LiTHanian #4 2020

#4 OKTOBER 2020

ATT VARA STUDENT

NYA REKTORN

LITHANIAN TESTAR

SPÖKHISTORIER

2

chefredaktören har ordet

Hösten är här. För mig innebär det tjockare strumpor, fler filtar och det viktiga morgonbeslutet ifall man ska ta den lite tjockare jackan eller inte. Alltid väljer jag fel. Jag har även övertalat mig själv att det enda som kan värma mina frusna fingertoppar är att hålla i en kopp med varmt kaffe, vilket har gjort att jag kanske dricker lite för många koppar. Vi är ändå en hel månad in på läsåret så det är ju klart jag har koll på läget.

När jag nu sitter med min kaffekopp tänker jag ibland på Askungen. Hon som satt i sitt fönster och beundrade slottet på distans. Jag kanske inte sitter och tittar drömmandes på campus precis, men nog kan jag längta lite efter fysiska föreläsningar, eller ett långdraget möte i ett grupprum med dålig aircondition. Ja, till och med kanske man saknar det där intima ögonblicket när man väntar på sin mat bredvid någon i mikrorummet. Kanske är det bara jag som tvingar upp min roomie från soffan för att tillsammans köa till mikron i köket för att få en känsla av studentlivet. Det här läsåret kommer för de flesta se lite annorlunda ut då utbildningen fortsätter på distans, något du kommer läsa mer om i detta nummer. Vi granskar även LiUs miljötänk, campusbussens historia och hur det är att vara student.

De senaste månaderna har kanske gjort dig gott eller så har de som för många andra varit väldigt tuffa. Kanske har du också suttit i ditt fönster och drömt dig bort. Askungen härdade ut och blev ändå okej i slutändan. Som hon själv uttryckte det; ‘’Nåja, vad är väl en bal på slottet?’’

Lina Jonson, Chefredaktör 20/21

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek - Linköpings teknologers studentkår.

ADRESS: Lintek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE: Lina Jonson

FRAMSIDA: Illustration, Matilda Jacobson

TRYCKERI: LTAB

1. LINA JONSON

(chefred@lintek.liu.se) Trapporna i kåkenhus.

1.

VAD ÄR DU MEST RÄDD FÖR?

2. NICOLE ULMAN

(redaktor@lintek.liu.se) Fåglar. De är onda.

3. ASIA BIHI

(lithanian-pr@lintek.liu.se) Min Google Home. Jag är helt säker på att SÄPO lyssnar på allt jag gör.

REDAKTIONSFRÅGAN:

2.

3.

4.

5.

4. ANTON KÄLLROOS

(lithanian-annons@lintek.liu.se) Att jag inte vet hur man använder en diskmaskin efter tre år i en studentkorridor.

5. MELINA MANGS

(layoutansvarig@lintek.liu.se) Att gå över Skvallertorget i rusningstrafik.

6.

6. FELICIA DOFSAND

(layout1@lintek.liu.se) Zombies. Det kan bli verkligt.

7.

8.

9.

7. FANNY OLSSON

(layout2@lintek.liu.se) Morden i Midsomers introlåt.

8. JASMINE ANDERSSON

(Illustrator2@lintek.liu.se) Vulkaner på Google Maps. Som ett hål in i jorden.

10.

11.

9. MATILDA JACOBSON

(illustrator1@lintek.liu.se) Mina grannar. Gör allt i min makt för att undvika dem.

10. EVELINA RESTRUP

(fotoansvarig@lintek.liu.se) Att maten i kylskåpet ska ta slut.

12.

11. MATILDA HELANDER

(kronikor@lintek.liu.se) Sniglar. Alla sniglar borde heta mördarsniglar.

12. PERNILLA BRINK

(skribent3@lintek.liu.se) “Du har fått ett nytt resultat vid Linköpings universitet inrapporterat i Ladok”-mailet.

6. ATT VARA STUDENT Fem år av en students liv & erfarnheter 8. STUDENTENS GUIDE TILL MATLÅDAN Recept på mat som är perfekt att ha till matlådan 11. CAMPUSBUSSEN Historian bakom bussen 12. INTERVJU MED REKTORN Lär känna LiUs nya rektor i en exklusiv intervju 14.

SPÖKHISTORIER En mulen novemberdag & UK-kön 16. MILJÖ Hur grönt är LiU egentligen? 18.

LITHANIAN TESTAR Vilket sällskapsspel rekommenderar vi? 20. TEKFAK FORSKAR 3D Bioprinting 22.

MÖT REDAKTIONEN Presentation av LiTHanians nya redaktion 24. ATT PLUGGA PÅ DISTANS Tips & trix för att klara studier på distans 26. TENTAVAKT INTERVJU Hur är det att vara tentavakt? 27. MATILDAS KRÖNIKA Välj ”vill” istället för ”måste” 28. SEKTIONSSIDORNA Sektionernas informationssidor

5

ATT VARA STUDENT Efter att ha pluggat i snart fem år har personen som skriver detta sett och upplevt en hel del vad gäller studentlivet. Visst, det finns säkert de som festat mer, någon som gått på fler föreläsningar, och alldeles säkert några stycken som redan är inne på sitt sjätte år och fnyser föraktfullt åt den ungdomens naivitet som lever sitt bästa liv i en femteårsstudent.

Men om vi ignorerar stropparna som pluggat längre än länge så kan vi roa oss med att göra en generell genomgång av hur studentlivet kan upplevas år för år. Hur är det egentligen att vara student?

6

01 2 NOLLAN

ETTAN

TVÅAN

Att gå i nollan, eller snarare att vara nollan, är en riktig upplevelse.

Man blir runtknuffad av alltid lika misstänkt glada personer i ovve som vidhåller att man ”är en vuxen person som får ta egna beslut” för att i nästa ögonblick vråla ”håll HÖGER nollan det kommer en farlig cykel som ni inte får bli påkörda av!”. Samtidigt som man blir behandlad som en femåring som får ta egna beslut skall man dessutom speeddejta alla i klassen, vara trevlig, och försöka framstå som mer koffeinberoende än vad man är för att verka cool och intressant.

När nollan omsider blir upphöjd till ettan förändras en del, men det mesta från nolle-p ligger kvar ett bra tag. Man är fortfarande osäker och förvirrad, man försöker hitta ett trevligt gäng att umgås med i klassen, och hjärtat svämmar över av en sektliknande kärlek till det egna programmet.

Under året som följer avtar förvirringen och kompisgrupperna cementeras, men känslan av att ändå vara litelite bättre än de som går andra program håller sig envist kvar ända in i maj. Inget program är lika coolt/svårt/ creddigt som mitt.

Efter att ha bollat sitt första eftersommartenta-p med att vara den där alltid lika misstänkt glada personen i ovve börjar man i tvåan.

De som inte stillsamt hoppade av utbildningen under sommarlovet kommer tillbaka med ny energi, livserfarenhet och åh så mycket skinn på näsan jämfört med de nya, småttiga, nollan. Eller är de ettan nu? Vem bryr sig, de är ju SMÅ! I tvåan är man med i utskott, man läser svåra kurser, allt är skit men man har också the time of ens life. Blir man ens mer student än så här? Inte om man frågar någon i tvåan.

345 TREAN

FYRAN

FEMMAN

BASÅRET

Oh boy, nu går det utför.

Vissa av oss börjar sista året, medan andra når precis halvvägs en bit in i läsåret. Man känner sig så gammal jämfört med småttingarna i ettan och tvåan. Några tappra håller kvar i att vara engagerade i studentlivet, någon bekant blir fadderist, men den absoluta majoriteten är bara trött, stressad, och sugen på att vara färdigpluggad någon jävla gång. Men att gå i trean är inte bara tråkigheter!

Man har lärt känna sina kompisar på djupet och har trevligt med dem (ibland till och med utan alkohol), man hittar hjälpligt på campus och de i de lägre årskurserna ser i hemlighet upp till en.

Allt som allt är livet i trean ganska helt okej ändå.

Första året på mastern! Äntligen får man göra precis vad man vill, man får välja egna kurser som passar det man är intresserad av! Såvida man inte missar att anmäla sig, väljer fel master, eller har 600 obligatoriska kurser och noll plats för att kasta in den mytomspunnet lalliga kursen i träteknik som alla pratar om. I fyran börjar man också på gott och ont glömmas bort av de yngre studenterna, och respekten man kunde avnjuta i trean är nu som bortblåst. Vissa uppskattar den nyfunna anonymiteten, medan andra drabbas av en ålderskris som de förgäves försöker dricka bort i kön till godtyckligt uteställe.

Slutspurternas slutspurt har inletts, vilket blir extra prevalent då ett halvårs exjobbande väntar norr om årsskiftet. Nu ska man bara lösa ett exjobb, något att skriva om, boende på annan ort, en anställning efter examen, en partner kanske om man gillar sånt, hund och barn, villa, Volvo, kanske en aktieportfölj, och åh så mycket annat. Kort och gott ska man bli vuxen nu, men efter fem år av studentliv är inte det så jävla lätt eller kul som man trodde det skulle vara för några år sedan.

Studietiden som verkade så oändligt lång för några år sedan, närmar sig ett oundvikligt slut. ”Asså gud, nu fick jag råpanik” – Person som går i femman, angående att lösa exjobbspartner.

Syns inte finns inte. Läser någon ens basår? Svaret är ja, men eftersom de gymnasiekurser de läser tyvärr inte får dem att se ut som gymnasieelever är de otroligt svåra att märka av.

SLÄPARNA Syns, och finns. Går man i en årskurs högre än femman blir man oavsett anledning lite av en legendar, åtminstone inom programmet. Man är gammal, vis, och allt var bättre förr.

Text: Viktor Lind Layout: Melina Mangs

7

MATLÅDAN STUDENTENS GUIDE TILL

Text: Pernilla Brink, Illustration: Evelina Restrup, Layout: Melina Mangs

Du öppnar kylskåpet. Det enda du finner är en halvmosig tomat och en lite för gammal gräddfil. Du stänger till kylen för att tio minuter senare ännu en gång öppna och se om något lite aptitligare magiskt har tillkommit. Du överväger att beställa en pizza men frustrerande inser du att du inte kan lägga hela CSN på Foodora, utan måste faktiskt börja laga matlådor. Tur att LiTHanian har kommit för att rädda dig med fem riktigt goda (och inte alls speciellt dyra) recept! Alla recept är till fyra personer.

COCONUT THAI CHICKEN Så här enkelt är det: Skär kycklingen i strimlor och fräs i smör/ olja tills den fått färg.

Pressa vitlöken och ha i tillsammans med citrongräs, salt och peppar. Låt det steka några minuter.

Strimla purjolöken och riv moroten.

Stek tillsammans med kycklingen tills purjolöken får ett fint glow. Den ska inte ha fått färg, utan tänk att den ska ha sprungit ett maraton, gått loss med en highlighter eller blivit gravid.

Häll på kokosmjölken och smula ner buljongen. Låt koka i 5 minuter och titta sedan efter om kycklingen är färdig. Rosa eller rött är ett no-no.

Servera förslagsvis med ris eller nudlar och toppa sedan med kokosflingor/kokoschips.

8

Du behöver: 3 kycklingfiléer 1 msk smör eller olja 1 tsk citrongräskrydda 1-2 vitlöksklyftor (beroende på smak och hur kyssvänlig du vill vara) 10 cm purjolök 1 morot 400 ml kokosmjölk 1 hönsbuljongtärning ½ dl rostade kokosflingor eller kokoschips Salt Peppar

Mmm… Värmande grytor på hösten får en att känna sig nykär.

SPENATLASANGE Så här enkelt är det: Vrid på ugnen till 210 grader.

Hacka den gula löken, skiva tomat och pressa vitlöken. Stek vitlök och gul lök på medelhög värme tillsammans i olja tills de har blivit härligt gyllenbruna. Ha sedan i spenaten och låt den tina. Häll i crémefraichen och salta och peppra efter smak. Varva nu spenatröran med lasagneplattor i en smord ugnssäker form. Mellan varje lager lägger du skivad tomat och smular ner fetaost. Se till att avsluta med ett lager av spenatröra och toppa hela kalaset med riven ost. Efter 20 minuter i ugnen är den redo för att mätta magen.

Du behöver: 1 gul lök Lasagneplattor 5dl créme fraiche 1 paket fetaost 2 vitlöksklyftor 600g fryst hackad spenat 250g godtycklig tomat (men vi vet alla att babyplommontomat är godast) 150g valfri riven ost Peppar Salt Olja

MAJSCARBONARA

Du behöver: 2 ägg 2 gul lök 1 grön chili 3 dl havregrädde 1 tsk rökt paprikapulver Lite riven ost om du känner dig extra 1 grönsaksbuljongtärning 4 port valfri pasta 450 g majs Peppar Salt

Så här enkelt är det: Koka upp pastavattnet.

Finhacka löken och chilin och fräs i en stekpanna tillsammans med paprikapulvret i några minuter. Löken och chilin ska bli mjuka. Häll i grädden, smula ner buljongen och lägg i majsen. Glöm inte bort att pastan ska kokas. Gör det nu. Häll av pastan någon minut innan den angivna tiden på paketet, och låt den istället tillbringa den sista tiden i såsen. Ta sen bort den från plattan.

Vispa upp ägget i en skål och rör varsamt ner i den nu nästan klara carbonaran.

Smaka av med salt, svartpeppar och kanske lite ost.

Det är ingen slump att flertalet vänner har bett om receptet på den här godingen efter middagshäng.

Majs?

Carbonara?

Majscarbonara? Är det verkligen gott?

Svar: Ja, ja, ja och ja!

9

GNOCCHI MED GRILLAD SPETSKÅL, GRÄDDFIL OCH BRYNT CURRYSMÖR Du behöver: 300g mjölig potatis 1,5 dl durumvetemjöl 1,5 dl vetemjöl 1 ägg 1 spetskål 3 dl gräddfil ½ citron 75g smör 1 tsk curry 1 tsk färsk hackad mejram Salt Peppar Olivolja

Det är tur att det här receptet ges i text, för jag kommer aldrig ihåg hur gnocchi uttalas.

SALLAD MED ROSTAD SÖTPOTATIS, HALLOUMI OCH BELUGALINSER Så här enkelt är det: Sätt ugnen på 200 grader.

Dela den söta potatisen i mindre bitar och blanda med 3 msk olivolja. In med dem i ugnen i ca 20 minuter. De ska bli gyllenbruna.

Koka linserna. Brukar finnas en fin beskrivning av detta moment på paketet.

Hacka rödlök, chili och koriander.

Blanda ihop sötpotatis, linser, rödlök, chili, riven vitlök, spenat, vinäger och pressad lime i en bunke. Ringa på lite olivolja och smaka av med salt och peppar. Toppa med hasselnötter om du inte är allergisk.

LiTHanian ansvarar inte för våghalsiga nötallergiker.

Skiva halloumin och stek den i rapsolja.

Servera sedan tillsammans med salladen och avokadon.

10

Så här enkelt är det: Sätt ugnen på 230 grader.

Koka potatisen till den är mjuk. Om du är osäker kring detta steg så ring mamma eller hitta en tråd på familjeliv. Häll av vattnet, skala potatisen och låt den svalna helt. Pressa nu den igenom en sil eller riv på ett rivjärn. Det viktiga är att det blir finrivet. Ha nu i 2/3 av mjölet, ägget och 1 tsk salt i en bunke tillsammans med potatisen. Ge degen en liten massage tills den blir mjuk och smidig. Nu ska degen rullas till rullar, ungefär 2 cm tjocka och skär i 1-2 cm breda bitar.

Tryck till med en gaffel. Koka nu dina gnocchis i saltat vatten tills de flyter upp till ytan. Ta upp och ringla på lite olivolja. Skär kålen i fyra klyftor och lägg dessa på en plåt med bakplåtspapper. Häll på lite olivolja och salt, sen in med plåten i den övre delen av ugnen ca 10 minuter. Kålen ska bli mjuk och få lite färg. Under tiden blandar du gräddfil med citronsaft och lite rivet citronskal. Bryn smöret på medelhög värme. Om du är osäker på vad det betyder så hänvisar jag ännu en gång till familjeliv eller mamma. Tillsätt curry. Blanda gnocchin med currysmöret (som förhoppningsvis inte blev bränt). Servera tillsammans med spetskålen, gräddfil och färsk mejram.

Du behöver: 3 sötpotatisar 2 dl belugalinser 1 msk vinäger 1 rödlök ½ chili 1 vitlöksklyfta 1 lime 1 kruka koriander (tips: går lika bra med fryst koriander) 70g spenat 2 msk rostade hasselnötter 2 avokador 200g halloumi Salt Peppar Det är makt att ha en Olivolja matlåda som inte behöver Rapsolja värmas. Föräldrarna blir

också glada över att höra att du äter lite grönt.

Text: Matilda Helander, Layout: Fanny Olsson, Illustration: Jasmine Andersson

CAMPUSBUSSENS HISTORIA På campus kan man ibland urskilja den turkosblå färgen som flyter förbi bakom träd och byggnader. Det är såklart vår alldeles egna campusbuss! Har du någonsin funderat på varför det kommer sig att vi studenter har en speciell busslinje? Vi på LiTHanian vill passa på att berätta om campusbussens långa och fartfyllda historia.

Campusbussen var en idé som kläcktes av en av Linköpings Universitets rektorer, Bertil Andersson redan 2003 (!) och som drevs igenom av Rolf Adell som jobbade på LiU-Service. Anledningen till att busslinjen inrättades var att det fanns ett behov av att transportera studenter mellan campus Norrköping och Linköping. Campus Norrköping invigdes 1997 och efter sex år hade verksamheten vuxit så pass mycket att en student kunde ha schemalagda kurser både i Linköping och Norrköping. Därför ville universitetet erbjuda studenterna ett smidigt sätt att ta sig till och från sina föreläsningar och lektioner.

I början var bussarna mindre, mer diskreta och hade färre avgångstider, men allt eftersom att fler började åka har projektet utvecklats. Genom åren har bussarna blivit dubbeldäckare, stationer har tillkommit och fler avgångstider har tillkommit. Flera olika företag har bedrivit trafiken på uppdrag av universitetet, under en period drev Östgötatrafiken campusbussen i samband med linjebuss 73. För några år sedan fick universitetet kritik från Riksrevisionen och Konkurrensverket för att upphandlingen kring campusbussen inte öppnades för fler aktörer. Universitetet gjorde om och idag är det företaget Connect Bus som äger och kör bussarna efter att de vann upphandlingen 2019.

Campusbussen är unik i sitt slag. Det finns några andra universitet som har eller haft liknande transportlösningar, exempelvis Mälardalens högskola och Linnéuniversitetet, men inget liknar den skala och omfattning som campusbussen. Det finns fem bussar som är designade speciellt med LiU:s färger och logga. Dessutom har de miljövänliga dieselmotorer som körs på syntetisk diesel, vilket minskar koldioxidutsläppet med 390 000 kg per år!

De nya bussarna köptes in av Connect Bus inför höstterminen 2019 och tillverkades i Spanien för att sedan köras upp till Sverige i en busskaravan. Föreställ er fem turkosblå bussar som kör genom Europa, vilken syn!

Enligt en artikel av Elisabet Wahrby på LiUs Insidan, publicerad 2015, genomförs varje år ungefär 250 000 resor med campusbussen. Rekordet är 2600 resenärer på en dag. En av de vanligaste återkopplingarna från studenter är att man vill ha fler avgångar, även på sena kvällar och helger. Johan Cederlund från LiU förklarar att det finns flera anledningar till varför det inte är möjligt. Dels beror det på kostnaden, att lägga mer pengar på campusbussen tar pengar från andra delar av universitetet, exempelvis studentköken och microvågsugnarna. Det handlar också om att få ihop ett hållbart körschema för chaufförerna, tiderna ska fungera i alla väder och vid trafikolyckor. Det är viktigt att komma ihåg att campusbussen är en möjlighet för studenterna, ingen rättighet, menar Johan.

För att avsluta artikeln vill jag dela med mig av Cederlunds budskap till studenterna. “Blippa kortet!”. Det är väldigt viktigt att alla som åker campusbussen faktiskt blippar sina studentkort vid påstigning. Även om det är gratis att åka som student så utgör blippandet underlaget till campusbussens planering. Det är extremt viktigt för att kunna anpassa trafiken till studenternas resvanor. Om det skulle vara så att ditt LiU-kort inte fungerar kan du kontakta Johan Cederlund på campusbussen@liu.se.

Campusbussen är än så länge bara tonåring. Det finns många år kvar. Vem vet hur det blir i framtiden? Kommer vi alltid att ha en campusbuss? Kanske får vi snart åka runt i bussar likt de självkörande som kryper fram på Corson.

Eller så fortsätter allt precis som vanligt. Oavsett vad som väntar i framtiden kan vi passa på att njuta av åkturen.

11

JAN-INGVAR JÖNSSON vår nya rektor!

Text: Matilda Helander, Layout: Fanny Olsson, Foto: Charlotte Perhammar, Linköpings Universitet

Det är en vacker höstdag och solen skiner. Han korsar Corson med bestämda steg och siktar på Studenthuset.

Jag går fram och hälsar och vi gör armbågsnudden istället för att skaka hand. Vi sätter oss på en bänk i solen i Universitetsparken med utsikt över en av dammarna. Jag fick möjligheten att intervjua Linköping Universitets nya rektor Jan-Ingvar Jönsson om hur det är att vara rektor på ett universitet och hans resa hit.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Är det många möten?

- Nu är det ju visserligen coronatider, det innebär att mötena oftast är digitala. Men om vi ska ta onsdagen den 23 september som exempel så hade jag totalt 11 möten. Varav ganska många var korta, digitala avstämningsmöten. Sedan några större möten som är mer utvecklande, det kan vara frågor som rör utbildning, eller samverkan med omgivande samhälle. Så ja, min vardag är väldigt mycket möten och ofta sådana där jag som rektor måste ta beslut.

Vilket ansvar har du som rektor?

- Jag har allt ansvar egentligen, men det är ju klart att jag har delegerat rätt mycket. Men det finns mycket som kan hända på ett universitet, till exempel om det uppstår en brand någonstans, en stöld, en attack eller något sådant.

12

Det är jag som ska ha tillsett att det finns en handlingsplan och en delegation. Det är universitetsstyrelsen som fattar alla övergripande beslut om strategi, verksamhetsplan och ekonomi.

Finns det något med rektorsposten som har förvånat dig i efterhand?

- Det har överrumplat mig lite att det finns någon slags förväntan på att rektor faktiskt ska bestämma. För i praktiken är det inte riktigt så, vi har en delegation, det finns fakulteter, institutioner och väldigt många kunniga personer som sitter på mycket ansvar. Men att rektor faktiskt måste ta ställning i så många frågor, det har förvånat mig lite.

Har du någon hjärtefråga? Något som du brinner för här på LiU? - Nej, jag har väl ingen sån där hjärtefråga. Som rektor måste man se helheten och täcka in alla områden. Man måste ta hänsyn till högre utbildning, det livslånga lärandet, rekryteringen av nya studenter och forskningen.

Jan-Ingvar tillägger dock att det finns två områden som han skulle vilja se mer av i framtiden. Dels så skulle han vilja att

NÅGRA SNABBA Roligaste sällskapsspelet? Risk Bästa på tv? Weissensee. Homeland. Breaking bad. Fotbollsmatcher.

“Go-to” matlåda? Korvstroganoff eller reispfanne Miljötipset? Cykla till jobbet eller skolan!

Läser just nu? Peter Englunds böcker om första världskriget Böcker som är värda att läsa igen och igen? ‘Den som vandrar om natten’ och ‘Simon och ekarna’ av Marianne Fredriksson Mest ångestfyllda? Att välja vilken bok ur bokhyllan som är näst på tur

universitetet hittar de nya yrkena, att man kan erbjuda de program som arbetsmarknaden vill ha om tio år.

Dels så önskar han att Linköpings Universitet ska synas lite mer i internationella sammanhang, både i form av utbytesstudenter som kommer hit och som åker iväg, men också i form av internationella forskningssamarbeten.

Du har ju bakgrund från flera stora universitet i Sverige (Lund, Uppsala och Linköping) men du har även jobbat och forskat i Kanada och Tyskland. Vad har varit roligast med att jobba/forska utomlands?

- Jag tror att det roligaste utomlands är att man får nya infallsvinklar, man ser hur man tänker i andra länder och hur de jobbar med olika frågor. Sedan måste jag vara uppriktig och säga att jag var ganska ung, först var jag student, sedan doktorand och sedan var jag postdoktor. Vad jag fått med mig är den här förmågan man har i vissa länder att tänka nytt. Nybyggarandan. Det var väldigt påtagligt i Kanada tyckte jag och det är faktiskt också det jag ser som vår fördel här på LiU. Vilket tycker du är det bästa fikastället på campus? Har du testat Baljan eller Studentfiket?

Han skrattar till lite grann och förklarar att frågan kommer upp i alla intervjuer. Han berättar att han tidigare jobbade i centrala Stockholm, två minuter från fikaställen som Gateau och Vetekatten.

- Om jag ska tänka utifrån fikat, ja då är faktiskt campus Norrköping bättre, för det är mitt inne i stan. Det är bara ett par hundra meter till ett par bra caféer. Utifrån det perspektivet är väl campus Norrköping bäst då. Om man är ute efter en cappucino.

Att bli rektor är kanske inte något man drömmer om när man är liten. Vad drömde du om när du var liten?

- På mellanstadiet så fick jag för mig att jag skulle bli

insektsforskare, för jag tyckte det var så fascinerande med fjärilar och trollsländor. Jag fångade dem och tittade på dem, men släppte sedan ut dem igen. Forskningen var det som blev något slags kall eller intresse.

Bästa tipset till alla studenter?

- Försök medverka till att våra utbildningar blir bra. Om man är missnöjd med sitt program eller sin kurs, ta upp det med kursansvarig eller programansvarig. Tips till den enskilda studenten är att våga gå fram och prata med läraren om du har en fråga, det finns inga dumma frågor, man behöver inte skämmas. Samma sak om du inte mår riktigt bra, utnyttja studenthälsan, så att du inte blir isolerad.

När jag frågar hur Jan-Ingvar tänkte när han tog beslutet att tacka ja till nomineringen för att bli rektor svarar han:

“Rektor för Linköpings Universitet, det måste ju vara ett av de roligaste uppdragen man kan ha.”

När vi precis har avslutat intervjun utbrister Jan-Ingvar “Där har du en anledning till att jag var fascinerad av insekter, är inte det en helt fantastisk fjärilslarv?“ och pekar på asfalten framför våra fötter. Mitt på gångbanan kryper en stor, hårig och neongul fjärilslarv. Vi passar båda två på att ta bilder och han förklarar att han ska skicka den till sin familj och skriva “Förstår ni varför jag gillar insekter?”.

Fjärilslarven är det perfekta avslutet på vår lilla pratstund och jag har en bra känsla i magen när vi skiljs åt. Framtiden ser ljus ut. Tack till Jan-Ingvar och alla anställda som arbetar för att ge oss studenter bästa möjliga studietid!

13

Spökhistorier PÅ CAMPUS Text: Matilda Helander & Pernilla Brink Illustration: Matilda Jacobson Layout: Felicia Dofsand

UK-KÖN De fem studenterna var glada i hågen dagen då de satte sig i kön till utekravallen. Det var en ovanligt kylig kväll, men förberedda som de var fanns det spetsat kaffe och filtar till hela gruppen. Glädjeropen ekade över det annars mycket stilla campus. ”UK! UK! UK!” tjoade de i kör. Fjortisdunket pulserade i Corsons gatstenar och satte studenternas kroppar i rörelse. De skrattade, drack och föll sedan i sömn.

Nästa dag vaknade de upp till soluppgången och fyllde de kurrande magarna med godis och falafelrulle Hur länge detta höll på är det ingen som vet. Några tillsammans med säger att efter fem dagar blev nätterna så kalla att kögrannarna. När personal flera studenter var tvungna att avbryta, andra säger och de studenter som hade att en kö-phest började härja den sjunde natten och studerat under dagen gick skördade tiotals offer. Gruppen på de fem studenterna hem, började köns fest om var slitna, men oj så envisa. De köade som aldrig förr, igen. allt för att få plats på den mest eftertraktade kravallen på hela LiU. Dagarna blev till veckor, och veckor till månader.

De var hungriga, trötta, bakfulla och kropparna värkte från att sitta på billiga brassestolar. De var så nedbrutna av köhets att det enda de kunde förmå sig att göra var att sälja sina själar. Ett dyrt pris på en kravall kan man tycka, men de var helt desperata.

Det sägs att dessa fem studenterna aldrig kom fram.

Du förstår, när de sålde sina själar till köhetsen kunde de heller aldrig lämna kön. UK-kön blev deras allt.

Deras kroppar gick inte att rubba, deras sinnen gick inte att avleda. De hungrade efter kö och törstade efter hets. Studenterna köade ihjäl sig, men deras gastar lever kvar. Kanske när du går sent om natten över campus kan du se deras gestalter dansa runt på blå havet, känna vibrationerna i marken och höra ekande skrik av ”UK! UK! UK!”…

14

EN NOVEMBERDAG Tunga regnmoln hänger över campus och den råa höstluften tränger in genom den sträva jeansjackan.

Klockan är åtta på morgonen och gatulamporna lyser fortfarande i det dova dunkla morgonljuset.

Du trampar uppför märkesbacken med trötta ben samtidigt som en mörkklädd cyklist fräser förbi med bara någon centimeters marginal. Håren reser sig i nacken men du sträcker dig upp i sadeln för att få extra kraft de sista metrarna.

När du kommer fram till föreläsningssalen är lamporna släckta och bänkraderna ekar tomma. Du funderar på om du har gått rätt. Du dubbelkollar schemat men det visar samma sak. Du sätter dig ner på en bänkrad och tänker att du ska vänta tills klocka slår kvart över. Klockan på väggen tickar för varje sekund och ljudet ekar i den tomma salen. Du kan nästan höra dina egna hjärtslag i tystnaden. Det kryper i skinnet och du får känslan av att någon tittar på dig. Obehaget blir större och du bestämmer dig för att gå och vänta i korridoren. Där stöter du på andra studenter som stressar för att Föreläsningen flyter på och du lyssnar med intresse. hitta rätt sal innan den akademiska kvarten I niopausen väljer ni att gå till Baljan för att köpa har gått. Men du ser inga kurskamrater. lite kaffe. Utomhus har vindarna ökat i styrka och Du tar fram mobilen för att kolla schemat de hugger tag i hår och kläder när ni rör er mot igen och ser att din kompis har skrivit att Kårallen. Du kan inte skaka av dig känslan av att de sitter i föreläsningssalen mitt emot. Du något känns fel. Det är något som inte stämmer, men suckar inombords för det är inte första du kan inte riktigt lista ut vad. En kompis ber dig gången du har gjort samma misstag. kolla var ni ska ha nästa föreläsning men när du låser upp mobilen fryser du till. Du ser notisen. Det som får alla studenters hjärta att hoppa över ett slag och stresshormonerna rusar fram i kroppen. Din kropp är redo att fly eller slåss för livet. Bullret i Baljan tystnar och dina tankar tar över. Ångesten, oron, ovissheten men framförallt förväntan.

Måste jag göra om den eller klarade jag det? Du stirrar lite extra på rubrikraden och bestämmer dig för att riva av plåstret direkt. Det kan ändå inte bli värre än en omtenta. Du klickar på länken och följer inloggningsanvisningarna. Du håller andan när du väntar på att hemsidan ska ladda klart. Du släpper ut en suck när du ser vad det står. Äntligen vet du hur det gick på TATA42-tentan och det var ju helt okej ändå.

15

HUR GRÖNT ÄR

LIU

EGENTLIGEN? Klimatsmart och miljövänligt är ord som ligger den yngre generationen varmt om hjärtat. Det känns gott för samvetet att veta att det där anteckningsblocket du köpte är av återvunnet material och att du kom ihåg att ta med en kasse du redan hade hemma till mataffären. Men gäller samma tankeverksamhet för den yngre generationen universitet så som LiU? Ja, hur grönt är vårt universitet egentligen?

Text: Pernilla Brink, Illustration: Matilda Jacobson, Layout: Felicia Dofsand

SMÅ OCH STORA ÅTGÄRDER PÅ CAMPUS Det nytänkande och moderna universitet som LiU faktiskt påstår sig vara tycker likt oss studenter att dessa gröna ord smakar bra, och har därför gjort ett flertal åtgärder för att bli mer klimatsmarta. Om man tar en tur runt campus kan man se flera av dessa åtgärder. Kanske har du lagt märke till sorteringskärlen som finns lite här och var. Där kan man enkelt sortera sitt skräp som man samlar på sig under dagen, istället för att dumpa det i vanliga papperskorgar.

Matavfallet som samlas in omvandlas sedan till biogas som bland annat används som drivmedel för stadsbussar. Med andra ord kan ditt äppelskrutt hjälpa kollektivtrafiken att rulla!

Gällande transport har LiU satsat hårt på att minska de reserelaterade utsläppen. Personal uppmanas att ha möten på distans för att eliminera resandet helt och hållet, även när det inte är en pandemi som härjar. Skulle inte detta vara möjligt finns det flera andra alternativ. LiU tillhandahåller med 25 personbilar som drivs av el eller förnyelsebara bränslen. På parkeringen vid Vallfarten, campus Valla finns det även plats för andra elbilar att ladda.

Skulle man vilja undvika bilar helt finns det elcyklar att låna.

Universitetets lokalvård har minskat sin förbrukning av kemikalier rejält med hjälp av ultrarent vatten. I ultrarent vatten har kalk och andra mineralet filtrerats bort för att skapa en yta utan avlagringar. Sedan 2017 hålls golven på campus skinande med en ny moppgarnsmodell som kräver mindre kemikalier än tidigare modell.

16

MILJÖPRISET OCH KLIMATKOMPENSATIONSFONDEN LiU startade 2011 en klimatkompensationsfond vars syfte är att ge medel till institutioner och enheter som vill minska sina utsläpp och sin energiförbrukning. Fonden finansieras genom att för varje ton utsläppt koldioxid vid flygresor tillhörande LiU, betalas en avgift på 250 kr. Förra året inkom det totalt 606 503 kr, och elva stycken ansökningar om medel gjordes. En expertgrupp beviljade nio av dessa ansökningar som bland annat var till en cykelservice-dag för anställda vid campus US, videokonferenssystem och kemikaliefri rengöring för whiteboardtavlor och textilier.

I slutet av varje år delas det så kallade Miljöpriset ut av universitetet. Miljöpriset tilldelas vartannat år en student eller en förening och vartannat till en anställd. Denna pristagare ska ha gjort något som hjälper LiU att bli mer miljöanpassat. Nominering sker på slutet av året och presenteras nästkommande. Nomineringsformulär läggs upp på universitetets hemsida så att alla ska få en chans att nominera den som har gjort det där extra för miljöfrågan på LiU. Tänk om du skulle bli prisbelönt för inköpet av det där miljövänliga anteckningsblocket!

VAD GÖR VI STUDENTER DÅ?

Sektioner och föreningar som visar extra hänsyn till klimatpåverkan kan bli diplomerade av universitetet som gröna sektioner. För att bli detta behöver man uppfylla några kriterier. Där ingår det bland annat att handla miljövänligt, samla in avfall efter utomhusaktiviteter, samt genomföra ett event som belyser miljö. Sektionen ska även ha en miljöansvarig som har deltagit i utbildning gällande miljöfrågor och miljöarbete vid LiU. För att få behålla diplomeringen ska det varje år ha skett minst en förbättring.

Navitas är en studentförening som är väldigt engagerade i miljö- och hållbarhetsfrågan. Föreningen utgörs av sex olika utskott: eventutskottet, marknadsföringsutskottet, nätverksutskottet, näringslivsutskottet, reseutskottet och LiU Student Secondhand. De anordnar föreläsningar, sittningar, studiebesök och event tillsammans med samarbetande företag. På LiU Student Secondhand kan du som student fynda möbler och diverse prylar till hemmet.

De menar att på detta sätt blir det lättare för studenter som flyttar ut att sälja sakerna till de studenter som senare flyttar in, och givetvis gör det lättare att leva mer hållbart.

Skulle du vilja kika på deras sortiment kan man göra det på webshopen eller boka in en tid för att besöka deras lokal i A-huset, campus valla. Varje år delar även Navitas ut miljöpriser. Kategorierna som finns är: Årets miljöföretag och Årets hållbara hopp. De korade vinnarna för 2019 var Babettes Kafferi & Bageri och Klädbibblan.

LiU verkar vara ganska grönt trots allt. Att ingen är perfekt gäller väl även universitet, men de uppmuntrar till en hållbar utveckling och söker aktivt efter nya miljövänliga lösningar för allt i från transport inom arbete, till vad för rengöringsmedel man ska ha till whiteboardtavlan. Vi studenter är inte sämre, utan visar också intresse för klimatfrågan och frågar oss vad vi kan göra för att leva så hållbart som möjligt. Och tur är väl det? Att vi alla på LiU kämpar för ett grönt universitet.

Oavsett hur cheesy det än låter, så är vi ju starkast tillsammans.

17

LITHANIAN TESTAR:

SÄLLSKAPSSPEL I takt med att dagarna blir mörkare, luften kallare och vädret allt gråare har LiTHanian valt att testa sällskapsspel som kanske, eller kanske inte, kan lysa upp i höstmörkret. Ring polarna, familjen, grannarna eller de allmänt spelsugna och bara mys!

CATAN

Bygg byar, uppgradera dem till städer och samla poäng. Först till tio vinner. Men det gäller att tänka igenom var man bygger för att samla på sig så mycket råvaror som möjligt. + Nybörjarvänligt.

- Händer att man står och stampar utan att komma vidare i spelet.

Lättförståelig 7/10 Nöjesnivå 6/10 Förfestvänlig 1/10 Raseriframkallande 8/10 Priset ligger på 299 kronor - det var ändå billigt!

UNO

Behöver vi verkligen förklara? + Kul :) - Finns så mycket olika regler som kan skapa onödiga dispyter.

Lättförståelig 9/10 Nöjesnivå 10/10 Förfestvänlig 8/10 Raseriframkallande 9/10 Priset är från 75 till 100 kronor! Alla borde ha Uno hemma.

18

Text: N ico Layout: le Ulman M Illustrati elina Mangs on: Jas mine A nderss

on

EXPLODING KITTENS

Ett strategiskt kortspel där det kort och gott gäller att undvika kortet med den exploderande kattungen, och helst se till att en motspelare smäller istället. Vinner gör den som överlever.

LOVE LETTER

Love Letter går ut på att vinna prinsessans kärlek genom att få sitt kärleksbrev levererat med bästa möjliga budbärare. Strategiskt men snabbspelat.

+ Kom in i spelet snabbt.

- Max fyra spelare.

Lättförståelig 3/10 Nöjesnivå 5/10 Förfestvänlig 2/10 Raseriframkallande 3/10 Priset ligger på 109 kronor - helt klart värt det!

ALIAS

Ett ordförklaringsspel där det finns få regler, det enda som gäller är att gissa rätt. Ju fler rätt desto fler steg får ni gå på spelplanen. Först i mål. + Tydligen är Hornavan Sveriges djupaste insjö?

- Lite enformigt.

Lättförståelig 9/10 Nöjesnivå 10/10 Förfestvänlig 8/10 Raseriframkallande 9/10

+ Gulliga spelkort, vi gillar tacocat.

- Hoppdödande.

Lättförståelig 7/10 Nöjesnivå 6/10 Förfestvänlig 3/10 Raseriframkallande 5/10 Priset ligger från 230 till 270 kronor - lite dyrt för studentplånboken kanske...

SAY WHAT?

Say What? är en twistad version av Med Andra Ord och en vanlig omgång av charader. Varje enskild runda har olika regler som gör det svårare och svårare att gissa. + Roligare än det ser ut!

- Olika svårighetsgrader på kategorierna.

Lättförståelig 9/10 Nöjesnivå 8/10 Förfestvänlig 6/10 Raseriframkallande 1/10 Priset ligger på 249 kronor - bra pris för sitt underhållningsvärde!

Priset ligger på 225 kronor - ja, det är väl vad det borde kosta.

19

TEKFAK FORSKAR Text: Monica Westman Svenselius, Layout: Fanny Olsson, Foto: Magnus Johansson

3D

DE SKRIVER UT MATERIAL MED LEVANDE CELLER I Daniel Aili, Professor vid LiU

”Vi vet att det idag finns ett mycket stort medicinskt behov av vävnad liksom av bättre och biologiskt relevanta modeller för framtagning av läkemedel, inte minst som ersättning för djurförsök.”

Daniel Aili och hans kollegor vid avdelningen Biofysik och bioteknik har tagit fram ett bläck som försiktigt kapslar in celler samtidigt som det är möjligt att printa.

Forskarna är ett steg närmare visionen att skriva ut mänskliga organ i 3D-skrivare.

Nästan vad som helst kan skrivas ut i en 3D-skrivare, bara man får fram ett tillräckligt fint pulver eller ett bra bläck.

Rymd- och flygindustrin skriver ut vissa reservdelar istället för att ha delarna på lager, höftkulor och delar av ben skrivs ut i biokompatibla material och kamerakåpor skrivs ut i hållbar och slagtålig plast, för att bara ta några exempel.

Men 3D-skrivare kan även användas för biologiska material och för att försöka skriva ut exempelvis celler och vävnad, även om det ännu så länge bara sker i forskningslabben.

Fatemeh Rasti Boroojeni, Doktorand på avdelningen Biofysik och bioteknik

Daniel Aili, professor vid LiU, och hans kollegor utvecklade i våras en ny teknik för att skriva ut material som innehåller levande celler.

De lyckades lösa en av de stora utmaningarna när det gäller att printa, eller skriva ut, levande material: de hittade en metod som ger ett bläck som går att printa, samtidigt som cellerna varsamt kapslas in så att de överlever den omilda behandlingen.

Bläcket de utvecklat består bland annat av hyaluronansyra och syntetiska protein-liknande molekyler, så kallade peptider. Dessa binds ihop till ett vattenrikt nätverk, en hydrogel, som fungerar som ett stödmaterial för cellerna. ”Med hjälp av en fiffig kemi kan vi styra hur snabbt hydrogelen bildas, det vill säga när det övergår från flytande form till att bli en gel som kapslar in cellerna”, säger Daniel Aili.

20

Sajjad Naeimipour (Doktorand), Philip Lifwergren (Student) & Fatemeh Rasti Boroojeni (Doktorand)

Sajjad Naeimipour, Doktorand på avdelningen Biofysik och bioteknik

Forskarna har tagit fram ett modulärt system där olika komponenter kan kombineras, som legoklossar, för att skapa olika typer av hydrogeler. Hydrogelerna ger ett mekaniskt stöd åt cellerna och kapslar in dem, utan att de skadas, men kan också styra cellernas tillväxt och beteende.

Ett system av olika peptider gör det också möjligt att koppla på olika funktioner, ett exempel bland många är ett enzym som stimulerar tillväxt av benmaterial. ”Vi är bland de första forskargrupper som kan förändra materialet både när det printas och i efterhand. Vi kan exempelvis tvärförnäta mer under processen för att staga upp materialet och även ändra de biokemiska förutsättningarna för cellerna. Vi kan också anpassa materialet till olika typer av celler”, säger Daniel Aili.

Forskargruppen har hittills med gott resultat använt materialet med flera olika celltyper; leverceller, hjärtceller, nervceller och fibroblaster (en typ av bindvävscell). ”Bioprinting är en ny och spännande teknik för att tillverka vävnadslika tredimensionella strukturer av celler.

Vårt biobläck har flera spännande egenskaper som ger nya möjligheter att komma närmare visionen att kunna skapa vävnad och organ i labbet. Vi vet att det idag finns ett mycket stort medicinskt behov av vävnad liksom av bättre och biologiskt relevanta modeller för framtagning av läkemedel, inte minst som ersättning för djurförsök.

Utvecklingen går snabbt inom de här området just nu”, konstaterar Daniel Aili.

Deras resultat publicerades i tidskriften Biofabrication i somras. Läs mer om Daniel Aili och hans kollegors forskning vid avdelningen Biofysik och bioteknik: https://liu.se/organisation/liu/ifm/bbiobio 21

LINA JONSON

Chefredaktör Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 3 Claim to fame: När jag var tonåring fick jag gå upp på en festivals huvudscen några sekunder. Det tänker jag ändå att publiken fortfarande minns.

NICOLE ULMAN

Redaktör Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 3 Claim to fame: På 60-talet satt mormor bänk i rumänska handbollslandslaget, det är väl... coolt?

ASIA BIHI

VILKA ÄR VI I REDAKTIONEN?

PR-ansvarig Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 2 Claim to fame: När jag träffade Ariana Grande sa hon att hon ville byta liv med mig. Så... egentligen bör jag bo i Beverly Hills, vara miljardär och ha nio hundar.

ANTON KÄLLROOS

Företagsansvarig Design & Produktutveckling Årskurs 3 Claim to fame: Min mammas kusins morfars banan var med i Sean Banans musikvideo Puss Puss.

MELINA MANGS

Layoutansvarig Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 3 Claim to fame: Jag kommer från Åland och där vet alla vem jag är. Eller, egentligen, så vet alla vem alla är där.

FELICIA DOFSAND

Layout Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 3 Claim to fame: Min gammelmorfar var politiker och införde skolbespisningen i skolan.

FANNY OLSSON

Layout Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 3 Claim to fame: När jag var åtta år skrev jag och spelade in en låt med titeln “Marcus, Marcus”.

“Ja, det har väl alla” sa Matilda J muttrande till mitt största flex... Men jag undrar ändå - var hade jag varit idag om låten släppts och blivit 2005s dundrande sommarplåga?

22

JASMINE ANDERSSON

Illustratör Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 2 Claim to fame: Jag har träffat E-type.

MATILDA JACOBSON

Illustratör Civilingenjör i Teknisk Biologi Årskurs 2,5 Claim to fame: Min mamma spelade fotboll med Tess från Alcazar så vi är ju i princip familj.

EVELINA RESTRUP

Fotograf Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 2 Claim to fame: Jag är den enda av mitt namn.

MATILDA HELANDER

Krönikör Civilingejör medicinsk teknik Årskurs 2 Claim to fame: Det är ju så självklart att alla redan vet det, men jag har en liten blank bronsdiamant från Riksmästerskapen i wado-karate 2007. Den tar jag ut från kassaskåpet och putsar varje kväll.

MÅRTEN WALTER

Skribent Civilingenjör i Mjukvaruteknik Årskurs 4 Claim to fame: Lyckades ge Erik och Herbert i popgruppen Ansiktet varsin kram backstage på Kårallen varefter jag - med all rätt - blev utslängd.

(Förlåt Bi6, men det var värt det).

Layout: Melina Mangs, Foto: Evelina Restrup

MOA NILSSON

Skribent Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 2 Claim to fame: Min pappa blev konstant misstagen för E-type i yngre dar så han gick rakt in på Café Opera och hälsad på av Sofia Wistam. Är i princip E-types dotter.

VIKTORIA STRÖMGREN

Skribent Grafisk Design & Kommunikation Årskurs 2 Claim to fame: Jag gör en jättegod salsicciapasta.

PERNILLA BRINK

Skribent Civilingenjör medicinsk teknik Årskurs 2 Claim to fame: Min före detta granne lärde sitt barnbarn ett hemligt knep som gjorde att barnbarnet fick världsrekord i flest antal trådar genom en synål.

Jag är avundsjuk.

23

LIU HAR BESLUTAT ATT FORTSÄTTA MED

Text: Matilda Helander, Layout: Melina Mangs

24

DISTANS-

PLUGGA PÅ DISTANS

Var du en av dem som ropade “Tjohej!” när universitetet gick över till distansundervisning den 18 mars? Tänkte du på alla fryspizzor som skulle avnjutas i sängen under eftermiddagsföreläsningen? Eller är du en av de nya studenterna som är oändligt tacksam för att ha fått uppleva en fantastisk mottagning, men nu helt plötsligt undrar vart studentlivet tog vägen? LiU har beslutat att under första perioden av höstterminen fortsätta med distansundervisning, men misströsta ej! Här är de bästa tipsen för att dina fortsatta studier på distans ska rulla som på räls.

DUSCHA Det har väl hänt en och en annan gång att man tar med sig datorn till sängen och lyssnar på (läs: slumrar framför) föreläsningen på morgonen. Därför är mitt bästa tips till dig att vid första ringning av väckarklockan ställa dig i duschen under varmt, eller vid behov, kallt vatten. Om du dessutom är som jag och snoozar minst tio gånger på morgonen kan jag tipsa om att skaffa en väckarklocka och ställa den i badrummet. Det fungerar faktiskt (ibland)!

PLUGGA TILLSAMMANS Vi är alla olika och vi har alla olika studietekniker. Men även om du gillar att plugga själv rekommenderar jag att du någon gång testar att plugga med andra. Det jag finner mest givande är att plugga med andra kurskamrater som är insatta i ämnet, men även närvaron av andra studerande hjälper dig att hålla koncentrationen. Kanske lyckas du även hålla dig borta från TikTok? Om du inte har möjlighet att ses in real life, så finns det många andra lösningar. Via LiU har du till exempel tillgång till både Microsoft Teams och Zoom.

MATLÅDOR När du sitter hemma finns inte samma behov av matlådor och även om fryspizzor är himmelriket så blir man ganska trött på det också efter ett tag. Trots att du har möjlighet att laga mat både till lunch och middag så tar det mycket tid.

Tid som du kanske vill ägna åt att bara ta det lugnt? Då är mitt tips att fortsätta göra matlådor, det spar tid och du kan ägna lunchen åt att scrolla TikTok eller Youtube istället.

BALJAN OCH STUDENTFIKET Känner du det? Smaklökarna vattnas och pupillerna vidgas.

Suget efter kaffe och klägg. Eller te och klägg. Nu har ju i och för sig både Baljan, Byttan och Studentfiket öppet, men om du sitter hemma och distanspluggar är det en lång resa för lite fika. Jag har lösningen: Flytta till korridor och inför veckans fikaansvariga (du är såklart undantagen för att du kom på den briljanta idén). Kladdkaka eller chokladbollar är alltid ett vinnande koncept!

STUDENTLIVET Saknar du allt ståhej på campus? Festerierna i märkesbacken, popcornen i Collo, eller vill du bara lära känna nya vänner? Frukta ej! Även om mycket av studentföreningarnas arrangemang än så länge är begränsade bedrivs fortfarande verksamheten i princip som vanligt. Dels kan man engagera sig inom sin sektion, dels i kåren. Visste du att det finns över hundra studentföreningar? LiU har varit så snälla och sammanställt en lång lista som du kan läsa om du skannar QR-koden.

25

NAKENCHOCKER & VILDA FÅGLAR

TENTAMENSVAKTERNA HAR VARIT MED OM ALLT Text: Pernilla Brink, Layout: Fanny Olsson

Tentatanter, Terraninjor, tentapoliser, AIDlangare eller bara tentamensvakter. Kärt barn har många namn. Men vad vet vi om dessa filurer som räknar våra papper med små fingerborgar och blippar vårt LiUkort med någon flashig mobil? LiTHanian har fått en intervju med tentamensvakten Ninni Thörnell Mistrén som ger oss svar på alla möjliga frågor.

Fråga 3:

Fråga 1: Hur länge har du varit tentamensvakt och hur kom det sig att du började med det?

Jag har arbetat som tentamensvakt i 12 år, varav de sista 4 åren som anställd vakt.

Innan det var vi timanställda. Det var min mamma som tipsade mig om att de behövde tentavakter när hon jobbade i samma korridor som tentamensservice. I dagsläget måste man söka timanställning antingen via lediga tjänster på LiUs hemsida eller på platsbanken precis som andra jobb.

Har det hänt något riktigt galet under en tenta någon gång?

Jag har hört rykten på campus om att en fladdermus kom in i en sal…

Haha, ja det stämmer faktiskt det har kommit in en fladdermus i en av Terrasalarna mitt under tentan. Om jag inte minns helt fel, kom de från Akademiska hus med en stor hov och fångade in den. Det händer att vi får in små fåglar i Terra genom ventilationen också, men än så länge har vi lyckats få ut de små liven själva.

En annan gång var jag och en äldre vakt i Terra1 med några studenter. Jag satt vid inlämningen och den andra vakten var vid toaletterna. Som ni vet går vi in och kollar toaletterna med jämna mellanrum. Vakten öppnar toalettdörren för att kontrollera toaletten och där står en kille HELT naken som har glömt att låsa toadörren! Vakten blir lite generad och säger snabbt ”Oj, förlåt” och stänger igen dörren. Vakten får sedan gömma sig en liten stund i vårt materialförråd tills chocken har lagt sig.

Vid ett annat tillfälle hade vi bara engelsktalande studenter i salen. Vid registreringen lägger vakten fram deltagarförteckningen till en student, men vakten hittar inte LiU-kortet på bänken vilket används för att studenten ska få sitt AID-nummer.

Vakten säger då till studenten ”Can I see your legs?” och studenten svarar ”What? My legs?” och visar förvånat fram sitt ena ben.

26

Fråga 2: Vad är det roligaste med ditt jobb?

Jag tycker det är roligt att möta alla studenter, vi är ju främst där för eran skull!

Vi är även ett väldigt bra arbetslag som har roligt tillsammans. Eftersom vi är så många tentamensvakter, träffar man inte alla hela tiden då det är många som bara jobbar i tentaperioderna. Därför är det extra roligt att jobba även om det är väldigt långa dagar.

Är det något du skulle vilja skicka med oss studenter att tänka på till nästa tenta?

Jag skulle vilja tipsa er studenter om att komma i god tid, ha koll på vad som gäller för just din tenta, kontrollera att omslag, sidnummer, modul, AIDnummer etcetera är ifyllt innan tiden är slut. Till sist vill jag och mina kollegor självklart önska er alla studenter lycka till med studierna och tentorna framöver!

MATILDAS KRÖNIKA

VÄLJ “VILL” ISTÄLLET FÖR “MÅSTE” Text: Matilda Helander, Layout: Fanny Olsson, Illustration: Matilda Jacobson

Har du någonsin tänkt på varför vi gör saker? Varför vi pluggar, tränar, jobbar, städar eller lagar mat? Är det för att vi måste eller för att vi vill? Jag fick för några år sedan lära mig att det bara finns en sak som vi människor måste göra. Allting annat, oavsett hur du känner, styrs av din egen vilja. I min första krönika tänkte jag dela med mig av några egna tankar och kloka ord jag fått höra från andra om hur vi motiverar oss själva.

När det här numret släpps kommer ungefär halva höstterminen redan ha passerat. Men i skrivande stund har det bara gått några veckor. Såhär vid ett nytt läsår är det många förändringar: nya kurser, nya kurskamrater och nya studenter på campus. För många av oss skapas nya rutiner och vanor i vardagen. Som ny student bor du kanske själv för första gången och ska hitta tid till att plugga, träffa vänner, laga mat, städa, tvätta och träna. Men det finns också många andra förväntningar på hur du ska leva ditt liv. Du ska kanske vara en miljövän som pantar, cyklar överallt eller äter veganskt (bortsett från en cheese då och då efter en kravall). Du vill kanske behålla kontakten med alla dina gamla vänner samtidigt som du lär känna nya. Du vill kanske försöka jobba vid sidan av studierna samtidigt som du engagerar dig ideellt (visst finns det 37 timmar på dygnet?).

Det är okej att inte göra allt du önskar att du gjorde. Det är okej att inte alltid vara perfekt. Det är okej att göra fel. När jag tar mig an något nytt eller när jag ifrågasätter varför jag gör någonting brukar jag alltid fråga mig själv: varför gör jag det här? Är det för att jag vill eller är det för att jag känner att jag måste? Låt mig ta ett exempel: varför går jag ut med soporna när de är fulla? Att gå ut med soporna är inget måste. Jag kan välja att inte gå ut med soporna och leva med konsekvenserna. Efter några dagar kanske det börjar lukta äckligt och om jag väntar riktigt länge kommer jag nog få oinbjudna husdjur. Då kanske det börjar kännas som att gå ut med soporna är ett måste, men det är det fortfarande inte. Det är fortfarande ett aktivt val jag gör, jag väljer en lägenhet som luktar gott och som saknar skadedjur.

Det kanske känns svårt att applicera mitt exempel på andra delar av livet, men jag använder den här tankeprocessen i alla större beslut jag tar. Du kan göra precis som du vill.

Om du, precis som jag, är en person som brukar tänka “jag måste” vill jag påminna om att det bara finns ett måste i livet, allting annat är ett val. Ditt val.

Matilda Helander, Krönikör 20/21

Oavsett om inga eller alla av dessa påståenden passar in på just dig tror jag att alla kan känna igen sig i att det finns yttre förväntningar från samhället, vänner och familj på vem du ska vara. Men framförallt finns det oftast egna, inre förväntningar. Saker som du pressar dig själv till att göra.

För det mesta är det egna drivet en riktigt bra motivation, men ibland måste vi också öva oss själva på att sänka ribban.

27

När krisen eller kriget kommer - kurserna som ökar din krisberedskap I och med pandemins framfart i samhället har flertalet brister i Sveriges krisberedskap upptäckts. Det väcker naturligtvis många frågor, såväl på nationell nivå som på individnivå. Framförallt är det många som börjar fundera på vad just en själv kan göra för att vara redo, i händelse av pandemi, krig, zombieapokalyps och/eller naturkatastrof.

Något som slagit NATTREDAX flertalet gånger, är LiU:s strävan att leverera kompetenta ingenjörer ut till näringslivet. Detta har främst slagit undertecknad i ansiktet, hårt, varje gång denne skrivit tenta i Komplex analys.

Vid närmare eftertanke kanske de höga ambitioner LiU har för oss Y-are inte bara förbereder oss inför arbetslivet, utan även för den stora vida världen utanför Veoneers trygga kontorslokaler med flextid och kaffeautomat. Därför har NATTREDAX rankat de tre institutioner, vars pedagogik (eller brist utav densamma), förbereder oss bäst för tider då inte rent dricksvatten, mat för dagen, personlig säkerhet eller ens Eduroam är en garanti.

28

3. IFM På Institutionen för fysik och mätteknik får vi lära oss hur världen fungerar. Som exempel är elektromagnetismen en typisk sådan kurs, där man dels lär sig att ifrågasätta universum och konceptet existens i allmänhet, men också sin egen förmåga och existens i synnerhet. Det kan tänkas vara bra att ha bearbetat dessa frågor, om ens tillvaro från en dag till en annan vänds upp och ner.

NATTREDAX har desto svårare att se hur Y-aren ska omsätta dessa färdigheter i praktiken. Om du vid en samhällskollaps behöver jaga vilt för att få mat för dagen, är det svårt att se hur Maxwells ekvationer löser dina problem. Och vad är poängen med att kunna beräkna hur snabbt värmen lämnar din kropp, om du håller på att frysa ihjäl?

2. ISY Här skulle man kunna tänka sig att du faktiskt kan åstadkomma något. Du är personen i din umgängeskrets som gör sig själv behövd genom att skapa en hel massa elektroniska manicker som dessutom kan gå på batteri om elnätet är utslaget.

Otroligt eller hur? Hoppas inte du får slut på elektronikkomponenter bara, för vid kris och krig finns inga garantier att Kina kan skicka ens några små NAND-grindar till dig. Och vi skulle nog ljuga för oss själva om vi påstod att någon utanför Kina vet hur sånt där faktiskt tillverkas.

1. MAI När det verkligen gäller så kommer varken Euler eller Johan Thim för att rädda dig, det lärde du dig redan på Dugga 1. Det är inte heller din förmåga att göra komplicerade variabelbyten med kroklinjiga koordinater, eller din hemliga talang för partialbråksuppdelning som håller dig vid liv. Varför NATTREDAX väljer att nominera MAI till förstaplatsen i denna jämförelse har med något helt annat att göra, nämligen attityd. Vi förutser att det är förmågan att hantera misslyckanden, ändra approach, och kämpaglöden att försöka igen som du kommer ha allra störst nytta av, om krisen eller kriget kommer.

Matematiska institutionen släpper kokbok Alla ingenjörers favorit-institution MAI, har under ledning av general Jesper Thorén, författat en kokbok för brinnande civilingenjörers kokvrår. Boken tar upp heta områden som “komplexvärda efterrätter”, “så använder du potensserieansatser i din matlagning” och “pastasås i fjärde dimensionen”. NATTREDAX har exklusivt fått ta del av några utvalda sidor av den snart färdiga boken och ger er läsare här en teaser av den snart bästsäljande kokboken bland akademiker.

Ett av recepten som direkt snor åt sig uppmärksamheten är Basarabs Paella. En traditionell spansk rätt som här får ett nytt luft under Gauss och Stokes alla regler. Att visualisera wokpannan som en hyperbolisk paraboloid och sen söka flödet ur riskornen har visat sig ge en smakprofil som inte ens de nyligen invandrade araberna i Valencia på 700-talet kunde matcha.

Era favorit-skribenter har via kontakter i MAI:s styrelse fått ansvaret för att namnge boken som snart finns på din lokala Bokab-hylla. De tre ledande förslagen är: “Den komplexa matens värld”, “La pasta transform” och “Hunkmans: dieten för en riktig matematiker”. Om du tror dig ha ett bättre förslag kan du maila NATTREDAX så garanterar vi att framföra förslagen till självaste Tomas Sjödin. Bästa förslag garanteras tre poäng på uppgift sju på kommande analystenta.

Veckans ! n o i t a v k e diff

Språkkviss Enligt DN:s alla konster kommer här NATTREDAX alldeles egna Språkkviss. Det är ett helt vanligt kviss med svåra ord och begrepp, somliga kopplade till den sadistiska utbildningen vi alla läser.

Tillåtna hjälpmedel: TI-82an samt formelblad.

Vad betyder följande ord?

1. Stadsepidemiolog 2. Empirisk överföringsfunktionsskattning 3. Språkkviss 4. Tidskonstant 5. Dissident 6. Ad Hoc 7. Adekvat 8. Altruism 9. Belastningsregister Jag intygar att varken mobil eller något annat otillåtet hjälpmedel finns tillgängligt under tentamen.

Lycka till!

29

*Tills en Kreta valts överläts produktionen av TBI-lagan till en krissgrupp som tyvärr inte färdigställde sitt nummer innan deadlinen

UNDER KONSTRUKTION Mellan 2015—2016

Sommarens biofrossa!

TBI-Lagans redaktion har suttit vilolösa (man kan inte vila med så mycket Netflix att kolla på) och analyserat allt vad biofilmer under sommaren heter (vanligtvis filmens titel). Som vi alla vet är bioupplevelsen något som helt enkelt inte går att återskapa hemma. Hemma i soffan kan du inte få känslan av att gå runt på ett golv täckt av gamla popcorn och kladdig läsk, hemma kan du inte betala alldeles för mycket för snacks, hemma kan du inte få en främmande barnfamilj på sju pers med fyra skrikande bebisar framför dig. Det är ju tragiskt, och en anledning till att så många av oss väljer just biografen för att se nya filmer.

Men vad många av er kanske inte visste är att varje film har en helt unik bioupplevelse! Det är sant, olika filmer drar olika publik (detta kan modelleras och normalfördelas och sånt där, vilket är en kul liten utmaning. Skicka gärna in er modell av det till noreply@tbilagan.se så kommer vi dela vår favoritlösning i nästa nummer uwu). Därför har vi på TBI-Lagan gjort det ingen annan vågat göra, och lämnat korridorsrummen för att modigt undersöka sommarens rika utbud av biofilmer. Här kommer våra topp 10 bioupplevelser 2020.

10: Mulan – de har verkligen uppdaterat grafiken jämfört med originalet från 98. Är det detta som menas med ”RTX på”?

9: Tenet – hel ärligt hörde vi hörde talas om den här filmen av Nolan tio minuter innan vi skrev artikeln Det var sommarens topp 10 bioupplevelser! Vi hoppas ni lärde er minst lika mycket som i grunken, men utan tentapress (den

Fuktiga Hörnan:

30

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Fack hur var det nu igen? Ska den h채r sidan vara med? Helt ny p책 det h채r s책 jag vet verkligen inte. / Walter Midt

31

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 4 2020 Av och med: Folke, Walter, Jean & Malte inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare

Kära läsare,

Till alla er som för sjuttioelfte gången i ordningen med solkiga fingrar och girig blick nu med en rasande fart bläddrar förbi det resterande svamlet i LiTHanian med Inancial Times typsnitt som målbild – välkomna tillbaka. Till er som för första gången halkat in på tidningens mest anrika sektionssidor likt hur en femteårsstudent på Maskinsektionen via Högskoleprovet kan halka in på sektionen för Industriell Ekonomi – gratulerar.

När Redaktionen tackade av föregående läsår gjordes det från ett Corson höljt i ett moln dunklare än den genomsnittlige Polkand-studentens framtidsutsikter. Till skillnad från tidigare år var det nu inte enbart den årliga strömmen av nekade summer internships och insikten av att nya festerier nog skulle överleva sommaren som spred en känsla av obehag från Märkesbacken i norr, till Viagraparken i söder. Dåvarande chefredaktör Joséphine ì Cantén annonserade sin abdikering från Redaktionen för större åtaganden, och det ligger på undertecknad att nu hålla riktningen för LiTHanians galjonsfigur framåt, uppåt men kanske framförallt i fortsatt obestridd ledning.

Det är med stora skor och en tung mantel som undertecknad nu vänder blicken mot en ljusare horisont, och trots att lukten av Baljan-Zoega sakta börjar sprida sin odör över Campus Valla igen finner Redaktionen ändock en viss glädje i att se en ny kull I-are ersätta en 300 HP äldre, men ack lika ovetande. Vi hälsar därför alla jämlikar och likasinnade varmt välkomna till ett nytt verksamhetsår.

Till er andra, meningsmotståndare, jeansbärare och annat löst pack har vi bara en sak att säga. Akta rygg, era jävlar.

32 Högst aktningsfullt,

Folke af Schum

Håll uppe vigören med falkenering Under studentåren är det av högsta vikt att hålla kroppen och sinnet i hederlig form. En nyttig och varierad kost ska vara vardag för den adlige, åtminstone fram till 28-årsdagen då den traditionella kroppsförruttnelsen tar sin början. Med grund i detta ser det sig passande för discipeln i fråga att välja en sport som sysselsättning. Men då den sorgliga demokratiseringen av ett flertal överklassporter riskerar att lämna adliga studenter förvirrade angående valet ger Redaktionen här tips på hur sporter som nyligen nedsmutsats av Zoega-luktande fingrar kan undvikas.

Golf var länge ansedd som en sport bäst lämpad för personer med respektabel status men idag ser situationen väldigt annorlunda ut. Den alldagliga borgaren som dessförinnan blev nekad i dörren bjuds nu istället in i gemenskapen.

Denna utveckling har lett till en sorglig uteslutning av ansenliga individer som inte önskar se Lukas i M-tvåan missa en tvåfotsputt i Lee-jeans. Golf ska därav med högsta prioritet undvikas.

Andra spelaktiviteter som jakt och segling har tyvärr fått vittna om liknande öden. Trots att utvecklingen här inte hunnit så långt som i lågadelsporten golfs fall har liknande tendenser på senare tid tagit skepnad. Seglarskolor och jaktutbildningar som mer och mer

fylls av nyrikt blod bekräftar den beklagliga trenden som nu vederfaras riket. Endast ett fåtal sporter är i skrivande stund fri från en pöbelockupation. En favorit som Redaktionen vill slå ett slag för är den högst olagliga och praktfulla aktiviteten falkenering.

Bild från Redaktionens kickoff.

Som en kultiverad förgrening av jakt har falkenering lyckats bevara sitt respektabla rykte i adelsfären.

Och i takt med pilgrimsfalkens alltjämt försämrade livsstatus i Sverige har ägandet av den genererat mer respekt vilket också inneburit ett upplyft för sporten. Villebrådet vid jakt kan skilja sig mycket. Från långsamma och lättfångade enstöringar, oftast belägna i B-huset, till mer svårfångade men likväl lika inkompetenta idisslare på civilingenjörsprogrammet “Ej-Management-Material”. Redaktionen rekommenderar särskilt ett smultronställe ovanför A-huset där man en godtycklig torsdag vid sexslaget kan träna pajkastning på sorgliga torsdagskräk.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Kurser att söka till ht2 Annonserade slutdatum till trots finns det fortfarande möjlighet att anmäla sig till kurser för HT2. Ett fax till herr Arvidsson hänvisat Inancial Times torde eluera eventuella tveksamheter. Redaktionen har samlat ett axplock av kurser under HT2 som bedöms förtjänta av efterregistrering.

Big Data Energy TDDE69 6HP En passande kurs för tystlåtna killar med stort skägg och klurig personlighet. Examinator är naturligtvis Magnus som är BDE personifierad.

Teknisk inriktning: Härskarteknik En teknisk inriktning inom industriell ekonomi som vägleder studenten inom ett av de viktigaste områdena för en färdig konsult. Efter genomförd kandidat ska studenten:

Överanalys TATA13 6HP TATA13 kräver enorm mängd tid och tankekraft, betydligt mer än de sex högskolepoängen rättfärdigar.

Alla inlämningar skrivs med dubbelt radavstånd för att studenten ska få öva på att “läsa mellan raderna”.

Industriell ergonomi TEIO34 2HP Efter avslutad kurs ska studenten veta precis vilka stolar som fungerar på Island. Vidare nalkas ett projektarbete i skillnaden på dumlekolor och labradornosar.

Andra kurser som dessvärre ställts in men som förhoppningsvis återkommer nästa år är Trälteknik, Programvarukvantitet och Kryphålsnavigering. Slutligen lämnar redaktionen er med en rekommendation på kandidatprofil.

Gästföreläsare i TDDE69.

Fossile fuels for future fortunes TPPE12 6HP En kurs som examineras av Ture Gredahl och som bäst läses tillsammans med industriella frackingmetoder. Efter avslutad kurs ska studenten förmå slå hål på många av de myter som vänstervridna medier spridit angående oljans framtid.

VD-värdig eller vedervärdig?

•

Kunna titta någon i pannan istället för ögonen när man pratar med personen

•

Veta hur en komplimang framställs så att den egentligen är en förolämpning

•

Kunna kalla en mans hår för fint men mena fint som i tunnhårigt

Varje nytt läsår ankommer en generation nya I-studenter till Linköping och Campus Valla i förhoppning om att göra sig ett namn genom en universitetsexamen av approbabel rang.

Tidigare erfarenheter av den ack så krassa verkligheten förtäljer dock att mången student kommer att kugga sin första tenta snabbare än Redaktionen hinner stava “avgångsvederlag”.

skede ska förstå bristen av sin kompetens och inte slösa varken sin egen eller någon av de inblandades tid.

Svara på frågorna och avgör själv – är du VD-värdig eller vedervärdig?

4. Har du fler badrum än de flesta har kvadratmeter?

1. Bestod din mellanstadieklass av enbart en samhällsklass?

6. Är skattemässiga skäl enda anledningen till att skänka bort pengar?

För att bespara dessa blivande avhoppare tid har Redaktionen utformat ett test för att de i ett tidigare

3. Har du fler uppstoppade djur hemma än du bemödat dig att klappa levande?

2. Sparar du mer än femton sekunder på att ange ditt net worth med tiopotenser?

5. Har du gjort turism av en annan människas elände?

Har du svarat nej på någon av frågorna? Var vänlig maila inancial.times@isektionen.se så hjälper vi dig med ditt byte från 33 Industriell Ekonomi till Maskinteknik. Tack för din medverkan.

daxRedax

“Officiellt och helt fristående organ för D-sektionen”

utskottets uppkomst och fall

När ett jubileum kryper upp på sektionen vänds en och annan näsa ner bland sektionens, nästintill oändliga, lager med gamla dokument. Vad som hittas beror oerhört mycket på vilket år som undersöks, men något märkligt märker man snabbt då man börjar titta i det tidiga 90-talet. Från allt mellan signeringar av dåtidens D:are till sektionsmötesprotokoll börjar ordet “Plupp” dyka upp. Läsaren finner sig snabbt att undra vad detta kan vara och varför var detta så viktigt att ett “Plupputskott” bildas från ingenstans? Efter att ha forskat i detta tar historien om plupparna sin helhet.

Höstterminen 91 rapporterades det att borden i sektionsrummet Qulan började vingla och vara ostadiga. Sektionsmedlemmarna kom fram till att problemet låg i att de inställningsbara bensocklarna till borden började försvinna. Dessa fick namnet “plupp” och värkställaren fick skaffa in nya, men plupparna fortsatte att försvinna. Vid november 1993 är problemet med plupparnas försvinnande så stort att till höstmötet tar fyra sektionsmedlemmar ansvaret i sina egna händer och skickar in en motion om att starta ett utskott för att undersöka deras försvinnande, ett så kallat Plupputskott. Motionen godkänns och blir ett utskott redan till våren. Efter ett års verksamhet inklusive ett byte utav medlemmar får utskottet sitt bittra slut.

Den nyblivna ordföranden för utskottet skriver: “Orsaken till försvinnandet är också med till visshet gränsande sannolikhet just Plupputskottets existens” i sin motion om dess avskaffande. Om plupparna slutade försvinna säger inte efterföljande dokument, men för att följa orden av den första ordföranden av utskottet: Var tog den lilla, lilla pluppen vägen?

Ordförande har Ordet

Förr™, när Windows Vista förpestade studenternas vardag, förgylldes LiTHanian återkommande av en av svenska universitetsväsendets tyngsta kolumnister: D-sektionens ordförande. Och i sann DVBF-anda gör nu vi på D ett ryck med att höja läsvärdet med åtminstone en faktor ULLONG_MAX. I år är det 45 år sedan de första D:arna satte sina strumpfyllda sandaler på campus. Redan 5 år senare var D:arna så varma i kläderna att hela 4 (!) biljetter såldes till festeriets fest, och sedan dess har inget kunnat stoppa oss. Senaste Segern* i Draget firas fortfarande med stolthet på sektionen.

Makten på D-sektionen har nu vuxit sig så stor att vi lyckats få ALLA studenter på campus att sitta hemma vid datorn, och det är bara början på vårt stora jubileumsår 20/21. Visst känns det i luften att det vankas vår? // Centralenhet (om inte förslaget på postnamn avslogs för sisådär 45 år sedan) * Singular, bestämd form. 1984.

STABENS magasin

Terminen har börjat och STABEN hoppas att ettan är tokmycket duktig på sina tokskojsiga kurser. Nolle-p har varit över en i omegastund och ettan har fått börja plugga på riktigt. STABEN har vilat och haft det tjocknice (ätit mycket ballz, och levat mycket lajf.) Men nu är STABEN tjockless på att sitta hemma och inte få träffa sina fina34 ettan. STABEN ser därför jättemycket fram emot att träffa ettan både på ovveinvigningen och ettans sittning. Kanske kommer bli tokmega kul. STABEN hoppas på att se alla er där. Kommer bli toknice. Ju.

M-YHETERNA

Maskinsektionens alldeles egna klagomur | No 4 2020

Happy New Termin, alla fans! Red-M är tillbaka med de hetaste trenderna, vassaste analyserna och flest räknade lektionsuppgifter i TATB01Vilket är GRUNKEN. Har ni äldre Maskinare koll på den nya fräscha kurskoden?! I det här numret har NOLLAN kört en takeover och levererar glödhett content till er. M-yheterna x NOLLAN 4-ever <3 N O L L A N O C H N O L L E B R IC K A N P Å N O L L E P ...

MPiRE skyddar Ettan

Å H H fr ü k o s th ä fv !

S c h ta n a h ä r s å a tt d u in tä b lir k la h d d ig b r ik a n

NOLLANs första tid på universitet innebar många nya utmaningar för NOLLAN. Som tur var hade nollan mäktiga MPiRE vid sin sida. Men nu när Nolle-p är slut får den nyblivna ettan klara sig på egen hand, därför har det allsmäktiga MPiRE nu ödmjukt tagit fram den ultimata guiden som finns sammanställd i denna upplaga av M-yheterna.

U nndrar vad vi s k a jö r a id a g

NI VET ATT DET BARA KOMMER SLUTA SOM SENAST

Man är inte den mäktigaste rymfarkostföraren för inget

N O G O N J Ä L P !!!

N o lla n ä r b å r ta

Nollan måste vara med sin bricka 26 timmar och dygnet Nollan.

Annars kanske det Onda Imperiet Nollnappar igen

Nu när NOLLAN är etta finns mycket att tänka på. Matlådor, tvätt och Grunken. För att lindra nykomlingens lidande har Generalen delat med sig av sin oändliga visdom med ”jag vill, jag kan, jag ska”. Trots att problem kanske försvinner när man blundar för dem tycker Generalen att den rätta attityden övervinner allt.

Grunkenplugg får inte ta över ettans liv. Phadderisterna rekommenderar att hålla både kropp och knopp starka, förslagsvis genom att varva plugget med att lyfta rymdskrot. En komplementerande kost av rymdstoft kan heller inte överskattas då denna kombination har givit MPiRE de finaste låren i galaxen.

B e s t a tt v i h å lle r ih o p p p å 2 7 tim a r o m d y n g e tt

KÄKA GAMMAL MPiRE TOPHLA!

M P iR E G Å R M E D V IN S T S O M V A N L IG T...

Vi ses i nästa nummer! Tills dess ta hand om planeten jorden och kom ihåg att..... ...ALLT kan hända i rymden

Kärlek kan inte alltid vara lätt för en nybliven etta men MPiRE delar här med sig av sina bästa kärlekstips. En kombination av fina lår och ett väl uppvaktande. Ett väl uppvaktande betyder att man håller ett avstånd på två meter och sprutar handsprit. (Be om lov innan). En väl formulerad raggningsreplik enligt MPiRE i samband med handsprits-sprutande är “squirt squirt”.

Om ni nu har tagit till er MPiREs blott oändliga kunskap ska resten av studietiden gå galant.

Om ni fortfarande är lite vilsna efter Nolle-P kan ni ta efter vår Intergalaktiska Favorit-Ewok, Hen Solo, vars kunskap är större än oändligheten.

XoXo Era alldeles egna sm

M-yheterna | Maskinare | Magi | Magkatarr

35

å nybakade M-NOLLAN

Explore our

thesis jobs

If you aspire to help create and innovate whilst developing yourself in a challenging team setting, Saab may well have the perfect conditions for you to grow. We pride ourselves on a nurturing environment, where everyone is different yet we share the same goal â&#x20AC;&#x201C; to help protect people.

Explore your potential, find your edge at saabgroup.com/career