Issuu

Översättning Eva Trägårdh

Copyright © 2025 by Laura Lynne Jackson. All rights reserved. Utgiven i överenskommelse med Ulf Töregård Agency AB. Ursprungligen utgiven av The Dial Press, en del av Penguin Random House LLC, New York, USA. © 2026 Svenska utgåvan Livsenergi, Brafö AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Åsikterna i boken är författarens egna. Råd och metoder som beskrivs i boken bör ses som alternativa och följs på eget initiativ. Frångå inte ordinär läkarvård. Originalets titel: Guided Författare: Laura Lynne Jackson Översättning: Eva Trägårdh Formgivning omslag och inlaga: Anders Sahlqvist Tryck: ScandBook AB, 2026 ISBN: 978-91-89970-31-1 Utgiven av Livsenergi Järnvägsgatan 36 131 54 Nacka www.livsenergi.se

Till min mamma, Linda Osvald – din kärlek är ett ljus som har väglett mig genom livet. Du är själva grunden för allt som är gott, vänligt och kärleksfullt. Du inspirerar mig varje dag. Till Garrett, Ashley, Hayden, Juliet och Cam – ni är mitt allt. Min största gåva i livet var att min själ vägleddes till er. Ni har alla ett starkt ljus som lyser upp min värld. Till dig som läser den här boken – du är mer älskad och vägledd än du någonsin kan föreställa dig. Du är precis där det är meningen att du ska vara just nu. Du är trygg. Du är viktig. Du består av ljus och du är magisk. Må den här boken hjälpa dig att se det.

Det du söker, det söker också dig. rumi

Innehåll Inledning 10 DEL 1

TA EMOT DEN VÄGLEDNING DU FÅR Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Kapitel 9 Kapitel 10 Kapitel 11 Kapitel 12

Oväntade gnistor 72 Fel nummer Olyckan Den materiella världen Omega Getter och pajer Mormor C Det tysta energispråket Utmana paradigmet Helig sanning Vi ser klarare i backspegeln

19 36 44 51 70 74 77 89 101 105 124 134

DEL 2

UTFORSKA LJUSET I MÖRKRET Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kapitel 19 Kapitel 20 Kapitel 21 Kapitel 22

Alltid och från början De som vägleder och förändrar oss Telefonen i vattnet Släpp mörkret Manifestera dina nära och kära ILY Drömmarnas kraft Tasso Kurragömma Staying alive

143 158 167 179 185 203 215 221 236 248

DEL 3

TA EMOT LJUSET OCH LÅT DET LYSA UPP DITT LIV Kapitel 23 Kapitel 24 Kapitel 25 Kapitel 26 Kapitel 27 Kapitel 28 Kapitel 29 Kapitel 30

De 10 000 förmödrarna 267 Vi är alla som ett helt universum 281 Ta väl hand om kroppen 289 Huvud, hjärta och händer 294 Den transcendentala idealismens modell 305 Tankens kraft 313 Henri och Teddy 316 Stjärnorna som lyser upp de mörkaste nätterna 336

Kapitel 31 Kapitel 32 Kapitel 33

Ta väl hand om själen 350 Naturen som en väg hem 355 Konstens kraft 363

DEL 4

SKRUVA UPP LJUSET Kapitel 34 Kapitel 35 Kapitel 36

En liten handbok i att leva ett upplyst liv 372 Ett tryggt hem 381 Den hemliga vägen 393

Några ord från författaren 397 Författarens tack 398 Litteratur 402 Noter 404 Om författaren 411

Inledning Innan vi börjar prata om sådana underbara saker såsom kärlek, ljus och kreativitet, vill jag berätta två historier för dig. Den första utspelade sig år 1981. Den handlar om en barnläkare, och ett för tidigt fött barn. Den lilla pojken vägde knappt ett och ett halvt kilo, och man trodde att han bara hade 50 procents chans att överleva. Hans tillstånd var allvarligt och de första timmarna efter förlossningen undrade man om han skulle klara sig. Barnläkaren brydde sig dock inte om några odds, utan gjorde precis allt han kunde för att se till att den lilla pojken skulle bli frisk och stark. Den här läkaren hade naturligtvis fler patienter att ta hand om, men trots det satt han kvar hela natten hos det för tidigt födda barnet, höll uppsikt över hans värden och gav honom kraft genom kuvösens väggar. När natten blev till dag var läkaren fortfarande kvar för att se till att pojken skulle överleva. Och det gjorde han. Den andra historien utspelade sig 30 år senare. En man körde i sin stadsjeep längs Kaliforniens kustväg när en stor lastbil plötsligt dök upp från tomma intet och körde in i sidan på jeepen, som delvis trycktes ihop och fastnade under lastbilen. Sedan fattade jeepen eld. Som tur var befann sig några akutsjukvårdare i närheten, på väg hem i sin ambulans efter en utryckning. De tog sig snabbt till platsen och hittade jeepens förare som satt så hårt fast att han hade svårt att röra på sig, samtidigt som det började brinna runt hans ben. Sjukvårdarna kunde snabbt släcka lågorna och lyckades med hjälp av en hydraulisk avbitare dra ut föraren och föra honom i säkerhet. Om de 10

inledning

hade befunnit sig lite längre bort hade mannen kanske inte överlevt. Men han klarade sig. Tänk om det sedan visade sig att de här två historierna inte var separata händelser, utan i själva verket delar av samma berättelse? Faktum var att föraren till stadsjeepen var Michael Shannon – läkaren som 30 år tidigare hade räddat livet på den för tidigt födda pojken. Och att en av sjukvårdarna som drog fram Michael ur bilvraket var Chris Trokey – den för tidigt födda pojken vars liv Shannon hade räddat. Att något sådant fantastiskt skulle kunna hända är så fullkomligt osannolikt i en värld som består av fler än sju miljarder invånare, att många säkert skulle se det som fullkomligt omöjligt, och dra slutsatsen att det här är en påhittad historia. Det är det inte. Det här är verkliga människor som faktiskt räddade livet på varandra med 30 års mellanrum. Deras livsvägar korsade varandra på ett sätt som ingen av dem hade kunnat veta, förvänta sig eller ens förstå. Ändå är deras historia ett ovanligt men tydligt exempel på att vi alla på något plan hänger samman med varandra. Den bakomliggande kraften i den unika kopplingen mellan dem, och i hur de blev vägledda genom livet, är universell. När vi som individer seglar fram på våra äventyr skriver vi inte miljarder olika berättelser. Nej – vi är alla del av samma berättelse. Ibland är det svårt att förstå hur sammanflätade vi faktiskt är med varandra. Vi kan inte föreställa oss vilken stor inverkan våra val och beslut har på mänskligheten som helhet, utan frågar oss: Hur kan en enda person göra någon som helst skillnad i förhållande till all ilska, försummelse och orättvisa som finns i världen? Vi ser helt enkelt inte hur vi skulle kunna vara en del av någonting som är större än vårt enskilda liv. Mitt syfte med att skriva den här boken – och anledningen till att den har 11

vägledd

hittat vägen till dina händer – är att hjälpa dig förstå hur älskad, omhändertagen och vägledd du är, och vilken betydelse du kan ha för människorna omkring dig. Var och en av oss har förmågan att åstadkomma stora förändringar, inte bara i vårt eget liv utan också för våra grannar, för platsen eller staden där vi bor, liksom för samhället i stort. Varje liten positiv handling och varje liten vänlig gest vi bidrar med till andra får ringar på vattnet. Vi kan omöjligt veta hur långt de här ringarna når. I Michael Shannons fall sträckte de sig 30 år genom tiden och räddade hans liv. I ditt fall skulle ringarna på vattnet kunna växa till en kraftfull våg av positiv förändring som berör alla du möter – och kanske även människor över hav och kontinenter. Det är lätt att glömma bort vilken kraft som ringarna på vattnet kan ha, och att tro att besluten vi fattar bara påverkar oss själva. Men så är det aldrig. Varje beslut vi tar kan ha mycket stor inverkan även på vår omgivning. De mest betydelsefulla förändringarna uppstår ofta genom många små steg – som grundar sig på ett litet och till synes oviktigt beslut. Se det som att gå till gymmet. Man går inte till gymmet första gången och kommer hem tio kilo lättare och full av energi. Man kommer hem utmattad och har inte tappat ett enda gram. Men om man fortsätter gå till gymmet varje dag, så kommer resultaten med tiden. För varje minut man tar i, svettas och engagerar sig kommer man en bit längre på vägen. Och resultatet – en ny kropp, ett nytt sätt att se på livet, ett helt nytt du – kan bli djupt förvandlande. De riktigt stora förändringarna i livet sker inte genom en enda omvälvande aha-upplevelse. De sker genom många små beslut som får ringar på vattnet.

inledning

Vi är aldrig ensamma när vi försöker finna vår väg genom livet. Vi vägleds av kärleksfulla krafter som inte kan uppfattas av det mänskliga ögat, men som inte desto mindre är aktiva och närvarande. Jag har förstått att var och en av oss har vad jag kallar för ett ”ljusteam” som består av Gudsenergin, av våra andliga guider (högt utvecklade andliga varelser som fungerar som mentorer och vägledare) liksom av våra närstående på Andra sidan. De här teamen arbetar hårt för att vägleda oss på vår livsväg. De har lett dig till den här boken. När vi öppnar hjärtat och sinnet för deras vägledning sker det magiska saker och vi leds in på den hemliga vägen till att leva vårt bästa och högsta liv – ett liv fyllt av mening, livskraft och engagemang. Ett väglett liv. Ett upplyst liv. Att leva ett väglett, upplyst liv innebär att förstå att våra beslut är kraftfulla, att vårt inflytande påverkar många och att våra liv och våra erfarenheter är betydelsefulla. För vi hänger alla samman och vi har alla ansvar för varandra. Det innebär att leva i enlighet med vårt syfte – att upptäcka vad vi har kommit hit till jorden för att göra och att göra det med klarhet och passion. Det betyder att omfamna alla aspekter av våra upplevelser – att kunna se meningen i de svåra stunderna och att helt och fullt känna glädjen i de lyckliga. Det ger dig också den andliga visdomen att värdesätta dem båda. Det är ett liv där du kan känna dig trygg i vetskap om att du aldrig är ensam och att du alltid vägleds till ditt högsta bästa. Det är att veta att universum alltid har större drömmar för dig än vad du själv har. Att inte bara ta till oss skönheten i de här sanningarna utan också se deras betydelse för vårt dagliga liv – det är att upptäcka tillvarons mening och att leva ett upplyst liv.

vägledd

Jag heter Laura Lynne Jackson och är verksam som andligt medium. Under nästan 20 års tid arbetade jag som engelsklärare och använde då bara mina andliga och intuitiva förmågor i en mycket privat krets. Sedan, en dag, fick jag vad jag kallar för en nedladdning från universum, och budskapet jag fick var att jag skulle dela med mig av det jag hade lärt mig till en större publik. Så jag tog ett djupt andetag, bekände alltsammans för min rektor och skrev sedan en bok med titeln Ljuset mellan oss (The Light Between Us). I den berättade jag om hur jag upptäckte mina förmågor och hur jag lärde mig förstå och acceptera dem. Några år senare fick jag en nedladdning till, och med den som grund skrev jag min andra bok: Tecken (Signs), som var en vägledning för att lära sig se och förstå alla tecken som våra nära och kära på andra sidan ger oss. Båda böckerna gav mig tillfälle att berätta om många fantastiska erfarenheter och insikter jag har fått genom min ”gåva”. Anledningen till att sätta ordet gåva inom citattecken är att förmågan jag har inte är unik för just mig. Det här är också ett viktigt tema i mina böcker: förmågorna som andra uppfattar som mina speciella gåvor, är i själva verket en naturlig del av oss alla. Det jag ser, hör och känner är sådant som vi alla omges av, och kopplingarna jag kan göra är tillgängliga för oss alla. Det handlar bara om att lära sig att vara öppen för de här gåvorna, liksom för de osynliga energitrådarna som omger oss och förenar oss med andra människor. Det handlar om att lära sig att uppfatta och lita på det osynliga. Syftet med de två första böckerna jag skrev var att hjälpa läsarna att öppna sinnet och hjärtat för de här dolda men mycket verkliga kopplingarna – inte bara till dem som lever här på jorden utan också till våra nära och kära på andra sidan. 14

inledning

Sedan, när Tecken hade kommit ut, fick jag inga fler nedladdningar – åtminstone inte med detsamma. Och det var helt i sin ordning. Det jag arbetar med nu kan verkligen ta på krafterna, och då talar jag inte bara om att vara verksam som medium – jag är också mamma till tre barn. Men till slut kom nedladdningen. Den kom dock inte på samma sätt som de två första gjorde, vilket var allt på en gång i en strid ström av meddelanden som jag knappt hann med att skriva ner. Den här gången var nedladdningen mer som att i lugn och ro dricka en kopp te tillsammans med mina guider på andra sidan. Ytterligare en sak var annorlunda: att det var så otroligt många idéer som kom till mig. Det var helt häpnadsväckande! Tydligen var det väldigt mycket som ljusteamet på andra sidan ville att vi skulle få veta. Det är alltså vad Vägledd är – en bok full av idéer. På de här sidorna ska jag berätta allt jag har fått lära mig av andra sidan. I Vägledd tar jag upp idéer som kan förändra vårt liv – och även världen i stort. Här får du veta hur du kan känna igen tecknen som leder dig till din högsta väg, och här får du uppleva lugnet och visdomen i att känna tillit till den sortens kraftfulla energier som vi inte kan se, liksom skönheten i att inse att vi alla hänger samman. Om du läser de här orden är du redan vägledd in på den hemliga vägen till ett upplyst liv, och den här boken har då kommit i din väg av en anledning. Den kan förändra livet både för dig själv och för dina nära och kära – och även för främlingar som du på något sätt påverkar även om du aldrig träffar dem. Jag ser verkligen fram emot att göra den här resan tillsammans med dig, där vi alla vägleds på den hemliga vägen till ett upplyst liv.

DEL 1

TA EMOT DEN VÄGLEDNING DU FÅR

del 1

niversum ger vägledning till oss alla och styr oss med vänlig hand till vårt bästa och högsta jag. Universum lyser upp vår väg genom livet, ungefär som gatlyktor som plötsligt slås på – med skillnaden att universums vägledande ljus aldrig släcks. Det har alltid funnits i vårt liv och kommer alltid att finnas där, och vi behöver inte göra något för att aktivera det. Det finns inget lösenord och inga hemliga handslag. Redan när vi föds står vi i kontakt med alla andra och med universum, och om vi så försöker kan vi inte bryta denna kontakt. Tillgången till den upplysta vägen är vår andliga födslorätt. Vi är redan medlemmar i klubben. Emellertid är det upp till oss att vara öppna för vägledningen, så att vi inte går miste om den. Det är också vi själva som ansvarar för att följa den när vi väl ser och uppfattar den. Jag föreslår att betrakta den här första delen av boken – ”Ta emot den vägledning du får” – som en välkomsthälsning från universum som visar dig att du är på rätt väg. I den här delen får du ta del av berättelser om hur vi kan lära oss att se den vägledning som finns tillgänglig för oss mitt i allt buller och all dimma som råder i vårt moderna, materialistiska liv. Det är lätt att bli så uppslukad av livets alla krav och måsten att vår energi hela tiden strömmar utåt och går åt till allt vi behöver göra och klara av – vilket kan dämpa ljuset på vår väg. Ibland behöver vi hämta tillbaka vår energi till oss själva, så att vi kan vara mer öppna för den vägledning som väntar på oss. 17

vägledd

Del ett innehåller fina exempel på hur universums vägledande ljus plötsligt kan bryta igenom de mörka molnen och förändra människors liv på små och stora sätt. Berättelserna handlar om människor som plötsligt inser att den vägledning de så ivrigt sökt efter alltid har funnits där rakt framför dem. Deras berättelser kan hjälpa oss förstå hur kraftfullt och transformerande det kan vara att öppna hjärtat och sinnet för den vägledning som finns omkring oss.

Universum är fullt av magiska ting som tålmodigt väntar på att vi ska bli skarpare i tanken. eden phillpotts

kapitel 1

Oväntade gnistor

å och då händer det att den andra sidan vägleder mig till en viss plats vid en viss tidpunkt för ett visst syfte. Det var vad som hände mig år 2022, då jag en stekhet sommardag blev vägledd till att ta en tur till centrala Florida. Naturligtvis var jag inte den enda som blev vägledd den dagen. Det fanns en annan person som, för att hon var öppen för de här krafterna, blev en del av min historia precis som jag blev en del av hennes. Med andra ord var vi båda rollfigurer i samma berättelse, fastän vi inte visste om det. Och den här berättelsen börjar med en pojke vid namn Zach. Zach Johnson-McDonnell och hans lillasyster Makayla växte upp i Minnesota och bodde mest hos sin mamma, Karleen Johnson, efter föräldrarnas skilsmässa när de var små. Zach var en sådan där ständigt nyfiken pojke som alltid ställde massor av frågor och alltid sökte efter nästa äventyr. ”Ja, han var ett riktigt energiknippe”, säger Karleen, som hade gett sin son smeknamnet Scooter. ”Han var så full av liv. Han var den sortens person som kunde gå in på ett ställe 19

vägledd

utan att känna någon och gå därifrån med tio nya vänner och redan ha planerat för att göra något roligt tillsammans med dem.” Zach var så full av energi att det var svårt att hålla honom inomhus, och som barn älskade han att ge sig ut på camping och utflykter med fyrhjuling och skoter tillsammans med sin mamma och andra släktingar och vänner. Som tonåring började Zach intressera sig för jakt och blev riktigt bra på det. Då han redan var van vid att hantera jaktvapen föll det sig naturligt för honom att söka sig till den amerikanska armén. När han var 18 år gammal fick han erbjudande om en inträdesbonus på 25 000 dollar för att bli infanterist – det vill säga den sortens soldat som strider till fots. På så sätt hamnade Zach i frontlinjen i det hårda och blodiga kriget i Irak, där han ofta stod ansikte mot ansikte med fienden. Vad som höll honom vid liv var hans mod och hans starka livsvilja. ”Inte jag”, brukade Zach säga till sig själv innan han gav sig ut i strid. ”Inte jag, inte i dag.” Vad han inte visste var att den största faran väntade honom utanför slagfältet, och att den väntade på honom när han kom tillbaka hem efter två krigsplaceringar i Irak. Allt det han hade varit tvungen att göra i Irak, allt det hemska han hade blivit vittne till och krigets fruktansvärda brutalitet tärde på honom enormt, berättar Karleen. Hon fortsatte: ”Han berättade aldrig vad som hände där borta, han sa bara: ’Mamma, jag kommer alltid att skydda dig, för jag älskar dig så mycket, och det finns saker i livet som du helt enkelt inte behöver veta.’” Det visade sig att Zach led av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ett tillstånd som kännetecknas av återkommande plågsamma tankar och känslor, liksom av plötsligt uppdykande minnen och mardrömmar. På alla de här sätten upprepas de traumatiska upple20

oväntade gnistor

velserna i personens dagliga liv. PTSD kan få helt förödande effekter och gör ofta att man känner sig isolerad, förfrämligad och avstängd från världen. Man kan också få svårt att sova, koncentrera sig eller ens att umgås med andra människor. Den drabbade kan känna sig inlåst som i ett fängelse av känslolöshet som tycks närmast omöjligt att ta sig ur. Den hemska och grymma verkligheten är att PTSD är särskilt vanligt bland amerikanska krigsveteraner, och att i genomsnitt 22 av dessa veteraner begår självmord varje dag. Zach var fast besluten att inte bli en av dessa 22. ”Han försökte verkligen återgå till det civila livet, men det var oerhört svårt för honom, och till slut tog han till droger för att komma bort från allt det hemska han varit med om”, berättar Karleen. I 15 års tid brottades Zach med ett starkt beroende av olika droger, men han lyckades aldrig riktigt ta sig ur detta destruktiva och sorgliga mönster. ”Drogerna var hans enda sätt att komma undan smärtan”, säger Karleen. Zachs mamma och syster stöttade honom och gjorde allt de kunde för att hjälpa honom att ta sig ur mörkret, så att han kunde finna ljuset igen. Han deltog frivilligt i flera drogavvänjningsprogram, dock med varierande framgång, och Karleen och Makayla fanns alltid där för att stötta och uppmuntra honom. ”Jag tänkte hela tiden att grabben är ju en krigare som har stridit i frontlinjen, och nu har han en ny strid att utkämpa som han kommer att klara av”, säger Karleen. ”Men trots det var jag alltid rädd att det värsta skulle hända.” I november 2019 skrev Zach in sig på ett behandlingshem vid ett medicinskt center för krigsveteraner i St. Cloud i Minnesota. Det var ett gott tecken. Kvällen innan han skulle skrivas in ringde han Karleen och lät uppskruvad på rösten. ”Han var både upprymd och 21

vägledd

stressad”, minns hon. ”Det var ett svårt samtal.” Zach sa att han skulle bege sig hemifrån klockan fem på morgonen för att köra till St. Cloud, och precis klockan fem skickade Karleen ett meddelande till honom. Hallå där, Scooter, skrev hon, är du på väg nu? Karleen höll ett öga på telefonen för att se när han svarade, men hon kunde se att meddelandet fortfarande inte hade blivit läst. År 2019 började jag planera en resa med hela familjen för att fira min man Garretts 50-årsdag på Disney World. Vi hade varit där tidigare tillsammans och haft härliga upplevelser (särskilt jag, eftersom energin där verkligen är helt fantastisk). En sak jag hade lärt mig är att man behöver planera sitt besök noggrant i förväg för att få ut mesta möjliga av det. Och inte bara planera för varje dag och timme – man behöver faktiskt planera för varenda minut. Det var precis vad jag gjorde – köpte flygbiljetter till Florida i juli 2020, planerade vilka parker och sevärdheter vi skulle besöka varje dag, skaffade de rätta biljetterna, bokade in oss på de mest populära restaurangerna och på så sätt gjorde upp en rutt för allt vi skulle ta oss för under vår vistelse där. Flera månader innan Garretts födelsedag var alla delar av våra resa bokade och klara. Sedan slog covid-19-pandemin till i början av år 2020. Vi fick lov att avboka vår resa. Naturligtvis satte jag genast igång med att boka in precis samma resa i juli 2021, och till sist hade jag allting klart även med den. Men när vi sedan var inne i år 2021 var covid-19 fortfarande ett stort problem, vilket gjorde att vi fick skjuta upp vår resa ännu en gång. Vi lät oss inte nedslås utan gjorde ett försök till. Vi ändrade om i våra planer och åtaganden, ansökte om ledighet och bokade flyg och 22

oväntade gnistor

hotell – allt var planerat och klart för nio dagar på Disney World i augusti 2022, med dagarna fulla av aktiviteter och spännande upplevelser. Spelade det någon roll att Garrett vid det laget hade hunnit fylla 52? Inte det minsta. Som familj hade vi mycket att fira, och det var precis vad vi nu skulle göra två och ett halvt år senare. Vad jag vill få fram här är att jag inte hade för avsikt att vara i Florida, på Disney World, sommaren 2022 – men ändå var jag där, med ett detaljerat schema i handen, i full färd med att avverka den ena åkattraktionen efter den andra tillsammans med min man och våra tre barn. Ännu mer osannolikt är vad som hände under vår vistelse där, när jag plötsligt fick en nedladdning från universum som ledde mig till att ändra mina planer en förmiddag, trots att sådana spontana ändringar på Disney World – i synnerhet bokningar på populära restauranger – är så gott som omöjliga att göra. Trots att jag hade planerat allt så noggrant var jag öppen för vägledningen från andra sidan och följde den där lilla rösten som sa till mig att göra den här ändringen. Ibland har universum sitt eget bestämda schema för oss. Tidigt på morgonen den 6 november 2019 skickade Karleen sin son Zach ett andra meddelande för att se om han fortfarande var på väg till rehabcentret för veteraner i St. Cloud, så som det var planerat. Hallå där, vill bara checka läget med dig, skrev hon. Är du på väg till St. Cloud? Precis som med det första meddelandet hon hade skickat till honom klockan fem på morgonen, såg hon att det här meddelandet inte blev läst. Mitt på dagen samma dag skickade Karleen ett mer oroligt meddelande: Zach, jag är så orolig för dig! Var är du? Zach svarade inte på det här meddelandet heller. Kanske hade Zach bestämt sig för att inte skriva in sig på rehab23

vägledd

centret, tänkte Karleen, och kanske brottades han nu med sig själv och ville inte bli nådd. Karleen hörde inte från sin son på hela dagen den 6 november, och inte dagen därpå heller. Tre dagar efter det att Zach skulle ha anlänt till rehabcentret fick Karleen ett telefonsamtal. Hennes värsta rädsla hade besannats. Zach hade tagit livet av sig. Man hade hittat hans kropp i en tvättstuga belägen i källaren i huset där hans dåvarande flickvän bodde. Tanken att något sådant skulle kunna hända hade alltid funnits där i bakhuvudet hos Karleen, men när hon fick veta det var hon ändå inte beredd på den starka förtvivlan som drabbade henne i den stunden. ”Jag hade alltid varit hans klippa och den han alltid kunde vända sig till”, säger hon. ”Han visste att han kunde ringa mig klockan tre på morgonen för att prata. Ibland behövde han bara veta att jag fanns där, och jag bara satt där och lyssnade på hans andetag.” Zach Johnson-McDonnell blev bara 33 år gammal. När han nu inte fanns i livet längre gick Karleen in i en mycket dyster period av sitt liv. Det kändes som om hon befann sig i en mörk tunnel utan varken ingång eller utgång. Om och om igen frågade hon sig vad hon hade kunnat göra annorlunda för att rädda Zach och grubblade över att hon kanske inte hade gett honom den livlina han behövde. ”Jag tvivlade verkligen mycket på mig själv och ifrågasatte precis allt jag hade gjort eller inte gjort.” Allt detta blev så svårt för Karleen att hon började ta till alkohol för att döva smärtan, och vissa dagar kunde hon inte ens ta sig upp ur sängen. Till sist var det ett telefonsamtal från Zachs tidigare flickvän Lisa, som Karleen betraktade som sin ”bonusdotter”, som gav Karleen den livlina som hon behövde. ”Lisa sa: ’Kar, jag har lyssnat på en väldigt intressant podd, där någon nämnde en bok som du borde läsa’”, minns Karleen. 24

oväntade gnistor

Det var på så sätt som Karleen och jag kom i kontakt med varandra – för boken som Lisa hade föreslagit var min andra bok, Tecken: universums hemliga språk, som handlar om alla de sätt på vilka vi kan lära oss söka efter tecknen som vårt ljusteam på andra sidan ger oss. Lisa köpte två exemplar av Tecken, och hon och Karleen kom överens om att läsa den samtidigt. Under tiden som de läste, pratade de om vilka tecken de bad om att få. Karleen valde olika föremål eller djur och bad Zach att låta dem komma i hennes väg som ett tecken på att han fortfarande fanns med henne och att han mådde bra. En eftermiddag några månader efter Zachs bortgång bad Karleen honom att visa henne en grön boll. Det fanns ingen särskild anledning till att hon valde just en grön boll – den var bara ett föremål vilket som helst som hon just då kom att tänka på. Lite senare den dagen befann sig Karleen i köket hemma hos sina föräldrar och drack kaffe tillsammans med sin mamma, då hon plötsligt kastade en blick ut genom fönstret ovanför vasken och närmast fick en chock. Som från ingenstans kom en stor grön boll plötsligt studsande in i trädgården. ”Vad är det som har hänt?” frågade hennes mamma. ”Mamma, jag bad Zach om en grön boll, och där är den!” sa Karleen. ”Zach har gett den som ett tecken till mig!” Karleen försökte sedan ta reda på var den gröna bollen kom ifrån, men hon blev aldrig klok på det. På något sätt hade bollen helt magiskt dykt upp ur tomma luften, vilket för Karleen bara bekräftade vad hon redan visste. ”Jag bad om en grön boll, och Zach levererade den”, säger hon. ”Jag bad om den och där kom den, som ett tecken. Det var Zach som sa: ’Hej mamma, jag mår bra. Du bad om den, och här är jag.’” Inte så långt därefter tillbringade Karleen och Lisa ett veckoslut 25

vägledd

tillsammans i Nashville i Tennessee. Karleen ville be om ett nytt tecken för dessa dagar och den här gången bad hon Zach om en kanin. När de skulle gå ut och äta på kvällen valde de en asiatisk restaurang, och där blev de visade till ett bord intill en vägg. När de hade satt sig ner kastade Karleen en blick åt höger, och där på väggen precis framför henne fick hon syn på en tavla som föreställde en stor kanin. ”En jättestor kanin hängde på väggen precis där vi satt! Det var helt otroligt”, berättar Karleen. Som ytterligare en bekräftelse fick Karleen syn på en specialdrink på drinkmenyn som hette ”Elefanten i porslinsbutiken” – vilket var precis vad Zach så ofta hade blivit kallad för när han var barn. ”Jag kände mig verkligen träffad av de här två tecknen”, säger Karleen. ”Det var som om Zach ville säga till mig: ’Mamma, mamma, jag är precis här!’” Sakta men säkert började Karleen få små glimtar av ljus i sin mörka tunnel, och många av dem kom just från Zach. År 2022, två år efter Zachs bortgång, bestämde Karleen sig för att hon ville fira sin sons liv på ett storslaget och festligt sätt. Hon ville göra något som hennes son hade tyckt om, och som var fyllt med ljus och kärlek. Och eftersom Karleen precis som jag älskade Disney, var det ganska självklart vad hon ville göra. Karleen bokade in en resa på egen hand till Disney World i Florida, så att hon skulle vara där den 27 augusti, vilket var samma dag som Zach skulle ha fyllt 36. ”Ett solvarv till för mig och min pojke”, sa hon till sig själv. Det var som om en plan som varken Karleen eller jag var medvetna om började falla på plats. I augusti 2022 landade min familj och jag i Orlando för att påbörja vårt nio dagar långa äventyr. Eftersom vi hade planerat in så många 26

oväntade gnistor

aktiviteter hade vi bara tid till att vara en enda dag i Animal Kingdom, en av Disney Worlds populära parker. Vi hade varit i den parken under våra tidigare vistelser där, och vi brukade då äta på en underbar restaurang som hette Tiffins. Men några månader innan vi skulle resa dit åt Garrett och jag middag med några vänner som rekommenderade oss att välja en annan restaurang, Yak & Yeti. Den var tydligen väldigt populär, så jag undrade om vi nu så här bara några månader i förväg skulle kunna boka in oss där så att det passade i vår planering. Lyckligtvis fick vi ett bord, så att vi kunde äta lunch där just den dagen då vi skulle vara i Animal Kingdom. Kvällen innan vårt besök i parken fick jag en märklig men angelägen nedladdning från universum i vårt hotellrum i Orlando. Instruktionerna var mycket specifika: Ändra er reservation från klockan 12 till klockan 13. Jag berättade för Garrett om detta märkliga budskap, och han sa precis vad jag tänkte: ”Det kommer nog inte att gå.” Det var svårt att över huvud taget få bord på Yak & Yeti, så hur skulle vi då kunna ändra vår bokning kvällen före? Det skulle verkligen ha varit lite Disney-magi. Trots mina farhågor loggade jag in på Disneys webbsajt och gjorde ett försök. Och till min stora förvåning såg jag att det osannolikt nog fanns ett enda bord ledigt på Yak & Yeti, precis klockan 13. Jag bokade det och gick sedan och lade mig, både förvirrad över de märkliga instruktionerna och överraskad över att jag hade lyckats ändra vår bokning. Många år tidigare hade Karleen Johnson bott i Tampa i Florida, cirka en halvtimmes körväg från Disney World, och under den perioden hade den här parken varit hennes oas och tillflykt. Under mer 27

vägledd

än tio års tid hade hon köpt årskort och varit där två eller tre gånger varje månad. Med andra ord var hon en riktig Disney-veteran. Eftersom hon redan var välbekant med platsen tvekade hon inte att åka ensam till Disney World i augusti 2022. Förmiddagen den 25 augusti tillbringade hon i Animal Kingdom, där hon njöt av alla utställningarna och försökte klara av den tryckande sommarvärmen. Sedan fick hon en idé. Nu vore det fint med något att dricka. Så hon minns att hon lämnade Animal Kingdom, dök in på Rainforest Café, trängde sig fram till baren och beställde en iskall öl av märket Blue Moon, med en apelsinskiva på glaskanten. Där i baren slumpade det sig så att Karleen hamnade bredvid ett sällskap med tre kvinnor som pratade och skrattade och roade sig hjärtligt. Efter några minuter vände sig en av dem, Shay, till Karleen. ”Hej, hur är det?” frågade Shay. ”Är du här på egen hand? Kommer du ofta till Disney World? Vill du vara med i vår lilla grupp?” ”Shay var så vänlig – helt otroligt vänlig, som om vi alltid hade känt varandra”, minns Karleen. ”Vi satt där tillsammans i baren i flera timmar och bara pratade och hade så roligt.” Efter en stund föreslog Shay att Karleen skulle följa med henne och hennes väninnor, Mary Lou och Connie, för att äta lunch. ”Följ med oss, vi ska till Yak & Yeti!” sa hon entusiastiskt. Karleen visste hur populär den restaurangen var, och hon visste också att det var nästan omöjligt att få ett bord där under semestertider. Trots det envisades Shay med att det inte skulle vara några problem med att få bord där. ”Vi har ett kort från Landry’s”, berättade Shay. Landry’s är ett slags VIP-klubb med ett landsomfattande lojalitetsprogram som ger tillgång till restauranger som Yak & Yeti utan att behöva boka i förväg. Karleen berättade för de andra att hon tyvärr inte hade något sådant kort. 28

oväntade gnistor

”Men oj, då får vi skaffa ett sådant till dig”, sa Shay. ”Följ med oss!” Sagt och gjort, Shay och hennes väninnor tog Karleen under sina vingar och ordnade så att hon fick att Landry’s-kort, och innan hon visste ordet steg de in på Yak & Yeti, hon visade upp sitt nya kort och de behövde bara vänta tio minuter på att få bord. En värdinna visade Karleen och de andra uppför trappan till ett bord på andra våningen. ”Normalt sett skulle jag aldrig ha befunnit mig på Yak & Yeti den dagen, vid den tiden – aldrig någonsin”, säger Karleen. ”Det hade helt enkelt inte varit möjligt.” Karleen och hennes nya vänner satte sig ner vid ett bord och beställde några lunchrätter såsom salladswraps, koreanska revben och några olika sidorätter. När maten kom in råkade Karleen titta upp på klockan som satt till höger om henne. Då var klockan strax efter 13. Bara några minuter dessförinnan kom jag till Yak & Yeti tillsammans med Garrett och våra två yngsta barn, Juliet och Hayden. Restaurangen var utformad för att efterlikna ett tvåvåningsvärdshus i Kathmandu i Nepal och hade samma namn som sin förebild. Restaurangen var så stor att där fanns plats för hundratals gäster, och man kunde lätt gå vilse där när man letade efter damrummet. Menyn fick det att vattnas i munnen – misokryddad lax, kyckling tikka masala, friterade räkor och mycket annat gott. En värdinna, kanske samma som lite senare visade Karleen till hennes bord, ledde oss till vårt bord på andra våningen, precis vid räcket så att vi kunde se ut över restaurangen på första våningen. Jag satt vänd inåt mot de andra gästerna på andra våningen, så jag såg inte gästerna som gick uppför trappan, 29

vägledd

och de såg bara ryggen på mig. En servitris kom för att ta vår beställning, och precis när Garrett beställde kände jag en bestämd dragning – en dragning till bordet bredvid oss. Jag vände lite på huvudet till vänster och fick syn på en kvinna vid bordet som tittade på mig. Jag mötte hennes blick, och hon mötte min. ”Ursäkta mig”, sa kvinnan, ”är du ...” ”Laura Lynne Jackson”, inflikade jag, ”och det känns som om jag har blivit skickad hit som ett tecken till dig. Det känns som om jag behöver ge dig en kram, för jag tror att jag är ditt tecken.” Jag reste mig upp och gick bort och gav en kram till den här kvinnan – Karleen Johnson. ”Vet du att jag bara råkade titta till höger och fick syn på dig, och jag tänkte för mig själv Är inte det där Laura Lynne Jackson?” minns Karleen. ”Jag kände igen dig från bilden på baksidan av din bok, och så var du plötsligt där, och jag chansade och lutade mig fram, och innan jag ens hade hunnit fråga dig berättade du att du var mitt tecken.” Där stod Karleen och jag och kramade om varandra, trots att vi aldrig tidigare hade träffats. Vi var dock båda helt säkra på att det var meningen att vi skulle vara precis där vi var i precis den stunden. ”Du räddade livet på mig”, berättade Karleen för mig. ”Min son valde att avsluta sitt liv för tre år sedan, och din bok har hjälpt mig att överleva.” Karleen grät och jag grät, och jag sa till henne: ”Det var din son som såg till att jag kom i din väg. Han har varit med dig här hela dagen, och han ledde dig hit. På så sätt har han visat dig att han fortfarande finns med dig varje steg på vägen.” Vid det laget grät också Karleens nya väninna, Shay, trots att hon inte visste varför. Hon frågade Karleen vad som hade hänt, och Karleen förklarade omständigheterna kring vårt osannolika möte. 30

oväntade gnistor

”Jag läste en bok om tecken, och Zach har gett mig massor av tecken och sedan reste jag hit för att fira honom och nu är hon här! Det här är Laura! Det var hon som skrev boken, och nu är hon precis här!” ”Åh, herregud!” sa Shay. ”Det här är ju helt otroligt!” Jag förklarade för Shay att Karleens son, Zach, faktiskt också hade väglett Shay. Han hade sett till att hon befann sig på precis rätt plats vid precis rätt tidpunkt för att det här fantastiska mötet skulle bli möjligt. Medan jag förklarade allt detta såg jag på Karleen att hon hade fått en viktig insikt. ”Det var då det slog mig”, säger hon. ”Shay och hennes väninnor var genast så vänliga mot mig och engagerade sig så mycket för att se till att jag trivdes och visa att de ville umgås med mig, och det var precis sådan som Zach var. Han kunde gå in på ett ställe och bli den som såg till att alla hade roligt. Zach hade gjort upp en plan för att föra samman oss alla!” Karleen och jag satte oss ner en stund för att prata. Det var inte en läsning, för det behövdes inte – Zach hade tydligt visat oss sin närvaro och sina intentioner. Han hade gjort det på ett sätt som Karleen omöjligt kunde avfärda även om hon hade försökt. Och som om det inte var nog, lyckades Zach ordna till en sista trollkonst ur sin nu ganska stora repertoar. Det hände mot slutet av vår lunch när Shay öppnade sin lyckokaka. I den stod det med små, svarta bokstäver: Våra starkaste glädjefyrverkerier tänds ofta av oväntade gnistor. Shay hade varit gnistan. Hon hade satt igång ett glädjefyrverkeri för Karleen. Zach och den andra sidan hade använt henne – väg31

vägledd

lett henne – för att spela sin roll i att ordna en verkligt mirakulös upplevelse för Karleen. Det här blev den starkaste bekräftelsen hon någonsin hade fått på att hennes underbara son fortfarande fanns hos henne varje dag. ”Ja, nu visar Zach sig på styva linan för att han vill imponera på dig”, sa jag till henne. Till och med vår servitris, som hade blivit vittne till vårt känslosamma möte och fått höra vad det handlade om, lämnade ett fint litet meddelande till mig vid vårt bord: Tack så mycket för att du är öppen och delar med dig av din vänliga och positiva energi till andra. Jag hoppas att du och din familj får en fortsatt fin dag och en underbar semester. Längst ner på pappret hade servitrisen ritat en liten fjäril. Utan tvekan är mötet med Karleen på Yak & Yeti en av de starkaste och mest meningsfulla upplevelser jag någonsin har fått genom min kontakt med andra sidan. Jag har ofta tänkt tillbaka på vårt möte, och jag häpnar fortfarande över hur det gick till. För det var ju inte alls meningen att jag skulle vara på Disney World i augusti 2022 (då den ursprungliga planen var att resa dit i juli 2020). Det var inte heller meningen att jag skulle vara på Yak & Yeti (vi brukade ju äta på en annan restaurang). Normalt sett borde jag inte ha kunnat få ett bord där, och jag borde definitivt inte ha kunnat senarelägga bokningen en timme med så kort varsel. Och när allt detta hade hänt, kunde värdinnan ha lett oss till ett bord var som helst i den stora restaurangens två våningar – kanske till ett bord i andra änden av lokalen, långt bort från Karleen Johnson. 32

oväntade gnistor

Men så kom jag ändå till Disney World den 25 augusti 2022. Och jag fick faktiskt bord på Yak & Yeti. Och på något sätt lyckades jag i sista stund senarelägga bokningen. Och då, precis klockan 13:00, blev jag ledd till ett bord precis bredvid där Karleen Johnson satt. Allt detta hände verkligen. Kom också ihåg att det egentligen inte heller var meningen att Karleen skulle vara på Yak & Yeti. Hon hade inte bokat bord, hon var på Disney World helt på egen hand och hon hade redan lämnat Animal Kingdom för att ta en öl på Rainforest Café på vägen ut och hade inga planer på att kämpa sig tillbaka in i parken. Det var inte förrän tre ovanligt vänliga och trevliga främlingar bokstavligen tog med henne tillbaka in i parken för att äta lunch tillsammans med dem på Yak & Yeti som hon också hamnade på andra våningen i en jättestor restaurang, bara någon meter från mig. Vad betyder då allt detta? Det betyder att vi alla är änglar för varandra. Det betyder att vi alla vägleds genom livet här på jorden. Karleens son, Zach, lyckades inte bara dra i en eller två trådar för att få till det här mötet – han var själv där och tog hjälp av flera olika personer för att åstadkomma det han hade föresatt sig. Vad detta betyder är att vi alla kan spela roller för varandra i livet, så länge som vi lyssnar på och har tillit till signalerna vi får från universum. Så länge vi är öppna för att bli vägledda. Det betyder att inga av oss egentligen är främlingar för varandra, och att ingen någonsin är helt ensam. Det betyder att vi alla hänger samman med varandra – och att vi alla är en del av samma berättelse. För Karleen Johnson hjälpte vårt möte på Yak & Yeti till att lindra en del av sorgen över att ha förlorat Zach. Att alltsammans föll på plats som det gjorde var bara så perfekt och så osannolikt – så likt Zach. 33

vägledd

”När hans flickvän Lisa och jag läste din bok Tecken, minns jag att jag kände att den boken räddade livet på mig och hjälpte mig att ta mig ur den där mörka tunneln. Jag sa till Lisa: ’Vad skulle jag inte ge för att få träffa den kvinnan.’”, säger Karleen ”Och då tänkte nog Zach: ’Så du vill träffa henne? Okej, här är hon.’ Bara sådär. Han visste att det var något jag verkligen behövde, och han såg till att det blev så. Zach ville ge mig den gåvan.” Zach Johnson-McDonnell gav henne verkligen en stor gåva, och varje dag ger han henne fler gåvor från andra sidan. Gåvan Karleen fick från Zach visar hur starka våra familjeband är, och att våra nära och kära på andra sidan kan ge oss tröst, omtanke och en kärlek som inte har något slut. Den visar att vårt medvetande lever kvar och att vi kan ha tillit till vår förmåga att kommunicera med våra nära och kära oavsett var de befinner sig. Den här gåvan handlar om tecken och budskap, och det främsta av dem är: Var öppen för att bli vägledd. För ett väglett liv är ett upplyst liv, och det i sin tur är ett underbart liv – fullt av mening, gemenskap och kärlek.

Vägledd är en inspirerande bok om den osynliga väv som binder samman allt liv i universum – och om den vägledning som ständigt finns omkring oss, redo att visa oss i rätt riktning. I sin senaste bok bygger det välkända mediet och den bästsäljande författaren Laura Lynne Jackson vidare på de insikter som berörde miljontals läsare i Tecken, och berättar hur vi kan integrera den vägledningen vi får i vår vardag. Genom gripande berättelser ur verkligheten, egna erfarenheter och djup visdom visar hon hur tecken, synkroniciteter, intuition och oväntade möten kan hjälpa oss förstå att vi alla är en del av en större helhet. Laura beskriver också hur ett kärleksfullt ljusteam – våra nära och kära på andra sidan, våra andliga guider och den universella kraften – finns där för att hjälpa oss att leva i samklang med vårt högsta syfte. När vi lär oss att uppmärksamma den vägledning vi får förändras vårt sätt att se på världen. Vi upptäcker att vi aldrig är ensamma, att våra val skapar ringar på vattnet långt bortom det vi kan se och att livet bär på en djupare mening än vi kanske tidigare har förstått. Vägledd är en bok som inger hopp, skänker tröst och öppnar dörren till det Laura kallar ett upplyst liv – fyllt av större tillit, närvaro och en djup visshet om att vi aldrig är ensamma. Laura Lynne Jackson är ett av USA:s mest uppskattade medier och författare till den internationella succén Tecken – Universums hemliga språk. I sina böcker förenar hon personliga berättelser med djupa andliga insikter och har berört läsare över hela världen.

Vägledd