LiTHanian #5 2019

5 No

06

Student eller snål?

16

08

LiTHanian testar weed

24

Vad är Valla TV-trauman från Folkhögskola? barndomen

December 19

INFO

På grund av en nyligen gjord uppdatering av LADOK blev det lite strul med adresslistan till förra numret av LiTHanian, så vissa fick flera exemplar av tidningen. LiTHanian ber om ursäkt för slöseriet med papper. LiU, som tillhandahöll adresslistan, har blivit informerade och den här missen kommer sannolikt inte upprepas.

2

C

hefredaktören har ordet

Jag har tröttnat på julen. När jag var yngre tyckte jag det var en magisk högtid där släkten samlades, jag fick äta hur mycket köttbullar jag ville, och sannolikheten för att jag skulle hitta Lego med mitt namn på under granen var överväldigande stor. Numera är det inte lika magiskt. Visst, det är kul och trevligt att träffa släkten, men att bo hemhemma längre perioder blir lätt påfrestande när man är van vid att ha allt på sitt sätt i lägenheten i Linköping. Julmaten som jag förr tyckte var så god har jag insett mest bara är olika former av kött och fett.

Enda kryddan är salt och kanske lite svartpeppar, och jag är fortfarande trött på smaken av julskinka från förra julen. Vill jag ha något nu så kollar jag om det får plats i min ekonomi och köper det, eller väntar till en annan tidpunkt.

Med det sagt så inser jag (med viss hjälp från min kära redaktion) att inte alla delar min syn på den stundande högtiden. Många är så taggade att de har hinkat glögg sen augusti och redan köpt alla julklappar, kompletta med fin inslagning och långa rim. För er som alltså inte hunnit tröttna på glögg tipsar vi om hur man brygger sin egen, och har du inte köpt alla julklappar ännu kan du kika på vår julkarta för att få koll på de bästa handelsplatserna i vintermörkret.

För att kontrastera mot konsumtionshetsen som alltid uppstår kring jul lyfter vi också en hel del miljö i det här numret av LiTHanian. Vi reder till exempel ut vad grejen är med gröna toan i A-huset på campus Valla, tipsar om gröna växter, och gör en recap på historien bakom fenomenet Greta Thunberg. Trevlig läsning önskar vi i redaktionen, och god jul!

Viktor Lind Chefredaktör 19/20

Vad är den minst intressanta faktan om dig?

A. Viktor Lind, Chefredaktör

J. Linnéa Gistrand, Skribent

chefred@lintek.liu.se

skribent2@lintek.liu.se

Jag är ganska lång.

B. Ebba Åslin, Redaktör

K. Erik Tilly, Krönikör

redaktor@lintek.liu.se

kronikor@lintek.liu.se

Jag cyklar oftast till skolan.

Min mamma valde att döpa mig till “Erik”.

C. Hanna Leinonen, Layoutansvarig

L. Sara Pauli, PR-ansvarig

layoutansvarig@lintek.liu.se

lithanian-pr@lintek.liu.se

Jag har glasögon.

D. Rebecka Walfridson, Layout

I våras fick jag en brännskada på benet av pastavatten. layout2@lintek.liu.se

E. Fanny Bidenäs, Layout

Onsdagen den 14/10 åt jag rotmos. layout1@lintek.liu.se

F. Katarina Martens, Illustratör Jag har 27 stycken strumpor. illustrator1@lintek.liu.se

A.

Jag har aldrig haft hål i en tand.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

I.

J.

L.

M.

N.

O.

Jag är en hundmänniska.

M. Karin Sundberg, Fotograf Jag har ett stort ärr på tungan. fotoansvarig@lintek.liu.se

N. Ellen Lundin, Skribent Jag är skribent.

skribent3@lintek.liu.se

O. Mathilda Carlberg, Skribent Jag nyser i 160km/h. skribent1@lintek.liu.se

G. Lina Jonson, Illustratör Mitt favoritgrupprum är K106.

Illustrator2@lintek.liu.se

H. Karin Göransson, Webbmästare

Jag har både en höger- och en vänsterhand. webbmastare@lintek.liu.se

I. Pontus Maniette, Företagsansvarig

K.

Jag är från Stockholm.

lithanian-annons@lintek.liu.se

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek Linköpings teknologers studentkår.

Adress: LinTek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Ansvarig utgivare: Viktor Lind

Framsida: Illustration, Katarina Martens

Tryckeri:3 LTAB

3 6-7 8-9 10 11 12-13 14-15 16-17 18

Redaktionssida

Innehåll.

Student eller snål?

4

LiTHanian testar weed

Grinchens julgransshopping

Poängen med gröna toan i A-huset

Greta Thunberg-recap

M-verkstan

TV-trauman från barndomen

Riktigt fin fulglögg

19 20 21 22-23 24-25 26-27 28 29

Krönika - Julen splittrar oss

Lär känna FuM

LiUs big bang

Tekfak forskar

Vad är Valla Folkhögskola?

LiTHanians stora julmyskarta

Vinterdikt

Sektionssidor

5

STUDENT

eller snål?

Hur kommer det sig att studenter knappt har råd med mat sista veckan varje månad men alltid har pengar till en pubrunda? Eller att studentkortet blivit en extra kroppsdel som alltid tas med i hopp om att få priset lite billigare?

Var går egentligen gränsen mellan att vara student och att vara snål?

Text: Mathilda Carlberg, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.

6

D

et är kvällen den 24:e, timmarna innan CSN kommer in på kontot. Soptunnorna är fyllda till bredden av ICA Basic, Eldorado och Samyang Ramen. Mataffärernas veckoerbjudande läses med lika stora förhoppningar som tentaresultaten. Utgifterna har redan minimerats så pass mycket att du: 1. Gått med i ett fadderi för att slippa köpa rakhyvlar och klipptid, 2. Anmält dig till varenda lunchföreläsning 3. Välkomnat alla på förfest hemma hos dig (i hopp om att de tar med sig pantburkar).

Du prokrastinerar genom att googla “spara pengar” och hittar en tråd på Flashback där de tipsar om att sno med sig toalettpapper hem från offentliga platser. Överväger du? Här går den hårfina gränsen mellan vad som är att vara student och att vara snål. Den hårda sanningen är att CSN noggrant har räknat ut hur många kronor som en student i genomsnitt behöver varje månad. Något som leder till att repliken “jag är student” varken går hem hos polisen eller väktare om du åker fast för stöld. Inte ens studentrabatt går att få! Det kommer alltså bli dyrt att åka fast.

Knacka hellre på hos grannen och fråga om du kan få låna diverse saker (mycket uppskattat).

Titeln student är respektingivande och har en positiv klang. Alla som någon gång gått i skolan minns hur det kan vara. Därför brukar de ofta ha överseende när studenterna kryper längs golvet i mataffären för att hitta de låga priserna. Ordet snål däremot anses charmlöst och har en negativ klang. Snåla människor tar ofta för sig när det bjuds men ger sällan tillbaka. Varje gång notan landar på bordet går de in i rollen som Ove Sundberg i Solsidan genom att utbrista “the plånkan is at home”. Men tänk om Ove visade sig vara student som levde på CSN? Skulle vi få mer sympati och överseende för hans gnidighet då? Troligen inte. Att vara snål och att vara student är inte synonymt, och just Ove Sundbergs övriga personlighetsdrag kanske inte är något man blir hänförd av. Det går alltså att välja om man vill vara en generös student eller en snål student. I Sverige är Ove ansiktet utåt för att låna saker hos grannen, så om du bestämmer dig för att knacka dörr – glöm inte att lämna tillbaka.

Studenter är fascinerande varelser. För precis som det alltid finns plats i magen för efterrätt efter ett restaurangbesök, finns det alltid pengar på kontot när det nalkas fest. Allt jämmer om hur mätt man

är försvinner spårlöst, liksom klagan på bankkontots tvåsiffriga summa. Som artisten Magnus Uggla sjunger, så är det kanske värt att leva fattigt ett tag om man får vara kung för en dag?

Människans hjärna har ju inte ett belöningssystem för att det är roligt, utan för att det ska hjälpa oss att inte tappa hoppet; att överleva. Alltså kan en pubrunda eller en, lite för dyr, kopp kaffe ses som ren och skär överlevnad. I så fall är det värt vartenda öre.

Nej, kära student, nu är det slut på klandrande från nära och kära samt på orosanmälningar till Lyxfällan: du gör vad du kan för att överleva.

Hur får man då ihop studiebidraget så att man, med gott samvete, kan tillgodose hjärnans belöningssystem? Antingen genom att strukturera om ekonomin eller ännu enklare: ändra ordval. Till exempel:

Chips = Tillplattad potatis Choklad = Balsam för själen Falafel-/kebabrulle = Första hjälpen i aluminiumfolie Hemleverans = Företagsstöttare Kaffe = Uppiggande vatten Pank = Miljömedveten (med andra ord inte bidragande till överkonsumtion) Pizza = Första hjälpen i kartong Snål = Sparsam, ekonomisk Vin = Avkopplande fruktjuice Öl = Stärkelserikt vatten Genom denna omformulering kommer samtliga att förstå alla dina ekonomiska prioriteringar (inte minst du själv). Du är varken pank eller snål! Bara miljömedveten, sparsam och föredrar att “stay hydrated”. Du är student helt enkelt!

7

LiTHanian testar weed* *skoja bara! Egentligen ska vi tipsa om lite olika krukväxter och hur man tar hand om dem. Oavsett om du har lika gröna fingrar som Snoop Dogg eller får personalen på Blomsterlandet att svimma av skräck så kan vi hjälpa dig reda ut djungeln som är krukväxter.

Text: Linnéa Gistrand, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Lina Jonson.

Innan vi börjar: Det är viktigt att ta reda på vilka förutsättningar du har hemma. Enklaste sättet att se vilka växter som passar hos dig är helt enkelt att titta på dess specifikationer, vilket brukar stå antingen på krukan den säljs i eller på en liten lapp i jorden. Sen är det bara att kika ifall det verkar matcha med ditt hem. Vill växten ha mycket sol är det en klar fördel att ha fönster i söderläge där solen lyser som längst, till exempel.

När du kommer hem med din nya bebis från butiken, se till att den inte enbart står i en miljö den gillar, utan se också till att växtens boende (aka krukan) är okej. Innerkrukan behöver ha någon sorts dränering, annars kan växtens rötter börja ruttna. Typiskt dålig grej.

Växterna gillar inte att flytta på sig. Precis som en student som fått ett bord i studentfiket så vill de gärna vara kvar på den platsen tills de dör. Flytta på växten om du måste, men gör det inte för ofta då de vänjer sig vid miljön runt omkring sig. Överlag är det väldigt lätt att övervattna sina växter, kanske för att man är rädd att glömma bort dem annars. Ett bra tips för att varken det ena eller andra ska ske är att sätta upp ett vattningsschema som du håller dig till.

Kaktus Bananplanta

Vill ha det varmt, så kan tyvärr inte rekommenderas till folk som bor i studentbostäder. Vill ha mycket vatten och vill inte att jorden ska torka ut, så du och plantan kommer antagligen att ha drickandet gemensamt.

Passar den som vill kunna säga att de har en bananplanta hemma, för hur coolt låter inte det?

8

Att kaktusar är lättskötta är en otrevlig lögn som blomsterförsäljare kommit på för att få sälja dessa ruskigt dyra meterhöga taggbuskar. Här gäller helt enkelt att ju mindre omtanke du ger din kaktus, desto mer kommer den gilla dig. Spela svår.

Två till tre vattningar per månad är allt kaktusen behöver. Då kanske den överlever, men jag tror inte på det.

Passar den som gillar att glömma bort sina växter.

Luftplanta

Här har vi en liten rackare som sticker ut från resten av listan.

En luftplanta behöver nämligen varken jord eller kruka, utan enbart frisk luft och ett bad då och då (vissa ingenjörsstudenter borde ta efter). Det finns massvis av olika sorter, men alla äter upp damm i luften, och ser riktigt söta ut. Passar den som är för snål för att både köpa växten OCH krukan.

Elefantöra

Cannabis

Ganska fin växt att ha i fönstret om den inte varit så galet olaglig. Får tyvärr inte ge ut några tips på hur man får dessa att växa. Rekommenderas inte, men passar den som gillar att hänga med polisen.

Här har vi en väldigt lättskött och väldigt söt växt.

Elefantöron sprutar ut sticklingar, och dessa är perfekt som gå-bort-present. Denna växt vill torka ut mellan vattningarna, samt ej stå i direkt solljus. Ifall den står i starkt solljus blir de runda bladen mindre och vita.

Passar den som vill bedriva ett mellanstort växtdagis.

Rosenskärm

Väldigt vacker men här har vi en riktig diva. Jorden får INTE torka ut, den vill stå VARMT och gärna ha VÄXTBELYSNING. Vem fan har tid för sånt? Passar dig som gillar att döda saker.

Monstera

Växt som kan växa sig riktigt stor om man sköter den rätt. Var beredd på att stötta upp den för att den ska kunna klättra och vara lycklig på riktigt. Gillar att bli duschad ofta eller att få luften fuktad på andra sätt. Den vill ej stå i direkt solljus och gillar trånga krukor. Passar GDKare som gillar att leva upp till stereotyper.

Svärmorstunga

Här har vi den, den bästa växten. Både vacker, lättskött och en god lyssnare. Döpt efter att den är spetsig och svår att ta död på. Trots sitt gammalmodiga namn är detta senaste ropet inom krukväxter.

Passar den som gillar växter men ogillar sin partners mamma. Varför inte ge bort som en väldigt fin passivt aggressiv present?

9

Grinchens julgransshopping Julen är på intåg, staden börjar fyllas av julhandeln och torra lussekatter på Gamla Linköpings julmarknad. Lägenheterna fylls sakta av röda små tomtar och luciatåg gjorda av gamla äggkartonger. Det mesta börjar komma på plats, men det är fortfarande något som saknas. Något som bär alla tomtar och kulor. Det helgonförklarade trädet: Julgranen.

Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Lina Jonson.

När det kommer till granar så är det viktigt att inte bara hitta en som tilltalar dig utan det är också viktigt att hitta en som verkligen speglar din inre julsjäl. Givetvis är det svårt att besitta någon form av självinsikt som är så pass välformulerad och generaliserad att det går att applicera på granar. Men, som alltid, så löser LiTHanian det problemet åt dig!

Rödgranen, den vanligaste granen som fyller många hem. Vare sig du köpt granen på hederligt vis utanför närmsta mataffär, eller om du själv huggit ned den och likt Sunes pappa kastat upp den på en gammal Volvo och flugit hem den till vardagsrummet, så är det oftast en rödgran. Rödgranen kännetecknas av glesa grenar och desperata försök att bära upp de stora plastkulorna med snöflingor. Det här är granen som passar de allra flesta, men speciellt de som bryr sig mer om själva känslan av jul än om hur granen ser ut.

Den ståtligaste granen är kungsgranen. The supreme of the supremes! Den reser sig som en enorm skepnad med kraftfulla grenar som liknar Karl-Alfreds armar. De tjocka barren lyser med sin uppiggande skogsgröna kulör flera månader efter jul och vännerna kan enkelt missta den för en plastgran. Men granen är verkligen inte för alla. Den kraftfulla stammen reser sig till svindlande meterhöga höjder och prislappen kan få även den mest bortskämda civilekonomen att be pappa om en extra veckopeng. Den här granen lämpar sig således för den mest högaktade studenten. Personen som måste skrika i ansiktet på sina medstudenter att ”ni inte är mina jämlikar!”, samtidigt som hen lägger den ryska kaviarn på den glänsande ägghalvan.

10

För den som jular på en budget finns det givetvis också en gran. Det är den enklaste granen av de alla och passar särskilt dig som tillbringar majoriteten av dina vakna timmar av dygnet med att ränna runt på fester och gnälla på Jodel. Ta den avbrutna sopkvasten från korren, som du svär på att det inte var du som tog sönder. Sedan kan du, likt en möbelsnickare från Malmstens, med hjälp av tomburkar och gaffatejp skapa en praktfull gran som är värd de 180 högskolepoängen. Granen erbjuder då även ett pantsystem för december när pengarna slutligen tryter och julklappen till partnern blir en januaripresent istället.

För den som varken samlar på pantburkar, har mycket pengar eller vill vara delaktig i yxmordet av en granne finns det ett fjärde alternativ. Ett som håller i decennier och går att köpa begagnat.

Vi pratar såklart om plastgranen. Plastgranen kommer i flera olika färger, storlekar och miljöförstörande material. Plastgranen är också ett bra alternativ för den självupptagne som aldrig vattnar något annat än sig själv men samtidigt tvetydigt donerar tjugo kronor i månaden till valfri miljörättsorganisation.

Vem du än är och hur du än beter dig så finns det ett träd för dig.

Men låt inte ditt sökande begränsa dig till just gran. Vi är alla olika och träden likaså, så om du hellre vill ha en julpalm eller jultall så kommer ingen hindra dig. Hursomhelst hoppas LiTHanian att vi hjälpt dig en bit på vägen i ditt sökande efter den perfekta granen.

Poängen med gröna toan i A-huset Som student på universitetet är man ganska van vid att allt som oftast stöta på saker som lätt kan uppfattas som lite märkliga för allmänheten.

Det är alltifrån saker som tävlingar i trampbilsrace eller bara konceptet med overall. Sedan har vi också en hel del skeva småsaker som ingen riktigt höjer på ögonbrynen till förrän man tänker på saken. En sådan befinner sig rakt fram i ingång 15 i A-huset på Campus Valla; det är den gröna toan.

Text: Ellen Lundin, Layout: Fanny Bidenäs, Foto: Karin Sundberg.

Den gröna toan utmärker sig utifrån sett inte från resten av toaletterna i A-huset mer än att dörren är grön istället för röd, samt att det finns ett par ledande fotspår på marken för att göra det hela ännu mer spännande än vad det redan låter. Väl därinne möts man däremot av en hel drös saker som inte hör till vanligheten att hitta inne på en toalett. Flera av väggarna har stora skogsmotiv istället för kakel, vilket ändå är relativt normalt. I taket hänger någon form av stort, blått lakan med vita fläckar som gissningsvis ska föreställa himmelen. Utspritt över väggarna hänger till sist mängder av grenar med plastlöv plus klistermärken med diverse blommor och insekter.

Det må låta som att det är lite förskolevibbar över det hela, men faktum är att det finns ett syfte bakom. Det här är något som ingår i en utställning kallad Walk the Talk som finns på hela LiU och som grundar sig i att visa upp och uppmärksamma hur universitetet arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett av universitetets hållbarhetsmål är att minimera spridningen av skadliga och hälsofarliga ämnen. Då det dagligen är 1000 toaletter som ska städas på campus så är ett åtagande att göra detta med hjälp av moderna reningsmetoder, nämligen ultrarent vatten.

Ultrarent vatten beskrivs på LiUs hemsida som egentligen helt vanligt kranvatten som renats på kalk, klor, mineraler, tungmetaller och andra föroreningar. Det fungerar som reningsmetod genom att vattnet hamnar ”i obalans” och då kommer lösa upp och vilja absorbera smuts för att på så sätt återställa sin balans. Detta leder till mindre utsläpp av kemikalier och liknande eftersom vattnet då räcker som rengöring.

Metoden har även utvecklats vidare till ”extremt rent vatten”, vilket enligt en annan artikel från 2013 på LiUs hemsida beskrivs vara 200 gånger renare än destillerat vatten. Det är då så pass rent att vattnet utan några som helst tillsatser till och med kan lösa upp olja. Det innebär att industrier kan slopa hårda rengöringsmedel och istället använda enbart vatten. Visserligen strävas det i många fall efter att minska användandet av vatten i hållbarhetsarbeten, men med den här metoden minskar istället användandet av både värme och tunga kemikalier. Värt att nämna är att Linköpings universitet dessutom har bidragit till att utveckla metoden.

Med Walk the Talk menas att gå från ord till handling, och det här är bara en av ett tiotal andra så kallade stationer runtom på campus som förklarar hur LiUs faktiska åtgärder för att vara mer hållbara ser ut. Andra stationer är bland annat Key-huset på Campus Valla och Kopparhammaren 2 på Campus Norrköping som båda är exempel på energieffektiva fastigheter. I Key-huset är det på grund av energioptimering och arkitekturlösningar i form av öppna planlösningar och stora glasväggar som ger stora insläpp av dagsljus, samt att all uppvärmning och kylning sker genom fjärrvärme- och kyla som ger den stora energieffektiviteten. I Kopparhammaren har 600 kvadratmeter solceller installerats på taket, vilket producerar en tredjedel av husets årliga energiförbrukning.

För att summera så är gröna toaletten i A-huset egentligen en vettig grej, trots att det vid första anblick kanske inte riktigt verkar så. Gör ett studiebesök någon gång.

11

Recap Greta Thunberg Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Lina Jonson.

Namnet Greta Thunberg har nog de flesta lagt på minnet vid det här laget, men mycket har hunnit hända sedan hon för första gången satte sig ned för att skolstrejka. Det är inte lätt att vara uppdaterad på exakt allt som skett, så därför kommer här en sammanfattning av vad hon har gjort och sagt hittills.

Det var i augusti 2018 som Greta började sitta framför riksdagshuset i Stockholm. Då var det varje skoldag fram tills riksdagsvalet med avsikten att få den svenska politiken att uppfylla Parisavtalet bättre. Avtalet innebär kortfattat att alla länder senast år 2020 ska börja arbeta för att hålla den globala uppvärmningen under två grader (helst under 1,5) att öka ambitionerna allteftersom med avstämning var femte år, samt att industrialiserade länder ska ge stöd åt utvecklingsländer i hållbarhetsarbetet. Avtalet trädde i kraft 2016, men enligt Climate Change Performance Index (CCPI) som årligen gör rankningar över de länder som uppfyller kraven bäst, så var det i år inget land som klassades ha gjort ett ”mycket bra” jobb för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader.

Avslutningsvis förklarar hon att anledningen är att klimatkrisen i princip redan är löst. Vi har forskat länge, vi har all fakta och till och med konkreta lösningar på hur vi bör gå tillväga. Problemet menar hon är att vi behöver vakna upp och faktiskt också genomföra de förändringar som krävs.

Detta var alltså grunden till Gretas initiativ, och trots utmaningen att tas på allvar som 16-åring fick strejken alltmer uppmärksamhet i media och till slut spred sig fenomenet även till omvärlden.

En av de antagligen mest uppmärksammade sakerna som Greta gjort är att ha seglat över Atlanten då hon inte åker med flyg. Syftet var dels för att kunna tala på FN:s klimatmöte i New York i september och för att därefter kunna delta i klimatkonferensen COP25, vilket först var planerat att hållas i Chiles huvudstad Santiago. Eftersom hon står fast vid vad hon säger så har hon inga planer på att åka med flyg, trots att mötet blev flyttat till Madrid, vilket då plötsligt innebär två veckors segling tillbaka över Atlanten.

I november 2018 höll hon ett TED-talk där hon inleder med att förklara hur hon själv knappt trodde att miljökrisen faktiskt hände när hon först fick reda om den som barn. Hon trodde att om det faktiskt var så illa som det påstods så skulle det vara det enda det pratades om i media.

Det skulle varit krismöten och världen borde ha agerat som om det vore världskrig, men alla fortsatte precis som vanligt. Hon ifrågasätter att om det nu hotar hela vår existens att bränna fossila ämnen, varför fortsätter vi istället för att göra det olagligt?

12

Hon förklarar även i en intervju med Fredrik Skavlan hur hon egentligen inte direkt gillar all den uppmärksamhet hon får, men samtidigt säger hon att det nog är bra eftersom det bidrar till allmänbildning. Där berättar hon även för de som är tveksamma till henne och påstår att hon faktiskt inte gjort något åt klimatet att hon inte är någon expert, och att det enda hon ber om är att vi ska lyssna på vad forskningen säger.

Greta skriver sina tal själv och förutom de som redan nämnts finns också andra ärliga och träffsäkra uttalanden från när hon pratat inför världsledare andra gånger. T.ex. nämner hon hur hon

LINTEKS KLIMATVECKA LinTeks klimatvecka är ett årligt återkommande event som i år pågår mellan 9–13 december. Det kan innebära alltifrån lunchföreläsningar där företag kommer och berättar om hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, till inspirationsföreläsningar, debatter och workshops.

inte vill att vi bara ska ha hopp, utan att vi istället borde ha ren panik över hur situationen ligger till och agera därefter. Därtill har hon även fått flera priser för sitt arbete. Däribland Amnestys Ambassador of Conscience Award, vilket tidigare getts till bland annat Malala Yousafzai och Nelson Mandela. Samtidigt tackade hon nyligen nej till Nordiska rådets miljöpris eftersom hon menar att klimatrörelsen inte behöver fler priser, utan vad som behövs är makthavare som lyssnar till forskningen.

Sammanfattningsvis är Gretas poäng att uppmärksamma dagens miljöproblem, få människor att inse hur pass akut det är samt att uppmana till att lyssna på forskningen. Som enskild individ är det svårt att ensam göra något för klimatet, hur medveten man än är. Men använd gröna påsen för matsvinn om du är Linköpingsbo, kör en vegetarisk vecka, eller gå på något av eventen under LinTeks klimatvecka i december. Precis allt är en bonus!

13

Att laga en cykel Följande är en nästan helt sann berättelse om livet, döden, och de toppar och dalar som bara en trasig cykel kan framkalla i ett annars ostört studentliv. Det är ett epos lika mycket om att hitta sig själv som att hitta en punktering i en cykelslang.

Text: Viktor Lind, Layout: Hanna Leinonen, Foto: Karin Sundberg.

Måndag 18/11

Kära dagbok: Fan också, punka IGEN! Är det så här det ska behöva vara alltså? Varför kan inte mitt liv bara få klaffa lite schysst i åtminstone en vecka innan något sånt här händer?!

Jahaja, jag antar att det är så livet är…

Fredag 22/11

Kära dagbok: Efter att ha spenderat större delen av en vecka utan att lämna lägenheten har jag nu slut på mat i kylen och D-vitamin i kroppen, och har precis kommit hem från obligatorisk labb i skolan. Jag har stannat hemma tills idag eftersom jag inte klarar av synen av min fallna livskamrat, som likt ett monument över mitt eget misslyckande står med platta däck i cykelstället utanför lägenhetshuset. Jag släpade mig till labben via det mest primala av transportsätt, gång. På vägen dit regnade det snöblandat, och jag blev nedskvätt av alla cyklar som svepte förbi. Det är som att bli spottad på när man redan krälar i smutsen.

Tisdag 26/11

Jag kan inte låta det fortsätta såhär. Något måste göras. En dimmig tisdagskväll tar jag med mig min skadeskjutna vän till campus, och får efter lagom mycket problem in den genom de struliga dörrarna vid ingång 15 i A-huset. Jag inser att frälsningen är nära när jag hör sprakandet från en plasmaskärare som

nästan lekfullt slaktar ett par metallrör. Ljudet för också med sig doften av smörjmedel, kaffe, och cyklar som verkligen sett bättre dagar. M-verkstan. ”Fan fan fan!” Att laga en punktering på en cykel som stått ute i alla väderlekar de senaste åren, och därmed förvandlats till en rostklump på två hjul, är verkligen lättare i tanken än i verkligheten. Efter ett flertal om och ganska många men har jag lyckats plocka bort hjulet, och står nu och pillar med att få av däcket så jag kan komma åt den punkterade innerslangen.

En verkare på plats påpekar vänligt att det blir lättare om jag tömmer slangen på luft först, och visar sedan hur man egentligen skall använda verktygen för att lossa däcket. Jag muttrar ett tack till verkarens rygg när denne valsar vidare genom verkstan, för att stoppa en förvirrad student från att råka strypa sig själv med en insexnyckel.

Jag rullar nöjt hemåt genom höstnatten, njuter av hastigheten och den bitande kylan som uppstår av fartvinden på kinderna.

Jag har lagat min cykel, restaurerat min trogna stålhingst, och jag gjorde det själv! I mitt lyckorus väljer jag att ignorera den senaste veckans misär och det faktum att jag knappt kunde lossa en skruv utan hjälp. Cykelfan rullar, tack M-verkstan.

M-verkstan håller öppet för studenter tisdagar och torsdagar mellan 17-21 alla veckor under läsperioderna.

Tack M-verkstan för ett trevligt samarbete, och all hjälp med cyklar ni bistått med under åren.

14

M-verkstan - ett skönt gäng med mycket verktyg M-verkstan är en studentdriven verkstad på campus Valla, som hjälper studenter med allt från att laga en trasig cykel till att bygga eldsprutande vingar.

LiTHanians reporter fick möjlighet att hålla i en exklusiv intervju med de som är aktiva i verkstaden. ”Men hörrni, vad är egentligen M-verkstan?”

Det hela började under den senare delen av 70-talet, då en glad student i Ryd bestämde sig för att offra en del av den komfort som dennes korridorsrum erbjöd, för att istället bära in en bordssvarv att ställa på skrivbordet. Detta var en av de så kallade ”urverkarna”, och två år efter bordssvarvens införande i korridoren fick det gäng som bildade M-verkstan tillgång till den lokal i A-huset som de besitter än idag.

Nämnda lokal har sedan 70-talet fungerat som base of operations för verkarna. Där har de hjälpt till med mycket, allt från att bygga mikrovagnar till att lösa de stora reklamdukshållarna som står längs med Corson på campus Valla. De bygger saucers till VSR, har byggt en utebar till flamman och fixat med Förenade Festeriers kravallstaket. Mitt i allt detta har de även öppet två kvällar i veckan för att ta emot studenter med storslagna idéer eller punka på bakdäcket. ”Så länge folk som kommer hit är trevliga och på glatt humör är det superkul att hjälpa till” säger en verkare under den intervju som ligger till grund för den här artikeln. En annan verkare fortsätter: ”Verkstan är ju lite som en vårdcentral för cyklar. När det är mycket folk kan man stå med en skiftnyckel i vardera

handen och mecka på flera cyklar samtidigt.” Alla närvarande verkar hålla med.

Som utomstående reporter är det lätt att se att alla medlemmar i verkstan verkligen gillar att hjälpa till när någon har mekaniska problem; de pratar alla glatt om cyklar i varierande grad av förfall, om olika problem som de löst med en schysst svetslåga, och om alla konstiga projekt de varit med och stöttat. Till exempel har en doktorand spenderat mycket tid i verkstan för att bygga ihop den rotisserie-grill han behövde för att helgrilla en gris tillsammans med ett gäng vänner. Några andra gjorde en uppsättning eldsprutande vingar, och vid ett öppethållande för några år sedan kom en person in med en väska fylld av yxhuvuden som han skulle slipa.

”Men det är ju mest cyklar. Det vanligaste är punka, men ibland kommer någon in med en knäckt ram eller så.”

Ett antagande bland gemene student är att det bara är folk som pluggar M som får utnyttja verkstan, eller åtminstone söka som medlem. Det är dock helt fel, alla studenter får både använda verkstan (under öppethållandekvällar) och söka. Ja, till och med studenter på fil- och medfak får vara med i M-verkstan.

Enda anledningen till att det heter M-verkstan är på grund av ett sen länge upprivet samarbete med M-sektionen. Det enda som finns kvar från den tiden av verkstadens historia är just namnet och lokalen, och såklart viljan bland verkarna att mecka, svetsa och hjälpa till. Den viljan lär finnas kvar så länge verkstan gör det.

15

TV-TRAUMAN FRÅN BARNDOMEN FRÅN

Varje morgon i december samlas familjerna framför tv:n. Spänningen är olidlig och det är varje dags höjdpunkt. Syskonen har redan hunnit med dagens första bråk om vem som ska få platsen i soffan som är perfekt linjerad med den gamla tv:n. Mamman orkar inte bryta upp bråket, istället hotar hon med att stänga av om de inte lugnar ned sig. Programmet drar igång. De oskuldsfulla barnen sitter där med uppspärrade ögon och förväntar sig mysiga sjömansmöss men vad de istället möts av är den läskiga dieselråttan Lucky Closette. Hennes ondskefulla skratt fyller rummet och barnen drar sakta upp kudden över ansiktet för att slippa se det läskiga.

Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

16

B

arnprogram har som mycket annat utvecklats med tiden. Bara under de senaste 20 åren går det att se starka förändringar i vad som faktiskt är okej att visa för unga oskyldiga barn. Idag är tv-program för barn fulla av starka färger, glada melodier och ibland på gränsen till psykedeliska.

De ska vara lärande och roliga. Om något går emot de kärnvärdena så är programmet borta ur tv-tablån snabbare än färgen hinner torka på de miljontals leksaker som producerats för att tillfredsställa barnens stundande krav. Men innan de färgsprakande animationerna fyllde tv-rutan så var det en annan tid. Pälsbeklädda människor, fåglar med ansikten och trasiga cykelhjul formade de unga barnasinnena. De lekfulla barnprogrammen var varken glada eller färgrika och lärandet bestod av att skapa en rädsla hos tittaren och förskräcka dem, något som resulterat i de barndomstrauman som hemsöker oss än idag.

Ett av de första barndomstrauman som etsat sig fast i 90-talisters minnen är Vildvittrorna från Ronja Rövardotter. De fågelliknande varelserna som hemsökt oss sedan barnsben sätter skräck även i den mest inbitna skräckfilmsnörden. Det där hemska skriet följt av ”Nu ska blodet flyta!” ger oss fortfarande kalla kårar längs ryggraden. Det hela blir inte mindre obehagligt när de zoomar in på de små skatliknande fåglarna och vi helt plötsligt får se en människohybrid sväva omkring. Vi undrar också än idag vad som faktiskt hade hänt om Vildvittrorna fått tag i Ronja och Birk. Hade vi då fått se bilder av deras lemlästade kroppar flyta upp på stranden? För vår egen mentala hälsas skull ska vi nog inte gräva djupare i det.

Ett annat barnprogram som traumatiserat oss är Trazan och Banarne. Även om de försökte göra det till ett glatt barnprogram så lyckas de ändå alltid vända det och lägga in ett inslag av skräck. Det börjar alltid med ett oskyldigt inslag som övergår i en stegrande melodi och tillslut är du fast. Olyckan är där och tar över skärmen, den poprockiga signaturlåten drar igång och rysningen sprider sig i kroppen. Olyckan stirrar på dig med en fängslande blick samtidigt som han maniskt gnor sina händer som om han försökte tvätta bort blodet från de olyckor han orsakat. När du sedan ska sova studsar ”Det är olyckan, ole-dolyckan” runt i huvudet och mardrömmen är ett faktum.

Inslaget försökte ofta lära oss om trafiksäkerhet, och lyckades även i viss mån. Det var nog både den bleka hyn och de djupt stirrande ögonen som avskräckte alla barn från att gå över gatan utan att titta åt båda hållen. Om resultatet helgar medlen är upp till de överbetalda barnpsykologerna att fastställa.

I Emil i Lönneberga möter vi Kommandoran. Den läskiga, skrynkliga tanten med demonögon och en ihålig tandrad sätter skräck i oss alla när hon sitter på sitt rum och äter upp all julmat som donerats till fattighjonen. Hon trycker i sig korv, skinka och saffransbullar och avslutar det hela med att snusa Jockes snus. Riktigt oskönt beteende. Emil räddar tillslut dagen genom att med hjälp av en korv fånga den giriga Kommandoran i en varggrop, och slutet gott allting gott, eller?

Nej. Inte nog med att Kommandoran ärrade oss för livet med sin girighet och otäcka uppsyn, även Emil skrämde oss med den hånfulla och dassiga äldrevården som vi har att vänta när åldern faller på sin höst. Även på 70-talet blev barn traumatiserade av julkalendrar.

Den värsta var Vilse i pannkakan från 1975. I den får vi följa femåriga Staffan som drömmer om en stad inuti sin pannkaka.

Det hela slutar med en sång där texten uppmanar barnen att, istället för att prata med rösterna i pannkakan, äta sin mat för att bli stora och starka. Karaktärerna eller handlingen är inte läskiga i sig, men de skapar en obehaglig känsla som får en att ifrågasätta sitt mentala hälsotillstånd. Tempot är lågt och Staffan pratar med viskande röst som ger associationer till någon form av hypnos. Det hela blir inte heller bättre av att femåriga Staffan spelas av en 35-årig man.

Barndomstrauman finns alltså i överflöd. De ligger kvar som ett snoozat alarm som dyker upp igen lagom när du glömt bort det. Många av de program vi såg när vi var små innehåller någonting som ärrat oss för livet, och vi försöker än idag hantera dess efterdyningar. Vare sig det handlar om läskiga fåglar eller giriga gamla tanter så har vi alla något vi minns lite extra, och vi har alla olika sätt att hantera det på. Vi kan antingen förtrycka våra känslor och hoppas att de försvinner, eller påbörja en regelbunden kontakt med en terapeut. Om inte det fungerar går det alltid att försöka må bättre genom att ventilera traumat i LiTHanian.

HEDERSOMNÄMNANDEN: - Riddar Kato i Mio min Mio - Greven i Mysteriet på Greveholm - Tengil från Bröderna Lejonhjärta

17

Riktigt fin fulglögg Att brygga egen alkohol, en lång tradition som är en av de få saker som vinodlare och studenter har gemensamt. För dig som vill spara en slant men fortfarande kunna bjuda på riktigt god glögg i juletid så har LiTHanian kokat ihop detta recept!

Text: Linnéa Gistrand, Layout: Fanny Bidenäs, Foto: Karin Sundberg.

Du behöver:

5 liter svagdricka 50 gram jäst 1 påse kardemummakärnor 5 potatisar 2 kg socker 3 påsar med kryddnejlika 3 st kanelstänger 500 gram russin ca 5 cm ingefära

Fulglögg

Instruktioner:

Häll upp svagdrickan i ett väl rengjort kärl. Blanda ut jästen med ljummet vatten och rör ner i svagdrickan. Skala och skiva potatis och ingefära.

Tillsätt resten av ingredienserna. Låt glöggen jäsa i 3-4 veckor och skaka om då och då. Sila och häll sedan upp på flaska! LiTHanian vet inte riktigt hur stark glöggen blir, men vi kan lova att potatisen inte är där för att göra det nyttigare.

PROKRASTINERA INTE.

Som vi till exempel. Ur ett hav av odiskade matlådor i ett korridorsrum på det gamla anrika studentboendet Bollen i Norrköping föddes den idé som idag har växt till att bli en av regionens främsta webbyråer.

Dagligen hjälper vi företag att bli allt de kan bli med hjälp av öppen källkod, agila arbetsmetoder och innovativ problemlösning. Vi tror på LiU, på Östergötland och framförallt på studenter. Nära hälften av våra anställda är alumner från olika utbildningar på LiU och nu vill vi bli fler, många fler. Därför söker vi dig som kommer söka

Men om du gör det, kom ihåg

exjobb, praktik eller jobb inom det närmsta året, vi är

att de bästa idéerna föds under

övertygade om att vi har mycket att lära av varandra.

den värsta tentaångesten.

18

Läs mer om oss på angrycreative.se eller hör av dig till hej@angrycreative.se om du vill veta mer om våra framtidsplaner.

ERIKS KRÖNIKA

Julen splittrar oss När jag var liten brukade jag alltid vakna upp på julaftonsmorgonen hos min mormor och morfar. Alltid fylld av glädje och spänning, även fast jag legat vaken nästan hela natten för att min bror drog åt sig det lilla täcket vi delade på i den slitna bäddsoffan. Mormor stekte prinskorv så det osade i hela huset samtidigt som morfar desperat försökte få ut oset genom det lilla fönstret i köket. Han svor alltid lite lätt och skällde på mormor att hon inte behövde göra så mycket frukost, men hon svarade alltid ”Men det är klart grabbarna ska ha en rejäl frukost, det är ju trots allt julafton!”. Någonstans försöker jag hitta tillbaka till de julmorgnarna, även fast jag vet att jag aldrig kommer få uppleva dem igen.

Text: Erik Tilly, Layout: Fanny Bidenäs, Illustration: Katarina Martens.

J

ag har alltid velat se julen som något oskuldsfullt och härligt, något som återigen binder familj och vänner efter ett slitsamt år fullt av konflikter. Det har alltid varit en högtid av återseenden, inte bara för att jag får träffa släktingar och vänner, utan också för att jag på något sätt återigen hittar tillbaka till mig själv. Jag får se tillbaka på tidigare jular, sittandes där framför tv:n i min julpyjamas samtidigt som mormor lagade frukost. Julen har alltid varit så oskyldig för mig, men när jag har blivit äldre så har doften av prinskorven försvunnit, och alla mina återseenden har sakta fasats ut.

Idag påminner julen om allt det som inte längre finns. Allt det som mina oskuldsfulla ögon inte uppfattade när jag var barn.

De splittrade familjerna som har lett till att julen inte längre bara blir ett familjemys utan måste delas upp på två ställen. De lugna julaftonskvällarna har förvandlats till ett heldag av bilåkande samtidigt som det alltid ska bråkas om vem som har gjort vad.

Det känns som familjen blir mindre för varje år, det är inte längre mormor som steker prinskorven på julaftonsmorgonen. Syskonen har vuxit upp och har nu egna familjer att fira med, de har egna barn som ska få känna det som jag fick känna när jag var barn.

Jag önskar att de finner sin jul var de än är, men tillslut känns det, motvilligt nog, som att det bara kommer vara jag kvar.

Men jag kommer aldrig sluta kämpa för att återigen hitta min jul.

Jag kommer alltid stå som den godtrogne förmedlaren, även fast jag vet att det aldrig kommer gå. Jag vägrar släppa allt som jag en gång kände, de återseenden som jag fick när jag var liten kan inte komma tillbaka, men jag måste värna om det jag har nu. Inte för julens skull, men för att för varje år så är det alltid något som försvinner och det blir allt mer påtagligt.

Därför uppmanar jag er och mig själv. Försök att knyta ihop familjerna och bjud in vännerna. Se det som en chans att koppla ihop ett år av missunnsamhet och bortglömda telefonsamtal. Det behöver inte vara något stort för julen, men det blir alltid något i det stora hela. Sluta se julen som en tid fylld av måsten, julklappar och försummelse. Det som en gång varit kan aldrig bli igen, men för varje jul så kan du skapa något nytt.

19

Lär känna FuM Text: Viktor Lind, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Ebba Åslin.

I våras fick alla kårmedlemmar möjligheten att ställa upp och/eller rösta i valet till LinTeks kårfullmäktige. Detta var ett event som antagligen gick många förbi, och de som deltog gjorde det bara för att kunna kvittera ut den kexchoklad, frukt och påskmust som agerade lockbete för just detta ”jag vet inte vad jag gör men jag får gratisgrejer”-event. För att låta er läsare lära känna FuM lite bättre har LiTHanian låtit alla ledamöter svara på en enkät, där svaren sedan tolkas enligt pressfrihetens alla regler, och sammanställs nedan:

Men varför engagerar sig folk i FuM då? De flesta svarar att de vill få en möjlighet att kunna påverka. Dels ska LinTek få sin släng av påverkanssleven, men också universitetet och studentlivet nämns i samband med ordet ”påverka”. Vissa nämner mer specifika anledningar till att de kandiderade, såsom exempelvis påverkansmöjlighet på nolle-p, några tar upp att det verkade roligt, och någon blev tipsad om uppdraget av en kompis. Av alla som svarat har dock inte en enda tagit upp att det ser snyggt ut när de ska söka jobb i framtiden.

Nu känner vi FuM lite bättre, eller så känner vi åtminstone till att FuM existerar. Men hur bra känner de sig själva? Vi ställde den klassiska vattendelarfrågan ”Hur många öl kan du, uppskattningsvis, dricka på 10 minuter?”. Svaren var vitt spridda.

Några var självsäkra, och svarade ”alla”, ”15, minst” och den aningen deprimerade ”För många”. Andra var lite mer reserverade genom svar som ”minst 1” och ”uppskattningsvis 1-10”. Ett fåtal pekade på sin status som nykterist och undvek frågan helt, utan att ta hänsyn till det faktum att alkoholfri öl finns.

När vi grävde djupare i vad ledamöternas viktigaste frågor att driva i FuM var blev svaren något mer nyanserade. Buzzwords som dyker upp är ”festverksamhet”, ”medlemsantal” och ”pengar”. En ganska tydlig uppdelning märks, där ungefär hälften av ledamöterna vill driva frågor som känns direkt på studentnivå: ”Varför finns det inga foodtrucks längre?” medan den andra hälften vill jobba mot aningen mer luddiga mål: ”Hur utvecklar vi samarbetet mellan sektion och kår?”. En tredje, oberoende part har en lite annan approach: ”Den autonoma bussen [på campus Valla, reds. anm.] ska vara snabbare, och snyggare.”

För att följa upp ölfrågan undersökte vi ett klassiskt tillbehör i samband med ölkonsumtion: pizzan. De svarande fick placera sig själva på en femgradig skala, där en etta betydde att de är äkta traditionalister som bara äter klassisk Margherita, och en femma betydde ”banan, bea och ananas”. Fördelningen var imponerande jämn över spektrat. Det verkar nästan som att ledamöterna i kårfullmäktige helt enkelt representerar en komplett studentdemografi när det kommer till runda degar med tomatsås. Spännande.

Vi fortsätter med lite hårda fakta: de flesta i FuM, eller LinTeks Kårfullmäktige som det egentligen heter, är mellan 21 och 24 år, men några är både yngre än 20 och äldre än 28. Majoriteten pluggar i Linköping, i årskurs 3 eller senare, och har varit engagerade i studentlivet innan de sökte FuM. Det är alltså inga hetlevrade universitetsungtuppar vi har att göra med här, nej, de i FuM är relativa veteraner i både livet och skolbänken. Ännu ett tecken på fullmäktiges mogenhet är deras koffeinkonsumtion. På frågan om de dricker kaffe svarar 70% ja, 18% nej, och resterande 12% svarar att de bara gör det i nödfall.

20

Slutsatserna som kan dras av enkätsvaren är lika många som ledamöter i FuM, minst. De verkar som sagt vara veteraner inom det mesta och de är riktigt sugna på att påverka saker. De gillar sin pizza rund och med topping på, men exakt vilken topping går inte att utröna. Och, kanske viktigast av allt: Vid eventuella tävlingar i att dricka öl bör man vara ordentligt restriktiv med att utmana en ledamot i FuM. Med lite otur får man personen som kunde dricka alla öl.

LiUs Big Bang Text: Mathilda Carlberg, Layout: Rebecka Walfridson, Illustration: Katarina Martens.

Hur bildades egentligen Linköpings universitet? Frågorna är många, svaren är fler. Universitetets fyra fakulteter fick diskutera och besvara tre frågor med målet att komma fram till svaret.

VAD UTLÖSTE BIG BANG?

Filfak: Explosionen måste ha berott på miljökatastrof eller ett missförstånd. Troligtvis uppstod en konflikt som i sin tur utlöste explosionen.

Medfak: Givetvis orsakades smällen av atomer och elektroner.

Eller möjligtvis var det något virus som orsakade den.

Tekfak: Det måste ha varit en bugg i ett datorprogram.

Sannolikheten att jorden skapades är 7,8 biljondels procent, alltså mycket mer rimligt med en bugg.

UV: (Håller upp grundskolans läroböcker.) Universum skapades kosmologiskt. Antingen fysikalisk kosmologi eller kosmologiska gudsbeviset. Var ingen av er med på lektionerna i skolan!?

Tekfak: (Spelar förvånade) Fast… Vilka är hjärnorna bakom era fysikböcker om inte vi?

Filfak får sin efterlängtade chans att briljera i konflikthantering och Medfak erbjuder blodtryckssänkande läkemedel.

HUR SKAPADES MÄNNISKAN?

UV: (Viftar med biologi- och religionsböckerna.)

Tekfak: Inte via oss i alla fall, det är en sak som är säker. Hade teknik och design varit inblandat hade vi aldrig sett ut som vi gör idag, eller haft en så skröplig kapacitet. Varken vingar eller mörkerseende… Tur att vi uppfann tekniken till slut.

Medfak: Via BAKTERIER! (Tittar drömmande bort på sina experiment.) Våra små älsklingar.

Filfak: Tack vare förståelse och samspel kunde människan bli till, samt att vi har klimatanpassat oss så bra. Utan kommunikation och samverkan hade det aldrig gått.

HUR BILDADES LINKÖPING UNIVERSITET?

Medfak: Återigen: atomer. Utan dem är vi inget! Inget!

Tekfak: Det bildades med hjälp av teknik, design och matte. De tre grundpelarna för att bygga ett universitet och se hur bra det blev! Mer Tekfak åt folket.

UV: Atomer och teknik i all ära, men inget universitet utan lärare.

Skolan bildades genom att sakkunniga människor började undervisa. När det gäller Linköping universitet togs ett beslut på 1960-talet om att Östergötlands invånare skulle få chans till högre utbildning - utan att behöva flytta till ett annat landskap. Därefter invigdes universitetet i Linköping år 1975, i Norrköping år 1997 och på Lidingö år 2000. Over and out! (Droppar Whiteboardpennan till golvet.)

Filfak: (Fäller en lyckotår.) Tänk att vi allihop förenades till slut, bara genom att prata.

21

Tekfak forskar

Pumpen som hindrar tobaksplantan att torka

En liten jonpump, uppfunnen på LiU, kan hjälpa växter att uthärda både torka och blöta. Ett hormon kan exempelvis levereras rakt in i det gröna bladverket. Forskningsområdet heter elektroniska plantor och forskningen leds av Eleni Stavrinidou.

Text: Monica Westman Svenselius, Foto: Thor Balkhed.

22

Tekfak forskar

En nål tunnare än ett hårstrå sticks in i bladet för leverans av ett vanligt förekommande stresshormon. Växten tar ingen skada utan ämnet förs snabbt via växtens eget system för transport av fukt och näring ut i hela bladet. Porerna i bladet reagerar på stresshormonet och drar ihop sig så att ingen fukt sipprar ut.

Hormonet heter ABA och växten utsöndrar det normalt själv när den stressas av exempelvis torka eller annat extremväder.

En lösning med hormonet sprayas ibland också över växter i handeln för att de ska hålla sig fräscha längre.

Att växter andas genom bladens porer kallas cellandning och är en del av fotosyntesen. Här har forskarna minskat utflödet av fukt med hjälp av elektronik. Syftet är dubbelt: dels ska tobaksplantan behålla fukten och bli mindre känslig för torka och dels handlar det om att öka kunskaperna om växters inre liv.

– Vi kan plantera in elektronik i växter utan att de skadas.

Forskningsområdet är nytt men vi börjar nu kunna påverka växternas fysiologi och hoppas att detta ska bli ett effektivt verktyg för att studera hur växter fungerar, men också för applikationer inom lant- och skogsbruk, säger Eleni Stavrinidou, forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping.

Hormonet levereras med hjälp av en jonpump. Pumpen togs fram för ett par år sedan vid Laboratoriet för organisk elektronik, den består av en elektrod av en ledande polymer inuti en liten behållare. Via en tunn kanal i en nål leds joner ut till exakt rätt område – in i en rottråd eller i ytan på ett blad. Behållaren fylls i det här fallet av ABA-molekyler. När en spänning läggs över elektroderna, en i behållaren och en extern, transporteras den laddade substansen via kanalen in i bladet. Mängden substans som levereras per tidsenhet är direkt proportionell mot strömstyrkan. Bara den aktiva substansen pumpas ut, inget annat, och det förekommer inget returflöde till pumpen.

– Vi kan ge växten exakt den dos den behöver och med stor precision, intygar Iwona Bernacka-Wojcik, forskare inom elektroniska växter vid LiU. Forskningen inom elektroniska växter vid Linköpings universitet bedrivs inom två olika spår, dels bygger forskarna in elektroniska kretsar i rosor och andra växter för framtidens energilagring, det har vi berättat om tidigare i LiTHanian (i mars 2017), men de söker också vägar att påverka funktioner inne i växterna för att exempelvis göra dem tåligare mot olika stressfaktorer i miljön. Forskningsresultatet här ovan har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Small.

Läs mer om forskningen kring elektroniska växter.

23

Vad är Valla

D

et första som slår en när man kommer in på området är kontrasten i miljöer. Nyss var det man såg, åt vilket håll man än kollade på Campus Valla drygt hundra felparkerade cyklar och något slags tecken på en kravall, antingen i form av peppiga affischer eller som en däckad festerist. Men bara ett par steg bort därifrån ersattes det av ett helt annat lugn som utan bekymmer till och med slår det i FilFaks lokaler.

Folkhögskolan ligger dessutom mitt i en stor park som för tillfället går i alla möjliga nyanser av rött, gult och brunt och det är sådär fint som det bara är ett par dagar om året när oktober börjar ta slut. Sedan ligger Valla Gård precis intill. Där finns stora hagar där hästar och andra djur brukar gå omkring i om somrarna. Som student på universitetet kanske man eventuellt ser någon gå på promenad med en hund på campus någon gång då och då, och det är en riktigt bra dag om man skulle springa på campuskatten, medan en student på folkhögskolan antagligen hinner klappa hästar varje rast om man så skulle vilja.

Om man utöver det promenerar ett par minuter på Campus Valla så har du antagligen tagit dig från en byggnad till en annan

24

nästintill likadan, via en lång och rak gågata i sten, men gör du samma sak vid folkhögskolan kan man stöta på bland annat ett charmigt järnvägsmuseum eller gamla Linköping. Mysigare atmosfär på en skola får man leta efter helt enkelt.

Folkhögskolan beskriver sig själva att ha ”ung stil i en gammal miljö”, vilket absolut känns befogat. På deras hemsida beskrivs hur de nuvarande namnen Storgården, Mellangården och Västergården redan användes under 1500-talet. Gårdarna användes i olika syften såsom avlöningsboställen för domkyrkans präster och för högre militärer fram tills omkring mitten av 1800-talet då det även hade byggts en privatägd herrgård och mönsterjordbruk började bedrivas. Strax innan andra världskriget stod herrgården tom ett tag, under tiden användes det istället bland annat som förråd och efteråt blev det till sist ett vandrarhem.

Vid det här laget var herrgården ganska sliten och det var då de första tankarna på att göra en skola började ta form.

Det här var under 50-talet och herrgården hade precis tagits över av JUF, Jordbrukarnas Ungdomsförbund i Östergötland. De startade en ungdomsgård och började bedriva ledarutbildningar.

Allteftersom JUF:s kursgård som det kom att kallas blev mer och

Folkhögskola?

Text: Ellen Lundin, Layout: Rebecka Walfridson, Foto: Karin Sundberg.

Trots att de nästintill ligger vägg i vägg med varandra är Valla Folkhögskola till skillnad från Campus Valla som hämtat direkt ur en Astrid Lindgren-saga. Istället för grå betongbyggnader är många av husen byggda i trä och målade i Falu rödfärg, och miljön ger en stämning man inte hade förväntat sig skulle finnas så pass nära ett stökigt universitet.

mer framgångsrikt anslöt sig fler och fler förbund som huvudmän för skolan, vilket behövdes för att de skulle kunna få statsbidrag till lärarlöner, och under hösten 1960 så hölls den allra första vinterkursen på vad som nu kallades Valla Folkhögskola.

”Så vad är det för ena som pluggar där? Finns de ens?”

Jämfört med Linköpings universitet på Valla verkar det inte vara riktigt lika mycket spring på folkhögskolan som det är på universitetet. Det är sällan studenterna gör något väsen av sig och det glöms nästan lite bort av universitetsstudenterna. Så vad är det för ena som pluggar där? Finns de ens? Det fungerar som så att högskolan är ett internat för omkring 40 studenter. Det består av fyra hus där studenterna kan bo antingen i par i ettor eller tvåor, eller så kan de bo i enkelrum där hela huset delar på ett stort kök och samlingsrum.

scenkonst och scenografi. Dessutom finns också enskilda kurser såsom introduktion till Linux, Det går även att ta allmänna kurser i alltifrån hälsa och natur, till ledarskap och kommunikation, och film. Detta för att komplettera en gymnasieutbildning vilket då som anpassas helt utifrån ens egna förutsättningar. Många av alternativen går också att läsa på distans. Folkhögskolan har något för alla, exempelvis finns en ettårig kurs för vuxna med kognitiva funktionsvariationer samt seniorkurser med utflykter runtomkring i Östergötland där de kan lära sig om svampar, växter och dylikt.

För att sammanfatta är Valla Folkhögskola antagligen mysigare än varm choklad, hundvalpar och Ernst Kirchsteiger tillsammans.

Nu är det kanske inte fullt rättvist att jämföra ett universitetscampus med tusentals studenter med en bra mycket mindre högskola, men det är fortfarande imponerande att atmosfären är så pass genuin och charmig trots att det ändå ligger relativt centralt i Linköping.

Dagens utbildningsutbud är ordentligt brett. Bland de som erbjuds finns exempelvis program som kreativ producent,

25

LiTHaninans stora

Julmyskarta

Efter oktobers tenta-p ligger fokus på att överleva de mörka eftermiddagarna och de nya kurserna som drar igång med kanonfart, så varje år blir man lika förvånad när det plötsligt är december. Är den pirrande julkänslan som man hade som barn som bortblåst? LiTHanian ger dig tips på aktiviteter för att få julkänslorna på topp!

Text: Hanna Leinonen, Layout: Hanna Leinonen, Illustration: Katarina Martens.

Linköping Linköpings Konsert och Kongress

Redan från mitten av november och ända fram till nyår fylls Linköpings konsert och kongress med både stämningsfulla och showiga julkonserter.

Att säga till kompisarna att man vill gå på en julkonsert här kan ge en pensionärsstämpel men när du väl har lyckats övertala dem att hänga med kommer ni inte ångra er! Den mest studentvänliga konserten, både vad det gäller plånboken och att passa in mellan tvättider, plugg och matlagning är luciakonserten den 13/12.

När? Kolla in deras hemsida för närmare information.

Pris? Från 180kr till 900kr.

Vinterljus

Julmarknad i Gamla Linköping

En gammaldags julmarknad med extra allt. Det ställs inte bara ut kvalitetshantverk och lokalproducerade matprodukter utan det bjuds även på dans kring granen, körsång och musik, eldslukning och mycket annat. Här lovas du massor av äkta julstämning!

När? Lördag 14/12 och söndag 15/12 kl. 11-16 Pris? 50kr.

26

Sedan 2005 har Linköpings gator lysts upp för att skapa en vackrare, säkrare och tryggare stad. Efter två års uppehåll kommer Vinterljus i år tillbaka, med uppdaterade ljusinstallationer och temat rörelse. I de gamla delarna av staden, kring Domkyrkan, slottet och Stora torget utlovas en supermysig promenad med häftiga ljusinstallationer och konstverk som får julkänslorna på topp!

När? 13/12 till 26/12 Pris? Gratis!

Norrköping Sagojul på Kolmården

Sagojul är precis som man förstår på namnet, något sagolikt. Kolmården beskriver det själva som att julsagan har fått liv och vinterskogen glittrar i tusentals ljus. Det finns ett fåtal utställare på julmarknaden men här finns både teater, ljusshow och tomten som gör att du inte kommer härifrån utan en julkänsla som heter duga. Dock är inte priset så studentvänligt, och man inte får se så många av djurparkens djur. Åker ni dit rekommenderar vi att besöket sker efter att det har blivit mörkt.

När? Lördag 14/12 och söndag 15/12 kl. 11-19.

Pris? 249kr

Norrköping Light Festival

Det är femte året som Norrköping Light Festival lyser upp Norrköpings gator.

I år ligger fokus på lokala konstverk och ljusinstallationer som ställs upp för att väcka liv i en annars så mörk årstid. Från Carl Johans park, vidare genom Strömparken och Industrilandskapet leder den lysande promenaden upp till Visualiseringscenter C och universitetet.

När? 29/11 till 31/1 Pris? Gratis!

Louis De Geer Konsert och Kongress

Snabbare, billigare, mer spontana sätt att komma i julstämning 15 minuter jul varje dag! Se den nya julkalendern på SVT-Play eller om du är mer för nostalgi, kolla in de äldre julkalendrarna som gick när du var barn på youtube eller SVTs “Öppet Arkiv”.

Vi rekommenderar framförallt “Sunes Jul” från 1991.

Julpynt is the key! Gå till närmaste loppis och köp på dig lite julpynt, eller ta med det som mamma inte längre vill sätta upp när du är hemma sista gången innan jul. Sätt även upp en extra ljusslinga i lägenheten och julstämningen ökar från noll till hundra.

Sång, musik och dans om julen är ett perfekt sätt att komma i julstämning. Louis De Geer konsert och kongress fylls under hela december med en bred variation av julkonserter. Det finns en risk att ni drar ner medelåldern, men det kommer vara värt det!

När? Kolla in deras hemsida för närmare information.

Pris? Från 170kr till 700kr.

Genom smak! Köp tomtelatte, ät lussebullar, drick glögg och köp färdig pepparkaksdeg att baka med eller bara äta som den är. En pepparkaka om dagen är bra för magen!

Gratis Lucia-tåg! Googla fram när närmaste gymnasieskola har sitt luciatåg, smit in i kyrkan 10 minuter innan det börjar och sätt dig långt bak. Njut av den fina musiken, stämningen och att du fortfarande ser ung nog ut att lura lärarna att du går på gymnasiet.

27

Dikt

28 Text: Mathilda Carlsberg, Layout: Lina Jonson, Illustration: Lina Jonson.

Sektionssidor

29

Uppmaning till alla Y-ettan Efter dammet lagt sig och YF dragit sig tillbaka i det skotska dimman så drar det dystra höstvädret in på campus Valla. Campus lyses inte upp av alla fina gula ylleslipsar längre då nollan(ettan) har återgått till vanlig utstyrsel.

Hashtaggen jag inte sett sen förra hösten som talar till en hel sektion. Så många goda minnen, så mycket nostalgi. Så min uppmaning till ettan som läser denna krönika, posta mer på #Hunkman. Det ger lite liv till hela programmet.

Undertecknat: En gammal bitter Y:are

Men mellan alla långa lektioner och tråkiga föreläsningar känns det som något saknas. Jag klickar mig vant in på den orangea appen när jag sätter mig ner på nästa analysföreläsning. Föreläsaren börjar prata om Fourieserierna vi gick igenom på förra föreläsningen och jag sjunker långsamt ner i min stol. Jag kollar ner på senaste feeden, ser något som får mig att le lite för jag fatta referensen men inget mer. “Det kändes som att man skrattade mer och hade bättre koll på ettans resa första månaderna på Y förra året” tänker jag för mig själv. En del av nya studentlivet som missas. Långsamt börjar jag förstå vad som inte finns där på Jodel. #Hunkman.

Något nytt väntar i februari?

Nu har VSR varit samma gamla sak i 40 år. Är det inte dags för något nytt? Längdskidårningen har tagit steget. Varför kan inte Y6 göra detsamma?

Vi på NATTREDAX tror på en förändring. Det är dags. Det är dags för Y6 att ta nästa steg. VSR 2020 bör och skall förhoppningsvis utföras som en masstart. Detta skulle snabba upp tävlingen samt eliminera de senaste årens dominans från FM. Bra tycker vi.

Undertecknat: Nattredax

Har du också förslag på förändrinmgar till VSR?

Y6 söker bra förslag på förändringar och du kanske sitter på några grymma idéer till årets VSR! Hör då av dig till Y6 på: 076-980 085. Eller ryck gärna tag i någon ur Y6 på kårallen och diskutera förslagen direkt

30

1984, året då Gunde Svan vann VSR

Inga micros i CYD

Här sitter jag, en trött Y:are i behov av energi framför det dunkla ljuset från datorskärmen. Kalkylator Labben ska lämnas in om några dagar och mina pekare pekar överallt, både i hjärnan och i programmet. Så jag tar ett val. Jag reser mig ur den gamla stolen och börjar rota i min väska för få upp min grönvita hemköpskasse. Den är nedtyngd när jag långsamt ruckar upp den från botten ur väskan, under alla böcker med formler som jag aldrig kommer hinna lära mig.

Jag vänder mig om och tänker, “nice ingen kö”. Men jag stannar upp ögonblicket senare. “Varför är det ingen kö? Klockan är ju väl över 12.” Jag går runt hörnet, där ser jag inte längre de så välkända aluminiumfärgade lådorna ståendes på hyllan ovanför diskbänken. Mikrosarna i CYD är borta! Så helt plötsligt måste jag stå och trängas i en kö med filfakare och slåss med TBI:are om bordsplats i köket vid ingång 25, istället för kunna äta min mat i tystnad framför datorn i min lilla vrå i CYD. De är mer social interaktion än jag klar av samtidigt som stressen av tenta-p långsamt kryper på. Vi vill ha tillbaka microsarna i CYD! Undertecknat: En arg Y:are

Ett smygfoto på skribenten till “Inga micros i CYD”. Men han vill vara anonym så kolla inte på bilden.

Jesus vänstrar

Han bor också i Skägget! Ja ni hörde rätt, Jesus bor inte bara i Lambo. Hur detta kommit ut vet inte ens redaktionen själv, men det är synnerligen häpnadsväckande uppgifter som släpptes på en sittning för ett par veckor sedan.

Plats a de ga vsedd för lliska r skoga epotage o m y6 rna äve

Den uppenbara slutsatsen är däremot att Jesus har en fru i (åtminstone) de två stadsdelarna Lambohov och Skäggetorp och lever ett dubbelliv.

ntyr

i

Nattredax har försökt kontakta medlemarna ur y6 dagen efter äventyret för att få tag i det utlovad repotaget. Men av de få som faktiskt svarar får vi bara svordommar och osammanhängande meningar ifrån.

“Låt mig sova! ..... Aj, jag ska nog inte skrika. Huvudvärken blev värre då.”

Detta är bara en av många liknade kommentarer vi fått. Slutsatsen vi drar är att dom måste ha varit med om något hemskt och en utreddning ska ske till nästa nummer.

31

MA S

Den 16 oktober klubbade sektionens höstmöte igenom en ny General (grattis Esaias) men även en ny alkoholpolicy. Exakt vad policyn kommer att innebära är i dagsläget oklart, MEN som vi förstod på mötet kan det potentiellt bidra till att färre M:are kan klassa sig själva som alkoholister efter denna revolution.

Vi i redM gillar att ligga steget före och sätta trenderna, snarare än att följa dem, och med anledning av det tog vi steget och körde en kväll på Kårallen, dödsnyktra. Jag, RedMs egna lilla ElitFestare, tänker därför berätta för dig, kära M:are, i detalj, hur det är att vistas bland äggmökar och kirsvettiga teknologkroppar med 0 promille i blodet och därefter ge lite handfasta tips på hur du överlever en nykter kväll på Le Kårall.

Vi anländer till förfesten. En helt vanlig sunkig korridor, med pastasåsfläckar från 2012, i nordvästra Ryd. Gästerna står på bordet med lagom fint (läs billigt) vin i sina glas och utbyter saliv, mest i formen av att folk delar dricka, men vi ska inte sticka under stolen med att två invigda ovvar ligger och hånglar i värdens säng. Vi blir bjudna på lite vin, öl, mer vin, godtycklig fulsprit från Tyskland... Men “eftersom vi har en lugn kväll” tackar vi nej. Vi tilldelas konstiga blickar från övriga förkröksgäster, typ: när började man stå emot grupptryck liksom?!!?!.

Att bli nervös när man står i kön händer även den bästa. Hur kan man vara säker på att ta sig förbi vakten?

Kommer de ta biljetten? Är det LiU-ID eller legitimation som gäller? Klarar mobilen av den hårda kylan? Bäst att slänga fram allt; LiU-ID, leg, passet, mecenatkortet, biljetten, högkostnadskortet från landstinget, kvittot på din teknologhatt och en bild på din lillasyster som du råkade ha i plånboken.

Vår 32tur och benen börjar skaka. Adrenalinpåslaget är enormt, full i kön ett antal Kårallenkvällar har gjort en jävligt

N NE

MYHETERNA

OLOGSE KT EKN IO NT KI

Maskinsteknologssektionens alldeles egna klagomur | No 5 2019

paranoid med andra ord. Vakten kollar på oss, våra leg och säger “Välkommen in!”. Lugnt kilar vi förbi och konstaterar att man även som nykter, överlever de stora portarnas predatorer.

Som full har man verkligen inte koll på någonting överhuvudtaget inne på Kårallen, vilket känns extremt påtagligt när man, i nyktert tillstånd, får en helt annan förståelse för tid och rum. “Vänta här, ska bara springa på toa”. *Går på toa (detta utan att möta upp några andra “kompisar” i nano, dra tre shots, dansa en sväng på stora dansgolvet samt hinna bli sur över att man tappade bort sina första kompisar medan blåsan är sprängfylld till tusen.* “Alkoholfritt, tack!” Paniken är påtaglig i den stackars festjobbarens ögon.

Han fryser till is och under ett kort ögonblick ser det ut som att han ska börja gråta. Efter ett andetag svarar han “Ähum, ähum…”. (Ja, vi väntar fortfarande). “Ähum, ähum...VATTEN!”. Några plastglas fylls upp med den vodkafärgade dryck som påstås vara sexig. Vi tar emot vår alkoholfria dricka och går därifrån.

Detta fick oss att sakna det nu relativt “stora utbudet” cider eller öl, som gäller under fyllekvällar. RIP alltså... Vi vänder oss om och ser hur han långsamt torkar svetten från pannan och hur hans darriga ben blir mer stabila. Barchefen klappar honom på axel och säger “Det där gjorde du bra. Snyggt löst.”

Det finns de som dansar och sedan finns det de som inte gör det. Alla som inte dansar är inte våldtäktsmän utan bara helt enkelt tråkiga individer utan livslust eller framtidsutsikter. Dansgolvet är en stor grund, till 99% assexuell orgie, där svettiga kroppar möter svettiga kroppar. Fislukt smyger sig fram mellan två skinkor och sprider sin arom inom en tio meters radie. En del dansar till och med så hårt att de slår i hakan och hamnar på akuten. Somliga dansar med fyllda glas i både höger och vänster hand och “löser” svettproblemet genom att ständigt ge sina vänner, och icke-vänner,

kallduschar av diverse berusande drycker. Som nykter för en kväll är detta mer påtagligt än annars, men så fort dansen drar igång är till och med fismöken som bortblåst. Att dansa nykter är faktiskt inte särskilt dumt. Man är typ den enda som faktiskt har motorik kvar.

Efter Kårallen och efterhänget med främlingarna på Donken är vi äntligen hemma. På håll tar vi ett kliv innanför dörren, tar av kravalldojjorna och strippar till underkläder i ensamhet (tre av fyra i RedM i alla fall, den fjärde nickar nöjt och rödvinsballen lyser med sin frånvaro).

Vaknar upp, har inte spytt i sängen och inget varför-i-helvete-drog-jagin-dig-hit-hemsläp ligger och snarkar bredvid. Nice. Vid 12-tiden är vi redo och träffas för brunch. Inte pizzasugna analyserar vi (som de äkta ingenjörer vi är) gårdagen och konstaterar att den inte alls var så pjåkig ändå.

Slutsats + Minnas det där som alla ville minnas men som ingen annan minns + Ha nice sex + Se dödspaniken i bartenderns ögon när man ber om något alkoholfritt - Bli kallad “tråkig” :( - Smalt alkoholfritt dryckesutbud på “Le Kårall” (vatten är inte så jävla sexigt)

RedaktioneM En halvdan grupp bittra maskinare med åsikter om allt från typsnitt till Micke Langers strumpor Chefis bestämmer över de andra bittra maskinarna i redM Skrivmaskin billig arbetskraft för snabbt producerad text Layoutem åsikter om comic sans och sånt Hanteraren löser redMs olika problem och säkerställer överlevnad

Med detta menar redM att alla borde prova det sociala normbrottet och skippa alkohol för en kväll. Bra grej för lite självinsikt åtminstone. Perspektiv och sånt!

Tre handfasta tips för att överleva nykter på kårallen 1. Dansa fan nykter 2. Gör trolleritricks för fulla personer (de blir så jävla imponerade) 3. Gör ändå inte masken, det är aldrig en bra idé

Sedan 2016

7

201

201

8

2019

Kära läsare,

Vi närmar oss, precis som du och alla du känner, julen. Eftersom TBi stått still färgmässigt sedan det beryktade grundandet 1996 anser vi nu att en förändring är på sin plats. En snabb, dramatisk förändring. En revolution!

Corsons stenar ska färgas i tomteluvans kulör, TBi ska bli rött som julen, tomaten och det mjöliga äpplet!

Eftersom julen inte alltid är vit tar vi det säkra före det osäkra och väljer rätt, väljer rött. Alla vet att julen alltid är röd och i rätt kommunistisk anda anser vi att alla ska få samma julklapp: trea i alla kurser. Kom igen MAI var lite sköna?

Annars önskar KreatU er alla en tentaångest- fylld, riktigt röd, kommunistisk jul.

Något vi här på TBi-lagan associerar med julen är färgen rött. Från rött kommer vi som av en slump att tänka på Kina, där en annons i Dagens Nyheter har inspirerat oss på redaktionen att ta en titt på hur samhället ser ut i detta stora land i öster. Kina styrs sen 70 år tillbaka av Kinas kommunistiska parti. Under dessa år har mänskliga rättigheter, som yttrandefrihet, inte direkt varit på agendan. Internet är strikt kontrollerat, fritt från kontroversiella ämnen och bra. Googlar man till exempel massakern på Himmelska fridens torg så finner man inget som kan vara underminera regeringen, utan istället bara bevis på Kinas storhet.

Här i Linköping är vi vana vid kravaller, men i Hong Kong är dessa långt ifrån samma sak.

Folket har gått ut på gatorna för att protestera förtryck vilket har lett till våldsamma sammandrabbningar, i motsats till festerna på vårt universitet.

Det styrande partiet i Kina är, fan ta mig, statlig skit.

”Min favoritfärg är röd”Fredrik Reinfeldt

Julsef läser rättar din önskelista

KreatU Tipsar - Kol är både en billig och spännande julklapp som kan väcka samtal och klimatångest runt granen - Att bo i kollektiv är en fantastiskt möjlighet att studera människans natur. Stjäl lite mat när du är i köket, ingen äger någonting i ett korridorskök.

- Att dela cykel är miljövänligt och kommunistiskt.

Cykellås är ett borgerligt påhitt.

- Fildela alla kursböcker, alltid. Ett USB är lättare än vilken kursbok som helst! De rika forskarna som författat din kursbok behöver inte mer pengar, de behöver kommunistisk gemenskap, kamrat.

- Den bästa matlådan är röd, rödbetor är godis.

Extratips: dubbelbokning är det nya svarta

33 ”Kom ihåg: om julen inte finns i ditt hjärta, kommer du inte finna den under granen ” -Gandhi

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 3 2019 Av och med: Joséphine, Levi, Folke & Walter inancial.times@isektionen.se

Ledare Kära läsare!

Luften har blivit svalare, löven är färre och Harald Treutiger är ett år äldre. Så här mot höstterminens epilog överöses redaktionens frågelåda med spörsmål signerade vilsna ettor som inte förstår skillnaden mellan avgångsvederlag och avgångsnederlag, likväl vilsna femmor som inte förstår skillnaden mellan merino ull och kashmir*.

Detta Q4 har varit en insiktsfull period.

Redaktionen har sedan publiceringen av Inancial Times senaste tryckalster med stor nyfikenhet tagit del av den miljötrend som med stegrande påtaglighet sveper genom landet.

Denna milstolpe nåddes då redaktionen en ödesdiger tisdag i november för första gången nyttjade buss som färdmedel till universitetet. Väl framme uppmärksammades dock en avsevärd brist på parkeringsplatser, varvid ett enhälligt beslut togs att lämna bussen i garaget i framtiden. Upplevelsen av färdmedlet i fråga stod i stark kontrast till den privatjetstur Thure Gredal serverat i samband med reportaget i föregående nummer sett till såväl kubik mahogny som antal mugghållare.

Efter detta misslyckade försök har den interna miljöpolicyn anpassats till Tea Partystandarder.

I övrigt kan undertecknad upplysa om att redaktionens trainee, Malte, är bortsprungen.

Han observerades springa rakt västerut efter sektionsaktivas höstevenemang, och har inte synts till sedan dess. Malte är 181 cm lång, försmädligt hjulbent, rödlätt och kännetecknas vidare av att vara redo att förgöra hela sin personlighet för lite positiv feedback. Om du som läsare hört eller sett någonting som kan assistera i det passiva sökandet efter Malte, vänligen meddela redaktionen omgående per fax.

Högst aktningsfullt, Joséphine ì Cantén

34

* Ett anställningskontrakt

Bostadspoäng Det är sedan länge utrett att man inte ska skita där man äter, men att skita där fattiga äter har aldrig varit något problem. Att förlägga stalldrängar, filfakare och annan fattighjon i boksapshusen och i kåkstäderna är en anrik samhällsstruktur.

Olyckligtvis ser den rådande situationen idag inte ut som sådan, och ett regionalt exempel finnes då studenter av mer burgen börd är inkapabla att gäcka systemet för bostadspoäng.

Det planekonomiska systemet där en student oavsett klasstillhörighet ackumulerar en poäng per dag leder således till en integration av samhällsklasser i stadens favelor. En situation som är långt ifrån acceptabel. Förändringens vindar blåser dock genom stadens bostadsmarknad, och ljuset i tunneln går att beskåda.

Idealstaten Kina har sedan en tid tillbaka pilotkört visionen om ett samhällssystem där varje enskild medborgare har ett konkret värde, eller icke-värde, i form av poäng.

Ett närbesläktat upplägg för att värdera medborgare kan påträffas i det nyutvecklade systemet för Studentbostäders bostadspoäng som tidigare fungerat á la en högst blåögd, vänstersinnad idé där alla medlemmar erhåller lika mycket och det är ogenomförbart att nyttja övertag och gå före i kön. Men, efter en väl genomförd elevator pitch valde Studentbostäder att plocka in landsfadern Bert Karlsson, mest känd och hyllad för sitt humanitära bidrag gällande sina flyktingboenden, som extern konsult och subject matter expert. Herr Karlssons första aktion blir nu att lansera en plattform för spekulering av bostadspoäng.

Utöver de mer traditionella förfaringssätten att trygga sin ROI via investeringar i kinesisk belägringsutrustning och den qatariska byggnadsbranschen presenterar Studentbostäder i kollaboration med Herr Karlsson nu även ett nytt, fräscht alternativ. Från och med Januari månad kommer det vara möjligt att spekulera på fluktuationer i utbildningars antagningspoäng runt om i Sverige. Förutom att blanka Maskinteknologprogrammet på alla de universitet som godkänns för börsnotering rekommenderar Redaktionens finansiella experter även att se över den spännande möjligheten som presenteras i och med Uppsala Universitets införande av sitt internationella program för Industriell Ekonomi, mer om det kan ni läsa i artikeln “Först men ändå sist” nedan.

Idén hade ju dock aldrig kunnat kallas Karlssons om inte en bastant fallskärm fanns att tillgå vid hypotetisk börskrasch. Det nuvarande konceptet “Bostad Direkt” kommer att omvandlas till en pool för de poäng som annars rinner ut i sanden när en brukare går i personlig konkurs som konsekvens av att inte logga in på ett halvår. Genom att vara först på plats vid ett sådant konkursbo kan hålögda före detta finansvalpar illa kvickt ta sig tillbaka upp på fötter genom att nalla poäng ur fickorna på dem som egentligen behöver dem bäst. För vad vore väl en fallskärm om den inte bekostades av någon i sämre situation än du själv?

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Din guide till skatteparadisen Skatteparadis, offshore-ekonomier eller helt enkelt finansmetropoler. Kärt barn har många namn. Wallenberg, Lundby-Wedin och Stenbeckarna utnyttjar redan dessa förstklassiga banksystem för att maximera sina tillgångar. Du själv, som är trött på att vinstskatta, varit kreativ med bokföringen eller avskyr de offentlighetsprinciper som bara passar ofrälse, ges här en lista över de fyra platser där ditt kapital trivs bäst.

1. Monaco Fördelar: Här slipper du sticka ut när du dubbelparkerar din Aston eftersom bilen bredvid som sämst är en Bugatti.

Under kvällarna på Casino de Monte-

Carlo växer ditt sociala nätverk i takt med ditt kapital. Avboka allt runt 20-24 maj, då är det Formel 1.

Nackdelar: Dina fabulerade bragdåk i de Schweiziska alperna imponerar inte på lokalbefolkningen (både Stenmark och Pärsson har postort Monaco). Se också till att akta däckpolishen när du sabrerar Krug Rosé på prins Albert den II:s yacht, han har lika kort stubin som hår.

2. Caymanöarna Fördelar: 280 banker kan inte ha fel.

Satsa på Caymanöarna. Här saknas inkomstskatt, reavinstskatt och bolagss-

katt. Här saknas direkt Din guide till skatteparadisen skatt över huvud taget.

Detta paradis ligger beläget mitt i havet, så passa på att vässa ditt marina vokabulär såsom: spinnaker, lovart och Henry Lloyd.

Nackdelar: Du kan inte köra nedcabbat under orkansäsong.

3. Schweiz Fördelar: Du kan sikta på lerduvor med Alperna i kulissen medan dina tillgångar andas frisk bergsluft. Redaktionens tidigare så stensäkra förstaplats på paradislistan har dock sorgligt nog lättat på sektretessen. Men tunga investeringar i snabba skidkläder och svåråkta skidor medför att Schweiz ändå hänger kvar på listan med en tredjeplats.

Nackdelar: Du kan inte segla dit.

4. Isle of man Fördelar: Det uppenbara: närheten till en av världens bästa golfbanor, St Andrews.

Tyvärr kan den ofta vara riktigt svårspelad, även med dina nya proffsklubbor.

I Schweiz andas ditt smutsiga kapital frisk bergsluft

Först men ändå sist

Uppsala Universitet var 500 år före men lyckas ändå vara 50 år efter. Sveriges äldsta lärosäte ska till nästa år lansera sin kopia av Linköping Universitets stolthet Industriell Ekonomi. Uppsala har tagit in en expert på ämnet som ska leda lanseringen av den nya linjen. Eve Lovin, som har stor erfarenhet i frågan, påbörjade förändringsarbetet genom att tillämpa sin påläggskalv blue ocean strategy. Strategin går ut på att skaffa sig marknadsandelar genom att hitta outnyttjade, och därmed konkurrensfria,

marknadssegment. Tillvägagångssättet, förklarar Lovin i en intervju med Inancial Times, inspireras av Michael Porters SWOT-modell och Hamel & Prahalads idé om kärnkompetens.

Indek på Uppsala ska nämligen läsas på esperanto.

Lovin är övertygad om att hon kan återskapa ärkebiskop Jakob Ulfssons succé från 1477 trots att endast 1000 personer i hela världen faktiskt pratar det internationella hjälpspråket. Räknar man in

Nackdelar: Efter att Jens Lapidus gjorde denna pärla till allmän pocketbeskådning så har det närmast blivit folkligt att ha en större summa pengar på IOM.

de som har försökt lära sig esperanto uppgår antalet talare till två miljoner, upplyser hon redaktionen. Eftersom inget annat universitet i världen erbjuder kurser på esperanto, saknar detta marknadssegment konkurrenter. Lovin har kunderna, undgår konkurrenterna och universitets fulla stöd. Det återstår att se hur många som söker till Industriell ekonomi på Uppsala när ansökan öppnar den 16 mars.

35