LiTHanian nr5 2014

NUMMER 5

//

2014

Om LiTHanian

Lithanian är ett linjärt oberoende organ för Linköping Universitets teknologers studentkår, LinTek, och ges ut fem gånger per år. Tidskriften distribueras till alla LinTeks medlemmar i Linköping och Norrköping.

Ansvarig utgivare Camilla Anderson chefred@lintek.liu.se

Tryckeri

Linköpings Tryckeri AB

Adress

LiTHanian Linköpings Teknologers Studentkår Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Kontakt

Innehåll Redaktionssidan Fråga fysikern Odla eget - hemma!

Kaffe Skrota inte prylarna för tidigt Klimatveckan Skyll på SMHI Krönika Magnus Betnér Cozy autumn Kli-mat Test Bli smart på klimat Fråga campus Sektionssidor

4 6 7 8 10 14 16 17 19 22 24 25 28 30 32

lithanianred@lintek.liu.se

Omslag

Kalendarium

Förlåt.

November

Daniel Gadd

Ingen guldfisk blev skadad under produktionen av bilden, denna var endast en produkt av Photoshop.

Vidare framgick det tyvärr inte tillräckligt tydligt att overallernas färger som visades i overallsguiden endast var ett urval av alla utbildningar på TekFak, och inte en komplett sådan.

Dessutom smög sig C-sektionen oväntat in på ett hörn. Så det kan gå!

24-28/11 Klimatveckan Linköping 20/11 - 22/11 anordnar 4V Schlaget på Kårallen Norrköping 22/11 Black and White av SSKdat på Trappan 29/11 Dance Till You’re Dead på Trappan

TRE

I förra numret hade LiTHanian en artikel där det föreslogs att ett München Hoben glas var ett utmärkt akvarium till en guldfisk. Självklart är detta inte en rekommenderad boplats för en fisk. Studenten ska inte förvara sin guldfisk där, då denne uppenbarligen förtjänar en lyxigare boning. Inslaget var av studentikos art och i framtiden kommer dessa inslag märkas tydligare.

December Linköping 6/12 ELIN Players anordnar Luciakraballen på Kårallen 13/12 Lithe Blås anordnar Luciafest på Kårallen Norrköping 4/12 Irish Pub på Trappan 6/12 Kravall av Escort på Trappan 13/12 Töm & Glöm av Tryckbar på Trappan

Januari Linköping 22/1 Y6 anordnar Tentakravallen på Kårallen Norrköping 31/1 VinterKravallen på Trappan

Foto: Sofie Hellgren

FRÅGA FYSIKERN

2014

\\

NUMMER 5

FRÅGA FYSIKERN

S

kolan har redan hunnit ruska om dig. Tentorna har fått dig att ifrågasätta både din och hela mänsklighetens existens. Stressen tar sakta över. Mörkret och kylan gör det inte bättre. Värmen tog slut snabbare än den söndagen du tänkte plugga ikapp matten. Med höstrusket vaknar några av de klassiska frågorna till liv. Fysikern har hjälpt till att besvara två av dem.

SEX

Hej fysikern!

I över en månad har mitt instagramflöde enbart visat bilder på höstlöv. Högar med löv, hundar som leker i löv, ett löv med en rolig form och löv med fina färger.

Det tar aldrig slut! Min fundering: Varför ändrar löven färg på hösten och varför måste alla lägga ut lövbilder på instagram? /Den Instagramtrötte Bra fråga, måste jag säga. Varför folk envisas med att lägga upp lövbilder förstår inte jag heller. Det får du fråga psykiatrikern. Varför löven ändrar färg är däremot inom min jurisdiktion.

Som du vet tappar träden sina löv när klimatet blir kallare i vårt land. Träden försöker därför suga åt sig all näring i löven innan de ramlar av, för att klara kylan.

Detta görs genom att bryta ner LHCII-proteinet i bladen till aminosyror. Aminosyrorna som skapas lagras sedan i trädens stammar, grenar och rötter. Löven ändrar dock färg när proteinet bryts ner. Detta på grund av att klorofyllet, som ger växter den gröna färgen, är bundet till proteinet. Andra färger kan därmed träda fram, när det framstående klorofyllet försvinner.

De gula färgerna kommer från karotenoider, samma ämne som ger moroten dess färg. Färgämnet finns i bladet hela sommaren, men syns inte på grund av klorofyllet. De röda färgerna kommer främst från antocyaniner.

Dessa nybildas i bladen på hösten.

Jag har inte gått på en enda morgonföreläsningen den här soldepraverade höstterminen. Jag är konstant trött och orkar ingenting. När jag googlar mina symptom står det att jag antingen har ebola eller narkolepsi. Vad ska jag göra? /Rädd Student Du kan vara lugn. Dina symptom är varken ebola eller narkolepsi. Det du har dragit på dig är något mycket vanligare. Du är, vad man i folkmun kallar, hösttrött.

Det beror inte på för lite sömn, utan på för lite ljus.

Människan är ett bytesdjur. Men vi har aldrig varit bra på att jaga och samla föda i mörker. Därför har vi en biologisk klocka som ger signaler att vi ska sova när mörkret faller och vakna när solen går upp. Denna klocka består av hormonet melatonin, som styr ämnesomsättningen. När det är som mörkast på dygnet ska melatoninet vara på sin lägsta nivå.

När ljuset förändras efter årstiderna ruckas systemet. Vi får mindre ljus och melatoninhalten är konstant låg. Detta gör att vi är trötta på dagarna, och på nätterna når melatonincykeln aldrig sitt bottenläge, vilket gör att vi får svårare att sova.

Det enda man kan göra för att minska tröttheten är att vara i ljus. De få timmar det är ljust ute ska man vara ute.

Text: Oskar Palosaari Illustration: Cecilia Kornehed

NUMMER 5

//

2014

ODLA EGET - HEMMA!

Odla eget - Hemma!

Illustration: Lovisa Österling Text: Josefine Norlin

Fräschdoftande lägenhet, vackert fönster och extremt närproducerad mat, låter det bra? Att odla hemma på fönsterbrädan kan bli din nya hobby.

Odla groddar - medel

Köp en kryddväxt i mataffären och stoppa ner i en kruka. Det blir grönt, fint och doftar gott. Kryddväxter brukar vara lättskötta.

Om du vill att den ska hålla länge, plantera om med lite ny jord.

Rosmarin skulle kunna bli en kulinarisk fullträff som fyllning tillsammans med vitlök och citron i kyckling. Vira bacon runt kycklingen och du har en supergod middag.

En dragonplanta passar dig som funderat över att testa på att göra din egen bearnaisesås. Har du inte så höga ambitioner smakar dragon i omelett också väldigt bra.

Oregano är kryddväxten som är ett måste om du gillar köttfärssås. Släng i ett par nypor för att få till en smarrig smak.

Färsk timjan är en höjdare att lägga ovanpå köttbiten när du vill lyxa till det. Kanske passande om du tänker bjuda hem dejten på middag? Det ser artistiskt ut att bryta av ett par kvistar från plantan och strö över köttet när du serverar.

Du behöver: Stor glasburk En handfull groddfrön Tunn tygbit Gummisnodd

Odla kryddor - avancerad Mörker Vatten Tålamod

> Blötlägg fröna i burken över en natt så att de sväller upp. > Spänn på det tunna tyget över mynningen och fäst det med gummisnodden. > Häll ut vattnet genom tyget och låt burken stå upponer en timme så att allt vatten rinner ut. > Ställ burken med de fuktiga fröna mörkt, exempelvis i ett skåp. > Ta ut burken en gång per dag för att spola fröna, torka burken upponer och sedan in i skåpet igen. > Fortsätt proceduren tills groddarna är långa nog att de ser aptitretande ut. > Låt burken stå i ett ljust fönster sista dagen så att de blir lite gröna. > Skörda genom att ta loss silduken och hälla upp groddarna i en bunke med kallt vatten. > Låt fröskal och de frön som inte grott sjunka till botten och lyft upp de fina skotten. > Förvara i kylskåp och ät gärna inom en vecka.

KOM IHÅG att spola burken varje dag - groddarna kan torka eller börja mögla.

Har du ett stort fönster med förmiddagsljus och gröna fingrar? Testa att odla från grunden! Timjan, oregano, salvia, mynta, rosmarin, gräslök och citronmeliss klarar av det mesta, så länge de får stå ljust. En annan klassisk kryddväxt är citrongräs som växer snabbt och med fördel används som smaksättning i grytor.

Tips: Odla i avklippta mjölkpaket med hål i botten. Planteringsjord eller krukväxtjord gör att plantan mår bra. Överkurs: Hitta lågenergilampor med ett så högt W-tal som möjligt (över 9) och placera någon decimeter över växten. Koppla en timer till lampan och låt den lysa när mörkret faller på.

SJU

Kryddväxt - enkelt

Foto: Sofie Hellgren

SKROTA INTE PRYLARNA FÖR TIDIGT

2014

\\

NUMMER 5

SKROTA INTE PRYLARNA FÖR TIDIGT Text: Monica Westman Illustration: Cecilia Kornhed

Tillhör du dem som vill ha det senaste i datorväg? Eller fungerar det lika bra med en ett par år gammal dator som du får till ett kanonbra pris? En hel industri för miljösmart återtillverkning håller nu på att växa fram.

För att tillverka en ny dator går det år 240 kg fossila bränslen, 22 kilo kemikalier och 1500 kilo vatten. Ofta kasseras datorer som bara är ett par tre år gamla – kanske ett företag ska byta datorpark eller två företag går samman och vill ensa sin IT-miljö. Om datorerna istället tas tillvara, töms på innehåll på ett säkert sätt och får slitna delar utbytta så finns det plötsligt datorer att köpa som är lika bra eller bättre än när de var nytillverkade. Till ett betydligt bättre pris.

Kan en tre år gammal dator användas i ytterligare tre år handlar det alltså om rejäla resurs- och miljö besparingar. Enligt analysfirman IDC säljs det bara i år 296 miljoner datorer i världen. Återtillverkade datorer som inte är mer än ett par år gamla säljs ofta till skolor, datorer som är äldre exporteras.

- Skolorna vet att de får bra produkter med bra prestanda till ett bra pris. Och det ger stora miljöfördelar, konstaterar Erik Sundin, biträdande professor i hållbar produktion, Avdelningen för industriell produktion vid Linköpings universitet.

Industriell återtillverkning är en växande och lönsam bransch. Det är inte bara datorer som återtillverkas utan exempelvis kopieringsmaskiner, tonerkassetter, bildelar, truckar, möbler och mycket annat. Principen är densamma, företagen rengör och återanvänder de delar som fungerar, byter ut trasiga eller slitna delar, uppdatera eventuella mjukvaror och säljer produkten på nytt.

- Åter vinningsindustrin omsätter lika mycket som stålindustrin i Sverige i dag men vi hör sällan talas om den, säger Erik Sundin.

Företaget Inrego,

A

som återtillverkar datorerna i exemplet ovan, ingår tillsammans med TetraPak, som återtillverkar fyllningsmaskiner, Toyota Material Handling, som återtillverkar truckar och ytterligare några företag i två Vinnova-finansierade forskningsprojekt. Projekten har fått cirka 10 miljoner för tre års forskning och de drivs av Erik Sundin och forskarkollegan Mattias Lindahl på Avdelningen för industriell miljöteknik.

Projekten handlar om hur man med hjälp av bättre informationshantering kan konstruera och tillverka produkter så att de blir enklare att återtillverka samt hur själva återtillverkningen blir mer effektiv och ekologisk. Även inom EUs stora forskningssatsning Horisont 2020 satsar man nu på återtillverkning. Linköpings universitet och Erik Sundin deltar här i ett projekt, European Remanufacturing Network, tillsammans med forskare vid ett antal andra europeiska universitet, för att ta fram en så kallad best practice för Europa. Projektet ska samla alla dagens bästa tänkbara lösningar inom teknik, affärsmodeller och processer för återtillverkning.

- Målet är att få fler företag och branscher att satsa på återtillverkning och även att stärka konkurrenskraften för hela branschen, säger Erik Sundin.

Inom det här området ligger Europa nämligen efter exempelvis USA och Kina som kommit betydligt längre i sina satsningar på återtillverkning och minskat resursslöseri.

A

Erik Sundin, biträdande professor i hållbar produktion, Avdelningen för industriell produktion vid Linköpings universitet.

NUMMER 5

//

2014

SKROTA INTE PRYLARNA FÖR TIDIGT

ELVA Vill du veta mer om hur man konstruerar och tillverkar hållbart finns det minst två kurser på Linköpings universitet: Hållbar produktion, med fokus på bland annat återtillverkning, och Resource efficient products, där ekodesign ingår.

Foto: Sofie Hellgren

EXEMPELARTIKEL

2014

\\

NUMMER 5

EXEMPEL

LinTek Näringslivs Klimatvecka

L Text: Hanna Lindkvist Illustrationer: Lovisa Österling

inTeks Näringslivs klimatvecka arrangeras i år för sjätte året i rad. Denna vecka är till för att engagera och upplysa om en klimatsmartare tillvaro och innefattar allt från lunch- och inspirationsföreläsningar till tävlingar och evenemang.

Klimatveckan kommer att gå av stapeln i slutet av november, närmare bestämt under vecka 48. En mängd händelser kommer att inträffa som alla på olika vis är relaterade till klimatet. Som besökare kan man förvänta sig att få en inblick i hur näringslivet, experter och granitstenen tolkar hållbar utveckling och förhåller sig till miljöfrågor.

//

2014

K

limatveckan har sedan starten vuxit sig större för varje år och ambitionerna i takt med denna.

I år arrangeras klimatveckan för första gången av LinTek Näringsliv. LinTek Näringsliv är ett utskott som består av 12 studenter som i höst inte enbart har ansvaret för klimatveckan, utan även för Internationella dagen som inträffade i oktober och InnE, Innovation och Entreprenörskap, som hölls i början av november.

Projektledare för LinTeks Näringslivs klimatvecka är Ellen Zetterberg. Hon studerar till civilingenjör i maskinteknik och är nu inne på sitt andra år.

Ellen Zetterberg: Ålder: 22 Från: Stockholm Studerar till: Högskoleingenjör i maskinteknik Önskar: Att fler skulle prova på att trappa ner vardagskonsumtionen av kött och istället låta sig förföras av vegetariska smakupplevelser!

KLIMATVECKAN

På gång under LinTeks Näringslivs klimatvecka!

NUMMER 5

Gästföreläsningar med bland annat Scania, Siemens och Atlas Copco Prylbytardag i samarbete med Navitas och Myrorna

Journalisten och författren Johan Tell kommer till klimatveckan

Trampa din egen smoothie med Smoothie cykeln

Ekologisk ölprovning på Ville Valla Pub

Ingenjörer utan gränser håller i gästföreläsning och workshop

FEMTON

Ellen avslöjar vad som händer under LinTeks Näringslivs klimatvecka: Scania, Atlas Copco, Siemens, SSAB och Södra är några stora företag som kommer att gästa klimatveckan.

Linköpings Kommun arbetar med något som heter “Fairtrade City”. Detta innebär att kommunen engagerar sig för etisk konsumtion. I samband med “Globala Linköping”, ett samarbete mellan kommunen och SIDA kommer journalisten och författaren Johan Tell. Han är rosad för böcker såsom “Träd kan rädda världen”.

En Prylbytardag kommer att arrangeras i samarbete med Navitas och Myrorna. Reuse, Reduce, Recycle!

Smoothiecykeln kommer att hjälpa till att sätta spinn på studenternas puls. Där kan man kämpa för att utvinna sitt eget bränsle.

INUG, Ingenjörer utan gränser, kommer också att synas under klimatveckan.

I Hollywood kan domedagen se ut på ofantligt många sätt. På vita duken har mänskligheten stött på allt ifrån utomjordingar och zombier till vulkaner och stormar. Mordförsöken tar aldrig slut. Men – skulle vi kunna råka ut för något av dem på riktigt? Sverker Hellström från SMHI har hjälpt mig att analysera några av filmprofetiorna från väst.

The day after tomorrow

Sunshine

Armageddon

Tio minuter in i den här sjukt intensiva filmen har jorden redan förvandlats till ett isigt helvete. Det snöar i New Delhi, Atlantens temperatur sjunker med 13 grader och dödshagelskurar härjar i Tokyo. Men huvudpersonen och paleoklimatologen (ja, det är ett ord) Jack Hall tänker enbart på varför hans son, en fjunig Jake Gyllenhaal, kuggar sin mattekurs.

Allt detta är tydligen den smälta polarisens fel. Inte att Gyllenhaal kuggar, men strunt samma. Enligt logiken i filmen sänker det iskalla vattnet saltnivåerna i den nordatlantiska strömmen. Detta förstör allt! Polarisen fixar också samarbetande supertornadoer som förstör Los Angeles, en 80 meter hög tsunami som dränker Manhattan och istornadoer som sänker lufttemperaturen med 100 grader.

Sverker Hellström, om fimens manus.

- Det är ett väldigt osannolikt scenario.

Det är mer trovärdigt att riktiga Jake Gyllenhaal överlever vargattacken i filmens slutskede.

Året är 2057. Vår sol ligger på dödsbädden och harklar sig. Åtta missanpassade karaktärer från jorden får i uppdrag att åka ut i rymden och fixa en ny sol, inuti den döende solen. Till hjälp har de en atombomb, gjord av allt klyvbart material på jorden. Ni hörde rätt, de ska spränga fram en ny sol. De har även en jätteavancerad superdator till hjälp, men den struntar de i att använda när de behöver den som mest.

Det bästa med resan måste dock vara jättespegeln som används för att skydda sig mot solens strålning. Den döende solen är ju trots dödsbädden ganska varm.

Hade en femåring kunnat komma på samma lösning? Antagligen. Det sämsta med resan är såklart att ingen bistert tittar ut i det oändliga mörkret och uttrycker orden: “It’s daylight saving time.”

Sverker Hellström - Solen kommer ju inte dö på flera miljarder år, verkligen inte 2057. Atombomben skulle väl också behöva vara större? Typ större än jorden.

Är det inte lättare att låta astronauter träna på att borra istället för att låta oljeborrare skola om sig till astronauter? Tydligen ska Ben Affleck ha ställt frågan till regissören, Michael Bay, under inspelningen av filmen.

Svaret: ”Shut the fuck up!”

I filmens inledning upptäcker NASA att en asteroid lika stor som Texas är på väg mot jorden. De räknar snabbt ut att asteroiden kommer utplåna allt vi håller kärt, hela vår planet till och med. Det värsta - det kommer hända inom 18 dagar. Det mest ologiska - en så stor asteroid hade setts med blotta ögat flera månader innan upptäckten.

Av de tre filmer jag tagit upp tycker Sverker Hellström att Armageddon är mest trovärdig. Det han syftar på är att det har hänt förut. Dinosaurierna, ni vet? Han ger iallafall scenariot 2% i sannolikhet. Vad han grundar den siffran på vet jag inte.

Men - han jobbar ju trots allt på SMHI.

Text: Oskar Palosaari Illustration: Cecilia Kornehed

NUMMER 5

//

2014

KRÖNIKA

Gratulerar alla nya studenter! Ni har (förhoppningsvis) överlevt ert första Tenta-P. Ännu större grattis till alla gamla studenter som tagit sig igenom sitt tolfte eller kanske femtioelfte Tenta-P. Bra kämpat!

SJUTTON

Text: Johanna Jansson Illustration: Lovisa Österling

I och med denna period utgår jag från att alla numera är bekanta med termen prokrastinering. Konsten att skjuta upp saker som du behöver göra genom att istället utföra andra oftast fruktansvärt produktiva aktiviteter, synnerligen vanligt förekommande i studentsammanhang. Låt oss gå djupare i ämnet och gå igenom de olika stadierna ur ett studentperspektiv.

För många studenter är prokrastinera synonymt med Netflix, något som är perfekt för nybörjaren. Enkelt och effektivt, det är svårt att misslyckas med denna aktivitet. Vi kan kalla det för fas ett, och här faller även klassikern patiens in. Generellt sett aktiviteter som är enkla att avbryta för korta stunder av ångest och korta stunders tvångsplugg.

Tar vi det steget längre och går in i fas två går vi snabbt in i aktiviteter som distraherar från plugg, men som ändå måste utföras och därmed kan ses som nyttiga. De allra flesta studenter gör detta redan under deras andra Tenta-P, och i sällsynta fall deras allra första. Den vanligaste aktiviteten här är tveklöst hushållssysslor.

Aldrig är studentkorridorer så rena som under Tenta-P. När bostaden är ren är en vanlig syssla att fylla frysen med matlådor. Har studenten riktig tur blir köket så smutsigt att det är läge att städa igen. Vid extra svåra tentor finns alltid möjligheten att åka hemhem och hjälpa föräldrarna att städa också, något som förutom gratis mat även brukar innefatta lite extra poäng på julklappskontot.

Det är alltid en möjlighet att dra det klassiska kortet ”fest” om fantasin tryter. Då kanske den ovana studenten utbrister ”Men det är ju bara tisdag?!”. Inte ett ovanligt nybörjarmisstag men som tur är har studentens grannar i det läget antagligen redan börjat planera korridorsfesten. I och med det har vi tagit oss hela vägen till fas tre. Denna fas omfattar alla aktiviteter som antingen är omöjliga att avbryta mitt i eller distraherar så pass mycket att studenten tillfälligt glömmer bort den stundande tentan.

Vi kanske även ska ta och prata om den underliggande orsaken till att detta system utvecklats från början, nämligen stress. Tenta-ångest är något som drabbar alla någon gång. Mitt första Tenta-P gjorde jag ett tappert försök att lära mig Daft Punks låt Technologic med tillhörande handrörelser. Något P senare tog jag mig an utmaningen Cup Song (förlåt grannarna i lyhörda korridoren). Nu senast fick ukulelen jag fick i födelsedagspresent se ovanligt mycket dagsljus. Jag ser det som att jag har utvecklat prokrastinering till en konstform, bokstavligt talat. Allt för att hålla stressen borta.

Därför vill jag dela med mig av ett litet tips för att motverka den här stressen. Sätt dig i din skinande rena lägenhet och andas in lukten av ICA Basics rengöringsmedel. Avnjut en av dina nylagade matlådor eller kanske någon av de 14 olika sorters kakor du nyss bakade.

Ta en minut och googla ordet ”stresshantering”. Klicka på första länken och följ instruktionerna. När du känner stressen rinna av dig vet du att du har lyckats. Lyckats övervinna ett av det moderna samhällets största problem, det som kallas stress. Då finns det verkligen anledning att gratulera.

STARTA DIN KARRIÄR MED EXJOBB HOS OSS Sofia Fridell började sin karriär på Saab genom att skriva sitt exjobb inom logistik.

Idag är hon verksamhetsutvecklare inom eftermarknad för våra civila flygplan Saab 340 och Saab 2000. Nu kan du göra samma resa. Vi har nämligen över 500 produkter, tjänster och lösningar inom försvar och säkerhet som du kan skriva om i ditt exjobb.

Vi är idag över 14 500 medarbetare i fler än 30 länder som varje dag utmanar gränserna för vad som är tekniskt möjligt. Faktum är att vi utvecklar, tillverkar och säljer några av världens mest avancerade militära och civila system. Och det är därför vi kan erbjuda dig möjligheten att utvecklas inom ditt område samtidigt som vi tillsammans alltid strävar efter att ligga steget före.

Går du en högskoleutbildning inom teknik? Gör som Sofia – skriv ditt exjobb hos oss.

www.saabgroup.com/career

NUMMER 5

//

2014

EXEMPELARTIKEL

EXEMPEL

Magnus Betnér - En skojare som hatar skämt

Magnus Betnér är Sveriges i särklass argaste komiker. Just nu håller han och Soran Ismail på med sista svängen av deras föreställning, En skam för Sverige. Den upptagne vitsaren tog sig dock tid att prata med LiTHanian. Om skratt och gråt, SD, hur det är att bli 40-taggare och hur det egentligen går med karriären i England.

Text: Oskar Palosaari

Foto: Jesper Hedlund

MAGNUS BETNÉR

2014

Vem får mest skratt då?

Oj, vet faktiskt inte. Det får publiken bedöma. Men det skiljer nog lite beroende på vem som har bäst dagsform.

Går det bra på turnén?

Det har gått jättebra. Vi har sålt ut överallt och vi har konstant släppt biljetter till nya föreställningar, så det är superkul att det gått så bra. Vi har verkligen varit över hela Sverige och haft skoj. Som absolut nordligast har vi varit i Kiruna, Trelleborg som sydligast. Men det här blir sista svängen som vi kör, vi lägger ner showen lagom till julen. Det är ju ändå tredje säsongen i rad som vi kör En skam för Sverige.

Vilken stad har det gått bäst i?

Det är svårt att säga. Det brukar inte vara så jättestor skillnad beroende på

På tal om dagsform. Jag hörde i en podcast att du och Soran slagit vad om vem som skulle vinna ett 100-meterlopp.

När vi slog vad för många år sedan hade han inte haft en chans. Men sedan dess har han hållit sig i lite bättre form än mig, så han skulle nog ta mig nu. Jag har nog blivit fem kilo tyngre sedan vi slog vad.

Showen får ju fyra plus överallt. Hur känns det att få så bra recensioner?

Recensioner kvittar faktiskt för mig, om jag ska vara helt ärlig. Det är ju såklart att det är kul, men ska man behöva bry sig om vad en människa tycker på varje ställe? Jag

\\

NUMMER 5

städade båda två, så jag har inga roliga fyllehistorier att berätta.

Du kör ju en del stand-up i England och Irland också. Hur går det?

Ja, jag kör ganska mycket utomlands annars, men under den här stressiga perioden har jag såklart inte haft tid. Innan turnén blev det mycket bortom Sveriges gränser.

Det är faktiskt väldigt kul. Man får börja om från början på ett sätt. Om de skrattar så vet jag att det är för att de genuint gillar min humor, inte för att de har sett gamla grejer på Youtube. Det är rätt kul att få börja om från början och inte dra den gamla vanliga publiken. Det är ju jobbigt också, men det är lite därför jag gör det.

TJUGO

» Jag tycker inte om roliga grejer så värst mycket « vart man är. Vi har fått ungefär liknande respons överallt. Det har egentligen inte hänt något särskilt speciellt i någon av städerna. Det har rullat på som det ska, helt enkelt.

Hur kom ni på att ni skulle åka på turné tillsammans? Är ni kompisar sen förut?

Ah, vi har känt varandra ganska länge.

Sedan parlamentet-tiden, tror jag. Sen gillar vi båda samma producent och hon ville producera oss båda. Vi tyckte också att det vore fördjävligt att åka ut ensamma en gång till. Så på så sätt bestämde vi oss för att åka tillsammans. Vi behandlar ju även samma ämnen när vi står på scen.

Det gör att vi drar samma sorts publik, med liknande humor.

Men du och Soran gör ingenting tillsammans, eller hur?

Nä, vi kör en timme var med paus emellan. Så egentligen kan man säga att det är två soloturnéer som slagits ihop.

tror man snabbt blir förargad då. Mitt tips är att inte tänka på varken bra eller dåliga recensioner.

Läser du inga recensioner alls?

Jo, det gör jag. Men det är inte så att jag letar upp dem själv. Men nu när vi åker tillbaka till samma städer så slipper vi ju det där. Det har inte skrivits så många recensioner det senaste året faktiskt.

Jag har en bild av att livet på en turnébuss är väldigt kul. Vad tycker du?

Vi har faktiskt ingen turnébuss. Det blir hyrbil och flyg. Jag vet inte om jag tycker det är så kul i en turnébuss, egentligen. Jag har gjort det en gång förut med en turné som hette Big Comedy. Då åkte vi buss några kvällar och sov i den ett par gånger.

Men jag bor nog hellre på hotell, det är så mycket bekvämare.

Går ni till de lokala vattenhålen eter showerna?

Oftast blir vi kvar, eller så åker vi till en stad som ligger nära och övernattar där.

Det beror lite på hur rutten är upplagd. Men efter de flesta shower så går vi ut i den stad vi har showat i och tar ett järn. Vi är ganska

Hur är det att dra skämt på ett annat språk?

Jag känner mig väldig t säker på språket, men det är ju lite skillnad. Det är mycket svårare att improvisera på engelska. Att veta referenser och dylikt om olika städer och folk är också jättesvårt. Där är skillnaden ganska stor om man jämför med Sverige. Är det något särskilt som går hem utomlands?

Nä. Man försöker mer undvika grejer.

I Sverige har jag skämtat mycket om när jag var i Amsterdam och rökte på. I Sverige är det liksom tabu. Jag skulle aldrig göra den grejen i London. Där röker alla komiker på och det blir inte lika intressant då. Man får tänka ett extra varv på saker som kan provocera, men annars är det ingen större skillnad.

Vem är den roligaste du vet?

Jag vet faktiskt inte, jag har ganska svårt att svara på det. Jag kollar inte så mycket på humor om jag ska vara helt ärlig.

NUMMER 5

//

2014

MAGNUS BETNÉR

Ingen favoritkomedi genom tiderna heller?

Nä. Alltså, jag tycker inte om roliga grejer så värst mycket. Det är väldigt sällan jag väljer komedi.

Haha! Vad väljer du istället då?

Just nu är det mest serier. Det är olika dramaserier och sådant som snurrar hemma. Nu har jag liksom sett alla serier som är asbra, så det är lite svårt att hitta något nytt. Jag är däremot taggat på nästa säsong av massa program.

Säsong två av True Detective, blir väl nästa stora grej. Då kommer jag sitta bänkad. Jag vet att varken Matthew McConaughey eller Woody Harrelson kommer medverka, men det är jag inte så orolig över.

Varför hatar alla på Flashback dig? Brukar du vara inne och läsa?

Jag har inte varit inne på Flashback på flera år. Men det är väl alla politiskt inkorrekta som hänger där, en högborg för SD-sympatisörer. Så varför de hatar mig beror väl på att jag inte tycker likadant som dem.

Vad tycker du är sämst med Sverige just nu?

Det som har gjort att SD fick 13% i riksdagsvalet. Det är omöjligt att inte se den växande rasismen, framförallt riktad mot Romer, i vårt samhälle. Man kan läsa om det i tidningarna varje dag. Någon stackars tiggare blir jämt utsatt för vidriga saker, och det är SD och Avpixlat som gjort att det blivit så. De har lyckats vrida och vända på debatten på ett sjukt sätt. Att till exempel tiggeri kan vara en valfråga i Sverige är riktigt bisarrt. Så att rasism finns, och att den riktas mot de allra sva-

A

Magnus Betnér Foto: Cathrine Edvall

Magnus Betnérs och Soran Ismails show , En skam för Sverige, går upp på Louis De Geer i Norrköping den 30:e november. I Linköping visas den på Konsert & Kongress den 9:e december.

Biljetter finns på ticnet.se.

gaste människorna i samhället, är det största problemet med Sverige. Det känns hopplöst men det är bara att kämpa på!

Tror du att Anti-SD-Partiet skulle ta sig in riksdagen? Ett parti som enbart säger tvärtemot SD, alltså.

Nä, det finns ju redan sju Anti-SD-Partier.

Jag tror inte att det behövs ett till.

Du fyllde 40 i år. Hur känns det?

Det är ungefär som att fylla 20 eller 30.

Ingen större skillnad, tycker jag. Jag tänker inte på det så ofta.

Hur länge vill du hålla på med stand-up?

Du börjar ju ändå bli en veteran, om man får säga så.

Stand-up är det enda jag vill hålla på med.

Jag lär inte lägga av med det på ett bra tag.

Men man får försöka hitta nya utmaningar hela tiden, det är bland annat därför jag jobbar utomlands. Jag gör egentligen bara TV och radio för att finansiellt ha råd med att göra mina shower och turnéer Vad gjorde du innan din humorkarriär?

Jag gick på Idrottshögskolan ett och ett halvt år och lärarhögskolan ett och ett halvt år. Sen läste jag lite annat smått och gått på Stockholms Universitet. Efter det kom jag på att jag ville hålla på med stand-up istället.

A

När skrattade och grät du senast?

På min 40-års fest hade jag väldigt kul.

Då blev det mycket garv, trots att inga andra komiker var bjudna.

När jag lämnar min dotter till hennes mamma brukar jag gråta.

Hon är hos mig varannan vecka, så om vi har gjort något extra kul och haft det bra ihop brukar det vara jobbigt att lämna bort henne.

Eftersom tidningen har miljötema måste jag fråga: Källsorterar du?

Ja.

EXEMPELARTIKEL

2014

\\

NUMMER 5

Cozy Autumn The days are getting colder and the nights longer.

Sweden will soon be a dark and cold place for months to come. But that does not have to be a bad thing, there are numerous things you can do to brighten up your autumn nights!

Do not forget to put your raincoat and wellies on at that rainy day of November. After that, go outside to your bike. Make sure it has got lights both in the front and the back. Then make your way to the cinema! This autumn you are obligated to leave your pad, grab a friend, some popcorn and watch a movie. Lots of movies have premiere this fall. Here is a list of recommended movies that will warm up your chilly evenings:

EXEMPEL

The Hunger Games: Mockingjay Part 1 (19 Nov) The Good Lie (21 Nov) Girlhood (28 Nov) The Riot Club (28 Nov) The Hobbit: The Battle of the Five Armies (5 Dec) Exodus: Gods and Kings (25 Dec)

A simple way to brighten up autumn is to light a candle. Here is a tutorial of how to make your own oil lamp

Lam p

oil

Text: Hanna Lindkvist PhWWWoto: Sofie Hellgren Illustration: Cecilia Kornehed

Want to fulfill your dreams together with bright people?

Join us.

We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Linköping who drive evolution and deliver world class customer experience.

Every day.

If that’s you – join us.

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

KLI-MAT

2014

\\

NUMMER 5

Har du ännu inte bekantat dig med ingrediensen kli i mat? Då är det dags nu. Bjud över vännerna och dra på stort till söndagsbrunchen med hembakade frallor.

Gör såhär:

TJUGOFYRA

Värm mjölken till fingervarmt, 37°C i en kastrull eller i mikron 1-2 min Smula jästen i mjölken och rör om tills den löst sig Tillsätt olja, salt, vetekli och nästan allt vetemjöl Arbeta degen smidig och låt sedan degen jäsa övertäckt i 40 minuter Sätt ugnen på 250°C Knåda degen med det resterande mjölet och dela upp degen i tolv bitar Rulla till släta bullar och lägg dem på en bakplåtsklädd plåt för att jäsa ytterligare 20 minuter Pensla bullarna med ägg och strö på sesamfrö Grädda frallorna mitt i ugnen 10 minuter

Tolv frallor Text: Josefine Norlin Foto: Sofie Hellgren

2 dl vetekli 2 ½ dl mjölk ½ paket jäst 1 msk olja 1 tsk salt 4 dl vetemjöl 1 ägg ½ dl sesamfrö

Text: Josefine Norlin Foto: Sofie Hellgren

S E G I R E V S T N E D U T BÄSTA S R I L B G N A M ABONNE E R T T Ä B ÄNNU

!

B G 5 L L I T I V – NU HÖJER

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal – Fria SMS & MMS – 5 GB surf Skaffa på comviq.se/student

195 KR MÅN ORD. PRIS 245 KR MÅN

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

BLI SMART PÅ KLIMAT Text: Josefine Norlin

Illustration: Cecilia Kornhed

Är det möjligt att leva klimatsmart på studentbudget?

Ja, alla kan göra något. Att vara klimatsmart kan många gånger spara dig pengar. Värna om jordens resurser genom att ta del av våra tips.

Vad kostar det egentligen?

Arla Ko® Bregott® Standardmjölk

Ägg, frigående

Vetemjöl

Feta

1 liter

300 g

6 st

2 kg

150 g

Ej ekologisk

9,95:-

22,95:-

16,95:-

14,95:-

29,95:-

Ekologisk

11,95:-

29,95:-

24,95:-

24,95:-

34,95:-

Prisskillnad

2:-

7:-

8:-

10:-

5:-

NUMMER 5

//

2014

BLI SMART PÅ KLIMAT

Ha råd med

5kr/kopp

90%. I Sverige använder vi ca 752 miljoner bärkassar per år. Detta motsvarar att alla svenskar använder ca 85 påsar varje år. > Mellanmål - ta ett ekoäpple > För att producera ett kilo bomullstyg krävs i genomsnitt 10 000 liter vatten. Odling av bomull är mycket vatten- och kemikaliekrävande. För att tillverka en t-shirt krävs ca 7 000 liter vatten. Varje år köper vi i Sverige 12,5 kilo kläder och hemtextilier per person. Av dessa 12,5 kilo hamnar åtta kilo i soporna. > För att producera ett kilo ägg går det åt foder från i genomsnitt 4,5 kvadratmeter åkermark, det är en tredjedel av vad som behövs för att producera ett kilo griskött. > Risodling innebär en stor miljöbelastning i vattenförbrukning och långa transporter. Det är bättre att använda ekologiskt ris än konventionellt, men ur klimatsynpunkt bör man byta ut riset helt mot till exempel bulgur eller matvete. > Varje person slänger cirka 70 kilo matrester per år, varav 20 % i onödan. Tänk på att inte köpa för mycket mat och att förvara maten väl. Lukta och smaka på maten innan du slänger den istället för att bara titta på bäst-före-datum. Både du och klimatet sparar!

TJUGONIO

> Baljan säljer rättvisemärkt kaffe. Över 10 000 koppar i veckan! > Skippa bussen - ta cykeln! > Det finns ca en miljard cyklar i världen, ungefär dubbelt så många som motorfordon. Mellan 2012 och 2013 noterade Sifo att hela 18 procent av svenskarna vintercyklar numera minst en dag i veckan. Måste du åka buss? 67% av alla östgötatrafikens fordon körs idag med förnyelsebara drivmedel. Att köra på biogas innebär att man minskar de klimatpåverkande utsläppen med 90%. Målet är att juni 2016 ska 100% köras på förnyelsebara drivmedel. > Köp begagnad studentlitteratur av tidigare studenter - både du och skogen sparar! > Det går åt 64% mindre energi att göra papper från återvunnet papper än råmaterial. Om alla tidningar återvanns skulle 250 000 000 träd sparas varje år > Ny inredning? Istället för att åka till IKEA, kolla second hand-utbudet på LiUs anslagstavla. > Panta dina burkar - en aluminiumburk sparar lika mycket som 3h tv. > Ta med en egen tygkasse när du handlar! > På Irland har det införts en skatt på plastpåsar vilket gör att de kostar 1 krona mer än tidigare, på några år ledde detta till användningen av plastpåsar sjunkit med

KÖP

20% mer

Byt bärkassen mot en

tygpåse

begagnat

752 miljoner

4kr/kopp

Bärkassar per år Bä

85 per år

Spara

64%

KAFFE! Campus

Affären

Inga utsläpp!

Köpa mindre är bra för både

miljön & plånboken

70 kg

Biogas minskar utsläppen med 90%

3h

Ta med din Take awaykopp till skolan!

> 5kr per kopp x 10 st i veckan x 40 veckor = 2000kr > 4kr per medhavd kopp x 10 i veckan x 40 veckor = 1600kr > Både du och klimatet gillar att du sparar 400kr om året!

Per person och år

matrester & mat/ år

12kg

8kg

12kg kläder och textilier köps och 8kg slängs

20%

slängs i onödan

FRÅGA CAMPUS

2014

\\

NUMMER 5

Det är ingen hemlighet att vi på LiU är fantastiska cyklister, och därav redan agerar klimatsmart. Men vad är nästa steg? LiTHanian har frågat personer på campus vad de gör som är klimatsmart.

TRETTIO

Vad är gröna påsen? Det är en komposttjänst som gör dina matrester till biogas och biobränsle. Östgötatrafikens bussar körs bland annat på biobränsle utvunnet från matrester.

Lovisa Frost, M

– Jag använder källsorteringskärlen som finns utplacerade i korridorerna.

Johan Axelsson, TBI

– Jag använder mig av den gröna påsen.

Liza Bergkvist, IFM – Jag är vegetarian!

Linnea Andersson, TBI

– Jag brukar försöka köpa ekologiskt. Speciellt mjölk, mjöl och frukt. Prisskillnaden på de varorna handlar inte om många kronor, så det tycker jag att jag har råd med.

an

rm Enkla fi

100% abatt

tr studen

Designstuderande med frilansuppdrag?

Få stil på ditt företagande.

Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla firman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och firmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna.

Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 5 2014 Av och med: Carl, Olof, Malte och Nils inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare,

Civilisationens livscykel – expansion, storhet och ofrånkomligt förfall – är en naturlig del av denna värld och dystopen inom mig börjar ana de tydliga tecknen på det oundvikliga, västvärldens slut. Ett tydligt mönster i skiftet av världsvälden är en gradvis geografisk förflyttning; med start i Mesopotamien har imperier sedan lämnat plats åt andra i västlig riktning. Efter Mesopotamien kom Grekland, därefter Rom, Frankrike, England.

Efter ett transatlantiskt skifte har Amerika länge varit världens schablon, men indikationer finns att brännpunkten nu ännu en gång kommer skifta och färdas över ytterligare ett världshav.

Något som är beklagansvärt är hur det annalkande maktskiftet på många sätt har gått världen förbi, såväl bland individer som i företagsvärlden.

Måhända kan det till stor grad skyllas på det olycksaliga faktum som är Generation Y:s tilltagande naivitet, inkompetens och enfald. Det är sannerligen en dyster framtid som går oss till mötes. Det finns dock ett ljus i mörkret – specifikt för de som är kapabla att kommunicera på ryska – då Vladimir Putin visar alla tendenser på att trotsa ett imperiums inneboende förbannelse av fördärv.

Följande nummer har av outgrundliga anledningar tagit en något dyster karaktär; något jag ber om ursäkt för. Det kan möjligtvis vara redaktionens reaktion till världens tilltagande besatthet vid och alternerande uppkastning av skrämselpropaganda och meningslösa trivialiteter med titlar innehållande “du kommer aldrig tro vad som hände sen” eller “vad som hände sen fick min haka att gå i golvet”. Är det möjligen så att mognad och den gradvis ökande cynism som hör därtill gör sig påmind? Eller är det så att höstmörkrets infall helt enkelt tar ut sin rätt? Vilket fallet än är, har drömmar om svunna tider och mörka nutidsanalyser fått stå i centrum i denna utgåva.

För att avsluta i en något mer positiv ton har redaktionen genomgått smärre omstruktureringar och det är numera undertecknad som axlar rollen som chefredaktör. Som en av mina första punkter på agendan vill jag tacka Carl för hans insatser under det gångna året; oklanderligt har du styrt skeppet Inancial Times genom förrädiska farvatten.

Högst aktningsfullt, Malte Rosenhane-Wolff

Det är bara käbbel

Tomma lador och ryska hjärnspöken, drömmar om svunna hästsvansar och obrutna löften. Den politiska hösten har varit tung i vårt Sverige, och värre lär det bli. Genom att fokusera på retoriskt dravel, marknadsföringsknep och irrelevant rekvisita har Sverige genomlidit ett val där politiker effektivt fallit på eget grepp. Likt ett skrynklat papper kan ett skadat förtroende aldrig igen bli perfekt, och år 2014 är det synnerligen misstro som står på agendan.

I dagens Sverige handlar det inte längre om vem som får uttala sig. Möjligheten för gemene man att uttrycka sig på en global skala har aldrig varit större. Nu handlar det istället om vem som blir hörd, vem som sticker ut i den strida åsiktsströmmen. För att höras gäller det att bryta mönstret, att vara provokativ, ett tydligt koncept i såväl politikers som journalismens fraseringar där orden kris och katastrof blivit vardagsmat. I jakten på strålkastarens ljus, dwe berömda femton minuterna, skys inga medel. Thomas J Watson menade att problemet med förtroende är att det är så svårt att bygga upp, men ack så enkelt att förgöra. Kanske är detta anledningen till att

den politiska debatten nu handlar om att rasera oppositionen, snarare än att propagera en egen ståndpunkt. Baserat i detta är det svårt att känna tilltro till dagens politiker. Missförstå oss rätt, problemet är inte att politiker i dagens Sverige är mer eller mindre kompetenta än sina föregångare, utan att medelsvensson utvecklats till soffsittande besserwissrar.

Information har aldrig varit mer lättillgängligt än idag, och detta överflöd av information har fått oväntade konsekvenser. Aldrig har behovet av källkritiskt tänkande varit så stort och aldrig har det varit så långt från människors sinne. En allmän förvirring råder kring information och kunskap, två begrepp som alltför ofta likställs. Att dra en ekvivalens mellan dessa begrepp devalverar effektivt de skolades position, och möjliggör för professionella käbblare att sprida sina outbildade och illa underbyggda inlägg i samhällsdebatten.

Som Albert Einstein uttryckte det: “de godtrognas förtroende är lögnarens främsta resurs”.

Stefan Löfven hade rätt, allt är bara ett djävla käbbel.

Höst på I eller hur man skaffar ovänner och blir hatad av alla man känner Ännu en termin på I lider mot sitt slut. Löfven byter färg och väntas snart gå mot det oundvikliga slut som hösten för med, fall. Åter står vintern inför dörren och åter väntar vi den kala hjässa vi kommit att känna och älska de senaste åren. En gång stridshingst, alltid stridshingst. En nation i moraliskt, ekonomiskt, försvarsmässigt och, som du hörde först i Inancial, monarkiskt förfall, har en tendens att vända sig till en stark ledare.

Som en fågel fenix reser han sig ur askan för att tillsammans med vår Konung bilda en allians av patriarkal, rojalistisk och kapitalistisk makt.

Allt är bra igen, allt är som det ska. Ettorna misslyckas med linjär algebran, tvåorna klarar inte av mekaniken, treorna våndas över reglertekniken, fyrorna söker efter den omtalade I-flörten, femmorna jagar desperat efter exjobb - några ryktas till och med leta på LINK-dagarna - och Inancial Times släpper det efterlängtade höstnumret. De ambitiösa treorna letar efter en väl sammansatt IFP-grupp, de mindre ambitiösa fyrorna letar efter en IFP-grupp, vilken som helst, och de allra minst ambitiösa femmorna fyller i en sen kursanmälan till Integrerad Företagsplanering.

Till höstmötet prognostiseras en sedvanlig ökning av antalet sektionsutskott och föreningar om ca

15%. En av kombatanterna om I-arnas, till synes outtömliga, engagemang för sektionspolitik, byråkrati och icke-frågor är det av Inanical Times föreslagna Utskottet För Omplacering Av De Icke Önskvärda, UFO ADIÖ. Utskottet ämnar utsöka och omplacera de “I-are” som kan antas göra sig bättre inom ramen för andra sektioner. Sådana för Sektionen främmande element riskerar utgöra en värdeförminskande faktor för det samlade I-nätverket och negativt påverka de, för Sektionens välstånd ack så viktiga, nyckeltalen konsult per alumn, andel bosatta i Monaco samt medellön justerat för lokal champagnekostnad.

För att frigöra kapital för denna strategiskt essentiella operation föreslås en rationalisering av samtliga föreningar som sysslar med främjande av “kultur”, “samverkan” och “mjuka värden”.

Under samlingsnamnet Propagandaministeriet är tanken att Iqual, IQ, Integrera, Iris samt PUBis skall slås samman och gemensamt arbeta för att stärka den interna och den externa bilden av I-aren som en framgångsrik individ, väl förankrad i den konservativa idétraditionen samt med obligatoriska konsultambitioner*. *Med konsult avses managementkonsult på Mackan, BCG eller Bain. Avarter såsom IT-konsult räknas inte.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Nostalgiska drömmar om en svunnen tid Höstens sista solstrålar skiner på mig som om jag vore en av de utvalda, det kanske var ett bra drag att släppa in Jehovas för en kaffe förra veckan, tänker jag. Skjortan i egyptisk bomull smeker huden och merinoull-tröjan värmer. Höstvinden kyler friskt kinderna. Pappret till den senaste Financial Times prasslar likt det omslagspapper med tomtar jag brukade få som barn. Ah, den ljuva barndomen. Minnen om en svunnen tid sveper snabbt förbi där jag sitter på en parkbänk gjord av oljad ek och svartmålade gjutjärnsdetaljer. En osedvanligt väl tillverkad parkbänk, om jag får säga det själv. För en stund glöms rubriker om aktier och Italienska finanspolitikers inkompetens och jag börjar kontemplera över vad som varit, snarare än vad som är och komma skall.

Jag minns när man klev in i A1, självklart några minuter innan föreläsningen började så att man hann ta fram penna och anteckningsblock.

Kunskapstörsten bland studenterna fann inga gränser. Professorn hälsades artigt med ett unisont “god morgon professorn”. Pennorna gled fram över pappret och vartenda ord professorn predikade antecknades flitigt. Tystnaden var påtaglig, förutom pennornas dans och professorns stämma hördes intet. Jo, möjligtvis viskade bänkgrannarna något till varandra. De avrättades snabbt av den samlade skarans tysta, men ack så skarpa blickar.

Ordning och reda, kunskapen i främsta rummet.

Telefoner och dylika elektronik befann sig som sig

bör i fickan på de nystrukna chinosbyxorna. Än var det inte rast.

Ett gyllene löv virvlar förbi. Ett leende sprider sig över det frusna ansiktet.

De yngre studenterna förstod de sociala hierarkierna och vältaligheten visste inga gränser. Ett signum för Industriell ekonomi.

Rådande kutym var att inte beblanda sig med övriga sektioner, risken för att sprida dåtidens ebola – okunskap – var stor, och rädslan större.

Leveransen av kvalitet, vare sig det gällde i vardagen, aktiemarknaden eller skolan var påtaglig.

McKinseys “up or out”-filosofi tillämpades flitigt.

Endast de allra bästa kunde bli sektionsaktiva och utvalda till de fåtaliga utskotten. När eliten frotterade på de beryktade tillställningarna för sektionsaktiva skålades det i champagne från de fina champagnehusen och efterrätten sköljdes ned av den finaste punschen. Sällan blev någon överförfriskad, att tappa både balans och värdighet kunde resultera i en kollektivistisk pennalism som skulle gjort Lundsbergs styrelse gröna av avund.

Dagen efter inmundigades svart kaffe i Baljan för att lindra “champagne-frossan” från kvällen innan – betalningen bestod av fyra riksdaler, varken mer eller mindre. I Baljans lokaler hördes samtal om politik, amerikanska konsultfirmor och ibland även en analys av en dokumentär någon sett på SVT. I hörnen satt försiktiga Y-are och riktade beundrande blickar mot I-arna, på samma sätt

Macallan 1962, ditt ljus i höstmörkret.

I-arna såg på en avbildning av profeten Michael E. Porter.

Höger ben korsas över det vänstra och lädret på dina nyinköpta Loakes 1880 blänker inbjudande i höstsolen. Tankar om dåtidens välklädda lejonhannar och lejoninnor görs sig påminda.

På Industriell ekonomi kunde studenterna även stoltsera med ett oklanderligt mode, vare sig du var ledare för flocken eller vilsen lejonunge. Kragen, ja, den bars med stolthet. Både till skolan och i vardagen. Inte sällan skymtades en I-are med luftig skjorta av sportmodell i Campushallens lokaler. Keps var otänkbart, möjligtvis i samband med golfrundan, men aldrig annars. Jaktmarkerna var fyllda av vackra praktexemplar från I och de insmugna bedragarna från ekonomprogrammet avslöjades enkelt med ett kort samtal. Vackra att beskåda men helt utan substans eller själ.

Fokusera. Att dagdrömma skapar knappast värde och bidrar inte till Sveriges BNP. Tidningen viks ihop fint och placeras under armen. Koppen med kaffe från Brasilien är slut sedan länge och slängs i närmaste papperskorg. Med stadiga och raska steg vandrar jag hemåt. Plötsligt hugger det till i hjärtat.

Smärtan är påtaglig och jag tappar fattningen för ett ögonblick. En hjärtattack? Nej, verkligheten slår till.

Jag vaknar upp kallsvettig från min dröm och inser att vardagen är mörk, höstens löv är svarta och himlen grå. Snart börjar skolan. Väl i skolan bänkar jag mig med spänd förväntan. Dagens studenter sitter med mobilerna framme under föreläsningen och skickar sms och “snap-chats” till varandra.

Ljudvolymen är påtaglig och respekten för professorn minimal som bäst. Av pennornas dans märks inget. Bänkgrannarna pratar entusiastiskt om senaste avsnittet av Paradise Hotel, endast överröstade av min inre suck. Tjugo minuter sen dyker en student upp, sätter sig högljutt ned och börjar omgående att ställa frågor om föreläsningens första tjugo minuter. Förutom min egen blick sker inga repressalier. Det förkastliga beteendet accepteras. Jag borde inte vara förvånad.

Ute i korridorerna rör sig en armé av Conversezombies med sportkepsarna bak och fram, som för att skydda nacken mot den farliga inomhussolen, eller vad idioterna fått för sig. På toaletterna ligger papper i drivor, smuts överallt. Likheten med ett krigshärjat område är slående. Förbi går ett gäng Y-are med långt blont hårsvall förbi och deras klackar fyller korridoren med ett distinkt ljud.

Världen är ur led, inget som sig bör. Är världens och I-sektionens förfall i antågande? Nej, det har redan börjat.

myheterna Nya Myheter med massa mustiga magnifika moderniteter. Maskinare mästrar manuskriptet med minnesvärt manér. Myheterna, maskinarnas ”magiska” multimediala medvetenhet.

Den maskinröda ovven. I Linköping sjunger vi maskinare om vår fina röda färg. Men på Chalmers blev det något fel i kommunikationen och arkitekterna har fått den röda ovven. Maskinarna i Götet bär istället databrun ovve. Vår färg är brun – vår färg är fin?

På KTH bärs något som kallas b-frack och sektionen har inte ens en färg, bara sitt märke – men de har ju åtminstone ett rött M. Karlstads färg benämns som aprikosorange, fyndigt. Det skulle DPUarna ha älskat. I Luleå har man nästan rätt färg, med ovvar i vinrött. Men Lunds Tekniska Högskola, Blekinges Tekniska Högskola, och Högskolan i Halmstad kan man lita på, de är lika röda och fina som vi själva!

Flera EMMare har skådats i Valla- och Rydsskogen. EMMarna som för tillfället bor i enkla tält i skogen påpekar att de klarat sig fint än så länge, eftersom två som bor i närheten erbjuder laddning av mobiler vid behov. ”Allt detta sker i klimatveckoanda!” är motivationen till det kyliga campinginitiativet. Vid utfrågning av hur de lagar sin mat pekar de på ett spritkök. Var de får råvarorna ifrån vill de inte svara på men de berättar glatt att maten är både ekologisk och vegetarisk! År 2004 fastställdes DPU som det snyggaste programmet på TekFak och därmed LiU. Sedan dess har det varit varje LiU-students högsta dröm att landa en DPUare. För att hylla 10-årsjubileet som snyggast av alla bjuder vi därför på våra bästa tips för att haffa en krispig DPUare.

Till att börja med bör man inte lägga för mycket tid på ettor, DPU-ettor har oftast fullt upp med att lära sig rita korrekt trepunktsperspektiv. Tvåor och treor är oftast dtf och repliken ”jag vill smeta in dig i grön färg och smiska dig som en olydig avokado” fungerar varje gång, 60 % av gångerna.

Fyror och femmor är en riktig raritet då många försvinner iväg utomlands och på ex-jobb.

Om du ändå lyckas få kontakt med en bör samtal om matematik undvikas då de flesta knappt sett en derivata på minst två år och lätt skräms av ämnet.

Nya i Informationsutskottet

Laxpasta

Laxpasta som den alltid bör smaka. Krämig och smakrik, och den passar perfekt både för plånboken och i matlådan!

Ingredienser 300 g pasta, gärna tagliatelle 400 g laxfilé 2 dl crème fraiche 2 msk smör 1 msk flytande honung 1 msk hackad färsk persilja 1 msk hackad färsk timjan 1 st vitlöksklyfta, kan hoppa över om en bryr sig om omgivningens välmående rivet skal och pressad saft av ½ st citron peppar salt Så gör du: Koka pastan enligt beskrivning på förpackningen.

Blanda samman crème fraiche, honung, örter, vitlök samt skal och saft av citron i en kastrull.

Under tiden som det får koka upp, skär laxen i bitar och bryn den i smör i en stekpanna på hög värme. Viktigt att laxen bara får en brynt yta, inte att den blir färdiglagad. När blandningen med crème fraiche kokat upp, smaka av med salt och peppar.

Lägg till sist i laxen och låt koka någon minut. Servera med pastan och njut!

Numrets recept kommer från styrets sekreterare: Nikodemus Rudolfsson

Tävling Bao-Shin Quach DPU3B Post: Layoutansvarig Skapar grafik till bla. posters och Myheterna.

Skribenter: DPU-rutan Johan Schröder Övrig text Hanna Johansson Layout Bao-Shin Quach

Felix Andersson DPU1A Post: Layoutare Hjälper layoutansvarige med sitt jobb.

Johan Schröder DPU3B Post: Videoansvarig Filmar och hjälper till vid framtagande av videomaterial.

Filip Renström DPU1B Post: Fotograf Tar och redigerar bilder på M-relaterade aktiviteter och klassfoton till M-katalogen.

Vill du bidra till Myheterna? Skicka din idé, ett recept eller en färdig artikel till infu@embassaden.liu.se.

Begränsningar: artikel: 200 ord, recept: 150 ord.

När kommer den första snön?

Skicka in din bästa gissning med en rolig motivering till när du tror att den första snön faller över corson - eller varför den redan gjort det...

Om du har tur blir ditt svar publicerat i nästa nummer, och så vinner du ett fint M-pris!

Skicka till infu@embassaden. liu.se, senast den 24/11!

My nam ei

s bond, p olar bon d.

TBilagan

#5 HT 2014

Ledare Hösten. Vi känner igen den på dess kalla vindar, regniga väder och alla färgskillnader i naturen. Löven och bladen ändrar färger och ekot från sommarens gröna charm presenteras i ett trollbindande spektrum av orangea nyanser.

Vi i reduktionen har studerat löven närmare och vi har kommit fram till nya otroliga resultat. Många tror att färgförändringarna i löven beror på att klorofyllet försvinner och att gula och röda pigment tar över. Rappakalja säger vi i reduktionen. Reduktionen kan som första häststyrda nyhetsmagasin avslöja att färgomslaget från grönt till rött beror på kommunistiska krafter som vill sprida sitt kommunistbudskap. ”Vissa löv blir ju gula” tänker du kanske nu, men vet du vad mer som är gula?

Just det ja, kineser. Som alla vet är ju kineser kommunister. Och vad skriker inte socialism mer än att det heter ’löven’?

De kommunistiska krafterna har återigen haft sitt finger med i spelet och döpt de klorofyllfyllda attributen efter socialistledaren.

I nästa nummer av TBI-lagan: Varför finns det olika färg på paprika? De kommunistiska krafterna slår till igen.

Intervju Reduktionens egna ofrivilliga modell som är mycket insatt i mustaschbranchen talade ut: -Den tyska 1940-tals stilen har blivit himmlerskt populär.

Jag ska inte Goebbla för mycket, detta är jue endast speerkulationer.

Men göringe dumt så att du missar denna spännande mustaschkamp!

Reduktionen planerar kickoff

Movember är här!

Månaden är här där män och äldre kvinnor världen över tävlar i hårväxt på överläppen. Reduktionen har åtagit sig att blicka djupare in i mustasch fenomenets luddiga värld. Generaler, musiker, hipsters, Charlie Chaplin, Lasse Åberg och Tom Selleck. Alla dessa auktoritativa personer har en moustaschterpiece.

Tom Selleck tillsammans med sin mustasch har blivit en symbol för manlighet och kvinnans lust. Hans kysskudde sägs även ha fått en egen entitet, ett väsen i symbios med bäraren.

Så vi i Reduktionen vill uppmana alla att börja odla sina snorbromasare och till alla er kvinnor och pojkar som inte kan få mustasch, stödj era närmaste i deras förtvivlan då maten hamnar i mustachen.