7 minute read
Martin Sternberg bunkerinnovatör
Att Martin Sternberg var predestinerad till ett liv inom golfen råder det inget tvivel om. Hans pappa, Jan Sternberg, skrev nämligen in honom i Delsjö GK redan innan han var född. Han är uppvuxen en kort pitch från klubben. Familjen har en lång tradition av golfare som började spela golf redan på 1930-talet i Borås. Farmor Rut fick lektioner av den legendariske Henry Cotton, som var på besök på klubben. Pappa Jan är också flerfaldig svensk mästare och även flerfaldig klubbmästare på Delsjön.
Advertisement
Nu för Martin golftraditionen vidare som entreprenör och innovatör inom bunkerkonstruktion och byggnation.
Martin hade talang och ställde in siktet på att bli yrkesspelare. Vägen gick genom Idrottplutonen på I-11i Växjö, där han under ”lumpen” hade möjlighet att träna som spela samtidigt som han gjorde militärtjänsten som infanterist. - Jag var helt inställd att bli proffs och jag tog mig in på SGT, Svenska Golf Touren, men ganska snart kom jag fram till att jag inte var bra nog. Det var, och är, tufft ”därute”. Man måste vara gjord av det rätta virket, säger Martin och ser fundersam ut. Jag gillade mer att spela och tävla än att träna helt enkelt.
Att lägga ner golfen var det dock inte tal om. Han ville definitivt jobba med golf och insåg att banskötsel och byggnation är spännande. 1986 startade han, tillsammans med sin pappa Jan, Sisjö GK i Mölndal. Från början var det en driving range med tränare och Sisjö GK blev en plats där många göteborgare slog sina första slag och tog sina första steg inom golfen. Man utbildade mellan 600 och 800 nybörjare varje år som sedan slussades ut till klubbarna i Göteborg. - Det roligaste under den här tiden var nog att skådespelaren Jon Skolmen kom till Sisjön för att ta lektioner eftersom han skulle vara med i Lasse Åbergs film ”Den Ofrivillige Golfaren”. Han skulle inte spela så mycket golf i filmen utan ville mer lära sig de choser vi golfare har för oss. Vi tillbringade bland annat en timme(!) med att få till snitsen med att ta av och på sig golfhandsken och hänga den rätt i bakfickan. Dessutom var han ännu roligare privat än han är på film. Det var mycket skratt och humor i den mannen, minns Martin med värme i rösten.
I slutet på 80-talet beslutade sig Martin Sternberg för att satsa fullt ut på banskötsel och golfbanebyggnation. 1992 blev han en av de första i Europa att vara certifierad av GSCA, Golf Superintendents of America efter en utbildning på University of San Diego.
- Utbildningen är den bästa när det gäller gräsvetenskap och jag tog med mig kunskaperna till Sisjön, vilket gjorde att vi hade fantastiska greener, berättar Martin.
År 2000 startade Martin Ingelsta GK utanför Norrköping. Den såddes med de nya grässorterna av krypven, A1 och A4. De hade tagits fram av ”gräsprofessorn” Dr. Duich och det gräset passar utmärkt på våra breddgrader. - Jag såg potentialen i de nya grässorterna så jag lämnade klubborna i USA när jag var där på en resa och fyllde bagen med gräsfrö. Ingen kollade bagen och saken var klar, säger Martin och ler förtjust.
De gröna ytorna sköts noga på klubbarna i Sverige, men vi är nog många som funderat på om inte bunkrarna är ganska styvmoderligt skötta. De flesta av oss krattar självklart efter oss, en del lite pliktskyldigast och en del mer noggrant. Problemet är dock att bunkrarna blir väldigt påverkade av väder och vind, speciellt under våra klimatförhållanden med regn, sol, vind och årstider. Dessutom kan det vara mer eller mindre sand eller för hårt eller mjukt underlag. Martin Sternberg såg att här fanns det stora möjligheter till förbättringar.
Nu blir det lite tekniskt. För att en bunker och bunkersanden ska fungera bra bör sanden vara lite fuktig, men den får inte bli för blöt. Får man till detta så fungerar, i stort sett, vilken bunkersand som helst. Det viktigaste att tänka på är att vatten rör sig på två sätt. Dels genom gravitation, det vill säga uppåt och neråt i marken och kapillärt, det vill säga åt sidorna, och även uppåt så att sanden aldrig torkar ut helt. - Problemet var att det inte fanns något material som löste båda problemen på ett effektivt sätt. Om grundmaterialet innehåller stora stenar kan vattnet rinna vertikalt mellan stenarna och gravitationen sköter genomrinningen. Sanden dränerar fort men torkar också ut helt ganska snart. Om man istället bygger bunkern med finare material med kapillärkraft så torkar sanden aldrig ut men dränerar istället långsamt och vattnet blir stående flera timmar efter regn eller bevattning. Den heliga gralen är att hitta balansen mellan gravitationen och kapillärfunktionen, säger Martin Sternberg.
Martins ”heureka-moment” kom när han insåg hur en vanlig pappersservett fungerar.
- En pappersservett är gjord av ett poröst material, det vill säga att den har porer. När man torkar upp en vätska med servetten så är det inte själva materialet som servetten är gjord av som suger upp vätska utan det är porerna i materialet som tar hand om vätskan och sedan sprider ut den i materialet. Det är alltså det som är kapilläreffekten. Vätskan förs åt sidan ut i materialet och leds bort, förklarar Martin mycket pedagogiskt genom att doppa ena hörnet av en servett i den kopp med kaffe han har framför sig. Kaffet sprider sig tydligt ut i servetten. Det var nu polletten föll på plats för Martin. - Jag uppfann en slags porös pasta som band in de stora stenarna, man kan i princip säga att jag lindade in de större stenarna i en servett och plötsligt funkade både gravitation och kapillärkraft i symbios. Då visste jag att jag var något stort på spåren, säger Martin och ser väldigt nöjd ut.
Nu följde några spännande år. 2009 blev brytåret då produkten Capillary Concrete var så färdig att den skulle kunna testas och 2010 började Martin Sternberg marknadsföra och sälja materialet. 2012 startade han företaget som säljer produkten och 2016 kom Annika Sörenstam med på tåget och investerade.
En av de första klubbar som började använda materialet var Oslo GK. - Resultatet blev nästan över förväntan och bunkrarna blev otroligt mycket bättre och mer rättvisa.
Materialet Capillary Concrete skapade en mindre revolution när det gäller underhåll av bunkrar. Man säljer till nu 45 länder och många stora och högprofilerade klubbar världen över har installerat materialet i bunkrarna. - Vi jobbar också nu med alla Majors och med Ryder Cup. I samband med Ryder Cup på Le Golf National utanför Paris 2018 samarbetade vi med klubben och Ryder Cup teamet för att få till tuffa bunkrar. Jag hade förmånen att på nära håll se Tiger Woods, något konfunderad, byta sandwedge i utrustningsbussen tre gånger för att hitta en bra wegde, myser Matin vid minnet. - Vi har fixat till alla bunkrar på 2023 års Ryder Cup bana, Marco Simone utanför Rom och har gjort bunkrarna på Adare Manor, utanför Limerick på Irland, som är värd för Ryder Cup 2027.
Martin Sternberg vilar inte på lagrarna. Han är noga med att påpeka att sand är en ändlig resurs och att man måste ta vara på den sand man har. Underhåll av bunkrar kostar en hel del och kan man återanvända sanden istället för att byta ut den vore det en stor besparing. I Florida lägger en genomsnittsklubb ner cirka 50 till 250 000 kronor på sand till bunkrarna varje år. En ny idé sparar in de pengarna som kan läggas på annat. - Jag funderade och tänkte att det måste finnas en bättre lösning på detta. Jag kom på att det
CAPILLARY BUNKERS
TYPICAL CONSTRUCTION DETAIL -REVETTED EDGE OR ROLLED OVER SOD
BACKFILL
APPROXIMATELY A 12" SHELF TO REST EDGE TREATMENT 2" CAPILLARY CONCRETE LAYER LAYERS OF SYNTHETIC TURF EDGE OR NATURAL TURF (CAN BUILD ENTIRE REVETTED FACE) 2-3" OF BUNKER SAND SUGGESTED ON ANY FLASHING (NO MINIMUM REQUIREMENT)
FLOOR SAND DEPTH DETERMINED BY WATER RELEASE CURVE TEST OUTFALL VAULT PROVIDES A DEEPER COLUMN OF SAND OVER DRAIN, PROVIDING MORE EFFECTIVE DRYING OF SAND SURFACE
CLEAN OUT
"DRAIN VAULT" FORMED EDGE TREATMENT
PLAN VIEW
CLEAN OUT
TRADITIONAL INTERIOR 15' HERRINGBONE DRAINAGE PATTERN
POSSIBLE DRAIN VAULT LOCATIONS (DETERMINED IN THE FIELD)
TRENCH AT LEAST 18" WIDE IN DRAIN VAULT
AT LEAST 1" OF GRAVEL BELOW PIPE
