LiTHanian #5 2018

Veganska recept December 2018

|

Jul N o5

|

Grรถna sektioner LinTeks kรฅrtidning

MED KOLL FRÅN TALL TILL TANK Jenny Olsson är nationalekonom.

Hon har jobbat på Preem sedan 2001 och som Biofuel Trader i tre år.

Per Johansson har studerat på Handels och Chalmers. Han har jobbat fyra år på Preem och snart i ett år som Biofuel Trader.

Vill du också vara med och leda om­ vandlingen till ett hållbart samhälle?

Läs mer på preem.se/karriar.

Jenny Olsson och Per Johansson jobbar som biofuel traders. De köper och säljer förnybara råvaror och bränslen. De säkerställer också spårbarheten och ser till att klimatavtrycket blir så litet som möjligt – från tall till tank.

Jenny och Per har stora möjligheter att vara med och påverka, när Sveriges största drivmedelsbolag leder omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

En biofuel trader behöver ha koll på läget. Jenny och Per bevakar både den vegetabiliska och fossila oljemarkna­ den, de behöver vara uppdaterade på alla lagar och regler, ha koll på skatter, tullar, politik och teknik.

– Vårt uppdrag är att köpa det som ger mest reduktion av växthusgasut­ släpp för pengarna. Vi utvärderar råva­ ror och komponenter utifrån en teknisk, etisk och ekonomisk aspekt, alltid med hållbarhet i fokus, berättar Per. – Vid handel med förnybara råvaror och bränslen är spårbarheten, som visar att hållbarhetskriterierna följs, viktigt. Hela produktionskedjan ska kunna härledas, säger Jenny.

En av Preems styrkor är att företaget arbetar med hela kedjan och har stora möjligheter att påverka.

Vilka är utmaningarna i ert jobb?

– Vi vill handla här och nu, men mark­ naden med bra råvaror är begränsad.

Det är en utmaning som hela branschen står inför, säger Jenny.

Förnybara råvaror behöver dessutom en annan hantering än fossil olja. Jenny och Per nämner att det pågår många spännande utvecklingsprojekt just nu.

De nya råvarorna finns i skogen, på fälten, i gödsel, i animaliskt fett, i alger och till och med i sopor. Men det hand­ lar ofta om små, spridda volymer och en ganska lång väg innan en ny råvara kan bli ett färdigt bränsle.

– Vi är med och skapar mycket nytt.

Vi kan trigga igång affärsutveckling och vi jobbar tätt ihop med process­ ingenjörer och produktionsplanerare på raffinaderierna, säger Per. Vad är det roligaste med ert jobb?

– Vi får ständigt lösa problem och tänka utanför ramarna, börjar Per. – Vi har en ambitiös vision på Preem: Vi vill leda omvandlingen mot ett håll­ bart samhälle. Den ger oss både utma­ ningar och större handlingsutrymme, fortsätter Jenny.

– Det är roligt att både kunna förbätt­ ra på kort och lång sikt, avrundar Per.

Chefredaktören har ordet Ibland kan jag inse att jag alldeles för sällan tar ett steg tillbaka för att fundera över hur min livssituation ser ut. Vad är det egentligen som händer? Det är så lätt att hela tiden vara igång. “Det rullar på” är ett svar jag ofta drar när godtycklig person frågar mig hur läget är.

Mycket ska hinnas med. Engagemang och studier ska gå ihop med fester och livsnödvändigheter som mat och sömn. Skoltröttheten dämpas med Baljankaffe utspätt med mjölk, rastlösheten med att stint stirra ned i mobilskärmen och när cykeln till trotjänare går sönder är det som att hela världen går under.

Jag kokar pasta för tionde dagen i rad och livet kokas ned i ett omöjligt venndiagram. Prio nummer ett: att vara tillgänglig. Alltid. När jag inser allt detta får det mig att reflektera över hur hållbar min vardag faktiskt är och vad jag kanske egentligen borde prioritera för att uppleva maximalt välbefinnande här, mitt i det hektiska studentlivet.

Känner du igen dig kan du förhoppningsvis finna läslust och nyttigheter i detta nummer av LiTHanian.

LiTHanian-redaktionen kan garantera dig vettig prokrastinering samt ett och ett annat hållbart tips i studentlivskaoset och den kommande julstressen. Kanske ska du stanna upp då och då och njuta av de små tingen i vardagen lite mer, stoppa undan telefonen och utöva lite mindfulness i mikrokön? Kanske ska jag unna mig lite mer tid där jag tillåter mig själv att krypa ihop till en liten boll under en filt där jag kan stänga ute alla måsten, den där ständiga tillgängligheten och bara njuta för stunden?

Cecilia Abrahamsson Chefredaktör 18/19

A

C

F

B

D

G

Vad gör du för att må bra i vardagen?

E

H

A: Cecilia Abrahamsson Chefredaktör Hittar trivsamma rutiner och försöker fokusera på stunden och inte mobilskärmen. Lyxar till det med finkaffe då och då!

B: Sara Lovisa Lagman Redaktör Prioriterar saker jag tycker om: dricka gott kaffe, träna, och klappa mjuka djur till exempel!

C: Lydia Uusitalo Webbredaktör Äter väldigt mycket choklad, läser böcker och rår om mina rara växter.

I

J

K

D: Fanny Aasheim Layoutansvarig Jag ser till att hinna träna på mornarna och kramar på favvomänniskor om dagarna.

E: Anna-Li Lindberg Fotoansvarig Försöker varva ner emellanåt, gärna med tända ljus och en gosig filt.

L

M

N

H: Sofia Johansson Skribent Tar en tur till IKEA för att äta köttbullar och köpa Marabou-choklad.

I: Viktor Lind Skribent En gång i somras åt jag ett gojibär.

Räknas det?

J: Ebba Åslin Illustratör Jag försöker fira de små segrarna.

Kom i tid på morgonen? Jättebra, kaffe till mig!

K: Therese Söder Illustratör Sova, Netflix, träna, i den prioritetsordningen.

L: Emma Kolehmainen Layout Lyxar till det ibland, t.ex med citronvatten.

M: Ebba Fälth Layout Umgås med människor som får mig att skratta och fikar ofta.

F: Disa Celén Krönikör Tar ledigt. Fikar, gamear och skrattar. N: Katarina Rosén Webbmästare En god kopp te och en bra podcast.

G: Marcus Jessen Skribent Tittar på min spontanköpta sängbordslampa. Den har dimmer.

Framsida: Illustrerad av Ebba Åslin LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar av Linköpings teknologers studentkår, LinTek.

Adress LinTek Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare Cecilia Abrahamsson

Tryckeri LTAB

Innehåll 5

Kalender

12

Hur hållbar är din kaffekonsumtion?

6 Klimatsmart

20

Veganska snacks som bot mot tentatårar

21

och hållbart

Lär dig att bli mindful

8

Sofias hörna

Oktoberfest i München - Hoben på riktigt

14

Utflykt till Filfak

16 När mörkret

smyger sig på 17 Från FoMo till JoMo

Disas krönika

Jodel

Heltidsstudier - vad är det?

18

Studentens bästa vän?

4

Tekfak forskar

24

9

10

22

Have a holly jolly hållbar jul

25 Läsarsidan 26 Horoskop 27 Sektionssidor

DECEMBER

­| 8/12 Linköping WHITE WINTER WONDERLAND ­| 8/12 Norrköping TÖMNINGSVECKAN ­| 12/12 - 15/12 Norrköping LUCIAFESTEN ­| 15/12 Linköping LUCIAKRABALLEN

JANUARI

TENTAKRAVALLEN ­| 24/1 Linköping DUNKKEN ­| 25/1 Linköping FORTES INNEDISCO ­| 26/1 Linköping VINTERKRAVALLEN ­| 26/1 Norrköping

SENASTE NYTT NYTT MEDLEMSSYSTEM

LinTek har som några insatta teknologer kanske redan vet ett nytt medlemssystem. Flerårigt medlemskap går nu att förvärva vilket också gör det möjligt att spara några hundralappar som man istället kan investera i förslagsvis kurslitteratur eller ett välfyllt kaffekort i Baljan. Medlem blir man på LinTeks hemsida www.lintek.liu.se.

BALJAN - I HÖGTEKNOLOGISK FRAMKANT!

Framtiden intog Kårallen under hösten när studenter fick chansen att chippa sig under Chip n’ beer - puben som anordnades av Baljan. Eventet gjorde succé med över 30 personer som nu blippar sin hand med ett inopererat chip istället för LiU-ID när de förvärvar en kopp kaffe i Baljan.

NY STUDENTPORTAL!

Studentportalen ska äntligen få sig ett ansiktslyft!

Den nya portalen har utvecklats av LiU-IT och testats av en grupp studenter på 10-12 personer.

Den nya portalen kommer utgöras av en sharepoint-plattform med koppling till LADOKS nya studentgränssnitt. Den nya portalen kommer lanseras i veckorna innan jul och LiTHanianredaktionen ser spänt fram emot ett trevligare och mer medgörligt gränssnitt som förhoppningsvis ska bidra till mer struktur och mindre krångel under den kommande studietiden!

R.I.P. PAYEX

PayEx som utgör betaltjänsten för utskrifter på LiU via eduPrint kommer under årsskiftet att upphöra och ersättas med en ny betalningslösning vid namn DIBS. För att säkerställa att dina älskade pengar inte försvinner för alltid rekommenderas det starkt att ditt PayEx-konto töms nu under december genom att använda upp det sista eller föra över pengarna tillbaka till din bank.

5

Klimatsmart & hållbart Text: Marcus Jessen Foto: Cecilia Abrahamsson Layout: Fanny Aasheim

MILJÖ. År 2018 är hållbarhet viktigare än någonsin tidigare. Då talas det främst om hållbara

samhällen och hållbara organisationer. LiTHanian har tagit reda på vad olika sektioner – och LinTek – gör för att vara klimatvänliga.

VAD GÖR LINTEK?

LinTek har som uppgift att arbeta med de frågor som teknologerna på LiU tycker är viktiga. Då klimatfrågorna är ytterst aktuella och värdesatta av studenterna har LinTek som uppgift att behandla dem.

Den avslutande punkten i LinTeks Åsiktsprogram är ”Hållbar utveckling” som inleds med: ”Då LiTH utbildar och utvecklar teknologer för framtiden, behöver frågor kring miljö och hållbar utveckling beaktas och finnas i fokus”. Under punkten kungörs ett ansvar från LinTeks sida att ta hänsyn till etik, miljö och hållbar utveckling inför sina medlemmar, vilket innebär ett kontinuerligt arbete med hållbarhetsfrågor och inkluderar självklart klimatet.

Klimatveckan är ett evenemang med fokus på att studenter ska möta företag som jobbar mot att minska sin klimatpåverkan, oavsett vilka branscher dessa tillhör. Grundtanken är att de gemensamma värderingarna ska skapa kontakter studenter och företag emellan och på så vis gagna båda parter.

Fredrik menar att evenemanget ska vara en ypperlig chans att lära sig om företag och deras arbete med miljö och klimat. Klimatveckan har arrangerats sedan 2009 och återkommer i år i sin tionde upplaga.

Hållbarhetsarbetet är något Fredrik själv tycker det alltid borde läggas fokus på, även om det också är mycket tidskrävande. Han förklarar att det är svårt att jobba mer kontinuerligt med dessa stora frågor och att man därför ofta tar tag i problem när de aktivt måste åtgärdas. Av denna anledning, menar han, är det viktigt att ha en klar överblick och kunna se vad som kan förbättras.

”...det är viktigt att sektionerna tar ansvar.”

Enligt Fredrik Rundberg som är Näringslivsansvarig i LinTeks kårledning pågår klimatarbetet året runt och innebär alltifrån att beställa närproducerad mat för lunchföreläsningar till att kommunicera digitalt istället för att trycka affischer. Den största satsningen vad gäller klimatfrågor är dock LinTeks årliga Klimatvecka som i år hålls mellan 9 och 14 december.

Han menar att det också är viktigt att sektionerna tar ansvar. Konceptet Gröna sektioner tycker han är fantastiskt och uppmanar flera sektioner att ta steget att bli sådana, även om arbetet inte är enkelt. Medan antalet Gröna sektioner i dagsläget är relativt litet (17 av 40 sektioner på LiU) är han glad att så pass många redan har tagit initiativet.

Vill du veta mer? Läs LinTeks Åsiktsprogram på lintek.liu.se.

6

VAD GÖR EN GRÖN SEKTION?

… OCH EN SEKTION SOM INTE ÄR GRÖN?

Teresa menar att sektionerna inte har den största påverkan på LiU:s hållbarhetsarbete men menar att ju fler GS desto bättre, då de ökar medvetenheten och bidrar till hållbar utveckling hos studenter. GS bidrar dock inte till uppfyllandet av LiU:s miljömål, skriver hon, då universitetets främsta miljöpåverkan är transporter och energiförbrukning – något som GS inte kan påverka. Av denna anledning tycker MiPstyrelsen inte att GS ska vara obligatoriskt.

Hon berättar att M-sektionen inte varit med i GS de senaste åren. Styrelsen 18/19 ser nyttan i att utveckla handlingsplaner och att byta idéer med andra sektioner men anser också att kraven för att som sektion bli diplomerad är så låga att medlemskapet i sig inte spelar någon roll. Hon förklarar vidare att det också beror på att det inte finns någon uppföljning om de tidigare målen faktiskt har uppnåtts, och att dessa är anledningarna till att M inte är en av de gröna sektionerna.

En sektion som självklart är engagerad i frågor som dessa är våra vänner på Filfak: MiP – Miljövetarprogrammet. Teresa Wåtz som är ordförande i MiP-styrelsen berättar att titeln Grön sektion (hädanefter: GS) först och främst handlar om att ha en miljöplan inom sektionen. Blir miljöplanen godkänd av LiUs miljöstrateg behåller eller får sektionen GS-diplomering. Denna diplomering gäller till det att miljöplanen uppdateras under nästa verksamhetsår. Sektionerna har sedan möten sinsemellan och med LiUs miljöstrateg samt en utvärdering i slutet av verksamhetsåret.

De tycker dock att det generellt sett bör kunna ställas högre krav på sektionerna. Detta på grund av att miljöarbete med största sannolikhet kommer vara relevant på våra framtida arbetsplatser. Kraven som GS ställer, och att studenterna får sätta upp egna hållbarhetsmål att jobba mot, är de därför positiva till.

Som exempel på vad detta kan vara nämner Teresa att sektioner kan fundera på vad för produkter de köper, att källsortera och informera studenter hur de minskar sitt koldioxidavtryck

Caroline Wännman, som är studieutvecklingssamordnare hos Maskinteknologsektionen (M) berättar att sektionen arbetar mycket med dessa frågor trots att de inte tillhör GS. Det sker bland annat genom digitalisering, vegetarisk mat på event, och källsortering. 2018 har sektionen även tillsatt en miljöansvarig vars uppgift är att säkerställa att hållbarhetsarbetet sker kontinuerligt.

Planer för att öka hållbarheten finns och kommer enligt Caroline innebära att event ordnas för att öka medvetenheten om hållbarhet hos sektionens medlemmar.

Huruvida M-sektionen kommer bli en del av GS kommer utredas av sektionens miljöansvarig, men är inget som sektionens styrelse har diskuterat. Enligt Caroline tycker styrelsen att GS bör vara frivilligt för sektionerna. Hon avslutar med att säga att de däremot anser att mer utbyten mellan sektionerna, och inspiration angående hållbarhetsarbete bör främjas.

Teresa förklarar att det inte är svårt att upprätthålla mål, eller uppdatera sin miljöplan en gång om året när man väl påbörjat arbetet. MiP-styrelsen ser gärna att fler sektioner börjar arbeta för att bli Gröna.

I dagsläget är 17 av 40 sektioner på LiU Gröna sektioner.

Inför HT 2018 var det följande sektioner: AJF Datateknologsektionen ELIN FLiNS GDK (ny!)

I-sektionen (ny!)

KogVet MatNat-sektionen MiP

Norrköpings Lärarsektion N-sektionen PULS SKA-sektionen Socionomsektionen Stimulus TBi Y-sektionen

Vad som krävs för att bli en Grön sektion kan du läsa om på student.liu.se

7

SOFIAS HÖRNA

Oktoberfest i München Hoben på riktigt Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Ebba Fälth

Vad passar bättre nu i kallare tider än att drömma sig tillbaka till Nolle-P:s glada dagar? Ett av

mina största mål med Tysklandvistelsen var att få uppleva Oktoberfest på riktigt och jämföra vårt Hoben med the real deal. För några veckor sedan (i skrivande stund) var det äntligen dags och fem glada utbytesstudenter tog ett nattåg genom halva Tyskland för att äta kringlor och dricka öl som aldrig förr.

Vi lämnade Köln fredag kväll och efter tio timmars skönhetssömn på rälsen anlände vi till München Hauptbahnhof där bekväma reseoutfits byttes ut mot våra nyinköpta Dirndls (traditionella sydtyska klänningar, den kvinnliga motsvarigheten till Lederhosen skulle man kunna säga). Efter en stående frukost på stationen följde vi efter stora flockar av Oktoberfestklädda, öldrickande människor mot det enorma området där dagen skulle spenderas.

Himlen var blå, stämningen på topp och precis som i Linköping var köandet en fest i sig! Klockan 9 öppnades grindarna och kampen om att få ett bord i något av de fjorton öltälten började. Tänk er hetsen under Black Friday i valfritt amerikanskt köpcenter så förstår ni.

Jag måste säga att kösystemet var över förväntan, vi behövde knappt vänta på varken mat, dricka eller vid toaletterna (som dessutom vaktades av barska, tyska kvinnor som med hjälp av sina visselpipor slussade runt alla i kön som parkeringsvakter – smidigt!).

Dagen flöt på utan större problem och vi varvade sång och öl med att äta orimliga mängder brända mandlar och tysk streetfood, med pauser för promenader på området och åkturer i diverse attraktioner på nöjesfältet.

För att utvärdera så var det nästan exakt som förväntat – mycket folk, skön stämning och allsång till Ein Prosit der Gemütlichkeit (med tillhörande skål) under hela dagen och kvällen! Något jag saknade var phadderierna i baren och gröna nollekepsar i folkhavet, men man kan ju inte få allt. Befinner ni er någon gång i Tyskland i september - ja, Oktoberfest firas i september, väldigt förvirrande - så rekommenderar jag verkligen en resa till München, med allt som hör till.

Prost!

Sofia Jag har knåpat ihop en lista med tips som gör din Oktoberfestupplevelse lite smidigare:

8

•

Lär dig italienska. Efter tyskar måste italienare varit den mest representerade nationaliteten och de var inte intresserade av att prata engelska. Så för att lättare kommunicera med andra Oktoberfestfirare – plugga in de vanligaste italienska fraserna.

•

Kom i tid! Var gärna där en stund innan öppning för att lyckas få plats i ett av tälten, då blir dagen mycket roligare och du hinner se hur stället faktiskt ser ut innan alla har ställt sig upp på bord och bänkar.

•

Styrketräna i förväg. Varför beställa en sejdel när man kan beställa två? Det här kräver dock extra armstyrka, se till att skippa leg day och pumpa bicepsen. Har du inget gymkort kan du alltid bära runt på lite extra kurslitteratur i skolan, då ser du dessutom smartare ut.

•

Lämna kortet hemma! Både här och i hela Tyskland är kontanter fortfarande det vanligaste betalsättet och de flesta caféer, restauranger och kiosker tar inte kort.

Jodel

Text: Viktor Lind Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Emma Kolehmainen

“Hallå har du sett toppjodeln eller? Den är helt sjuk, och har fått typ 200 upvotes på bara en timme!”. Så kan det låta på campus när en anonym person har producerat ett klockrent inlägg på appen Jodel. Men vad är egentligen Jodel? Hur funkar det? Och var det inte bättre förr?

LiTHanian utreder: påståenden för kontroversiella, när du inte behöver stå mer till svars för dem än med några nedröster eller en kort avstängning. Senast i höstas inkom ett hot mot LiU via Jodel som fick många att stanna hemma av rädsla för att det skulle vara verkligt, framfört av någon som låtit anonymiteten stiga sig åt huvudet.

Som student är det svårt att inte någon gång ha hört talas om appen Jodel. För de som mot förmodan missat vad appen handlar om kan Jodel beskrivas som ett sorts anonymt och lokalt Twitter, där man kan skriva tankar, frågor, vad som helst, till alla inom en 10 kilometers radie. Alla i närheten kan sedan reagera på inlägget genom att rösta “upp” (bra) eller “ned” (dåligt).

Appen var ursprungligen tänkt som ett forum för studenter att samlas genom, men har med tiden blivit något som alla använder, ung som gammal, student som vanlig människa.

Var inte Jodel bättre förr? Det är som så mycket annat en bekväm metod för prokrastinering, men numera även en kanal för homofobi, rasism och hetsande utan reella konsekvenser för de som skriver inläggen.

Allt färre inlägg är roliga och intressanta, och de ”bra” inläggen har istället ersatts av trötta kattbilder, trista inlägg i stil med ”ngn som vill va social på kik?” och simpla frågor som hade besvarats av en välformulerad googling.

Men vad tjänar det till att klaga egentligen? Ska Jodel kunna återvända till sina forna glansdagar måste kvaliteten på inläggen öka. Därför har vi på LiTHanian sammanställt en snabbguide i tre steg med saker att tänka på innan du skriver nästa inlägg, för att säkerställa att innehållet uppnår högsta kvalitet: •

TÄNK EFTER ETT EXTRA VARV:

Är det verkligen nödvändigt med ännu ett oklart inlägg om hur mycket du saknar honom, hur sur du är över den där grejen eller hur förälskad du är i din granne?

•

KRYDDA, KRYDDA, KRYDDA:

Ingen gillar en tråkmåns, särskilt inte på Internet. Överdriv, ljug, och förädla historien så mycket du kan.

•

KRYDDA ÄNNU MER: När du

tror att du ljugit klart ljuger du lite till. En källa, som vill vara anonym, har uppgifter om att många av de jodels som är mest kommenterade och uppröstade de senaste åren egentligen bara är på låtsas.

Det som gör Jodel unikt, enligt Jodel själva, är appens möjlighet att låta människor kommunicera helt anonymt med andra i närområdet. Anonymiteten hjälper användarna att uttrycka sig så som de vill, på gott och ont. Inga frågor är för pinsamma och inga

Om alla följer denna simpla guide för varje inlägg kommer Jodel snart vara återställt till sin forna glans. Kom ihåg att vara snälla mot varandra på Internet nu, och

let’s make Jodel great again!

9

Studentens bästa vän?

Text: Marcus Jessen Illustration: Ebba Åslin Layout: Fanny Aasheim

ALKOHOL. Från utsidan är nog alkoholen det som de flesta kopplar till studentlivet. Det

kommer nog inte som en chock. Hur förhåller sig LinTek och teknologerna till denna ständiga följeslagare?

DET HÄR GÖR ALKOHOLEN

För människor under 40 år finns inga hälsovinster.

Att dricka alkohol frigör dopamin och endorfiner som får nervositet att släppa, och ger lugn och lycka. Hjärnan påverkas på så sätt att omdömet, tankeförmågan, minnet och reaktionsförmågan blir sämre. Vid allvarliga fall krymper hjärnan och du kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra sjukdomar. Alkoholen påverkar också pulsen och blodtrycket vilket gör att risken för hjärtarytmproblem ökar. Slutligen påverkas även levern som förbränner alkoholen. Risken för skador vid måttligt drickande är liten.1 Självklart är det du som individ som tar ansvar för din egen alkoholkonsumtion, men det kan ändå vara värt att veta vilka krav som kan ställas på arrangörer och din kår i detta sammanhang.

VAD SÄGER LINTEK?

Aleksi Evansson är studiesocialt ansvarig på LinTek och därför kontaktperson gentemot alla Tekfaks arrangörer (såsom phadderier, festerier och mästerier) som LinTek samarbetar med. Detta menar han ger LinTek ett ansvar för LiU:s studentliv: - Genom våra samarbeten har vi ett visst ansvar.

Exempelvis sponsrar vi arrangemang på våra kårhus.

Vi vill ju att det ska hända saker och att studentlivet ska vara rikt och något alla kan ta del av.

Denna information kommer från Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa och finns att läsa på bl.a. IQ.se.

I samarbete med andra studenthälsor i landet, Riksbruksprojektet och Statens Folkhälsoinstitut. Bakom innehållet står Professor Preben Bendtsen vid Linköpings universitet.

1

2

Alla som arrangerar bär enligt svensk lag ett visst ansvar för besökarna. Aleksi menar dock att problem oftast beror på att det handlar om individer - en gränsdragning för hur stort ansvar en kår som LinTek har är alltså svår att göra.

– Det handlar om vuxna människor och vi vill inte hämma någons livsval. Vi strävar mot att alla ska ha det så bra som möjligt. Skulle man till exempel börja jobba med en alkoholpolicy skulle många påverkas.

I dagsläget har LinTek ingen alkoholpolicy, något som Aleksi berättar att man har på andra lärosäten. LinTeks enda policy angående alkohol är mottagningspolicyn, vilket innefattar de regler som gäller under Nolle-P. - Det är något vi tittar på men det innebär en lång process. Det är något som skulle kunna finnas här på sikt. Huvudutgångspunkten är att alla studenter ska bruka sunt förnuft. Vi vill att studenter tar hand om varandra. Enligt flera undersökningar, däribland studentundersökningen som LiU genomförde 2017, är det allt fler studenter som inte mår bra. Därför försöker vi tillsammans med Studenthälsan hitta lösningar.

LIU-STUDENTERNAS ALKOHOLKONSUMTION

Hur mycket dricker LiU-studenterna? Det är svårt att svara på, men under höstterminen skickade Studenthälsan vid LiU ut en enkät2 med syfte att få studenter att reflektera kring sin egen och omgivningens alkoholvanor. Enkäten skickades till studenter över alla fakulteter, som nyligen påbörjat sitt första år (1626 svarade) eller andra år (1294

svarade). Resultaten delades in efter kön, ålder, konsumtionsperiod och fakultet.

Denna statistik fick LiTHanian tillgång till genom Jonas Blom på Studenthälsan. Han förklarar att formuläret har haft en viss konsumtionsreducerande effekt, men att använda resultatet som statistiskt underlag för studenters alkoholkonsumtion bör göras med stor försiktighet. I denna artikel presenteras endast ett urval av informationen.

Enkäten baserades på att studenter kartlägger sina alkoholvanor, som sedan sätts i följande kategorier: • ”Låg risk för alkoholproblem”: mindre än 7 glas/vecka för kvinnor och 10 glas vecka för män • ”Ökad risk”: 7 – 9 glas/vecka för kvinnor och 10 – 14 glas/vecka för män • ”Riskfylld konsumtion”: 10+/vecka för kvinnor och 15+/vecka för män Statistiken som visas här bredvid stämmer också ganska bra överens med resultaten från de andra fakulteternas. Sammanlagt från alla fakulteter gavs även dessa uppgifter: Av de 1629 förstaårsstudenterna som svarade 192 att de funderat på att minska sin veckokonsumtion. För andraårsstudenter var denna siffra 182. 51 respektive 42 hade funderat på hur de ska minska, 233 respektive 215 har börjat minska medan 11 respektive 14 upplevde att försöken att minska inte varit lyckade.

751 av totalt 1319 kvinnor som svarat på enkäterna upplevde att alkoholen inte haft några negativa konsekvenser för deras bedömning. För männen, som totalt var 1246, var denna siffra 682. Sömnen var den faktor som flest uppgav ha påverkats, då 368 kvinnor och 312 män upplevt detta. Näst störst var ekonomi som 205 kvinnor och 248 män upplevt ha påverkats negativt. 142 kvinnor och 98 män angav att deras psykiska hälsa har påverkats, vilket gjorde det till den tredje största kategorin.

Veckokonsumtionen för förstaårsstudenter på LiTH: 80%

Kvinnor (305 svarande) 71%

Män (528 svarande)

68%

60%

40%

20% 16%

19%

16%

9% 0% Låg risk för alkoholproblem

Ökad risk

Riskfylld alkoholkonsumtion

Veckokonsumtionen för andraårsstudenter på LiTH: 80%

Kvinnor (204 svarande)

71%

Män (379 svarande)

67% 60%

40%

20%

21% 17% 12%

10%

0% Låg risk för alkoholproblem

Ökad risk

Riskfylld alkoholkonsumtion

Som Jonas nämner är det farligt att utgå från att statistiken visar hela sanningen, men siffrorna kan ändå vara oroande. Slutsatsen får därför vara att det ju är viktigt att vi tar hand om varandra på LiU. Vi är många tappra krigare ute på fester och kravaller, men även tappra krigare behöver ibland ta det lugnt, kanske dricka lite vatten och sätta gränser. Se till att inte låta alkoholen ta över, så blir det nog bättre för alla.

Vad gäller uppskattning av andras alkoholvanor jämfört med ens egen menade 392 kvinnor att deras medstudenter dricker ungefär lika mycket. 378 menar att medstudenter dricker mindre och 170 menar att de dricker något mer. 224 män menar att medstudenter dricker ungefär lika mycket, något mindre svarade 309, och något mer svarade 224. 21 kvinnor uppgav att medstudenterna dricker mycket mer, medan denna siffra för männen var 43.

Hela rapporterna skall finnas tillgängliga att läsa på www.student.liu.se/studentstod/studenthalsan/livsstil Även Studentundersökningen 2017 finns tillgänglig på www.student.liu.se/nyhetsarkiv/1.722399?l=sv För den som vill lära sig mer om alkohol finns information på IQ.se

11

Hur hållbar är egentligen din kaffekonsumtion?

Text: Sara Lovisa Lagman Illustration: Therese Söder Layout: Ebba Fälth

KAFFE. På långt håll kan man känna den distinkta kaffedoften på campus, och den slingrande kön som bildas mellan föreläsningarna talar tydligt: det går inte att ta miste på hur viktigt studenternas svarta guld och dagliga livselexir är. Varje dag intar teknologstudenterna över 2000 koppar kaffe på Studentfiket på campus Norrköping och Baljan på campus Valla. Vad kaffe och koffeinet gör med din kropp har de flesta koll på, men vad kaffet gör med miljö och omgivning väljer många att blunda för.

Råvaran kaffe odlas på några av de mest avlägsna platserna på vår jord. De länder där kaffet odlas är ofta präglade av utbredd fattigdom och låga inkomster, och i kombination med de senaste decenniernas ökade efterfrågan har kaffeproduktionen i världen nått absurda förhållanden. Bönderna förväntas leverera större skördar till allt lägre priser, och till råga på allt får natur och klimat ge vika för större plantager och mer besprutningsmedel. Naturliga regnskogar skövlas för att ge plats för fler kaffeodlingar, som i sin tur ser till att den ursprungliga floran och faunan successivt blir ett minne blott.

För de flesta stora kaffeåterförsäljare är det vinst som står som prio ett, och här ligger kvalitet och bra arbetsförhållanden i lä. Detta bidrar till kaffe som är

producerat och upphandlat till lägsta möjliga kostnad på bekostnad av människor och vår planet - kaffe som egentligen inte borde få kallas kaffe. För att få alla bönder att förstå kopplingen mellan moget bär och gott kaffe krävs utbildning. Många av världens kaffebär plockas innan de är mogna, och för att dölja den bristande kvaliteten på de omogna kaffebären rostas kaffet i sin tur riktigt mörkt. Och vad händer med smak och näringsämnen när en råvara utsätts för extrem värme? Många marknadsförare påstår att en hårdare rostningsgrad ger ett mer aromatiskt kaffe, och den bittra och brända aromen av ett hårt rostat kaffe har vi i vår tur lärt oss att dämpa med mjölk och socker. Vad många inte vet är att att koffeinet dessutom stadigt minskar ju längre man rostar kaffet.

Ett mörkrostat kaffe innehåller alltså mindre koffein än ett ljus- eller mellanrostat.

Så vad kan du göra? Du kan först och främst välja ekologiskt kaffe, då den ekologiska stämpeln lovar att ditt kaffe är odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Du kan också välja kaffe från småskaliga kafferosterier, så kallade mikrorosterier.

Det betyder inte alltid att det finns en ekologisk stämpel på paketen, eftersom ekologisk märkning inte bara handlar om hårda krav utan även kostar mycket pengar. Mikrorosterierna har ofta transparent handel, direktkontakt med kaffeplantagen och betalar skäliga priser för böndernas arbete, vilket gör att de kan lova en bättre och mer hållbar process än vad många stora kaffeåterförsäljare med ekologisk stämpel kan. Några mikrorosterier i Sverige är exempelvis DaMatteo i Göteborg, Koppi i Helsingborg och Drop Coffee i Stockholm.

Det krävs 80 handplockade bönor för en kopp kaffe.

Väljer du ett ekologiskt kaffe försäkrar du att dessa bönor har odlats och plockats med hänsyn till både klimatets och plantagearbetarnas mående. Kanske blir ditt kaffe lite dyrare, men väljer du ekologiskt kaffe istället för icke-ekologiskt blir din kaffekopp i snitt inte mer än 20 ören dyrare. Och det har väl till och med en fattig student råd med?

12

Både Baljan och Studentfiket väljer att köpa det mest hållbara av de realistiska alternativ som finns, och har valt att servera ekologiskt kaffe från Löfbergs. Du kan därför med gott samvete ställa dig i fikakön på campus nästa gång du känner att kaffeabstinensen är på ingång, men tänk gärna en extra gång på alla de handplockade kaffebär som krävs för att producera en kopp kaffe och ta aldrig mer än du faktiskt dricker upp. Vilket campus som får högst koffeinhalt och kanske lyckas hålla sig aningen mer vakna på föreläsningarna kan du själv räkna ut nu när du läst artikeln...

BALJAN

Löfbergs Lila mellanrost, ekologiskt och kravmärkt säljer ca 1500-2000 koppar/dag

STUDENTFIKET

Löfbergs Lila mörkrost, ekologiskt och kravmärkt säljer ca 600 koppar/dag

Efter att ha valt ditt hållbara kaffe är det dags att välja bryggmetod.

Vilken passar dig bäst?

KOKKAFFE

Precis som när mormor var liten. Här är en stabil bryggmetod som sakta men säkert ger dig ditt dagliga kaffe. Grovt och grumligt, och lagas med fördel i en kanna inköpt på second hand.

AEROPRESS

En slags vakuumpress som är lätt att ta med sig på resa eller kanske till och med till universitetet när du tröttnat på det billiga kaffet under tian. Denna moderna bryggmetod har inte funnits i mer än 10 år, men har ändå blivit mycket populär bland de kaffekräsna.

V60

V60 ger dig alltid en utsökt kopp kaffe och är perfekt när du vill bara vill laga en kopp till dig själv. V representerar formen och 60 innebär graderna på väggarna.

KAFFEBRYGGARE

Din trofasta vän när du får storbesök. Kaffebryggaren blev allmän egendom då tysken Gottlob Widmann patenterade den år 1945, och finns idag i vart och vartannat svenskt hem.

PRESSKANNA

Kallas även French Press (då den uppfanns av en italienare bosatt i Frankrike). Finns i flera storlekar och du behöver egentligen inte hålla koll på så mycket mer än att kaffet ska dra i 4 minuter efter att du hällt på vattnet.

MOKABRYGGARE

Denna fräsande lilla italienare lagar starkt kaffe lika svart som natten. En designikon ursprungligen designad av Bialetti, som idag har blivit kopierad otaliga gånger.

Utflykt till Filfak Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Foto: Cecilia Abrahamsson Layout: Fanny Aasheim

- En fältstudie av våra mindre ambitiösa studentkamrater.

Klockan 09.18 Iförd kraftigt markerade glasögon, mössa som inte går över öronen och en lagom sliten Kånken cyklar jag mot campus. Det är en behaglig cykeltur, ostörd av det maskineri som är Tekfaks cykelvåg under den akademiska kvarten. Men jag har ingen föreläsning eller lektion att vara på, nej för mig är det självstudier som gäller idag. Jag har ingen särskild tid att passa.

För idag ska jag vara Filfakare.

När jag anländer till Filfaks domäner, med det berömda Key-huset som centrumpunkt och målet för min cykeltur, inser jag mitt första misstag. En snabb blick på klockan visar 09.27; alldeles för tidigt för att Filfak ens ska ha hunnit tänka tanken att dyka upp på campus. Förvirrad och lite skamsen slår jag läger vid ett bord med god överblick över Key-husets foajé och inväntar mina forskningsobjekts uppdykande. För att inte väcka misstankar har jag skrivit ut omslaget till En psykologihistoria och klistrat fast utanpå min mattebok.

Klockan 11.33 Efter två timmars väntan har så Key blivit fyllt nästan till bristningsgränsen av studenter. Runtomkring mig hör jag folk prata om den senaste utgången, vad som hände i någon serie igår och hur morgonen har varit.

Lyssnar jag mycket noga kan jag höra något som nästan liknar pluggprat, men de konversationerna verkar dö ut snabbare än en teknologs intresse för en tråkig labbrapport. Det verkar som att Filfakarna spenderar större delen av sin ”självstudietid” med just självstudier. Alltså studier av sig själva som personer, inte studier av kurslitteratur. Plötsligt höjs ljudnivån från hög till nästan outhärdlig; klockan har blivit tolv, och det är dags för lunchrast.

Klockan 12.04 Jag måste överge min utsiktsplats för att kunna göra en närmare studie av mikrokulturen på Filfak.

När jag kommer ner i foajén i Key ser jag en storm av människor som omringar den mikrovagn som

14

universitetet placerat där. Min intuition säger mig att vagnen hade sett väldigt stressad ut, om nu vagnar kunnat vara stressade. Jag blir i alla fall stressad av havet av Kånkenryggsäckar framför mig, och flyr snabbt kaoset för att istället undersöka hur mikrorummet i Key ser ut.

I mikrorummet är det betydligt lugnare. I jämförelse mot stormen i foajén känns detta mer som en sval bris en ljummen sommardag. Här är köandet härligt organiserat i en tyst överenskommelse studenter emellan, och vid borden sitter folk och samtalar på en behaglig ljudnivå. När jag väntar på min tur att få stråla min låda med snabbmakaroner och falukorv noterar jag den generella komplexiteten i de luncher som värms. Det verkar som att de på Filfak har så mycket fritid att de faktiskt har tid att laga ordentlig mat. Jag blir plötsligt lite skamsen över min tidseffektiva men ocharmiga låda, och döljer snabbt dess innehåll med matlådelocket.

Klockan 12.56 När min matlåda är uppäten och jag samlat mig efter det chocktillstånd jag befann mig i, efter att ha hört de vid bordet bredvid diskutera vad de skulle göra nu när de var lediga efter veckans enda föreläsning, lämnar jag mikrorummet. Efter att ha fnyst åt det idiotiska i att placera ett piano mitt i ett studielandskap står jag och kontemplerar om en kaffe för en tredjedel av CSN är värt det, samtidigt som jag fäller en inre tår till tanken att det är nästan en kilometer till Baljans 6 kr/kopp.

Mitt i mina funderingar sveps jag med i en folkmassa som skyndar ut ur Key, rör sig över Corson och in i I-huset. Innan jag vet ordet av har jag hamnat på en föreläsning i I101.

Klockan 13.18 Efter att ha rättat till mina glasögon inser jag att det här är ett perfekt tillfälle att studera föreläsningskulturen på Filfak. Alla tar fram varsin dator, startar den, öppnar olika ordbehandlingsdokument, och börjar skriva. Ljudet

av tangenter som trycks ned i en närmast frenetisk takt fyller I101, likt ljudet av miljarder nyckelpigor i högklackat som går på hårt underlag. Klick klick klick klick. Det svaga suset av blyerts mot papper som jag vant mig vid från mina föreläsningar är långt borta. Från min plats är det närmast omöjligt för mina otränade öron att höra vad föreläsaren säger mitt i allt oljud. Ett unikt tillfälle att studera Filfaks föreläsningar har slunkit genom mina fingrar, och i föreläsningspausen lämnar jag bittert och tomhänt föreläsningssalen.

Klockan 14.06 När jag kommit ut ur salen tar jag ett ögonblick att reflektera över dagens upplevelser. Vad har jag lärt mig om Filfak idag? Filfakare ses ofta av oss på Tekfak som gänget på campus som alltid har helg, aldrig gör något särskilt komplicerat och som inte riktigt gör någon nytta. Men är det verkligen så? Vad vore vi egentligen utan Filfak? Skulle campus inte bara susa

tyst, tomt och öde, om inte Filfak fyllde korridorerna med sin närvaro och sitt nonsensprat? Skulle inte lunchrasten förlora sin glans om inte Filfakare förvirrat snurrade på fel reglage på mikrovågsugnen och råka ställa in den på upptining istället för uppvärmning? Är det inte dags att vi på Tekfak ändrar vår syn på Filfak, till det de verkligen är: campus motsvarighet till Ronja Rövardotters rumpnissar, som agerar förvirrade bifigurer och utfyllnadsmaterial, och som på ett charmigt irriterande sätt ställer till med störningar i vardagen för oss andra? Visst, vi på Tekfak kan skämta om att Filfak alltid har helg och inte gör någon nytta. Men efter dagens upplevelser har jag insett att studentlivet vore otroligt tomt utan dem.

Trött, fylld av dagens intryck, men upprymd över mina insikter, går jag med lätta steg mot min cykel.

Imorgon får jag vara ingenjörsstudent igen. Min fältstudie är avslutad.

15

När mörkret smyger sig på

Text: Sofia Johansson Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Fanny Aasheim

VINTERMÖRKER. It’s that time of the year. Sommarens soliga dagar är sedan länge utbytta

mot en grå himmel och isande vindar, humöret sjunker för varje dag och motivationen att lämna sängen på morgonen är näst intill obefintlig. Det är lätt att skämta om hur deprimerad man känner sig vid den här tiden på året, men för vissa är det ett verkligt och återkommande problem som påverkar både vardagslivet, skolan och sociala relationer.

Vinterdepression, också kallat årstidsbunden depression och depression med årstidsrelaterade mönster, är vanligt i Norden och påverkar personer som är extra känsliga för de tydliga årstidsväxlingarna.

Att depressionen är årstidsbunden innebär att den återkommer vid samma tidpunkt varje år och är vanligast under höst och vinter, men kan även inträffa under vår och sommar. För att diagnostiseras med årstidsbunden depression behöver symtomen vara återkommande minst två år i rad.

Symtomen liknar de som upplevs vid en vanlig depression och kan vara bland annat nedstämdhet, extrem trötthet, koncentrationssvårigheter, ökade hungerkänslor (speciellt ett ökat sug efter kolhydrater och socker) och viktuppgång, minskad arbetsförmåga, låg självkänsla och oro inför sociala sammanhang.

Känner du igen dig i dessa symtom och märker att skolarbete och privatliv påverkas av ditt mående, kan det vara dags att söka hjälp. Vänd dig till din vårdcentral eller Studenthälsan om du känt dig nedstämd i mer än två veckor, för att få rätt hjälp och stöd. Att söka hjälp är naturligt och inte ett tecken på svaghet – alla har rätt att må bra.

Vintern känns oändlig, vi vet. Snö, slask och regn tränger igenom alla lager av kläder och vantarna är för femte gången den här terminen glömda på campusbussen – men se det positivt! Just nu är det den perfekta tiden att stanna inomhus, tända varenda stearinljus i lägenheten och gosa ner sig i soffan med Sveriges bästa kårtidning.

16

Nu undrar du kanske, vad kan jag göra för att undvika att drabbas?

1. Först och främst är solljus A och O i kampen mot vinterdepression. Tillbringa så mycket tid utomhus som möjligt medan det fortfarande är ljust – ta pauser i plugget och dra med dig kompisarna på en uppfriskande lunchpromenad. Är det svårt att hitta tiden till att fånga de få, men ack så värdefulla, solstrålarna kan ljusterapi vara ett alternativ.

2. Aktivera dig! Ett träningspass ger, förutom mängder av endorfiner som bidrar till en känsla av välbehag, en perfekt distraktion från negativa tankar. Kolla upp vilka gym som finns i din närhet, de flesta har förmånliga studentrabatter!

3. Ät rätt. Brist på B-vitamin är ofta en bidragande orsak till depression. Är du vegan eller vegetarian bör du ta vitamintillskott för att få i dig en tillräcklig mängd, annars är kött, fisk, ägg och mejeriprodukter B-vitaminrika livsmedel. Ett D-vitamintillskott under de mörkaste månaderna kan också vara att rekommendera, som kompensation för bristen på solljus.

Fotnot: Mår du, eller någon du känner, väldigt dåligt och kämpar med självmordstankar, kontakta en akutpsykmottagning eller 112.

Källa: 1177

Från FoMo till JoMo

Text: Sofia Johansson Layout: Emma Kolehmainen

Det är fredag kväll och du är hemma – kanske på grund av en förkylning, kanske för att plugga inför en kommande tenta, kanske hade du bara inte lust att följa med vännerna ut – och rastlösheten kommer smygande. Vad gör de andra nu?

Har de kul? Flödena i sociala medier går varma, det laddas upp story efter story från otaliga fester och middagar. Du scrollar febrilt, känner dig utanför och ensam. Kanske skulle du ha följt med ändå? Plugga och vila kan du ju faktiskt göra imorgon. Eller? Då är det ännu en fest, ännu ett event du inte kan tacka nej till. Känner du igen dig?

FOMO – FEAR OF MISSING OUT... ...är ett relativt nytt uttryck och har snabbt

blivit ett stort och utbrett problem bland unga vuxna i Sverige. Det bygger på känslan av att alltid behöva vara uppkopplad, vara en del av allt som sker och en rädsla att lämnas ensam och utanför. Uttrycket myntades år 1996 av Dr. Dan Herman och fick år 2013 en plats i Oxford Dictionary där det definieras som ”AN ANXIOUS FEELING THAT ARISE WHEN YOU FEEL THERE’S MORE EXCITING PROSPECTS HAPPENING SOMEWHERE ELSE”

Tack vare sociala mediers intåg har vi nu en helt ny inblick i vad andra människor gör och hur de lever, på gott och ont.

Studentlivet är fullt av FOMO-tillfällen, det finns så mycket roligt att göra att man omöjligt klarar av att delta i allting. Det kan handla om allt från engagemang till fester, sittningar och pubar – och utöver det här ska skolan, vardagslivet och extrajobb balanseras. FOMO kan leda till psykisk ohälsa och negativ stress.

Istället för att leva i nuet läggs fokus på vad andra gör, jämförelser och ett evigt

ältande av de beslut man tagit – gräset känns alltid grönare på andra sidan och vi lämnar gärna evenemangsinbjudningar på Facebook väntandes i veckor innan vi ger ett säkert svar.

Något roligare kan ju dyka upp!

För att bli kvitt din FOMO finns det några enkla knep. Först av allt måste du acceptera att du lider av FOMO och sänka dina krav. Inse att du inte kan närvara i allt som händer och att det är okej – fokusera hellre på kvalitet än kvantitet när det gäller sociala event. Förstå att sociala medier inte visar hela sanningen, det är en putsad fasad som inte representerar verklighetens olika sidor. Mindfulness kan vara till hjälp för att bli mer närvarande i nuet och ta fokus från saker som egentligen inte spelar någon roll. Sist men inte minst, lär dig att säga nej och jämför dig inte med andra.

Det här är lättare sagt än gjort men garanterat värt det i slutändan. Din kropp och ditt psyke kommer att tacka dig!

JoMo Motsatsen till FOMO stavas JOMO – Joy Of Missing Out – och är en motrörelse till allt som har med konstant uppkoppling och social närvaro att göra. Våga vara ensam och njuta av ditt eget sällskap, planera in en kväll i veckan då mobil och dator stängs av och läggs undan. Att omfamna JOMO ger en känsla av makt och tillfredsställelse – du väljer själv vad och vem du vill lägga din tid på.

17

Text: Sofia Johansson Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

Have a hol håll

Julen. Högtiden som vi associerar med god mat och efterlängtad ledighet. Vi vill gärna att juletiden ska vara årets bästa dagar, men den romantiserade bilden stämmer sällan överens med verkligheten – som ofta består av stress, konsumtionshets och mängder av mat som lagas för sakens skull men som inte en kotte vill äta.

Varför inte banta ner julmaten till rätter som faktiskt uppskattas, strunta i alla onödiga måsten och se till att slå ett slag för miljön med hjälp av LiTHanians hållbara jultips?

TILLVERKA DINA EGNA JULKLAPPAR!

Det är bra för både plånbok och miljö, känns personligt och är ofta mer uppskattat än en julklapp som köpts i all hast.

BANTA JULBORDET.

Strunta i lutfisken och Janssons frestelse om ingen ändå kommer att äta av det. Fokusera på mat som uppskattas och faktiskt äts upp – och tillaga en lagom mängd för att minska den enorma mängd matrester som slängs varje år!

TIPS:

Gör pyttitpanna av matresterna!

Det här funkar ypperligt under hela året och är det ultimata studentlifehacket för att ta tillvara på all mat och minska svinn.

HITTA NYA ALTERNATIV TILL PRESENTPAPPER.

Gamla tapetrester från senaste renoveringsobjektet eller tidningspapper ger en helt ny look till julklapparna och är, ärligt talat, mycket snyggare än alla uttjatade, tomtemönstrade rullar som ser näst intill identiska ut.

SKAPA DITT EGET PYNT AV SAKER SOM REDAN FINNS HEMMA!

Pinterest är varje kreativ människas bästa vän och erbjuder tips på hur du gör julpynt av allt från rivjärn till galgar.

18

TA NER DINA GAMLA LJUSSLINGOR OCH INVESTERA I LED-LAMPOR.

De håller längre och är snällare mot miljön. För att undvika att elräkningen skjuter i höjden nu under mörkare tider är värmeljus räddaren i nöden – de ger dessutom 500% högre mysfaktor än en vanlig lampa.

SKA DU BESÖKA SLÄKTEN ÖVER JUL? TA TÅGET ISTÄLLET FÖR BILEN!

Det är inte bara bättre för vår kära Moder Jord, det är även ett säkrare sätt att komma fram till sin destination än att trängas på hala vägar med stressade och trötta bilförare.

SJ har dessutom studentrabatt!

ÅTERVINN!

Allt skräp från julfirandet har sin plats på återvinningen. Se till att sortera allt tidigt (redan under paketöppningen) för att spara tid och energi senare.

TA DIG TID FÖR ÅTERHÄMTNING.

Det är inte bara miljön som behöver uppmärksamhet och omtanke - det behöver vi alla.

Psykisk ohälsa skjuter i höjden under vinterhalvåret (läs s.16 vinterdepression) och behöver tas på allvar.

Ingen högtid är värd att må dåligt över, lägg julfirandet på en lagom nivå och gör vad som känns rätt för just dig.

God jul!

lly jolly lbar jul

Text: Viktor Lind Illustration: Therese Söder Layout: Emma Kolehmainen

Har man flyttat hemifrån för studier ökar risken markant för friktion i mellandagarna, när man helt plötsligt måste samsas med familjen om allt från toaletter till vad man ska se på TV. Du har problem, men LiTHanian har lösningarna!

Nedan följer tre problem som vem som helst kan råka ut för mitt i sillen och mellandagsrean, och hur du löser dem på snyggast möjliga vis.

SCENARIO 1 Problem: Du är hemhemma och har fått i uppdrag att ordna med familjens middag. Du går runt i affären och letar efter den bästa falukorven till studentklassikern “snabbmakaroner och falukorv”.

Då ser du plötsligt ditt ex från 2007, som du ABSOLUT inte vill prata med!

Lösning: Ingen känner igen en ryggtavla, så gör ditt bästa för att hålla dig bortvänd från faran. Om ni ändå stöter på varandra är den sista utvägen att hosta kraftigt och fejka att du tappat rösten i en vinterförkylning. Du kan inte prata, och exet lär inte vilja riskera sjukdom, så då kan du snabbt glida vidare mot falukorven ifred. Problemet löst.

SCENARIO 2 Problem: Under Kalle Ankas julafton drar din smygrasistiska kusin ett olämpligt och trist skämt för mycket, vilket resulterar i att du sätter en bränd mandel i halsen. När du äntligen hostat upp det kanderade fröet vill du sätta kusinen på plats, utan att ställa till en scen i TV-soffan.

Lösning: Det enda sättet att få din kusin att knipa käft är att visa ditt intellektuella övertag. Börja prata om den senaste differentialekvationen du löste, hur snabbt du kan koda ett datorspel och beskriv utförligt ditt bästa elementarfall för balkböjning. Kusinen kommer garanterat tystna av respekt för din akademiska överlägsenhet.

Problemet löst.

SCENARIO 3 Problem: Din familj vill ha med dig på en resa i mellandagarna, vilket du sett fram emot ända sen november. Men det visar sig att resan går till ”The Dog Collar Museum” i Leeds, England. Du gillar inte ens hundhalsband, men kan inte boka om resan till något mer intressant så tätt inpå. Vad göra?

Lösning: När resten av familjen beundrar det halsband som Spick, en av drottningen av Englands corgis, använde kan du smyga ut i vinterkylan och springa tillbaka till hotellet.

Där öppnar du två separata fönster på datorn: ett innehållandes Netflix eller liknande streamingtjänst med en schysst serie, och ett innehållandes en exempeltenta i kursen du tentar av efter jul. Slappna av, kolla på serier, och när familjen kommer växlar du snabbt över till tentan för att visa hur ambitiös du är som pluggar på semestern. Problemet löst.

19

Veganska snacks som bot mot tentatårar

Text: Lydia Uusitalo Foto: Anna-Li Lindberg Layout: Ebba Fälth

RECEPT. När mörkret pressar allt hårdare mot rutorna och vi tågar in i vintertid är det lätt att

känna sig nere. Inte blir det bättre av en ständigt närvarande tentaångest och den där CSNklumpen i bröstet som bara växer. I tider av stress och mörker är det viktigt att prioritera sig själv för att må bra. LiTHanian bjuder därför på veganska treat-yo’-self-snacks – hållbara för både själ och jord!

DAGEN-FÖRE-TENTAN-POMMES Din sista tenta är imorgon och alla dina vänner är redan klara med sina. Egentligen vill du bara åka hem till mamma och pappa, eller dra täcket över huvudet en stund.

Varför inte prova dessa utsökta sötpotatispommes istället? Snabba och enkla, även för den vars ambitionsnivå ligger någonstans på botten.

PROKRASTINERINGSKAKOR Har du en deadline som löper ut imorgon, ett fullspäckat schema och ingen som helst tid att baka några tarvliga kakor? Då är detta recept för dig! Dessa ljuvliga chokladkakor med dadlar och nötter passar perfekt att baka när du egentligen borde göra något annat.

Ingredienser (ca 15 bitar)

100 g mjölkfri mörk choklad 1 dl mandlar 1-2 dl salta jordnötter 3.5 dl färska dadlar (urkärnade) ½ tsk vaniljextrakt en nypa havssalt

Ingredienser (två portioner) 400 g sötpotatis 1 msk olivolja flingsalt

Utförande

1. Sätt ugnen på 225 grader.

2. Skala och skär sötpotatisen i bitar av godtycklig form (helst stavformade).

3. Sprid ut bitarna över en plåt med bakplåtspapper, vänd runt dem i olja och salta.

4. Rosta mitt i ugnen i 15 minuter.

Utförande

1. Mixa mandlar och hälften av jordnötterna till ett fint mjöl.

2. Tillsätt vaniljextrakt, salt och 1 dl av dadlarna och mixa till en slät massa.

3. Sprid ut massan över ett bakplåtspapper och forma till en fyrkantig botten med raka kanter. Frys in i minst 10 minuter.

4. Mixa resten av dadlarna till en slät massa och bred ut som ett jämnt lager över den frysta bottnen.

5. Grovhacka resten av jordnötterna och fördela jämnt över dadelmassan. Frys in i ytterligare 10 minuter.

6. Smält chokladen över ett vattenbad, låt svalna något och ringla sedan chokladen över kakan. Låt stelna i rumstemperatur.

7. Skär kakorna i kvadratiska bitar.

JAG-KLARADE-GRUNKEN-BRÖDET Plötsligt händer det. Du hämtar ut tentan och längst ner i hörnet på försättsbladet lyser den mytomspunna siffran tre upp tillvaron med sin klarröda färg. Hjärtat slår frivolter i bröstkorgen och du känner att ingenting längre är omöjligt… tills du vaknar och inser att det bara var en dröm. Men känslan av oövervinnerlighet består!

Dessa härliga valnötsfrallor blir en god frukost för dig med stora drömmar och höga ambitioner.

Ingredienser (ca 15 frallor) 25 g jäst 5 dl kallt vatten 1 msk sirap 1 msk olivolja 2 tsk salt 12 dl rågsikt 200 g valnötter

Utförande

Kvällen före: 1. Rör ut jästen i kallt vatten i en bunke 2. Tillsätt sirap, olivolja, salt och rågsikt och rör ihop till en smidig deg (kämpa)

3. Arbeta in valnötterna i degen och täck sedan bunken med plast. Låt jäsa i kylen över natt Morgon: 4. Sätt ugnen på 250 grader 5. Forma degen till en längd på ett mjölat bord (knåda inte) och skär sedan ut 15 bitar 6. Lägg bitarna på en plåt med bakplåtspapper och sätt in i ugnen. Sänk värmen till 225 grader och grädda i 20 minuter

Lär dig att bli mindful Text: Marcus Jessen Foto: Anna-Li Lindberg Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

En viktig aspekt av hållbarhet är stresshantering och det egna psykologiska välmåendet. Inför denna artikel var mitt uppdrag att leta djupt inom mig själv, eller fråga någon som faktiskt kan det där, för att hitta svaren till vad som skapar en lugnare människa. Häng med på mitt äventyr!

Ibland är plugget synonymt med stress. Dagarna är långa och din tidsuppfattning ytterst begränsad. Du är nästan lite fångad i samtiden. Det är framför allt i tider när duggor, tentor och rapporter avlöser varandra som allas vår vän stressen hälsar på. Den är väldigt flexibel och hur den sedan gör entré varierar.

Ibland börjar den som mikroskopiskt liten och växer långsamt till något överväldigande stort. Tänk till exempel på den där inlämningsuppgiften du skjutit på, vars deadline helt plötsligt inte längre är om en månad. Andra gånger är den enorm redan när den kommer, och då låter det kanske såhär: ”Slutsatserna är bra, men kan ni ändra resten av rapporten?”.

Stressen är klängig och förstår liksom inte att du inte vill ha med den att göra; du vill kanske värma din mat eller till och med sova? Dessa tillfällen är perfekta för stressen att sparka in dörren och högljutt påminna dig om alla saker du borde göra istället. Som om du inte redan visste det?

Så vad gör man åt detta? Jo, i hopp om att finna nyckeln till mindfulness frågade jag en familjevän som jobbar med just det vilka de enklaste metoderna för att bli av med stress var. Tydligen är metoder som att dunka huvudet mot väggar och bord och att skrika inte är särskilt effektiva.

Du bör faktiskt göra raka motsatsen!

Det absolut viktigaste är det medvetna, djupa andetaget. Det är direkt kopplat till kroppen och dess nervsystem och gör att du således upplever lugn och ro. Djupandningen är ett långsiktigt arbete och bör enligt min familjevän göras i tio minuter varje dag i sex veckor för att ge märkbara resultat. Det ska leda till bättre sömn, lägre muskelspänning och ett mer stabilt immunförsvar.

TIPS! Studenthälsan arrangerar flera evenemang på Campus Valla, US och Norrköping där teman som mindfulness, prokrastinering och yoga står i centrum.

Du kan också praktisera mindfulness när du äter.

Lägg ifrån dig besticken och låt de tre första tuggorna vara långsamma. Smaka och reflektera. Du kan på så vis följa ditt andetag - verktyget som finns inom oss. Vad du äter är givetvis också viktigt, tillsammans med motion och väl planerad sömn. Som sista rekommendation fick jag 1177 Vårdguidens övningar, som finns att lyssna på 1177.se. Tillsammans tar de 22 minuter att genomföra.

Viktigt är att låta dessa saker ta tid. De kräver rutinskapande och koncentration, men ger mycket tillbaka och behöver inte heller kosta något. Är du trött på att vara stressad kan du låta mindfulnessövningar och djupandningssessioner bli en liten oas i stressens torra öken.

21

TEKFAK FORSKAR!

Jakten på framtidens bränsle Text: Monica Westman Svenselius Foto: Thor Balkhed Layout: Emma Kolehmainen

Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin är gruppen bakom det supergröna bränslet lignin.

Ett hållbart vardagsliv kräver god tillgång till hållbara bränslen. Framtidens bränsle kan komma att utvinnas ur lignin, väteperoxid eller till och med ur vatten och koldioxid.

LiU:s materialforskare driver minst tre intressanta forskningsprojekt inom området.

Biobränslen är exempel på hållbara bränslen där forskning vid LiU visat att exempelvis produktion av biogas bidrar till FN:s samtliga globala mål. Biogasens och övriga biobränslens potential att ersätta fossila bränslen är stor och ännu så länge ganska dåligt utnyttjad. Forskning visar att mycket kan göras, teknik och råvaror finns men styrning saknas.

Vid LiU finns även materialforskare som söker nya kompletterande miljövänliga och hållbara bränslen.

De nya funktionella materialen spelar här en viktig roll. Väteperoxid, H2O2, avger en stor mängd energi när det omvandlas till vatten och syrgas, en reaktion som sker av sig självt, om än mycket långsamt. Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, Campus Norrköping, fick nyligen ett stort forskningsanslag för att under fem år ta fram en miljövänlig och effektiv metod att tillverka väteperoxid. Dagens metoder är allt annat än miljövänliga.

Forskarna vid LOE har nämligen upptäckt att organiska kristaller av färgämnen och elektriskt ledande polymerer är utmärkta katalysatorer för att omvandla solljus, vatten och syre till just väteperoxid.

22

Väteperoxiden omvandlas sedan tillbaka till vatten och syrgas i slutna bränsleceller där den kemiska energin omvandlas till elektrisk energi.

– Verkningsgraden i processen ligger nära 100 procent vilket också betyder att väteperoxid kan användas som energilager för förnybar energi, som vind- eller solenergi, säger Eric Glowacki, forskare vid LOE.

Magnus Berggren och Eric Glowacki, laboratoriet för organisk elektronik, tar fram ett flytande bränsle ur vatten och syre.

TEKFAK FORSKAR!

Att det är ett flytande bränsle är också en fördel eftersom vi är vana vid att hantera bränslen i flytande form.

I ett annat forskningsprojekt vid LOE har professor Xavier Crispin och hans medarbetade tagit fram en bränslecell som drivs av lignin, en billig biprodukt från framställningen av Bränslecellen som drivs med katekol, pappersmassa. Lignin en beståndsdel i lignin. är en biopolymer som limmar samman cellulosafibrer i allt trä. Lignin består av ett antal sammanflätade kolväten och ett av dem, katekol, har visat sig vara ett utmärkt bränsle i bränsleceller.

syre och väte – som vanliga bränslen som etanol eller metangas. Idén här är omvandlingen ska ske med hjälp av solstrålar och supermaterialet grafen, växt på kiselkarbid.

Det här är dock en forskning i flera steg där det första steget handlar om att tillverka grafen i flera lager i en styrd process. Grafen är ett rent tvådimensionellt material som består av ett enda lager av kolatomer i ett sexkantigt hönsnätsmönster. Forskare vid LiU har tidigare utvecklat en världsledande metod att växa grafen på kubisk kiselkarbid. Kiselkarbid består av kisel och kol och den kubiska formen har förmågan att fånga upp solljuset och skapa laddningsbärare.

Grafen har sedan en stor förmåga att leda elektrisk ström, en viktig egenskap när solljuset ska omvandlas till bränsle.

I en traditionell bränslecell är bränslet oftast vätgas som reagerar med luftens syre, tekniken presenteras ofta som helt miljövänlig i exempelvis vätgasbilar.

Men faktum är att 96 procent av den vätgas som produceras i världen i dag kommer från icke förnybara källor och ger därför upphov till utsläpp av koldioxid.

LiU-forskarna är först i världen med att ha tagit fram en bränslecell som drivs av lignin och som inte ger några som helst utsläpp av koldioxid – ett supergrönt bränsle för framtiden.

Mängden el bränslecellen producerar ligger i samma storleksordning som dagens etanol- eller metanoldrivna bränsleceller och arbetet fortsätter nu med att förbättra och optimera funktionen.

I ett tredje projekt, som ligger lite längre fram i tiden, arbetar forskare vid avdelningen för halvledarmaterial, Campus Valla, med att hitta metoder att omvandla vatten och koldioxid till bränsle. Koldioxid och vatten innehåller nämligen precis samma molekyler – kol,

Forskare vid avdelningen halvledarmaterial vill göra bränsle av vatten och koldioxid.

Forskaren Jianwu Sun och hans kollegor har nu tagit ett steg mot målet sedan de funnit en metod att växa flera jämna lager med grafen ovanpå varandra och även styra hur lagren placeras. Det innebär nya möjligheter att kontrollera hur laddningsbärarna rör sig. Nästa steg är nu att testa detta i konkreta experiment genom att omvandla vatten till vätgas.

Läs mer om de olika projekten https://liu.se/artikel/forskning-ifokus-klimatsmartare-resande

Grafen som växt på kiselkarbid.

23

DISAS KRÖNIKA

Heltidsstudier - vad är det?

Text: Disa Celén Illustration: Ebba Åslin och Therese Söder Layout: Fanny Aasheim

Vi som ägnar oss åt heltidsstudier gör det av en anledning. Orsaken skiftar förstås, men det vi har gemensamt är att vi har valt att studera. Det tyder på viss ambition, även om ambitionsnivån varierar. Det är vi själva som formulerar våra mål och sätter våra gränser.

Eller?

Att vara heltidsstudent kan förknippas med ett antal påståenden och förväntningar: antingen är vi fattiga eller så har vi det för bra, vi är oansvariga eller duktiga. Listan kan göras lång och fördomarna är många. Ett påstående som jag sällan hör från utomstående är att studenter är stressade. Det är lite märkligt, för jag tror vi upplever lika mycket stress som andra delar av befolkningen.

Från första dagen på universitetet har både programansvariga och lärare påmint oss om att vi är heltidsstudenter, vilket innebär att vi förväntas lägga 40 timmar i veckan på studierna. Under mitt första år på LiU var det svårt att komma i upp i så många timmar.

Den här hösten upplever jag däremot att studierna är så krävande att fritiden drastiskt har minskat. Jag får till och med begränsa studierna för annars skulle jag lätt bli sittandes hela nätterna. Under vissa perioder snittar jag 65 timmar i veckan, alltså 13 timmar per dag.

Trots att studierna är en heltidssysselsättning förväntas vi vara aktiva inom våra studieområden även på fritiden. Pressen kommer både från lärare, branschfolk och medstudenter. Gästföreläsare säger att vi bör skaffa oss extrajobb, engagemang och erfarenhet inom vår bransch så snabbt som möjligt. Det sägs att man tjänar på att engagera sig i föreningar eftersom det gör sig

24

bra på cv:t. Det kanske till och med antyds att studenter som varken är med i föreningar eller jobbar extra uppfattas som mindre ambitiösa?

Hur går detta ihop i så fall? Svaret är: det gör det inte.

Det är särskilt tydligt hos studenter med relativt låg stresströskel. För den som är van och gillar att ha tusen bollar i luften funkar det kanske, men jag tvivlar på att ytterst få, om någon, mår väl av att ständigt vara upptagen och tillgänglig. Har begreppet heltidsstudier förlorat sin innebörd? Det verkar onekligen så, när utgångspunkten är att vi ska lägga mer än 40 timmar i veckan på studierna och dessutom ägna resten av tiden till studierelaterade engagemang. Det är som att vi förväntas spendera helgen med att plugga.

När får vi i så fall tid att återhämta oss?

Under höstterminens första läsperiod var kurserna så intensiva att mitt ideella engagemang blev till en belastning och ledde till att jag ifrågasatte mitt val. Att engagera sig är frivilligt och menat att vara roligt och givande, men när studierna kräver så mycket att engagemanget inte längre känns kul utan som ett hinder, vad gör vi då? Riskerar inte studentföreningarnas arbete att urholkas om studenterna inte längre orkar vara delaktiga?

Vem vinner på det? Kanske är det bara dom med hög stresstålighet som tjänar på att engagera sig. Andra riskerar att hamna efter med studierna och i värsta fall gå in i väggen. Är det så vi vill ha det?

LÄSARSIDAN

Insändare Layout: Fanny Aasheim

PYNT Har ni hört så kul? GDK skall hålla i en alldeles egen designjulmarknad i Norrköping. PYNT heter den visst. In och kika på fb!

Av Veronica Nedar

LiTHanian frågade studenter på campus om deras hållbara vardagstips och här nedan finner du några av dem!

Använd tygkasse när du handlar, skaffa återanvändningsbara påsar till grönsaker i lösvikt ( istället för plastfryspåsar :) )

Kokosolja är billigt, miljövänligt och funkar asbra som både balsam och hudkräm. Inga gifter eller annat skärp.

Superbra!

Använd ryggsäck för att spara ryggen.

Göm smålappar med komplimanger och minnen i böcker, matlådor mm. Hitta dom när du minst anar och bli glad!

Ha timer på morgonbelysningen. Så mycket lättare att vakna!

Att springa på morgonen gör susen men annars finns kraften i kaffet med!

Använder inte sugrör <3

Använd återanvändningsbara grejer i glas och metall istället för plast. Typ matlåda i glas och vattenflaska i metall.

Ligg dig till en bra kondis + många kontakter på LinkedIn.

Vill du synas här?

Har du en åsikt att framföra, eller kanske en rolig historia du vill berätta? Har du skrivit en dikt du tror kommer smälta andra studenters hjärtan? Har du en hög illustrationer du drömmer om att få sätta i tryck?

Mejla in ditt material till redaktor@lintek.liu.se

25

horoskop

Text: Viktor Lind Illustration: Ebba Åslin Layout: Ebba Fälth

Med LiTHanians hälsoinspirerade horoskop får du veta hur stjärnorna säger att livet kommer hälsa på dig den kommande tiden.

STENBOCKEN 22/12 – 19/1

Stenbocken följer alla hälsotrender som de i Hollywood sysslar med för tillfället. Ingenting dämpar pluggångesten som en rejäl juicedetox.

Ditt hälsoknep: Kör allt du äter genom en råsaftcentrifug.

VÄDUREN 21/3 – 19/4

Om man alltid är glad är man aldrig glad resonerar Väduren. Du tar detta till det extrema genom att alltid vara på dåligt humör.

Ditt hälsoknep: Bit hårt i handen för att mota bort de glädjekänslor som kan smyga sig på även den suraste.

VATTUMANNEN 20/1 – 18/2

FISKARNA 19/2 – 20/3

Ditt hälsoknep: Ha alltid ett svettband nära, av uppenbara anledningar.

Ditt hälsoknep: Din senast inköpta scarf är hälsoknep så det räcker och blir över.

OXEN 20/4 – 20/5

TVILLINGARNA 21/5 – 20/6

Ditt hälsoknep: Ta SMS-lån för att ha råd att betala någon för att diska åt dig.

Ditt hälsoknep: ”Shopaholic” av Gucci Mane på repeat.

För Vattumannen är träning = hälsa.

Därför tränar du alltid. Detta leder till en del konstiga blickar från dina medstudenter när du joggar till skolan, sprintar mellan husen på campus och gör squats längst bak i föreläsningssalen

Lev i nuet tycker Oxen. För dig innebär det att du bara gör saker som du vill precis nu, utan att tänka på hur det kan påverka dig i framtiden, på gott och ont.

Fiskarna tycker att uttrycket ”look good, feel good” aldrig har stämt så bra in på livet som nu. Det är därför du lägger 80% av ditt CSN på nya outfits varje månad, för är du on fleek är även din hälsa det.

För Tvillingarna är det enda som kan framkalla känslor av god hälsa shopping. Du köper något så fort du känner dig ledsen, vilket har fått din bostad att se ut som en loppmarknad.

KRÄFTAN 21/6 – 22/7

LEJONET 23/7 – 22/8

JUNGFRUN 23/8 – 22/9

Ditt hälsoknep: Sätt telefonen i flygplansläge för att slippa dina vänners trista attityd.

Ditt hälsoknep: Meditera på en yogamatta.

Ditt hälsoknep: Ha alltid ett par kondomer i väskan, för säkerhets (och hälsans) skull.

VÅGEN 23/9 – 22/10

SKORPIONEN 23/10 - 21/11

SKYTTEN 22/11 – 21/12

Ditt hälsoknep: En humörring, så du vet direkt när nästa känsla är på väg.

Ditt hälsoknep: Investera i en adrenalinspruta för att kontra nästa hjärtstopp från en koffeinöverdos.

Ditt hälsoknep: Ät “läggdags” till middag för att spara in på matpengar.

Kräftan har sitt på det torra, och behöver inte tänka på sin hälsa alls. Detta provocerar dina mindre lyckligt lottade vänner, som gör allt för att du ska må lite dåligt då och då.

För Vågen är det nya känslor som gäller. Du mår bara bra när varje timme bjuder på en särskild känsla, och således försöker du alltid ändra på något för att forcera ett känslobyte.

26

Lejonet gör allt för att uppnå ”Zen”, att vara ett med världen. När du inte mediterar på en yogamatta pratar du om att meditera på en yogamatta, till alla i din omgivnings förtret.

Skorpionen mår som bäst av en koffeinkick. Detta har gjort att du knaprar koffeintabletter som om de vore godis, sveper minst tre koppar kaffe i timmen och har ekonomiska problem av all Nocco du köper.

För Jungfrun är primal närhet den bästa hälsokuren. Du försöker alltid få till det, antingen med din respektive eller med ett godtyckligt hemsläp.

Skytten är lika rik som Krösus – och minst lika snål. Du mår som bäst när bankkontot är fyllt till bristningsgränsen, och lever riktigt snålt för att spara så mycket pengar som möjligt.

Sektionssidor Föreningsannons

LUCIA

MED DEN AKADEMISKA DAMKÖREN LINNEA

RYTTARGÅRDSKYRKAN Kl. 19.30 | Torsdagen den 13/12 Biljetter finns på www.billetto.se

27

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 5 2018 Av och med: Claire, Joséphine & Levi inancial.times@isektionen.se fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare Kära läsare!

Till tonerna av den ungerska självmordskompositören Rezső Seress rör sig den västerländska marknadsliberalismen, likt die Wehrmacht över tundran, mot ännu ett olustigt nederlag. Ett maktskifte står för dörren när tron på fri handel och självreglering forceras ut i skuggorna till förmån för en mer feodalistiskt präglat ekonomisk politik, dominerad av centralstyrd merkantilism. Den konservativa högern etablerar starka fästen utmed såväl arabicafälten i Brasilien som i Seress apatiska hemland Ungern. Det är välbekant att även den svenska politiska kartan de facto är målad i liknande färger, såväl Lööf som Löfvén tenderar att förr eller senare byta skepnad i höstlika eftervalstider. En gestaltförändring vi denna gång ännu inte kan ge många definitiva utsagor av.

Positivt är dock hantverkaryrkets återgång till det nationella skråväsendets ärftligt baserade system, där kvaliteten säkerställs genom blodsband och inte godtyckliga gesällprov. Det får ensidigt ses som en samhällelig vinning för oss alla. Friedrich von Hayek vänder sig månne i sin grav, men redaktionen är övertygade om att ingen vill ägna tjänstefolkets tid åt att undersöka huruvida skräddaren faktiskt har den kompetens som påstås, det skall följa med efternamnet.

Senhösten är en tid av festiviteter.

Redaktionen är nyss hemkommen från en lyckad revitalisering av den romerska equirrian som eminente Virginia Raggi åter gjort till ett centralt inslag i den italienska huvudstadens novemberkarneval. Speciellt imponerade var vi av den ridbara trappan vid Bramantes lustslott Villa Belvedere vilken nu kommer att fungera som schablon för det nya trapploppet på Island.

En arkitektonisk reformation många av oss kommer ha mycket glädje av, alla bör kunna bege sig varthän de önskar till häst.

Lycka till med betygshetsen!

Högst aktningsfullt, Claire Zeidürt

Öppet brev till Vladimir Putin Ni som åtnjuter Inancial Times på en regelbunden basis vet att vi på redaktionen besitter en oerhörd fascination för den store härskaren i öst, Vladimir “Vlad The Bad” Putin. Likt varje finansiell dignitet med självaktning strävar Vladimir Putin efter att regera över ett världsomspännande imperium. På senare tid har det däremot, trots flertalet påtagliga kraftuppvisningar, blivit alltmer tydligt att det bakom den starka fasaden existerar stora problem.

Därför har vi valt att publicera ett öppet brev till Rysslands enväldige och ständige ledare.

Kära Vladimir,

Ni har gång på gång uppvisat prov på stor politisk kvickhet, militär skicklighet och anpassningsförmåga när det gäller såväl exterritorial underrättelsetjänst som inhemsk media. Dessvärre har det senaste året inte spelats ut riktigt så som ni hade förhoppningar om. Trots kontinuerligt lyckat stävjande av meningsavvikare, censur av media samt nedslag på opposition har ni beklagligtvis inte lyckats hantera den globala finansmarknaden på ett tillfredställande vis. Under de senaste månaderna har rubeln kollapsat och den energiberoende ryska ekonomin har visat sig sårbar för det fortsatt sjunkande priset på olja. Kombinerat med fortsatta sanktioner från västvärlden och tvivelaktiga finansiella ingrepp i en korrumperad ekonomi där stora reformer är nödvändiga kan det gångna året ses skralt som bäst. Det har gått så långt att ryska butiksägare har blivit tvungna att begagna en prissättning på daglig basis och många i landet fruktar en försämrad levnadsstandard.

Låga förtroendesiffror från populasen har sällan stoppat härskare, men när finansmarknaden – sidan som de facto står för de monetära medlen – tappar ert förtroende, yrkar detta på omedelbara åtgärder. Det har dessvärre gått så långt att direkta finansiella ingrepp (likt de som nyttjades i Malaysia, 1998, under den asiatiska finanskrisen) troligtvis inte längre kan hjälpa Rysslands ekonomi, i varje fall inte på längre sikt.

I dagens värld går det inte att regera i ett långvarigt härskarvälde som företrädesvis styrs efter geopolitiska intressen utan att ta hänsyn till hur dess olika förehavanden påverkar dess ekonomiska situation gentemot den resterande världen, hur perifer sagda omvärld än förefaller att vara. Stora delar av västvärlden tillstyrker att det enda som på kort sikt kan ses som ett skäligt alternativ är att avsluta Rysslands verksamhet på Krimhalvön och återuppta handeln med västvärlden. Detta

då energimarknaden i Ryssland fortfarande i första hand är beroende av västerländsk valuta, till största del amerikanska dollar. De nyligen signerade avtalen med Kina om nya rörledningar kan göra Kina till en större exportmarknad av olja och gas än vad Europa är idag, vilket på sikt råda bot på detta predikament. Det är dessvärre ett projekt som kommer att ta år att genomföra och som dessutom kommer kräva finansieringar i sig, vilket gör det till en mindre tillförlitlig lösning på kort sikt.

I vissa avseenden har den nuvarande situationen visat sig fördelaktig för redaktionen; framför allt då vår konsumtion av rysk kaviar har skjutit i höjden till följd av er lågt värderade valuta. Vi fruktar dock att situationen på längre sikt inte är gångbar, synnerligen inte för ert rikes del, men ej heller för oss då vi fortfarande ser de ryska oljetillgångarna som någotsånär hållbara investeringar. Däremot har era ageranden avsevärt försvårat för oss att vidmakthålla våra handhavande utan att bryta mot diverse konventioner. Vi förespråkar definitivt inte att rulla över för alla västvärldens påtryckningar, men våra investeringar i den ryska finansvärlden kommer ej att återkomma förrän ni har lyckats få landet på rätt köl igen och detta fordrar visst samarbete med den västerländska finansmarknaden.

Avslutningsvis vill vi påpeka att Ryssland under det gångna året har figurerat i världsmedia inom så gott som samtliga förefintliga kategorier och då mestadels framställts i dålig dager. Vi vill tro att det i första hand inte är ni som bär ansvaret, men vill uppmana er till att genomföra en grundlig utrensning på MinComSvyaz Rossii) eller Ministeriet för Kommunikation och Massmedia, då de fatalt har misslyckats och tagit innebörden av devisen “all publicitet är god publicitet” alltför bokstavligt.

Teslas första skiss på multifordonet I-ride som utvecklar små gulgröna vingar då det ges tillfälle att köra över något.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Gastronomisk grundkurs Ortolansparven har under årtusenden ätits som delikatess i de sydeuropeiska kungadömena.

Redan 390 f.kr. firade general Brennus vinsten mot romarna vid Allia med en festmåltid där fågeln stod i centrum. Redaktionens moraliska skyldighet att bilda populasen i vad som är rätt och riktigt tar sig sällan kulinariska uttryck, så för den goda omväxlingens skull bjuder därför Inancial Times på ett av våra absoluta favoritrecept, en modern variant av den rätt som åtnjöts när Napoleon I svors in som fransk kejsare i maj 1804.

Till servering:

Du behöver: (för 4 personer)

2.

8 ortolansparvar

4 handvävda linnehanddukar (500x750 mm) 1 flaska Rémy Martin Louis XIII Att ha hemma:

1-2 tunnare oxskinnsplädar Metod: 1.

5 dl Armagnac

1,5 kg spannmål (företrädesvis hirs)

1 svart nylonnät (cirkulärt, ø 600 mm, maskstorlek 5 varv per fot) 1 stor alternativt 2 små matole (en fransk burtyp med foderutrymme) av kongolesiskt järn

Utop-I

Som den hattbejakande trettonåringen från - och alltför ofta iklädd - väst utlovat har din tid äntligen kommit, käre I-are. Det är nämligen så att tillvaron å det vildaste kommer att få sig ett uppsving för hela sektionen* inom överskådlig framtid.

Det har uppdagats vissa brister i en relativt ny utbildning på campus, där de examinerade kan titulera sig ”Samhällsplanerare” efter studier om 180 hp. Då Inancial Times ömkar sig över de behövande och välgörenheten gentemot Kamprad börjar bli uttjatad, gick redaktionen med vissa förbehåll med på att i ett exklusivt** sammanträde samtala med programansvarige Dick Masugnsson, med syftet att upplysa honom hur hans elever bäst bör utbildas i att planera framgångsrika samhällen.

Masugnsson tackade hjärtligast för insiktsfull input och nedan presenteras ett urval av vad han tar med sig till läroplanen för kommande läsår.

All typ av infrastruktur utökas med höghastighetsfält avsedda för I-are, där Tesla kontrakteras för framtagning av multifordonet I-ride. Vid mycket speciella tillfällen kan annan typ av person medtagas som +1, dock endast då I-arens målsman eller husdjur samtycker samt vid uppvisande av sigillstämplat intyg från Tomas Eneroth.

Införande av statligt stöd till en fonddepå på Gálapagosöarna, dit ett hundra kronor (100 SEK)

5.

3.

4.

6.

7.

Den mer makabert lagde kan uppnå samma mål och samtidigt undvika burkostnaden genom att manuellt avlägsna fåglarnas synnerver.

Låt jäsa i 13-16 dagar eller tills fåglarna vuxit till önskad storlek.

Avliva genom att i tur och ordning placera sparvarna i Armagnacen.

Flyg privat till sydfranska Venasque i slutet av augusti månad, innan ortolansparven migrerar söderöver.

8.

Använd nylonnätet och fånga vant in dina fågelfän.

För er som får vårt veckovisa nyhetsbrev via fax kommer nästkommande skrivelse innehålla en komplett guide kring hur en undviker centraleuropeiska djurrättsorganisationer. Smaklig måltid.

Lokalisera sparvarna. De större individerna häckar vanligen nära mindre gläntor i den annars täta provencalska växtlighet som omger departementet Vaucluses inland.

Väl hemma, placera sparvarna och spannmålet i bur(arna) och mörklägg med pläd. Mörkret lurar djuret att tro att det är natt och således tid att äta.

sätts in varje gång någon mindervärdig ondgör sig på en I-ares bekostnad. Hånas större grupper sätts ett hundra kronor multiplicerat med antal gruppmedlemmar in på fonddepån. Delar av denna likvideras årligen och går då till att anordna en storslagen galakväll på Potalapalatset i Tibet, som ingen går på.

Personer med efternamn av son-karaktär deporteras till kommuner såsom Ragunda, Laxå, Bjurholm et cetera, med I-are som undantag. För dessa erbjuds i stället det statliga namnprogrammet “Ej infödd men presumtiv överklass”, där de fritt kan välja en svensk adelssläkt att inkräkta på.

Samtidigt belönas “von” och “af ” med kostnadsfria bostadsrätter om >=2501 kvm på Östermalm, om personen i fråga är singel. Gifta par tillskansas i stället en lagom högrest villa i Danderyd. Vid kombination av son- och von/af-namn görs en utredning utifrån enskilt fall. * Hit inräknas även patrask som nästlat sig in genom uthärdande av ett tekniskt basår, en skenansökan till den internationella profilen eller anskaffning av svar på högskoleprovet för en ansenlig summa.

** Ett för den genomsnittlige studenten mycket främmande ord både i sexuella och övriga sammanhang, där det sistnämnda dock uppenbarligen inte är applicerbart på I-aren.

9.

Rosta fåglarna hela i ugn tills de fått en fin färg, krydda efter önskemål.

Servera ortolansparvarna med årgångschampagnen. Placera linnehanddukarna över huvudet under måltiden för att, enligt sydfransk sed, undvika Guds insyn.

Överklassikern

Det kräver uthållighet, ihärdighet och en oerhörd mängd disciplin. Du får tillbaka glädje och den goda hälsa som följer ohämmad konsumtion och fysisk aktivitet. Har du bestämt dig för att genomföra Överklassikern är detta rätt erbjudande för dig. Paketet innebär en smidig anmälan och garanterad startplats till alla moment av den svenska Överklassikern. Då alla grenar avklarats ingår vidare ett personligt diplom, manschettknappar i antimateria samt möjlighet att köpa ett par skor i italienskt cordovanläder med den anrika överklassikeremblemet inbränt över tån. De moment som ingår i den svenska Överklassikern är följande klassiska grenar: • • • •

OS-krocket; pallplats i singelklassen för herrar, två bollar.

Världsrundan; 18 hål spelade på samtliga banor rankade topp 10 i världen enligt senast utgiven upplaga av Golf Digest.

Vanesvinnet; der personliga ekologiska fotavtryck är 2,14 gånger större än det globala snittet Djursholmsdoppet; Wallebergs hot tub

nakenbad

i

Jacob

Snabbkurs: SocYal kompetens

-En grundkurs i social interaktion, anpassad för Y:are!

Känns sociala koder mer komplicerat än Schrödingerekvationen? Misströsta inte! Registreringsperioden för årets upplaga av SocYal kompetens har nu börjat, så in och anmäl dig innan de eftertraktade platserna tar slut! Förutom social interaktion täcker kursen även ämnena personlig hygien och fashion DON’Ts som strumpor i sandalerna. Nedan följer två utlåtanden från tidigare kursdeltagare: ”Jag ger kursen högsta betyg. Tidigare undvek mina kurskamrater mig men sedan jag förstod att det inte räcker att duscha en gång per vecka har jag fått flertalet kompisar i klassen!”

“Tack vare kursens ice-breaYkers har jag alltid andra Y-are att småprata med på campus. Jag brukar ofta köra på ice-breaYkern ’Gillar du också att lösa integraler med Hermites rotansats?’ för den fungerar varje gång!”

Intresserad? Kontakta anmalan@socyalkompetens.se

Meme-generator Tycker du också, likt så många andra Y-are, att skönheten i teoretiska ämnen befläckas så fort de tillämpas för att skapa något verkligt? Vi är här idag för att övertala dig om motsatsen! Det är nämligen så att Nattredax i flera års tid har arbetat med ett topphemligt projekt rakt under de andra studenternas näsor. År 2014 började på Y-linjen, till vår vetskap, LiUs första robot. Iklädd människokostym har denne robotiska infiltratör samlat data om hur livet på programmet går till. Efter många terabyte data kan vi äntligen presentera ett teknikens Magnum Opus. Ett enormt neuralt nätverk, matad med faktisk misär och flertalet kuggade tentor. Vi kan nu stolt presentera en intelligent meme-generator som maximerar Y-arens igenkänningsfaktor. Efter att ha hyrt in oss på några servrar nere på NSC har vi konvergerat på en lösning vilken presenteras till höger och vi hoppas kunna komma fram till ännu bättre resultat inför kommande nummer.

Nattredax granskar Nattredax fortsätter granska politiken, och ett parti som har vind i seglen just nu är Stokastiskt Initiativ (SI). Med sin valslogan ”Ni vet inte vad ni vill, och det vet vi!” är det framför allt den höga igenkänningsfaktorn som gjort att nya medlemmar flockats till Stokastiskt Initiativ den senaste tiden.

SI

Vi träffar en företrädare för partiet som förklarar hur de tar fram sitt politiska innehåll: ”Det är ganska enkelt faktiskt. Vi matar vår AI med alla politiska förslag som läggs av de andra partierna. Utifrån detta kan algoritmen ta fram 1024 olika förslag inom varje område, sedan använder vi www.random.org för att välja vilket vi ska satsa på.”

Hon pläderar vidare: ”Eftersom de andra partierna generellt är väldigt ologiska så är vi faktiskt det parti med mest konsekventa idéer. Och med väljare som ändå ändrar åsikter hela tiden är det enbart ett helt slumpmässigt partiprogram som kan täcka folkets behov.”

Nattredax kommer fortsätta följa politiken ända fram till nyvalet. Och kom ihåg att om ni har något tips om vad vi borde rapportera om i nästa upplaga så ska ni inte höra av er, för vi lyssnar ändå inte.

CYD - hur gick det sen?

Nattredax vill uppmärksamma något som inträffade för två år sedan som fick Y:are att demonstrera på gator och torg (läs: jodel) och fasa över att det både skulle ha varit bättre förr och vara sämre nu. Det gäller givetvis öppnandet av CYD-poolen för allmänheten. Men hur blev det egentligen? Togs CYD över av alfahanar från Maskin som skrämde bort de skygga pojkarna från Y och D, eller är CYD fortfarande den gamla vanliga syrefattiga kärleksbunkern?

När vi pratar med CYD-veteranen tillika storkämpen i kampanjen #räddaCYD - Jonatan Ek - berättar han häpnande om revolutionen som skett i B-husets hjärta. För det första säger han att Lingare börjat hitta dit. Lingare som för övrigt hade tillgång till CYD-poolen redan innan anarkin, men att de inte kände till detta är väl föga förvånande.

Vidare nämner han att studenter från TBi och så kallade ”ekonomer” ibland syns bland besökarna. Vad TBi:are gör där är högst oklart, men vi gissar att ekonomerna besöker CYD som sista utpost efter att ha blivit portade från övriga platser på campus. Detta är dock något som oroar Jonatan: “Känns ju lite otryggt, filfakare i tekfakland liksom.

Vad kommer härnäst?”

Vad som kommer härnäst kan vi med 7.03 % sannolikhet avslöja i nästa nummer. Tills vidare förblir CYD-poolen vad den var, men med vissa exotiska inslag. Att tro att maskinarna skulle bry sig om vad som finns söder om Kårallen var uppenbarligen, med facit i hand, oerhört naivt.

Hej Visselblåsare!

Vet du något som Nattredax inte vet? Du kanske har bevis på korruption inom stYret, aningar om vem som snodde projektorn, koll på varför Yrla alltid är trasig, eller kul bilder från HHH, Nattredax är inte petiga!

Skicka din komprometterande information till: wikyleaks@ysektionen.se

Missa inte Nattredax nya app!

Djupdykande reportage, intervjuer, långa krönikor och massor av innehåll. Hämta den på App store eller Google play store idag!

Myheterna Sedan 1969

Din bulletin med det bästa från Maskinteknologsektionen

1337

Hyllningstal till vår bästa vän Vänskap är ett ord som beskriver två eller flera som delar ömsesidig tillit och som finns vid varandras sida i alla lägen. Vänskap handlar om mycket mer än att bara umgås med någon, det handlar om att vilja se sin vän lycklig, skapa minnen och dela livets med- och motgångar tillsammans. Man ska kunna dela både skratt och tårar.

Det har alltid funnits människor runt omkring mig i hela mitt liv och så kommer det alltid att vara. Men alla runt omkring är inte någon jag kan kalla för vän.

Men du, du är en vän. Den vänskap vi delar är hållbar.

Dagen vi träffades första gången var i mitt garage när vi skulle laga min trampbil. Vi blev snabbt mycket bra vänner och delade alltid massa skratt då vi träffades där.

Sedan dess har vi varit bästa vänner och du har för mig alltid varit en klippa jag kunnat luta mig mot.

12 tips på hur du blir en hemmafru -

Du är någon som betyder otroligt mycket för mig.

Du är den som kan få mig att skratta trots dystra tider.

Du är den som får mig att aldrig behöva känna mig ensam.

Vi känner varandra innan och utan och behöver inte vara några andra än dem vi egentligen är när vi är i varandras sällskap. Det är för mig äkta vänskap.

Tack för att du är en så bra vän.

Tack för att du fått mig att förstå vad riktig vänskap handlar om, kära silvertejp <3

32

-

I made my own rules, so don´t expect me to follow yours.

Everybody is talking about me, but i would not have it any other way.

I´m like a cocktail, 2 parts beauty and 1 part bitch.

My husband kicks balls, but i kick ass.

Fashion is my world and I am always dressed for success.

I´m all about positive thinking, but some people around me make that very difficult.

They say gentlemens prefer blonds, but I make sure that they always prefer me.

Friendships are like fashion, some always look good while others go out of style.

I´m not just dubbel the trubble, I´m dubble the fun.

I don´t mean to be rude, I just am.

I always get what I want, and I want it all.

It´s okey to put your foot in it, as long as your wearing fab shoes.

Hela Sverige i glädjetårar - Älskad TidLing tillbaka

➤ “Kan Lingare verkligen skriva?” ✓ 5 saker du inte visste att du inte visste ✓ Redaktionen talar ut ✓ Utskottet med bäst könsfördelning ✓ Bara män ✓ ”Vad är det här för skit?”

TidLingen och ser ut att ha en tid av framgång, glädje och rikedomar framför sig. Detta förutsatt att inga tår trampas på eller att arbetsbördan blir för mycket för den stackars redaktionen och allt blir nedlagt efter första upplagan…

Beskedet att TidLingen skulle komma tillbaks togs emot med pompa och ståt.

Aktien rusade 320 miljarder Europeiska-%, vilket är rövmycket i svenska-%.

Redaktionens talesperson, Tor-Björn, 79 år, ensamstående från Sörmland, hade följande att säga: “Det är här vi vänder på klacken och gör tvärt emot våra föregångare, inga mer uppdateringar om HEX påstådda renovering, ingen mer “sök-utskott”propaganda och verkligen ingen mer DVBF-smörja! (ok, kanske lite) För är det något man har lärt sig av historien så är det: “Skiter det sig så försöker vi igen om 4 år”, “Gör om gör rätt” och “Britt-Marie, kör för fan”.”

”JA MEN KLART LINGSEKTIONEN SKA HA EN SIDA I LITHANIAN. RESTRIKTIONER? NEJ DÅ, BARA KÖR. ” -JOHANNES KNUTAS, ORDFÖRANDE LINGSEKTIONEN. Med första publicerade texten som PejLing 2010, följt av sporadiska försök fram till 2014 så försvann därefter den då kallade Dagens Lingdustri till historien som en svunnen hjälte. Nu 4 år senare reser de sig som en fågel fenix ur askan som

SNABBRECENSION AV ARBOGA 10.2, LÅNGBURK, FESLJUMMEN

➤ Sitter på tvären hela vägen med ett satans riv ✓ ”Bästa

baksmällan jag haft”

Pikanta aromer, bra APK och en jävel att bonga.

Artnr. 5963 på systembolaget.

Betyg: 4/5 konsultdojjor

Lingsektionen utlovar att leverera kvalitativ, förhoppningsvis rättstavad, sanningsenlig och helt opartisk (tagga Pallen) journalistik genom… *skaffa TidnLing-PLUS för att läsa hela nyheten och få en exklusiv knickebollintervju

Sedan 2016 Dagens citat: ”hellre en rövare i poolen än en polare ... eh ja ni förstår ju själva. ”

Kretan filosoferar

Höst och vintermånaderna har nått Östergötland. I sådana tider är det skönt att ha någonting trevligt att se fram emot, därför är det tur att vi har julen.

I detta nummer hade Kreatu tänkt göra en journalistisk djupdykning i allt som har med julen att göra.

Tyvärr vart det mer av ett tådopp än dykning, men som min far sade när han tankade med bensin istället för diesel ”Det är ju tanken som räknas”

Spoila årets julklapp!

Efter mycket undersökande av ben och teblad (KreatUs orakel vägrar dricka kaffe av någon skum anledning) kan KreatU avslöja att årets julklapp är pengar.

Pengar är den ultimata julklappen för den inte bryr sig om vad någon vill ha, men ändå känner sig tvingad att ge något. Swish duger inte, vi snackar frasiga sedlar för att påminna dig om den socioekonomiska stenålder som rådde innan Swish uppfanns. Tänk på alla fördelar med sedlar: du kan fläkta dig, få plånkan att se mer stöldbegärlig ut, isolera rocken, glömma dem i byxfickan när du tvättar, ja kanske till och med köpa något med dem.

Julens grundare?

Kreatus Önskelista • • • • • • • • • • • • •

Fungerande regering Cykel driven med vindkraft Medvind Kreativa medlemmar Grannar som inte snor mat Kyl med lås Grannar som inte spelar saxofon kl 03:00 kvällen innan tenta Värmegolv Ljudisolerade toaletter Tåg som kommer i tid Diskmaskin Att jodel var detsamma som det var år 2015 Bättre matchningar på tinder

Genom mänsklighetens civila historia har det nästan alltid funnits någon sorts firande omkring slutet av december, när året har sin längsta natt och dagarna börjar bli längre igen.

En av de individer som gjorde att Jesus födelse daterades till just denna tidspunkt var påven ´Jul’ius den I, som vi visualiserat efter bästa förmåga i bilden till höger.

Lista nummer 1 2 3 över nyårslöften 2018 Träna minst högst 60 minuter sekunder varje dag vecka.

Fika högst minst 3 dagar i veckan.

Gå ner 3 2 1 hektogram varje månad termin.

Mer grönsaker till måltider och mycket lite mindre ost i hamburgaren.

Besöka kyrkan kårallen oftare.

En gävla tradition– Gävlebocken genom tiderna 1966 gör Gävlebocken sin debut. 1976 blir den sönderkörd av raggarbilar. 1985 hamnar den 12.5 meter höga bocken i Guiness rekordbok. Ett litet steg för mänskligheten, stort steg för julbocken. 2009 grundas ett twitterkonto för bocken. 2010 avslöjas en helikopterkupp för stjäla bocken till Stockholm. 2014 blir bocken en hit även i Kina. År 2018 lever traditionen vidare, vad tror du kommer hända i år? Lägg ditt bet på TBettson.com och få fem fria försök på envarretvåan.

Gävlebocken transporterar karoliner in i Warzawa (1656, färglagt)

DENNA SIDA ÄR EN ANN O NS FR ÅN PO LISMY ND IGHE T EN

POLISMYNDIGHETEN

Läs mer om oss på vår hemsida: www.polisen.se

”Hos oss får du ett meningsfullt uppdrag” – Det är mindre stelt och tråkigt än man kan tro att jobba hos polisen. Vi har bra karriärmöjligheter och arbetsuppgifter där det verkligen finns möjlighet att utvecklas.

Verksamheten är spännande och vi får ofta göra studiebesök, som att till exempel följa med i en polisbil under ett pass säger Johanna Mannung.

Johanna är civilingenjör inom datateknik med inriktning distribuerade system. Hon har jobbat vid polisens it-säkerhetsenhet sedan 2010.

– Jag leder stora förändringsprojekt och insatser som behöver utföras, därtill föreläser jag och har även strategiska uppdrag med syfte att utveckla vår it-arkitektur. Det är ett otroligt spännande och varierande arbete, men också viktigt för samhället.

Tom Johansson tog examen 2017 och har precis som Johanna läst till civilingenjör datateknik. Även Tom jobbar sedan drygt ett

år tillbakavid it-säkerhetsenheten men som teknikspecialist.

– Johanna var min handledare när jag genomförde mitt examensarbete. Idag är jag inblandad i väldigt många spännande uppdrag inom den gemensamma it-infrastrukturen. Det är utvecklande och lärorikt att få inblick i verksamheten och att få förståelse för hur andra arbetar inom myndigheten, säger Tom Johansson.

Både Johanna och Tom trivs i den spännande och komplexa miljö som de är delaktiga i. Polismyndigheten har väldigt höga tillgänglighetskrav och tekniken måste fungera dygnet runt, oavsett vad som inträffar. Det gör att man exempelvis har stora säkerhetskrav vid uppgraderingar av ledningssystem och larmcentraler.

– Det är en lärorik utmaning att driva modernisering i en miljö där tillgängligheten och säkerheten är kritisk. En annan viktig del i vårt arbete är att vi behöver följa med

Att arbeta hos Polismyndigheten är ett samhällsviktigt och betydelsefullt uppdrag.

En stor del av arbetsuppgifterna innefattar avancerad teknik i kombination med höga krav på säkerhet, vilket gör arbetet väldigt omväxlande och utmanande.

i vågen av allt högre leveranstakt, vilket innebär att vi måste hålla oss i framkant såväl teknikmässigt som organisationsmässigt med DevOps. Det gör att vi arbetar mycket med ny teknik och open souce fortsätter Johanna. När andra satsar på outsourcing och molntjänster satsar vi dessutom på vårt eget datacenter och egenutvecklade system.

– Vi har en väldigt bred flora av system och det är sällan vi kan köpa ett färdigt på marknaden. Det gör att vi lägger ner mycket kraft i att utveckla våra egna tekniska lösningar så att de är moderna, funktionella och säkra, fortsätter Tom. – Att få känna att jag gör något meningsfullt för människor varje dag jag går till jobbet är en stor drivkraft. Vi jobbar med att göra samhället tryggare.

Utan vårt arbete skulle inte poliserna ha samma möjlighet att utföra sitt uppdrag.

FAKTA Är du redo för en större uppgift?

Polisens it-avdelning har i dagsläget ca 790 anställa – och vi vill bli fler! Vi finns över hela Sverige med största kontor i Stockholm, Linköping och Norrköping. It-avdelning sköter drift, underhåll och utveckling av it-stödet till alla Polismyndighetens verksamhetsområden. Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Läs mer på: www.polisen.se