Niklas Lemke

Att Niklas Lemke skulle bli golfproffs var nästan förutbestämt. Pappa Bertil Lemke var golfpro på Linköpings Golfklubb och Niklas föddes i princip med golfklubban i ett stadigt grepp från dag ett.

Golfklubben och golfbanan var mitt dagis, säger Niklas och skrattar till.

Drömmarna om en karriär inom golfen kom tidigt. Från det att han var drygt fem slog han med ihåliga luftbollar så fort han kom åt. Hans stora favorit var Nick Faldo och senare även Fred Couples, Ernie Els och inte minst Tiger Woods. Däremot fanns inte Seve Ballesteros bland favoriterna. Pappa Bertil tränade Niklas till dess han fyllde 21.

- Jag började tävla tidigt och spelade Föreningsbanken Cup, före detta Colgate Cup, och vann den fem gånger i klassen 0-12. Det var min ”Major” för året, minns Niklas.

Hans talang gick inte obemärkt förbi och 2000 fick han sitt första landslagsuppdrag, 16 år gammal fick han spela European Boys’ Team Championship. Niklas blev också uttagen två gånger till, 2001 och 2002. Det svenska laget 2001 var oerhört starkt och vann tävlingen.

- Det var en härlig lagkänsla 2001 och vi var ett bra lag med Jonas Blixt, Steven Jeppesen, Gustav Adell, Robert Svensson och Johannes Andersson, berättar Niklas.

Niklas har även representerat Sverige i LagVM, Eisenhower Trophy två gånger, första gången när han var 18 år gammal.

De fina resultaten under åren giorde att Niklas började snegla på möjligheterna på andra sidan ”pölen”. USA och collegegolfen lockade och 2003 började han på Arizona State i Phoenix. Han fortsatte att spela bra och sista året, 2007, hade han en snittscore över året på 70,03. Ett resultat som placerar honom på tredje plats historiskt sett på Arizona State, precis efter Paul Casey, 69,87 och Phil Michelson, 69,95.

- Arizona State var en grymt bra skola på alla sätt. Vi var ett riktigt bra lag och hade utmärkta trängsförhållanden. Jag kände ingen större press från coachen. Det var en bra kombo. Det svåraste var nog språket, men inte själva engelskan utan snarare golffackspråket, minns Niklas.

Proffslivet lockade efter den lyckade collegetiden och det var dags att satsa. Dock blev steget ut i proffsgolfen en ögonöppnare. Det var inte fullt så lätt som han kanske väntade sig.

"Jag blev proffs efter college 2007 efter ett riktigt bra sista år och det var inget svårt beslut."

- Jag blev proffs efter college 2007 efter ett riktigt bra sista år och det var inget svårt beslut, säger Niklas och fortsätter; Om beslutet var lätt att bli proffs var jag däremot inte förberedd på att det var så mycket annat runt omkring, minns han.

Plötsligt blev nöjet och den lite skyddade tillvaron med allt serverat, ett jobb. Plötsligt var han tvungen att fixa allting själv. Det tog hårt på Niklas.

- Jag fick svårt att prestera och fick inte ut spelet, som jag visste att jag hade i mig. Det var frus-

"Jag började tävla tidigt och spelade Föreningsbanken Cup, före detta Colgate Cup, och vann den fem gånger i klassen 0-12"

Foto: GÖRAN SÖDERQVIST

trerande. Det var inte lätt i början men erfarenheten kommer med åren, säger Niklas Lemke.

Det skulle ta fyra år innan det lossnade lite för honom då han tog en fin tredje plats i Nordea Masters 2011. Året efter vann han Svenska PGA Championship en bedrift som han upprepade 2017. Båda gångerna gick tävlingen på PGA National utanför Malmö. 2011 var också det år då Niklas flyttade till Göteborg och blev medlem i Öijared mycket tack vare en av hans tränare, Lasse Evertsson. Han tränade också mycket med Rickard Fors som då var på Vallda men som nu driver Falkenberg Golf Academy.

- Eftersom jag bor i Göteborg blir det mest att jag tränar på Hills när jag är hemma. Jag är nog där till 80-90 procent av tiden, säger Niklas.

Efter framgångarna 2011 och 2012 tog det lite stopp för Niklas.

- Jag var betraktad som ett ”underbarn” som liten och det gjorde att jag satte stor press på mig själv. Det trasslade till det lite, säger Niklas Lemke eftertänksamt.

Det tog tio år för Niklas att ruska av sig epitetet och hitta sig själv och sitt spel. Han spelade på Challenge Tour och Korn Ferry Tour i USA samtidigt som han försökte kvala in till Europatouren.

- De följande fyra fem åren efter framgångarna 2011 och 2012 blev tuffa. Men jag kämpade på och runt 2017 började det kännas bättre, minns Niklas.

Han försökte kvala in på Europatouren och på försök tio, 2018, lyckades han och blev fullvärdig medlem på ET.

- Det kändes ganska speciellt, säger Niklas. 2019 blev ett hyfsat år för Niklas. Han spelade 25 tävlingar på touren och klarade 15 kvalgränser. Som bäst placerade han sig topp-tio tre gånger.

Trots bra spel räckte inte resultaten för att kvala in automatiskt till följande år. Niklas placerade sig på 118 plats i Race To Dubai och det är de 115 bästa under året som behåller sitt ET-kort.

- Det blev tillbaka till Q-School igen, 2019, och jag lyckades ta mig tillbaka till ET igen för

säsongen 2020. Det var skönt, berättar Niklas.

Det var dock på ett kvarts hårstrå på en myras ben. De 25 bästa kvalar in till ET och Niklas delade 25 plats och det räckte för att behålla platsen på Europatouren för säsongen 2020.

- Målet är nu att bli ”bofast” på ET och satsningen är total. Även om jag gillar amerikansk golf så spelar jag hellre fullt ut på ET än på Korn Ferry Tour, undertouren till PGA-Tour, säger Niklas Lemke bestämt.

- Banorna i USA är alltid i gott skick och i god kondition och det är tydligt vad man har att göra, men man kommer inte ifrån att banorna är ganska lika varandra och därför känns Europatouren som en trevligare och mer spännande utmaning just nu, fortsätter Niklas.

I mars 2020 tog han en fin tredjeplats i Doha, Qatar. Han var endast ett slag från särspel om första platsen. Niklas Lemke visade tydligt att han kommer att vara att räkna med i framtiden på ET. 2021 blev, som för så många andra, jobbigt på grund av covidpandemin.

- Jag åkte på Covid-19 så 2021 blev ett hackigt år. Jag missade sex tävlingar på grund av att jag åkte på det. Jag och Joel Sjöholm fick isolera oss i Österrike, berättar Niklas.

Framtiden ser ljus ut för Niklas. Han känner att han utvecklas hela tiden och att toppkapaciteten inte är nådd än.

- Det handlar inte minst om att lära sig att hantera sig själv på golfbanan under press, säger Niklas.

På frågan om var han ser sig om tio år säger han att han inte tänkt så långt. Det viktiga är här och nu.

- Jag tänker hålla på så länge det är kul, säger Niklas Lemke.

Text: C J AHL Foto: GÖRAN SÖDERQVIST

Årets Göteborgsspelare 2020

Motivering för Niklas Lemke: Med en imponerande slaglängd bland Europas topp-11 Har Niklas på allvar slagit in sig i den Europiska eliten, som lett till en första plats på SGF ranking i Göteborg, i distriktets tuffa konkurrens.