Vi ska snart ge oss ut på en väg mot expansion. Om du är redo –spänn fast dig och läs boken med hela kroppen. Lägg märke till hur det känns inombords när blicken rör sig över texten. Känn in vad som landar, vad som inte gör det; hur kroppen reagerar på varje mening. Interagera med boken, stryk under när du hittar intressanta passager, skriv ner frågor som du känner dig nyfiken att hitta svar på, och bemöt personligen det jag säger här. Utforska vad som gör dig nyfiken, vad som känns nytt, vad som intresserar dig.
Boken är indelad i tre delar: den första delen hjälper dig att upptäcka din egen sinnlighet, den andra hjälper dig att lösa upp de fyra vanligaste blockeringarna mot att fördjupa din egen sinnlighet, och den tredje avslöjar fyra olika sätt att bejaka livskraften i ditt eget liv – i sovrummet såväl som långt utanför det!
För att du ska hitta tillbaka till kroppen, som är hemmet för all denna sinnlighet, vill jag uppmuntra dig att använda inte bara de principer och berättelser om sinnlighet som jag erbjuder i boken utan också de många övningarna du hittar här. De har hjälpt tusentals människor som passerat genom SOSA. Om du läser boken utan att göra några övningar förblir sinnlighet ett abstrakt koncept och tar aldrig form som upplevelse i din kropp eller ditt liv som helhet.
Därför är det bäst att inte bara läsa den här informationen utan ta in den fysiskt. Du kommer att upptäcka ljud du aldrig hört förut, dofter du aldrig känt, syner du aldrig sett, strukturer du aldrig vidrört, smaker du aldrig upplevt och en kontakt med ditt sinnliga jag som du aldrig tidigare kunnat föreställa dig.
Så även om övningarna känns nya, fåniga eller märkliga, förhåll dig öppen. Den här boken är en inbjudan till kroppen lika mycket som
För att gå med i SOSA online och få tillgång till alla resurser där som hjälper dig på resan in i sinnligheten, välkommen till https://www.sensualarts.school
En värld av potential väntar på dig. Välkommen till din sinnliga revolution.
Henika
22 Sinnlighet – Känn livet igen till intellektet. Min sinnliga vän – var stolt över att du valt den, att det är den du just nu håller i dina händer. Varje sida kommer att erbjuda ett nytt steg i riktning mot den sinnliga visdomen inom dig.
KAPITEL 1
Känn din egen sinnlighet
Den
kinesiska, taoistiska filosofen Lao Tzu sa en gång: ”Var uppmärksam på dina tankar, för de blir dina ord; var uppmärksam på dina ord, för de blir dina handlingar; var uppmärksam på dina handlingar, för de blir dina vanor; var uppmärksam på dina vanor, för de blir din karaktär; var uppmärksam på din karaktär, för den blir ditt öde.”
Så låt oss ta ett steg tillbaka: Vad består tankar av? De består av förnimmelser – av det vi varseblir. Och vad består förnimmelserna av?
De är den information som våra sinnesorgan förmedlar till oss. Om tankarna avgör vårt öde så avslöjar plötsligt våra sinnen en häpnadsväckande öppning för att förstå hela livet – en grund som vilar bortom tankarna, bortom orden. Våra sinnen erbjuder oss ett nytt och kanske outforskat landskap där vi kan lära känna oss själva på den djupaste tänkbara nivån.
I det här kapitlet ska vi utforska det tantriska perspektivet på sinnena, varför sinnlig utveckling är så viktigt och hur sådan utveckling kan hjälpa oss att navigera i vår egen fysiska, känslomässiga och andliga utveckling.
Känn din egen sinnlighet 25
Härifrån föreslår jag att vi går från att vara ”mind-ful”, det vill säga att iaktta våra tankar under meditation, till att vara ”sense-ful”, det vill säga att utforska våra sinnesintryck genom att helt enkelt känna dem.
Vakna upp till sinnligheten
Jag är född i Bhadran i västra Indien, i delstaten Gujarat. Vår stads Kul-devi eller skyddshelgon är Bhadrakali, en medkännande variant av den storslagna tantriska galjonsfiguren, gudinnan Kali.
Pappa föddes där och bodde på en återvändsgata tillsammans med många av de personer som jag idag kallar fastrar och farbröder. Min farfar arbetade för regeringen och farmor uppfostrade sex barn. Hon var känd för att motionssimma i den närliggande sjön i sin sari. På sin förmiddagsrast brukade farfar plocka doftande jasminblommor i de välskötta trädgårdarna nära kontoret där han arbetade och ta med hem, så att farmor kunde sätta dem i håret. På kvällarna samlades de vid stadens tempel där klockorna ringde, eldar tändes och mantrasången ekade runt tempelrummet. Det utgjorde ofta både början och slutet på dagen – kontakten med en sinnlig hängivenhet i det berömda Bhadrakali-templet.
Samma ritualer fick jag bevittna som barn under min egen uppväxt. Det var ritualer som upprepades i mammas indiska barndom i Uganda under kolonialtiden, liksom i miljoner hem i Indien och hos indier världen över. Även när miljöerna, kulturerna och språken förändrades genom kolonisationen levde samma ritualer kvar för att väcka anden genom sinnena, och de förmedlades vidare från en generation till nästa.
Min mormor fanns alltid där när jag var liten. Varje morgon satt jag intill henne och mamma när de tände pooja som offer åt våra hus-
26 Sinnlighet – Känn livet igen
Ett nyfiket barn förundras över sådana ritualer och går igenom olika faser där ”varför då?” är de vanligaste orden. Men jag fick aldrig någon riktig klarhet i varifrån den förbehållslösa hängivenheten kom. Först flera decennier senare, när jag själv fördjupat mig i vad det innebar att leva ett sinnligt liv, insåg jag att kärnan i de här ritualerna inte går att förstå med det rationella perspektiv som jag lärt mig att anlägga, där x sker på grund av y. Det handlar om ett helt annat sorts system där kroppen, utövandet och livet står i centrum.
Det går djupare än till kognitivt tänkande, som måste medvetandegöras för att vi ska uppmärksamma det, och talar direkt till det omedvetna.
Genom att vörda de element som ligger till grund för vår existens –jord, vatten, eld, luft och rymd – visar vi också vår vördnad för hela skapelsen, inklusive oss själva, som heliga och balanserade. Elementen reflekteras ett efter ett i våra sinnen: doft, smak, syn, känsel och hörsel. Och alla fem representerades i min barndoms poojaceremonier.
När jag blev äldre insåg jag att sinnena gör det möjligt för oss att göra själva livet till en bön – ett musikstycke som går rakt in i själen, smaken av en färsk frukt som nyss fallit från trädet, åsynen av en
Känn din egen sinnlighet 27 gudar. Doften av rökelse hängde i morgonluften när jag gjorde mig redo att gå till skolan. Från min plats kikade jag in i templet och undrade vilka gudar olika statyer föreställde – de var så många. En del satt värdigt, andra stod i par och åter andra hade vänner från djurriket med sig. En ghee-lampa skapade orangefärgade lågor som dansade framför dem. Jag väntade ivrigt, sneglande på de månskensfärgade silverskålarna med offergåvor – vatten, russin, cashewnötter och mandlar – som jag senare skulle få äta upp, medan mormor sjöng mantran för att inleda dagen och välkomna solen.
solnedgång som överbryggar klyftan mellan oss själva och naturen, en doftande blomma, känslan av hur ett naturligt vattenflöde rör sig som elektricitet över huden. Ett liv som medvetet levs genom våra fem sinnen är meditation, bön, hängivenhet och ett sätt att möta det gudomliga som det kommer till uttryck i alla former inom och runtomkring oss själva.
Sinnena och de fem elementen
Världen, din kropp och allting du ser omkring dig består av en uppsjö av unika sammansättningar av de fem subtila elementen: jord, vatten, eld, luft och rymd. Det är dessa fem element som bär med sig intrycket av det vi upplever i sinnevärlden in i tankarna. Vi uppfattar dem genom sinnesintryck: syn, hörsel, smak, lukt och beröring. Porten mellan vår yttre verklighet och våra fem sinnen är själva sinnesorganen: ögonen, öronen, munnen, huden och näsan. På sanskrit (det uråldriga språk som bland annat de hinduiska skrifterna är skrivna på) kallas de tillsammans pancha jnanendriyas. Jnana betyder ”högre kunskap” och indriya betyder ”ett instrument för att inhämta kunskap om själen”.
Sinnena är instrumentet som förmedlar musiken mellan själen och anden, som båda ligger bortom vår intellektuella förståelse. Mahabhutas (elementen), tanmatras (sinnena) och pancha jnanendriyas (sinnesorganen) utgör en del av tattvas, en större struktur inom den tantriska filosofin. Den skapar de principer i verkligheten som ligger till grund för vår mänskliga upplevelse, och vi ska titta närmare på den senare i detta kapitel och genom hela boken. 2
Tattvas ger oss ett ramverk för förståelsen av det som utgör beståndsdelarna till både materia och subtil energi. När vi kommer till de mer esoteriska delarna inom tantra blir de ett fönster in mot
28
Sinnlighet – Känn livet igen
medvetenheten och universums själva natur. De hjälper oss också att förstå hur vår egen kropp står i relation till naturens fem element, och det blir lättare att uppfatta de olika egenskaper som förknippas med respektive element. Ju djupare man utforskar tattvas, desto tydligare blir det hur de kopplar samman allt från yogafilosofi till ayurveda, en uråldrig indisk vetenskap för helhetshälsa. De ger också en stabil grund för att förstå tingen i den materiella världen och för den icke-materiella (andliga) världen. När man går närmare märker man att de två olika världarna inte är så åtskilda som man kanske skulle kunna tro. Och porten mellan dem, där vi ser hur de hänger samman, finns i våra sinnen.
Människans sinnesorgan fungerar i ett avancerat nätverk, långt bortom orden. När de stimuleras kommunicerar de med hjärnan via nervsystemet genom elektriska impulser. Hela sinnesapparaten i hjärnan – sensorium – tar emot, bearbetar och tolkar sinnesintryck.
Det är genom det här systemet som vi uppfattar och tar in vår omvärld.3
Vår varseblivning av oss själva, andra och världen uppstår när vi omvandlar sinnesintrycken till ord. Hjärnan tar emot och använder informationen för att välja en adekvat respons, reaktion eller beteende. Synen talar om för oss huruvida vi står i begrepp att kliva ner från en klippavsats eller trottoarkant, och luktsinnet fastställer om det vi tänkt oss att äta fortfarande är okej att tugga i sig. Men våra sinnen gör så mycket mer än att bara se till att vi överlever – de informerar oss om vår identitet och erbjuder en djup kontakt med oss själva, andra och naturen.
Sinnesutvecklingens fem faser
För att förstå var vi idag står när det gäller vår egen sinnlighet har jag tagit fram en struktur som kartlägger olika faser i utvecklingen av
Känn din egen sinnlighet 29
våra sinnen – från våra tidigaste barndomsår, då vi försökte förstå omvärlden, till den virvelvind av tonårshormoner som ofta gör det svårt att förstå sig på sinnliga intryck överhuvudtaget. Vi ska titta på de olika faserna av sinnligt utforskande, expansion och visdom, där vår sinnlighet går från att vara en flyktig njutning till att bli en källa till självkännedom och andlig kontakt – det djupare syftet med den här boken.
Första fasen: Sinnlig oskuldsfullhet
Enligt psykoanalysens teori är vår personlighet till största delen på plats när vi fyller fem år. När vi kommer till världen söker vi naturligt kunskap för att förstå miljön som omger oss, och innan vi upptäcker språket tar vi in världen genom våra sinnen. Vi är fullständigt oskuldsfulla, och våra sinnesintryck rör bara oss själva och vårt utforskande av den nya och främmande världen runtomkring oss. Genom våra interaktioner med våra vårdnadshavare får vi en mall för att förstå det som händer runtomkring oss. Den hjälper oss sedan att strukturera och förstå både det inre och det yttre landskapet.
Det som vi ser, rör vid, hör eller känner lukten eller smaken av i samband med våra vårdnadshavare, syskon eller andra som tar hand om oss sparas som minnen i den omedvetna delen av psyket. Där smälter det samman med och blir efter hand våra egna tankar, trosföreställningar och värderingar. Tänk dig ett isberg. Det syns bara till viss del; större delen av det är under vattenytan. Den stora delen som är under vattnet påminner lite om den omedvetna delen av psyket och den omedvetna bearbetningen av information som vi gör under våra första levnadsår. Våra sinnesupplevelser i världen bygger grunden för det som vi sedan uppfattar som vår personlighet. De tidigaste upplevelserna följer sällan med oss medvetet, men från sin plats i det omedvetna blir de ofta den drivande kraften bak-
30 Sinnlighet – Känn livet igen
om vårt sätt att uppfatta oss själva och interagera med världen runtomkring oss, även långt upp i vuxen ålder.
Som spädbarn finner vi tröst i doften av mamma, i den mjuka känslan i snuttefilten och i de färger som omger oss i hemmet. Som små barn lär vi oss nya ord genom olika sinnesupplevelser; vi hoppar i en vattenpöl och en förälder kanske säger: ”Titta, du blev alldeles blöt!” På det viset skapar vi en koppling mellan upplevelsen av vattnet som droppar ner i stövlarna och känslan av regn mot våra kläder. Nu har vi ett sammanhang som förklarar vad blöt innebär. Vi lär oss också att använda sinnena för att skilja mellan olika strukturer och smaker på mat vi får i munnen. Vi skriker när det är någonting vi inte gillar smaken på och vi egentligen hade velat ha något annat. Våra sinnen talar om för oss när någonting är ”hett” eller ”vasst”. Det är inte förrän först senare i barndomen som vi börjar skapa värdeomdömen och åsikter, och därför är det här tidsfönstret – när vi fortfarande lär oss främst genom sinnesintryck, snarare än genom mentala konstruktioner om ”bra” och ”dåligt” – så magiskt.
Även om vi inte har något exakt eller tekniskt korrekt minne av våra tidigaste levnadsår kan renheten och fräschheten i de tidiga sinnesupplevelserna väcka en lång rad känslor: förundran, rädsla, upprymdhet, nyfikenhet, njutning. De känslorna påverkar oss sedan under många år framåt, och kanske kan de till och med hjälpa oss att återuppväcka sinnena och visa vägen tillbaka till den sinnliga oskuldsfullheten.
Andra fasen: Aktiveringen av sinnena
När vi kommer upp i tonåren börjar hormonerna påverka vår upplevelse, och det tidigare introverta utforskandet av världen genom våra fem sinnen börjar nu relatera till andra runtomkring oss. Vi kanske känner att det pirrar till i skolan, när vi får syn på någon som
Känn din egen sinnlighet 31
▼ Aktiviteter ▼
Sinnlig glädje
En liten men effektiv sak du kan göra i slutet av varje dag (genom visualisering, meditation eller dagboksskrivande) är att tänka tillbaka på någonting som hänt under dagen och som skänkt dig glädje via ett av dina fem sinnen. Ju mer du börjar lägga märke till den glädje som gömmer sig i sinnesförnimmelser, desto mer glädje börjar du uppleva varje dag.
▼ Jag såg …
▼ Jag hörde …
▼ Jag kände smaken av …
▼ Jag kände doften av …
▼ Jag rörde vid …
Ett sinnenas altare
Ett fint sätt att vörda, vässa och börja fördjupa din relation till sinnligheten är att skapa ett altarliknande utrymme i hemmet. De tattvas som vi utforskade tidigare börjar med de fem element som utgör grunden för den materiella världen och våra olika förnimmelser. Du kan ha vilka som helst av de fem elementen i ditt tempel som påminnelse om hur heliga både sinnena och den materiella världen är. Du kanske sedan vill göra de övningar som boken beskriver där.
Nedan är några exempel, men du kan välja vilka föremål som helst som känns heliga för dig.
▼ jord/prithvi – doft: växter, blommor, kristaller, jord, sand, snäckor, vad som helst som kommer från naturen
38 Sinnlighet – Känn livet igen
▼ vatten/ap – smak: ett glas nyupphällt vatten, frukter, offer i vätskeform
▼ eld/agni – syn: ett tänt stearinljus, skulpturer eller målningar av gudar, yantras (bilder som representerar shakti i form av geometriska diagram), sådant som representerar dina förfäder
▼ luft/vayu – känsel: en tänd rökelsesticka, ett öppet fönster, ett tyg med vacker struktur
▼ rymd/akasha – ljud: klangskålar, klockor, mantran, alla ljud som rör sig genom rummet.
Ett sinnesporträtt
Den här övningen fördjupar medvetenheten om, närheten till och vår uppskattning av oss själva och andra. Vi kan göra den genom att betrakta oss själva i spegeln, så att vi kan förstärka kärleken till oss själva via sinnesintryck. Vi kan också göra den med andra människor i vår omgivning för att lära känna dem på ett djupare plan och lägga märke till sådant som vi aldrig har tänkt på tidigare.
I den här övningen går vi från att se oss själva och andra som åtskilda, fysiska föremål. Genom att varsebli med alla fem sinnena får vi en mer heltäckande insikt om vilka vi, eller den vi betraktar, verkligen är, under ytan. Om du gör övningen tillsammans med någon annan kan du antingen föreställa dig personen för din inre syn eller rent fysiskt befinna er i samma rum.
Lägg märke till tre saker hos den du betraktar genom att gå igenom sinnena i tur och ordning. Jag ger några exempel nedan, men du behöver förstås inte låta dig begränsas av dem. Se vad som kommer upp när du fokuserar på antingen dig själv eller den andra personen. Du kan göra det genom att visualisera eller genom att skriva dagbok.
▼ syn: klädstil, någonting personen har på sig, ögon, hållning eller sätt att gå
Integration
Du kanske vill använda en dagbok eller anteckningsbok för att skriva ner dina reflektioner från övningarna i slutet av varje kapitel.
1. Tänk tillbaka på var och en av de fem faserna i vår sinnliga utveckling. Vilka minnen eller reflektioner har du från respektive fas i ditt eget liv? Hur har dessa minnen påverkat ditt sätt att uppleva din egen sinnlighet?
2. På en skala från 1 till 10, hur starkt upplever du kontakten med dina egna sinnesintryck här och nu?
3. Tänk tillbaka på den starkaste sinnesupplevelse du haft i ditt liv hittills. Hur såg den situationen ut, eller hur kändes den? Vad var det som gjorde den så viktig för dig?
4. Vad är din avsikt med att läsa den här boken och göra övningarna? Använd den som förankring när du fortsätter att expandera din egen sinnlighet.
N ycklar att ta med på vägen
~ De fem sinnesorganen i den tantriska filosofin kallas pancha jnanendriyas. Hos den ursprungliga befolkningen vördade man dem som portar till själen – instrument som hjälper oss att få kunskap om universums och vår egen naturs grundläggande form.
~ I mitt arbete har jag identifierat fem steg i människans sinnliga utveckling, som också markerar vägen till andlighet genom sinnligheten:
– Sinnlig oskuldsfullhet: att förstå världen genom våra fem sinnen, vilket vi gör under vår tidiga barndom
– Aktiveringen av sinnena: den hormonlavin som väcks i puberteten och aktiverar din inre, sinnliga energi
– Sinnlig utforskande: den flyktiga naturen hos sinnlig njutning, vilket börjar som ung vuxen
– Sinnlig expansion: sinnlighet bortom sovrummet, som nyckel till ett fullödigt liv (i den här boken använder vi tantra som grund i den sinnliga expansionen)
– Sinnlig visdom: att uppfatta sinnesförnimmelserna som heliga budskap och uppleva hur den sinnliga energin försätter oss i kontakt med vår inre, högre kraft.
Sinnlighet – Känn livet igen
KAPITEL 5
Skamkänslor
Attutveckla en medveten sinnlighet är en livslång process, och något som sätter stora käppar i hjulet för den är känslan av skam. Skammen är ett av de största hindren för att uppleva det fulla flödet av vår sinnliga energi genom kropp, sinne och själ. Att skämmas har ofta förlamande effekter som kan hindra oss från att njuta av den medfödda skönhet, lust och sinnlighet som finns tillgänglig för alla oss människor.
I det här kapitlet ska vi utforska en metod för att titta närmare på de djupa, smärtsamma minnen och upplevelser som ligger bakom vår skam. Efter hand upptäcker vi att när vi bjuder in skamkänslorna, varsamt och med medkänsla, kan skammen bli en viktig lärare som visar vägen bort från behovet att anpassa oss efter sociala normer och istället hedrar vårt unika uttryck.
Den osynliga skamkappan
Jag grävde nyligen fram en gammal dagboksanteckning som hjälpte mig att förstå min relation till skam innan jag började studera sinnlighet:
Det finns delar av mig själv som jag skäms för. De delar som inte uppfyller normen. De delar jag inte kan skaka av mig. De delar som jag aldrig skulle kunna visa på jobbet, i familjen, med min partner. Allt som lever i mig gömmer sig under en skamslöja och märks bara som ett märke på ytan av den. Slöjan täcker och döljer mig. Och när jag döljer mig själv och bara erbjuder världen de smulor som finns kvar, de utvalda delarna, de fina delarna, de delar jag tror folk kommer att gilla, kan ingen verkligen känna vem jag är. Den enda kontakten mellan oss blir via de smulor jag erbjuder. Mitt verkliga jag känner sig inlindat i ett skal av osynlighet. Att inte låta andra känna eller se mig till fullo i mitt liv – det är den verkliga skammen.
Under de år jag har utforskat sinnligheten har jag upptäckt att skam ofta är en av de första känslor som vi stöter på. Skam får något att snöras ihop, att tveka; vi drar oss undan världen och interaktionen med den. Skamkänslan kan ha enormt inflytande över oss, våra beslut och hur vi väljer att visa oss i världen. Den kan kännas som en djup rädsla för att någon verkligen ska se oss, eller som ånger över sådant vi gjort eller upplevt. Den får oss att tro att vi skulle möta ett ännu djupare avvisande om vi avslöjade eller uttryckte det som är sant inom oss.
Många av oss tvingas skapa masker att bära i världen – för våra vänner, familj, arbete, kultur och samhälle. Under maskerna finns skammen, som en tung mantel som undertrycker förnimmelser och sinnlighet. Det krävs mycket energi för att upprätthålla den. Det gör oss fullständigt utmattade att försöka vara någon annan än den vi verkligen är.
130 Sinnlighet – Känn livet igen
Men skammen dör när vi kan berätta om den i utrymmen där det känns tryggt och där vi blir accepterade. Då kan vi börja lösa upp den tröttande laddning som skammen bundit i vår sinnlighet. Allteftersom vi bekantar oss med skamkänslorna kan vi börja följa dem tillbaka till ursprunget och bli mer uppmärksamma på när skammen dyker upp, eller kanske lägga bort den tunga manteln helt och hållet. När vi gång på gång bryter skamkretsen skapar vi plats för nya upplevelser som tidigare inte kunnat komma fram, och den fördjupade sinnligheten banar väg för en ny nivå av närhet och kreativitet i våra liv.
När vi avtäcker skam som successivt har stelnat till fasta mönster i livet – fysiskt, mentalt eller energimässigt – ger vi plats för sinnligheten att flöda genom oss och öka vår medvetenhet, vilket leder vidare till vitalitet, kreativitet och självförtroende. Låt oss utforska hur vi kan göra det tillsammans.
Avbryt skamspiralen
För att sätta stopp för skamspiralen måste vi ta sex olika steg:
2. Interoception 4. Acceptans 6. Expansion
1. Gå mot strömmen
3. Uttryck 5. Omvandling
1. Gå mot strömmen: norm + tanke eller handling som går emot normen
2. Interoception: upplevelse av hur skam känns i kroppen + medvetenhet om förnimmelserna
3. Uttryck: verbalt eller icke-verbalt uttryck av en skamfylld tanke, önskan eller handling
Skamkänslor 131
4. Acceptans: upplevelsen att acceptera sin tanke/önskan
5. Omvandling: skingra skammen genom att neutralisera dess kroppsliga laddning
Skam har många olika skepnader, former och storlekar. För vissa känns den som en rodnad över kinderna, så illröd att den skulle kunna stoppa trafiken. Andra får en klump i halsen som känns stor som en golfboll och önskar hett att det skulle öppna sig ett gigantiskt slukhål och svälja dem hela.
Skam är något vi alla känner någon gång i livet, men eftersom det inte är en känsla vi gärna berättar om kan den vara en oerhört isolerande och obehaglig inre upplevelse. Även om graden av skam kan variera individuellt så är själva känslan – rädslan för att bli avslöjad, sedd, hörd, känd – lika mänsklig som att andas.
Och då kanske du undrar: Men om det nu är så mänskligt, varför skäms vi överhuvudtaget?
Vi blir hungriga för att vi behöver äta, vi blir trötta för att vi behöver sova –och vi skäms för att vi behöver höra till.
Ordet skam härstammar från fornengelskans scamu/sceomu, som inte bara betyder ”skuld” eller ”vanära” utan också innefattar att vi förlorar vårt egenvärde eller goda rykte. Ordet utvecklades ur de germanska orden scham/schande, som betyder både ”skam” och ”vulva”. Den italienska forskaren Vittore Pisani pekade på det urgamla indoeuropeiska substantivet eskamitu, som betyder ”genita-
132 Sinnlighet – Känn livet igen
lier”, och jämförde det med det germanska ordet för skam. Som du ser är rötterna mellan sinnlighet, sexualitet och skam djupt sammanflätade genom såväl de språk vi talar som genom historien och i samhället. Men nu ska vi lära oss hur vi bryter den destruktiva spiralen.
Gå emot strömmen
Filosofen Hilge Landweer15 från Berlins fria universitet satte samman en studie för att identifiera de villkor som måste vara uppfyllda för att vi ska skämmas.
▼ Vi måste ha brutit mot en norm.
▼ Vi måste betrakta normen som önskvärd eller bindande, för det är det som gör det så obehagligt att bryta mot den.
▼ Det behöver inte finnas någon ogillande person eller grupp i närheten – våra egna kritiska tankar räcker gott och väl.
En norm är en uppsättning beteenden och attityder som en viss grupp anser är vanliga, typiska eller förväntade. Hur normerna ser ut varierar beroende på vännerna, familjen, arbetsplatsen, religionen, kulturen eller samhället runtomkring oss.
Vi anländer alltså till vuxenlivet med en uppsättning medvetna och omedvetna normer som styr våra beslut och hur vi lever. Så snart vi har en tanke eller gör någonting som strider mot en norm kan vi ana den obehagliga förnimmelsen av skam i magen – känslan av att gå emot strömmen. Kroppen är skapt för att ge oss den upplevelsen, för den behöver inte bara äta, andas och sova för att överleva – den behöver också känna tillhörighet. När du skäms är det känslan av stamtillhörighet som börjat vackla.
Skamkänslor 133
KAPITEL
11
Möt dina inre begär
Iden uråldriga texten Mahabharata står det: ”Begär är livets innersta kärna.” Att ha begär är att leva – när begären tar slut gör livet också det.
Det var begär som gjorde att du antog mänsklig form, och under hela ditt liv i den formen upplever du egna begär. Det finns enkla begär, som drivkraften att lyfta fötterna över sängkanten och sätta dem i golvet varje morgon, och andra begär efter näring för kropp, intellekt och sinnen. Begäret är källan till all handling och interaktion; fröet till dina behov och de val du gör. Därför är det också fröet till den du är och hur du väljer att leva ditt liv.
Hittills har vi tittat på hur vi kan kanalisera den sinnliga energin utåt för att manifestera och skapa. I det här kapitlet ska vi undersöka hur samma energi kan riktas inåt, mot vårt eget självförverkligande och uttryck.
Mörker och begär
Under några av de mörkare perioder jag har beskrivit i den här boken hade jag tappat kontakten med min iccha shakti: min vilja och
256 Sinnlighet – Känn livet igen
Jag har insett att ja – begär kan vara flammande passion, heta duschar och en rent elektrisk kontakt mellan människor – men det är också vad som får oss att kliva ur sängen på morgonen, göra kaffe, låta solen lysa på oss, bidra till samhället och leva ett meningsfullt liv.
Jag minns när jag saknade ord för att beskriva vad jag längtade efter, och som en följd av det blev både min längtan och dess rötter allt svagare. Här lär vi oss att ge begäret en röst, så att det kan komma till uttryck och växa sig starkare.
Begärets frön
Begär och uttryck är starkt sammanflätade. Om begäret är fröet så är uttrycket rötterna, handlingen blomman och fullbordan frukten.
Vårt begär är vår identitet. Såväl kroppen som hjärtat och sinnet hyser en längtan efter att tillfredsställa begäret. Fröna finns där hela tiden. När vi inte erkänner dem, skär vi av begärets naturliga livscykel. Även de begär som vi undertrycker fortsätter att vara aktiva inom oss och söker ett uttryck eller tillfredsställelse, trots att vi kanske förnekar dem. Det ligger i alla fröns natur att vilja gro, och hur mycket vi än försöker fly undan, gömma oss, undertrycka eller kämpa emot, gör de sitt bästa för att hitta upp genom tvivlets betong till ett fullständigt uttryck.
De flesta människor har begär, men många har aldrig fått lära sig att skapa en sund relation med begären som en del av den andliga och
Möt dina inre begär 257 mina begär. Först märktes det i min relation, där jag började söka efter den där yttre gnistan som verkade ha försvunnit och lämnat mig i kompakt mörker. Och sedan, under den mörka himlen, började jag söka efter en inre gnista.
Detta får många att börja ifrågasätta sina begär. Vi kanske inte känner att vi förtjänar att få dem tillfredsställda, eller så kanske vi rentav skäms för att vi har dem överhuvudtaget. Men begär är inte någonting vi har; snarare är det något som vi är, helt naturligt. Om vi lever, då är vårt begär att existera. När vi förnekar att det finns begär, förnekar vi också sanningen i själva vår existens.
Det här är skälet till att uttryck och begär går hand i hand. De för ett samtal i kroppen och i tankarna som hjälper oss att få djupare kontakt med oss själva – så länge vi inte betraktar dem som fiender som ska fördrivas eller undertryckas. När vi uttrycker våra begär så hjälper det oss att skapa en sund kanal för den sinnliga energin. Och dit begären flödar, dit följer också sinnligheten. Vi kanske tror att vi måste tillfredsställa begäret, men ibland räcker det med uttrycket och accepterandet för att skapa ett friare sinnligt flöde.
Att ge begäret en röst – uttryckets anatomi
Att dela med oss av, uttrycka, lyssna på och förstå våra egna och andras begär kan bana väg för djupa, nära, sinnliga upplevelser. Ljudet av vår röst skapar en vibration som sprider sig i hela kroppen och genomsyrar världen. Vi uppfattar vibrationerna runtomkring oss och tar emot andras begär. Det är också en inre process som innefattar uttrycket och erkännandet av vår egen, inre längtan. Ett samtal, när allt kommer omkring, innefattar ju att både tala och lyssna.
258 Sinnlighet – Känn livet igen sinnliga utvecklingen. Därför börjar vi undertrycka begären, vilket skapar konflikter, obalanser och till och med sjukdomar. Då antar begären ofta formen av sug, beroenden, girighet, tvångsmässighet, kontrollerande beteenden, problematiska syndrom eller mentala och fysiska motstånd som slåss om herraväldet inom oss. Många andliga skolor vill skuldbelägga fullständigt mänskliga upplevelser när de leder till distraktioner och humörsvängningar.
När begären får ett uttryck och blir hörda leder det till helhet, tillfredsställelse och fullbordan i livet. Den här processen hör hemma i vårt centrum för kommunikation – vishuddha, eller halschakrat.
Vishuddha översätts till ”rening”, och att rena någonting är att extrahera en substans från en annan. I vårt fall är den senare substansen själens längtan. Ur våra begär utvinner vi våra behov, våra gränser och våra val. Man talar också om rening när man anpassar någonting så att det blir andligt eller ceremoniellt passande. Begreppet vishuddha har därför också rötter i begreppet satya, vilket betyder ”sanning”, eftersom sanningen är det som renar.
Om vi lever i enlighet med den sanning vi uttalar, så blir vår röst ett instrument för själen och sinnligheten. Som Mahatma Gandhi sa: ”Lycka är när det du tänker, det du säger och det du gör överensstämmer med vartannat.”
Vishuddha är beläget i halsen, nacken, skuldrorna, tungan, munnen och öronen – organ som alla används i vårt uttryck – och dess element är rymden. Chakrat påverkar sköldkörteln, vilken i sin tur har en avgörande betydelse för regleringen av vår ämnesomsättning och produktionen av hormoner som krävs för vår utveckling. Det påverkar dessutom struphuvudet, som har tre viktiga funktioner: dels producerar det ljud när vi talar, dels skyddar det luftvägarna, dels styr det luftflödet under andningen. Mitt i struphuvudet finns stämbanden, som består av muskler och är täckta av en tunn slemhinna.54 När vi andas in, drar musklerna undan brosk för att öppna luftvägarna, och när vi talar sluts de igen. Halsen fungerar som en fysisk, emotionell och energimässig väktare av det här området när det gäller vad vi tar in från omvärlden.
Möt dina inre begär 259
Vi ska titta närmare på några olika sätt att frigöra våra olika röster, få kontakt med våra inre begär och uttrycka dem för andra.
▼ Aktiviteter ▼
Bija-mantran
Ett bija-mantra är ett ljud som innefattar ett kort ord med en enda stavelse som man kan tona eller upprepa antingen tyst inom sig eller högt. Bija betyder ”frö”. Bija-mantran är effektiva verktyg för att stimulera specifika punkter i kroppen, lösa upp blockeringar och frigöra vår egen röst. De vidgar och förstärker flödet av kundalinishakti genom kroppen genom att aktivera specifika frekvenser som balanserar hela chakrasystemet i vår sinnliga flödeskarta.
Du kan fokusera på området och upprepa eller tona ljudet inom dig (madhyama) eller öppna munnen och säga eller sjunga ljudet så att det hörs. På SOSA:s hemsida finns inspelningar som du kan följa.
Bija-mantra
Chakra
Uttal
Lam muladhara (rot) lamm
Vam svadhistana(navel) vamm
Ram manipura (solarplexus) ramm
Yam anahata (hjärta) jamm
Ham vishuddha (hals) hamm
Om ajna (panna) aoom (tystnad) sahasrara (krona)
270 Sinnlighet – Känn livet igen
Humma och frusta som en häst
Det här är ett fantastiskt sätt att skapa lugn, reglera nervsystemet och lösa upp energiknutar i munnen, käkarna, läpparna, halsen och öronen.
Att humma vet kanske alla hur man gör, men genom att också experimentera med olika tonlägen kan vi både utforska, vidga och stärka rösten och öka avslappningen i vagusnerven.
Att frusta som en häst kanske vi gör utan att tänka på det när någonting är ansträngande, och det gör att vi slappnar av i bäckenbotten, livmoderhalsen och perineum. Gör så här: Slappna av i läpparna och blås ut en större mängd luft genom dem med lite extra tryck. Det får läpparna att fladdra mot varandra och låter som när en häst frustar. Visualisera gärna samtidigt att musklerna i bäckenbotten slappnar av.
Aktivitet: biandning
Brahmari pranayama, eller biandning, är en övning där man hummar för att få nervsystemet och tankarna att slappna av genom den vibration som ljudet ger upphov till.
1. Slut ögonen och håll för öronen med tummarna, samtidigt som du gör resten av fingrarna till en ögonbindel.
2. Koppla bort medvetenheten om yttre ljud och bilder, ta ett djupt andetag och börja humma – det låter ungefär som ett bi – tills luften tar slut.
3. Börja om igen, och gör ungefär 5–10 andetag första gången.
4. Avsluta genom att ta bort händerna och meditera en stund över vad du upplever inom dig.
Tips: Prova olika tonlägen och lyssna när de skiftande vibrationerna rör sig i systemet.
