EU
OCH UNGAS REPRESENTATION
En rapport om EU:s ungdomsdialog 2020–2021
LSU - SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER E-post: info@lsu.se Tel: 08-672 66 70 Instagram och Twitter: LSU_se Ansvarig utgivare: LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Skribenter: Elsie Gisslegård och Hanna Waerland-Fager Redaktörer: Seinab Hilowle och Hampus Nilsson Layout och illustration: Madelen Lindgren, MadeByLen Tryck: På Media AB Tryckår: 2022
EU OCH UNGA
2
EU och Unga 2020/2021 LSU har länge arbetat med att lyfta det svenska perspektivet i EU:s ungdomspolitik. Arbetet går i olika namn beroende på vilken del av processen som behandlats. I den här rapporten beskrivs LSU:s arbete med att fånga upp ungas åsikter och upplevelser i Sverige. Genom våra ungdomsrepresentanter förmedlas dessa sedan vidare till makthavare inom EU. Detta arbete kallas för EU:s ungdomsdialogen.
D
ialogen är den process inom EU där ung-
Den tematiska prioriteringen är ”Europe for YOU-th
domar och ungdomsorganisationer får
- YOUth for Europe: Space for democracy and parti-
chansen att föra fram sina perspektiv för
cipation”. Temat bygger på resultaten av tidigare
makthavare såsom EU-parlamentariker och kom-
dialogprocesser, i syfte att inkludera fler besluts-
missionärer samt experter, forskare och andra re-
fattare och ungdomar, särskilt ungdomar som
levanta civilsamhällesaktörer. Det är ett forum för
saknar eller har färre möjligheter att påverka be-
samråd om EU:s prioriteringar för ungdomar inom
slutsprocesser och delta i genomförandet av EU:s
ramen för EU:s ungdomsmål samt diskussioner och
ungdomsstrategi.
workshops kopplat till genomförandet och uppföljningen av det europeiska arbetet på ungdomsområdet.
De ansvariga för genomförande av dialogen är våra valda EU-ungdomsrepresentanter, Elsie Gisslegård och Hanna Waerland-Fager. De ansvarar för dia-
Ungdomsdialoger organiseras i 18-månaders arbets-
logen på svensk nivå samt representation gentemot
cykler som följer EU:s trio-ordförandeskap, där tre
EU och övriga medlemsländer.
medlemsländer turas om att agera ordförande för ministerrådet. I denna rapporten behandlas cykelperioden som påbörjades i juli 2020 och avslutas i och med färdigskrivande av den här rapporten. Under cykeln har Tyskland, Portugal och Slovenien varit ordförande om sex månader vardera. Tillsammans har
Den här rapporten är en sammanfattning av deras arbete. Den innehåller också analyser av svenska ungdomars perspektiv och åsikter efter cykelns tema, samt deras rekommendationer om hur detta resultat bäst omsätts i praktik.
dessa länder beslutat i EU:s ministerråd att fokusera på EU:s ungdomsmål 9: utrymme och deltagande för unga.
EU OCH UNGA
3
INNEHÅLL
OM DIALOGEN
s. 6
EU:S UNGDOMSMÅL 9
s. 7
DE TRE KONFERENSERNA
s. 8
Tyskland
s. 8
Portugal
s. 9
Slovenien
s. 9
...och i Sverige då?
s. 9
RESULTAT FRÅN KONSULTATIONERNA
s. 10
PANDEMINS EFFEKT PÅ UNGDOMARS UTRYMME OCH DELTAGANDE
s. 12
3 SNABBA
s. 14
UNGA VILL OCH BEHÖVER...
s.10
3 SNABBA
med elevrådsordförande Lilian Helgasson
MED SVERIGES ELEVRÅDSORDFÖRANDE
EU:S FRAMTIDSKONFERENS s. 17 - ett överstatligt jippo eller en möjlighet för unga att forma framtidens EU-politik?
LILIAN HELGASON
4 PROBLEM MED EU:S FRAMTID
s. 20
1. Var är synergin?
s. 20
s.14
2. Mycket snack, lite verkstad s. 20 3. Var är kvinnorna?
s. 21
4. Var är civilsamhället?
s. 21
AVSLUTANDE ORD
s. 22
4
OM SKRIBENTERNA ELSIE GISSLEGÅRD är 21 år gammal, ursprung-
HANNA WAERLAND - FAGER är 26 år gammal
ligen från Stockholm men bor just nu i Amsterdam där hon studerar statsvetenskap med inriktning policy. Hon är aktiv i Centerpartiets ungdomsförbund och varit aktiv i Europeiska ungdomsparlamentet Sverige. Elsie har starkt intresse av och engagemang för EU:s processer och erfarenheter från europeiska och internationella samtal, konferenser och interkulturella dialog. Med dessa erfarenheter har Elsie visat flera gånger att hon kan omvandla åsikter från Sveriges barn och unga till praktiskt politik.
och slutfört sina masterstudier i international adminstration and global governance vid Göteborgs universitet. Hon har varit engagerad i Utrikespolitiska förbundet och många andra organisationer. I sina uppdrag har hon kontinuerligt arbetat för att skapa fler plattformar för att organisera barn och unga samt höja ungas röster. Genom sina uppdrag har Hanna en gedigen erfarenhet av EU och utrikespolitiska processer och en god förståelse för hur man ska “nå igenom bruset” och hitta rätt väg in för påverkan.
EU OCH UNGA
5
OM DIALOGEN EU:s ungdomsdialog är ett forum för diskussion
Under sitt ordförandeskap organiserar varje ordfö-
mellan unga beslutsfattare som sker inom ramen
randeskapsland en ungdomskonferens där unga och
för EU:s ungdomsstrategi. Dialogen har en 18-må-
beslutsfattare möts för att diskutera huvudmålet
naderscykel, som fokuserar på ett särskilt tema som
och delmålen, samt resultatet av konsultationerna.
bestäms av de länder som innehar EU:s ministerråds
Under konferenserna förhandlas sedan rekommen-
ordförandeskap under cykeln. EU:s ungdomsdialog
dationerna som därefter lämnas till ministerrådet.
har pågått i flera år och perioden 1 juli 2020 till
Resultatet kommuniceras även till nationella, regi-
december 2021 är den åttonde i ordningen. Under
onala och kommunala instanser som rekommenda-
perioden har Tyskland, Portugal och Slovenien de-
tioner från Europas samlade ungdom.
lat på ordförandeskapet. De har fokuserat på EU:s ungdomsmål 9, behandlar utrymme och deltagande för alla unga. Målet har sju delmål som rör allt från representation i beslutfattande församlingar, lika tillgång i deltagande, till förutsättningarna för ungdomsdrivna forum, hållbar finansiering i ungdomsrörelsen och tillgängliggörandet av samhällsinfor-
Utrymme och deltagande för alla unga! Pandemin tvingade dialogen att ta en annan form än tidigare. De tre konferenserna skedde digitalt. Detta gjorde att de upplevdes svårtillgängliga och ensamma. En större förlust med det digitala formatet
mation.
var att vi saknade möjlighet till informella möten
På nationellt plan innebär dialogen bland annat ge-
möjligheterna till uppbyggande av nätverk, utbyte
nomförande av aktiviteter genom en arbetsgrupp. I den svenska arbetsgruppen deltog ungdomsrepresentanter och representanter från LSU -Sveriges ungdomsorganisationer, Kulturdepartementet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Sveriges kommuner och regioner. En viktig aktivitet under varje cykel är konsultationer av Sveriges unga. Konsultationerna bestod dels av en kvantitativ enkätundersökning och dels av öppna workshops för unga på kommunnivå. Resultatet av konsultationerna, tillsammans med resultatet fokusgruppsintervjuer med LSU:s medlemsorganisa-
och att lära känna andra deltagare. På så vis blev av perspektiv och erfarenheter, kraftigt begränsade. Även de öppna workshopsen, Demokrativerkstäder, som var planerade att turnera i olika kommuner fick bli i digitalt format. En positiv konsekvens av detta var dock att vi lyckades konsultera fler personer än vad vi gjort tidigare, kanske tack vare möjligheterna som öppnades via mer utbredd användning av digitala verktyg. Samtidigt fanns en oro att marginaliserade grupper exkluderas eftersom de inte skulle ha samma tillgång till tysta rum, en egen dator eller en stabil internetuppkoppling.
tioner, ligger till grund för de politiska frågor som ungdomsrepresentanterna driver under cykeln.
EU OCH UNGA
6
EU:S UNGDOMSMÅL 9 - I DETALJ Utrymme och deltagande för alla unga!
DELMÅL 2 Säkerställa att alla unga från olika bak bak-
DELMÅL 1
grund har lika tillgång till dagligt besluts-
Se till att unga har möjlighet att kunna delta
DELMÅL 3
fattande.
i beslutsprocesserna, från
Öka ungdomsdeltagandet och därmed
dagordning och genomförgenomför ande till uppföljning och utvärdering.
jämlik representation i såväl valprocessen som i folkvalda organ och andra besluts beslutsfattandeorgan på alla nivåer i samhället.
DELMÅL 4 Ta fram ungdomsdrivna platser och infrastrukturer genom att de är självständi självständiga, öppna, säkra och till till-
DELMÅL 5 Se till att alla unga får tillgång till
gängliga för alla unga.
säkra virtuella platser som säkerställer möjligheter till ungdomsdeltagande. DELMÅL 7 DELMÅL 6
Ta fram ungdomsvänlig, relevant och förståelig information som utvecklats av och med ungdomar, för att möjliggöra ung-
Säkerställ hållbar finansiering till ungdomorganisationer och ett gemensamt erkännande för
domsdeltagande.
att stärka dem och deras roll i inkludering och deltagande samt i icke-formell utbildning.
EU OCH UNGA
7
De tre konferenserna TYSKLAND
U
presentera sina synpunkter eller ställa följdfrågor. Resultatet blev att dessa politiker inte svarade på
nder cykeln deltog vi på tre digitala ungdomungdom
frågorna som ställdes och i stället tog chansen att
skonferenser. Den första organiserades av
prata löst om sina egna hjärtefrågor. Detta skapade
tyska ordförandeskapet 2–5 oktober 2020.
en stor frustration bland de ungdomsrepresentan-
Konferensen var en introduktion till cykeln och lade vikt vid att tolka och konkretisera delmålen. En stor del av konferensen gick åt till “Barcamps”, ett digitalt forum där ungdomsrepresentanterna gavs utrymme att styra samtalen. Idén att unga får sätta egen agenda och styra de egna samtalen är en god sådan, dock så brast det i genomförandet. Bristerna uppdagades nära inpå konferensen och det digitala mötets naturliga begränsningar gjorde att mötes-
rummen ofta var tomma och workshops var svåra att utforma och skapa intresse kring. Dessutom var makthavarnas deltagande lågt och i stället för att skapa en dialog mellan makthavare och ungdomar så blev dessa rum en form av ekokammare, där ung-
terna som vi pratade med, inklusive oss själva. Under den tyska konferensen så deltog vi i ett digitalt rum om att sänka rösträtten till 16 år för att möjliggöra att fler unga kan delta i valprocesser. Med hjälp av andra ungdomsrepresentanter och kontakterna som skapades där var vi med och grundade internationella ”Vote-16”-nätverket. Nätverket, som inspirerades av LSU:s rösträtt-16-nätverk i Sverige, skapades för att organisera och mobilisera likasinnade ungdomsrepresentanter inom dialogen samt för att samla kunskap från de EU-länder som redan infört rösträtt-16 och strävar ditåt. Nätverket har varit aktivt fram till slutet av 8:e cykeln.
as röster aldrig nådde fram till de med makt.
PORTUGAL
När det kommer till de möten med makthavare som var formellt strukturerade så brast formatet igen. I
Den andra konferensen anordnades av Portugal och
stället för att vara en dialog, så blev dessa möten mo-
pågick 12 – 15 mars 2021. Under konferensen låg fo-
nologer. Deltagare och ungdomsrepresentanter gavs
kus på att ta fram rekommendationer baserade på
möjligheten att ställa frågor till ett par enstaka högt
de kvalitativa konsultationer som gjordes efter den
uppsatta politiker, men gavs varken möjligheten att
första konferensen. Formatet var mer strukturerat än under den tyska konferensen. Den största delen av konferensen spenderades i mindre grupper som jobbade med varje enskilt delmål. Detta var bra för man fick lära känna de man arbetade med bättre och producerade ett mer enhetligt resultat. Däremot så innebar det att vi som två representanter bara kunde jobba med två av de sju delmål under konferensen.
EU OCH UNGA
8
Mötena med makthavare under den portugisiska
nala och kommunala nivåer än tidigare konferenser,
konferensen var av samma karaktär som tidigare
vilket innebar att de deltog de mer aktivt och under
konferenser - ensidiga och frustrerande. Problem
en större del av konferensen. Med sina lokala per-
lyftes i helgrupp och fick stort gehör bland andra
spektiv så var deras kunskap mer relevant för de
deltagare. Detta lede till att ännu en grupp skapa-
frågorna som diskuterades och de kunde vara mer
des. Tillsammans med andra ungdomsrepresentan-
konkreta i sina synpunkter.
ter så skapade vi en handlingsplan med konkreta åtgärder för att höja kvalitén på konferensen och
...OCH I SVERIGE DÅ?
specifikt makthavarnas deltagande. Några av de rekommenderade åtgärderna var att makthavare bör delta under diskussionerna i delmåls-grupperna; att
Dialogen är mer än bara fokus på EU-nivån eftersom
makthavarna bör ha en inlyssnande roll; samt att
den handlar om hur EU:s ungdomsstrategi kan till-
man i stå stor mån som möjligt bör undvika att ha
lämpas på nationell nivå. Vi har varit delaktiga i flera
moderatorer i samtalet. Åtgärdsförslagen skickades
olika forum för att både hämta politik och kunskap,
till slovenska ungdomsdepartementet och togs även
men också driva påverkansarbete. Som tidigare
upp i den svenska nationella arbetsgruppen för ung-
nämnts så har vi vart aktiva i LSU:s rösträtt-16-nät-
domsdialogen.
verk. Genom konsultationerna blev det tydligt att en sänkt rösträttsålder till 16 år var en viktig fråga för att stärka ungas roll i demokratin. I nätverket så
SLOVENIEN
deltog vi i flera kampanjer, spred kunskap från det
Den tredje ungdomskonferensen skedde i Maribor i Slovenien 27–30 september 2021. Denna konferens var semi-digital och LSU hade representanter både på plats och personer på plats digitalt. Från LSU var Hannah Kroksson och Seinab Hilowle på plats i förberedelse inför kommande cykel efter årskiftet eftersom Sverige ingår i trio-ordförandeskapet för perioden 2022–2023, och ungdomsrepresentanterna till konferensen deltog digitalt.
internationella nätverket och agerade som stöd till andra organisationer. Vi fick även stöd från LSU:s referensgrupp för EU:s ungdomsdialog. Gruppen underlättade arbetet med konsultationerna enormt genom att få direkt kontakt med medlemsorganisationer, ofta på lokal nivå, för att kunna stämma av och få input under alla steg av dialogen. Det skede också ett tätt samarbete med Europa direkt kontoren runt om i landet, som ofta bjudit in till samtal och diskussion med medborgare och makthavare.
Under konferensen låg fokus på att ta fram rekommendationer baserade på de kvantitativa konsultationerna. Resultatet innebar att den tredje konferensen blev en repetition av den andra konferensen, där lite var nytt. Denna repetition bidrog till att sänka motivationen hos ungdomsrepresentanter, vilket gjorde att det var ett mycket lägre deltagande under gruppsessionerna. Positivt från var däremot att man lyckades skapa en högre kvalitet på deltagandet från beslutsfattare. En bidragande orsak till detta var att beslutsfattarna i högre utsträckning var från regio-
EU OCH UNGA
9
RESULTAT
FRÅN KONSULTATIONERNA VI HAR NÅTT UT TILL
FOKUSGRUPPSINTERVJUER med följande organisationer:
11 KOMMUNER
MATFORS
VI HAR GENOMFÖRT 3 DIGITALA OCH 8 FYSISKA DEMOKRATIVERKSTÄDER
STOCKHOLM
ÅMÅL
TOTALT HAR
115
UNGA DELTAGIT I KONSULTATIONERNA DELTAGARNA BOR I:
ÖREBRO
ANGERED PARTILLE
KUNGSBACKA
LAHOLM 10
JÖNKÖPING
HÄSSLEHOLM
BOTKYRKA
”Brist på kunskap om EU och kommunala demokratin”
”Det finns negativa attityder gentemot unga när de pratar med politiker eller deltar i politiska beslutsfattande processer på lokal eller nationell nivå”
”När unga väl har möten med beslutsfattare så får de ingen information om nästa steg eller får återkoppling”
”Unga inkluderas i beslutfattande processer bara i vissa kommuner”
UNGAS RÖSTER N OM PROBLEME er
d un
l ko s t
At
UNGA VILL OCH BEHÖVER:
en
g
in
isn
a rm
m no
tio
EU
ra ok
o m inf de a l a un m m
v
tin
d me
ko ch
o
s
rk
stä
n om
ione rmat
en olitik
E
hp U oc
as info fter ung a e l n k e d n Före npassa för att a sse ch intre o e ls e förstå
Det behövs mötesplatser som är tillgängliga för alla. Det gör att unga har en plats att vara på där de alltid har något att göra
Ge å terko pplin är m g, så ening unga sfullt mån känn a tt ge ga u er at sina t det nga gör å s i någ k ter, on s upplev i be e killn sluts Po ad a r att de f a t t t and t i d litik e pr t vara m inte e er oce ed be b sser e s lu hö OBS! t s ve om r i Viktig på nkl info! ve ude rk ar ra u de ng ra a sl EU OCH UNGA 11 iv
Pandemins effekt på ungdomars utrymme och deltagande P
andemin kom med oanad kraft, och för att
av dessa 192 länder så hade 158 begränsat mötesfri-
möta den kraften så blev samhället tvingat
heten.
till att ta till åtgärder som ingen någonsin
skulle kunna ha föreställt sig. Genast varnades det för möjligheten att det nödläget som vi levde i skul-
le kunna användas för att ta sig runt demokratiska processer på ett sätt som hotade demokratin. Under hösten 2020 så rapporterade Freedom House att av 192 länder man hade kollat på så hade läget vad det gäller mänskliga rättigheter och demokrati blivit sämre i 80 av dem. Bland dessa finner vi etablerade europeiska demokratier som Frankrike, Nederländerna och Danmark. Samma rapport lyfte även att
Allt detta påverkar den gemene medborgarens rätt att vara delaktig i demokratin, men det slår mot unga medborgare hårdast. Vi ser hur dagens unga i större utsträckning använder icke-formella metoder för att göra sina röster hörda. Protester och frivillig organisering är de mest använda verktygen i ungas demokratiska verktygslåda, framför deltagande i val och formella medborgarinitiativ. Så när dessa metometo der begränsas eller helt försvinner så gör ungdomsungdoms inflytandet detsamma.
Allt detta påverkar den gemene medborgarens rätt att vara delaktig i demokratin, men det slår mot unga medborgare hårdast
EU OCH UNGA
12
Samtidigt har ungdomars tillgång till dess primära
av krisen (speciellt i fallet om återhämtningspaketet
demokratiska forum, skolan, kommit att kraftigt be-
NextGenerationEU som kommer betalas av fram
gränsats. De kraftiga åtgärder som kom att omfatta
tills 2058), en kraftig ökning av desinformation, höjd
gymnasial och högre utbildning ledde till en signifi-
arbetslöshet bland ungdomar och andra långsiktiga
kant ökning i psykisk ohälsa. I Sveriges Elevkårers
effekter av den ekonomiska krisen.
rapport, Framtidsoro och psykisk ohälsa – undersökning bland gymnasieelever september 2021, visar det sig att 62% av unga anser att deras mående har
Många av de problem som kom med pandemin är inte nya. Pandemin och den följande krisen är på många sätt kastat ljus på springor som redan finns
62% av unga anser att deras mående har påverkats negativt av distansundervisningen, och 52% säger sig inte fått tillräckligt med stöd när de har kommit tillbaka påverkats negativt av distansundervisningen, och 52% säger sig inte fått tillräckligt med stöd när de har kommit tillbaka till klassrummet. Detta är djupt oroande, inte bara ur ett utbildningsperspektiv, men också sett till att unga ofta engagerar sig utanför skoltimmarna vilket gör att det blir det ideella engagemanget som tryter när psykiska måendet försämrats.
i samhällsstrukturen. Unga står fortsatt långt ifrån beslutsprocesser, och marginaliserade unga än längre. Vuxenvärldens attityd mot unga där vi utmålas som lata, men samtidigt för ivriga - okunniga, men samtidigt för listiga - och nödvändiga men samtidigt obetydliga, har blivit tydligt även under denna process. I själva verket är det inte unga som är hindren för deras representation och deltagande. I våra sam-
De aspekter som tagits upp är några få av många som
tal och undersökningar har vi istället sett att det är
har påverkat ungdomars möjlighet att delta i demodemo
just dessa fördomar och attityder från vuxna är de
kratin under pandemin. Några andra värda att näm-
största hindren för ungdomars fullvärdiga represen-
na är bristen av konsultation av unga i bemötandet
tation och deltagande.
EU OCH UNGA
13
3 snabba MED SVERIGES ELEVRÅDSORDFÖRANDE
LILIAN HELGASON
EU OCH UNGA
14
L
ilian är 19 år och sitter idag som förbundsordförande för LSU:s medlemsorganisation Sveriges elevråd, som är
Sveriges största elevorganisation för grundskolan. Dessförinnan var hon ordförande för Göteborgs ungdomsfullmäktige där hon del-
2
Vilka förutsättningar behöver unga för att kunna delta i beslutsfattande på lokal nivå?
Den mest grundläggande förutsättningen för deltagande är en politisk vilja och lyhörda politiker. Ett av de största problemen som unga möter i demokratin
tog i det lokala beslutsfattandet i frågor som
är att de inte släpps in i det politiska rummet och att
berör barn och unga.
de inte blir lyssnade på eller prioriterade av makt-
Under våren 2021 medverkade Lilian Helgason i LSU:s podcast Ung Agenda för att diskutera ungas inflytande på lokal nivå. Vi har ställt tre snabba frågor till Lilian Helgason om
1
vad hon tycker är viktigt att lyfta i arbetet med att främja ungas utrymme och deltagande i demokratin.
Hur arbetar du med att öka ungas deltagande i demokratin?
Jag arbetar varje dag för att ungas röster ska höras i skolan. Det handlar både om att representera dem i politiken men främst om att se till att deras rösrös ter ska höras direkt. Sveriges Elevråd organiserar och stöttar fristående elevråd över hela Sverige. De representerar i sin tur sina medlemmar gentemot skolledning och huvudmän när de lyfter och löser
havare. När viljan att lyssna på unga finns, skapas otroliga möjligheter för en fungerande demokrati
3
där alla berörda kan delta.
Om du skulle träffa ansvarig minister för ungdomspolitik, vad skulle du ge för rekommendationer?
Jag skulle rekommendera att sänka rösträttsåldern – åtminstone i de kommunala valen. Idag besitter unga (alla under 18) ingen reell möjlighet att påverka de beslut som påverkar dem, samtidigt beskylls de när de inte når mål under någon annans satta förutsättningar. Skulle vi sänka rösträttsåldern till exempelvis 16 skulle vi följa Olle Wästbergs (tidigare demokratiutredare) rekommendationer för att stärka demokratin.
problem som är relevanta för dem. På så sätt skapar vi elevdemokrati.
EU OCH UNGA
15
16
EU:s Framtids Framtidskonferens - ett överstatligt jippo eller en möjlighet för unga att forma framtidens EU-politik?
I
nför EU-valet 2019 arbetade LSU för fullt med
LSU hörde talas om EU:s framtidskonferensen i
att få fler unga att gå och rösta i Europaparla-
samband med den andra ungdomskonferensen ar-
mentsvalet och göra sina röster hörda för vikti-
rangerades av det portugisiska ordförandeskapet i
ga framtidsfrågor. Under samma tidsperiod föreslog
mars 2021. Under ett digitalt möte med en av par-
ingen mindre än Frankrikes president Emmanu-
lamentets vice talmän, Pedro Silva Pereira, lyftes
el Macron att EU:s institutioner skulle arrangera en
Framtidskonferensen fram som en avgörande möj-
konferens om EU:s framtid. Några månader senare,
lighet för ungas inflytande över EU-politiken under
i slutet av 2019, kom förslaget om ”the Conference
det kommande året. Silva Pereira framhävde att par-
on the Future of Europe” från Europeiska kommis-
lamentet skulle säkerställa att unga skulle garante-
sionen och Europaparlamentet. Initiativets syfte var
ras deltagande i de sakpolitiska diskussionerna. När
att under två års tid skapa mötesplatser för diskus-
frågan om hur meningsfullt deltagande skulle upp-
sion om EU:s framtid på lång sikt och att skapa re-
rättas var det däremot mer otydligt hur konferensen
former som både kopplade an till politiska sakfrågor
skulle utformas. Ungefär två månader senare lanse-
och institutionella frågor. Planeringen sattes snabbt
rades dock den storslagna konferensen om Europas
i rullning av EU:s institutioner men när världen
framtid den 9 maj 2021, samma dag som den årliga
drabbades av coronapandemin i början av 2020 fick
Europadagen. Konferensens tidsperiod hade då änd-
konferensens startdatum skjutas upp och istället
rats från två till ett år och EU:s medlemsländer hade
lanseras året därpå.
beslutat, tillsammans med kommissionen och parlamentet, att konferensen framför allt ska fokusera på sakfrågor och inte leda fördragsändringar om hur EU-samarbetet fungerar.
EU OCH UNGA
17
U
nder Framtidskonferensen får EU:s med-
på lika villkor deltar tillsammans med representan-
borgare chansen att tycka till om vad EU ska
ter från regionkommittén, europeiska ekonomiska
ägna sig åt och hur unionen ska fungera. Via
och sociala kommittén, arbetsmarknadens parter
den digitala plattformen futureu.europa.eu har alla
och civilsamhället. LSU har genom regeringen fått
möjlighet att dela sina idéer, bland annat kopplat till
möjlighet att delta under framtidskonferensens ple-
sakområden som klimat och miljö, hälsa, digital om-
narsessioner som representanter från det svenska
ställning och EU i världen. Utöver detta väljs med-
civilsamhället.
borgare från olika medlemsländer slumpmässigt ut för att delta vid europeiska medborgarpaneler där de får diskutera olika teman och lägga fram egna förslag. Medborgarna ska utgöra en bred representation avseende geografiskt ursprung, kön, ålder, socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå. En annan plattform är de återkommande plenarförsamlingarna där förslagen från medborgarpanelerna diskuteras. Deltagarna består av företrädare från EU:s institutioner och alla nationella parlament, och som
Plenarförsamlingen ska under våren 2022 sammanfatta konferensen i olika slutsatser. Därefter kommer EU:s ansvariga institutioner att reflektera över vad medborgarna sagt och – åtminstone enligt uttalanden från parlamentet och kommissionen – agera på slutsatserna. Det återstår dock att se hur medborgarnas sakpolitiska idéer och rekommendationer kommer att tas vidare av EU-kommissionen och om det finns reella möjligheter för politisk förändring genom lagförslag som härstammar från projektet.
EU OCH UNGA
18
Parallellt med dessa aktiviteter anses en lika viktig
nomiska medel som organisationer skulle använda
del av konferensen bestå av decentraliserade eve-
för att möjliggöra deltagande med syfte att kunna nå
nemang. Dessa är digitala såväl som fysiska och
ut till nya grupper som kanske annars inte deltar i
anordnas av alltifrån personer och civilsamhäl-
seminarier och diskussioner om EU.
lesorganisationer till statliga myndigheter, regioner och kommuner i hela Europa. I samband med uppstarten av Framtidskonferensen bjöd regeringen in till flera EU-sakråd med civilsamhället där EU-ministern Hans Dahlgren, tillsammans med olika na-
Från politikens håll har konferensen överlag setts som ett positivt inslag för att öka medborgares delaktighet runt om i Europa. Däremot framhäver många att de är skeptiska till om konferensen kom-
Under sakrådsmötet svarade de på frågor och berättade hur det civila samhället kunde vara en del av projektet tionella EU-kontor, informerade om konferensen. Under sakrådsmötet svarade de på frågor och berättade hur det civila samhället kunde vara en del av projektet. Intresset för deltagande bland civilsamhällesorganisationer var stort, och LSU var en av de organisationer som deltog. Det fanns däremot en genomgående osäkerhet kring hur organisationer skulle kunna bidra på bästa sätt, och med vilka eko-
mer leda till någon förändring. Kanske är det endast ett storslaget jippo för att öka diskussionen om EU och dess politik men som inte leder till någonting konkret? Sveriges EU-minister Hans Dahlgren har själv sagt att vi inte borde överdriva förväntningarna på konferensen, även om det är bra om så många som möjligt deltar i diskussionerna.
EU OCH UNGA
19
4 problem med EU:s framtid 1
2
VAR ÄR SYNERGIN?
MYCKET SNACK, LITE VERKSTAD
EU:s ungdomsmål 9 – ungas utrymme och deltagande – har präglat arbetet inom EU:s ungdomsdialog för oss svenska representanter under 2020–2021. När Framtidskonferensen lanserades våren 2021 kändes det därför självklart att försöka hitta syner-
I sitt inriktningstal till Europeiska unionen, lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens vikten av att inkludera unga.
gier mellan ungdomsdialogen och Framtidskonferensen. Till en början kände vi oss både hoppfulla. Vi upplevde från start att konferensen var ett vik-
”…Om vi vill utforma Unionen
tigt initiativ och ett välbehövligt verktyg för att öka
med de unga som förebild, måste
medborgarengagemanget i Europa. Vår förhoppning
de också få vara med och utforma
var att konferensen dels skulle ta upp viktiga framtidsfrågor för EU-samarbetet i en tid av demokratisk
Europas framtid. Unionen ska
tillbakagång, klimatkris och ekonomisk nedgång på
ha en själ och en vision som
grund av pandemin, dels möjliggöra att ungas röster
de unga kan ta till sig… Det är
skulle få utrymme i den europeiska debatten, på lika
därför vi kommer att föreslå att
villkor, i större utsträckning.
2022 ska bli Europaåret för ung ung-
Om projektet hade varit väl förberett och genom-
domar. Ett år som ska ägnas åt
tänkt hade kunnat innebära att EU:s ungdomsdialog och Framtidskonferensen skulle kunna gå hand i
att värdesätta och uppskatta de
hand. Framtidskonferens syfte är att nå ut till med-
unga som har offrat så mycket
borgare och istället för att starta ett nytt projekt så
för andra. Det är de unga som
fanns det mycket att vinna på att bredda eller inkludera EU:s ungdomsdialog i Framtidskonferensen. Vi
ska leda diskussionerna under
har under 18 månader har arbetat fram politiska re-
konferensen om Europas
kommendationer för hur vi kan öka ungas utrymme
framtid. Det är deras framtid
och deltagande i demokratiska processer. Att det ar-
och därför ska det vara deras
betet inte knyts samman med framtidskonferensen
konferens”.
är en förlorad möjlighet.
EU OCH UNGA
20
4
Enligt von der Leyens ska alltså konferensen om Europas framtid bestå av diskussioner som leds av unga och att kommissionen kommer att vara beredd
VAR ÄR CIVILSAMHÄLLET?
att genomföra det som konferensens deltagare beslutar. Det hela låter ju nästan för bra för att vara sant?
Trots bristande information och planeringsarbete
Det är dock en sak att säga att ungas röster ska upp-
finns det många aktörer i Sverige som gör ett vär-
värderas men det är en annan att faktiskt agera och
defullt arbete för att skapa decentraliserade evene-
skapa grundläggande förutsättningar för att unga
mang som blir en del av EU:s framtidskonferens.
ska kunna leda diskussionerna under Framtidskon-
Det vi måste ha i åtanke är däremot att den svenska
ferensen. LSU har blivit inbjudna att delta som ci-
regeringen och EU, inte har erbjudit några ekono-
vilsamhällesrepresentant vid konferensens plenar-
miska medel till civilsamhället för att kunna ställa
sessioner men det är väldigt många unga som inte
om sin verksamhet och vara en del av detta stora
får en liknande möjlighet. Vi har det ärofyllda upp-
projekt. Utöver informationsmöten förväntas alla
draget att vara deras röst för Sveriges räkning men
bidra till det stora målet att medborgarna ska ha
om vi ska skapa en verklig medborgardialog på bred
möjlighet att tycka till om sakområden för framti-
front med unga i fokus så krävs det mer än en digital
dens EU-samarbete och att aktörer runt om i landet
plattform för att göra slag i saken.
ska skapa plattformar som tjänar projektets större syfte. Vid en snabb genomgång över aktiviteter som registrerats i Sverige på den digitala plattformen
3
blir det dock tydligt att det handlar om ett fåtal aktiviteter, och de flesta som är på gång arrangeras av
VAR ÄR KVINNORNA?
EU-kommissionens representationskontor i Sverige
Enligt en sammanfattning från en av konferensens
rekt-kontor. Deras arbete är viktigt, däremot hade
delrapporter framgår att det endast är 15 procent
de ju genomfört liknande aktiviteter ändå i och med
kvinnor som har deltagit vid den digitala plattfor-
att det är deras kärnuppdrag.
eller med koppling till något av landets Europadi-
men, vilket är en stor underrepresentation av hälf hälften av EU:s befolkning. Denna låga siffra om kvinnors deltagande väcker viktiga frågor som EU:s institutioner behöver besvara – hur kommer det sig att man inte tydligare har arbetet med en jämn representation av kön såväl som andra faktorer för att kunna skapa en inkluderande process där alla medborgare får möjlighet att delta?
Det vi som ungdomsrepresentanter har saknat är att ansvariga institutioner, däribland regeringen genom EU:s ministerråd, inte har lagt ner tid och energi för att skapa reella möjligheter för att nå ut med Framtidskonferensens syfte i Sverige, och gett civilsamhället och andra samhällsaktörer goda möjligheter att faktiskt kunna göra något bra utav det. Det har i stället på många sätt blivit snabbt och lustigt i genomförandet och vår farhåga är att Framtidskonferensen, när den väl är avslutat, kommer att ses som ett storslaget projekt men där folkförankringen fortfarande är lika låg som tidigare – och där konferensens syfte inte har mötts.
EU OCH UNGA
21
AVSLUTANDE ORD
R
ollen som Sveriges ungdomsrepresentanter till EU har varit ett oerhört ärofyllt och lärorikt uppdrag. Det mest värdefulla har varit alla möten med unga runt om i Sverige och ute i Europa. Fastän pandemin mer eller mindre begränsade oss
till digitala möten har vi skapat nya kontakter som kommer vara till stor hjälp för att fortsätta driva på arbetet för att främja ungas utrymme och deltagande i demokratiska processer. Ett exempel på detta är alla ungdomsrepresentanter runt om i Europa, och ungdomsorganisationer i Sverige, som fortsätter arbeta för att stärka demokratin genom förslaget om en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Vi har arbetat under den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog och trots att dialogen har funnits i många års tid så finns det fortfarande betydande utmaningar. Under dessa 18 månader har vi mötts av bristande planering och framförhållning från trio-ordförandeskapet. Vi har saknat beslutsfattarna i samband med de tre ungdomskonferenserna och ännu finns det inga hållbara strukturer för att säkerställa att våra politiska förslag och rekommendationer tas vidare på ett meningsfullt sätt. Vi väntar dock med spänning på förändring. ”Unga” har blivit ett nytt buzzword som alla vill tala om, och som många aktörer vill nå i olika sammanhang. Under pandemin har vi kunnat se att unga har varit en hårt drabbad grupp när det gäller psykisk ohälsa, ekonomisk otrygghet och brist på utvecklingsmöjligheter. Kanske var det därför som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under hösten 2021 lanserade det ”Europeiska ungdomsåret 2022”? Vad ungdomsåret kommer att innehålla är fortfarande oklart och LSU kommer fortsätta arbeta för att försöka trycka på för att initiativ som EU:s framtidskonferens och ungdomsåret inte endast förblir fina ord på ett papper utan att dessa ansträngningar innebär konkreta förbättringar för unga runt om i EU. Vi har heller inte tid att ligga på latsidan. Sverige tar snart över ordförandeklubban i EU och regeringen blir själva ansvariga för EU:s ungdomsdialog våren 2023. Vi har höga förväntningar på att Sverige sätter på sig ledartröjan för att förbättra EU:s ungdomsdialog till det värdefulla diskussionsforum som det har potential att vara och för att skapa meningsfull deltagande för alla unga.
Elsie Gisslegård och Hanna Waerland-Fager
EU OCH UNGA
22
SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER E-post: info@lsu.se Tel: 08-672 66 70 EU OCH UNGA 24