Issuu

Nr 3 mars 2013

PIONJÄRMISSION I SIBIRIEN Sid 4-7

SOLNAS VÄNFÖRSAMLING HAR ÄNTLIGEN KUNNAT INVIGA SIN KYRKA Sid 8-9

OMÖJLIGT PROJEKT FYLLDE SEX ÅR Sid 12

DRAMATISK BRAND PÅ REHAB I NOVOSIBIRSK Sid 13

ledare

”

”Jag tror knappast att Stalin, Chrustjov eller deras efterföljare hade pionjärmission i tankarna när de tog besluten om att sända människor till Sibirien för sin tros skull.”

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

”Chrustjovs evangelisatio Få saker berör mig mer än mötet med människor. Nyligen träffade jag en man som har hunnit fylla 90 år. Han heter Ivan och blev en pionjär utan att han själv egentligen hade valt det. Sedan 1990-talet bor han i USA, men har en brokig historia. Han sändes 1941 till ett fångläger av Stalin-regimen. Där satt han till 1948 under sträng regim på grund av sin kristna tro. I fängelset mötte han människor från många olika etniska grupper inom det sovjetiska imperiet. Ivan hade inte mött några burjater innan lägertiden, men nu fick han för första gången träffa en. Ivan fick många gånger berätta om sin tro på Jesus Kristus. Han fick en speciell känsla för just burjaterna. Efter lägertiden återvände Ivan till väst ra delen av dåvarande Sovjetunionen och hade inte någon kontakt med burjater på många år, men han har fortsatt att be för den folkgruppen sedan dess. Det kändes roligt att få berätta för honom om den församlingsrörelse som växt fram i Burjatien och hur just burjaterna berörts. Ivan både joggar och simmar varje dag och är i en fantastisk form. Att han satt mer än sju år i fångläger är obegripligt för den som ser honom. Det är dessutom 65 år sedan han släpptes ut därifrån! En pionjär? Ja definitivt. Han planerade just nu att åka på en evangelisationsresa till Spanien. ”Det finns så många slaver som flyttat till Spanien och som fortfarande saknar evangeliet”, sa Ivan och log mot mig! Ett annat intressant möte hade jag på

är en ekumenisk mission som grundades 1903. I dag arbetar vi i östra Europa, OSS, Turkiet, Mongoliet och Kina. Ljus i Öster har Lausannedeklarationen som utgångspunkt för arbetet. Våra primära målgrupper är: – onådda folk – barn och ungdom

Postadress: Hemvärnsgatan 8, 171 54 Solna Telefon: 08-564 840 40 E-post: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se Plusgiro: 90 03 62-5 Bankgiro: 900-3625 Bankkonto:8327-9 14005727-4 Bankgiro i Finland: 800011-70838396 (SAMPO) IBAN: FI0938100000003958, BIC: SWEDFIHH (Swedbank) Giro i Norge: 3000.16.85569 Swiftadress (betalningar från utlandet): SWEDSESS IBAN: SE1280000083279140057274 Org. nr: 802003-0972

östra sidan av Bajkalsjön. Där stötte jag under ett missionsseminarium ihop med en ung, blond man som heter Konstantin. Han var i 35-årsåldern och hans utseende var lite avvikande från gruppen som helhet. Han måste väl ändå vara nordeuropé, möjligen med tyska rötter, tänkte jag. Under en lunch hamnade jag bredvid honom och vi hade ett samtal som jag sent kommer att glömma. Jag var kolossalt nyfiken och ställde massor av frågor. Varifrån kommer du? Varför är du här? Han berättade att han nu arbetar som pionjärmissionär på andra sidan av Bajkalsjön. Varför han var där? Jo det var mycket enkelt, sa han. Det hela berodde på ”Nikita Chrustjovs evangelisationsplan för Sibirien”. Jag såg ut som ett frågetecken. Han skrattade och förklarade att hans föräldrar, som var från Ukraina, hade förvisats till Sibirien. Pappan som då var en ung pastor hade dömts till fem år i ett fångläger under sträng regim och efter det skulle familjen stanna kvar i fem års exil. ”Det är därför vi är här”, tillade Konstantin och plirade med ögonen. Runt bordet hördes skratt från de övriga pionjärarbetarna. Flera av dem hade en liknande bakgrund och historia och man tog det med en stor portion humor mitt i allvaret. När deras föräldrar förvisades med sina familjer var det säkert lagom lustigt. Det var nog lite längre till skratt då. Man fick leva under svåra förhållanden. Den som satt i

Tidningen LJUS I ÖSTER ISSN 0345-7265 Ansvarig utgivare: Hans Lindstrand Redaktör: Åke Lager e-post: ake.lager@ljusioster.se Annonspris: 23 kr/spaltmm. Frivillig pren.avgift: 150 kr/år Upplaga: 14 500 Tryck: Kontorsrutin AB, Örebro Omslagsfoto: Misja Barygin är pionjärmissionär i lilla Kellog i den sibiriska taigan.

Ljus i Östers verksamhet och räkenskaper granskas av auktoriserad revisor och Svensk Insamlingskontroll.

Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ändamål.

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

nsplan för Sibirien” fängelse visste att familjen hade det knappt, kanske inte tillräckligt för livets nödtorft. Det är i det läget som tron prövas på riktigt. Priset de här pionjärernas föräldrar och de själva fått betala hade betalats med blod, svett och säkert en stor portion tårar. Konstantin är en av ledarna för en missionsrörelse som omfattar stora delar av Sibirien. De har planterat massor av församlingar, startat otaliga rehabiliteringsarbeten, satsar på evangelisationskampanjer och leder människor till tro på Jesus Kristus.

tror att pionjärmission är både nödvändigt och mycket bibliskt! Med varma hälsningar och önskan om Guds Välsignelse

Hans Lindstrand Missionsföreståndare

Jag tror knappast att Stalin, Chrustjov eller deras efterföljare hade pionjärmission i tankarna när de tog besluten om att sända människor till Sibirien för sin tros skull. Målet var att utrota kristendomen. Den var ju ett opium för folket, det hade Marx lärt dem, men det visade sig vara extremt svårt att bli av med de kristna. Istället började församlingarna breda ut sig och man kan konstatera att Guds planer för Sibirien, ja för hela Sovjetunionen, var annorlunda än de politiska ledarnas. I det nummer du håller i din hand kommer du att få läsa om andra pionjärer. De har flyttat till områden som få kristna nog skulle kunna tänka sig att göra. Livet uppe på den nordsibiriska tajgan sliter på hälsan. Det är långa avstånd mellan byarna och resorna är kostsamma. De flesta skulle nog hellre vilja komma till sydligare breddgrader, men trots det håller dessa pionjärer ut. Det är kanske de regelbundna mötena med pionjärer som gör att Ljus i Öster fortsätter att satsa på pionjärmission. Jag vågar påstå att vi

hans.lindstrand@ljusioster.se

I DETTA NUMMER

järer iriska pion Tufft för sib - sid 4-7

Äntligen kyrkinvignnig i Izje vsk - sid 8-9

t rehab brand i rysk Dramatisk - sid 13

sibirien

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Tufft att vara pionjär i Sibirien Vitali Kolomiets leder arbetet med pionjärmission i norra Sibirien.

I norra Sibirien, utmed floden Jenisej och andra floder, bor det folk av olika slag – keter, nentser, evenker, dolganer, selkuper med flera. En församling i miljonstaden Krasnojarsk har tagit det som sin uppgift att plantera församlingar i dessa avlägsna trakter. Vitali Kolomiets, som åkte på ”bröllopsresa” till Sibirien för 27 år sedan, och inte har kommit hem än, leder arbetet.

Vitali Kolomiets växte upp i en kristen familj i Ukraina under den tid då de kristna förföljdes. – Då hade vi ingen vision för mission, då gällde det att överleva. Men så hörde jag Rauli Lehtonen och en annan svensk från Ljus i Öster i Kiev på 1980-talet, och de gav mig en vision. En vecka efter att han gift sig med Vera flyttade de till Krasnojarsk i Sibirien 1986. – Den bröllopsresan har inte tagit slut än, säger han med ett skratt. – I mitten av 1990-talet kom det ett profetiskt tilltal till oss i kyrkan i Krasnojarsk: ”Ni måste sända missionärer till folken i norr. Alla har lämnat dem, utom jag” sa Gud. Norr om Krasnojarsk låg den sibiriska taigan och tundran med små städer och byar med onådda folk – keter, dolganer, evenker, nentser, selkuper med flera – utslängda över ett oändligt område. Mellan Krasnojarsk och Chatanga vid Norra ishavet är det omkring 400 mil. Detta gjorde att församlingen sände med elva personer på en båt med vetenskapsmän, läkare och andra som skulle åka norrut på Je-

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

Norra Ishavet Kanotrace i Kellog under en solig sommardag.

Chatanga nisej. Båten gjorde stopp i byarna – läkarna hjälpte folk kroppsligt och de kristna försökte hjälpa dem andligt, samtidigt som vetenskapsmännen gjorde sina efterforskningar. – Människor blev frälsta, men vem skulle hjälpa dem vidare i tron? Vi frågade i församlingen: ”Vem vill gå till folken i norr?” Det fanns de som var villiga, men de behövde få träning först, berättar Vitali Kolomiets. 1998 blev Vitali inbjuden till en öst-västkonferens som Pingst Internationell arrangerade på Viebäcks folkhögskola utanför Nässjö. Som en handlingens man hade han egentligen ingen lust att resa på konferenser, men han åkte dit för att berätta om folkgrupperna i norr. – Jag fick 20 minuter på mig, inklusive tolkning, att tala och efter mig hade min biskop Ivan Fedotov och hans närmaste man Murasjkin sina 20 minuter för att tala. Båda två gav sin tid till mig så att jag kunde fortsätta berätta mer om folken i Sibirien. Jag talade bland annat om folkgruppen keter, och en av Ljus i Östers representanter blev djupt berörd. ➤

Novorybnoje

RYSSLAND SIBIRIEN Turuchansk

Salehard Jenisej

Chanti-Mansijsk Ob Tobolsk Omsk

Tunguska

Kellog Bachta

Steniga Tunguska Bor Sulomaj Bajkit Lena

KRASNOJARSK

Bajkalsjön

Novosibirsk Irkutsk

Ulan-Ude

KAZAKSTAN KINA

MONGOLIET 5

sibirien

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Pionjärmissionären Misja Barygin ute på hjortronplockning

”

”Det finns nog ingen missionärsfamilj som inte skulle behöva komma iväg till ett bättre klimat för att rehabilitera hälsan.”

➤

Något år tidigare hade det nämligen kommit ett brev till Ljus i Öster via det svensk-indianska vänskapsförbundet. Det var någon från keterna, som hänvisade till deras släktskap med de amerikanska indianerna, som skrev och vädjade om hjälp. ”Vi är ett utdöende folkslag, barnen får ingen undervisning på sitt modersmål. Myndigheterna motarbetar oss och dödligheten är hög i tuberkulos, cancer och alkoholism.” Det fanns ingen avsändare eller någon adress, men nu stod alltså Vitali Kolomiets framför dem och talade om keterna. - Dagen därpå ville Rauli Lehtonen från Ljus i Öster och Lennart Nolvall från PMU prata med mig. De var beredda att satsa på folken i norra Sibirien, bland dem keterna. Jag och min biskop fick välja om det skulle vara genom nödhjälp eller genom en missionsbibelskola. Vi valde det senare, men fick senare även nödhjälp till byarna. 1999 arrangerade man så en missionsbibelskola tillsammans med Ljus i Öster. Efter bibelskolan sändes pionjärer ut till ett flertal av byarna för att starta upp församlingar. En del av dem är fortfarande kvar, andra har på senare år återvänt hem till Krasnojarsk efter att ha tränat upp ett lokalt ledarskap i församlingarna de startat.

Bland eleverna på missionsbibelskolan fanns Misja och Zjanna Barygin som flyttade till Kellog, en av två byar i området med ketisk befolkning. Den andra ketiska byn är Sulomaj som vi skrev om i januaritidningen. I Kellog, som har 350 invånare, finns det nu en församling med 20-talet medlemmar. Både Misja och Zjanna är allvarligt sjuka, han i en blodsjukdom och hon med hjärtproblem. De har också stött på rent fysiskt motstånd. En man i byn har hotat dem med kniv, skjutit genom deras fönster och försökt köra över dem med snöskoter. Vid ett tillfälle räddades Zjanna av att en man i församlingen råkade komma förbi när mannen hotade henne med kniv. - Misja och Zjanna bad till Gud för sin motståndare och upplevde att de skulle” göra gott” mot honom. Vid ett tillfälle skaffade Misja satellit-telefon till byn och installerade telefoner i alla hem, även hos denne man. Nu behandlar han Barygins väl, berättar Vitali Kolomiets. Barygins är inte ensamma om att ha fått problem med hälsan här uppe i norr. I Chatanga ända uppe vid Norra Ishavet bor Jurij och Larissa Karaulov med sin familj. Även han har fått en svår sjukdom, och den dyra behandlingen som egentligen krävs har han inte råd med. - Att vara missionär här i norr påverkar hälsan. Det är svårt med mörker nästan halva

mars 2013

Ljus i Öster nr 3 Här barkar man slanor till det nya staketet

Byn Kellog från ovan

Nytt staket runt bönhuset i Kellog

året. Det finns nog ingen missionärsfamilj som inte skulle behöva komma iväg till ett bättre klimat för att rehabilitera hälsan, säger Vitali Kolomiets. - Jag är väldigt imponerad av Karaulovs trofasthet. De hade en mormor vid Svarta havet. Hon erbjöd dem sitt hus om de flyttade dit, men de tackade nej och stannade i Chatanga. När hon dog hade hon testamenterat huset till någon annan. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort med ett sådant erbjudande. De är verkliga hjältar för mig, säger Vitali Kolomiets. Han fortsätter med att berätta om den ena missionärsfamiljen efter den andra, på orter som Turuchansk, Novorybnoje, Salehard, Bor, Bajkit, Tura och Bachta. - Ett problem på de här breddgraderna är att många vill härifrån. I Bajkit har man nog döpt dubbelt så många som är med i församlingen i dag. Många har flyttat därifrån. I Bajkit är förresten en legend pastor. Han heter Jurij Borzenko och är den person som en mycket välkänd, rysk film om Afghanistankriget egentligen handlar om. Han och en kamrat kom bort från den övriga gruppen. Utan vatten försökte de överleva i det ökenartade landskapet. Till sist var en lök det enda de hade kvar. När han åt den hände något med smaksinnet.

Gängse transportmedel i väglöst land

Det försvann, men samma dag som han elva år senare blev frälst, efter att ett tag ha levt i gränstrakterna av missbruk och kriminalitet, kom smaken tillbaka. - De här missionärerna uppe i norr är riktiga hjältar. Avstånden är stora och resorna är kostsamma. Därför kan vi inte besöka dem så ofta och vi har sällan möjlighet att samla dem för en missionärskonferens där de får möta varandra. Orterna är små och församlingarna likaså. Dessa klarar inte av att underhålla en pastorsfamilj med kanske fyra-fem barn. En del av pastorerna har stöd utifrån, till exempel från Ljus i Öster, men de flesta tvingas ha andra jobb vid sidan av. - Nu har missionärerna etablerat församlingar på de orter vi sänt ut dem till, bland många olika etniska folkgrupper. Nu finns det församlingar som arbetar på, men jag tror att det skulle vara läge för en ny missionsbibelskola. Världen är förändrad och vi behöver hitta nya metoder för att nå folk, säger Vitali Kolomiets till sist. n TEXT: ÅKE LAGER FOTO: ÅKE LAGER och MISJA BARYGIN

udmurtien

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Äntligen är kyrkan i Izjevsk invigd Vänförsamlingen i Solna har bett i 35 år - När Pavel Zjelnovakov första gången berättade om de storslagna byggnadsplanerna var jag mycket skeptisk. Det fanns för många oavslutade kyrkbyggen i Ryssland. När jag sa det kontrade han: ”Lovar du att komma på invigningen och berätta vad du just sa?” Jag tänkte att det var riskfritt att lova det, men nu fick jag stå där och bekänna min otro, berättar Rauli Lehtonen som nyligen var med på invigningen av Filadelfia-kyrkan i Izjevsk.

Roger Appelgren hälsar via tolk från vänförsamlingen i Solna. (Delrepubliken Udmurtiens flagga bakom)

Det var redan i slutet av 1900-talet som pastor Pavel Zjelnovakov presenterade planerna på en jättekyrka i Izjevsk i den ryska delrepubliken Udmurtien. Det har varit många problem på vägen, och till sist tvingades de överklaga de lokala myndigheternas alla överdrivna byggnadskrav till en högre instans för att slutligen få rätt att använda den sedan något år färdiga kyrkan. Den sista helgen i januari invigdes kyrkan med pompa och ståt. Massor av gratulanter talade, körer sjöng, musiker och solister uppträdde och till och med presidenten för Udmurtien fanns bland gratulanterna. – Jag är imponerad av bygget. Jag tror inte att det finns en större och flottare kyrka i norra Europa, säger Rauli Lehtonen, ledare för missionsavdelningen på Ljus i Öster. Förutom en kyrksal med 1 100 platser finns det stora, ändamålsenliga sidoutrymmen för kafé, bokhandel, lektionssalar, övernattningsrum för totalt 50 personer samt personalbostäder. På plats vid invigningen fanns också Roger Appelgren från Solna pingstförsamling. Han var under många år pastor i församlingen, men har numera ett annat arbete och är aktiv medlem i församlingen. Församlingens engagemang sträcker sig ända tillbaka till 1978. Då antog församlingen Udmurtien som sitt böneområde. Man bad och bad, men fick inga rapporter från Udmurtien. Det var krigsindustrins högborg i Sovjet och Izjevsk var vapenkonstruktören Kalasjnikovs hemstad. Hela området var stängt för utlänningar. Man var beredd att sluta med bönerna, men bestämde sig ändå för att fortsätta. Det skulle dröja ända till 1990 innan de fick någon kontakt med Udmurtien. Då kom missionsledaren Vladimir Frantjuk från Ukraina till kursgården Solåsen. Han berättade om en ung man från Ukraina som hade gjort ett flertal resor till Udmurtien. Den unge mannen var Pavel Zjelnovakov. 23 år gammal hade han besökt västra Ukraina och hemma hos biskopen hade han fått sin första egna bibel av biskopen, som också profeterade

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

”

”Det har också varit imponerande att se att församlingen hela tiden satsat på en bred, utåtriktad verksamhet under byggtiden. De har inte låtit sig uppslukas av bygget.”

om att han skulle sändas som en budbärare till hednafolken. I mitten av 1980-talet lärde han känna några människor från Udmurtien som besökte hans hemtrakter i södra Ukraina. Det blev upprinnelsen till att han började resa till Uralområdet för att missionera. Han var med om att plantera församlingar på flera platser innan han slutligen upplevde att det var i Izjevsk han skulle slå ned sina pålar. Den lilla pingstförsamling som då fanns där hade svårt att relatera till den nya friheten. De sparkade helt enkelt ut Pavel som fick starta en ny församling med de nyomvända. – Efter den första kontakten dröjde det inte länge innan vi hade ett ganska intensivt utbyte mellan Solna och Izjevsk. Vi har skickat humanitär hjälp och sedan har det blivit samarbete om bibelskolor och annat också. De har besökt oss och vi har besökt dem, berättar Roger Appelgren. – Jag var också med när Pavel första gången presenterade ritningarna på detta jättebygge. Från Solna var vi väl lite fundersamma, men det var ju deras vision. De tog själva ansvaret för den, även om vi och andra ibland hjälpt till med en del medel till bygget. – Det mesta har de dock betalt själva. De har byggt i takt med resurserna så det har tagit lite tid, men att vara med och inviga en kyrka som i stort sett är betald redan vid invigningen hör inte till vanligheterna. – Jag har ju varit där flera gånger under byggtiden, men nu var det sju år sedan sist så det var extra roligt att återse alla gamla vänner. Det har också varit imponerande att se att församlingen hela tiden satsat på en bred, utåtriktad verksamhet under byggtiden. De har inte låtit sig uppslukas av bygget så att de inte orkat något annat, och de lär inte bara förbli sittande inne i sin fina kyrka i framtiden heller, säger Roger Appelgren till sist. n

1 100 platser i kyrksalen.

Ledare för två pingstunioner på plats Ryakovskij och Grabovenko. Olika körer medverkade under den pampiga invigningen.

TEXT: ÅKE LAGER FOTO: RAULI LEHTONEN och FILADELFIA, IZJEVSK

religionsfrihet

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Uppskattad information om religionsfriheten i OSS Ljus i Öster medarrangör till möte i Washington Ljus i Öster var medarrangör när man ordnade en informationsdag i Capitolium i Washington om religionsförföljelsen i OSS. – Vi var fem organisationer som arbetar i OSS som tillsammans med kongressman Joe Pitts, republikan från Pennsylvania, arrangerade dagen. Flera mycket insatta människor höll föreläsningar och intresset var större än vi förväntat oss, säger Ljus i Östers missionsföreståndare Hans Lindstrand. Situationen i speciellt Ryssland, Uzbekistan, Vitryssland och Azerbajdzjan belystes av olika föreläsare. Närmare hundratalet människor ville delta och möteslokalen blev fullsatt. – Det var mestadels politiska sekreterare, men även människor från människorätts organisationer och Billy Grahams organisation, som lyssnade. Vi har fått mycket positiv feedback under veckorna efter mötet, berättar Hans Lindstrand. Situationen i tre av länderna – Uzbekistan, Azerbajdzjan och Vitryssland – är tuff, med dagliga brott mot religionsfriheten. I Ryssland är situationen lite annorlunda, vilket juristen Anatolij Pchelintsev talade om i sitt föredrag. I början av 1990-talet fanns det inte många religiösa organisationer registrerade i Ryssland. När friheten kom exploderade det. Vid det senaste årsskiftet fanns det 25 000 religiösa organisationer registrerade. Av dem var 13 000 ortodoxa, 5 000 protestantiska, 5 000 muslimska och de resterande 2 000 tillhörande andra religioner, till exempel katolska, buddhistiska osv. Antalet muslimska organisationer växer snabbast. - En tendens man kunnat se på senare år är en ökande gemenskap mellan staten och den rysk-ortodoxa kyrkan. På olika sätt har den fått en särställning framför alla andra

religioner. Ortodoxa kyrkan har också blivit mer närvarande i samhället, framförallt i skolor och inom armén, sa Pchelintsev. Han fortsatte med att påpeka att konstitutionen i Ryssland garanterar fullständig religionsfrihet. Trots detta stöter man ofta på fall där religionsfriheten kränkts. Det kan bero på att man i olika lagar inte varit tillräckligt tydliga med att definiera ord som till exempel ”religiöst arbete”, ”missionsarbete”, ”sekt”, ”totalitär sekt” eller ”historisk religion”. – Ett område som är luddigt är rehabiliteringsverksamhet av alkohol- och drogmissbrukare. Deras lagliga status är oklar och protestantiska kyrkor som bedriver sådan verksamhet, som till exempel New Life och Exodus, har utsatts för myndigheternas påhopp. Därför är det viktigt att deras status garanteras genom en tydlig lag. I antiterror-lagarna finns det också en rad oklarheter, till exempel vad som ska räknas som extremistiskt material, som den statliga censuren kan förbjuda. Enligt Pchelintsev råder det också en stor okunnighet om religionsfriheten bland lokala myndigheter och makthavare. De genomför aktioner och vill stoppa församlingar och verksamhet, men överklagar församlingarna blir de oftast friade i högre domstolar. Ett sådant fall är till exempel Filadelfia i Izjevsk, som nyligen kunde inviga sin nya kyrka efter att ha vunnit ett överklagande av de lokala myndigheternas beslut. – Men det är tyvärr inte bara lokala myndigheter och makthavare som är okunniga. Många kristna ledare på olika plan vet inte heller vilka rättigheter de har, och det finns heller inte många jurister som är specialiserade på detta område. De flesta religiösa organisationer i Ryssland har inte råd att hålla sig med egna jurister. Själv är Pchelintsev en av de få specialisterna och får ofta företräda kristna organisationer i rättsfall. Han har också tagit initiativet

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

Anatolij Pchelintsev

Hans Lindstrand i samtal med en av deltagarna.

Många ville samtala med den ryske juristen Pchelintsev.

till att det nu finns en utbildning på Moskva Teologiska Seminarium om religionsfrihet. – Med tanke på att man ofta får rätt i hög re instanser måste man säga att religionsfriheten i Ryssland är tillfredsställande. Däre mot kan oklarheten i lagarna samt bristen på kunskap och professionalism både hos makthavare och religiösa ledare leda till att man bryter mot religionsfriheten, avslutade Pchelintsev. Han förutsade också att man i framtiden säkerligen kommer att få se försök till att ge den ortodoxa kyrkan en speciell legal status. n

Man har kunnat se en ökande gemenskap mellan staten och den ortodoxa kyrkan.

TEXT: ÅKE LAGER FOTO: RUSSIAN MINISTRIES och ÅKE LAGER

kanal hayat

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Kanal Hayat har firat sex år ”Experterna” sa att det var omöjligt Det sades vara omöjligt att starta en kristen turkisk teve-kanal, men den 15 mars firade Kanal Hayat (Livets kanal) sexårsjubileum. – Det kanske kan tyda på att Herren är med i projektet, säger Tore Pansell lite blygsamt.

KANAL HAYAT Hotbird 13.0º öst 11.179 Ghz horisontell 27,500 Symbol/Sek 3/4 Fec www.kanalhayat.tv

Tore Pansell

– ”Kanal Hayat” är unik. Ingen äger den, den har ingen egen budget, inga anställda och inget högkvarter där man kan placera en bomb. Den är ett nätverk av olika partners. När vi jämför med liknande kanaler inser vi hur kostnadseffektiva vi är, fortsätter projektledaren Tore Pansell. Det var framförallt fyra argument” experterna” menade skulle göra Kanal Hayat omöjlig: 1) Ni får ingen sändningstid. 2) Ingen kristen turk är villig att visa sitt ansikte i rutan. 3) Ni kan inte spela in i de här länderna. Ni kommer att vara tvungna att sända utländska, dubbade program. 4) Ni hittar inte en enda teve-utbildad kristen i Turkiet. – Det var visserligen en mängd hinder på vägen till starten, men den 15 mars 2007 började vi sända dygnet runt och det har vi hållit på med sedan dess. Jag är glad att jag inte lyssnade på rådgivarna, säger Tore Pansell. – I dag har vi en kö av folk som vill visa sina ansikten i rutan. De vill sjunga, vittna och

predika. I dag har vi två inspelningsstudior och tre dubbningsstudior i Turkiet. Dessutom har vi hittat kristna turkar som redan var teveutbildade, förberedda av Gud. Vi har flera inspelningsteam i landet. Responsen har hela tiden ökat och man ska komma ihåg att 95 procent av dem som hör av sig är muslimer. – All uppföljning sköts av turkar. De har fullt upp med att hinna med att besöka dem som vill ha kontakt och veta mer. Jag tror att Kanal Hayat kan ha bidragit till att ett 30-tal nya husgrupper har bildats. – Våra partners spelar hela tiden in nya program. Närmast ligger bland annat en serie på 77 barnprogram som ska ta tittarna genom hela Bibeln. Kanal Hayat sänder till allra största delen på turkiska, men några timmar i veckan har man också program på de närbesläktade språken azerbajdzjanska och turkmeniska. Man jobbar också på att komma igång med program på uzbekiska, ett projekt som dock kantats av många problem. – Kanal Hayat är ett förfärligt roligt projekt. Synd bara att man inte är 50 längre, avslutar Tore Pansell, som egentligen uppnått pensionsmässig ålder men trots det fortsätter arbeta med Kanal Hayat. n

En av de teve-studior som idag finns i Turkiet.

TEXT och FOTO: ÅKE LAGER

mars 2013

ryssland

Ljus i Öster nr 3

Brand ödelade det nya ”halvvägshemmet”

De boende hann med knapp nöd ta sig ut. En del fick med sig en jacka, andra sprang ut i den 25-gradiga kylan i shorts och tofflor. Det var dramatiskt när rehab-centret ”Halvägshemmet” i Novosibirsk i Sibirien brann ned till grunden natten mellan den 6 och 7 februari.

”Halvvägshemmet” hade inte så många månader på nacken och var en dröm som fängelsemissionären Slavia Ostanin haft i över tio år. Genom att svenska NAD:s stiftelse för hjälpverksamhet bidrog ekonomiskt kunde den lutherska Ingermanländska kyrkan köpa ett lämpligt hus för projektet förra året. Till ”Halvvägshemmet” fick frisläppta interner komma för att därifrån slussas ut till ett normalt liv utan droger och kriminalitet. Branden, som berodde på en trasig elledning, spred sig snabbt. Rökutvecklingen var enorm och de som sist lämnade huset hann bli illamående av röken. Ingen skadades, men de boende har nu förlorat allt de hade, inklusive sina id-handlingar (som är mycket viktiga i Ryssland) och små besparingar för att börja ett nytt liv.

Huset var försäkrat, men i Ryssland kan försäkringsprocessen ta lång tid. Huruvida de ska köpa ett annat hus eller bygga nytt på tomten får tiden utvisa. Det tiotal gäster som efter branden blev hemlösa inkvarterades snabbt i den lutherska kyrkan i Novosibirsk, men man behöver snarast hitta en tillfällig lösning för ”Halvvägshemmet” genom att hyra ett hus eller några lägenheter. n

En av sovsalarna på Halvvägshemmet innan branden.

– Tack gode Gud att alla våra vänner blev räddade. Allt annat än livet går ju att ersätta. Vi ber och förtröstar på Gud och litar på att Han kan vända allt till det bästa, säger fängelsemissionären Slava Ostanin.

LJUS I ÖSTER 110 ÅR

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Arbete bland flyktingar i Europa efter kriget Årskonferensvärden arbetar bland flyktingar i Sverige Efter Andra världskriget arbetade Ljus i Öster (som då hette Slaviska Missionen) bland slaviska flyktingar nere i Europa. Man spred biblar, predikade och ordnade barnläger för dem som flytt västerut från krigets fasor. I år håller vi vår årskonferens i en församling som arbetar bland flyktingar, men här hemma i Sverige.

110 LJUS I ÖSTER

1903-2013

”Gåvopaket och väskor instuvade överallt, där det kunde gå att stoppa in något i den lilla bilens trånga utrymme, hindrade högst avsevärt oss från att göra det bekvämt för oss, och nu efteråt förundra vi oss ibland över, att vi verkligen kunde härda ut. En liten, men god och tålig, Ford tog oss den 500 mil långa till och från våra slaver och tyska vänner i söder. Gustaf Palm, en son till vår ordförande, satt hela resan vid ratten. Han körde bra, men fort, mycket fort. // När vi något samlat oss efter det intensiva packningsarbetet nedbad ordföranden Guds välsignelse över oss alla, vi som nu påbörjat den långa resa, om vilken här nedan en del intryck och erfarenheter komma att delgivas.”

På 1960-talet arbetade Caisa Robertsson och Berit Larsson bland slaviska flyktingar i Tyskland.

Så inleder missionsföreståndare Elis Düring en följetong i Ljus i Öster 1950. Där berättar han om en resa till Tyskland som gjordes för att se efter vilka möjligheter som fanns att arbeta bland alla de slaver som var flyktingar där efter Andra världskriget. Under och efter Andra världskriget lyckades man dela ut en halv miljon Nya testamenten och bibeldelar till ryska flyktingar på olika håll i Europa. Under 1950-talet startade Slaviska Missionen, som bytte till det namnet 1948, bibelkorrespondenskurser för ryssar i olika länder. Man sände också nödhjälp till slaver i Europa och fick möjlighet att predika för ryska krigsfångar i Danmark och Tyskland. Man arrangerade sommarkolonier och läger för slaviska barn i Europa. På 1960-talet hade man också två kvinnliga, svenska evangelister – Berit Larsson och Caisa Robertsson - anställda för att arbeta bland slaviska barn i Tyskland. Ljus i Östers årskonferens kommer i år att hållas i Hällefors i Bergslagen, ca 8 mil från Örebro. Där finns den alldeles nybildade församlingen Korskyrkan som bildades av Pingstförsamlingen och EFK-församlingen Kristen Gemenskap i januari. Den har verksamhet både i Hällefors och Filipstad, som ligger på andra sidan den värmländska gränsen. Församlingen är mångkulturell och vid den senaste medlemsintagningen välkomnades människor med rötter i Iran, Afghanistan och Eritrea samt finska romer. På 1950- och 60-talen sökte Ljus i Öster upp de slaviska flyktingarna i Europa, idag kommer många flyktingar till vårt land. Bengt Sjöberg är pastor i Korskyrkan och har 25 års erfarenhet av att arbeta med flyktingar. – Min pappa Tage och mina bröder Kjell och Stanley reste ju ut i världen för att bli missionärer. Jag har inte kunnat resa ut genom att jag har haft en dålig rygg, men då har Gud sänt människor från hela världen till mig istället, säger Bengt Sjöberg.

Joh

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

Förr reste missionärerna ut i världen, nu kommer folkgrupperna till oss.

Barn i en flyktingfamilj i Filipstads kommun

Det hela började för nästan 25 år sedan. Bengt var pingstpastor i Filipstad, men hade en gitarrkurs för iranska pojkar. En kall vinterdag knackade det på dörren. Utanför stod en iransk mamma med två döttrar. De var utvisningshotade och hade fått tips om honom av de gitarrspelande pojkarna. - Vi hjälpte dem och lärde oss mycket under den tre år långa processen. De fick stanna och idag driver mamman ett företag med anställda, en dotter är lärare och den andra jobbar på Arbetsförmedlingen. Så har det fortsatt, myndigheterna har placerat flyktingar i Filipstad och Hällefors som är avfolkningsbygder med tomma lägenheter. Stundtals har det funnits 800 asylsökande i Filipstad med 12 000 invånare. – Vi har ofta fått kontakt med flyktingar via vår secondhand-affär. Genom åren har nog

folk från ett 50-tal länder passerat genom vår församling. Tyvärr blir inte så många kvar – en del utvisas och de som får stanna flyttar härifrån för att finna jobb. De senaste åren har Bengt Sjöbergs arbete med flyktingar ändrat karaktär. – Jag jobbar inte så mycket med enskilda fall längre, utan mer på ett opinionsbildande, övergripande sätt. Jag sitter med i Sveriges Kristna Råds migrationsgrupp som regelbundet träffar folk från Migrationsverket för samtal och utbildning av deras handläggare om religion. Jag är också med i EFK:s forum för mångkultur som ger församlingar råd om hur de kan nå ut till de flyktingar som finns på deras orter. Idag behöver vi inte resa ut till missionsfälten, nu har vi dessa folkslag i vår egen närhet här hemma i Sverige. n

”

TEXT: ÅKE LAGER

Ljus i Östers årskonferens hålls den 18-19 maj. Bengt Sjöberg kommer att hålla ett seminarium med titeln ”Konvertiter som söker asyl i Sverige”.

”Jag har inte kunnat resa ut genom att jag har haft en dålig rygg, men då har Gud sänt människor från hela världen till mig istället.”

I samband med årskonferensen kommer vi att lansera FFF (Frihet för förföljda) där vi med en speciell hemsida och riktade aktioner kommer att sätta fokus på förföljda kristna i vårt verksamhetsområde. Jag vill vara med i FFF och stödja förföljda kristna genom förbön och kanske även praktiskt handlande. Sänd mig information när FFF kommit igång.

Namn och postadress: (TEXTA TYDLIGT!) .............................................................................................

hannes Svensson, i mitten, i samtal med ryssar i Moskva. .............................................................................................

............................................................................................. q Via post q Via e-post: ...........................................................

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

Ljus i Öster Svarspost Kundnr: 20188626 171 08 Solna 15

BÖCKER

Ljus i Öster nr 2

februari 2013

Världens största väckelse I boken får vi följa framväxten av den underjordiska husförsamlingsrörelsen i Kina från det att Mao och kommunistpartiet tog makten fram till dagens gränsöverskridande rörelse som ivrigt missionerar i Asien och Mellanöstern. Information om de kristnas nätverk vävs samman med personliga berättelser från ledare, som trots motstånd och förföljelser, får se växande grupper av hängivna lärjungar erövra världen för Jesus Kristus. 272 sid mjukband.

169:-

och

rän-

n för

sant

olk –

a fler. bud-

t den

RAULI LEHTONEN

kamassen rauli lehtonen Den sista

en-

99:-

Det finns ett ökat intresse att sätta sig in i Koranens läror, men en ovan läsare kan uppleva den som ostrukturerad och svårtillgänglig. Den här boken kan hjälpa dig att bekanta dig med en del av Koranens personer, händelser och läror ur ett kristet perspektiv. För den som har kontakt med muslimer är denna bok ett bra hjälpmedel för att fördjupa den egna kunskapen. Boken kan med fördel både läsas som bok och användas som referensmaterial. 136 sid mjukband.

199:-

Det

Kontakt med muslimer?

NYTRYCK!

Fanns tidigare som häfte

Ett folkslag med 100 % baptister

Guds

ning.

under-

ll sista

DEN sIsTA kA mAssE

öst och andra troshjältar från

Den sista kamassen var baptist och höll sitt språk levande genom att tala med Gud varje dag. Berättelsen om henne och henns frimodiga vittnesbörd på den kommunistiska språkkonferensen är en av berättelserna i denna bok. Det finns nog ingen i vårt land som har större erfarenhet av de kristnas situation i öst, både före och efter kommunismens fall, än Rauli Lehtonen. I den här boken berättar han om egna erfarenheter av KGB från resor i Sovjetunionen, men också om hur evangeliet har haft framgång sedan murarna föll. 192 sid inbunden.

Beställ nu!!

Du kan även beställa från vår webbshop: www.ljusioster.se

Församlingar, bönegrupper och liknande erhåller mängdrabatter. Kontakta Per Andersson, 08-56 48 40 44

Det blodröda korset Antal ex:.............. á 169 kronor. Mjukband, 272 sidor

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

En kristen läser Koranen Antal ex:.............. á 99 kronor. Mjukband, 136 sidor

Den sista kamassen Antal ex:.............. á 199 kronor. Inbunden, 192 sidor Porto tillkommer. För beställare i Finland utgår endast porto enligt finsk portotabell.

Ljus i Öster

Namn och postadress: (TEXTA TYDLIGT!)

Svarspost

.............................................................................................

Kundnr: 20188626

............................................................................................. ............................................................................................. E-post: .................................................................................... Namnteckning:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ev pren.nr:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

171 08 Solna

mars 2013

KORSORD

Ljus i Öster nr 3

Lös korsordet och vinn boken ”Det blodröda korset”! Sänd lösningen till Ljus i Öster, Hemvärnsg 8, Lösningen måste vara oss tillhanda senast den 20 april.

171 54 Solna. Märk kuvertet ”Korsord” (OBS! Inga andra meddelanden kan lämnas i kuvertet).

Namn och postadress:

GRATTIS! Kerstin Andersen i Landsbro får en bok

för först öppnade rätta lösning av korsordet i nr 1-13.

notiser

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Bilden Batyr var en av de första turkmener som kom till tro på Jesus. Efter några år var han pastor i en snabbt växande församling i huvudstaden Aschjabad. I november 2000 blev han och några medarbetare arresterade. Under två veckor förhördes de, ofta under tortyr, av kraftigt berusade poliser. De försökte få Batyr och hans vänner att avsäga sig sin tro på Kristus. ”Ni ska vara muslimer”, sa man till dem. De släppte dem så småningom, men konfiskerade Batyrs lägenhet. De drabbade familjerna gömde sig i en månads tid. De fick veta att säkerhetspolisen frågade församlingsmedlemmar och släktingar om var de fanns. En natt flydde de genom öknen ut ur landet till Uzbekistan och vidare till Ryssland, varifrån de fick komma till Norge som FN-flyktingar. Men Batyrs tjänst i Guds rike för turkmenerna upphörde inte. Han började producera radioprogram och numera är han även programledare för de första kristna teve-programmen på turkmeniska på Kanal Hayat. Batyr kommer att vara huvudtalare på vår årskonferens som hålls i Hällefors den 18-19 maj.

Tufft i Uzbekistan Situationen för kristna i Uzbekistan har inte förbättrats. Nyligen arresterades en kristen kvinna och anklagades för att ha undervisat barn i religiösa frågor utan tillstånd. Vid tiden som det påtalades att hon skulle ha begått ”brottet”, var kvinnan inte ens i trakten. Hennes situation har ännu inte löst sig. På ett annat ställe avbröt myndigheterna en gudstjänst och krävde personuppgifter från alla som varit med på mötet, som hölls i ett privathem. Sonen i huset har anklagats för att leda en olaglig församling, trots att han inte själv är kristen. I domstolslokalen hade den unge mannen blivit arg på domaren och hävdat att han inte är kristen och deltar i några gudstjänster. Det är ytterligare några exempel på hur myndigheterna försöker fabricera anklagelser som inte bygger på fakta.

Tog ledigt för att titta på kristen teve En person som jobbar med uppföljning av den turkiska kristna teve-kanalen Kanal Hayat fick kontakt med en tittare som ringde. – Han berättade att han hade fått en massa tankar efter att ha tittat på Kanal Hayat. Efter att ha diskuterat en stund med mig sa han att han skulle titta på fler program och ringa mig igen. Han blev så intresserad att han tog ledigt från jobbet och tittade på Kanal Hayat dag och natt under tio dagar. Nu ringer han mig med frågor åtminstone tre gånger om dagen.

På www.kanalhayat.tv finns mycket att se

GULDET BLEV TILL SAND

Hur vi lät det verkliga livet rinna ur våra händer och hur vi kan vinna det åter

Ny bok av PER EWERT Release: Kungsporten, Huskvarna den 3 april kl 18.30 För mer info, se www.perewert.se 18

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

Evangeliserar på bröllop ”En släkting till mig skulle gifta sig. Jag ville inte vara med och ordna ett bröllop bara för att vara människor till lags. Det skulle bara kosta en massa pengar till ingen nytta. För mig skulle ett bröllop först och främst vara en möjlighet att vittna om Jesus Kristus. Vi var med och arrangerade släktingens bröllop för 250 gäster. Omkring 50 av dem var icke-troende och jag hade förberett ett 50-tal evangelisationsblad som jag delade ut till dem. En del av dem blev för första gången i livet medvetna om att det överhuvudtaget fanns kristna. Jag försöker även få tillfällen att sjunga och berätta om Jesus på andra bröllop och fester. Det kan hända att det kommer över 500 personer, och några poliser dyker sällan upp på sådana tillställningar. När man på ett ställe ordnade en stor bröllopsfest ville de att jag skulle komma och tala till dem. Jag var lite tveksam eftersom jag varit med flera

Illustrationsfoto från ett annat bröllop

gånger tidigare, och då har de helst velat dricka och dansa. Denna gång var de emellertid koncentrerade och lyssnade noga på mig när jag talade om kristna samlevnadsprinciper. Efter festen ville de inte släppa mig utan ville fortsätta att samtala. Den muslimske

mullan som också var med på festen fick bara tala i fem minuter innan han överröstades av bröllopsgäster som ville fortsätta festa.” Evangelist i Centralasien

Svenska regeringen tydligare om religionsfrihet Regeringen är tydligare i sitt ansvar för religions- och övertygelsefrihet i årets utrikesdeklaration. ”Vi verkar för...” Så inleds stycket i utrikesdeklarationen där religions- och övertygelsefrihet nämns. – Det är lite tydligare än förra året, då det stod att våld och diskriminering måste motverkas utan att säga att regeringen verkar för det, säger Katherine Cash (bilden), sakkunnig i religions- och övertygelsefrihet på Svenska missionsrådet. Hon är också nöjd med att religions- och övertygelsefrihet lyfts fram på ett tydligare sätt i de delar som handlar om Mellanöstern och Nordafrika, både som en mänsklig rättighet i sig och att det behövs skydd för religiösa minoriteter.

Det är nu tredje året som religions- och övertygelsefrihet finns med i utrikesdeklarationen. Dessutom har det inte bara varit ord utan även konkret handling de senaste åren. Till exempel finns religions- och övertygelsefrihet med i den nya strategin för särskilda satsningar på demokratibistånd. – Vi ser en positiv utveckling men vi vill uppmuntra till fortsatt ämnesfördjupning och handling när det gäller religions- och övertygelsefrihet. En del andra EU-medlemsstater har tagit initiativ till konferenser och pilotprojekt och det skulle vi vilja se från den svenska regeringen också, säger Katherine Cash.

notiser

Ljus i Öster nr 3

mars 2013

Margareta skrev, inte Hilma

Era brev hjälper Tohar

Ett par personer har hört av sig angående artikeln om ryska Biblisk ordbok i förra numret. Hilma Düring administrerade arbetet, men skrev inte in den ryska texten. Det gjorde kollegan Margareta Eisenberg. Hennes lilla lägenhet var belamrad med papper, och någon hälsade att det huvudsakligen var hennes livsverk att det blev en rysk utgåva av boken. Den har tryckts i över hundratusen exemplar och varit och är en guldgruva för kristna ledare.

Vi har tidigare skrivit om uzbeken Tohar Haydarov, som dömts till ett 10-årigt fängelsestraff. Många har skrivit brev till honom och nu har det har kommit nyheter: Tohar har fått ta emot besök i fängelset och det rapporteras att han är vid gott mod. Han har fått genomgå en hälsoundersökning och läkaren rekommenderade att Tohar borde få lämna fängelset av hälsoskäl. Det kan bli så att Tohar får en förflyttning till en ”fängelseby”, där det är möjligt för fångar att röra sig och leva mer fritt, men utan möjlighet att lämna byn. Fortsätt att be för Tohar.

Ge bort aktieutdelningen Om du skänker din aktieutdelning till Ljus i Öster behöver du inte betala någon kapitalskatt alls, vilket innebär att gåvans värde höjs. Om du har värdepapper på banken eller annan kapitalförvaltare så ska du göra Ljus i Öster, organisationsnummer 802003-0972 till mottagare (”rättighetshavare”) till din aktieutdelning, minst en vecka före bolagsstämman. Tala med din bank eller ring vår ekonomichef Per Thunberg, 08-564 840 51, så får du veta hur man gör. Det är enkelt, bara att fylla i en blankett.

JAG HAR REDAN SKRIVIT TESTAMENTE ”Jag och min fru tror inte att vi kommer att dö ännu på många år, men vi har ändå skrivit ett testamente för säkerhets skull. Vi har nämligen inga barn som kommer att ärva oss. Vi låter en del släktingar ärva, men vi har bestämt att huvuddelen av vår kvarlåtenskap ska användas till mission. På så sätt får det vi jobbat ihop under livet vara till välsignelse för Guds rike även sedan vi är borta. Vi vill veta att vår kvarlåtenskap används till något viktigt och bra. Om man dör utan att ha skrivit ett testamente och inte har några legala arvingar tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden. De stödjer i sin tur ideella föreningar som har mycket bra verksamhet för barn och ungdomar, men hamnar dina pengar där vet du inte vad de kommer att användas till. Under de senaste åren har till exempel RFSL fått över tre miljoner kronor, och RFSU har fått över fem miljoner till sitt kritiserade projekt ”Pubertet och sex”. Jag vill vara säker på att min kvarlåtenskap används till ett gott ändamål. Därför har jag och min fru redan skrivit testamente. Där har vi talat om hur vi vill att våra pengar ska få leva vidare och göra nytta i Guds rike efter oss.” Man, 64 år Tack BIRGIT ROSÉN och INGA-BRITT JOHANSSON vars testamenten under förra året gav Ljus i Öster ett fint extratillskott i missionskassan. Ljus i Öster har en broschyr om testamente och exempel på hur man kan skriva sitt testamente. Ring eller skriv till oss så skickar vi den. Vill du veta mer om testamente kan du kontakta Hans Lindstrand eller Per Thunberg, 08-564 840 40.

mars 2013

Ljus i Öster nr 3

Bornelings notiser

www.bornelings.se 0380-41815, 23077

365 minuter med Gud Andaktsbok! Investera en minut och förändra ditt liv! Inb. 365 sidor Pris: 198:-

EH Connector AB, Box 67, SE-330 33 Hillerstorp, Sweden

www.ehconnector.se

Ljus i Östers årskonferens i Korskyrkan i Hällefors

med Batyr Nurov, Bengt Sjöberg och Ljus i Öster-medarbetare Lördag 18 maj Söndag 19 april

14:00 15:30 16:45 18.00 19:00 11:00

Seminarium med Bengt Sjöberg, ”Konvertiter som söker asyl i Sverige” Seminarium med Batyr Nurov, ”Flyktingen som blev teve-evangelist” Ljus i Östers offentliga årsmöte Kvällsmacka Missionsmöte med Batyr Nurov och Ljus i Öster-medarbetare Gudstjänst med Batyr Nurov och Ljus i Öster-medarbetare

Lovsångskonserter

Ingemar Olsson.

”Något större - om Guds ära och människors hopp”

med Johannes och Lina Häger Henrik Steen och internationellt OM-team talar Fre 22 mars 19:00 Linköping, Ryttargårdskyrkan Häger, Steen och OM-team Lör 23 mars 19:00 Örebro, Filadelfia Häger, Steen och OM-team

Arrangörer: David Media, EFK, OM, Gospel Media och Ljus i Öster

Ljus i Öster besöker: Fredag 22 mars Lördag 23 mars Onsdag 3 apr Torsdag 4 apr Söndag 7 apr Söndag 14 apr Söndag 21 apr 18-19 maj

19:00 Linköping, Ryttargårdskyrkan - Lovsångskonsert m Hägers o Henrik Steen 19:00 Örebro, Filadelfia - Lovsångskonsert m Hägers o Henrik Steen 12:00 Stockholm, Citykyrkan - Wilgot Fritzon 19:30 Malmbäck, Klockargårdskyrkan - Per Andersson 11:00 Vinninga, Falkagårdskyrkan - Eva Wanamo 11:00 Kalix, Pingstkyrkan - Staffan Edin 11:00 Roknäs, EFS - Staffan Edin ÅRSKONFERENS i Korskyrkan, Hällefors (se separat annons ovan)

Tider kan ändras. Ytterligare möten kan tillkomma. Se www.ljusioster.se för uppdaterat mötesschema.

Staffan Edin

Wilgot Fritzon

Eva Wanamo

Nya Hjälmseryd, 570 01 Rörvik

STÅLKONSTRUKTIONER OCH HYDRAULIK www.kva.nu Hälleﬂundragatan 8 426 58 V Frölunda

E-mail: Tel: Fax:

info@kva.nu 031-29 74 76 031-29 72 45

BÄSTA DUSCHKOMFORT Evangelisation och fördjupning

www.gloriaforlag.se

Kardemummakök från

erix

www.erix.se Välkommen till oss Kulla Ginkalunda 511 56 Kinna Tel: 0320-933 30 22

Rundtråd 1,5–16,0 mm På spole eller fixlängd Plattvalsad tråd tj 1,5–6,0 mm bredd 8–50 mm På spole eller fixlängd Med hål, radieklipp eller urklipp

Gunnars Tråd AB Törestorp, 330 33 Hillerstorp Tel 0370-37 33 00 Fax 0370-37 33 10 e-mail: info@gunnarstrad.se www.gunnarstrad.se

Assars Industri AB Box 20, 330 33 Hillerstorp Tel: 0370-37 33 30, fax 0370-37 33 40 www.assars.se

Böcker om Jesus från Nasaret av Boris Salo Jesusberättelsen – fiktion eller verklighet? 180 SEK

Teol dr Carl Erik Sahlberg: ”En av de bästa apologetiska böcker jag läst”

Berättarglädje, en vandring genom Markusevangeliet, 80 SEK Trovärdigt – det kristna evangeliet, 30 SEK

Teol dr Allan Franzen: ” en pärla, givande i C.S Lewis anda”.

Kan död man leva – om Jesus uppståndelse, 30 SEK Mera info och beställning , www.vibosa.fi.

Monica Smeds Leg. Tandläkare

Tidningen Ljus i Öster skickas ut gratis till dig som anmält att du vill ha den. Även om tidningen är gratis har vi en frivillig prenumerationsavgift. Den är på 150 kronor och du får naturligtvis gärna betala in den. Det hjälper oss att satsa ännu mer på mission.

Sid 4-7

ÖRSAMLING SOLNAS VÄNF KUNNAT HAR ÄNTLIGEN A INVIGA SIN KYRK Sid 8-9

Leg. Tandläkare

Så fungerar din prenumeration

Nr 3 mars 2013

PIONJÄRMISSIO I SIBIRIEN

Yousif Gagi

OMÖJLIGT PROJE FYLLDE SEX ÅR Sid 12

D PÅ DRAMATISK BRAN K SIBIRS REHAB I NOVO

Sid 13

Posttidning B 1 7 0 0 2 0 0 0 0

Livsberättelsen

Ljus i Öster nr 3 mars 2013

Enkla kvinnor skickades iväg på enkelbiljett Två kvinnor i en församling i Centralasien ville gärna åka iväg någonstans föra att förkunna Guds Ord. De sökte upp sin pastor och berättade om sin dröm. Han bad tillsammans med dem och pekade sedan på en region på kartan. – Åk dit och berätta om Jesus Kristus, sa pastorn. – Men vad ska vi säga när vi kommer dit? undrade kvinnorna. Pastorn öppnade sin bibel och läste ur Lukas 10, där det berättas om hur Jesus sände ut sina lärjungar två och två: ”Och Jesus sade till dem, När ni kommer in i ett hus så säg först: Frid över detta hus. Och om där bor en fridens man, skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom.” – Sök de som tar emot er frid, sa pastorn som även gav kvinnorna respengar – men bara för en enkelbiljett. När de kom fram var det redan sent på kvällen. De knackade på en dörr och sa att de sökte efter ”fridens människor”. Då släpptes de in och fick både husrum och mat. På morgonen gick frun i huset runt till sina grannar och sa: ”Vi har fått besök av två kvinnor som söker fridens människor.” Hon samlade tio kvinnor hos sig som fick höra om Jesus Kristus.

Illustrationsfoto

På eftermiddagen hade ryktet spritt sig och då samlades 30 kvinnor för att höra ”fridens budskap”. De kristna kvinnorna stannade en hel vecka. När de skulle resa hem fick de både biljettpengar och en gåva till församlingen.

– Nu vill även andra i min församling bli ivägskickade på en enkelbiljett för att uppleva Guds under. Jag önskar att jag själv hade samma tro som dessa enkla systrar, säger pastorn till sist. n