget fortsatt stabilt ut med ett försiktigt plus i budgeten. Ingå har bland annat satsat mycket på kommunens ungdomar under de senaste åren. En satsning för Finlands jubileumsår 2017 var att kommunen gått med i den riksomfattande tjänsten ungasidéer. där det är meningen att kommunens ungdomar ska kunna föra fram sina åsikter och idéer.

Kyrkslätts ekonomi har varit stabil med ett väntat underskott på ca 2,7 miljoner euro. Under kommande år står Kyrkslätt inför stora investeringar. Bland de största projekten nns huvudbiblioteket, undervisningscentret i Åbrinken, 99

Lights on Raseborg var ett nytt evenemang som samlade era tusen människor kring slottsruinen. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

100

Årskrönika 2017

I Raseborg fusionerades musikinstitutet och medborgarinstitutet under år 2017 och ck namnet Raseborgs kulturinstitut. Musikinstitutets undervisning i Hangö och Ingå fortsätter. Rektor Maarit Hujanen har en förhoppning om att kunna utvidga institutet ytterligare i framtiden, kanske genom att locka med medborgarinstituten i Hangö och Ingå i verksamheten. Redan i dagsläget kan man ta del av de olika medborgarinstitutens verksamhet över kommungränserna, men en gemensam administration skulle säkert gynna utbudet och skapa synergieekter.

I Karis ordnades under år 2017 ett nytt evenemang, som med tanke på populariteten kan tänkas bli en återkommande tradition. Ett sextiotal byggnader i Karis och Billnäs öppnade i början av augusti sina dörrar för allmänheten inom ramen för evenemanget ”Karis Suomen Paris”. Det blev en succé med uppskattningsvis dryga tusen besökare. Enbart i Villa Billnäs gästbok skrevs 550 namn.

Ungefär 60 byggnader, varav 35 privatägda, deltog i årets evenemang. Under dagen gick en hop on hop o-buss på området så att man inte ens behövde ha bil för att kunna besöka de olika sevärdheterna.

Ett annat nytt evenemang var Lights on Raseborg, där slottsruinen lystes upp av ljuskonst den sista lördagen i augusti, då traditionellt också Forneldarnas natt ras. Utöver ljuseekter omfattade evenemanget också ljudeekter, musikuppträdanden, mat samt program för barn.

Årskrönika 2017

Kultur

En illustrationsbild av själva ljusprojektionen på Raseborgs slottsruiner inför evenemanget Lights on Raseborg. Foto: Jenni Pystynen & Paula Lehtonen Karis Suomen Paris lockade många besökare till Karis och Billnäs. På bilden ett funkishus, karaktäristiskt för Karis. Foto: Jenny Kivioja

Finland 100 år Finlands 100-årsjubileum har uppmärksammats under året som gått på olika håll i Finland, också i Västnyland. Istället för att endast ra självständighetsdagen, så som annars brukligt är, har 100-årsrandet präglat hela året och bidragit till att år 2017 verkligen känts som ett jubileumsår. Det nationella temat för randet var ”tillsammans”.

Många årligen återkommande evenemang tog fast på temat Finland 100 år, men jubileumsåret förde också med sig nya idéer och evenemang. En del har varit engångsföreteelser, så som till exempel teaterpjäsen Okänd soldat i Harparskog (se s. 110), medan andra kanske lagt grunden till framtida liknande evenemang. Här presenteras ett plock bland allt som jubileumsåret fört med sig i de västnyländska kommunerna. Vissa evenemang, som också gått under logon Finland 100, presenteras på andra ställen i årsboken.

Raseborg beslöt sig för att ge raseborgarna en bestående gåva i form av en tvåspråkig, nyskriven låt, Jag kommer hem – Tulen kotiin. Niklas Rosström, Erik 101

102

103

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Nyholm och Pasi Hiihtola står bakom text och musik. Den tvåspråkiga låten framförs av Emilia Ekström, Joseph, Clarissa och Mikko Sipola. Även en musikvideo med Raseborgsvyer har spelats in.

Stafettkarnevalen ordnade en Finland 100-skolstafett genom Svensknland med över 100 deltagande skolor och 2 500 elever som tillryggalade 900 kilometer under fyra veckors tid. Från Västnyland deltog skolor i Hangö, Ekenäs, Snappertuna, Bromarv, Tenala och Sjundeå i stafetten.

I Kyrkslätt ordnades Tonernas Mosaik, som samlade ungefär 300 lokala amatörmusiker och professionella musiker och sångare. Olika musikgenrer framfördes sedan på olika platser i Kyrkslätt under en konsertvecka i augusti.

I Ingå gjorde man en lite annorlunda satsning på poesi. Kommunens skolbarn i klasserna 1–6 i båda språkgrupperna uppmuntrades att skriva dikter på temat Finland 100 år. Dessa dikter sammanställdes i ett häfte och som pricken över i:et kulminerade poesisatsningen i ett besök av presidenthustrun Jenni Haukio, också känd som poet. Det välbesökta evenemanget ordnades stilfullt i Ingå bibliotek där Jenni Haukio intervjuades och ck höra några av dikterna läsas upp av skribenterna själva. Presidenthustrun var märkbart tagen av barnens na och nurliga dikter.

Ett tema som hela Finland tog fasta på i randet var ”Vi äter tillsammans” som rades lördagen den 26 augusti. Meningen var att hela Finlands folk skulle kunna känna gemenskap genom att äta samtidigt, alltså tillsammans. Både kommuner, föreningar och privata aktörer ordnade Vi äter tillsammans-evenemang. I Kyrkslätt erbjöd olika pop up-restaurangstånd mat som sedan kunde avnjutas i ett stort tält på torget. I Hangö samlades man på Bulevarden och alla hade egen matsäck med. Datumet valdes eftersom det då var 100 dagar kvar till den sjätte december. Den 26 augusti är också naturens dag, så att äta utomhus passade alldeles utmärkt. Årets rande kulminerade i en gemensam självständighetsdagsfest för Ingå och Raseborg som ordnades i Ingå Aktia Arena på självständighetsdagen. Ingå bjöd in sina grannar till festen, men Raseborg var den enda av Varför inte skapa en bakelse typisk för Karis? Funkisgrannarna som nappade på bakelsen går att få tag på i Lilla Hembageriet. inbjudan. I bollhallen hade Foto: Emilia Nyberg

en stor scen byggts upp och utrymmet hade dekorerats både med hjälp av Kariskonstnären Peta von Karis verk och med konst som tillverkats i Ingåskolorna och bildkonstskolan.

Programmet var tvåspråkigt med konferenciererna Lilli Sukula-Lindblom och Henrik Wickström. Närmare 1000 västnylänningar samlades för att njuta av det sång- och dansspäckade programmet som visade upp mångfalden från regionen. Upp emot 200 personer uppträdde under festprogrammet. Bland annat ck publiken se utdrag ur Raseborgs sommarteaters uppsättning av Footloose och dansföreningarna Hurja Piruetti respektive Energy Dance Center bidrog med varsin dansuppvisning. Degerbyrevyn Sjutton så självständigt intog scenen, medan folkdansarna höll sig framför scenen och i gångarna runt publiken.

Det tankeväckande festtalet hölls av författaren Kjell Westö.

Film och litteratur Ekenäs lmfest arrangerades i januari för tolfte gången. Temat var ”Frihet tillsammans”, vilket valts för att passa samman med Finland 100-temat ”tillsammans”. Filmfesten satsade så som tidigare på nordisk lm.

Fru Jenni Haukio besökte Ingå bibliotek och tog del av kommunens poesiprojekt. Presidenthustrun intervjuades i Ingå bibliotek av Henrik Wickström och några av eleverna framförde sina dikter. Foto: Benjamin Lundin/ Ingå kommun

104

105

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Under sommaren spelades lmen Syksyn jälkeen saapuu kevät (Efter hösten kommer våren) in i Fiskars, Svartå och Bromarv. I dramalmen skildras nskt yktingskap i form av evakueringen av en karelsk familj åren 1944 och 1947. Regissören Annika Grof är själv Billnäsbo, liksom producenten Jenny Tervakari, vilket förklarar valet av inspelningsorter.

Flera böcker med lokal anknytning har getts ut under året. I förra årsboken kunde vi läsa Bo Wessmans artikel om Västra Nylands sång- och musikförbunds 100 år och hundraårshistoriken med titeln Så vilja vi sjunga vid blommande lind kom ut under jubileumsåret 2017. Likaså kunde vi i förra årsboken läsa om G.J. Ramstedt i artikeln skriven av Västnyländska ungdomsringen fyllde 100 år, Viveca F. Ramstedt. Samme Gustaf vilket bland annat rades med en historik John Ramstedt ck under år 2017 över föreningens sekel. Bild: Västnyländska en egen bok i Anna Lena Bengels- ungdomsringen dors En mongolsjäl i professorsrock.

En tredje bok som vi också ck försmak av i Västnyländsk årsbok 2017 är Christoer Holms historik över den så kallade ”ringen”: Västnyländska Ungdomsringen – 100 år av Kultur & Gemenskap som också kom ut under året.

Leo Lötmans fortsättning på boken Himlen över Helvetinjärvi heter Stationsbackan och havet och är del två i en trilogi. Trilogin berättar om invandrare från Ruovesi som bygger upp sitt liv på nytt i Västnyland.

Raseborgs släkt- och bygdeforskare har gjort en kulturgärning genom att i era års tid samla in fakta om Ekenäs hantverkare och handelsmän från medlet av 1800-talet fram till idag. Materialet visade sig vara så digert att det måste delas upp i två skilda böcker. Arbetet gav under hösten 2017 konkret resultat i boken Lefve konkurrensen som beskriver tiden fram till år 1940. Boken är rikt illustrerad med gamla tidningsannonser och foton från Ekenäs förr i tiden. Del två i serien är nu under arbete och ska omfatta de modernare aärsinnehavarna.

Ekenäs ck också en annan lokalhistorisk bok tack vare Magnus Cederlöf, som undersökt bakgrunden till några av Ekenäs gator namngivna efter histo-

Under Bokkalaset besökte illustratören Maija Hurme Höjdens skola i Tenala, där hon pysslade fantasiskar tillsammans med barnen.

Luckan Raseborg hade i december öppet hus och författarträ med några lokala författare.

På bilden Birgitta Storgårds, Magnus Cederlöf, Anna-Lena Bengelsdor, Sture Lindholm, en besökare samt Kåre Pihlström. Foton: Annette Ström

106

107

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

riska personer. I boken Från Flemingsgatan till Pehr Sommars gata. Persongatunamn i Ekenäs beskrivs drygt 20 persongatunamn. Intresserade kunde delta i en gatuvandring tillsammans med författaren under Bokkalaset i Ekenäs.

På barnlitteraturens område utkom läraren och författaren, tidigare läsambassadören Katarina von Numers-Ekman, med en barnbok om vänskap, utanförskap och att vara annorlunda, En annan Bea Bladh. Boken har en lokal anknytning med bland annat citat ur tidningen Västra Nyland och referenser till platser i Kyrkslätt och Sjundeå.

Maria Turtschanino erhöll år 2017 Svenska kulturfondens stora kulturpris på 20 000 euro som författaren själv ser som en erkänsla för nlandssvensk barn- och ungdomslitteratur.

Det årliga Bokkalaset i Ekenäs hade temat ”Naturligt?”. Programmet var återigen digert med både vuxna och barn som målgrupp. Barnens och de ungas bokkalas fokuserade på den yngre målgruppen och arrangerade författarbesök till samtliga svenskspråkiga skolor i Raseborg. Syftet är att så många barn och unga som möjligt ska kunna ta del av programmet och då är skolorna en utmärkt kanal där man kan nå ut till alla. Bland författarna som besökte skolorna kan nämnas Adrian Perera, Stefan Lundberg, Malin Klingenberg och Elisabeth Östnäs, den sistnämnda från Sverige. Utanför skoltid ordnades Kalaslördag för barn i Ekenäs bibliotek tillsammans med Maija Hurme, norska Åshild Kanstad Johnsen och prisbelönta barnboksillustratören Linda Bondestam.

Till det övriga programmet under Bokkalaset hörde bland annat författarträ med Adrian Perera, illustrerad chattprosa med Sonja Ahlfors och Joanna Wingren samt författarintervjuer i samarbete med SlowCity-podcasten, som de som missade själva evenemanget fortfarande kan avlyssna via webbsidan. Även bokbytarmarknad och den traditionella litterära supén stod på årets program.

I Bokkalaset deltog ett sextiotal författare och artister, både med lokal anknytning så som Kim Björklund, Jennifer Dahlbäck, Anna Lindholm, Sture Lindholm och Olle Spring samt utländska gäster så som Majgull Axelsson från Sverige och iransk-amerikanska Hami Bahadori.

Litteraturaftonen i Barösund är ett evenemang som rotat sig i regionen, men dess framtid såg oviss ut då eldsjälen Märta Tikkanen efter 30 år som drivande arrangör hoppade av. De nya arrangörerna Monica och Pauline von Bonsdor tog dock vid och Wallhalla i Barösund kunde igen fyllas av litterärt intresserade ortsbor och sommargäster en lördagskväll i mitten av juli. Författarna som deltog var omas Wul, Hannah Lutz, Anders Larsson, Jolin Slotte, Johanna Holmström och Sture Lindholm. Den sistnämnde har under året gett ut sin bok Fånglägerhelvetet i Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918, som bidrar till vår lokalhistoriska kännedom. Trots att era tusen röda fångar dog i fånglägret vid

Musikalen Footloose på Raseborg bjöd på ungdomlig energi och många unga talanger. På övre bilden: fr.v. Annette Lundell, Tika Sevón Liljegren, Antonia Atarah och Cassandra Lindholm. På nedre bilden: Alfons Grönqvist. Foton: Mona Salama

108

Museer och utställningar, teater och musik På Henriksberg Galleri i Tvärminne visades sommaren 2017 en unik utställning med Irmeli Jungs porträtt av kända nländare, Celebrating Finns. Portraits

by Irmeli Jung. Fotograerna har alla en unik historia och själva utställningen i sig var också exceptionell, eftersom Jungs verk sällan ställs ut i Finland.

I årskrönikan har tidigare berättats om Karin Widnäs keramikmuseum, som byggs i Fiskars. Museet har nu också fått ett namn, Kwum, som kommer av Karin Widnäs Museum och dessutom betyder dröm i Sydkorea.

I förra årskrönikan (se Västnyländsk årsbok 2017 s. 107) berättades om galleri Kobra som öppnat på Köpmansgatan i Karis. Under hösten 2017 stod det klart att gallerierna Zebra och Kobra kommer att fusioneras och från och med årsskiftet 2018 gå under namnet Fotocentrum Raseborg. Galleri Zebra stänger samtidigt på grund av att Fokushuset, där galleriet ligger, ska renoveras, medan galleri Kobras lokaler alltså blir hemvist för Fotocentrum Raseborg. Föreningen som står bakom verksamheten heter Raseborgs Fotocentrum. Att galleriet behövs visas av att det är bokat ända fram till medlet av år 2019.

Hangö museum gav i början av december ut en bok som heter Där land & hav möts – en bok om Hangös historia. Den är skriven på tre språk, också engelska eftersom engelskspråkiga böcker om Hangös historia har efterfrågats. Museet har också samlat in Hangöbornas minnen från de senaste tre decennierna vilket gav upphov till utställningen Mitt Hangö. Detta är ett led i museets nutidsdokumentering. Med tanke på hur fort saker och ting glöms bort är det viktigt att också dokumentera samtiden för eftervärlden.

Sommaren 2017 var ett nt år för sommarteatrarna i vår region. Traditionella Raseborgs sommarteater bjöd på ungdomlig energi och nostalgisk musik med åttiotalsmusikalen Footloose. Trots det ostadiga vädret var föreställningarna välbesökta, även om åskådarantalet inte nådde upp till nya rekordnivåer.

109

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Dragsvik anser författaren att händelsen inte fått så stor uppmärksamhet som den förtjänar, åtminstone inte på nlandssvenskt håll, vilket hans bok nu ska råda bot på. Boken översattes också till nska.

På litteraturtemat kan också nämnas att Västnyländska folkhögskolan (VNF) i år satsade på ett nytt koncept, Författarskolan. VNF har varit arrangör för ertalet lyckade skrivarkurser, men Författarskolan är en ett år lång utbildning för hugade författare under ledning av Mia Franck och Monika Fagerholm.

Intresset för utbildningen måste sägas vara gott, eftersom över 60 ansökningar kom in! Kursen startade med 14 deltagare under hösten 2017 och fortsätter under våren 2018.

Raseborgs sommarteater ck i år sällskap av en ny friluftsteater några tiotals kilometer bort, en ny och n läktare för ca 800 åskådare uppbyggd mitt ute i skogen. Harparskog Arena visade under sommaren Okänd soldat, på både nska och svenska, i en autentisk miljö där den så kallade Harparskoglinjen gick.

Det unika med satsningen var att denna klassiker aldrig tidigare uppförts på svenska. För översättningen stod Lena Selén och Berndt Gottberg, som med bravur lyckats överföra de olika nska dialekterna till svenska motsvarigheter.

Pjäsen gavs på bägge språken med samma skådespelare, vilket också måste anses vara en prestation i sig. Särskilt de svenska föreställningarna drog en stor publik och de sista föreställningarna var slutsålda i förväg. Pjäsen ck mycket beröm bland annat för den na översättningen, skådespelarprestationerna och musiken. Istället för klassisk scenogra användes i stor utsträckning den omkringliggande naturen. Inslagen av ljud-, ljus- och rökeekter, smällarna – där åskådarna kunde känna värmen från ”explosionen” – nnhästen Kirppu, en lastbil och en riktig sovjetisk pansarvagn bidrog också till att skapa rätt stämning. Det mänskliga lyftes också fram, trots krigets fasor, och karaktärerna ck liv.

Läktaren och scenen ck delvis nytt liv någon annanstans. Läktarens bänkar såldes till en utomhusteater i Sammatti, medan Raseborgs sommarteater köpte buéborden och -bänkarna. Det ansågs ändå mer kostnadseektivt att riva den nybyggda läktaren, jämfört med att hyra läktarsektioner.

Många har efterfrågat en fortsättning, men Okänd soldat i Harparskog var en engångshändelse. Som ett minne gavs ett tvåspråkigt bildverk på 150 sidor med Okänd soldat i Harparskog skrev nländsk teaterhistoria genom att uruppföra Väinö Linnas klassiker på svenska. Foto: Chris Senn

110

ungefär 300 foton från projektets olika stadier ut under titeln Okänd soldat i Harparskog – Tuntematon sotilas Harparskogissa.

I Sjundeå gavs i år Varggropen på friluftsscenen invid Sjundeå bad. Det var en föredömligt tvåspråkig föreställning med en skickligt uppbyggd handling som vävde samman nutid med dåtid. Vem hade trott att Pokemon, Miina Silllanpää och Aleksis Kivi skulle kunna samsas inom samma pjäs utan att det blev sillsallad av det hela?

På Tryckeriteatern hade pjäsen #project2117 premiär i november. Elever i Karis-Billnäs gymnasium bidrog till den nyskrivna pjäsen med inspiration i form av framtidsrelaterade uppsatser. Så som titeln antyder utspelar sig händelserna 100 år framåt i tiden. Vad kan tänkas hända då? Bland annat spekulerades det att Norden om hundra år kanske kommer att vara ett land och att det lokala fotbollslaget BK-46 då kommer att spela i Champions League! Fokus låg på positiva framtidsvisioner.

Ett annat exempel på nysatsningar med ungdomar i huvudrollerna är musikteatern 18, som hade premiär på Karelia i Ekenäs på nyårsaftonen och ck strålande recensioner. Pjäsen utgår från Anna Lindholms bok Projekt Ines som handlar om inbördeskriget 1918. I musikteatern 18 får publiken följa två kvin111

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

#Project2117 på Tryckeriteatern var Västnyländska Ungdomsringens Finland 100-projekt.

Foto: Västnyländska ungdomsringens bildarkiv

Onomas utställning i Fiskars beundrades av både stora och små. Verket heter ”Hiljaisten miesten laakso” (ung. ”De tysta männens dal”) och konstnär är Maikki Pekkala.

Foto: Kari Nyysönen

nor mellan åren 1916 och 1919. Ensemblen får musikaliskt stöd av vokalgruppen Nonette. Efter att 18 visats på Karelia gästspelade den på Åbo svenska teater.

Hangö musikdagar ordnades för sjunde gången, men tar nu paus tills vidare.

Den sex dagar långa kammarmusikfestivalen har haft ett tredelat koncept där det ingått en internationell konsertserie, en mångkonstnärlig Fringe-serie och ett musikläger. Lägret har lockat aspirerande musiker i olika åldrar. Under lägret har Emmanuel Tjeknavorian, som kom tvåa i Sibelius violintävling 2015, under de senaste åren lett en mästarkurs.

Trots att en av regionens kammarmusikfestivaler nu faller bort, eller åtminstone tar ett eller era mellanår, nns det era kvar att välja mellan. De olika kammarmusikfestivalerna i Västnyland verkar i övrigt ha hittat sina former och sina egna tidpunkter, för att inte konkurrera om publiken. I Ekenäs arrangerades Ekenäs sommarkonserter i början av augusti, medan Lux Musicae i Sjundeå traditionsenligt samlade musikälskare i novembermörkret. Årets tema var Fennia Nova, det hundraåriga Finland till ära. Musik vid Havet i Ingå arrangerades i mitten av juni och tog också fasta på Finland 100-temat. Bland annat ordnades samsång under rubriken ”Hurra för Finland 100 år!”.

112

Musikteatern 18 hade premiär på Kulturhuset Karelia i Ekenäs på nyårsaonen 2017. Den nyskrivna pjäsen baserar sig på Anna Lindholms bok Projekt Ines. På övre bilderna Emilia Ekström, Birk Lerviks och Anna Malmsten som sågs i de bärande rollerna. Foton: Chris Senn

113

Årskrönika 2017

Matkultur Årskrönika 2017

Etnofestivalen Faces ordnades för andra gången i Fiskars, men sökte under hösten 2017 ett nytt festivalområde, eftersom festivalen gått på minus i Fiskars.

Till festivalen år 2017 kom ungefär 2 000 besökare varav ca 1 300 betalade inträde, när det skulle ha behövts 3 000–4 000 betalande besökare. Arrangören Börje Mattsson skulle gärna se att festivalen yttade till Karis, tack vare de goda järnvägsförbindelserna till Åbo och Helsingfors. Drömmen är att skapa ett stadsevenemang med era olika ställen för uppträdandena.

I Ekenäs har Hotel Sea Front fått en ny restaurang i Strandis, där regionens landslagskock Samuel Mikander står i köket. Ekenäs ck också ett nytt kafé i Café Schjerfbeck som öppnade vid Ekenäs torg under året. Kaféet är ett konceptkafé med Helene Schjerfbeck i centrum. Bakom det nya kaféet står Schjerfbecksällskapet tillsammans med Kim Holmberg som driver Café Carl de Mumma i Ekenäs. Meningen är att konstnärinnans liv ska lyftas fram i kombination med bakverk från förr i tiden.

En företeelse som verkar vara på frammarsch är så kallade pop up-kaféer eller sommarkaféer. Allt er i vår region verkar satsa på avgränsad kaféverksamhet och dra nytta av den livliga sommaren. På Sutarkulla gård i Karis öppnades ett pop up-kafé under juli månad. I anslutning till Dönsby Bed and Breakfast öppnades för andra sommaren Café Dagny. På Gullö gård öppnades Blomdalen traditionsenligt under två veckors tid medan narcisserna blommade och i kaféet kunde besökarna avnjuta glutenfria bakverk och rätter. Krämars ekogård i Ingå har under ett par somrar öppnat kafé i juli. Lill-Breds bärgård, också i Ingå, öppnade under sommarsäsongen kafé i anslutning till jordgubbssjälvplocket och försäljningen av bär och grönsaker.

Också december verkar vara en lukrativ månad för ett pop upkafé, som Camilla Söderling och Marie Sjölund-Laine kan intyga om. De öppnade ett pop up-kafé i mysiga Antkärrgården i Karis och höll öppet under tolv dagar i december.

Västnyland ck under sensommaren besök av den kända åländska kocken Michael Björklund som under en knapp vecka levde på västnyländsk närproducerad mat tillsammans med Matias Jungar. Matvarorna måste

114

Camilla Söderling och Marie Sjölund-Laine förverkligade en dröm genom att öppna pop up-kafé i Antkärrgården i Karis i december 2017. Foto: Heidi Olin

115

Näringslivet Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

vara producerad inom en radie av 30 km från Ekenäs centrum.

Allmänheten tipsade duon om producenter som de sedan träffade. Projektet producerades också för digitala medier så man kunde följa detta närmatsexperiment via till exempel sociala medier. Experimentet gick bra och långt ifrån alla tips om lokala producenter kunde följas upp.

Det här visar att närmat nns i vår region – det gäller bara att hitta den, ändra sina konsumtionsvanor och främja det lokala.

I förra årskrönikan kunde vi läsa om förslaget på ny alkohollag som skulle tillåta så kalllad ”gårdsförsäljning” av öl vid mikrobryggerierna samt höja alkoholgränsen för butiksförsäljning till 5,5%. Förslaget visade Nyöppnade restaurangen Strandis nns i samma hus sig vara en riktig långkörare med som Hotel Sea Front i Ekenäs. Foto: Annette Ström ständigt nya prognoser och besked om lagens innehåll och ikraftträdande. In i det sista debatterades i synnerhet höjningen av alkoholgränsen. Höjningen av procenten gick till slut igenom, trots kraftfull argumentering om skadeverkningarna ur ett folkhälsoperspektiv.

Presidenten stadfäste den nya lagen några dagar före nyåret.

I synnerhet möjligheten att sälja direkt till konsumenterna välkomnas av traktens mikrobryggerier. Fiskars bryggeri konstaterade till exempel i en intervju att de esta ölsorter kommer att behålla sin vanliga alkoholprocent, medan endast någon enstaka behöver mer ”stomme”. Däremot har det varit ytterst märkligt att förklara för turister att det lokala ölet som de druckit till lunchen under sitt besök inte får köpas med hem direkt från bryggeriet. Framöver kan man alltså räkna med att det blir regel, snarare än undantag, att mikrobryggerier säljer direkt till besökare, något som förhoppningsvis kommer att bidra positivt till matturismen. Däremot är det inte alltid enkelt för de små producenterna att nå ekonomisk balans i sina satsningar. Ysteriet i Fiskars slog under år 2017 igen sina dörrar i samband med att den franska ostmästaren ierry Jung yttade från orten.

I Ekenäs har planerna på att bygga bostäder och ett köpcentrum i Norra hamnen under ett antal år väckt känslor och debatt. En aktuell fråga har varit om kundunderlaget för det planerade köpcentret kommer att räcka till. Ett annat dilemma har varit hur aärerna i Ekenäs centrum ska klara av konkurrensen av ett köpcentrum. Även trakplaneringen på området har oroat dem som bor i närheten av bygget.

I september hade bostadshusen i Norra hamnen fått tak, och samma månad förkastade Högsta förvaltningsdomstolen de besvär som gjorts mot köpcentret.

Det är alltså fritt fram att bygga köpcentret. Det verkar dock som om intresset för köpcentret svalnat, kanske på grund av den långa väntetiden. Våren 2018 är det meningen att nya småbåtsbryggor ska anläggas i Norra hamnen.

Ett annat projekt som legat på is i ungefär tre års tid är aärsmannen Olli Muurainens planer för Billnäs bruk. Under hösten meddelade Muurainen att han tänker återuppta planerna för bruket, eftersom byråkratiska frågor lösts och besvärstiden för projektet löpt ut. Muurainen har planer på att skapa ett hotelloch kongresscenter i Billnäs. För att förverkliga sina planer behöver han någon samarbetspartner på plats i Finland, eftersom han själv benner sig i Singapore.

I Karis har Andelslaget Varuboden-Osla ånyo visat intresse för att bygga en Prisma-stormarknad i Läpp. Hur det ovannämnda köpcentret i Norra hamnen i Ekenäs och en eventuell Prisma i Karis utkanter skulle påverka mindre aärer återstår att se. I nuläget ligger de närmaste Prisma-stormarknaderna i Lojo och Kyrkslätt.

Byggandet av stora köpcenter innebär alltid en risk för att stadskärnorna utarmas då kunderna söker sig bort. Men att utveckla stadskärnor är inte utan svårigheter även då konkurrens från stora köpcenter saknas. Detta ck Ekenäs centrumförening erfara när verksamhetsledare Sara Avdi sade upp sig efter bara några månader. Olika visioner mellan verksamhetsledaren och föreningens styrelse om arbetets omfattning och verksamhetens organisation tycks ha varit orsaken.

Sisu i Karis meddelade under året att de ökar produktionen och anställer mera personal. Lastbilarna som tillverkas säljs främst i Finland. Företaget Protolab i Pojo får i sin tur framställa fyra prototyper av det nya fordonet PMPV 6x6, även kallat ”Misu” – ett minskyddat terrängfordon. Försvaret ska använda de fyra prototyperna för testkörning. Den egentliga serietillverkningen kommer att ske i Birkaland, men materialframställningen stannar i Pojo.

Den planerade datakabeln som beskrevs i förra krönikan drogs iland i Hangö i oktober. Både Raseborg och Hangö stad har gått i borgen för lån till projektet 116

Kolkraverket i Ingå, som en gång i tiden var Nordens största, rivs. När de karaktäristiska skorstenarna jämnas med marken kommer ett landmärke att försvinna från kommunen.

Foto: Daniel Kawecki

117

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

och räknar med att det drar in pengar. Förhoppningen är att datacentraler ska etablera sig i regionen och att städerna få synlighet på specialmässor och i sammanhang där dataförbindelser är viktiga. Kabeln kommer att tas i bruk under början av 2018.

Samtidigt planeras ytterligare en datakabel som ska ta i land i Hangö. Det är företaget Eastern Lights som drar en beroptisk anslutning från Sverige till Hangö, vidare österut och sedan längs den baltiska kusten till Europa. Hangö har sedan tidigare en kabel från Stockholm, så när också detta senaste projekt är klart kommer Hangö att sitta på en knutpunkt av tre oberoende datakablar, något som gör platsen mycket attraktiv för placering av datacenter.

På kabeltemat kan ännu nämnas att Caruna fortsatt gräva ned sina elkablar under året som gått. Det är en del i en erårig satsning på att göra elförbindelserna säkrare.

Finlands största rivningsarbete pågår i Ingå, där 40 personer arbetar med rivningen av det gamla kolkraftverket. Rivningsarbetet beräknas ta två år. Det går inte att helt enkelt jämna kraftverket med marken, utan mycket ska tas tillvara.

Bland annat återvinns olja och metallskrot från den gamla transformatorn.

Oljan kan till exempel återanvändas som motorolja. Dagligen transporteras ca 140–200 ton metallskrot bort från rivningsplatsen. Ett landmärke försvinner i och med rivningen då kraftverkets skorstenar jämnas med marken.

En lokal näring som ser ut att tyna bort är sket. Under sommaren uttalade sig traktens skare i medierna och konstaterade att det inte nns vild sk att sälja. De ansåg att skevattnet i Snappertuna och Bromarv är absolut tomma.

Fiskförsäljarna får istället ta till odlad sk, bland annat norsk lax, i torgförsäljningen. Vad detta beror på är en annan fråga. Enligt skarna är skarven boven, eftersom de nu kommit in från yttre skärgården och äter leksken i vikarna.

Sydvästra Finlands skerihushållningscentral uppger å andra sidan att torsken gör en långsam comeback och att man även kunnat se en liten ökning av undror.

Digitala näringar är dock på frammarsch. Årets företagare i Raseborg heter Johan Ljungqvist. I sitt företag Multifoto har han specialiserat sig på drönarfotografering. Ett tiotal av hans bilder nns med i denna bok, bland annat på sidan här intill.

Det torde nnas goda förutsättningar för turism i Västnyland, men ändå förefaller det som om regionens potential inte utnyttjas till fullo. En anledning är också att det är svårt att hålla reda på de olika webbplatser och aktörer som sysslar med turism. Det nns i nuläget ett ertal olika sajter som erbjuder turisminfo, så som Visit south coast Finland, Lumo, Visit Raseborg och Visit Lohja. Under år 2017 tog föreningen Helsinkiwest initiativ till att marknadsföra Västnyland.

Utmaningen är att få er besökare till regionen, och att besökarna dessutom skulle lämna lite av sina pengar efter sig. En utmaning är transporterna, eftersom kollektivtraken inte är så utvecklad inom området. Man kan ta sig till och från Västnyland kollektivt, men inom regionen krävs egen bil för att man ska kunna ta del av mer avlägsna sevärdheter. I Raseborg har man försökt råda bot på detta med en sommarbuss som trakerat mellan några hållplatser i Raseborg, bland annat Raseborgs slott. Om kommunerna kan bidra med marknadsföring och infrastruktur så kan företagarna koncentrera sig på att ta emot turister. Samarbete, både mellan företagare och kommuner, är också ett nyckelord. Staden Raseborg vill också höja turismprolen genom att anställa en turistchef.

118

Årskrönika 2017

Det kommande Nord Stream-gasrörsprojektet ger jobb i Hangö hamn. Sedan juli 2017 har Koverhar hamn tagit emot gasrör från Ryssland. Rören lagras i Hangö och ska användas ute till havs år 2019. Det rör sig om totalt tre miljoner ton gasrör, vilket är en betydande mängd som också höjer Hangö hamns volym. Normalt sett hanterar hamnen ungefär fem miljoner ton årligen, men nu blir alltså volymen tre miljoner ton större under två och ett halvt års tid. Under hösten 2017 arbetade omkring 100 personer i Koverhar hamn. Hamnområdet byggs till och utvecklas för att stå klart våren 2018.

Gasledningen innebär att Hangö hamn är en pjäs i ett storpolitiskt spel. De baltiska länderna, Sverige och Polen betraktar byggandet av den nya gasledningen som en säkerhetspolitisk fråga och rysk geopolitik. Finland har främst sett projektet som en miljöfråga i och med att bolaget bakom gasledningen nu har lämnat in ansökningar till regeringen om att få bygga ledningen enligt nska vattenlagen samt få använda den nländska ekonomiska zonen för bygget.

Årskrönika 2017

Gasrören innebär ett lyft för hamnarna

Att planera gasrör genom nska viken tycks vara ovanligt populärt. Statsrådet gav i somras företaget Baltic Connector tillstånd att bygga det planerade naturgasröret mellan Ingå och Paldiski i Estland. EU-kommissionen beviljade år 2016 ett stöd på 187,5 miljoner för projektet. Under hösten inleddes förberedelserna på land längs gasledningens tänkta dragning. Arbetena inleds under år 2018 och gasledningen ska vara färdig år 2020.

Hangö hamn kan också räkna med betydligt mer långtradartrak framöver.

Finnlines har bestämt sig för att koncentrera sin trak till Hangö och kommer att ta emot ca 10–20 % er transporter från Rostock i Tyskland och Gdynia i Polen, i konkreta tal 20 000–40 000 er långtradare per år. Det kan innebära att både hamnen och stuveribolaget Stevena behöver mer personal.

Ingå hamn hoppas å sin sida kunna dra nytta av det itiga gasrörsbyggandet genom att leverera stenmaterial till både Nord Stream 2 och Baltic Connector.

För att kunna utöka verksamheten har bolaget ansökt om tillstånd att lasta dygnet runt samt öka antalet fartygsanlöp per år.

FM i friidrott för juniorer i åldern 14–15 år ordnades i Karis i augusti 2017. På bilden syns ishallen som ha problem med skattemyndigheterna. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

Datakabeln tas i land i Hangö. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

119

120

121

Årskrönika 2017

Motorsporten är som tidigare konstaterats stor i vår region.

Ekenäsbon Kristian Råstedt har gjort något som få har klarat av: han körde ökenloppet Baja 4 000 i USA och Mexiko, där han segrade i motorcykelklassen och kom på en elfte plats totalt i tävlingen. Under tio dagars tid körde Råstedt sammanlagt 4 144 kilometer.

Av de sammanlagt dryga 200 startande fordonen (bilar och motorcyklar) lyckades endast ungefär 50 ta sig i mål, vilket visar hur krävande loppet var.

Den unga Ingåbon, tjugoåriga Emil Lindholm deltog i slutet av januari i Arcticral- Rally är en populär gren i regionen. Här ses en dellyt som kördes i Lappland och tagare i Horsbäck Sprint. Foto: Johan Ljungqvist/ var snabbast i klassen SM3. Multifoto Detta var Ingåbons första seger i ett FM-rally.

En annan Ingåbo, rallymästaren Marcus Grönholm, har startat upp teamet GRX Management vars huvudsyfte är att stöda unga förare inom motorsporten att komma vidare i sina karriärer. Flera mindre investerare nns med och bland kändisarna kan ishockeyprolen Teemu Selänne nämnas. Teamet stöder för närvarande tre förare, varav två är västnylänningar (Joni Wiman och Marcus Grönholms son Niclas). Niclas Grönholm kommer sannolikt att köra VM-serien i rallycross, medan Joni Wiman fortsätter i Global Rallycross Championships.

I veteranfriidrotten upplevdes västnyländska framgångar, när bland andra Ekenäsbon Conny Karlsson deltog i veteran-EM för första gången och segrade i klassen herrar 40 i grenen kulstötning. Motsvarande guld i klassen herrar 50 togs av Karisbon Karri Westerlund.

En av höjdpunkterna inom den västnyländska friidrotten var Stjärntävlingarna den 4 juni i Karis. Evenemanget har arrangerats i era år och bland de

Årskrönika 2017

Idrott

tävlande åternns internationella toppnamn. I år var det särskilt herrarnas spjut som väckte uppmärksamhet. Finländarna ck se sig slagna av Quatars Ahmed Bader Magour och Argentinas Braian Toledo.

Sjundeå IF höll sig väl framme på friidrottsfältet under det gångna året, med tolv FM-medaljer som tillföll sju idrottare. Bland guldmedaljörerna fanns Emilia Karell i spjutkastning i klassen ickor 14 år, Roope Auvinen (slägga) och Eeri Saleva (löpning 3 000 m). Också IF Raseborgs saldo blev 12 FM-medaljer. Spjutkastaren Oliver Helander stod för det enda individuella guldet inom 22-åringarnas spjut, men ck nöja sig med silverplats efter Tero Pitkämäki i herrarnas spjut. Oliver Helander deltog även i Europamästerskapen i Polen i spjutkastning och kom där på sjunde plats.

Den amerikanska fotbollen är på frammarsch i regionen. Lojolaget Lions och Hangölaget Sun City satsar på ett gemensamt västnyländskt representationslag kallat United Newland Crusaders (UNC). Laget ska spela i division 1, medan de grundande lagen spelar i lägre divisioner. Lions klättrade under året upp från På grund av de snölösa vintrarna får många lokala idrottsföreningar ta till snökanoner för att skapa goda skidförutsättningar. Här en bild från ski cross 22.2.2017 som ordnades av Österby Sportklubb i Ekenäs. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

122

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

Fotboll är populärt i Västnyland. Bilden är från strasparkscupen Lasse Näsman Cup som arrangerades 24.7.2017 i Stallörsparken i Ekenäs. Foto: Johan Ljungqvist/Multifoto

division 3 och fortsätter under 2018 i division 2 nedan Sun City fungerar som en inkörsport i grenen och spelar i division 4.

Inom Svenska Finlands skytteförbunds krutvapenmästerskap dominerade Kyrkslätts och Raseborgs skyttar. Pistol- och gevärsskyttet ägde rum i Ingå och här ck Raseborgs skyttar ihop hela 29 individuella mästerskap i olika grenar.

Av dessa tog Tobias Lindgren hem tre och Raimo Laine fyra inom olika grenar av pistolskytte. Kyrkslätts skyttar tog hem sex stycken mästerskap och där kan Melinda Morings dubbelseger i klassen D16 nämnas. På den internationella arenan ck Kyrkslätts skyttars Sebastian Långström vara med om att ta en bronsmedalj (3x40 skott) i Europamästerskapen i Azerbajdzjan under sommaren, tillsammans med herrjuniorerna Matias Kiuru och Cristian Friman.

Det gångna årets handbollsliga har varit dramatisk. BK-46:s framgångar i herrligan ledde till att liganalen för första gången sedan 2006 spelades i Karis.

I kampen om guldet ck ändå BK-46 se sig besegrat i alla tre matcherna av Riihimäkilaget Cocks. Sjundeå IF spelade i sin tur bronsmatch, men förlorade mot Grankulla IFK. I damernas liga var det Sjundeå IF som stod för framgångarna genom att ta bronsmedaljen.

Det årliga ridsportsevenemanget Seahorse Week i Hangö arrangerades i år för tjugonde gången sedan starten 1997. Till årets bedrifter kan man räkna segern 123

124

Viktiga idrottsarenor Som noterades i förra årskrönikan spelar regionens sporthallar en viktig roll för idrottslivet. Skatteförvaltningen stod därför för en av årets obehagliga överraskningar. Bolaget som driver Karis Ishall ålades att betala fastighetsskatt på 60 000 €. Tidigare har bolaget inte behövt betala skatt för ishallen eftersom det är ett allmännyttigt bolag som inte gör vinst. Men i år såg alltså skatteförvaltningen annorlunda på saken. Bolagsstyrelsen har lämnat in en rättelseyrkan, men behandlingstiderna är långa och fastighetsskatten måste ändå Närheten till havet gör Västnyland till en ypperlig plats för både båtaärer och -evenemang. Övre bilden är från Poker Run i Hangö 6.8.2017, nedre från Nylunds båtshow i Pojo 1–3.9.2017. Foton: Johan Ljungqvist/Multifoto 125

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

för Jessica Amino (Billnäs ryttare) med hästen Eon i 125 centimetersklassen.

Samma ekipage vann nämligen också för 12 år sedan, vilket är en lång tid för en häst att vara på topp.

Dansare från Ingåföreningen Energy dance center hade fortsatta framgångar under det gångna året. Mette Palkoranta och Corinna Jälkö tog silver respektive brons under höstens VM-tävlingar i tjeckiska Liberec. (Läs mera om föreningen i Västnyländsk årsbok 2017, s. 118.)

Karisbon och den välkände sportkommentatorn Kaj Kunnas har i egenskap av ambassadör för hälsokampanjen ”Yksi Elämä” (Ett liv), utvalts till en av dem som ska bära OS-elden i vinter. Det är Samsung, huvudsponsorn för Vinter-OS i Pyonyang 2018, som via en webbomröstning utsett ”Yksi Elämä” samt organisationerna Leijonaemot (föräldrar till barn med specialbehov), den tidigare freestyleåkaren Pekka Hyysalo och välgörenhetsaktören Brother Christmas till bärare av den olympiska elden.

På organisationsfronten kan man notera att Hangö IF fått sin första kvinnliga ordförande i och med att Christine Suvanto valdes till posten. Sjundeå IF i sin tur valde sin andra kvinnliga ordförande genom tiderna när Susanne Ekström tog över posten.

Kampsporten upplever medvind i vår region. Taekwondoföreningen Rasbudo har ökat medlemsantalet och i Ingå etablerade sig en ny karateklubb.

Ekenäs ck också en ny aikidoförening under år 2017, vilket innebär att det nu nns två aikidoföreningar i staden, Seisihnkai som grundades 1990 och den nya Aikikai.

Inom seglingen hade Ekenäsklubben Wågen goda framgångar i FM-tävlingarna i Tammerfors. Seglarna Emma Malmsten och Frank Liljestrand tog tillsammans fyra medaljer i olika klasser.

inbetalas under tiden. Fastighetsskatten tillfaller i slutändan Raseborgs stad, vilket innebär att bolaget kan få tillbaka fastighetsskatten i efterskott. På så vis kan staden, som är delägare i ishallen, och bolaget omintetgöra de ekonomiska skadeverkningarna av skatteförvaltningens beslut. Hanteringen är ändå ett slag mot talkoandan och straar frivilligverksamhet, sade Jan Lindholm som är styrelseordförande för ishallsbolaget i en intervju för svenska Yle. Staden godkände ett liknande arrangemang även för motionshallen i Åminnefors, som får de senaste tre årens fastighetsskatt återbördad.

Också Sjundeå intresseförening, som äger den nybyggda allaktivitetshallen i kommunen, har fått problem med skatteförvaltningens njugga inställning till allmännyttiga samfund. Skattemyndigheten kräver föreningen på 200 000 € i samfundsskatt och menar att det stöd på 800 000 € som föreningen ck av sparbanksstiftelsen för att bygga hallen utgör ett beskattningsbart resultat. Föreningen är beredd att föra ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen. Föreningens ordförande Henrik Sandström menar att skatteförvaltningen anser att verksamheten inte är tillräckligt bred för att vara allmännyttig.

Med anledning av Finlands jubileumsår ck idrottscentret i Påminne ett bidrag på 100 000 euro av Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo. Bidraget ska användas för att utveckla Påminne, bland annat för att anskaa en rullbandslift, som är enkel för barn och nybörjare att använda. Man får hoppas att bidraget inte leder till skattepåföljder i Påminnes fall.

Miljö, djur och natur I förra årskrönikan berättades om Fiskarskoncernens planer på att donera Dagmarsparken i Källviken till Finland för en tidsperiod på 100 år, med anledning av att republiken Finland rar 100-årsjubileum. Området har rustats upp med talkokrafter av anställda vid Fiskarskoncernen och överläts till nländarna i slutet av augusti 2017. Området heter numera Dagmars park, efter den danska prinsessan Dagmar. Meningen är att det 40 hektar stora området ska vara ett rekreationsområde för alla nländare. Forststyrelsen ska sköta om att området hålls i gott skick. Den intresserade kan läsa mer om Dagmars parks historia i Kåre Pihlströms nyutgivna bok med titeln Källviken Dagmars park, Dagmarin puisto.

I Raseborg lät två privata markägare fridlysa områden inom ramen för kampanjen ”Min naturgåva”, det hundraåriga Finland till ära. Det ena området är på nästan 500 hektar och därmed det största i hela Nyland. Också Lojo ck ett nytt privat skyddsområde, medan kommunerna i regionen inte nappade på 126

127

Årskrönika 2017

Årskrönika 2017

kampanjen och således inte donerade skyddsområden till den jubilerande nationen. I Lojo föreslogs att två områden vid Lojo sjö skulle fridlysas, men ingetdera ck stöd av lokalpolitikerna. Markägarna får ingen ersättning för naturskyddet. Staten har lovat skydda lika mycket mark som de privata markägarna.

I Ingarskila å planerar man att underlätta livet för den utrotningshotade öringen. Genom talkoarbete byggs trappor av sten och sand för att underlätta öringens lek. Det är ofta väg- och brotrummor samt gamla kvarndammar som utgör hinder för leken, eftersom dessa gör att vattennivån i bäckarna sjunker.

Arbetet utförs inom ramen för projektet ”Alla ska få leka”, vars syfte är att rädda vandringsskar i Finland. Projektet är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF och Kesko. I september inleddes projektet på Krämars gårds ägor i norra Ingå, på gränsen till Svartå.

En plan för Svartåns tillrinningsområde har gjorts upp för att gynna vattenskyddet i Svartådalen. Planen ska främja vattenområdet och uppmuntra odlare att värna om landskapen och mångfalden i naturen. Detta kan bland annat göras genom att man anlägger våtmarker, där vattnet stannar och klarnar samt marksubstanser binds upp. Med hjälp av EU-nansiering kan detta möjliggöras.

Forskning kring hur laxyngel påverkas av mindre kraftverk har också bedrivits i Svartån. Tidigare forskning i Finland har koncentrerat sig på större kraftverk och älvar, så detta projekt kan ses som ett pilotprojekt. Utifrån resultaten planeras skvägar till Svartån så att skarna ska kunna vandra i ån trots kraftverken.

Tvärminne zoologiska station fyllde 115 år under år 2017. Forskningsstationen hör till Helsingfors universitet och här bedrivs forskning bland annat kring havets ekosystem och hur människan påverkar havet. Stationen grundades av Johan Axel Palmén och förlades i Tvärminne tack vare den mångfacetterade naturen. Vid forskningsstationen nns skärgård, öppet hav, vassvikar och lerbottnar. Stationen har ungefär 20 fast anställda men dessutom rör sig årligen ett par hundra forskare på området. Forskare från Tvärminne forskar också på andra håll i världen; hösten 2017 åkte Tvärminneforskare till Antarktis, där de har undersökt hur kustnära ekosystem påverkas av klimatförändringen.

Vargobservationerna har blivit allt er i vår region. Under 2016 anmäldes 27 observationer av två vargar i Snappertuna till datasystemet Tassu. Redan i juni år 2017 hade över 100 observationer rapporterats. I Raseborgsområdet rör sig mellan fem och tio vargar på ett 770 kvadratkilometer stort område. Trots det ökade antalet observationer har antalet vargar sjunkit i Finland och var sommaren 2017 ca 25 % lägre än i mars 2016, då det totala antalet vargar för hela

landet uppskattades till 200–235. Antalet vargar i södra Finland har dock ökat en aning.

En viss vargskräck har spridit sig, eftersom en del av vargarna inte verkar vara rädda för människor. Under året rapporterades bland annat om ett par vargar som fullständigt orädda avbröt en ridlektion i Snappertuna och om vargar som begrundade en skördetröska i Degerby, utan att verka skrämmas av den. I mars dödades en lapphund i Snappertuna av varg. Sådant beteende har väckt en stundtals het vargdebatt där röster höjts för att man borde få skjuta vargar som inte förstår att hålla sig borta från bebyggelsen. Finlands viltcentral beviljade under hösten en jaktdispens för varg inom Raseborg och Ingå, vilket resulterade i att en varg fälldes i Karis.

... och så till sist vädret Året som gick omtalas som ett av de varmaste på länge i Europa. Den globala uppvärmningen är ett ständigt närvarande hot som också kommer att påverka oss i Finland och som redan kan ses i väderfenomenen. Höga temperaturer uppmättes på många håll i Europa, men någon värmebölja nådde aldrig Finland. Sommaren var sval i Västnyland och de rejäla åskväder som brukar höra sommaren till lyste med sin frånvaro. Ett par åskväder ck vi ändå vara med om mot slutet

Jordgubbarna var na år 2017, men säsongen relativt kort för regionens jordgubbsodlare.

Foto: Annette Ström 128

129

Årskrönika 2017

av sommaren, varav ett var så kraftigt att det varnades om det i förväg i medierna.

I augusti drabbades grönsaksodlaren Ingrid Träskman i norra Ingå av en hagelskur som förstörde bland annat sallat till ett värde av ca 30 000 euro. Hagelskuren var ytterst lokal så det var ren otur att den drabbade odlingarna. En liknande katastrof var samma grönsaksodlare med om senast för 25 år sedan.

Skördetiden inföll sent i Västnyland och avbröts av kraftiga regn, vilket påverkade skörden negativt. Bland annat Västankvarn gård i Ingå hade i oktober över tio hektar åker under vatten. Det berodde på att 120 millimeter regn hade En stor mängd blöt snö föll i slutet av oktober och överraskade många bilister som blev tvungna att kommit under månaden. snabbt byta till vinterdäck. Foto: Annette Ström Försöksgårdens vattendränkta höstsäd var omöjlig att skörda. De jordbrukare som inte hann skörda före regnet förstörde marken lider ekonomiska förluster.

Dessvärre kan man se tecken på att de kallare, regniga somrarna och varmare nländska vintrarna beror på klimatförändringen. Om så är fallet kommer både sämre skördar och översvämningar att bli vardag. Nederbörden som normalt sett kommit som snö kommer numera oftast som vatten, vilket leder till översvämningar.

Någon riktig vinter hann det aldrig bli under slutet av år 2017. Finlands jubileumsår avslutades i ett snöfritt men råkallt Västnyland, bland annat med Pojo FBK:s traditionella fyrverkerishow.

Väsnyländska kulursamundes senase böcker Funkis i Karis - Funkis Karjaalla (2016, tvåspråkig) Föratare Kim Björklund, Krisina Mänynen. Ugiven i samarbee med Karis hembygdsörening om de beydande anale byggnader i unkissl rån 1930-1950-ale i Karis. ISBN 978-952-67742-3-7 Gnägget på Stallören (2015, andra upplagan) Föratare Kjell Ekholm. Boken behandlar de musikaliska och hisorien bakom de kända diskoeke Gnägge i Ekenäs. ISBN 978-952-67742-2-0

Kim Björklund Kristiina Mäntynen

FUNKIS I KARIS FUNKIS KARJAALLA

Karis hembygdsförening Västnyländska kultursamfundet

Vägröjare på 1970- och 1980-talet i Västnyland Redakör Maria Karlsson, ISBN 978-952-67742-1-3 Boken berätar om en grupp som under 1970-ale kämpade ör en ren miljö, ör naurenlig odling och en helhessyn på människan och nauren. De ville röja nya vägar. En målsätning nåddes då Mikaelskolan öppnades 1985.

Från Svarå tll Fiskars, en kulurvandring längs ådalar (2012) ISBN 978-952-67742-0-6 Läsaren år ölja med på en uppäcksärd i den lokala kulurhisorien och nudslive. De unika är Laura Salamas vacker ecknade bildmaerial, oal över 110 eckningar. Hisorikern Kim Björklund har skrivi exen som gör kora nedslag i hisorien och kuluren.

Hon drog sina sreck, Vi minns henne Helene Schjerfeck i Väsnyland (2011) ISBN 978-951-96364-8-1. Föratare Tove Vira. För research och inervjuer sår Anne Ingman. Den här boken bjuder på små vardagshisorier av dem som har minnen av konsnären Helene Schjereck.

Helene Schjerfeck - muisamme häne (nsk version av Hon drog sina sreck) (2012) ISBN 978-951-96364-9-8 Böckerna har gets u inom Väsnyländska kulursamundes skrifserie.

De kan köpas i bokhandlar, Luckan Raseborg eller via öreningens hemsida.

131

Västnyländska Kultursamfundet r.f. c/o Luckan Raseborg Torggatan 3 (Tryckis), 10300 Karis Tfn 044-017 0176 raseborg@luckan.fi Västnyländska kultursamfundet r.f. har arbetat med västnyländska kulturfrågor i 40 års tid.

Kultursamfundet upprätthåller även Luckan Raseborg, ett västnyländskt informationscentrum.

Västnyländsk årsbok har utkommit sedan 1977.

Tillsammans är de fyrtio årgångarna ett oslagbart faktapaket om Västnyland.

Nu kan Du förse dig med äldre årgångar och fylla igen luckor i Din samling på Luckan Raseborg, Torgg. 3, Karis eller beställa dem via nätet www.vastnylandskakultursamfundet.fi Komplett samling

(med undantag av årgång 1992 och 1996)

60 €

Tidigare årgångar (1977–2017)

3–5 €/st.

Beställ årets årsbok 20 € så blir du på köpet medlem i föreningen! Medlemmar får följande års årsbok gratis hemskickad.

En lista över alla publicerade artiklar finns på vår hemsida. Äldre årsböcker kan även läsas på nätet.

www.vastnylandskakultursamfundet.fi 132