Lösnummer 4 13

#4/13 #8/12

www.losnummer.se www.losnummer.se

Örebro studentkårs fristående tidning Örebro studentkårs fristående tidning

Gitarrist, låtskrivare, butiksägare Före detta Örebrostudenten Per Bergquist är aktuell med Smash Into Pieces debutalbum NYHETER

Studentkåren säger upp samarbete med Juridiska föreningen Sid 4

Sid 16

Nyheter

Intervju

Bygget av StudentCitys lägenheter försenat

Medieprofessorn Larsåke Larsson går i pension

Sid 6

Sid 12

Annons

Detta är en annons från AEA

Gå med i a-kassan och facket

Jenny Jurnelius

Gå med i a-kassan när du får ditt första jobb. Du som har en högskoleutbildning i bagaget kommer säkert att tjäna mer än 18 700 kronor i månden – då ska du också teckna en extra inkomstförsäkring via facket.

Ålder: 39 Bor: Hus från 1920 Yrke: Egenföretagare, fotograf och formgivare Utbildning: MA Industridesign, Danmarks Designskole, Köpenhamn Klarar du dig utan lön? Knappast.

Och jag tror inte mamma och pappa vill att jag flyttar hem igen heller.

Hur många månader klarar du dig utan lön?

Har du funderat på hur många månader du klarar dig utan lön om du skulle bli av med jobbet? När du är med i Akdemikernas a-kassa får du runt 15 000 kronor i månaden om du skulle bli arbetslös.

A

kademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med över 650 000 medlemmar. Det är enkelt att gå med och du behöver inte byta a-kassa om du byter jobb. I AEA kan du nämligen fortsätta vara medlem även om du ändrar yrkesbana. Dessutom är det billigt, det kostar bara 90 kronor per månad.

– Vi rekommenderar alla att gå med i a-kassan direkt när man börjar arbeta, berättar Anna Wright, webbansvarig på AEA. Bland våra medlemmar finns såväl anställda som egenföretagare. För oss spelar det ingen roll var och med

vad du jobbar men för att kunna bli medlem ska du ha eller vara på väg mot en akademisk examen på minst 180 högskolepoäng. Skulle du bli arbetslös kan du få runt 15 000 i månaden från a-kassan.

Samma villkor för företagare

För industridesignern och egenföretagaren Jenny Jurnelius var det ingen tvekan om att hon skulle vara med i a-kassan efter avslutade studier. Frågan var bara vilken hon skulle välja?

Men så tipsade hennes syster henne om AEA, och plötsligt var valet självklart för Jenny.

Maj schemat: 2-26 maj Sommarschema: 28 maj - 19 juni 5 aug- 1 sept Gratis sommarjympa! 3 juni - 26 aug Måndagar kl 18-19. Vid universitetets tennisbanor Inomhus vid för dåligt väder

Gymkampanj!

T.o.m. 30 maj sänkt pris på 30 dagars gymkort. Kortet gäller 30 dagar från den dag som du köper det. Pris ex stud: 100 kr om du redan är medlem resp 240 kr om du inte är det. Kampanjpriset kan inte kombineras med andra rabatter.

– Det bästa med AEA är allt är så smidigt. Jag har tidigare jobbat inom olika branscher och tröttnade på att behöva byta a-kassa varje gång.

Nu behöver jag inte tänka på det. För att få låna till huset hade banken också som krav att jag skulle vara med i a-kassan, avslutar Jenny och skyndar iväg till nästa uppdrag. I dag ska hon fota ett inredningsreportage på Södermalm.

www.aea.se

ym Gym & cirkinelgg n ä tr p p Vä t GBruollsport g k i n u h c Brett ogsutbud Tepapmlecveyclslinesektion nin Campus U ktörer

e instru lutbildad

trä

På

Örebro universitets IF www.ouif.se

019-609 01 60

Besöksadress: Örebro universitet, Gymnastik- och idrottshuset

www.facebook.com/ouif.se

Vi hjälper dig att sälja dina böcker! .se

Ledare 3

LÖSNUMMER NR 4 2013

Sektionernas ekonomier måste också ses över Ledare. Örebro studentkårs fullmäktigemöte i slutet av april var på många sätt bra.

Studentkåren fick sitt första kvinnliga presidium sedan år 08/09, det fjärde sådana i organisationens 50-åriga historia.

Mötet var uppdelat under två dagar vilket gav gott om utrymme för diskussioner utan att blodsockernivån sjunker för lågt i takt med att klockan närmar sig småtimmarna. Ännu bättre är att ett förslag som ger två fullmäktigemöten per termin från och med i höst. Fullmäktige behöver träffas mer än bara en gång per termin som det varit i år.

Något som är mindre bra är att kommande verksamhetsårs budget för studentkåren planeras ge ett minusresultat på hundratusentals kronor.

När Lösnummer presenterade sin budget på samma möte, med ett plusresultat, argumenterades det friskt för att dessa pengar i kombination med tidigare års överskott kan användas för att täcka upp för studentkåren.

Det tror jag dock inte att fullmäktige är så sugna på att driva igenom

När jag tillträdde blödde Lösnummer pengar. Jag fick gå till studentkåren och be om lån för att ens kunna trycka tidningen.

Efter det började jag jobba hårt med ekonomin. Jag hittade nya samarbeten som ger bidrag, omförhandlade våra avtal och såg över kostnaderna.

Det intressanta är att attityden mot Lösnummers ekonomi inte ändras. Det klagades när vi inte hade några pengar och nu klagas det för att vi har för mycket pengar. Att delar av fullmäktige så lättvindigt tycker sig kunna ta de pengarna för att täcka upp den centrala organisationens minusresultat är inte respektfullt. Det är inget incitament för kommande chefredaktörer att kämpa med tidningens ekonomi. Det är inte rimligt att behöva jaga sitt eget arvode, vilket det i förlängningen kan innebära då annonsmarknaden går upp och ner.

på hög medan andra delar av studentkåren går under. Omorganiseringar i pengaflöden behövs, men det måste göras en översyn av hela studentkåren. Sektionernas ekonomier borde lyftas till fullmäktige på samma sätt som Lösnummers gör. Det finns stora summor pengar att hämta in även ute i sektionernas kassor.

Det tror jag dock inte att fullmäktigeledamöterna, som hör till sina respektive sektioner, är så sugna på att driva igenom.

Emma Glännström CHEfredaktör

Jag har alltid haft linjen att Lösnummer inte har som ambition att lägga pengar

Louise Hammar och Johanna Hedin ska leda studentkåren

På vårens fullmäktigemöte med Örebro studentkår stod det klart att det är Louise Hammar som tar över som ordförande efter Jacob Höglund i sommar. Johanna Hedin valdes till vice ordförande.

De berättar om valet och planerna inför kommande verksamhetsår.

Serien

7

Lösnummer 4-13

Örebrostudenter skriver om Kambodja, Bamse och protein

Lösnummer gavs ut första gången 1966 och har sedan dess varit Örebros största studenttidning.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Emma Glännström emma.glannstrom@losnummer.se Biträdande redaktör Emelie Bröms emelie.broms@losnummer.se Bildredaktör Martin Henningsson martin.henningsson@losnummer.se

Simon Holmström, krönikör Tove Jahnsson, redigerare Elin Joachimsson, skribent Sanne Larsen, skribent Nicole Mandryk, fotograf Sanna Rosell, skribent och fotograf Isabelle Ulfsdotter Hillberg, skribent Kajsa Wikström, fotograf Sara Zebardast, fotograf William Öhman, fotograf

Medarbetare i detta nummer Matilda Andersson, skribent Sara Andersson, skribent Emma Asplund, krönikör Elin Eriksson, skribent Eric Fiedler, skribent Camilla Hall, fotograf Matilda Hamedanian, skribent och illustratör Jenny Henriksson, skribent

Redaktion losnummer.se/redaktionen Omslagsbild Kajsa Wikström Bylinebilder Rasmus Eriksson och Martin Henningsson Redigering och layout Emma Glännström och Tove Jahnsson Prenumeration En helårsprenumeration på Lösnummer kostar 200 kronor.

Kontakta chefredaktören för mer

information Upphovsrätt Citera gärna Lösnummer men glöm inte att ange källan Insänt material Allt material välkomnas av redaktionen, men vi äger rätten att redigera och refusera insända bilder och texter Annonsering Kontakta chefredaktören eller se www.losnummer. se/annonsera Upplaga detta nummer 13 000 Utgiven 14-16 maj Issn 0345 - 7508 Tryck MittMedia Print, Östersund Lösnummer är Örebrostudenternas fristående tidning inom Örebro studentkår. Mer information om Lösnummer hittar du på www.losnummer.se Därför får du Lösnummer Alla Örebrostudenter får Lösnummer gratis, rakt hem i brevlådan

Därför får du inte Lösnummer Vi har förmodligen fel adress till dig.

Adressändring gör du i studentkårens kansli, öppet måndag till fredag 10-14 Nästa nummer, nummer 4,5-13, utkommer 27 augusti KONTAKT Adress Fakultetsgatan 3, 702 81 Örebro Telefon 019 676 23 53, 0709 39 99 25 E-post losnummer@losnummer.se Webb www.losnummer.se

För många studenter innebär vårterminens sista veckor ett intensivt filande på metod, ordval och diskussion i C-uppsatser. Lösnummer har träffat ett gäng studenter som läser olika ämnen och låtit dem berätta om sina pågående uppsatsarbeten.

14

Ja, livet borde vara mer som en sandlåda; ett ställe där vi får möjligheten att själva utforma det vi egentligen vill bygga upp

23

– Lösnummers krönikör Simon Holmström om att fortsätta leka oavsett ålder

Fler studentnyheter? Webbtidningen www.losnummer.se uppdateras flera gånger i veckan med det som är aktuellt på ditt campus.

4 Nyheter

Siveborn tar över introduktionen Hon är 22 år gammal, kommer från Kungälv och läser personalvetarprogrammet. Frida Siveborn tar över som introduktionsansvarig den 1 augusti.

Elva personer sökte tjänsten som introduktionsansvarig efter Lotta Elvin, som haft det jobbet i två år. Uppdraget innebär att arbeta med kårsektionernas introduktioner genom stöd till generalerna samt att planera och genomföra det allmänna schemat som innehåller bland annat föreläsningar i studieteknik.

– Det började med att jag skulle söka sommarjobb och då såg jag platsannonsen för tjänsten. Det var en slump och jag skickade in min ansökan bara någon dag innan sista ansökningsdag, berättar Siveborn.

Nollningen hade hon redan koll på efter sin egen hösten 2011, där hon utsågs till årets nolla. Våren därpå då hon var fadder och de två kommande introduktionerna var hon general för Corax. Hon fick tjänsten och kommer att ta över kontoret i Långhuset den 1 augusti.

– Jag brinner för det här och det är bra att ha erfarenhet av att vara general. Det ska bli jättekul att gå in helhjärtat för nollningen.

Vill fånga upp åsikter

Ännu har hon inte hunnit göra konkreta planer för sin tid som introduktionsansvarig, men berättar att hon gärna skulle utvärdera mer.

– Jag vill fånga upp de nya studenternas åsikter direkt efter nollningen, så att schemat förbättras med det de vill ha.

Tjänsten är först och främst på ett år, med möjlighet till ett år till. Siveborns förhoppning är ett andra år.

Under tiden hon jobbar har hon studieuppehåll från personalvetarprogrammet.

Foto: Emma Glännström

Emma Glännström

Kliver fram. Frida Siveborn tar över efter Lotta Elvin.

Lotta Elvin avslutar. På www.losnummer.se ser hon tillbaka på åren som introduktionsansvarig.

LÖSNUMMER NR 4 2013

Samarbete för utbildningsbevakning har sagts upp Juridiska föreningen får inte längre ha representanter på institutionen I flera år har Juridiska föreningen bedrivit utbildningsbevakning.

Detta trots att Örebro studentkår och kårsektionen Sobra har det officiella uppdraget. Under hösten skrev parterna ett samarbetsavtal, som nu sagts upp.

ver att den andra har brutit mot det som avtalats.

– Så som de sa upp avtalet verkar det som att de inte vill ha mer samarbete, men vi ska försöka få till ett möte för att diskutera igenom det som hänt. Vi vill inte bara släppa utbildningsbevakningen utan ser att båda parter kan bidra, säger Norberg.

– Eftersom JF har en organisation kring bevakningen tyckte vi att det var dumt att slå hål på det och försökte därför med ett samarbete, säger Höglund.

”Inte fungerat”

I november upprättades ett avtal mellan parterna. Samarbetet gäller bland annat att de åsikter som framförs gällande utbildningsbevakningen ska utgå från Örebro studentkårs åsikter, samt att studentkårens studentombud ska få rapporter.

– Utbildningsbevakningen är vår viktigaste uppgift och vi måste ha kontroll, säger Martin Menyes, Sobras ordförande, och pekar på Sobras stadgar.

I april valde Örebro studentkår, där Sobra ingår, att säga upp avtalet.

– Samarbetet har inte fungerat och då har verksamheten inte kunnat bedrivas som den ska.

För några år sedan var Juridiska föreningen, JF, en del av Sobrasektionen. Vad som sades om utbildningsbevakningen när utskottet blev en egen förening är oklart.

I ett Sobraprotokoll från år 2009 konstateras endast att JF inte längre är en del av sektionen. JF som förening har dock alltid bedrivit utbildningsbevakning.

– Vi har vetat om problematiken i flera år, men först i år har vi satt fokus på frågan, säger Jacob Höglund, ordförande för Örebro studentkår.

Problemet är att det är Örebro studentkår, som Sobra är en del av men inte JF, JF kritiska som har kårstatusen. Det är JF är oförstående till kritiken.

– De är av åsikten att vi de organisationer som har kårstatus som har det offi- inte har skött vår del av avciella uppdraget att bedriva talet, men vi delar inte den utbildningsbevakning gent- synen, säger Linda Norberg, emot sitt respektive lärosäte. föreningens ordförande.

JF är kriPå Örebro Det här tär på tiska till hur studentkår situationen är det orgabåde Sobras har hanteniserat så och JF:s förtroende rats av Öreatt kårsekbro studenttionerna har kår. utbildnings– Vi fick reda på att de sagt bevakare som arbetar lokalt mot de olika institutionerna. upp avtalet av lärarna. Det Studentkåren har även skapar förvirring. Vi borde personal som arbetar heltid lösa våra problem själva med dessa frågor. Det är vice först och inte ta det till inordförande som har det po- stitutionen direkt. Det här litiska ansvaret att bedriva tär på både Sobras och JF:s påverkansarbete och även förtroende.

Hon hänvisar till avtalets samlar sektionernas bevakare, samt studentombudet klausul om att en förhandsom driver specifika studen- ling mellan parterna ska göras om någon av dem uppletärenden.

Unik situation

Vi måste ha kontroll

Vi har vetat om problematiken i flera år

Enligt Sobra och Menyes har de försökt få till ett möte för förhandling. JF menar att det inte framgått att avtalet skulle diskuteras.

– Det är tråkigt att det har kommunicerats på det sättet, det ska vi inte sticka under stolen med. Men faktum kvarstår att samarbetet inte har fungerat, säger Höglund.

Om Örebro studentkår kommer att vara villiga att försöka få till ett nytt samarbete med JF har i nuläget inte diskuterats enligt Höglund.

Alla parter poängterar att de vill se en god utbildningsbevakning som gynnar studenterna.

Situationen är unik. Inga andra föreningar bedriver liknande verksamhet.

Emma Glännström

fakta Ett samarbetsavtal tecknades mellan Juridiska föreningen och Örebro studentkår med Sobra i november. Det sades upp i april. Avtalet innebar bland annat: • Att studentrepresentantplatser vid Juridicums ämnesråd fördelas jämnt.

• Att utbildningsbevakare från båda parter träffas minst en gång i månaden.

• JF har rätt att närvara på ÖS utbildningsbevakarråd.

• JF har ansvar för att tillsätta klassrepresentanter.

• JF ska hålla ÖS studentombud uppdaterad om ärenden föreningen hanterar.

Nyheter 5

LÖSNUMMER NR 4 2013

Per Ledin får pris från Språkrådet

Foto: Press/ Lars Ericson

Vill fortsätta. Linda Norberg, ordförande i Juridiska föreningen, säger att föreningen inte vill släppa utbildningsbevakningen efter alla år.

PROSA. Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, har tilldelats ett pris. Det är Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvård som delas ut av Språkrådet.

Professorn får priset för sin forskning om sakprosatext i samhälle, skola och arbetsliv.

– Såklart är jag mycket hedrad, det är ett fint erkännande. Och jag gillar att det är just Erik Wellanders pris.

Wellander var en gigant i 1900-talets språkvård, säger Per Ledin till oru.se.

Pris

Örebro kommun delar ut stipendier Kontroll. Sobras ordförande Martin Menyes menar att utbildningsbevakning är sektionens viktigaste uppgift och att de behöver kontroll.

Kollegiet talar med alla Kollegiet för juridik och rättsvetenskap kallar numera Örebro studentkår till sina representantplatser, men menar att alla studenter får tala med dem om utbildningsfrågor.

Max Lyles, enhetschef för Juridicum/Rättsvetenskap och programansvarig för juristprogrammet, berättar att frågan om vilka studenter som ska kallas som representanter lyftes under sommaren och hösten, då organisationen kring det gjordes om.

– Tidigare fanns utbild-

ningsråd. Jag tog över som få tillgång till representantutbildningsledare år 2012 platser. och antog att de som kal�– Sedan fick vi information lades gjorde om att avDe kan prata det i laga talet brutits ordning. och som det med oss ändå Han menar är bestämt att utbildså är det stuningsråden dentkåren var friare i formen, vilket som ska kallas. Nu kallar vi tillät fler att delta. Med den bara studentkåren, Sobra. nya organisationen blev det tydligt att det är Örebro stu- ”För alla studenter” dentkår som ska kallas, på Lyles menar att han sett de som kallats som studentregrund av kårstatusen.

Efter det har de agerat i presentanter, oavsett från enlighet med samarbetsavta- vilken organisation de komlet mellan studentkåren och mit ifrån.

– Jag tycker att det är JF, som sade att även JF ska

olyckligt att det blivit så här. Juridiska föreningen är mer specialiserad på jurister och rättsvetare, medan Sobra och studentkåren har ett större ansvarsområde. Men Sobras representanter studerar programmen också, så de är insatta.

Han förutsätter att kvaliteten på utbildningsbevakningen inte kommer att påverkas.

– Vi kommer inte att kunna bjuda in JF till platserna på möten, men vi finns till för alla studenter, oavsett om de är kårmedlemmar eller inte.

De kan prata med oss ändå.

Emma Glännström

SEMINARIUM. Den som har skrivit en godkänd Celler D-uppsats under hösten eller våren med koppling till Örebro kommuns verksamhet kan söka stipendium.

Det högsta beloppet som kan ges till en uppsats är 25 000 kronor, men summan beror på antalet stipendium som delas ut.

Stipendiaterna får också presentera sina studier under seminarier.

Ansökan kan göras fram till den 31 augusti. Stipendierna delas sedan ut i december eller januari.

YBBLE-FRISÖRE

DROP IN DROP IN TIDBESTÄLLNING 33 16 13 Tybble Centrum, Drakenbergsgatan 1C

Annons

Foto: Emma Glännström

Per Ledin.

6

Nyheter

LÖSNUMMER NR 4 2013

Foto: Arkiv/ Ida Leveby Andersson

Vänta lite...

Hur kommer det sig att stolarna med vippande sits i Prismahuset ska bytas?

– Det har varit klagomål på stolarna under många år både från studenter och personal. De är inte ergonomiska att sitta på.

Varför köptes de in från början?

– Stolarna köptes in år 1995 när huset byggdes.

Landstinget valde stolarna när Prismahuset skulle inredas och de använde huset för vårdutbildningarna. När staten tog över utbildningarna fick universitetet överta allt i huset.

När ska de bytas ut?

– Det måste upphandlas, men bytet ska vara klart till höstterminens start den 1 september. Det är ungefär tusen stolar det handlar om. Till dessa finns även tillhörande bord som också kommer bytas ut samtidigt.

I värsta fall kan man byta dem under terminstid men då gäller det att hitta luckor i schemat.

Hur kommer de nya stolarna att vara?

– Det vet vi inte riktigt än men vi har en plan för vad vi vill ha. Jag kan säga så mycket som att det blir en bra stol i alla fall.

Jenny Henriksson

Foto: Nicole Mandryk

... Owe Flodin, lokalförsörjningschef på Örebro universitet, som ska se till att de vippande stolarna i Prismahuset byts ut.

Bygger. En bit av Rudbecksgatan har spärrats av för arbetet med StudentCity som nu är i gång, några månader försenat.

Nya studentlägenheter i centrum försenade Bygget av nya studentbostäder i StudentCity har blivit försenat. Projektplanen har gjorts om eftersom det blev dyrare än beräknat. Dessutom har det varit problem med ritningarna.

get stått stilla beror främst på att valet av material till köken gjort att bygget blivit för dyrt.

– Vi fick tänka om lite, säger Åhlund.

Större badrum

I inledningen av projektet – Det är en så liten tomt att blev det också en del provarje centimeter är viktig, blem med ritningarna. Enligt säger Petra Åhlund, projekt- BBR, Boverkets byggregler, måste nybyggda lägenheter utvecklare på ÖBO. I korsningen Rudbecksgatan/ vara tillgängliga för personer Trädgårdsgatan arbetas det med funktionsnedsättningar. nu för fullt. Här ska 89 nya Det innebär till exempel att ett badrum studentlägenDet är en så måste vara heter stå klastort nog för ra 2014. Det liten tomt att en person i var meningen varje centimeter är rullstol att ta att bostäsig in utan derna skulle viktig problem. vara redo – Vi har för inflyttning vid höstterminens start ansökt om att få frångå den men datumet har nu flyttats här regeln, vi diskuterade fram till december. Att byg- saken med bygglovsenheten

på Örebro kommun. Det men som orsakade försehade varit en möjlig väg att ningen. gå men det gick inte igenom, Kan innebära problem säger Åhlund.

Hon betonar också att det Louise Hammar på Örebro är viktigt att studenter med studentkår tror att förseningrörelsehinder kan hitta ett en kommer innebära en del problem för fungerande Det är bostads- nya studenter studentboende. brist och lägen- hösten 2014.

– Det är – Det är heterna behövs tråkigt att bara det att det har blivit den här tom- verkligen så här. Det är ten är så tajt, bostadsbrist varenda centimeter spelar roll och får så lägenheterna behövs verkligen, säger hon. stora konsekvenser.

Enligt Åhlund fick sju läIsabelle Ulfsdotter Hillberg genheter räknas bort till följd av de större badrummen. fakta – Det här är även en kostnadsfråga. Det är dyrt att • I februari förra året kom bygga badrum och genom att beskedet att ÖBO bygger nya studentbostäder nära centrum. göra dem mindre kan vi hålla • Tanken var då 96 lägenheter, nere kostnaderna, säger hon. vilket nu blir 89 stycken.

Men Åhlund påpekar att det inte var ritningsproble-

Nyheter

LÖSNUMMER NR 4 2013

7

Nästa års ledare valda

Valen till Örebro studentkårs presidium har tenderat att dra ut på tiden. Förra året kunde fullmäktigemötet inte avslutas förrän in på småtimmarna, efter långa diskussioner mellan delegaterna. I vår delades mötet upp under två dagar, vilket gjorde att Louise Hammar och Johanna Hedin mottog applåder och blombuketter relativt tidigt på kvällen. Då hade de valts till ordförande respektive vice ordförande.

– Det var chock blandat med lycka att bli vald. Det börjar sjunka in nu, men jag håller fortfarande full fokus på mitt jobb som studiesocialt ansvarig, säger Hammar en vecka efter valet.

Hon menar att tiden fram till att hon tar över som ord-

– Jag vill plugga klart nu förande är hektisk.

– Det är många delar som så att jag kan börja som vice ska avslutas på min nuva- ordförande, säger hon.

Redan nu hoppas hon rande post och jag ska hinna lämna över till min efterträ- dock kunna kombinera studare. Jag ska hinna få min dierna med att sätta sig in i delar av aröverlämning Det var chock betet. också, be– Jag hoprättar hon blandat med pas kunna men tillägger lycka att bli vald vara med på att hon och kårstyrelsenuvarande mötena som ordförande Jacob Höglund har börjat är kvar under terminen. lite smått nu.

Hon är dock inte orolig för Stark kårstyrelse Både Hammar och Hedin tidsschemat.

– Jag känner redan till talade om många planer för många som jag ska arbeta kommande år under valet. med som ordförande och jag Det första Hammar planerar har arbetat med dem tidigare. att göra är att bygga en stark kårstyrelse.

Examensarbete – Mycket händer där. KårFör Johanna Hedin består styrelsen är en länk till sekresten av vårterminen av stu- tionerna, medlemmarna och dier. Hon ska bli klar med sin FUM, säger hon och berättar examen från ingenjörspro- att funderingar finns på en grammet för industriell de- utbildning i ledarskap och sign och produktutveckling. gruppdynamik.

Examensarbetet består av en Hedin trycker även på dragprovsmaskin för lyftok kommunikation. som ska klara upp till 20 ton.

– Många vet inte vad stu-

dentkåren gör. Vi måste sprida ordet och då kommer fler att vilja engagera sig. En idé är ett större evenemang under introduktionen i höst.

Foto: Press/SFS

Louise Hammar och Johanna Hedin är de som ska leda Örebro studentkår framåt från och med den 1 juli. Det stod klart efter vårens fullmäktigemöte.

Börjar i juni

Överlämningen börjar i juni.

Den 1 juli ska Hammar och Hedin vara redo att driva studentkåren framåt.

Emma Glännström

fakta Kommande års presidium består av: Namn Louise Hammar Post Ordförande Ålder 24 Hemort Åkersberga Tidigare Studiesocialt ansvarig 12/13, fadder i Rättspsyk, sekreterare för Sobra Namn Johanna Hedin Post Vice ordförande Ålder 22 Hemort Åkersberga Tidigare Fullmäktigeledamot, kassör och grundare av näringslivsutskottet, allt inom TekNat

Erik Pedersen som vice ett andra år

OMVALD. Erik Pedersen valdes i början av maj återigen till vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Pedersen är Örebrostudent i statskunskap och har en bakgrund som bland annat ordförande för Örebro studentkår och enDet har gagerad i kårsektionen varit ett Samvetet som jätteroligt nu är en del och av Corax.

Förra våren givande blev han vald år till SFS vice ordförande.

– Det har varit ett jätteroligt och givande år. Det är varierande arbetsuppgifter, säger Pedersen. Året har bland annat inneburit arbete med bostadsfrågor, socialförsäkring, CSN samt internationella frågor.

Framför sig ser han nu ett år med arbete inför riksdagsvalet.

4459 personer har sökt till juristprogrammet vid Örebro universitet i höst.

Fler vill studera i Örebro

Nyvalda. Johanna Hedin, till vänster, och Louise Hammar fick blombuketter efter att ha blivit framröstade av Örebro studentkårs fullmäktige.

ÖKNING. Fler söker till studier vid Örebro universitet.

Till höstens studier har 41 000 personer sökt, till skillnad från förra höstens 37 000.

De tre mest sökta programmen är, i storleksordning, de till jurist, läkare och psykolog.

8

Sektioner & Föreningar

LÖSNUMMER NR 4 2013

Händer på campus Maj 10: Corax: Beerpongturnering Röda paviljongen.

16: Föreläsning: Maria Sveland om “Från 90-talets feminism till dagens kvinnohat och antifeminism - kopplingen till främlingsfientlighet och rasism” Hörsal L1. Klockan 18.30.

16: Konsert: Jazz- och rockprogrammet årskurs 2 Konsertsalen, Musikhögskolan.

Klockan 19.00.

Foto: William Öhman

17: Konsert: Avslutningskonsert vid musiklärarutbildningen Lysander Brouwer, cello, och Thomas Haglund, klarinett.

Konsertsalen, Musikhögskolan.

Klockan 19.00.

18: Juridiska föreningen: Juridiska Olympiaden 20-21: Konsert: Med kammarmusiken i fokus Studenter vid programmet för kammarmusik. Konsertsalen, Musikhögskolan. Klockan 19.00.

22: Lunchkonsert: Musik för piano, sång och flöjt Konsertsalen, Musikhögskolan.

Klockan 12.30.

25: Corax & Sobra: Grillkväll med sexmästerierna Både studenter och icke-studenter är välkomna. Anmälan via Facebook. Ta med egen mat och dryck. De som varit på grillningen får gratis inträde till Frimis sommarpremiär samma kväll. Plats gräsmattan mellan Studentgatan 30 och Teknikhuset. Klockan 18.00.

Juni 4: Festival: Musikhögskolans kulturfestival Runt 50 konserter och föreställningar. Konsertsalen, Musikhögskolan. Klockan 17.00.

Vad händer?

Skicka din sektions eller förenings evenemang till

losnummer@losnummer.se

Matchar. Karolina Hägg är projektledare för Sesams mentorskapsprojekt.

Mentorer ska stötta på vägen till karriären Studenter vid Handelshögskolan ges nu möjlighet att få kontakt med en yrkesverksam person inom den bransch de själva kommer arbeta efter examen. Störst fokus ligger på att knyta värdefulla kontakter inför framtiden.

– Det handlar om att bygga broar mellan näringslivet och studenterna, säger Karolina Hägg.

Sesams mentorskapsprojekt är ett samarbete med Jusek och genomförs för andra gången. Men detta år i större omfattning.

Karolina Hägg är ordförande och projektledare för mentorskapsprojektet.

Projektgruppen sattes ihop i början av vårterminen 2013 och består av sju personer där studenter från både ekonom- och systemvetenskapsutbildningarna finns.

Inom samma bransch

den under läsåret 2013/2014.

Det är antalet mentorer som – För att både mentorn styr hur många studenter, och adepten ska få ut det även kallade adepter, som mesta av projektet kommer antas. Förra året var det alla adepter intervjuas, för 15 mentorer, i år är det än att vara säkra på att det finns så länge drygt det dubbla. ett intresse, berättar Hägg.

Förhoppningen är att kunna Beskedet till de adepter erbjuda alla sökande adepter som är utvalda kommer innvarsin mentor. an vårterminens slut. För de – Mentorerna som deltagit utvalda väntar en oviss somtidigare är mar då det är positiva mot Handlar om att först på en projektet och kickoff i sepbygga broar universitetet, tember som något som är de får veta roligt, och en vem som är förutsättning för att kunna deras mentor, samtidigt som fortsätta framöver. ett första möte sker.

De aktuella mentorerna – Tanken är att mentorn och är via sitt yrke kopplade till adepten sedan ska kunna bolla ämnen som det undervisas frågor om utbildning, framtida i på Handelshögskolan och yrke och allmänna erfarenhekommer att matchas ihop ter, berättar Hägg vidare. med studenter som siktar på en karriär inom samma ”Unik möjlighet” Att skapa förutsättningar för bransch.

Mentorerna deltar utan framtida arbete inom Öreersättning och ska träffa sin broregionen finns också med adept minst en gång i måna- som en målsättning. Därmed

hoppas projektet även motverka att studenter flyttar från Örebro efter avklarad examen.

– Det här är en unik möjlighet som ger adepterna möjlighet att knyta värdefulla kontakter inför framtiden som yrkesverksamma.

Studenter har fortfarande möjligheten att ansöka till projektet fram tills slutet av maj.

Sanne Larsen

fakta • En kontakt med näringslivet är för studenter förhoppningsvis en nyckel till framgång som yrkesverksamma efter examen.

• Det är just att skapa kontakten med näringslivet som är tanken med mentorskapsprojektet.

• Studenter blir tilldelade varsin mentor för att under ett år kunna utbyta erfarenheter och bolla idéer.

• Det är möjligt för studenter att ansöka till projektet tills slutet på maj.

LÖSNUMMER NR 4 2013

Sektioner & Föreningar

9

Vinnare korad i MiljÖrebros och Lösnummers fototävling Bildtävlingen på temat 2050 års mat som MiljÖrebro anordnat i samarbete med Lösnummer är nu avgjord.

Grattis Camilla Adolfsson!

Motivering

”I framtiden kommer vi behöva äta lokal och platstypisk mat, och tänka bortom det vi idag skulle lägga på vår tallrik. Kosten skulle kunna bestå av blommor, blad, bär, rötter och annat som växer lokalt i tillräcklig mängd.”

Foto: caMilla Adolfsson

Vinnaren får en matkasse från Ekobutiken i stadsträdgården.

10 Grythyttan

NATTLIV. Jacob Hartman och Frej Bergman väver samman sitt nystartade företag Followed med C-uppsatsen på programmet Hotell och värdskap. Företaget har funnits sedan februari och jobbar med sociala medier och marknadsföring.

– Vi riktar oss inte bara mot företag utan försöker även marknadsföra destinationer via sociala medier, säger Jacob.

I examensarbetet arbetar de med Facebook och med att locka besökare från närliggande städer till destinationen Örebro.

– Vi har startat sidor som Örebro Nattliv, Örebro Mat & Dryck och Örebro Sport, där vi sammanställer och ständigt uppdaterar information från olika företag inom branschen, berättar Jacob.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om det går att nå ut till närturismen via sociala medier, och hur effektivt det är.

Elin Joachimsson

Helheten i fokus för måltidsekologer Snart finns en ny yrkesgrupp som är experter på att se helheten i livsmedelskedjan. I juni utfärdas examensbevisen för Sveriges allra första måltidsekologer.

ursprungsvaran.

– För att en måltid ska vara hållbar gäller det att försöka korta ned kedjorna och öka spårbarheten, säger John.

”Från jord till bord”

Klyschan ”från jord till De tre första terminerna av bord” är en ganska passande Måltidsekologprogrammet beskrivning av vad måltidseläste John Kenne och res- kologernas arbetsfält komten av hans klass biologi på mer täcka in.

– Vi ska ha en helhetsbild campus Örebro. Sedan flyttade de åtta mil norrut till från stort till smått, och ha en slags överGrythyttan blick av vad för att lägga Vi ska ha en som händer ihop biolohelhetsbild både tidigt gikunskaper och sent då med nya ett livsmedel perspektiv på eller en maträtt blir till, säger måltiden.

– En måltidsekologs styrka John.

Han menar att det finns en är att se helheten av livsmeddel att utveckla på området, elskedjan, menar John.

Han berättar om ett stu- men också positiva exempel: – Vi besökte en grundskola diebesök hos en färdigmatsproducent. Där hade de i Malmö där maten tillagas anställda stenkoll på flödet efter säsong och i hög grad inom fabrikens väggar men var producerad i närheten, mindre överblick över de säger John.

Enligt John blir måltider långa kedjorna tillbaka till

Foto: Privat/John Kenne

Lockar turister med sociala medier

LÖSNUMMER NR 4 2013

Besök. John Kenne har fått göra många studiebesök under utbildningen.

i den offentliga sektorn som sjukhus och skola ofta bortglömda.

– Här i Gryhyttan får vi kunskapen om hur en restaurangmåltid ska vara, något som jag tror går att ta med sig in i områden där maten tidigare varit bortprioriterad.

När måltidsekologerna varit på studieresor har John har märkt av en nyfikenhet från branschen.

– Företag är i allmänhet specialiserade på sin del av livsmedelsproduktionen, men kan behöva någon som har en överblick som spänner över hela kedjan, säger John.

Som måltidsekolog finns valmöjligheten att ta examen i antingen biologi eller i måltidskunskap och värdskap.

Elin Joachimsson

International MUSIC. There will be a culture festival in the Music building on June 4. About 50 different concerts and other performances will be given during six hours starting at 5 PM. The participants are students.

The festival is held for the seventh year in a row.

Kårhuset starts selling ice cream

SUMMER. Kårhuset is now selling ice cream.

What do you want to read about?

Mail your suggestion to

losnummer@losnummer.se

Summer in the city with art and sports The summer is about to arrive with time for many sunny activities.

Lösnummer presents a short guide to summertime in Örebro.

a great chance to experience a unique way of making a city more vivid.

The watertower

Speaking of world known sculptures. The watertower There are a lot of things to Svampen, or in English: do for the one who is cultur- the Mushroom, impresally interested as well as for sed a Saudiarabian prince the sport freak or the more so much that he decided to build a copy adventurous Catch the lift of it in his type, both homeland. in the city up to the top Catch the and in the lift up to the countryside. top of the toThe world known art exhibition Open- wer to see the city of Örebro ART will once again be held from a birds point of view. in the heart of the city. The exhibition, mostly known Adrenaline in sports for its twenty meter high yel- Örebro was in 2011 selected low rabbit in Stortorget in as the best sportstown in 2011, will once again invite Sweden, therefore enjoying the citizens and visitors to a sport is a natural way of town filled with art, such as spending time for the typical sculptures and paintings. It is person living in Örebro.

Photo: Martin Henningsson

Culture festival on campus in June

View. Svampen is the famous watertower in Örebro.

The most common way is to visit Behrn arena to watch the city’s most popular football team Örebro SK try to fight their way to the top in the second division superettan.

For the one who seek more adrenaline in sports can go watch the American football

team, Black Knights, home games, also on Behrn arena.

Paintball, in courses with warlike environments is also both popular and exciting.

Almbro, just five kilometers outside the city, offers an opportunity.

Eric Fiedler

Arbetsplatsen 11

LÖSNUMMER NR 4 2013

De ansvarar för den yttre skötseln på Örebro universitets campusområde året om. När Lösnummer träffar dem är det gruset som är i fokus. Mikael Sjöberg, Patrik Johansson och Mikael Rosmark är några av de som arbetar på Trädgårdstjänst. De visar Arbetsplatsen.

Text: Sara Andersson Foto: Sara Zebardast

”Det har varit en lång vinter” Väder – Ibland är vi beroende av vädret, vi jobbar som sagt säsongsinriktat.

Sommarsysslorna går inte att göra på vintern och tvärtom. Våren har varit seg i år så det har dröjt innan vi kunnat börja med att få undan gruset. ”Snuskburk” – Varje dag äter frukost, fika och lunch i bilen lite beroende på var vi är. Vi tar med egen mat som vi sedan värmer i en så kallad ”snuskburk” i bilen eller i traktorn.

Det är en riktigt klassiker, ungefär som en liten bärbar mikro i plåt.

Arbetskläder – Vi har alltid skor med stålhätta och arbetsbyxor på oss.

Beroende på vad vi gör är det extra viktigt, utan bra kläder slits kroppen onödigt mycket.

Grus – Det är upp till 130 kubikmeter flis som vi ska få undan. Det har varit en lång vinter så det har det har gått åt mycket grus på hela campusområdet.

Ryggblås – I hörn och på bilparkeringar där sopmaskinen inte kommer åt använder vi ryggblås för att blåsa fram gruset. I sällsynta fall händer det att vi måste sopa med skyffel.

Sopmaskin – Vi börjar med en grovsopning där vi får bort det mesta. Så i stort sett två gånger på varje ställe.

Sopa gör vi annars någon gång i månaden.

Campusområdet – Vi är här dagligen men hur många det är som jobbar beror på arbetsuppgifterna och på säsong. Vi ansvarar för all yttre skötsel. Allt ifrån anläggning, gräsklippning, snöskottning, ogräsrensning, häckklippning till städning tre gånger i veckan.

12 Intervju

LÖSNUMMER NR 3 4 2013

Boksamling. Det är många böcker att packa ner efter alla år på Örebro universitet. Larsåke Larsson har också själv skrivit läroböcker inom medie- och kommunikationsvetenskap. De ska han hålla uppdaterade även som pensionär. Någon ny bok finns inga planer på just nu.

En profil går i pension Larsåke Larsson är PR-professorn och profilen som utvecklat medieoch kommunikationsvetenskapen.

I maj blir han pensionär. Professorn berättar om sin långa karriär, sina alla böcker, fleecevästen och tupplurarna under skrivbordet.

Text: Matilda Andersson Foto: Camilla Hall

– Jag kommer inte ihåg när på sig under sina 20 år vid jag blev professor, det var ju Örebro universitet. en handfull år efter att jag – Mycket slängs, resten tar doktorerade. jag med hem När vi min sista arJag kommer träffar Larsbetsdag, den inte ihåg när åke är han sista april. i full gång jag blev professor Larsåke med att säger själv packa ner att han inte sitt kontor i lådor. Några är någon fullblodsakademihyllor har han lyckats töm- ker. Tidigare jobbade han ma. Det är ett arbete som tar under 20 år som informatid, mycket har han samlat tionschef på Örebro kom-

mun, Banverket i Stockholm och Svensk Bomässa.

– Jag tyckte att jag hade gjort allt i informationssvängen.

Han bestämde sig för att doktorera i Göteborg och dela tiden mellan studierna där och undervisning i Örebro.

Vi pratar om hans karriärs utmaningar och mål.

– Det var en utmaning rent levnadsmässigt att dok-

Intervju 13

LÖSNUMMER NR 3 4 2013

torera. Man kommer från – De får väl tycka att jag är yrkeslivet och sänker sin lön en konstig typ. ganska ordentligt. Jag var 50 Ett välkänt signum som utår när jag doktorerade. märker PR-professorn bland Larsåke anser sig ha nått Örebrostudenterna är fleecesina mål. västen han Studenterna – När gärna bär jag började över skjorhar inte sett hade jag tan. mig för sista gången ingen tanke – Under på att bli mitt tidigare p r o f e s s o r. yrkesliv gick Då ville jag bli universitets- jag ofta omkring i kavaj. lärare.

Västen känns friare, säger professorn, idag iklädd en Yrket universitetsprofessor är blå väst. inte stressigt men det är inte Bland studenterna är det heller ett nio till fem-jobb. känt att datorer inte är något – Det går inte att sitta här han föredrar. på kontoret för att författa – Datorer är alldeles utoch läsa. Det springer för märkt men jag är ingen freak mycket folk här. Det får man sådär. Framför allt är jag inggöra hemma på kvällar och en nätmänniska. Jag hämtar helger. mycket information på nätet, Under vår intervju spring- men använder varken Faceer det ständigt både studen- book eller Twitter. ter och kollegor utanför konHan berättar att han inte toret. vill sitta framför skärmen –Jag är inte sådan så att ständigt och jobbar gärna på jag stänger dörren och begär andra sätt om det är möjligt. att studenterna ska boka tid.

– Webben är allt för prioDe får komma när de vill. riterad inom informationsUnder 20 minuter varje verksamheten. En bredare lunchrast tar Larsåke en mediemix med de traditiotupplur på en dyna under sitt nella medierna bör använskrivbord. das, predikar professorn.

– Många tycker det är Kanske mest känd är han knäppt men jag gör det. Man bland sina mediestudenter. är helt annorlunda efteråt.

Professorn är lite blygsam Det ryktas en del bland stu- och tror själv att han uppfatdenterna om tupplurarna men tas som snäll. professorn tar inte illa upp.

– Applåderna efter före-

Cirkeln Kultur

Barn och barnbarn

I varje nummer låter vi intervjupersonen berätta hur stor del av livet som ägnas åt vad, just nu.

Undervisning

Forskning

Orientering och dans

Information. Larsåke Larsson doktorerade när han var 50 år gammal. Innan dess arbetade han som informationschef på bland annat Banverket och Örebro kommun.

Det har blivit ett tiotal läsningarna är rent av geneforskningsprojekt under rande tycker jag.

Trotts den klädsamma karriären, både ensam och blygsamheten berättar han tillsammans med andra forsom vad han är mest stolt kare.

– Det mest omfattande över.

– Jag är nöjd över hur jag projektet gjorde jag ensam varit med och utvecklat PR- mellan år 2001 och 2005.

Projektet granskade den delen i medie- och kommunisvenska PR- och informakationsvetenskapen.

Han är också nöjd över de tionsbranschen och resultesex läroböckerna han skrivit. rade i två böcker.

Den blivande pensionären – Det behövdes svenska böcker i ämnet. De interna- tycker att det ändå känns tionella är alldeles för ameri- ganska skönt att pensionen närmar sig. kanska helt Det ska ju tyd– Jag enkelt. skulle dock Larsåke ligen bli något forthar under sin slags avtackningsjippo gärna sätta jobba långa karriär ett par år till, undervisat åtminstone studenter vid på deltid. flera lärosäten.

Larsåke håller just nu på – När jag är ute i näringslivet och träffar gamla studen- att revidera boken Tillämpad ter tycker jag att jag utbildat kommunikationsvetenskap halva Sveriges informations- till en fjärde upplaga. Just denna bok är grundlärobokår, banne mig.

Han berättar vidare att det ken på de flesta medie- och är många före detta studen- kommunikationsutbildningter som snabbt blir informa- arna i Sverige.

– Det blir vad jag får syssla tionschefer.

– En mycket bra utbild- med som pensionär, revidera ning beror det på, säger han mina böcker. Läroböcker lever bara fyra till fem år sen och skrattar förnöjt. krävs det att de förnyas. År 2005 var ett stressigt Någon ny bok verkar det år i karriären. Professorn inte bli som pensionär. drev då tre forskningspro– Jag har inte någon helt jekt vid sidan av den vanliga ny bok i tankarna, för närundervisningen. varande.

– Det var lite för mycket.

Det var på gränsen att jag Någon fest tycker den blygsamme professorn egentgick in i väggen.

ligen inte behövs för att fira pensionen.

– Det ska ju tydligen bli något slags avtackningsjippo för mig och professorkollegan Stig-Arne (Nohrstedt, reds. anm) som också slutar nu.

Larsåke är lite motsträvig när han erkänner: – Jag lär ju få gå.

Han berättar också nöjt att han fått föreslå två personer som kommer och håller ett anförande.

– Mina två gamla polare från Göteborg kommer. Vi studerade tillsammans och doktorerade i stort sett samtidigt.

Kontoret kommer bli svårt att fylla igen, fleecevästen kommer nog aldrig klä någon lika väl igen och läroböckerna kommer det slåss om i andrahandsbokhandlar. Än är ingen efterträdare utsedd men universitetet söker en ny lektor i PR som kan ta över.

– Studenterna har dock inte sett mig för sista gången.

Jag har fått förfrågan om att gå in som gästföreläsare till och från.

fakta Namn Larsåke Larsson Ålder 67 Bor Adolfsberg Familj Fru, fem barn och sex barnbarn Intressen Orientering och folkdans, gärna hambo

Special: C-uppsatser

Special: C-uppsatser

Special: C-u

LÖSNUMMER NR 4 2013

Foto: Privat

14 Reportage

Frågor. Materialet till Hanne Karlssons uppsats införskaffades genom intervjuer. Några kunde ske på engelska, medan andra gjordes med hjälp av en tolk.

Hanne studerar Kambodja Hanne Karlsson visste redan för flera år sedan att hon ville skriva sin C-uppsats utomlands. Nu har drömmen blivit verklighet och hon har precis kommit hem från sin Kambodjaresa, där hon undersökt decentraliseringen i landet.

– Jag visste att jag ville ha ett miljöombyte, säger hon.

Text: Elin Eriksson

Hanne har vistats nära fyra veckor i Kambodja, där hon varit för att skriva sin C-uppsats i statskunskap. Ämnet är decentralisering.

– Jag har försökt ta reda på hur människor blir delaktiga i politiken i landet.

Hanne började sitt arbete med C-uppsatsen redan vid terminens start i vintras. Till en början ägnade hon mycket tid till att läsa in sig på ämnet. Hon sökte upp intressanta områden, läste olika rapporter och mejlade med den svenska ambassaden. Innan hon reste bokade hon också in två intervjuer.

– Då hade jag något att komma ner till.

På plats bokade hon sedan in en rad andra intervjuer. De flesta av dem kunde ske på engelska, men till några av intervjuerna var hon

tvungen att ha med sig en tolk. Förutom att resa runt och prata med invånare på landsbygden, spenderade Hanne mycket tid på caféer, där hon satt och pluggade.

Många är omedvetna om att de bidrar

Att det blev just till Kambodja resan gick beror till stor del på att hon varit i landet förut. Hon berättar att hon redan vid sin förra vistelse pratade politik med flertalet invånare, och kände att landet skulle passa bra för det här ändamålet.

– Jag hade kontakter där sedan tidigare.

Innan hon åkte varnade en vän henne för att prata politik i Kambodja. Hanne berättar dock att hon aldrig var rädd för att prata med invånarna.

– Däremot var jag rädd när jag åkte ”moto” med en taxichaufför, säger hon och skrattar.

Hanne tycker att decentraliseringen i landet fungerat bra.

– Den politiska aktiviteten har ökat, även om många är omedvetna om att de bidrar till den.

Hon berättar också att utvecklingen gått långsammare på landsbygden och att det fortfarande finns problem där.

Nu väntar arbete med att analysera och sammanställa. Målet är att bli klar innan sommaren.

– Jag har suttit och skrivit hela dagen idag.

Fakta Namn Hanne Karlsson Ålder 28 Hemort Nybro Studier Samhälls- och beteendevetenskap Ämne för uppsats Decentralisering i Kambodja Metod för uppsats Kvalitativ metod, intervjuer Se fler bilder. På www.losnummer.se finns fler av Hannes bilder från Kambodjaresan.

uppsatser LÖSNUMMER NR 4 2013

Special: C-uppsatser

Special: C-uppsatser

Reportage 15

Bamse och Vargen i genusstudier När Vargens kusiner dyker upp skäms han över att han inte lyckats byta däck på bilen själv utan har fått hjälp av tjejer. Så ser det ut i en serie ur Bamse som analyseras ur ett genusperspektiv av mediestudenterna Catrine Andersson och Helena Jonsson.

Catrine lärde sig läsa med Bamse. Då var hon runt fyra år gammal.

– Jag försökte med Kalle Anka, men Bamse var bättre för där är texten i versaler. Även Helena läste Bamse som liten. När det var dags för C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap fastnade de för just denna starka seriebjörn. Resultatet blev att skriva om hur genus förstärks eller utmanas i sex avsnitt. De har valt ut dessa från hela Bamses historia, från år 1973 när första numret gavs ut och fram till nu.

När Lösnummer träffar uppsatsduon

Någon har frågat om vi verkligen läser på universitet

har de precis startat med den första analysen, efter att ha klarat av metod och teori. Först ut är serierutor med titeln Tuffa killar och svaga tjejer, utgiven år 1981.

– Mickelina, Nina Kanin och Brummelisa hjälper Vargen att byta däck på bilen, för han har misslyckats och fastnat under bilen, berättar Catrine.

De menar att det börjar bra och kan tyckas utmana normer, men sen ändras läget. Vargens kusiner kommer dit och retas över att tjejerna är där för att hjälpa. Det slutar med

Foto: Emma Glännström

Text: Emma Glännström

Historia. Catrine Andersson och Helena Jonsson tittar på Bamseserier från tidigast år 1973.

att de tackar Vargen för att de lärde dem att byta däck.

När de valde ämne för uppsatsen visste de att de ville skriva om något roligt, eftersom uppsatsarbetet pågår i tio veckor. De har dock fått några reaktioner på ämnet.

– Någon har frågat om vi verkligen läser på universitetet. Men serietidningar är ett medium lika viktigt som något annat. Bamse är med och formar bilden barnen får, säger Helena.

Kommentarerna har gjort dem ännu mer målmedvetna.

– Ämnet kan upplevas som lite oseriöst, men vi har en hög ambitionsnivå. Allt ska

vara genomtänkt och jag vill vara stolt över det vi lägger fram, säger Catrine.

När uppsatsen är klar ska de skicka den till förlaget som ger ut Bamse. De bad nämligen om att få se resultatet när Catrine och Helena mejlade dem för att få ut en tidning.

Fakta Namn Catrine Andersson och Helena Jonsson Ålder 23 respektive 27 Hemort Säffle respektive Växjö Studier Medie- och kommunikationsvetenskap Ämne för uppsats Serietidningen Bamse ur ett genusperspektiv Metod för uppsats Kritisk diskursanalys och semiotisk analys

Johan jämför kvarg med pulver Text: Emma Glännström

Syftet är att undersöka om den som tränar får samma resultat med naturligt protein, i det här fallet kvarg som är en sorts färskost, som med proteinpulver.

– Min hypotes är att det är lika effektivt med samma mängd protein, berättar Johan som läser tränarprogrammet.

För att undersöka saken har han tre testgrupper. Den första gruppen äter inget extra protein, den andra äter kvarg och den sista ett pulver. I sex veckor har de 21 personerna

Min hypotes är att det är lika effektivt

tränat enligt ett schema Johan har utformat.

Innan starten gjordes tester på maximal benstyrka, kroppsvikt, fettprocent och muskelmassa.

– Optimalt hade varit runt 30 personer, men det har varit 20 också i tidigare studier jag tittat på. Det ska bli intressant att se resultaten.

Foto: Emma Glännström

I sin uppsats i Idrott C undersöker Johan Nyman effekten av olika proteiner.

Fakta Namn Johan Nyman Ålder 24 Hemort Bollnäs Studier Tränarprogrammet Ämne för uppsats Effekt av proteiner för träning Metod för uppsats Kvantitativ metod

Träning. Johan Nyman läser tränarprogrammet.

16 Kultur & Nöje

LÖSNUMMER NR 4 2013

Per lever sin dröm genom musiken Per Bergquist driver musikaffären JAM och spelar gitarr i Örebrobandet Smash Into Pieces.

Bandet vann i början av året Millencolin Music Prize och är högaktuella med sin första platta.

Lösnummer har träffat Per och pratat om låtskrivande, Svenssonliv och studieåren på Örebro universitet.

Text: Ulrik Nilsson foto: Kajsa wikström

Våren har gjort sitt inträde i Örebro. Solen värmer, gruset har borstats bort och de ivriga mellanstadieeleverna erbjuder oss glatt att köpa majblommor. Det är som om ett tråkigt moln har lyfts av och ja, där under låg den sanna livsglädjen och inspirationen kvar. Det passar bra, för det är tid att möta upp med en mångsysslande skapare.

Vi kliver in på Järnvägsgatan 20, lokalen för musikaffären JAM. Per Bergquist står bakom disken och assisterar en kund. När han är färdig slår vi oss ner i några fåtöljer precis vid entrén. Bara dagar tidigare har Smash Into Pieces haft releasekonsert för sin skiva Unbreakable på Club 700.

– Vi har lagt ner väldigt mycket tid på den här skivan. Vi har spelat in den på egen hand och hade egentligen obegränsat med tid för det.

Smash Into Pieces är ett alternativt rockband med ett tungt och melodiskt sound.

– På Unbreakble finns låtar som har allt ifrån jättehårda metalpartier, till väldigt popiga delar. Det är jag, som har mina rötter i metalgengren, och Benjamin Jennebo, som kommer mer från pophållet, som skriver låtarna. Det har gett skivan en bredd.

Just nu är Smash Into Pieces mitt uppe i sin turné med Unbreakable. Per jämför själv sin uppladdning inför en spelning med en idrottares.

Blandat. Per Berquist är en av låtskrivarna på Smash Into Pieces debutalbum Unbreakable, där det finns både metal och popiga låtar.

King Diamond och Bullet spelar på Metallsvenskan

– Timmen innan tycker jag om att vara i min egna värld, lite som en hockeyspelare gör inför en match. Vi har lite olika rutiner i bandet, men strax innan det är dags att gå upp på scen brukar vi peppa tillsammans och lyssna på bra musik.

MUSIK. Den 24 och 25 maj är det dags för den två dagar långa fotboll- och hårdsrocksfestivalen Metallsvenskan. Sedan starten 2009 har Metallsvenskan blivit ett av de största evenemangen i Örebro.

Klara akter inför festivalen är bland annat King Diamond, Graveyard och Bullet.

Hösten 2004 flyttade Per från Ekshärad till

Örebro för att börja plugga till ljudingenjör på Örebro universitet.

– Jag har alltid varit intresserad av ljudteknik. Det började med att jag spelade in mina låtidéer hemma och sedan blev jag intresserad av att få det att låta bättre.

Men det var inte ett självklart val för honom att utbilda sig inom den inriktningen.

– Jag hade läst naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och kom in på biokemi på Chalmers. Men precis när jag hade fått lägenhet i Göteborg kände jag ”Nej, det här är inte vad jag vill.” Året därpå gick istället flyttlasset till Örebro och Per spenderade sina tre första år i staden som student.

– Jag studerade någonting som jag ville fördjupa mig inom och det fanns stor frihet att själv lägga upp hur man ville plugga. Det var den roligaste studietiden jag har haft.

Till en början var Pers mål att själv driva en studio och ha det som yrke. Men desto längre tiden gick, ju mer avtog den längtan.

– Om man ska kunna leva på att ha en studio måste man gå ”all in” och sitta dygnet runt. Det är ett ganska ensamt jobb.

När Per var nyutexaminerad ljuding-

enjör var planen att flytta till Göteborg. På den tiden var han medlem i rockbandet Closer och tyckte att Göteborg var en bra stad för den typen av musik.

– Men då såg jag att de sökte folk här på JAM och två veckor senare började jag.

Sedan dess har några år passerat, under vilka Per har blivit gitarrist i Smash Into Pieces och tagit över JAM. Han driver butiken tillsammans med Simon Karasov, en delägare som han är tacksam över att ha.

– Om jag hade haft ett vanligt jobb hade det aldrig fungerat. En typisk dag under de nio månaderna som vi har spelat in skivan har sett ut så här: jobba på JAM, gymma och hänga i studion till midnatt. Det är inte många timmar på dygnet som jag bara slappnar av.

I Pers livsdröm ingår mycket skapande eftersom han är låtskrivare.

– När jag skriver musik börjar jag alltid

Guror. Per driver JAM tillsammans med Simon Karasov.

Kultur & Nöje 17

Samtid

Fantasieggande konst i city

KONST. Sommaren 2013 kommer den internationella utställningen för samtidskonst, OpenART, för fjärde gången i rad, att hållas i Örebro. Den 15 juni till 1 september kommer Örebro stadskärna återigen att förvandlas med rebellisk och fantasieggande konst.

ESP. I butiken hänger gitarrerna på rad. Själv har Per spelat på ESP-gitarrer under flera år.

Det är inte många timmar på dygnet som jag bara slappnar av

med att göra musiken. Därefter skapar jag melodin, hur det är tänkt att sången ska gå, och väljer ett ämne efter det. Texten är egentligen det som jag inte tycker är så kul.

På frågan om vad Per gillar mest, själva skapandeprocessen eller att uppträda, får han svårt att välja.

– Båda två har sin charm. Det är så klart härligt att höra första inspelningen av en låt när den sitter, men att stå på scen och få publikens bekräftelse för någonting man har gjort, det är också grymt.

Det är uppenbart att tidsschemat för Per är tight, men han tycker själv att det är värt uppoffringen för att få syssla med det han älskar.

– Det blir inte så många tv-kvällar, men jag gillar det. Visst, ibland vore det kul att ha ett vanligt Svenssonliv, men när jag tittar tillbaka på livet ser jag hellre att jag har levt ut den drömmen jag hade.

Fakta Namn Per Bergquist Ålder 28 Kommer från Ekshärad, Värmland Lyssnar på Allt från E-type till deathmetal Favorithockeylag Färjestad Skulle helst vilja skriva en låt ihop med Chad Kroeger från Nickelback Gammalt Lunarstorm-användarnamn Dimex Favoritgitarr ESP. ”Jag har spelat på ESPgitarrer de senaste sju åren.”

Har varvat Final Fantasy 7

Foto: Press/OpenART

LÖSNUMMER NR 4 2013

Mer kultur och nöje?

På www.losnummer.se hittar du de senaste recensionerna av biofilmer, skivor, böcker och konserter.

Igenkänd. Kaninen är en av de mest kända konstverken som ingått i OpenART.

Talanger testar stand up

HUMOR. Återigen är det dags för Stand up for Örebro. Den 17 maj bjuder Örebro länsteater in publiken till underhållning av både erfarna och mindre erfarna stand upförmågor.

Bland kvällens gäster finner vi David Druid, känd från bland annat tv:s Extra!

Extra!

Konserter Årlig kulturfestival på campus

MUSIK. Musikhögskolans årliga kulturfestival går av stapeln den 4 juni. Under sex timmar kommer festivalen bjuda på cirka 50 olika konserter och föreställningar. Årets festival arrangeras för sjunde året i rad. notiser: Matilda Hamedanian

Stundtals tvekar publikens applåder, som om de är rädda för att bryta förtrollningen – Sanna Rosell recenserar Cirkus Cirkörs Knitting Peace. Läs på www.losnummer.se

18 Sport

LÖSNUMMER NR 4 2013

”Jag har hängt upp studierna på gympan” Höstterminen var minst sagt intensiv för Sofia Palmelius. Samtidigt som hon läste dubbla kurser på psykologprogrammet var hon landslagstränare i truppgymnastik och satsade för fullt mot EM. Men allt går med struktur, vilja och glädje.

– Det är klart att det var intensivt, men jag tycker det gick bra.

Text: Emelie Bröms

Foto: Press/Andreas Varro

Gymnastik i någon form har alltid varit en självklar del av Sofias liv. Det började när hon redan som tvååring följde med på sin mammas grupper i barngymnastik.

– Sen dess har jag varit i gympavärlden på något sätt.

Från början var det artistisk gymnastik som gällde innan hon gick över till truppgymnastiken. Det var där hon såg sin möjlighet att bli riktigt bra.

– Jag tyckte det var kul för att det var så många moment. Dels tävlingsmomentet, jag älskar att tävla och var alltid bäst på tävling.

Det var min grej. Det krävs också en typ av uthållighet, att man får den fysiska träningen utan att det är riktig konditionsträning.

Just viljan att hela tiden utvecklas var en stor motivationsfaktor i träningen.

– Man jagar nya volter i princip. Man vill köra lite mer, orka springa snabbare. Allt går

Jag älskar att tävla och var alltid bäst på tävling

Jag har haft som policy att jag inte ska plugga på helger

ut på att man vill klara den där volten. Jag gillar den tanken.

Så småningom fick hon också upp ögonen för ledarrollen. Först var hon hjälptränare i sin mammas grupp, innan hon som 15-åring startade och ledde sitt egna lag.

– Jag är jättemycket tävlingsmänniska och min grupp var inte tillräckligt bra. Jag ville vinna och jag såg hur man kunde göra. Så jag och en kompis startade en grupp.

Tränarsatsningen lyckades och med laget tog hon både JEM-, JNM- och JSM-guld samt medaljer på SM och NM för seniorer.

– Samhörigheten med gymnasterna har varit så kul, att få jobba med samma personer så länge.

Hennes lag var också anledningen till att det var Örebro universitet som gällde när hon skulle välja utbildning. Att flytta och lämna det var inte aktuellt. Att valet sedan föll på psykologprogrammet var också det ett resultat av gymnastiken.

– Vissa gymnaster går det jättebra för. Vissa är jättebra på träning men missar alltid på tävling och jag kunde inte förstå det där. Vad det är som händer.

Hon tycker inte att det har varit några problem att kombinera gymnastiken med studierna.

– Jag har behövt prioritera och bli duktig på att dels strukturera min tid, men också att hitta det viktigaste i kurserna jag har gått.

Utifrån föreläsningarna har jag valt i litteraturen, vad som är viktigt att läsa.

Dessutom känner hon att gymnastiken gett henne något att applicera kunskapen på.

– Jag har, till skillnad från många andra som kanske bara ägnar sig åt studierna, snarare hängt upp studierna på gympan. Om jag gått på en föreläsning så har jag kunnat koppla det till gympan och det har jag tyckt varit väldigt kul.

Ytterligare ett bevis på hennes tränar-

Klar. Sofia Palmelius tar examen från psykologprogrammet.

talang är uppdraget som landslagstränare.

Sverige har tidigare inte haft ett landslag i

truppgymnastik, utan klubblag har tävlat i de större mästerskapen för Sveriges räkning.

När så ett landslag skulle bildas inför EM 2012 fick Sofia en förfrågan från förbundskaptenen om hon ville gå in som tränare.

– Jag blev väldigt förvånad, men glad såklart.

Sofia var ansvarig för att planera, sätta upp mål och samordna satsningen. Laget skulle bli så bra som möjligt inför resan till mästerskapet i Danmark. Det slutade med en silvermedalj och besvikelsen i rösten är påtaglig.

– Vi ville vinna och det var väldigt nära.

Sedan EM i höstas har landslaget paus, men om och när det tas upp igen kommer Sofia återigen vara aktuell som tränare.

Under hösten skrev hon också sin D-

uppsats inom psykologi samtidigt som hon läste programmets valbara kurs.

– Jag var väldigt sugen på att komma ut.

Jag hade jobb där jag gjorde min praktik och fick större och större ansvar, så jag tyckte att jag redan var på väg att börja jobba.

När sedan en kompis befann sig i samma sits valde de att köra tillsammans. De började redan på våren och skrev under sommaren, så när höstterminen startade var de halvvägs in i uppsatsen.

– Jag har haft som policy hela utbildningen att jag inte ska plugga på helger, och jag kunde nästan hålla det.

I väntan på examensceremonin i juni och med gymnastiken på klubbnivå avklarad, kände hon att det var dags för något annat.

I Stockholm fanns många kompisar och en syster.

– Det var egentligen ett naturligt val, fast jag inte tänkt på det så innan.

Nu jobbar hon med organisationspsykologi och trivs, det är liknande uppgifter som de på jobbet hon hade i Örebro. Med flytten till Stockholm följde även förfrågningar om att bli tränare, men hon har sagt nej.

– Jag har varit noga med att jag ville pausa det nu och satsa på jobb. Men blir det landslag igen skulle jag göra det. Jag vill vinna.

Tävlingsinstinkten är ständigt återkommande och det märks att just det momentet i gymnastiken är något som lockar henne extra mycket.

– Gympan kommer säkert komma tillbaka igen, men inte nu och det känns konstigt men bra.

På frågan vad som är det bästa med gymnastiken blir hon först tyst och funderar en lång stund.

Sport 19

LÖSNUMMER NR 4 2013

– Samhörigheten. Att lära sig strukturera och planera, det har jag fått mycket gratis från gympan vad gäller hela livet. Lära sig att sätta upp mål för sig själv, få jobba med så många olika människor och få ledarerfarenheter.

Hon blir tyst ytterligare en stund innan hon tillägger: – Och att det varit så himla, himla kul.

Fakta Jag ville vinna

Namn Sofia Palmelius Ålder 27 Pluggar Psykologprogrammet Intressen Gymnastik, inredning, resor, shopping, tävla och träna, god mat Tränarmeriter Bland annat ett EM-silver, ett JEM-guld och två JNM-guld

“Nog för att det är coolt” SPORTKRÖNIKA. Sommaren är nästan här

vilket innebär att den vanliga ångesten över beach 2013 är påtaglig. Det är viktigt med sport och idrott. För hälsans skull. För ditt inres skull. För att det är coolt.

På femteplats kanske det enda sanna argumentet kommer. Nog för att det är coolt, men framför allt är det roligt. En enkel anledning som döljs bakom en massa fint hälsoprat.

Visst, nu för tiden förstår alla att det är bra för hälsan. Men du har aldrig så roligt som du har i alla de ögonblick du delar med dina lagkamrater. Eller med dig själv för den delen om du sysslar med en individuell sport.

Fotboll, alfapet och golf.

Sporterna är många. Emma Asplund ger sin förklaring till varför sport egentligen ska utövas.

Det mesta i dag görs för

att det är bra att ha på cv:t, alltid bra med erfarenhet.

Varför inte bara strunta i alla måsten för ett tag och göra något bara av den enkla anledningen att det är roligt?

Det bästa med sport är att det finns så många olika att välja mellan och alltså något för var och en.

Definitionerna av sport är många. Kroppsövning med fysisk aktivitet behöver inte stämma. Jag vet många som ser Alfapet som en sport på liv och död. Möjligtvis inte död men det gör ont att få en Alfapetbricka i ögat av en motståndare.

Jag har ägnat mig åt många sporter.

Foto: Press/Andreas Gustafsson

Några är jag inte stolt över. Jag hade aldrig kunnat bli nästa stora jazzdansare. Men en mamma vill vad en mamma vill.

Till slut fastnade jag för golf och fotboll.

En individuell sport där jag endast kunde skylla på mig själv när det gick dåligt. Detta gällde givetvis inte om det var något fel på peggen eller om bollen var sliten. Fotboll har jag hållit på med i 20 år med lite uppehåll de senaste åren.

Jag har nu äntligen hittat tillbaka. Nu till Pars FC och det är nästan lika roligt som för några år sedan när jag faktiskt kunde ta en tiometerslöpning utan att få blodsmak i munnen.

Så ta en paus från alla måsten och borden. Det finns många ”sportiga” aktiviteter på universitetet. Börja med en. Inte för att du måste utan för att det är så himla roligt.

Volter. När Sofia Palmelius själv tävlade var utveckling motivationen. Hon jagade nya volter. “Man vill köra lite mer, orka springa snabbare.

Allt går ut på att man vill klara den där volten. Jag gillar den tanken.”

Emma Asplund

StuDentkårenS SiDor

V

Dessa sidor produceras av Örebro studentkår

i har kommit långt, fruktansvärt långt och inget av det vi har åstadkommit hade kunnat genomföras utan alla engagerade medlemmar.

För mig är en studentkår något unikt. Unikt på det sättet att trots våra korta vistelser vid lärosätet lyckas vi åstadkomma så mycket inom så många olika områden, vare sig det är inom samhällsplanering eller välkomnandet av nya studenter, något som sätter otroligt

höga krav på både organisation och medlemmar. Studentkåren finns med överallt från beslut till genomförande, från finrum till handgriplig praktik. Vi är den organisation som ser till att utbildningen håller samma takt som resten av samhället eftersom vi vågar och kan ställa krav på vårt lärosäte, något som saknar motstycke i resten av vårt samhälle. För när det kommer till utbildning finns det inget som är viktigare än kvalitén. Att utbildningen inte bara ser till att studenten blir korvstoppad med information utan att utbildningen gynnar studenten som individ och möjliggör att studenten kan bli en del av det större samhället.

De senaste åren har varit har varit otroligt händelserika för Örebro studentkår, vi har haft många stora

utmaningar och åstadkommit stora förändringar både hos universitetet och i vår egen organisation. Vi har införskaffat ett riktigt kårhus, fått gehör för att fler bussar ska gå från och till campus, vi har lyckats få ÖBO att bygga nya studentbostäder, vi har fått universitetet att börja se över institutioner som har brustit i sin verksamhet.

Listan kan göras lång, längre än vad någon orkar läsa men det finns främst en höjdpunkt som jag skulle vilja lyfta fram extra, Örebro universitetets doktorander. att vara doktorand eller forskarstudent är speciellt, ena sekunden är du klassad som student i nästa är du

lärare. Men det som under åren har varit unikt är doktorandernas studiesociala situation. För doktorander har det funnits, främst, två olika anställningsformer. Den ena är en regelrätt anställning den andra ett bidrag.

Studentkåren har länge förespråkat att alla doktorander ska ha en regelrätt anställning av två anledningar. Ett en anställning medför att doktoranderna får ta del socialförsäkringens skyddsnät, två du är arbetstidsreglerad. Två viktiga tryggheter bidraget har bidragit till. Efter ett mycket långt och genomgående påverkansarbete beslutade rektor under vintern 2012 att inga doktorander får anställas med bidrag då universitetet hade påbörjat en utredning av doktorandernas situation, en utredning som med nästan all säkerhet kommer avskaffa bidraget som anställningsform för doktorander. Ett beslut som skapar både trygghet och stabilitet för alla doktorander vid universitetet och som inte skulle varit möjligt utan studentkårens påverkansarbete.

DoktoranDernas otrygga situation går lätt att applicera på resterande studenter, majoriteten går på bidrag

och vid sjukdom drabbas både individen och studierna kraftigt. Otryggheten är ett allvarligt hot mot studenternas rättigheter och kvalitén i utbildningen är något som vi redan idag jobbar med. För finns det någon organisation i Sverige som kan sätta stopp för denna otrygghet är det just studentkåren.

I snart två års tid har jag fått vara en del av Örebro studentkår, en tid jag aldrig kommer glömma. Nu är det

snart dags för mig att lämna över till min efterträdare, Louise Hammar. Hennes utmaningar kommer bli många och efter två år vet jag att de är svåra att förutsäga men jag är övertygad om att hon tillsammans med alla engagerade medlemmar kommer att överstiga alla hinder och fortsätta utveckla Örebro studentkår till den bästa student organisationen i Sverige.

Tack för ert förtroende.

Jacob Höglund

Dessa sidor produceras av Örebro studentkår

StudentkårenS Sidor

Tack för ett år av engagemang, jag ser fram emot ett år till!

Mina insikter efter snart ett år som studiesocialt ansvarig på Örebro studentkår tillsammans med vetskapen

om att jag får ett år till att påverka, driva och engagera studenter, men då i rollen som ordförande, ger mig fjärilar i magen och det går inte att sluta le. sen dag ett som student vid Örebro universitet har jag engagerat mig i Örebro studentkårs organisation.

Utöver extrajobb och studier har ideellt engagemang varit det jag brunnit för allra mest. Efter tre år tog jag därför steget och sökte tjänsten som jag bara kunde drömma om. efter långa dagar av väntan hörde de av sig. Jag hade fått tjänsten som studiesocialt ansvarig. Jag fick tjänsten

som innebar att jag skulle få jobba heltid med engagemang. Den känslan går inte riktigt att beskriva. Jag var extremt peppad, glad och fylld av energi. Efter tre veckor av överlämning med dåvarande studiesocialt ansvarig fick jag äntligen sätta mig på kontoret. Mitt kontor. Jag skulle äntligen få lägga ner hela mitt hjärta och själ för det jag brinner mest för, studenternas engagemang, på heltid. det soM präglat detta år är möten med olika människor, både studenter och personer på universitetet men

framförallt möten med alla engagerade i vår organisation, alla kåraktiva.

Vår, Örebro studentkårs, organisation är stor och har en betydligt större bredd än vad jag kunnat föreställa

mig innan jag började som studiesocialt ansvarig. Listan över vilka delar vår organisation består av blir lång med vårt högst beslutande organ FUM (fullmäktige), kårsektioner, skyddsombud, utbildningbevakare, studentrepresentanter som sitter med överallt på universitetet och för vår, studenternas, talan. Vi som jobbar centralt, faddrar, generaler, introduktionsansvarig, kårstyrelsen, kursrepresentanter, sexmästerier, kårhuspersonal och självklart de som vår organisation består och är uppbyggd av; kårmedlemmar. insikten i hur bred vår organisation är, har lett fram till min vision. En vision att binda samman organisationen.

Att stärka vår interna organisation och göra studenters engagemang ännu mer givande. Att stärka vår studentröst!

För att kunna påverka, förbättra och öka studentinflytandet. detta ska genomföras genom samverkan, samhörighet och samkväm. Att vi arbetar för att arbeta tillsammans.

För det är vi som gör det här tillsammans. Tillsammans kan vi bli Sveriges bästa studentorganisation!

Louise Hammar Studiesocialt anvarig 12/13 & Ordförande 13/14

22 Synpunkt

Vad tycker du?

Skicka din insändare till losnummer@losnummer.se.

LÖSNUMMER NR 4 2013

Kommenterat på webben FRÅGAN Intervju med Louise Hammar om planerna för Örebro studentkårs framtid

IT-avdelningen mötte studenter Aron

cccccc

En god idé kring samarbete med studentföreningar skulle kunna vara att svara på meddelanden man får på Facebook angående studentföreningar.

Louise

Hej Cccccc!

Det har du/ni en poäng i och jag ber om ursäkt om jag missat att svara på något meddelande på Facebook. Dock är det så att jag först och främst använder mitt Facebookkonto för privat syfte. Detta för att undvika förvirring samt hålla isär privat och arbete.

Det finns tre andra sätt att kontakta mig och det är via mail studsoc@orebrostudentkar.se, telefon 0709 39 99 29 eller så är de som vill varmt välkomna in till mitt kontor inne på Örebro studentkårs kansli.

Då jag inte vet vem du/ni är får ni mer än gärna kontakta mig på något av dessa sätt så ska jag svara på era frågor.

Ha en fortsatt trevlig dag nu!

Så vi slipper att behöva ta bort filer för att kunna logga ut?

Hoppas att de fixar det. Satt där idag och stötte på ett fel som hade kunnat förstöra det arbete jag och min kompis hade gjort under dagen.

David

Catrine

Vad kommer det sig att Lösnummer så flitigt rapporterar kring Sobras verksamhet, och då framhäver deras nyvalda styrelse men inte andra sektioners?

Emma Glännström

Vi jobbar så fort och så mycket vi kan.

Nu finns en artikel uppe även om Corax styrelseval.

I övrigt så är Sobra flitiga med att mejla oss om sina event, vilket gör det lättare för oss att snabbt rapportera. Alla sektioner har samma möjlighet att mejla oss, vilket vi informerar om vid terminsstarter. Ni är välkomna att mejla på losnummer@losnummer.se

Håller du med? Håller du inte med?

Kommentera du också på www.losnummer.se

Månadens webbfråga

I detta nummer berättar Sesam om sitt mentorskapsprojekt. Vad tycker Örebros studenter om idén med en rådgivare att bolla frågor med?

Och hur vanligt är mentorskap för studenter? Lösnummer frågar.

Så vi slipper att behöva ta bort filer för att kunna logga ut nu? Bra!

Sobras nya styrelse vald

Ni får mer än gärna kontakta mig på något av dessa sätt

Har du en mentor?

Ludwig Wiss, ekonomi. − Nej, jag har ingen mentor men skulle kunna tänka mig att ha det. Den kan vara bra att vända sig till vid frågor om jobb och CV.

Emelie Thor, musiklärarutbildningen. − Vi har individuell undervisning på Musikhögskolan, vilket fungerar bra.

Men mentorskap skulle också vara en bra idé.

Michael Lundin, systemvetenskap. − Jag har haft en mentor. Det är bra, men kommunikationen är viktig så att båda parter vet vad mentorskapet ska handla om.

Amanda Forsberg, socionomprogrammet.

– Nej, jag har ingen mentor och skulle inte vilja ha det på grund av tidsbrist. Men det är förstås alltid bra med feedback och någon att vända sig till.

Vad tycker du?

På www.losnummer.se ställer vi frågor om allt möjligt, rösta!

text och foto: Sanna Rosell

Till sist 23

LÖSNUMMER NR 4 2013

Simon Holmström om den berusande friheten:

“Leker du fortfarande i sandlådan?”

KRÖNIKA. Jag lekte i sandlådan rätt länge.

Att få total makt över sin lilla fyrkantiga SimCity-stad överglänste mycket annat i mina barnaår.

Men efter en tid kom sandlådan att bli en skamfylld plats. ”Simon, leker du fortfarande i sandlådan?”

Vi är alla nyfikna som barn. Fast någon-

stans på vägen mot vuxenheten försvinner den bedårande, nyfikna känslan av att få reda på nya saker om sig själv och saker omkring en. Sakta men säkert socialiseras vi in i en värld där vi antas förstå hur vi ska bete oss lämpligt och korrekt.

Vissa saker är inte accepterade längre. Vi måste förändra oss.

Vi får inte kladda med fingerfärger längre.

Vi får inte springa och glatt hoppa runt på gatan längre. Vi får inte gråta öppet längre, speciellt inte män. Vi får inte heller använda kiss- och bajsskämt längre. Vi måste sätta på oss en tvångströja. Vi måste växa upp.

”Varje barn är en konstnär, problemet är

bara att förbli det som vuxen”, sa Picasso.

Att vara barn som vuxen tror jag handlar om att fortsätta ha den där drivkraften som heter nyfikenhet. Mycket av konstnärskapet ligger i att våga tänja på gränserna och att se saker för den första gången fast vi sett dem flera gånger förut. Vi betraktar världens alla fenomen som ett barn gör.

Tänk om vi också helt oväntat skulle skratta åt tandkrämsreklamerna, leka med leriga hundar, gå på teater och gapflabba när det annars är tyst, busa med busschauffören, plocka blommor åt läraren och glatt blåsa ut ljusen på födelsedagstårtan och få grädde på näsan? ”Väx upp för fan”, är ett förekommande

uttryck hos ungdomar. ”Jag försöker” vore ett lämpligt svar. För att växa upp är ju inte bara en biologisk process.

Jag har inte slutat att leka i sandlådan, i alla fall mentalt sett. Den berusande friheten

Annons

Simon Holmström extrajobbar vid sidan av studierna som läxhjälpare och får ofta väldigt barnsliga frågor att svara på.

Men barn kan ställa de mest komplicerade frågorna i bara några meningar och extrajobbet blir en filosofisk utmaning.

att utnyttja sina barnsliga, kreativa förmågor skulle jag säga präglar alla mina dagar.

Ja, livet borde vara mer som en sandlåda; ett ställe där vi får möjligheten att själva utforma det vi egentligen vill bygga upp.

Så vi backar bandet. Mina kompisar samlar sig runt mig. ”Simon, leker du fortfarande i sandlådan?”

Nu ser jag upp på dem med ett stort leende. ”Ja. Vill ni vara med?”

Annons

Universitetskyrkan

Studentrabatt på undersökning

Det kostar inte en förmögenhet att gå till tandläkaren. Särskilt inte om man är student.

Nu erbjuder vi nämligen alla studenter som har Mecenat- eller Studentkortet en ordentlig rabatt på undersökning. Exakt hur stor rabatten blir beror på hur mycket du har i tandvårdsbidrag, men för de flesta handlar det om hundralappar.

!

Välkommen till Universitetskyrkan!

Vi anordnar bl.a. öppna föreläsningar, retreater, akademisk stickcafé, själsgympa, sorgegrupper och gudstjänster.

Enskilt samtal med präst, pastor eller diakon är vårt stående erbjudande.

Vi finns vid stilla rummet ovanför Forumrestaurangen!

Gilla oss på facebook.com/ukorebro

universitetskyrkan.se/orebro

Gillar du att teckna serier?

Inför hösten söker vi en serietecknare. Intresserad?

Mejla ditt arbetsprov till losnummer@losnummer.se

Läs mer på orebroll.se/folktandvarden.

Eller ring direkt – 019-602 67 60.

Posttidning B Lösnummer Fakultetsgatan 3 702 81 Örebro

Håll dig uppdaterad om ditt campus på www.losnummer.se

Gilla Lösnummer på Facebook Följ @losnummer_se på Twitter