Ljus i Öster #4 2021

TIDNING #960

06

TILLS JESU KÄRLEK NÅT T ALLA FOLK

Familjeboken öppnar dörrar i Laos

10

Rekognoseringsresa till Bosnien och Hercegovina

DECEMBER 202 1

20

Så arbetar Ljus i Öster för mänskliga rättigheter

Gizem fick svar på bön och ett nytt liv Stora visioner för Centralasien Alkohol, droger och festande gjorde inte Gizem lyckligare. Till slut, när hon prövat allt, ropade till Gud – och fickkyrkor svar. Läs Gizems förvandlande Samir hon drömmer om 24 nya i ettom område där befolkningenliv och Kanal Hayatbestår som når turkspråkiga folkslag med hopp. av 90 procent muslimer.

Innehåll #960 03 05

Ledare: Vem är du? Att bli sedd genom Guds ögon Elmira hatade sig själv under lång tid, tills hon upptäckte hur Gud ser på henne.

06 08

08

10

Nycklar till frihet Vi vill att hela Assam blir frälst Evangelisterna navigerar över minerad mark Ljus i Öster åkte på en rekognoseringsresa för att undersöka det andliga läget i Bosnien och Hercegovina.

12

Insvept i lovsång och bön Vi följer en ung missionärs vardag i Centralasien. Artikelserie i fyra delar.

14

10

19

Målet är 24 nya försam­ lingar i Centralasien Därför brinner jag Gästkrönika av Ellen Thornell.

20

Rätt till frihet Så arbetar Ljus i Öster för mänskliga rättigheter.

22

Bönesvar: Firar guds­ tjänst för första gången För första gången samlades en handfull kristna i en by i Kalmuckien för att prisa Gud tillsammans.

2

20 LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

25 26

Ge bort en bok­ upplevelse i julklapp Be för de ensamma

Ljus i Öster är en allkristen mis­sions­ organisation som grundades 1903. Vi arbetar för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar vi också med att främja religionsfrihet. Så här kan du ge gåvor: Inom Sverige Bankgiro: 900-3625 Swish: 123 900 36 25 I Finland IBAN: FI21 3131 1001 6573 64 BIC: HANDFIHH (Handelsbanken) Från utlandet BIC: HANDSESS IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782

Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ändamål. Ansvarig utgivare Magnus Lindeman magnus.lindeman@ljusioster.se Redaktör Sirle Körvits sirle.korvits@ljusioster.se Upplaga 7 000 Produktion/layout PW Design AB Tryck Kontorsrutin AB, Örebro Adress Gårdsfogdevägen 16 168 67 Bromma Kontakt Tel: 08-564 840 40 E-post: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se Org. nr 802003-0972 Omslagsfoto Tobias Privén

LEDARE

Vem är du? LEDARE AV MAGNUS LINDEMAN

Vem är du? Frågan kom plötsligt och oväntat. Jag hade blivit inbjuden att tala vid en gudstjänst i Dalarna och innan själva predikan ville mötesledaren ställa några frågor till mig för att folk skulle få en chans att lära känna mig lite mer. Som första fråga kom då: ”Vem är du?” Trots att det är en ganska vanlig fråga vid en första presentation av sig själv träffade den mig som ett slag i mellangärdet. Jag famlade lite grann genom att berätta om att jag både är gift och pappa till två pojkar, att jag arbetar på Ljus i Öster och vad min roll som direktor innebär. Svaret blev ganska bra. Efter gudstjänsten levde dock frågan kvar i mitt inre och jag kunde inte slita mig ifrån den. Frågan om vilka vi är handlar nämligen Vi behöver om vår djupaste identitet och veta vilka vi det är lätt att vi lite hafsigt i sanning är. svarar på den genom att återge saker vi gör. Frågan går Det börjar dock djupare än så. nämligen inte I Bibeln läser vi om hur Gud kallar oss till ett misi det vi gör utan sionsuppdrag. Vi är sända av i vilka vi är. Kristus till den här världen, såsom han själv blev sänd av Fadern. Vi ska göra alla folk till lärjungar. Människor behöver få Jesus presenterad för sig. Det vi har fått som gåva ska vi ge som gåva. Allt detta är viktigt och rätt. Men innan vi kan gå och ge vidare Jesus till andra, behöver vi först vara rotade i Guds kärlek till oss och i vår identitet som Guds barn. Vi behöver veta vilka vi i sanning är. Det börjar nämligen inte i det vi gör utan i vilka vi är. Detta är oerhört viktigt. I LUKASEVANGELIET 3:21-22 kan man läsa om Jesu dop. När Jesus döps av Johannes döparen öppnas plötsligt himlen och den helige Ande sänker sig ner över honom i gestalten av en duva. Samtidigt hörs också Faderns röst: ”Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje.” Det intressanta är att detta sker innan Jesus gått ut i tjänst. Gud bekräftar med andra ord Jesu identitet som Guds Son och som fullständigt älskad av Honom innan Jesus (som människa) har gjort något aktivt för Guds rike.

Inga helanden har skett, inga befrielser har genomförts, ingen undervisning har getts. Guds kärlek bygger inte på vad vi gör utan på vilka vi är. Det är genom tryggheten i sin identitet som älskad Son som Jesus sedan börjar sin tjänst. På samma sätt är det för oss. Sann kristen tjänst flödar utifrån en identitet där vi vet vilka vi är utifrån vårt accepterande av vad Gud redan har gjort för oss i Jesus Kristus. Vi är älskade söner och döttrar till den levande Guden. Vi har fått rätten att kallas Guds barn. Vi är förlåtna. Vi har förklarats rättfärdiga. Vi har frid med Gud genom Jesus Kristus. Vi är arvingar till Guds rike. Vi är mer än övervinnare i Kristus Jesus. Vi har fått den helige Ande som ett sigill i våra liv. Han bekräftar Guds kärlek för oss genom att ropa ut Abba Fader i vårt inre. Detta är vilka vi är som kristna. DET ÄR UTIFRÅN DENNA identitet vi sedan frimodigt kan gå och utföra vårt uppdrag. Vi utför det inte för att få Gud att älska och acceptera oss. Nej, vi utför vårt uppdrag därför att vi redan vet att Gud älskar och accepterar oss genom Jesus Kristus. Det är en milsvid skillnad. Det är därför det är avgörande att vi kan svara rätt på frågan om vilka vi är. På samma sätt som jag fick frågan på gudstjänsten i Dalarna vill jag därför ställa frågan vidare till dig: Vem är du? Jag vill samtidigt passa på att önska dig en riktigt God Jul!

MAGNUS LINDEMAN Direktor, Ljus i Öster

DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

3

VITTNESBÖRD / CENTRALASIEN

Tjejer i Centralasien. Bilden har ingen koppling till artikeln. 4

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

Att bli sedd genom Guds ögon TEXT: SIRLE KÖRVITS  •  FOTO: TOBIAS PRIVÉN

Elmira hatade sig själv under lång tid, tills hon upptäckte hur Gud ser på henne. Då förändrades allt. Elmira kämpade med svåra frågor. Hon försökte vara en god människa och hjälpa andra, men blev uppskakad av verklighetens grymhet. Som barn upplevde hon livet och uppväxten som något gott och positivt, hon har alltid gillat humor och var ofta glad. Av hela sitt hjärta försökte hon hitta på sätt att göra gott för andra. Det medförde också att hon oroade sig för människorna runt omkring henne, hon tog andras problem på allvar och bar dem i sitt hjärta. Elmira berättar att under hela hennes uppväxt hade hon en Jag har tillprincip hon levde efter: ”Jag kommer alltid att vara god mot ägnat mitt liv alla jag möter och stötta dem för att nå unga som känner sig svaga eller är som desperat ledsna, även om det kommer att göra ont och medföra behöver Gud. smärta in i mitt eget liv.” HON MÄRKTE DOCK att det blev tungt att leva på det sättet, eftersom det var mycket som krossade hennes hjärta. Elmira berättar om att nästan alla i hennes släkt är skilda och barnen har ingen närvarande pappa. Hennes egna föräldrar separerade för att hennes pappa misshandlade hennes mamma. För Elmira och hennes lillasyster blev mamman allt i världen, den enda fasta punkten. Hon berättar att det var många svåra frågor som hon inte kunde sluta tänka på: ”Varför finns det så mycket smärta i världen? Varför slår min kusin mig? Varför misshandlar män sina fruar, till och med när barnen ser på? Varför svarar människor med ondska när man behandlar dem med godhet?”

Elmira var tolv år när hon för första gången fick kontakt med en kyrka. Hennes mamma kände en person som var med i ett rehabiliteringsprogram i kyrkan och en dag följde hon med dit. Hon berättar om att hennes självkänsla var på botten. Under lång tid kunde hon inte acceptera sig själv och kände till och med avsky för vem hon var och hur hon såg ut. ”Jag förlorade mig själv helt när jag hela tiden bara tog hand om andra”, säger hon. Efter en tid, genom att gå till kyrkan varje vecka, började hon sakta se på sig själv så som Gud ser på henne. Vid 16-års ålder tog Elmira ett medvetet beslut att ta emot Jesus i sitt hjärta. Det mest fascinerande för henne var upptäckten av hur Gud ser på henne och att det är det viktigaste. Den insikten förändrade hur hon såg på sig själv och hjälpte henne att bli den kvinna hon är idag. ”Jag såg hur Gud förändrade mitt liv och insåg hur mycket Han älskar mig. Jesus accepterade mig så som jag var och Han var redo att ändra mitt liv totalt!”, säger hon. JUST NU ÄR ELMIRA en av Ljus i Östers lokala missionärer i Centralasien. Hon är en av ledarna i församlingen, leder en hemgrupp, är med i lovsångsteamet och medverkar i flera olika projekt i kyrkan. ”Gud har förändrat mig och mitt liv radikalt. Han uppen­barade sig själv för mig och jag lär mig hela tiden mer om vem Han är. Jag har tillägnat mitt liv för att nå unga som desperat behöver Gud. Tack vare gåvor som Gud har gett mig, och mina egna erfarenheter, kan jag tjäna unga människor som kan vara svåra att förstå. Det är med hjälp av nåd och vishet från Gud, som jag kan förstå dem på ett sätt som inte många kan.” Elmira vill se unga människor ge sina liv till Kristus. Hon längtar efter att deras hjärtan ska bli fyllda med Hans kärlek och att de sedan går ut i världen med Guds Ord. Alla har rätt att få möta Guds kärleksfulla blick och se den levande Guden. DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

5

R E P O R TA G E / L A O S

Nycklar till frihet TEXT: SIRLE KÖRVITS  •  FOTO: PRIVAT

Sunisa och hennes man arbetar för att laotier ska få grundläggande mänskliga rättigheter.

Sunisa med sin man Tomas, våra lokala medarbetare som jobbar i Laos, är ständigt övervakade av polisen. Ofta är polisens enda syfte att skrämma dem. Äntligen kunde Tomas flyga till Laos och stanna en längre period för att fortsätta arbetet bland laotier. När Tomas skulle ordna med sitt visum i landet hade han bråttom till myndighetskontoret, eftersom han var tvungen att först sitta isolerad i 14-dagars karantän när han landade. På väg till kontoret, tillsammans med sin fru Sunisa, märkte han ganska snart att en polis följde efter dem. Till slut stoppade polisen dem och ut ur bilen kom fem poliser; fyra av dem omringade deras bil, medan den femte kröp under bilen. När de fick lämna platsen, efter denna märkliga situation, såg de att bilen läckte olja. De lyckades hitta en bilverkstad i närheten som kunde hjälpa till att fixa bilen. Samtidigt var de nervösa för att missa tiden på myndighetskontoret eftersom visumet är en förutsättning för Tomas att kunna vara kvar i landet. De hittade snabbt en TukTuk, en liten motordriven trehjuling, för att kunna 6

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

åka vidare och när de väl var framme hade de endast tio minuter till godo innan kontoret stängde. De formella handlingarna är en förutsättning för Tomas att kunna jobba med familjeboksprojektet i Laos. Familjeboken är en formell ID-handling och ett bevis på medborgarskap, den ger människor grundläggande mänskliga rättigheter och en möjlighet att bli en del av en församling. Församlingar ”Efter dessa händelser har vi med medlemständigt varit övervakade och det har naturligtvis påverkat mar som får hur vi lever och arbetar”, säger familjebok får Tomas. Han berättar om männisen helt annan korna i två byar där de arbetar position i sammed familjeboken och påpekar hället. att speciellt en by har blivit ett föredöme i att hantera familjebokshandlingar för dem som bor där. Det är för tillfället omkring 380 personer som har fått sin stämpel i en liten bok som visar att de är permanenta medborgare i landet. I denna by finns det en liten församling. Flera av församlingsmedlemmarna har, tack

tillbaka igen. Det var något fel med ett däck. När de sedan skulle hämta bilen, fick de veta att de hade fått en kniv i sidan på däcket och dessutom en obehaglig överraskning. Mekanikerna hade nämligen hittat en sändare under bilen som hade registrerat var de befunnit sig hela tiden. Insikten att de är övervakade blev total men de försöker behålla lugnet när de arbetar bland laotier och tänker på att inte dra till sig onödigt mycket uppmärksamhet.

En man som precis har fått sin Familjebok.

vare familjeboken, kunnat få jobb och det gör att man tillsammans har börjat bygga ett församlingshus. ”Församlingar med medlemmar som får familjebok får en helt annan position i samhället. Nya möjligheter öppnas vilket gör att ytterligare personer dras till församlingar som kan ge sina medlemmar frihet att vara människor med egen fri vilja och att kunna ta egna beslut”, säger Tomas. TOMAS HJÄLPTE DEM också med handlingar som behövdes för att kunna registerara sin församling. Det är bara möjligt när man har familjebokshandlingarna i ordning. Medlemmarna fyller i allting själva och lämnar in till byrådet och därefter hjälper Tomas och Sunisa dem att föra handlingarna vidare till myndigheterna i Vientiane, huvudstaden. Det tog ungefär tre månader för att få registreringen godkänd och nu håller församlingen på att bygga en större lokal för sin verksamhet. De fortsätter att växa och har nästan 200 medlemmar. Det gäller för våra lokala arbetare att tänka strategiskt när de hjälper folk i utsatta områden att få sitt medborgarskap. När Tomas fick tillbaka bilen från verkstaden, efter några dagar, dröjde det inte länge innan de fick åka

I DEN ANDRA BYN där Tomas och Sunisa arbetar, fanns det en oregistrerad församling och medlemmarna var utsatta för svår förföljelse. ”Förföljelsen har bland annat inneburit att soldater har samarbetat med olika traffickingligor som försökt föra bort flera av församlingens barn för att utnyttja dem. Polisen gjorde ingenting för att hitta dem, eftersom varken flickorna eller de som anmälde bortförandet hade familjeböcker. Av åtta barn som blivit bortförda är det tyvärr fem som fortfarande saknas. Tre av barnen lyckades rymma och tog sig till oss”, berättar Tomas. Det viktigaste i dessa sammanhang är att alla får sin familjebok. Ibland kan det vara en rejäl tröskel för många som först inte fått någon hjälp eller till och med blivit arresterade av polisen för sin kristna tro, att sedan gå till samma poliser för att få sin familjebok. ”Det är då som jag och min fru blir som nycklar och vi låser till så att inget våld förekommer. Samtidigt låser vi upp så att människor vågar visa att de har rätt att vara medborgare i ett land där de bott i hela sitt liv.” Församlingen fick hjälp av Tomas och Sunisa med att ordna familjeböcker till sina medlemmar och att registerara församlingen. Det har inneburit att polisen inte längre kan arrestera dem utan anledning. Omkring trehundra bybor har fått sin familjebok nu och efter att församlingen registrerades har det inte skett några arresteringar. Det finns ytterligare ungefär trehundra personer som står i kö för att få sin familjebok och officiellt komma med i församlingen. ”Det är verkligen vad vi kallar väckelse i den byn”, avslutar Tomas.

Familjebok är den ID-handling, med släktträd, som krävs för medborgarskap i Laos. ID-handlingar ger varje individ rättssäkerhet inför lagen och gör det möjligt att få jobb och försörja sig. De är i huvudsak människor utan familje­bok som utsätts för förföljelse, lever i fattigdom och lidande. Sedan januari 2020 råder religionsfrihet i landet, men det gäller endast dem med familjebok. De flesta kristna saknar en familjebok. Vill du vara med i arbetet, ge en gåva till ”Barnabasfonden”. DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

7

INTERVJU / INDIEN

”Vi vill att evangeliet Assam är en delstat i nordöstra Indien och ligger nästan 7 000 kilometer bort från Stockholm. Ett samarbetsprojekt mellan Gå ut mission och Ljus i Öster är på gång för att nå de onådda i landet som kallas för den röda flodens och blå kullarnas land. Jag har pratat med Jonas och Magnus för att höra mer om vad samarbetet innebär. TEXT: SIRLE KÖRVITS FOTO: GÅ UT MISSION Gå ut Mission har arbetat i Assam i tio år. Varför Indien och det området? Jonas: Indien har flest onådda folk som enskilt land. I vissa delstater, generellt i söder, är den kristna kyrkan stark men i den norra delen av landet ser det annorlunda ut. I Assam finns det flera kyrkor men de når bara några få folkgrupper. Majoriteten av folkgrupperna står utanför och det har varit svårt att nå dem. Vi har därför arbete bland flera olika etniska minoriteter. Nu ska Ljus i Öster gå med som partner och stötta arbete i Assam. Varför det? Magnus: För några år sedan började vi titta på vilka möjligheter det finns att jobba i Indien, eftersom det finns många onådda där. Vi hade ett längre samtal med

8

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

Jonas om Indien och insåg att vi ligger nära varandra i tankesättet kring hur vi jobbar. Vårt DNA är fokus på onådda folk och Gå ut Mission har samma värderingar och är redan på plats Magnus i Indien. I stället för att köra var Lindeman sin grej, kan vi hitta vägar att samarbeta och mobilisera två krafter. Hur kommer samarbetet att se ut? Magnus: Det som vi redan nu har gjort är att Ljus i Öster har gått in med ekonomiskt stöd för att bygga ett missionscenter i Assam. Jonas Tanken är att stötta lokala missionärer som Andersson tränas och sänds ut. Sedan ser vi en flexibilitet i samarbetet, vi utgår efter behov och tar vara på varandras styrkor. Jonas: Ljus i Öster har duktiga bibeltränare och Gå ut Mission tränar ledare som jobbar med evangelisationsinsatser. Tillsammans kan vi systematisera träningen. Vi anar en profetisk fullträff med samarbetet och känner Andens tydliga vägledning. Som organisation satsar vi inte på byggnader, men nu blev det tydligt att vi måste göra det i det här fallet. Vi måste bygga ett missionscenter på grund av läget i Indien just nu. Allt pekar på att det blir svårare att åka till Indien från väst och då måste man tänka om. På grund av corona har spelreglerna förändrats. Vi har lagt mycket tid på att bygga upp det lokala teamet och tillsammans med Ljus i Öster kan vi investera mer i dem som redan är på plats.

Intervju med Jonas Andersson från Gå ut Mission och Magnus Lindeman, Ljus i Öster, om det nya samarbetsprojektet i Assam, Indien.

ska nå hela Assam” Vad hoppas ni på ska hända i området? Magnus: Vi vill att evangeliet ska nå hela Assam så att människor kommer till tro och församlingar startas i varje onådd folkgrupp. Det är det vi vill och vi inser att det tar tid. Att vi som organisationer hittar varandra och agerar tillsammans och inte som isolerade öar, gör att vi kan gå längre och djupare. Att samarbeta med dem som tänker lika i grundläggande element är vägen framåt. Har ni någon tidsplan? Jonas: Det finns väldigt många etniska folkgrupper i Assam. Det är som att skicka en person från ett litet samhälle i Skåne till Finland, det finns alltså stora kommunikationshinder. Dessutom finns det stora kulturskillnader. Vi vill nå så många olika folkgrupper som möjligt där det inte finns någon kristen närvaro idag. Det är stora områden, folk bor utspritt och en del folkgrupper finns inte i städerna utan man får gå från by till by. Det är flera års arbete per folkgrupp. Missionscentret kommer att vara en strategisk plats för att samla medarbetare. Magnus: Det är alltid svårt att säga något om tidsåtgång. Jag hörde någonstans att de flesta överskattar vad man kan göra på ett år, men underskattar vad man kan göra på fem år. Om fem år har vi förhoppningsvis tränade människor på plats som jobbar hängivet. Frukten ger Gud, det viktiga är att planteringen och vattningen finns. Vi vet att vi skördar det vi sår, förr eller senare. Vad finns det för hinder för arbetet och hur övervinner vi dessa? Jonas: Den hindunationalistiska vågen. Man menar att

vara indier är att vara hindu. Det är politiskt drivet med religiösa undertoner. Man ser skeptiskt på alla minoriteter, både vad det gäller folkgrupper och religioner. Det är ett andligt krig där människor ställs mot människor. Det övervinner vi med bön. Magnus: En undersökning om demokratisering har visat att det som har påverkat samhällen mest i positiv riktning är att man har predikat evangeliet. Evangeliet självt kan förändra och demokratisera samhällen. Så evangelisation tillsammans med bön är vägen att gå. Jonas: Det är lätt att samarbeta eftersom vi utgår från samma grund. Predika ett rent evangelium och våga tro att det räcker. Hur tänker ni kring evangelisation och personlig säkerhet för dem som jobbar på plats? Jonas: Vi går inte in i något om det inte finns ett nationellt initiativ. Redan innan vi kom, fanns det nationella arbetare på plats och de har en egen mission och eget driv. De vandrar med Gud och vet att det finns ett pris att betala för att vara kristen. De driver sina egna projekt och vi stöttar upp. Magnus: Vi tänker på samma sätt och samarbetar med olika partner som har egna visioner. En annan viktig bit är att resa och träffa folk på plats, även i osäkra områden. Vi är inte trovärdiga om vi inte kan åka dit, be tillsammans och visa att vi står tillsammans. Jonas: Missionscentret kommer också att fungera som en fristad där de kristna kan söka skydd, få träning och sedan återvända till fältet.

Vill du vara med och bidra till byggandet av Missions­ centret, märk din gåva med ”Indien”.

DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

9

I N F O R M AT I O N / B O S N I E N O C H H E R C E G O V I N A

Evangelisterna navigerar över minerad mark Under sensommaren åkte tre av oss från Ljus i Öster på en rekognoseringsresa, där vi fick möjligheten att inför en eventuell insats undersöka det andliga läget i Bosnien och Hercegovina. Ett land med endast 0,016 procent kristna och historiska spänningar mellan muslimer, katoliker och ortodoxa kristna. TEXT OCH FOTO: TOBIAS PRIVÉN

10

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

Den 14 augusti landade vi, Magnus, Marcus och jag, på Sarajevos soldränkta flygplats. Historiskt sett har vi stöttat flera insatser i regionen men nu var vi på plats för att förstå hur vi bäst kan bistå de lokala kristna i en tid som denna. När planet girar ser vi en första skymt av huvudstaden Sarajevo. Vi kliver ut i 35-gradig värme, stryker svetten från pannan och hälsar på vår guide Sasha. Av honom får vi lära oss mycket om Bosnien och Hercegovina (fortsättningsvis benämt Bosnien), dess historia, kultur och övergripande om de kristnas situation. Han tar oss land och rike runt för att låta oss möta det lokala ledarskapet Utifrån vårt på ett flertal orter. På fem mål att nå de dagar besöker vi åtta städer och byar. Först bär det av onådda vill vi söderut, via ett läger vid sjön etablera oss Borako ned till den antika staden Mostar, där vi möter bland det bospastorer, projektledare och niska folket. missionärer. Dagen därpå går resan västerut mot Jaice som ligger magiskt vackert ovanför ett glittrande vattenfall. I skymningen äter vi middag gjord på traditionellt bosniskt vis (stekt i en klocka) och lyssnar till de lokala ledarnas kreativa idéer om hur man når en ny generation bosnier. Dag fyra bär det av mot Prijedor och Banja Luka i norr, dag fem till Bijelina och Tuzla i öst. Kvällen innan hemresan rullar vi in i det lilla gruvsamhället Vareš. UTMED VÄGEN, bland de övergivna bruksbyggnaderna ser vi skymten av ett skelett. Det är stort som ett urtidsdjur men stålet är färgat av rost. För snart 30 år sedan briserade en av det bosniska krigets alla granater här och förstörde stålbruket och dess härdar. Den förvridna stålkonstruktionen utanför Vareš är bara ett av en mängd synliga ärr från kriget som varade på balkanhalvön mellan 1992–1995. Gamla husväggar vittnar om kulorna som sköts och splittret som flög. Orsakerna till konflikterna är tabu. Människors identiteter är cementerade i de religiösa traditionerna. De historiska spänningarna mellan folken är på samma sätt som skogen vi passerar, minerad mark. Av den anledningen är evangelisterna försiktiga med vad de gör och vad de säger. Evangelisationen behöver planeras så att den inte riskerar att trappa upp dessa spänningar. Bosniakerna, en av folkgrupperna i Bosnien, är ett onått folk. Det finns ungefär cirka 0,016 procent evangeliska kristna i hela landet, knappt 600 personer enligt vår guide. Här finns alltså mängder med människor som inte har fått höra om vem Jesus är och troligtvis inte heller kommer få höra det från en kristen.

Utifrån vårt mål att nå de onådda vill vi etablera oss bland det bosniska folket. Samtidigt som det är uppenbart att mycket behöver göras, ser vi att mycket redan görs. Kyrkorna må bestå av få medlemmar men de sår så mycket det bara går. Resurserna strömmar in från utlandet, men många av ledarna har tröttnat på givare och missionärer som kommer och går. Många broar är redan brända. Det krävs alltså ett långsiktigt tänk och en gediget planerad insats i Bosnien. För varje möte med kyrkornas ledare klarnar bilden av landet alltmer men det verkar dock ligga i betraktarens öga huruvida framtiden är ljus eller inte. Flera av pastorerna i Bosnien bedömer att läget är svårt. Det finns en utbredd missmodighet över ett arbete som pågått länge men som i deras perspektiv gett alldeles för lite frukt. Men vi mötte också de ledare som inser svårigheten utan att beklaga sig över det svåra läget. Ledare som sår med optimism och med en förväntan att det som såtts en dag ska bli skördat. I SARAJEVO PASSERAR VI byggnader som beskjutits, basarer som stått i århundranden och kolosser som lämnats kvar av den jugoslaviska kommunistregimen. De flesta av dessa betongklossar står övergivna. De är satsningar från en svunnen tid som ingen verkar känna något ansvar för. Ingen underhåller dem och de lämnas att förfalla. Det har satsats mycket på Bosnien. Men utan underhåll kommer kyrkornas och missionärernas satsningar förfalla utan att ge resultat. Under resan insåg vi att Bosnien behöver underhållas i bön. Den bosniska kyrkan är i stort behov av böner som bryter igenom den mark som de sats att bruka. Efter kriget på 90-talet segregerades landet ytterligare och hela byar rensades på minoriteter. I huvudstaden Sarajevo är till exempel ungefär 95 procent av befolkningen muslimer. Däremot bor det väldigt få muslimer i norra och nordöstra delen av Bosnien men många ortodoxa kristna. DET ÄR ETT STORT STEG för en bosnier att bli kristen och därmed lämna sin religiösa identitet. Bosnien är även ett land med stora materiella behov. De unga lämnar landet i rask takt. Vi behöver alltså be för bosnierna och samtidigt stödja välriktade satsningar. Utifrån samtalen med de lokala kristna har vi valt att stötta sex projekt i landet. Det handlar bland annat om stöd till lägerverksamhet för barn och ungdomar. Syftet är att nå ut till bosnier i muslimtäta områden.

Vill du vara med och förändra Bosnien? Ge en gåva och var på så vis med om att starta upp ett samarbete med de bosniska kristna. DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

11

F Ö L J E T O N G / PÅ ÄV E N T Y R M E D G U D

Detta är en artikelserie i fyra delar, där vi följer en ung missionärs vardag i Centralasien. Av säkerhetsskäl har vi ändrat hans namn och vi kan inte heller avslöja var han bor.

Insvept i lovsång TEXT: SIRLE KÖRVITS ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND

”Är bröllopet bara en dröm?”, tänker Yakub för sig själv, är det dags för bröllop. Atmosfären fylls med de ungas när han helt utmattad sjunker ner i sin säng sent på kvälförhoppningar om framtiden och av Guds välsignelse. Lovsången och bönen sveper in alla i rummet och det len. Datumet har flyttats fram igen och det blir inget unga parets uppenbara och rena glädje gör många bröllop i helgen. tårögda. Blicken vilar när man ser den vackra Han ångrar nu att han blev lite arg på den PÅ ÄVENTYR bruden skimra i vitt med en krona på huvudet blivande svärmodern. Men i den stunden, när MED GUD och brudgummens stora leende och strålande mamman till hans livs kärlek hysteriskt ropade: DEL 2 / 4 ögon. Det är en stor och viktig dag för alla inblan”Det blir inget bröllop! Jag förbjuder dig att gifta dig med min dotter!”, blev han arg och sa några dade. hårda ord som han inte borde ha sagt. Yakub har sett fram emot att gifta sig länge. Han och YAKUB HAR TAGIT ETT stort steg in i vuxenlivet hans blivande fru pratar med varandra varje dag och samtidigt som han jobbar vidare i kyrkan. Hans uppgift längtar efter att få börja sin resa tillsammans. Han har är bland annat att ta hand om det administrativa arbetet ordnat med allt inför den stora dagen och ändå känns det för att hjälpa församlingar att få registrering. Det betyder som att han inte duger i svärmoderns ögon. ”Just det, jag att många timmar går åt till kontakt med myndigheterna. måste boka om lovsångsteamet. Hoppas de kan spela om För att kunna registrera en församling i landet krävs det en vecka…” att kyrkan har minst 50 personer och 2 anställda. Om man nu möter dessa kriterier är det trots det inte självYAKUB BESTÄMMER SIG för att be svärmodern om klart att registreringen blir godkänd. Ofta händer det att förlåtelse och samlar sig igen. Spänningen mellan dem är Yakub har alla papper i ordning, gjort ansökan noggrant påtaglig och han känner sig ganska ensam i allt. ”Det är en enligt reglerna och fyllt i många sidor med svåra frågor, välsignelse att hennes pappa i alla fall stöttar bröllopet”, men ändå kommer den tillbaka för komplettering eftertänker Yakub, när han möter svärmodern för att rensa som myndigheterna har ändrat på kraven under tiden. luften. Anledningen till hennes motvilja kan handla om Det händer att man får börja om helt, då de ibland fortsätflera saker. Dels kommer ju dottern att flytta ut och inte ter med att ställa följdfrågor så länge att tidsperioden för kunna hjälpa till hemma som förut; Yakub kan förstå ansökan hinner gå ut. Det är en utmaning att bemöta det bördan av att ta hand om mycket helt själv. Dels är det och styra upp allt. förstås faktumet att han och hans blivande fru kommer Nu har Yakub blivit klar med några nya ansökningar från olika kulturer, det är inte helt oproblematiskt att han om registrering och det har tagit en hel vecka att få allting inte har landets nationalitet. rätt. Innan han ska hem ikväll ska dessa iväg till myndigTill slut kunde alla mötas i samförstånd och äntligen heterna. Blir de godkända?

12

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

och bön

Blicken vilar när man ser den vackra bruden skimra i vitt med en krona på huvudet och brudgummens stora leende och strålande ögon.

DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

13

R E P O R TA G E / C E N T R A L A S I E N

14

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

Målet är 24 nya församlingar i Centralasien Teamet i Centralasien har en stor vision. ”Varje morgon när jag vaknar, tänker jag: ’Gud, 24 kyrkor! Det är omöjligt’, men det är klart att det inte är omöjligt, för ingenting är omöjligt för Gud’”, säger Samir. TEXT: SIRLE KÖRVITS  •  FOTO: TOBIAS PRIVÉN

DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

15

R E P O R TA G E / C E N T R A L A S I E N

Samir lyfter sin hand, räknar upp fem länder på sina fingrar och säger: ”Centralasien är fem länder och om jag ska rangordna hur tufft det är för kristna så är Kirgizistan mest öppet, jämfört med de andra centralasiatiska länderna. Kirgizer är väldigt öppna och ungdomar kan dela evangeliet där. Sedan kommer Kazakstan och Uzbekistan som öppnar upp mer och mer. Uzbeker har nu också fått sin egen Bibel på sitt eget språk. Det är stort! På fjärde plats ligger Tadjikistan och sist Turkmenistan där det är väldigt stängt. Inga missionärer kan komma in eller stanna där och folket har inte tillgång till evangeliet.” SAMIR ÄR LJUS I ÖSTERS lokale medarbetare i ett av de centralasiatiska länderna. Han är 32 år, gift och har fyra barn. När han berättar om sin tro, tjänst och mission, ler han stort och verkar ha mycket energi och iver. Samir växte upp som muslim och var respekterad i moskén, bland annat för att han talar flytande arabiska. Hans bror var drogmissbrukare och fick hjälp på ett rehabiliteringscenter i en kristen kyrka. Det var via brodern som Samir för första gången kom i kontakt med Jesus. ”När jag var 14 år besökte jag moskén varje fredag och varje lördag gick jag till min bror på rehabiliteringscentret i den kristna kyrkan. Efter ett tag började jag jämföra dessa två ställen och fundera över var den verkliga guden finns. Jag såg kärleken mellan de kristna och i moskén såg jag bara lagen. Jag var van vid att jag måste be fem gånger per dag. En dag kom jag till mitt rum och började be. Jag sa till Gud: ’Vad är ditt namn? Är det Jesus eller Buddha eller Allah? Vem är du? Snälla, visa dig själv’, och han började visa mig. Varje Jag sa till Gud: dag förändrades mitt hjärta ”Vad är ditt mer och mer och Jesus namn? Är det förändrade mitt liv och hela min familj. För att göra en Jesus eller lång historia kort, blev jag Buddha eller en del av den kristna kyrkan Allah? Vem är här i staden.” När Samir säger att han du? Snälla, visa är kristen nu, ler han stort, dig själv”, och skrattar och lyser upp med ett ansiktsuttryck som näshan började visa tan är lite busigt och stolt mig. på samma gång. Den kyrka som han blev en del av har ett aktivt församlingsliv och mycket satsas på ungdomar. Snabbt kom Samir in i gemenskapen genom att vara med i ungdomsteamet, i olika hemgrupper och projekt. När han var 19 år blev han ungdomspastor och var det i tio år. För tre år sedan var han med och planterade en kyrka i en stad i Centralasien för att nå unga. Den blev möjlig 16

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

eftersom församlingen satsade en stor del av budgeten på ungdomsverksamhet. Samir är engagerad i arbetet under veckans alla dagar. FÖRSAMLINGSPLANTERING ÄR EN del av visionen i den nya kyrkan och målet är att en kristen rörelse ska växa fram i Centralasien. Redan i planeringsfasen, år 2017, var det tänkt att den nya kyrkan som Samir var med och planterade, skulle fokusera på ungdomar. ”Min pastor var smart och sa till mig: ’Du har folk i din närhet som du känner sedan du var barn, killar och tjejer som du har växt upp med, samla alla dessa och starta en ny kyrka.’ Vår tanke var inte att bara plantera en kyrka utan att vi skulle vara en rörelse som planterar nya kyrkor. Vi vill träna upp lärjungar som i sin tur lär upp nya lärjungar, och så vidare. Vi startade kyrkan 2018 och under fem år ska vi starta sex nya församlingar. Nu är det 2021 och vi har fyra kyrkor i tre olika centralasiatiska länder. Vi tror på att Gud ska hjälpa oss att starta två kyrkor till. Målet är att sex nya församlingar ska planteras med deadline 2023. Vi har en klar vision och en strategisk

XXXXXXXXXXX

Samir med sin fru. De har en vision om att en kristen rörelse ska växa fram i Centralasien.

plan. Efter 2023 fram till 2030, kommer vi ha 24 kyrkor. De sex församlingarna som vi startar nu, ska i sin tur starta tre kyrkor vardera och då kommer vi ha 24 kristna kyrkor i regionen. Det är en stor vision. För mitt team ensamt är det inte möjligt, men när man har ett hjärta för arbetet och vet att visionen tillhör Gud och att vi bara är en del av den, så kommer Gud hjälpa oss. All ära ska gå till Gud! Varje morgon när jag vaknar, tänker jag: ’Gud, 24 kyrkor! Det är omöjligt!’, men det är klart att det inte är omöjligt, för ingenting är omöjligt för Gud.” ETT BRA SAMARBETE i teamet och relationsbygge är verktygen för att förverkliga denna vision. Samir betonar att när de planterar en ny församling, talar de bara om lärjungaskap. Principen går ut på att deras arbete står på två ben. Det första utgår från Matteusevangeliet 6:33, sök Gud först, och det andra från Matteusevangeliet 28:19-20, gå ut och gör alla folk till lärjungar. En nära relation med Gud är grunden för att sedan, genom den relationen, gå ut och göra lärjungar. Samir berättar att de är ett team på 40 personer och nästan alla av dem är under 25 år och

redo att gå ut till olika länder och missionera. Den yngsta missionären i teamet är bara 17 år och gör sig redo att flytta till ett annat land, bo där och dela evangeliet med människorna. Världen blir både stor och liten på samma gång, när unga får ett hjärta för och börjar älska ett folk från en annan nation. En känsla av gemenskap och ansvar leder dem ut i världen. De följs av dagliga förböner från församlingen som skickar ut dem och självklart nödvändiga resurser för att kunna arbeta. I ett team som åker ut kan det vara mellan 7-10 ungdomar som åker ut tillsammans och de börjar plantera en ny församling genom hemgrupper. Samir säger att för 1,5 år sedan startade de en församling i en huvudstad i deras målområde och nu har de redan 70 personer i den kyrkan. ”För mig är det underbart att se vad Gud gör i Centralasien! Det finns så många vittnesbörd som jag skulle vilja dela, men jag måste få berätta om en 19-årig tjej som kom till vår kyrka för en vecka sedan. Hon kom från ett barnhem och hade på sig en huvjacka som hon nästan gömde sig i. När hon tog av sig jackan, såg vi att hon hade ärr på handlederna. Vi började prata om ärren och gjorde det DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

17

R E P O R TA G E / C E N T R A L A S I E N

Det är ungdomar som driver arbetet med hängivelse. Nästan alla är under 25 år och redo att gå ut och missionera.

på ett kärleksfullt sätt. Då började hon gråta och visade också ärren som hon hade på magen. Hon berättade att hon har försökt ta sitt liv flera gånger. Vi lyssnade på henne och delade enkelt Vi kan inte samevangeliet med henne. las på samma En dag, bara kort efter plats, utan byter det mötet, vaknade jag på morgonen och såg att en plats varje vecka hemgrupp hade samlats för att myndighemma hos mig. Min fru heterna inte ska delade evangeliet med flickor och tjejen från veta var och när barnhemmet var också där vi möts. och hade dessutom tagit med sig flera av sina kompisar. När jag tänker på hur hennes liv har förändrats, hur hon delar evangeliet med andra tjejer på barnhemmet och att de redan efter en vecka samlas i mitt hem för att få höra mer, så ser jag hur Gud arbetar. Det är en häftig multiplikationseffekt.” SAMIR ÄR ÖVERTYGAD OM att det är Gud som leder människor till dem och att de måste vara redo att ta emot dem. Han vittnar om att teamet varje vecka bjuder in nya människor till församlingen och leder dem till Kristus, de i sin tur tar med sina vänner till kyrkan och så fortsätter det. Gemenskapen är magnetisk och tillväxten sker varje 18

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

vecka. Däremot berättar Samir att de kristna i Centralasien känner sig ensamma: ”Vi bor i länder där 90 procent av befolkningen är muslimer. Det finns bara 0,01 procent evangeliskt kristna här, så vi känner oss verkligen ensamma som kristna i våra länder. Det vi behöver mest är böner. Om någon kan be för oss, kanske fem till tio minuter varje dag, och låter oss få veta det så skulle det vara underbart. Om unga människor här vet att det finns folk i olika länder som ber för oss, så är det en välsignelse för oss. Be om beskydd, eftersom säkerhetspolisen har ögonen på oss. Vi kan inte samlas på samma plats, utan byter plats varje vecka för att myndigheterna inte ska veta var och när vi möts. Vi kan inte heller träffas på kaféer, på grund av att lagen inte tillåter det, och vi har ingen egen byggnad. Det är bra om någon kan be om en byggnad och också om ekonomiskt stöd, så att vi kan stötta dem som vi sänder ut som missionärer till olika städer och länder.” Ljus i Öster stödjer den kristna församlingsrörelsens arbete i Centralasien. Du kan vara med och bidra till att fler människor får höra om Jesus, får en Bibel på sitt eget språk och blir frälsta. Märk din gåva med ”24 nya församlingar Centralasien”.

Vill du vara med och be samt att vi förmedlar det vidare till Samir och teamet i Centralasien, kan du meddela det till oss på info@ljusioster.se Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.

GÄSTKRÖNIKA / ELLEN THORNELL

Därför brinner jag När jag var tolv år mötte jag Gud. Ingen i min familj trodde men jag hade hängt med en kompis till en kör i kyrkan. En lägerkväll fick jag ett starkt Gudsmöte och insåg, Gud är på riktigt!

Gud är inte bara en god kärleksfull far som vill möta mig och allt det där de hade tjatat om på kören, utan Han är också PÅ RIKTIGT! Jag minns hur jag tänkte: det här ändrar ju allt. För om Gud är på riktigt, vilket jag nu erfarit att han är, då betyder ju det att allt det andra de tjatat om också var på riktigt. Det finns en Gud som är god, som älskar mig, Han är min Pappa, skaparen av allt och Han vill ha med mig att göra! När jag haft den uppenbarelsen började det brinna i mig. Att Gud var på riktigt ändrade verkligen allt. JAG VISSTE INTE VART jag skulle ta vägen med den här elden men så hamnade jag på en missionsresa till Bulgarien med Gå ut Mission och där kom uppenbarelse nummer två. Jag fick möta människor som aldrig hört Gud är på om Gud, som själva inte fått erfara att Han är på riktigt. riktigt, den Jag fick vara med och berätta, erfarenheten be, bana väg för att de skulle ändrade allt få ett eget möte och själva se att Gud är på riktigt, att för mig. Han är god, allsmäktig och framför allt att Han vill ha med dem att göra. Att se människor få det där mötet, den där stunden då de själva får inse Sanningen med stort S, det är heligt. Det är dessa stunder jag lever för, när livets mening, ljus och sanning blir verklighet där det tidigare varit mörkt och lögner som regerat. När Gud får gå in och ta sin rätta plats som Herre. JAG ÄR SÅ TACKSAM för personen som tog med mig på lägret som jag inte ville åka på, tacksam för den där predikanten som predikade evangeliet så att jag förstod, för den som tog sig tid och bad en frälsningsbön med mig. Framför allt är jag tacksam till Gud för att Han gjort allt, betalat allt, gett allt för att sedan ge det till mig. Den tacksamheten gör mig brinnande. Tänk att jag nu kan få vara den personen för någon annan, den som predikar evangeliet så att det förstås, den som ber, den som leder fram till

Jesus. Det finns inget annat som ger livet sådan mening. Jag vet att för mig var det skillnaden mellan liv och död, skillnaden mellan ett liv i ensamhet och förvirring till ett liv som älskad dotter till den ende sanne Guden. SEDAN KOM UPPENBARELSE nummer tre. Jag kunde ramla in i en kör i en församling, bjudas med på läger och där möta kristna som visade vägen fram. Det finns platser där man inte kan ramla in i en församling, stöta på en troende som visar vägen till Jesus. Platser där mörker och förvirring fortfarande råder över människor som väntar på att någon ska komma och visa vägen fram till ljuset. Jesus dog för mig så jag vill leva för Honom och Han sa: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar…”. Vilken bättre plats än på de mörka platserna där folken fortfarande väntar? Jag vill åka dit, ge fler möjlighet till den där stunden, det där ögonblicket som förändrar allt. Därför brinner jag för mission. Gud är på riktigt, den erfarenheten ändrade allt för mig. Jag vill göra det möjligt för fler folk, ja egentligen alla folk att få möjlighet till det där ögonblicket som förändrar allt. När Gud kliver in och blir på riktigt.

ELLEN THORNELL Verkställande assistent på Gå ut Mission

Ellen Thornell är 21 år och bor i Eksjö med sin man David. Hon jobbar som verkställande assistent på Gå ut Mission. Hon har varit ute regelbundet på missionsresor sedan 15 års ålder och drömmer om ett fortsatt liv i tjänst för Guds rike. DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

19

M Ä N S K L I G A R ÄT T I G H E T E R

20 L J U S I Ö S T E R   /   D E C E M B E R 2 0 2 1

Rätt till frihet Ljus i Östers arbete i fält främjar inte bara religionsfrihet utan omfattar även andra mänskliga rättigheter. TEXT: SIRLE KÖRVITS  •  FOTO: ADOBE ISTOCK

Utöver huvudsyftet, att berätta om Jesu kärlek till alla folk, innehåller Ljus i Östers arbete sociala insatser där upplysningsarbete om de mänskliga rättigheterna ingår. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling 1948 och den gäller alla människor över hela världen. De mest grundläggande är att vi alla är födda fria och lika i värde och rättigheter; vi har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Det ska gälla alla, utan undantag, men för alldeles för många är det inte en verklighet, utan de lever under förtryck och förföljelse, i fattigdom och elände. Kärlek är ett främmande koncept och mörkret härskar. MYCKET AV DET SOM VI i demokratiska samhällen tar för givet, är en avlägsen dröm för många. Ljus i Öster har nationella arbetare på plats i flera av världens länder där kränkningar av de mänskliga rättigheterna är en vardag. De kämpar med och för dem som ibland verkar ha glömts bort. Det går inte att berätta om en god Gud utan att visa godhet mot sina medmänniskor. För Gud är varje människa värdefull, skapad med omsorg och himmelsk kärlek. Varenda en är älskad av jordens och himmelens Skapare. På vilket sätt främjar Ljus i Östers arbete de mänskliga rättigheterna i våra målområden? Här är några exempel: I Sibirien stöttar vi en jurist som kämpar för att ingen kristen godtyckligt ska anhållas eller fängslas. Han informerar om församlingarnas rättigheter, förklarar innebörden av extremt komplicerade lagar och tar uthålligt striderna med myndigheterna. Det är att arbeta för mänskliga rättigheter. I Laos kämpar våra nationella medarbetare för att människor ska få en formell ID-handling, så kallad famil-

jebok, som i sin tur ger dem rätt till att bli medborgare i landet. Det skapar möjligheter för att människor bland annat ska kunna arbeta och försörja sig. De hjälper också utsatta flickor till ett liv utan övergrepp, till en levnadsstandard värdig en människa och ger grundläggande trygghet. I Centralasien informerar och utbildar våra unga missionärer inhemska kvinnor om deras rättigheter. Till exempel har våra lokala arbetare utformat ett utbildningsprogram där de upplyser om att det inte är okej för en kille att tvinga en tjej till att gifta sig med honom; att man kan säga nej, att man ska säga nej. Det är en mänsklig rättighet att ingå äktenskap med båda de blivande makarnas fria och fulla samtyckte. Dessutom bidrar de också med social hjälp till utsatta familjer. I ALLA VÅRA MÅLOMRÅDEN är det förstås ett dagligt arbete med att främja den mänskliga rättigheten till tankefrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning samt att utöva sin religion genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och så vidare. Den rätten är starkt begränsad i de flesta av våra målområden, i vissa regioner mer än i andra. Om vi vet sanningen, om vi är medvetna om orättvisorna och att mänskliga rättigheter kränks, är det vår plikt att agera. Martin Luther King Jr. sa: ”He who passively accepts evil is as much involved in it as he who helps to perpetrate it. He who accepts evil without protesting against it is really cooperating with it.” (Den som passivt accepterar ondskan är lika mycket inblandad i det som den som hjälper till att genomföra det. Den som accepterar det onda utan att protestera mot det samarbetar egentligen med det.) Vi står upp för de mänskliga rättigheterna och är inte tysta. Tack för att du som ber och ger är med oss. Vi gör det tillsammans. Vill du stå upp för de mänskliga rättigheterna, märk din gåva med ”Barnabasfonden”. DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

21

R E P O R TA G E / K A L M U C K I E N

Firar gudstjänst för första gången För första gången samlades en handfull kristna i en by i Kalmuckien för att prisa Gud tillsammans. Läs om hur våra lokala hjältar arbetar på plats. TEXT: SIRLE KÖRVITS  •  FOTO: ADOBE ISTOCK

Kalmuckien är en delrepublik i sydvästra Ryssland med en befolkning som kommer från många olika etniska grupper. De flesta är kalmucker och ryssar. Många kalmucker är lamaister, det vill säga tibetanbuddhister. Kalmuckien är det enda område i Europa med en buddhistisk majoritet och regionen är känd för det största buddhistiska templet i Europa. Kalmucker är en onådd folkgrupp. Vår lokale medarbetare Nikolaj bor i en stad i Kalmuckien och berättar om unga evangelister som går ut till gator och torg på kvällarna. De predikar, sjunger sånger och delar ut små skrifter och magneter med budskapet om Jesus. En dag åkte de också till en närliggande by för en bönerunda och evangelisation på torget. ”UNDER DEN VECKAN hörde över 80 unga personer hela evangeliet, 25 killar och tjejer ville att vi skulle be för dem och sju av dem blev frälsta! Jag är så glad över att mina egna barn var med och pratade med människor om Jesus. Jag tänkte för mig själv, att om det finns unga människor som helhjärtat går ut och evangeliserar för dem som inte tror, då finns det en framtid för kyrkan i Kalmuckien!”, säger Nikolaj. Han berättar vidare om ett speciellt möte. En kvinna från en by, Darja, blev troende under 90-talet och har sedan 2002 bett varje dag för att de kristna skulle kunna samlas i hennes hemby för att prisa Gud. I nitton år bad hon samma bön varje dag. En söndag åkte Nikolaj till byn för att vara med på en söndagsgudstjänst. Det var den första samlingen någonsin med kristna i den byn. ”Det kom sex personer. En av dem var Darja och hennes glädje var enorm. Hon tackade Gud för bönesvaret 22

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

om att de kristna nu för första gången har samlats för att prisa Gud tillsammans.”, säger Nikolaj. UNDER JULI MÅNAD började församlingen i staden att be och fasta för att bryta ner den negativa påverkan som de ockulta och demoniska krafterna har på människorna i området. Nikolaj blev då inbjuden hem till en äldre kalmuckisk kvinna. Han åkte dit med några andra evangelister och fick en överraskning när de talade med henne. ”Hon berättade att hon är tvingad till att ’hela’ männi­ skor och om hon inte gör det upplever hon stora smärtor i kroppen. Hon har ett helt rum fyllt med buddhistiska ikoner och ockulta amuletter. Hon sa att hon har inbjudit sju gudar in i henne och en av dem uppenbarar sig själv som en orm. Vi vittnade för henne om Kristus och erbjöd henne att avsäga sig dessa gudar som plågar henne, men hon sa att hon inte kan bli fri från dem. I stället önskade hon att vi skulle be för helande. När vi bad befriade Gud henne från smärtan i benen. Hon fick uppleva den helande kraften av Jesus. Nu planerar vi att besöka henne fler gånger och inser att hennes befrielse bara har börjat.”, berättar Nikolaj. De bor i ett område där de sker flest mord i hela Ryssland. Föreställningen om fridfulla buddhister stämmer inte med verkligheten i Kalmuckien. Nikolaj vittnar om ständiga konflikter mellan kalmucker och folk från närliggande regioner och säger att buddhisterna där är väldigt våldsamma. Han vädjar om förbön för arbetet bland kalmuckerna. Be för befrielse, frid och öppna hjärtan för Guds kärlek. Namnen är ändrade av säkerhetsskäl.

DECEMBER 2021  /  LJUS I ÖSTER

23

ANNONSER

LPD

ENGINEERING

LPD ENGINERING AB Konsulter inom energi, miljö och avfall

LPD ENGINEERING AB

Konsulter inom energi, miljö och avfall

BÖCKER

Ge bort en bokupplevelse i julklapp! HEMLIGT MÖTE I SAMARKAND

OPERATION PÄRLAN

SHAADIA FIROZ 99 kr En inspirerande och sann berättelse om en kvinna i den ryska delen av Kaukasien som följer Jesus oavsett vad det kostar.

BRODER DAVID OCH PAUL HATTAWAY 39 kr År 1987 gled en bogserbåt och en pråm med en miljon biblar förbi de kommunistiska gränskontrollerna och kastade ankar vid en strand i södra Kina. Operation Pärlan är historien och detta modiga uppdrag som leddes av den före detta amerikanske marinsoldaten Broder David. Kristna och kineser betraktar uppdraget som en central händelse i sin historia. Boken beskriver hur Gud tog en medelmåttig, fotbollsälskande amerikan och använde honom på ett kraftfullt sätt för sitt Rike.

EN KRISTEN LÄSER KORANEN

PASSION FÖR DET OMÖJLIGA

L.M. ABDALLAH 49 kr Om Koranens personer, händelser och läror ur ett kristet perspektiv. Hjälpmedel för fördjupning.

ANN-CHARLOTTE FRITZON 19 kr Den spännande historien om Nils Fredrik Höijer, en orädd och viljestark Rysslandsmissionär som grundade Ljus i Öster år 1903.

ÅKE OLOFSSON 29 kr Författaren tar med oss hem till 12-årige Karim i staden Samarkand i Uzbekistan. Där lever han med sin familj som i stor hemlighet delar ut biblar till nyfikna vänner och bekanta.

KÄRLEKEN ÖVERVINNER ALLT

Beställ dina böcker på www.ljusioster.se/bokshop mejla info@ljusioster.se eller ring 08-564 840 40

BÖNESIDAN

Be för de ensamma De kristna i våra målområden känner sig ofta ensamma, eftersom det finns så få kristna i deras länder. Genom bön kan vi lindra deras ensamhet. ”För liksom vi i en enda kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, så är vi många en enda kropp i Kristus. Men var för sig är vi varandras lemmar.” (Rom. 12:4-5)

VAR MED I BÖN FÖR: Centralasien

• Be för ungdomarna som modigt berättar om Jesus • Be för visionen om 24 församlingar i Centralasien • Be för det helt stängda Turkmenistan

Indien

• Be för samarbetet med Missionscentret i Assam • Be för att evangeliet ska ha framgång bland alla folkgrupper

Bosnien

• Be om nytt hopp för människor i Bosnien • Be om nya samarbeten med de bosniska kristna •  Be om minskade spänningar mellan folkgrupperna och ökad optimism bland de kristna.

Kalmuckien

• Be för de kristna som nu hade sin första Gudstjänst någonsin • Be för att fler blir frälsta och befriade

Laos

26

LJUS I ÖSTER  /  DECEMBER 2021

FOTO: A DO BE STOC K

• Be om beskydd för våra lokala hjältar • Be för att arbetet med familjeboken ska blomstra • Be för barnen som Tomas och Sunisa tar hand om

God Jul och Gott Nytt År! Önskar Ljus i Öster

FOTO / PEPPARKAKSHUSBAGARE: TOBIAS PRIVÉN

Ljus ii Öster, 67 Bromma AVS. Ljus Öster, Gårdsfogdevägen Gårdsfogdevägen18 16, A, 168168 67 Bromma

Posttidning B

1 7 0 0 2 0 0 0 0

HJÄLP MÄNNISKORNA I LAOS! Många människor i Laos är papperslösa och saknar grundläggande social trygghet. Ljus i Öster finns på plats i landet och hjälper människor att få sina rättigheter tillbaka.

Ge en julgåva via Swish: nr 900 36 25 så ger du människor rätt till tro och trygghet