De sår med tårar och skördar med jubel
Pastor Khasan blev stämplad som terrorist i sitt hemland och förbjöds att dela evangeliet men inget kunde tysta honom. I dag är han borttagen från ”svarta listan” och tränar lärjungar.
Ledare
Emre jobbar för att fler ska våga tro och hitta gemenskap i en församling.
Aldrig ensam i tjänst för Gud
Allting började med att Oleg och hans familj öppnade upp sitt hem i Sibirien.
Pastor Andrey har blivit misshandlad och utesluten ur gemenskapen i samhället, men håller fast vid sin tro.
Himlens evangelium till Yunnan
Hej där Thomas Lahti
Möt Ljus i Östers nye direktor.
Stämplad som terrorist
Pastor Khasans namn var på terroristlistan. Det var jämt förhör hos polisen och ofta satt han på samma förhör som riktiga terrorister.
När Herren kallar
Ljuset sprider sig
Ljuset lyser i öster och har det senaste seklet spritt sig bland många onådda folk.
Eugene Bach menar att man påverkar samhället positivt genom att vara kristen.
Ljus i Öster är en allkristen missionsorganisation som grundades 1903. Vi arbetar för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar vi också med att främja religionsfrihet.
Så här kan du ge gåvor:
Inom Sverige
Bankgiro: 9003625
Swish: 123 900 36 25
Från utlandet
Inbetalning till EURO-konto
IBAN: SE11 6000 0000 0000 4671 6319
BIC: HANDSESS
Övriga inbetalningar från utlandet
IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782
BIC: HANDSESS Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ändamål.
Ansvarig utgivare Thomas Lahti thomas.lahti@ljusioster.se
Redaktör
Sirle Körvits sirle.korvits@ljusioster.se
Upplaga
7 000
Produktion/layout
PW Design AB
Tryck Kontorsrutin AB, Örebro
Adress
Gårdsfogdevägen 16 168 67 Bromma
Kontakt
Tel: 08564 840 40 Epost: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se
Org. nr
8020030972
Omslagsfoto Adobe Stock
En mors böner, hur mycket är de värda? Går det ens att värdera? I mitt liv har de varit ovärderliga. Jag är uppvuxen med en bedjande mor, jag har många minnen av att se henne framför en uppslagen Bibel utgjutandes innerliga böner med tårarna rinnandes ner för sina kinder. Som liten pojke kunde jag ofta höra hur hon bad för alla i familjen, hon nämnde oss var för sig vid namn och när hon kom till mig så kändes det som att jag blev inlindad i bomull. Jag är så tacksam för att jag fått nåden att uppleva detta. Jag har alltid känt mig buren av hennes böner och inte minst längre fram i livet när jag var på missionsfältet i Indien, Tadjikistan och Kina tillsammans med min fru Anna och barnen.
DET HÄR ÄR MIN FÖRSTA ledare för Ljus i Öster. Jag är så glad och tacksam för nåden och möjligheten att få gå in i uppgiften som direktor. Ledaren vill jag ägna åt att lyfta fram min älskade mor Auli
Lahti som har nått den aktningsvärda åldern av 95 år. Auli växte upp i
Tornedalen i en liten by utanför Pajala som heter Kaunisvaara. När hon
växte upp fanns det inte så många kristna i det området. Auli var den första
i sin familj som tog emot
Jesus som sin frälsare.
När hon var nitton år, blev
hennes åttaårige lillebror
Tage ihjälsparkad av en häst och det gjorde att hon
Varje gång jag
mor så
i mitten hängde Jesus. Där och då bestämde hon sig för att bli en kristen och följa honom.
AULI HAR NU LEVT ETT långt liv, varit med om krig, hög- och lågkonjunkturer, sett världsledare och statsministrar komma och gå. Hon börjar nu närma sig slutet av sitt jordiska liv och varje gång jag träffar henne så tittar hon på mig med sina kärleksfulla bruna ögon och säger: ”Thomas, det enda som håller är Jesus!”
Jesus förvandlade Aulis liv, han hörde hennes bön efter grusvägen mellan Kaunisvaara och Pajala. Jesus förvandlade mitt liv när jag vid tretton års ålder böjde mina knän och öppnade mitt hjärta för honom på sommarlägret i Arnemark, utanför Piteå, och det är denne Jesus som vi på Ljus i Öster vill att så många människor som möjligt ska få höra talas om. Det är därför vi sträcker oss ut till onådda folkgrupper, de som aldrig hört, så att även de ska få möjligheten att höra och bli förvandlade av Jesus som är världens Ljus och Frälsare.
Tack för att ni står med oss och hjälper oss i detta viktiga arbete!
Ljus i Öster fyller 120 år och det vill vi fira tillsammans med alla som har ett hjärta för att nå de onådda. Den 21 oktober blir det fest och du är välkommen! Läs mer på sidan 27.
började söka efter meningen med livet. Hon besökte ett möte som pingstvännerna anordnat i Pajala på 40-talet och på väg hem, cyklandes de tre milen längs grusvägen, kom hon till en uppförsbacke. Helt plötsligt fick hon för sitt inre se tre kors och på korset
THOMAS LAHTI Direktor, Ljus i Öster
träffar
tittar hon på mig med sina kärleksfulla bruna ögon och säger:
”Thomas, det enda som håller är Jesus!”
TEXT: SIRLE KÖRVITS • FOTO: MARCUS FURINGSTEN
Många är rädda för att bli kristna på grund av familjens reaktion. Emre jobbar för att fler ska våga tro och hitta gemenskap i en församling.
Emre jobbar i Turkiet med att starta nya församlingar och evangelisera via radio. År 2006 började han arbeta som pastor på heltid och några år senare planterade han en församling i Izmit, i närheten av Istanbul. Han drevs av nöden att det bara fanns en kyrka i denna stad med två miljoner människor. När Emre sedan några år efter det flyttade till Istanbul för att starta radioverksamhet och plantera nya församlingar, tog en lokal broder över arbetet i Izmit. Emre startade en ny kyrka 2019 i Istanbul och de fick möta många svårigheter under pandemin, men nu växer församlingen och har idag 22 medlemmar. Hans fokus är radion och församlingsplantering.
TURKIET ÄR ETT ONÅTT LAND med endast 0,03 procent evangeliskt kristna, enligt Joshua Project. Med en befolkning på omkring 85 miljoner, där islam är den absolut största religionen, finns det ett enormt jobb att göra för de få kristna i området.
Emre berättar:
”Jag skulle säga att ena halvan av befolkningen är icke-troende och den andra halvan är radikala muslimer. Jag har blivit dödshotad för att jag berättar om Jesus. Två personer, tillhörande en större grupp, infiltrerade kyrkan som jag startade i Izmit. De hade varit hemma hos mig och lekt med mina barn, vi hade en fin gemenskap. Men en dag försökte de alltså döda mig. Det finns grupper inom islam som inte vill att vi evangeliserar och myndigheterna är inte positiva till oss heller.”
Ett stort problem är att många är rädda för att gå till kyrkan, eftersom man fruktar familjens reaktion. Via radioprogrammen kan Emre och teamet dela vittnesbörd från människor som har blivit frälsta. När de kristna delar med sig av egna vittnesbörd, kan de som lyssnar få mer mod till att ta steget fullt ut och våga gå till en församling. Kyrkan som Emre leder ligger på en fin plats nära havet och en stor lokal park. Många människor rör sig i området och han vill göra allt för att dra uppmärksamhet:
”Jag gjorde en stor skylt som vi placerade på framsidan av kyrkan, så att många kan se den. Det uppmärksammades i tidningen, där reportern skrev: ’Den kristna kyrkan startar ett krig mot vår kultur, var är polisen och varför gör de ingenting?’ Jag prisar Herren för att det går bra för kyrkan, vi växer med nya troende varje år”, säger Emre.
RADIOARBETET HAR DÄREMOT mött många utmaningar. Dels har det varit svårt att få in tillräckligt med medel för att driva kanalen, dels stängde myndigheterna ner den för att de saknade rätt tillstånd. Efter mycket jobb har Emre nyligen fått tillstånd att driva radion igen och de har hittat en lokal att hyra för studion. De har många som lyssnar, via hemsidan är det över 7000 personer och sedan ytterligare ett antal via Youtube som Emre inte kan ta fram statistik på. Många har också under 2022 börjat ta kontakt med kanalen genom social media. Lyssnarna har dessutom möjlighet att ta kontakt med dem via telefon. Ofta börjar samtalet med att ge svar på frågor som kan uppstå och målet är att slussa dem vidare till lokala kyrkor. Under 2023 hoppas Emre på att fler människor får hjälp med att hitta till en lokal församling.
”Be för Turkiet. Det finns 81 städer i landet och många har inga kyrkor alls. Be för att vi kan dela evangeliet och bli uppmuntrade av Gud”, avslutar Emre.
Jag har blivit dödshotad för att jag berättar om Jesus.
En hel familj blev troende när Oleg satsade på att starta en hemförsamling i Sibirien.
Församlingar i Sibirien växer fram och fler och fler människor, som aldrig hört om Jesus, nås av evangeliet. Ljus i Öster har haft möjligheten att få stå med och stötta i inledande stadiet av flera församlingsplanteringar. En av flera etablerade församlingar i vårt nätverk i Sibirien startades och leds av Oleg. Han skriver till oss om den stora längtan att få nå fler människor och nämner hur viktigt det är att hålla fast vid missionsbefallningen. Deras stora böneämne är att hitta en fulltidspastor som ska leda församlingen så den håller ihop och fortsätter sprida evangeliet om Jesus.
Allting började med att Oleg och hans familj öppnade upp sitt hem och började samla till gudstjänster tillsammans med människor i närheten. Människor kom till tro och utifrån detta har församlingen vuxit och mynnat ut i flera verksamheter. Verksamheter som söndagsskola, socialt arbete och regelbundna böne-och bibelstudiekvällar,
utöver söndagsgudstjänst, har blivit del av församlingens vardagsrutin. Det har varit fokus på att vid olika tillfällen betona vikten av att bygga upp församlingen tillsammans, och det har de gjort utifrån olika bibliska material om församlingsbygge. De försöker nå människor på nya sätt och har därför startat en egen Youtube-kanal. Där når de ut med olika budskap och predikningar, vilket ger en spridning av Guds ord även till de människor som inte har möjlighet att ta sig till en gudstjänst eller ett bönemöte. De inspireras av olika högtider som teman och har blivit förvånade över hur många som har nåtts av filmerna. Olegs son använder sig också av Youtube-kanalen och försöker hitta på nya, kreativa sätt att berätta om Jesus via filmer som han publicerar. Detta är något de vill satsa ännu mer på för att nå ut med evangeliet.
DET FINNS EN LÄNGTAN och ett driv i församlingen som möjliggör att Gud kan få beröra nya människor och tala in i deras hjärtan. Och det är fantastiskt att få höra att församlingen blomstrar; många människor kommer till tro eller får påbörja sin resa mot att lära känna Jesus och upptäcka vem han är. Nyligen har alla från en
och samma familj fått höra om Jesus och de tog emot honom som Herre i sina liv. Nu är hela den familjen engagerad i olika delar av församlingens arbete och tillsammans med Oleg och flera andra sprider de Jesu ord och kärlek till människor som aldrig tidigare har fått höra om honom. Det finns även ett samarbete med andra församlingar i närheten för gemensamma projekt.
NÄR ETT ARBETE BLOMSTRAR är det lätt att tro att allt fungerar enkelt, men ingenting vi gör i Guds rike står utan utmaningar. Början av 2022 var en intensiv period för Oleg och hans familj. Alla samlingar och verksamheter i församlingen hölls i deras hem och det var också just familjen som var ansvariga för allting. Det började bli tungt för dem att vecka efter vecka stå ansvariga för
hela församlingens arbete. Efter en tid av slitsamt jobb och bön till Gud om att få en mer hållbar vardag blev de väldigt lyckliga över att Gud manade på församlingsmedlemmarnas hjärtan. Inte bara att Gud talade till dem utan också att de agerade på Guds tilltal. Medlemmar tog initiativ och började kliva in i uppgifter och axla ansvar och ledarskap i olika delar av verksamheterna. Nu är arbetet mer jämnt fördelat över medlemmarna och allt ansvar ligger inte enbart på Oleg och hans familj.
Det är en påminnelse om att vi aldrig står själva i tjänst för Guds rike utan vi är beroende av varandra. Tillväxt är fantastiskt men det innebär också att det kommer nya utmaningar och situationer där det blir viktigt att inte agera ensam utan se till att den kristna gemenskapen bär bördorna tillsammans. För visst är det så Paulus uppmanat oss: Vi behöver bära varandras bördor för att vi lever tillsammans och har möjligheten att påverka varandra. Oleg och hans församling visar hur det ser ut när Guds kärlek drar igenom och får bära frukt i människors liv.
Tillväxt är fantastiskt men det innebär också att det kommer nya utmaningar.Gud berör människor i Sibirien och många kommer till tro.
Pastor Andrey har hållit fast vid sin kristna tro, trots att han har blivit misshandlad, stämplad som en förrädare och utesluten ur gemenskapen i det muslimska samhället.
Pastor Andrey bor och arbetar i ett centralasiatiskt land och är ansvarig för oregistrerade församlingar i många områden i regionen. Han berättar:
”Gud gav mig en uppenbarelse när jag blev pastor. Vid den tiden fanns det kyrkor i endast tre områden där jag bor, men Gud sa till mig att det ska bli kyrkor i elva områden till.”
Sedan dess har de startat ytterligare två kyrkor och nu finns det församlingar i fem områden. De arbetar aktivt för att nå ut till fler och teamet besöker två områden varje vecka. Tolv evangelister leder arbetet och Ljus i Öster stöder tre av dessa. Varje fredag har de faste-och bönedag, då de ber för alla områden och folken som bor där.
”Det är inte alltid vi lyckas, ibland tas vi emot men ofta är vi inte välkomna. Trots det har fjorton personer blivit frälsta den senaste tiden. De är i alla åldrar, både unga och äldre. En av de nyfrälsta är en 85-årig kvinna. Äldre människor orkar ofta inte göra alla de fem muslimska bönerna om dagen som islam kräver och är mer öppna för evangeliet”, säger Andrey och visar stolt upp bilder på de nya troende.
ANDREYS VÄG MED GUD har varit turbulent. Det syns många ärr i hans ansikte. Han har varit arresterad fyra gånger på grund av sin tro. Han har blivit slagen, förolämpad och pressad i upp till ett halvår i sträck för att avsäga Kristus. Andrey blev också svartlistad som innebar att han inte fick lämna landet. Även bland vänner blir kristna ofta uteslutna. Han berättar:
”När en vän till mig dog, som var muslim, blev jag utkastad från begravningen eftersom alla visste att jag är kristen. Jag har blivit misshandlad med pinnar av mina släktingar för min tro. När jag gifte mig och min fru blev gravid, fick hon problem med blodtrycket och i njurarna i den nionde månaden av graviditeten. Barnet dog. Det var ingen som kom till begravningen. Ingen hjälpte mig att
begrava mitt barn, det var bara jag och min pappa. Mina släktingar sa att barnet dog för att vi är förrädare.”
Efter detta fick frun problem med ett ben som slutade att fungera. Läkare ville amputera benet och Andrey och hans fru visste inte vad de skulle göra. De hade förlorat ett barn, skulle hon nu behöva förlora ett ben också? Andrey blev försjunken i sina tankar och klockan tre på natten gick han till en kyrka och bad. I den stunden kände han hur Gud tröstade honom. När det blev morgon, ringde frun till honom och Andrey trodde att läkarna redan amputerat benet, men hon mådde bra. Andrey var förvirrad och frågade: ”Men hur är det möjligt? Du har varit sängliggande i tre månader.” Hon svarade: ”Gud helade mig.”
PARET FÖRSÖKTE FÅ BARN i många år efter det, men lyckades inte. Samtidigt fick de höra av andra att de var fördömda. Men efter fem år blev Andreys fru gravid igen och de fick en dotter. Läkarna varnade att hon inte får föda igen på grund av hennes hälsa, att det skulle vara livsfarligt för henne, men två år senare födde hon en son. Sakta började relationen till grannarna att förändras och under de senaste åren har folk börjat se annorlunda på dem och andra kristna.
De skulle få ett tredje barn men frun fick problem med hälsan igen. Detta på grund av det dåliga dricksvattnet i området. Det är många kvinnor som får problem med njurar av vattnet. Många bad under hennes tredje graviditet, men i den sjunde graviditetsmånaden förlorade hon barnet. Det var en svår operation som tog över fyra timmar och läkarna var osäkra på om hon skulle överleva. Sakta är hon på väg att bli bättre.
REGIONEN HAR STORA PROBLEM med dricksvattnet som har dålig kvalitet och Ljus i Öster har varit med och gett stöd till att gräva en brunn. Brunnen har också blivit en viktig del i att många människor har samlats och församlingen har kunnat berätta om Jesus för dem. Vanligtvis är det bara de rika som har en brunn och de säljer vattnet men församlingen byggde en egen brunn för att ge rent vatten gratis till folket. Från den dagen förändrades relationerna mellan dem och människor i området. De fortsätter med att bygga brunnar som samlar regnvattnet och ser att folket uppskattar initiativet väldigt mycket.
”När man ger gratis vatten till de fattiga, är de tacksamma och blir positivt inställda till oss kristna.”, avslutar Andrey.
Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.
Jag har blivit misshandlad med pinnar av mina släktingar för min tro.
De lokala hjältarna arbetar uthålligt för att minoritetsfolken i Kina ska få läsa Bibeln på sitt eget språk.
Yunnan, som betyder ”söder om molnen”, är en provins i sydvästra Kina. Det bor över 45 miljoner människor där och området är känt för sin etniska mångfald. Bland alla provinser och autonoma regioner i Kina är det i Yunnan som det finns flest antal etniska grupper. Av landets 56 erkända folkgrupper, finns 26 etniska minoriteter i Yunnan.
Ljus i Öster stöttar bibelöversättning till minoritetsspråk i Kina, samt produktion och distribution av Biblar, i Yunnanprovinsen. Alla de etniska minoriteter som bor i området har egna talade språk och många har även eget skriftspråk. Dessutom har nästan varje etnisk grupp i Yunnan sin egen religion som länge har varit en del av den nationella kulturen. Det finns omkring 500 000 kristna bland dessa etniska minoriteter och de flesta till-
hör folkgrupperna Miao, Lisu, Yi, Jingpo, Wa, Dai, Hani, Nu, Han och Lahu.
”Under de senaste hundra åren har många utländska missionärer sått frön i detta land och fört himlens evangelium till Yunnan. Arbetet har skördat frukt av omkring en halv miljon människor. Även om evangelisationsarbetet är svårt, har Guds nåd och välsignelse aldrig upphört för att öka antalet översättningar av Bibeln till etniska minoriteter. Att få läsa Bibeln på sitt eget modersmål ger människor en möjlighet att förstå evangeliet på ett korrekt sätt”, säger våra nationella medarbetare, Rosshur och Joseph.
UNDER DE SENASTE ÅREN har stöd från Ljus i Öster gått till att, bland annat, sprida biblar till Miao-och Lisufolken och även till bibelstudier på deras språk. Dessutom har vi stöttat undervisningsgrupper för kvinnor från flera etniska minoriteter för att studera Bibeln. Stöd har också gått till att genomföra pastorsutbildning för dem som ska
jobba med folkgruppen Miao i församlingar. I Yunnan finns det ett krav på att 80 procent av personalen i församlingar som tillhör etniska minoriteter, måste kunna sitt eget språk eftersom många äldre och även medelålders människor i etniska minoritetskyrkor inte förstår kinesiska. Det finns 896 000 människor tillhörande folkgruppen Miao i Yunnan och ungefär 50 000 av dem är kristna. Miao-kyrkorna ligger oftast i avlägsna bergsområden och det reflekterar också deras levnadssätt. Till exempel finns det många äldre människor som aldrig har varit i städerna.
I TAKT MED ATT RELIGIÖSA aktiviteter starkt begränsas i Kina, samtidigt som den digitala kommunikationen tar över och i många fall ersätter människors sociala fysiska kontakter, är församlingarna i Yunnan särskilt oroade över barnens situation.
”I de flesta fall kan föräldrarna tillgodose barnens materiella behov, de vet vilken mat de ska äta och hur man
klär sig varmt. Men ofta kan de inte se de andliga behoven som barnen har, de ser inte hur det ligger till med deras hjärtan. Det gör att många barn saknar drömmar, de läser inte böcker och börjar arbeta vid femton-eller sextonårsålder, direkt efter att de avslutat den obligatoriska grundskolan. Många barn har inte heller någon förståelse för sitt eget värde och saknar en mening i livet”, säger Rosshur och Joseph.
DET FINNS EN DIMENSION till av problemet. 80 procent av församlingarna i Yunnan har medlemmar som är över 65 år gamla. Detta är ganska vanligt i hela Kina, men påverkar landsbygdens kyrkor extra hårt. Därför jobbar våra medarbetare med att få föräldrarna uppmärksamma på sina barns andliga behov och tro. Samtidigt vill de utveckla barn-och ungdomsarbete i kyrkorna. De säger: ”Kyrkans verksamhet har aldrig bedrivits på ett sätt som intresserar barn och unga. För att tron ska ha en möjlighet att gå i arv, vill vi också tjäna barnen i Yunnanprovinsen. Samtidigt vill vi ändra ett gammalt syn-och tankesätt om kyrkan, så att den blir mer nutida och ägnar mer uppmärksamhet åt unga människors själar.”
Av den anledningen driver de även socialt arbete och tjänar bröder och systrar i församlingen med praktiska saker. De vill få pastorerna att se värdet i socialt arbete, eftersom det har en viktig plats inom kristendomen. Kyrkans uppgift är inte enbart att predika, utan att gå ut för att evangelisera i olika byar, göra goda gärningar och vara nyttiga för samhället och genom det förhärliga Herrens namn samt göra det lättare för människor att ta emot evangeliet. Under de senaste två åren har församlingarna främjat arbete inom hälsa-och hygien, ungdomsarbete, katastrofhjälp och fattigdomsbekämpning. Eftersom de flesta pastorer saknar professionell kunskap om socialt arbete, har församlingarna genomfört en utbildning för dem som deltar i socialt tjänande. Det finns finansiella behov för att kunna utveckla arbetet vidare, som kyrkan än så länge inte klarar av att bära själva.
”Vi ber våra bröder och systrar att be för att fler ska väckas till att villigt tjäna och genom det låta Yunnans land bära mer frukt av evangeliet. Tack! På grund av ert starka stöd har vi kunnat genomföra allt detta i församlingarna”, avslutar de.
Var med och stötta församlingarna i Yunnan att utveckla sitt arbete med bibelöversättning och också nå fler barn och unga. Märk din gåva med ”Minoritetsfolk”.
Att få läsa Bibeln på sitt eget modersmål ger människor en möjlighet att förstå evangeliet på ett korrekt sätt.Barn i en lahuby i Yunnan.
Thomas Lahti är Ljus i Östers nye direktor. När han blev frälst som tonåring kände han sig rik, eftersom han hade fått tag på världens bästa budskap. Som missionär i Indien, Tadjikistan och Kina har han varit med och gett budskapet vidare till olika folkgrupper i världen. Nu ser han fram emot att ge Jesus till fler människor som aldrig har hört om honom.
Varför blev du missionär?
– Redan när jag gick på gymnasiet, kände jag en längtan efter att dela med mig av Jesus. Jag gick på bibelskola och efter några år träffade jag min fru Anna. Vi ville åka till Norrland och jobba där, men när vi sjöng ”Jesus sänd mig”, blev det plötsligt skarpt läge. Det är lite ”farligt” att be så, för Gud hör! Vi hade precis köpt ett hus i Uppsala och hade två barn, när jag en dag kände Den Helige Andes närvaro och hörde en röst på insidan som sa: ”Thomas, vill du åka till Indien?” Jag visste att det var Gud och sa: ”Ja”. Jag tänkte också på att den som bad för mig när jag blev frälst, var missionär i Indien. Men givetvis behövde jag fråga Anna också, så jag la mig i sängen och sa till Anna: ”Jag tror att Gud kanske vill att vi ska till Indien.” Jag somnade men det gjorde inte Anna. Hon oroade sig hela natten för hur det ska gå med barnen och hade mardrömmar om ormar, och så vidare. Men på morgonen fick hon ett bibelord: När jag planterar er i främmande land, då är jag med er.
– Det tog två år med alla förberedelser innan vi åkte iväg, vi fick också ett till barn. Med tre barn åkte vi till Indien.
Ett fantastiskt arbete startades där som pågår fortfarande, tusentals människor nås med evangeliet. Vi fick två underbara år i Allahabad innan vi blev utsparkade ur landet, eftersom så många hinduer blev omvända. Väl hemma igen, kände vi att vår dröm togs ifrån oss. Vi hade ju planer på att vara i Indien länge. Då frågade missionsavdelningen om vi ville åka till Tadjikistan. Jag tänkte: Tadj… vad? Jag letade efter mer information, Google var nytt då, och såg bara en bild på Lenin på ett torg. Jag kände totalt motstånd och ville
inte åka dit. Men, jag behövde fråga Gud också. Jag bad och höll samtidigt händerna för öronen, för att jag inte ville höra svaret. Efter en brottningskamp kände jag ändå frid och till slut kände vi glädje inför resan. Vi åkte dit år 2003 och blev kvar i fyra år. När vi landade i Dushanbe, tänkte jag att det är exakt så fult som jag trodde och här ska jag vara med min familj. Det blev lite deppigt i början. Men efter två veckor förvandlades jag och
plötsligt såg jag alla härliga människor som bor där och hur fint landet egentligen är. I dag älskar jag Tadjikistan. Vi är tacksamma över tiden där och att arbetet drivs vidare av lokala arbetare.
Varför vill du leda arbetet med att nå de onådda?
– Jag tycker att jag har fått det finaste jobbet i världen. Att få ge Jesus till människor som aldrig har hört om honom. I dagens värld behövs mer av Jesus, han är världens frälsare. Han älskar, ger förlåtelse, helande och upprättelse. Det är honom vi vill ge till folken. Jag är förundrad över att jag har fått möjligheten att jobba för Ljus i Öster, det är nästan för bra för att vara sant. Samtidigt är det ett stort ansvar givetvis, Ljus i Öster är en jättefin gammal organisation och nu har jag möjlighet att fortsätta med det arbetet och ge mitt bidrag till det.
Vad har du för planer inför framtiden?
– Jag vill göra Ljus i Öster ännu mer känt och att fler ungdomar ska börja brinna för mission. Jag vill se fler murar rasa i länder där människor idag inte är fria att vara kristna. Jag minns känslan när Sovjetunionen föll och evangeliet gick ut fritt till människorna och det vill jag ska hända igen i andra länder. Ljus i Öster kan komma in i områden som ser helt stängda ut, där många kristna betalar ett högt pris för sin tro.
– Ljus i Öster fyller 120 år och jag ser fram emot att fira det tillsammans med alla som har ett hjärta för vårt arbete. Vi kommer att anordna en fest den 21 oktober 2023 i Uppsala. Jag hoppas att vi ses där!
Ljus i Öster stöttar ett pastorspar som jobbar i en förort till huvudstaden i ett centralasiatiskt land. De arbetar i en officiell registrerad kyrka och har stort fokus på lärjungaskap. Jag får sitta ner och samtala med pastor Khasan en eftermiddag. Han är klädd i ljusgråa byxor samt blå skjorta och hans ögon gnistrar när han berättar om visionen för kyrkan.
”Vi vill se många lärjungar till Jesus i vår stad. Just nu tränar vi tolv ledare, bröder och systrar, som får lära sig hur man gör lärjungar på ett bra sätt. Vi träffar dem varje vecka och målet är att utbilda lärjungar som i sin tur tränar nya lärjungar”, säger han.
De vill att alla små byar ska ha egna kyrkor och de har en klar vision för hur de kan nå muslimer på bästa sätt. Khasan fortsätter:
”Min fru är också evangelist, hon jobbar med kvinnor och lär dem hur man delar evangeliet. Inom islam är det bara män som kan gå till moskén, men vi ber speciellt för kvinnorna eftersom vi tror att kvinnorna är vägen till Jesus för muslimerna.”
När kvinnorna tar emot Jesus, går de ofta hem och berättar för sina män. På det sättet kan en hel familj bli troende. Pastor Khasan har egen erfarenhet av det då han fick höra evangeliet för första gången från sin mamma.
MEN HELA HISTORIEN började långt innan och visar på hur Gud arbetar när vi kanske tror att allting står stilla. Under 1990-talet brukade några kristna besöka ett fängelse i området där Khasan bor och en man med namnet Ivan tog emot Jesus i fängelset. När Ivan blev frigiven, talade han om Jesus till sina grannar och tio personer blev frälsta. Han letade också upp pastorn som han hade mött i fängelset och fann honom i huvudstaden. Några år senare kom Ivan tillbaka till den staden han hade suttit i fängelse och startade grupper för kristna. Khasans förskolelärare gick till ett sådant möte och blev kristen. Han berättar:
”Min förskolelärare kom sedan hem till oss och berättade om mötena för min mamma. Nästa gång följde min mamma med till ett möte och blev frälst. Då började hon dela evangeliet med oss barn. I början ville jag och min bror inte lyssna på henne, eftersom vi var muslimer. Men det var en svår tid för mig, jag ville inte ens leva och min mamma var orolig för mig. Hon frågade: ’Vad är det som är fel?’ Jag svarade: ’Jag vet inte men jag vill inte leva.’ Då frågade min mamma om hon kunde be för mig och när
När kvinnorna tar emot Jesus, går de ofta hem och berättar för sin familj.
hon gjorde det kändes det som att ett ljus tändes i mig. Det var som en knapp på en strömbrytare som trycktes på inom mig. Jag gick med till nästa möte och gav mitt liv till Jesus. Det var år 1997 och jag kommer fortfarande ihåg att allting kändes så lätt och ljust. Ljuset tändes i mig. Jag gick till bibelskolan och Gud gav mig mitt liv tillbaka.”
I BÖRJAN AV KHASANS VANDRING med Gud fanns det många utmaningar och han berättar att år 1998 var det en extra svår tid för de kristna i Centralasien, eftersom mindre religiösa grupper stämplades som terrorister. Khasan var ledare för en hemgrupp. Pastorn hade sagt till alla ledare i kyrkan: ”Håll dem hemma.” Men Khasan hade en stark övertygelse om att de behövde registrera sin kyrka officiellt. Då var de omkring sextio medlemmar men det krävdes hundra för att kunna registrera församlingen på den tiden. Han gick till de lokala myndigheterna för att ansöka om registrering och gick därifrån med en lång lista på alla dokument som krävdes för att kunna
När kvinnorna tar emot Jesus, går de ofta hem och berättar för sina män.
lämna in en ansökan. Khasan sa till dem:
”Vi är bara sextio personer och inte hundra.”
”Fyll bara listan med hundra namn, de behöver inte vara kristna utan det viktiga är att de inte är emot kyrkan”, svarade myndighetspersonen.
”Men de är ju inte alla troende”, svarade Khasan.
”Vem vet, de kanske blir det efter en tid”, fick han som svar.
KHASAN BERÄTTAR VIDARE att han i sin ungdomliga iver skrev upp alla han kände på den listan, sina grannar, lärare, vänner, och fick ihop över hundra namn. Han fick göra om ansökan tre gånger innan den blev godkänd och år 2000 fick kyrkan sin registrering.
”Vi var den sista kyrkan i den vevan som fick registreringen godkänd. Efter det blev det mycket svårare och ingen fick sin ansökan igenom. Då började också förföljelsen. Polisen kom ofta till församlingen och människorna blev rädda, till slut hade vi bara tio personer kvar i kyr-
kan. Det var en svår tid. Det blev omöjligt för oss att hitta någon som ville hyra eller sälja en lokal till oss. Vi hade en godkänd registrering men inget bönehus”, berättar han.
Då fick de ett ultimatum från myndigheterna som gav församlingen en månad på sig att köpa en lokal till verksamheten. Skulle de inte klara av det förlorar de registreringen. När det bara var tre dagar kvar hade de fortfarande inte hittat en lokal.
”Men då var det en polis som ville sälja sin bostad till oss, han var i stort behov av pengar och behövde genomföra försäljningen snabbt. Polisen ordnade också med alla dokument på nolltid och vi fick huset och kunde behålla vår registrering”, säger Khasan.
När han sedan visade alla dokument till myndigheterna, frågade de: ”Hur gjorde ni det?” Khasan svarade: ”Gud hjälpte oss.”
Församlingen hade en godkänd registrering och ett bönehus, men inga människor i kyrkan.
År 2002 gifte Khasan sig och började be för situatio-
nen tillsammans med sin fru. Snart var de över hundra personer i kyrkan igen, alla av landets nationalitet (och inte enbart rysktalande som många är i landet) och många var unga människor. Föräldrarna klagade ofta till polisen om Khasan och han anklagades för att undervisa fel religion. Han fick ofta böter för det och ibland till och med fängelsestraff på en vecka.
”Någon skrev upp mitt namn på svarta listan och jag blev stämplad som terrorist. Jag kunde inte tro det! Mitt namn var på terroristlistan! Det var jämt förhör hos polisen och ofta satt jag på samma förhör tillsammans med riktiga terrorister. Där fick jag tillsägelse om att jag inte får undervisa och inte dela evangeliet, men jag delade evangeliet med alla i förhörsrummet ändå”, säger han och skrattar lite.
EN GÅNG FICK KHASAN enorma böter som motsvarade hundra månadslöner. Samtidigt fortsatte folk att komma till kyrkan. För att klara av den ökade ekonomiska bördan jobbade han på bygge och åkte ofta över till Ryssland för
att tjäna pengar. Polisen höll alltid ett öga på honom och hans familj, till och med barnen blev kollade. Myndigheterna letade också efter biblar och när de hittade en Bibel fick Khasan böter igen. Det blev så tufft att han funderade på att flytta med familjen till Ryssland för att överleva.
”Men jag kände att om jag flyttar då lämnar jag Jesus ensam i mitt hemland”, säger han.
KHASAN FICK SNART kontakt med en pastor och via honom fick han en möjlighet att vidareutbilda sig i Korea. Det blev en stor uppmuntran för honom. Han fick ny kraft och det hjälpte honom att kämpa vidare och berättar att de senaste fem, sex åren har det blivit lättare för de kristna. Hans namn har också tagits bort från den svarta listan.
”Just nu får vi träffas och dela evangeliet. Vi använder den friare tiden till att träna lärjungar. Församlingen växer och vi behöver stöd för att starta nya kyrkor”, berättar Khasan och tackar för stödet från Ljus i Öster. Han får tårar i ögonen när jag uppmuntrar honom, bekräftar att deras arbete är enormt och att de är hjältar. Att så med tårar och skörda med jubel får en helt annan innebörd under samtalet med pastor Khasan.
Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.
Någon skrev upp mitt namn på svarta listan och jag blev stämplad som terrorist.Khasan satt ofta på förhör tillsammans med riktiga terrorister, eftersom hans namn var med på den svarta listan. Han tog varje tillfälle för att dela evangeliet med dem.
Herren kallar oss inte bara till andra länder och nationer utan han talar till oss också i vardagen.
Det var en vanlig kväll i vårt hus, jag satt och betalade mina räkningar som jag gjort många gånger förut och helt plötslig känner jag Guds närvaro komma in i rummet. Det är som att allt står stilla och jag hör en röst, inte en yttre röst, utan i mitt inre hör jag Herren tala till mig och Han frågar mig: ”Thomas, vill du åka till Indien?” Rösten var som en stilla susning men ändå som ett dånande vattenfall. Det var som att allt ställdes på sin spets. Eftersom jag var så säker på att det var Gud som talade till mig, svarade jag: ”Ja, det kan jag tänka mig, jag ska bara kolla vad Anna säger också.” Jag gick upp till övervåningen för att lägga mig. Min fru Anna hade inte somnat än så jag vände mig om till henne och sa: ”Anna, kanske Gud vill att vi ska åka till Indien”, sedan somnade jag. Men det gjorde inte hon, det blev en orolig natt med många frågor men på morgonen fick hon ett underbart löfte från Bibeln:
”Och när jag planterar ut dem bland folken, skola de tänka på mig i fjärran land; och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.” (Sak 10:9)
ETT PAR ÅR SENARE flyttade jag och Anna till Indien och det blev ett äventyr som vi aldrig kommer att glömma. Det var som att kliva in i Apostlagärningarna. Människor blev frälsta, helade och befriade från onda andar. Församlingen växte och består idag av mer än 5 000 människor. Nu har det gått 25 år sedan vi fattade detta beslut och vi är så glada över att vi vågade lyda och följa kallelsen vi fick.
I Markusevangeliet, kapitel ett, vers 16–18, läser vi om hur Jesus kallar sina första lärjungar:
”När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. Jesus sade till dem: ’Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare’, de lämnade genast sina nät och följde honom.”
VAD VAR DET SOM gjorde att Simon och Andreas genast lämnade sina nät, sin försörjning, sin säkerhet, för att följa Jesus utan några som helst garantier? Det var något i Jesu röst som tog tag i deras inre, en kallelse som förde dem ut i ett nytt äventyr. När Herren kallar oss så betyder det inte att livet blir en dans på rosor, ofta kan det vara tvärtom faktiskt. Svårigheter, utmaningar, förföljelser och lidanden kommer. Jesus har aldrig lovat oss ett lätt och bekvämt liv, men han har lovat oss ett välsignat liv och att vara med oss alla dagar intill tidens ände. Herren kallar oss inte bara till andra länder och nationer utan han talar till oss också i vardagen. Ibland tror jag att han talar till oss mer än vad vi förstår. Du kanske helt plötsligt börjar tänka på någon person, du känner en maning att ringa någon, att be för någon. Du kanske känner att du vill säga ett ord ifrån Herren av uppmuntran och tröst? Jag vill uppmuntra dig att våga göra det, våga lyda när Herren kallar och talar till dig, det kommer att bli en välsignelse för dig och för din omgivning.
Lampor tänds överallt och evangeliets ljus sprider sig. I djungeln, på tundran och i de mest moskétäta städerna i världen. I år fyller Ljus i Öster 120 år. Tillsammans med våra givare har vi stöttat missionen i mer än ett sekel. Det är omöjligt att avgöra hur många lampor vi fått vara med att tända. Men vi kan anta och hoppas på att de är många.
Tack vare trofasta givare är det inte riktigt lika mörkt på jorden längre. För ljuset lyser i öster och har det senaste seklet spritt sig bland många onådda
folk. Ett onått folk är en folkgrupp med mindre än två procent evangeliskt kristna. Kriterierna för vad som räknas som ett onått folk är flera. Generellt räknas ett folk eller område som nått om det finns mer än två procent evangeliska kristna och mer än fem procent andra kristna.
Hur man än räknar, innebär det för onådda folk att de kristna, om det finns några, är för få för att bryta igenom mörkret på bredare front. Men för varje lampa som vi tänder tillsammans, ser vi att det ljusnar alltmer. Det är värt att fira!
En bild av andelen evangeliska kristna och andelen nådda folkgrupper i förhållande till målet att nå två procent av befolkningen samt alla folkgrupper i landet. Till exempel är Kina ett land som kan anses vara ett nått område men där det fortfarande finns många folkgrupper kvar att nå. KINA 7,59 %
Läs om hur demokratiutveckling, mänskliga rättigheter och mission hänger ihop.
Demokratiska länder har mycket fokus på mänskliga rättigheter och står upp för till exempel rättigheter för kvinnor, för att alla får tro på vad de vill, för frihet och så vidare. Dessutom värnar man också om djuren. Tanken bakom dessa rättigheter och värderingar kan spåras tillbaka till de kristna. Det säger Eugene Bach och menar att han kan påverka samhället positivt genom att vara kristen. Jag ville veta mer och fick samtala med honom om hur man förändrar en nation.
Finns det någon koppling mellan mission och demokratiutveckling?
– Det finns en gemensam nämnare för fria demokratiska nationer som omfamnar det som vi värdesätter och som gynnar de mänskliga rättigheterna. Den är mission. Baserat på Robert Woodberrys forskning om att protestantisk missionerande kristendom har bidragit till ökad demokrati i stora delar av världen skulle jag säga att länder som har tagit emot det som missionärerna erbjudit har haft en bättre demokratiutveckling än länder som inte omfamnat kristendomen. Historiskt har till exempel missionärer varit banbrytare när det gäller utbildning.
Kan du nämna några aktuella exempel?
– Korea är ett exempel där Sydkorea omfamnar kristendomen och står upp för mänskliga rättigheter och för religionsfrihet. Nordkorea däremot sympatiserar med kommunismen och betonar det marxistiska tankesättet om att det finns ingen Gud. De båda har i grunden samma kultur och historia, men där den ena sidan ger kristna frihet medan den andra sidan förföljer kristna. Sedan är det länder som Japan och Dubai; de är inte kristna men de går bra för dem för att de ger kristna mer frihet. Sverige har starka kristna traditioner, till och med flaggan är ett kors och lagar baseras på kristna-judiska idéer. Jag skulle hellre vara en ko i Sverige än en människa i Sudan. De rättfärdiga tar hand om sina djur.
Hur skiljer sig kristen kultur jämfört med andra?
– Kristna tillåter alla att predika sina läror, oavsett om de är muslimer, judar, och så vidare. Men i de flesta muslimska länder får inte kristna sprida sitt budskap. Jag
Ett sätt att jobba för att stärka de mänskliga rättigheterna är att predika evangeliet.
kan inte gå till ett islamistiskt land och predika evangeliet utan att riskera arrestering, men muslimer får fritt predika i Sverige. Hare Krishna får fritt sjunga på våra gator, men om jag går till New Dehli arresteras jag om jag predikar evangeliet. På det sättet är kristen kultur bättre än andra kulturer, vi tillåter andra att utöva sin tro. Metoden att stoppa evangeliet är att förbjuda yttrandefrihet. Sanningen vinner alltid över lögnen, men vad vinner över sanningen? Svaret är tystnaden!
Hur förändrar man nationer?
– Ett sätt att jobba för att stärka de mänskliga rättigheterna är att predika evangeliet. Det förändrar hjärtan, som i sin tur ändrar samhällen som i sin tur ändrar nationer. Äkta demokrati kommer från kristendomen för att de omfamnar alla. Friheter som vi njuter av idag kommer från de kristna. Dessa friheter finns inte eller är begränsade i muslimska, buddhistiska och hinduistiska länder. Det är från kristendomen som värderingar som finns i de mänskliga rättigheterna kommer ifrån. Alltså, predika evangeliet – det kommer att förändra världen.
Eugene Bach representerar Ljus i Östers partner Back to Jerusalem (BTJ) och arbetar med att sprida Biblar till Iran.
Hur möter människor Jesus i Centralasien? Här är en enkel men övernaturlig berättelse om ett livsförvandlande möte.
Det var en man som fick kallelsen att arbeta bland romer i ett område nära huvudstaden i ett land i Centralasien. Han fick veta att kvinnan som ansvarar för arbetet har stött på många problem nyligen, bland annat med ohyra och insekter i lägret där hon arbetar. Då bestämde han sig för att ta tåget till området utanför staden för att hjälpa till. Resan tog en hel dag och han var framme sent på kvällen.
På tågstationen blev han mött av en flock chaufförer som alla ville att han skulle ta deras taxi från stationen. Men han gick förbi dem och fann en taxi som han kände en dragning till, som att det var just den bilen han måste gå fram till. När han skulle fråga efter priset, säger chauffören:
”Det är ju du! Jag känner igen dig! Är ditt namn Sergej Rakhimov?”
Mannen blev helt förbluffad och svarade:
”Ja, men hur kan du veta mitt namn? Vi har ju aldrig träffats!”
Då säger taxichauffören till honom:
”Jag har sett dig i en dröm och därför känner jag igen dig och vet vad du heter. Jag drömde om dig en natt för ett år sedan och såg att jag kommer att möta dig. Jag sa det till min fru och son, men de trodde att jag blivit galen.”
Sergej satte sig i taxin och sa:
”Jag tror att det är Gud som har sänt mig hit och Han vill att vi skulle träffas.”
Därefter delade Sergej evangeliet med taxichauffören som var muslim. Chauffören tog Sergej med sig hem, visade honom för sin familj och sa:
”Titta, här är han – Sergej Rakhimov!”
Sergej ville ge honom en Bibel, men han ville inte ta emot den och sa:
”Jag kan inte ta emot den boken, eftersom jag är muslim. Jag får inte läsa Bibeln.”
Då bad de tillsammans, Sergej bad i Jesu Kristi namn och taxichauffören bad till sin Gud. Sergej håller honom i sina förböner och tror att Gud sände honom dit för att han skulle bli frälst.
Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.
”Du har blivit galen!”Taxichauffören visste vem Sergej var, trots att de aldrig träffats. Eugene Bach.
Läs mer, boka församlingsbesök eller beställ boken på perewert.se
Konsulter inom energi, miljö och avfall
Konsulter inom energi
Den visuella vägen in i Bibelns värld. En komplett Bibel med hundratals sidor nyhetsgrafik!
• 640 grafiksidor i fyrfärg
• Jonas Dagsons pedagogiska guidning
• Svenska Folkbibelns kompletta text
• Kartor, diagram, illustrationer
• Totalt 1760 sidor
• Tabeller & tolkningsnycklar
• Unik även internationellt!
Svenska Folkbibeln 2015 med paralleller och fotnoter. Innehåller även 69 illustrationer av Anders Parsmo.
Förhandsbeställ redan nu i din bokhandel eller på www.xpmedia.org • 08-741 26 01
blev det mest udda landet i världen, och hur vårt land skulle kunna
Kontakta Tobias Privén på tobias.priven@ljusioster.se
Kontakta vår direktor Thomas Lahti på thomas.lahti@ljusioster.se
ESTHER CHANG
OCH EUGENE BACK
49 kr
Följ Esthers brottningskamp med sin kallelse och hennes dubbla liv inne i Nordkorea. Hon är tolk åt högt uppsatta myndighetspersoner på dagarna och gör besök hemma hos folk som hon predikar för på nätterna.
SHAADIA FIROZ
99 kr
En inspirerande och sann berättelse om en kvinna i den ryska delen av Kaukasien som följer Jesus oavsett vad det kostar. Hon växte upp i en muslimsk familj, i skuggan av sin alkoholiserade och fruktade pappa. Mötet med Jesus förändrade hela livet.
Lördagen den 22 april, kl. 13.00, på Ljus i Östers kontor i Stockholm. Det finns möjlighet att vara med på videomöte via länk. Årsmötet är för medlemmar. Anmäl senast den 31 mars på info@ljusioster.se eller 08 564 840 40.
Var med i bön för:
Centralasien
• Be för alla våra hjältar som står upp för sin tro och sprider Jesu kärlek i en tuff miljö
• Be för familjer och barnen som besöker lokala församlingar och hemgrupper
• Be för religionsfrihet i de centralasiatiska länderna
Kina
• Be för de uthålliga missionärerna i Yunnan som ger Bibeln till minoritetsfolkgrupper
• Be för att barnen ska få möjlighet att lära känna
Jesus
Sibirien
• Be för våra lokala arbetare och människorna de möter i hemgrupper
• Be för ny styrka och resurser i en tid av tillväxt
Ljus i Öster
• Be för Ljus i Östers arbete som pågått oavbrutet i 120 år
• Be för medarbetare på kontoret och alla nationella missionärer i fält
• Be för alla bedjare och gåvogivare för missionen
(Kol. 4:2)
Vi tackar Gud tillsammans för vad han gjort och fortsätter blicka mot framtiden!
Plats: Uppsala Life Arena
Tid: Lördagen 21 oktober, kl 13 – 22
Seminarier om missionsfälten Spännande talare från missionsfälten
Lovsång
Jesus Servering Gemenskap Tårta
Intressanta seminarier och rapporter från olika Missionsfält:
Centralasien, Mongoliet, Kina, Balkan, Iran, Indien, Kina m.m. (Program kommer senare)
Anmäl dig på info@ljusioster.se
Anmälningsavgift 120 kr, Swisha till 900 36 25, Märk ”Jubileum 120”
AVS. Ljus i Öster, Gårdsfogdevägen 18 A, 168 67 Bromma
AVS. Ljus i Öster, Gårdsfogdevägen 16, 168 67 Bromma
