Issuu

LJUS I ÖSTER TIDNING #951

TILLS JESU KÄRLEK NÅTT ALLA FOLK

100 år efter massakern

Kinas pastorer kastar sina telefoner

SEPTEMBER 2019

Barnväckelse i Sibirien

Kör på en frusen flod för att nå de onådda Det finns inte alltid motorväg eller grusväg när man ska nå de som ingen nått förut. Möt vår nationella arbetare i världens kallaste stad – sidan 12

INNEHÅLL #951 4 Ledare

Ljus i Öster är en allkristen missionsorganisation som grundades 1903. Vi arbetar för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar vi också med att främja religionsfrihet.

Så här kan du ge gåvor: Inom Sverige Bankgiro: 900-3625 Swish: 123 900 36 25

6 100 år efter massakern: "Vad gör ni här?"

Kristna hade blivit ett fenomen man ser på film. Nu tar missionärerna tillbaka den kristna tron.

I Finland IBAN: FI21 3131 1001 6573 64 BIC: HANDFIHH (Handelsbanken)

8 Detta händer kristna i Kina just nu 11 Lars Mörling: Varför är det förbjudet att lämna islam? 12 Värme sprids i världens kallaste stad

Från utlandet BIC: HANDSESS IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782

Erik följer med Said på den frusna floden Lena i Jakutien.

16 Säg hej till Orest Cromell… …som följde med på vår ungdomsresa till Dagestan. Ansvarig utgivare Magnus Lindeman magnus.lindeman@ljusioster.se Redaktion Cecilia Lind Erik Thunberg Lars Narin Mattias Abulu Samuel Winderö

18 Så gick det till när Ryan och Naomi blev missionärer 20 Barnväckelse i Sibirien

Upplaga 10 000

Adress Gårdsfogdevägen 16 168 67 Bromma

28 Wow-känslor under sommarens konferenser

Kontakt Tel: 08-564 840 40 E-post: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se

Omslagsfoto Arisa Chattasa (Kvinnen på fotot har ingen koppling till Ljus i Öster)

22 Ung och kristen i Sverige vs Dagestan? 24 Uzbekistan – ett land i förändring

Tryck Kontorsrutin AB, Örebro

Org. nr 802003-0972

Läs om barnen i Tuva som blivit evangelister.

Sirle skriver om "helande" juice, mötet med Egon och barnen som fick testa att åka runt på ett biltak i Sibirien.

34 De firar alla högtider med hemliga intentioner

SEPTEMBER 2019 • 3

LEDARE

Är vi framme snart?

FEM BRA ANLEDNINGAR ATT BLI MÅNADSGIVARE

LEDARE AV MAGNUS LINDEMAN Innan Jesus far upp till himlen ger han sina lärjungar en befallning. Som Fadern har sänt honom, sänder han nu lärjungarna. Denna går sedan vidare till alla kristna i alla tider tills uppdraget är slutfört. Befallningen handlar om att göra alla folk till lärjungar. Alla etniska grupper behöver få en möjlighet att gensvara på evangeliet. Under 2000 år har kyrkan tagit detta uppdrag till sig och försökt att göra det som Jesus sa till oss att göra. Frågan är då hur långt vi har kommit med vår uppgift? Borde det inte snart vara slutfört? Ser man till de senaste decennierna har tillväxten varit enorm. I Kina, Latinamerika och Afrika växer kyrkan så det knakar. Enligt missionsstatistik växer den evangeliska kyrkan i världen med 2,6 procent årligen. Jämför man detta med befolkningsökningen, som ligger på 1,2 procent, förstår man att det är en enorm tillväxt. Aldrig i världshistorien har så många muslimer kommit till tro på Jesus, som idag. Aldrig förr har det gått så fort med bibelöversättningar till nya språk. Trots den enorma framgång som dessa siffror visar, finns det också stora utmaningar kvar. Här är fem av de hinder som sätter käppar i hjulen för slutförandet av Jesu befallning: 1. Religiös extremism: 8 av de 10 länder där kristna förföljs som mest för sin tro är dominerade av islamistisk extremism, vilket gör det farligt både att höra och dela evangeliet, och därmed försvårar evangelisationen i dessa områden. 2. Befolkningsökningen: Även om den evangeliska kyrkan procentuellt växer snabbare än befolkningsökningen i världen, så växer det faktiska antalet icke-troende lavinartat. År 1900 räknade man med omkring 1 miljard icke-troende runt omkring i världen, medan det idag är över 5 miljarder människor som inte bekänner sig som kristna. 3. Brist på tillgång: Fortfarande finns det 7000 folkgrupper som klassas som onådda för evangeliet. 75 procent av dessa befinner sig i de 50 länder där förföljelsen mot kristna är som störst. I dessa länder finns det tydliga restriktioner och försvårande om-

4 • LJUS I ÖSTER

ständigheter för förkunnandet av evangeliet. Över 80 procent av alla muslimer, buddhister och hinduer i världen känner inte en enda kristen. 4. Brist på missionärer: Endast 1 av 10 missionärer i världen arbetar bland onådda folk. De flesta kristna missionärer arbetar alltså bland folkslag som redan är nådda. Även om all evangelisation är viktig skulle det behövas fler arbetare där skörden är som störst. 5. Felaktig fördelning av pengar: Av varje krona som samlas in till kristet arbete går mindre än ett öre till pionjära satsningar bland onådda folk. Mindre än en procent av det vi ger till kristet arbete går alltså till att nå dem som mest behöver det. Personligen vill jag vara optimist. Jag tror att det är möjligt att slutföra missionsbefallningen. Tillsammans med Gud är det möjligt. Men för att det ska ske måste vissa justeringar göras. Våra prioriteringar behöver komma i linje med Guds. Han som lämnar de 99 fåren för att nå det förlorade, visar oss hur även vi behöver handla. Det berör vår bön, våra pengar och vår villighet att gå. Missionsbefallningen är inte slutförd. Den gäller än. Låt oss göra vad vi kan för att slutföra den.

1. Din gåva når fram fortare. Vi älskar överraskningsgåvor, men när du är månadsgivare vet vi i förväg vilka resurser vi kommer att ha och kan därför beräkna kostnaden. Vi kan starta fler långsiktiga projekt, och innan gåvan är till hands kan vi planera vad den ska gå till.

2. Det du ger räcker till mer. Ett regelbundet givande genom autogiro frigör mer resurser, genom att de administrativa kostnaderna blir mindre. Du kan alltså ge exakt samma summa, och ändå kan vi exempelvis distribuera ytterligare en efterlängtad bibel till Nordkorea.

3. Det blir enklare för dig. När du ger regelbundet genom autogiro sköts allt av sig självt. Du behöver inte komma ihåg varken siffror, avi:er eller bankdosor, för att dag ut och dag in, vara en viktig del i att evangelium når nya hjärtan.

4. Du når den som behöver dig mest. Över 3 miljarder har aldrig hört om Jesus och kommer inte göra det utan missionärer. I vissa fall finns hela samhällen utan en enda kristen. Trots det går mindre än 1 % av de gåvor som ges till kristet arbete till att nå onådda folk. Den minst finansierade, är den mest behövande. Det finns ingen mission som behöver dig och din trofasthet så mycket som den bland onådda folk.

5. Fler liv blir förvandlade Hur man än räknar och ställer upp ekvationen så blir resultatet detsamma. Regelbundet givande leder till fler biblar, fler missionärer, fler församlingsplanteringar – och fler frälsta. Men oavsett om du väljer att ge regelbundet, redan gör det, eller om du överraskat oss vid något tillfälle med en strögåva så har du varit oumbärlig. Tack för att du står med!

Bli regelbunden givare eller växla till autogiro? Gå in på ljusioster.se eller ring växeln på 08 564 840 40 – vi hjälper dig. SEPTEMBER 2019 • 5

REPORTAGE

100 år efter massakern: "Vad gör ni här?" När massakern skedde utrotades inte bara stora delar av en folkgrupp i landet, utan också den kristna tron. Kristna har blivit ett fenomen man ser på film, men efter flera generationer har några återvänt för att ta tillbaka Jesus till folket. TEXT: Cecilia Lind

FOTO: Ljus i Öster

Här skedde en massaker. Det är ganska många år sedan nu. Här ville man rensa ut en folkgrupp som levt sina liv här sedan urminnes tider, men vars hem nu hade hamnat innanför andra makters gränser. Här ville man också bli av med den kristna tron, som hörde folket till. Många flydde, medan andra i desperation gav bort sina barn till grannar ur en annan folkgrupp. Kanske skulle barnen ha en chans då? Då fanns 400 kyrkor i regionen, nu låg närmaste kyrka 400 kilometer bort. På andra sidan gränsen. I ett annat land. Många kyrkobyggnader står kvar som bostadshus. En ruin av det som en gång var levande. 2011 började en församling resa hit. De kommer från grannlandet men tillhör den folkgrupp som utsattes för massakern. De kommer från en plats där många är kristna, men där det inte finns en missionskultur. Matevos berättar att de är för bekväma: – Vi bygger våra hus med stora stenar och omgärdar våra trädgårdar med stenmurar. Vi bor i våra slott och vill inte gå därifrån. Man började tala mycket om mission och behovet av att gå ut. Församlingen kunde se in i landet från platsen där de stod, men hade ingen aning om hur läget var. Fanns det några kristna? Utan att veta något tog några av dem ett steg i tro och packade sina väskor. Numera åker Matevos och hans fru dit två månader om året, för att hjälpa församlingarna. – De tyckte att det var konstigt att vi från den här folkgruppen kom till dem: "Vad gör ni här?" Vi sa att vi har kommit för att tjäna, men vi vet inte hur, berättar Matevos. Sakta men säkert började något växa fram. 6 • LJUS I ÖSTER

När de berättar att de är kristna blir människor nyfikna. För många kan det vara första gången de träffar kristna. – Så de märker att vi är normala, säger Matevos... Många har aldrig träffat en kristen så de har olika tankar kring hur en kristen ser ut. För många är kristna sådana som de sett på film. De tror att man dricker och så vidare. Vi brukar säga att vi ”tar tillbaka den kristna tron till landet”. Davit gick på en missionsbibelskola i samma stad som Matevos. Där fick han ett hjärta för samma land. Under många år bad han och församlingen för grannlandet. Han hittade en bok och började lära sig enkla fraser och alfabetet på språket. När några skulle åka så bad Davit till Gud och frågade om han skulle åka med, och att han i så fall skulle visa det för dem som skulle åka. Dagen innan resan bjöd Matevos med honom. – Men jag hade inget visum och jag visste att det var omöjligt. Men sedan tänkte jag att jag skulle försöka. Det tog en timme att få visumet. När Davit kom till grannlandet kände han direkt att hit skulle han komma igen. Efter konferensen åkte han och hans fru Maral dit och stannade i två månader. De började lära sig både språket och kulturen. – Men under den tiden hade inte min fru en vision för grannlandet. Hon ville inte vara här. Så jag bad att Gud skulle visa oss om det var Guds vilja och att han skulle tala till min fru. Och det gjorde han. Han la visionen i hennes hjärta. Efter en vända hem bosatte de sig i den historiska

De flesta av stadens en miljon invånare är muslimer, bara 100 personer är evangeliskt kristna.

staden som varit som ett centrum för deras folkslag. Här bor en miljon invånare. Det finns tre små församlingsgrupper, en hemgrupp och totalt 100 evangeliskt kristna. Vid flytten var deras dotter tre månader, nu har hon fyllt två år. För Maral är inte det här vilken stad som helst. När hon var barn hörde hon berättelser om sin farfar som bodde i denna stad innan utrotningen. Han flydde landet utklädd till en flicka. – Jag hörde alltid berättelser om de tuffa åren när hela hans familj dog, och han överlevde. Farfar hade en faster, som Maral döptes efter. – Vi vet inte vad som hände henne, men 100 år senare så var det en annan Maral, som kom till samma plats för att fortsätta historien. När de först kom till staden började de evangelisera utan att kunna språket något vidare, men framför allt fick de tjäna inom en av församlingsgrupperna. Nu har de många vänner som inte är troende. Under gudstjänsterna leder de lovsång, predikar och lagar mat. Tack vare Maral och Davit har man kunnat starta upp ungdomssamlingar varje vecka. Det fanns inget för ungdomar när de kom så de erbjöd pastorn att börja en gång i månaden. Efter ett tag kände de att det inte räckte, utan att samlingen skulle vara varje vecka. Pastorn sa att det var omöjligt, att ingen skulle komma. Men det gick bra och efter fem månader hade

två kommit till tro. Davit och Maral föreslog också gemensam morgonbön. – Under ett år så bad vi själva. Men sedan började fler komma. Förra veckan var vi åtta personer. Och Gud gör mycket! Det är en nykristen som kommer att döpas snart. Han satt i fängelse, men efter att vi bad blev han frisläppt. Det var ett resultat av våra bönemorgonar, berättar Maral. De har också haft språklektioner, där de lär ut några språk, och samtidigt själva får lära sig deltagarnas språk. Lektionerna har lett till starka relationer, intressanta diskussioner och möjlighet att dela evangelium med deltagarnas släktingar. Eftersom de är de första långtidsmissionärerna från sin hemförsamling så är de också en bas för nationen att sända flera korttidsmissionärer. Ljus i Öster understödjer Davit och Maral, som satt sina händer till plogen på det enorma skördefältet, och vi ber att fler ska följa deras exempel. Nu håller församlingen på att starta en hemgrupp i en annan stad där det finns 120 000 invånare och bara en troende. Vi ser fram emot att se vad Gud ska göra där. Namnen har ändrats av säkerhetsskäl.

SEPTEMBER 2019 • 7

REPORTAGE

KINA JUST NU

"Öppna upp! Öppna upp! Öppna upp!" På Facebook delas en video som redan passerat 850 000 visningar. En kinesisk predikant ropar till ett par ögon att de ska öppna sig i Jesu namn. Efter flera försök händer det. Ett il av glädje och chock kommer över kvinnan. Hon är inte blind längre, hon ser. Överväldigad av Jesu nåd hoppar hon runt och klappar sina händer. Jesus fortsätter nå nya längtande hjärtan varje dag bland den enorma befolkningen i Kina, och det vill djävulen stoppa på alla sätt. Här kommer några svåra punkter från vårens rapporter.

Förföljelsen ökar dramatiskt År 2017 greps 3000 kristna i Kina. År 2018 var det fler än 100 000 som arresterades. År 2019 är inte över, men vi har redan passerat den siffran. Förföljelsen fortsätter öka i Kina. Det har också skett en förändring i vem som drabbats på senare tid. Förut var det främst den kristna personen, nu riktas det mot hela familjen. Det har till exempel blivit svårare för barn till kristna att få gå en utbildning.

"Utegångsförbud" med lite hjälp från Google Registrerade kristna ledare i Kina måste nu fråga regeringen om lov innan de reser bort ens för en dag. Programmet kallas för "The outbound system", (utresesystemet). Till hjälp i regelverken mot kristna, är landets övervakningsteknologi. Nu sägs Kina även få hjälp av Google att utveckla detta. Företaget nekar, men både amerikanska militären och kongressen har varnat. – Kina har arbetat med att ta fram ett nationellt övervakningssystem som övervakar alla medborgarna hela tiden, inkluderat pastorer och kristna arbetare i norra Kina, och nu verkar det som att de får lite hjälp från västerländska företag, skriver vår partner Back to Jerusalem.

Får inte köpa flygbiljetter Vi har tidigare skrivit om hur myndigheterna tagit fram ett system som ger medborgarna sociala kreditpoäng baserat på hur "tillförlitlig" man är. Poängen baseras på ens livsstil; var man spenderar sin fritid, vem man är vän med, hur bra man gör sitt jobb. Att gå till kyrkan eller umgås med kända kristna sänker din kredit direkt. I juli nekades 2,5 miljoner människor från att köpa flygbiljetter och 90 000 från att köpa tågbiljetter, på grund av låga sociala poäng. Men det blir värre än så. Många kristna sparkas från sina jobb och vräks från sina hem på grund av låga poäng. Att få sjukvård och äga ett pass kräver också ett högre poängvärde.

Kristna sparkas från sina jobb Sluta gå till kyrkan! Det var kravet som broder Pan Fei fick, men valde att ignorera. För det "brottet" tvingades han att skriva under sitt eget uppsägningsavtal. Under rubriken anledning fyllde han i: – Eftersom jag tror på Jesus Kristus, Guds ende Son och mänsklighetens Frälsare, så har min anställning hos Yonghui Stormarknad upphört. Under en räd i Pan Feis församling i början av året var det många som greps och misshandlades svårt. De släpptes med en varning om att inte besöka den underjordiska kyrkans möten igen. 8 • LJUS I ÖSTER

SEPTEMBER 2019 • 9

REPORTAGE

Söndagarna ställs in En av de största församlingarna i Shanghai kan inte längre träffas på söndagar. Det är för farligt. Det är nämligen då polis och myndigheter förväntar sig att kristna ska samlas. Nu träffas församlingen en annan veckodag, och med kort varsel. – Nu får vi bara meddelanden som säger att en gudstjänst kommer att äga rum om en timme eller två. Det här är ett sätt för oss att ändå veta när ett möte börjar, men det ger varken oss eller myndigheterna någon tid att planera något, berättar en kvinna i församlingen. För henne är det viktigare än allt att få komma tillsammans, så hon släpper det hon håller på med och beger sig dit. På den senaste samlingen hade flera hundra kristna tänkt likadant och de sågs i en liten lokal i ett höghus. Utanför spejade troende butiksägare, redo att skicka ett meddelande om de såg något misstänkt.

Kinas pastorer kastar sina telefoner – Situationen i Kina är väldigt svår, berättar pastor Joshua. Jag har stängt av alla mina telefoner och kommunicerar genom alternerande telefonnummer ägda av andra bröder i kyrkan. Joshua tillhör ett nätverk på fem pastorer och är den enda som fortfarande har telefon. De andra har kastat sina. Bland annat för att pastorer skickats till oregistrerade fängelser de senaste månaderna. Hittills det här året har det inte varit säkert att träffa några av våra nationella arbetare ansikte mot ansikte för att få rapporter. Det är första gången på 20 år. Och det är inte bara med oss de inte kunnat kommunicera, de är för farligt för dem att kontakta sina team. De måste lita på att alla kan verka självständigt.

Kors plockas ner från kyrktak På morgonen stod de där och blickade uppåt medan en kran lyfte ner korset från taket. En stark påminnelse under påskhögtiden om vad det innebär att ta sitt kors och följa Jesus. Samma församling i Linyi, i Shandong-provinsen, hade tidigare sett sina ledare gripas och stormats av ett SWATteam på 100 personer. Synliga kristna symboler fortsätter suddas ut i Kina. Men medan fysiska kors kan plockas ner, så kan ingenting hindra kraften från Jesu kors att verka i människors liv.

10 • LJUS I ÖSTER

KRÖNIKA

500 hemliga agenter infiltrerar kyrkan Allra svårast har det varit att stoppa tillväxten av kristna bland unga, tycker myndigheterna. Nu testar man en ny strategi för att ta reda på var mötena är, vilka ledarna är och vilka metoder man använder för att undvika att bli upptäckta. I centrala Kina har regeringen gett 500 hemliga agenter i "studentålder" uppdraget att utge sig för att vara intresserade av att bli kristna, och infiltrera församlingarna. – De flesta av våra nya konvertiter nu för tiden är unga människor som letar efter mål och mening. Regeringen vet det och försöker komma åt hjärtat av våra utåtriktade aktiviteter, berättar en pastor. Ska vi våga göra evangelisationsinsatser för att nå de onådda? Ska vi vara försiktiga med vilka nykristna som vi bjuder in i vår hemliga gemenskap? Regeringen vill så in rädsla i församlingarna och få dem att backa från sin viktiga kallelse – att nå de onådda.

20 muslimer har blivit frälsta Men trots allt negativt som sker så finns det mycket att tacka Gud för. Människor blir frälsta varje dag. Vi har precis fått höra att en av våra nationella missionärer i Kina, tillsammans med sin familj, lett 20 muslimska kineser till tro på Jesus Kristus. Stöd kristna i ett mer stängt Kina

Vi bemöter det ökade trycket med fler arbetare till skörden och har under 2019 börjat stötta ytterligare 50 nationella arbetare i västra Kina. Har du möjlighet, stötta Guds arbetare i Kina med en extragåva. Nationella missionärer 2018: 30 Nationella missionärer 2019: 80 Varje missionär stöds med: 100 USD/ mån (ca 965 sek)

LARS MÖRLING:

Varför är det förbjudet att lämna islam? Om en muslim får möta Jesus kan denne mycket väl ställas inför sitt livs farligaste beslut. Här öppnar vi Koranen och tar reda på varför det kostar att konvertera.

Av de 10 länder i världen där förföljelsen av kristna är värst, så är 8 dominerade av islam – varför är det så? När vi ser ut över världen ser vi många konflikter och i de flesta konflikter deltar islamister på ena sidan. Moderata muslimer hävdar ofta att dessa islamister inte på något sätt är representativa för islam. Islamisterna å sin sida motiverar sina handlingar och målsättningar direkt från Koranen och Mohammeds muntliga tradition, haditherna. Hur är det möjligt att en och samma religion kan vara både fridfull och våldsam? Allt går tillbaka till profeten Mohammeds liv som ofta delas in i två viktiga perioder, Mecka-perioden från 610-622 e.Kr. och Medina-perioden 622-632 e.Kr. Under den första perioden var muslimerna en liten minoritet i Mecka och Koranens verser från denna period är mer fridfulla och fromma. Under Medinaperioden var muslimerna en fruktad majoritet och koranverserna från denna period är mer krigiska och strikta. Det som ytterligare komplicerar det hela är muslimers skyldighet att följa Mohammeds sätt att praktisera islam det vill säga hans ”sed” (sunna), som är normgivande för alla muslimer. Koranen lär att en muslim måste lyda Allah och dessutom hans apostel om man vill undvika helvetet. Att lyda Allah innebär att lyda Koranen, som för muslimen är Guds eviga ord, att lyda aposteln Mohammed innebär att lyda hans lära och exempel: ”Den Dag då deras ansikten skall vändas på alla sidor i Elden, kommer de att ropa: "Ack, om vi ändå hade lytt Gud och lytt [Hans] Sändebud!" (Koranen 33:66). Allah sa i Koranen att de otrogna förnekarna skulle dödas: ”…Jag skall injaga skräck i förnekarnas hjärtan. - [Troende!] Låt nu [svärden] vina över [deras] huvuden

(ordagrant ”halsar”) och händer!" (Koranen 8:12). Muhammed gav själv tre orsaker till att avrätta en muslim: mord, äktenskapsbrott och apostasi, det vill säga avfall från islam (Bukhari, volym 9, bok 83, nummer 17). Eftersom Allah har förbjudit avfall i flera koranverser och eftersom profeten Muhammed har påbjudit dödsstraff för apostasi, så är apostasi en del av islamisk lag, sharia. Det är inte bara att det är förbjudet att lämna islam, det kan vara förenat med livsfara. Detta gäller särskilt de länder som fullt ut tillämpar islamisk lag som Saudiarabien, Iran och Afghanistan, men detta gäller även i andra länder där muslimer är i majoritet. Det beror på att familjerna kan ta saken i egna händer och verkställa straffet. De flesta av dessa länder är hederskulturer. Vi talar ofta om hederskultur när det gäller kvinnor som vill leva som västerländska kvinnor. Men det är samma mekanismer som verkar när någon lämnar islam och förråder sina fäders tro och därigenom drar skam över sin familj. Vi står inför den största väckelsen bland muslimer sedan Muhammeds tid. Aldrig har så många muslimer kommit till tro på Jesus Kristus som i våra dagar. Det spelar ingen roll vart du reser i Sverige, så stöter du på konvertiter från islam. I en del kyrkor finns det många men i många kyrkor finns det några. Så ser det ut inte bara i Sverige utan i hela världen. Kristus bygger sin församling i alla länder och bland alla folk, trots förföljelsen.

Det här är vår gästkrönikör: Lars Mörling har arbetat 13 år i Egypten och varit pastor i 26 år i förorterna Rinkeby och Husby i Stockholm. Han brinner för att förmedla evangeliet till muslimer och för att undervisa Guds ord. Vill du läsa mer rekommenderar Lars bibelstudium.org samt lmabdallah.be

SEPTEMBER 2019 • 11

REPORTAGE

en speciell värme sprids i världens kallaste stad Said kör långa sträckor på floden Lena för att berätta om Jesu kärlek. I våras följde vi med honom i bilen och fick uppleva hur livet är för vår nationelle partner i Jakutien. Erik Thunberg berättar om sin och Marcus Furingstens resa till Sibirien. TEXT & FOTO: Erik Thunberg

12 • LJUS I ÖSTER

SEPTEMBER 2019 • 13

REPORTAGE

När vi flyger in över Sibirien slås jag av hur vitt allting är. Det är som att allt är insvept i en stilla snöstorm. Vår slutdestination Jakutsk ligger i Sacha-regionen i östra Sibirien, nästan 1000 mil ifrån Sverige. Inrikesflyget från Moskva tar 7 timmar. När vi väl är framme vid Jakutsk är kylan påtaglig. Trots att det är vår här är det nästan 20 minusgrader. I området kan det bli nedåt 60 grader kallt på vintern och det kallas därför för världens kallaste stad. Hela Jakutsk vilar på permafrost, det innebär att marken under det översta jordlagret fortsätter vara frusen året om. Bebyggelsen är en blandning av modern arkitektur och stora betongkomplexrester från Sovjettiden. Inne i Jakutsk träffar vi Said Protopopovs, vår partner i området. Said har ett stort hjärta för Sacharegionen och reser många mil varje vecka för att hälsa på i olika hemförsamlingar i regionen. För att besöka många av byarna krävs det att man åker över floden Lena. På vintern är isen så tjock att den kan användas som bilväg, men under hösten och våren ändras förut-

REPORTRAGE

sättningarna dramatiskt då det finns risk för sprickor i isen. Varje resa i det extrema klimatet är förenad med direkt livsfara. Det är långa sträckor utan bebyggelse, mackar och människor som kan hjälpa en om man blir stående i minus 20 eller 60 grader, på grund av bensinstopp eller bilproblem. Redan första dagen får vi följa med till en av hemförsamlingarna på landsbygden, fem mil utanför Jakutsk. Det är en surrealistisk upplevelse att åka bil på floden i flera mil och allt man ser är bara snö och andra bilar. Vi kommer fram till ett litet samhälle med enkla hus där vår församling huserar. När vi kliver in i det lilla huset slår en vägg av värme emot oss. Människorna här kompenserar den tunga kylan genom att värma upp husen rejält. Inredningen är spartansk, men funktionell. Här finns ett litet kök och ett kombinerat vardagsrum/sovrum. Det är ett tiotal personer samlade. Vi bjuds på torkad fisk, te och kakor. Said delar några bibelord, vi sjunger lovsånger på språket sacha, som pratas av en miljon

Bilvägen på floden Lena är trots riskerna enda alternativet om man ska norrut från Jakutien.

14 • LJUS I ÖSTER

människor i regionen, och människorna i gruppen delar sina livsberättelser. En kvinna berättar hur hon länge var fast i schamanism, men mötte Gud och fick sitt liv förvandlat. Några av barnen berättar om hur de kommit till personlig tro på Jesus. Berättelserna är många och vittnar om Guds storhet och godhet. När vi kommer tillbaka till Jakutsk får vi lite tid att sitta ner med Said och lyssna till hans personliga resa med Gud. – När jag var 15 år fick jag en hjärntumör och trodde livet var över. Jag började söka Gud och när jag låg på sjukhuset kom två killar och visade Jesusfilmen. Något i mig förvandlades och jag bad frälsningsbönen i den inbjudan som följde. Said bor i Jakutsk tillsammans med sin fru och två barn. Många muslimska migranter från Uzbekistan och Kirgizistan kommer till staden och Said vittnar ofta för

dem. Said berättar att han är bra på uzbekiska, och att han ofta använder arabiska varianter av bibelpersoner. Till exempel använder han namnet Isa istället för Jesus. Said brukar också använda sig av sin kunskap om koranen i samtal med muslimer och väcker intresse genom att fråga varför det står att Isa är den som ska döma och inte Muhammed. – Det är viktigt att bygga relationer och att dela en ordentlig måltid tillsammans med dem. När jag byggt upp en relation börjar jag dela evangeliet med dem. Via de hemgrupper som bildats har flera av grannarna kommit till tro och de delar i sin tur evangeliet med sina vänner, berättar Said. Efter en knapp vecka i världens kallaste stad inser jag att det har börjat spridas en speciell värme i Jakutsk. Det är effekten av att Jesu kärlek börjar bli känd i regionen.

Varje resa i det extrema klimatet är förenat med direkt livsfara.

Stora avstånd och tufft klimat hindrar inte Said från att uppmuntra troende i arktiska byar som ingen annan når.

SEPTEMBER 2019 • 15

SÄG HEJ TILL

REPORTAGE

SÄG HEJ TILL…

Orest Cromell Möt Orest, 21 år, som i skrivande stund befinner sig i Dagestan med Ljus i Öster. Orest älskar alla sorters äventyr men när livet med Jesus beskrivits med de orden har han inte känt igen sig. Det har resan till Dagestan ändrat på, och han berättar att den har varit första steget på Guds äventyr för honom.

Varför följde du med på ungdomsresan till Kaukasien? – Både för att jag älskar att resa, men även för att jag kände någonting mer när jag fick höra om denna resan. Man skulle kunna säga att jag kände mig kallad. Vad har varit mest spännande? – Att med en gammal Lada Niva ta sig runt mellan de gamla byarna på slingriga stenvägar högt uppe i de kaukasiska bergen är något jag än inte kan greppa att jag har gjort. Att avstånden mellan de många olika folkgrupperna i bergen är så små men att de aldrig sett något problem med att leva i harmoni tycker jag är fascinerande. Jag har även

under denna resa fått se en kvinna tillhörande en annan trosuppfattning ta emot Jesus vilket var häftigt. Jag har många gånger hört att livet med Jesus är ett äventyr, men aldrig riktigt upplevt det själv, fram tills nu så att säga. Vad tar du med dig från resan? – Jag har fått en ny bild av missionsbefallningen tack vare denna resa. Jag har tidigare haft bilden att det krävs att man reser någonstans långt bort och etablerar ett helt nytt liv för att missionera. Men jag har blivit inspirerad av människorna här. Jag har nu förstått att mission även är att prata om Jesus med sina vänner, grannar och kollegor.

TÄND LÄSLAMPAN I HÖST Böcker är som bäst när höstmörkret faller på, ljusen tänds och tekopparna ångar. Beställ en bok eller två och kliv in i en värld av äventyr. Ett tips är att också kika in på vår hemsida för ännu fler böcker. Trevlig lässtund! BE FÖR NORDKOREA EUGENE BACH 79:Omskakande berättelser, böneämnen och bibelord för 30 dagars bön för Nordkorea. Förord av Simon Ådahl.

KALLELSEN TILL NORDKOREA E. BACH, E. CHANG 99:Med fara för sitt liv hjälper Esther nordkoreanska flyktingar och korsar gränsen. Tredje upplagan.

PASSION FÖR DET OMÖJLIGA ANN-CHARLOTTE FRITZON 49:Om N.F. Höijer, den orädde och viljestarke Rysslandsmissionären som grundade Ljus i Öster år 1903.

VÄGAR JAG INTE VISSTE FANNS ROLAND BJÖRKESTEDT 149:Roland berättar om äventyrliga resor till Östeuropa och Sovjetunionen och om vart vägarna sedan ledde honom.

EN KRISTEN LÄSER KORANEN L.M. ABDALLAH 99:Om Koranens personer, händelser och läror ur ett kristet perspektiv. Hjälpmedel för fördjupning.

MIRAKLER I KGB:S SKUGGA TOM KRAEUTER 129:Följ med till Olevistekyrkan i Tallinn i mitten av 1970-talet, där en väckelserörelse tog fart som berörde hela Sovjetunionen.

HEMLIGT MÖTE I SAMARKAND ÅKE OLOFSSON 69:Låt 12-åriga Agnes väcka dina barn och barnbarns missionsintresse i denna äventyrliga bok. Perfekt för åldern 9–12.

NÄR ALLT FÖRÄNDRAS LJUS I ÖSTER 99:38 berättelser från Ljus i Öster om hur Gud förvandlat människors liv. En utmärkt bok att dela med sig av.

Finns det någon skillnad på att vara ung och kristen i Sverige och Dagestan? Orest svarar på sida 22.

Beställ dina böcker på ljusiosterbokshop.se/butik, mejla info@ljusioster eller ring 08-564 840 40 16 • LJUS I ÖSTER

JUNI 2019 • 17 SEPTEMBER

LIVSBERÄTTELSE

Så gick det till när Ryan och Naomi blev missionärer Hon gjorde karriär i affärsvärlden och tyckte inte mission var för henne, medan han blev frälst på missionsfältet. Nu är de ute på frontlinjen tillsammans. Gud har humor, konstaterar Naomi. TEXT: Cecilia Lind

FOTO: Samuel Winderö Det är en tuff miljö andligt, men Ryan och Naomi är uthålliga och får hela tiden se Gud verka.

När de träffades bad de tillsammans över vad deras nästa steg som ett par skulle bli. Naomi visste att Ryan kände en stark kallelse till ett muslimland, men Naomi ville inte bara haka på. Hon ville att Gud skulle visa deras gemensamma kallelse, och att även hon skulle känna denna längtan. Själv hade hon aldrig velat bli missionär, även om hon fått flytta från ena sidan av jorden till den andra när jobbet kallade. Naomi blev frälst som 16-åring och hade inga kristna släktingar. Hon gjorde karriär inom ekonomi och jobbade på några av de största företagen i världen. – Jag har alltid varit i företagsvärlden. Jag har aldrig jobbat på kyrkans kontor eller något sådant. Jag hade inget hjärta för mission men självklart för Jesus. Men jag tänkte att det viktiga är att vi följer Honom där vi redan är. – Du tänkte att det var för någon annan helt enkelt, fyller Ryan i. Naomi var 21 år när hon förtydligade för Gud att hon inte kunde se sig själv ute på missionsfältet. – Men Gud har humor, säger hon och ler. Efter att de hade bett om vad deras nästa steg var följde Naomi med Ryan på en nätverksträff för de som hade ett hjärta för ett muslimland. Det var egentligen bara för att se vad Ryan var involverad i, och hade inget att göra med henne, tänkte hon. – Men den helig Ande låg i bakhåll och när talaren gjorde en inbjudan så började jag gråta. Den helige Ande gjorde något i mitt hjärta. Men för Ryan började det långt tidigare. Han växte upp i en kristen familj men ville utforska annat. Sport 18 • LJUS I ÖSTER

och vänner drog mer än kyrkan och han gled bort från Gud i tidiga tonåren. Universitetstiden präglades av fester och droger och det togs till nästa nivå när han flyttade utomlands för att jobba med sport på semesterorter. Men när han senare började jobba i ett muslimland blev han vän med några kristna kollegor och följde med dem till kyrkan. Ryan kunde känna Guds närvaro när han gick in i rummet. – Wow, det här är på riktigt. Gud är på riktigt, insåg Ryan. Jag hade aldrig fått ett möte med Gud på det sättet på en plats. Jag insåg att jag bara hade flytt från Sanningen. Strax efter att han kom till tro var han ute på havet och vindsurfade när vinden ökade och drog honom längre och längre ut. Vilse till havs mitt i natten var allt han kunde göra att be. Till slut vände vinden och efter 11 timmar till havs spolades han in igen. Upplevelsen blev en viktig påminnelse om att Gud är trofast och kommer att ta hand om honom i varje situation. Ryan brukade promenera längs vattnet och det var där som Gud sa: ”En dag kommer du att komma tillbaka till det här landet”. Ryan kände att Gud hade stora planer för folket och bar med sig att det skulle bli en stor del av hans framtid. En kärlek till människorna började växa. Ryan reste fram och tillbaka och startade ett företag i landet som en plattform för att kunna försörja sig och samtidigt kunna möta människor att dela evangelium med. Men när han förlovade sig med Naomi kände han att Gud ville att han skulle lämna sitt företag och flytta hem igen. Att verka i det muslimska landet behövde bli bådas vision.

Efter att de gift sig och den helige Ande talat till Naomis hjärta under nätverksträffen bestämde de sig för att vara en del av ett team som skulle plantera en församling i en storstad. Teamet samlades för att be och se vilket område de skulle flytta till. Staden är så stor, så alla behövde bo nära varandra. De åkte dit för att gå bönepromenader och Gud visade Naomi ett lejon. Vad det betydde visste ingen, men en dag såg de en stor affisch med ett lejon medan de promenerade. När de gick lite till såg de en lejonstaty och sedan ytterligare en lejonstaty. Det visade sig att lejonet var en symbol för området, och det blev tydligt att det var dit de skulle. Väl på plats tränade de språk och kultur i 2,5 år, för att på bästa sätt kunna nå människor. Det var utmanande. Bara halva teamet tog sig igenom. – Det är en tuff miljö andligt och samtidigt så uttömmande att lära sig nytt hela tiden, berättar de. Under tiden försökte de bygga relationer med grannarna. De hade en regel att de inte fick be varandra om hjälp när de behövde något, utan att de skulle ta tillfället i akt att bygga relationer med lokalbefolkningen. – Det låter kanske hårt men det handlar om att inte göra det som är enklast och kommer naturligt. Genom att utmana sig och förlita sig på nya vänner integreras man lättare, säger Ryan.

På så sätt lär de känna folk och kan bjuda in dem i gemenskapen och berätta om Jesus. Nu har de varit i det muslimska landet i 3 år. De har inte bara startat upp församlingen, utan driver ett företag tillsammans på sidan av och är involverade i ett mediearbete för att nå ännu fler. – Skörden är stor här och Gud leder människor i vår väg vars hjärtan han redan förberett, säger Naomi. Konstant ser vi Gud verka och böner besvarade. Naomi berättar om en böneretreat som de bjöds in till när de just flyttat dit, där flera kristna från lokalbefolkningen var med. Under bönen var det en stund när de vände sig till Ryan och Naomi och började be för dem. De blev väldigt känslosamma och sa: – Verkligheten av att ni har kommit hit, är att vi som är här idag har en relation med Gud. Dessa kristna var frukten av andra missionärer som gjort samma uppoffring som Naomi och Ryan precis hade gjort. Och nu några år senare börjar de se frukten av vad Gud kallat dem in i. Naomi berättar att hennes resa har handlat om lydnad. – När Han kallar, när du hör Hans röst, då reagerar du, då svarar du.

Verkligheten av att ni har kommit hit, är att vi som är här idag har en relation med Gud.

Ljus i Öster stödjer ett projekt som Naomi och Ryan är en del av. Namn och detaljer har ändrats av säkerhetsskäl.

SEPTEMBER 2019 • 19

REPORTAGE

Barnväckelse I SI BI RI EN

Barnen vittnar för sina klasskompisar, visionerar om att nå fler och berättar om Jesus för sina familjer – oavsett vad det kostar. I Sibirien ger satsningen på nästa generation eviga resultat. TEXT: Cecilia Lind

På en evangelisationssatsning i Tuva blev en 11-årig flickas liv förvandlat. Flickan heter Olga, och hon hade fått ett möte med Jesus. Det som hänt kunde hon inte hålla inom sig. I skolan berättade hon för klasskompisarna om sin tro, och hennes vittnesbörd togs allra starkast emot av en pojke. Även han valde att säga ja till Jesus. Pojken kom hem och berättade för sin familj att han nu tror på Jesus och inte kommer dyrka andarna längre. Men barnen här är inte skonade från det andliga kriget. När pojken så starkt deklarerade att han tillhörde Jesus följde en allvarlig konfrontation. Pojkens bror tog då en kniv och satte den mot brorsans hals. – Du kan döda mig, men jag kommer ändå vara med Kristus, var pojkens respons. Anledningen till brorsans reaktion är familjens starka koppling till schamanism och andedyrkan. Tillsammans med buddhism och nyhedendom har andligheten och kulturen ett nära band i Tuva och det kan bli starka konfrontationer när någon väljer Jesus och vänder sig bort från "dessa avgudar till den levande Guden" (Apg 14:15). Officiellt klassas dock regionen som "icke-religiös", kanske beror det på att Tuva är en rysk delrepublik. Men tron och kulturen har många influenser, eftersom Tuva är beläget i södra Sibirien där Ryssland möter Kina och Mongoliet. Det andliga motståndet till trots, så finns det en öppenhet bland tuvinerna att ta emot evangelium. Behovet av Jesus är som störst bland barn och ungdomar, upplever de kristna, som valt att satsa extra på att nå nästa generation. Anledning är att det skett en stor ökning av självmord bland unga. Allt gick bra och pojken som hotades med kniv kom inte till skada, men händelsen gjorde ett starkt intryck på de kristna syskonen som verkar i staden.

FOTO: Erik Thunberg

– När vi hörde det började vi gråta, och vi som redan är kristna kände att vi behövde omvända oss, och bli lika frimodiga som pojken som varit frälst en vecka, säger Igor, vår nationelle arbetare. I samma stad finns ett slumområde där de fattigaste av de fattiga bor. Där finns en hydda som står ut i mängden. Den är fullpackad med barn som tillber Jesus. Det finns ingenting i hyddan, inga stolar, och inga roliga saker som barnen kan leka med. Det enda som finns är väggar där man målat bilder från Bibeln och skrivit bibelord. Det som är speciellt med hyddan är att det blivit en plats där barnen får möta Gud. Hyddan är ett initiativ från de kristna i staden, som gick ihop och köpte hyddan för att ha en plats att möta barnen i slummen. Nu får barnen knappt plats i hyddan längre och flera vill kunna bjuda in sina kompisar. En flicka hade ett bra förslag. – Låt oss spara pengar så fler kan komma! Efter det plockade de fram en burk och skrev "pengar till en byggnad" på den. Barnen vet inte vad en kyrka är, de vill bara att så många som möjligt ska kunna vara med och möta Gud. Nu har barnen samlat in några "kopek" (ören). En fyraårig flicka tog med det dyrbaraste hon ägde – en knapp. – Jag vill ge den här knappen så vi får mer plats, sa flickan. Alla dessa små gåvor, är stora i Jesu ögon. Man kan inte låta bli att tänka på det Jesus sa om den fattiga änkan som bara gav två kopparmynt, men trots det gav mer än alla de andra. Hon la inte sitt överflöd i offerkistan, "hon gav i sin fattigdom allt hon hade att leva på." (Lukasevangeliet 21:1-4) Barn som ger, barn som vittnar, barn som tillber. Det verkar pågå en barnväckelse i Tuva. Vilken vändning! Att ljuset håller på att besegra mörkret i södra Sibirien

Du kan döda mig, men jag kommer ändå vara med Kristus.

20 • LJUS I ÖSTER

Sibiriska barn åker skridskor på en utomhusrink. I Tuva har barnens enkla och överlåtna tro gjort ett stort intryck.

beror på att det har funnits människor som varit villiga att gå dit ingen annan gått förut. En av dem är vår nationella arbetare Vadim. Gud la Tuva på hans hjärta och han bosatte sig där en tid för att evangelisera och träna upp team. Numera åker han på kortare resor, bland annat med elever från vår bibelskola i Omsk där han är lärare. Avstånden är enorma i Sibirien. Det är 220 mils resa, och den tar minst 24 timmar. Men Vadim reser så ofta det går. – Jag ser att Gud har öppnat en dörr för det här arbetet. Nu ber vi och arbetar för en nationell kyrka i Tuva. Några av de nyfrälsta tuvinerna är nu beredda att resa långt ut i obygden för att nå de mest avlägsna människorna. De har ett stort hjärta för sitt folk, och våra nationella arbetare vill träna dem till att bli apostlar för sitt land. Vi ser fram emot att följa arbetet i Sibirien och ringarna på vattnet som de frälsta barnen kommer sprida omkring sig. Kanske är det barnens vittnesbörd som en dag leder till att tuvinerna blir ett folk som nåtts av Jesu kärlek. – Barnen är de bästa evangelisterna till deras familjer, konstaterar Igor.

DELREPUBLIKEN TUVA Belägen: I Ryssland, södra Sibirien Folkgrupp: Tuviner Huvudstad: Kyzyl Antal invånare: 307 925 (inkl. ryssar och minoriteter) Tro: Schamanism och buddhism Språk: Tuvinska (turkspråk), ryska Bibel: Ja Status: Onått

SEPTEMBER 2019 • 21

UNG OCH KRISTEN

FINNS DET NÅGON SKILLNAD PÅ ATT VARA UNG OCH KRISTEN I SVERIGE OCH DAGESTAN? Den frågan ställde vi till Orest, som vi sa hej till på sidan 16. Sverige har en lång kristen tradition, och svenskarna klassas som ett nått folk. Men i praktiken ser vi att det blir allt mer sekulariserat. Det finns dock många församlingar och ungdomsgrupper att besöka om man skulle vilja. Och du kan alltid slå på lovsång eller en podcast. Att vara kristen är inga problem, men man ska helst inte vara "för kristen". Man ska ha samma värderingar som okristna, och tro på evolutionsteorin i skolan. Är man för radikal eller sticker ut i mängden riskerar man att bli utfryst. I Dagestan är det islam som dominerar. Där finns hela städer utan kristna och folket är onått. Ungdomarna får låtsas som det regnar och försöka att inte försäga sig i poliskontroller när de är på väg till en ungdomssamling. Platsen de samlas på byts också ut med jämna mellanrum. Det är farligt att bli kristen, så farligt att vi får ändra namn och platser när vi skriver om det som händer där. Hur upplever du att det är att vara ung och kristen i Dagestan jämförelse med i Sverige? – Att vara ung och kristen i Sverige är egentligen lätt, det finns cellgrupper, ungdomsmöten i kyrkor och kristna skolor. Ändå upplever jag att svenskar ibland kan gömma sin tro, eller rättare sagt inte är lika stolta över den som i exempelvis Dagestan. Varje frälst person jag mött under denna resa, såväl ungdomar som vuxna, har pratat om sin personliga tro på ett passionerat och öppet sätt, trots att de vet att de riskerar både att bli utfrysta från familj och samhälle, och egentligen sitt liv.

"Det är värt att bli frälst oavsett var man befinner sig" 22 • LJUS I ÖSTER

Jag har fått se hur det är att leva ett liv med Jesus där man hela tiden måste vara försiktig. I Sverige kan vi uttrycka vår kristna tro utan att behöva riskera våra liv, men så är det inte i Dagestan. Här riskerar man dagligen sitt liv, bara genom att tro på Jesus, och inte minst genom att sprida Guds ord. Jag har förstått det

som att man kan ses som förrädare mot den religion som dominerar här om man väljer att följa Jesus. Då riskerar man egentligen sin karriär, sin relation med vänner och familj och ibland även sitt liv. Jag har fått höra om hot, förföljelse och även mord. Jag upplever att unga kristna här i Dagestan litar mer på Gud än vi gör i Sverige. Det finns mycket vi kan lära från dessa människor. Stoltheten över sin tro och att alltid fortsätta ta två steg fram när man hamnar ett steg bak är någonting jag kommer ta med mig för livet. Varför tror du att det kan vara värt att bli frälst, trots att det är farligt? – Jag anser att det är värt att bli frälst oavsett var man befinner sig. Om det så innebär fara för ens liv har man då istället evigt liv. Skulle du rekommendera ungdomar att följa med på en resa som den du just gjort och möta kristna bland onådda folk? – För mig har detta varit det coolaste jag gjort. Det känns klyschigt att säga att jag fått ett nytt synsätt på saker efter denna resa men jag upplever verkligen att jag fått en tydligare bild av mig själv och en starkare tro. Jag tycker absolut man ska göra en sån här resa. Om man som jag tycker om äventyr är detta bland det bästa man kan göra. Man får se en plats väldigt få har sett och träffa människor som har otroligt mycket att berätta. Vill man göra någonting betydelsefullt, stärka sin relation med Gud eller bara komma bort från Sveriges vardag ett tag är detta det bästa du kan göra. Oavsett av vilken anledning man reser kommer ens liv inte vara detsamma efteråt. Jag är nu i efterhand otroligt tacksam att jag fått möjligheten att åka på denna resa. Självklart fanns det innan resan en viss tvekan, men allt det är bortblåst. Åk på en liknande resa, du kommer inte ångra dig!

SEPTEMBER 2019 • 23

REPORTAGE

Uzbekistan – ett land i förändring Ingen hade kunnat förutse det som händer i Uzbekistan. Julia Cromell från Ljus i Öster ger oss en uppdaterad bild av landet från insidan. TEXT: Julia Cromell

FOTO: Ljus i Öster

Uzbekerna är gladare och mer öppna för Guds ord som en följd av samhällsförändringarna.

Jag har inga stora förhoppningar när jag landar på Tasjkents flygplats, som enligt theflightreviews.com är rankad som en av de fem värsta flygplatserna i världen på grund av stora folkmassor, okontrollerade köer och passagerare som försöker tränga sig förbi. Klockan är 2:45 på morgonen, och efter nästan 18 timmar på resande fot längtar jag efter mitt hotellrum! Numera behöver man inte visum till Uzbekistan om man ska stanna i landet i upp till 30 dagar. Men trots det väcks gamla minnen från när man mitt i natten fick vänta i flera timmar på sitt visum för att sedan gå igenom flera säkerhetskontroller. Nu är det min tur och jag lägger fram passet. Inom några sekunder får jag det stämplat och kan passera, vilket känns overkligt. ”Var det allt?” frågar jag gränsvakten och han viftar med armen: ”Gå nu”. Varje gång jag besöker Tasjkent är staden i bättre skick än sist. Den här gången är inget undantag. Stora kvarter har renoverats och man märker även att uppförandet av moskéer har fått en tydlig prioritet. I maj invigdes en ny moské som byggdes på presidentens initiativ och rymmer upp till 3500 personer. Under 2018 invigdes 13 moskéer i landet, medan 39 höll på att byggas och cirka 100 moskéer renoverades. Trots ledningens avsikt att vara en sekulär stat visar den nya presidenten, Shavkat Mirziyoyev, stöd för det islamiska arvet. ”Det är en tragedi att vi har misslyckats att förmedla till människor att islam är ett ljus”, säger presidenten. Hans ambition, att inom fem år förvandla Uzbekistan till ett islamiskt andligt center, tyder på att staten vill ta på sig ansvar för religiös upplysning av befolkningen. Jag blev förvånad när jag hörde att imamer har fått tillstånd att predika för uzbeker som åker för att arbeta i Ryssland, på landets flygplatser. Strax innan flyget går varnar imamerna sina landsmän för kristna missionärer 24 • LJUS I ÖSTER

och faran av att förråda sin religion. Nyligen har den muslimska styrelsen utvidgat arbetet bland uzbekiska gästarbetare i många ryska städer, bland annat i Moskva, S:t Petersburg och Jekaterinburg. Detta trots att det är förbjudet att missionera både i Ryssland och Uzbekistan. När jag äntligen anländer till hotellet har det redan börjat ljusna på Tasjkents gator. Mitt hotell ligger i ett kvarter med smala gränder och gårdar som skyddas av höga murar. Ingen insyn. Husen som man skymtar genom järnportarna är ofta stora och bebodda av flera generationer. Här vårdar man familjebanden och hedrar de äldre. Gamla människor får aldrig bo ensamma. Den traditionella uzbekiska familjen bygger på den äldre generationens auktoritet och kvinnans enorma roll i att hålla ihop familjen och uppfostra barnen. Försörjningsansvaret ligger på mannen och även familjens trygghet allmänt. Från generation till generation för man över värderingar, traditioner och även en familjehierarki där varje familjemedlem har sin plats, sina uppgifter och skyldigheter. Men i dagens Uzbekistan hotas familjen av en omfattande arbetsmigration med dess enorma negativa konsekvenser, bland annat barn som växer upp utan fäder. Män skaffar ofta parallella familjer vilket leder till ökning av skilsmässor. I många år har befolkningen i Uzbekistan varit utsatt för så kallat ”frivilligt” tvångsarbete, bland annat på bomullsfält. Något som landet kritiserats hårt för av internationella organisationer för mänskliga rättigheter. Uzbekisk bomull var svartlistad av världens ledande klädtillverkare. Men 2018 infördes ett lagförbud mot tvångs- och barnarbete i landet och myndigheterna har för första gången tillåtit civil tillsyn av situationen. Ingen har kunnat förutse det som händer i Uzbekistan idag. Med hjälp av progressiva reformer förvandlas ett av de mest auktoritära länderna i världen till ett mer

öppet och demokratiskt samhälle. Rapporterna från fältet bekräftar att det faktiskt händer på riktigt: ”Livet har varit outhärdligt med ständiga el- och gasavbrott. I många år fortsatte vi att ösa in klagomål till myndigheterna men ingen brydde sig om våra problem. Då började vi be. Nyligen har avbrotten upphört och det känns som att allting långsamt börjar bli bättre, till exempel har man reparerat och asfalterat gamla vägar och det byggs många nya hus och idrottsplatser. Inte bara staden börjar vakna till liv, utan även människorna. De är gladare och mer öppna för Guds Ord”. Under de senaste två åren har situationen för journalister börjat förändras. Artiklar av granskande karaktär har publicerats utan att få negativa konsekvenser som trakasserier och våld. Journalisten Bekjanov som suttit i fängelse i 18 år har frisläppts. Även människorättsaktivister, politiker och en del som dömts för så kallad religiös extremism har fått kortare straff eller frisläppts. Men det finns en rädsla för spridning av radikal islamism, och 16000 uzbeker sitter ännu i fängelse misstänkta för samröre med religiösa extremistorganisationer. Många problem inom yttrandefrihet, religionsfrihet och andra områden kvarstår. Uzbekistan har till exempel inte godkänt FN:s konvention mot tortyr. Av landets 2200 registrerade organisationer är 157 kristna medan de flesta är muslimska. För att registrera sig måste en församling ha ett visst antal medlemmar, men utan rätten att evangelisera är det svårt för dem att öka i antal. Även här sker förändringar. I år har en koreansk evangelisk församling, en baptistförsamling och några andra redan registrerats. Fem dagar tog det för myndigheterna att registrera baptistförsamlingen, så snabbt har det aldrig gått tidigare! SEPTEMBERV 2019 • 25

REPORTAGE

NOTISER

Under min resa fick jag dock höra en berättelse som visar att processen fortfarande skiljer sig från fall till fall: ”Tre gånger behövde vi besöka 60 personer för att få deras underskrifter som initiativtagare till en registrering av en församling. Efter att ha betalat alla statliga avgifter lämnade vi in vår ansökan till det regionala medborgarkontoret. Enligt lag måste en representant från den juridiska avdelningen besöka alla initiativtagare för att verifiera att dessa människor verkligen finns och bor på adresserna de angav. Men händelsen tog en oväntad vändning. Istället för tjänstemän besöktes människorna av polisen som berättade för dem att de hade hamnat i en förbjuden sekt. De försökte tvinga dem att dra tillbaka sina underskrifter och anmäla mig för bedrägeri då jag, enligt polisen, på ett olagligt sätt under hot samlat in deras passuppgifter. Några togs till polisstationen där man hotade med åtal om de inte gjorde en polisanmälan mot mig och släpptes inte förrän sent på natten. Många hade svårt att ta sig hem eftersom de flesta bor mer än 18 km bort. Jag blev också kallad till polisen, åklagarmyndigheten och den regionala borgmästaren (”akim” på uzbekiska). Men Gud var med mig. Jag såg hans hand och upplevde hans vägledning genom att Han la rätt ord i min mun

och svar på alla frågor. Till mitt sista möte med myndigheterna samlades ledningen, poliser och de ansvariga för den kampanj som bedrivits mot mig och församlingen. Den lokale ledaren försvarade sina medarbetares olagliga handlingar och bortförklarade det med brist på kunskaper och erfarenhet vad gäller registrering av en församling. På min fråga om varför de inte kan makulera alla, mot mig, olagligt samlade underskrifter, svarade han att då skulle hela ledningen tillsammans med poliser behöva ställas inför rätta. Han föreslog att jag skulle börja samla in alla papper på nytt”. Att islam är den ursprungliga befolkningens religion, får jag höra gång på gång. Men om vi vänder oss till historien kommer vi att se att det var kristendomen som bidragit till utvecklingen och gav dessa turkfolk hopp och sanning. Under den preislamiska perioden kunde olika trosrörelser samexistera fredligt i Uzbekistan. Många jag pratar med är försiktigt optimistiska vad gäller framtiden, men vågar ändå hoppas på ljusare tider. Ett öppet, demokratiskt Uzbekistan skulle betyda mycket för hela Centralasien. Låt oss hoppas att de demokratiska reformerna ska bidra till att uzbekerna utan risk för sin hälsa och sitt liv ska kunna välja själva vem de vill tro på och i vilket bönehus de ska tillbe Gud.

NOTISER 2000 biblar till Nordkorea

I förrförra tidningen skrev vi om Nordkoreas koncentrationsläger, dit kristna skickas, och där 130 000 tros leva under obeskrivligt hemska förhållanden. Vi berättade också om våra planer att bidra med 2000 hologrambiblar till Nordkorea. Tack Gud! Nu har vi nått målet och produktionen kan börja. Vill du vara med så är det inte försent – behovet är enormt!

Såhär kan du ge: Bankgiro: 900-3625 Swish: 123 900 36 25 Märk gåvan med Nordkorea

Muslimska länder försvarar Kinas förföljelse av muslimer TEXT: Cecilia Lind

FOTO: Ye Jinghan

Religion i Uzbekistan: • 93 % – sunnimuslimer • 1 % – shiamuslimer • Ca 4 % – ryska ortodoxa • Ca 2 % – övriga, inklusive baptister, pingstvänner, adventister, romerskkatoliker, koreanska evangeliskt kristna, lutheraner, Jehovas vittnen, buddister, bahai-troende och krishnaiter • 6000 st – Ashkenaziska judar Bild från FreeVectorMaps.com

26 • LJUS I ÖSTER

• 2000 st – Bukhara judar

Församling räddade familj från stort träd En bekant till pastor Ruvin hade ett enormt träd på sin gård. 130 år gammalt och 30 meter högt. Grenar brukade falla av från trädet, skadade huset och skrämde barnen. Professionell hjälp att ta ner trädet skulle kosta långt mer än familjen hade råd med. När pastorn fick höra det samlade han till bön, sedan bestämde sig han och två församlingsmedlemmar för att göra det själva. Det tog dem tre dagar, men nu är trädet besegrat! Att hjälpa sina grannar öppnar dörrar att dela evangelium.

SEPTEMBER 2019 • 27

SOMMARENS KONFERENSER

Wow-känslor under sommarens konferenser Under festivalstämning, blåst och solens strålar har vi fått bjuda in nya i kampen för att nå alla folk med de bästa nyheterna. Vi har fått möta många av er som kämpat så länge med oss, och pratat med unga som tyckte Nordkoreas hologrambiblar var "wow". Det är roligt att få berätta varför det vi gör är viktigt. Här skriver Sirle om hur det var i montern på Torp:

Ett stort vitt tält stod redo för oss när vi anlände till Torp måndagen den 17 juni, bilen full med kartonger, affischer, juicemaskiner, tidningar och ljusslingor. Ljus i Öster spred sitt budskap om att nå de onådda med evangeliet under hela veckan på konferensen, med speciellt fokus på Nordkorea. Förutom att informera om vårt arbete, dela ut tidningar och väcka passion för att sprida evangeliet till onådda folk, hade vi en VR-aktivitet (virtuell verklighet) i tältet, samt sålde färskpressad juice. VR-upplevelsen var särskilt uppskattad av barnen. Många barn i olika åldrar kom till oss varje dag för att se hur det känns att vara i Ryssland eller Turkiet och uppleva andra roliga saker som att åka runt på ett biltak i Sibirien eller stå mitt på matbordet under ett bibelstudium! En flicka på 9 år satt med VR-glasögonen en lång stund och sa: ”Det är jättefint! Så fint att ni visar de här platserna. Är det här ni hjälper?” En pojke på 10 år var också intresserad av vårt arbete och när jag hade berättat om vad vi gör, svarade han: ”Det vill jag stödja, det är ju tråkigt att det finns folk som inte hört om Jesus.” Jag berättade att när han blir större finns det möjlighet att stödja arbetet ekonomiskt, men även nu när han är liten kan har hjälpa till genom att be. Jag gav honom tips på hur och vad man kan be för och gav honom en tidning så han kan lära sig mer. Under veckan upplevde vi dagar med kraftig vind, regn och åska, då vi fick jaga och laga vår utrustning som flög iväg eller gick sönder. Det gick åt mycket silvertejp! Det var också dagar med mycket värme, då tältet nästan kändes som en bastu. Under de varma dagarna var vår juice extra efterfrågad och fick ett rykte om sig att vara helande, då vi fick vittnesbörd från personer som varit förkylda men blivit bra efter att ha druckit juicen som innehöll äpplen, passionsfrukt och ingefära. 28 • LJUS I ÖSTER

Vi hade många samtal med olika personer, både trogna givare till vårt arbete och med nya månadsgivare. Möten blev det nästan överallt, inte bara i montern. När jag gick omkring med Ljus i Östers vita väst med vårt budskap på, blev det naturliga samtal om arbetet både vid lunchbordet och i toalettkön. Då bjöd jag in dem till oss i tältet, där de fick mer information och en tidning. Ett möte var speciellt inspirerande, nämligen med Egon från Moskva som besökte oss i montern. När jag kunde säga några fraser och Ljus i Östers namn på ryska, blev han väldigt glad och uttryckte sin tacksamhet över vårt arbete i Ryssland på 90-talet och sa: ”Det var på grund av er som jag blev kristen! Tack för att ni kom till Ryssland med Guds ord och kläder!” Det ger kraft och mod att fortsätta kampen för att alla ska få höra evangeliet. Jag vill säga till dig som är givare och stödjer vårt arbete, både till dig som har varit med länge och till dig som blev ny givare under konferenserna: ”Du gör skillnad! Tack!” Sirle Körvits 2019-06-27 SEPTEMBER 2019 • 29

SOMMARENS KONFERENSER

Gunno Larsson 60 år Bor i Närke Jobbar för Postnord När hörde du först talas om Ljus i Öster?

– På 70-talet. Varför ska kristna engagera sig för onådda folk?

– Matteusevangeliet 28:18-20 är ett tillräckligt skäl: Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." Har du fått några nya lärdomar, tankar från mötet med oss idag?

– Jag har fått en påminnelse om hur viktigt arbetet är, inte minst i öster och i muslimska länder.

Alice Norlin 21 år Bor i Karlstad Studerar till psykolog När hörde du först talas om Ljus i Öster?

– Här på Torp i år. Jag blev månadsgivare nu. Varför har du valt att nå onådda folk tillsammans med Ljus i Öster?

– För att fler ska få höra om evangelium. Evangelium är för alla och det är det som Ljus i Öster gör, når de onådda. Har du fått några nya lärdomar från mötet med oss idag?

– Att det verkligen är på liv och död, att det är på allvar, att det finns ett djup i det.

Christian Josephson 47 år Bor i Norrtälje Jobbar på Skattekontoret Hur länge har du stöttat arbetet?

– Det måste ha varit i minst 10 år. Jag har under årens lopp gett lite strögåvor, men från och med nu går jag in som regelbunden månadsgivare. Varför ska kristna engagera sig i onådda folk?

– Det är vår missionskallelse. Det var det sista Jesus sa innan han lämnade jorden. Varför har du valt att nå onådda folk tillsammans med Ljus i Öster?

Varför ska kristna engagera sig i onådda folk?

– Det är vår uppgift, det är vår kallelse!

30 • LJUS I ÖSTER

– Jag brinner för att stödja nationella missionärer. Jag tror att det är mycket bättre än att skicka ut svenskar till att driva projekt som de nationella själva kan göra.

SEPTEMBER 2019 • 31

ANNONSER

Boktips: I verkligheten I verkligheten - mamma Wanja öppnar sina dagböcker och berättar om livet som det blev. Oron när sönerna Håkan och Mattias drabbades av samma muskelsjukdom, omställningen till en ny vardag med rullstolar och assistenter, omsorgen att hjälpa dem leva ett så gott liv som möjligt – palla äpplen och läsa doktorandutbildning. Wanja bärs av ett hopp om en bättre värld där inga rullstolar behövs, en tro på en Gud som likt en skata letar fram glimmande skatter bland det som för andra är utan värde. En tro som bär genom livet som ett strömmande vatten. ...i den här boken berättar Wanja Agnesund om hur nåden att se Guds närvaro, om så bara i formen av en fågel, kan bli en stig genom den mörkaste natt. - Joel Halldorf

Beställ på www.gloriaforlag.se eller www.xpmedia.org eller ring 08-741 26 01

Låt engagemanget för de onådda folken gå i arv. Skriv in Ljus i Öster i ditt testamente. Fortsätt ge till ett verk du har förtroende för, fortsätt dela hoppet du äger. Tänk på onådda folk i ditt testamente. Ring oss om du vill veta mer 08 564 840 40.

32 • LJUS I ÖSTER

SEPTEMBER 2019 • 33

LIVSBERÄTTELSE

BÖN

Firar alla högtider med hemliga intentioner Har en vän köpt en ny bil? Då är det en perfekt anledning att fira! I Kaukasien tar Katyas familj alla tillfällen och firar alla högtider för att kunna bjuda hem människor, bygga relationer och berätta om Jesus. TEXT & FOTO: Samuel Winderö

Katya ställer ner de små kopparna på bordet och slår sig ner på pinnstolen mitt emot mig. Utanför fönstret ser jag ett barn studsa upp och ner, och varje gång hon kikar in genom fönstret pockar hon på vår uppmärksamhet. Katya är en av alla våra hemliga utsända, som tillsammans med sin familj leder människor till Jesus. Hon och hennes man flyttade till den kaukasiska staden där vi nu möts för ett par år sedan. De var vid den tidpunkten de enda kristna i staden. Det har funnits kristna missionärer här innan, några har flyttat på grund av det hot och våld de fått utstå, andra har dödats när de vågade trotsa hoten. Varje vecka möter Katya och hennes man människor i sitt hem, på marknaden eller på restauranger och delar livet och Guds ord. Under deras tid i staden har Gud på ett mirakulöst sett lett dem till människor som idag kallar sig kristna. Vid en tidpunkt fick hon dela med sig med sin frisör om varför hon flyttat till staden med sin frisör. Varje gång de träffades berättade hon någon del av sin story för frisören och till slut såg hon en öppning att berätta om Jesus och hur livsförvandlande mötet med Honom kan vara. En tid senare har även några av frisörens anställda tagit 34 • LJUS I ÖSTER

emot Jesus. Tack vare salongen kan Katya och hennes man nu få lite extra support för att kunna fortsätta leda fler människor till tro i deras region. Frisörerna har nämligen börjat ge tionde. Katya och hennes man hittar alla orsaker som man kan tänka sig för att bjuda hem sina vänner till sig, bygga relationer och berätta om Jesus. Eftersom det kan uppfattas suspekt om man för regelbundet eller ofta samlar samma människor som man inte är familj med, hittar de alla lokala högtider de kan att fira. Barnens första dag i skolan, när någon köpt en ny bil eller när de målat om i lägenheten är perfekta saker att fira tillsammans med andra. På söndagar försöker de samla alla kristna i staden för att be för varandra och dela ett Guds ord. Katya berättar att de möts i olika konstellationer och på olika platser för att inte dra uppmärksamheten till sig allt för mycket. Hon berättar att det alltid är en svår avvägning hur länge man ska vänta med att berätta för någon människa man möter om sin tro och Jesus. Det har hänt att människor lurat dem med att vara intresserade, för att nästa sekund anmäla dem till säkerhetspolisen. Hon och hennes man tar många gånger en otrolig risk när SEPTEMBER 2019 • 35

LIVSBERÄTTELSE

Katya gör vardagen till en högtid. I sitt kök har hon och dottern dukat fram mycket fika.

de frimodigt berättar om deras liv för andra. Men hon berättar att livet som kristen alltid är en risk, och ännu har hon eller hennes familj inte blivit utsatta för det förtryck som Bibeln berättar att Jesu efterföljare fick utstå. Katya frågar försiktigt om jag vill ha lite kaffe, jag nickar och lyfter koppen jag fått av henne mot vattenkannan som hon sitter redo med. Hon fyller koppen med det rykande vattnet och tar fram en liten metallburk med Nescafé, bänder upp locket med en av skedarna hon lagt fram och serverar mig tre rågade skedar med kaffe i min kopp. I samma stund som hon sätter ner skeden i min kopp, hör vi ett brak från gården. Vi tittar ut genom fönstret och ser hur barnens studsande på den gamla madrassen vält en kruka, som nu ligger i bitar på marken. Katya skrattar och berättar att några möss hade byggt bo i madrassen, som förvisats utomhus vid upptäckten. Avbrottet från barnen på utsidan får oss att byta samtalsämne och Katya berättar att allt förändrades när de fick barn. Jag hör allvaret i hennes röst när hon berättar att rädslan för hennes barns säkerhet under en säsong gjorde att hon och hennes man tappade 36 • LJUS I ÖSTER

lite av sin frimodighet att berätta om Jesus för andra. Nu när barnen är lite äldre är det ännu jobbigare, för barn förstår inte alltid vad de kan och inte kan berätta om för sina vänner i skolan. Men i samma andetag berättar hon om hur deras barn fått vara med och öppna dörrar för samtal med människor de annars aldrig hade mött. Familjens liv och berättelser vittnar om hur mycket en familj kan göra om de bara vill. För dem verkar hotet och förtrycket öka deras beslutsamhet om att fler ska få höra om Jesus. Katya berättar att livet många gånger är ensamt. När hennes man är iväg och reser kan det dröja dagar innan de kan vara i kontakt. Då står hon där själv som stöd och kontakt för alla de människor de lett till tro. Då ska hon få livet att fungera för henne och hennes barn, men också den utökade andliga familjen. Katya berättar om att både hon och hennes man velat ge upp så många gånger. Inte bara sin kallelse men också på livet och familjen. Men de har ändå alltid fallit tillbaka på sin kallelse och längtan att dela med sig av sin tro. Livet med och för Jesus är inte alltid lätt, men det är värt det.

N E A R Ö H U VILL D G N I R D L I K S S E ÖGONVITTN R Ä D R Ö G S U AV VAD JES N? E M M O K L Ä V HAN INTE ÄR Eugene ser vad Gud gör på frontlinjen i världens mest stängda länder. Missa inte chansen att lyssna till vår partner Eugene Bach när han besöker Sverige 18–20 oktober. • Fredag 18/10 kl 19.00, Immanuelskyrkan i Örebro (fokus unga vuxna) • Lördag 19/10, se hemsidan för info; ljusioster.se/moten • Söndag 20/10 kl 11.00, Pingstkyrkan i Borås

• Söndag 20/10 kl 16.00, Pingstkyrkan Arken i Värnamo

Dina böner kan inte beslagtas av fienden. Ingen mur eller taggtråd kan utestänga de ord du ber för de onådda folken, och de är långt mäktigare än en totalitär regim. Dina böner frigör nämligen himlens resurser. Var med och be för alla de heliga, för de du läser om i tidningen och för de onådda folken. I detta nummer vill vi vädja om extra förbön för Kina. Du kan läsa mer om situationen där på sida 8.

16 pastorer hålls i en grotta och tvingas att genomgå "omskolning" × Be att Gud ser till alla deras behov och att de snart bli frisläppta. × Be för alla kinesiska kristna som är frihetsberövade just nu. Kristna kinesiska familjer × Be om Guds beskydd. × Be att Gud fortsätter ge dem mod att stå upp för Jesus i en tid som denna. × Be för alla familjer där en eller båda föräldrar gripits för sin tro. Regeringens planer att stoppa Jesu verk i Kina × Be att regeringens planer att göra församlingarna misstänksamma mot nya troende går i stöpet. × Be för de som styr, lagstiftarna, poliser och fängelsepersonal. × Be att församlingarna ska kunna samlas till gudstjänst och bön utan att bli stormade. Det finns fler kristna än det finns kinesiska biblar × Be att de som hungrar efter Guds ord får tag på en egen Bibel. × Be att Gud beskyddar alla som arbetar med att trycka och distribuera kinesiska biblar.

38 • LJUS I ÖSTER